Samuel West: »Alla idéer är inte bra« - cdn1.utbudet.com · framtaget tillsammans med EQ-psy - kolog Bodil Wennberg och har delvis ... dem i större skala, något som inte har

»Alla idéerär inte bra«

ROBOTAR ställer bättre diagnoser

PASSION för mode och teknik

Samuel West:

VINNOVA k Nr 3 2017

»»Alla idéerAlla idéer»Alla idéer»»Alla idéer»är inte bra«

k k k k k k k k k k k k k k k k k

k k k k k k k k k k k k k k k k k

ROBOTAR ROBOTAR ställer bättre diagnoser

PASSIONför mode och teknikför mode och teknik

Samuel West:

VINNOVA k Nr 3 2017

Delad bostad på nytt sätt

18

8Möten för bättre livskvalitetMistel i Västerås för samman innovatörer och användare som annars sällan möts.

Så minskar du boytan med 60 procent utan att minska människors välbefinnande.

142 INNOVATION nr 3 oktober 2017

Innehåll nr 3 2017

Samuel WestMöt mannen som har gett misslyckandets konst både ett ansikte och ett museum.

INNOVATION nr 3 oktober 2017 3

Charlotte Brogren slutar som generaldirektör

Kort & Koncist

InnehållSID 4: Kort & koncist

Sid 6: IRL-tester gynnar allaFeedback från riktiga användare ger kortare lärotid och effektivare lösningar.

Sid 10: Skarpa test av nya sätt att resaNya lösningar inom energi- och transportområdet omfattar allt från elvägar till självkörande bilar och tysta, avgasfria bussar.

Sid 12: AI – MastermindArtificiell intelligens inom vården är ett bra verktyg för att minimera risken för fel och hitta den bästa behandlingen för varje patient.

Sid 20: Passion föder innovationPå #FashionTechGBG skapas idéer i skärningspunkten mellan mode och teknik.

Sid 24: Sök lyckan i Silicon ValleyPulsen och drivet i världens största IT-centrum lockar till sig talanger från hela världen.

Sid 28: Zombie-amnesti höjer innovationsförmåganTips och trix för att höja innovationsförmågan inom organisationen.

Tidningen Innovation ges ut av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet.

ANSVARIG UTGIVARE Karin Sevedag Tell, Vinnova

REDAKTION Karin Wallton, Vinnova samt Karin Wandrell, Åkesson & Curry

FORM Kim Sonntag, Åkesson & Curry

TRYCK E-print/Strokirk-Landströms

PAPPER Amber Graphic

OMSLAGSFOTO Lars Owesson

Foto där ej annat anges: Istock

Tidningen ges ut fyra gånger per år.

RedaktionenFÖR PRENUMERATION [email protected]

ISSN 1653-2759

Efter åtta år som generaldirektör för Vinnova har Charlotte Brogren gått vidare till en tjänst som utvecklingschef hos industri-koncernen Alimak Group, ett företag med verksamhet i flera länder som tillverkar hissar för industri- och byggsektorn. Leif Callenholm, förvaltningsdirektör på Vinnova, är tillförordnad generaldirektör fram till att regeringen har utsett en ny chef för myndigheten.

Charlotte Brogren tillträdde som general-direktör i september 2009. Tidigare arbetade

hon under flera år inom ABB med forskning och utveckling på ledande positioner. Hon avslutade sitt uppdrag på Vinnova den 9 oktober.

– Det har varit fantastiskt spännande och lärorikt att leda Vinnova under dessa år och få vara med och bidra till att stärka Sveriges innovationsförmåga. Det är kunskaper och erfarenheter som jag tar med mig i mitt nya uppdrag. Jag tycker att det behövs mer rör-lighet mellan offentlig och privat verksamhet och jag vill leva som jag lär, säger hon.

Josephine Eskilsson och Emma Theiland Nilsson.


Den 1 september var det premiär för Peppy Pals serie på Viaplay, där barn genom lek och humor lär sig om emotionell intelligens. Konceptet Peppy Pals består av appar, böcker och filmer, som lär barn om känslor, empati och vänskap.

I tv-seriens 16 avsnitt följer man karaktärerna genom utmaningar som

blir bra utgångspunkter för samtal om att till exempel hantera stress, rädsla och utanförskap. Konceptet är framtaget tillsammans med EQ-psy-kolog Bodil Wennberg och har delvis finansierats av Vinnova.

Levande labb blir hem för studenterNu flyttar de första studenterna in i en levande labbmiljö på KTH:s campus i Stockholm. Där byggs just nu KTH Live-in Lab upp i tre helt nya moderna och energismarta studenthus med 305 studentlägenheter.

Utöver lägenheterna byggs också en bygglovsbefriad innovationsmiljö upp i ett av husen. Här kan olika bostadsformer årligen eller terminsvis byggas upp beroende på vilka tester och forsknings-projekt som är aktuella. Forskningen ska leda till välgrundade underlag för förändring av strukturer och regler och ökat användande av ny innovativ teknik i bostäder.

Tecknade djur ökar barns emotionella intelligens

Tidningen Innovation har tidigare skrivit om AstraZeneca som har öppnat upp portarna för mindre företag. Nu följer Ikea trenden och har valt ut tio startups som ska hjälpa dem att ta fram innovativa lösningar. Av bolagen är ett svenskt – vattenåtervinnings företaget Mimbly.

Möbeljättens satsning på ett accele-ratorsprogram för unga företag görs tillsammans med det danska entre-prenörshuset Rainmaking. Drygt 1 300 startupbolag från 86 länder har skickat in ansökningar. Av dessa har de tio företagen valts ut.

Deltagarna får bland annat tillgång till Ikeas testlabb och prototypverkstad, samt tilldelas en mentor i form av en de tio områdescheferna som jobbar hos Ikea. Företagen som har antagits ska också få 200 000 kronor vardera.

I början av september inleddes ett experiment för att ta reda på vilka ny-heter som rör sig i ungas nyhetsflöden och hur trovärdiga de är. Drygt 11 000 högstadie- och gymnasieelever hjälpte på skoltid till att granska nyheter som de stöter på i sina digitala flöden.

Till sin hjälp hade eleverna ett digitalt verktyg för att samla in, kategorisera och granska nyheter på

ett vetenskapligt sätt. Genom att delta tränar ungdomarna sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden, samtidigt som forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyhe-ter som unga tar del av i olika kanaler.

Det digitala verktyget Nyhetsvärde-raren håller på att utvecklas med stöd av Vinnova.

Skolelever lär sig källkritik

foto

: IKE

A

foto

: co

lou

rbo

x


Kort & Koncist

Sverige och Stockholm leder innovationsliganSverige tar återigen hem förstaplatsen i EU-kommissionens Innovation Union Scoreboard. Stockholm är dessutom den mest innovativa regionen i EU enligt undersökningen.

European Innovation Scoreboard är en årlig analys av forsknings- och innova-tionsprestandan i EU:s medlemsstater, i Europa och i Australien, Brasilien, Indien, Japan, Kanada, Kina, Ryska federationen, Sydafrika, Sydkorea och USA.

Stockholmsregionen toppar dessutom den regionala mätningen som baseras på 220 regioner i EU.

I samarbete med Vetenskapsrådet satsar Vinnova över 100 miljoner kronor under de kommande åren på uppbyggnad av tre nya centrum för att skapa starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom biologiska läkemedel.

– Centrumen ska medverka till att Sverige blir ledande inom utveckling och produktion av biologiska läkemedel. Det kan på sikt ge förutsättningar för exportframgångar, tillväxt och nya jobb, säger Jenni Nordborg, avdelnings chef på Vinnova.

Miljöteknikföretaget OrganoClick och inredningsföretaget Offecct vill göra möbler av havreskal. Genom att utnyttja havreskal från jordbru-ket, som annars skulle förbrännas, hoppas man kunna skapa produkter som är både klimatvänliga, kost-nadseffektiva och funktionella.

I projektet deltar Lantmännen som råvaruleverantör och primär förädlare av fiberråvaran. Vinnova stöder projektet med 3 miljoner kronor.

Uppkopplade sopkärlLunds kommun får 12 miljoner kronor för att skapa smartare offentliga miljöer med hjälp av Internet of things (sakernas internet). Saker som kommer att kopplas mot nätet är bland annat elskåp, sopkärl, cyklisters trafikbeteende och väderförhållanden kopplat till stadsodling.

