www.midrocelectro.se 1

Nr 1 2014 – Nyheter från Midroc Electro AB

Kontakt

Laponia imponerar

Midroc Electro öser på i lågkonjunkturen

Bygga åt NASA

Thomas Svensson om ledarskap

Stor kraft på kärnkraft

ljusEt I tuNNElN

SID 12-15

2 www.midrocelectro.se

Ledaren

SoM vD vAr det roligt för mig att läsa dagstidningar i maj. Den tiden pre-senteras och analyseras alltid årsrapporter i media.

En trevlig rubrik löd till exempel: ”Kanonår för Midroc Electro”.Det rapporterades från årsredovisningen saker som att omsättningen

ökade med över 200 miljoner till cirka 1,9 miljarder och att vinsten före skatt ökade med 40 miljoner till 120 miljoner.

Detta mitt under lågkonjunktur!Jag tar sista meningen igen: Detta mitt under lågkonjunktur!Jag förstår att många utanför företaget imponeras över det – men själv

vet jag ju vad det beror på. Personalen.Det låter som en klyscha men utan våra anställda vore vi ingenting. Jag

möter varje dag i det här företaget människor som gör det där lilla extra, det som är skillnaden mellan att vara bra i klassen och bäst i klassen.

Att vi genom strategiska nyrekryteringar hela tiden breddar vår kompe-tens ökar varje dag vår förmåga att ta på oss stora projekt. Vi får numera ofta förfrågningar som konkret visar att vi är kundens förstaval.

Tro mig – det är sådant som gör att jag ser fram mot dagstidningarna nästa vår också.

Karl-Ivar Jönsson, vD Midroc Electro

REdAktIoNsRåd: Sven-Olof Renström, Solveig Svensson och Mårten Sjöwall, Midroc Electro.

Lena Nyblad Liljedahl och Ola Liljedahl, Ordklotet.

Susanne Fridolfsson och Martin Svedén, Sandbacka Grafiska.

ANsvARIg utgIvARE: Karl-Ivar Jönsson.

skRIBENtER: Ola Liljedahl, Lena Nyblad, Frans Åke Öberg.

FotogRAFER: Jens Bäckström, Britt Mattsson, Alexander von Sydow, H-O Utsi.

oMslAgsBIld: Ulf Berglund.

FoRM: Sandbacka Grafiska.

tRyck: Sandvikens Tryckeri.

upplAgA: 5 000 ex.

pAppER: Galerie Art Silk.

koNtAktA REdAktIoNEN: Solveig Svensson, Midroc Electro

Postadress: Box 501, 811 25 Sandviken

Telefon: 010–470 75 00

E-post: solveig.svensson @midroc.se

FRAMgåNg I lågkoNjuNktuR

Kontakt #1 2014

visste du att?

INNEhållLEDAREN 2VD Karl-Ivar Jönsson gillade det han läste i våras.

LIvET I TUNNELN 12-15Midroc Electro är starka när det gäller infrastruk-tur. Vi hakade på ner i Lundbytunneln och mötte en tekniskt avancerad värld. Långt, långt från ”bara ett hål i marken” som någon sa.

LITEN MEN väLDIGT STOR 16-17När man pratar om framgångsrika projekt landar man ofta i snack om stora gruvor, kärnkraftverk eller infrastrukturarbeten. Men ibland kan det lilla vara det stora. Hot Disk i Göteborg, till exempel, som amerikanska nasa ringer ibland ...

STARKARE INOM ELKRAFT 18-19I Sverige råder viss resursbrist i elkraft branschen, inte minst saknas det leverantörer inom bland annat distribution. Med strategiska rekryteringar stärker därför Midroc Electro sin position inom området.

SäKERHETEN FRäMST 20-21Pär Gustavsson, som vi träffar en dag i Gävle, konstaterar att säkerhetstänket på kärn-kraftverken numera är imponerande. Imponerande är också att mer än 250 Midrocare jobbade med kärnkraft i maj.

DE vANN MIDROc cHALLENGE 24-25”Vår mattelärare tipsade oss om tävlingen Midroc Challenge. Det lät kul så vi anmälde oss och, ja, det var jättekul att vara med.” Rebecka Thim, elev på Tullingegymnasiet, hade all anledning att vara nöjd när hon och hennes tre kompisar vann Midroc Challenge.

MIDROcS väRLD 26I Midrocs Värld händer alltid mycket. Nu laddar vi för golf. Och vi stärker lokalfrågan. Och syns på mässor överallt. Nya medarbetare har kommit. Förstås.

MIDROc-KRYSSET 27 Ett nytt kryss väntar både den som vill hjärngympa och vinna priser.

LOKALKONTOR 28Här hittar du Midroc Electro i landet. Karta och kontaktuppgifter.

NyhEtER 4Nytt idrottsområde i Gävle.

Browik har bytt namn till Midroc Electro. Thomas carlstein och Midroc Electro har tagit plats i

Sandvikens krissamordningsråd. Och så hittade vi en bild som

säger mer än 1000 ord ...

REpoRtAgE 10-11Mercedes häftig slutkund

LKN Industriautomation är en värdekund. Samarbetet med Midroc Electro fungerar

bra och nyligen gjordes ett stort projekt hos finska valmet

– med Mercedes som slutkund.

INtERvju 6-9Thomas Svensson i stor intervjuDet blev ingen mjukstart på Midroc Elec-tro. Men sedan tog det sig snabbt. Idag är det stora framgångar för automations-gänget i Trollhättan – och chefen själv tränar hårt för nya äventyr.

REpoRtAgE 22-23Wow, vilken arbetsplats!På få platser i Sverige gör sig naturen mer påmind än i Stuor Muorkke nära Stora Sjöfallet. ”När jag sitter och pratar i telefon medan jag åker femton mil i bilen mitt ut i vildmarken brukar jag säga att jag har världens häftigaste kontor”, säger Johan Hansson, Midroc Electros projektledare när det som kallas naturrum byggs i världsarvet Laponia.

www.midrocelectro.se 3

Midroc Electro är organiserade i fem divisioner och finns på 45 orter i Sverige för att vara nära våra kunder i miljöer som vi känner väl. Låt dig inte luras av ett fåtal ansikten på vissa platser. Bakom fasaden finns 1 500 engagerade personer, redo med specialkompetens och resurser.

www.midrocelectro.se 54 www.midrocelectro.se

Nyheter

titta på bilden här. Fyra hyfsat unga män står och hänger. T-shirt, skjortor, jeans, gympadojor … Med en annan bakgrund

skulle det kunna vara på O’Learys med engelska ligan i fotboll på Tv i bakgrunden. Men det är det inte. Genom sitt arbete med LKAB

i Kiruna fick Midroc Electro av amerikanska Freeport-McMoRan Copper & Gold Inc ett uppdrag att göra system för process- och tågstyrning till världens största guldgruva i Indonesien. Det är alltså automation i absolut världsklass grabbarna på bilden står och funderar på. Inte Arsenal mot Tottenham. Det är utan tvekan ganska coolt.

EN BIld sägER MER äN tusEN

oRd

LyfT för gävlEs IdRott

I Gävle planeras nytt idrottsområde, Gav-lehov. En mötesplats för idrott- och friluftsliv – både för bredd och elit, gammal som ung. Förutom fotbollsarena ska också en multi-sportarena för bland annat friidrott inom-hus byggas och ett friluftsområde skapas.

Området är ett samarbete mellan Gävle kommun och dotterbolaget Gavlefastighe-ter. Midroc Electro, division Nord, utför el, tele, styr, övervakning, säkerhet och belys-ning i fotbollsarenan.

EL- oCH BRANdlARM

BEröM fråN MEllANsEl

vIll du JoBBA MED oSS?

MIDroC ELECTro äR vI AllIhopA ...

MED I vIktIgA Råd

till Ikano Handelsplats i Umeå

Fyra kilometer söder om Umeå ska en ny Handelsplats uppföras. Shoppingcenter i två våningar med direktingång till det nya IKEA varuhuset.

Det planeras för 90 butiker och färdig-ställande under våren 2016. Midroc Elec-tro, division Nord, har fått förtroendet att leverera och installera el- och brandlarm.

