Nr 13-2011

Portföljen är tillbaka till utgångspunkten och på löp-sedlarna lyser såväl krisen i Japan som striderna i Libyen med sin frånvaro. Vad hände? SIDAN 22

Svagt utbud, stark efterfrågan

aktieanalys kan göras hur komplicerat som helst, men rent principiellt är det enkelt. En vara som det råder brist på, blir dyrare. Såsom metaller. SIDAN 2

Krisstämningen som försvann

NR 13 • 28 MARS 2011 • ÅRGÅNG 27

BV-portföljens utveckling sedan start

Nordic Mines Efter den kraftiga uppgången i Nord-ic Mines aktie sedan årsskiftet är potentialen mindre i aktien. SIDAN 7

Sotkamo Silver Målet är produktionsstart 2013. Högt silverpris, låg geologisk risk och vd:s övertygande historik är attraktivt. SIDAN 11

Kopparberg Mineral Bolaget har tre intressanta gruvutveck-lingsprojekt. Det räcker med att ett av dem förverkligas för att räkna hem aktien. SIDAN 9

”

Ta rygg på vinnarnaRåvarumarknaden är inne i en period med kraftiga prisökningar. Det ska inte ses

som en bubbla, snarare en korrektion tillbaka till den långsiktiga trendlinjen. I den-na sektor är receptet att ta rygg på rätt personer.

SIDAN 4

+29%

FÖR TRE ÅR SEDAN HADE VI INGA TANDVÅRDSKLINIKER.Idag har vi 7 stycken, och om fem år ska vi ha 30. Vill du vara med på resan?Orasolv förvärvar, utvecklar och förädlar företag inom dentalbranschen. Vi är ett ungt varumärke som utvecklas snabbt. På knappt tre år har vi gått från 2 miljoner i omsätt-ning till över 47. Prognoserna ser goda ut. Marknadsläget är utmärkt för nya förvärv.

Nu genomför vi en nyemission där resurserna ska användas till en offensiv satsning på att bygga vidare på vår kedja av tand-vårdskliniker. Målet är att 2015 äga minst 30 kliniker med samlad omsättning på över 450 miljoner kronor.

Vill du vara med på resan? Då är du också med och utveck-lar tandvården i Sverige mot en högre kvalitet, effektivitet och lönsamhet.

VI UTVECKLAR SVENSK TANDVÅRD.

© 2011 ORASOLV AB ADRESS: TYSKBAGARGATAN 14, 114 43 STOCKHOLM TEL: +46(0)8-661 06 10 FAX: +46(0)8-667 32 96 E-POST: [email protected]

Teckningsperiod: 21 mars – 4 april 2011Handel med teckningsrätter: 21 mars – 30 mars 2011Företrädesrätt: Fyra (4) aktier berättigar till en (1) ny aktieTeckningskurs: 1 kr per aktieFör mer information: www.orasolv.se eller www.avanza.se

Nyemission i Orasolv. Läs mer på orasolv.se

KRÖNIKA

Nyhetsfl ödet har de senaste veck-orna dominerats av utvecklingen i mellan-östern och Japan som kan ha en stor, men oklar koppling till ekonomin. Men bakom denna typ av extraordinära händelser fi nns ändå konjunkturen i botten som den vikti-gaste drivkraften för börsen. Dessutom är politisk turbulens helt omöjligt att analy-sera så vänder istället åter blicken mot eko-nomiska fundamenta. Så i detta nummer återvänder vi till utmaningarna som möter den ekonomiska återhämtningen. Dit hör de stigande råvarupriserna och därför tittar vi lite närmare på basmetallerna. Vi kopp-lar det även till användarna i två exempel, Atlas Copco samt Sandvik.Utsikterna för råvaru-sektorn är mycket ljusa. Vi är inne i en period med hög global tillväxt där även de industria-liserade länderna ökar tempot, efter en period där tillväxten varit för-behållen tillväxtmark-naderna. Det betyder ett accelererande behov av råvaror och ökad konkurrens om dessa gör det sannolikt att pristrenden är fortsatt stigande. Många av fjolårets vinnaraktier återfanns inom råva-rusektorn och vi bedömer utsikterna som goda för att så även kommer att vara fallet under 2011.Det fi nns många anledningar att titta lite närmare på just råvarusektorn. Stigande rå-varupriser ses som ett hot mot den globala tillväxten, men hur farligt är det egentli-gen? Vidare fi nns det också stora skillnader

mellan de olika råvarorna och det är där-för viktigt att bena ut vilka drivkrafter som gäller för de olika metallerna. I grund och botten är det samma sak som driver samt-liga metaller, en starkare konjunktur. Men det fi nns ju nyanser som kan vara viktiga att hänga med i. Vilka länder som produ-cerar respektive konsumerar metallerna, i vilka industrier de används och vilka möj-ligheter som fi nns för kunderna att substi-tuera en metall för alternativ påverkar hur stark och uthållig efterfrågan blir.Man kan också se på investeringar i råvaror som en relativt infl ationsskyddad investe-ring. Om konjunkturen stärks så kommer råvarupriserna att stiga. Om infl ationen tar

fat så slår det mot tillväxten men råvaror är ju en inves-tering i en real tillgång så det borde vara en relativt säker hamn även i ett infl a-tionsscenario. Och om kon-junkturen dyker så är det väl i alla fall inte sämre att äga råvaror än någon annan tillgång, snarare tvärtom eftersom det handlar om en produkt där det fi nns en

stadig efterfrågan och som inte kan bli ob-solet genom teknologisk innovation eller liknande marknadsutveckling.Tajming är dock en svår fråga som man nog bäst lämnar därhän. Även en mycket stark uppåtstigande trend har svaga pe-rioder och när inträffar följer sällan något tydligt mönster (förstås, för då skulle alla handla mot det mönstret!) och råvaror är inget undantag. Kanske är det så att just på grund av den starka trenden snarare än

trots den, så kan det bli bakslag. Men det är inget som bör avskräcka. För att citera råvarugurun Jim Rogers så ”skiftar makten återigen från fi nansiella centra till produ-centerna av reala varor […] och den plats man ska befi nna sig på är inom stapelvaror, råvaror, naturtillgångar”. Vi kan inte göra annat än att instämma. Ingen annanstans kan man se så tydliga tecken på en uthål-ligt stigande efterfrågan samtidigt som till-gången är begränsad. Vi blir bara fl er och fl er människor som ska köpa fl er och fl er produkter. Det är sorgligt, men sant. Vem som gör dessa produkter varierar. För någ-ra år sedan var det exempelvis Nokia som var marknadsledande inom telefoner, nu är det Apple och likadant är det i de fl esta branscher. Men vad produkterna görs av svänger inte lika snabbt. Så den ökande konsumtionen kommer alltid att synas i rå-varubranschen.

LARS FRICK

“Man kan också se på investeringar i

råvaror som en rela-tivt infl ationsskyd-dad investering”

Svagt utbud, stark efterfråganAktieanalys kan göras hur komplicerat som helst, men rent principiellt är det enkelt. En vara som det råder brist på, blir dyrare. Och prisökningar betyder bättre marginaler som i sin tur leder till stigande aktiekurser. Dit hör råvarubolagen.

3börsveckan nr 12 2011

4 börsveckan nr 13, 2011

Råvarupriserna har stigit på bred front i nästan ett decennium med undantag för en kort period när fi nanskrisen nådde sin kulmen. Sedan dess har priserna fått förnyad kraft och är åter nära historiska toppnivåer. Prisökningarna har eldats på av två grundläggande krafter. Dels är det en konjunkturell ökning och dels en struk-turell. Den senare är långsiktig och drivs bland annat av begränsningar i investering-ar som gör att det är svårt för utbud och efterfrågan att nå balans.

Drivkraften bakom pristrenderna är en strukturell obalans i marknaden. Under 70-talet och en bit in på tidiga 80-talet var rå-varupriserna höga och då skedde också den största utbyggnaden av produktionskapa-citet. Då var den industrialiserade världen fortfarande i ett sorts uppbyggnadsskede med mycket höga investeringsnivåer. Dessa har sedan minskat långsamt men kontinu-erligt. Ett lite grovt men användbart mått är ”fasta bruttoinvesteringar”. 1970 upp-gick de inom EU-området till, som andel av BNP, 24,8 procent. De sjönk sedan stadigt under 70- och 80-talet till en nivå kring 20 procent där den sedan legat. I Sverige bott-nade den kring 16 procent under perioden 1992-2004. Detta mått är ganska väl korre-lerat med toppen i en del av metallpriserna, framför allt de med industriell användning. Exempelvis kopparpriset nådde all time high (ATH) i reala termer 1974, guld och silver nådde ATH 1980. Överlag var pris-trenden under 80- och 90-talet svag vilket ledde till en låg investeringsnivå i utvin-ningskapacitet. Detta i kombination med svag efterfråga efter oljekrisen innebar en hel del ledig kapacitet. Denna kunde sedan absorbera de gradvisa efterfrågeökningar som kom under 90-talet och därför var in-vesteringsnivåerna låga under även det de-cenniet. Så när överskottskapaciteten hade absorberats och kapacitetsutnyttjandet slog i taket under inledningen på 2000-talet fanns ingen beredskap för ökade investe-ringar vilket tur lade grunden för det svaga utbud vi möter idag. Slutsatsen är att man inte ska se de senaste årens kraftiga prisök-ning som onaturligt hög, utan snarare är det så att de föregående årens prisnivåer var onaturligt låga och att det vi ser nu är en korrektion till en mer rimlig utbuds- och efterfrågenivå.

Investeringarna stigerNu stiger återigen de fasta investeringarna som andel av BNP i de industrialiserade länderna och framför allt så är andelen i utvecklingsländerna hög, men investering-arna har ändå inte hållit jämna steg med efterfrågan. En anledning till att investe-ringsnivåerna släpat efter är att kostna-derna för kapacitetsexpansion snabbt blev mycket höga då det uppstod fl askhalsar i produktionen. När investeringarna sedan

tog fart under mitten på 2000-talet steg insatspriserna ännu mer på exempelvis stål, arbetskraft och komponenter. Enligt IMF steg kostnaderna för marginalprodu-center av exempelvis koppar med hela 25 procent under 2002-2005, och har fort-satt uppåt sedan dess samtidigt som leve-ranstiderna på material ökat avsevärt. För exempelvis högkapacitetslastbilar ökade leveranstiderna från 4 månader till 2 år un-der 2008-2009. Slutligen tillkommer också en begränsning på investeringarna i form av kapitalrestriktioner. Ett bra exempel är norra Irak, eller Kurdistan, där intresset för att expandera produktionskapaciteten är högt men där det fi nns betydande svå-righeter att investera och utvinna olja för utländska producenter. Enligt en analys från Goldman Sachs ligger Iraks optimala produktion i relation till bedömda reserver närmare 10 miljoner fat per dag att jämföra med den faktiska produktionen på omkring 2,5 miljoner fat! Diskrepansen beror bland annat med restriktioner i distribution samt politisk risk. Sådana situationer leder till underinvesteringar där kapacitetsutbygg-naden inte motsvarar efterfrågan.

Idag står vi alltså inför en situation där det fortfarande fi nns brist på kapacitet inom många områden. Samtidigt stiger efterfrågan från alltfl er länder, framför allt de utvecklade ekonomierna och det bety-der att tillväxtländerna nu får konkurrens om varor med begränsat utbud. För inom basmetaller har efterfrågan ökat allt snab-bare. Under 90-talet steg efterfrågan på zink, nickel och koppar med mellan 1,0-2,3 procent i årstakt. Under 2000-talet steg ök-ningstakten till 3,5-4,2 procent per år. Så det förefaller som om efterfrågan har växlat upp till en ny nivå.

En bredare återhämtning kommer up-penbarligen att skapa ett ännu större pris-tryck uppåt för basmetallerna. Det gäller i synnerhet som att återhämtningen till stor del varit, och förblir, driven av tillväxteko-nomierna som har en mer basindustriell sammansättning av BNP än de industriali-serade. Ett bra exempel är USA där ener-giintensiteten som andel av BNP minskat med i genomsnitt 2 procent per år sedan 1992 och anledningen är att tjänstesektorn växt sex gånger snabbare än industrisektorn vilket minskat energibehovet som andel av

Råvarumarknaden är inne i en sällan skådad hausse med kraftiga prisökningar. Men det ska inte ses som att en bubbla byggs upp, snarare är det en korrektion tillbaka till den långsiktiga trendlinjen efter en period av onaturligt låga priser. TEXT: LARS FRICK| [email protected]

ANALYS

UTBUD, EFTERFRÅGAN OCH PRIS

5börsveckan nr 13, 2011

ANALYS

BNP. Det motsatta har gällt för de fl esta tillväxtländerna som går från arbetskrafts-intensiv till kapitalintensiv produktion vil-ket ökar behovet av råvaror.

I viss mån kommer de höga priserna att bromsa efterfrågan, men det är svårt att se att det fi nns några större möjligheter att parera priserna. Dra ned på efterfrågan är det mest uppenbara, substituera med andra produkter är steg två. Detta är dock inte helt lätt när det gäller metaller eftersom de har specifi ka egenskaper. Dessutom har det ändå lite av karaktären av att byta ett elände mot ett annat eftersom i princip samtliga metall-priser väntas ha en stigande prisutveckling.

Det kanske största hotet mot metall-prisutvecklingen är det höga oljepriset. Historiskt så har metallpriser å ena sidan och oljepriset å den andra varit negativt korrelerade med varandra, med undantag för enstaka perioder såsom 2003-2006. An-ledningen är att ett högt oljepris bromsar industriproduktion och därmed efterfrågan på metaller. Så om oljepriset fortsätter att stiga kan det bli ett allvarligt hot mot ef-terfrågan. Och till skillnad mot olja där ut-budssituationen ofta styr prisutvecklingen

så styrs metallpriserna i högre utsträckning av förändringar i efterfrågan.