Inom satsningen Internet of things för innovativ samhällsut-veckling finansierar Vinnova även projekt som leds av Göteborgs stad, Umeå kommun och Skellefteå kommun.

Biologiska läkemedel ska göra Sverige ledande

foto

: co

lou

rbo

x

Havreskal blir möbler

200 miljoner till digital säkerhet och infrastrukturDen digitala utvecklingen innebär såväl hot som möjligheter. Säkerhet och digital infrastruktur är viktigt för nya tekniska lösningar och för att användarna ska ha förtroende för nya produkter och tjänster. Vinnova gör därför en satsning på digital säkerhet och infrastruktur om totalt 200 miljoner kronor fram till år 2020.

I en första utlysning kan företag och organi-sationer som vill samarbeta internationellt kring digital säkerhet och tillförlitlighet söka bidrag.

Vinnova.se

gynnar allagynnar allaIRL-tester


Bussar utan chaufförer, hållplatser inne på bibliotek och lägenheter som inte följer normen –försök och tester med ny teknologi pågår konstant i vår vardag. Men varför är det så viktigt att testa utanför labben? Och hur gör man egentligen för att få det att fungera? Vi har gett oss ut i Sverige för att få svaren på frågorna.

Det lilla fordonet liknar mest en liten retrohusvagn från 1960-talet, men är i själva verket en självkörande buss på väg att plocka upp passagerare på sin rutt genom Kista.

– I dagsläget är det inte tekniken som är problemet när det gäller självköran-de fordon, säger Marcel Kroeze, vd på Nobina Technology, kollektivtrafiko-peratören Nobinas utvecklingsbolag för innovationer inom vardagsresande. Utmaningen är istället hur den nya tekniken ska kunna integreras med samhället den ska verka i.

Han tar nattrafiken som exempel. För unga personer som reser hem sent på kvällen är busschau�ören mer än en förare, det är också en nykter, vux-en person som ger en känsla av trygg-het. Men vad händer med den känslan om bussen kör sig själv? Och vad kan operatören göra för att resenärerna ska fortsätta att känna sig trygga? För att svara på de frågorna, och många andra, vill Nobina Technology genom-föra tester med självkörande bussar i trafik på utvalda sträckor.

– Vi kan ta fram lösningar hos oss, men det är inte förrän vi har testat dem i verkligheten som vi faktiskt får svar på om de ger den e�ekt som använ-darna önskar sig. Vår läroperiod blir så mycket kortare när vi kan få direkt feedback från riktiga passagerare än när vi bara för teoretiska resonemang.

De små minibussarna var första ste-get i det arbetet. Under Kista Mobility Week i april 2016 körde de omkring och plockade upp passagerare, ett pro-jekt som avlöpte utan några inciden-ter. Nu vill Nobina Technology testa dem i större skala, något som inte har varit helt enkelt att få tillstånd för.

– Lagstiftningen utvecklas hela tiden, men ibland ställer den till problem när du vill testa innovationer i verkliga miljöer. Våra små bussar måste till exempel uppfylla i princip samma krav som fordon som ska massproduceras, trots att vi bara ska använda dem under övervakade tes-ter. Självklart ska man vara försiktig, men det vore bra om lagstiftningen sågs över så att inte säkra tester fördröjs av stela regler och Sverige därmed riskerar att tappa sin ledande position.

Ändra tillämpningen – inte lagenMed en liknande tanke i bakhuvudet har Lena Andersson, vd på Älvstran-den Utveckling AB i Göteborg, och Christer Larsson, stadsbyggnadsdirek-tör i Malmö, utvecklat ett testprojekt kallat Stadsutvecklingszoner.

– När vi jobbar med stadsutveckling stöter vi ofta på problem där bran-schen menar att det inte går att hitta en lösning för att lagstiftningen inte är anpassad till de nya idéerna, säger Christer Larsson. Men jag menar att det inte alltid behöver vara lagen det är fel på, utan det kan lika gärna vara tillämpningen som behöver ändras.

Text Karin Aase

Marcel Kroeze

I de så kallade Stadsutvecklings-zonerna, bland annat Nyhamnen i Malmö och Frihamnen i Göte-borg, kommer man därför att jobba med team av så kallade policylotsar från bransch, kommun och myndigheter. När problem kring genomförandet dyker upp ska lotsarna gemensamt försöka hitta en lösning.

– Det kan till exempel vara att man upptäcker att plan- och bygglagen inte är helt synkad med miljöbalken. Då kan vi undersöka om det verkligen är lagen som måste ändras eller om det istället går att ändra tillämpningen.

Målet är att testerna ska leda till att en ny praxis utvecklas som både staden och de medverkande företagen kan ha nytta av i vardagen.

Våga misslyckasSamma tanke finns även i andra städer och inom andra teknikområden. Göte-borg har till exempel i många år varit arena för allehanda tester, bland annat Linje 55 (Läs mer på sidan 11) – en busslinje där Chalmers, Volvo, Göte-borgs Stad med flera testar möjligheter och utmaningar med stadsbussar som går på ren el.

– Många företag kräver komplexa stadsmiljöer för att testa sina pro-dukter under verkliga förhållanden. När vi då samarbetar kan vi få smarta lösningar som vi aldrig skulle ha kom-mit på själva, samtidigt som företagen lär sig mer snabbare, säger Malin Andersson, avdelningschef Utveckling och internationellt på Trafikkontoret i Göteborg.

Just Linje 55 har varit mycket lyckat medan andra idéer har fått läggas i malpåse efter testet.

– I bästa fall leder testerna till att vi får en lösning vi kan implementera, i sämsta fall inser vi att idén var god men att det av olika anledningar inte fungerade i praktiken. Man måste få tillåta sig att miss-lyckas, men det får inte bli för många tes-ter där resultaten inte kommer i bruk. e

Christer Larsson

Malin Andersson

»I dagsläget är det inte tekniken som är problemet« Marcel Kroeze


mistelSyfte Mistel skapar möten mellan

två parter som annars sällan ses, innovatörer och de tänk-ta användarna av produkter och tjänster. Det gör dels att innovatörerna snabbt ser om det finns ett behov av deras idéer och dels att det blir lättare att förändra och förbättra produkten eller tjänsten utifrån det behov som faktiskt finns.

Tidsperiod 2013–2017

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med 4,8 miljoner kronor.

för bättre livskvalitet

Möten


»En följeforskare intervjuade våra testpersoner, både personal och äldre, och såg att båda grupperna stärktes av att ses som experter«

Det behövs nya innovationer inom vård och omsorg för att kunna möta framtiden. Men det kräver att innovatörerna får respons från användarna långt innan produkten är klar, något som testats i Västerås.

och rekrytera både enskilda testare och hela avdelningar. Oftast finns det ett stort intresse som till exempel för den automatiserade duschlösningen som via Mistel:s hjälp har gått från fokusgrupper till prototyp. Under åren har man testat allt från avancerade trygghetslarm till greppvänliga tand-borstar och sett att arbetssättet har flera fördelar.

– Först och främst ser innovatörerna snabbt om det faktiskt finns ett behov av deras idé. När de dessutom får in synpunkter från användare redan på ett tidigt stadium är det lättare för dem att förändra och förbättra sin p rodukt eller tjänst utifrån användarnas behov.

Fördelar och utmaningarPositiva e�ekter har även dykt upp för testpersonerna personligen.

– En följeforskare intervjuade våra testpersoner, både personal och äldre, och såg att båda grupperna stärktes av att ses som experter. Att bli lyssnad på, att den kunskap man besitter ses som viktig, gör att man stärks som person och mår bättre.

Men även om det finns många för-delar har även utmaningar dykt upp längs vägen.

Elisabeth Kjellin

göra sådant som tekniken kan göra bättre, påpekar Elisabeth Kjellin.

För att kunna utveckla produkter som fungerar inom vård och omsorg och uppfyller alla användares behov måste innovatörerna redan på utvecklingsstadiet få återkoppling från användarna. Något som inte är helt enkelt för en enskild innovatör som saknar egna nätverk inom vård och omsorg. För att lösa det dilemmat startades Mistel.

– Vi trä�ar innovatörer, identifierar deras behov och är sedan deras kontaktväg för att nå målgruppen på ett e�ektivt och strukturerat sätt. Det kan handla om att samla ihop en fokusgrupp eller hitta en avdelning på ett ålderdomshem som har behov av just den här lösningen och se om de har möjlighet att vara testare.