Midroc Automation, Karlstad, har leve-rerat ett överordnat styrsystem till Bosch Rexroth Mellansel. Bakgrunden är behovet av receptstyrd styrning i ett automatiskt måleri av Hägglunds hydraulmotorer för ökad kapacitet och jämnare kvalitet.

– Vi valde Midroc Automation i Karl-stad för att de visat referens på system man byggt tidigare där man kommuni-cerar med bland annat förarlösa truckar och maskiner och att man utför sitt arbete med god kvalitet, säger Per Edvardsson hos Bosch Rexroth.

Sandvikens kommun har bildat ett krissamordningsråd som ska kartlägga vilka resurser som i händelse av en kris finns inom kommunen samt hur dessa resurser kan samordnas och mobiliseras på bästa sätt.

Midroc Electro, genom Thomas Carl-stein, är en i rådet. Som stor arbetsgivare i Sandviken, där även huvudkontoret ligger, är man en viktig aktör.

– Förutom Midroc Electro, så finns folk med från bland annat försäkringsbolag, energibolag, räddningstjänst, länsstyrel-sen, Sandvik, AGA, landstinget, polisen, militären och andra med, säger Thomas Carlstein.

Dagens Industri utser årligen de 100 mest spännande före-tagen att göra karriär på i Sverige. I år är Midroc med på listan.

Inledningsvis nomineras 300 företag utifrån vilka de 100 mest spännande arbetsgivarna väljs utifrån en rad kriterier. Så här skriver DI:

"Även om våra specifika kriterier för Karriärföretagen va-rierar är vårt primära syfte alltid att hitta bolag som kan

erbjuda sina medarbetare något unikt. Vi letar inte nödvändigtvis efter företagen som lägger ner störst resurser på sitt Employer Brand utan vi vill hitta företag som endera har unika aktiviteter eller en uppsättning aktiviteter som ger en unik helhet som främjar medarbetarnas möjligheter till att göra karriär."

MIDroC, ETT kARRIäRFöREtAg

Nyheter

Den 1 januari 2014 bytte klassiska Browik namn till Midroc Electro AB.Browik Installation AB, ett komplett konsult-, entreprenad- och serviceföretag inom

elteknik, fastighetsautomation och energilösningar, förvärvades i juli 2012 med 180 anställda och verksamhet i Örebro, Kumla, Lindesberg, Tranås, Bromma och Uppsala.

Midroc Electro går väldigt bra och är i ständigt behov av att hitta nya duktiga medarbetare inom en rad områden. Kanske är du en av de vi söker? Du kan alltid titta efter lediga jobb på: www.midrocelectro.se/jobb

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

76

Intervjun

76

Intervjun

Intervjun

EN hElt ovANlIg svENssoN

utMANINg lEdARskAp

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

THoMAS SvENSSoN vISAr runt i lokalerna i Trollhättan där skådisar som Nicole Kidman och Catherine Deneuve spelat in filmer innan Film i Väst flyttade till grannhuset.

Idag har Midroc Electro därför tagit över.Även det världsstjärnor.Jo, faktiskt. Som affärsområdesansvarig för det som kallas Automa-

tion Väst i Midroc Electro-familjen låter han ganska stolt när han sveper med armen över gänget som jobbar där inne och konstaterar:

– Det är världsklass det du ser här inne.Det diskuteras lösningar på styrsystem till den USA–

ägda guldgruvan Grasberg i Indonesien och lkab:s impo-nerande gruvor i norra Sverige. Tankar som tänks där inne bidrar till byggandet av både nya Volvo och Mercedes.

Och så vidare. Och så vidare.– I affärsområdet har vi cirka 80 anställda, vilket är

knappt halva Midroc Automation. Vi har en grundstomme av väldigt kompetenta medarbetare med bra erfarenhet.

Han ser det som basen för framgångarna.Själv är han en bondpojk från Skaraborg, vilket ingen

undgår att höra när han öppnar munnen. Man hinner tänka att han ju låter lite som Roy och Roger i klassiska serien Macken när han berättar:

– Byn jag kommer från heter Bitterna. I filmen Macken var det faktiskt just bensinmacken i Bitterna som användes.

Thomas Svensson växte upp på en bondgård med pappa, som var snickare och månskensbonde, och mamma, som var hemma och tog hand om Thomas och hans två äldre bröder.

– Jag hjälpte till med jordbruket, i skogen, hade extraar-bete på lokala småindustrier. Spelade lite boll med kompi-sarna. Fiskade. Det var en ganska trygg uppväxt, säger han.

Sista året i skolan gick han i Trollhättan. Efter det jobbade han på sågverk en kort period men flyttade sedan 1984 till Trollhättan för jobb på Saab Automobil, i produktionen som driftstekniker, tvåskift.

Och där någonstans kickade karriären igång.– På ett sätt är jag nog en udda fågel i elbranschen. Jag är

i grunden det som kallas automatiseringsingenjör och var med när det gick från mekaniserad automation till elektri-fierad automation. Alltså då det dök upp konstiga saker som kallades styrsystem och PC …

Thomas Svensson mitt i svensk industrihistoria. Han och hans gäng tar täten i automationsbranschen med en rad projekt i världsklass. vi hälsade på i Trollhättan. och blev imponerade.

Intervjun

www.midrocelectro.se 98 www.midrocelectro.se

Intervjun

Han var sjutton år på Saab och hade en del med Midroc Electro att göra redan då.

– Jag jobbade mycket med drift, felsökning och senare utbildning, beredning och anskaffnings av produktions-utrustning. När Midroc Electro behövde ny kontorschef i Trollhättan 2001 fick jag förfrågan. I den perioden var det rörigt på Saab, så det kändes som ett bra läge att prova något nytt.

Sagt och gjort.– Jonas Bergmark, som idag är chef för Midroc Auto-

mation, hade börjat några månader före mig. Vi kartlade individer och insåg vilken fantastisk kapacitet det fanns. Problem som man hade brottats med berodde mer på andra saker. Vi insåg att det gällde att hitta självförtroende igen. Jag såg till att vi arbetade mer affärsmässigt och struk-turerat, Jonas förde in mer säljtänk och affärsmod och vi startade en översyn av hur vi jobbar med projekt.

Men i den vevan stoppade Saab all projektverksamhet av nya bilen.

– Det var tufft. Över en natt hade vi femton bra medarbe-tare som vi inte kunde sysselsätta och om jag hade hoppats på en mjukstart var det bara att glömma.

Hur tänker man då som chef?– Man har två uppdrag: skydda medarbetarnas intresse

och skydda företagets intresse. De måste sammanvägas. Det handlar om att rädda en del av verksamheten för att

behålla någon form av kärna. Vi avvecklade de som inte fick plats då och jag måste säga att det var hög förståelse.

– Det innebar även en process där vi måste bredda kund-basen. Det lyckades ganska bra och många av de som fått sluta kom tillbaka sedan när vi fick nya uppdrag. Idag har vi en betydligt bredare kundbas, även om en värdekund som LKN Industriautomation år efter år är viktig för oss.

Det sägs att stämningen är bra här.– Vi insåg att det var viktigt att vi började samarbeta

mellan olika Midrocavdelningar för att utnyttja varandras fördelar, kunder, arbetssätt. Det känns som att vi tagit ett stort steg. Nu träffas medarbetare från olika avdelningar många gånger per år och samarbetar mycket.

För snart tio år sedan drog ni igång en grupp för Stora projekt?

– Ja, 2005 och de har bland annat producerat Kiruna- och Indonesien-projekten. Här i Trollhättan finns nu en gruppering på ett 10-tal man, med Magnus Emanuelsson i spetsen, som jobbar på Stora projekt. Det har blivit en enorm framgång.

Och framgång föder framgång …– Ja, man börjar våga ta på sig projekt man kanske inte

tidigare vågat ta på sig, men man är också klok nog att

skaffa rätt resurser. Ofta finns det inom bolaget. Idag är det en väldigt mogen företagskultur med hög medarbetarnöjd-het. De äldre lyfter de nya. Sådant sprider sig i branschen.

