MagasinNr. 1 – mars 2010

Bedriftsmagasin for Veidekke ASA

Hoffmann på vei oppover

Veidekke Anläggning i Lund:

Banar vägen till Europa

FMC Kongsberg:

Godt under energikravene

Veidekke Industri:

Oppgraderer IT-kompetansen

Tett på

2

Innhold

2

Terje R. Venoldkonsernsjef

Veidekke ASAHovedkontorPostadresse: Postboks 505 Skøyen N-0214 OsloBesøksadresse: Skabos vei 4Telefon: + 47 21 05 50 00Telefaks: + 47 21 05 50 01e-post: firmapost@veidekke.no

Veidekke MagasinAnsvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen Redaktør: Gunvor Bergan e-post: gunvor.bergan@veidekke.noRedaksjonsutvalg: Tore Gudmundsen, Øystein Gundersen, Steinar Krogstad, Per-Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen, Ane Sangnes, Lasse Vollesen og Sylvianne Bergman

Hoffmann A/SHovedkontorPostadresse: Fabriksparken 66, DK-2600 GlostrupBesøksadresse: Fabriksparken 66Telefon: + 45 43 29 90 00Telefaks: + 45 43 43 34 22e-post: hoffmann@hoffmann.dk

Kontakt for Veidekke Magasin:Lasse Vollesen e-post: lvo@hoffmann.dk

Veidekke Sverige ABStockholmskontorPostadresse: Box 1503S-172 29 SundbybergBesøksadresse: Allén 7Telefon: + 46 8 635 61 00Telefaks: + 46 8 635 61 99e-post: info@veidekke.se

Kontakt for Veidekke Magasin:Sylvianne Bergman e-post: sylvianne.bergman@veidekke.se

Layout og trykk: Comitas

Foto: Ane Sangnes

MILJØMERKET

241 Trykksak 709

Forsidebilde: Harald Runghen og Lars Gunnar Gangnæs på Nydalen skole. Gangnæs har tid-ligere vært elev ved Skole på byggeplass.Foto: Ane Sangnes

I mange presentasjoner av resultatene for 2009 har vi gitt uttrykk for tilfreds-het over gode resultater i et vanskelig marked – en tilfredshet vi med rette kan stå frem med, og som jeg vil vi skal bruke som inspirasjon og motivasjon for veien videre. Vi er blant de ledende entreprenører og eiendomsutviklere i Skandinavia, og forventingene til oss er høye, både internt og eksternt. Vi ser også at mange av våre konkurrenter leverte gode resultater for 2009, har en sterk ordrereserve og er godt rustet fremover. Derfor må vi hente inspirasjon og motivasjon i det vi representerer og i det vi har oppnådd så langt. En viktig forutsetning for å skape gode resultater er de til enhver tid rådende rammebetingelser. Eksternt er økonomi og markedsforhold de mest sentrale, og slik jeg ser situasjonen for 2010, er vi fortsatt i en lavkonjunktur. Finanskrisen som preget det meste av fjoråret, er passert, og det er flere tegn til bedring. Ikke minst gjelder dette innen boligsektoren, hvor vi først og fremst ser økende salg rundt sentrale byer som Stockholm og Oslo, men hvor også andre lokale markeder viser grunnlag for forsiktig optimisme. Et bedret boligsalg er viktig for både eiendoms- og entreprenørvirksomheten. Også for andre sektorer og markeder er det håp om en svak positiv vekst, og ser vi på vår styrkede ordrereserve, gir den oss en rekke muligheter. De interne rammebetingelsene er om mulig enda bedre. Vi har kommet gjennom finanskrisen på en god måte og har gjennomgående opprettholdt ro i organisasjonen – i Norge gjennom å redusere på innleid arbeidskraft og noe bruk av permitteringer, mens vi i Sverige og Danmark har måttet foreta noe nedbemanning, som er gjennomført på en profesjonell og god måte. Videre har gode resultater over tid og forsiktighet i bruk av våre økonomiske ressurser gjennom finanskrisen, gitt oss en meget solid finansiell situasjon. Vi er gjeldfrie, og har til og med penger i banken. Det betyr at vi kan bruke de positive menneskelige og finansielle ressursene fremover til beste for oss selv og våre eiere. Det som da gjenstår, er den kontinuerlige utfordringen som ligger i kampen om kundene. Det å være best er ikke noe vi er, men noe vi til enhver tid kan bli. Mange kjente idrettsutøvere påpeker at det viktigste er å nyte oppnådde resultater kortest mulig, for så å gå løs på neste oppgave. Og i kampen om kundene må vi tenke på samme måte. Våre kunder har mange samarbeidspartnere å velge mellom, og det som gir grunnlag for deres valg, er tilliten til at vi kan løse neste oppgave på beste måte. Hvis vi kan enes om at vi har gode, ja, kanskje de beste forutsetningene for å vinne i konkurransen fremover, er resten opp til oss selv. La oss fortsette det gode arbeidet.

HMS = alltid førstKonsern 2 Leder 3 Resultat 2009 3 Markedskommentar 3 En svår fråga 4 Lederenquete 2010 5 Skole på byggeplass i vinden 5 Veidekkes lederadferd 6 Fremtidens boliger med fokus på inneklima

Aktuelt 6 Undervattensjobb vid Oskarshamns kärnkraftverk 8 Hoffmann på vei oppover10 Den løsningsorienterte partner12 Fokus på arbejdsglæden13 Oscar Mathisen tilbake på Frogner stadion13 Beste asfaltlag i Region øst13 Kranselag for Haiti14 Banar vägen till Europa 16 FMC på Kongsberg18 Rask asfaltkjernedam18 Ledermøtet 201018 Torkel Backelin hedret19 Haakonsvern – en god kunde19 Bygger boliger i Bergen igjen19 Næringsbygg i Arna20 Ritar man ett träd utan rötter?

Forbedringsprosesser22 Gulskogen senter: Involverende planlegging24 Oppgraderer IT-kompetansen med Vox26 Genistreken: Startpakke for skolesamarbeid26 Genistreken: Smart kaffekanneprofilering27 Forskningsprosjekt på produksjonsflyt27 Reduserer fukt- og byggskader

HMS28 Smart miljø- og HMS-stasjon28 Inspirasjonssamling for HMS-medarbeidere28 Garanterat i ständig förbättring29 Fick Vägverkets första miljöpris29 Studentbedrift utvikler fallsikringsvest

Eiendom30 NAV-sentrene offisielt åpnet32 Kringboende får utökat medinflytande i bostadsprojekt

Nye oppdrag33 Nye oppdrag

Tett på34 Jubilanter i 2. kvartal 2010 35 To ganger Norgesmester35 Pensjonister på juletur

Baksiden36 Da ”Kong Vinter” kom til Danmark

Resultater som motiverer

I løpet av 2009 mistet vi tre kolleger på Veidekkes arbeidsplasser. To av dem jobbet hos noen av våre samarbeidspartnere, og én var ansatt hos oss. Det er tragisk og må ikke skje igjen. Heller ikke for H-verdien ble 2009 et vinnerår, så her er det klare tegn som krever mer og bedre innsats. Lederen av Veidekke Entreprenør, Dag Andresen, setter HMS inn i et riktig perspektiv når han sier: ”Vi har ikke lov til å bruke opp våre medarbeidere”. Det betyr at vi selvsagt må unngå skader, men det betyr også at vi må legge hverdagen til rette på en måte som ivaretar hele mennesket. Er det innen ett område jeg vil stå frem med et tydelig krav til oss alle, er det innen HMS. Her vil jeg se forbedring i 2010 og årene etter. Det er vår felles oppgave og vårt felles ansvar.

Tett på

3

Konsern

3

MARKEDSKOMMENTAR

Audun Blegen

2010 har startet som 2009, med turbulens og usikkerhet i markedet. Det er først og fremst gjeldsutfordringene for PIGS-landene, det vil si Portugal, Irland, Hellas og Spania, som tynger. Dette er i og for seg helt i tråd med hva vi har forutsatt. Nå skal kostnadene ved alle krisepak-kene dekkes inn, og de færreste har et oljefond å gjøre uttrekk fra. Foreløpig ser det ikke ut til å smitte over på Skandinavia, men denne typen usikkerhet vil prege økonomien i flere år fremover. Derfor er utsiktene til rask vekst begrenset. Dette betyr ikke at vi vil mangle muligheter. Vi har forvaltet våre ressurser på en svært god måte gjennom 2009. Vi har tatt nye mar-kedsposisjoner og kan vise til sterk vekst i ordrereserven både i Norge og i Sverige. Selv om dette er en ordrereserve som er tatt i tur-bulente tider, så har vi hatt en ro i Veidekke som har gitt oss mulighet til å kvalitetssikre våre prosjekter på en svært god måte. Det skal bli ekstra spennende å følge Hoffmann i tiden fremover. Der ser vi tydelig at en betydelig større andel av de oppdrag vi får, vinnes på andre parametere enn pris. Her har Hoffmann tydelig tatt en posisjon i 2009. Vi har videre opprettholdt vår økonomiske handlefrihet og er for alle praktiske formål gjeldfrie. Det betyr at vi har det nødvendige handlingsrommet til å vurdere enhver ny mulighet som måtte komme i 2010. Eiendomsmarkedet er på full fart tilbake i Norge. I Sverige har vi opprettholdt tempoet i våre viktigste områder. Og vi vet at dersom det ikke kommer nye store tilbakeslag i real-økonomien, så vil boligproduksjonen igjen peke oppover. Innenfor anlegg er drivkreftene fortsatt sterke i positiv retning. Selv om vi ikke kan forvente nye store krisepakker slik vi opp-levde i 2009, så vil etterslepet i vedlikehold og investeringer i det offentlige presse frem en fortsatt økt satsing. Så kommer miljøutfordringene med stor tyngde. Med en svært lav utskiftingstakt i boligmassen i hele Skandinavia kan vi ikke komme forbi at det vil måtte presse seg frem en kraftig satsing på rehabilitering og ombyg-ging av eksisterende bygningsmasse, dersom klimamålsettingene skal nås i byggsektoren. Det vil med andre ord ikke mangle muligheter for oss i 2010, og jeg er overbevist om at det utelukkende er våre egne valg som vil avgjøre hva slags resultater vi vil oppnå. Det er bare å brette opp ermene. n

Muligheter i etturbulent marked

Veidekkes omsetning i 2009 var på 15 558 mill. kroner mot 19 395 mill. kroner i 2008. Resultat før skatt ble 523 mill. kroner sammenlignet med 816 mill. kroner i 2008. Resultatet pr. aksje ble kr 3,00, og styret vil på gene-ralforsamlingen foreslå et utbytte på kr 2,50 pr. aksje. Ordrereserven for konsernets entreprenørvirksomhet var ved årsskiftet 12,3 mrd. kroner, mens den ved forrige års-skifte var 10,6 mrd. kroner.

Tallenes taleI fjor mistet tre personer livet i to arbeidsulykker i den nor-ske virksomheten, og H-verdien for hele konsernet ble 5,7 pr. fjerde kvartal mot 4,5 ett år tidligere. Sykefraværet for alle ansatte i Norge var 5,7 prosent mot 5,3 prosent året før. For alle ansatte i Sverige var sykefraværet 3,1 prosent sammenlignet med 3,0 prosent i 2008, og i Danmark var sykefraværet 2,4 prosent sammen-lignet med 2,2 prosent ett år tidligere.

EntreprenørvirksomhetenTil tross for et utfordrende marked oppnådde Veidekkes samlede entreprenørvirksomhet gode resultater som følge av god drift og gunstig kostnadsutvikling i leverandørmar-kedet. Igjen var hovedmotoren entreprenørvirksomheten i Norge, men også i Danmark og store deler av Sverige oppnådde entreprenørvirksomheten meget respektable marginer. Ved årets slutt hadde ordrereserven i Norge økt med 30 prosent. I Sverige hadde ordrereserven økt med 29 prosent (i lokal valuta), mens den i Danmark gikk noe ned på grunn av de vanskelige markedsforholdene. Samlet hadde entreprenørvirksomheten en omsetning på 12 095 mill. kroner i 2009, mot 15 534 mill. kroner i 2008. Resultatet ble 606 mill. kroner mot 774 mill. kroner i 2008.

EiendomsutviklingÅrets siste kvartal ble preget av økende salg og igang-setting av nye prosjekter. Selv om det er langt igjen til aktivitetsnivået før finanskrisen, er tendensen positiv. Det ble solgt 91 boliger i Norge i fjerde kvartal og det samme antallet i Sverige, mens det i hele 2008 ble solgt hhv. 41 boliger i Norge og 86 i Sverige. Omsetningen for Veidekkes eiendomsvirksomhet endte på 711 mill. kroner i 2009 sammenlignet med 1 402 mill. kroner året før. Resultatet ble negativt, - 74 mill. kroner mot et plussresultat på 19 mill. kroner i 2008.

IndustriEtter å ha møtt mange utfordringer i 2009, avsluttet industrivirksomheten året på en tilfredsstillende måte. Det var blitt gjennomført mye forbedringsarbeid i løpet av året, og som følge av gode værforhold utover høsten ble asfaltsesongen forlenget, noe som ga høyere volumer og forbedret inntjening. Samlet omsetning for Veidekke Industri ble 2 968 mill. kroner mot 3 293 mill. kroner i 2009 og resultatet ble 7 mill. kroner, mot 68 mill. kroner i 2008. Nedgangen i omsetning i forhold til 2008 er en følge av at rive- og maskinentrepre-nørvirksomheten er blitt overført fra Veidekke Industri til Veidekke Entreprenør. n

Tekst: Helge Dieset og Gunvor Bergan Foto: Ane Sangnes

God avslutning på et krevende år- Vår entreprenørvirksomhet klarte å opprettholde gode marginer til tross for vesentlig lavere omsetning, og ordrereserven økte mot slutten av året. Boligproduksjonen og boligsalget tok seg opp i fjerde kvartal, så vi er meget tilfreds med resultatene både for fjerde kvartal og for hele 2009, sier konsernsjef Terje R. Venold.

Resultat 2009:

Strax innan vi skulle presentera våra resultat för 2009 i februari framkom det i medierna i Norge, och i vissa medier i Sverige, att Kolo Veidekke själv hade gått till Konkurransetilsynet i Norge (det norska Konkurrensverket) och bett om deras hjälp. Frågan har återgetts korrekt i medierna och hittills finns det begränsat med information som vi kan till-kännage, eftersom underlaget för, och den pågående granskningen, begränsar hur konkreta vi kan vara. Vi har den 8. februari skickat ut följande meddelande i frågan: ”Kolo Veidekke har gått till Konkurransetilsynet och bett om hjälp med att klara upp det som kan vara

ett möjligt brott mot konkurrenslagen. Det hela har sin bakgrund i att det internt vid verk-samheten i Trøndelag har framkommit information som kan ge underlag för en sådan misstanke och att Kolo Veidekke snarast möjligt vill få detta bekräftat eller dementerat. Konkurransetilsynet har idag inlett arbetet med att säkra möjliga bevis och har besökt våra enheter/avdelningar som är kopplade till vår asfaltverksamhet i Mellannorge. Misstanken rör asfaltverksamheten och det ska understrykas att det hittills bara rör sig om en miss-tanke. När det slutgiltiga klarläggandet föreligger kommer information att ges.” Det är självklart helt oacceptabelt med brott mot lagar och regler. Därför valde vi att själva gå till till-

synsmyndigheterna för att få de påstådda förhållan-dena bekräftade eller dementerade. Myndigheterna har i sin uppföljning varit positiva till att vi själva tog initiativet och samarbetet runt den vidare gransknin-gen bygger på ömsesidigt förtroende. Det kan inte nog betonas att vår första prioritet är att vara ärliga och följa lagar och regler. I detta ligger också vårt ansvar om att uppträda korrekt i allt som rör denna fråga. Vi återkommer med mer information så snart de berörda myndigheterna är klara med sina granskningar. n

Per-Ingemar Persson

En svår fråga

Entreprenørvirksomheten gjorde det bra i 2009. Knut Berg jobber på prosjektet Nydalen skole.

44

Konsern

Lederenquete 20101) Hva er den viktigste lærdommen fra 2009, slik du ser det?

2) Hva er de viktigste utfordringene for ditt område i 2010?

Terje R. Venold, konsernsjef:

1) Min viktigste lærdom fra 2009 er at vi alltid må ha mental beredskap for endringer. Allerede i 2006 startet vi våre forbere-delser på at de gode tidene ville snu. Vi visste ikke når og hvor omfattende det ville bli, men vi var mentalt forberedt. Det hjalp oss som konsern til å ta de rette beslutningene i det mest kre-vende året i nyere tid.

2) 2010 blir et krevende år, som vil vise hvem som takler mot-gang best. Vår viktigste utfordring er å opprettholde den gode styringsfarten og samtidig tenke langsiktig. Det å balansere

løpende verdiskapning og langsiktig tenkning har vært Veidekkes suksessfaktor gjennom tidene. Vi har nå en handlefrihet som gjør at vi kan se offensivt på enhver ny mulighet som vil dukke opp i markedet. I tillegg skal 2010 bli året da vi jobber frem vår posisjon for 2015, som skal bidra til å løfte Veidekke ytterligere. Jeg vil også ha et sterkt og tydelig fokus på vårt HMS-arbeid, i og med at vi fortsatt har for mange skader og alvorlige hendel-ser og et for høyt sykefravær. Skal vi sikre vår rolle som ledende aktør i markedet, må vi evne å heve oss ytterligere også på dette området. n

Dag Andresen, ansvarlig for Veidekke Entreprenør:

1) Fjoråret ble et bra år for Veidekke Entreprenør med gode resul-tater og god fart inn i 2010. Grunnen til det var at vi hadde en gjennomtenkt strategi for hvordan det vanskelige markedet skulle håndteres. Distriktene våre har gjennomført strategien med stoisk ro. Lærdommen er at vi har en meget kompetent og motivert orga-nisasjon som kan levere også i tøffe tider.

2) Markedet er ikke blitt enklere. Å bytte ut en lønnsom ordrereserve en gang til blir en utfordring. Godt markeds- og kundearbeid er således særskilt viktig. Samtidig skal vi tenke langsiktig og fortsette med å bygge kompetanse og kultur. Vi ikke fornøyd med vår HMS-utvikling. Det er påkrevd at vi snur trenden og beveger oss i retning av et skadefritt Veidekke og 4 % sykefravær. n

1) När man ser hur snabbt förutsättningarna kan skifta från djupaste krisstämning till mera en vanlig lågkonjunktur, blir man ganska ödmjuk avseende vår förmåga att förutsäga framtiden samt att planera inför den. Valet att jobba med olika scenarier i sitt planeringsarbete är därför väldigt klokt. Liksom att inte ta några extrempositioner utan ha kvar möjligheten att snabbt anpassa sig till nya förhål-landen. Men det innebär också att vi måste vara förberedda på att marknaden snabbt kan skifta igen. Det är inte säkert att vi är genom det värsta än.

2) Jag har nu glädjen att få jobba med tre olika divisioner med

delvis olika verksamheter och olika marknadsförhållanden i tre länder. Men gemensamt för alla tre enheterna är att vi 2010 skall leverera resultat som överstiger det som vi gjorde 2009. Och att vi 2011 skall leverera ytterligare bättre. Det är en utfordring som vi bara klarar om vi får alla människorna med oss mot en gemen-sam målbild framöver. Att skapa denna gemensamma målbild i resp enhet blir vår viktigaste uppgift under 2009 och jag ser fram emot all den kraft detta kommer att skapa i organisationen. Sedan måste vi åter få HMS-utvecklingen i rätt riktning i hela koncernen. Det kräver allas engagemang och jag och övriga i KL måste engagera oss personligt i detta arbete. n

Arne Giske, ansvarlig for Eiendom Skandinavia:

1) Eiendomsvirksomheten har vært gjennom en svært vanskelig periode, med et dramatisk fall i aktivitetsnivået, som har vært langt større enn noen kunne forutse. Det har synliggjort hvor eksponert man er når man driver boligutvikling, uten en sikker kontantstrøm i bunn. At Eiendom Skandinavia har kommet seg helskinnet gjen-nom denne krisen, skyldes dels at vi har hatt begrenset ekspone-ring, dels god styring og kontroll. Vi skal heller ikke undervurdere den betydning lav rente har hatt i denne perioden.

2) Den viktigste utfordringen i 2010 blir løpende å få startet opp nye

prosjekter med en tilfredsstillende resultatmargin. Vi må få solgt ferdige næringsbygg og boliger, slik at vi har kapital til kjøp av nye tomter. Det er avgjørende for videre utvikling at vi hele tiden kan fylle på tomtebanken med nye prosjektmuligheter, noe som er en utfordring da det er knapphet på tomter med god beliggenhet til en akseptabel pris. Videre må vi styrke vår organisasjon gjennom godt forbedrings-arbeid og utvikling av en god bedriftskultur. Vi er en liten organisa-sjon som er avhengig av høy kompetanse, godt samspill alle veier og gode nettverk, internt og eksternt. n

Per-Ingemar Persson, ansvarlig for entreprenørvirksomheten i Sverige og Danmark og for Veidekke Industri:

55

Konsern

Det Veidekkedrevne og NAV-finansierte prosjektet Skole på byggeplass er nå inne i sitt tolvte år. I slutten av januar var Høyres leder Erna Solberg på Nydalen skole der hun fikk møte både lærere og elever. Høyre har nylig lansert Yrkesfagløftet, og konsernsjef Terje R. Venold er positiv til at yrkesfagene blir løftet opp. - I løpet av de tolv årene vi har drevet Skole på byggeplass, har vi utdannet over hundre fagarbei-dere som siden har startet som lærlinger i ulike

bedrifter i bygg- og anleggsbransjen. Dette er derfor en soleklar vinn-vinn-situasjon, der både byggebran-sjen, de nye medarbeiderne og samfunnet for øvrig kommer godt ut, skriver Terje R. Venold på bloggen sin, Terjes-tanker.no etter besøket.

