Norrskogen3

Medlemstidning från Norrskog – nummer 3 2014

MiljöcertifieradLars ÖstLund ser bara vinster med PeFC

Stormarbeteträdda virket

Halvårsrapportnorrskog stärker resuLtatet

Inför valetPoLitikerna om skogen

Skarpså tydlig blir din skog med

drönarbilder

skog

2 / norrskogen #3 / 2014

Möt > Maria Westrin Wernström > Sidan 18 Hon såg en affärsmöjlighet, sadlade om och blev aktiv skogsägare. I femton år har hon ägnat sig åt skogen på heltid.

Flygbildsmaterialet får branschen att häpna > Sidan 18Materialet från drönare innebär helt nya förutsättningar både för skogs-planering och skogsbruk.

NyHeter > Sidan 5Norrskog stärker resultatet

träSMak > Sidan 8 Trä får högre status

valguIde > Sidan 20 & 22Spelar det någon roll hur jag röstar?

Innehåll #3 2014


MarkNad > Sidan 24Här räddar vi värdet på stormfällt virke

PeFC > Sidan 10För framtida generationer

AnsvArig utgivAre annika lidgren, [email protected], tel 0612-71 87 45redAktör Petra Järnbert /adC Media, [email protected]

grAfisk form anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin

kontAkt [email protected] eller 0612-71 87 00 Webb www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, tel: 070-647 15 72 [email protected] omslAgsbild tina Stafréntryck NSO upplAgA 13 000 på PeFC-certifierat papper

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

PaPPa Brukade SkäMta om hur jag förstörde första dagen på älgjakten när jag föddes. »du måste ju torka så att jag kunde stoppa ner dig i ryggsäcken och ge mig av«, sa han.

tre dagars älgjakt hade man på den tiden – några älgbetesskador var det inte då. Jakten var en sak, skogen en annan.

Fortfarande när jag sköt min första älg på min 18-årsdag var det så. då hade det hunnit bli 50-tal, trakthygges-bruket höll på att etablera sig i svenskt skogsbruk och efter hand fick vi ökade föryngringsarealer rika på lövsly. Ja, det säger sig självt, en stor fodermängd gav en stor älgstam som gick hårt åt ungskogen. 1975 lämnade vi in en mo-tion till Strömsunds jaktvårdskrets där vi önskade dubbel tilldelning för Hammerdalsområdet, och aldrig har vi skjutit så mycket älg som under ett par år i början av 80-talet. det var inte längre fråga om jakt, det var slakt. då sköt vi i Sverige cirka 180 000 älgar per år. antalet skjutna älgar har halverats sedan dess, men inte betesskadorna.

Personligen tror jag att skogen, lite beroende på bonitet, klarar max fem älgar per 1 000 hektar i vinterstam, och med de nya älgskötselområdena tror jag att vi är på rätt väg.

vissa hävdar att älgbetesskadorna beror på att vi röjer för hårt i ung-skogarna i dag men jag tror tvärt om, att röjning är det bästa sättet att mins-ka betesskadorna eftersom älgen helst betar där den kan gömma sig i sly.

Med åren har jakten för min del alltmer kommit att handla om att skydda skogen. Samtidigt ser jag fram emot älgjakten i höst av precis samma anledning som för 60 år sedan; den fantastiska gemenskapen, alla natur-upplevelser och alla fåglar, och inte minst besöken av lavskrikan som kom-mer för att ta del av matsäcken. Får dessutom hunden tag på älg med ett fint ståndskall är jaktdagen räddad.

Staffan Jonsson är skogsbonde i åttonde generationen på sin fastighet och har varit självverksam i hela sitt liv. Mellan 1996 och 2006 var han ledamot i Norrskogs styrelse.

Staffan Jonsson / 1 augusti / HammerdalSkogen i mitt

Foto Petra berggren


65%

för att öka flexi-biliteten för skogs-bruket har reger-ingen beslutat att förlänga en av-verkningsanmälans giltighetstid från tre till fem år. skogs-ägare ska nu också i avverkningsanmälan ange vilket område som ska skyddsdik-as, samt skyddsdik-ets utlopp eller av-slut, i stället för att ange skyddsdikets sträckning. reger-ingsbeslutet innebär även att den tidigare tröskeleffekten för skogsägare som har mellan 50 och 100 hektar skog för-svinner.

/ www.regeringen.se

Nya på NorrskogBengt edström är vår nya medar-betare på team Sydost, där han

kommer att arbeta som produktions-ledare. Bengt bor i Sollefteå och kommer närmast från en tjänst som produktionschef på Skanska. Bengt börjar sin anställ-ning hos oss den 29 september.

Mats Näslund är vår nya skogsrådgi-vare i ramsele. Han började hos oss den

1 juli och bor i Backe.Johan andreasson har anställts

som produktansvarig i NWP och

jobbar sedan den 3 juni med produktfrågor på Hissmoforssågen och Sikåssågen. Johan bor i Öster-sund och kommer närmast från Blybergssågen i älvdalen.

du är väl försäkrad?Med anledning av den sen-aste tidens stormar och brän-der uppmanar Norrskog sina medlemmar att se över sitt försäkringsskydd. det kan upp-fattas som en dyr kostnad, men med tanke på de stora värden som finns i skogen är det oerhört viktigt.

– vi vet att det fortfarande finns medlemmar som inte är försäkrade. de bör se till att bli det. de som är försäkrade bör säkerställa att de har fullvärdig

försäkring. Branden i västman-land är bara ytterligare ett exem-pel på hur viktigt det är, säger skogschef Olof Falkeström.

– vi känner naturligtvis starkt med markägare i Mellanskogs om-råde som drabbades av branden och Norrskog har erbjudit syster-föreningen hjälp med efterarbetet, tillägger Janne Björck, som själv befann sig endast ett par mil från branden i sin egen skog öster om Sala.

På gång i dittskogsbruksområdeaPterINgSkväll17 september Hur apterar du ditt virke för att optimera både för plånbok och sågverk? Plats: Beroende på var maskin-erna befinner sig, kommer platsen avgöras och meddelas senare.Arr: Sbo Borgsjö-Haverö.SkOgSdag26 september Information om ett alternativ till kalhyggen – Blädningsskogsbruk. Skogsstyrelsen medverkar. Start kl.9.00Plats: Beroende på var maskin-erna befinner sig, kommer platsen avgöras och meddelas senare.Arr. Sbo Krokom. SkOgSFOrSkNINgS- SeMINarIuM30 september Norrskogs Forskningsstiftelse inbjuder till seminarium kring nya spännande forskningsprojekt inom skogsteknik och skogsskötsel.Plats: OSd Östersund

Mer information och fler aktiviteter hittar du i kalendern på www.norrskog.

så mycket procent högre är det svenska virkesförrådet i dag jämfört med på 1920-talet, trots att av-verkningstakten ökat väsentligt. källa: skogsstyrelsen

fint att träffa så många skogsintresserade i norrskogs välbesökta montrar i sommar! under Höga kusten game fair och fäviken game fair fick alla barn dessutom möjlighet att bekanta sig med våra nya maskotar – nora och nisse norrskog – som du kommer att stöta på i olika sammanhang framöver. tusen tack för alla fina teckningar!

Nytt i > Norrskog

du kommer att leda studiecirkeln skogens vatten i medelpad. varför är det här en fråga som engagerar dig?– Som hemvändare och nybliven skogsägare skulle jag nog påstå att all fördjupad kunskap om skogen engagerar mig. Jag är lärare så uppdraget som sådant ligger nära till hands och vatten är ett viktigt ämne att ta sig an. utan vatten ingen skog. Smart skogsbruk måste gå hand i hand med vär-nandet om vatten. Men det handlar också om att hitta en bra balans där man dels är medveten om den påverkan man som skogsbrukare har på miljön och dels följer regelverket utan att man för den skull vidtar åtgärder som gränsar till det absurda.Materialet till studie-cirkeln är riktigt bra och alla deltagare kommer att få teoretisk och prak-tisk kunskap.

Mer information om studie-cirkeln Skogens vatten hittar du på sista sidan.

Ett ögonblick > Jenny Nyberg

Jenny nyberg, cirkel-ledare skogens vatten

I HalvÅrSraPPOrteN vISar Norr-skog ett rörelseresultat på plus 69 miljoner kronor. Industrin gör så här långt ett resultat på plus 41 miljoner, och föreningen plus 28 miljoner. Stora volymer och hög produktionstakt är de stora påver-kansfaktorerna.

– Jag får frågor om Norrskogs fina resultat beror på att slutpristil-lägget på stormfällt virke betalas ut senare, eller om resultatet kommer från olika avgifter i samband med stormavverkningen. Så är det inte, säger Janne Björck.

Stormen har bidragit till resul-tatet genom en större virkes-volym. de avgifter som tas ut vid storm uppdrag bär kostnaden för stormhanteringen och täcker extra kostnader vid genomförandet av uppdrag och övriga direkta kost-nader för stormprojektet.

