NR 2, 2016, ÅRG 28 - SNPF · 2017. 11. 15. · Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2, 2016, ÅRG 28 Läs också: Delade meningar på

NeuropsykologiSvensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING

N R 2 , 2 0 1 6 , Å R G 2 8

Läs också: Delade meningar på konferens i Chicago SID 22–23 20-årsjubileum för Norsk neuropsykriatisk förening SID 24

TEMA: Riksstämman 2016 SID 3–20

2/2016 Årgång 28Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening

Kom ihåg!Anmäl e-post – och adressändringar på [email protected] ring på 08-121 513 14,öppettider är 8:30–12:00.Föreningshuset har öppnat ett särskilt telefon-nummer för våra medlemmar dit de kan ringa med sina frågor om medlemskap och avgifter.

Tillgång till interna sidorna på www.neuropsykologi.orgAnvändarnamn: medlemLösenord: hans8ERGMANObservera att du ska skriva siffran 8 istället för bokstaven B i 8ERGMAN.

Ansvarig utgivare:Bengt Persson, ordförande i SNPF

REDAKTIONChefredaktör:Eva [email protected] 51 63Lilla Tvärgatan 11223 53 Lund

Lokalredaktörer:Erik Nordström (södra regionen)[email protected]

Mikael Ryman (östra regionen) [email protected]

Berne Randulv (västra regionen)[email protected]

Webmaster:Hans [email protected]

Medverkande i detta nummer:Bengt Persson, Berne Randulv. Mikael Ryman, Erik Blennow Nordström, Anna Claesson

Layout och redigering:PCG Malmö, Matilda Ericsson & Daniel Karlsson

Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet. Medarbetare måste meddela even-tuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt.

Fler tidningar i arkivet!Nu kan du hitta Svensk Neuropsykologi ända från 1994 i arkivet

på vår hemsida. Ta en titt på www.neuropsykologi.org

VI BLIR SPECIALISTER I

neuropsykologi!Så var det dags för ett nytt fullmatat nummer av svensk Neu-ropsykologi. Det mesta materialet kommer från den mycket lyckade Riksstämma vi hade i Sundsvall i november. Stort tack till Norra regionen för allt arbete ni lade ner på den väldigt trevliga och matnyttiga stämman, ett fantastiskt arrangemang!

Våra mångåriga styrelsemedlemmar Ingrid Tonning Olsson och Hans Andersson avgick vid årsmötet. Tack, Ingrid och Hans, för lång och trogen tjänst i styrelsen! Vi välkomnar i stället Gunilla Carlsson Kendall och Aron Sjöberg till styrelsen!

Det har varit kongress i Psykologförbundet. En av punkterna var ett nytt reglemente för specialistordningen som gick igenom med smärre

justeringar. (Propositionen ligger under kongress/handlingar på Psykologförbundets hemsida). Reglementet ska komplet-

teras med utbildningsplaner för de olika specialite-terna. Vi har ju i en arbetsgrupp arbetat fram ett förslag på utbildningsplan som ska jämkas ihop med reglementet. Vår specialitet är upphöjd till egen, vi blir alltså nu specialister i neuropsykologi!

EFPA, Europeiska psykologförbundens organisation, tillsatte en Task Force on Neuropsycho-

logy, som jag är med i, för ett drygt år sedan, med uppdrag att kartlägga neuropsykologin i medlemslän-

derna. Det kommer vi att ha gjort till nästa europeiska kongress som hålls i sommar i Amsterdam men vi kan redan nu konsta-tera att det ser mycket olika ut.

I detta nummer av tidningen publiceras styrelsens förslag till policy för handledning på neuropsykologiska utredningar. Läs och ge synpunk-ter till [email protected]! Förslaget är tänkt att lämnas vidare till förbundsstyrelsen inom kort för ställningstagande.

Ni undrar kanske varför detta bara är andra tidningen för i år. Det kommer sig av att vi vill pröva nya sätt att kommunicera. Hemsidan är gammal och daterad, behöver moderniseras, få nya funktioner ocvvch andra behöver rensas bort. Mycket information behöver komma ut snabbare än med en tidning som kommer några gånger per år. Det kostar pengar att göra detta så vi drog ner på utgivningen av tidningen för att skapa resurser för det arbetet. Dessvärre får ni tåla er lite innan den nya hemsidan lanseras – men den kommer!

