Nr 2 2011 CHV - Alumninätverk Handelshögskolan …12 Italiensk afton med vinprovning 13 Effektivt styrelsearbete 14 Den nya ekonomrollen 15 Business Leadership - att göra affärer

1 POSTEKON MAGASIN #2 2011

Tema matMärta Jansdotter, Gröna Gårdar

Pontus Johansson, Santa Maria AB

Italiensk afton

POSTEKONmagasin

Nr 2 2011 C H V - Alumninätverk Handelshögskolan Göteborg

3 POSTEKON MAGASIN #2 20112 POSTEKON MAGASIN #2 2011

I detta nummer av Postekon får du höra om när sillen gick till, hur Santa Maria kryddar tillvaron hur ni hittar till bloggen om kalven Felicia och hennes väg från hagen till din tallrik via företaget Gröna Gårdar. Temat är alltså Mat. Utöver detta så får vi ta del av personporträtt, reportage från föreningens aktiviteter och de förändringar i föreningen som styrelsen har arbetat med under våren och som årsmötet har klubbat ige-nom. Nämligen byte av namn, logotype och tillhörande stad-geändringar för att göra föreningens verksamhet tydligare och mer inbjudande för studenter och alumner från Handels-högskolan vid Göteborgs universitet. Logotypen baseras på Handelshögskolans i Göteborg Studentkårs logotype. Detta med kårens goda minne. Därmed har skolan, kåren och vi för-eningen samma grundutformning på våra huvudsymboler. Det illustrerar på sätt och vis den koppling alla tre parter har. Vi värnar alla om utbildningen samt om studenterna, såväl under som efter studietiden.

LEDARE POSTEKON

Daniel Vilén och Daniel Ewerlöf, E-post, [email protected]

Tema mat

POSTEKON MAGASIN Nummer: 2 2011 Årgång 19Postekon ges ut av: Civilekonomföreningen Handels Vänner

Adress Kungsportsavenyn 10,411 36 Göteborg

Telefon 0767 68 74 51

Fax 031-19 52 59

E-post [email protected]

Hemsida www.chv.se

Bankgiro 5098-3782

Postgiro 4 02 27-1

Ansvarig utgivare Bo RibbenholtUtgivningsbevis: 22989

Chefredaktör Daniel Ewerlöf & Daniel Vilén

E-mail [email protected]

Redaktion Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Anneli Egestam, Lina Broström,Elisabeth Bjufors.

Tryck & layoutLasse Boström Grafisk Produktion

Upplaga 2500 ex

Foto Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Lasse Boström

CHV är idag en av Sveriges största alumniföreningar med över 2.250 medlemmar. Varje år möts flera hundra medlemmar på våra aktiviteter (luncher, seminarier, After Work etc).

CHV ger medlemmarna en möjlighet att umgås över alla gränser, både åldrar och yrken, med unika möjlig-heter till nya kontakter och erfarenhetsutbyte.

Nästa nummer artikel deadline 2011-11-07

Framsidan Märta Jansdotter – Foto: Gröna gårdar

Innehåll Postekon # 2 2011 2 Ledare

3 Innehåll & redaktion

4 Ordförande har ordet

4/5 Pontus Johansson - Santa Maria AB

6/7 Gröna Gårdar Märta Jansdotter

8/9 Professor med blicken mot framtiden

10 Aktiviteter 2010 - 2011

11 Volvo i våra hjärtan!

12 Italiensk afton med vinprovning

13 Effektivt styrelsearbete

14 Den nya ekonomrollen

15 Business Leadership - att göra affärer med lönsamhet

15 Gammal ”Rätt” i nya ”Kläder” – Göteborgs Nya Tingsrätt

16 Valborgssupé med CHV

16 Jubileum med Handelsspexet

17 Föreningens årsmöte

17 Nästa nummer

18 Arbetsmarknadsläget

18 Handels Rekrytering

18 Handelshögskolan

19 Börsgatan som aldrig blev

Säljare som brinner för att göra affärer och leverera kundvärde

Allt fler verksamheter efterfrågar nuvårt ledande IT-verktyg för att effektivisera

och kvalitetssäkra sina processer. För att

möta efterfrågan behöver vi förstärkning

inom försäljning. Du kommer att få de verktyg du behöver samt inblick i olika

verksamheter inom Business Process Management vilket kommer ge dig goda

förutsättningar för att göra karriär inom

bolaget. Vi sitter i trivsam takvåning på Södra Larmgatan mitt i Göteborg.

Mer info om tjänsterna finner du påwww.barium.se. Ansökan och CV skickas

till [email protected] före den

30/6

Vi arbetar med löpande urval.

Vi söker duktiga säljare som söker en belönande utmaning i att marknads-

föra och sälja lösningar (produkter och tjänster) med stort kundvärde. Du

kommer att bearbeta nya och befintliga kunder inom specifika branscher.

Du kommer att få arbeta med lösningar inom Business Process Manage-

ment, ett arbetsområde med gigantisk potential och med det hetaste

marknaden har att erbjuda avseende vårt webbaserade verktyg Barium

Business Excellence’08. Vi vill att du har en akademisk bakgrund och

är i början av din yrkeskarriär.

Södra Larmgatan 4 • 411 16 GöteborgTel: 031-745 47 00 • Fax: 031-711 48 10

Vårt ledningssystem Barium Business Excellence´08

tar marknaden med storm.

Annonsering; Genom att annonsera i Postekon når du

många sistaårssuderande samt besluts-

fattare inom en av Sveriges största

alumniföreningar för ekonomer

och jurister.

Annonspriser: (ex moms)

1 sida = 6 900:-

Baksida = 8 900:-

1/2 = 4 900:-

1/4 = 2 900:- E-post: [email protected]

Tel: 0767 68 74 51

Insändare: Vi uppmanar våra läsare att skicka in era åsikter till redaktionen. Det kan vara kommentarer på senaste numret, allmänna åsikter eller ris & ros. Maila till [email protected]

INNEHÅLL & REDAKTION

Trevlig läsning,

Daniel och Daniel


Till årsmötet hade styrelsen föreslagit att föreningen byter namn till Handelshög-skolans i Göteborg Alumniförening. Det var ett drastiskt förslag med tanke på att föreningens nuvarande namn endast är fem år gammalt. Samtidigt känns det nödvändigt att göra något för föreningens överlevnad. Varje år minskar medlemsan-talet med cirka 150 medlemmar och det är en utveckling som inte går att försvara med tanke på hur många studenter som utexa-mineras från Handelshögskolan varje år. Det är tydligt att föreningen måste bli mer känd inom och utom skolan, och en bra utgångspunkt är att vi har ett namn som talar om vilka vi är.

På årsmötet framkom det bland annat att ordet alumn (f.d. student) känns främ-mande för flera av våra medlemmar. Det är inte så konstigt, då det var först i början på 1990-talet som alumn dök upp som ett be-grepp inom den svenska universitets- och högskolevärlden. Idag finns det knappast något svenskt universitet eller högskola som inte bedriver någon form av kontakt-verksamhet med sina alumner, främst i marknadsföringssyfte.

Ordförande har ordetInternationellt är universitetens alumn-verksamhet mångfacetterad och beror mycket på ländernas olika traditioner. Men oavsett detta är den internationella utveck-lingen entydig. Alumner blir allt viktigare för en skolas renommé och aktiva alumn-föreningar uppfattas positivt, inte minst i utvärderings- och ackrediteringssamman-hang. Alumn är därför ett begrepp som är här för att stanna.

Men måste namnet vara så långt och krångligt? Nej, kanske inte. Styrelsen valde emellertid att knyta föreningens namn till kårens för att dels öka igenkännandet, dels betona släktskapet i att vara medlem först i kåren och därefter i föreningen. Vi känner oss trygga med namnet och kommer att arbeta hårt för att stärka dess varumärke, och vi hoppas att ni kommer att vänja er och hitta en bra vardaglig förkortning.

Slutligen vill jag tacka alla som har bidragit till CHVs verksamhet under året. Nu gör vi ett sommaruppehåll, och jag önskar er alla en skön och avkopplande sommar.

Gunilla Bornmalm-Jardelöw

TEMA MAT

Fortsättning på nästa sida

TEMA MAT

Efter examen i internationell marknads-föring visste Pontus att det var en karriär inom dagligvarubranschen som lockade. Efter en sejour på Lidl och via en omväg i förpackningsbranschen var det Santa Ma-ria som för fem år sedan fick Pontus att skicka in en jobbansökan. Postekon har träffat inköpschefen som tycker att en mus-kotnöt avspeglar hans personlighet – hård på utsidan, men tilltalande och fräsch på insidan.