INdustRIhIstoRIAVi rullar i bilen mot det vackra slussområdet i Trollhättan, där älven går som en lunga genom staden som fostrat så olika storheter som sångaren Peter LeMarc och brottaren Frank Andersson. Med frun Helena och sina två söner bor Thomas Svensson där, mitt i svensk industrihistoria, på kanalön Olidan i en stad som är på väg att omvandlas från industristad till tjänstestad.

Frun är arbetsterapeut på kommunen, äldsta sonen går tvåan på gymnasiet och yngste ska börja handbollsgym-nasiet i Uddevalla.

– Familjen är viktig. Vi reser mycket tillsammans. Dels alla fyra, men i takt med att pojkarna blir större har jag kunnat åka med dem en och en också. Att få den tiden till-sammans, hinna prata, uppleva saker är stort. Riktigt stort.

Samtalet landar i ledarskap.– Jag tror inte att jag är auktoritär som ledare utan vi är

nog rätt jämlika här. Man kommer fortare fram om man samarbetar. Det är en viktig insikt. När det gäller människor har jag en tro på individer. Alla är ju på väg någonstans och de flesta vill nog jobba med sig själva.

Nämn en viktig framgångsfaktor?– Jag är intresserad av att skapa bra förutsättningar för

produktion. Jag lärde mig den grunden hos Saab. Inom fordonsindustrin lägger man ju ner år av förberedelser, så att det går fort när man väl trycker på knappen. Jag tror på att planera, vara strukturerad och ha bra ordning för att få goda förutsättningar.

När är det jobbigt att vara ledare?– Inte ofta. Jag tar sällan med mig något hem. Jag tror

det är viktigt att kunna stämpla ut mentalt. Givetvis är det tungt när man känner att vi gjort saker rätt men förutsätt-ningar ändrats och enskilda medarbetare, ofta nyckelper-soner, får lida. Men jag har nog aldrig känt en enda dag att det inte är roligt att åka till jobbet.

Arbetet tar, som för många, mycket tid.Han konstaterar att han egentligen har rätt många

intressen vid sidan av, men att han har tvingats parkera många av dem. Bilintresset och fiskeintresset, till exempel. Resor, fotografering och lite jakt försöker han hinna med.

Och intresset, eller ska man säga passionen, för off pist-skidåkning är inte parkerat.

– Jag försöker åka utför 2-3 veckor per år. Med kollegan Lennart Hedberg på Midroc blir det minst en vecka per år tillsammans.

– Och hela året förbereder jag mig för de äventyren genom att springa och styrketräna.

Och, jo, det kan nog bli Lidingöloppet framåt hösten … ■

För att förbereda mig för äventyren springer och styrketränar jag ...

Namn: Thomas Svensson

ålder: 52 år

Familj: Fru Helena och sönerna Oskar, 17, Jakob, 15.

Bor: västergärdet på kanal-ön Olidan i Trollhättan.

lyssnar på: Allätare, men ganska mycket på modern dansmusik, en del house men även Pe-ter LeMarc och Håkan Hellström. Jag lyssnar mycket på P3 och hittar lite nytt där.

läser: Inte mycket böcker, men en hel del tidskrifter om skidåk-ning, djur och natur, ekonomi, DI och DI-bilagor.

tittar på: Ganska lite på Tv, men det blir en del film. Gärna bra drama.

Reser till: Jag betar av ganska mycket, det finns så mycket man vill se. vi reser överhuvudtaget mycket. Både storstä-der och andra platser över hela världen.

löpNINg Thomas Svensson på en av många löprundor i det vackra fallområdet. Kondition behövs – både i jobbet och livet i övrigt.

stREtchINg Utförsåkning är Thomas Svenssons passion. Styrketräning och stretching förbereder äventyren.

LKN i Göteborg

10 www.midrocelectro.se 11

LKN i Göteborg

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

FAktA lkN INdustRI-

AutoMAtIoN

Sedan starten 1985 har företaget levererat

produktionsutrust-ningar till svensk

verkstadsindustri. Till största delen i form av

helhetsåtaganden åt fordonsindustrin och

dess underleveran-törer. Huvudkontoret med projektledning,

konstruktion och utveckling ligger i

Askim, Göteborg, där även en mindre mon-

tageenhet finns.

utMANINg sAMARBEtE

låNg RElAtIoNbra för utmaningar

DET fINNS kunder Midroc Electro gör enstaka jobb åt – och så finns det kunder som man jobbar med år efter år i projekt efter projekt.

Som i långa förhållanden lär man känna varandra och klarar allt större utmaningar.

LKN Industriautomation och Midroc Elec-tro är ett sådant exempel.

Trots att lkn i antal anställda (cirka tolv) är relativt litet tar företaget stora kontrakt med multinationella företag med slutprodukter som nya Volvo, nya Mercedes och liknande.

Man kan fråga sig hur det är möjligt. Eller ännu hellre kan man ju fråga Peter

Bogren, huvudprojektledare och ansvarig för Marketing & Sales på lkn. Han kon-staterar:

– För det första så har vi nu varit i bran-schen i nästan 30 år, Vi kan dessa typer av processer och vi har mycket duktiga med-arbetare på lkn i form av projektledare med mera. Vi har kort sagt lärt oss vad som krävs för att driva projekt av dessa slag.

Där kommer lkn:s nätverk in.– Vi har byggt upp ett nät med duktiga samarbetspart-

ners som vi väljer mellan när en projektgrupp skall sättas samman. Det handlar om att välja rätt kompetens till ett konkurrenskraftigt pris, säger Peter Bogren.

Midroc Electro är en del i det nätverket sedan tjugo år.Peter Bogren konstaterar att kvalitet, leveranstid, leve-

ranssäkerhet och pris är viktigt när det handlar om val av underleverantörer.

– Generellt sett fungerar samarbetet med Midroc Electro mycket bra, säger han, vi har byggt upp ett bra arbetssätt och vi känner varandra väl. Det är alltid en fördel när man känner leverantören. Då är det lättare att diskutera pro-blem, förändringar och annat.

Då klarar man även större utmaningar. Nyligen genom-fördes ett stort projekt åt finska Valmet, där slutprodukten var prestigefyllda Mercedes A-klasse.

– Det var en ny kund för oss, och därmed strategiskt intressant. De stod själva inför stora utmaningar, vilket gav tuffa förutsättningar för vårt projekt. Det var även svårare att få nyckelpersoner till Finland än vi trodde när vi offere-rade projektet, säger Peter Bogren.

Urban Johansson, Midroc Electros projektledare i sam-manhanget, valde med tanke på uppdraget i ett annat land att använda språkkunskaper hos sina medarbetare.

– Ismo Sjöberg blev ansvarig konstruktör och Jari Saa-rela var vår platsansvarige elektriker. Båda talar

finska och det kändes bra att kunna utnyttja det, säger han.

Som mest hade han femton personer involverade. Han berättar:

– Byggnationen av en bil är givetvis komplicerad. I det här projektet kan man

förenklat säga att Valmet levererade själva

robotarna, lkn överordnad projektledning, all process-beredning, robotsimulering, all mekanik och robotpro-grammering och vi fick ansvaret för el, styr och automation när vi byggde tre så kallade linjer: Dash Panel (torpedväggen bakom instrumentpanelen), Rear-end (bagagerumsgolvet och hjulhusen) och Front-end (torpedvägg, hjulhus och främre bärarmar).

– Eftersom det var en ny kund måste man ta hänsyn till deras standard, hur de vill ha saker. Det skiljer sig alltid en del, men är en del av vår vardag att ta hand om. Rent arbets-mässigt var det intressant att vi skulle använda Siemens nya programmeringsverktyg TIA-Portal. Det var nytt för alla egentligen och därmed en stor utmaning. Nu används det i flera projekt. ■

Vi har byggt upp ett bra arbetssätt och vi känner varandra vä l.

Peter Bogren

◀ Ismo Sjöberg, Jari Saarela och Urban Johansson jobbade hårt tillsammans med LKN för att fixa utma-ningar i finland.

13

LundbytunnelnLundbytunneln

Ett hål i marken. Så kan det till det yttre se ut. Men en tunnel är komplex och tekniskt avancerad. Midroc Electro har stor erfarenhet av infrastruktur-projekt – inte minst i västra Sverige. vi tittade in i Lundbytunneln och blev imponerade.