Till slut önskar jag er all ett riktigt gott slut på det gamla året, en God jul och ett Gott Nytt År!

Bengt Persson ordförande i SNPF

L E D A R E

Svensk Neuropsykologi 2/2016 3

Under själva festmiddagen då det var fullt av nysnö utanför, sikten hade blivit något mer

klar, stadsljusen från en del av Sundsvall lyste upp långt nedanför berget som hotellet låg på, fönsterplats med trevligt sällskap och fantastisk mat. Då är det en rörelse utanför i snön som fångar upp-märksamheten. Snabba rörelser som plötsligt avstannar och det blir stilla. En av de vackraste tecknade rävar man kan tänka sig står där helt stilla och tittar in mot oss under en kort stund för att därefter pulsa nerför berget i den djupa snön. Riktigt häftigt!

Berne Randulv

Visuospatiala funktioner

Det bästa med årets Riksstämma: Betoningen på möjligheter att göra kvantitativa analyser av kvalitativa

observationer och att ha normeringar att jämföra med som flera föreläsare återkom-mer till. Detta och att undersöka praktisk förmåga i vardagen där eventuella svårighe-ter kommer till uttryck. Sammantaget för att skapa god förståelse för fortsatt rehabi-litering och habilitering.

Berne Randulv

RIKS-

STÄMMAN

2016

Svensk Neuropsykologi 2/20164

Naturligtvis har detta funnits länge, inte bara hos homo sapiens och heller inte bara hos dagens mer eller mindre moderna människa. I en på olika sätt komplex verklighet behöver vi kunna ta in och förstå många aspekter. Samtidigt är vår förmåga till uppmärksamhet begränsad.

Att undersöka och testa aspekter av visuospatial förmåga kan göras på många olika sätt. I en artikel om testanvändning av bland andra professor Jens Egeland, ny ordförande i Norsk Neuropsykologisk forening, framkom att svenska psykologer i i hög utsträckning använder Wechsler-skalor och Rey.

Andra metoder används men i betydligt mindre grad. Att psykologer skulle vara mindre visuospatialt lagda som grupp i jämförelse med andra yrken som läkare och ingenjörer togs också upp, dock utan att några forskningsreferenser eller kontrollerade studier refererades.

Mikael Ryman

RIKSSTÄMMAN 2016STEFAN WINBLADLeg psykolog, lektor, psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Stefan Winblad från psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, inledde årets Riksstämma med att definiera visuospatial funktion: mycket automatiserade processer som berör form, kontur, avstånd, rörelse och inbördes förhållanden mellan objekt.

En definition av

Visuospatial funktion

RIKS-

STÄMMAN

2016


Dr Sallie Baxendale Clinical Psychologist, Institute of Neurology, Faculty of Brain Sciences, London

– I have worked on the epilepsy surgery programs at the Radcliffe Infirmary Oxford and the National Hospital for Neurology & Neurosur-gery London since 1995. I am currently working as a Consultant Neu-ropsychologist on the epilepsy surgery program at the Institute of Neurology. I have over 80 academic publications in epilepsy, including books, book chapters and journal articles.

My research interests are focused on memory and epilepsy. A neu-ropsychological assessment is a long and often stressful procedure for a person with epilepsy to undertake. I am committed to ensuring that the results of these investigations are utilised for the maximum possible benefit for every patient, particularly in the pre-surgical setting. It is this commitment to evidence based practise that drives my research endea-vours.

I serve on the the editorial boards of Epilepsia, Epilepsy & Behavior, Epilepsy & Behavior: Case Reports and Epilepsy Professional. I also currently serve on the ILAE Diagnostic Commission. I also regularly review research grant applications for the Wellcome Trust, Brainwave, Epilepsy Research UK and other international grant giving bodies.

Texten är hämtad påwww.iris.ucl.ac.uk/iris/browse/profile?upi=SABAX14Där kan du läsa mer om Sallie Baxendale, t.ex länkar till hennes publikationer.