Om man ser till enskilda metaller är det inte helt lätt att vaska fram en favorit. Men bland de industriella metallerna så ser järn mycket intressant ut. Där vi ser vi fl era fak-torer som talar för ett starkt 2011. Den för-väntade kinesiska järnmalmsproduktionen har reviderats ned samtidigt som behovet ökar vilket ger en kraftig förväntad import som kan vara svår att möta då efterfrågan stiger även utanför Kina. De nordiska pro-ducenterna har dessutom fördelen av en lång historik och en hög malmkvalitet vil-ket ger en stark marknadsposition. Även kopparpriset väntas stiga, främst drivet av efterfrågeökningar utanför Kina upp till (no-minella) toppnoteringar. På global basis stiger redan efterfrågan avsevärt vilket har medfört att lagernivåerna minskat betänkligt. Detta innebär att efterfrågan på raffi nerade pro-dukter väntas överstiga produktionen med ett par procent enligt International Copper Stu-dy Group. Det betyder ett pristryck uppåt för koppar under 2011. För bly och zink pekar consensus mot en relativt god tillgång. Men även här är efterfrågan stigande så det fi nns

fortfarande ett pristryck.När det gäller guldpriset är vi positiva

till utsikterna för fortsatta prishöjningar, trots ett högt nominellt pris. Guldpriset får stöd inte minst av en enormt stark ki-nesisk efterfrågan där det framför allt ver-kar vara guldets roll som infl ationsskyddad vara som lockar. Infl ationstakten är hög i Kina och det i kombination med en misstro mot värdet på dollarn där svaga amerikan-ska statsfi nanser innebär en risk för mone-tär expansion och tillhörande infl ation gör att kinesiska investerare gärna skyddar sitt kapital med guld. Och pristrenden är om möjligt än starkare för silver. Förvisso har silverpriset ökat snabbare än guldpriset, men silver ligger fortfarande omkring 40 procent under ATH. Risken inom silver är att det fi nns en risk för en mer volatil utveckling men för den som är villig att ta en del svängningar på marknaden är poten-tialen stor. Sammantaget ser vi positivt på förutsättningarna för stigande metallpriser över hela linjen och vi vill särskilt lyfta fram järn och silver som två möjliga vinnare un-der året.

UTBUD, EFTERFRÅGAN OCH PRIS


I stort sett enligt tidtabell startade Endomines sin guldproduktion vid Pam-palo-gruvan i finländska Karelen i februari. Nu ökar produktionstakten i anriknings-verket successivt och i slutet av året ska den nå planerade 900-1 000 kilo guld per år.

Det som troligen har störst påverkan på aktien i det korta perspektivet är hur hög guldproduktion bolaget rapporterar för det första kvartalet samt hur stora kostnader-na var för att producera guldet. Svaret på dessa frågor ger bolaget i en produktions-rapport i början av april (vi utgår ifrån att Endomines likt internationella gruvbolag lämnar produktionsrapporter vid kvartals-sluten) samt i delårsrapporten som väntas den 23 maj.

Det ska understrykas att det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser utifrån produktion och resultat i det första kvartalet eftersom produktion pågick under så kort tid och är i ett startskede.

BV ser en låg risk för att Endomines inte ska öka guldproduktionen som förväntat under innevarande år. Även på kostnadssi-dan bedömer vi att risken är liten för ne-gativa överraskningar, vår genomgående uppfattning är att Endomines med vd Mar-kus Ekberg i spetsen har tagit i lite extra i sina kostnadsprognoser för att säkert kunna infria dem. Det är med andra ord snarast upplagt för positiva överraskningar.

När Endomines handlas för drygt 9 kro-nor anser BV att nedsidan i aktien är be-gränsad. Det som däremot kan få aktien att långsiktigt lyfta till högre nivåer är givetvis en fortsatt uppgång i guldpriset men den allra största triggern för aktien är att den prospektering Endomines ska göra under 2011 blir så framgångsrik att det resulterar i ökade reserver.

Genom att jämföra den Karelska guld-linjen med det australienska guldbältet Southern Cross har Endomines skapat rätt stora förhoppningar på den kommande prospekteringen. Southern Cross är ett av världens rikaste guldområden och där har brutits 10 miljoner uns guld sedan i slu-tet på 1800-talet och det finns fortfarande mycket stora reserver i området. De geolo-giska förutsättningarna är lika vid Karelska guldlinjen och Southern Cross, båda är så kallade grönstensbälten med en 2,7 miljar-

der år gammal vulkanisk bergart. Trots att endast en begränsad prospekte-

ring har skett längs den karelska guldlinjen, bara 20 procent av området är inmutat, så har guld hittats på 23 ställen längs det 40 kilometer långa bältet. Förutom vid Pam-palo-gruvan har Endomines guldreserver vid fyra platser och resurser vid två platser.

Nu när Endomines har finansiella musk-ler för att på allvar satsa på prospektering kan man som aktieägare hoppas att det visar sig att spekulationerna om likheten mellan Southern Cross och Karelska guld-linjen besannas. I den bästa av världar kan Endomines redan efter den prospektering som görs i år påvisa att det finns så mycket guld längs den karelska guldlinjen att det lönar sig att investera i en fördubblad ka-pacitet vid det nya anrikningsverket invid Pampalo-gruvan. För att bolaget ska våga investera i en utbyggnad av anrikningsver-ket, vilket innebär att en andra kvarn köps in, behöver nog malmreserverna längs den karelska guldlinjen stiga till 3 miljoner ton från nuvarande 1,8 miljoner ton.

Många borrmeterUnder 2011 planerar Endomines att in-vestera cirka 1,6 miljoner euro i prospek-tering. Av detta ska ungefär en halv miljon euro läggas på geokemiska flygmätningar, resten satsas på diamantborrningar vid satellitfyndigheterna längs den Karelska guldlinjen samt vid bolagets två prospekt i finländska Lappland. Totalt planerar En-domines att borra 9 000 meter under 2011, 7000 meter längs den karelska guldlinjen och 2000 meter i Lappland. Utöver detta görs även borrningar i Pampalo-gruvan för att förlänga gruvans livslängd.

Vid en jämförelse med hur mycket En-

domines borrat historiskt så är årets borr-program aggressivt. Men ser man till de finansiella resurser Endomines har i slutet av året, om produktionen löper enligt plan, så kan man hävda att borrprogrammet är blygsamt. Har bolaget finansiella möjlighe-ter så borde aktieägarna vinna på att bola-get borrar så mycket som möjligt eftersom ju snabbare reserverna ökar desto snabbare ökar aktieägarvärdet. Vd Markus Ekberg menar dock att det inte lönar sig att borra mer än de 9000 meter som bolaget planerat eftersom det då finns en betydande risk för att bolaget inte hinner utvärdera alla borre-sultat, detta trots att Endomines under året planerar att anställa fler geologer.

BV anser att när produktionen i Pam-palo har startat så är risknivån i Endomines aktie väsenligt mindre än i övriga mindre gruvaktier på den svenska börsen. Tar man hänsyn till de förväntade kassaflödena/vinsterna samt riskerna som är förknip-pade med den planerade produktionen vid Pampalo-gruvan anser vi att aktien är rim-ligt värderad i nuläget. Enligt våra estimat handlas aktien till cirka 6,5 gånger förvän-tad vinst för år 2012.

Med fortsatt höga guldpriser räknar vi dock med att Endomines-aktien får en rejäl skjuts uppåt om den kommande prospek-teringen blir så framgångsrik att markna-den vågar börjar prisa in att kapaciteten i anrikningsverket fördubblats. Troligen kan aktien stiga med minst 100 procent om an-rikningsverket byggs ut.

Det dröjer tills i slutet av det här året innan Endomines kan ge aktiemarknaden tydliga besked om hur prospekteringen fortlöper. Men såvida omvärldsklimatet är gynnsamt så tippar vi att förhoppningar om positiva prospekteringsresultat gör att ak-tien börjar stiga ganska snart.

En annan sak som kan gynna aktien framöver är att marknadsläget för ilmenit har förbättras den senaste tiden vilket ökar chansen att Endomines gör en satsning på sin ilmenitgruva i Kälviä i västra Finland. Därutöver avser Endomines att flytta sin aktie från First North till Stockholmsbör-sen vilket öppnar för att flera institutionella investerare köper aktien.

Vår rekommendation är Köp.

Spännande prospektering väntar EndominesEndomines har startat guldproduktionen vilket kraftigt reducerar risken i aktien. Nu ser vi köpläge inför prospekteringen längs Karelska guldlinjen.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Endomines OMXS

4

6

8

10

12

Mar -11III

Mar -10

Kr

ANALYS


ANALYS

Börsveckan har under det senaste året gett rekommendationen köp till Nord-ic Mines vid två tillfällen, i BV 36-10 och i BV 8-11. Sedan dess har aktien stigit med cirka 118 respektive 20 procent.

Den viktigaste nyheten som kommit från Nordic Mines sedan vår analys i mitten av februari är att bolaget i början av mars meddelade att de prissäkrat 36 procent av sin planerade guldproduktion fram till det första kvartalet 2015. Prissäkringen gjordes till motsvarande 1049 euro per uns vilket är något högre än det nuvarande spotpriset på guld. Genom att sälja en del av produktio-nen på termin har Nordic Mines därmed säkerställt finansieringen av drifts- och fi-nansieringskostnaderna vid Laiva-gruvan.

Det var många som tyckte att Nordic Mines skulle ha säkrat guldpriset redan förra sommaren när investeringsbeslutet för Laiva-gruvan togs. Därför är det en fjäder i hatten för ledningen att de avvaktade och drog nytta av uppgången i guldpriset under de senaste kvartalen.

Bygget av verksbyggnaden vid Laiva-gruvan fortlöper alltjämnt enligt plan och guldproduktionen väntas starta som plane-rat i andra delen av augusti. Även budget-mässigt följer projektet plan.

Efter den senaste månadens uppgång handlas Nordic Mines aktie till ungefär 5 gånger förväntad vinst för år 2012. Det är

framförallt två faktorer som vi anser att det ur riskhänseende blir extra viktigt att beakta nu när aktien stigit så kraftigt.

Den första är att det i alla nya gruvpro-jekt finns en betydande risk för att problem uppstår vid produktionsstarten, det kan leda till förseningar och/eller att processen i anrikningsverket inte helt lever upp till förväntningarna. Här kan man till exempel relatera till de relativt stora problem Boli-den har haft vid produktionsstarten i det nya anrikningsverket vid Aitik-gruvan trots att malmen i Aitik är välkänd efter decen-nier av produktion.

Endomines produktionsstart verkar ha gått i stort sett planenligt. En väsentlig skill-nad mellan Endomines Pampalo-gruva och Laiva-projektet är att den förstnämnda är en känd gruva som tidigare varit i produk-tion medan Laiva är ett helt nytt projekt.

Vi har fullt förtroende för Nordic Mines lednings prognoser och räknar med att bo-laget når utlovad produktionsnivå men det kan uppstå problem på vägen. Drabbas bo-laget av produktionsproblem i höst så finns det en betydande risk för att aktiekursen på-vekas negativt under en kortare eller längre period. Om produktionsproblem uppstår kommer olyckskorpar att börja gasta om de likheter som finns mellan Nordic Mines och Scanmining som gick i konkurs. Nordic Mines vd Michael Nilsson var vd för Scan-

mining fram till 2,5 år innan konkursen, han hävdar att han inte kan bära något an-svar för att bolaget senare gick i konkurs.

Den andra faktorn som blir viktigare att beakta ju mer Nordic Mines värdering stiger är att bolaget bryter den malm som innehåller högst guldhalt under de för-sta produktionsåren. Under de första åren ligger guldhalten över 1,9 gram per ton (vi räknar med en snitthalt på 2,1 gram per ton under 2012) som är den genomsnittliga guld-halten i reserverna för att därefter sjunka un-der snitthalten. Med ett oförändrat guldpris innebär det, enligt vår bedömning, att Nordic Mines med nuvarande reserver troligen pro-ducerar mest guld och tjänar mest pengar under 2012 och därefter sjunker produktion och vinst.

Nu värderar många investerare troligen Nordic Mines utifrån vinstförväntningar för 2012, frågan är vad effekten blir på ak-tien när marknaden börjar ta hänsyn till att Nordic Mines även ska bryta malm med vä-sentligt lägre guldhalt.

Det finns fortfarande kurspotential i Nordic Mines men med hänsyn till den risknivå som är förknippad med bolagets verksamhet, till exempel guldpris och pro-duktionsstart, så bedömer vi att aktien nu är rimligt värderad efter den snabba kursupp-gången. Vi sänker rekommendationen för aktien till Neutral.

Ökad risk i Nordic Mines efter rallyEfter den kraftiga uppgången i Nordic Mines sedan årsskiftet är aktien inte lika attrak-tiv om man jämför uppsidan med risken. Vi sänker rekommendationen till Neutral.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Lundin MiningTEXT: LARS FRICK

Lundin Minins aktiekurs drivs för närvarande av andra faktorer än det fundamentala värdet i verksamheten. Dels handlar det om osäkerhet kring vär-det i det nya, fusionerade bolaget med Inmet och dels om Equinox fientliga bud. Styrelsen i Lundin Mining har avrått från att acceptera budet som anses lågt, i kombination med en svag balansräkning i Equinox. Nu ska man givetvis inte un-derskatta det faktum att styrelsen är part i målet men de argument som framförs är trovärdiga.