Resultatet blir en kunskapsbank om hur upphandling inom vård och omsorg egentligen fungerar.

Text Karin Aase

En medelålders man såg sin åld-rande mamma bli allt svagare och till slut klarade hon inte att ta hand om sig själv utan behövde hjälp med allt, till och med sin personliga hygien. Vänliga men ändå främmande per-soner kom hem till henne och klädde av och tvättade henne med jämna mellanrum, något sonen självklart var tacksam för, men ändå började fundera kring. Skulle man inte kunna uppfinna något som gjorde att äldre människor skulle kunna fortsätta att duscha själva, utan att behöva ge upp sin integritet till främlingar? Som en biltvätt kanske, fast för människor?

Precis där skulle förmodligen de flesta av oss ha viftat bort tankarna som helt orimliga, men inte den här mannen. Han vände sig istället till verksamheten Mistel, Mötesplats för Innovation i Samverkan – Testbädd för Livskvalité, inom Västerås stad.

– Vi är en verksamhet med uppgift att skapa möten mellan två parter som sällan möts, förklarar Elisabeth Kjellin, projektledare på Mistel. Dels innovatörer som vill ta fram tjänster och produkter som ska bidra till välbefinnande och självständighet för äldre och personer med funktionsned-sättning, dels de tänkta användarna av produkterna och tjänsterna.

Återkoppling ger bättre resultatAllt startade för drygt tio år sedan. Västerås stad började då att jobba aktivt med välfärdsteknologi, helt enkelt för att man insåg att vård och omsorg behövde hitta nya sätt att jobba.

– Det innebär självklart inte att vården ska bli hård och omänsklig, utan det handlar om att frigöra tid för personalen så att de kan vara där mänskliga händer behövs och inte

– Många som vänder sig till oss är innovatörer som har sett ett behov hos en anhörig och skapat en lösning, men de har sällan kunskap om hur kom-munal upphandling fungerar, säger Elisabeth Kjellin.

Personalen kan därför hjälpa till med allt från att ge information om regler kring hjälpmedel till att förmedla kontakter med investerare

– Alla som jobbar inom vård och omsorg har hög belastning i vardagen och även om de ofta vill delta i tester-na är det inte alltid de hinner. Därför har vi börjat rekognoscera i närliggan-de kommuner för att se om vi kan hitta lämpliga testmiljöer även där. e


Två nya elvägar testas i närheten av Arlanda och utanför Gävle. En förhoppning är att det ska bidra till att hitta radikalt nya lösningar inom energi- och transportområdet.

Sverige har kommit långt i arbetet med att utveckla tekniken för elvägar som ett sätt att förbättra miljösmarta transporter i det befintliga vägnätet. E-Road Arlanda provar en teknik där en elskena i vägbanan både driver och laddar fordonet under resan. Testba-nan är placerad på väg 893 mellan Arlandas fraktterminal och Rosers-bergs logistikområde, en sträcka på totalt en mil där två kilometer elektri-fieras i demonstrationsprojektet. Det fordon som i första hand använder elvägen är en lastbil på 18 ton med hjulmotorer och strömavtagare.

Region Gävleborg testar en ström-avtagare, placerad på taket till en

lastbilshytt, som matar ner ström till en elhybridmotor i bilen. På den två kilometer långa teststräckan på E16 i Sandviken, mellan trafikplatserna Hillsta och Sandviken västra, bärs luftburna elledningar upp av stolpar med 60 meters mellanrum i ena riktningen. När fordonet närmar sig elvägen fälls avtagaren upp och ladd-ningen påbörjas.

Projekt Elvägar är den största pågå-ende kommersiella upphandlingen i Europa och ska leda fram till att utveckla och tillämpa kunskap och lösningar i samverkan mellan indu-stri, akademi och myndigheter. e

Text Karin Wandrell

Skarpt test av elvägarexempel på tester i verkliga miljöer


I Volvo Cars nya projekt Drive me får vanliga människor sätta sig bakom ratten på självkörande bilar. Syftet är att utveckla tekniken utifrån testpersonernas erfaren heter istället för tvärtom.

ElectriCity är första steget till ett nytt sätt att resa kollektivt. Det innebär bland annat tysta, avgasfria bussar som hämtar upp passagerare inomhus och som drivs med förnybar el.

Drive Me är världens första stor-skaliga pilotprojekt för autonom körning. I slutet av 2017 ska 100 familjer i Göteborg, en av de städer som kommit längst i för-beredelserna för en framtid med självstyrande fordon, få testa en självkörande bil på riktigt.

För att tekniken med självköran-de bilar ska fungera är det viktigt att den är optimerad för riktig

trafik och verkliga förhållanden. Testerna kommer därför att ske på vanliga vägar, bland andra bilar och trafikanter. Volvo Cars har valt att automatisera på den befintliga infrastrukturen, en investering på en halv miljard kronor. Det utvalda vägnätet omfattar några av de mest trafikerade pendlingssträckorna i Göteborg. Utanför den åtta mil långa teststräckan måste dock

föraren själv ta över ratten, annars parkerar bilen sig automatiskt.

Målet är att kunna använda den självkörande tekniken för att skapa en hållbar och attraktiv stad. Med självkörande transporter behövs färre trafikskyltar, gatorna kan bli smalare och trottoarerna bredare. Även behovet av parkering kommer att se annorlunda ut. e

Sedan två år tillbaka susar de tio gröna bussarna på elbusslinje 55 i Göteborg tyst förbi på sin resa genom staden. Bussarnas batteri laddas med förnybar el från sol, vind, vatten och biobränsle. Laddningarna tar sex minuter och sker vid ändhållplatserna där Chalmers och Johanneberg Scien-ce Park utgör ena änden och Lindhol-men Science Park den andra.

Enligt den ursprungliga planen skulle testernas avslutas 2018, men nu utökas försöken med fler fordon och testperioden förlängs fram till 2020. I samband med att Volvo Ocean

Race kommer till Göteborg i juni 2018 kommer två eldrivna ledbussar att gå i demonstrationstrafik mellan Nordstan och Frihamnen. De båda prototypbussarna ska därefter användas på linje 16, som kommer att utrustas med laddinfrastruktur och hållplatsfunktioner för elektrifierad högkapacitetstrafik. Bland annat kommer Göteborg Energi att bygga nya laddstationer vid Eriksbergstorget och Sahlgrenska sjukhuset.

Samtidigt planeras för en utvidg-ning av demonstrationsarenan. Från att tidigare främst ha fokuserat på

Bilen som kör sig själv

Smart kollektivtrafikelektrifierad kollektivtrafik kommer den nu även att omfatta andra eldriv-na tunga fordon för tyst stadstrafik fri från utsläpp.

Inom ramen för ElectriCity ska man även börja testa lösningar inom auto-mation, till exempel Bus stop docking, automatisk angöring av hållplatser, och platooning eller busståg, där bussar kör i fordonståg i stadstrafik. ElectriCity är ett samarbete mellan forskning, industri och samhälle, där nya lösningar för framtidens hållbara stadstrafik utvecklas, demonstreras och utvärderas. e


Inom en snar framtid kan robotar både ta hand om rutinarbetet på avdelningarna och ställa avancerade diagnoser. Utvecklingsmöjligheterna är stora för AI, artificiell intelligens, i vården.

AI handlar i grund och botten om att utveckla dataprogram baserade på inhämtad kunskap som sedan används för att fatta beslut. Danica Kragic, professor i robotik vid KTH, vill egentligen inte kalla dem för intelligenta eftersom det handlar om en maskin.

– På samma sätt som vi människor tar beslut baserat på vår kunskap kan en maskin göra det så länge det finns regler som styr. Att den kan tänka själv är ett sätt att beskriva det, men det handlar sna-rare om att den kan skapa relatio-ner mellan saker och ting. Hur två saker relaterar till, beror på eller påverkar varandra går att beskriva matematiskt och det är precis det AI handlar om – tillförd kunskap, erfarenhet, data och matematik.

IBM:s superdator Watson starta-de till exempel sin bana 2007 som ett försök att ta fram ett frågebe-svarande system som kunde tävla i tv-frågesporten Jeopardy. I dag har Watson tagit steget in i vården och kan nu avläsa ultraljud och röntgenbilder med målet att hjälpa till att diagnostisera cancer, diabe-tes, hjärtsjukdomar med mera. En studie från Stanfords universitet visar till exempel att en artificiell

hudläkare kan vara lika bra på att diag-nosticera cancer som sin mänskliga motsvarighet.