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

12

Magnus Jensen i Lundbytunneln, ett av flera stora infrastrukturuppdrag.

www.midrocelectro.se 1514 www.midrocelectro.se14

Lundbytunneln

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

– DET vAr EN UpprörD INSäNDArE I TIDNINgEN. En läsare und-rade vad vi egentligen höll på med. Hur krångligt kunde det vara? Det var ju bara ”ett hål i marken”…

Vägverkets projektledare Berth Thorsson skrattar gott när han berättar historien.

Han, om någon, vet vilket komplicerat projekt en lång vägtunnel är.

Det förstår man själv också när Magnus Jensen och Johan Andersson från Midroc Electro tar oss med ner i Lundby-tunneln, det underjordiska nav som knyter ihop Hisingens tunga industrier med stor-Göteborg.

Midroc Electro var med redan när den byggdes i slutet av 90-talet och har sedan skött underhållet på elsidan under många år. När det nu var dags att uppdatera tunneln fick Midroc Electro uppdraget efter sedvanlig upphandling.

Magnus Jensen, arbetsenhetschef på Automation, be-rättar:

– Vi har byggt och bytt styrsystemen. Det handlar både om att fläktar och sådant ska fungera, liksom förstås själva trafikstyrningen. Det vill säga skyltar, detektorer och annat som gör att körfält kan stängas av, hastighet regleras och så vidare. All information, från 25–30 000 fordon per dygn, ska in till Trafikverket centralt så att rätt beslut tas.

Och, viktigast av allt, allt måste fungera om en olycka skulle ske.

Berth Thorsson på Trafikverket säger:

– Eftersom vi i princip aldrig tar emot besökare i tunneln förstår gemene man inte hur mycket elektronik det är där inne.

Johan Andersson, projektledare för Midroc Electros in-stallationsgäng, konstaterar att bara det att hans grupp tagit bort 40-50 000 meter kabel och ersatt det med fiber säger en del.

Eller att 2 000 meter högspänningsledningar går in där.Eller att det finns 72 kameror monterade i tunneln.Eller att 8 000 ljuskällor ska bytas nu.Eller att det, äh, ni fattar.– Eftersom det är en högriskanläggning är standarden

på allt från dokumentation till minsta detalj vi gör viktig, säger Johan Andersson.

sMå MARgINAlEREtt fyrtiotal Midrocare har varit involverade, ungefär hälf-ten från Installation och hälften från Automation.

Magnus Jensen förklarar att en speciell faktor vid den här typen av infrastrukturprojekt är att arbetet sker medan tunneln är i drift.

– Därför finns inga testperioder att tala om. Man ska komma ihåg att vi hela tiden är inne i system som är vik-tiga för tunneln. Vi har haft skyltarna stående hos oss i verkstaden i Mölndal, med fiber upp till kontorsdelen där styrsystemen varit, och försökt köra så stora delar som

Lundbytunneln

möjligt av tunneln simulerat, berättar han.I samband med nationaldagen stängdes

tunneln av totalt för ett Dagen D.Jensen och Andersson berättar:– Det var en häftig insats. Vi stängde

tunneln i det gamla styrsystemet och öppnade i det nya tre dygn senare. Och det funkade! Alla är på tå en sådan gång. Även om allt är provkört och fabriks-testat så långt det går är det ändå en spänning att implementera det i tun-neln.

Berth Thorsson på Trafikverket var mycket nöjd:

– Eftersom det handlar om personsä-kerhet är det dessutom extremt viktigt att ett sådant här projekt sköts på ett bra sätt. Vi har ju jobbat med Midroc i tio år nu, så det har vuxit fram ett bra samarbete. Jag är väldigt nöjd.

Han menar att det är viktigt att det är ett stort företag med kvalitetssystem och rutiner som stämmer överens med Trafikverkets.

– Vi får aldrig glömma att hela upplägget i ett sådant här arbete är för att garantera människor transporter på ett säkert sätt. Jag uppskattar därför att de vi jobbar med

är professionella i utförandet på alla plan. Och noggranna!

Av samma säkerhetsskäl har stort ar-bete lagts på att se till att det finns olika

system som tar över om något händer med ett system.

För som Bert Thorsson konstaterar:– Det får inte bli svart i en tunnel. Då

blir det som i en gruva. Och då börjar folk bromsa och sedan kan vad som helst hända.

Magnus Jensen menar att Lundby-tunneln är ett bra exempel på att Mid-roc Electro är bra på infrastruktur, där de sköter projektet med många under-leverantörer.

Ett bra betyg är, som alltid, fler upp-drag.

– Trafikverket här har gjort en för-ändring när det gäller underhållsarbe-

ten. Man har delat upp det i fem discipliner och det företag som sköter en disciplin gör det på alla större objekt. Det vill säga Lundbytunneln, Götatunneln, Tingstadstunneln, Gnistängstunneln, Älvsborgsbron i Göteborg samt Skul-torpstunneln i Skövde. Vi fick tre av de kontrakten; kraft och belysning, säkerhet och tele samt styrning. ■

Vi har ju jobbat med Midroc i tio år nu, så det har vuxit fram ett bra

samarbete. Jag är väldigt nöjd.

FAktA luNdBytuNNElN

Lundbytunneln, är en tunnel på Hisingen i Göteborg. Tunneln invigdes 1998 och består av två parallella, tvåfiliga rör längs Norra älvstranden. Med sina 2 060 meter är tunneln en av Sveriges längsta vägtunnlar och byggdes för att minska buller för närboende och för att öka framkomligheten på länsväg 155.

utMANINg

koNstRuk-

tIoN

Magnus Jensen och Johan Andersson.

16 www.midrocelectro.se www.midrocelectro.se 17www.midrocelectro.se 1716 www.midrocelectro.se

Hot Disk Hot Disk

När MAN prATAr om framgångsrika projekt lan-dar man ofta i snack om stora gruvor, kärn-kraftverk eller infrastrukturarbeten.

Men ibland kan det lilla vara det stora.Hot Disk i Göteborg, till exempel.I lokalerna i Chalmers Teknikpark sitter

sex-sju relativt unga medarbetare och en farbror – jo, grun-daren Silas Gustafsson, 79 år, tycker epitetet är relevant – och levererar avancerade mätsystem till hela världen inom termisk konduktivitet eller, lite enklare uttryckt, värme-ledningsförmåga.

Silas Gustafsson, som varit docent i fysik vid Chalmers och tagit fram metoden, skrattar och berättar:

– Vi kan fysik! Flera av de anställda här är till exempel disputerande forskare. Men andra är mycket duktigare på andra delar. När vi tog fram mätmetoden och den efter-frågades ute i världen behövde vi hjälp med bitar som inte handlar om själva fysiken. Bland annat med tillverkningen och hopfogningen av våra instrument. Tidigt fick jag kon-takt med Bert-Åke Johansson och Karl-Martin Svensson på Midroc Electro och är ännu i dag tacksam över hur vi togs emot.

Silas Gustafsson, som fortfarande i högsta grad är invol-verad i produktutvecklingen, åkte till Midrocs kontor för ett tiotal år sedan med sina tankar.

– Jag kom dit med mina enkla kopplingsscheman, sådana som vi fysiker ofta har, och de gjorde om dem till ett full-ständigt schema som Midroc Electro sedan kunde använda för att bygga lådor, så kallade svep, åt oss, berättar han.

I det imponerande registret med över 700 kunder finns amerikanska rymdorganisationen nasa, den europeiska motsvarigheten esa, flera hundra av laboratorierna på världens ledande tekniska universitet och en rad tunga kommersiella företag.

AvANcERAd FysIkDen enskilt största marknaden i dag är Kina, men Hot Disks system finns nu i alla världsdelar. För oss som minns fysik som nåt svårt från skoltiden är det hela först rätt obegripligt när de förklarar sin verksamhet.

Som när marknadsansvarige Henrik Otterberg säger:– Det vanligaste scenariot bland kunder nu är att man

vill utröna termiska egenskaper i samband med material-utveckling; exempelvis gällande batterier, avancerade

fluider och polymerer. En starkt växande trend är nyttjandet av vår apparatur i qc-sammanhang. Vår tps-metod har sedan 2009 en egen iso-standard, iso 22007-2, och det har betytt mycket.

