Novation eller språkkontakt? - gu.se · fonologi: fornsvensk stavelselängd ! ... (estniska; tack till Eva-Liina Asu-Garcia) han/hon inte vill inte något ’Han/hon vill inte något.’

www.gu.se

Språkkontakt av tredje graden DAG, Göteborg, 12/11 2015

!Henrik Rosenkvist

Novation eller språkkontakt? Några älvdalska språkdrag i historisk belysning

www.gu.se

Disposition• Inledning. En bakgrund till forskningen om älvdalskans syntax. !

• Älvdalskans status: språk eller dialekt? !

• Tre förklaringar till skillnader mellan dialekter/varieteter och standardspråk: !

• arkaism • novation • språkkontakt

!• Några arkaismer !• Några novationer !• Ett tveksamt fall: negationsharmoni !

• Avslutande diskussion

2

www.gu.se

Inledning – forskningsbakgrund

• en enkel början: Rosenkvist (1994). C-uppsats om älvdalsk syntax. • Svensk dialektsyntax (SveDiaSyn). VR, 2005–2008. Transkribering

av omkring 150 dialektinspelningar från SweDia2000. • Scandinavian Dialect Syntax (ScanDiaSyn) & Nordic Centre of

Excellence in Microcomparative Syntax (NORMS). 2005–2010. Nordiska paraplyprojekt. 10 forskargrupper i fem länder.

• Nordic Dialect Corpus (NorDiaCorp). 2009–2011. Enkätstudier i hela Sverige (ungefär 50 orter).

• Nordic Collaboration on Language Variation Studies (N’CLAV). NordForsk, 2010–12.

• Germanic Referential Null Subjects (GReNS). RJ, 2010–2013. Enkätundersökningar i Kiel, Zürich, Freiburg och Älvdalen.

• Estlandssvenskans språkstruktur (ESST). VR, 2013–2016. • Svensk negationssyntax (SveNeg). RJ, 2016–2018.

3

4

ScanDiaSyn, stormöte i Älvdalen (Gessi), 2009

www.gu.se


Några resultat !

• NordicDialectCorpus:http://www.tekstlab.uio.no/nota/scandiasyn/!

• NordicAtlasofLanguageStructures:http://www.tekstlab.uio.no/nals/#/project_info

!• StudiesinÖvdalianMorphologyandSyntax(LinguistikAktuell221).Openaccess:http://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133

5

+stortinternationelltintresseförälvdalska

www.gu.se


• del 1: presentation av klassisk och traditionell älvdalsk morfosyntax !

• del 2: presentation av nutida älvdalsk morfosyntax. Material: älvdalsk korpus och nutida undersökningar och publikationer. !

• del 3: jämförelser.

6

Kap. 1. Piotr Garbacz & Janne Bondi Johannessen: Övdalian from 1909 to 2009

www.gu.se

Piotr Garbacz & Janne Bondi Johannessen: Övdalian from 1909 to 2009, sid. 41

7

Av11syntaktiskadragiäldreälvdalskafinns(minst)9kvaridagens

älvdalska.

Avdessa9dragsägs6varaunikaförälvdalska(ochev.andraOvan-

siljanmål).

www.gu.se

Älvdalskans status: språk eller dialekt?• sedan 1984 har Ulum Dalska kämpat för ett erkännande av älvdalskan !

• inga ”dialekter” undersöktes av minoritetsspråkskommittén.

8

SOU1997:192(utredningomEuroparådetskonven<onomregionalaspråkochminoritetsspråk),sid.94:”Somexempelpåfolkmålkannämnasälvdalsmål,gutniskaochskånska.””EninvändningmotaWXllämpakonvenXonenpåfolkmålenäraWdetärtveksamtomdekanansessomspråk.