Tidigt in i intervjun får jag förklarat för mig att det inte är många anställda på Santa Maria som har läst på Handels. Traditio-nellt har bolaget haft mer utbyte med Chal-mers. Dock på senare tid har Handelshög-skolan blivit en intressant part att rekrytera från och som exempel lyfter Pontus fram en jobbannons som junior inköpare där flera intressanta ansökningar kommit in från vår gemensamma läroanstalt.

Text & Foto: Daniel Ewerlöf

Personalia Pontus JohanssonFödd: Född: 19 feb, 1977

Familj: Fru och en dotter på ett år

Utbildning: Magisterexamen i Internationell Marknadsföring, Handelshögskolan i Göteborg

Fritid: Är back i Göteborgs bästa korpfotbollslag – Landala BK

Dold talang: Det många inte vet är att jag är en fena på att spela ”luftgitarr på skohorn”

www.santamariaworld.com.

att förhandla med en indonesier är inget man lär sig

på HandelsPontus Johansson- Inköpschef örter och kryddor Santa Maria AB De kunskaper som Pontus anser kommer

mest till användning i rollen som inköps-chef är blandningen av allt som gör att man snabbt kan skapa sig en förståelse och helhetsbild över en situation. Att för-stå de globala flödena och kunna tolka signaler i marknaden liksom förmågan att placera råvarumarknaden i ett större omvärldsperspektiv lyfts fram som viktiga färdigheter. Även förmågan att läsa och tolka avtal och årsredovisningar nämns som viktig kunskap från Handelstiden. Det finns dessutom ett flertal nödvändiga egenskaper man inte kan lära sig i skolan ”att förhandla med en indonesier är inget man lär sig på Handels”.

Länder som Pontus med inköpsteam be-söker ofta är Indien, USA, Chile och Peru. Resorna är en viktig del i bolagets produkt-utveckling, kvalitetsarbete samt leveran-törsutvärdering för att nämna några om-råden.

I rollen som inköpschef blir det även en hel del interna projekt inom nyss nämnda områden både som projektledare och pro-jektmedlem. Santa Maria ingår sedan en tid tillbaks i det Finska bolaget Paulig, som primärt arbetar med kaffe, och en effekt av ägarbytet är att bolagen just nu nyttomaxi-merar och lär av varandra när det kommer till inköpsstrategier, avtal och ledarskap.

Du blev intervjuad i GöteborgsPosten den 15 januari i år under rubriken ”Spekulanter kryddar priser” angående att världsmark-nadspriset på kryddor nått nya rekordhöjder. Vad har hänt sedan dess?

Generellt har priserna fortsatt uppåt och priserna på svartpeppar har ökat starkt. Ration mellan utbud och efterfrågan är skev och en del av anledningen till det är det ökade intresset från råvarufonder. Rent praktiskt för oss inköpare har kunskapskra-ven på handel med certifikat höjts samt att det har blivit ännu viktigare att kontinuer-ligt se över och utvärdera leverantörer och marknadssituation.

I detta nummer har vi träffat företaget Gröna Gårdar som är en del av trenden ”närodlat”. Hur arbetar Santa Maria inom detta område?

För vår del arbetar vi aktivt inom områdena ”Organic” (hur produkten är odlad) och ”Fair Trade” (hur leverantören får betalt för produktionen). Till viss del styr även vi mot lokala leverantörer och som exempel kan nämnas att en del av de oljor vi använder i produktionen av tortillas kommer från Sverige.

Avslutningsvis, semesterperioden är i antå-gande och med den kommer grillningen igång på allvar. Vad har Santa Maria för nyheter och har du något personligt tips att skicka med till läsarna?

Vi har som alltid nyheter och i år har vi har t ex lite nya chips och spännande dip som tilltugg under grillningen. Vad gäller tips så vore det tjänstefel att inte tipsa om att gå in på www.santamariaworld.com. Där finns många gratis kött- och kryddtips som kan lyfta experimentlustan hemma. Ett per-sonligt tips är att inte enbart lägga grillpro-dukterna direkt över grillkolen, det vill säga att använda direkt värme, utan att i större utsträckning använda er av indirekt värme och skapa en rökig smak med rökflingor.


Gröna gårdar säljer ekologiskt nötkött som dessutom är närproducerat för den som bor i Göteborg med omnejd. Köttet kom-mer nämligen från ett tjugotal gårdar från Halmstad i söder till Karlstad i norr. Märta Jansdotter är en före detta Handelsstudent som axlat rollen som företagets VD.

Hur kom det sig att ni valde att starta ett företag som säljer ekologiskt nötkött?

Det var väl främst för att de stora aktörerna i branschen i slutet på nittiotalet inte vi-sade något direkt intresse för KRAV-märkt kött. Detta och att när man som bonde lämnat sitt djur till slakt hade och har man även idag ingen aning om vart det tog vä-gen. Så då var det tre gårdar i Bohuslän som valde att gå samman och starta Grö-na gårdar istället.

På förpackningarna från Gröna gårdar kan man få reda på vilken gård som köttet kom-mer ifrån, används den informationen även internt inom företaget?

Både ja och nej. Naturligtvis hjälper det att se vilken gård djuret kommer ifrån, men då vi har spårbarhet på individnivå är faktiskt referensnumret mer av intresse. Vi gör enskilda bedömningar på samtliga djur vi får in och en del av uppfödarens betal-ning baseras på parametrar du som kund uppskattar, som mörhet, fasthet, smak och marmorering. Traditionellt baserar betalningen till uppfödaren uteslutande på djurets muskelstorlek, vikt och fetthalt, vilka är faktorer du som kund kanske inte alltid lägger störst vikt vid.

Gröna Gårdar

Text: Emilie DorfFoto: Gröna gårdar/Khashayar Naderehvandi

Gröna gårdar är ett av många företag som säljer mat via Internet. På hemsidan går det att beställa köttboxar till flera uthämtnings-ställen runtom i landet. Hur ser marknaden ut för ekologiskt kött? Vilka säljer ni till?

Vi har fyra kundtyper, direkt till privatkund, butik, storkök och restauranger. Utma-ningen med nötkött är att du har en pro-dukt (en slaktkropp) som när du styckat den blir 5-20 produkter där kunderna för det mesta inte vill köpa utifrån hur djuret är anatomiskt uppbyggt, det vill säga fördel-ningen av de olika detaljerna, som filé, färs och högrev tillexempel. Har man flera olika kunder är det då lättare att pussla runt de-taljerna så att alla får de detaljer de vill ha. Storköken tar främst färsen som butiker och restauranger inte vill ha och tvärt om. Med privatkunderna försöker vi faktiskt hela tiden jobba på att få dem att handla så anatomiskt som möjligt. En nötbox är tillexempel en ganska exakt avspegling om hur ett djur ser ut detaljmässigt. Ca 50% färs, 25% kokkött, 15% stekar och 10% ädelkött.

Vad är nästa steg för Gröna gårdar?

Det traditionella tänket i branschen är att sälja till dagligvaruhandeln, som ICA, Coop och Axfood, men detta gör en väldigt sårbar som aktör. Vi vill föra konsumenten och uppfödaren så nära varandra som det går, därför är vårt fokus på direktförsälj-ning till privatkunden.

Att köpa köttEkologiskt kött är dyrare än vanligt kött. Vilka faktorer är det som spelar in i prisskill-naden?

Dels är det ökade produktionskostnader för att kraven på produktionen är högre. Tar man sedan till exempel vårt kött som är hängmörat är priset också högre för att rå-varan är mer koncentrerad, mindre vatten i köttet helt enkelt. Men detta gäller ju även de konventionella aktörer som hängmörar kött. I vårt fall kostar också den högre slakt-åldern pengar, då det naturligtvis är dyrare att ett djur växer långsammare.

Det har varit mycket kontroverser kring nöt-kött på senaste tiden, det är dåligt för miljön och dåligt för hälsan. Hur har den debatten påverkat er verksamhet?

Både positivt och negativt. Många kun-der som vet lite mer har hittat till oss just på grund av detta, men jag tror också att många tyvärr undviker nötkött. Det som saknas i debatten tycker jag är nyanse-ringen. Ja, nötkött är väldigt fel om det görs på konventionellt sätt med kraftfoder och inomhus, men gör man det enbart på gräs är det en av de mest hållbara sätten att pro-ducera livsmedel på. Sedan tycker jag alltid debatter om livsmedel till slut blir en pris-fråga. Ingen vill betala för vad det egentligen kostar att producera livsmedel, och så länge detta fortgår tror jag tyvärr att vi kommer att ha en ohållbar livsmedelsproduktion. Jag tror inte att detta kan ändras med politis-ka beslut, utan vi som aktörer i branschen måste själva se till att ändra detta.