Han ler när han ser frågan i blicken och fortsätter:

– Enkelt förklarat så utvecklar och säljer vi instrument och sensorer för mätningar av termiska egenskaper, framför allt vär-meledningsförmåga.

På www.hotdiskinstruments.com kan man läsa mer.

Daniel Cederkrantz, som är Chief Sci-ence Officer, förklarar att Hot Disks system har använts för att mäta värmeledning i allt från frysta ärtor inom matlagningsindustrin via produktutveckling inom bil- och däckindustrin till material i nasa:s rymdprojekt.

Samarbetet med Midroc Electro har fortsatt och utvecklats under åren. Magnus Gillmark, som sedan många år är Midroc Electros projektledare, förklarar:

– Vi bygger lådor, svep, med ett par instrument och

lite kringelektronik till Hot Disk. Vi hjäl-per dem även att bygga prototyper när de har nya instrumentmodeller på gång. I början var det en modell och nu är det sex stycken för olika marknadssegment och mät-behov. Fler är dessutom på gång. Efter att vi byggt och testat dessa så gör Hot Disk konfi-gureringar och testar ytterligare.

Henrik Otterberg är nöjd med samarbetet:– Midroc Electro hjälper oss förutom själva

”ihopskruvandet” även med nödvändiga inköp av ingående material och utrustning. Volymen omfattar mellan etthundra och etthundra-femtio tillverkade svep per år, och växer gläd-jande nog stadigt över tid. Midrocs övergripan-

de hjälp har varit mycket värdefull för oss och bidrar till att vi kan renodla vår forsknings- och utvecklingsverksamhet.

– I Midroc Electro har vi funnit en kunnig, pålitlig och mycket hjälpsam partner, vaken för de utmaningar en mindre firma ibland ställs inför under faser av stark utveckling och volymexpansion. Midroc har på bästa sätt hjälpt oss att växa under senare år! ■

lItEN MEN stoR– Midroc Electro hjälper Hot Disk bygga åt NASA

Midrocs övergripande hjälp har varit

mycket värdefull för oss.

utMANINg tEkNIk

Daniel cederkrantz, Henrik Otterberg, Silas Gustafsson och Magnus Gillmark i tätt samarbete.

www.midrocelectro.se 1918 www.midrocelectro.se

ElkraftbranschenElkraftbranschen

I Sverige råder viss resursbrist i elkraftbranschen, inte minst saknas det leverantörer inom bland annat distribu-tion. Med strategiska rekryteringar stärker därför Midroc Electro sin position inom området.

Haris Mehmedovic, baserad i Mölndal, är en av dem.– Midroc Electros omvittnade projektförmåga tillsam-

mans med bland annat min elkraftkompetens gör att vi öppnar upp för en del spännande projekt. Efterfrågan på bra leverantörer är stor och vi ser att den kommer att öka ännu mer de närmaste åren, säger han.

Målsättningen är att Midroc Electro ska bli en av de ledande i landet.

Han har arbetat mycket med bland annat projekteringar inom kärnkraftindustrin, med elsystem till stora sjukhus och har gjort systemstudier på högspänningsnät åt Svenska kraftnät.

Som chef för konsultverksamheten inom Automation Väst med femton medarbetare arbetar han med avdelning-ens två större grenar:

• En gren sitter i Lysekil, främst hos Preemraff, där med-arbetare jobbar med hårdvarukonstruktion inom au-tomation (något vi berättat om tidigare i Kontakt).

• En annan gren sitter på Ringhals och arbetar med elkraftskonstruktion.

– Jag kartlägger vilka elkraftkompetenser vi har inom företaget, ser över nyrekryteringar och förbereder för kom-mande projekt, säger han.

Intresset har varit stort.– Vi har flera viktiga företag i Sverige som visat stort

intresse, när vi till exempel vill visa hur vi kan genomföra analyser och systemstudier, bygga nätstationer och så vidare. Det känns väldigt positivt. Roligt är också en del utländska kontakter som tagits. Entreprenaddelen är ju vår starka sida, men tillsammans med mina erfarenheter från just olika analyser och systemstudier har det lett till att vi bland annat fått frågan från en el- och vattenförsörj-ningsmyndighet i Gulfstaterna att presentera hur vi kan hjälpa dem med att öka stabiliteten i deras elsystem och implementera smarta elnät, berättar Haris Mehmedovic.

– Självklart är det bra att kunna visa att vi klarar hela kedjan från förstudier, olika projekteringsfaser, ner till de-taljkonstruktion och installation, provning och driftsätt-ning. Det öppnar upp för att ta större åtaganden, konsta-terar han.

Traditionellt har Midroc Electro mest jobbat med ställ-verk inom det lägre spänningsområdet. Nu stärks kompe-tensen även på högspänningssidan.

– Som ny i företaget är jag imponerad av den kunskap som finns här och hur olika avdelningar jobbar tillsammans även om vi sitter på olika platser i landet. Jag gillar verkligen det och ser en enormt styrka i det arbetssättet. Nu, till exempel, jobbar jag nära Fredrik Arrigucci, som ansvarar för affärsut-veckling av Energi & Resursoptimering på Midroc Automa-tion. Jag tror vi har något riktigt bra på gång.

Vad kanske inte ska avslöjas här och nu – men det lär nog bli anledning att återkomma … ■

stAR-kAREElkRAFt– rekryteringar stärker Midroc Electros position

utMANINg pRojEkt

Haris Mehmedovics kompetens stärker Midroc Electros position inom elkraft.

Foto

: Ulf

Ber

glun

d

www.midrocelectro.se 21

Kärnkraft

20 www.midrocelectro.se

Kärnkraft

– DET SoM ofTAST SLår den som kommer till ett kärnkraft-verk första gången är att det är en väldigt ren industri och att den varken låter eller att det kommer rök ur någon skor-sten. När man ska börja jobba så upptäcker man att det är mycket papper som ska hanteras innan man får arbeta, säger Pär Gustavsson.

Han om någon borde veta.Som tidigare anställd sju år på Forsmark och numera pro-

jektingenjör på Midroc Electros avdelning Kärnkraft fung-erar han som ett stöd i alla projekt som avdelningen har.

Och det är många …Bara under maj-juni fanns hela 225 medarbetare på plats

på okg i Oskarshamn i olika projekt. Lägg därtill ett 30-tal medarbetare på en revision i Forsmark och en grupp på Ringhals, så förstår man att kärnkraftsverksamheten är ett viktigt ben för Midroc Electro.

Projektchefen Rolf Schrötter konstaterar:– Kraftsamlingen i Oskarshamn är stor och en utmaning.

Vi har hög kapacitet på området och använder personal från runt 20 avdelningar samt några underkonsultfirmor. Just det breda kunnandet och förmågan att samarbete mellan avdelningar är en del av vår styrka.

Det Midroc Electros personal är involverade i på okg är:

• plex: moderniseringen av Oskarshamn 2. Där star-tade Midroc Electro med 5-10 man 2009. Sedan har det växt och nu är de cirka 80 montörer och 10 ingenjörer (driftsättning, montageberedning, arbetsledning) på plats åt Areva, som har entreprenaden, samt fem in-genjörer direkt åt okg.

• milk: utbyte av kabelgenomföringar till reaktorinne-slutningen Oskarshamn 3.

Här har Midroc Electro varit med sedan 2013. De ansvarar för en stor del av el-montage och driftsättning, här direkt åt slutkunden okg. Som mest kommer man att vara 110

medarbetare på montage och cirka 20 ingenjörer.Pär Gustavsson och Johan Ådahl, som vi träffar en dag

i Gävle när de planerar projekten, konstaterar båda att sä-kerhetstänket på kärnkraftverken numera är imponerande.

De utbildningar och kontroller som krävs för att arbeta inom kärnkraften är:

• Säkerhetsgranskning via säpo

• Radiologisk läkarundersökning inklusive drogtest.

• Utbildningen Rent system.

• Grundutbildning § 6, strålskydd, teori och praktik.