Vidare är det vår bedömning att ägarna med Lukas Lundin i spetsen agerar med en ekonomisk snarare än politisk agenda, där man annars skulle kunna tänka sig att en styrelse månar mer om sina egna jobb

än aktieägarnas fromma. Men en histo-riskt osentimental inställning till företags-strukturer och bevisad vilja att maximera värdet stärker oss i vår tro att det är rätt att nobba budet.

Så vad är det värt? Om alla ägare i Lundin Mining skulle välja kontantalter-nativet skulle budet bestå av 4:05 dollar i kontant och 0,6459 aktier i Equinox. Det motsvarar baserat på rådande valutakurs och Equinox stängningskurs på onsdagen drygt 48 kronor. Vid pressläggning hand-lades Lundin Mining strax under detta, vilket kan tolkas som att marknaden ser ett avvisande som sannolikt.

Vad gäller fusionen med Inmet ser det ut som om även denna stött på patrull. Bakgrunden till den föreslagna fusionen var Inmets stora projekt Cobre Panama som är ett dagbrott för primärt koppar, och i andra hand guld och molybden, med en förväntad produktion på 289 tusen ton

koppar per år (samt flera andra metaller). Detta projekt riskerar att försenas flera år eller rentav gå helt i stå. Anledningen är att dagbrottets energiförsörjning i form av ett kolkraftverk sannolikt inte kommer att godkännas av Panamas president.

Vår bedömning är att Lundin Minings värde på egna meriter är högre än nuva-rande dagskurs. Av den anledningen är det positivt så snart Equinox bud kan läg-gas till handlingarna och sannolikt är det även positivt om Lundin Mining drar sig ur fusionen med Inmet, givet nuvarande osäkerhet. Om nu fusionen går igenom så kan man förmoda att det finns goda grunder för detta. I vilket fall som helst är det svårt att se vad som skulle få kursen att backa ned från nuvarande nivå, och vi rekommenderar därför Köp i aktien.


Dannemora Mineral överraska-de många när bolaget i slutet av februari tog in finansiering till återuppbyggnaden av Dannemoragruvan genom att sälja ett obligationslån på 120 miljoner dollar, mot-svarande cirka 820 miljoner kronor.

Dannemoras ledning tröttnade på ban-kernas långsamma hantering av bolagets kreditansökan och valde därför obligations-lån. Tack vare det fick Dannemora snabbt in nödvändigt externt kapital, nackdelen med lösningen är att räntan på obligationslån är betydligt högre jämfört med på banklån. Den årliga räntan på obligationslånet blev 11,75 procent, vi gissar att räntan på ett banklån skulle ha blivit 6-7 procent.

Den högre räntekostnaden är dock utan tvekan försvarbar då Dannemora tack vare den snabba finansieringen nu har kunnat starta bygget av processverket vid gruvan, vilket möjliggör produktionsstart om ett år. Troligen hade bolaget inte kommit igång med bygget förrän efter sommaren om bo-laget inväntat ett traditionellt banklån.

För Dannemoras vd Staffan Bennerdt, tidigare finanschef på bland annat NCC och Boliden, är den lyckosamma försälj-ningen av obligationslånet en stor fjäder i hatten. Det är mycket möjligt att andra svenska gruvbolag tar rygg på Dannemora och också väljer obligationslån framför tra-ditionella banklån för att finansiera sina gruvprojekt.

Dannemora kablade ut ytterligare en mycket viktig nyhet i måndags förra veckan när bolaget meddelade att det ingått sitt första leveransavtal av järnmalm till kund. Det är den tyska ståljätten Salzgitter som årligen ska köpa 300 000 ton järnmalm un-

der fem år. Aktien rusade på nyheten som var en första tydlig bekräftelse på att Dan-nemoras produkter är eftertraktade på mark-naden, sedan vår köprekommendation i BV 04-11 har aktien stigit med cirka 10 procent.

I ett kortsiktigt perspektiv vore det posi-tivt för Dannemoras aktie om bolaget kan presentera flera leveransavtal innan som-maren. Bolagets avsikt är att teckna leve-ransavtal för cirka 80 procent av den pla-nerade årliga produktionen på 1,5 miljoner ton järnmalm, vilket betyder att Danne-mora behöver teckna ytterligare 3-4 avtal. Provleveranser har bland annat skickats till SSAB och Arcelor Mittal.

Aktien är billigNågot som också är viktigt för aktien i ett lite mer kortsiktigt perspektiv är att bolaget i sin kommunikation kan bekräfta att byg-get och förberedelserna inför produktions-starten i det andra kvartalet år 2012 följer tidsplan. Det mest tidskritiska är att få sov-ringsverket på plats och därför blir beställ-ningen av det förhoppningsvis klart inom en nära framtid.

Den geologiska risken i Dannemora-projektet är låg eftersom malmen är välkänd sedan tiden då SSAB bedrev produktion i gruvan. Det som är den i särklass största risken för aktien och bolagets framtida resultatgenerering är hur priset på järn-malm utvecklas under de närmaste åren. Om järnmalmspriset stannar på nuvarande nivåer, cirka 160-170 dollar per ton stan-dardmalm, eller stiger ytterligare under de kommande åren så är Dannemora-aktien klart billig till nuvarande kurs på cirka 75 kronor. Den investerare som däremot an-

ser att rallyt i järnmalmspriset är en bubbla ska hålla sig ifrån aktien.

Vi ser goda möjligheter för att priset på järnmalm stannar kring dagens nivåer ef-tersom efterfrågan från Kina kommer att fortsätta stiga även om tillväxttakten i lan-det klingar av något. Samtidigt väntas inte utbudet på järnmalm att stiga nämnvärt under de närmaste åren.

Det negativa med att Dannemora fi-nansierade sig med ett obligationslån är att räntekostnaderna blir högre. Vår be-dömning är dock att det uppvägs av att utspädningen i den sedan tidigare plane-rade nyemissionen blev mindre än vad vi räknade med. Precis innan denna tidnings pressläggning gick Dannemora ut med ett pressmeddelande om att bolaget avsåg att göra en riktad nyemission på mellan 100 och 150 miljoner kronor. Utifrån det upp-skattar vi nu att utspädningen blir mellan 12 och 18 procent, i vår tidigare analys (BV 04-11) räknade vi med en utspädning på 25 procent från nyemissionen.

I nuvarande prisklimat räknar vi med att Dannemoras vinst per aktie ska vara ungefär 25 kronor per år vid full produk-tion. Om produktionen startar som plane-rat nästa år ska vinsten för år 2012 stanna på cirka 5 kronor. Bolagets prognos är att det tar 18 månader att nå max produktion efter att produktionen har inletts, vår be-dömning är dock att det är rimligt att ha förhoppningar om att full produktionstakt nås tidigare än så.

Börsveckans slutsats är att Dannemoras aktie är klart köpvärd på nuvarande nivåer om man tror på en gynnsam global konjunk-turutveckling under de närmaste åren.

Viktiga nyheter ger mer uppsida i DannemoraDannemora har säkrat finansiering till sin järnmalmsgruva och tecknat ett första leveranskontrakt. Såvida järnmalmspriset inte kollapsar så är aktien en attraktiv investering när den handlas kring 75 kronor.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Dannemora OMXS

50

60

70

80

Mar -11III

Mar -10

Kr

ANALYS

Kopparberg Mineral är noterat på Aktietorget med ett börsvärde på cirka 80 miljoner kronor efter en kraftig uppgång under de senaste månaderna och särskilt den senaste veckan. Bolaget tillförs inom de närmaste veckorna ytterligare 22 mil-joner kronor när optioner konverteras till aktier i slutet av mars.

Kopparberg står på tre ben. Det ena är den 28 procentiga ägarandelen i Nordic Iron Ore som kontrollerar intressanta järn-malmstillgångar i Ludvika Kommun. Det andra viktiga benet är tillgångarna i Kop-parberg Mining Exploration , av tillgång-arna i Mining Exploration är det Eva-fyn-digheten i Skelleftefältet som bedöms ha störst potential. Det tredje benet är fyndig-heten Håkansboda i Bergsslagen där initial prospektering visar att det finns mineral-tillgångar med höga halter koppar. För att synliggöra värdena i Kopparbergs tillgångar så finns planer på att särnotera två delar av bolaget. Avsikten är att Nordic Iron Ore ska knoppas av i det fjärde kvartalet i år och långt gångna planer finns även på att särnotera ett bolag där Eva-fyndigheten ingår.

Huvudägare och styrelseordförande för Kopparberg Mineral är Christer Lindqvist. Han var även en av de första investerarna samt styrelseledamot i järnmalmsbolaget Dannemora Mineral och var specifikt an-svarig för marknad och anläggningsprojek-tet från 2005 fram till 2007. Christer Lind-qvist är även vd för Nordic Iron i vilket han har ett direkt ägande på 5 procent utöver det indirekta ägandet via Kopparberg Mineral.

Nordic Iron Ores ambition är att under år 2014 starta produktion i järnmalmsgru-vorna Håksberg och Blötberget utanför Ludvika. I området hade det producerats järnmalm i nästan 80 år innan SSAB år 1979 stängde verksamheten på grund av de låga järnmalmspriserna. Det finns alltså betydande likheter mellan Dannemora-

gruvan som också drevs av SSAB fram till i slutet på 1970-talet och Christer Lindqvist hymlar inte om att Nordic Iron Ore strävar efter att kopiera det Dannemora har gjort. En tydlig skillnad gentemot Dannemora är dock att Nordic Iron planerar för en betyd-ligt större produktion. Nordic Iron Ores plan är att producera 2,5 miljoner ton slig för pelletsproduktion innehållande cirka 68 procent järn. Det kan jämföras med att Dannemora räknar med att producera 1,5 miljoner ton produkter med ett järninnehåll på mellan 50 och 55 procent järn. Produk-tionskostnaderna blir dock högre för Nordic Iron jämfört med Dannemora eftersom det finns fosfor i malmen vid Håksbergsfältet.

Stor potentialEnligt vår bedömning är det uppenbart att det med nuvarande priser på järnmalm finns potential för en signifikant värdetill-växt om Nordic Iron Ore lyckas lika väl med att återstarta produktionen i Blötber-get och Håksberget som Dannemora har gjort vid sin gruva.

Mineraltillgångarna i Blötberget uppgår till 25 miljoner ton med en järnhalt på i ge-nomsnitt 43 procent och i Håksberget finns mineraltillgångar på 42 miljoner ton med en snitthalt på 36,6 procent järn. Det är viktigt att understryka att mineraltillgång-arna ännu inte är godkända enligt gruvko-den NI 43101 men väntas bli det i slutet av det här året. Utöver detta finns ytterligare potential att utveckla Väsman-fyndigheten, som ligger emellan Blötberget och Håkans-berget, till en producerande gruva.

En klar fördel med Nordic Iron Ores järnmalmsprojekt är att transportmöjlighe-terna från gruvan är mycket goda. Järnvä-gen byggdes en gång i tiden just för att säk-ra transporterna från de aktuella gruvorna.

Nordic Iron räknar med att vara klara med en förstudie (Pre-feasability study) i det tredje kvartalet. Därefter ska ansökan om miljötillstånd vara klart i det fjärde kvartalet. Kopparbergs intressanta zinkfyn-dighet Eva, döpt efter Adolf Lundins hus-tru, i den norra delen av Skelleftefältet kan mycket väl vara i produktion inom några år. Fyndigheten är den enskilt mest intressanta tillgången som Kopparberg fick tillgång till när Lundin Mining Exploration förvärva-des förra året, i köpet ingick dessutom hela Lundin Minings svenska prospekterings-portfölj som innehåller stora mängder geo-

logisk information. Vid Evaförekomsten finns indikerade

mineraltillgångar på sammanlagt 5 miljoner ton malm med en zinkhalt på 2,4 procent och 0,3 procent koppar men det finns även utvinningsbart guld och silver enligt beräk-ningar av Hans Torshag, så kallad Qualified person på branschorganisationen Swemin.

För att få ihop tillräckligt med mineral-tillgångar för att bygga ett anrikningsverk planerar Kopparberg att bilda ett samrisk-bolag med kanadensiska Gold Ore som kontrollerar den närliggande fyndigheten Norra Norrliden. Planen är att affären ska stängas under det första halvåret i år och att det nybildade bolaget ska börsnoteras.

Håkansbodafyndigheten i Bergslagen är betydligt mindre undersökt än Evafyndig-heten. Men den prospektering som gjorts indikerar att det finns rikligt med koppar i fyndigheten. Enligt vad Börsveckan erfar blir den välkände prospekteringsvetera-nen Lars-Göran Ohlsson styrelsemedlem i Kopparberg Mineral vid årets stämma och det är extra intressant eftersom han på 1980-talet var vd LKAB prospektering Ab och då fann Lovisagruvan som ligger nära Håkansbodafyndigheten.

Vi bedömer att sannolikheten är god för att Kopparbergs aktie kan fortsätta stiga under det närmaste året om priset på järnmalm och basmetaller stannar kring nuvarande nivåer. Nyhetsflödet under året torde bli intensivt dels från den pågående prospekteringen och projektplaneringen och dels till följd av de planerade särno-teringarna. Att dela upp Kopparberg bör synliggöra värden och påverka aktien posi-tivt både på kort- och långsikt.

Om den största potentialen finns i Nordic Iron Ore:s järnmalmsprojekt, i Eva-fyndigheten eller Håkansboda låter vi vara osagt. Det som dock är säkert är att sannolikheten är hög för att åtminstone ett av projekten kan förverkligas och bara det bör räcka att motivera att Kopparberg Mi-neral ska ha ett betydligt högre börsvärde än det har i dag. Positivt för aktien är även att Kopparberg har en ledning med hög-klassig geologisk kompetens.