TEMA MAT

Köttskola för kundenHemsidan www.gronagardar.se är full av information om kött, inspirerande recept och artiklar om gårdarna som producerar kött. Förutom att kommunicera via hem-sidan är Gröna gårdar aktivt i flera sociala medier och är flitiga med att ha en monter på olika mässor. Hur kommer det sig att ni fokuserat så mycket på att ge information till era kunder?

Det är väl främst för att kunskapen hos dem är så väldigt låg. Mycket kunskap kring matlagning har försvunnit och då nöt- och lammkött kräver en viss baskun-skap för att man ska lyckas tror jag folk generellt undviker det. Målet är att få kun-derna att förstå glädjen i matlagning och råvaran, att det inte bara är något man gör så fort som möjligt för att bli mätt. Sedan är det väldigt få som idag vet hur livsmed-elsproduktion går till, och jag tror att mer kunskap leder till en större förståelse och respekt för det vi äter. För 100 år sedan var ju ca 80% av oss lantbrukare, nu är det ca 1-2%, så det finns ett väldigt glapp mellan producent och konsument då bägge parter vet väldigt lite om varandra.

Nyligen publicerades på er blogg ett första inlägg om kalven Felicia som är tänkt som en följetong. Den som kikar in på bloggen kommer få följa kon till slakten om ungefär 2 år. Är ni inte rädda för att en sådan öppen-het slår fel för att folk inte vill tänka på vad det är för djur de äter?

Jag tror det finns ett stort värde i att våra kunder får en större insikt i hur den mat de äter faktiskt skapas. Naturligtvis är det känsligt att dokumentera det då slakten och dödandet tydliggörs, men jag hoppas att det ger insikt i det liv de faktiskt lever och vad det innebär att föda upp djur på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Sen är chansen stor att Felicia nog blir lite äldre än två år då hennes mamma och mormor har haft goda moderegenskaper vilket bor-gar för att hon också har det. Så om allt vill sig väl kommer det förhoppningsvis en eller fler kalvar innan det är dags.

Gröna gårdars uppfödningTrots att KRAV-märkningen är strängare än EU:s ekologiska krav har Gröna gårdar inte nöjt sig med det. Gårdarna som levererar kött måste även leva upp till Gröna gårdars egna krav. Hur kommer det sig att ni tagit fram egna krav?

Vi började läsa mer om just hur fodret påverkar fettsyresammansättningen hos djuren och efter att ha analyserat djur som bara ätit gräs kontra de som givits spann-mål kunde vi konstatera att det gräsupp-födda köttet innehöll mellan 3-6 gånger mer omega-3 till exempel. Detta i sig är inget konstigt, då gräs har en bättre kvot mellan just omega 3 och omega 6, medan spannmål nästan uteslutande innehåller omega-6. Sen upptäckte vi att köttet fak-tiskt smakade bättre och djuren blev friska-re. Utöver detta ställer vi också högre krav på djurens sociala miljö, att de skall gå i åldersblandade flockar och praktisera sitt naturliga beteende i så stor utsträckning som möjligt. Minimislaktålder är hos oss 2 år, mot snittet i branschen som ligger på ca 16-17 månader. Detta då vi inte anser att ett djur är slaktmoget innan dess och de där sista månaderna gör väldigt mycket för köttkvaliteten. Till sist upptäckte vi även att vår uppfödningsmodell faktiskt vårdar och skapar mångfald i vårt kulturlandskap, så då var saken biff så att säga.

På er hemsida framgår det att det går att göra studiebesök på en av era gårdar där man själv får se hur djuren har det. Däremot arrangerar ni inget vårrus, varför inte då?

Våra djur är generellt inte lika ”vårrusiga” som till exempel mjölkkorna. Många av dem går mer eller mindre ute på vinterhal-våret med effekten att när våra kor släpps ut på bete blir reaktionen inte lika stor. De traskar ofta ur transporten och lunkar runt lite, kanske inte alltid så spännande att se på. Sen är kor väldigt nyfikna av sig. Det hela skulle nog sluta med att de stod och globlängde på människorna som kommit och kolla istället. Men det är kanske å an-dra sidan lika underhållande det...

Målet är att få kunderna att förstå glädjen i

matlagning och råvaran, att det inte bara är något

man gör så fort som möjligt för att bli mätt.

Personalia Märta JansdotterFödd: i nådens år 1985

Utbildning: Civilekonom med inriktning management

Fritid: Vänner, familj, mat och träning

Dold talang: Det måste nog vara min sångröst i så fall...

FAKTA: GRÖNA GÅRDARHemsida: www.gronagardar.se

Bildades: 2001

Aktuellt: Flyttar in i nya lokaler vid Järntorget i augusti, det är även där CHV kommer att ha en aktivitet med Gröna gårdar senare under hösten.

Utbildning på HandelshögskolanDu läste ekonomprogrammet med inriktning management på Handelshögskolan i Göte-borg. Vad är det viktigaste du tar med dig från Handelshögskolan i din roll som VD?

För det mesta känns det som att man går emot allt man lärde sig i skolan. I alla fall när det gäller den mer krasst ekonomiska biten. Men det jag tagit med mig från framförallt min managementinriktning är att män-niskor är människor. Och jag anser att en ledares roll är att skapa en organisation där människor får vara just det. Vi är ca 15 personer som jobbar med Gröna gårdar och det är 5 olika nationaliteter, 8 olika yr-kesinriktningar och 15 olika specialiteter. Rätt använt är detta en tillgång, men det kräver också mycket kommunikation och förståelse sinsemellan då det enkelt blir missförstånd.

Engagerade du dig i något förutom studierna under tiden på Handelshögskolan?

Ja, jag var Sexmästare under mitt första år och efter det vice kårordförande. Det var två väldigt roliga uppdrag som dels gav erfarenhet och dels skapade kontakter. Se-dan har jag under hela skoltiden jobbat för Gröna gårdar till och från, så startsträckan efter examen var väldigt kort.

Till sist, du som jobbar så mycket med mat och tipsar om recept: vad är ditt middagstips?

Att i möjligaste mån aldrig äta eller laga mat själv. Gör man det tillsammans med vänner och låter det ta den tiden det tar är det roligare att både laga och äta maten. Och skaffa en gjutjärnsstekpanna, det går aldrig att få den värmen som krävs för en bra stekyta i en teflonpanna.


Kalven Felicia.


I ett modernt, ljust och luftigt hus vid Medicinarberget sitter institutet för inno-vation och entreprenörskap – det senaste tillskottet på Handels. Glasväggar släpper in verkligheten utanför, och de interna glasväggarna inuti huset tillför en öppen känsla när man rör sig i byggnaden. De två färgglada hissarna i grönt och blått glas står som utropstecken i interiören och skapar ett nytt sätt att se verkligenheten med.

Just förmågan att se frågor med olika glas-ögon – eller i andra ordalag: att använda olika analysverktyg är något som den nya, tillika första, professorn i entreprenörskap i Göteborg: Annika Rickne, dagligen lär ut till sina studenter.

– När vi tittar på vad industrier och andra arbetsgivare behöver pekar de på att de be-höver analytiker. De behöver personer som är duktiga på att ta på sig olika glasögon och se olika sätt att analysera en fråga på. Studenterna ska komma ut och ha de verk-tyg som de behöver för att driva en process. Ett starkt mastersprogram är vad industrin efterfrågar. Vi hjälper regionens arbetsmark-nad på det här sättet. Det är kul, säger An-nika Rickne engagerat.

Till hösten kommer ett nytt program att startas på institutet. Det blir en kunskaps-baserad entreprenörskapsutbildning där fokus kommer att ligga på att arbeta med nya idéer. Utbildningen syftar till att ge stu-denterna verktygen som behövs för att bli entreprenörer.

Professor med blicken mot framtiden

– De kommer att lära sig vilka teoretiska verktyg som krävs för att skapa nya företag eller verksamheter i befintliga företag. Stu-denterna kommer också att få arbeta till-sammans med företag. Andra året kommer de att få utveckla en affärsidé.

I projekten kommer studenterna att arbeta i team om ungefär tre personer. Affärs-coacher kommer att gå in och hjälpa till att hitta affärsidéer som är tillräckligt starka och redo för kommersialisering. Här bör-jar studenternas arbete för att nå målet: att gå från idé till ett fungerande företag vid årets slut.