DenallmännauppfaWningen[sic!]ärnogsnarareaWdeärdialekter[...]””EWannatskälmotaWXllämpakonvenXonenpåfolkmålenäraWdetäreWfåtalpersonersomanvänderdemsom

siWdagligauWrycksmedel.””Det vikXgaste argumentet mot aW Xllämpa konvenXonens bestämmelser på folkmålen är dock enligt vår

uppfaWning,aWensådanXllämpningskullerimmaillamedkonvenXonenssy]e.SomviangeWikapiteltvåäreWavkonvenXonens övergripande sy]en aW stärka landsdels- eller minoritetsspråkens ställning i det offentliga livet,såsom idomstolar,hosmyndigheter, inäringslivetm.m.Detfinnsenligt våruppfaWning intenågonanledningaWstödjadegamlaochlokaltfärgadeuWrycksformersomfolkmålenär,genomenökadanvändningavdemioffentligasammanhang.VitrorintehelleraWensådananvändningavfolkmålenidetoffentligalivetskullestödjafolkmålensbevarande.”

Dessa”argument”återkommer

fortfarandenärhelstregeringenyttrarsig

omälvdalska.

www.gu.se

Älvdalskans status: språk eller dialekt?

• tre riksdagsmotioner har lämnats in om älvdalskans status (2006, 2009, 2015) !• Europarådets expertkommitté har fem gånger uppmanat Sverige att se över

älvdalskans status (2003, 2006, 2009, 2011, 2015) !

• många nationella och internationella språkvetare anser att älvdalska är ett språk !

• en SIL-ansökan om egen älvdalsk språkkod, undertecknad av 10 språkvetare, har lämnats in 2015. Den kritiseras av ISOF/Anna Westerberg. http://www-01.sil.org/iso639-3/chg_detail.asp?id=2015-046&lang=ovd !

• älvdalska motarbetas/ignoreras lokalt, regionalt och nationellt, trots en växande opinion.

9

www.gu.se

Arkaism, novation och språkkontakt

Skillnader mellan dialekter/varieteter förklaras i regel på tre olika sätt.

10

arkaism

varietet standard- språk

fornspråk+

-+

novation


fornspråk

-

-

+

-

språkkontakt


fornspråk

-++

www.gu.se

Arkaism, novation och språkkontakt

om estlandssvenska: Tiberg (1962:99). ”Bland pronomina märker man snart typen ≫många båt≫ = ≫mycket båtar≫ = ’många båtar’ (Danell 282). Typen är direkt präglad på […] estniska förebilder.” !Men: älvdalska mikkler, mikkel = ’många’ (Steensland 2010:135). !Två parallella notationer i estlandssvenska och älvdalska, eller ett gemensamt fornsvenskt ursprung? !Söderwall II:1, sid. 67: mykil 3 = ’mången’ !

11

Om ett ord/en betydelse som finns i två varieteter kan beläggas i ett gemensamt fornspråk, bör nollhypotesen vara att det är en

arkaism. Likheter mellan till exempel estlandssvenska och älvdalska bör således i första hand ses som arkaismer.

www.gu.se

Några älvdalska arkaismer

fonologi: fornsvensk stavelselängd ! nevå ’hand’ däl ’trygg’ sitt ’sitt’ s’itt ’sett’ !morfologi: bevarat tregenussystem ! ien bil – an biln įe låðå – ǫ låðån iet buärd – eð buärdeð !syntax: inget ha-bortfall ! … snjäst ig (*ar) kumið dai’tter. (’så snart som jag har kommit dit’) ! (möjlighet till) fornsvensk bisatsordföljd ! Eð ir biln so an will sakt åvå. (’Det är bilen som han faktiskt vill ha.’)