– en bidragande faktor till de positiva siffrorna är en ny organisa-

tionsform och förändrat arbetssätt. vi har kort sagt blivit mer special-iserade, skogstjänstemän i Norr-skog arbetar antingen med skogs-

ägarkontakter, eller i produk-tionsorganisa-tionen. Bättre åtgärdsplaner-ing ger bättre förutsättningar för entreprenör-

erna och vi kan erbjuda effektiva tjänster av hög kvalitet, säger Janne Björck vidare.

SkOgSavdelNINgeN Har genom-gått en stor organisationsförän-dring de senaste två åren och skogschef Olof Falkeström ser bara fördelar med en ökad grad av specialisering. det gynnar medlem-men skogsägaren.

– För markägaren är det virkes-värdet som skall betala allt från

köpet av skogsfastigheten till investeringar i skogsvård och naturvård, samtidigt ska virket ge en skälig avkastning. därför fortsätter vi att vara ett tryggt val för våra skogsägare, menar han.

INduStrIN gÅr Starkt och pro-ducerar och levererar på rekord-nivåer. leveransmedelpriserna har stigit rejält under första halvåret. Bakom resultatet ligger en trävarumarknad som återhäm-tat sig något, med stark draghjälp från framförallt de nordafrikanska länderna med egypten i spetsen. de senaste årens investeringar har börjat växla ut och man har nått långt med sitt arbete för att systematisera och förbättra sina arbetsrutiner.

Slutpristillägg för stormkon-trakt kan med stor sannolikhet betalas ut redan i år. läs mer om det på sid 28.

Norrskog stärker resultatetindustrin går starkt och producerar och levererar på rekordnivåer.


Janne björck

Foto maria boman


I NOrrSkOgS StOrMarBete är det losskapning som gäller till hun-dra procent.

– losskapning framgår som en kostnad på uppdragsredovis-ningen, men i praktiken innebär det ett bättre resultat både för markägaren och för Norrskog, såväl på kort som på lång sikt, menar Sverker Henckel, skogsråd-givare i Medelpad östra.

losskapning är ett begrepp som hänger ihop med vindfällning, det är alltså en åtgärd som bara är ak-tuell när skogen blåst omkull.

– det innebär att man fysiskt sågar av stammen med motorsåg nere vid roten för att skilja stam-men från rotvältan där trädet sitter fast i marken, säger Sverker Henckel.

utaN lOSSkaPNINg BlIr stubbarna ofta förfärande höga.

– det är synd, dels eftersom det största värdet vanligtvis finns längst ner vid rotstocken, dels hindrar de

höga stubbarna senare markbered-ningen. dessutom ser det väldigt illa ut många år framöver, menar Sverker Henckel.

en av de viktigaste orsak-erna till att Norrskog valt att ge-nomgående använda losskapning är att man annars riskerar att få spänningssprickor.

– eN MaSkINFÖrare FÅr vara hur skicklig som helst men det är svårt att avverka med maskin i en bröt där virket ligger huller om buller, utan att det blir sprickor. det kan i slutänden leda till värdeminsk-ning och/eller reklamationer från slutkunden, säger Henckel.

ytterligare en fördel med losskapning är höjd kapacitet på avverkningsmaskinerna. Föreställ dig ett skogsbestånd där bara enstaka träd blåst omkull. För att ta sig in till ett vindfälle måste maskinen först fälla ett antal träd som egentligen inte behöver avverkas.

– genom att losskapa und-viker man att avverka stående träd för att komma åt det vindfällda trädet eftersom skördaren kan ta in trädet antingen från roten eller toppen. eftersom fler träd blir kvar i beståndet får man en bibehållen tillväxt och risken för ytterligare stormfällningar minskar jämfört med om fler stående träd skulle ha tagits ut, säger Henckel.

– Förutom alla fördelar jag redan nämnt innebär losskap-ning också en lägre kostnad för maskin-avverkningen vilket inte syns på uppdragsredovisningen, tillägger han.

vINtertId FINNS det dock en fy-sisk gräns för losskapning.

– Om det är mer än en meter snö har vi gjort bedömningen att den här åtgärden inte lönar sig, därför har vi i möjligaste mån planerat stormavverkningen uti-från dessa givna förutsättningar, säger Sverker Henckel.

positivaentre–prenörer

vanligtvis verksam i värmland är urban uvesten en av alla de entreprenörer som hyrts in för att ta rätt på stormfällningen. under två månader tog han och hans kol-lega rätt på närmare 8 000 kubikmeter stormfälld skog runt svenstavik.– uppdraget var otro-ligt välplanerat, vi fick ett bra kartmate-rial och områdena var ordentligt snitslade, det var bara att sätta sig i skördaren och köra igenom bestån-den. norrskog är värt allt beröm, säger urban uvesten.

Nytt i > Norrskog

Foto thomas adolFsén/skogenbild

››i stormskogen är det mest lönsamt att avverka med losskapning.

Stora fördelar med losskapning

Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare063-15 71 66

50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning.

Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss

www.lrfkonsult.se/skog

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT

Patrik UlanderReg. Fastighetsmäklare0611-289 35

Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare0620-259 30

Anders ErikssonAukt. generations-skifteshandläggare063-15 71 62

Peter Zetterström Aukt. lantbruksvärderare0620-259 31

Folke Lindblom Skogstekniker063-15 71 63

Roland Skarin Reg. Fastighetsmäklare0620-259 32

Malin Mårtén Mäklarassistent063-15 71 60

Mathias Hagman Reg. Fastighetsmäklare060-67 88 09

Sofi a Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare0670-61 47 75

Ingemar Olofsson Reg. Fastighetsmäklare060-67 88 18

E-post: fö[email protected]


trä > smakNya material som ger trä högre status.

Fot

o s

ör

en

hå

ka

nl

ind

Designden israeliska designern Hilla Shania har tagit fram en serie möbler som gränsar till modern konst. genom att blanda trä med flytande aluminium förstärker hon skönheten i den ål-drade stocken och låter det naturligt råa samsas med det eleganta i metallen.

Viskosett annat ord för viskos är cellu-losaxantogenat. det är en fiber som är baserad på bomull eller cellulosa och som kan användas till så vitt skilda saker som konstsilke, cel-lofan, korvskinn. tamponger och blöjor. I NaSas rymdkapslar finns ett viskostyg som tål +3 600°C.

Miljövänliga batterierSnart kan det vara möjligt att undvika tungmetaller i batterier.

Företaget Sony har tagit fram ett cellulosabaserat batteri som är miljövänligt att återvinna samtidigt som det skapar en-ergi från cellulosa i papp och papper. Biobatteriet fungerar utifrån samma princip som djurs och växters metabolism, enzymer bryter ner cellulosan till glukosenheter för att skapa energi. I Sonys batteri bryts även glukosen ned för att skapa vätejoner och elektroner. ele-ktronernas rörelse skapar i sin

tur ström i biobatteriet.

OrganChalmersforskarna har valt ett unikt byggmaterial för sina organ, nämligen nanocellulosa. gelen som används i Chalmers första sprillans nya 3d-printer är en blandning av cellulosa och vatten. Blodkärl av nanocellulosa har framgångsrikt opererats in i får, men det kommer att ta minst tio år innan utskrivna organ (till exempel brosk till skadade knän, nya öron eller en ny lever) kan opereras in i männis-kor. den här typen av nya material ger helt klart trä en högre status.

Fot

o h

ill

a s

ha

mia

de

sig

n s

tu

dio

Fot

o g

us

tav

ny

st

rö

m

www.lantmannenmaskin.se

Stark allroundtraktor med 102 hk

VALTRA

FABRIKS

GARA

NTI

2ÅRS

LH14

08

A93 HiTech

Just nu!

359.000:-Standardutförande. Ord pris 439.000:-. Priser exkl moms. Gäller t o m 2014-10-31.Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Valtra A93 HiTech är den starkaste modellen i A-serien. Traktorn är designad för att passa ett kombinerat jordbruk, perfekt för både skog och vallodling. En robust konstruktion tillsammans med en bränslesnål motor ger dig ett naturligt val när du ska välja en kostnadseffektiv traktor. Med Valtra A får du dessutom marknadens bästa kopplingsfria fram/back och integrerad parkeringsbroms. Ta gärna kontakt med din säljare för mer information!

SUNDSVALLJens Moberg 010-556 19 17ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66Jan Persson 010-556 23 65ÖRNSKÖLDSVIK Conny Hansson 010-556 19 48

HUDIKSVALLJens Moberg 010-556 19 17Hans-Erik Olsson 010-556 18 47BOLLNÄSHans-Erik Olsson 010-556 18 47


Certifiering för framtiden

År 2000 var lars Östlund en av de första medlem-marna i Norrskog som PeFC-certifierade sin skogs-fastighet. Som professor i ekologi och skogshistoria samt skogsägare, kombinerar han i dag naturvärden med ett effektivt, hållbart skogsbruk.– Oavsett den egna kunskapsnivån är certifieringen till nytta för dig som skogsägare, menar lars Östlund.text Stefan Sjödin bild tina Stafrén

Certifiering för framtiden


Lars Östlunds största intresse är skogens spår.