Det ska samtidigt understrykas att risken i aktien är mycket hög. Kopparbergs pro-jekt befinner sig i ett tidigt skede i utveck-lingen, ungefär där bolag som Nordic Mi-nes och Dannemora var för fem år sedan.


ANALYS


Kopparberg har högintressant portföljKopparberg Mineral har tre intressanta fristående gruvutvecklingsprojekt. Även om risken är hög så är aktien köpvärd till en bred gruvportfölj.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Kopparberg Mineral OMXS

0

5

10

15

20

Mar -11III

Mar -10

Kr

��

Med aXichem in i framtiden��

��

��

��

��


ANALYS

Gruvutvecklingsbolaget Sot-kamo Silver är det enda gruvbolaget på de nordiska börserna som främst produce-rar silver, bolaget kontrollerar silvergruvan Taivaljärvi i Sotkamo kommun i Finland. Aktien är noterad på NGM och har ett börsvärde på cirka 240 miljoner kronor.

Taivaljärvi är en underjordsgruva som startades av Outokumpu och UPM Kym-mene på 1980-talet. Konsortiet genom-förde en förstudie (pre-feasability study) för projektet och byggde en 350 meter lång snedbana (gruvtunnel) ner i mineralisa-tionen. De hann dock endast bryta 2 000 ton malm innan gruvprojektet lades ner på grund av ett lågt silverpris.

År 2005 tog Sotkamo Silvers nuvarande vd och huvudägare Timo Lindborg till-sammans med bolagets tekniska chef, geo-log Jouko Jylänki, och geologidoktor Kalle Taipale över äganderättan till gruvan. Den stora satsningen på Taivaljärvigruvan inled-des dock först år 2009 då Timo Lindborg lämnade vd-posten på Endomines som också är ett bolag han grundat och som han fortfarande är styrelsemedlem i. Lindborg lämnade vd-posten i Endomines, som då var nära produktionsstart, eftersom hans spetskompetens inte är gruvproduktion utan att utveckla gruvor.

Vi har ofta påtalat vikten av titta på led-ningens historik när man investerar i den svåranalyserade råvaruindustrin. Därför har Timo Lindborgs framgångar med Endo-mines en stor betydelse för vår positiva syn på Sotkamo Silver. Han har skapat signifi-kanta aktieägarvärden sedan grundandet av Endomines år 2005 och till allra största del uppfyllt sina prognoser, en av få fadäser var hans något optimistiska tidsbedömningar.

Det känns avsevärt stabilare att ta rygg på ett gruvbolag som leds av en vinnare än att

satsa sina pengar på en ledning med fiaskon i ryggsäcken. Just av denna anledning är det bra för Sotkamo-aktien att Björn Wolrath lämnar posten som styrelseordförande vid Sotkamos ordinarie bolagsstämma i vår. Den tidigare Skandia vd:n:s rykte på aktiemarkna-den är inte det allra bästa till följd av inblad-ning i mindre framgångsrika bolag.

Wolrath blev ordförande i Sotkamo Silver förra sommaren när Sotkamo Silver köpte det misslyckade gruvbolaget Gexco som var noterat på NGM, Wolrath var även ordförande för Gexco. Tidigt under hösten 2010 bytte Gexco namn till Sotkamo Silver och alla Gexcos tidigare tillgångar såldes. Den enda anledning till att Sotkamo Sil-ver köpte Gexco var för att komma åt deras handelsplats på NGM, därför är det helt fel att dra paralleller mellan Sotkamo Silver och Gexco.

Silver är glödhettTimo Lindborgs satsning på Taivaljär-vigruvan inleddes onekligen i rätt läge, silverpriset har stigit med flera hundra procent sedan år 2009 och handlas nu på rekordnivåer kring 38 dollar per uns. Med nuvarande höga pris på silver och guld är förutsättningarna goda för att Taivaljärvi ska kunna visa upp en hög lönsamhet. Ut-gående från dagens metallpriser räknar vi med att cirka 80 procent av Tailvaljärvis omsättning kommer från silver, 10 procent från guld och den resterande delen från bly, zink och koppar.

Sotkamo Silvers plan är att produktionen i Taivaljärvi ska inledas i det fjärde kvartalet 2013, och för att det ska vara möjligt måste ett investeringsbeslut tas senast i början av det andra halvåret 2012. Bolagets plan är att bygga ett anrikningsverk som kan han-tera 350 000 ton, men det kan även bli ett anrikningsverk som klarar 450 000 ton om optimeringskalkylen visar att det lönar sig att bryta fattigare malm.

Bolagsledningen siktar på att ha malm-reserver som räcker till mellan 5 och 7 års produktion när produktionen vid Tai-valjärvigruvan startar. I bolagets senaste uppdatering av mineraltillgångarna upp-gick de indikerade mineraltillgångarna till 2,23 miljoner ton (uppfyller kraven i gruvkoden NI 43 101) och innehöll 108,3 gram silver per ton samt 0,3 gram guld.

Just nu genomförs ett nytt borrprogram vid Taivaljärvigruvan som ska leda till att en uppdaterad mineralrapport presenteras under det tredje kvartalet. Vår uppfattning utifrån den prospektering som gjorts är att den geologiska risken i Taivaljärviprojektet är låg, brist på silver kommer knappast att stoppa en gruvstart i nuvarande prisläge.

Parallellt med borrprogrammet inleds arbetet med gruvans lönsamhetsstudie som bedöms vara klar i slutet av det här året. Inom de närmaste månaderna ska bolaget även lämna in ansökan om miljötillstånd.

Enligt Sotkamos kalkyler bedöms in-vesteringskostnaden i Taivaljärvi uppgå till cirka 25 miljoner euro och den ska fi-nansieras med både lån och en nyemission, troligen blir andelen eget kapital större än det externa kapitalet. Det ska rimligen inte vara några problem för Sotkamo Silver att få finansiering till Taivaljärviprojektet så-vida gruvbranschen förblir lika het som nu under det närmaste året. Vår bedömning är att Sotkamo inte ska behöva göra någon ytterligare nyemission innan den slutgiltiga projektfinansieringen om allt går enligt planerna.

Sotkamo Silver har officiellt indikerat att bolaget, utifrån nuvarande planer, har möj-lighet att redovisa ett ebitda-resultat på 20 miljoner per år vid full produktion. Vår be-dömning är dock att 20 miljoner euro med nuvarande ädelmetallspriser är i underkant. Taivaljärviprojektet bör med marginal kun-na vara lönsamt även om silverpriset faller betydligt, enhetskostnaden (cash cost) vid gruvan bedöms ligga på cirka på mellan 10-14 dollar per uns vilket kan jämföras med att silvret för tillfället handlas kring 38 dol-lar per uns.

Sotkamos Silvers aktie har stigit med cirka 150 procent under det senaste halv-året, till stor del beroende på den kraftiga uppgången i silverpriset. Vad som händer med silverpriset framöver är den största osäkerhetsfaktorn som är förknippad med aktien, men såvida silverpriset stannar över 30 dollar så ser vi en betydande uppsida i aktien under 2011. Sotkamo väntas under året presentera en rad nyheter som visar att bolaget närmar sig ett investeringsbeslut i Taivaljärvi och när ett sådant beslut tas bör bolaget värderas väsentligt högre än nu.


Sotkamo Silver närmar sig investeringsbeslutSotkamo Silver siktar på att starta produktion i sin silvergruva i slutet av år 2013. Det rekordhöga silverpriset samt vd:s övertygande historik gör aktien köpvärd.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Sotkamo OMXS

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

Mar -11III

Mar -10

Kr

��

Med aXichem in i framtiden��

��

��

��

��

StockholmsStadsmission– en mänskligare stad för alla

Ge en gåva via pg 90 03 51-8 eller sms:a HEM till 72 900 för att skänka 50 kr.

ANALYS


Smältverks- och gruvbolaget Boliden presenterade ett resultat före skatt för det fjärde kvartalet som var 4 procent bättre än SME Direkts konsensusprognos. Det var lite överraskande affärsområdet Smältverk som lyfte koncernens resultat, dels tack vare en stark produktion och dels för att marknadsvillkoren förbättrades för kopparsmältverken i det fjärde kvartalet. Zinksmältverken led dock fortsättningsvis av låga smältlöner.

Även om de kort kortsiktiga utsikterna för kopparsmältverken har förbättras nå-got så står vi fast vid vår bedömning att de mer långsiktiga utsikterna för smältverks-industrin är dystra på grund av överkapa-citet. Det betyder i sin tur att vi också står fast vid vår ståndpunkt att Bolidens aktie inte är det bästa alternativet för den som vill investera i en gruvaktie som gynnas av stigande metallpriser.

Men även fast Boliden inte är den ulti-mata gruvaktien så ser vi goda möjligheter till att aktien kan stiga från nuvarande ni-våer. Det vi anser att kan lyfta aktien till högre nivåer är en uppgång i basmetall-priserna och vi ser störst möjlighet för att priset på zink överraskar positivt. Ett ton zink kostar nu cirka 2 400 dollar på metall-börsen i London vilket ska jämföras med metallen i den förra högkonjunkturen un-der en längre period handlades kring 4 000 dollar per ton.

Priset på zink har inte återhämtat sig se-dan finanskrisen på grund av att storleken på metallbörsernas lager envist legat på höga nivåer. Vi bedömer dock att det finns goda skäl att tro att den fundamentala situ-ationen på zinkmarkanden snart förändras till zinkprisets fördel. Efterfrågan ska rim-

ligen fortsätta förbättras de närmaste åren i takt med att den globala tillväxten fortsät-ter men det som framförallt ska bidra till en ökad brist på zink är att flera större gruvor, ibland annat Australien och Kanada, kom-mer att stängas under de närmaste två till fem åren. Dessutom sjunker den genom-snittliga halten av zink i befintliga gruvor stadigt. Detta produktionsbortfall borde rimligen snart börja ge avtryck i priset på zink och enligt vår bedömning är ett högre zinkpris inte inprisat i Bolidens nuvarande aktiekurs.

För Bolidens rörelseresultat är det mer positivt med en uppgång i zinkpriset jäm-fört med en uppgång kopparpriset. På lite längre sikt får zinkpriset en ännu större betydelse för Boliden eftersom bolaget i början av februari tog beslut om att in-vestera i en fördubbling av produktionska-paciteten i gruvan Garpenberg där främst zink utvinns, kapacitetstillskottet tas i drift år 2014.

Det har varit en stor fokusering på kop-parpriset under det senaste året efter den kraftiga uppgången från dryga 6000 dol-lar per ton till över 10 000 dollar per ton. Efter en tveksam prisutveckling de senaste månaderna kostar ett ton koppar nu ca 9700 dollar per ton. Ska kopparpriset stan-na på nuvarande höga nivåer krävs det en fortsatt stark global tillväxt. Det är troligt att kopparpriset stiger över 10 000 dollar igen men vi har dock väldigt svårt att se att kopparpriset procentuellt stiger mer än zinkpriset under det närmaste året.

Ser man till hur Bolidens förväntade vinster värderas av aktiemarknaden så är vår bedömning att det inte finns utrymme för ytterligare multipelexpansion. Bolidens

p/e-tal för innevarande år är 9,5 och för nästa år 7,2 enligt SME Direkt. Baserat på hur bolaget har värderats historiskt så är san-nolikheten liten för att vinstmultiplarna sti-ger över nuvarande nivå under en lägre tids-period framöver. Vår slutsats är att det som ska lyfta Bolidens aktie är högre vinstförvänt-ningar till följd av stigande metallpriser.

I vår senaste analys av Boliden (BV 10-42) argumenterade vi för att Lundin Mi-ning (fick rekommendation Köp i BV 10-45) var en bättre aktie för den som trodde på fortsatt stigande metallpriser eftersom Lundin Mining inte har någon exponering mot den svaga smältverksmarknaden. Att välja Lundin framför Boliden då var helt rätt. Sedan dess har Lundin Mining stigit med cirka 28 procent medan Boliden har handlats upp med cirka 19 procent.

I dagsläget är det dock svårt att ge re-kommendationen att man ska välja Lundin Mining framför Boliden eftersom Lundin Mining är nära att bli inblandat i en struktur-affär som kan leda till att bolaget försvinner i sin nuvarande form från Stockholmsbörsen. Om Lundin blir uppköpt kommer det an-tagligen att gynna Bolidens kurs eftersom många svenska Lundin-ägare troligen väljer att flytta sitt kapital till Boliden.

En annan faktor som talar för Bolidens aktie är bolagets allt starkare finansiella si-tuation som definitivt skapar utrymme för att ytterligare höja utdelningen under de kommande åren. Till årets stämma föreslår styrelsen att Boliden ska dela ut 5 kronor jämfört med 3 kronor förra året. Trots att Boliden planerar stora investeringar så finns det även en god chans för att Boliden kan ge en extra utdelning om metallpriser-na stannar på nuvarande nivåer.

Vi höjer rekommendationen för Boliden från Neutral till Köp.

Zink underskattad metall för BolidenMed nuvarande metallpriser är Boliden fullvärderat, men stiger metallpri-serna ytterligare finns det uppsida i aktien. Vi antar att framförallt zinkpriset kan överraska positivt och höjer därför rekommendationen för Boliden till Köp.TEXT: ANDERS HÄGERSTRAND | [email protected]

Boliden OMXS

75

100

125

150

Mar -11III

Mar -10

Kr

StockholmsStadsmission– en mänskligare stad för alla

Ge en gåva via pg 90 03 51-8 eller sms:a HEM till 72 900 för att skänka 50 kr.


En av våra absoluta favoriter inom verk-stadssektorn, Atlas Copco, har gått starkt på börsen det senaste året, med en kurs-uppgång på 45 procent. Koncernen har ett urstarkt 2010 bakom sig och exponeringen mot anläggnings- och gruvmarknaden har varit oerhört lyckosam när världsekonomin återhämtat sig efter finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen.