Knyttet til prosjektOpplæringen på Skole på byggeplass er alltid knyt-tet til et større prosjekt. I løpet av besøket fikk Erna

Solberg en bred innføring i hvordan undervisningen foregår og et innblikk i den samfunnsmessige nytte-verdien av utdanningen. Veidekke har gjennom mange år sett verdien av å utdanne fagarbeidere til bransjen i samarbeid med blant andre NAV. Det blir viktig for bygg- og anleggs-bransjen fremover å sikre fremtidig arbeidskraft. Bygg- og anleggsbransjen fanger bare opp en liten prosentandel av potensielle nye medarbeidere hvert år, spesielt innen yrkesfagene. Derfor trenger mange et alternativt tilbud. - Med Skole på byggeplass mener vi at vi har utviklet nettopp dette. Skole på byggeplass kan være en god måte å sikre rekrutteringen på, og prosjektet fanger opp grupper som vi vanligvis ikke så lett når, sier Venold. n

Tekst: Audun Blegen Foto: Ane Sangnes

Skole på byggeplass i vindenHøyre-leder Erna Solberg besøkte Skole på byggeplass på Nydalen skole i januar. Skole på byggeplass er et samarbeid mellom bran-sjen og NAV. Prosjektet har hatt suksess med å få personer fra NAV-systemet ut i arbeidslivet, samtidig som det sikrer næringen nød-vendig kompetanse.

Veidekkes lederadferdTidligere har Veidekke operert med ett sett lederprinsipper og ett sett HMS-prinsipper. Disse to sammen-fattes nå i det som kalles Veidekkes lederadferd. - Dette betyr ikke at HMS blir mindre viktig, heller tvert imot at HMS inngår i alt vi gjør, sier konserndirektør for HR/HMS/Miljø, Bente Lillestøl.

Høyreleder Erna Solberg og leder for Skole påbyggeplass, Richard Ramsland.

Tidligere elever fra Skole på byggeplass jobber nå på prosjektet Nydalen skole. Fra venstre: Mats Molstad, Lars Gunnar Gangnæs, Ahmed Abdi Mose, Aziz Olsen, Fredrik Mortvedt, Sindre Lauritzen og Magne Olav Djuve.

VERDIER– Veidekkehuset er rammene for våre handlinger og beslutninger– Vi skaper en arbeidsplass som motiverer til etterlevelse av Veidekkehuset

INVOLVERING– Vi har en involverende arbeidsform i alle våre prosesser og relasjoner (medarbeidere, kunder og leverandører)– Gjennom involvering skapes engasjement, samarbeid, kreativitet og utvikling, som bidrar til våre resultater

TyDELIGE MåL– Vi bruker faktabasert nåsituasjonsanalyse og involveringsprosesser for å sette tydelige mål på kort og lang sikt– Vi informerer om resultater samt kommuniserer og følger opp målene

FRIHET uNDER ANSVAR– Vi tar ansvaret for friheten vi gis og ivaretar både lokale interesser og Veidekkes helhet i vårt arbeid– Verdiene og målene definerer rammene for friheten og ansvaret

Tekst og foto: Ane Sangnes

I Veidekke leder vi gjennom:

Tett på

6

Konsern

6

Stora moderniseringar äger rum vid Eon-ägda OKG, kärn-kraftverket i Oskarshamn, inte minst vid de tre reaktorerna01, 02 och 03. Här arbetar Veidekke, region Anläggning Öst, med en totalentreprenad om 125 miljoner kronor.

Moderniseringen av 02 innebär en rad åtgärder för att förbättra säkerheten, tillgängligheten och effekten. Effekthöjningen på denna reaktor är den största procentuella effekthöjningen som någon-sin gjorts, 36 procent. Ett av de största arbetena inom projektet är införandet av ett djupvattenintag för kylvatten för både O1 och O2, som i dag har ytvattenintag. I konstruktionen som ska stå klar under våren 2011 kommer en tunnel att ledas från ett djup-

För att få arbeta med OKG görs först och främst kontroll av varje individ i straff-registret. Man måste vara ”hel och ren” för att få godkänt. Medan arbetena pågår görs drogtester med hjälp av urinprov och alkotester – slumpvis valda personer får då ”blåsa”. - Om narkotiska preparat påvi-sas, har man nog ganska liten chans att få vara kvar hos oss, säger Lars-Åke Tärnståhl på OKG. Om alkohol påvisas görs en kort utredning. Om man har svårt att förklara varför man har högt värde den dagen blir det utredning. Upptäcker man då problem är det behandling som gäller. Detta gäller de egna medarbetarna. För Veidekkes personal är det främst alkotester som görs. - Möjligen kommer vi också att ta urinprov framöver, men det är inte bestämt ännu, avslutar Lars-Åke Tärnståhl. n

Höga säkerhetskrav

Miljøsaken er i vinden. Noen ganger glemmer man imidlertid at det er det helt nære miljøet, inneklimaet, som er avgjørende for vår sunnhet og trivsel. I 50 år har Astma- og Allergiforbundet jobbet med og fremmet forskning innen astma, allergi og eksem. Dette arbeidet har gitt unik kompetanse på det som etter hvert fremstår som allmenngyldig kunnskap med relevans for alle. NAAF har interne eksperter på mange områder, i dette tilfellet Britt Ann K. Høiskar, Dr. Scient atmosfærefysikk, fagsjef inneklima/uteluft og Knut Skulberg, Dr. med inneklima, seniorrådgiver på inneklima. - Ved å samarbeide med NAAF får vi de beste for-utsetninger for å kunne bygge og tilby boliger med godt inneklima, sier administrerende direktør Dag Andresen i Veidekke Entreprenør. - Ved å implementere de mange små grep som

NAAF vet er avgjørende for godt inneklima og på et tidlig tidspunkt legge dem inn i Veidekkes byg-geprosess, oppnår vi en samlet effekt som utgjør en reell forskjell for brukerne av våre bygg, forteller Andresen. - Og dette er en kompetanse vi også vil kunne tilby til kunder som vi bygger kommersielle bygg for. Eksempler er kontorbygg, skoler, barnehager og sykehjem, legger Andresen til. Dette faglige samarbeidet gir fysiske avtrykk i blant annet:

• Gjennomtenkte ventilasjonsløsninger (med tanke på funksjon og vedlikehold) • Minst mulig avgasser/emisjoner fra overflate- behandling • Fokus på enkelt vedlikehold og rengjøring • Oppvarmingsløsninger som er gunstige for inne- klimaet • Valg av materialer som inneholder/avgir færre farlige stoffer • Allergivennlig beplantning på uteområder

Dessuten ser man for seg nyskapende tanker og nye løsninger når man på denne måten deler kunn-skap og erfaring for å nå nye og felles mål. - Nye sammenstillinger av tunge aktører er fremti-den og tilfører arbeidet vårt en spennende ny dimen-

sjon. Implementert på den riktige måten og til riktig tid er ikke fokus på inneklima et fordyrende og kom-pliserende element for byggebransjen, men et avgjø-rende konkurransefortrinn som kommer sluttbruke-ren til gode. Vårt faglige samarbeid med Veidekke er således en trippel vinnersituasjon: For forbundet, for Veidekke og ikke minst for menneskene, hvis hjem og arbeidsplasser vi skaper, sier generalsekretær Geir Endregard i NAAF. På Årvollbrinken i Oslo bygger Veidekke Eiendom boliger med NAAFs kompetanse og ekspertise. Dette er det første samarbeidsprosjektet, og det viser at visjonen er håndfast og konkret. - I prosjektet har vi allerede tatt enkelte grep utover det som kreves av myndighetene. Til kundens beste setter vi enda høyere standarder til inneklima og er stolte av å kunne tilby trygghet og helse på et

nivå som tidligere ikke har vært tilgjengelig, sier pro-sjektutvikler Elin Hoff Johansen i Veidekke Eiendom. Har du spørsmål om samarbeidet med NAAF, kontakt Elin Hoff Johansen i Veidekke Eiendom, Petter Nøstdal eller Hege Hansesveen i Veidekke Entreprenør. n

Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes

Veidekke og Norges Astma- og Allergiforbund (NAAF) skal samarbeide om å bygge boliger med godt inneklima. Med ekstra fokus på helse og inneklima får vi et langt bedre tilbud til sluttbrukeren.

Samarbeidsavtalen mellom Veidekke og NAAF har fire hovedelementer:

1. Faglig opplæring: Kursing, opplæring og foredrag for Veidekkes ansatte og samarbeidspartnere om innemiljø og helserelaterte temaer.

2. Faglig rådgivning: Etter behov i forbindelse med utfordringer innen innemiljø og helserelaterte problemstillinger gjennom møter, e-post eller telefonkontakt.

3. Produksjon av faktainformasjon: Om innemiljø og helserelaterte problemstillinger for distribusjon mot sluttbrukere via nettløsninger eller skriftlig informasjonsmateriell.

4. Byggeprosjekter: Minst tre hvert år.

+ = Sant

Fremtidens boliger med fokus på inneklima

Dag Andresen.

Tett på

7

Aktuelt

7

Veidekke Magasin, VM, samtalade med Lars-Åke Tärnståhl, LÅT, kommersiellt ansvarig för projektet vid OKG för att få en inblick i hur arbetet gått till när arbetena skulle upphandlas.

VM: Vilka kriterier har varit viktiga vid utvärderingen av anbuden förutom priset?LåT: Teknik, tidplan, organisation, referenser, flexi-bilitet, miljöfrågorna och hanteringen av dem, samt förstås ekonomi. Inte bara pris utan även betalnings-förmåga.

VM: Hur gick anbudsprocessen till?LåT: Vi skickade ut sju förfrågningar. Av dem tack-ade en nej och sex lämnade anbud. Av de sex var det tre kvar på vår ”short list”. Dessa tre hade vi sammankomster och mer långtgående diskussioner med (de andra hade vi bara telefonkontakt med). Diskussionerna handlade först, inför utvärderingen av anbuden, om att klarlägga olika frågor. Sedan hade vi ett möte om riskhantering för att analysera risker som fanns i projektet och för att kartlägga hur entreprenören såg på dem.

VM: Vem arbetade med utvärderingen av anbuden?LåT: Fem interna personer och fem externa konsulter som vi anlitat för detta projekt. De hade läst in sig på förfrågningsunderlaget och hjälpte till med utvärde-

ringen för att säkerställa att vi gör allt rätt. Det tyckte vi var ganska bra, eftersom vi själva har begränsat med egna resurser när det gäller byggnads- och anläggningsingenjörer. Dessa externa konsulter togs in enbart för upphandlingsfasen, förfrågan och utvär-deringen av anbuden. Även några av de interna per-sonerna är egentligen externa, men anställda av oss för detta specifika projekt.

VM: Hur lång tid tog utvärderingen av anbuden?LåT: Vi behövde knappt en vecka för att kopiera alla underlagen. Tre av oss internt fick dock tillgång till materialet lite tidigare än de externa konsulterna som fick handlingarna efter en vecka. När allt material var genomläst hade vi ett antal frågeställningar och klar-lägganden som behövde göras – det tog tre veckor att få detta gjort. Sedan tog utvärderingen ytterligare tre veckor, totalt alltså 6-7 veckor.

Därefter togs vår ”short list” fram och efter en vecka började slutdiskussionerna med de tre entreprenörer som var kvar. Efter det gjordes ytterligare en utvärde-ring och vi gick till sist vidare med två entreprenörer, varav Veidekke var den ena.

VM: Varför valde ni totalentreprenad?LåT: Vi har haft förtroendeentreprenader och sam-arbetsavtal med partnerlösningar på vissa jobb där

det fungerat rätt bra. Men vår uppfattning är att vi då står för hela den ekonomiska risken. I det här fallet tyckte vi med hjälp av de utredningar som SWECO hjälpt oss med, att vi hade tillräckligt med underlag för att kunna sätta i händerna på en entreprenör för en totalentreprenad. Dessutom hade de tillfrågade entreprenörerna lite som specialitet detta med tun-neldrivning. En annan viktig faktor var att om vi hade fått detaljprojektera allt, så hade det tagit ytterligare 4-5 månader att få fram underlaget. Det ansåg vi oss inte ha tid med. Vi trodde att med entreprenörens erfarenhet kunde de väldigt snabbt gå ner i detaljer och lösningar och komma fram till ett resultat.

VM: Hade Veidekke något som de andra entrepre-nörerna saknade?LåT: Kanske inte så markant, men vi tyckte att vi fick en väldigt positiv diskussion med Veidekke. De kom fram med flexibla lösningar som vi kunde diskutera i slutfasen och som hade betydelse för oss. Även mil-jöfrågan diskuterade vi väldigt tidigt och vi kunde få bort en del av de risker som vår miljöavdelning hade pekat på. Det gällde till exempel att minimera trans-porterna av sprängsten från tunneln och tillbaka som Veidekke löste på ett väldigt bra sätt. n

Text: Peggy Häggqvist.

Flexibla lösningar och bra miljötänkt gynnade Veidekke

undervattensjobb vid Oskarshamns kärnkraftverk

vattenintag ute i Kalmarsund fram till nuvarande intagsbygg-nad. Veidekke, Region Anläggning Öst, har fått det spännande uppdraget, och nyligen avfyrades en symbo-lisk sprängsalva i när-varo av representanter från OKG, Veidekke och ett antal journalis-ter från TV, radio och pressen.

Därmed är förskärningen, dvs entrén till tunneln, avklarad. Nu tar arbetena vid med den 600 meter långa tilloppstunneln på 25 meters havsdjup. Den ska ansluta till det befintliga systemet. Därtill byggs en ny damm och in-tagsbassäng. Syftet är att över året minska temperaturen på kylvattnet från reaktorerna. - Vi spränger oss fram 25 meter i taget med hjälp av borriggen Marie-Louise som vi lånat från Norra Länken, berättar projektchefen Rikard Dahlström. Veidekke vann denna totalentreprenad om 125 miljoner kronor i hård konkurrens. Utvärderingen av de inkomna anbuden tog mycket lång tid och Veidekkes medarbetare fick träffa beställaren OKG vid ett flertal tillfällen innan det hela var klart. Så är också regelverket strängt vid ett sådant här projekt,

och Rikard bekräftar att han aldrig tidigare varit med om en så omfattande dokumentation som här. Hög kompetens och idérikedom torde ha bidragit till att Veidekke fick jobbet! Just nu pågår till exempel diskussioner med beställaren huruvida intagskon-struktionen kan göras i stål istället för i betong. Även om kilopriset på betong är betydligt lägre än för stål, så skulle tidsvinsten bli stor och hanteringen betyd-ligt enklare. Nu är livslängden på stålkonstruktionen den stora frågan som diskuteras. n

Text: Peggy Häggqvist Foto: Veidekke

Veidekkes projektchef Rikard Dahlström.

Den symboliska sprängsalvan fyras av för att markera start-skottet för tunneln som skall sprängas ut till djupvattenin-taget 600 m ut i Kalmarsund.

Tett på

8

Hoffmann presenterte i februar svært gledelige resul-tater for fjerde kvartal og for hele 2009. Med en resul-tatmargin for den danske entreprenørvirksomheten på 2,8 i 2009 (0,6 i 2008), og driftsinntekter på 1 618,5 mill. NOK, leverer Hoffmann nå gode bidrag til kon-sernet. De negative resultatene fra tidligere år ble i fjor snudd til positive tall, og Torben Bjørk Nielsen, administrerende direktør i Hoffmann, er fornøyd. - Vi har en ordrereserve på en knapp milliard danske kroner i dag. Det tilsvarer cirka 60 prosent av budsjettet for 2010, og jeg har tro på at vi skal klare 100 prosent. Samtlige anbud er dessuten vunnet på forbedringsprosessene våre, sier Bjørk Nielsen.

Når ikke pris er det viktigste i markedet, gjelder det å velge de riktige jobbene å regne på. Her har Hoffmann lyktes i den senere tid. - Vi har valgt de entreprisene hvor vi har hatt mulighet for å konkurrere på prosessene våre. Sist fredag skrev vi under på et nytt prosjekt. Selv om Hoffmann var 7 millioner dyrere enn billigste tilbud, ble vi valgt fordi vi fokuserer på å være ”Den løs-ningsorienterte partner”, sier Bjørk Nielsen.

Markedet stansetDet har ikke alltid sett like lyst ut som nå. Sommeren 2006 stanset boligsalget opp i Danmark, fra én dag til en annen, og i 2008 kom finanskrisen. Markedsutviklingen over flere år fortalte Hoffmann at noe måtte skje, og høsten 2008 ble man nødt til å ta affære. Organisasjonen var for stor, ordrereserven for liten. - Den høsten hadde vi fortsatt mange prosjekter vi

skulle gjøre ferdig de neste månedene, men ordrere-serven var svak. Det var helt kritisk i den perioden at vi fikk nedbemannet til en riktig størrelse, sier Bjørk Nielsen. Organisasjonen måtte gjennom en stri tørn med omfattende nedbemanning.

- Det å si opp medarbeidere er alltid tøft. Men jeg synes folk har vært forståelsesfulle for problemene vi har hatt, og jeg opplever at vi har kommet nærmere hverandre i organisasjonen gjennom prosessen, sier Bjørk Nielsen. - Det betyr også at vi fått en sterkere organisa-sjonskultur.

utfordrende prosess- Man sidestiller faktisk det å bli sagt opp fra jobben med å bli rammet av et dødsfall i nærmeste familie. Derfor er det så viktig å gjennomføre en profesjonell prosess, sier Anne Cort, HR-sjef i Hoffmann siden 2008. Cort har vært sentral i nedbemanningsproses-sen som Hoffmann var tvunget til å gjennomføre. 1. august 2008 bestod Hoffmann av 680 medar-beidere. I dag er det 242 funksjonærer og 237 hånd-verkere igjen, til sammen 479 medarbeidere. Det betyr at i løpet av det siste halvannet året er nesten 38 prosent av funksjonærene og 25 prosent av fag-arbeiderne blitt overflødige. Av de fire rundene med nedbemanninger, var runden i september i 2008 den største. Da ble 50 personer oppsagt. Region Nybygg er den regionen som har blitt hardest rammet. - De fleste har vært flinke til å ta én dag av gan-gen, selv om mange naturligvis har vært nervøse. Vi har prøvd å gjøre prosessen så skånsom som mulig, og har hatt fokus på å gi mye og god informasjon. Åpenhet og synlighet er to nøkkelkriterier for å lykkes i en slik prosess; for eksempel er det viktig at ikke ledelsen gjemmer seg bort på kontoret. Jeg tror ikke noen oppsigelsesprosess kan oppleves som god, men det kan oppleves greit hvis ledelsen er åpen, sier Bjørk Nielsen. Det kontinuerlige forbedringsarbeidet har også vært med på å gi organisasjonen styrke. - Vi tok tak i arbeidet med ”Hoffmanns rygrad” i 2007, og den arbeidsmetoden har vi brukt siden da. Det som kan skje i en situasjon med nedbeman-ninger, er at folk leverer anbud til for lave priser for å sikre seg jobb. Men det har heldigvis ikke skjedd, det tror jeg er på grunn av arbeidet med ”Hoffmanns rygrad”, sier Bjørk Nielsen.

Muligheter fremoverKrisen blir langvarig i Danmark, tror mange. Samme dag som Veidekke Magasin besøker Hoffmann, har finansavisen Børsen et forsideoppslag om

at ”Byggebranchen frygter syv års dyb krise”. Fremtidsutsiktene har aldri sett så dystre ut som nå, mener Dansk Byggeri, og frykter ”at krisen samlet vil strække sig over syv år frem til 2015”. - Markedet fremover blir nok trangt, innenfor både bygg og anlegg, sier Bjørk Nielsen. - Mange kommuner trenger nye skoler og gamle-hjem, men har ikke råd. Jeg tror det kommer til å skje en sortering nå fremover, så når denne krisen er over, er vi færre aktører i bransjen. Jeg vet at det er mange andre store aktører som ikke har gjort nedbeman-ninger. Da kan vi være glade for at vi nå har en riktig størrelse på organisasjonen, sier han. Bjørk Nielsen er ydmyk for at Veidekke har gitt Hoffmann ro og oppbakking i den vanskelige perio-den. - Vi har også kommet styrket ut av de siste to årene når det gjelder samarbeid på tvers. For eksem-pel hjelper Trond Bølviken og Rolf Albriktsen oss nå i strategiprosessen for 2015, og vi har fått assis-tanse fra Veidekke på en glidestøp tidligere, sier Bjørk Nielsen.

Mot 2015Hoffmann setter nå i gang en omfattende kartleg-gingsprosess for å finne ut av hva som er nåsitua-sjonen våren 2010. Resultatet av kartleggingen skal brukes videre i arbeidet frem mot 2015. Blant annet skal de intervjue 200 av sine kunder. - Vi satt av hele 2010 for å planlegge årene frem-over, sier Anne Cort.

- Trenger vi å ha fokus på å rekruttere fra noen spesielle utdannelser? Må det faglige nivået bli høy-ere? Trenger vi kanskje en annen type kompetanse enn den vi har i dag? I krisetider er det ikke så mange som søker nye jobber, men når kriser er over, søker faktisk opptil 30 prosent nye jobber. Så utfordringen blir også å holde på folk; vi trenger alle medarbei-derne vi har fremover, sier hun. - Og vi ser lyst på fremtiden! n

Tekst og foto: Ane Sangnes

8

Aktuelt

Hoffmann på vei oppoverVeidekkes danske virksomhet, Hoffmann, har hatt noen tøffe år. Vanskelige markedsforhold har tvunget enheten til å redusere antall ansatte med hele 35 prosent. For 2009 er resultatene endelig godt på plussiden igjen, og organisasjonen er preget av optimisme.

Fredag 12. februar 2010 5LICITATIONEN

Entreprenørselskabet Hoffmann A/S har haft et pænt år, trods krise og til-pasninger

ÅRSREGNSKABAf Torben Sighsigh@licitationen.dk

Med en omsætning i det for-gangne år på 1,4 mia. kr. lyk-kedes det for entreprenør-selskabet Hoffmann A/S at komme med et resultat på 36,3 mio. kr. Set i forhold til året før er det en forbedring fra 8,6 mio. kr. Ikke mindst set i fi nanskrisens tegn, og med de usikkerhedsmomen-ter den har givet i form af nedskæringer mv. må resul-tatet bestemt betegnes som rimeligt. Omsætningen er 400 mio. kr. lavere end for-rige år, men det er resulta-tet af en helt bevidst stra-tegi, fordi man er gået efter de mere sikre forretninger og fokuseret på lønsomhed fremfor omsætning. Således er også ordrebeholdningen lavere for det kommende år, nemlig på 875 mio. kr., hvor den sidste år på samme tid var 980 mio. kr.