Pär Gustavsson berättar:– Sedan har man inom Projekt milk i Oskarshamn haft

projektspecifik utbildning och information, beroende på vart man ska jobba. Självklart så avgör erfarenhet och kom-petens vilket jobb som man får utföra. Oftast så försöker man sätta ihop grupper med både erfarna och oerfarna personer. Detta skapar en trygghet både i projektet men även för personalen.

Under arbetets gång sker en kontinuerlig kontakt med okg:s säkerhetspersonal.

– Det handlar om allt från att vi anmäler personal för ar-bete inom kärnkraften, till att personalen jobbar i stationen. Alla som jobbar inom kärnkraft har ett stort säkerhetstänk, vilket gör att man ständigt blir påmind om att säkerheten alltid går först, säger Pär Gustavsson.

Säkerhetstänket i kombination med logistiken, där flera hundra är involverade, ställer höga krav på organisation.

– Ett sånt här stort projekt som vi har i Oskarshamn kräver kunskap och kompetens för att få ihop. Att vara underentreprenör kräver att vi är ödmjuka inför uppgiften och tillgodoser projektet med den kompetens den vill ha. I varje projekt lär man sig något nytt som vi tar med oss in i framtida projekt. Vi försöker göra bättre för var dag, säger Pär Gustavsson.

säkER-hEtEN AlltId FRAMst

käRNkRAFt I svERIgE

Kärnkraft står för cirka 40 % av svensk elektricitetsproduk-tion, enligt IAEA. Det finns idag tio reakto-rer, vilket gör Sverige till det kärnkraftstätas-te landet i världen per capita. Reaktorerna är fördelade på tre anläggningar: Fors-marks kärnkraftverk, Oskarshamns kärn-kraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Barse-bäcks kärnkraftverk stängdes 2005.

utMANINg käRNkRAFt

– kärnkraftgäng med stor rutin

Foto

: Sté

fan

Est

assy

23

Naturum Laponia Naturum Laponia

DET HAr vArIT strålande dagar med solsken – och dagar med 40 sekundmeter och minus 36 grader.

På få platser i Sverige gör sig naturen mer påmind än i Stuor Muorkke nära Stora Sjö-fallet.

– När jag sitter och pratar i telefon medan jag åker femton mil i bilen mitt ut i vildmarken brukar jag säga att jag har världens häftigaste kontor, skrattar Johan Hansson, Midroc Electros projektledare när det som kallas naturum byggs i världsarvet Laponia.

Bakgrunden till bygget av Snöfällan, som byggnaden heter, är att besöksstrukturen i hela världsarvet Laponia håller på att göras om. Ny information ska berätta om män-

niskorna och livet i världsarvet – och landskapet ska bli mer tillgängligt.

I maj 2013 började bygget av naturum, efter en ritning av Wingårdh Arkitekter AB, sedan Nåiden Bygg AB vunnit upphandlingen. Byggnaden ska bli ett med det karga land-skapet kring Stuor Muorkke. Motiveringen till varför man valde just Wingårdhs bidrag löd:

”Snöfällan har en poetisk attraktionskraft. En av förslagets särskilda kvaliteter är hur naturen kommer att förändra och samspela med byggnaden; när snön packar upp runt den, när solen spelar i fasaden och av vädrets nötning. Byggnaden lever på naturens villkor och kommer att vara en vacker och spän-nande upplevelse även för den återkommande besökaren.”

INgEt vANlIgt ByggE

22

FAktA lApoNIA

Laponia i svenska Lappland är Europas

största samman-hängande naturland-

skap med så gott som orörd natur.

Laponia upptogs på UNEScO:s världsarvs-

lista 2006 och är ett av de få världsarv som

är kombinerat kultur- och naturområde

eftersom samerna fortfarande använder Laponia som betes-

mark till sina renar.

– världens blickar riktas mot Laponia

Midroc Electro står som underleverantör till Nåiden för elinstallation, kraft, belysning, larm, brandlarm …

Johan Hansson förklarar:– Rent installationsmässigt skiljer det sig inte så mycket

från vanliga jobb. Det ovanliga är materialvalet, som inne-burit långa leveranstider, och framför allt platsen i sig.

Han berättar om sitt första besök:– Jag flög till Gällivare en vinterdag, frågade efter Stora Sjö-

fallet och började åka. Där jag skulle svänga av från en större väg visade det sig vara oplogat, bara två hjulspår i nio mil …

Att arbetet därför kräver god planering säger sig självt.– Man vill ju inte behöva åka tillbaka för att man glömt

något, konstaterar han.Han har sin bas i Sandviken men har här arbetat tillsam-

mans med montörer från Midroc Electros kontor i Gällivare.– Jag tror att vi alla känner att det är speciellt att det är

världsarvet vi arbetar i. Det är ju ett projekt som många är intresserade av, säger han.

Snöfällan ligger i Unna tjerusj sameby. Samerna där har godkänt platsen, för att den inte ska störa renskötseln eller de människor som bor i området.

Naturum Laponia är Sveriges största, samlade natur-vårdsprojekt. Projektet har skett i nära dialog med same-byar och annan lokalbefolkning i Laponia och gör Laponia till ett pilotområde för en hållbar besöksnäring som utgår från lokalsamhällets önskemål. ■

vAd äR NAtuRuM?

Ett centrum för besö-kare till ett område. I naturummen får du veta mer om djur, väx-ter, geologi och den kultur som formar och har format området.

vAd FINNs däR?

Förutom utställningar kommer naturum ha guidningar, tema-kvällar, naturstigar, berättarstunder m.m. Du kan också få tips om utflyktsmål och vandringar.

Foto

: car

l-Joh

an U

tsi

utMANINg ARkItEktuR

www.midrocelectro.se 2524 www.midrocelectro.se

Midroc Challenge Midroc Challenge

Ett ögoNBlIck …… Linda Mägi, HR på Automation, hur var intresset för Midroc Challenge?

– Det var stort. När vi hörde av oss så ville alla vara med. vi hade räknat med 5 lag, men det blev 9 lag och fler ändå ville vara med.

Vad ger det Midroc Electro?– Det ger oss en chans att visa hur ingen-

jörsyrket kan se ut hos oss, så att vi långsik-tigt kan locka elever att söka vidare till ingen-jörsutbildningar. Jag är säker på att några av de här eleverna kommer att jobba hos oss längre fram. Sedan är det ju också ett tillfälle att få visa upp vårt företag och den fina kultur vi har både externt och internt. Det var myck-et populärt internt, många var nyfikna och gick runt och hälsade på eleverna. Det gav energi! vi är ett bra föret ag som tar ansvar både kort- och långsiktigt.

Kommer ni att upprepa Midroc Challenge?

– Ja, vi fick så positiv re-spons både från skolorna, som gärna vill vara med igen, och från våra med-arbetare, så det är mycket möjligt att det blir en fort-sättning.

Märker du någon skill-nad i intresse nu och för några år sedan?

– Jag tror att vi inom företaget är mycket mer öppna för denna typ av aktivitet nu än vi var för några år sedan. vi har jobbat mycket med att stärka vår kultur för att skapa delak-tighet och engagemang. Det märks verkligen när man anordnar det här. Alla är positiva och tycker att det är en bra sak.

Länge har det varit svårt att locka tjejer till de här yrkena; märks det någon skill-nad där?

– Fortfarande söker inte lika många tjejer till ingenjörsprogrammen. Framförallt söker tjejer vissa ingenjörsprogram, men inte så ofta till elektro vilket är den inriktning som vi rekryterar mest ifrån. Där har vi en viktig roll att spela.

Vad gör ni mer för rekrytering?– vi finns på arbetsmarknadsdagar, trainee-

program och jobbar aktivt mot vissa sektioner på högskolorna. Sedan tror vi på att försöka vara en så bra arbetsgivare att våra medarbe-tare kan rekommendera oss till andra.

– vår MATTELärArE TIpSADE oss om tävlingen Midroc Challenge. Det lät kul så vi anmälde oss och, ja, det var jättekul att vara med.

Rebecka Thim, elev på Tullinge-gymnasiet, har all anledning att vara nöjd.

Tillsammans med klasskamra-terna Einar Asplund, Erik Zetter-qvist och Johan Karlsson vann hon Midroc Challenge – och får nu åka till Kiruna och besöka lkab:s im-ponerande gruva som förstapris.