Utöver att använ-da AI för sjukdoms-diagnostik kan det

nyttjas för att bygga supportsystem för patienter på liknande sätt som vi i dag använder oss av smarta telefoner och appar.

– Det kan till exempel vara att koppla behandling och övervak-ning mer mot individen som på så sätt kan få skräddarsydda förslag på vad hen bör och inte bör göra. AI behöver inte vara stora och kompli-cerade system utan kan användas till allt från enkla saker till oerhört komplexa.

När det gäller AI och automatise-ring finns det många utvecklings-möjligheter. På Nya Karolinska kommer till exempel förarlösa robottruckar att ta över uppgiften att hämta allt från mat till tvätt och läkemedel. På så sätt frigörs tid för personalen som kan fokusera på att ta hand om patienterna istället.

Skapa nya relationerDet AI framför allt kan tillföra men-ar Danica Kragic är att systemet kan skapa relationer mellan olika yrkesfält vilket leder till en bättre helhetsbehandling för patienten. Det kan i framtiden leda till att det går att hitta nya samband som är svåra för människan att upptäcka eftersom vi ofta saknar både tid och möjlighet.

– Det är där man ser maskinens förmåga. Vi kanske ska se AI som en mer komplicerad kalkylator istället. Varför ska vi slösa tid på att räkna ihop komplicerade tal när en miniräknare kan göra det mycket snabbare? Poängen är att så länge

det finns bra regler som kan använ-das för att bygga beslutsfattande system varför inte utnyttja dem?

Inom vården kan man dels se AI som ett verktyg som läkarna har tillgång till för att minimera risken för fel och hitta den bästa behand-lingen för den enskilde patienten, dels för att skapa funktioner som saknas i dag.

– Det kan till exempel vara att låta patienten äga sin hälsa i större utsträckning genom ökad tillgång till relevant information baserat på samma system som läkarna använder. På så sätt går det att höja förtroendenivån och få en helt annan diskussion kring hälsa. Det skulle både kunna förändra vilken typ av läkare vi trä�ar och vilka läkare som tittar på vårt fall.

Ett annat intressant område är hemtjänstsektorn där AI skulle kunna användas för att kvalitets-säkra verksamheten genom moni-torering och öppna utvärderingar för att få en sann bild av hur det egentligen fungerar.

Utnyttja potentialenDen största utmaningen med AI är att införa systemen på ett bra sätt anser Danica Kragic. I Sverige finns redan ett uppbyggt system med både statliga och kommunala regel-verk vilket försvårar när det gäller att fatta beslut som rör hela landet. Det är något hon ser som svårt att förändra eftersom det är betydligt lättare att etablera nya system.

– Men om man inte fattar beslut Danica Kragic

Text Karin Wandrell

AI – Mastermind


och investerar globalt kommer vis-sa att hamna utanför. Sekretessen är en annan stor utmaning som diskuteras mycket inom EU. Hur ska vi kunna säkerställa att rätt perso-ner får tillgång till informationen? Men givet den utveckling som sker

hoppas jag ändå att vi kommer att utnyttja potentialen kring AI till fullo och att vården kommer att omfamna möjligheterna med genomtänkta beslut. Vi måste visa på goda exempel för då kommer man att våga mer. e

»Inom vården kan man se AI som ett verktyg som läkarna har tillgång till för att minimera risken för fel och hitta den bästa behandlingen«

Satsning på aI inom vård och omsorgVinnova satsar på projekt som ska utveckla beslutsstöd för hälsa, vård och omsorg med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet kan bland annat bli blixtsnabba och träffsäkra diagnoser med förslag på individanpassad behandling.

foto

: co

lou

rb

ox

MissPersonalianamn: Samuel West.Ålder: 43 år.Familj: Fru och två barn.Bor: Villa i Helsingborg.Utbildning: Klinisk psykolog, doktor i organisa-tionspsykologi.

Karriär: Psykolog, privat och inom offentlig vård, forskare på Lunds universitet, grundare av Museum of Failure.

Senaste kulturupplevelse: Att sitta i mitt muse-um och lyssna på den misslyckade pianokonserten i somras berörde mig oerhört. vad driver dig: Att se en galen idé förverkligas. Om museet konkar i morgon gör det inget för jag har sett det byggas upp och blomma.

Fritidsintressen: Jag lägger alla mina pengar på att ta med min familj på bisarra resor som till exempel att köra runt tre månader i Mocambique i en skrotbil. Jag är också svag för Östeuropa och vill gärna åka dit ingen annan åker.

»


»Att säga att vi accepterar misslyckanden är bara tomt prat. I verkligheten straffas oftast teamet eller avdelningen på något sätt.«Det säger Samuel West, mannen bakom nystartade Museum of Failure.

Text Karin Wandrell Foto Lars Owesson

lyckabi

llig

tti

digt

,oc

h of

ta« Samuel West tar emot på Museum

of Failure i Helsingborg där exempel efter exempel på misslyckade produk-ter möter besökaren. Här finns allt från hamburgare med vuxensmak till kirurgen Paolo Macciarinis misslycka-de luftstrupe.

– För mig är museet ett nytt sätt att kommunicera forskning och resultat, men jag vill framför allt stimulera intresset för forskning kring att lära av misstag.

I botten är han psykolog, men hoppade för några år sedan på en doktorandutbildning i Lund för att forska om vad det är i kulturen på en arbetsplats som främjar kreativitet.

– Det som utmärker kreativitet och innovation är utforskande och expe-rimenterande. Men jag märkte snabbt både i forskningen, litteraturen och i mitt konsultarbete för olika organisa-tioner, att det mest är snack om projekt som går ut på att ta fram processer för innovation. Nackdelen är bara att medarbetarna fortfarande inte känner sig fria och är rädda för att ta risker. Och det gäller både högt och lågt.

För något år sedan hade den högt ansedda tidskriften Harvard Business Review ett helt nummer om misslyck-ade projekt. I inledningen sägs det att vi alla är hycklare när det kommer till

misslyckanden, något Samuel West håller med om.

– Att säga att vi accepterar misslyck-anden är bara tomt prat. I verkligheten stra�as oftast teamet eller avdelning-en på något sätt vilket verkligen inte gynnar innovation.

Dåliga på att läraPsychological safety är ett hett begrepp inom organisationspsykologi. På en arbetsplats innebär det en miljö där alla i teamet på förhand vet att ingen kommer att bli bestra�ad eller föröd-mjukad för sina idéer, förslag, frågor, farhågor eller misstag.

– Det är kärnan för att kunna lära av sina misslyckanden, säger Samuel West och berättar att museet redan samma eftermiddag väntar besök av en hel utvecklingsavdelning från ett franskt företag.

– Vi börjar med en guidad tur och sedan följer en workshop om psycholo-gical safety. I somras hade vi besök av företag från Polen, Tyskland och Kina. Det är riktigt häftigt!

I stort menar Samuel West att alla organisationer, med mycket få undantag, är urusla på att lära av sina misslyckanden. Dit räknar han även in Silicon Valley trots deras aura av fail forward.

s


– De accepterar misstag, men lär sig inte av dem. De enda som egentligen kan det här är flygbranschen. Efter en krasch lägger de resurser på att under-söka alla avvikelser och verkligen gå på djupet för att se vad som gick fel för att lära av det. De nöjer sig inte med endast en förklaring, »det var dåligt väder«, som de flesta andra, utan då blir nästa steg att titta på varför planet i så fall lyfte och så vidare.

På fönstret till Confession Booth, som är en del av museet, står det skrivet att lärande är den enda process som gör ett misslyckande till succé.

– Det stämmer så bra. Vi matas med alla dessa framgångssagor där människor har vänt misslyckanden till framgång, men det är ytterst sällan det sker. Sanningen är att de flesta misslyckanden är pinsamma kort och gott och det är viktigt att vi uppmärk-sammar det. Men så länge man lär av dem är det inte bortslösad tid.

Alla idéer är inte braEn sådan lärdom är till exempel att många idéer aldrig borde lämna brainstorming-rummet. Samuel

West tar upp ett färskt exempel, det kaliforniska företaget Juicero som nyligen gick i konkurs. A�ärsidén var att sälja en snyggt designad svindyr wifi-ansluten juicepress som byggde på att kunderna för dyra pengar abon-nerade på särskilda påsar fyllda med skuren frukt och grönsaker. Juicero lyckades få in 200 miljoner dollar från riskkapitalister och andra aktörer för att starta sitt företag.