Annika Ricknes bakgrund finns i forsk-ning och undervisning kring hur innova-tions- och entreprenörsprocesser går till gällande tillväxt av teknikområden i nya branscher.

– Jag tittar på förutsättningar för entrepre-nörskap och innovation utifrån olika para-metrar, till exempel policy. Det jag tycker är spännande forskningsmässigt är att vi tittar på flera olika nivåer. Allt från individnivå till organisatorisk nivå eller regionalt, nationellt, men faktiskt också hela teknikområdet globalt med aktörer, policys i olika länder och frågeställningar.

Tillväxtmöjligheterna för regionen är nå-got som ligger Annika Rickne särskilt varmt om hjärtat.

– Inom det biomedicinska området har vi gjort en jättespännande resa under de senas-te åren. För fem, sex år sedan så var vi inte ansedda som en biomedicinsk region. Men det är vi i dag. Vi har ganska mycket företag i regionen som är växande.

En anledning till framväxten, är enligt An-nika Rickne, att regionen har samlat de oli-ka aktörerna, företagen, forskargrupperna och den kliniska avdelningen på univer-sitetet och låtit dem arbeta tillsammans. Dessa kraftansamlingar där små och stora företag har länkats med forskargrupper har skapat möjligheterna.

Att fortsätta arbeta för samverkan mellan aktörer för att få naturliga kunskapsflöden är något som Annika Rickne ser som en självklarhet för att lyckas med tillväxten även i framtiden.

– Ett företag kan knappast klara av att ha allt internt i dag, utan man måste vara väl-digt duktig på att hämta kunskap från andra källor. Och det kan vara regionalt, nationellt eller globalt. Det som är källan för regional tillväxt är att man hittar när, var och i vilka situationer som aktörerna som finns i regio-nen behöver samverka och utbyta kunskap. Där ligger nyckeln för att hitta den regionala tillväxten.

Nätverkande är således en viktig ingredi-ens i ett framgångsrecept. Det gäller att hitta samarbetsmöjligheter mellan uni-versitet, forskning och företag i region som kan länkas samman, menar Annika Rickne.

– På det här institutet arbetar vi med spän-nande forskningsfrågor och det som är roligt är att vi har möjlighet att både koppla våra forskningsfrågor till våra utbildningar och att vi har möjlighet att koppla det till praktisk

De kommer att lära sig vilka teoretiska verktyg som krävs

för att skapa nya företag eller verksamheter i befint-liga företag. Studenterna

kommer också att få arbeta tillsammans med företag

Handels har fått två nya tillskott under våren. Institutet för innovation och entreprenörskap och den första professorn i entreprenörskap.

– Jag ser jättespännande möjligheter med den tvärvetenskapliga miljön här som knyter samman forskning, undervisning och att verka som ett stöd till olika aktörer, säger Annika Rickne.

Text & Foto: Lina Broström

Personalia Annika RickneÅlder: 44

Familj: Man och två barn

Född: Örebro

Bor: Göteborg sedan 1986, när hon började plugga på Chalmers

Intressen: Målar oljemålningar, läser böcker, träffar vänner, är ute i naturen, reser till varmare platser, jobbar i volontärprojekt

Svaghet: Jag älskar att laga mat, men jag kan inte laga mat efter recept. Jag hittar bara på ett recept. Ibland blir det gott, ibland inte alls.

REPORTAGE

industriell utveckling och även till universi-tetets utveckling. Så det är en otroligt spän-nande roll som vi kan ha i stora frågor – vi kan bidra med pusselbitar.

Samtidigt förklarar Annika Rickne att ef-tersom världen är global så finns det inget egentligt självändamål att bara samverka regionalt. Utan alla aktörer är globalt an-knutna. Men det handlar om att se vad vi kan göra tillsammans.

– Vi står inför flera utmaningar som land. Vi är ett litet land som är starkt kunskapsbase-rat och samtidigt är vi väldigt globala. Vi har väldigt många av våra företag som går ut på den globala marknaden väldigt snart efter-som vi har en sådan liten hemmamarknad. Som land behöver vi ha en väldigt stark egen kompetensbas för att vi ska kunna hävda oss i konkurrensen internationellt eftersom vi är så små.

Hon förklarar att utmaningarna handlar bland annat om hur vi ska hantera uppköp av företag, produktion som flyttas ut och den omvandlingsprocessen som vi står inför.

– Det vi försöker att göra på det är institutet är att bygga ett antal pusselbitar för att förstå hur den omvandlingsprocessen ska hanteras. Vi kan bidra med tre olika delar. Den ena delen handlar om universitet roll i en sådan omvandlingsprocess där det finns en stor andel forskare som är väldigt viktiga för svensk industri. Forskare på de svenska universiteten har en stor del i vad som hän-der i industrin, säger Annika Rickne.

– Den andra delen handlar om att se hur styrning av hela branscher ser ut på nationell och regional nivå. Hur har man försökt styra en bransch att växa fram med policys? Poli-cies är en del som styr utveckling. Det tredje forskningsbenet handlar om hur våra företag ska hantera de tillväxtfrågor som vi står inför. Då tittar vi mycket på kunskapsflöden och nätverk.

Ytterligare en del som Annika Rickne ser som avgörande för framtiden handlar om alumni, och att fortsätta finnas i studenter-nas fortsatta liv.

– Jag ser ett utökat utbyte där alumni kan vara med och påverka våra utbildningar och kanske även vår forskning. Jag tror att det är jätteviktigt för oss som universitet att hålla oss kopplade till vilka frågor som industrin står för. Alumniverksamheten är en outnytt-jad potential inom det området.

Att se mönster och sammanhang för tillväxt och utveckling är Annika Ricknes uppgift i jobbet som professor på institutet för innovation och entreprenörskap på Handels.

Den ljusa, öppna och kreativa miljön kunde knappast vara bättre lämpad för uppdraget



*)Sten Jönsson är professor emeritus i företagsekonomi, särskilt Scandinavian Management, vid Gothenburg Research Institute (GRI), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Mikael Wickelgren, ek. dr, är forskare och lärare i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde samt associerad medlem av GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Thomas Andersson, Anders Boglind, Lars- Göran Järvung, Gary Kokk, Kajsa Lindberg, Stefan Tengblad.

Förutom den egna samlade erfarenheten på 25+ år så har de intervjuat flertalet ”vol-voiter”. Boken beskriver Volvos historia, värden och framtidsutsikter. Jag konsta-terade snabbt att det var en mansdomine-rad skara och endast en kvinna finns med i gänget. Förutom inlägg från merparten av alla författare så fick vi även initierade kommentarer av Per Östberg, senior vice president AB Volvo och Hans-Olov Ols-son, vice styrelseordförande Volvo Car Corporation.

Precis som i boken så talades det om Vol-vos utveckling och dess identitetskris från olika synvinklar. Vidare berördes vad vi anser som svenskt (eller skandinaviskt) management: respekt för individen för-enat med engagerat lagarbete, lojalitet, förmåga att skapa lösningar genom sam-arbete etc. Den grundläggande frågan är om detta kan leva kvar med tanke på de nya ägarna? Frågor som denna och liknan-de fick inte några entydiga svar och det var ju kanske heller inte att vänta.

I inbjudan så stod det att ”för alla med Volvo i sina hjärtan är det dags att disku-tera vad som är viktigt och värdefullt att be-vara”. Jag tyckte nog inte att det blev något riktigt bra diskussion om detta vare sig i ”panelen” eller när det blev dags för frågor för den här gången var det inte en vanlig öppen frågestund utan ett okänt antal personer hade fått boken i förväg, läst ige-nom den med uppdrag att ställa frågor. Nu kanske det bara blev så men det var bara män som verkade ha fått det där uppdra-get. Visst hade de intressanta frågor kring varumärket och framtiden men jag kunde inte bli kvitt känslan av detta var en uppvis-ning i att manliga hjärtan klappar hårdare för Volvo… eller?

Text: Ann Margreth HellbergFoto: Lasse Boström

Volvo i våra hjärtan!

Per ÖstbergHans-Olov Olsson

Min första bil eller rättare sagt den första bilen som jag var delägare i var en Volvo Amazon av senaste modell och årgång. Det talade jag om för alla intresserade under närmare 10 års tid tills min käre make ta-lade om att det kom nog en sista modell året därpå. Så var den historien förstörd fast det var svårt att skiljas från den likväl så finns det nog lite Volvo kvar i mitt hjärta även om jag aldrig har jobbat där.