Hans Samuelsson Docent och Universitetslektor på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

– Min forskning sker inom det neuropsykologiska området med inrikt-ning på vuxenklinisk verksamhet. Huvudinriktningen är att beskriva samband mellan störd hjärnfunktion till följd av förvärvad hjärnskada och de kognitiva och beteendemässiga förändringar en individ kan uppvisa efter en sådan skada. Forskningen är i huvudsak koncentrerad på sådana funktionsstörningar som kan följa vid en högersidig vaskulär hjärnskada (stroke), såsom: 1) visuospatial neglekt, 2) förändrad visuell uppmärksamhet, 3) anosognosi (bristande medvetenhet om egna funk-tionsbortfall) och 4) förändrat visuellt avsökningsmönster.

Texten är hämtad påhttp://psy.gu.se/personal?userId=xsamhaDär kan du läsa mer om Hans Samuelssons forskning och publikationer.

TVÅ NYA FÖRELÄSARE

Två av riksstämmans föreläsare i år var nya bekantskaper för en del av medlemmarna. Därför kommer här en kort presentation av dem.

RIKS- STÄMMAN 2016


RIKSSTÄMMAN 2016ANIKO BARTFAIProfessor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet

Visuospatiala uppgifter i

Wechslerskalor– vad ska vi ha dem till?

Aniko vägleder i bakgrund och utveckling av WAIS versioner och wechslerskalor, och återkommer till värdet av att kvantifiera och analysera kvalitativa observationer i det neuropsykologiska utred-ningsarbetet – framför allt vid avvikande resultat. Ett skäl till att en neuropsykologisk version av WAIS konstruerades var att få mer rättvisande testresultat vid utredning av olika typer av kognitiva svårigheter. Wais R Ni ses som av de första for-maliserade testsamlingarna för insamling av kvalitativa data på ett kvantitativt sätt. Detta efterföljdes av WAIS-III NI, med ytterligare fokus på lösningstragier och ett processinriktat utredningsarbete.

WAIS-IV omfattar tio ordinarie deltest och fem kom-pletterande och delas in i fyra index: Verbal funktion, Perceptuell funktion (PFI), Arbetsminne och Snabbhet (SI). Aniko har sitt fokus på PFI samt SI. Deltesten som ingår inom PFI är: Blockmönster, Matriser, Visuella pussel samt Figurvikter, Bildkomplettering. Deltesten i SI är: Symbolletning, Kodning och Överstrykning. I sin föreläsning gav Aniko exempel på fel och avvikelser av uppgifterna för deltesten samt möjliga hypoteser och tolkningar av dessa.

Eftersom det finns påvisad hög reliabilitet för deltes-ten som ingår i PFI samt SI utgör det en stark grund att stå på, menar Aniko.

Ett sätt att pröva tests validitet är att se hur väl det diskriminerar mellan olika patientgrupper. Här refererar Aniko till en studie (Carlozzi et al, 2015) där man analyserat och jämfört resultat på WAIS-IV vid lätt/måttlig och svår traumatisk hjärnskada samt kontroll-grupp. Studien påvisade att deltagare med svår hjärn-skada hade signifikant lägre poäng än vid måttlig och lätt hjärnskada på PFI samt på två deltester för process-hastighet; Symboler och Kodning. Deltestet Matriser diskriminerade däremot inte mellan dessa patient-grupper

Uttala sig försiktigtEn annan faktor av intresse är frågan om ekologisk validitet för de testinstrumenten som används. Ur denna aspekt refererar Aniko till en studie av Drozdick och Cullum (2011) som utgår från normeringsgrupperna i WAIS 4 och jämförelser med resultat på ett arbetsterapeutiskt instru-ment Texas Functional Index Scale. Resultatet visade för PFI på svaga korrelationer och till och med mycket svaga korrelationer framförallt gällande två normgrupper; Egentlig Depression och Lindrig kognitiv utvecklingsstör-ning. Slutsatsen som Aniko betonar är att när man testar med WAIS för de här två grupperna så bör man vara försiktig med att uttala sig om de faktiskt praktiska implikationerna i vardagen då det finns så många andra faktorer som kan påverka beteendet just i de här grupperna.