Han söker, såväl privat som i yr-ket, tecken på tidigare skogsbränder,

samevisten och urgamla inskriptioner i träd. Han funderar över sådant som mossbevuxna stenrösen och varför en viss art trivs så bra i den ena gläntan, men inte i den andra.

Hungern på kunskap har inte bara gjort honom till professor i skogens historia och ekologi utan också tagit honom runt hela Sverige och ut i världen. I Montana i nord-västra uSa har han till exempel jämfört ursprungsbefolkningens nyttjande av pon-derosatallar med norra Norrlands samiska barktäkter.

– För mig är människans inverkan på skogen det mest intressanta, säger han.

även om den globala blicken ständigt är påkopplad landar lars Östlund allt som

oftast i markerna kring ammeråns dalgång i Jämtland. det är här i Skyttmon han har de 140 hektar skog som hans farfar köpte un-der 1930-talet och som lars själv, som en av de första av Norrskogs medlemmar, valde att PeFC-certifiera.

– Den stora vinsten med certifieringen är, som jag ser det, att man måste göra aktiva ställningstaganden kring sin skog. Man får chansen att se på den med fräscha ögon: vilka beståndsdelar finns, vilka värden vill jag bevara för framtida generationer?

det har sagts många gånger, men tål att upprepas:

»den som känner blommornas namn, dessa landskapets glosor, går genom livet som i en berättelse, utan slut.«

Precis som författarinnan kerstin ek-man menar lars Östlund att ökad kunskap

lars östlund, professor i ekologi, har gjort hyggesbränningar i sin skog såväl 1999 som 2009. Hyggesbränning sätter fart på tillväxten, näringsämnena frigörs och blir vattenlösliga. plantorna gynnas också av att det avbrända området blir soligare.

»den stora vinsten med certifieringen är att man måste göra aktiva ställnings-taganden kring sin skog.«

Foto Privat

2014 / norrskogen #3 / 1 3

om skogen – om dess olika arter och deras förutsättningar – skapar en större vilja till hållbart skogsbruk. vem bryr sig om att läm-na ett dött träd i skogen om man inte känner dess invånare, de insekter, svampar och lavar som är beroende av just den mikromiljön?

Människan har påverkat skogarna i vårt område sedan isen drog sig tillbaka. Men ge-nom åren har människan varit en liten aktör i jämförelse med till exempel skogsbränder och betande djur. Något som förändrades dramatiskt under 1800- och 1900-talet med det industriella skogsbruket. Människan var inte längre en bifigur, utan förändrade i snabb takt landskapet.

lars Östlund förhåller sig professionellt neutral till den industriella revolutionens påverkan på vår miljö. Men 1960- och 70-ta-lets hantering av skogen, med herbicider, brutal markberedning, plöjda hyggen och

storskaliga contortaexperiment passerade tydligt gränsen för hur han tycker att skog ska hanteras.

– Tack och lov vände det under 90-talet och nu går det i rätt riktning. Samtidigt pressar vi skogen ganska hårt och dessutom lever vi med naturvårdsskulder sedan tidigare. en av de viktigaste är att vi gjort oss av med gamla skogar i för stor utsträckning.

– under de senaste 10 000 åren har vi alltid haft mycket döda träd i skogen och många av våra arter har varit knutna till den biotopen. Men sedan mitten av 1900-talet har den mäng-den minskat kraftigt och därmed en stor mängd svamparter, insekter och fågelarter.

lars Östlund konstaterar samtidigt att de senaste 20–30 åren, i takt med att kun-skapen om dessa viktiga biotoper ökat, har utvecklingen gått i rätt riktning.

– Men det finns fortfarande en föreställ-ning om att det räcker att man har ett antal döda träd i skogen, vilket inte stämmer. Man behöver stående, liggande, multnande och nydöda träd i flera generationer.

lars Östlunds egen skog finns nära Skytt-mon i en lång sluttning ner mot ammerån. längst upp är den myrlänt och blöt med grandominans. genom åren har det gödslats och betats och marken är lummig av tät vege-tation. längre ner i sluttningen, där marken blir kalkrik och bjuder på en och annan guck-usko, blandas tallar med granarna, och nere vid ammerån har tallskogen helt tagit över. Såväl lars far som farfar avverkade försiktigt och mycket gammal skog har bevarats.

– en stor del av träden har vuxit upp efter en skogsbrand på 1800-talet, säger lars Öst-lund som kan peka ut de olika brandspåren i skogen.

träd ringbarkas i naturvårdande syfte, stående död ved är till stor nytta för vissa insekter och svampar.

CErTIFIErINg – båDE För EkoNoMI oCH MILjö• pefc-certifiering i norrskogs

gruppcertifikat är en garanti

för hållbart skogsbruk.

• som certifierad skogsägare

bidrar du till att behålla den

fantastiska miljö som finns i

våra skogar.

• certifieringen är kostnads-

fri men det måste finnas en

aktuell skogsbruksplan till

fastigheten.

• i detsamma du tecknar dig

för en plan kan du miljöcerti-

fiera din fastighet.

• i planen görs avsättningar på

minst fem procent av områden

med höga naturvärden, därefter

får endast certifierade entre-

prenörer användas vid skog -

liga åtgärder på fastigheten.

• kontakta din skogsrådgivare

om du vill ha mer information

eller om du vill certifiera din

fastighet.

• certifierad råvara ger en

högre premie vilket ger skogen

ett högre värde.

PeFC i siFFror

mellan 1994 och 2014 har

norrskogs medlemmar avsatt

produktiv skogsmark mot-

svarande 30 000 fotbolls-

planer till ett marknadsvärde

upp emot 810 miljoner kronor.

läs mer om pefc på

www.norrskog.se

Foto Privat

Fot

o P

riv

at


När Norrskogs rådgivare besökte lars Öst-lunds skogsfastighet för snart 15 år sedan blev han tagen av den fina gamla skogen och föreslog PeFC-certifiering, vilket bland annat innebär upprättande av en skogs-bruksplan samt att minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen sparas.

För lars Östlund var det ett naturligt steg att ta.

– Jag hade redan 1991, när jag gick skogs-högskolan, gjort skogsbruksplanen till pappa. Jag hade själv beståndsindelat om-rådet och hade bra koll på hur skogen såg ut. Jag hade också, när jag ärvde och övertog skogen av min far, bestämt mig för att driva min fastighet med hög naturvårdsinten-tion. I samband med certifieringen satte vi av cirka fem procent som skulle lämnas utan åtgärder, men det fanns redan då ytterligare områden jag visste att jag inte ville avverka. genom fastigheten löper till exempel en fin bäck med en grov lövskog och så finns ett kalkstråk med mycket gam-mal granskog. en del av detta har vi gjort biotopskydd på, i stället för att avsätta enligt PeFC.

Som ung var lars Östlund väldigt intresserad av naturens mysterier, till en början framför allt av det som fanns under vattenytan. redan som 14-åring lyckades han få ett sommarjobb som provfiskare på lantbruksnämndens rennäringsenhet. under åtta somrar vandrade han runt stora delar av fjällvärlden, från södra Härjedalen till norra Jämtland, för att undersöka fiskbeståndet i olika vatten. valet att läsa biologi med akvatisk inriktning på univer-sitetet var självklart. Men så kom de allt längre episoderna på skogsfastigheten i

Skyttmon, där lars upptäckte hur mycket han tyckte om att plantera och röja, jobba med skogen. efter en tid bytte han till jäg-mästarutbildningen. Och sedan dess har jobb och fritid varit intimt sammankopp-lade i lars Östlunds värld. När han tänker på sin skogsfastighet tänker han åtminstone 200 år framåt i tiden.

– Man kan i och för sig avverka skogen och sen plantera tall överallt. Men då skapar vi en så trist skog. Jag vill sätta min prägel på den här fastigheten, skapa en plats med ett intressant bestånd som jag känner mig stolt över att lämna vidare till nya genera-tioner och då är certifieringen till stor hjälp.

1999 och 2009 gjorde lars Östlund tillsam-mans med Norrskog hyggesbränningar och lämnade därefter kvar fröträställningar.

– Hyggesbränning och naturvårdsbrän-ning har många positiva effekter på skogen, de flesta större träd överlever även en naturvårdsbränning. dessutom är det så att hyggesbränning innebär ett skydd mot skogsbrand och det är väldigt viktigt att vi bevarar kunskapen om hur man arbetar med skogsbränder, en fråga som naturligt-vis är väldigt aktuell i dag efter sommarens stora skogsbrand i Mellansverige.