12

www.gu.se

Några novationer (i Ovansiljan/Älvdalen?)

fonologi: vr > rw ! rwak ’vrak’ rwaiða ’vrida’ rwiðu ’krans’ !morfologi: vokativt kasus (Levander 1909, Steensland 2015) ! Lasse > Lass! Grita > Grit! tytta > tytt! faðer > fað! !syntax: hjälpverbet edde (að) (Rosenkvist 2014) ! Um du edd að molað stugų edd eð að gaið littera yr aut on. ’Om du hade målat stugan hade det gått lättare att hyra ut den.’ ! referentiell subjektsutelämning (Rosenkvist 2010) ! Witið ulum fårå nų. (Ni vet att vi ska resa nu.)

13

www.gu.se

Ett oklart fall: novation eller språkkontakt?

Fallstudie 1: negationsharmoni (Rosenkvist 2014, i tryck) ! Vi såg inte ingenting. (≈ ’Vi såg någonting’) ! We didn’t see nothing. (≈ ’Vi såg inte någonting’) NEGATIONSHARMONI

14

Negativeconcord,sometimesalsocalleddoublenegationormultiplenegation,involvesinstanceswheretwoormorenegativemorphemesco-occurandeffectanoverallnegativereadinginaclause,withoutlogicallycancellingeachotherout.(Anderwald2005:113)

Roughly,wetalkaboutnegativeconcordinsituationswherenegationisinterpretedjustoncealthoughitseemstobeexpressedmorethanonceintheclause.(Giannakidou2006:328f).

www.gu.se

Ett oklart fall: novation eller språkkontakt?Negationsharmoni (NH) tycks inte finnas i fornsvenska (Lars-Olof Delsing pc, David Håkansson pc). Det finns ett oklart exempel från Pentateukparafrasen (som David Håkansson hittat).

15

NH är ett språkdrag som !

1. tycks vara relativt frekvent i de språk där det förekommer 2. är tämligen enkelt att upptäcka. !Därför kan man vara rätt säker på att NH inte förekom i fornsvenska. Exemplet från Pentateukparafrasen kan vara ett misstag.

Nwärewarsherragärningaallafulkompna/ochittesiallomhansgärningom/atforethzeyfulkompnathäraffsiksiälwomhawernakathannathwarith/somthzgiordhefulkomith/swasomhwarmafinna/ataldreföddisänktebarn/äneywarenakarwäxenmanförsomfadhermattewara.Ocänginpäplingnomebokänhanhafdheeynakanmästara/Ellerocänginmannakragerningvtannakarhafdheförstkänthonumthz/ellervtanandbudh

www.gu.se


Men NH finns i älvdalska – och i sydösterbottniska, nyländska och estlandssvenska!

16

älvdalska: ! Ig ar it si‘tt inggan. (Garbacz 2010:86)

Tjyöpum int ingger so kringgt. (Levander 1909:111) Eð ir dǫ wel it að ingg, eð-dar. (Åkerberg 2012:327)

www.gu.se


17

nyländska (Lundström 1939:154f). ! Dom a it alder vari i stonn ti dra iett. Ja ä int rädd för ingan. Han fick int ändo inga straff.

sydösterbottniska (Ivars 2010:250f). ! Du va it aldri he i? It ha dåm ju aldri ut tåmde förr i.

Exempel på NH.

www.gu.se


18

estlandssvenska (Lagman 1990) ! Nö fick itt inga menski ga häim itt. (Rågö) ! Änt kund han tåva inga oxar [...] (Nuckö) ! E Kälet [...] fickst änt ferekoma inga larm. (Ormsö) ! Äte hav vi engan kro pa Run, å äte hav vi engt kino. (Runö) !

Exempel på NH.

www.gu.se


19

DistributionenavNHisvenskaspråkvarieteter.

www.gu.se


NH i de fyra varieteterna uppvisar också syntaktiska likheter. Negationen måste stå före det andra negerade ledet (korpusmaterial, enkätstudier).