Faktum är att bolaget har varit perfekt positionerat för den starka marknadsut-vecklingen inom gruvnäring och infra-struktur under hela 2000-talet och har länge imponerat med höga marginaler samt solitt kassaflöde. Det gäller såväl inom ur-sprungsverksamheten Kompressorteknik, som inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik. Det har lett till att Atlas kom-mit med starka siffror även under den dju-paste lågkonjunkturen och nu när volymer-na kommit tillbaka syns det rakt igenom på resultatet efter de kostnadsbesparingar som genomfördes i slutet av 2008.

Under 2010 steg koncernens omsättning med totalt 10 procent, men med en kraftigt accelererande takt mot slutet av året. Un-der det fjärde kvartalet steg omsättningen med 22 procent och orderingången med 27 procent. Rörelseresultatet blev samtidigt 64 procent högre än samma kvartal 2009. Rörelsemarginalen klev över 20 procent-strecket, vilket är riktigt imponerande om man jämför med andra verkstadsbolag på Stockholmsbörsen. Atlas har inte märkt av någon större press från stigande råvarupri-ser ännu. Tvärtom, bruttomarginalen steg till 38,2 procent under Q4, jämfört med 33,5 procent året innan. Bolaget har stark ”pricing power” och har lättare att flytta över kostnader vidare till slutkunderna än många andra verkstadsbolag.

Atlas är mycket välskött och alla opera-tiva nyckeltal ger stöd åt detta. Tack vare det klarade bolaget finanskrisen bättre än konkurrenterna också. Medan Sandvik

exempelvis gjorde en nettoförlust på 2,7 miljarder 2009, låg Atlas nettovinst på 6,2 miljarder. Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik har haft en formidabel utveck-ling de senaste åren i takt med att gruvbo-lag runtom i världen ökat investeringarna i borr- och lastutrustning tack vare stigande råvarupriser. Stark tillväxt noterades i de flesta regioner, både sekventiellt och jäm-fört med föregående år. Bäst utveckling noterades i Nord- och Sydamerika, Afrika och Australien. Orderingången för divisio-nen steg med 42 procent under 2010, vilket ger goda tillväxtförutsättningar även för innevarande år.

Dessutom har eftermarknaden, som står för uppskattningsvis 40 procent av koncer-nens samlade omsättning, kommit igång ef-ter det svaga fjolåret. Försäljning av service, reservdelar och förbrukningsvaror inom de största affärsdivisionerna Kompressortek-nik och Anläggnings- och gruvteknik har gett stabilitet under de senaste åren. Detta är särskilt viktigt för Atlas med tanke på an-läggnings- och gruvmarknadens sencykliska karaktär och kunderna har oftast långa led-tider i produktionen. Ledningen, med vd Ronnie Leten i spetsen, ser en fortsatt stark efterfrågeutveckling det närmaste halvåret och framförallt är det tillväxtländerna som går bäst just nu. För Atlas är detta extra gynnsamt med tanke på att 40-45 procent av intäkterna finns på tillväxtmarknader.

Som plus i kanten finns den solida ba-lansräkningen. Bolagets nettoskuld uppgår till 5,5 miljarder kronor vilket motsvarar endast cirka 0,3 gånger rörelseresultatet före av- och nedskrivningar. Kassaflödet är riktigt starkt och ledningen beslutade därför att skifta ut totalt 9 kronor per aktie till aktieägarna till våren, varav 5 kronor i form av ett obligatoriskt inlösenförfarande. Direktavkastningen blir 5,6 procent när ak-tien handlas till 160 kronor.

Efter den urstarka bokslutsrapporten

höjde marknaden sina vinstprognoser för 2011 med drygt 10 procent enligt databasen Factset. Samtidigt har aktien backat med cirka 7 procent sedan årsskiftet. Många in-vesterare tar höjd för att den starkare kro-nan kommer att slå hårt mot marginalerna och andra passar på att ta hem fina vinster. Om man tittar på konsensusestimaten så väntas en vinst per aktie runt 10 kronor i år och cirka 11,5 kronor 2012. Det ger p/e 16 för 2011 och 14 för 2012. Atlas har de senaste fem åren handlats till i genom-snitt p/e 15,2 och det innebär att rabatten till den historiska värderingen är 10 pro-cent om man lyfter blicken till 2012. Det är inte någon upphetsande potential, men då ska man minnas att bolaget överträffat marknadens vinstförväntningar de senaste fem kvartalen. Vår bedömning är även att Q1 och Q2 kommer att vara väldigt starka för bolaget och det kommer säkerligen att leda till att vinstestimaten för 2012 skruvas upp ytterligare innan året är slut. Samtidigt ska kvalitet kosta, precis som aktiegurun Warren Buffet förespråkar, och Atlas Cop-cos stabila historisk talar för att aktien ska handlas till en liten premie jämfört med sektorn i övrigt. För den långsiktige finns det därför fortfarande goda anledningar till att köpa Atlas Copco, men för den som letar snabba klipp är nog Atlas inte första-valet.

Atlas är bra på siktMed en stor exponering mot gruvsektorn har Atlas Copco dragit nytta av råva-ruboomen. Men framgångarna har inte gått aktiemarknaden förbi.TEXT: GABRIEL ISSKANDER| [email protected]

Atlas Copco OMXS

100

125

150

175

Mar -11III

Mar -10

Kr


Sandvik hade det riktigt kämpigt under finanskrisen och gjorde bland annat en förlust på 2,6 miljarder kronor år 2009. Vid en jämförelse med sektorkollegan Atlas Copco verkar Sandvik ha haft större pro-blem att hantera dippen i efterfrågan under lågkonjunkturen. Övriga verkstadsjättar fick också se omsättningen falla kraftigt, men kunde ändå parera detta med kost-nadsbesparingar och lagerjusteringar på ett smidigare sätt än Sandvik. En anledning kan vara att bolaget har en högre andel produktion, försäljning och distribution i egen regi, vilket gör koncernen mer vo-lymkänslig än andra verkstadsbolag. Det innebär också att de fasta kostnaderna som en andel av den totala kostnadsmassan är högre än Atlas Copco.

När nu volymerna stiger finns det därför all anledning att tro på en kraftig hävstångs-effekt på marginalerna och den bilden delar många analytiker på marknaden med oss när man tittar på databasen Factset. Medan Atlas Copco väntas förbättra rörelsemar-ginalen från 20 procent till 21,5 procent i år, väntas Sandviks marginal stiga från 13,3 procent till 16 procent under 2011, enligt konsensusestimaten.

Samtidigt ska man inte underskatta de ökade kostnaderna för råmaterial och den starka kronan, vilket slog något hårdare än väntat mot verkstadsbolagens marginaler i det fjärde kvartalet. Sandviks rörelsemar-ginal i det fjärde kvartalet landade på 13,4 procent mot väntade 15,2 procent. Rörelse-resultatet tyngdes dock till viss del av poster som ligger lite vid sidan av kärnverksamhe-ten. Kostnaderna för omstruktureringar var till exempel betydligt högre än vad som var väntat liksom kostnader för rörliga er-sättningar till de anställda. Blundar man för dessa kostnader så var rörelseresultatet bara ett par procent under prognosen.

Stigande råvarukostnader är nu inte en-bart negativt för Sandvik. Dels stiger bola-gets lager av metaller i värde men framför allt driver det den långsiktiga efterfrågan inom gruvnäringen. Dessutom gynnas som sagt bolaget av de stigande volymerna då större skalfördelar uppnås i produktionen tack vare den relativt höga andelen fasta kostnader. Den positiva effekten blir allt annat lika större än den negativa effekten från stigande råvarupriser.

Marknadsläget ser riktigt stark ut. Di-visionen Mining and Construction, som ifjol stod för hälften av koncernens totala omsättning på drygt 82 miljarder kronor, ökade sin orderingång med 50 procent i det fjärde kvartalet jämfört med samma pe-riod i fjol räknat i fasta valutor. Även de två övriga områdena, Tooling, som tillverkar verktyg i hårdmetall, och Materials Tech-nology, som tillverkar högkvalitativa me-tallprodukter för en mängd olika områden, noterade en kraftigt ökad orderingång un-der fjärde kvartalet. Toolings orderingång steg 29 procent och SMT:s 18 procent.

Totalsiffran för Sandviks orderingång landade därmed på 26,3 miljarder kronor, vilket är den högsta nivå hittills för Sand-vik, och även faktureringen slog förvänt-ningarna med knappt 6 procent och lan-dade på 23,3 miljarder. Såväl orderingång som fakturering innehåller som sagt fler stora projektorder än tidigare, främst från kunder inom gruv- och energisektorerna. Orderingången, som var 13 procent högre

än faktureringen, talar för en fortsatt god omsättningstillväxt framöver.

Räknat i fasta valutor och för jämförbara enheter steg Sandviks fakturering med 31 procent i det fjärde kvartalet jämfört med året innan. Geografiskt är det Sydamerika som lyft mest tack vare fler projektorder. Starka ökningar noteras även i Nordame-rika, Afrika/Mellanöstern och Asien. Ök-ningen i Europa, som är den största mark-naden, var 24 procent.

Allt som allt är det ungefär samma mark-nadsförutsättningar som Sandvik och Atlas möter. Den största skillnaden är just kost-nadsstrukturen och dess påverkan på lön-samheten när volymerna stiger. Dessutom värderas Sandvik cirka 8 procent lägre än Atlas baserat på innevarande års vinstprog-noser enligt Factset. P/e-talet är 14,6 för 2011 och 11,8 för 2012. Det sistnämnda är 12 procent lägre än Atlas motsvarande och kan förklaras av att resultatsvängningarna har varit större i Sandviks fall över en hel konjunkturcykel, vilket gör det lite svårare att prognostisera koncernens vinst.

Men just nu går Sandvik riktigt bra och kapacitetsutnyttjandet stiger i fabrikerna igen. Fortfarande har dock Sandvik en bit kvar till de faktureringsnivåer som rådde innan finanskrisen, vilket så länge konjunk-turen fortsätter att återhämtas innebär att potentialen till ytterligare vinsttillväxt är god. För närvarande håller vi Sandvik som favorit framför Atlas Copco.

Vinden har vänt för SandvikSandvik var ett utskällt bolag som gick med brakförlust under lågkonjunktu-ren, men nu ser läget mycket bättre ut med en stigande efterfrågan och lön-samhetslyft. Om inte världsekonomin brakar ihop fullständigt är det köpläge.TEXT: GABRIEL ISSKANDER| [email protected]

Sandvik OMXS

75

95

115

135

Mar -11III

Mar -10

Kr

FÖR TRE ÅR SEDAN HADE VI INGA TANDVÅRDSKLINIKER.Idag har vi 7 stycken, och om fem år ska vi ha 30. Vill du vara med på resan?Orasolv förvärvar, utvecklar och förädlar företag inom dentalbranschen. Vi är ett ungt varumärke som utvecklas snabbt. På knappt tre år har vi gått från 2 miljoner i omsätt-ning till över 47. Prognoserna ser goda ut. Marknadsläget är utmärkt för nya förvärv.

Nu genomför vi en nyemission där resurserna ska användas till en offensiv satsning på att bygga vidare på vår kedja av tand-vårdskliniker. Målet är att 2015 äga minst 30 kliniker med samlad omsättning på över 450 miljoner kronor.

Vill du vara med på resan? Då är du också med och utveck-lar tandvården i Sverige mot en högre kvalitet, effektivitet och lönsamhet.

VI UTVECKLAR SVENSK TANDVÅRD.

© 2011 ORASOLV AB ADRESS: TYSKBAGARGATAN 14, 114 43 STOCKHOLM TEL: +46(0)8-661 06 10 FAX: +46(0)8-667 32 96 E-POST: [email protected]

Teckningsperiod: 21 mars – 4 april 2011Handel med teckningsrätter: 21 mars – 30 mars 2011Företrädesrätt: Fyra (4) aktier berättigar till en (1) ny aktieTeckningskurs: 1 kr per aktieFör mer information: www.orasolv.se eller www.avanza.se

Nyemission i Orasolv. Läs mer på orasolv.se


CTT Systems utlöste en köpsignal när konsolideringsmönstret slogs sön-der i förra veckan. Köpsignalen indikerar i första hand en riktkurs på 33,50 kronor men om den stigande trenden håller ska aktien fortsätta upp till 36 kronor på lite längre sikt.

Aerocrine (7,40 kronor) gav en kortsiktig teknisk köpsignal när motstån-det vid 6,55 kronor bröts i förra veckan. Enligt den tekniska analysen kan aktiekursen förväntas fortsätta upp för ett test av primärtrendens mot-ståndslinje vid 8,40 kronor som också måste passeras om aktien ska få en långsiktig köpsignal.

H&M visade kortsiktig teknisk styrka när motståndet vid 207 kronor pas-serades i förra veckan. Enligt den tekniska analysen kan aktiekursen i första hand förväntas fortsätta upp för ett test av motståndet vid 224 kronor som bestämmer den långsiktiga trendriktningen för aktien.

Stockholmsbörsen befinner sig vid ett tekniskt vägskäl där OMXS 30-index testar den fallande trendens motståndslin-je vid 1 110. Vid en eventuell köpsignal finns det flera tekniska köpkandidater på Stockholmsbörsen. Så här ser det tekniska ut-gångsläget ut för några av dem:

CTT Systems (32 kronor) har rört sig sidledes i ett brett kon-solideringsintervall som begränsats av ett stöd vid 24 kronor och motståndet vid 29,50 kronor. I mars har aktiekursen utvecklats starkare än Stockholmsbörsen vilket visar sig i den stigande rela-tivkurvan mot OMXS 30-index. I förra veckan bröts motståndet vid 29,50 kronor vilket slår sönder konsolideringsmönstret som nu har ersatts av en stigande trendkanal. Kortsiktigt kan köp-signalen lyfta aktiekursen till 33,50 kronor men långsiktigt ska aktien fortsatta upp till motståndet vid 36 kronor om riktkursen infrias fullt ut. Uppgångsscenariot omvärderas vid ett eventuellt genombrott av den stigande trendens stödlinje vid 28 kronor. Kursfallet i aktien kan då förväntas fortsätta till något av stöden vid 25,10 eller 24 kronor som är alternativa startnivåer för en ny uppgångsfas i aktien.