– På 50–100 års sikt ska jag åter ha flerskiktad bränd tallskog här. Men området kommer ändå fungera som produktions-skog där man kan avverka.

lars Östlunds åsikt är att det vore rim-ligt att avsätta tio procent av sin skog vid PeFC-certifiering, i kontrast till dagens fem procent. Men han vill inte driva frågan att höja gränsen.

– Jag tycker inte kraven för att få ett certi-

fikat är så spektakulära. Jag ser det i princip som en knuff för att skapa än högre ambi-tioner. Men hellre än att höja kraven hoppas jag att fler ska certifiera sig med nuvarande krav. Min bestämda uppfattning är att folk som börjar engagera sig kommer att över-skrida de fem procenten av sig själva.

Han tycker också att certifieringarna bidragit positivt till den allmänna debatten om hållbart skogsbruk.

– De har skapat mer konstruktiva diskus-sioner mellan bolag, forskare och privata skogsägare. visst, vi dividerar och är oense ibland, men hur ska vi annars göra? visst vore det skönt att bestämma sig en gång för alla – men det funkar ju inte. vi måste fortsätta diskussionen om hur skogsbruket samtidigt kan ge en bra och uthållig avkast-ning samtidigt som det tar såväl social som miljöhänsyn.

lars Östlund har tre barn, en sjutton-åring och två tolvåringar.

– visst hoppas man att åtminstone någon av dem ska få mitt intresse för sko-gen, men om det inte blir så får de väl sälja fastigheten eller göra vad katten de vill. Man kan inte tvinga skogen på sina barn.

Men bakom den till synes likgiltiga fasa-den ruvar lars Östlund på en strategi.

– Certifieringen innebär ju att man ska ha en fungerande skogsbruksplan där man noga följer upp sina åtgärder. Och jag är mycket noga. Jag antecknar vad vi gjort med olika bestånd, vad som växer var. Jag försök-er beskriva min vision. Och jag försöker beskriva den för mina barn på ett sätt jag tror att de kan förstå.

»den som känner blommornas namn…«

»vem bryr sig om att lämna ett dött träd i skogen om man inte kän-ner de insekter, svampar och lavar som är beroende av den mikro-miljön?«

Riv ut och läs...

TIDNINGARNA SKOGSLAND, Land Lantbruk och Land ingår i med lems-avgiften. Dessutom får du tillgång till LRFs egna företagarcoacher.

DET FINNS GODA möjlig heter att öka tillväxten i Sveriges skogar. Allt som kan göras av olja kan göras av trä – exempel-vis avancerade fordonsbränslen, kemikalier och texti lier. LRF och skogsägarföreningarna arbetar med att visa politiker och övriga i samhället att skogen är en viktig natur resurs som ger arbets-tillfällen och lokal tillväxt.

VEM VET VILKA PLANER stat och kommun har för din plats på jorden. LRFs experter arbetar ständigt med frågor kring ägande rätt och markintrång.

FÖRR ELLER SENARE blir det aktuellt att lämna över skogen till en ny generation. Det � nns en hel del att sätta sig in i för att det ska bli så bra som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.

SOM MEDLEM I LRF är det tryggt att veta att den skogs-försäkring du kan teckna genom oss innehåller en all-riskdel som täcker skador från exempelvis skadeangrepp, brand och storm.

SOM MEDLEM I LRF är det

exempelvis skadeangrepp,

BREDBAND ÅT ALLA. LRF har sedan 2007 engagerat sig och tryckt på för att alla som bor på landet, även i yttersta glesbygd,

ska vara uppkopplade.

Du behöver inte vara skogsföretagare på heltid för att vara medlem i LRF. Det räcker med att du är skogsägare och har ditt hjärta på landet. LRF har idag över 172 000 medlemmar och drygt tusen lokalavdelningar som driver på för att det ska gå att leva och bo på lands-bygden. Vi arbetar också hårt för att förbättra villkoren för landsbygdens företag. Ju � er vi är desto mer kan vi vara med och påverka på din ort, i Stockholm och i Bryssel.

Ring så berättar vi mer om medlemskapet: Telefon: 020-44 44 33 [email protected]

...om du är skogsägare!

LRF_Skog_188x244_B_140428.indd 1 2014-04-28 11:32


Drönarbilder får branschen att häpna

det nya flygbildsmaterialet innebär nya förutsättningar, både för fjärranalys och skoglig planering, konstaterar

Jerker Bylander som förvaltar Norrskogs egen skog.

I samband med stormen Ivar drabbades delar av Norrskogs markinnehav hårt, speci-ellt i skogarna kring Näkten inom Bergs kommun, uppskattningsvis cirka 100 000 m3 vindfällen.

trygg Hansa bekostar flygning med drönare över en yta på drygt 10 000 hektar i inventeringssyfte för stormskadeersättning och med det nya bildmaterialet på sitt bord har Jerker Bylander svårt att föreställa sig ett annat sätt att jobba i framtiden.

– Jag sitter här på kontoret och svävar fram ovanför trädtopparna. Med en enkel knapptryckning zoomar jag in enskilda trädindivider för att titta närmare på vind-

fällen, insektsangrepp eller bestånd i behov av gallring eller röjning, sen zoomar jag ut igen och svävar vidare i sökandet efter stormhärdar. Med min nya hökblick får jag rätt vad det är syn på en älg, det är makalöst vilken bildkvalité säger Jerker Bylander. Bildmaterialet spelar i en annan division.

drönare togs i första hand fram för mili-tärt bruk. det lilla modellflygplanet utru-stat med en kamera skickas in i en oroshärd för att kartlägga militära mål utan risk för fysiska skador. Med avancerad gPS tar den fram ett georefererat material som stämmer exakt överens med koordinaterna.

– På senare tid har tekniken med stor

framgång även använts för samhällsplaner-ing, främst för att göra byggplaner, men även för skogs- och jordbruksplanering, planering och mätning av täkter berättar Jerker Bylander.

Drömmen för en skogsplanerare är ett exakt, högupplöst kartmaterial till en rim-lig kostnad. Så när som på prislappen ser bildmaterialet från drönaren ut att vara en dröm i uppfyllelse.

– Priset per hektar är förvisso högre för bilder tagna med drönare än för tradi-tionellt flygbildsmaterial, men eftersom kvalitén är så enastående bra kan vi spara


mycket tid på att planera åtgärderna och upp nå en större exakthet direkt vid rit-bordet, menar Bylander.

vanliga flygbilder fungerar för att iden-tifiera större härdar i ett katastrofscenario som vid nämnda stormen Ivar, men både satellitbilder och traditionellt flygbildsma-terial har svårt att mäta sig i en jämförelse med bilder tagna med drönare.

– upplösningen på satellitbilder är under all kritik, även för ett tränat skogsöga kan det vara svårt att urskilja vad som är vad i gröten av färger man ser på skärmen, säger Jerker Bylander.

Framför sig har han en bild tagen på Norr-skogs egen skog med drönare. varje bild täcker cirka 100 hektar där allt framträder helt tydligt, enskilda trädindivider, vägar, bäckar och stenblock.

På sikt kommer den här typen av bild förhoppningsvis att kopplas till åtgärder och följa med från ritbordet ut i fält.

– Föraren i skördaren kommer att ha den digitala bilden framför sig, på skär-men i maskinen, själva maskinens position är markerad som en röd prick och rör sig i realtid i kartan. Med planeringsunderlaget från drönaren är det omöjligt att missa vindfällen inom ett drabbat bestånd, vare

sig vid inventering eller vid upparbetning, vilket tyvärr ofta händer idag, speciellt vid väldigt utspridda stormskador som denna säger Bylander.

Här finns stora tidsvinster att hämta.

Föraren behöver inte åka omvägar och leta vindfällen. det är bara att gå raka vägen till nästa härd och börja producera.

även vid planläggning ser han stora möj-ligheter med den nya tekniken.

– När planläggaren tar fram en skogs-bruksplan med åtgärdsförslag, genomförs först en beståndsindelning. Skogen delas in likt ett lapptäcke av bestånd utifrån en mängd olika parametrar som till exem-pel, trädslagsfördelning, slutenhet, höjd,

diameter, ålders- och huggningsklass samt naturvärden. Med detta bildmaterial kan vi spara mycket tid i arbetet med att ta fram planen, dessutom är bildmaterialet i sig, ett bra underlag för diskussion med markägar-en, menar Bylander.

Överhuvudtaget tror han att den här typen av material kommer att stimulera till ett mer aktivt skogsägande.