Fokus på lønsomhedDet er en strategi, som yder-ligere vil blive implemente-ret, og med en resultatgrad på 26 procent ligger man ganske rimeligt i feltet af større entreprenørselska-ber.

- Vi vil bringe lønsomhe-den mere i fokus, og vi kan mærke at det hjælper. Sam-tidig manøvrerer vi i et mi-nefelt når det drejer sig om underentreprenører og byg-gevareleverandører, hvor mange lider. Faktisk ind-købte vi sidste år varer og ydelser for ca. en milliard kroner, men for 10 procents vedkommende dvs. 100 mil-lioner kroner i omsætning, måtte vi ud og fi nde erstat-

ninger midtvejs i projektfor-løbet. I dag har vi en mere fast politik, når det gælder garantistillelse for leveran-cesikkerhed. Det er vi gan-ske enkelt nødt til, for ellers kan vi få ørerne i maskinen overfor bygherren, hvis pro-jektet ikke bliver færdigt til tiden, forklarede adm. di-

rektør i Hoffmann A/S, Tor-ben Bjørk Nielsen i forbin-delse med præsentationen af regnskabet. Han tilføjer at det kun er held og med-arbejdernes dygtighed, der har gjort at det ikke er gået galt i fl ere sager sidste år.

- Noget af det der også har givet resultater, er vo-res vedvarende fokus på ar-bejdsmiljøet. Det betyder faktisk langt færre uheld, og det indvirker positivt på resultatet, fordi arbejdet gli-der bedre, når der er orden i sagerne og styr på sikkerhe-den, tilføjer han.

Firmaet ligger meget fi nt, når det gælder ulykkesstati-stikken.

- Vi har meget fokus på arbejdsmiljøet. Det betyder bl.a. fælles kantine og indle-dende møder, hvor alle del-

tagende parter i et byggeri deltager, så der kommer fo-kus på arbejdsmiljøet i alle faser af byggeriet, og det at alle grupperne taler sam-men på tværs i kantinen gør at man dels kommer til at kende hinandne og derfor også passer bedre på hinan-den, siger han.

Ny prisstrukturDen kraftige opbremsning i byggeriet har medført en helt anden prisstruktur i markedet. Byggeriet er ble-vet ca. 30 procent billigere, og konkurrencen er skær-pet betydeligt:

- Det er virkeligt mærk-bart. Et standard sandwich betonelement koster i dag 750 kr. Det er ca. samme pris som det kostede i 1991, hvor jeg selv sad og regnede, fortæller han.

Det samme gælder løn-niveauet, hvor akkorderne er kommet under pres. Der tjenes mindre på byggeplad-serne, så alt i alt et billede af

en branche der er presset, og hvor det er “Survival of the fi ttest” dvs. den stærke-ste overlever.

- Generelt regner vi ikke med at der kommer for al-vor gang i tingene før i 2012. Vi har måske endda ikke helt set bunden endnu. Det bliver et spændende år, vi her går ind i, siger en reali-stisk Torben Bjørk Nielsen.

Også Veidekke-koncer-nen i Norge, der ejer Hoff-mann A/S, har gjort det ri-meligt godt i året. Her har man haft en omsætning på 15,5 mia. Nkr, hvilket er mindre end året før hvor den var 19,4 mia. Nkr. Re-sultatet før skat blev på 523 mio Nkr. mod 816 mio Nkr året før - og et udtryk for den samme situation som i Danmark.

- Vi er gået fra en situati-on, hvor det ikke længere er fi nanskrise, men en egent-lig lavkonjunktur, siger den norske koncernchef, Terje Venold.

NavneJohnny Olesen

HANS FØLSGAARD A/S: John-ny Olesen er ansat som over-ordnet salgsansvarlig for Industri, Elektronik og El-Teknik afdelingen.

Johnny Olesen får ansvar for at sætte mere fokus på udviklingen af de 3 afdelin-ger, ligesom han bliver an-svarlig for hele HF s Fokus-Partner program. Johnny Olesen kommer fra en stil-ling som salgsansvarlig for

Conec i hele Norden, Balti-kum og Rusland.

Michael Hjerl Hansen

NIRAS: Direktør Michael Hjerl Hansen fylder 60 år i dag fredag 12. februar 2010 og kan samtidig se tilbage på 30 års ansættelse i virk-somheden.

Omdrejningspunktet for Michael Hjerl Hansen har alle årene været infrastruk-tur. Han begyndte sin kar-

riere inden for energiplan-lægning og fi k hurtigt rollen som projektleder på fl ere af NIRAS’ store projek-ter. Han avancerede til afde-lingschef og siden divisions-chef og er i dag udnævnt til direktør med særligt ansvar for Niras’ aktiviteter inden for anlæg og infrastruktur. I Michael Hjerl Hansens tid er medarbejderstaben inden for dette forretningsområde vokset til over 300 ansatte.

Helt aktuelt er Michael Hjerl Hansen travlt beskæf-tiget med planerne for ud-bygningen af jernbanen på Lolland-Falster i forbindel-se med den nye bro over Fe-mern Bælt.

I de kommende år vil Michael Hjerl Hansen kon-centrere sig om at udvikle Niras’ forretningsområde inden for sit felt på både det danske og internationale

marked. Fokus vil særligt være på, at NIRAS tager del i de kommende investerin-ger i infrastruktur og kli-matilpasning af forsynings-sektoren i Danmark og internationalt. Sin sparsom-me fritid tilbringer Michael Hjerl Hansen helst sammen

med familien; gerne på ski-ture til Norge eller i som-merhuset på Møn, hvor han selv stammer fra.

DAI ARKITEKTER INGENIØ-RER: Kreativ direktør og medejer Per Wohlert har net-op holdt 30 års jubilæum.

Pon Rental A/SVrøndingvej 8A8700 Horsens Tlf. 7025 5387

Park Allé 3632605 BrøndbyTlf. 7025 5387

www.pon-cat.com

Udlejningsmaskiner til alle formål

PON

Hoffmann A/S har med en patenteret opfi ndelse taget hul på energirenove-ring og -optimering

RENOVERINGAf Torben Sighsigh@licitationen.dk

“Optimina” er navnet. Det er en ny maskine, som fi r-maet Hoffmann A/S faktisk satser en del på, for der er anmeldt patent på appara-tet, som nu er produceret i 20 eksemplarer.

- Optimina er et apparat der opstilles i et rum eller

fl ere steder. Den registre-rer brugen af rummet, samt alle de faktorer der indgår i brugen, dvs. temperaturer, lysforbrug, tilstedeværelse af mennesker mv. Den log-ger alle data, og kan efter-følgende give et billede af, hvordan man kan optime-re rummet energimæssigt. Det venter vi os en del af, for det er et realistisk bille-de den tegner, og derfor kan vi effektivisere energiopti-meringen, og dermed også brugen af rummet eller byg-ningen, så den ikke bruger unødigt meget energi, siger adm. direktør Torben Bjørk

Nielsen, som allerede nu har fl ere eksemplarer ståen-de ude hos forskellige byg-herrer.

- Vi regner med at vi på energioptimering kan have en forrentningstid på ca. 3,5 år, i hvert fald i mange til-fælde, siger han.

Han betegner det som et stort markedspotentiale, og især med hensyn til ned-bringning af CO2, hvor byg-ningsmassen faktisk står for 40 procent af udlednin-gen her i vesteuropa, og der er jo noget at tage fat på, si-ger han til Licitationen.

Entreprenør satser på energirenovering

“So ein Ding” kan man få ind i sin bygning at stå et stykke tid. Ud kommer en plan for energiopti-mering sammen med et tilbud fra Hoffmann A/S.

Pænt årsresultat fra HoffmannAdm. direktør i Hoffmann A/S, Torben Bjørk Nielsen, kan være rimeligt tilfreds med sit resultat.

ERHVERV 7FREDAG DEN 12. FEBRUAR 2010ERHVERV & ØKONOMI

Redigeret af Frede Godsk

Det er nye tider i byggebran-chen, og det har entreprenør-virksomheden Hoffmann fraGlostrup også måttet sande.

Siden 2006 er virksomhe-dens omsætning næsten hal-veret, men den gode nyheder, at selskabet er bedre til attjene penge.

Resultatet før skat endte på36,3 mio. kr. mod 8,6 mio. kr.året forinden.

Det er på trods af, at om-sætningen i 2009 faldt medmere end 25 pct. og endte på1,4 mia. kr., hvilket er et faldfra 1,9 mia. kr. i 2008 og hen-holdsvis 2,6 og 2,8 mia. kr. ide to foregående, da bygge-branchen nærmest løb løbsk.

Hoffmanns adm. direktørTorben Bjørk Nielsen er daheller ikke sen til at erkende,at tingene har ændret sig forbåde Hoffmann og bran-chen.

Der er luget ud»Vi er i hvert fald en virksom-hed med en mere ensartet oghomogen kultur. I lighedmed andre måtte vi tagemange uprøvede kræfter ind,men nu har vi dem med derette kompetencer og retteindstilling tilbage,« siger di-rektøren.

»Også branchen er blevetmere konservativ efter nogledårlige indtjeningsår. I 2007gik det alt for stærkt med atsige ja til det hele, men nu erder en helt anden risikovur-dering. I en branche med såsmå marginer som vores erman afhængig af, at der ikkeer nogen tabsgivende sager,og vores virksomhed har ikkehaft tabsgivende sager i2009,« siger han og nævner,at fem tabsgivende sager ek-sempelvis ødelagde regnska-bet i 2007, og dengang måtteman også fyre 35 pct. af sta-ben.

Vinteren driller byggeriBegyndelsen på året har væ-ret både-og for Hoffmann.Der er kommet nye ordrerind, bl.a. et parkeringshus tilVejle Hospital til en værdi af43 mio. kr., men til gengælddriller vintervejret bygge-virksomheder som Hoff-manns.

»Omsætningen går ned pågrund af den hårde vinter.Jorden er jo frosset, og vi kanikke grave. Det kan forskubbenoget omsætning fra 2010 til2011,« siger Torben BjørkNielsen, der for 2010’s ved-kommende forventer nogen-lunde samme omsætning.

Hoffmann har siden 2000været ejet af den norske kon-cern Veidekke og er Dan-marks fjerdestørste entrepre-nørvirksomheder. Selskabethar 40 pct. af sin omsætning iJylland. N

Hoffmanntjener igenpenge N Omsætningen raslerned, men entreprenør-selskabet Hoffmann erblevet bedre til at tjenepenge.

JACOB BREJNEBØL KNUDSENjakn@jp.dk

Forstædernes Bank har ud-viklet sig til at være et nær-mest bundløst hul forNykredit-koncernen. Tabetpå ejendoms- og aktiespeku-lanter i den kuldsejlede bankhar nu passeret 4,8 mia. kr.,og de samlede tab kan – iføl-ge koncernchefen Peter Eng-berg Jensen – i værste faldstige til op imod 6 mia. kr. in-den årets udgang.

Nykredit Realkredit-koncernens overskud for2009 blev på 179 mio. kr. førskat. Men uden Forstæder-nes Bank ville overskuddethave været på 4,9 mia. kr.,oplyste koncernchefen, dahan i går præsenterede årsre-sultatet.

For kun et halvt år sidenforudsagde han, at bundennu var ved at være nået,hvad angår tab i Forstæder-nes Bank. I august i fjor blevtabene opgjort til omkring2,5 mia. kr., og kun 75 speku-lanter blev dengang udpegetsom de store syndere.

Siden har Nykredit væretigennem alle udlånene meden tættekam, og det har på

bare seks måneder blotlagttab på yderligere omkring2,3 mia. kr. på banken, somden i december 2008 købtefor 1,8 mia. kr.

Dengang afsatte Nykredit,efter at have kulegravet allestore udlån, yderligere 1,5mia. kr. til at dække forven-tede tab på især de højrisika-ble ejendomslån.

Koncernchefen betegnerudviklingen i banken som»utilfredsstillende«.

»Vi venter i år yderligeretab på et tre-cifret mio-be-løb. Nærmere kan jeg ikkekomme det. Men årsagen til

de store tab er, at Forstæder-nes Bank før købet satsedepå at yde lån til især ejen-domme og aktier med sik-kerhed i anden- og tredje-prioritet,» siger Peter Eng-berg Jensen.

»Det er sikkerheder, somkan forsvinde helt, når ejen-domme og aktier falder iværdi, sådan som det skete i2008 og 2009.

Man kan med rette spørge,hvorfor vi ikke så den udvik-ling, men ligesom man såved oprydningen i RoskildeBank overgik tabene voresvildeste fantasi.

Du kan sige, at der var taleom "bad timing" at købe enbank netop på det tids-punkt, hvor markedernekollapsede, og skylden eralene min,« erkender han.

De fortsat massive tab påForstædernes Bank har bety-det, at Nykredit Bank fiknedskrivninger i 2009 påsammenlagt 5,25 mia. kr.,svarende til knap 21 pct. afbankens samlede udlån.

Nykredit Bank, der den 1.april fusionerer med Forstæ-dernes Bank, fik i fjor et un-derskud på 46 mio. kr. førskat i forhold til et under-skud før skat på 295 mio. kr. i2008.

Solid basisMen ellers havde banken ensolid indtjening i den almin-delige forretning. Basisind-tægter fra kundevendte for-retninger steg med 17 pct.fra 9,3 mia. kr. til 10,2 mia.kr.

Men udgifter og omkost-ninger er også steget. Isærhar deltagelsen i bankpakke1 belastet regnskabet.

Før nedskrivninger er ba-sisindtjeningen faldet medca. 400 mio. kr. til knap 3,5mia. kr.

Koncernens samlede real-kredit- og bankudlån steg i2009 med 63 mia. kr. til1.031 mia. kr.

De samlede nedskrivnin-ger på dårlige lån er samtidigsteg til godt 2,7 mia. kr. Kon-cernen har således måttetovertage omkring 100 bolig-er, og Peter Engberg Jensenforudser en yderligere stig-ning i antallet i takt med enstigende ledighed.

Samlet set venter koncer-nen et overskud i 2010 førskat på mellem nul og 1,5mia. kr. N

Bankeventyr dræner Nykredit N Forstædernes Bank er blevet et endeløst mareridt for Nykredit.

N Nykredit må set et koncernoverskud på 4,9mia. kr. reduceret til blot179 mio. kr.

BO JØRGENSENbo.joergensen@jp.dk

MIN SKYLD Nykredits adm. direktør Peter Engberg påtagersig skylden for det fejlslagne købaf Forstædernes Bank.Foto: Steen Wrem

Nykredit

Kilde: Nykredit JP-grafik: ANDERS MØLLER

Årsregnskab, mio. kr.

Basisindtægter

Resultat før skat

Egenkapital

Antal ansatte

2009

10.200

179

50.377

4.610

2008

9.274

-880

54.447

4.507

Finanstilsynet har begæretCapinordic Bank konkurs.Tilsynet mener, at banken erinsolvent.

Konkursen i velhaverban-ken kommer dagen efter, atCapinordic Bank selv valgteat gå i betalingsstandsning.

Den seneste uges kule-gravning af økonomien i Ca-pinordic Bank har afsløret,at 2009-resultatet ville bliveet underskud på over 1,2mia. kr. – og ikke de maksi-malt 170 mio. kr., som sel-skabet regnede med for min-dre end to uger forinden.

Bankens egne forsøg på atskaffe ny kapital mislykke-des, og banken valgte derforselv onsdag at gå i betalings-standsning, da den ikke vedudløbet af Finanstilsynetsfrist onsdag middag opfyld-te kravene til bankers sol-vens (soliditet).

Capinordic Bank skrev ien fondsbørsmeddelelseonsdag: "Det vurderes fort-sat, at aktiverne overstigerpassiverne. Endvidere vur-deres det, at alle kundersindlån vil blive dækket."

Men den tror Finanstilsy-net ikke på. Finanstilsynetvil ikke være med til, at Capi-nordic Bank "kun" går i beta-lingsstandsning, men hartorsdag indgivet konkurs-begæring over selskabet,"idet Capinordic Bank A/Sanses for at være insolvent."

Hvilket betyder, at der ik-ke er værdier nok i selskabettil at dække alle krav.

Sø- og Handelsretten harimødekommet Finanstilsy-nets begæring og taget Capi-nordic Bank under konkurs-begæring.

Kan næppe reddesDermed fortæller både Fi-nanstilsynet og Sø- og Han-delsretten, at der ikke var ud-sigt til, at Capinordic Bankkunne reddes. Og derfor kanen betalingsstandsning ikkebruges til noget som helst.Formålet med en betalings-standsning er at give et sel-skab arbejdsro fra kreditorer-

ne, mens mulighederne foren rekonstruktion eller del-vis videreførelse undersøges.

Men det havde Capinor-dic Bank i forvejen prøvet.Og granskningen af bankenførte kun til, at der blev af-sløret endnu større proble-mer end først antaget.

Så Capinordic Bank nåedekun at være i betalings-standsning i et døgn, indenselskabet gik konkurs.

Capinordic Bank er med-lem af Det Private Beredskabog og den statslige garan-tiordning i bankpakke I. Ind-skyderne i Capinordic Bank i

Danmark og de simple kredi-torer er derfor sikret.

Indskydere og kreditorer iCapinordic Banks svenske fi-lial er derimod ikke omfattetaf bankpakken. Indskydernefår dog dækket indskud påop til, hvad der svarer til50.000 euro (372.500 kr.)under den almindelige dan-ske Garantifond for Indsky-dere og Kreditorer.

Fremtiden for CapinordicBank er efter al sandsynlig-hed afvikling under Finans-iel Stabilitet.

I en meddelelse til fonds-børsen skriver bankens mo-

derselskab, Capinordic A/S:"Capinordic A/S forventer,at der herefter mellem kon-kursboet og Finansiel Stabi-litet A/S, eller et dattersel-skab heraf, bliver indgået af-tale om hel eller delvis over-dragelse af aktiver ogpassiver i Capinordic BankA/S til Finansiel StabilitetA/S ..."

Finansiel Stabilitet er detstatslige selskab, som overen årrække afvikler de aktivi-teter og de kunde-engage-menter i krakkede pengein-stitutter, som ingen af de øv-rige banker herhjemme vilovertage. En betingelse er, atpågældende bank er deltageri Bankpakke I, hvilket Capi-nordic Bank - ligesom langthovedparten af danske pen-geinstitutter er.

De krakkede banker og fi-nansselskaber, som Finans-iel Stabilitet hidtil har over-taget helt eller delvist, erEBH Bank, Fionia Bank, Løk-ken Sparekasse, RoskildeBank, Gudme RaaschouBank samt Straumur Burda-ras Investment Banks dan-ske afdeling. N

CapinordicBank konkursN Finanstilsynet tror ikke på, at aktiverne i Capinordic Bank overstiger passiverne.

KRISTIAN HALSKOV kristian.halskov@jp.dk

VELHAVERBANK CapinordicBank, der holder til i det gamle Tuborg-hovedsæde i Hellerup, har selv smidt håndklædet i ringen efter en rystende gennemgang af lånebøgerne. Foto: Torben Stroyer

Hoffmann fikk god pressedekning rundt de bedrede resultatene for 2009.

- Veidekkes danske virksomhet, Hoffmann, har vært gjennom en omfattende nedbeman- ningsprosess de siste to årene.

- I 2009 har virksomheten snudd negative resultater til positive. - Veidekke tok over Hoffmann i år 2000.

- Vi har en ordrereserve på en knapp milliard danske kroner i dag. Det tilsvarer cirka 60 prosent av budsjettet for 2010, og jeg har tro på at vi skal klare 100 prosent.

Torben Bjørk Nielsen.

Anne Cort.

Tett på

9

Aktuelt

9

Hoffmanns renovering av Glostrup Storcenter er ett av prosjektene som er vunnet på noe annet enn bare pris. Prosjektet er vunnet på de gode erfaringene fra et langvarig samarbeid med Steen & Strøm. Kjøpesenteret står snart fer-dig i ny og frisk drakt. Fra venstre: Henrik Diepgen og Katrine Seierøe Mortensen fra Glostrup-prosjektet.

Tett på

10

Aktuelt

10

Den løsningsorienterte partnerHele 70 prosent av Hoffmanns nåværende ordrereserve er vunnet på annet enn bare pris. Det langsiktige arbeidet med å bli kjent som ”Den løsningsorienterte partner” i kundekretsen begynner å betale seg, mener administrerende direktør i Hoffmann, Torben Bjørk Nielsen.

- Jeg vil si at vi er på god vei til å kunne høste fruk-tene av arbeidet, sier Bjørk Nielsen. - Hele 70 prosent av den ordrebeholdningen vi har nå, har vi vunnet på noe annet enn pris. Så jeg tror det må være lov å si at vi har fått innarbeidet oss i markedet som den løsningsorienterte partner. Den samme andelen i 2002 var kun 10 prosent, sier han.

Siden 2007 har Hoffmann arbeidet målrettet med prosjekthåndteringsverktøyet ”Hoffmanns rygrad”. Ryggraden består av seks faser i prosjekthåndterin-gen: Selektering, tilbud, kontraktsinngåelse, prosjek-tering, utførelse og overlevering. Gjennom å være best i alle fasene, er det store gevinster å hente. - Vi arbeider også svært målrettet med å være

tett på kundene, og der tror jeg til og med vi kan si at vi ligger litt foran både Norge og Sverige, sier Bjørk Nielsen. - Når vi skal vinne anbud uten å være lavest på pris, er vi avhengige av å ha gode relasjoner.

Tett på

11

Aktuelt

11

Logistikken avgjørendeGuldregnen, et pågående prosjekt til 36 mill. DKK, består av 30 boliger for psykisk utviklingshemmede i Middelfart kommune på i Jylland. Fem entreprenører gav tilbud på prosjektet, og Hoffmann vant. - Det som var avgjørende for at vi vant prosjek-tet, var byggedesignet og logistikken. Vi kunne tilby bedre løsninger enn konkurrentene og vant, selv om vi ikke var billigst, sier avdelingsleder i Fredericia, Palle Priska. Region Vest i Hoffmann har generelt vært lite pre-get av finanskrisen. Regionen har kun måttet redu-sere arbeidsstokken med tre personer i Fredericia, og har kommet greit gjennom den vanskelige perioden. Region Vest står for en tredjedel av totalomsetningen i Hoffmann, og gir dermed et godt bidrag til helheten. I Fredericia sitter ca. 30 funksjonærer og administre-rer flere store prosjekter. Blant den siste tidens større,

vellykkede prosjekter er de 119 pleieboligene i pro-sjektet Othello (150 mill. DKK), 114 boliger i prosjektet Lalandia (105 mill. DKK) og Energinets bygg (235 mill. DKK). Regionen har nettopp vunnet et nytt anbud: en ny ishockeyhall som skal hete Syd Energi Arena til 100 mill DKK. Der har trefellingen begynt, og arbeidet med ishockeyhallen starter snart. Et nytt parkerings-hus i Vejle til 36 mill. DKK er siste skudd på stammen; prosjektet starter om kort tid og overleveres allerede i august. ”Arbejdsglede betaler sig” er mantraet på prosjektene (se sak på neste side).