Här lyfter Bartfai flera faktorer som kan påverka testresultatet; motivation och initieringsaspekter (t ex efter subkortikala infarkter), att kunna etablera och bibehålla svarsmönster (exempelvis vid kodning), att kunna hålla kvar uppgiften i minnet och eventuella perserverationer där testpersonen försöker lösa en ny uppgift på samma sätt som man löst en tidigare. Språkstörningar är en faktor som kan vara svår att identifiera om den är subtil. Personen kan ha ett fungerande språk men missar eller har svårt att ta till sig instruktioner.

– Be testpersonen att upprepa instruktionen om ni känner att det finns risk för problematik, föreslår Aniko.

RIKS-

STÄMMAN

2016


Större noggrannhetVisuella svårigheter är ofta förekommande vid hjärn-skada med suddigt seende, dubbelseende och ljuskänslig-het, dvs stora basala nedsättningar och påverkan vad det gäller den visuella modaliteten. Här uppmuntrar Bartfai till större noggrannhet ifråga om patientens förutsätt-ningar och behovet av att utreda den perceptuella grundnivån. Detta gäller även motoriska nedsättningar där det kan finnas subtila svårigheter att ta hänsyn till, exempelvis efter lättare hjärnskador med en sorts fumlighet och tremor. Tidsaspekten kan absolut påverkas av den motoriska förmågan mer än själva testuppgiftens

avsedda område. Ålder är ytterligare en faktor där stigande ålder tydlig påverkar perceptuell snabbhet. Den perceptuella organisationsförmågan sjunker i själva verket betydligt mindre med ökad ålder. Istället är det snabbhetsmåttet som bidrar till lägre resultat.

Avslutningsvis sammanfattar Aniko med att WAIS-IV är relativt robust med dess samnormering, samt en genomarbetad och beforskad bakgrund. Men man måste vara lite försiktig med i vilka grupper man tolkar den ekologiska validiteten.

Berne Randulv

REFERENSER: » Drozdick, L., & Cullum, C. (2011). Expanding the

ecological validity of the WAIS-IV and WMS-IV with the Texas Functional Living Scale. Assessment, 18, 141-155.

» Carlozzi, N. E., Kirsch, N. L., Kisala, P. A., & Tulsky,

D. S. (2015). An examination of the Wechsler Adult Intelligence Scales, Fourth Edition (WAIS-IV) in individuals with complicated mild, moderate and Severe traumatic brain injury (TBI). The Clinical Neuropsychologist, 29(1), 21–37

RIKS- STÄMMAN 2016


Fallet H.M. är en milsten både för epilepsikirurgin och neuropsykologin. År 1953 genomgick H.M. en bilateral temporallobsresektion för att få bukt med svåra epilep-tiska anfall. Då blev det uppenbart att när en hippocam-pus tas bort måste den andra fungera, för att patienten inte ska drabbas av svår amnesi. Amnesin skulle kunna påverka vardagen ännu mer negativt än epilepsin. De närmast följande decennierna användes mer eller mindre precisa metoder för att lateralisera och lokalisera tempo-rallobsdysfunktion inför ställningstagande till epilepsiki-rurgi. Neuropsykologiska undersökningsresultat samt EEG spelade en viktig roll. Teorin att vänstersidig temporallobskirurgi leder till verbala minnessvårigheter och högersidig kirurgi till visuella minnessvårigheter slog igenom på sjuttiotalet. Sallie Baxendale beskriver att det är mer komplicerat än så, men att teorin var den bästa som fanns på den tiden.

Utvecklade eget visuellt minnestest– Sedan fick vi klinisk tillgång till MRI. Nu kunde vi mäta hippocampusstorleken och räkna antalet celler i dess subfält, som sedan kunde jämföras med neuropsyko-logiska undersökningsresultat, berättar Baxendale.