20

OK inte > ingen, inget, aldrig etc. !* ingen, inget, aldrig etc. > inte

NH tycks inte finnas i fornsvenska → NH är inte en arkaism. !NH har en osammanhängande distribution → NH är inte en novation (?) !Alltså är NH ett fall av språkkontakt (!?)

www.gu.se


Ytterligare argument mot arkaism-hypotesen: !• NH är ovanligt i fornnordiska (se Eyþorssón 2002, van Gelderen

2008, Anderwald 2005:131ff, Kusmenko 2011:66ff, Brandtler & Håkansson 2014)

• I engelska dialekter är NH vanligare i de dialekter som inte har haft kontakt med nordiskt språk (Anderwald 2005)

• NH i fornnordiska tycks vara typologiskt annorlunda:

21

Víga-Glumssaga:!Egvarkatþarogvákatþarograuðkatþaroddogegg.

(Alving (1945:151), Ohlmarks (1964:223) och Jóhannesson et al (2014:394) översätter till svenska.)

www.gu.se


Ytterligare argument mot novations-hypotesen: !

• minst två separata novationer måste antas – spridning från älvdalska till östsvenska eller vice versa är ytterst osannolikt.

• om det finns särskilda språkdrag som gynnar uppkomsten av NH så vet vi inte vilka det är…

• hypotesen är svår att undersöka, eftersom vi har så få historiska texter från älvdalska etc. (tidigast från 1622, avhandling från 1733).

22

www.gu.se


Möjliga argument för kontakt-hypotesen: !

• de fyra varieteterna har alla talats i områden där det funnits/finns finsk-ugriska språk: • älvdalska – sydsamiska • sydösterbottniska/nyländska – finska • estlandssvenska – estniska !

• finlandssvenska och estlandssvenska har påverkats av finska/estniska på andra sätt. !

• det fanns (renskötande) skogssamer i Dalarna fram till 1800-talets början (Svanberg 1981, Skielta 2012).

23

www.gu.se


Exempel på strukturer som möjligen kan ha lett till utveckling av NH:

24

In leat (goassige) duođas jurddaš-an dan. (nordsamiska; tack till Marit Julien) NEG.1SG vara alls verkligen tänka-PTC det.ACC ’Jag har aldrig egentligen tänkt på det’

Ta ei taha (mitte) midagi. (estniska; tack till Eva-Liina Asu-Garcia) han/hon inte vill inte något ’Han/hon vill inte något.’

Optionella förstärkningsord som goassige och mitte kan möjligen ha uppfattats som negerade led (av älvdalingar och estlandssvenskar).

www.gu.se

Alltså: novation eller språkkontakt? Eller arkaism trots allt?

☞ Syntaktiska språkdrag (som NH) har inte stått i fokus inom den traditionella dialektologin… !☞ men sådana drag kan ändå ge språkhistoriska ledtrådar.

!☞ Just när det gäller NH kan man argumentera för alla tre hypoteserna. !☞ Bristen på historiska texter gör att frågan förmodligen inte kan besvaras slutgiltigt.

25

www.gu.se

Exkurs: västgermanska

NH fanns i alla västgermanska fornspråk: fornengelska, fornhögtyska, fornlågtyska etc. Språkdraget tycks ha försvunnit då de respektive språken standardiserades (se Hoeksema 1997, Langer 2001, Anderwald 2005, Trudgill 2009, Breitbarth 2013 etc.). !För västgermanska är forskningsfrågan: !• varför försvann NH? !

För svenska varieteter är frågan däremot: !• hur gick det till när NH uppstod?

26

www.gu.se

Exkurs: västgermanska

27

NHärenväst-germanskarkaism…


fornspråk+

-+

mennågontypavsvensknovation.


fornspråk

-

-

+

www.gu.se

Tack för mig!

28

[email protected] !

(utförlig referenslista kan erhållas vid begäran)

Documents

Novation eller språkkontakt? - gu.se · fonologi: fornsvensk stavelselängd ! ... (estniska; tack till Eva-Liina Asu-Garcia) han/hon inte vill inte något ’Han/hon vill inte något.’