Om det var hjärtefrågan som lockade vet jag men vi var flera hundra med mig som bänkade sig i Malstenssalen den 10 mars på Handelshögskolan. Att det var just den dagen var ingen slump för det var nu som boken ”Volvo i våra hjärtan” kom ut. Den är skriven av åtta författare, varav sex är forskare på Handels i Göteborg*.

AKTIVITETER AKTIVITETER

Våren har flugit förbi i rasande fart och försöker just nu, i varje fall i mitt neder-ländska äventyr, övergå till sommar. Årets första månader har precis som vanligt varit fyllda av aktiviteter av alla de slag, fullän-dade traditioner är ju till för att hållas.

Till exempel kommer aktiviteterna i år att fortsätta ända in i juni, normalt sett brukar sommarlovet komma någon gång i skiftet mellan maj och juni. Årsmötets föredra-gare Paff Performance bjuder på sommar-lunch och en chans att nätverka. I slutet av juni har vi ett extra årsmöte och dagen efter har Handelshögskolan bjudit in oss till en föreläsning med professor Steven Keppler. Jag hoppas att ni tar chansen att njuta av den förlängda våren med CHV.

I år har vi vågat oss på att låta aktivitets-listan erbjuda en förhandstitt på vad som händer efter sommaren och sköna semes-trar. Till hösten utlovas ett företagsbesök hos SVT, den årliga golftävlingen i (för-hoppningsvis) skönt sensommarväder och ett besök hos den ekologiska köttpro-ducenten Gröna gårdar i deras nya lokaler vid Järntorget.

Jag vill även passa på att tacka för mig, jag kommer inte att fortsätta som ansvarig för Aktivitetsgruppen och styrelseledamot. Det har varit otroligt kul att vara med i CHV men det är dags att fokusera fullt ut på ett liv ett par meter under vattenytan och vild-sinta försök att prata nederländska.

Njut av sommaren så lovar vi att planera en spännande höst full av aktiviteter. Som alltid är det bara att höra av sig om ni har tips på event eller föredrag!

Med soliga hälsningar

Arrangemang i

Civilekonomföreningen Handels Vänner

se alla aktiviteter på: www.chv.se

Aktiviteter 201127-jan Att lyckas som extern VD

01-feb Mingelskola frukost

10-feb Göteborgsminglet

17-feb Vision till verklighet

23-feb Nätverksträff Ekonomichefer

24-feb Paneldebatt: Generationsväxling

10-mar Volvo

10-mar Italiensk afton

16-mar Samhällsnytta med lönsamhet

17-mar Hur använda en styrelse effektivt?

31-mar Den nya ekonomrollen

07-apr Business leadership

09-apr Handelsspexet kvällsträff

30-apr Traditionellt Valborgsfirande

04-maj Säkra nyttan med affärssystemet

10-maj Incitamentsprogram - rättsutveckling och beskattning

10-maj Nya tingsrätten - besök och föredrag

19-maj Årsmöte, ”Bygga ett starkt varumärke”

16-jun Sommarlunch med Paff Performance

21-jun Extra årsmöte

22-jun Professor Steven Klepper HHGS

26-aug CHV:s årliga golftävling eftermiddag

sept Ekologisk kväll med Gröna gårdar

okt Företagsbesök SVT

Emilie DorfAktivitetsansvarig [email protected]

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Contaplus

– din samarbetspartner vid rekrytering inom ekonomi!

Contaplus är ett specialiserat konsultföretag som tillhanda- håller rekryteringslösningar inom ekonomi och alla typer av befattningar inom området. Contaplus Sverige ingår i en europeisk HR-grupp med verksamhet i ett flertal europeiska länder. I Sverige finns Contaplus representerat i Göteborg och Stockholm. Hör gärna av er till oss för mer information!

Contaplus Göteborg Contaplus StockholmHvitfeldtsgatan 14 Vasagatan 11411 20 Göteborg 111 10 StockholmTel: 031-774 00 40 Tel: 08-668 62 00

www.contaplus.se


AKTIVITET AKTIVITET

Robert Sumberaz, som härstammar från regionen Friuli-Venezia Giulia i nordöstra delen av Italien, var kvällens ciceron i smak och vinkunskap med hjälp av Ulf Aspestedt och Snille & Smak.

Smakupplevelserna på italienska råvaror kom från regionerna Veneto och Friuli.

Vi startade med ett glas Prosecco la Robi-nia Extra Dry. Till tallriken med

Parmagiano Reggiano – lagrad parmesanost

Pecorino Toscano – lagrad fårost

Salame Chingiale – salami baserad på vildsvinskött

Salame Finocchiona – salami med fänkål

Pomodori Secchi sott´olio – soltorkade tomater i jungfruolivolja

Vi serverades 3 röda viner

Recioto della Valpolicella 09

Zenato Merlot

Allegrini Valpolicella

Text: Bo RibbenholtFoto: Lasse Boström


Italiensk afton med vinprovning

Vi tar en titt in i ett styrelserum på ett fö-retag. Företagets ägare har ambitionen att växa, finna nya målgrupper, expandera på nya marknader, exportera. Kan företagets styrelse leda företaget till detta mål? Vad krävs av en styrelse? Dessa var några av de frågor som Elisabeth Litsmark Nordenstam talade om hos CHV den 17 mars 2011.

StyrelserummetOfta ser verkligheten ut på ett kanske lite (o)väntat sätt. Tänk er skock klonade får, ja vi behöver inte kalla dem Dolly, även om det var det namnet som först dyk upp i huvudet, kanske Bääärtil vore bättre namn. Tänk er 5 Bääärtil i styrelserummet. De bräker samma sång, har samma refe-rensramar, och är en vänkrets. Vi tar oss tillbaka till ägarens önskemål, om att växa, finna nya marknader, och exportera. Hur väl stämmer styrelsens kompetens in med ägarens önskan om vidare kundkrets, nya målgrupper, framtida marknad egentligen?

Vad vill vi - Vart är vi på väg?Kanske kan just denna styrelse klara av situationen utmärkt. Men Elisabeth Lits-mark Nordenstams erfarenhet både från sin tid på ALMI, och i det företag som hon nu driver, Partnerskap för framgång i Sve-rige AB, är att företag får ekonomisk ut-växling genom att börja arbeta aktivt med styrelsearbetet. Det sker både genom att fundera över ”Vart är vi på väg?” och ”Vad vill vi?” och som svar på dessa frågor re-krytera personer med skiftande bakgrund och med kunskaper och insikter inom de områden som företaget står inför.

Text: Lotta Abrahamsson Foto: Lasse Boström

Rätt forumOfta blandas ägarfrågor, ledningsfrågor och styrelsefrågor samman. Dela på frå-gorna och låt varje del ta sin plats i rätt fo-rum är Elisabeths råd.

MångfaldEtt långsiktigt arbete i styrelsen gynnas av mångfald och ger ett långsiktigt bättre arbetsklimat. Det kräver kunskap, uthål-lighet och beslutsamhet att genomdriva mångfald. Mångfald innebär mixade team i perspektivet ålder, kön, erfarenhet, och fokus på vem är kund.

StyrelseuppdragetAtt vara styrelseledamot är, poängterade Elisabeth, ett uppdrag som kräver tid, inte bara under styrelsemötet, utan tid och en-gagemang under alla dagar under mandat-perioden, det vill säga ända fram till nästa bolagsstämma.

En del kanske tackar ja för att de blir smick-rade över att få frågan, eller känner att de vill ställa upp för en vän som frågar. Elisa-beth menar att ett styrelseuppdrag alltid skall innebära ett aktivt ställningstagande från den som tillträder. Finns tillräckligt med tid? Kan man kan bidra med rätt kun-skap? Att rekrytera rätt personer till styrel-sen framstår då inte lika enkelt och märk-bart är att ofta består styrelser av endast män, trots att företag riktar sina tjänster eller produkter till kvinnor. Hur tänkte man då, undrar Elisabeth, när man på det sättet exkluderar kompetens.

EffekterElisabeths företag arbetar med att utbilda styrelser att utvecklas bland annat genom utbildning och mentorshandledning. Ef-fekterna av aktivt styrelsearbete har varit positiva och företagen expanderar. Genom att ta in externa styrelseledamöter ökar sty-relsekraften och därmed omsättningen i företagen menar Elisabeth. Hon berättade bland annat om ett styrelseuppdrag där andra tunga styrelseproffs var med, där alla då gjorde sitt yttersta och var ”på tå”.