– Föreställ dig att du köper eller ärver en fastighet. du tar fram en skogsbruksplan för att få en bättre bild av åtgärdsbehoven på fastigheten. Idag får du en grafisk bild med skiften i olika färger beroende på mål-klassindelning. vägar och vattendrag syns som streck i olika färger. tänk dig att du även får en rejält högupplöst bild digitalt av din fastighet som underlag för skogsbruks-planen. en bild som du kan zooma in och ut ur och se detaljer på under en meter med tillräckligt bra upplösning. Från ovan med din nya hökblick lär du dig kanske tillsammans med din skogsrådgivare att känna igen den slutenhet som innebär att ett bestånd behöver röjas eller gallras och se över vilka natur- och kulturvärden som finns på fastigheten. detta kanske kan bli en verklighet för alla inom snar framtid. tekniken finns ju redan.

bilder från en drönare täcker cirka 100 hektar och går att zooma in detaljer på under en decimeter.

Fot

o s

ma

rt

Pl

an

es


Skogen är en viktig nationell valfråga. Hur skiljer sig parti-

ernas åsikter åt i skogliga frågor och hur påverkar det ditt skogsägande?

två frågor att hålla lite extra koll på ur ett skogligt perspektiv är det nationella skogsprogrammet och äganderätten, menar gunnar Heibring, ordförande för Norrskog.

– För den enskilde skogsägaren är äganderätten central. det finns så många andra intressen än markäga-rens, så många synpunkter på hur vi ska bruka, använda och äga vår skog. en annan viktig fråga är det nationella skogsprogrammet där vi slår vakt om en hög produktion av skogsråvara, inte minst för ett

framtida biobaserat samhälle. ett bra, uthålligt skogsbruk är viktigt för landsbygden liksom för klimat-frågan när det gäller att binda kolet, säger han.

vad anser politikerna då? vi bad riksdagsledamöter för respektive parti kort redogöra för hur de ställer sig i de här frågorna.

För det första är det viktigt att alla aktörer sitter ner vid samma bord, det går inte att ställa sig vid sidan av det här arbetet. Programmet måste vara framåtsyftande med betoning på utveckling av nya produkter och ny teknik. Skogens roll i ett framtida hållbart samhälle bygger på att vi nyttjar skogen på rätt sätt i värdekedjan och att vi värnar en trygg hållbar biologisk mångfald.

äganderätten är central, men ska alltid kopplas ihop med förvaltarskapet, d v s vi har inte rätt att lämna över en fattigare värld till våra barn än den vi ärvde av våra föräldrar. Förvaltningstanken bottnar i en liberal miljötradition. allemansrätten är fundamental men handlar om balans och respekt. det är inte rimligt att kommersiella företag utnyttjar privata områden utan hänsyn, dialog eller avtal med markägaren.

det är viktigt att ta tillvara skogens tillväxtpotential, därför är det viktigt med en hög produktion. vi ska bruka skogen mer och det är viktigt att det sker en ökad vidareförädling i hela landet. Biobränslet måste lyftas fram för att ersätta kol och olja. Politiken har stort ansvar för att stimulera den utvecklingen.

allemansrätten är bra, men den får inte missbrukas eller inkräkta på äganderätten. vid kommersiella satsningar ska markägaren ge tillstånd. vid sådana uppgörelser krävs ordning och reda. Skotrar och andra motorfordon omfattas inte av allemansrätten; det finns ingen motoriserad allemansrätt.

vi anser att det ska vara ett brett program där såväl de ekonomiska, ekologiska som de sociala aspekterna ska finnas med. tidigare har den sociala dimensionen varit bristfällig, därför anser vi att det behövs ett ökat fokus på det. viktigt är också bredden av involverade i utarbetandet av ett nationellt skogsprogram, där företrädare för de skogliga intressena bör vara delak-tiga.

äganderätten är central för oss på samma sätt som allemansrätten är det, därför ska båda delar värnas. däremot måste vi titta på hur vi förmedlar kunskap om allemansrätten. det är inte längre självklart för alla vad man gör och inte gör när man kommer ut i skogen. det är viktigt att det inte sker företagande på annans egendom som skadar skog och mark.

Vilka är de viktigaste delarna som bör ingå i ett nationellt skogsprogram?

Hur ser ni på äganderätten kopplat till allemansrätten, vad ska tillåtas?

>F O rt S ät t N i N g

VA L EXTrA!

per ÅslingCenterPartiet

Jämtlands län

mAriA lundqvist- brömster, FolkPartiet

västerbottens län

irene oskArssonkristdemokraterna

milJö- & Jordbruks utsk.

en röst för skogen!

VALEXTrA!

HUSQVARNA 545 FX/FXT Lätthanterad röjsåg med hög prestanda och uppvärmda handtag (FXT). X-Torq®-motorn kombinerar råstyrka med låg bränsleförbrukning och låga utsläpp. Utrustad med SmartStart® för snabb start utan ansträngning.

Pris från 8.900:-*50% rabatt gäller på köp av Husqvarna Technical Röj/Trimmer-jacka och -byxa vid köp av en Husqvarna 545 FX, 545 FXT, 555 FX eller 555 FXT. Gäller så långt lagret räcker, dock längst t.o.m. 2014-12-31.

Rek. cirkapris inkl. moms

50%på Husqvarna

Technical röjkläder*

Värde 1.245:-

Röjsåg med ett riktig säkert erbjudande.

www.husqvarna.se


vi är positiva till ett nationellt skogsprogram. det viktigaste är att vi klarar av att ta in helheten i skogs-frågorna. Programmet måste ges tillräckligt med tid och resurser. vi måste sträva efter att nå breda överens-kommelser bland alla som har intresse för skogen, eft-ersom skogen är en av våra viktigaste naturtillgångar.

vi har i dag inga förslag till förändringar vad gäller skogsägarnas äganderätt eller allemansrätten. det är viktigt att arbeta med kunskapsspridning kring allemans rätten, för att tydliggöra att den också innebär ett ansvar när man nyttjar den.

Skogen är den kanske viktigaste basen i svenskt näringsliv och om branschen ska kunna fortsätta att utvecklas är det viktigt att inte stjälpa näringen med kostnadskrävande pålagor så som till exempel kilo-meterskatt. vi riktar också medel till betydande in-vesteringar i infrastruktur i norra Sverige.

allemansrätten är en fin och viktig tradition i Sverige, men vi förordar att allemansrätten ska lagfästas och där det tydligt framgår vad som inte är tillåtet. till exempel ska kommersiell verksamhet kräva mark-ägarens tillstånd och det måste bli enklare att avhysa de som bryter mot allemansrättens syfte.

Skogsbruket måste bli långsiktigt hållbart med stärkt hänsyn till biologisk mångfald och återhämtning. vi vill därför kraftigt öka anslagen för att skydda våra gammelskogar och stärka lagstiftningen för ökad hänsyn till miljön. vi vill införa omställningsstöd till kalhyggesfria avverkningar för att bevara större mång-fald för att skogen även efter avverkning ska binda kol.

allemansrätten är en viktig förutsättning för allas till-gång till skog, hav och fjäll. vi anser att allemansrätten i stort fungerar bra, men att det är viktigt att fortsatt betona allas skyldighet att visa respekt för markägaren och hålla sig inom allemansrättens ramar.

Skogens roll för omställningen till ett biobaserat samhälle och hur skogspolitiken ska utvecklas så att vi inte bara klarar produktionsmålet utan också de miljömål för skogen som vi i dag misslyckas med enligt myndighetsuppföljningen.

allemansrätten är viktig för människors tillgång till naturen, och någonting vi vill värna. däremot ska naturligtvis överträdelser som förstörelse och ned-skräpning beivras – det är inte bara ett brott mot ägan-derätten utan också mot allemansrätten.

ett nationellt skogsprogram bör ta en bred ansats vad gäller bevarande och brukande, och vi är övertygade om att skogen och skogsbruket är en viktig pussel-bit i arbetet för ett mer hållbart samhälle, både som biobaserad ekonomi och som en kolsänka. därför är det viktigt med ett nationellt skogsprogram som ger långsiktiga förutsättningar.

Många upplever i dag problem med kommersiell bär plockning och nyttjande av annans mark. I dag finns det möjlighet att med hjälp av kronofogden avhysa den som olovligen nyttjar och har upprättat läger på annans mark. Problemet är att det är dyrt. därför vill vi om möjligt göra en översyn av regelverket för att undersöka om det kan göras på ett billigare och enklare sätt för markägarna utan att rättssäkerheten äventyras.

Vilka är de viktigaste delarna som bör ingå i ett nationellt skogsprogram?

Hur ser ni på äganderätten kopplat till allemansrätten, vad ska tillåtas?

»Oavsett vilken politisk konstellation som får majoritet i riksdagen förutsätter jag att

skogens möjligheter kommer att hamna högt upp på dagordningen.«

VALEXTrA

l ä S O r D F ö r a N D e g u N Na r H e i b r i N g S k r ö N i k a på S i Da N 2 6

HelenA leAndermilJöPartiet


lenA Asplundmoderaterna

västernorrland län

kristinA nilssonsoCialdemokraternavästernorrland län

Josef frAnssonsverigemokraterna


cHristinA HöJ lArsenvänsterPartiet

västernorrlands län

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Jorden du ärvdeNordea har experterna och kunskapen som stöttar dig att fatta kloka beslut vare sig det gäller generationsskiften eller frågor om fi nansiering och skatter.