Gøy på jobben- Vi har kommet langt på involveringsdelen i Region Vest, og med ”Trimmet byggeri” ligger vi helt i tet, forteller Palle Priska entusiastisk. - Vi er optimistiske, og vi tror på fremtiden. Det er naturligvis utfordringer både når det gjelder HMS

og det å tjene penger. Det vi jobber mye med i Fredericia, er at det skal være gøy å gå på jobben, for uten at det er det, skaper vi heller ikke gode resulta-ter, sier Priska. Palle Priska er med i sikkerhetsgruppen i Region Vest og trekker fram ”Hjärta, energi og glädje”, en brosjyre om et initiativ fra Veidekke Sverige som han fikk på HMS-dagene. - Dette initiativet er spennende, hjertet er jo motoren, energien er drivkraften, også har vi gleden. Dette er skikkelig bra! I Veidekke og Hoffmann tenker man mye på menneskene – det gjør at jeg trives her, avslutter han. Se for øvrig Genistreken på side 26, der Hoffmann serverer kaffe fra spesiallagede kaffekanner. n

Tekst og foto: Ane Sangnes

- I Veidekke og Hoffmann tenker man mye på menneskene – det gjør at jeg trives her.

Som en følge av ekstremt vintervær i Danmark har Hoffmann pakket inn hele prosjektet i plast i Middelfart kommune. Dermed kan håndverkerne jobbe uforstyrret videre inne i varme omgivelser. Fra venstre: Avdelingsleder i Fredericia Palle Priska, prosjektleder på Guldregnen Lars Kremerbak,byggeleder Peder Øder og byggeleder Nikolai Jensen.

Tett på

1212

Aktuelt

Bedre byggeri, aflevering til tiden, flere penge på bundlinien og større sikkerhed og tilfredshed hos medarbejderne. Det lyder forjættende, men Projekt Arbejdsglæde på byggepladserne Guldregnen i Middelfart og Gudenåcenteret i Tørring er blevet så stor en succes, at tovholderne nu satser på at overføre procedurerne til andre Hoffmann-byggepladser. Projektet er blevet til med tilskud fra Forebyggelsesfonden og tager udgangspunkt i ”Her i Hoffmann”- konceptet, og formålet er at skabe bedst mulige forhold på byggepladsen for både håndvær-kere og byggeledelse, så opgaven løses bedst muligt i fællesskab. - Projektet er på mange måder et opgør med de hidtidige sikkerhedsprocedurer, som vi kender dem, og det er sket i et frugtbart samarbejde med Arbejdstilsynet, siger byggeleder Rikke Hauerslev, der arbejder på Gudenåcenteret og projektleder Peder Øder på Guldregnen. Man har fået lov til at afskaffe det traditionelle sikkerhedsmøde med referat, som ”normalt” holdes hver 14. dag og med deltagelse af alle formænd fra de forskellige faggrupper.

Basse-møderI stedet holdes der nu ”basse-møder” – navnet refe-rerer til basser og en kop varm kaffe – som der bydes på en gang ugentligt. Her tages de ting op, som Rikke Hauerslev sammen med en håndværker har noteret

sig og fotograferet ved de to runderinger tirsdag og torsdag. - Vi ser, om der er ting, der ikke er sikkerhedsmæs-sigt i orden, forbedringsforslag osv. Vi fotograferer f.eks. affald og rod. Det hele nedfældes i en rapport, som så drøftes på mødet. Der tales om udfordringer, løsninger og muligheder, og det er f.eks. svært at løbe fra byggerod, når det er dokumenteret på bil-leder, siger hun. Det er altså ikke formændene, der er med rundt på pladsen, men håndværkeren, der har sit daglige arbejde på stedet, og jobbet går på skift mellem fage-ne. - Det højner sikkerheden, og medarbejderne føler sig engagerede og involverede. De er glade, når de bliver spurgt, og vi har fået en ryddelig plads, siger Rikke Hauerslev.

At blive endnu bedreSom proceskonsulent for projektet har Hoffmann allieret sig med Pia Nielsen fra Certo Consulting. Hun

har selv en fortid hos Hoffmann, så hun kender både firmaet og branchen indefra. Meningen var at effektivisere det, Hoffmann alle-rede kan omkring kvalitet, tid og indtjening, men med et socialt aspekt, der omfatter sikkerhed, et godt psykisk arbejdsmiljø, godt samarbejde, god ledelse og god kommunikation på tværs af alle grupper. - Og der er rigtig mange: ledelse, håndværkere, bygherre, rådgivere, underleverandører, brugere osv. De skal have fælles mål og midler, og det får man bl.a. gennem fælles spilleregler, ordentlig planlæg-ning, ligeværdighed, god kommunikation, samar-bejde, hjælpsomhed m.v. Alt sammen bløde værdier, der er med til at skabe en god tone parterne imellem og dermed en god arbejdsplads. I sidste ende bærer det lønnen i sig selv, for arbejdsglæde skaber gode resultater, og så er vi tilbage ved god kvalitet, aflevering til tiden og dermed bedre indtjening, siger Pia Nielsen. n

Tekst og foto: Karen Sloth

FAKTA OM FOREByGGELSESFONDENFondens overordnede mål er at støtte projekter, der forebygger og forhindrer fysisk og psykisk nedslidning. Der kan gives midler til projekter inden for tre hovedformål:

• Projekter, der forbedrer arbejdsmiljøet inden for ned- slidningstruede brancher og jobgrupper. • Projekter, der forbedrer genoptræning og rehabilitering. • Projekter, der øger bevidstheden om risikoen ved rygning, alkohol, fedme og fysisk inaktivitet.

Fokus på arbejds-glædenByggepladserne ved Guldregnen og Gudenåcenteret vægter sikker-heden højt på en helt ny måde.

FAKTA GuLDREGNEN • Kontrakten lyder på 35 mio. kr. • Bygherre er Middelfart Kommune • Byggeperioden er juli 2009-oktober 2010 • Totalentreprisen omfatter 30 boliger til psykiatriske patienter, der i øjeblikket har boliger i det gamle hospital • Boligerne er på 65 m² inklusiv fællesarealer. Dertil kommer serviceområde og kælder. Alt i alt ca. 2800 m² byggeri • Arkitekter er GPP Arkitekter A/S samt Tt-arkitekt, mens Niras a/s er ingeniør

FAKTA GuDENåCENTRET • Kontrakten lyder på 33,3 mio. kr. • Bygherre er Gudenåcentrets Fond • Byggeperioden er maj 2009-juli 2010 • Totalentreprisen omfatter nybyggeri på 2600 m² i tre etager mellem to eksisterende haller fra 1970’erne – svømmehal og idrætshal • Dertil kommer renovering af svømmehallens tag, ombygninger i idrætshallen og renovering af tekniske anlæg • Arkitekt er GPP Arkitekter A/S og ingeniør Bascon A/S • Nybyggeriet giver plads til bl.a. motionsrum, fysioterapi, storkøkken, bibliotek, borgerservice, lokalhistorisk arkiv, nær- politi og en funktion som Byens Hus med mange aktiviteter

Foreløbig kører Projekt Arbejdsglæde indtil som-meren 2010. Her er det Pia Nielsen, der introducerer de nye spilleregler i kantinen, som i øvrigt i dag deles af alle på pladsen.

Mads og Willy fra Hoffmanns underentreprenør Jysk Specialpuds ApS. Vi gør opmærksom på at der ikke var hjelmpåbud på byggepladsen, da billedet blev taget. Foto: Ane Sangnes.

Tett på

13

Aktuelt

13

Veidekke Entreprenør har rustet opp anlegget på oppdrag fra Oslo kommune, godt støttet av Dokken og Kolo Veidekke. Nå har det blitt ny kunstisflate for hur-tigløp på skøyter og bandy. For som-merbruk vil samme flate få kunstgress for fotball og annen ballidrett. I tillegg har det blant annet blitt bygget nye gar-derober og tribuner. Kontraktssummen var i overkant av 30 millioner kroner eksklusive mva.

Frogner stadion ble åpnet i 1901, og det ble satt hele 23 verdensrekorder på banen. Både Sonja Henie og Oscar Mathisen gjennomførte sine første tre-ningsøkter og konkurranser her, og det har vært avviklet landskamper i fotball og bandy samt internasjonale friidretts-stevner på anlegget. n

Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes

Et av Kolo Veidekkes asfaltlag i Avdeling Kongsvinger ble kåret til beste asfaltlag i Statens vegvesens Region øst i 2009. Det er utleggerbas Kjell Gunnar Solvang som har ansvaret for laget som vant prisen. Prisen deles ut på grunnlag av gjennomført god kvalitet på arbeidet, ryddig-het i rapportering, god oppfølging av HMS, ingen alvor-lige hendelser i utførelsen av jobben, og et særlig godt samarbeid med byggherren. Gratulerer! n

Tekst: Ane Sangnes Foto: Kolo Veidekke

Beste asfaltlag i Region øst

Oscar Mathisentilbake på Frogner stadionVeidekke er nå ferdig med å bygge om og reha-bilitere ærverdige Frogner stadion i Oslo. Dette var hjemmebane for Norges gamle skøytekonge Oscar Mathisen (1888-1954), og her satte han en rekke verdensrekorder for om lag 100 år siden.Da asfalt skulle legges rett før jul, var det derfor på sin plass at vår asfaltør Oscar Mathisen (38) var til stede.

Mange av Veidekkes enheter samarbeidet på Frogner stadion. Fra venstre: Vidar Pålsøygard fra Dokken, Oscar Mathisen, Tedros Yared fra Distrikt Oslo og Anders Lillejordet fra Kolo Veidekke.

Oscar Mathisen klarte nok ikke å slå navnebrorens personlige rekorder på skøyter, men kan i hvert fall skryte av å ha banerekorden med veivals.

Onsdag 17. februar 2010 arrangerte entre-prenøren og byggherren kranselag. I stedet for å holde mønsåsskål, gikk pengene til et veldedig formål. Oslo Areal AS har tradisjon for å gi en gave til de utførende, men denne gangen gikk gaven til Redd Barna, øremerket Haiti. Byggherren Oslo Areal og Veidekke Entreprenør gav 30 000 kroner hver til for-målet.

- Alle egne ansatte og underentreprenø-rer var hundre prosent for dette, sier Geir Nicolaysen, prosjektleder på Strandtorget. Kjøpesenteret skal stå ferdig 1. november 2010. n

Tekst: Ane Sangnes Foto: Inger Stokland

Kranselag for HaitiByggherre og entreprenør på Strandtorget kjøpesenter i Lillehammer gav til sammen 60 000 kroner til Haiti-ofrene.

Givergleden var stor 17. februar på Strandtorget kjøpesenter. Fra venstre: Rørleggbas Arne Linn, Jørstad AS, elektrobas Lars Haugen, Skogvang Installasjon AS, ventilasjonsbas Per Kristian Johansen, Lillehammer Ventilasjon AS, prosjektleder Geir Nicolaysen, Veidekke Entreprenør AS, prosjekt- og driftsdirektør Gunnar Moen, Oslo Areal AS, Helene Lium og Guro Elverum, begge fra Redd Barna.

Fra venstre: Rune Gråberget, Jonas Trøftmoen, lagbas Kjell Gunnar Solvang og avdelingsleder Per Kristian Melsnes. Odd Henning Verket og Jørn Håvard Haugen var ikke til stede under markeringen.

Tett på

1414

Aktuelt

Stadsdelen Hyllie i Malmö har en central roll i Malmö stadsbyggnadsutveckling. Här ligger Malmö Arena, som redan nu drar tusentals besökare till ishockey-matcher och konserter. Här byggs nya tillfartsleder och parkeringsytor för att betjäna ett vida utsträckt område med bostäder, kontor, hotell och shopping-centra. Och mitt i allt detta ligger Hyllie Stationstorg, som den centrala knutpunkten för tågtrafiken mellan Skandinavien och kontinenten. När Malmö Citytunnel invigs kommer nämligen det sista hindret för direkt tågförbindelse via Malmö Centralstation över Sundet att försvinna.

Gigantiska dimensioner på alltI storlek kan Hyllie Stationstorg jämföras med Gustav Adolfs Torg i Malmö eller med Piazza San Marco i Venedig, berättar Martin Forsberg, platschef för pro-jektet. Marken ska beläggas med granitstenshällar i

ett format och en utsträckning som inte finns någon annanstans i Sverige. Totalt är det cirka 11 000 kva-dratmeter torgyta som ska beläggas. - De största granithällarna mäter 2 x 1 meter, är 120 mm tjocka och väger 650 kg/st, berättar han. Och det handlar om tusentals plattor som ska läg-gas. Naturligtvis är det ingen vanlig plattläggning för hand, utan vi måste använda speciella maskiner med sugklockor för att få allt på plats.

Ljussatt bokskog skapar stämning och intimitetTorget utformas som en grönskande oas med den skånska bokskogen som inspirationskälla; därför pro-jektnamnet Fagus (fagus sylvatica – bok på latin). Förutom avskiljande häckar och planteringar kom-mer 30 stycken 30 år gamla bokträd att transporteras från tyska plantskolan Lorberg i Berlin och planteras i speciellt tillverkade och förberedda planteringslådor.

Även dessa ingår i Veidekke Anläggnings uppdrag liksom uppförandet av 11 stycken 18 meter höga spe-cialtillverkade belysningsmaster, som ska monteras på färdiggjutna fundament. Mellan belysningsstolparna spänns vajrar med led-belysning som ett sinnrikt utformat spindelnät över hela torget. Belysningen styrs helt via datorer och gör det möjligt att åstadkomma olika färger och effekter, exempelvis simulera norrsken eller välja färg beroende på vilka lag som för tillfället spelar match på Malmö Arena.

Värsta vintern på årtiondenI vår blir det fem år som Martin Forsberg har arbetat för Veidekke. Bland annat har han varit med att anläg-ga Strandpromenaden i Helsingborg, men det här är ytterligare ett snäpp, tycker han. Hyllie Stationstorg är inte bara ett särdeles spännande projekt utan även

Banar vägen till EuropaNär Malmö Citytunnel invigs i december 2010 blir Hyllie Stationstorg första anhalten för tågresenärer till och från kontinenten. Och det är Veidekke Anläggning i Lund som bokstavligt talat bereder vägen.

- Hyllie Stationstorg är ett verkligt utmanande, prestigeprojekt. Det är ett projekt som syns och som vi så småningom kan se tillbaka på och förhoppningsvis vara stolta över. Men det är också ett viktigt projekt för kommunen och för Malmö Stad.

Tett på

15

en utmaning utöver det vanliga. - Ju mer man tränger in i detaljerna desto mer komplicerat inser man att det är. Vi måste göra rätt sak i rätt ordning. Inget är rutin. Vi har till exempel

många underentreprenörer som behöver komma till på samma yta och som vi måste anpassa oss efter. Dessutom pågår en rad andra projekt i direkt anslut-ning, vilket försvårar tillgängligheten. Sedan har vi också den strängaste vintern på decennier, vilket försenat arbetet med att bereda marken för vårens plattsättning och plantering.

Anlägger Sveriges största skelettjordytaUnder hela torget ska nämligen läggas så kallad ske-lettjord, den mest omfattande skelettjordytan som någonsin gjorts i Sverige. Den består av grov mak-adam, stenar som mäter cirka 150 mm i diameter, som läggs i flera lager. Därefter ska hålrummen fyllas med matjord som spolas ner, dels för bärigheten, så att man undviker sättningar, dels för att optime-ra växternas livsbetingelser. Torgets dagvatten ska sedan ledas ner till skelettet, som fungerar som ett lokalt bevattningssystem. Torgytan genomkorsas också av ett antal tvärgå-ende ränndalar för markavvattning och mellan dessa ska plattläggningen anpassas på millimetern när. Man kan nästan likna torget vid ett veckat papper, där dalarna utgör dränering.

Planering in i detaljNaturligtvis har MI-arbetet varit mycket värdefullt

för projektets genomförande. Det har underlättat planeringen och problemlösningen för oss själva och i samarbetet med våra underentreprenörer, menar Martin Forsberg. - Innan projektet kom igång satt vi nästan en månad och gick igenom alla handlingar och olika delar för att hitta de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna. Nu träffas vi varje måndag och gör upp schemat för veckans arbete. n

Text: Ann Straht Foto: Andreas Offesson

Aktuelt

15

11 000 kvm torg ska beläggas med kvadrat-meterstora granithällar och skifferstenar. Marken under ska stabiliseras med meterdjup så kallad skelettjord av grov makadam och jord. Men Veidekke Anläggning i Lund har just nu stött på patrull eftersom Skåne drabbats av värsta vintern på mer än 20 år, berättar projek-tets platschef Martin Forsberg.

Hyllie Station. Första anhalten för resande med tåg till och från kontinenten. Planerad invigning i december 2010.

Hyllie Stationstorg, Malmö

Generalentreprenör: Veidekke Anläggning, Lund

Beställare: Malmö Stad

Projektörer: Sweco Architects AB

Kontraktsumma: cirka 42 miljoner SEK

Byggstart: oktober 2009

Färdigställande: 15 oktober 2010

Invigning av torget: december 2010

Projektet har fått namnet Fagus och namnet kommer av det latinska för bok. Den skånska bokskogen står nämligen som inspirationskälla för ett grönskande torg mitt i ett sjudande centrum av resenärer till och från kontinenten, av bostäder, butiker, kontor och av Malmö nya ishockeyarena, tillika konsertarena. Platschef Martin Forsberg visar hur det kommer att se ut.

Platschef Martin Forsberg studerar ritningarnatillsammans med projektchef Petter Flodén. Mycket planering och förberedelser har krävts. Men tack vare gott MI-arbete fungerar samordningen och samarbetet mellan alla inblandade utmärkt.

Tett på

16

Aktuelt

16

SFP-faktoren, som angir energien som brukes til å drifte byggets ventilasjonssystem, er på 2,0. - Disse verdiene er oppnådd uten bruk av spesi-elt teknisk avanserte energitiltak, sier prosjektleder Jörgen Knetter. - Vi har brukt 20 cm isolasjon i plasstøpte dekker og vegger under terrengnivå, og isolasjonen er økt fra 15 til 17 cm i de bærende betongelementveggene, som har en total tykkelse på 45 cm. Glassvinduer/glassfasader har en U-verdi på 1,0. Det er så bra at snøen nesten ikke smelter på glasset i taket i glassgården. Betongveggenes evne til å magasi-nere varme og kulde, i kombinasjon med over tusen

automatisk styrte persienner, gjør at luftmengden i ventilasjonsanlegget er redusert i forhold til et kon-vensjonelt bygg, forklarer han. Et viktig energisparetiltak er 80 prosent gjenvin-ning av varme fra ventilasjonsluften. I tillegg har prosjektet tenkt ut tiltak for å bruke mindre energi på transporten av ventilasjonsluften. Det er oppnådd ved å plassere 15 aggregater slik at transportveien blir kort og kanaldimensjonen mindre. Av andre ener-gitiltak nevner Knetter bruk av romfølere som styrer lys og varme. Vindusflatene er også redusert med ca. 20 prosent i forhold til opprinnelig tegnet. - Den største utfordringen for oss har ikke vært å

imøtekomme energikravene, men byggetiden, mener Knetter.

Suksessfaktorer- Suksessfaktor nr. 1 er folka på plassen – funksjonæ-rer og håndverkere; det har vært en kjempegjeng. Vi har stått sammen i tykt og tynt, med mye humor midt oppe i det seriøse og slitsomme. Vi kunne ha tatt et dobbelt så stort bygg med denne gjengen her. Og tonen har smittet over på dem som har vært rundt oss, byggherre, underentreprenører og leverandører, sier Knetter. - Suksessfaktor nr. 2 er god planlegging, og det

Godt under energikraveneI løpet av to års byggetid har Veidekkes Drammensavdeling prosjek-tert og ferdigstilt det nye 33.000 m2 store kontorbygget til FMC på Kongsberg. Beregnet energiforbruk er på ca. 141 kWh per kvadrat-meter per år, godt under kravet på 165 kWh.

FMC Kongsberg:

Tett på

17

Aktuelt

17

Folka på plassen, god planlegging og sam-arbeidet med Block Berge Bygg i Stavanger er viktige suksessfaktorer i byggeprosessen. Anleggsleder Geir Andre Bakker (til venstre) og prosjektleder Jörgen Knetter har god grunn til å smile på vegne av sine medarbeidere.

skal anleggsleder Geir Andre Bakker ha sin del av æren for, mener Knetter. - Vi har fått til involvering og eierskap til bygge-prosessen, både fra egne folk og fra våre under-entreprenører. Vi har i praksis brukt involverende planlegging, men vi brukte ikke det begrepet og ikke lappeteknikken da vi startet planprosessen for litt over to år siden, sier Bakker. - Vi startet med å lage en plan, som er blitt gjennomgått og korrigert trinn for trinn med alle involverte og UE. De prosjekterende og de tekniske entreprenørene har fått kopier av planen, og på siste revisjon har de tekniske kommet med alle sine gjen-

stående aktiviteter. På hver av dem har vi fylt inn med foregående og etterfølgende aktivitet, og bemanning på hver aktivitet, forklarer Bakker.

Basene er medBakker mener at det å få opp bemanningen på pla-nen, er noe av det viktigste. Resultatet er blitt en fremdriftsplan som er fulgt hele veien, gjennomgått og tilpasset i ukentlige fremdriftsmøter. - Våre baser er med i fremdriftsmøtene, og i tillegg har vi kjørt egne fremdriftsmøter mellom formenn og basene som styrer sine lag ut i fra det, legger han til. Geir Andre Bakker kom inn på FMC rett fra den

store boligutbyggingen på Åstad i Asker, og skal tilbake dit til siste byggetrinn, sammen med flere av funksjonærene og håndverkerne fra prosjektet. - FMC er en helt annen type bygg. Her har vi lært mye om samkjøring av tekniske installasjoner. De blir mer og mer omfattende etter hvert som utviklingen går fremover med hensyn til energikrav og fleksibili-tet, mener Bakker.