Bakgrunden till satsningen Midroc Challenge är att industrin tampas med stora svårigheter att rekrytera ingenjörer. Samtidigt vi-sar forskning att de elever som sik-tar på ett specifikt yrke är de som klarar matematiken bäst. Midroc tänker långsiktigt och satsar på att få gymnasielever intresserade av matematik – och ingenjörsyrket.

Den 29 april bjöd Midroc in gym-nasieelever i Stockholm till en ut-maning. Det gällde att bygga ihop industrimaskiner – i lego. Legorobotarna skulle programmeras och köras på en bana som liknar de spår som finns i en gruva. Eleverna skulle själva planera sitt robotprojekt: göra en ritning, tidsplan och budget. Sedan byggdes varje robot efter ritningen och programmerades med hjälp av en dator.

Ingen testkörning var tillåten på banan före täv-

lingen, så de måste med formler be-räkna när roboten skulle svänga. Eleverna tävlade om vilken robot som klarar banan bäst, men även faktorer som budget och helhets-

tänk räknades in i slutresultatet.– Jo, det gick ju bra för oss och

ska bli jättekul att åka till Kiruna, slår Rebecka Thim fast.

Midroc Challenge är ett resul-tat av kth-studenten Tecla Malm-ströms examensarbete. Hon har studerat hur företag kan få fler elever motiverade att studera ma-tematik. Forskning visar att de elever som klarar matematiken bäst är de som siktar på ett spe-cifikt yrke eller en utbildning som kräver matematik.

– Man pratar en hel del om att elever måste veta vad de har att välja mellan för att kunna och våga välja. Matematiken måste ha mer verklighetsförankrade uppgifter och starkare koppling till före-

tagsvärlden. Att lärare och föräldrar pushar innebär en form av yttre motivation som är bra, men inte lika bra som inre motivation, något som är omöjligt om eleverna inte känner till hur det är att arbeta som exempelvis ingenjör. Vi måste fokusera mer på eleven och erbjuda smakprov samt visa vilka möjligheter hen har. Det är enbart då eleven kan få inre motivation till att klara sina studier, säger Tecla Malmström. ■

– Matematiken måste ha mer verklighetsför-

ankrade uppgif-ter och starkare koppling till före-

tagsvärlden...

dE ANtog utMANINgEN– fyra elever vann Midroc Challenge

utMANINg MAtEMAtIk

svERIgEs FRAMtId? Rebecka Thim, Einar Asplund,Erik Zetterqvist och Johan Karlsson vann Midroc challenge.

Linda Mägi

www.midrocelectro.se 2726 www.midrocelectro.se

MIdRoc kRyssEt

Kryssa dig till vinster!Ett korsord är rena hjärnjympan. Därför är alla som knepar och knåpar med orden vinnare. Fast några blir förstås mer vinnare än andra och får fina priser.Skicka in lösningen (meningen i de tonade rutorna) med ditt namn, adress och telefonnummer till: Midroc Electro, att: Solveig Svensson, Box 501, 811 25 Sandviken. Märk kuvertet/vykortet: Midroc-krysset. Senast den 12 september 2014.

1:a pris: ipad Mini värde: ca 2 500 kr

2-5:e pris: fem trisslotter värde: 150 kr

Midrocs värld

▶ ARVIKA: Larsson, Christian. Elektriker. Engström, Daniel. Ser-vicemontör. Johansson, Pär. Elek-

triker. ▶ BORLÄNGE: Back, Simon. Elektrikerlärling. Elovsson, Stefan.

Tekniker. Karlsson, Kenneth. Service-montör. Thunmarker, Ingemar. Servicemon-tör. ▶ BROMMA: Ericsson, André. Elektri-kerlärling. Björn, Hannes. Systemingenjör. ▶ FALKENBERG: Svanberg, Magnus. Service-montörer. Rydberg-Heland, Kim. Elektriker. ▶ GÄLLIVARE: Oskarsson, Lars. Elektriker. ▶ GÄVLE: Söderlund, Kevin. Elektriker-lärling. Johansson, Max. Elektrikerlärling. Hjelm, Fredrik. Tekniker. Lindblad, Mats. Tekniker. Eklöf, Fredrik. Servicemontör. Hartman Enderberg, Joacim. Elektriker. Er-iksson, Dan. Mekaniker. ▶ GÖTEBORG: Antic, Marko. Elektrikerlärling. Johansson, Adam. Elektriker. Damgaard, Freddie. Tekniker. Lindgren, Fredrik. Elektriker. ▶ HOFORS: Enarsson, Anders. Mekaniker. Sahlström, Ulf. Mekaniker. Larsson, Tage. Mekaniker. Karlsson, Anders. Materialman. Lejdström, Jimmy. Projektledare. Skoglund, Mathias. Elektriker. Skråmo, Alexander. Elektriker. Rehn, Christer. Mekaniker. Söderblom, Jörgen. Servicemontör. ▶ JÖNKÖPING: Ab-rahamsson, Daniel. Elektriker. Hallqwist, Rasmus. Elektrikerlärling. Chamoun, Sylvia.

Elektrikerlärling. Sandquist, Erik. Elektriker. ▶ KARLSTAD: Backman, Magnus. Tekniker. Eriksson, Kenneth. Elektriker. Shahan, Ro-bert. Elektriker. Johansson, Philip. Elektri-kerlärling. Olsson, Pontus. Elektrikerlärling. Herlitz, Kim. Elektriker. Magnusson, Aron. Servicemontör. Andrén, Håkan. Servicemon-tör. Jansson, Martin. Servicemontör. Olsson, Andreas. Projektledare. ▶ KIRUNA: Holm, Lars. Automationsingenjör. Falle, Ulf. Elek-triker. Theurer, Patrick. Elektriker. Ridhult, Fredrik. Projektledare. Aili, Jim. Tekniker. ▶ KUMLA: Richardsson, Christer. Elektriker. ▶ LINDESBERG: Eriksson, Jonas. Elektri-kerlärling. ▶ LUDVIKA: Högberg, Jonas. Elektriker. ▶ LYSEKIL: Fredriksson, Eric. Konstruktör. Larsson, Kenneth. Elektriker. Hansson, Richard. Elektriker. Olsson, John-ni. Elektriker. Hansson, Robert. Tekniker. ▶ MALMÖ: Jönsson, Mårten. Automations-ingenjör. ▶ MORA: Granström, Krister. Servi-cemontör. ▶ MÖLNDAL: Mehmedovic, Haris. Verksamhetschef. ▶ SANDVIKEN: Larsson, Patrik. Elektrikerlärling. Ädel, Magnus. Elektrikerlärling. Cogne, Roger. Elektriker. Lif, Stefan. Elektriker. Söderström, Emelie. Projekteringsingenjör. Larsson, Pär. Projekt-ledare. Johansson, Malin. HR-koordinator. ▶ SKELLEFTEÅ: Sandgren, Niclas. Elektriker. ▶ SOLNA: Jönsson, Emma. Avdelningschef.