Gör det möjligt

Läs mer på nordea.se/jord&skog

stihl.se* Gäller modellvariant MS 241 C-MQ. Erbjudandet gäller fr. om. 140901 t.o.m 141231. Med reservation för tryckfel.

knockoutpriser

på tVå riktigA Fighters

Våra återförsäljare är speciellt utvalda av oss på grund av sin kunskap, erfarenhet och servicekänsla. Du får tala med någon

M-tronic som standard

Cylindervolym 42,6 cm3

Effekt 2,2 kW/3,0 hk

Vikt 4,7 kg

Skärlängd 35 cm

Ms 241 c-M pris6.990:-

Ord. 7.690:-

Fs 410 c-e

Fs 410 c-eCylindervolym 41,6 cm3

Effekt 2,0kW/2,7 hk

Vikt 8,5 kg

VerktygAutoCut 40-2 Slyklinga 300/20 Klinga 200/20

pris5.990:-

Ord. 6.690:-

Ms 241 c-M

BÄST ITEST*

Hitta din närmaste STIHL VIKING återförsäljare på www.stihl.se eller 070-555 666


Möt > Maria Westrin Wernström

»det räcker inte att sköta sina träd. det gäller att sköta sin ekonomi lika noggrant.«

bor: stockholmÅLder: 65 årgÖr: Aktiv skogsägareFamiLj: maken lenn-art Wernström, tre vuxna barn och sju barnbarn. äter heLst: lax från Ångermanälven, kär-leksfullt tillagad av min lennart. Läser heLst: fackinfo om skog och hälsa samt historiska böcker för att bättre förstå vad som hän-der i världen nu.FavoritFiLm: filmer med barn-barnen. doLd taLang: mycket målinrik-tad! ganska duktig i sömnad och tillskärn-ing. skriver på flera släkthistorier. gran eLLer

taLL: gran, tall och björk.

för 25 år sedan hade du fyllt 40 och tillsammans med din syster ärvt 260 hektar välskött skog. var befann du dig i livet just då?

– Jag var ganska nyskild, hade landat i Stockholm efter många år i västergötland och jag hade träffat drömprinsen. Professionellt drev jag ett hälsoföretag och var också uppslukad av att utveckla ett häl-soträningsprogram för människor med beroenden eller särskilda behov. Jag hade i samma veva kommit tillbaka från libanon där jag arbetat som FN-soldat.

– Mina tre barn var på väg att flytta hemifrån och jag var kort sagt redo för en ny fas i livet. tio år senare, på din femtioårs-dag, blir du klar med din skogs-brukarexamen. sedan dess har du ägnat dig åt skogen på heltid. Hur skulle du sammanfatta den resan?

– det var inget enkelt beslut att hoppa av »pensionspoängtåget«. det gick bra för mitt hälsoföretag, samtidigt ville jag slutföra mitt forskningsuppdrag. Parallellt blev jag alltmer nyfiken på skogen, jag gick så gott som alla kurser Skogs-styrelsens ladvik hade att erbjuda. Snart satt jag i styrelsen för den då nystartade kvinnliga skogsägar-föreningen Spillkråkan och ju mer jag lärde mig desto roligare blev det.

– Idén om att bli skogsföre-

tagare på heltid växte fram i takt med att jag såg att den hade bärighet både emotionellt och ekonomiskt. Jag trivdes med upp- gifterna i skogen, arbetet kändes meningsfullt och jag kände mig trygg när jag väl satsade. då hade jag skaffat mig en högre utbild-ning för privata skogsföretagare vid växjö universitet. dessutom hade jag lärt mig att ta hjälp av personer som respekterar mig som skogsägare. en mycket viktig gestalt i mitt företagsbyggande är Clas tjäder på Norrskog som varit min företagsrådgivare sedan 90-talet. Är det viktigt för skogsägare att det finns särgrupper som spillkråkan och norrskogskvin-norna?

– När jag läste genusvetenskap förstod jag att en särgrupp är nöd-vändig om jag på snabbaste sätt vill kunna ta del av och formulera mig i en ny värld som traditionellt sett, som i detta fall, varit en man-lig värld, med ett manligt sätt att uttrycka sig.

nu har du arbetat femton år i branschen. Hur märks det på fastigheten som du och din sys-ter ärvde?

– det har varit femton intensiva år av visioner och verklighet. gans-ka tidigt insåg jag och min syster att vi hade olika mål med vårt skogs-ägande, men det löste sig bra med

en klyvning av fastigheten. Jag har investerat i ytterligare 280 hektar skog och har i dag nästan 400. Jag förstod tidigt att det inte räcker att sköta sina träd om man vill bygga en affärsverksamhet. Man måste sköta ekonomin lika noggrant. I dag har jag stadig tillväxt och ett ständigt flöde i skogen. tillsam-mans med min duktige skogsråd-givare, som också är ekonomiskt kunnig, uppdaterar jag varje år vilka åtgärder som gjorts och vad som planeras för nästa.du talar om skogen som en ren affärsverksamhet. Hur tänker du kring skogen i förhållande till nästa generation?

– Jag är stolt över att jag som ak-tiv skogsägare kunnat återinvestera farfars och pappas träd i mervärden i form av skogsvård och större arealer. För egen del är jag väldigt tacksam för att det finns en plats på jorden där både farfar, pappa, jag och mina barn har planterat träd. Skogen är en ovärderlig mötesplats för min familj i dag. Samtidigt ser jag verkligen på mitt skogsägande som en ren affärsverksamhet. Om något av barnen hjälper mig med en åtgärd får de betalt direkt av mig. det vore förstås mycket roligt om de vill ta över efter mig men jag har sett nog av problem med sam-ägande och generationsskiften för att bygga min verksamhet på den typen av förväntningar. Fo

to

Pe

tr

a b

er

gg

re

n

2014 / norrskogen #1 / 2 3

Fot

o P

et

ra

be

rg

gr

en


Här räddas värdet på

stormfällt virkeredan i december lyftes frågan om lagring av det

stormfällda virket i spåren av Hilde och Ivar. Hissmofors lämpade sig bäst, med en stor plan

och möjligheten att ta vatten direkt ur älven.

Det nya stormlagret i Hissmofors, inte att förväxla med det ordinarie virkeslagret, har kapacitet att lagra 150 000 kubikmeter virke, det motsvarar 2 700 timmerbilar med släp.

– även om jag är van att röra mig bland timmer så är det rätt hisnande att se de här vältorna som är åtta meter höga och flera hundra meter långa, det är väldiga volymer vi ser här, säger Henrik Jönsson, vd för Norr–skog Wood Products.

I vanliga fall brukar lagren vara tomma så här års men eftersom Norrskog tagit rätt på en betydande del av den aktuella stormfälln-ingen i området gjorde man tidigt bedömn-ingen att en del virke skulle behöva lagras

över vintern. det är första gången Norrskog gör den här typen av insats för att rädda värdet på medlemmarnas stormfällda virke. Samtidigt har industrierna aldrig producerat så mycket som under det första halvåret 2014.

– Den största delen processas direkt. våra industrier går på högtryck och vi sågar på rekordnivåer, ändå måste vi lagra en del av virket till nästa sommar, säger Henrik.

För att undvika skador på virket kommer det att bevattnas under sommarmånad-erna, främst är det insektsangrepp och blånad som utgör hot vid lagring av virke.

– Med bevattning fram till att det fryser

kan vi undvika insektsangreppen, menar Henrik.

en del virke kommer dock att blåna. Norrskogs kunder är vana vid högkvalita-tiva produkter och det mesta som rullar ge-nom sågarna används till synliga snickerier.

– därför etablerar vi redan nu kontakt med kunder som kan vara intresserade av blånat virke. det är bara en visuell defekt, i övrigt håller virket samma höga kvalitet som vanligt. I Holland gör man impreg-nerade granprodukter som det här virket skulle lämpa sig bra för, konstaterar han.

Hittills har avsättningen för det storm-fällda virket varit god.

– Marknaden har varit stark och dess-

utom har vi kunnat sälja till bra priser. Nu får vi förvisso signaler om en mättad marknad och eventuella prissänkningar under det andra halvåret, säger Henrik Jönsson.

Ytterligare ett stormlager har nyligen upp-rättats i närheten av Östavall.

– På så vis kan vi minimera körsträck-orna och effektivt ta hand om de stora volymerna. Startsträckan var längre för att upprätta ett virkeslager vid termina-len i Östavall, men nu har vi installerat ett fristående elverk och en pump för att även där få in virket under vatten så att vi kan rädda medlemmarnas värden, säger Henrik.

bevattning av det lagrade virket i Hissmofors minimerar risken för insektsangrepp och blånad. Foto tommy andersson



krönika > Viktiga valet

StOrMeN HIlde BeStäMde sig för att göra en tredje gallring på ett av mina bestånd i höstas. I helgen gjorde jag en invent-ering av området för att titta på storm-avverkningen som gjorts i sommar. Jag drabbades lindrigt, vill jag tillägga, voly-men är inte inmätt ännu men jag tippar på att det landar på ungefär 600 kubik.