Omfattende logistikk- De tekniske entreprisene er på til sammen nær 130 mill. kroner. Det er mye som skal inn i bygget, og omfattende logistikk må til for å få med alt. FMC er

FMC Kongsberg • Byggherre: Midgard Eiendom AS

• Arkitekt: Ljøterud og Ødegård, Kongsberg.

• Forhandlet totalentreprise til ca. 510 mill. kroner eksklusive mva.

• 70/30-arbeidsfellesskap mellom Veidekkes avdeling Drammen og Block Berge Bygg.

• Bemanning: 11 funksjonærer og ca. 30 egne håndverkere fra avdeling Drammen, Ringerike og Hallingdal. I tillegg kommer montører og administrasjon fra Block Berge Bygg. Topp bemanning totalt ca. 160 personer.

• Elementbygg med ni plasstøpte (glideforskalte) trappe-/heissjakter.

• Fire bygningskropper over seks etasjer i F-form, bygd sammen med glassgård.

• Totalareal ca. 33.000 m2, hvorav 24.000 m2 kontorer med 1.380 kontorplasser, 7.000 m2 parkeringskjeller og 2.000 m2 teknisk kjellerrom, inkludert squash- og trimrom.

• 4.700 veggelementer, søyler, dragere og hull- dekkelementer, til sammen 22.700 tonn, levert på 810 trailerlass fra Block Berge Bygg.

• Overflater i innfarget hvit betong og polert sort Larvikitt.

• 1.400 vinduer utvendig og innvendig.

• Oppvarming: Vannbåren fjernvarme, ingen kjøling, unntatt i møterom.

• 15 ventilasjonsaggregater skifter ut 400.000 m3 luft i timen.

Tett på

1818

Aktuelt

et elementbygg med et teknisk gridsystem på 240 cm, og det betyr at for hver 240 cm skal det være uttak for strøm, ventilasjon, varme og persienner, sier Bakker. - FMC er prosjektert som et fleksibelt bygg. Det vil si at i løpet av åtte timer skal man kunne flytte en kontorplass fra et sted til en annet, eller ta bort skillevegger og lage åpne landskap. Da må alt som trengs av føringer ligge i kanaler i ytter-veggene og i senter i hele bygget. Det har gitt oss en del utfordringer, sier Bakker. Suksessfaktor nr. 1 smitter over på HMS-arbeidet også, mener Jörgen Knetter. I løpet av to hektiske byggeår har det ikke vært fraværsskader på egne ansatte, kun to på underentreprenører. Det er blitt levert 945 grønne lapper. Si-indeksen er på 14,1, for å være helt nøyaktig.

Viktig bidrag fra Block Berge Bygg En annen suksessfaktor i prosjektet har vært leve-ransene og montasjen av betongelementene fra Block Berge Bygg i Stavanger. - Vi har jobbet tett sammen helt fra prosjekte-ringen og lært av hverandre, sier Jörgen Knetter. Det samme sier Stig Jespersen i Block Berge Bygg. - Vi er svært positive til deres måte å jobbe på. Vi har lært mye av jobben på Kongsberg. Det er forskjell på kulturene i de ulike delene av Veidekke. Blant annet er det større rigger og flere folk enn vi er vant til i Stavanger. Lærdommen tar vi med videre til Sørlandssenteret, sier Jespersen. - Leveransen til FMC er den største enkeltleve-ransen vi har hatt til nå. Bare elementene utgjør om lag 45 mill. kroner. Nå har vi også fått kontrak-ten på elementleveransene til Sørlandssenteret, som blir en god del større, legger Jespersen til. - 45 cm total veggtykkelse på fasadeelementer har gått greit med eksisterende produksjonsut-styr, men det er også maksimum tykkelse pr. dags dato, sier han. Det hører med til omtalen av FMC at hele job-ben startet med en forespørsel fra byggherren til markedssjef Arvid Johansen i Block Berge Bygg.Han tok kontakt med Veidekke i Drammen, og derfra fortsatte samarbeidet som endte med en av de største byggekontraktene for Veidekke i Norge i nyere tid. n

Tekst og foto: Ole R. Paulsen

Byggingen av Kolo Veidekkes raskeste asfaltkjerne-dam pågår nå for fullt i Brasil. - Arbeidene med Foz Do Chapeco-dammen startet i desember i 2009, og vi forventer å bli ferdig i løpet av april, sier Hossein Afsari-Rad.

Dammen er 47 meter høy, og i asfaltkjernen fylles det 51 000 tonn asfalt. Steinfyllingen er på 1,5 million kubikkmeter. n

Tekst: Ane Sangnes Foto: Prosjektet

120 ledere fra Veidekke var samlet på Holmenkollen Park Hotel i Oslo 21. og 22. januar. Hovedtema for årets samling var Veidekke i 2015. Interne og eksterne foredragsholdere ga deltakerne inspirasjon og inn-spill for å kunne jobbe med Veidekkes utvikling i et langsiktig perspektiv. Vi har alle noe å lære av hver-

andre, så det var satt av mye tid til gruppearbeid med diskusjoner og presentasjon av referanseprosjekter fra konsernets ulike virksomhetsområder. n

Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes

Ledermøtet 2010

På ledermøtet ble Torkel Backelin overrakt Veidekkes hederspris for sin store og betydelige innsats i Veidekke og Veidekkes konsernledelse gjennom mer enn 20 år. Torkel Backelin kom til Veidekke 1. juli 1989 som medlem av konsern-ledelsen med ansvar for strategi, marked og ram-mebetingelser. Han kom fra stillingen som leder

av den næringspolitiske avdelingen i Entreprenørforeningen – Bygg og Anlegg. Torkel må ta en betydelig del av æren for Veidekkes fantastiske utvikling de siste 20 årene, med ansvar for utformingen av konsernets strategi. Mot slutten av sin periode var Tokel også ansvarlig for HR- og HMS-funksjonen som Bente Lillestøl senere tok over. Torkel gikk av med pensjon 1. september i fjor, men bistår fortsatt i viktige saker. n

Tekst og foto: Ane Sangnes

Torkel Backelin hedret

Torkel Backelin mottok Veidekkes hederspris fra konsernsjef Terje R. Venold på ledermøtet i januar.

Fra FMC-bygget på Kongsberg.

Lasse Henriksen, Hoffmann og Helge Opedal, Region Syd i Veidekke Entreprenør.

Gjesteforeleser Göran Persson og konsernsjef Terje R. Venold.

Rask asfaltkjernedam

Tett på

1919

Aktuelt

Blant byggeoppdragene han kan han fortelle om, er rehabilitering av Tordenskiold skolesenter, rehabili-tering av hovedkaien, bygging av brann- og havari-skole, bygging av magnetiseringsstasjon, første del av hele fjernvarmeanlegget, mye arbeid i fjellhallene, rehabilitering av deler av svømmehallen og gardero-ber, og noen prosjekter som han ikke kan si noe som helst om i det hele tatt.

Logistikksenter Distrikt Bergen har nylig overlevert Logistikksenteret, som er et sentrallager med kontorfløy for forbruks-materiell på Haakonsvern. Kontrakten omfatter delvis riving av eksisterende byggmasse som er gjenbrukt, og bygging av en Astron stålhall med fasader i sand-wichpaneler og stålplatetak. Innvendig fri høyde er 10 meter. Bygget er radonsikret. Logistikksenteret er fundamentert på en masseut-skiftet sprengsteinsfylling med plasstøpte søylefun-damenter og ringmur og gulv på grunn. Arealet er på 2.800 kvadratmeter BRA på én flate. Kontraktssum er 51,7 mill. kroner. Byggherre er Forsvarsbygg.

Administrasjonsbygg for Kysteskadren(SKJE-bygget)Veidekke har revet eksisterende kontorer på ca. 700 kvadratmeter og bygger nå nytt administra-sjonsbygg med garderober over tre etasjer for sje-fen for Kysteskadren. BRA er 1.900 kvadratmeter. Entreprisen er en generalentreprise på 28,5 mill. kroner, med heis, men uten tekniske fag.

- Siden vi bygger for Sjøforsvaret, burde det kanskje hete admiralentreprise, undrer prosjektleder Espen Brekke-Molund. Bæresystemet er i stål med hulldekker. Fasadene er teglforblendede klimavegger. Trappe- og heissjakt er plasstøpt. Bygget er radonsikret. n

Tekst: Ole R. Paulsen Foto: Prosjektet

I Arna utenfor Bergen bygger Veidekke et næringsbygg med kontorer, lager og verksted på 2.600 kvadratmeter BRA for Magnus Thunestvedt AS. Entreprisen ble vunnet i skarp konkurranse med syv andre tilbydere. Byggetiden er seks måneder. Bygget er fundamentert på sprengsteinsfylling med punktfundamenter og ringmur. Fundamenter, heis- og trappesjakt er plasstøpt. Bæresystemet er i stål med innskutt mesanin i betongelementer. Fasadene utføres i sandwichelementer med tak i kor-rugerte stålplater. Entreprisen er på 14 mill. kroner. n

Tekst: Ole R. Paulsen Foto: Prosjektet

Haakonsvern – en god kunde gjennom en årrekkeVeidekkes samarbeid med Forsvarsbygg på Haakonsvern strekker seg over en periode på mer enn tjue år. Siden 1986 har vi vært der stort sett kontinuer-lig, sier distriktssjef Lars Rune Folkedal.

Bygger boliger i Bergen igjen

Ankerhagen omfatter 46 leiligheter over syv boligetasjer, inkludert en under-etasje, med leiligheter, parkeringsanlegg og tekniske rom. De to øverste eta-sjene er inntrukket, med felles takterrasse på toppen. Bygget har plasstøpte kjellerkonstruksjoner, bærende vegger og dekker. I de to øverste etasjene er bæresystemet i stål. Over garasjekjelleren anlegges det grøntareal og rekrea-sjonsområde. - Ankerhagen er starten på et nytt boligområde med den første blokkbe-byggelsen på Straume. Byggherren er den samme som på Sartor Storsenter, Altus Eiendom, forteller prosjektleder Espen Brekke-Molund. Kontrakten er på om lag 80 mill. kroner. n

Tekst: Ole R. Paulsen

Logistikksenteret er et av de siste i en lang rekke byggeprosjekter på Haakonsvern.

Ankerhagen.

Skisse:3 D Design AS.

Næringsbygg i Arna

Kontor, lager og verksted for Magnus Thunestvedt AS i Arna.

For første gang på over halvannet år bygger Distrikt Bergen et nytt boligprosjekt. Ankerhagen ligger på Straume ved Sartor Storsenter, som Veidekke har bygd ut etappevis fra 1978.

Tett på

20

Aktuelt

20

Ritar man ett träd utan rötter?Cirka 75 procent av kostnaderna för ett projekt är kostnader relaterade till inköp. Därför är det otroligt viktigt att se över våra inköp för attreducera dessa kostnader. Det finns en stor potential att ”tjäna pengar” på att göra kloka inköp och göra samarbetsavtal med ”rätt” leverantör.

- Men det är inte en centralt placerad inköpschef som sluter avtalen – besluten ska tas i samverkan med produktionen. Det är där de praktiska kunskaperna och erfarenheterna finns! Det säger Leif A Peterson, inköpsansvarig på Veidekke Entreprenad. - Inköp är ingen isolerad företeelse, därför är det viktigt att produktionen är med och påverkar vilka leverantörer som vi ska köpa varor och tjänster utav, för det är i projekten som kunskapen och erfarenhe-terna finns och det är de som arbetar med projekten som är bäst på att identifiera och reducera eventuella risker. Allt för att uppnå bästa tänkbara priser och rätt kvalitet mot optimal slutkostnad på våra slutproduk-ter, dvs. aktivt bidra till våra lönsamhetskrav. Leif A jämför det hela genom att teckna två träd. Ett träd ser ut som de flesta kanske ritar träd – utan rötter. Det andra trädet ritar han med rötter och frukt i trädkronan. - För att få en frodig trädkrona och få trädet att bära frukt måste det suga upp näring från roten, förklarar han i sin jämförelse med att hämta kunskap och erfarenheter från produktionen. Vi vill söka beho-ven från produktionen – inte förutsätta behoven! I Norge har man i många år framgångsrikt arbetat med en central Förankringsgrupp samt en central grupp som arbetar både strategiskt och operativt med inköp efter tagna beslut i Förankringsgruppen. Här har vi tagit lärdom av vårt norska moderbolags arbete. Vi har dock utvecklat deras arbetsmodell och brutit ner vårt arbete till att ske ännu längre ut i pro-duktionsledet. I Sverige har vi således nu också skapat en central Förankringsgrupp. Utöver den finns även regionala Förankringsgrupper. Utifrån skapandet av Förankringsgrupper startade vi förra året arbetet med en brett förankrad inköps-strategi 2010-2012 för Veidekke Entreprenad som

godkändes och togs av Förankringsgrupp Sverige. Genom att arbeta med Förankringsgrupper får vi mycket snabbare och smidigare beslut, samtidigt som ett stort antal medarbetare från produktionen är väldigt involverade i inköpsprocessen – här kan vi verkligen tala om Medarbetarinvolvering, fastslår Leif A.

Långsiktiga samarbeten med leverantörer- Samtidigt ger detta arbetssätt stora möjligheter att skapa skalfördelar och hitta utvecklingsbara leveran-törer som vi kan skapa långsiktiga relationer med. Vårt Veidekkehus, som består av våra grundläg-gande värderingar, har två yttre hörnpelare: Kunder och Leverantörer. Att skapa långsiktiga samarbeten med kunder är inget nytt. Men att göra det med leve-rantörerna har tidigare kanske inte varit lika självklart, trots att detta skapar en vinnarsituation för alla. Inte bara win-win-, utan en win-win-win-situation! Alla tre parter vinner: Kunden, Veidekke och Leverantören, säger Leif A entusiastiskt.

Nyckelordet är kommunikationHur skapas förståelse för dessa frågor ute på byg-gena? - Det handlar till syvende och sidst om att kommu-nicera och synas! Det är viktigt att både lyssna och berätta, att föra en dialog. Vi har bland annat tagit ett beslut i handlingsplanen för 2010 att alla inköpsche-fer och arbetschefer ska besöka minst en arbetsplats i månaden framöver. Då ska vi berätta om avtal och inköpsarbetet samt fånga upp och bearbeta de erfa-renheter som finns på arbetsplatsen, mot ständiga förbättringar! n

Text: Peggy Häggqvist Foto: Veidekke

Förankringsgrupp Sverige, från vänster: Kenneth Karlsson IC Väst, Eva Nissander IC Anläggning Öst, Victoria Lidfeldt IC Bygg Stockholm, Göran Domås AC Anläggning Öst, Bo Mårtensson IC Skåne, Johan Petersson PC Skåne, David Grimheden AC Bygg Stockholm, Leif A Peterson IC Entreprenad.Saknas i bild: Mattias Byrelius AC Väst.

Tett på

21

Aktuelt

21

Vad tycker du om VeidekkeEntreprenads inköpsstrategi?

Ritning: Jonathan Bergman Wettainen (7 år)

- Alla regionerna i Sverige har tillsammans tagit fram inköpsstrategin. Det är egentligen första gång-en som jag känner att den är vår egen och är verklighetsanpassad. Den kommer att bidra till att inköpsarbetet verkligen blir bra.

Victoria Lidfeldt, inköpschef Bygg Stockholm

- Det är viktigt att vi lägger stor vikt vid och priori-terar våra inköp eftersom de har stor påverkan på vår totala ekonomi. Det är bra att besluten förankras långt ut i leden, så att det inte blir en central del som styr allt. Det är den möjligheten som vi nu har fått genom de olika Förankringsgrupperna.

Göran Domås, arbetschef Anläggning Öst

- Inköpsstrategin är något som vi tagit fram gemen-samt, alla inköpsansvariga i varje region. Vi har jobbat väldigt mycket med den och jag tycker den har blivit bra. Den är nu väl förankrad i samtliga regioner.

Kenneth Karlsson, inköpschef Väst

- Inköpsstrategin är sund. Det här med fyra regio-nala Förankringsgrupper är extremt viktigt; att man förankrar det som de centrala inköparna gör ute i organisationen – där ju jag är en del av en sådan grupp. Det är bra.

David Grimheden, arbetschef, Bygg Stockholm

- Jag tycker den inköpsstrategin vi fick ihop 2009 är något som vi tagit beslut på tillsammans och det stärker oss att vi tar gemensamma beslut. Med Förankringsgrupperna får vi feedback vad man vill ute i organisationen. På så vis tar Inköpsforum inte fram något som inte organisationen vill ha.

Bo Mårtensson, inköpschef, Skåne

- Inköpsstrategin i Veidekke Entreprenad håller på att finna sin form i och med den starka påverkan och engagemanget från produktionen. Förankring av de områden som vi ska fokusera på och inte minst den goda implementeringen, är recepten på hur Veidekke i Sverige ska lyckas med inköpsarbetet.

Bjørn Martinsen, inköpsdirektör, Veidekke-koncernen

Tett på

22

Forbedringsprosesser

22

Gulskogen senter har en omsetningsprognose på 860 mill. kroner, med i alt 75.750 m2 gulvarealer, 131 butikker og parkeringshus i fem etasjer for 800 biler. På veggen i møterommet på brakkeriggen er det montert et Smartboard, en digital berøringsskjerm som speiler skjermen på den PC som blir tilkoblet. Smartboard kan tegnes på med elektroniske farge-penner, og innholdet på skjermen redigeres med peking og/eller med PC-tastatur. - Investeringen var på 40.000 kroner og skaper engasjement, oppmerksomhet og jobbing direkte inn i planen mens møtene pågår, sier prosjektleder Nils A. Mogstad. Prosjektet har også investert i en ingeniør, trainee

Christian Settemsli Mogstad, i 60 prosent stilling. Han oppdaterer planverket, legger inn nye aktiviteter etter behov og redistribuerer på e-post i MS Project og PDF-format hver uke til alle baser, formenn og underentreprenører. En fargekopimaskin som skanner og skriver ut i endringer etter hvert som de kommer rett fra nota-tene på Smartboard, er innkjøpt på prosjektet, og vi har stor tro på at den også vil bli en god investering, sier han.

Mange erfaringerErfaringene, etter ti måneders drift i fase fire, opp-summerer Nils Mogstad slik:

- Når det gjelder drift av planen, har det vist seg at oppdatering/status tar tid og dessverre krever masing. Planarbeidet krever mye arbeid og tidsbruk internt, og tilstrekkelig kapasitet til å drifte det er både nødvendig og lønnsomt. Det kan vi dokumen-tere, sier han. - Avvik må håndteres fortløpende, for det skal lite til før snøballen begynner å rulle og bli for stor. I driftsmøtene er det mest effektivt å ta små UE og deres aktiviteter først, og så permittere dem fra møtene. - IP har gitt oss mer oversikt, roligere arbeidsmiljø og bedre produksjon gjennom integrering med Vi i Veidekke. Informasjonene kommer til rett tid, og

Bedre drift og akkord med Involverende planleggingVeidekke bygger nå fjerde og siste fase av utvidelsen og ombyggen av Gulskogen senter. Driften kjøres med Involverende planlegging (IP) gjennom hele byggeprosessen, og bruk av elektronisk verktøy i utarbeidelsen og oppfølgingen av planprosessen.

Tømmerbas Thomas Ringstad (bakerst) og tømrer Reidar Sæther er godt beskyttet mot kulda, men det blir kaldt på føttene uansett når en jobber ute. Den krumme ytterveggen bygges med åtte toms stenderverk med senteravstand 30 cm på leddet fleksisvill i stål. Stenderne er spesialbestilt og er 10,2 m lange. - Det lengste treverket vi har hatt, sier Sæther.

Prosjektleder Nils A. Mogstad med Smartboarden som har vist seg å være en svært god investering i oppfølgingsarbeidet med planprosessen.

Tett på

23

Forbedringsprosesser

23

stemningen på byggeplassen er blitt bedre. Vi får også tilleggseffekter av IP i form av bedre mann-skapslister og bedre kontroll på når eventuelle forse-ringer må iverksettes. En viktig erfaring er at vi byg-ger opp kapasitet til å ta den delen av driften som vi ikke har kontroll på fra starten, nemlig innredningen for leietakerne. Totalt sett gir IP oss en bedre mulig-het for å lykkes, mener Nils Mogstad.

- Mye å sette seg inn i Tømmerbas Thomas Ringstad er godt innpakket mot sprengkulda der han styrer laget på bygging av ytter-vegger og innervegger. Han mener at IP på mange måter har fungert greit, blant annet når det dukker opp uforutsette ting. - Vi driver med noen gamle bygningskropper som skal bygges om og integreres i nybygget, og da blir

det en del omrokkeringer, sier han. - IP er mye å sette seg inn i, men det blir lettere og lettere etter hvert som en blir kjent med planene. De fanger opp mye detaljer, og vi får med oss UE på en bedre arbeidsflyt. De er med på samme laget, sier Ringstad, som også mener at informasjonsflyten på plassen er blitt mye bedre.

Bedre akkord- Og ikke minst viktig for karene, akkorden er blitt bedre. Den har gått oppover med bruk av IP, og det gir ekstra motivasjon, understreker Ringstad. Den største utfordringen for planleggingen mener Ringstad ligger i innredningsarbeidene for leieta-kerne, fordi jobbene blir ikke avklart før de er der. - Når det kommer en stor tilleggsjobb, blir det vanskelig å planlegge i minste detalj, og det kan øde-legge noe av grunnlaget for planen, sier Ringstad.

Rammebetingelser fastlagtDet har vært en arbeidskrevende vei frem til utvikling og full integrering av IP i driften. Gulskogen fase fire fikk mandat til å bli et læringsprosjekt på råbygget i slutten av mai 2009. Bakgrunnen for byggeplassens ønske om å bli et læreprosjekt var behovet for større kontroll på fremdriften og mange uforutsette forhold som preger hverdagen ved kjøpesenterbygging. Rammebetingelsene for bruk av IP i driften ble

Lappeteknikk på grå-papirrull er starten, uan-sett hvor my elektronikk som blir brukt i fortset-telsen av planarbeidet. Trainee og planansvar-lig Christian Settemsli Mogstad til venstre, og driftsleder Arne Jørgensen til høyre. Christian har 60 prosent stilling og trener aktivt sprint. Han er firedob-belt Norgesmester ifriidrett på henholdsvis 100 og 200 m innendørs og utendørs i fjor.