– I slutändan kostade varje glas jui-ce tio dollar. Det visade sig sedan att det gick lika bra att pressa fruktpåsar-na för hand. Det här är ett typiskt Sili-con Valley exempel på hur man löser problem som inte finns. Bara för att du lyckas få in kapital innebär det inte att alla idéer är bra. Det är pinsamt hur de misslyckades, man tycker ju att någon måste ha sagt någon gång att det här är en jävla dum idé, men nu har jag i alla fall fyra juicepressar på väg in till museet som donationer.

Hur ska man då göra för att undvika onödiga misslyckanden? Förutom att få till en kultur av psychological safety, vilket är en förutsättning, menar Samuel West att det ligger något i den

populära fras som alla svänger sig med men få gör – misslyckas tidigt, billigt och ofta. Om experimenten görs i ett tidigt skede i en miljö där det är okej att misslyckas bränner man både mindre pengar under en kortare period och slipper lansera en produkt som ingen vill ha.

– Ibland är det svårt att släppa projekt eftersom man så gärna vill att de ska lyckas. Man vinner mycket på att ha en uttalad policy, där Google X innovationslabb är ett bra exempel. De investerar lite i många projekt för att sedan satsa ordentligt på de riktigt spektakulära. Det gör att varje projekt måste bevisa sin livskraft innan det får mer pengar i nästa vända, annars går man bara vidare till nästa.

Det här är ett koncept som kan appliceras på alla typer av företag och organisationer, stora som små. Det handlar egentligen bara om att expe-rimentera på en låg nivå för att sålla ut de dåliga idéerna redan från början.

Våga ta riskerAmazons grundare Je� Bezos är till exempel mycket noga med att påpeka vikten av att göra misstag. När deras mobil Firephone floppade rejält, vilket kostade företaget både stora pengar och massor av prestige, blev hans svar att om ni tycker att det här var ett misslyckande har ni många fler att se fram emot.

– Han har fattat grejen och det har gjort honom till världens näst rikaste man, säger Samuel West. Han vill att Amazon ska vara världens bästa ställe att misslyckas på och inser att i och med att företaget växer måste de ta större och större risker.

Men det är inte så det ser ut i verk-ligheten och här går det att dra en parallell mellan oss som individer och företag. Forskning visar att ju äldre vi blir ju mer konservativa är vi. Samma gäller för företag, ju mognare ett före-tag är desto mindre risker tar det.

– Vi vill skydda det vi har när det


På museet visas just nu ett 75-tal misslyckade produkter. Till vänster plastcykeln Itera som skulle revolutionera cykelindustrin. Till höger kirurgen Paolo Macciarinis luftstrupe som kostade fem personer livet.

Samuel West om för- och nackdelar med svenskt innovationsklimat:FÖRDELAR: Sverige ligger tvåa på interna-tionella rankingen när det gäller innovation. Kina ser till exempel upp till Sverige som ett mycket innovativt land och vi måste ta vara på de möjligheterna. Jag tycker att vi borde vara stoltare över oss själva och det vi gör genom att ta större plats på den internationella arenan.

NACKDELAR: Det stora problemet är likriktningen. För att få pengar ska du göra precis som alla andra har gjort och gör. Det blir tråkigt för alla, inklusive forskarna. Det är svårt att få medel till crazy projekt och det skapas inget utrymme för misslyckan-den. Jag önskar att finansiärerna vore mer öppna för det så länge personerna bakom projektet är vettiga. Nu kommer de riktigt tokiga idéerna aldrig fram.

egentligen borde vara tvärtom. Mogna företag är inte innovativa på samma sätt som yngre. För att komma ifrån den här typen av stagnation har jag precis föreslagit ett stort svenskt företag att de ska köra några stora projekt som är dömda att misslyckas på förhand. Det är ett bra sätt att visa internt att de vågar och för att få igång energin och engagemanget bland medarbetarna så att de också törs misslyckas utan repressalier.

Samuel West menar att ju mer vi misslyckas desto mindre rädda blir vi för att göra det i den här typen av sammanhang. Han citerar Stor-britanniens forne premiärminister Winston Churchill bevingade ord att framgång är att snubbla från misslyck-ande till misslyckande utan att förlora entusiasmen.

Misslyckanden ur olika perspektivSjälv har Samuel West massor av miss-lyckanden i bagaget. Ett mer abstrakt är hans förmåga att komma på roliga idéer med potential att lyckas och vara lönsamma, men eftersom han är genuint ointresserad av a�ärsbiten blir det inget av dem.

– Jag har också gett bort idéer som senare blivit lönsamma företag, till exempel att tillverka produkter av frukt som annars skulle slängas. Det känns jätteroligt på ett sätt att det har lyckats, men min fru är inte glad. Men jag kan ändå betala hyran, skojar

han. Jag lyckades också stava fel när jag skulle

registrera domännamnet Museum of Failure och det visade sig förstås att det korrekta namnet redan var upptaget.

Det senaste halvåret har han helt ägnat åt museet som kommer att flytta in på konstmuseet Dunkers i Helsingborg i vår. Samuel West har förstås massor av idéer kring hur verk-samheten kan utvecklas.

– Jag vill se en ökad interaktivitet, få in mer av det pedagogiska på ett roligt sätt och utöka med misslyckade sociala innovationer. Där finns det massor att hämta med projekt som gått åt helvete på så många olika plan. Det finns också intresse för en liten avdelning med framgångsrika misslyckanden, även om det äcklar mig att säga eftersom det går emot museets idé.

Han vill också satsa på fler event. I somras hölls till exempel en misslyck-ad ölprovning tillsammans med ett mikrobryggeri i Helsingborg.

– Då fick vi smaka sju ölsorter som aldrig kommer att hamna i en flaska och följa hela processen för att utveckla nya sorter. Vi har också haft en misslyckad pianokonsert då den svenske konsertpianisten Per Tengstrand, som nu bor i USA, kom hit och spelade Beethovens och Mozarts misslyckade stycken. Det

är den roligaste konsert jag någonsin har

varit på, säger Samuel West.Museum of Failure har väckt stor

uppmärksamhet runtom i världen vilket har lett till att hösten är fylld av föredragsbokningar och resor. Samuel West ska bland annat hålla ett TED-talk i Elfenbenskusten och föreläsa på motsvarigheten till KTH i Jeddah i Saudiarabien.

– Fuckup nights är också väldigt roligt. Det är ett globalt fenomen som påminner om TED-talk där deltagarna, ofta från startupbolag, delar med sig av sina misslyckanden. En psykologkollega och jag funderar på att köra en liten show där vi använder psykoterapi för att bota rädslan för misslyckan-den. e

» Vi vill skydda det vi har NÄR DET EGENTLIGEN BORDE VARA TVÄRTOM. «


Vill du bo i ett rum på två kvadratmeter istället för i en lägenhet? I Stockholm testar Tech Farm om det går att minska boytan med 60 procent, men utan att minska människors välbefinnande.

Text Karin Aase Modell Assar Foddis

Delad bostad på nytt sättAtt det är bostadsbrist i Sverige är ingen nyhet, inte heller att det pågår en urbanisering över hela värl-den. Men lösningen behöver inte vara att bygga fler bostäder som vi definie-rar begreppet bostad idag. I alla fall inte om du frågar Lisa Renander, vd på fastighetsbolaget Tech Farm.

– Tech Farm är ett sätt att bo som är utvecklat efter de behov som millen-nials har. De ser sig själva som globala medborgare, de jobbar ofta digitalt och har sina kollegor på andra ställen i värl-den. Då ökar behovet av rörlighet, men också behovet av att bo tillsammans för att få en känsla av tillhörighet.

Lösningen som Tech Farm har tagit fram är hus där varje hyresgäst har en egen liten sovmodul och badrum, så kallade poddar, men delar på kök, var-dagsrum och andra sociala ytor. För att undersöka hur detta kan utvecklas

ytterligare genom-för man därför ett årslångt projekt där boendeytan i ett hus har minskats med 60 procent.

– Vi har tydliga byggnormer i Sveri-ge som är till för att värna människors välmående, men för att kunna bygga på vårt sätt behöver vi bryta dessa normer. Vi gör det här testet för att se hur det kan ske utan att för den skull minska de boendes välmående.

I april i år flyttade därför ett antal försökspersoner in i ett verk-lighetslabb i en fastighet i centrala Stockholm. Där ska de bo i ett år så att följeforskarna ska kunna se hur de upplever sin vardag.