När jag köpte den här skogen 1985 var den cirka 30 år gammal. det är med andra ord en skog jag investerar i, och brukar, för kommande generationer. Som skogsägare är jag väl förtrogen med långsiktiga beslut. därför behöver jag långsiktiga lösningar.

Om bara några dagar avgör vi vem som får folkets förtroende att styra Sverige de kommande fyra åren. Oavsett vilken politisk konstellation som får

majoritet i riksdagen förutsätter jag att skogens möjligheter kommer att hamna högt upp på dagordningen.

det viktigaste är att vi får långsiktiga förutsättningar.

uNder vÅreN INleddeS arbetet med att inrätta ett nationellt skogsprogram. ett första möte ägde rum och berörda aktörer samlades under ledning av lands-bygdsministern. ett nationellt skogspro-

gram där skogens alla värden ingår är avgörande för hur Sverige strategiskt ska bruka vår förnyelsebara resurs på lång sikt. det är av största vikt att den grupp som deltar i processen har en mycket bred representation.

Skogen växer på landsbygden, och ska den kunna brukas och transport-eras till en förädlingsindustri av något slag måste det finns en fungerande infrastruktur med väg och fibernät som är förstärkta, utbyggda och som fungerar geografiskt heltäckande. lägg till det ekonomisk hållbarhet. Ökar man till exempel skattetrycket med en kilometerskatt på tunga fordon, mins-kar vår konkurrenskraft. kan vi inte ta ut kostnaden av slutanvändaren kan vi inte bruka skogen. kan vi inte bruka skogen får det allvarliga konsekvenser för Sveriges nationalekonomi.

vI FaMIlJeSkOgSägare Har en viktig roll i de beslut som fattas. Som Norr-skogsmedlem är du med din skog och din skogsindustri, en viktig del i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Produkter från skogen inbringade under 2013 ett exportnetto på cirka 100 mil-jarder kronor och Sverige är beroende av skogen som förnyelsebar resurs.

det sägs ofta att vi har de politiker vi förtjänar och i dessa tider – när vi står inför en energiomställning där den största utmaningen är att ersätta diesel i våra tunga fordon med biodiesel från skogsråvara – förtjänar väljarna förtro-endevalda politiker som ser möjligheten att fatta skogspolitiska beslut som bi-drar till vinster för miljön, skogsägaren, staden och landsbygden.

Skogen är en viktig nationell valfråga. läs gärna vad de olika partierna står i frå-gan om ett nationellt skogsprogram på sidan 20 i detta nummer av Norrskogen.

»Oavsett vilken politisk konstella-tion som får majo-ritet i riksdagen förutsätter jag att skogens möjlig-heter kommer att hamna högt upp på dagordningen.«

är ordförande på Norrskog gunnar Heibring

Tänk på:1 / våra skogar växer med cirka 120 miljoner m3 per år och binder cirka 110 miljoner ton koldioxid. svenska utsläpp ligger runt 55 miljoner ton. vår skog binder dub-belt så mycket som utsläppen.2 / sverige har redan nått eu-målen för 2020 om förnybar energi. svenskt skogs-bruk och skogsindu-stri producerar i dag motsvarande cirka 30 procent av den energi som förbrukas i vårt land.3 / framtidens uthål-liga byggnadsmaterial kommer bland annat att vara trä, som binder koldioxid och är förnybart.

Skogen är ett långsiktigt val

Härnösand I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund 0620-215 00 I www.dina.se

Vi bryr oss om Dina Försäkringar. Minst lika mycket som du.

Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör. Välkommen till Dina försäkringar.

syre

.se

188x116_Dina_Norrskog2.indd 1 2014-05-06 12:24

Smidigt, nära och bra pris!Alltank AB är din lokala leverantör av diesel, bensin, eldningsolja, smörjmedel och kemtekniska produkter. Vi har 34 st egna dieselkortanläggningar i Västernorrland och Jämtland och kortet är också anslutet till TRB-stationer som finns på ett 100-tal platser runt om i landet. Behöver du smörjmedel och kemtekniska produkter kan du smidigt hämta dom på något av våra hämtlager i Sundsvall, Östersund eller vårt

nya hämtlager på Maskingatan 1 i Örnsköldsvik.

Alltank-kortGör din ansökan nu och lämna in den på något av våra hämtlager så får du dessutom en 5- liters dunk spolarvätska. Naturligtvis är kortet gratis för både företags- och privatkunder. Läs mer på www.alltank.se. Välkommen.

Besök något av våra hämtlager och ansök om Alltank-kort nu och få 5 liter spolarvätska!

nya hämtlager på Maskingatan 1 i Örnsköldsvik.

Smörjmedel Butik & Lager Sundsvall: Lagerhotellet, Norra vägen 12 ......................... 060-15 77 39Östersund: Storlienvägen 34 ............................................ 063-10 91 08Örnsköldsvik: Maskingatan 1 ...........................................0660-555 76

[email protected] | www.alltank.se

Alltid nära till hands!• Från fjäll till kust.

• 75 fordon, skogs- och anläggningstransporter, vinterväghållning.

• Försäljning av grus-material i Åsele, Doroteaoch Vilhelmina.

Vi håller inlandet rullande!

ÅSELE Tel 0941-149 00, fax 149 29VILHELMINA Tel 0940-149 03, fax 123 36www.inlandsfrakt.se


Janne björckVd Norrskog

torsten lundborgSkogsrådgivare i södra Lappland

Nina anderssonMedlemsutvecklare

FrågA: min fastighet drab-bades av stormen och jag vill veta vad slutpristillägget kom-mer att landa på. går det att få en indikation om det redan nu?

FrågA: Jag är nybliven skogs-ägare och norrskogsmedlem och skulle gärna engagera mig aktivt i föreningen. var vänder jag mig då?

FrågA: Jag har ungefär fyra hektar ungskog där röjningen är lite eftersatt. vad kostar en sådan åtgärd?

Fråga > Norrskog

HAr Du EN FrågA?vi svarar gärna på dina frågor om skog och skogsägande.mejla din fråga till: [email protected]

»Man tjänar pengar på att röja i tid. det är som att rensa i morots-landet.«

prognosen ser god ut, även om vi ännu inte kan gå ut med en exakt siffra. Slutpristillägget kommer att sättas utifrån faktiska omstän-digheter i samband med stormav-verkningen. konkret handlar det om två delar. dels beror det på vilka direkta stormomkostnader som vi haft som till exempel extra maskin- och planeringsresurser, ex-tra produktions- och vägkostnader med mera. dels handlar det om hur prisbilden ser ut på marknaden.

enkelt uttryckt kommer du att få det virket är värt, minus kostnader-na direkt förknippade med stormen. Prissättning med garantipris och slutpristillägg har blivit en typ av »standard« bland skogsägarförenin-gar vid storm. vi har lånat model-len från Södra där arbetssättet är väl utprövat vid tidigare stormar. vi tycker att det är den mest rättvisa modellen, både för stormdrabbade och icke stormdrabbade.

Med god ordning på verksam-heten och bra koll på kostnaderna är Norrskogs ambition att betala ett så högt slutpristillägg som möjligt. vi tittar just nu på de fak-tiska intäkterna och kostnaderna och även om vi utlovat ett slut-pristillägg senast i oktober 2015, så pekar allt på att vi kommer att ha det klart långt innan dess, med stor sannolikhet redan innan årsskiftet.

bra tänkt! Det är alltid lönsamt att röja ungskogar, det är till och med nödvändigt för att kunna genom-föra den första gallringen med ett positivt ekonomiskt resultat.

Hur mycket det kostar beror lite på hur det ser ut när vi kom-mer dit, men mellan tummen och pekfingret brukar en röjning kosta någonstans mellan 2 000 kr och 4 000 kr per hektar.

Åtgärden ger inget netto men alla kalkyler visar på hög lönsam-het för röjning och man tjänar faktiskt pengar på att röja i tid. det är som att rensa i morotslandet, varje planta måste få plats att växa. utan röjning och gallring får du en låg timmerandel vilket är det-samma som ett svagt ekonomiskt resultat vid slutavverkningen, för vad du än ska använda råvaran till så är det dyrt att skörda klena träd.

ur ett större perspektiv är det dessutom bra med en skog som klarar vindar redan från ungdo-men. det viktigaste är att du röjer i tid. Bestånd med för många stammar blir instabila och då blir dessutom risken för snöbrott och insektsangrepp stor när så-dana bestånd väl åtgärdas. varmt välkommen att kontakta din rådgi-vare för planering av din röjning!

alla skogsbruksområden behöver fler engagerade! Som medlem i Norrskog är du också medlem i det skogsbruksområde (sbo) där din fastighet ligger. Norrskog har 16 skogsbruksområden och en utboklubb i Stockholm. varje sbo leds av ett råd som väljs av med-lemmarna vid årsmötet där du som medlem demokratiskt kan ta upp frågor kring ditt medlemskap och föreningens arbete. lämnar du in en motion till årsmötet kan den, om den gillas av mötet, skickas vidare till Norrskogs föreningsstämma.

en av rådets uppgifter är att hålla Norrskogs medlemmar in-formerade om utvecklingen inom skogsbruket. därför arrangerar råden alltifrån familjeskogsdagar och studieresor till studiecirklar och regelrätta utbildningar. ditt engagemang är viktigt och du kan när som helst kontakta rådets ordförande med förslag, frågor och synpunkter. kontaktuppgifter hit-tar du på www.norrskog.se.