Som jurist förespråkar jag, stärkt av Elisa-beths erfarenheter, att i samband med bo-lagsbildning eller omstrukturering rekom-mendera ägare att inte bara ta in make/maka som styrelseledamot eller en supp-lant på grund av att Aktiebolagslagens reg-ler stipulerar en person till, utan för att en extern ledamot tillför kunskap, som företa-get har nytta av.

Effektivt styrelsearbete – enkelt med rätt recept

Elisabeth Litsmark Nordenstam

Mattias Olinder

Robert Sumberaz Daniel Danielsson Ulf Aspestedt

Robert Sumberaz


AKTIVITET AKTIVITET

Varför ändras ekonomrollen nu? Knut förklarar att bland annat hänger ihop med att allt mer automatiseras, t ex trans-aktionshantering och rapportering och att kontroll byggs in i processer. Detta frigör tid för ekonomerna men ökad konkurrens inom offentlig sektor kräver också att eko-nomerna blir mer affärsmässiga och del-aktiga i strategiska beslut. Inom SKF strä-var man efter att vara bäst i världen, ”One World Class Finance Function”, vilket inne-bär att man arbetar på samma sätt, enligt samma värderingar och processer inom SKF globalt. SKFs strategi syftar till att få affärsorganisationen att sträva mot att utveckla de bästa ekonomerna, den bästa organisationen och det bästa ledarskapet. Genom standardisering och automatise-ring frigör man tid för ekonomer att stötta affären istället. Medarbetarna inom Eko-nomi och Finans skall agera partner mot organisationen så att de skall tänka ”vinst” i sin dagliga verksamhet. Utvecklingen av ekonomerna är en kontinuerlig process, som påbörjades 2007 då SKF också inled-de ett samarbete med Handelshögskolan för utveckling av högre chefer.

Inom SKF har man outsourcat transak-tionshanteringen till Cap Gemini i Polen för de största länderna i Europa och USA. Där-efter har SKF kartlagt var kvarvarande eko-nomer befinner sig kompetensmässigt, och vilka gap som finns, i syfte att bli ”Busi-ness Partner”. Både medarbetarna och de-ras chefer har bidragit till att göra kartlägg-ningen, utifrån sina perspektiv, och kom-mit fram till samma svar. SKF har utifrån detta byggt upp en ”Finance Academy”, som utvecklar och driver utbildningar för att fylla gapen, berättar Kristina.

Den nya ekonomrollen

Inom Landstingen gjordes på motsva-rande sätt en enkät 2009, där man frå-gade ekonomerna och deras chefer vil-ken utveckling de hade behov av. Svaren matchades och resulterade i en utbildning där fem landsting från Skåne till Jämtland deltar. Ekan ansvarar här för utbildning av analytikerrollen. Enligt en modell utveck-lad av professor Nils-Göran Olve kan fyra roller utkristalliseras; analytikern, kamre-ren, coachen och pedagogen. I landsting-en var det tydligt att ekonomerna behöver flyttas från kamrersrollen och bredda sig åt analytiker, coach och pedagoghållet, utan att för den skull specialisera sig, berättar Knut.

Inom SKF tillämpar man också denna modell, men coachen benämns istället Business Partner. För ekonomer handlar det om att lägga mer av sin tid i denna box än tidigare. Det handlar inte om att undervärdera kamreren utan att behärska alla boxarna, och röra sig mer åt rollen Bu-siness Partner, förtydligar Kristina. Hon nämner också att en benchmarkingstudie har gjorts med liknande företag där man mätte ekonomifunktionerna. De mest framgångsrika företagen i studien var de som var kapabla att jobba i Business Part-ner-boxen.

Inom SKFs Finance Academy uppdaterar man kompetensmappningen löpande för att konstatera vilka gap som fyllts och vilka nya som uppstått, så att nya utbildningar kan tas fram. Utbildningarna sker på fyra olika nivåer, från den enklaste e-learning till SKFs Finance Executive Program. Detta program drivs tillsammans med Handels-högskolan som tar in ledande föreläsare inom området.

För att återgå till det offentliga så handlar det även i denna värld om att inta olika roller, men ekonomen skall inte ta en roll utan i olika situationer röra sig mellan rol-lerna. I Landstingen genomförs utveckling av ekonomrollen utifrån tre perspektiv, där ekonomen som analytiker är oriente-rad mot arbete i linjen; ekonomen som förändringsagent inriktad mot arbete i projekt och ekonomen i ledningsgruppen handlar mer om hantering av beslut och strategiska frågor. Många frågor överlap-par varandra, men gemensamt för Lands-tingens initiativ är att arbeta med ekono-mernas mindset, nätverk, kommunika-tion, pedagogik och attityd, så att de blir stärkta i sin yrkesroll. Utvecklingsprojektet pågår fortfarande men redan nu ser man positiva effekter som att ekonomerna blivit bättre att konstruktivt ifrågasätta och kom-municera sina analyser till verksamhetens icke-ekonomer.

Text: Anneli Egestam Foto: Lasse Boström

Redan på 80-talet talades det om ”ny eko-nomroll”, att ekonomrollen skulle bli mer affärsmässig istället för kameral, och con-trollerbegreppet infördes. Denna lunch gästades CHV av Kristina Franzén, ansva-rig för SKF Group Controlling, Accounting, Systems and Processes, och Knut Fahlén, ekonomie doktor och managementkonsult på Ekan, som båda är involverade i utveck-ling av ekonomrollen i den riktning som man pratade om för över 20 år sedan.

Ivan Ludvig Ludvigson”Går det bra för Ludvig Svensson så går det bra för Sverige.”

Business Leadership – att göra affärer med lönsamhet

”Gillar ni pengar?” frågade Henrik Lind-gren från Globe Business Training som start på lunchmötet. Då underlättar det också om ni gillar människor fortsatte Henrik.

Människor och pengar - det är vad Business Leadership handlar om. Henrik pratade både inspirerande och tänkvärt kring detta ämne på lunchträffen hos CHV. Kort sagt handlar det om att få medarbetarna att göra de rätta sakerna för att förbättra företagets resultat.

Kan vi hitta, konkretisera och uppfylla det kunden behöver och ta betalt för det så lyckas vi. Men vi måste också hitta, leda och coacha människor som kan genom-föra det över tiden.

Tre pelareFramgångsrik affärsverksamhet är enligt Henrik baserade på tre grundpelare; den rätta strategin, de rätta förmågorna och det rätta genomförandet. Ingen når hund-ra procent på allt. De flesta företag lägger mest tid på strategin. De hade nått ännu bättre resultat om de hade lagt mer tid på kompetensutveckling, genomförande och uppföljning.

Strategin - Ger riktning och anledning att göra saker.

Förmågan - Kompetens utvecklas med träning och support.

Genomförandet - Styrs genom aktiviteter, coachning och uppföljning.

ResultatResultatet och feedbacken ger input till strategin som ger riktning och anledning att göra saker och så fortsätter kretsloppet. Blir man 15 % bättre på strategi, förmåga och genomförandet så dubblerar man re-sultatet visade Henrik med ett avslutande räkneexempel!

Text: Joakim HökegårdFoto: Lasse Boström

För att få en närmare inblick i dagens Tingsrätt tog rådmannen Kenneth Ström, med lång erfarenhet av domstolsverksam-heten både i Sverige och utomlands, emot CHV:s ca 30 besökare en vacker vårkväll den 10:e maj.

Genom en trevlig rundvandring i lokalerna samt Kenneth Ströms mycket initierade och uppskattade information och berättel-ser, fick vi alla en mycket bättre känsla av hur det är på ”insidan” av en modern dom-stolsorganisation – något som troligtvis väldigt få bland CHV:s besökare tidigare känt till !

Därför var det också in-tressant att få se några

av de 25 rättssalarna, inte minst de speci-ella säkerhets-salarna med vidhängande visitationsrum och insläpp av åtalade di-rekt från Polishusets häkte.

Vid en fråga om de utdragna processti-der, som man ofta klagar på i tidningarna, framkom det också att Tingsrättens i Göte-borg organisation sannolikt skulle behöva ytterligare 5-6 domare för att uppnå sin maximala processkapacitet.

Med tanke på att denna ”Tingsrättskväll” tidigt blev fulltecknad och många medlem-mar därför måste avvisas även om visst manfall senare förekom tyvärr lovade dock

rådman Kenneth Ström att försöka upp-repa denna mycket uppskattade kväll för CHV under hösten.