Aerocrine(7,40 kronor) visar långsiktig teknisk svaghet genom sin fallande primärtrend som fortfarande är intakt. Kortsiktigt finns det dock tecken på att aktiekursen ska fortsätta upp. I förra veckan passerade aktiekursen motståndet vid 6,55 kronor under stigande omsättning vilket slår sönder de senaste månadernas kortsiktiga konsolideringsmönster. Villkoret för köp är att stödet vid 6,55 kronor förblir intakt. Kortsiktigt kan aktiekursen då för-väntas stiga för ett test av primärtrendens motståndslinje vid 8,40 kronor som måste passeras om aktien ska få långsiktig köpsignal.

Hennes & Mauritz (215,30 kronor) visar teknisk svaghet ge-nom att ligga kvar i den fallande trendkanal som påbörjades i september förra året. Aktien har också visat teknisk svaghet ge-nom att passera de starka stöden vid 222 och 208 kronor tidigare i år. Trendriktningen talar emot köp men aktien är trots detta intressant efter förra veckans kursuppgång förbi motståndet vid 207 kronor. Kortsiktigt kan aktiekursen förväntas fortsätta upp för ett test av den fallande trendens motståndslinje vid 224 kro-nor som också måste passeras för att den tekniska analysen ska ge en regelrätt köpsignal. Kursuppgången kan då förväntas fortsätta till nästa motstånd vid 245 kronor. Om trendbrottet uteblir kan aktiekursen kortsiktigt förväntas vända ner mot trendens stöd-linje vid 200 kronor.

Acando (15,40 kronor) visar ett tvetydigt kursmönster. Aktien har gått starkare Stockholmsbörsen de senaste månaderna och trendriktningen talar för köp. I förra veckan bröts trendens mot-ståndslinje vid 15,10 kronor. En försiktig tolkning är att aktie-kursen stigit för snabbt och därför kommer att vända ner mot trendens stödlinje vid 14 kronor innan kursuppgången fortsätter. Denna tolkning får ett ökat stöd om aktiekursen vänder ner förbi stödet vid 14,90 kronor. Den optimistiska tolkningen är att vi fått en ny köpsignal som i första hand ska lyfta aktiekursen till motståndet vid 16 kronor. Passeras den nivån kan kursuppgång-en fortsätta till nästa motstånd vid 17,50 kronor.

Nytt genombrottsförsök på StockholmsbörsenStockholmsbörsen visar kortsiktig styrka genom sin snabba återhämtning. OMXS 30-index testar nu trendmotståndet vid 1 110 som ger en indikation på styrkan i börsuppgången. TEXT: TOMAS TROCMÉ

91 -36 0,5 6 3L System 36,5 NGM 10-17 Köp -45%

A

7198 2834 0,7 12 Aarhus Karlshamns 176 10-23 Köp 18%

347614 -40779 1,4 15 ABB 151,4 10-33 7%

1189 -100 0,7 12 Acando 15,5 11-12 Köp 8%

Acap Invest 41 10-36 3%

7533 -226 >20 Active Biotech 155 11-05 Köp 1%

Addnode 31,4 10-18 27%

4138 337 1,1 16 Addtech 186 11-08 Köp 2%

Aerocrine 7,55 10-38 Köp -13%

>40 Africa Oil 11,85 10-48 -12%

3286 3364 4,0 10 Aktiv Kapital (NOK) 59 Oslo 10-40 Köp 71%

56469 2121 2,1 16 Alfa Laval 133,8 10-33 22%

Alliance Oil 116,7 10-48 13%

188 31 0,7 9 Alltele 19 10-16 Köp -1%

18 -4 0,2 10 Aqeri 10,35 Fst N 10-19 Sälj -42%

>40 Arise Windpower 43,7 11-05 -3%

965 30 0,6 9 Aros Quality Group 53,75 Torget 10-36 Köp 10%

26 -31 -0,4 Artimplant 0,44 10-17 -81%

64511 14239 2,2 18 Assa Abloy 176,3 10-18 Köp 8%

422241 -4082 1,8 9 AstraZeneca 291 11-07 Köp -8% 196384 19000 2,9 23 Atlas Copco A 161,5 11-13 0%

39537 7051 1,9 31 Autoliv SDB 464,6 10-24 Köp 19%

300 -28 1,1 14 Avega 28 10-40 Köp 47%

12233 1229 0,4 16 Axfood 233 10-32 13%

9091 -46 3,8 21 Axis 131 10-43 Köp 21%

B

3091 1882 0,7 10 B&B Tools 110 11-03 Köp -9%

Bahnhof 29,7 10-16 Köp 19%

Balder 46,6 11-03 Köp -1%

2064 904 0,5 8 BE Group 41,5 10-44 Köp 2%

4610 -91 1,6 12 Beijer Alma 153 11-09 Köp 8%

Beijer Electronics 212 10-18 Köp 43%

Bergs Timber 23 11-06 0%

5259 -136 3,9 12 Betsson 134 10-41 Köp 39%

3736 214 0,3 24 Bilia 146,75 11-07 Köp 5%

3528 2617 0,8 10 Billerud 68,5 10-38 Köp 45%

Biogaia 116,5 11-08 Köp 8%

1503 -151 15,4 Bioinvent 27 11-08 -5%

394 452 1,5 8 Biophausia 1,15 10-39 62%

1748 -230 2,8 15 Björn Borg 69,5 10-40 10%

>40 Black Pearl 46 10-46 Köp 32% Boliden 132,7 11-13 Köp 0%

119 -5 0,6 20 Bredband2 0,17 Fst N 10-16 113%

460 422 1,3 6 Bringwell 1,78 Fst N 10-43 Köp 0%

957 -42 1,4 11 BTS Group 53 10-46 Köp 0%

Bure Equity 33,2 10-38 8%

3690 286 1,5 14 Byggmax 60,75 10-50 0%

C

72 -13 0,1 9 Caperio 16,1 Fst N 11-05 7%

Capilon 23,2 Fst N 10-16 13%

11313 74 1,4 19 Cardo 419 10-47 Köp 49%

>40 Catella 14 11-12 Köp 10%

265 -12 2,0 11 Cellavision 11,1 Fst N 10-34 Köp -6%

790 457 1,2 9 Cision 5,2 10-44 Köp 9%

6514 249 1,2 12 Clas Ohlson 102,25 11-11 Köp -3%

>40 Clean Tech East 0,18 11-03 Köp 0%

900 -144 0,7 13 Cloetta 37,3 10-46 -3%

Veckans Analyser: 28 mars 2011Bolag Råd Sida Kommentar

Endomines Köp 6 Guldproduktionen är i gång. Nu ska framgångsrik prospektering lyfta aktien ytterligare.

Nordic Mines Avvakta 7 Har stigit nära 120 procent sedan vår köpek i höstas. Nu ser risk reward inte lika attraktivt ut.

Lundin Mining Köp 7 Bolaget är urstarkt på egna ben. Vi tror att det pågående strulet slutar väl.

Dannemora Köp 8 Nu är bygget av anrikningsverket i gång och järnmalmspriset på rekordnivåer. Stor uppsida.

Kopparberg Mineral Köp 9 En intressant gruvutvecklingsbolag med flera spännande projekt. Risken är hög.

Sotkamo Silver Köp 11 Grundaren av Endomines har startat ett nytt högintressant bolag. Nu är det silver som gäller.

Boliden Köp 13 Vi tror att zink- och kopparpriset fortsätter stiga och det kommer att lyfta aktien.

Atlas Copco Avvakta 14 Bra för den långsiktige men inget för den som letar snabba klipp.

Sandvik Köp 15 Lägre värdering än Atlas och goda marknadsutsikter.

Nettoskuld,

MkrBörsvärde, M

kr

BV-analys

RådP/E, långsikt

Aktiekurs

ListaEV/Sales

Bolag (Valuta)

Kursutv


Nya gruvbolagTEXT: ANDERS HÄGERSTRAND

Två intressanta kanaden-siska gruvbolag med verksamhet i Afrika ska särnoteras i Sverige under de närmaste månaderna. Det ena är guldbolaget Semafo och det andra är Lundinsfärens diamantbolag Lucara Diamond. Semafo är ett snabbväxande guldbo-lag som i år räknar med att producera mellan 7650 och 8455 kilo guld. Bolagets vision är att under 2014 nå en produktion på över 14 500 kilo guld per år. Nära 70 procent av Semafos nuvarande produktion kommer från Mana-gruvan i Burkina Faso, den res-terande delen av produktionen kom-mer från gruvor i Niger och Guinea.

Inga prissäkringar Vi anser att Semafos kraftiga tillväxt-möjligheter i kombination med vårt antagande om ett fortsatt högt guld-pris gör aktien intressant. Semafo har inte prissäkrat någon av sin guldpro-duktion utan är helt exponerat mot spotpriset. Tack var det stigande guldpriset har bo-lagets aktie haft en fantastisk utveckling under de senaste åren och stigit med cirka 400 procent sedan i början av 2009, börsvärdet är 17 miljarder kronor.Semafo vill bli särnoterat i Stockholm för att attrahera fler europeiska inves-terare. Semafo har redan många svens-ka ägare till följd av att aktienätverket Jordanfonden har rekommenderat bo-laget sedan 2008. Jordanfodens ordfö-rande Nisse Sandberg uppskattar att svenska investerare kontrollerar över 5 procent av Semafos aktier.Lucara Diamond, som ska noteras på First North, är Lundinsfärens bolag i den allt hetare diamantindustrin. Bo-laget har gruvor i Botwana och Lesot-ho i Afrika. De ska sättas i produktion år 2012 respektive år 2015. Efter en kraftig kursuppgång under de senaste månaderna har Lucara ett börsvärde på 1,3 miljarder kronor. Vi ser goda möjligheter till att Lucaras aktie fortsätter stiga i samband med noteringen i Stockholm. Lukas Lun-din är ordförande för bolaget och svenska investerare tar gärna rygg på hans bolag, det märktes till exem-pel tydligt när Africa Oil noterades i Stockholm förra hösten.Börsveckan ger ännu inte några offi-ciella rekommendationer till Semafo och Lucara.

För ett år sedan rekommenderade vi fyra köp och sex avvakta, det var med andra ord en lite tveksam vecka och följaktligen gjorde vi också många förändringar, med inte färre än sex nya rekommendationer under året. UTG visade sig bli en riktig raket med en uppgång på nästan 40 procent mot väsentligt mer mo-desta 10 för index. Men i övrigt var det mer jämnt. Särskilt nöjda är vi med att vi lyckades vara lite följsamma med Diamyd och sänka vår rekommendation nära toppkurs och sedan fi ska upp den igen. Annars är ofta risken att man sänker en re-kommendation och sedan missar att följa med upp när det lyfter igen.