Tett på

24

Forbedringsprosesser

24

besluttet av byggeplassledelsen og tok utgangs-punkt i oppdeling i hovedfasene råbygg, tett bygg, innredning, leietakerarbeider og avslut-ning. Planen er filtrert per fag/UE, og Veidekkes aktiviteter belegges med ressurser. Inndeling av planen er tilpasset prefab-montasjen, omfanget av UE og deres aktiviteter i fasene og tidsplan og sluttdato. Driften hadde dårlig tid, som vanlig. Alle funksjonærene, timelønte og UE ble samlet til et oppstartmøte 22. juni, hvor planene for IP ble presentert. Møtet startet med lunsj og en innfø-ring i IP ved avdelingsleder i Drammen, Steffen Fagerås, og fortsatte så med gruppearbeid og den etter hvert kjente lappeteknikken på metervis med gråpapir. - Den prosessen er svært viktig og kan ikke erstattes med Smartboard, understreker Nils Mogstad. Nytt møte ble avtalt nøyaktig en uke senere. Etter møtet ble planen etablert i MS Project i løpet av to dager, og distribuert til alle til gjen-nomsyn og kommentarer. Uken etter ble det holdt et arbeidsmøte hvor planen ble gjennomgått på Smartboard, med gjennomgang av hver aktivitet, tid rekkefølge, dato, nye aktiviteter med mer. Revidert utkast ble utarbeidet og nytt møte avtalt. I mellomuken ble det også holdt særmøter med utvalgte UE og egne formenn. Arbeidsmøte nr. 2 fulgte opp-legget for møte nr. 1. Endelig planutkast ble så utarbeidet og satt ut i driften.

Etableringserfaringer- Erfaringene fra etableringsfasen er at alle må inviteres og tankegangen forankres hos alle. Møtestart med lunsj har vært positivt. Møtene må begrenses til faser, heller flere enn færre. Erfaringer etter en tids bygging er at vi har kommet i forkant i forhold til driften, og det er mindre misforståelser på grunn av felles dialog. Møtestruktur med fokus på fremdrift fører til at avvik identifiseres og tiltak iverksettes. Større eierskap fører til bedre etterlevelse. Det er bedre kommunikasjon mellom basene for de forskjel-lige fag, smidigere overganger mellom fagene, økt informasjonsflyt opp og ned, mindre brann-slokking og større kontroll på langsiktig beman-ningsbehov. Bedre fremdrift gir bedre økonomi for alle.

Oppdatering og eierskapPlanen oppdateres med status hver torsdag og distribueres til alle baser, formenn og UE. Planen brukes aktivt i lagsmøter med alle fra laget, bas-møter med samtlige baser og driftsmøter med samtlige formenn fra Veidekke, underentrepre-nører, drifts- og anleggsleder. Nils Mogstad understreker også at det er vik-tig å presisere hvem som eier planen. Lagplanen eies av bas som er møteansvarlig med formann som medhjelper, ukeplanen eies av formann, som er møteansvarlig med driftsleder som med-hjelper, og utkikksplanen eies av driftsleder som er møteansvarlig med anleggsleder som med-hjelper. De syv forutsetningene sjekkes ut på hvert møtenivå ut i fra behov. Og aktivitetene friskmeldes etter dette. Planen blir møtets referat sammen med en kort oppsummering av mann-skapssituasjonen, HMS og kritiske aktiviteter.

4 833 aktiviteter hittil- Veien videre for driften av IP-prosessen frem mot overtakelsen, som er 1. november i år, er staket ut. Det er rom for forbedringer på flere punkter. Det skal avholdes evalueringsmøte med alle involverte så langt. Planen har til nå 4 833 aktiviteter, og det blir flere før vi er i mål, sier prosjektleder Nils A. Mogstad til slutt. n

Tekst og foto: Ole R. Paulsen- Vi har innført en del nye datasystemer, som KVIKT i Asfalt, og da må vi også oppgradere kompetan-sen, sier prosjektansvarlig for kompetanseprosjektet Andreas Osland. - Vi har ikke hatt tilbud om dataopplæring på lang

tid. Derfor var det viktig å sette i gang et tilbud som dette nå når vi har innført så mange nye datasyste-mer, sier Osland. Veidekke Industri søkte i høst om midler fra Vox, og fikk tildelt hele 600 000 kroner. Vox er en etat

Veidekke Industri mottok i høst midler fra Vox for å heve IT-kompetansen i Asfalt. Region Østland er første region ut, og hele 120 personer har til nå gjennomført kurs i generell datakompetanse hos Folkeuniversitetet.

Oppgraderer IT-kompetansen

Tett på

25

Forbedringsprosesser

25

under Kunnskapsdepartementet som arbeider for økt deltakelse i samfunns- og arbeidsliv ved å heve

kompetansenivået hos voksne. Veidekke Industri har spyttet i drøye 100 000 kroner til og gitt arbeidsti-den til kursdelta-kelse. Kursene gjen-nomføres praktisk av Folkeuniversitetet og har gått i hele regio-nen: Gjøvik, Hamar, Hønefoss, Kolbotn, Kongsvinger, Lille-strøm, Sandefjord og Skien. Både regions-

direktør, distriktsledere og tidligere divisjonsdirektør har deltatt.

Kartlegging først- Vi gjennomførte en ganske omfattende kartlegging av nivået i forkant av dette, først med en egeneva-luering. Basert på evalueringen delte vi folk inn i to nivåer, grunnleggende og videregående nivå, sier Osland. Folkeuniversitetet har gjennomført både kartleg-ging og opplæring. Fordelen med Folkeuniversitetet er at de finnes over hele landet, og har kurslokaler og -utstyr tilgjengelig. Kursene går over 30 skoletimer fordelt på åtte kvelder. - Mange kan kanskje ett dataprogram godt, men har likevel hull å tette. Man kan bli mye mer effektiv

i måten man jobber på og få en mer effektiv arbeids-flyt, sier Osland.

Hever grunnkompetansenI Folkeuniversitetets lokaler i Lillestrøm foregår vide-regående opplæring. Kursdeltakerne er fem repre-sentanter for Veidekke Industri. Tema for ettermid-dagen er ”internett”, og kursholder gir en innføring i strukturer, arbeidsflyt og generell kunnskap. Tidligere har generell kunnskap knyttet til vanlige program-mer vært tema. Avdelingsleder i Oslo, Jan Bøie, er fornøyd med kursene. - Dette opplegget er veldig bra. Vi hadde et par på avdelingen som ikke hadde meldt seg på, og de har faktisk takket meg i etterkant for at jeg overtalte dem til å bli med, sier Bøie. - Mange tror at de kan mye, men det er som regel litt å lære likevel. Det er alltid noen detaljer man ikke har visst om.

Nye holdinger- Dette er et virkemid-del vi har satt i gang for å gjøre det lettere for medarbeiderne våre å mestre de digitale verktøy-ene vi bruker, sier Trude Gylland, HR/HMS-direktør i Veidekke Industri. - Ikke alle har vokst opp med datamaskiner, og mange har kanskje aldri fått formell opplæring i dette. Det blir stadig viktigere å beherske digitale verktøy, og med denne kursingen får vi hevet det generelle IKT-nivået i organisasjonen, sier Trude Gylland, - Vi har hatt veldig motiverte deltakere, for det har vært et stort behov, sier Gylland.

Muligheter også for andreBare Asfalt har fått kurstilbud foreløpig. Men med innføring av nye datasystemer i de andre forret-ningsområdene vil det åpne seg muligheter her også. Kursene kan også bidra til å endre holdninger. - Hvis man har svake dataferdigheter, er det ikke så enkelt å ta i bruk nye digitale verktøy. Men med god opplæring er det lettere å se nytteverdien i de nye systemene. Vi har en ny søknad til Vox inne nå. Den dekker Folkeuniversitetets Region Midt, det vil si våre medarbeidere på Møre og Trøndelag, avslutter Andreas Osland. n

Tekst og foto: Ane Sangnes

Stemningen er god på kurs hosFolkeuniversitetet i Lillestrøm. Fra venstre: Jan Bøie, Willy Frøshaug og Per Arne Granaasen.

- Mange tror at de kan mye, men det er som regel litt å lære likevel.

Trude Gylland.

Andreas Osland.

Veidekke Industri søkte om midler fra Vox for å heve den generelle IT-kompetansen i Asfalt.

Asfalt har innført KVIKT, et datastøtte-system for virksomheten.

Veidekke Industri mottok 600 000 kroner i støtte til opplæringen og har bidratt med drøye 100 000 kroner selv.

Folkeuniversitetet står for det praktiske kursopplegget.

HK på Skøyen fungerte som pilotprosjekt.

Region Østland har gjennomført kurs-rekken i vinter.

•

•

•

•

•

•

Tett på

2626

Forbedringsprosesser

Etter noen turbulente år går Hoffmann nå i gang med å kartlegge nåsituasjonen, et arbeid som skal danne grunnlaget for strate-giarbeidet frem mot 2015. Som et ledd i kartleggingsprosessen skal Hoffmann besøke egne kunder for å hente inn informasjon om seg selv. - I forbindelse med nåsituasjonsundersøkelsen vår, har vi tatt for oss de fire Veidekkeverdiene, profesjonell, redelig, grense-sprengende og entusiastisk, og delt dem opp i flere underpunkter der vi utdyper hva de betyr for oss. Så har vi bedt hver region om å velge mellom fem og åtte personer på ulike nivåer i organisa-sjonen. Disse skal deretter ut for å spørre fem kunder hver om hvordan de opplever at Hoffmann etterlever Veidekkeverdiene.

På den måten får vi samlet mye verdifull informasjon om hvordan samarbeidet med kundene fungerer, sier Torben Bjørk Nielsen. På besøksrunden hos kundene tar Hoffmanns medarbeidere med seg en knallrød Alfi kaffekanne, spesialinnkjøpt for anlednin-gen. Denne blir så stående igjen hos kunden, som blir minnet på Hoffmanns besøk i lang tid fremover. Ideen er både enkel og god. - Vi skriver ikke Hoffmann på kannen, men på hanken skal det stå ”Den løsningsorienterede partner”, og så må kundene selv komme på hvem det var, sier Bjørk Nielsen. n

Tekst: Ane Sangnes Foto: Hoffmann

De har gjort alt forarbeidet og laget en komplett pak-keløsning for prosjekt ”Vi bygger bro”, basert på et vellykket samarbeidsprosjekt med 9. og 10. klasse-trinn ved Kjøsterud skole i Drammen. Pakken består av to hefter som oversendes på mail. Det ene er en tredelt Powerpoint-presentasjon av Veidekke med innføring i konstruksjonsprinsipper, byggemåter og brotyper, og til slutt en presentasjon av selve gruppeoppgaven som skal gjennomføres. Presentasjonen er bygd opp slik at den enkelte Veidekke-avdeling kan klippe inn bilder av broer i sitt nærmiljø. - Det ga god respons når elevene kjente igjen broer fra nærmiljøet, sier Anette. Det andre heftet er en Word-presentasjon av den todelte arbeidsoppgaven, hva som kreves for bedøm-ming, nødvendige skjemaer for anbud, material-behov, bestillingsskjemaer, frister og en ordliste med faguttrykk.

To kåringerGjennomføringen starter med et oppstartsmøte med lærerne på skolen. Deretter er det kick-off på ca. en halv dag. Her kjøres Powerpoint-presentasjonen for samtlige elever og lærere som er involvert. Etter

dette kommer ikke Veidekke tilbake før beste arki-tekt, det vil si beste broskisse, skal kåres. Dette tar en halv dag. Siste del av oppgaven er brobygging, og Veidekke er med på finaledagen og kårer beste entreprenør, dvs. beste brobygger. Også dette tar en halv dag. Vinnerne fra Kjøsterud skole fikk pizza og en kino-billett i premie. - Det er skolen som kopierer opp introduksjonen og oppgavene og kjører prosjektet. Vi gir input, erfa-ring og bedømming. Det krever ikke altfor mye, men skolen må være engasjert. Det er hele motoren for å drive prosjektet, sier Leif.

Stort engasjement- Elevene ved Kjøsterud skole ble fort engasjert, og prosjektet ble svært positivt mottatt og fulgt opp av lærerne. Prosjektet holdt et hundretalls 14-åringer i ånde, uten problemer, sier Anette og Leif. - Oppgavene utfordret dem både på det praktiske og teoretiske. Det var også morsomt å se hvor fort 14-åringene tok til seg våre faguttrykk og begreper. Skolen knyttet prosjektet direkte til undervisningen i matematikk, norsk, datafag og kunst/håndverk.

PR og rekruttering Prosjektet ga Veidekke god PR i regionsavisen Drammens Tidende, som slo til med to oppslag, hvorav det ene var en dobbeltside. - Vi tenker slik at hvis flere avdelinger/distrikter i Veidekke engasjerte hver sin ungdomsskole, kunne det bli et varemerke for Veidekke og bidra til å styrke vårt omdømme. Kanskje vi kunne lage en større kon-kurranse blant vinnerne fra hvert distrikt, sier Anette og Leif. De mener også at et slikt partnerskapsprosjekt kan virke positivt for rekrutteringen til bygg- og anleggs-fagene. Avdeling Drammen har som mål å gjøre dette prosjektet til et varig samarbeid med skolen og å rul-lere på mannskapet fra Veidekke som deltar. Neste runde med Kjøsterud skole blir en gang på høsten 2010. - Det er bare å glede seg, vi synes dette er skikke-lig gøy, sier Anette og Leif. n

Tekst og foto: Ole R. Paulsen

Smart kaffekanneprofileringKaffetørste kunder av Hoffmann kan heretter drikke sitt brygg fra Hoffmannkaffekanner.

Anette Gjestemoen og Leif Bjarne Helgesen med prosjektpakken til ”Vi bygger bro” som de stiller til disposi-sjon for alle avdelinger/distrikter i Veidekke.

Startpakke for skole-samarbeidPlanlegger avdelingen/distriktet ditt å inngå partnerskapsavtale med en nærliggende ungdomsskole og starte en brobyggingsoppgave?Ta kontakt med Anette Gjestemoen og Leif Bjarne Helgesen, for tiden henholdsvis anleggslederassisent og driftsleder på FMC bygget på Kongsberg.

Genistreken

Genistreken

Tett på

2727

Forbedringsprosesser

Forskningsprosjektet omhandler Involverende plan-legging – planleggingsmetodikken som skal gi flyt i produksjonen gjennom: • Riktig rekkefølge • Arbeidsdeling i tid • Fjerning av hindringer • At alle deltar i planleggingen av egen hverdagForskningsprosjektet har tre hovedområder som skal studeres: • utvikle en metode for måling av flyt i prosjekt- basert produksjon. Flyt er hovedmålet med Involverende planleg- ging, men vi har i dag ingen fullgod metode for å måle flyten i våre prosjekter.

• Betydningen av kultur og det sosiale samspillet mellom aktørene i prosjektbaserte virksomheter. Forskere har skrevet svært mye om betydningen av kultur og sosiale prosesser i stasjonære virk- somheter (for eksempel fabrikker), men lite om betydningen av dette i prosjektbaserte organisa- sjoner (for eksempel entreprenørbransjen).

• Den strategiske sammenhengen Involverende planlegging må inngå i. Involverende planlegging både påvirker og på- virkes av relasjonene til våre kunder og leveran- dører.

Blant forskningsaktivitetene planlegges blant annet to doktorgrader og flere masteroppgaver. Både Veidekke Entreprenør AS og Kruse Smith AS er i en praktisk utprøvingsfase og vil støtte forskerne med de erfaringene som gjøres i læringsprosjektene. Støtten fra Norges forskningsråd gjør denne forskningen mulig, og en dypere forståelse av disse temaene vil ha stor nytteverdi for hele næringen. n

Tekst: Kjetil Nyseth Foto: Ole R. Paulsen

Med et klima i endring og nye krav til et mer effektivt energiforbruk i boliger og yrkesbygg står bygge-næringen foran store fremtidige utfordringer. Det må bygges bedre med hensyn til fuktsikkerhet, varme-isolering og tetthet. Dette medfører nye byggtekniske løsninger for tak-, vegg-, gulv-, og grunnkonstruksjo-ner. Fukt- og byggskader står for den desidert største andelen skader i byggenæringen, og derfor arran-gerer Veidekkeskolen jevnlig kurset ”Klimatilpasning og nye energikrav”. - Det startet som et fukt- og byggskadekurs hos Isola i Eidanger i 2001, sier Bjørn Martinsen, innkjøps-direktør i Veidekkekonsernet og ansvarlig for kurset.

- Vi har hatt et snitt på tre samlinger per år helt fram til november 2009, og kurset i fukt- og bygg-skader har siden 2001 blitt videreutviklet til også å inneholde nye energikrav etter EU-normen som har vært gjeldende siden 1. august 2009, sier Martinsen.

utslag på bunnlinjenKurset arrangeres gjennom Veidekkeskolen med sam-arbeidspartnere og forelesere fra Sintef-Byggforsk, Rockwool, Isola og maxit. - Vi samarbeider meget godt med våre leverandø-rer på dette området, sier Martinsen. - ”Klimatilpasning og nye energikrav” er blant de

seminarer i Veidekkeskolen som har fått gjennomgå-ende høye evalueringskarakterer. God kunnskap om disse viktige problemstillinger vil gi direkte utslag på bunnlinjen til Veidekke, dersom kunnskapene omset-tes i praksis på riktig måte, sier Martinsen. Kursene arrangeres over hele landet. Neste kurs i ”Klimatilpasning og nye energikrav” blir i vår og skal avholdes i Kristiansand. n

Tekst: Ane Sangnes Foto: Veidekke

Forskningsprosjektets styre holdt det første ordinære styremøtet på Veidekkes hovedkontor. Trond Bølviken er styreleder. Fra venstre: Kjetil Nyseth (Veidekke), Tian Sørhaug (UiO), Sol Skinnarland (Fafo), Nina Læknes (Kruse Smith), Solveig Yndesdal (Kruse Smith), Leif Moland (Fafo), Trond Bølviken (Veidekke), Lena Bygballe (BI), Bo T. Kalsaas (UiA)

Forskningsprosjekt på produksjonsflytVeidekke Entreprenør AS har sammen med forskningsinstituttet Fafo, Kruse Smith AS, Handelshøyskolen BI, Universitetet i Oslo og Universitetet i Agder fått støtte fra Norges forskningsråd til å gjennomføre et stort forskningsprosjekt i produksjonsflyt. Prosjektet startet høsten 2009 og varer fram til 2014.

Reduserer fukt- og byggskaderVeidekkeskolens kurs ”Klimatilpasning og nye energikrav” arrangeres i vår for 22. gang. Kontinuerlig kompetanseøkning når det gjelder fukt- og byggskader gir stor gevinst i produksjonen. Cirka 360 Veidekkeansatte har gjennomført kurset til nå.

Høstens kurs i ”Klimatilpasning og nye energikrav” ble avholdt på Thorbjørnrud Hotell.

2828

HMS

Arbeidslagene på Gulskogen senter har tatt i bruk en selvbygget flyttbar miljø- og HMS- stasjon. Den består av en finerplate på hjul, med en finervegg på midten. På den ene siden av veggen er det montert sorterings-stasjoner for avfall for rent bygg, med kurv for reservesekker og holdere for svabere, river, spader og annet håndverktøy. På den andre siden er det montert førstehjelpssta-sjon med utstyr og en grønn postkasse for innsamling av ”grønne lapper”. - Plattformen er lett å flytte rundt på dek-kene og blir flittig brukt, sier tømmerbas Thomas Ringstad, som etterfyller kurven med reserve avfallssekker. n

Tekst og foto: Ole R. Paulsen

Att spara tid och pengar genom att få en gemensam arbetsstruktur där man belyser processen, ordning och reda, organisation och erfarenhetsåterföring, var ytterligare en anledning. En certifiering innebär att man får ett riktmärke på att kunskapsnivån höjs, säkerheten blir bättre och miljöarbetet utvecklas. Regionen blir på så vis kvalitetsstämplad med kontinuerliga krav på ständig förbättring som underlättar samarbetet mellan olika organisationer.

Kunden vet vad den fårVarje år väljs slumpmässigt ett antal arbetsplatser ut för att grillas inför två interna och en extern revision. Region Väst är just nu i tagen för att utbilda ett tiotal revisorer som ska utföra de interna revisionerna. Varför kraven är högre i Västsverige gentemot resten av landet tros bero på regionens höga andel

tunga industriföretag, som tex SKF och Volvo, där det under en längre period varit en tuffare marknads-situation med högre krav på en strukturerad och dokumenterad arbetsstruktur. Under 2010 kommer Region Väst arbeta för att även bli arbetsmiljöcertifierade, eftersom man tror att det kommer att bli ett krav från kunderna. Har du frågor angående Region Västs certifiering, kontakta Johan Alte, tel +46 31 50 56 08, mail johan.alte@veidekke.se. Utan certifiering hade Region Väst inte fått Etapp 13, utbyggnad av Vänerbanan och E45 mellan Agnesberg och Marieholm, för 255 MSEK av bestäl-laren Banverket. Någon vecka innan certifieringen var klar förlorade man ett jobb trots lägsta pris för att man inte var certifierad. n

Text: Åsa Edman Foto: Veidekke

Smart miljø- og HMS-stasjon

”En certifiering är en kvalitetsstämpel”.

Garanterat i ständig förbättringFler och fler företag, både offentliga och privata, i Göteborgsregionen, kräver att deras samarbetspartners är certifierade. Men det är inte den enda anledningen till att Veidekke Entreprenad Väst i dag är miljö- och kvalitetscertifierade.