Nedsatt vänstersidig hippocampal volym associeras med nedsatt ordlisteminne, återgivning av sammanhäng-ande text och accelererad glömska. Vad gäller visuella minnestest är Rey Complex Figure Test and Recognition Trial (RCFT) en kriteriestandard. Studier har visat att testet tvärtemot vad man skulle kunna tro inte har någon relation till högersidig hippocampal volym eller epilepsi-anfallens lateralisering. Korrelationer mellan fördröjd återgivningspoäng på RCFT och vänstersidig hippocam-pal volym har däremot hittats (McConley et al., 2008). Därför tog Baxendales forskargrupp helt sonika fram ett eget spatialt minnestest, avsett att identifiera temporal-lobsdysfunktion inför eventuell epilepsikirurgi i tempo-ralloben.

Testet inte tillförlitligt nogBaxendale visade under föreläsningen exempel från testet, där frågor ställdes utifrån snarlika bilder och patienten fick berätta vad som förändrats jämfört med föregående bild. Låga testpoäng på framför allt en uppgift korrelerade med låg högersidig hippocampal volym mätt med MRI (Baxendale, Thompson & van Paesschen, 1998). Trots intressanta resultat var testets sensitivitet och specificitet inte tillräckliga för att det skulle vara ett reliabelt mått i klinik. Så har varit fallet när även andra test utprovats i samma syfte.

Svårt att få klockrena sambandI samband med detta började forskarvärlden alltmer ifrågasätta den klassiska lateraliserade uppdelningen mellan temporalloberna och visuell respektive verbal minnesfunktion.

– Vi har letat efter ett visuellt minnestest med klock-rena högersidiga hippocampuskorrelat, men vi har inte sett skogen för alla träd. Människor med vänstersidig temporallobsepilepsi kan faktiskt ha visuella minnesned-sättningar och de med högersidig temporallobsepilepsi kan ha verbala minnesnedsättningar. Det här har beskrivits sedan länge men sopats under mattan, för att det inte stämmer med den lateraliserade modellen.

Ett multivariat förhållningssättIstället för att i klinik utgå från att modellen stämmer helt och hållet behöver enskilda neuropsykologiska undersökningsresultat kombineras med andra data, menar Baxendale. Hippocampusvolymen mätt genom MRI är viktig, men inte heller bara den säger tillräckligt. Även biomarkörer bör beaktas, och eftersom epilepsin interagerar med kliniska karaktäristika samt demogra-fiska faktorer behöver varje testprofil tolkas med olika glasögon. En mall kan användas för att underlätta tolkningen av faktorer som kan påverka resultatet, se

RIKSSTÄMMAN 2016SALLIE BAXENDALEClinical Psychologist, Institute of Neurology, Faculty of Brain Sciences, London

Jakten på det perfekta testet inför

EpilepsikirurgiDet ymniga snöfallet i Sundsvall avskräckte inte Sallie Baxendale, som snarare menade att snön gjorde Sverigebesöket ännu trevligare. Baxendale är PhD och neuropsykolog på Institute of Neurology vid University College London. Hon föreläste med imponerande tydlighet om epilepsikirurgins historia och jakten på det perfekta visuella minnestestet inför ställningstagande till temporallobskirurgi.

RIKS-

STÄMMAN

2016


figur 1. Baxendales grupp har också utvecklat ett dator-program som arbetar med en multivariat prediktormo-dell. Programmet syftar till att predicera utfall i specifika kognitiva funktioner efter en möjlig epilepsikirurgi, för att kunna beräkna riskerna och nyttan med kirurgin. Med information om troliga kognitiva förändringar går det att diskutera vad kirurgin kan få för betydelse för aktiviteter i vardagen med sin patient. På så vis kan patienten förberedas bättre inför förändringen.

Figur 1. Faktorer som kan påverka prestationen på neuropsykologiska test vid epilepsi. Reprinted with permission from Dr. Sallie Baxendale.