Skogsmaskins-service i Brunfl oSnabb och kompetent service nära dig.Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar. Dessutom har vi egen slang-tillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar och brandbesiktningar.

Läs mer om vad vi erbjuder på vår hemsidawww.brunfl oskogsmaskinsservice.se

Grävarvägen 4, Brunflo

Skogsmaskins-service i Brunfl oAuktoriserad John Deere-verkstad med service, reparation och reservdelar.

www.brunfl oskogsmaskinservice.se

Ivars Bil ABHoting0671-713000www.ivarsbil.se

Ivars Bil ABStoruman0951-777 75Östersund 063-16 20 45

Ivars Bil ABSollefteå 0620-599 50

Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Bilen på bilden är extrautrustad. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.

KOM OCH PROVKÖR DEN

NYA NISSAN X-TRAILÄVENTYRET KALLAR

FRÅN 244.900 KRFÖRHANDSVISAS NU!















Skogliga utbildningarVi erbjuder utbildning i Motorsågskörkort A+B och Röjsågskörkort RA+RB. Passa på innan årsskiftet 2014/2015 då de nya lagarna för yr-kesmässigt jobb inom skogen träder i kraft.*

*Gäller för arbete inom motorsåg

Kursupplägg:2-3 dagar beroende på förkunskaper.

Pris:2000:-*/deltagare och dag inkl. kursmaterial.

Möjlighet att hyra skyddskläder och mo-torsåg finns.

*Exklusive moms

Till hösten kommer flera kurstillfällen.Skicka gärna en intresseanmälan till [email protected] så hör vi av oss när vi har tid och plats klara.

torsta.se


topp > Skott

tävling!

PeFC – vad är det?pefc är en förkortning av?1 Programme for the endorsement of Forest Certification.X Power of endorsement of Forest Certification.2 Programme endossement Forest Certification.

för att miljöcertifiera sin fastighet enligt pefc måste man?1 Ha många rödlistade arter på sin fastighet. X Ha minst 50 hektar skog. 2 Ha eller i samband med certifieringen teckna avtal för en skogsbruksplan.

så många procent av norrskogs areal är certifierat enligt pefc?1 13 %X 39 % 2 78 %

vi lottar fram en vinnare som får en eka g3 Swingblade, en mångsidig kniv försedd med buköppnare.Mejla ditt svar till [email protected] eller skriv till Norrskog, Medlemsservice, Box 113, 872 25 kramfors. Senast den 31 oktober vill vi ha ditt svar.

Hunden heter aiki och är en 10 år gammal finnspetstik. Hon har varit en duktig jakt-kompis i skogen men har nu ”gått i pension”. Här sitter hon och solar med ett älghorn i bak-grunden. // Jerker Bylander, förval-tare egen skog, Norrskog

grattiS! lennart bäckvall, krokom, staffan Wallin, örnskölds-vik, och ingela renman, umeå, vann tävlingen i förra numret. en ryggsäck med norr-skogsgrejer kommer med posten!

lars östlund i sin pefc-certifierade skog. Foto tina staFrén

Smulpaj med hallonen del smulpajer är det lite för lite »smulor« i helt enkelt, men inte i den här! Håll till godo med det här gamla ärvda receptet på världens godaste smulpaj.

PaJdeg:175 g smör3 dl vetemjöl1 dl socker1 krm salt1/2 tsk bakpulverHallon (blåbär, äpple, jordgub-bar, päron eller äpple funkar också bra). gÖr SÅ Här:• Smält smöret, häll sedan i resten (allt utom frukt/bär) och rör om.• Smöra en form och lägg de bär du vill ha i botten. Jag brukar ha ungefär 250 gram färska hallon.• Smula sedan över degen så att det täcker hallonen.• Sätt in i ugnen på 200 grader i cirka 10-15 minuter, degen ska ha fått lite färg. Servera med vaniljsås eller glass.

// Frida Edh, Skogsrådgivare Ragunda

Hornhund

SugeN på eN graNriSDriNk?roliga och enkla re-cept hittar du i “det vilda köket – mat från naturen året runt” av rune kalf Hansen och lisen sundgren (bonnier fakta). vill du pröva skogen som skafferi kan du även gå nätvägen via www.skogsskaf-feriet.se.

receptet

Sportsman 800 EFI 6x6 Forest+ Vinsch fram (standard)+ Vinsch bak+ Vinschfäste bak+ Åkerströms radiostyrning av vinsch+ Drivaxelskydd fram+ Drivaxelskydd Bak+ Bukskydd+ Slyskydd

Polaris SPORTSMAN 6x6 är originalet bland 6-hjulingar.En beprövad maskin med mer än 22 år på marknaden!

Rede

ma

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

inkl moms

Exkl moms. 139.875:- inkl moms

HARDESTWORKINGEDITION

bland 6-hjulingar.En beprövad maskin med mer än 22 år på marknaden!

EDITIONSlyskydd

BukskyddDrivaxelskydd

Drivaxel-skydd

Vinschstyrning

Vinsch och vinschfäste

Vinsch

VÄRDE TILLBEHÖR 21.000:-

ALLT DETTA FÖR 111.900:-

JUST NU

Kampanjen gäller så långt lagret räcker eller som längst till 30 september 2014. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Monteringskostnad kan tillkomma.

Åsarnas SkoterserviceÅsarna 0687-30375

Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079

Ytterocke Production • Mattmar 0640-45117 SGT i Jämtland • Gäddede 0672-10312Motorhuset i Östersund • Östersund 063- 570020

PN Motor • Strömsund 0670-10000Vilhelmina Motorcenter • Vilhelmina 0940- 55970

PN Motor ABwww.pnmotor.se

POSTTIDNING B

utbildningar i höst

Ny i råDet Nya förtroendevalda erbjuds en dag

med information och diskussion om rollen som ledamot i Norrskogs skogs-

bruksområden.

SkOgeNS VatteNvi är alla beroende av vatten! Många av dem som äger

skog äger också någon form av vatten. Men vattnet rör sig, förändras och byts ut hela tiden. Just därför måste

vi tillsammans vårda och vara rädda om vårt vatten i alla dess former. vatten är också en eu-fråga. eu:s vat-tendirektiv säger att alla europas vatten ska ha en god

ekologisk status år 2015.I studiecirkeln Skogens vatten kan du på ett roligt

och utvecklande sätt lära dig mer om vatten och hur vi kan hjälpas åt för att ta hand om det. Cirkeln vänder

sig till skogsägare, entreprenörer, fältpersonal, myn-digheter, ideella organisationer, skolor, vattenråd och

allmänheten. Skogens vatten bygger på boken med samma namn.

Boken är skriven av Stefan Bleckert, lennart Henriksson och erik degerman, några av Sveriges främsta experter

på vattenvård i skogsmiljöer. kursstart sker löpande i takt med att anmälningar kommer in. Boka nu!

kursinfoDatum: 25 oktober Tid: 09.30–16.00Plats: Älgberget i BispgårdenErsättning med arvode och resa utgår.Anmälan: [email protected]

anmälan och kursinfoStudiematerial: 200:- Deltagaravgift: 850:- Tid: 16 timmar. Minst 6 deltagare Anmälan till Studieförbundet Vuxenskolan, tel: 063-12 34 00

utbildade ledare i VästernorrlandÖrjan Berglund, Indal, tel: 070-691 70 68Marie-Louise Bylund, Härnösand, tel: 0611-714 44Sven Bylund, Härnösand, tel: 0611-711 82Lizzy Malmenholt, Graninge, tel: 070-389 70 50Jenny Nyberg, Kovland, tel: 070-686 55 71

utbildade ledare i JämtlandMaria Grill, Strömsund, tel: 070-651 10 82Erik Gudmundsson, Lit, tel: 070-375 36 10 Eva Jonsson, Strömsund, tel: 073-032 88 44 Jeanette Olofsson, Föllinge, tel: 070-685 48 03 Torbjörn Skoog, Hackås, tel: 073-048 19 09 Torgny Taraldsson, Häggenås, tel: 070-262 94 14

Documents

Norrskogen3