I begynnelsen av desember var i overkant av 50 medarbeidere samlet utenfor Oslo på en todagers samling med helse, miljø og sikkerhet på programmet. Målet var at deltakerne skulle få med seg økt kunnskap, inspirasjon og motivasjon tilbake til sitt dag-lige HMS-arbeid. Dette skulle de oppnå ved å lære av hverandre, knytte kontakter på tvers av avdelinger og grenser samt ved å lytte til og diskutere de interne og eksterne presentasjonene. Terje R. Venold innledet samlingen ved slå fast at han og resten av konsernledel-sen har lovet hverandre at HMS heretter alltid skal stå øverst på agendaen hos alle i Veidekke. - Men dette er ikke nok, vi må også handle. Det betyr blant annet å forankre, involvere og utøve konsekvens. Vi skal ikke ha skader i Veidekke, og det innebærer et betydelig løft også for ledelsen, sa Venold. - Det må i større grad jobbes med hold-ninger gjennom medarbeiderinvolvering, og

jeg er overbevist om at et miljø på arbeids-plassen som også involverer alle underen-treprenører må til for å lykkes med HMS. Og det er fortsatt deler av vår virksomhet som ser på HMS som en utfordring i forhold til produksjonsflyt og fremdrift, men heldigvis er det en stadig mindre utbredt holdning, avsluttet Venold. n

Tekst og foto: Helge Dieset

Inspirasjonssamling for HMS-medarbeidere

Skandinavisk HMS-gruppearbeid representert ved Eunike Sandberg (Norge), Marie-Louise Johnson (Sverige) og Lars Iversen (Danmark).

årets HMS-dagVeidekkes årlige skandinaviske HMS-dag går av stabelen i Stockholm tors-dag 15. april. Programmet utarbeides i disse dager: Det blir interne og eksterne foredrag samt utdeling av Veidekkes HMS-pris.

2929

HMS

Student og daglig leder i bedriften, Jo Inge Dalland, var den som fikk ideen til produktet. - Jeg har selv 15 års erfaring fra byggebransjen og har sett behovet for bedre sikring, spesielt av arbeidere som jobber i høyden. En slik vest vil være en viktig del av deres arbeidsverktøy. Studentene har utarbeidet en prototype av sik-kerhetsvesten. De har fått til en intensjonsavtale med Veidekke og Entreprenørforeningen – Bygg og Anlegg (EBA). Intensjonsavtalen går ut på at de skal støtte og hjelpe studentene, samt at studentene kan bruke deres kontaktnett. Dessuten er formann Thor Harald Skovly i Veidekke Entreprenør i Telemark er mentor for studentene.

Engasjerende og læreriktArbeidet er tidkrevende, men studentene stortrives som gründere og oppfinnere. - Vi tenker ikke på det som jobb, for det er så interessant. Vi blir veldig engasjert når vi er med på å skape noe vi selv har utviklet, sier Henning Borgeraas.

- Vi lærer mye om nettverksbygging, salg, møte-virksomhet og blir flinke til å ta kontakt, supplerer Mariann Stubberød. Studentbedriftene fra HiT har alltid hevdet seg godt når de konkurrerer med andre studentbedrifter. Byggingeniørstudentene håper TopSafe vil bidra til å opprettholde den gode tradisjonen. - Den første konkurransen er fylkesmesterskap for studentmesterskap i februar, men målet vårt er å komme til EM, sier Stubberød. Selv om studentbedrifter i utgangspunktet skal avvikles etter endt skoleår, er det ikke uvanlig at mange av studentene som har drevet student-bedrifter, starter for seg selv etterpå. Det er heller ikke denne gjengen fremmed for. - Hvis dette produktet blir en suksess, vil vi alle satse på bedriften videre, sier Geir Inge Hallstein-sen. n

Tekst og foto: HiT

Det var första gången detta pris delades ut och Peter fick priset för att han kommit på en enkel och kostnadseffektiv lösning med ett slutet system för påfyllning av hydraulolja i de tunga maskinerna som används vid bygget av Norra Länken. Peters förslag innebär flera miljövinster i ett och samma förslag. Genom att använda ett slutet system med snabbkopplingar vid påfyllning av hydraul-olja och genom att beställa på bulk, som går i retur tomma, undviker man slattar som annars blir kvar i plastdunkarna vid manuell påfyllning. Risken för spill minskar och mindre mängd avfall uppstår eftersom man inte använder plastdunkar. - Syftet med miljöpriset är att engagera entre-

prenörens medarbetare som i sitt dagliga arbete kan upptäcka förbättringar som kan leda till att belast-ningen på miljön minskar. Det är speciellt viktigt vid ett projekt som Norra Länken som dels ligger mitt i staden och dels i hela sin längd sträcker sig genom Nationalstadsparken. Vi belönar därför innovativa och kreativa förslag. De kriterier vi har haft för ögo-nen när vi bedömt de 16 inkomna bidragen har varit

• Miljövinst • Generell tillämpning • Genomförbarhet • Besparing och • Energieffektivitet.

Det berättade Vägverkets projektchef Björn Terstad i samband med prisutdelningen i slutet på förra året. - Det här kom som en överraskning! Jag hade tänkt länge på det här, men först nu blev det verklig-het. Att jag kunnat utveckla min idé beror på att jag fått god respons på arbetsplatsen. Jag har ju inte gjort det för egna pengar, utan har fått ägna tid åt att utveckla idén på jobbet, säger Peter Larsson, som sedan priset delades ut lämnat arbetsplatsen Norra Länken. Nu jobbar han med vid undervattensprojek-tet vid kärnkraftverket i Oskarshamn. n

Text: Peggy Häggqvist Foto: Ryno Quantz

Studentbedrift utvikler fallsikringsvestGjennom studentbedriften TopSafe SB er fire byggingeniørstudenter ved HiT – Høgskolen i Telemark –i gang med å utvikle en sikkerhetsvest for arbeidere som jobber i høyden. Vesten er konstruert for å ta opp fall, fungere som støttesele, arbeidsstol, rapelleringssele og synlighetsvest. Vesten er komfortabel ogenkel å bruke, forteller de entusiastiske gründerne.

Peter Larsson, mekaniker vid tunnelbygget Norra Länken, har tilldelats Vägverkets Miljöpris på 25 000 kronor.

De fire byggingeniørstudentene Jo Inge Dalland, Mariann Stubberød, Henning Borgeraas og Geir Eirik Hallsteinsen har utviklet en ny type fallsikrings-vest.

Fick Vägverkets första miljöpris

Tett på

30

Eiendom

30

Entreprisekontraktene er på henholdsvis 185 mill. kroner i Skien og 78 mill. kroner i Porsgrunn. I Skien var det stort offisielt fremmøte med taler og gratulasjoner fra arbeids- og velferdsdirektør Tor Sagli, fylkesmann, ordfører og fylkesdirektør for NAV. Det falt mange rosende ord om byggeprosessen, arkitekturen og samarbeidet med byggherren. - De har bidratt til et kjempefint bygg, Veidekke har levert til ”særdeles”, sa NAV-leder i Skien, Per Stokstad. - Skien sentrum har fått et nytt merkebygg, et flaggskip ved torget, som vil få meget stor betydning for byen og som vil generere ny aktivitet i sentrum, mente fylkesmann Kari Nordheim-Larsen. Hun frem-hevet samarbeidet med Veidekke som utmerket. - Noen problemer har det vært med fremkomme-ligheten, men jeg har sett alt det blir bra, sa hun. Veidekkes konserndirektør Eiendom Skandinavia,

Arne Giske, gratulerte med åpningen og overrakte en gave til NAV i form av en grafikk av et fyrtårn av bil-ledkunstneren Kjell Nupen. - Det er ikke hver dag at vi er med på å åpne så store og flotte bygg som dette. Vi er like stolte som dere i. Bygget er blitt meget brukervennlig, og det blir ikke til uten videre, men gjennom et tett samarbeid mellom arkitekt, kommunale instanser, brukergruppe-ne som NAV har etablert, og entreprenøren, sa Giske. Han beskrev samarbeidet som godt og tillitsfullt. - Jeg håper dere vil trives og drive godt og pro-duktivt – vi har et par ledige etasjer på toppen med en fantastisk utsikt hvis dere skulle få behov for å utvide, avsluttet Giske. Åpningsseremonien var ledsaget av musikkinnslag av Telemark messingkvintett, og etter at båndet ble klippet, inviterte NAV på kaffe og kake, og omvisning i etasjene.

Bygget ble tatt i bruk allerede i midten av desem-ber, mens de øverste etasjene ble ferdigstilt. NAV hadde opprinnelig leid de fire nederste, men tok med seg femte etasje også.

Kjøpte i 2006- Veidekke Eiendom kjøpte tomten ved torget i Skien i 2006. Da stod det et eldre bygg her med hybler, to puber og deler av en bensinstasjon. Vi visste at det kom en konkurranse om nytt NAV-senter, og vi hev oss på, hyret inn arkitektkontoret Børve & Borchsenius AS, vant konkurransen og forhandlet frem et byggeoppdrag, forteller utviklingssjef Preben Asbjørnrød i Veidekke Eiendom. Omtrent parallelt gikk samme prosessen i Porsgrunn sentrum. - Bygget er prosjektert med strenge krav til tek-niske leveranser, energi og miljø i form av varme-gjenvinning og styring av lys og luft. Hver eneste

NAV-sentrene offisielt åpnetEt av Norges aller største NAV-sentre med rundt 150 ansatte ble offisielt åpnet i Skien den 29. januar, to dager etter at det nye NAV-kontoret i Porsgrunn ble åpnet. Begge kontorene er bygd i totalentreprise med Veidekke Eiendom som byggherre og med NAV som største leietaker.

Tett på

31

Eiendom

31

arbeidsplass har fire selvstendige IKT-punkter og bare i de fire etasjene NAV leier, er det trukket 27 km med datakabler, sier Asbjørnrød. - Miljøkravene går utover det som er spesifisert i Tek 07. Det har vært et nybrottsarbeid for de fleste i driften her. Det er nesten ikke bygd noe etter Tek 07. Jeg mener dette er det første bygget i denne regio-nen, sier Asbjørnrød. - 6. og 7. etasje i bygget står fortsatt ledig og arealene må nok deles litt opp. NAV har foreløpig en tiårs leieavtale. Veidekke Eiendom tar imidlertid sikte på å sette begge byggene ut i markedet. Det er ikke Veidekkes forretningsidé å sitte som utleier. Vi skal utvikle, selge, skaffe nye prosjekter og bygge, sier Asbjørnrød.

Syv etasjer og 9 600 kvadratmeterNAV-bygget i Skien er på i alt 11 670 m2 BRA, over syv etasjer, inklusive fellesareal og 2 000 m2 P-hus i kjelleren. - Vi fikk noen utfordringer i starten på grunn av jordskjelvberegningene. Det ene hjørnet av bygget står på fjell, de andre på inntil 30 meter stålkjerne-peler. Det er et stort bygg, og vi mistet ca. to måneder i starten, blant annet på grunn av grunn-forholdene og forurensede masser fra et gammelt gassverk og bensinstasjonen som har stått på tomta. Middelalderbyen i Skien lå midt i veien der vi skulle spunte, forteller prosjektleder Svenn Brede Larsen.

- Armeringssystemet i bunnen av bygget er komplekst, med pelehoder, dragere og tett armert bunnplate. Parkeringskjelleren går utover byggets grunnflate, halvveis ut i gateløpet, noe som medførte en del trafikkomlegging. Kjelleren er plasstøpt, og bygget er utført med prefab-elementer med innslag av plasstøpte skiver som ekstra avstiving ved og rundt sjaktene, forklarer Brede Larsen. - Fra vi begynte med elementmontasjen til vi overleverte, er det gått under ett år. NAV flyttet inn i fire etasjer den 15. desember. Nå innreder vi 5. etasje til NAV og gjør 6. og 7. klar til innredning, sier anleggsleder Per Harald Pedersen. Om lag 20 prosent av produksjonen er utført i egen regi. På topp bemanning var vi 40 egne og fem funksjonærer i snitt. Loe Betong har levert og mon-tert elementene. Vi har tatt plasstøpt betong, fastveg-ger og yttervegger. Kravene til Tek 07 er prosjektert inn, og vi har oppfylt dem med god margin, sier Pedersen. SI-indeksen har variert en del gjennom bygge-perioden, men ligger rundt 12 i snitt. Ingen skader med fravær. - Det har vært et hardt kjør for å nå fristene, men vi har klart det, og bygget er blitt et flott landmerke i Skien, som vi kan være stolte av, mener Pedersen. n

Tekst og foto: Ole R. Paulsen

Grafikken til Kjell Nupen symboliserer det fyrtårnet NAV-bygget er i regionen. Konserndirektør Arne Giske overrakte Veidekkes gave til NAV ved Per Stokstad.

Atriet er NAVs resepsjon og sentrums nye storstue.

Entreprenør, leietaker og byggherre i atriet som er fellesareal for NAV-brukere. Atriet går i hele byggets høyde. Gesimshøyden er 27 meter. Fra venstre: anleggsleder Per Harald Pedersen, leder for NAV i Skien, Per Stokstad og utviklingssjef Preben Asbjørnrød i Veidekke Eiendom,

Tett på

32

Eiendom

32

Det aktuella området på Hornsbruksgatan vid Högalidsparken på Södermalm i Stockholm består av en bergskärning som gör parken delvis otillgänglig och svåranvänd. Veidekke Bostad och Wasted Space har ansökt om markanvisning för ny bostadsbebyg-gelse, 60-80 bostadsrättslägenheter (Veidekke) samt kommersiella lokaler i en befintlig byggnad (Wasted Space), där det i bottenvåningen i dag finns en tun-nelbanestation. Wasted Space tänker sig bland annat ett hotell i byggnaden. - Det kontroversiella med projektet är att vi föreslår bebyggelse i kanten av en park. Där är det många som har synpunkter. Samtidigt innebär en exploatering att staden får ekonomiska möjligheter att investera i en grönare gatumiljö och åtgärder för att förbättra tillgängligheten till och kvalitén på par-

ken. Ambitionen är nu att öka förståelsen för detta samt att erbjuda medborgarna insyn och medverkan i planeringen av projektet. Målet är att nå ökad kon-sensus. Därmed kan effektiviteten i själva planerings-processen bli bättre. Om ett sådant förslag har brett gehör även bland kringboende, borde förutsättning-arna vara goda att det kan genomföras, säger Jan Svensson, projektledare på Veidekke Bostad, region Mälardalen.

Dialog med intressenterOm man googlar på projektet, upptäcker man att det redan är många som har åsikter på sina bloggar. - Vi har redan börjat dialogen med olika intres-senter i närområdet. Över 100 personer har hittills engagerat sig genom den enkät som skickats ut,

säger Marie Eriksson på Wasted Space. Sedan dess har också ett stormöte ägt rum i början på februari. - Det är spännande att pröva en så här annorlunda planprocess, vilket mig veterligen inte har gjorts i så här stor skala någon gång tidigare i Sverige. Nästa steg är en tvådagars workshop, dit experter kommer att kallas in. Större och mindre grupper ska arbeta med idéer och förslag som arkitekter sedan visualiserar. Här kan vi verkligen tala om ett grense-sprengende arbetssätt, säger Jan och tillägger: - Visst kan den här processen ta en del extra tid, men vår förhoppning är att när vi väl har ett förslag som de kringboende står bakom, kommer vi att få färre överklaganden så att vi faktiskt ”tjänar” tid i slutänden. n

Text: Peggy Häggqvist.Illustrationer: Stockholms stad.

Veidekke Bostad har tillsammans med Wasted Space AB*) fått en gemensam markanvisning av Stockholms stad för att bygga 60-80 nya lägenheter samt kommersiella lokaler i en befintlig byggnad på Södermalm i Stockholm.

Kringboende får utökat medinflytande ibostadsprojekt

Här syns Veidekkes och Wasted Spaces markanvisningar, där det befintliga huset med sin T-baneuppgång finns inritat till höger i bild. Illustration: Stockholms stad.

Vy från Hornsbruksgatan med exploateringens maximala utbredning och höjd. Till höger ser man Högalidskyrkan. Illustration: Stockholms stad.

Här kan vi verkligen snacka om grensesprengende säger projektledare Jan Svensson, och syftar på ett projekt i Stockholm där medborgarna ska vara med och påverka utformningen. Foto: Thomas Svensson.

*) Wasted Space är ett företag som tycker att det finns många oupptäckta eller outnyttjade och bortglömda platser i staden – wasted spaces. Platser som istället kan bidra till att skapa delaktighet, glädje, möten och ett större utbud av upplevelser för stadens invånare. Wasted Space bygger på ett nära samarbete mellan invånare, beslutsfattare och poli-tiker kring kreativ och hållbar stadsutveckling. Vitsen är att alla som vill, främst de kringboende, ska få medinflytande i hur ett sådant nytt projekt ska gestalta sig. Läs mer på www.wastedspace.se och www.peopleowned.org

Tett på

33

Nye oppdrag

33

Kontraktssum over 20 mill. NOKNye oppdragVEIDEKKE ENTREPRENØR

Distrikt Østfold

Peer Gyntsvei 60 og Skogsbrynet 58, MossKunde: Moss Kommunale Eiendom Samlokaliserte boliger for mennesker med utviklings-hemming. Til sammen 22 leiligheter samt fellesarealer.Anleggstid: febr. 2010 - mai 2011Kontraktssum: 32,9 MNOK

Distrikt Follo/Indre ØstfoldStrandliveien, KolbotnKunde: Strandliveien AS Oppføring av 106 leiligheter fordelt på 5 boligblokker(10 360 m2) stående på felles garasjeanlegg (3 700 m2).Anleggstid: jan. 2010 - nov. 2011Kontraktssum: 195 MNOK

Princess 2, SkiKunde: Princessgruppen AS Oppføring av lagerbyggAnleggstid: mars 2010 - okt. 2010Kontraktssum: 24,2 MNOK

Distrikt OsloWesterdals School of Communication, OsloKunde: BI Kontor og Undervisning AS Ny skole for ca. 450 studenter og 60 ansatte,beliggende på Vulkan-området ved Kuba ogAkerselva. Fem plan inkl. kjeller, ca. 4 450 m2.Anleggstid: mars 2010 - juli 2011Kontraktssum: 80 MNOK

Distrikt Indre ØstlandCC Gjøvik – Nybygg Møbelindustrien, GjøvikKunde: CC Mart’n Eiendom Gjøvik AS Riving av eksisterende bygg. Nybygg med forretnings-lokaler og treningssenter i fire plan og parkering ikjeller – bra ca 8 400 m2. I tillegg skal vi bygge nytt tak over eksisterende bygg (1 700 m2) og et nytt tekniskrom (450 m2).Anleggstid: mars 2010 - sept. 2011Kontraktssum: 90 MNOK

Distrikt HaugesundKontorbygg for Aibel, Garpeskjær/Risøy, HaugesundKunde: Garpeskjær Eiendom ASBygget blir på 5 500 m2 BTA over fem etasjer. Rommer 306 arbeidsplasser. Blir det første lavenergibygget idistriktet med energibehov på under 125 kWh/m2 pr år.Riving av nåværende bygg på tomta er i gang.Anleggstid: aug. 2010 - jan. 2012Kontraktssum: 85 MNOK

Kynningsrud FundamenteringE6 Trondheim – Stjørdal Kunde: NCC Construction AS12.835 m2 spunt og 4.650 lm stålrør i Møllenbergløsmassetunnel. Anleggstid: april 2010 - mars 2011Kontraktssum: 126 MNOK

Sørenga D1b-2, OsloKunde: AS Ing. Gunnar M. BackeCa. 12.500 m stålkjernepeler i forbindelse medoppføring av leiligheter.Anleggstid: mars - sept. 2010Kontraktssum: 25 MNOK

Strømmen Storsenter, StrømmenKunde: Øie ASStålkjernepeler Ca. 537 stk. (2900 lm), spuntca. 4000 m2 m/stag og bjelkestengsel ca. 320 m2

i forbindelse med utvidelse av kjøpesenter.Anleggstid: mars - sept. 2010Kontraktssum: 20 MNOK

VEIDEKKE ENTREPRENAD

Region VästEntreprenad 41 B, GöteborgUppdragsgivare: Bana Väg i VästByggnation av dubbelspår cirka 2,5 km. Grundförstärkning med KC-pelare på hela sträckan,ca 800.000 meter.Projekttid: jan. 2010 - juli 2012Kontraktssumma: 175 MSEK

Region: Bygg StockholmStettin 5, Värtahamnen, StockholmUppdragsgivare: Estancia Fastigheter ABPlan 5-7 i fastigheten Stettin 5 i Värtahamnen skallfärdigställas till lägenhetshotell med ca 170 lägenheter med pentry och duschrum. Utvändiga arbeten såsom fasad- och takarbeten, samt invändigt att färdigställahissar och trapphus i samtliga plan.Kontraktssumma: 78 MSEK

Region: Anläggning ÖstE210 Trafikplats Rinkeby, StockholmUppdragsgivare: VägverketAnläggning av ny trafikplats vid Rinkeby. Uppdragetär en del av Vägverkets arbete med E18, Stockholms västra infart. Uppdraget omfattar mark- och brobygg-nadsarbeten och utförs på och invid befintlig E18 och berörda vägar inom arbetsområdet.Projekttid: jan 2010 - 2013Kontraktssumma: 319 MSEK

Region SkåneStrandvillor, SkåneUppdragsgivare: CA Entreprenad ABNyproduktion av 3st punkthus som BRF,totalt 21st lägenheter.Byggtid: des. 2009 - april 2011Kontraktsumma: 57 MSEK

Montessori, BorgebyUppdragsgivare: Lomma kommunNybyggnation av Montessoriskola i Borgeby.Byggtid: febr. 2010 - febr. 2011Kontraktsumma: 27 MSEK

Kv. SockertoppenUppdragsgivare: HSB produktionNybyggnation av bostadsrätter.Byggtid: okt. 2009 - sept. 2011Kontraktsumma: 72 MSEK

Ekeliden Etapp 2 och 3Uppdragsgivare: 55+ Fastigheter i Höör ABNybyggnation av lägenheter.Byggtid: jan. 2010 - juli 2011Kontraktsumma: 36 MSEK

HOFFMANN

Region AnlægSkelmosen, KøbenhavnBygherre: Københavns kommuneUddybning af sø, styret underboring samt spunsved sø. Byggeperiode: dec. 2009 - dec. 2010Kontraktsum: 20,6 MDKK

Region Renovering

Skovengen, Fredensborg kommuneBygherre: Boligkontoret DanmarkRenovering af 267 lejligheder med nyt badeværelse,vinduesudskiftning samt omlægning af udearealer.Byggeperiode: jan. 2010 - nov. 2011Kontraktsum: 60 MDKK

Region VestThors Bakke, RandersBygherre: Randers kommune49 ældreboliger med sundhedscenter og p-pladser.Byggeperiode: nov. 2009 – dec. 2011Kontraktsum: 156 MDKK

Vejens Is Arena, HaderslevBygherre: Haderslev kommuneNy is arena med kapacitet til 5.000 tilskuere.Byggeperiode: dec. 2009 - juni 2010Kontraktsum: 96 MDKK

P-hus Vejle sygehus, VejleBygherre: Region SyddanmarkNyt P-hus ved Vejle sygehus med 536 p-pladseri 10 niveauer.Byggeperiode: jan. 2010 - aug. 2010Kontraktsum: 36 MDKK

Region Øst Nybyg

Dronnings Ingrids hjem, ValbyBygherre: Boligforeningen AAB4 etagers bygning med kælder indeholdende136 plejeboliger med tilhørende servicearealer. Byggeperiode: okt. 2009 - juni 2012Kontraktsum: 105 MDKK

Veidekke bygger Norgesråeste miljøbyggVeidekke Entreprenør AS har inngått samspillkon-trakt med Aspelin-Ramm Gruppen om bygging av Bellonahuset på Vulkan-tomta i Oslo. Energiforbruket i bygget er beregnet til kun 69 kWh/m2/år, som er langt under kravet til bygg i klasse A og trolig best i landet. Kontrakten er en totalentreprise på 62,5 MNOK. Bellonahuset skal bli et kontorbygg på 3 120 m2 over fem etasjer. I første etasje blir det næringsvirksomhet, mens de øvrige fire etasjene blir kontorer der to og en halv etasje skal disponeres av Bellona. Bygget oppfø-res i plasstøpt betong med fasader av puss og glass. Solfangere vil dekke store deler av fasaden mot sør og bidra til å senke behovet for levert energi. Arbeidene har allerede startet og skal være ferdige i løpet av høsten 2010. Veidekke har utført energiberegninger og parameter-studier for å komme frem til hvilke parametre som påvir-ker energiforbruket mest, samt hvilke kostnader dette utgjør. Det er for kontordelen beregnet levert energi på 69 kWh/m2/år og for forretningsdelen beregnet levert energi tilsvarende klasse A. Det er stort fokus på bruk av miljøvennlige mate-rialer og produkter i prosjektet. Veidekke forespør om miljøegenskaper (EPD) og resirkuleringsgrad på alle materialer og produkter som skal brukes, og Svane- og Blomstenmerkede produkter foretrekkes der det er mulig (Blomsten = EUs miljømerke). Veidekke har også utført CO2-beregninger for å vurdere hvilke fasadematerialer som er best med tanke på miljøet, og det vil bli utført en CO2-beregning for hele bygningen.