Slutligen ber vi att få tacka Kenneth Ström och Tingsrätten så mycket för denna trevli-ga kväll, samt ser fram emot en ny omgång under hösten.

Text: Göran GötbergFoto: Tova Crossner-Ernström

Gammal ”Rätt” i nya ”Kläder” – Göteborgs Nya Tingsrätt presenterar sig för CHV !

HistorikFrån det att man tidigt i Sverige hade all ”beslutande & verkställande & dömande makt” förlagd till de s.k. magistraten (städernas ledande borgare), kom det år 1676 krav på att några domare skulle ha juridisk utbildning (6 av 12). Och från år 1871 skulle samtliga domare vara ju-rister, vilket bl.a. innebar att dåvarande Göteborgs Rådhusrätt omfattade 1 justi-tieborgmästare, 5 rådmän samt 7 notarier totalt - att jämföra med dagens Tingsrätt vars personal uppgår till omkring 200 personer, inklusive 35 domare vilka till-sammans handlägger 7.000-8.000 mål per år. Arbetet är därvid uppdelat på fyra huvudavdelningar (tvistemål, ekonomisk brottslighet, övriga brottmål resp. kon-kursenheten) och på den nya Hyres-& Ar-rendenämnden. Domsagan omfattar idag också sex kommuner - Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö – där Tingsrättens arbetslokaler utvecklats från 1600-talets tvåvånings timmerbyggnad vid Gustaf Adolfs torg, via 1930-talets be-römda Asplundska tillbyggnad vid samma torg, fram till dagens nybyggnad vid det s.k. Göteborgs Rättscentrum nära Ullevi.

Kenneth Ström


AKTIVITET AKTIVITET

Traditionsenligt bjöd föreningen in sina medlemmar till gemensamt valborgsfi-rande samt cortegeskådande. Förra året önskades två förbättringar; Bättre väder och fler yngre medlemmar på plats. Hur det gick kan ni läsa om nedan.

Med facit i hand slog båda önskemålen in. Det är svårt att få bättre väder i april än vad vi haft i år och valborgsmässoafton var en av de bättre dagarna vädermässigt. I år var hela 65 medlemmar anmälda till valborg-sträffen och jag är övertygad om att samt-liga var nöjda med arrangemanget. Såväl ovan nämnda väder, buffé och stämning var ett snäpp bättre än tidigare år.

En person som höjde stämningen var Lena Olinder som axlade rollen som sångledare på den soldränkta takterrassen på Avenyn. En ”snackis” under kvällen blev styrelsens förslag på nytt föreningsnamn och ny logo-type, förslag som presenterades på sång-häftet.

Valborgssupé med CHV

Det är trevligt att se att valborgsträffen lockar frekvent återkommande medlem-mar såsom Lennart Fröberg, Hans Möl-ler och Anita Mellgren för att bara nämna några.

Vi ser redan nu fram emot att upprepa suc-cén 2012!

När det väl var dags för Chalmers Cortege att anlända Avenyn tillkom ytterligare några yngre alumner i form av Linnea Lind, Christin Roosvall, Jenny Cleröd, och Karin Ewerlöf.

Text: Daniel Ewerlöf Foto: Lasse Boström

Årets spex var ingen vanlig upplevelse för CHV, förutom att majoriteten av ensem-blen spelade hundar så var det dags för jubileum. Föreställningen följdes dessutom av en tre-rätters middag på Odd Fellow.

Hela 80 (!) CHV:are dök upp för årets Han-delsspex Laika i Pusterviks lokaler. Tillsam-mans med aktiva från studentkåren fyllde vi lokalen och fick njuta av sång, skämt, dans och galna OMTAG. Som vanligt leve-rerade Handelsspexet snabba repliker, fan-tastisk sång och dans, bra musik tack vare bandet, roliga kostymer, und so weiter…

Efter föreställningen begav vi oss till Odd Fellow på Vasagatan för en middag fylld av tal och spex från Handelsspexet tidigare år. Många av oss var placerade på bord som gjorde att vi fick träffa andra CHV-medlem-mar, studenter och spexare.

En riktigt fantastisk kväll som jag sent kommer glömma!

Jubileum med Handelsspexet

Text: Emilie DorfFoto: Daniel Vilén

POSTEKON

På förekommen anledning inleder Johan Olofsson och Leo Heijbel från företaget Paff Performance med ett föredrag på temat ”Hur bygga ett starkt varumärke”.

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING


Tema matMärta Jansdotter, Gröna Gårdar

Pontus Johansson, Santa Maria AB

Italiensk afton

POSTEKONmagasinNr 2 2011

C H V - Alumninätverk Handelshögskolan Göteborg

Nästa nummerI detta nummer handlade temat om mat och därmed om kroppens insida, i nästa nummer följer vi upp med att se till utsidan istället. Bland annat kommer vi att intervjua en av modesveriges opinions-bildare och inspirationskällor, handelsalumnen Olof Enckell som bland annat har utvecklat ”den perfekta businessskjortan” tillsam-mans med Eton. Njut nu av sommaren så ses vi i höstmörkret ett välklätt och nypressat nummer av din medlemstidning.

Som alltid, hör av dig med dina åsikter om tidningen

eller föreningen!

Daniel och Daniel

Föreningens årsmöte HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Lämpligt nog hålls föredraget i sal E44 på Handelshögskolan, dvs i Gunilla Born-malm-Jardelöwsalen, som fått namn efter föreningens ordförande. Gunilla berättar att salen namngavs efter henne som en gåva på hennes 60-årsdag, något som gjorde henne både glad och ”Paff” (blink-ning till föredragshållarna) då hennes revir under åren snarare varit en annan lokal, nämligen skolans Aula.

När årsmötet väl inleds betas dagord-ningen av enligt vanlig ordning. Dock blir det en längre diskussion kring byte av namn, logotype och stadgar som slu-tar med att församlingen godkänner sty-relsens förslag om ändringar. För er som vill fördjupa er i diskussionen går det att läsa frågor och svar på föreningens Blogg:

http://chvbloggen.se/?p=432. Även om en del medlemmar framför öns-kemål om bättre kommunikation mellan styrelsen och medlemmarna avslutas års-mötet i en positiv anda och övertygelse om att föreningen i framtiden ska bli mer attraktiv och tillgänglig för ett större antal medlemmar.

Text: Daniel Ewerlöf Foto: Lasse Boström

Tidigare år har det faktum att mötet anordnats i lokaler såsom Casinot och Uni-verseum bidragit till ett ökat intresse bland medlemmarna. I år är det föreningens föreslagna namnbyte, byte av logotype och stadgeändringar som engagerar och lockar medlemmar till föreningens årsmöte på Handelshögskolan den 19 maj.

Lena Olinder ledde allsången.

Handelshögskolans Gosskör underhöll på banketten.


en del med föredet-tingens halvelegans,en del trasiga, många med rovfysionomien

med eller mindre utpräglad

JOBB ATT SÖKA

Arbets-marknads-

läget

ÅTERBLICK

Vi har haft fullt upp. Detta då arbetsmark-naden ser bra ut samtidigt som allt fler fö-retag inser fördelarna med att använda sig av oss för att nå ut till Handelshögskolans studenter. Få eller inga bemanningsföretag har den unika kännedomen om studenter-na och möjligheten att nå ut med tjänster till dem som Handels Rekrytering har.

Hur är efterfrågan på Handelshögskolans studenter och nyutexaminerade?

Efterfrågan på skolans studenter är fort-satt hög, särskilt när det gäller nyutexami-nerade studenter som har någon form av arbetserfarenhet. Detta kan antingen vara genom ett extrajobb eller genom att enga-gera sig ideellt i föreningar eller projekt.

I vilka sektorer upplever ni att det finns ett överutbud av arbetskraft och var finns flask-halsarna?

Även om efterfrågan på ekonomer, jurister och miljövetare just nu ökar, är det av min uppfattning att det fortsatt examineras fler än marknaden efterfrågar inom dessa om-råden.

HHGSHandels Rekrytering VD Martina Strand Vad har hänt på Handels Rekrytering sedan förra numret av Postekon?

För logistiker tycker vi oss se en balans mellan utbud och efterfrågan. En trång sektor är nyutexaminerade ekonomer med arbetserfarenhet.

Hur lyder den kortsiktiga prognosen för utvecklingen av arbetsmarknaden för Han-delshögskolans studenter?

Flertalet analytiker spår en fortsatt hög tillväxt i den svenska ekonomin vilket kommer påverka efterfrågan på Handels-högskolans studenter. Som det ser ut nu kommer den positiva trenden hålla i sig.