Concordia 18,4 10-35 Köp 1%

930 -24 1,2 12 Connecta 89,5 11-12 Köp 11%

>40 C-Rad 26,5 10-34 137%

6203 3885 2,1 10 Cramo (EUR) 19,84 H-fors 10-49 Köp 16%

CTT Systems 31,9 11-05 18%

751 130 0,6 10 Cybercom 20,8 11-12 3%

D Dannemora Mineral 77,5 11-13 Köp 0%

578 -73 1,7 14 DGC 67,75 10-36 Köp 25%

Diamyd Medical 128,5 10-21 Köp 25%

608 -74 4,1 15 DIBS 64,25 Fst N 10-42 Köp -8%

>40 DNO International (NOK) 8,99 Oslo 10-48 Köp 8%

145 -25 1,1 12 Done 15,7 11-09 Köp 3%

564 7 1,0 13 Doro 29,5 11-08 Köp -12%

120 -2 0,4 7 Drillcon 2,75 Fst N 10-45 -20%

3372 1066 1,1 14 Duni 71,75 11-09 7%

Duroc 16,3 10-14 -14%

E

566 732 0,8 12 Elanders 29 11-06 3%

237 -47 0,2 8 Electra 45,6 Fst N 10-50 Köp -3%

Elekta 244 10-39 Köp -4%

185 103 0,3 11 Elektronikgruppen 33 11-10 Köp 5%

2602 812 2,3 13 Elisa 16,71 H-fors 11-09 1%

Ellen 1,96 Onot. 10-14 Köp -12%

81 72 0,4 10 Empire 8,5 Torget 10-40 33% Endomines 9,55 11-13 Köp 0%

3904 6418 1,7 9 Eniro 24,2 10-37 152%

>40 Enquest 14,1 10-48 Köp -1%

25467 -69 >20 >40 Entraction 39,6 10-35 94%

>40 Epicept Corp 4,8 10-37 7%

>40 Etrion 6 11-10 Köp 5%

602 -99 0,3 14 Ework 36 11-11 Köp 5%

F

1778 305 0,9 11 Fagerhult 141 10-45 Köp 0%

252 84 0,6 21 Feelgood 2,42 11-09 0%

2774 -119 2,4 19 Fenix Outdoor 209 11-10 Köp 4%

151 -23 4,7 Fingerprint Cards 7,6 10-14 Sälj 1%

92 -12 0,8 8 Firefly 15,3 NGM 10-41 -10%

170 0 1,4 9 Formpipe 14,2 Fst N 11-06 Köp 3%

138 -2 6,0 Fortnox 2,41 10-22 -4%

G

>40 Genmab (DK) 49,12 10-39 Köp -21%

36344 17093 2,4 14 Getinge 152,5 10-46 3%

204 293 0,4 8 Geveko 12,1 11-11 -8%

693 -36 1,3 15 Global Health Partner 10,6 10-34 1%

Glycorex 6,15 NGM 11-10 Köp 21%

3209 952 0,6 13 Gunnebo 42,3 10-46 -4%

H

4377 1165 1,0 18 Haldex 99 11-12 Köp 8%

Handelsbanken A 204,8 10-42 -10%

#DIV/0! Hansa Medical 7 10-22 Köp -14%

114 40 0,7 9 Hedson 15,7 Torget 11-10 Köp -2%

370 83 0,4 4 Hemtex 9 10-15 -67%

361137 -14904 3,6 17 Hennes & Mauritz 218,2 11-07 Köp 2%

38066 8574 3,7 21 Hexagon 144 10-33 Köp 14%

4009 2239 1,0 9 Hexpol 151 10-23 Köp 75%

1883 -139 1,6 12 HiQ International 36 10-16 Köp 3%

1223 22 4,9 21 HMS Networks 108 10-47 Köp 3%

Holmen B 223 11-11 0%

HQ Bank 4,2 10-22 -94%

8039 1100 1,6 12 Höganäs 231 10-24 2%

I

233 -14 0,1 4 IBS 1,87 10-23 -51%

2847 -318 1,0 13 IFS 109,75 11-11 0%

Industrivärden C 108,8 10-24 19%

Indutrade 199,5 10-39 Köp 15%

125 -20 1,3 7 Insplanet 10,75 Fst N 10-41 -24%

341 -27 0,5 8 Intoi 29,3 10-14 Köp 11%

Intrum Justitia 94,5 10-40 Köp 22%

Investor B 150,3 10-24 11%

1029 1121 0,8 10 Itab Shop Concept 72 10-46 3%

J

-31 -0,2 >40 Jeeves 0 11-05 Köp

JM 162 10-39 Köp 21%

K

Så gick det

Bra vecka

förändringar, med inte färre än sex nya rekommendationer under året. UTG visade sig bli en riktig raket med en uppgång på nästan 40 procent mot väsentligt mer mo-desta 10 för index.

vi med att vi lyckades vara

�

�� SIDAN�18

Stormigt på börsen��

��SIDAN 3

Lite smalare, lite vassare +33%

NR 13 • 29 MARS 2010 • ÅRGÅNG 26

Linkmed ��

SIDAN 9Diamyd�� SIDAN 9UTG ��

SIDAN 6

��

SIDAN 4

�� SIDAN 4

Dags för lyft i Malmbergs

��

��

��

��

OMXS 10%

Cloetta 14 Vi sänkte till Avvakta i BV 10-46 till kursen 38,5 Skr

Malmbergs 17 2010 var trögt men sedan årsskiftet går aktien riktigt bra.

UTG 39 Resebranschen är het trots kortsiktig oro.

Vitrolife 12 Vi sänkte till Avvakta i BV 11-12 till kursen 40,8 Skr.

Köpråd Avkastning (%)

Cramo 22 Vi höjde till Köp i BV 10-49 till kursen 17,1

Diamyd -30 Vi höjde till Köp i BV 10-21 till kursen 102,75

GHP 12 Aktien för en ganska sömnig tillvaro på börsen.

Kapp-Ahl -21 Vi höjde till Köp i BV 10-50 till kursen 52,5 Skr.

Linkmed -44 Det lyfter inte för kursen trots mycket låg värdering.

Stille -29 Vi sänkte till Sälj i BV 10-24 till kursen 11,50.

Neutrala råd Avkastning (%)


Nettoskuld,

MkrBörsvärde, M

kr

BV-analys

RådP/E, långsikt

Aktiekurs

ListaEV/Sales

Bolag (Valuta)

Kursutv

Nettoskuld,

MkrBörsvärde, M

kr

BV-analys

RådP/E, långsikt

Aktiekurs

ListaEV/Sales

Bolag (Valuta)

Kursutv


Nettoskuld,

MkrBörsvärde, M

kr

BV-analys

RådP/E, långsikt

Aktiekurs

ListaEV/Sales

Bolag (Valuta)

KursutvKursutv

Kontakta ossPostadress: Box 1399, 111 93 StockholmBesöksadress: c/o AvanzaKlarabergsg.60Tel 08-10 33 50 E-post: [email protected]: www.borsveckan.se

RedaktionLars Frick (chefredaktör och ansvarig utgivare), Anders Hägerstrand, Gabriel Isskander, Daniel Svensson, Tomas Trocmé, Mikael Hårde, Björn Davegårdh (gästkrönikör).

Prenumeration Kundtjänst: Pressdata/H1, Box 610,832 23 Östersund Tel 08-799 63 13, Fax 08-28 59 74

E-post: [email protected]år (42 nr): 2 690 kr inkl. momsHalvår (21 nr): 1 490 kr inkl. momsProvpren. (10 nr): 790 kr inkl. moms

Annonser För bokning och mer informationChristian Danielsson Tel 0705 71 65 88

RedaktionensinnehavLars Frick: Avanza, Avega, Enquest, H&M, Medcap, New Wave, Nordic Mines, Novo Nordisk, Uniflex.

Gabriel Isskander: Axis, Betsson, Catel-la, Hennes & Mauritz, Investor, Kinnevik, Lagercrantz, New Wave, Nobia, Nolato, Partnertech, Poolia, Swedbank, Swedol.

Anders Hägerstrand: Artic Gold, Avan-za, Black Pearl Resources, Dannemora mineral, Endomines, Kopparberg Mine-ral, Lundin Mining, Northland Resour-ces, Nordea, Nordic Mines, Semafo, Sot-kamo Silver.

Mikael Hårde: Capilon, Catella, Electro-lux, Hexpol, Lammhults, Loomis, Niscay-ah, Nolato, PA Resources (konv), Sagax, SEB, Sweco, Tele 2, Trelleborg.

Tomas Trocmé: ABB, Alliance Oil.

Anders Hansen: Bringwell, Ericsson, Medcap, Medivir, Nordea, PA Resources, Qmed, SEB.

1098 -181 0,7 11 Kabe 122 11-04 Köp 11%

3054 2041 1,0 7 Kappahl 40,7 10-50 Köp -22%

25 -184 -1,9 2 Karo Bio 1,44 10-46 -65%

Kinnevik B 141,8 10-24 Köp 8%

1407 142 0,9 9 Know IT 80 11-06 Köp 7% >40 Kopparberg Mineral 19 11-13 Köp 0%

247 59 0,3 7 Kopparbergs 12 Onot. 10-39 Köp 9%

L

1308 289 0,9 20 Lagercrantz 59,5 10-47 Köp 31%

270 143 0,5 6 Lammhults Design Group 32 10-18 -30%

Lappland Goldminers 3,1 Fst N 11-05 -14%

Latour 133,6 10-24 Köp 41%

12210 0 1,9 19 Lawson 74 10-23 20%

6004 3004 0,9 8 Lindab 80,3 10-46 -17%

Linkmed 22,7 10-24 -12%

7045 1776 0,8 13 Loomis 96,5 11-05 Köp 0%

Lundbergs 489 10-24 Köp 37% Lundin Mining 48,42 11-13 Köp 0%

27984 4800 5,2 11 Lundin Petroleum 88 10-48 Köp 28%

M

Malmbergs 0 11-03 Köp

107 -8 1,4 12 Marimekko (EUR) 13,3 H-fors 11-07 Sälj -5%

17379 11096 2,4 11 Meda A 57,5 10-38 1%

219 -1 1,2 Medcap 1,88 Fst N 11-04 2,04 149%

Medivir 138 10-45 Köp 9%

7532 -54 2,3 27 Mekonomen 244 10-32 Köp 36%

Melker Schörling 176 10-24 Köp 55%

569 123 0,3 6 Metro SDB B 1,08 10-41 -9%

310 -25 3,5 15 Micro Systemation 17,5 NGM 11-07 Köp -9%

1240 -258 0,9 12 Micronic Laser 19 11-06 Köp 6%

63247 10355 3,1 12 Millicom 584 10-43 -6%

946 358 0,9 7 MQ 26,9 10-50 Köp -3%

MTG B 455 10-42 Köp -14%

3678 1231 0,7 11 Munters 49,7 10-14 0%

75 52 0,6 9 Mähler 4,3 Torget 10-17 -11%

N

1286 440 0,8 11 Nederman 109,75 10-44 Köp 29%

2376 -95 7,1 11 Net Entertainment 60 10-35 Köp 7%

243 18 0,1 6 Netonnet 40,3 11-10 Sälj 1%

>40 Neurosearch (DK) 55,5 11-11 -30%

Neurovive 27,3 Torget 10-21 Köp -20%

3682 1622 1,3 13 New Wave Group 55,5 11-07 Köp 24%

9932 1126 1,8 14 Nibe Industrier 105,75 11-08 6%

4509 1651 0,8 9 Niscayah 12,35 10-35 29%

9318 3181 0,8 14 Nobia 55,75 11-04 -3%

2059 34 0,6 8 Nolato 78,25 11-06 Köp -8%

Nordea 70,4 10-42 Köp -4% Nordic Mines 69 Fst N 11-13 0%

Nordnet 20 10-45 Köp -10%

Norske Skog (NOK) 17,5 NGM 10-37 Sälj 64%

289 201 0,4 15 Note 10 11-07 Köp 5%

Novestra 7,55 10-24 -11%

>40 Novo Nordisk (DK) 645 11-12 1%

>40 Novozymes (DK) 755 11-08 0%

O

426 -56 1,0 9 Odd Molly 74 Fst N 10-50 4%

OEM 61 11-03 Köp 2%

3368 -189 2,9 11 Orc Software 119 10-49 0%

Orexo 46,2 11-03 -1%

19635 2448 1,5 10 Oriflame 340 11-04 11%

Outokumpu (EUR) 12,26 10-38 Köp -12%

P

680 2945 1,4 1 PA Resources 4,69 10-48 -22%

96 340 0,6 3 Panaxia 0,28 NGM 10-49 Sälj -42%

386 361 0,3 7 Partnertech 30,5 11-11 Köp -5%

368 12 1,2 15 Phonera 47 10-16 38%

Polyplank 0,57 NGM 8 Sälj -45%

716 -30 0,5 15 Poolia 41,8 11-07 Köp 4%

Precise Biometrics 1,68 11-07 -13%

1119 -44 0,8 17 Proact 124 10-44 21%

431 -53 6,4 32 Probi 46 11-08 0%

2405 -161 0,5 16 Proffice 34,5 11-05 3%

Q

Q-med 75 10-47 34%

R

Kursutv


Nettoskuld,

MkrBörsvärde, M

kr

BV-analys

RådP/E, långsikt

Aktiekurs

ListaEV/Sales

Bolag (Valuta)

KursutvKursutv

TabellförklaringTabellerna innehåller de aktier som har analyserats i BV de senaste 12 månaderna. Tabellerna är framtag-na med rörelsedrivande bolag i åtanke. Viss informa-tion om exempelvis investment-, fastighets- och forsk-ningsbolag saknas alltså. Nyckeltal äldre än ett halvår visas inte heller.■ BörsvärdeAktiekurs multiplicerat med antal aktier, inklusive utspädning. Anges i miljoner svenska kronor.■ NettoskuldAnger hur mycket pengar bolaget netto har lånat upp från banker och andra för att finansiera verksamheten. Beräknas som räntebärande skulder minus räntebäran-de tillgångar uttryckt i miljoner svenska kronor. Minus-tecken i tabellen innebär att bolaget har en nettokassa. ■ EV / SalesBolagsvärde (börsvärde+nettoskuld, på engelska ”Enterprise Value” = EV) i förhållande till de senaste 12 månadernas omsättning (på engelska ”Sales”). Mäter hur högt varje försäljningskrona i bolaget värderas. Ett lågt EV/Sales indikerar låga förväntningar på bolagets framtida vinstförmåga. Ett högt EV/Sales tyder på höga förväntningar på tillväxt och/eller lönsamhet. ■ P/e, lång siktBörsvärdet (Price=P) dividerat med vinsten (engelskans Earnings=E). De flesta räknar med årets vinstprognos. BV:s långsiktiga p/e-tal beräknas istället på den av oss förväntade uppnådda årsvinsten om 36 månader.

Nackdelen är att vår vinstprognos blir grövre och mindre exakt. Å andra sidan anser BV att det är viktiga-re att försöka bedöma den långsiktiga vinstutvecklingen än årets vinst. På kort sikt är vinsten ofta kraftigt påver-kad av engångsfaktorer eller var i konjunkturen man befinner sig.

I praktiken räknar vi ut det långsiktiga p/e-talet genom att för varje enskilt bolag anta en rimlig tillväxt-takt och en normal lönsamhet och sedan applicera det-ta på bolagets aktuella räkenskaper. Precisionen är allt-så inte enastående och man ska inte se detta som en exakt vinstprognos utan mer som en kvalificerad bäs-ta gissning.■ Bolag (Valuta)Namnet och i förekommande fall den valuta aktien hand-las i om ej svenska kronor.■ AktiekursBörskurs, torsdag.■ ListaTomt fält innebär att aktien handlas på Stockholms-börsen.H-fors = HelsingforsbörsenK-hamn = KöpenhamnsbörsenOslo = OslobörsenNGM = NGM-börsenFst N = First NorthTorget = AktietorgetAltern. = Alternativa AktiemarknadenOnot. = Inofficiellt noterad aktie, exempelvis Nordic OTC eller Bequoted.■ BV-AnalysSenaste nummer av Börsveckan med relevant analys av bolaget.■ RådEventuellt råd som gavs vid senaste analystillfälle. Tomt fält innebär att BV inte hade en tillräckligt stark uppfatt-ning för ett köp- eller säljråd.■ KursutvecklingAktiens kursutveckling i procent sedan senaste BV-ana-lys, normalt sett utan hänsyn till utdelningar.