– Vi kan tänka ut vad vi tror kom-mer att fungera, men det är omöjligt att veta hur du upplever en miljö på lång sikt om du inte vistas där i din vardag. Det är först när det testas i verkligheten som du märker om det funkar eller inte.

Än så länge är de boende mycket positiva, och Lisa Renander hoppas att deras försök i framtiden ska påverka byggnormer både i Sverige och inter-nationellt.

– Det är klart att det är utmanande att gå före och göra något som ingen annan har gjort, men det är samtidigt det som gör arbetet spännande. e

Lisa Renander

Tech FarmSyfte Projektet ska definiera och

utveckla en ny typ av boende-form, en co-living-fastighet som möter de nya spelregler som kommer med delnings-ekonomin.

Tidsperiod November 2015– augusti 2016.

Finansiering Vinnova har bidragit till finansieringen med 500 000 kronor.

Ett lite större familjerum med eget

badrum.

De minsta poddarna får inte ha dörr för då bryter de mot brandsäker-

heten. Istället har de fått varsitt tjockt, ljudisolerat draperi och klassificerats om från »rum« till »våningssäng«. De

fyra minsta poddarna ligger i anslutning till varandra och har fått en dörr ut mot

resten av labbet. De har också låsbar förvaring för sina värdesaker.


Verklighetslabbet är indelat i gemensamma ytor och privata ytor, så kallade poddar där du sover,

har ditt badrum och förvarar dina personliga ägodelar. Syftet är att undersöka om vi kan bygga

flerbostadshus där boendeytan är 60 procent mindre samtidigt som välmåendet ökar.

Boverkets byggregler kräver att badrum ska göras tillgängliga för alla oavsett funktionsvaria-

tion. Ska varje podd klara det blir de för stora. Det har labbet löst genom att ha större gemensamma

badrum i anslutning till poddarna.

I labbet finns sammanlagt tio poddar

Två av poddarna är på sex kvadratmeter och fyra på två kvadratmeter

vardera.

51 kvadratmeter är snittytan på en singelbostad i Stockholm, och enligt byggreglerna

är det minsta storleken på en studentlägenhet cirka 24 kvadratmeter. Labbet är klassificerat som gemensamt boende,

men den lösning Tech Farm utvecklar för framtiden är lägenheterna 2 till 13 kvadratmeter. Med gemensamma ytor inräknat blir det

20 kvadratmeter per person, en storlek som gör att de behöver använda klassificeringen »hotell« istället för »bostad«.

I labbet finns gemensamt kök, vardagsrum,

gym och meditationsrum, flera av rummen är bokningsbara om du

vill bjuda hem egna gäster.

Glitter, inspiration och teknik som vänder upp och ner på hela affärslogiken inom modevärlden – på #FashionTechGBG genereras idéer i skärningspunkten mellan mode och teknik.

Text Karin Aase Foto Joachim Nywall

Passion föder innovation


Det surras runt borden. Först lite tveksamt, men snart så intensivt att de båda moderatorerna får spontana nej-rop till svar när de säger att tiden är ute.

– Jag var med på en teknikcamp i början av sommaren, säger Alva Olausson som fyller 14 år i höst. Det var kul, och eftersom jag gillar skapande, alltså att ta en idé till verk-lighet, så blev jag nyfiken och anmälde mig till det här också.

Det är en fredag eftermiddag i mit-ten på augusti och dags för #Fashion-TechGBG, ett event som ordnas av Göteborgsregionens kommunalför-bund och Business Region Göteborg med stöd av Vinnova.

– Inom vår avdelning GR Skola Arbetsliv jobbar vi aktivt med att få fler tjejer att välja tekniska utbildning-ar och att motverka könsstereotypa val överlag, berättar Emma Theiland Nilsson, processledare för #Fashion-TechGBG.

De har fått finansiering från Vinnova genom utlysningen Innovate Passion vars mål är att unga kvinnor och flickor ska kunna utveckla nya teknikområden och yrken utifrån sina intressen och passioner. Tretton event har genomförts på olika platser i Sverige under 2017, och förhopp-ningen är att de idéer som deltagarna

utvecklar under eventen ska kunna vidareutvecklas till exempelvis nya utbildningskoncept eller yrkesinrikt-ningar.

Glitter och teknikGöteborgsregionens kommunalför-bund och Business Region Göteborg valde att ha mode som samlande tema för sitt event och när delta-garna anländer till kulturfabriken Brewhouse i centrala stan möts de av glittrande draperier, röd matta och green screen-fotografering. Musiken strömmar ut ur högtalarna när Emma Theiland tar emot de första tjejerna som kommer in genom dörren. En av dem är 17-åriga Samira Mahmoudi.

– Jag är här främst för att jag är intresserad av teknik, säger hon. Ibland får jag egna idéer, så jag ser fram emot att få lära mig mer om hur man kan presentera dem för andra.

Till vardags läser hon på gymnasiet, men inte någon teknisk utbildning utan programmet för vård och omsorg.

– Det blev mest så för att det var enklast, förklarar Samira Mahmoudi. Men det jag tycker är roligast är

Josephine Eskilsson och dagens moderator Emma Theiland Nilsson på scen under FashionTech Göteoborg.

teknik, så jag funderar på att plugga programmering efter gymnasiet. Vi får se hur det blir.

Lite längre in i lokalen placerar arrangörerna ut deltagarna vid runda bord framför scenen. Oavsett om man har kommit hit ensam eller med en kompis delar arrangörerna in tjejerna i olika lag för att de ska få lära känna nya personer, men också för att få en bra blandning när det gäller ålder och bakgrund.

Under eftermiddagen får de lyssna på tre inspiratörer som jobbar i skärningspunkten mellan mode och teknik. Första talare ut är journalisten Anna Hedlund som driver bloggen Stil & Teknik.

– Jag var tidigare modeskribent på TT i många år, men är också intres-serad av teknik och såg fler och fler kopplingar mellan de här två ämnena, berättar Anna Hedlund. Även om de kan verka olika så finns det väldigt många skärningspunkter där teknik kan förstärka mode eller användas för att lösa problem som branschen står inför.

Hon visar bild efter bild på fantas-tiska kreationer där designern har

#FashionTechGBGSyfte Evenemanget ska utveckla

nya teknikområden och yrken utifrån unga kvinnors passion för mode.

Tidsperiod 2017.

Finansiering Vinnova har bidragit med 300 000 kronor.

använt sig av teknik för att skapa e�ekter i plagget, men också bilder med exempel på nya tjänster och innovationer som syftar till att lösa en rad olika problem som finns i mode-branschen. Och det är ingen tvekan om att hon når fram. Deltagarna lyssnar uppmärksamt och inte en enda mobiltelefon är framme i publiken.

Tredimensionellt modeSamma sak händer när dagens andra inspiratör, Rickard Lindqvist från Göteborgsbaserade modelabbet A tacac står på scenen en stund senare.

– Jag kommer från modevärlden, har jobbat som herrskräddare och designer och till och med forskat på textilhögskolan i Borås, berättar Rickard Lindqvist. Men min kollega som jag driver Atacac med är inte textilutbildad över huvud taget utan programmerare.

Tillsammans har de två börjat designa kläder med hjälp av samma sorts 3D-modulering som länge har använts inom till exempel fordons-

Anna Hedlund från bloggen Stil & Teknik påpekade att modebranschen står inför stora utmaningar som kan lösas med just teknik.

industrin. Och med hjälp av tekniken kan de visa upp tredimensionella plagg, både stilla och i rörelse, som faktiskt inte finns ännu.

– På så sätt kan vi vända på mode-världens logik, förklarar Rickard Lindqvist.

För när traditionella modeföretag först syr upp en massa plagg och sedan visar upp dem och hoppas att någon ska köpa gör Atacac tvärtom. De lägger upp 3D-bilderna av plagget i webb-shopen, men det är först när en kund faktiskt köper en tröja som plagget sys upp.

– Och eftersom vi gör det i vår minifabrik på Ringön här i Göteborg kan kunden ändå få det bara några dagar senare. På så sätt slipper vi göra som resten av modeindustrin och producera för mycket kläder, kläder som sedan får slängas och bidrar till stor miljöpåverkan.

Även eftermiddagens tredje inspi-ratör, grundaren av appen It’s My Styl Josephine Eskilsson, har använt teknik för att förverkliga sin modeidé.