Malerba, Valerio. Konstruktör. ▶ STENUNG-SUND: Izad Mousa, Reza. Elektriker. Oscars-son, Denny. Mekaniker. Andersson, Jacob. Elektrikerlärling. Svensson, Niklas. Projekt-ledare. ▶ STOCKHOLM: Björnenak, Jakob. Servicemontör. Hällbom, Peter. Elektriker. Sidén, Kent. Servicemontör. Gustafsson, Martin. Kvalitets-/Miljöchef. ▶ SUNDS-VALL: Kronsten Nygren, Markus. Elektri-ker. Hägglund, Fredrik. Tekniker. Dahlin, Patrik. Servicemontör. Lindqvist, Mikael. Servicemontör. Gustavsson, Joakim. Ser-vicemontör. ▶ TIERP: Holmgren, Fredrik. Projektledare. Nilsson, Henrik. Projektle-dare. ▶ TROLLHÄTTAN: Sellfors, Mikael. Konstruktör. Chyssler, Mikael. Projektle-dare. Dahlström, Michael. Projektledare. ▶ UMEÅ: Svensson, Michael. Avdelningschef. ▶ UPPSALA: Keränen, Kenneth. Tekniker. Ahl-ström, Henrik. Tekniker. ▶ VARBERG: Nilsson, Berndt-Ove. Mekaniker. Andersson, Bertil. Mekaniker. Jonsson, Fredrik. Elektriker. Nilsson, Lennart. Elektriker. ▶ VÄSTERÅS: Nordqvist, Bernt. Tekniker. ▶ ÖREBRO: Dra-kenberg, Per. Elektriker. Zaloga, Dieter. Elek-triker. Andersson, Roger. Elektriker. Hedlund, Peter. Elektriker. Edén, Joachim. Elektriker. Dellevåg, Mikael. Elektriker. Waldemariam, Tomas. Elektriker. Löfgren, Jonas. Projekt-ledare.

vINNARE MIdRoc-kRyssEt Rätt svar: Nya globala etableringar Oslo-Berlin-Jakarta. 1:a pris: Jenz Johansson, Årsta Havsbad. 2:a - 5:e pris: Joakim Fyhr, Borlänge. Magnus Nordlund, Avesta. Linus Eriksson, Grästorp. Jan Odmark, Enköping.

MEDALJREgNBöRjA svINgA

MAssoR Av MäSSor

Nyan-ställda

sedan förra numret av

Kontakt

PensioneradeNamn, Tjänsteställe

Curt Ohlsson, Borlänge

Kjell Kihlberg, Örebro

Lars Holting, Borlänge

Anders Ellström, Uppsala

Lars Söderström, Avesta

Paul Skoglar, Enköping

Jan-Erik Lindström, Sandviken

Åke Ekengren, Varberg

Stefan Gustavsson, Stockholm

Hans Palmblad, Södetälje

Monica Norberg, Sandviken

Anna Haag och Emil Jönsson svarade för storartade insatser i OS i Sotji. Anna tog OS-guld i sta-fett och Emil fixade två OS-brons.

Duon har sedan flera år ett välfungerande samarbete med Midroc.

För att sola oss i OS-glansen kan vi ju påminna om att de två åkte för Midroc Electro i Stafett-Vasan häromåret. Ja, det är fullt möjligt att det var tipsen de fick av att se lagkompisarnas entu-siastiska, nåja, teknik, ännu mer nåja, som bäddade för framgång-arna i OS.

vi bestämmer det här och nu.

Årets prestigefyllda supergolf-tävlingar för både anställda och kunder sker i år, liksom förra året, på två platser.

Göteborg 4 september.Högbo 12 september.Frågorna är många inför årets

tävlingar. Tar Tony Svensk, Sandvik Process Systems, hem Long Drive i Högbo i år igen? Lägger sin Midroc Electros egen Johan Hansson sig närmaste hål nu också? Slår Lars Malmqvist, SSAB, rakast drive i Gö-teborg i år igen? Kommer det att regna? Blir prisbordet lika dignade som förra året?

Bra lokaler är viktiga för bra resultat. Löpande sker därför både upprustning av våra lokaler och byte av lokaler. Inte minst efter-som vi expanderar på många platser. På senare tid har vi stärkt lokalfrågan i bland annat Kiruna, Luleå, Lindesberg och Sälen.

NU

Det finns stooooora mässor och det finns små mässor. Alla fyller sin funktion. Man får visa upp sig och sin produkt och man får chans att träffa kunder. Underhållsmässan i Göteborg i mars, Nordbygg i älvsjö i april, Gävle/Dala Drivmedelskonvent i Borlänge …

Listan på stora och små mässor där Midroc Electro setts eller snart ska synas är alltid lång.

BättRE LoKALEr

UNIVER-SALME-DICIN

TOG SLUT

MOT-STRÄVIGABY NÄRAKALMAR

NÅTLALILJE-FORS,

MÅLARE

BLEVSARASOM

GAMMAL

TEKNIKROMAN

AV RYDBERG

KAN SESI LADU-

GÅRDÖBO

LITENROV-

FÅGEL

IRAN

BEDRÄ-GERI

NEDER-BÖRD

HAR ENGIFTTAGG

FÖRKYL-NING

KAN SESI FALUNPRATAR

I NÄSAN

LUGN-VATTEN

PILSPEL

KNOPSOMRÄTT

LÄN-TAGAREN

RYMD-STATION

KITT,ARTISTFITZ-

GERALD

DEL AVNYCKEL

FÄNGEL-SEÖ

VÄGG-MÅLNING

BRITTISKBIL

GARDNERPÅ BIO

BÖR MATVARA

STJÄLAFRUKT

Ö NÄRAKARLS-KRONA

BOK OCHFILM-GENRE

KAN SESPÅ BIL

KABLAR

TALANG

ARSENAL

DYRKADEEGYPTIER

DINE-RADE

BAK-STRÖM

TALL-MARK

VÄRMASOM

NAMN

KAFÉ

KANMÄTAS

SÄNKA

SÄGERINTE

MYCKET

JAPANSKBIL

KANAVGÖRAKAN GE

BREDAREAXLAR

ORT IUPPLAND

AV-SKEDS-

ORD

FÖLJERSPÅREN

LAST-DJUR

SNOTT

SÄNDERI ETERN

FLASKA

STJÄLA

KANKLIPPATILL

FLÖDADE

STYRDEI ÖSTER

ARGONI KEMIN

KYRKO-DEL

FACK-FÖRBUND

RAST-PLATS

KAN ÅKERVARA

VARARÄDD OM

RYSKTFLÖDE

LÖSERMYCKET

KÅRE

TRIVSNUDISTER

SKÄR

KAN ELDVARA

MAKA

NEVADA

KAN MANTA HISS

STAD IMAROCKO

KANRECEPT

BLI

GOTT PÅPASTA

KAN BLISTICKOR

TILLFÖR-ORDNAD

GÖRA IORDNING

VANLIGKOD

LONDON-LUFT

ETT ÄR TVÅ

LEDIG

HÖLLWINSTON

ÄRPRIVAT

NEGA-TION

NORRUT

KORTNUMMER

SVAMP-SORT

KAN KO FÅ

ÄLDREORD FÖRSKÄMT

HÅLLALÅDA

VANLIGAFÅGLAR

ÄR EN FEI SAGA

JA FÖRVISSA HASP VINNER

ÖVER

FRANSK-BULLE

XX FÖRROMARE

GÖR ÄVENSMÅ SÅR

LÄGEN-HETEN

BERGS-LEJON

SLÖSATBORT

SERVE-RING

PLACE-RADE

INFLAM-MATION

KVALS-TER

TITANI KEMIN

Foto: www.annaoemil.se

Midroc Electro AB ingår i Midroc Europe

Huvudkontor Midroc Electro ABJansasgatan 8, Sandviken

Postadress: Box 501, 811 25 Sandviken Telefon 010-470 75 00 Fax 026-25 66 17

34.

1.

3.

23.

32.

36.

24.45.

8.

20.

6.17.44.

31.

37.

30.

13. 27.11.

2.9.

38.

40.22.

29.

28.

15.

33.

12.25.

4.

26.

35.

21.

41.

16.

10.

43.7.

14.

19.46.

18.

42.

5.

39.

MIdRoc ElEctRo – dEt självklARA vAlEt!

Returadress: Midroc Electro AB

Box 501 811 25 Sandviken

Porto Betalt

Porto Payé

lokAlkoNtoRväxelnummer till samtliga kontor 010– 470 75 00

1. Arvika2. Avesta3. Bollnäs4. Borlänge5. Bromma6. Enköping7. Falkenberg8. Falun9. Gimo10. Gällivare11. Gävle12. Göteborg

13. Hofors14. Jönköping15. Karlstad16. Kiruna17. Kista18. Kumla19. Lindesberg20. Ludvika21. Luleå22. Lysekil23. Malmö24. Mora

25. Mölndal26. Oskarshamn27. Sandviken28. Skellefteå29. Solna30. Stenungsund31. Stockholm32. Sundsvall33. Säffle34. Sälen35. Säter36. Söderhamn

37. Södertälje38. Tierp39. Tranås40. Trollhättan41. Umeå42. Uppsala43. varberg44. västerås45. älvdalen46. Örebro