Om vi ser i backspegeln. Har marknaden utvecklats svagare, i linje eller starkare än er prognos i början av året?

Jag tycker att arbetsmarknaden har utveck-lat sig i linje med den positiva riktning som vi tidigare i år trodde. Marknaden har på många sätt utvecklats till att bli en arbets-tagarnas marknad, där de nyutexamine-rade studenterna många gånger har flera arbetserbjudanden att välja mellan.

Det totala antalet yrkesverksamma civil-ekonomer/ekonomer är ca 75 000 varav 42 000 män och 32 000 kvinnor. Omkring 85 procent av civilekonomerna arbetar inom den privata sektorn.

Arbetsmarknadsläget är fortsatt gott och marknaden för civilekonomer beräknas vara i balans mellan tillgång och efterfrå-gan de närmaste åren.

Lönenivåer jämfört med andra akademi-kergrupper:

Text: Bo Ribbenholt

Text: Daniel Ewerlöf

HANDELS

Ulla och Ola – nya professorerUlla Eriksson-Zetterquist är ny professor i management. Ullas forskningsintressen rör organisering, speciellt genus, tekno-logi, intersektionalitet och risk. Hennes nuvarande forskning är speciellt fokuserat på vad som händer i offentlig sektor när ny teknik införs inom ramen för det som be-skrivs som elektronisk förvaltning och ad-ministration (e-Government). Syftet med forskningen är att beskriva och analysera hur nya normer och arbetssätt växer fram i relation till tekniken.

Ola Bergström är också ny professor i ma-nagement. Hans forskningsintresse om-fattar förändringar av arbetsmarknader,

omstrukturering och gränssnittet mellan företaget och arbetsmarknaden. Ola har deltagit i flera europeiska projekt om hur företag hanterar omstrukturering i tider av finansiella kriser och är ofta engagerad som expert för Europeiska kommissionen i denna fråga. För närvarande studerar han omställningsarbete i svenska och europe-iska företag.

10 år med konsumtionsforskningCentrum för konsumtionsvetenskap (CFK) är Sveriges största forskningscen-trum inom konsumtionsområdet och fira-de nyligen sitt 10-årsjubileum med en dag om forskning kring konsumtionens makt och möjligheter. Vid CFK möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärve-tenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Bland mycket an-nat bedrivs en del forskningsprojekt med koppling till mat, exempelvis ”Barn, mat och hälsa”, ”Den goda måltiden” och ”Den mångdimensionella matkonsumenten”. Läs mer på www.cfk.gu.se

Masterstudenter vann första pris i Venture Cup´s regionfinalChristoffer Hansson, Yibing Qiao och Khaled Atta, studenter på masterprogram-met Intellectual Capital Management, the Entrepreneurship Track, tog med sin patentsökta metod för att tillverka alumi-nium som lyser i mörker hem förstapriset i Venture Cup Väst och kvalificerade sig där-med till Sverigefinalen som hålls i Stock-holm den 9 juni.

Alusera heter deras företag som utveck-lar en patentsökt metod för att tillverka aluminium som lyser i mörker.

Resultatet är en mycket kostnadseffektiv tillverkningsprocess, där slutprodukten bland annat förväntas utmana en global marknad av brand- och utrymningsskyltar.

På 1700-talet var sill Sveriges tredje största exportprodukt, efter järn- och trävaror. Under den stora sillperioden mellan 1747 – 1808 anlades sillsalterier och trankokerier i stor mängd längs hela västkusten. Sillen sades gå till i sådana mängder att man kunde fiska upp detta havets silver med en vanlig spann.

Den feta sillen såldes inte bara som livs-medel utan kokades även till tran som kun-de användas som lädersmörja, impreg-neringsmedel och inte minst lysolja. Det var silltran från Bohuslän som lyste upp gatorna i flera europeiska storstäder, men intäkterna hamnade sällan i skärgårdsbe-folkningens fickor, utan smarta stadsbor stod för investeringarna i förädlingsan-läggningar och köpte råvaran billigt från lokala fiskare.

Sillen har gått till i olika perioder och Gö-teborg har förstås varit en viktig utskepp-ningshamn. Redan på 1600-talet återfinns gatunamnet Heringsgatan, vilket avslöjar det starka inflytandet som holländare och tyskar hade i den unga staden. Senare blev ordformen Sillgatan den vanliga, men idag hittar man inte längre denna åldriga före-teelse i stadsbilden. Blev Sillgatan kanske utraderad i samband med de omfattande rivningarna på 1960- och 1970-talen, som drabbade Göteborg så hårt?

Börsgatan som aldrig blevNej, orsaken är rent kosmetisk. Sillgatan – idag Postgatan – var den stora pulså-dern för emigrantströmmen till Amerika på 1800-talet och gick raka vägen från Centralstationen till hamnen, där båtar av-gick till England för vidare transport över Atlanten. Gatan har sett mycket gråt och ångest, över en miljon svenskar utvand-rade till Amerika och ofta var Göteborg den sista svenska anhalten. Runt Sillga-tan fanns massor med logimöjligheter, till största delen sjaskiga småhotell med kall-vatten och dass på gården. Det stora flö-det av emigranter lockade också suspekta individer som inte drog sig för att lura av godtrogna personer deras sista slantar. Prostitutionen florerade förstås också. Göteborgsskildraren Fredberg skriver om Postgatans mörka, trånga hus och dess tvivelaktiga gatuliv:

”Ingenstädes får man en rikare provkarta på vagabondtyperna än här: bondfångare, klockskojare, supare, lättingar, fördetting-ar – en del med föredettingens halvele-gans, en del trasiga, många med rovfysio-nomien med eller mindre utpräglad.”

1895 inkom en rad fastighetsägare vid dåvarande Sillgatan med en skrivelse till stadens drätselkammare, där de önskade få ett nytt namn på gatan. Med tanke på kvarterens vanrykte hade det helt enkelt

Text: Pether Ribbefors

blivit svårt att hyra ut bostäder och lokaler med adress Sillgatan, dessutom hade ju namnets ursprung blivit allt mindre aktu-ellt. Fastighetsägarna föreslog själva det exklusiva namnet Börsgatan, efter stadens börsbyggnad, vars baksida fortfarande vet-ter mot gatan. En fin adress är ju aldrig fel. Men fastighetsägarna var närmast despe-rata och kunde egentligen tänka sig ”hvad annat namn som hälst”.

Stadsfullmäktige valde dock bort det pre-tentiösa namnförslaget till förmån för Postgatan, efter det stora posthuset som då låg vid Packhusplatsen. 1960, långt efter att Posten fått nya lokaler vid Drott-ningtorget, kom ett förslag om att återinfö-ra namnet Sillgatan, men en enkätunder-sökning bland boende och företagare i de berörda kvarteren visade att en majoritet ville ha kvar namnet Postgatan. Sill var tyd-ligen bäst på burk.

Stora delar av den gamla 1600-talsgatan går idag under tak, inne i Östra Nordstans köpcentrum. Och Sillgatans tvivelaktiga klientel har flyttat till Internet.

elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör sjuksköterska trädgårdsmäs-tare livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör rektor socionom biblioteka-rie förskollärare chef jurist musikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist habiliteringsassistent livs-medelsinspektör miljöinspektör administratör rektor socionom planeringsledare byggnadsingenjör framtidens jobb hittar du hos oss trädgårdsmästare biblioteka webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker snickare sjuksköterska ingenjör elektriker ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör trädgårdsmästare habiliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör socionom bibliotekarie webbredaktör informatör mu-sikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör trädgårdsmästare ha-biliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör ekonom administratör rek-tor socionom bibliotekarie webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent ju-rist planeringsledare ingenjör trädgårdsmästare habiliteringsassistent livsmedels-inspektör miljöinspektör administratör rektor socionom bibliotekarie webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker sjuksköterska trädgårdsmästare chef

www.goteborg.se

Hög

skoleutbildning Hög

skoleutbildning

Hög

skoleutbildning

Hög

skoleutbildning

Gym

nasieutbildning

Gym

nasieutbildning

Hög

skoleutbildning


B Porto betalt

Port Payé

Leta där ingen annan Letar.

True value investors.

Ett av dE många intrEssanta bolag som vi tittar på i asiEn producErar organiskt gödsEl

Documents

Nr 2 2011 CHV - Alumninätverk Handelshögskolan …12 Italiensk afton med vinprovning 13 Effektivt styrelsearbete 14 Den nya ekonomrollen 15 Business Leadership - att göra affärer