– När jag gick på gymnasiet ringde jag och min kompis Felicia varandra varje morgon för att prata om vad vi skulle ha på oss den dagen, berättar Josephine Eskilsson uppe på scenen. Men det var inte alltid helt enkelt

att veta vilken grön tröja som Felicia menade.

Så de båda vännerna började önske-tänka: tänk om det fanns en app där man kunde visa upp det man skulle ha på sig för sina vänner och diskutera och få feedback. Men en sådan app fanns inte. Och hade kanske fortfa-rande inte funnits om inte Josephine Eskilsson hade gått på ett inspirations-event liknande Fashion Tech GBG.

– Där lyssnade jag på en tjej som hade drivit ett UF-företag. Och jag tänkte att om hon, som bara var några år äldre än jag och som jag kunde identifiera mig med, kunde göra det här, då kunde jag med.

Väcker fantasinNär Josephine Eskilsson lämnar scenen är det dags för eftermiddagens grupparbete. Stiftelsen Drivhuset, som hjälper nya entreprenörer att star-ta och driva företag, går upp på scenen och går igenom hur man kan tänka när det gäller målgrupper, behovsana-lys och pitchar. Därefter får grupperna testa att själva ta fram och presentera en idé. Först är diskussionen lite tvek-sam, men snart är den så intensiv att deltagarna ber att få »bara lite tid till« när Maria Gustafsson från Drivhuset säger att det är dags för nästa steg.

Och för Josephine Eskilsson är det självklart att event som #FashionTech-

»Det finns det väldigt många skärnings-punkter där TEKNIK KAN FÖRSTÄRKA MODE.« Anna Hedlund

Final - Innovate PassionFinal - Innovate Passion


Rickard Lindqvists företag Atacac kombinerar design med teknik. Resultatet är en affärsmodell där kläderna är som billigast innan de ens finns, för att sedan bli dyrare och dyrare ju längre tiden går.

deltagarna fick hjälp av Drivhuset med hur affärsidéer tas fram.

Den 14 november går finalen av Innovate Passion av stapeln, tävlingen som visar att framtidens innovation föds ur passion. Vad handlar morgon dagens nya utbildningar och yrken om? Vilka nya teknik-områden är på gång? Det har Innovate Passion utforskat genom 13 regionala event för unga tjejer. På finalen i Stockholm presenteras resultatet från de regionala eventen i en tävlingskavalkad.

Juryn, som kommer att bedöma tävlingsbidragen, består av; Frida Gustavsson, Maria Sundin, Hanna Nova Beatrice, Barbara Bergström, Michelle Kadir, Martin Bergström, Frida Ekberg, Michaela Hamilton, Zanyar Adami, Jessica Nilsson, Rune Andersson samt Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen.

Vinnova.se

GBG är viktiga både i ett kortare och ett längre perspektiv.

– Det handlar om jämställdhet. Vi har mött så många investerare som har valt bort oss, inte för att de är elaka men för att de inte identifierar sig med oss och vår målgrupp som är unga kvinnor. Det behövs fler kvinnor både som företagare och investerare inom teknikbranschen om vi ska kunna ta tillvara på den potential som faktiskt finns. e

foto

: co

lou

rbo

x

SiliconValleySiliconSök lyckan i

TINCDet nordiska acceleratorprogrammet Tinc är fyra veckor långt och går av stapeln två gånger per år. Program-met arrangeras av Innovasjon Norge i samarbete med Vinnova. Deltagarna får bland annat hjälp med affärsutveck-ling, pitchträning, skalningsstrategier, nätverksbyggande och får förståelse för kapitalanskaffning. De får även möjlighet att träffa potentiella partners och kunder. Vinnova bidrar med två tredjedelar av kursavgiften på 75 000 norska kronor. Sedan 2012 har mer än hundra startups deltagit i programmet, varav 27 svenska sedan 2014.


Silicon Valleys innovativa puls lockar entreprenörer från världens alla hörn. Här finns kompetensen, drivet och framtidstron. Men det är en komplex miljö att navigera i.Text Jacqueline Fahlander

Silicon Valley, som sträcker sig från San Francisco i norr till San Jose i södra Kalifornien, är snarare ett begrepp än en fysisk plats. Namnet myntades redan på 1970-talet då området var ett mecka för de halvledar företag som växte fram i kölvattnet av kalla kriget. Under årens lopp har området gått igenom en rad omvälvande teknikförändringar, från persondatorns intåg till födelsen av World Wide Web. I dag är Silicon Val-ley ett av världens största IT-centrum. Här blomstrar etablerade företag, startups, riskkapitalister och universi-tet i ett stort innovativt ekosystem.

Svenska startups har möjlighet att delta i The Nordic Innovation House olika program, som till exempel det fyra veckor långa acceleratorprogram-met TINC, som står för Tech Incubator. På plats i Silicon Valley får deltagarna bland annat hjälp med a�ärsutveck-ling, pitchträning, skalningsstrategier, nätverksbyggande och förståelse för kapitalanska�ning. De får också möj-lighet att trä�a potentiella partners och kunder. Kristina Lagerstedt deltog i programmet i våras. Hon är en av grundarna till bolaget 1928 Diagnos-tics, som har utvecklat en plattform för diagnostik och övervakning av resistenta bakterier. Med hjälp av mjukvaran kan sjukhusen snabbare ge rätt behandling och kartlägga hur bakterier sprids, vilket leder till att patienterna fortare blir friska och att användningen av antibiotika kan minskas. Bolaget har förberett sig för en expansion i USA så Kristina Lager-stedts och forskningschefen Willhelm Paulanders deltagande i TINC låg helt rätt i tiden.

– Vi befinner oss i en expansiv fas där vi växer på nya mark-nader och har tagit in kapital. Vi åkte till Silicon Valley med målet att ta klivet in på den amerikanska marknaden. Här är konkurrensen hård så man måste veta om ens produkt funkar. För oss var det viktigt att trä�a potentiella kunder och förstå vilka utmaningar de har, säger Kristina Lagerstedt.

De hade upp till tio möten per dag med allt från sjukhusledningar till potentiella samarbetspartners och investerare.

– Vi möttes av ett stort intresse, framför allt för de produkter vi har i pipeline och håller på att utveckla. Vi fick två konkreta leads, ett uni-versitetssjukhus och ett privat labb, men inget avtal är skrivet ännu, säger Kristina Lagerstedt.

Dynamisk och innovativ hubbAnne Lidgard har varit i Silicon Valley sedan 2012 då hon etablerade Vinn-ovas kontor, lockad av möjligheten att få verka i den mest dynamiska och innovativa hubben i världen för Sveriges räkning.

– Det är en jättespännande miljö att befinna sig i. Klimatet är öppet och det finns en väldigt positiv inställning till nya idéer, även radikala sådana. Fokus här ligger inte bara på att tjäna pengar utan också på att göra avtryck och skapa produkter och tjänster som gör skillnad, säger Anne Lidgard.

Syftet med Vinnovas närvaro på The Nordic Innovation House i Palo

Kristina Lagerstedt


Alto är att komplettera det svenska innovationsstödet genom att skapa kontaktytor och nätverk för svenska entreprenörer och startups.

– Det är svårt att ta sig fram om man inte känner någon. Vi underlättar för entreprenörer genom att ge dem tillgång till de nätverk och den kun-skap de behöver. Det kan till exempel handla om att komma i kontakt med relevanta rådgivare och partners eller få en inblick i hur konkurrensen ser ut, säger Anne Lidgard.

Rätt förväntningarFör att få ut maximalt av sin vistelse åkte Kristina Lagerstedt och hennes kollega till Silicon Valley redan innan programmet drog igång för att boka möten och trä�a mentorer. De stannade även kvar en tid efteråt för att ha uppföljningsmöten. Men det var inte bara möten med kunder som stod i fokus. De ville också lära sig hur man gör a�ärer med amerikaner och få idéer kring hur man bygger upp ett utvecklingstungt hälsobolag som 1928 Diagnostics, med en a�ärsmo-dell lånad från techvärlden.

– Under programmet varvades många bra workshops inom för-säljning och ledarskap med möten, pitch-övningar och tid med mentorer. Vi entreprenörer hade också möjlighet att dela idéer och erfarenheter med varandra. Vi kommer till exempel att inleda ett samarbete med en annan startup med en spännande a�ärsidé, säger Kristina Lagerstedt.