12803 2011 2,9 16 Ramirent (EUR) 11,55 H-fors 10-49 26%

Ratos B 243,7 10-24 19%

1273 -71 19,4 30 Raysearch 37,1 10-20 Köp -10%

492 -68 0,7 10 Readsoft 16,6 11-12 Köp 5%

766 -40 0,9 13 Rejlers 70,75 11-03 Köp 0%

5985 76 0,9 11 Rezidor 39,9 11-09 Köp 14%

1166 492 0,5 16 RNB 7,05 11-05 -15%

Rottneros 4,92 10-38 Sälj -14%

Rörvik Timber 0,44 11-10 10%

S

Sampo (EUR) 22,59 H-fors 10-49 Köp 13% 142119 24909 1,9 13 Sandvik 119,8 11-13 Köp 0%

Sanoma (EUR) 15,58 10-49 -4%

76 0,3 >40 Scandbook 0 10-19

113520 7404 1,5 17 Scania B 141,9 10-33 Köp 9%

>40 Schibsted (NOK) 162,8 10-41 Köp 8%

SEB A 55,8 10-42 7%

15900 1131 3,1 17 Seco Tools B 109,3 11-03 -11%

1257 -160 1,2 13 Sectra 33,7 10-22 12%

27233 9413 0,6 12 Securitas 74,6 10-47 Köp -3%

Semcon 40,6 11-11 Köp -3%

>40 Shamaran (Kanada) 1,2 10-48 19%

160 >40 Shelton Petroleum 0,42 10-48 -33%

581 41 0,6 12 Sigma 6,7 10-37 Köp 36%

Sintercast 56,5 10-18 -18%

210 -17 1,5 23 SJR 60 Fst N 10-49 Köp 28%

82874 12970 1,6 20 SKF B 182 10-33 38%

1428 -63 1,2 8 SOBI 28,5 11-09 Köp -5% >40 Sotkamo Silver 1,15 11-13 Köp 0%

32309 15674 0,9 11 SSAB A 99,75 11-06 Köp -4%

493709 46000 0,8 9 Statoil 155 Oslo 10-48 Köp 24%

56 1 0,6 19 Stille 11,65 Fst N 10-24 Sälj 1%

>40 Stockmann (EUR) 21,95 10-33 -12%

6003 #REF! 1,1 16 Sweco B 66 11-12 4%

Swedbank 109,8 10-42 Köp 15%

1049 14 2,4 16 Svedbergs 49,5 11-07 8%

Swedish Match 207,3 11-04 9%

2096 -18 1,9 15 Swedol 65,5 11-09 Köp 8%

Switchcore 0,06 10-14 Köp 0%

5408 503 1,7 16 Systemair 104 11-10 Köp 1%

Säki 75 10-24 19%

T

62089 4433 1,7 18 Tele2 141 10-43 Köp -5%

Telenor (NOK) 89,95 11-07 -2%

237746 46545 2,6 12 TeliaSonera 52,95 10-44 -5%

Tethys Oil 54,5 Fst N 10-48 Köp 13%

89212 8406 0,6 10 Tieto 121,5 10-40 -12%

>40 Topotarget (DK) 3,18 10-40 -16%

Traction 80 10-24 Köp 16%

1416 834 0,4 7 Transcom SDB B 19,3 10-43 -1%

17349 10765 0,9 18 Trelleborg 64 10-42 Köp 3%

261 -28 0,7 11 Tretti.se 51 NGM 10-47 Köp -11%

U

3467 268 2,4 7 Unibet 122,75 11-03 -14%

783 -18 0,9 20 Uniflex 231 10-44 Köp 36%

68 -24 0,1 14 UTG 15,5 Fst N 10-36 Köp 28%

V

1291 209 1,6 14 VBG 103,25 11-05 -12%

28 171 0,2 2 Venue Retail Group 0,3 10-50 0%

595 -44 1,3 9 WeSC 80,5 10-50 -13%

214 -10 0,7 9 Vitec 46 Torget 10-37 Köp 0%

800 -8 3,5 16 Vitrolife 40,2 11-12 -1%

Volvo B 110,3 10-33 Köp 30%

Vostok Nafta 40,1 10-24 46%

Å

4419 -278 1,0 13 ÅF 130,75 11-12 Köp 7%

Ö

Öresund 113,75 10-24 Köp -1%

BörsveckanportföljenVärdepapper Inköps- Anskaff- Senast Anskaff- Marknads- Avkastning,

datum Antal ningskurs betalt ningsvärde värde kronor Avkastning, %Atlas Copco A 05-aug 500 120,7 161,5 60350 80750 20400 34

Betsson 13-jan 800 120,5 134,0 96400 107200 10800 11

Bilia A 05-aug 700 105,5 146,8 73850 102725 28875 39

New Wave 17-feb 2000 47,7 55,5 95400 111000 15600 16

Dannemora 17-feb 750 67,0 77,5 50250 58125 7875 16

Lagercrantz 24-feb 1735 57,9 59,5 100408 103233 2825 3

BlackPearl 16-sep 1500 21,2 46,0 31800 69000 37200 117

Swedol 27-jan 1650 60,0 65,5 99000 108075 9075 9

Poolia 03-mar 2500 40,0 41,8 100000 104500 4500 5

Catella B 24-mar 5000 14,0 14,0 70000 70000 0 0

Kassaandel 29,0% 373855

Portföljvärde 1288462 29

OMXS-index 336 361 7

Börsveckanportföljen startade med 1 miljon fiktiva kronor den 9 augusti 2010. Resultatet summeras i juli 2011. BV-portföljen speglar redaktionens riskprofil och innehåller våra bästa aktieidé-er, stora som små. Affärerna görs på torsdagens kurser. Hänsyn till transaktionskostnader tas ej. Från och med årsskiftet 09/10 får vi ej ta in aktier som vi skriver om i samma nummer för att minska effekten på portföljen av eventuellt kursdrivande analyser vid publicering.

BV-PORTFÖLJERNA

Vi gick från 30 procent som bäst un-der förrförra veckan (dock före tidningens trycktid på torsdagen) till 20 procent som sämst, en dryg vecka senare. Nu är vi åter på ruta ett. Krisen i Japan och kriget i Liby-en fick börsen på svaj men återhämtningen har gått fort. Det är dock svårt att tro att det inte finns mer konsekvenser av dessa händelser än att man så lätt kan ruska av sig raset. Men varför klaga, det känns bra att vi har tagit igen raset trots att vi haft en ganska rejäl kudde i form av en hög kassa.

Portföljen har i sin helhet gått ganska bra och det är inga enstaka aktier som sticker ut. Med återhämtningen i ryggen får vi lite mer förtroende för börsen men man ska vara medveten om att det fortfa-rande är ganska skakigt och kreditproble-men i Europa, läs Portugal, är fortfarande ett riskmoment. Risken avspeglas också i att det är tunna volymer på börsen, så åter-hämtningen har inte kommit tillsammans

Krisstämningen är som bortblåstPortföljen är tillbaka till utgångspunkten och på löpsedlarna lyser såväl krisen i Japan som striderna i Libyen med sin frånvaro. Viktiga händelser som relegerats till sidorna långt bak i tidningen. Vad hände?TEXT: LARS FRICK| [email protected]

väljer att sitta kvar på dessa, med ett un-dantag. Vi säljer Nordic Mines och tar hem vinsten. Vi ser fortfarande positivt på ak-tien men har den inte som förstahandsval i gruvsektorn och då vi har en ganska stor exponering mot denna som ger hög vola-tilitet i portföljen så vill vi dra ned lite på risken. Vi säljer därför 800 aktier till kur-sen 69 kronor. Istället tar vi in finanskon-cernen Catella. Vi köper 5 000 Catella B-aktier för 14 kronor styck. Catella vill sälja Banque Invik och på det sättet ren-odla verksamheten mot Corporate Finance och kapitalförvaltning. Värderingen lockar och vi tror på bolagets satsningar.

med någon större övertygelse. Vi väljer därför att vara ganska försiktiga i vårt åter-tåg och återinvesterar blott en del av kassan.

Vi är nöjda med de innehav vi har och

22 börsveckan nr 13 2011

+29%

��

��

� ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

BV-PORTFÖLJERNA

��

��

��TEXT: LARS FRICK| [email protected]

��

��

��

��

��

��

3%��

��

-��

��

��

��

VÄRDEUTVECKLING 2 ÅR BV-portföljen vs. OMXS-index

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

75

100

125

150

175

200

Anders favoriter Värde- Inköps- Anskaff- Senast Anskaff- Marknads- Avkastning, papper datum Antal ningskurs betalt ningsvärde värde procent

Betsson 05-aug 1200 104,8 134,0 125713 160800 28

BlackPearl 09-sep 4000 21,7 46,0 86800 184000 112

Lundin Mining 11-nov 3200 46,3 48,4 148270 154944 5

Dannemora 17-feb 2050 71,4 77,5 146450 158875 8

Swedol 27-jan 1600 60,00 65,50 96000 104800 9

Northland Resources (SEK) 14-okt 8200 16,4 19,4 134732 159248 18



FavoritportföljerRedaktionens favoritportföljer startade med 1 miljon fiktiva kronor den 9 augusti 2010. Resultatet summeras i juli 2011. Favo-ritportföljerna får inte innehålla några typiska småbolag annars råder helt fria tyglar. Portföljavkastningen motsvarar inte all-tid aktuella innehav då den inkluderar tidigare köp och försäljningar under säsongen. Affärerna görs på torsdagens kurser. Hänsyn till transaktionskostnader tas ej. Favoritportföljerna ska inte förväxlas med medarbetarnas faktiska aktieinnehav, som redovisas på föregående uppslag.

Lars favoriter (inga förändingar)Värde- Inköps- Anskaff- Senast Anskaff- Marknads- Avkastning, papper datum Antal ningskurs betalt ningsvärde värde procent

Medivir B 05-aug 1000 119,0 139,3 119000 139250 17

Genmab (SEK) 21-okt 1200 85,7 58,9 102840 70656,1728 -31

Novo Nordisk (SEK) 05-aug 250 661,3 773,2 165325 193290,375 17

Diamyd 21-okt 2000 130,6 128,5 261250 257000 -2

Raysearch 05-aug 3000 37,2 37,1 111600 111300 0


Portföljvärde 989879 -1

Gabriels favoriter Värde- Inköps- Anskaff- Senast Anskaff- Marknads- Avkastning, papper datum Antal ningskurs betalt ningsvärde värde procent

Volvo B 26-aug 590 85,2 110,3 50239 65077 30

New Wave 10-feb 3200 47,0 55,5 150360 177600 18

Hexpol 05-aug 1375 93,8 151,0 128906 207625 61

Indutrade 30-sep 500 186,5 199,5 93250 99750 7

Swedol 24-feb 2000 60,8 65,50 121500 131000 8

Catella B 27-jan 13000 12,0 14,0 156000 182000 17

Axis 28-okt 800 105,5 131,0 84400 104800 24



BV-PORTFÖLJERNA


Nyemissionen i Hexpol klarTEXT: GABRIEL ISSKANDER

Förra veckan meddelade Hexpol att nyemissionen är klar. 99,6 procent av aktierna tecknades med hjälp av teck-ningsrätterna och bolaget tillförs 550 Mkr. För min del har jag justerat för detta i min portfölj när det gäller antalet aktier och påverkan på kassan för att vara med i emissionen. Vidare väljer jag att sälja No-lato innehavet efter vinstvarningen. Jag tror fortfarande på bolaget på sikt men ser ingen större uppsida den närmaste tiden. Vinstvarningen visar hur snabbt det kan gå för underleverantörerna. Bokslutet var rekordstark och allt verkade vara frid och fröjd. Cirka 1,5 månad efter vinstvarnar bolaget på grund av en fallande efterfrågan inom telekombranschen. Istället väljer jag att öka innehavet i Catella. Jag köper 3000 aktier för 14 kronor styck. Nolato inneha-vet uppgick till 1250 st aktier som jag säljer för 78,3 kronor styck.

Min kollega Anders säljer innehavet i Nordin Mines, totalt 7 000 aktier för 69 kronor styck.

Posttidning ABörsveckanBox 1399 111 93 Stockholm

Bergslagen

Skelleftefältet

Håkansbodaprojektet, en större kopparfyndighet. Ansökan om bearbetningskoncession under 2011.

Tvistboprojektet, en medelstor zinkfyndighet. Ansökan om bearbetningskoncession under 2011.

Nordic Iron Ore AB, ett intressebolag som utvecklar järnmalmsgruvorna i Ludvika. Notering under 2011.

EVA projektet, en större zink-guldfyndighet. Ansökan om bearbetningskoncession är inlämnad.

Framgångsrik jakt på morgondagens gruvor

Verkstadsvägen 52 | 714 36 Kopparberg | 0580-888 90 | www.kopparbergmineral.se

Kopparberg Mineral har flera lovande pågående projekt som syftar till att bli framtida gruvor

För mer information kontakta, VD, Thomas Lundgren, 070-3972524.

Kopparberg Mineral är ett modernt prospekteringsbolag med egen utrustning för såväl provborrning som geofysiska mätningar.

Framgångsrik jakt

Kopparberg_mineral_till_Börsveckan.indd 1 2011-03-24 10:00:05

Documents

Nr 13-2011