Veidekke Entreprenad AB, region Anläggning Öst har av Vägverket fått uppdraget att anlägga en ny trafikplats vid Rinkeby. Uppdraget som upp-går till 319 MSEK är en del av Vägverkets arbete med E18, Stockholms västra infart. Vägsträckan mellan Hjulsta och Kista är idag hårt olycksdrab-bad och vägens låga kapacitet medför att långa köer bildas i rusningstrafik. Varje dygn passerar så mycket som 50.000 fordon på vissa delar av sträckan. Arbetet med den nya trafikplatsen vid

Rinkeby startar i januari 2010 och avslutas 2013. Uppdraget omfattar mark- och brobyggnadsar-beten och utförs på och invid befintlig E18 och berörda vägar inom arbetsområdet. n

Text: Martina Nicklasson

uppför ny trafikplats åt Vägverket

Anläggning Öst uppför ny trafikplats åt Vägverket.

Illustration: Kristoff Laufersweiler

Tett på

34

Tett på

34

Tett på

50 årIdar Aursland Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 1. april Bjørn Ivar Kristiansen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 5. april Leiv Rune Toft Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 8. april Brit Kvalbein Veidekke Entreprenør Region Anlegg 13. april Lars Rune Støkket Kolo Veidekke Region Østland 13. april Martin Raa Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 14. april Geir Allum Sørensen Wilhelmsen & Sønner 16. april Trond Johnsen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 20. april Per Haugen Veidekke Entreprenør Stab Veidekke Entreprenør 25. april Svein Trygve Hellestøl Br. Reme 25. april Terje Holten Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold 25. april Hans Ketil Andersen Veidekke Entreprenør Region Øst 30. april Hein Omland Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 9. mai Peter Kaiser Wilhelmsen & Sønner 11. mai Trond Smerud Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold 24. mai Edd Sturla Dybvad Lauvåsen Pukkverk 25. mai Viggo Vikholt Veidekke Entreprenør Region Anlegg 25. mai Geir Olav Solli Veidekke Entreprenør Region Anlegg 28. mai Roger Johnsen Kolo Veidekke Pukk og Grus 30. mai Knut Jarle Øverdal Kolo Veidekke Region Østland 31. mai Brynjar Øvstedal Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 2. juni Jens Hedegaard Hoffmann Region Øst Renovering 3. juni Ragnar Martinsen Veidekke Entreprenør Region Øst 10. juni Odd Idar Kalvå Kolo Veidekke Pukk og Grus 11. juni Frode Gjesdal Block Berge Bygg 13. juni Per Hasla Br. Reme 14. juni Kim Sørensen Nøhr Hoffmann Region Anlæg 19. juni Rune Fossland Veidekke Entreprenør Region Øst 20. juni Gunnar Arwskog Veidekke Entreprenad Region Bygg Stockholm 20. juni Sindre B. Ryan Veidekke Entreprenør Region Anlegg 22. juni Arnt Helge Svindland Br. Reme 25. juni

60 årOle Johan Klyve Veidekke Eiendom Region Syd 8. april Jorunn Windspoll Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 15. april Hermod Øverjordet Kolo Veidekke Region Østland 17. april Flemming Alfastsen Hoffmann Region Øst Renovering 18. april Frank Bratlie Kolo Veidekke Region Østland 20. april Leiv Martin Havro Kolo Veidekke Fellesstab 20. april Knut Heensåsen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 23. april Anders Ragnar Haukenes Veidekke Entreprenør Region Øst 24. april Gaute Nygård Block Berge Bygg 6. mai Bengt Olsson Veidekke Entreprenad Region Väst 6. mai Tommy Olsson Veidekke Entreprenad Region Skåne 8. mai Tormod Lindquist Dokken 14. mai Tor Lorentz Lærum Veidekke Entreprenør Region Syd 14. mai Tor Harald Haugen Br. Reme Region Syd 15. mai Reidar Fjelldal Kynningsrud Fundamentering 18. mai Øyvind Haugholt Veidekke Entreprenør Region Syd 18. mai John Kristian Myrmo Kolo Veidekke Region Midt 26. mai Steinar Lutentun Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 27. mai Kjell Harry Aase Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 1. juni Karin Vadstein Clausen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 2. juni Henrik Haggärde Veidekke Entreprenad Region Väst 3. juni Rolf Tore Lea Block Berge Bygg 4. juni Reidar Refsenes Block Berge Bygg 4. juni Arnfinn Salte Block Berge Bygg 4. juni Hans Anton Hofslien Kolo Veidekke Region Østland 5. juni Terje R. Venold Veidekke konsern Konsernsjef 6. juni Jerker Karlsson Veidekke Entreprenad Region Skåne 10. juni Rolf Liedholm Veidekke Entreprenad Region Skåne 10. juni Margaretha Hultin Veidekke Bostad Sundbyberg 16. juni Gunnar Andreas Kalvatn Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 19. juni Hans Edvinsson Veidekke Bostad Sundbyberg 22. juni Sten Arne Abrahamsen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 23. juni Erik Jonassen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 25. juni Asbjørn Skjølsvold Kolo Veidekke Drift & Vedlikehold 26. juni Stellan Ljungkvist Veidekke Entreprenad Region Väst 28. juni

70 årRolf H. Nilssen Kolo Veidekke Region Midt 18. maiBert Granberg Veidekke Entreprenad Region Väst 13. juni

25 års ansettelseLars-Olof Zackrisson Veidekke Entreprenad Region Väst 5. aprilOdd Antonsen Veidekke Entreprenør Region Øst 9. april Baard Høien Veidekke Entreprenør Region Øst 9. april Bjørn H. Lillejordet Kolo Veidekke Region Østland 9. april Sverre O. Stenersen Kolo Veidekke Region Nord/Vest 11. april Lars-Göran Dahl Veidekke Entreprenad Region Väst 15. aprilBjørn Fredriksen Veidekke Entreprenør Region Øst 23. april Dagfinn Gulbrandsen Veidekke Entreprenør Fellesstab 1. mai Rickard Hogander Veidekke Entreprenad Region Väst 1. maiIvar Sunde Kolo Veidekke Region Nord/Vest 6. mai Alf Per Aasestrand Kolo Veidekke Region Nord/Vest 7. mai Thor Egil Hammerstad Kolo Veidekke Region Østland 20. mai Kjell Bjarne Midtbø Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 20. mai John Petter Spjøtvold Veidekke Entreprenør Region Anlegg 20. mai Bjarne Vilfred Hansen Hoffmann Region Øst Renovering 3. juni Geir M. Johansen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 3. juni Birger Leth Meilsøe Hoffmann Region Øst Renovering 3. juni Einar Atle Myhre Veidekke Entreprenør Region Anlegg 4. juni Gudmund Lien Bjørnstad Veidekke Entreprenør Region Øst 10. juni Stein Håvard Bjøru Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 10. juni Arne Jensen Dokken 10. juni Bengt Harald Nordahl Veidekke Eiendom Region Øst 10. juni Steinar Bærøe-Mathisen Veidekke Entreprenør Region Øst 17. juni Arne Havikbotn Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 17. juni Frode Lea Block Berge Bygg 17. juni Vidar Ottosen Veidekke Entreprenør Region Øst 17. juni Rune Rømo Kolo Veidekke Region Østland 17. juni Geir Helge Bruket Veidekke Entreprenør Region Øst 20. juni Geir Gunderhøgsti Veidekke Entreprenør Region Øst 20. juni Erland Hauklien Veidekke Entreprenør Region Øst 20. juni Arne Berget Veidekke Entreprenør Region Øst 24. juni Stein Arne Bjørgen Veidekke Entreprenør Region Øst 24. juni Ove Høghaugen Veidekke Entreprenør Region Øst 24. juni Dag-Olav Reinholdtsen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 24. juni Kari Sandlie Veidekke Entreprenør Region Anlegg 24. juni

30 års ansettelseOle Christian Vold Kolo Veidekke Region Østland 1. april Tore Løvald Veidekke Entreprenør Region Syd 10. april Alf Andreassen Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 14. april Nils Jarle Solevåg Kolo Veidekke Fellesstab 14. april Jan Kristiansen Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 16. april Hans Petter Hofstad Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 28. april Mikkel Holstad Kolo Veidekke Region Østland 28. april Kjetil Rong Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 28. april Frank Andersen Kolo Veidekke Region Østland 5. mai Finn Kleven Kolo Veidekke Region Østland 5. mai Arild Kvam Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 5. mai Per Arnfinn Rognhaugen Litra Grus 5. mai Einar Berg Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 12. mai Ole Øen Kolo Veidekke Region Østland 14. mai Kjell Kvernmo Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 19. mai Johnny Lilleødegård Br. Reme 19. mai Roger Dreyer Veidekke Entreprenør Region Syd 27. mai Karstein Knabenes Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 2. juni Kjell Jonsgard Veidekke Entreprenør Spesialprosjekt 4. juni Jomar Berg Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 16. juni Haldor Haugland Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 16. juni Roger Furulund Veidekke Entreprenør Region Øst 24. juni Elisabeth Barker Veidekke Entreprenør Region Anlegg 30. juni

40 års ansettelseBjørg Johnsen Kolo Veidekke Region Nord/Vest 1. april Per Ivar Evenby Kolo Veidekke Region Østland 7. april Ludvik Mæle Kolo Veidekke Region Nord/Vest 7. april Sigbjørn Herredsvela Block Berge Bygg 9. april Håkon E. Veggumsløkken Kolo Veidekke Fellesstab 4. mai Hermod Øverjordet Kolo Veidekke Region Østland 11. mai Svend Jelstrup Hoffmann Region Anlæg 1. juni Alv Inge Fjeld Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 18. juni

Dessuten gratulerer vi Ola Jamtseter i Spesialprosjekt, som den 13. februar hadde vært ansatt i Veidekke i 40 år og Jon Helge Steinfeld, Region Nord Vest som den 1. januar hadde vært ansatt i 25 år! Gratulasjoner går også til Karl-Göran Oskarsson som den4. februar passerte 25 år for Veidekke i Sverige.

Jubilanter i 2. kvartal 2010

Tett på

3535

Tett på

Pensjonisterpå juletur

Etter at Ole Nordrum fra Liabuss tirsdag 9. desember hadde reist halve Østfold rundt og plukket opp 46 glade pensjonister fra Veidekkes Pensjonistforening, avd. Østfold/Søndre Akershus, satte vi kursen mot Liatoppen Fjellstue i Ål i Hallingdal. Egil Karlsen hadde gjort avtale med anleggsledelsen på et større næringsbygg Veidekke bygger for Thon i Flå om en kaffepause med orientering om driften i Hallingdal. Besøket, som skulle ha vært i næringsbygget, måtte flyttes til Vassfaret Bjørnepark fordi Arbeidstilsynet var på inspek-sjon på bygget. Men vi fikk en interessant orientering om virksomheten i Hallingdal ”i går, i dag og i morgen”. Turen fortsatte mot det som for øyeblikket fortonet seg som ”Soria Moria” – Liatoppen og julemiddagen. Vel

framme ble vi ønsket velkommen av Geir Ove Buseth, som er vert på Liatoppen, og fikk anvist rom. Vi møttes til en ape-ritiff før vi gikk til bords for å bli servert nydelig julemiddag og, selvfølgelig, kaffe og kaker. Kvelden ble avsluttet med dans og hyggelig samvær. Etter en velsmakende frokost onsdag morgen satte vi kursen hjemover. Turen ble lagt innom Hadeland Glassverk så vi fikk handlet litt, og så brakte Ole oss trygt hjem til Østfold. Deltakerne er stolte og glade over å ha arbeidet i en bedrift som Veidekke som til de grader legger til rette for at pensjonistene skal møtes og kose seg sammen. n

Tekst og foto: Kjell Ludvigsen

Bli ikke overrasket om du hører et pistolskudd eller to på Hovin, fire og en halv mil sør for Trondheim. Det kan være Arild Inge Wollan som er ute og prøveskyter de nye selvproduserte kulene til gøn-nern. Asfaltbasen er ivrig pistolskytter, og to ganger Norgesmester.

- Mange tror at man nærmest ikke kan ha familie når man jobber i asfalten. Jeg synes heller det er alt-for få som driver med noe annet utenom jobben, sier Arild Inge.

Med på altOg det skorter ikke på aktiviteter for Arild Inge. Asfaltbasen har til sammen 18 verv innen asfalten og Skytterforbundet, og er blant annet leder i Støren pistolklubb, nasjonal dommer i skyting og regionstil-litsvalgt i asfalten. Han har vært interessert i jakt og skyting hele livet, men begynte aktivt med konkurran-seskyting først i 2002. Da fikk skytterklubben besøk av presidenten i Norges skytterforbund, og dermed var det gjort. Arild Inge ble med i sitt første NM i 2002, og derfra har det gått slag i slag. - Nå for tiden er det bare pistol og revolver jeg driver med. Til sammen er det 17 NM-øvelser, og jeg er med på alle. Det er kanskje ikke den lureste måten å bli kjempegod på, de vil helst at man skal plukke seg ut et par grener, men jeg deltar gjerne på alt, ler Arild Inge.

FamiliehobbyMed rundt 47 reisehelger i året med pistolskytingen, skulle man tro det ikke ble tid til familieliv. Men ulike aktiviteter kan selvsagt kombineres hvis man ordner seg smart. - Både dama og jeg er skyttere, så vi tar med guttungene i bobilen og kjører av gårde. Jeg er ran-gert som nummer tre på landsbasis når det gjelder aktivitetsnivå på pistolskyting, og dama ligger som nummer fem eller seks, sier Arild Inge. Wollan ble Norgesmester i 2006 i 357 Magnum individuelt, og i 2005 i lagskyting. - Jeg deltok på mitt første seriøse NM i 2003 i Mosjøen, og fikk da sølv i 357 Magnum. Kun ett av årene siden da har han ikke kommet til finalen, og til sammen har han tatt fem NM-medaljer.

Gode naboerDet finnes 23-24 000 pistolskyttere i Norge. En pis-tolskytter må mestre ekstrem presisjon og hurtighet. - I silhuettgrenen, som også er OL-gren, har jeg gjort det ganske bra. Der skal man skyte fem skudd i fem ulike målskiver, på 25 meters avstand, og alt skal skje i løpet av fire sekunder. Til sammen 18 håndvåpen oppbevares i fem store våpenskap hjemme hos Wollan. På tross av at hob-byen koster litt, ordner han seg. Han støper kuler selv, og det største soverommet er bygd om til pro-duksjonslokale for kuler og patroner. - Jeg har vært så uheldig og har dratt på meg en blyforgiftning, så derfor må jeg en tur inn på sykehus nå snart, sier Arild Inge tørt. - Og jeg har veldig snille naboer – når jeg har laget en ny kule, går jeg ut på trappa og prøveskyter ut mot skogen, sier han.

Aldri trentDette er første vinteren Arild Inge skulle trent på skytingen. - Jeg har aldri egentlig trent, bare dratt på stevner. Nå har vi til og med bygd oss skytebane, så det skulle ha blitt litt øvelse. Men dessverre fikk jeg en tennis-

albue i desember, så sommeren kommer nok før jeg får trent på skytingen, sier han. I høst tok Arild Inge den 51. gullmedaljen sin i Midt-Norsk mesterskap. Han har nå over 200 medal-jer til sammen. - Det skal bli artig fremover, dama har fem NM-titler, så nå må jeg prøve å ta henne igjen, ler han. n

Tekst og foto: Ane Sangnes

To ganger Norgesmester

Regionstillitsvalgt i Region Midt, Arild Inge Wollan, lar seg ikke stoppe av lange arbeidsdager som asfaltbas i Sjøla. Han er også to ganger Norgesmester i pistolskyting, og har 47 reisehelger i året.

- Mange tror at man nærmest ikke kan ha familie når man jobber i asfalten. Jeg synes heller det er altfor få som driver med noe annet utenom jobben.

Det har blitt et par trofeer for Arild Inge Wollan etter år på skytebanen.

Asfaltbas Arild Inge Wollan er absolutt ikke redd for å ta på seg nye oppgaver.

Kaffe og vafler på Vassfaret Bjørnepark.

Tips redaksjonen på e-post: gunvor.bergan@veidekke.no, ole.paulsen@veidekke.no eller ane.sangnes@veidekke.no

På byggepladsen i Valby ved København pågår montagen af råhuset heller ikke uden udfordringer. Sammenstøbningen af elementer er meget vanskelig under disse forhold, idet disse meget små udstøb-ninger mellem de store kolde betonelementer og specielt mellem huldæk, skal holdes på en tempe-ratur over + 5 grader de første døgn. At opvarme en stor betonkonstruktion med meget åbne facader op til denne temperatur, højt oppe i luften med en gennemsnitlig lufttemperatur i januar på - 3,2 grader, virker umiddelbart som en umulig opgave.

”Forsøgsordningen”Da vejret i årets første uger for alvor viste tænder standsede vores fagentreprenører - én efter én -arbej-det, og byggeledelsen indgik i en dialog med bygher-rens rådgiver. Det viste sig hurtigt at Bygherren ikke ville acceptere tidsfristforlængelse eller nogen form for udvidede vinterforanstaltninger. Byggesagen kører efter den såkaldte forsøgsord-ning, hvor entreprenøren – som det er kendt i andre lande – har alle vinterforanstaltninger med i den faste pris. Forsøgsordningen er, som navnet antyder, noget som få har erfaringer med i praksis. Vi oplever såle-des at projektmaterialet mangler definition på to

væsentlige ting, som alle skal være meget opmærk-som på ved kommende sager: For det første mangler projektet en definition på, hvilke specifikke vinterforanstaltninger der er inde-holdt i den faste pris, idet det kun bør være omfanget der er risikoen. For det andet mangler der en defini-tion på, hvilke vejrforhold der kan give anledning til vejrlig og dermed tidsfristforlængelse.

VidensdelingDa muligheden for at holde byggepladsen lukket i en periode ikke var til stede, måtte vi i stedet finde

ud af, hvordan man kunne bygge videre under disse forhold. Vi fik her stor hjælp fra vores kollegaer fra betonafdelingen. Vi fik både publikationer og nyttige erfaringer, og vi lånte endvidere måleudstyr til vores kvalitetssikring. På baggrund af dette besluttede vi at aflukke bygningen i støbeafsnit og opvarme dæk nedefra med store oliefyr. Målingerne fra de første støbninger var gode og dannede således grundlag for de efterfølgende støbninger. Produktionen går dog en del langsommere end planlagt. Dialogen med bygherren foregår løbende, med støtte fra ”vin-terkonsulenterne”, der sorterer under Teknologisk Institut, for at finde ud af hvordan denne tid opgøres, i forhold til tidsfristforlængelse.

ErfaringenPå samme måde som vi har fået stor hjælp fra flere sider, sidder vi nu inde med en viden om ”forsøgs-ordningen” og vinterbyggeri, som alle er velkomne til at trække på. Ligesom vi hermed vil opfordre alle andre, der har høstet værdifulde erfaringer, til aktivt at dele disse med andre dele af virksomheden. n

Tekst og foto: Peter Haugaard

Da ”Kong Vinter” kom til DanmarkVinteren 2010 vil vejrmæssigt skrive sig ind i Danmarks historiebøger. Isbryderne og snerydningen erkommet på overarbejde, men giver også store udfordringer for Hoffmann på byggesagen Dronning Ingrids hjem i Valby.

Måleudstyr bidrog til kvalitetssikringen af støbearbejdetBygningen aflukkes i støbeafsnit og opvarmes nedefra med store oliefyr.

– Det kræver en del energi at opvarme bygningenså udstøb-ningerne kangennemføres.

Fra Guldregnen i Fredericia. Foto: Ane Sangnes.