– TINC är en fantastisk möjlighet att få jobba med det egna bolaget och dess utmaningar. Hittills har 27 startups deltagit i programmet och de flesta gör någon slags förändring efteråt,

det kan till exempel handla om a�ärs-modellen eller marknadsstrategin. De startups som varit här har också ökat sin omsättning avsevärt och har tagit in stora summor i kapital. Det sker även en förändring på det personliga planet. Man tänker större och får ett bättre självförtroende, säger Anne Lidgard.

Värdefull feedbackÄven om alla företag skulle ha nytta av att insupa atmosfären i Silicon Valley och få en del aha-upplevelser anser Anne Lidgard att de som får ut mest av att åka är de startups som kommit igång med försäljningen på hemmap-lan, börjat få kundfeedback och nu vill skala upp verksamheten.

– Det är viktigt att ha realistiska förväntningar när man kommer hit. En vanlig missuppfattning är att det är enkelt att kamma hem riskkapital. Det är det inte. Även om det finns gott om riskkapital så är konkurrensen stenhård. Däremot finns möjlighet att

trä�a investerare som kan ge värde-full feedback på din verksamhet.

En annan missuppfattning är att det bara är att flytta företaget hit så ordnar sig resten. Men det är inte så enkelt som det låter. Dels är det väldigt dyrt att etablera sig i Silicon Valley, dels är det svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal.

– Du konkurrerar med företag som Facebook och Google. Däremot kan det verkligen vara värt att ha en när-varo här, säger Anne Lidgard.

1928 Diagnostics kommer att fortsätta på det inslagna USA-spåret. Innan årets slut hoppas de ha fått sin mjukvara CE-märkt och siktar på att få den godkänd av det amerikanska läkemedelsverket under 2018.

– Vi kommer åka tillbaka regelbun-det och räknar med att etablera ett kontor i USA under nästa år. En sak vi har insett är att innan vi rekryterar amerikanska säljare behöver vi själva förstå marknaden, säger Kristina Lagerstedt. e

»Vi åkte till Silicon Valley med målet att ta klivet in på den amerikanska marknaden. Här är konkurrensen hård så man måste veta om ens produkt funkar.«

Kristina Lagerstedt

TINC hjälper företagare från Sverige att få ut det mesta och det bästa av sin vistelse i Silicon Valley.


Hjä

rngy

mpa

Edel

är e

tt ja

pans

kt b

ildpu

ssel

som

byg

ger p

å lo

gik.

För

att

få fr

am d

en b

ild s

om

finns

i ru

tmön

stre

t räk

nar d

u ut

vilk

a ru

tor s

om s

ka fy

llas

i med

hjä

lp a

v de

si

ffro

r som

finn

s an

givn

a ut

anfö

r bild

ens

yta.

Siff

rorn

a in

dike

rar h

ur m

ånga

fält

ska

som

mål

as. F

inns

det

fler

siff

ror p

å en

rad

inne

bär d

et a

tt d

et å

tmin

ston

e är

en

tom

ruta

till

näst

a om

råde

. Bild

ytan

s bå

da k

oord

inat

er b

ehöv

s fö

r att

pla

cera

ru

torn

a på

rätt

stä

lle.

Rätt

sva

r hitt

ar d

u på

tidn

inge

ninn

ovat

ion.

se

KalendariumJAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC

25 okt Nationell informationsdag Horisont 2020, Stockholm30 miljarder euro finns kvar att söka för olika forsknings- och innovationsprojekt under perioden 2018–2020 från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Vinnova ordnar en informationsdag med fokus på de strategiska prioriteringarna inom programmet.

Vinnova.se

14–16 nov Kvalitetsmässan, GöteborgKvalitetsmässan är en viktig mötesplats för offentlig sektor. Vinnova är med och arrangerar tre seminarier om innovation i offentlig verksamhet.

Vinnova.se

28 nov Forskar Grand Prix, Stockholm Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning på fyra minuter? Det avgörs i november på Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare – Forskar Grand Prix 2017!

Vinnova.se

11 2 3 3 2 1

2 1 2 1 2 1 2 1 1 2 31 1 1 1 1 2 1 1 2 1 2 2 2 3 2 1

2 2 1 3 1 2 5 1 2 3 7 3 2 1 4 3 4 5 4 51 3 3 2 2 1 1 3 1 1 6 2 4 1 1 1 1 2 1 1

2 1 4 2 12 8 4

1 1 4 2 21 1 1 3 2

1 4 1 13 4 1 2

1 3 2 2 1 14 1 2 1 4

2 4 1 61 3 61 8 4

2 84 2 2 12 2 1 1

2 4 2 2 1

Tropisk fisk blir miljövänlig matJust nu pågår ett projekt där möjlighe-ten undersöks att starta upp en stor-skalig fiskodling i Växjö. Förhoppning-en är att kunna producera omkring 20 ton om året av den tropiska fisken tilapia. Det skriver SVT Småland.

Med pengar från Vinnova har nu en förstudie precis avslutats kring att möjliggöra en storskalig fiskodling

i Växjö. Tanken är att den ska ligga i nära anslutning till ett industriföre-tag, så att spillvärmen från industrin kan värma upp vattnet i bassängerna.

Grundidén med fiskodlingen är mil-jövänligt tänk i alla led. Bland annat används vegetarisk föda till fiskarna istället för fiskmjöl som oftast leder till utfiskning av haven.

foto

: co

lou

rbo

x

Till sist

Leif Denti, forskare i innovationspsykologi vid Göteborgs universitet, delar med sig av sina bästa tips om hur du får din organisation att bli innovativ.

Gör innovation till rutinHemligheten bakom innovativa orga-nisationer är att de inte ser innovation som något magiskt utan som en för-väntad arbetsuppgift. Skriv därför in »bidra med idéer« i arbetsbeskrivning-en och inför minimala strukturer för hur det ska gå till genom exempelvis framtidsmöten varannan vecka där alla får presentera sina idéer. Utgå gärna från ett bestämt tema eftersom det är lättare att vara kreativ och fokuserad om det finns bestämda ramar. Det ger ofta färre, fast bättre idéer.

Tänd många eldarEftersom det är svårt att veta om ett projekt kommer att lyckas eller inte är det bättre att tända tusen eldar och hoppas att någon av dem blir en stor brasa. De mest innovativa företagen, som till exempel Google eller 3M, sät-ter hela tiden i gång små projekt varav vissa går väldigt bra och börjar växa. Projekten kvalificerar helt enkelt sig själva innan de får mer resurser.

Inför »zombie–amnesti«Lägg ner misslyckade projekt istället för att skuldbelägga eller sopa dem under mattan. Annars riskerar man att få »zombieprojekt« som ligger kvar i organisationen som en levande död eftersom ingen vågar erkänna att det inte går så bra. Resultatet blir att det tar resurser från andra projekt som skulle kunna lyckas.

Inför en amnesti en bestämd tid på året då projektledarna får möjlighet att krypa fram och säga att de vill lägga ner sina projekt utan några som helst konsekvenser. e

Fira misslyckandenRisk och innovation går hand i hand. Tillåt misslyckanden genom att redan från början göra skillnad på vilka fel som får begås och inte. Det kan till exempel vara okej att slösa med före-tagets resurser eller få kritik i pressen om projektet misslyckas men det är inte okej att bryta mot lagar och regler och så vidare.

Det är också viktigt att den som miss-lyckas inte skuldbeläggs. Det finns orga-nisationer som firar projekt som gått åt pipan genom att ta fram skumpan och tacka för försöket. Det visar att det är okej att slösa med företagets resurser eftersom även ett misslyckat försök kan leda vidare och löna sig längre fram.

Avsätt tidEn tvåhänt person är lika duktig på att använda båda händerna. Men många organisationer är enhänta, det vill säga man är bra på det operativa arbetet här och nu. Men även den innovativa handen kräver struktur och utrymme för att utvecklas.

Sätt av en timme i veckan åt nytän-kande. Det kan handla om allt från omvärldsbevakning till att titta på vad andra har gjort i samma situation eller att spåna fram nya förslag och idéer tillsammans med en kollega.

Leif Denti

Text Karin Wandrell

Zombie-amnestiZombie-amnestiZombie-amnestiTips:

1

2

3

5

4

och andra sätt att höja innovationsförmågan

Documents

Samuel West: »Alla idéer är inte bra« - cdn1.utbudet.com · framtaget tillsammans med EQ-psy - kolog Bodil Wennberg och har delvis ... dem i större skala, något som inte har