Anfall i barndomen kan påverka kognitionenBaxendale gick i sitt föredrag raskt vidare till tumörtypen DNT som associeras med epilepsi. Tumören kan ha onset i både barndomen och i vuxen ålder. De som drabbas senare har samma underliggande patologi i hjärnan, men åtminstone delar av deras barndom är opåverkad av epileptiska anfall, vilket gör det möjligt att undersöka hur anfallen och anfallsbehandlingen påverkar

den kognitiva utvecklingen. Baxendale, Donnachie, Thompson & Sander (2013) fann på gruppnivå att personer med DNT som anfallsdebuterade i barndomen presterade lägre än de som anfallsdebuterade efter tolv års ålder. Detta gällde mått på verbala och visuospatiala funktioner, läsning, benämning och verbalt minne. Epileptiska anfall och behandling av anfallen i den tidiga barndomen kan därför påverka viktiga kognitiva förmå-gor, nedsättningar som kvarstår i vuxen ålder.

Minnesrehab nästa stegSambandet mellan minne, global kognitiv funktion och vikt, i synnerhet fetma, har också studerats av Baxendale. På Riksstämman berättade hon att nästa steg blir närbesläktat. Hon och forskarkollegorna tänker imple-mentera ett minnesrehabiliteringsprogram tillsammans med regelbunden fysisk aktivitet, där smarta klockor automatiskt samlar in information från försöksperso-nerna. Ett högaktuellt ämne som vi hoppas få höra mer om framöver.

Erik Blennow Nordström

REFERENSER: » Baxendale, S., Donnachie, E.,

Thompson, P. & Sander, J. W. (2013). Dysembryoplastic neuro-epithelial tumors: A model for examining the effects of patho-logy versus seizures on cognitive dysfunction in epilepsy. Epilepsia, 54(12), 2214-2218. doi:10.1111/epi.12425

» Baxendale, S. A., Thompson, P. J. & van Paesschen, W. (1998). A test of spatial memory and its clinical utility in the pre-surgical investigation of temporal lobe epilepsy patients. Neuropsycholo-gia, 36(7), 591-602. doi:10.1016/S0028-3932(97)00163-2

» McConley, R., Martin, R., Palmer, C. A., Kuzniecky, R.,

Knowlton, R. & Faught, E. (2008). Rey Osterrieth complex figure test spatial and figural scoring: Relations to seizure focus and hippocampal pathology in patients with temporal lobe epilepsy. Epilepsy & Behavior, 13(1), 174-177. doi:10.1016/j.yebeh.2008.03.003

Neuropsychological Test Profile

Fixed Factors

Nature of underlying pathology (developmental timescale/ reorganisation/plasticity)

Laterality of pathology

Locality of pathology

Age onset of pathology/seizures

Age onset of treatment Impact on education

Gender

Intellectual capacity

Remediable Factors

Medication

Interictal/sub clinical EEG abnormalities

Seizure control

Mood

Motivation

Quality of sleep

Proximity of last seizure

to assessment

Course of Disease

History of status epilepticus History of generalised seizures

History of head injuries

FIGUR 1.

RIKS- STÄMMAN 2016


I BQSS delas figuren upp i tre olika hierarkiska nivåer utifrån hur viktiga delarna är för helhetsstrukturen. De tre klustrerna är Configural elements, Clusters och Details. Dessa betygsätts var för sig utifrån flera bedöm-ningsmått vilka benämns

» Presence » Accuracy » Placement » Fragmentation » Planning » Neatness » Expansion-Reduction- Rotation » Perseveration-Confabulation » Asymmetry

Sammantaget är det 17 olika mått. Uppdelningen gör att det blir möjligt att göra tolkningar utifrån vilken kognitiv stil som används som strategi för att konstruera figuren, till exempel detaljorienterad eller växlande mellan helhet och detalj.

Felkällorna kan reducerasDen psykometriska analysen är givetvis av stort värde för nivåbestämning av eventuellt avvikande resultat, men föreläsningens fokus finns framförallt på den kvantitativa analysen av kvalitativa variabler när det avser RCFT. Uppgifter kan genomföras på flera olika sätt där kvanti-tativa data kan innehålla flera felkällor. Men felkällorna kan reduceras genom en kvalitativ analys. HUR avvikel-sen gestaltar sig är av stort värde i arbetet med att kunna hjälpa testpersonen vidare med de svårigheter som erfars, betonar Edström. Hon refererar i detta till Edith Kaplans

pionjärarbete gällande neuropsykologisk utredning och betoningen av kvalitativ analys och processinriktad ansats. BQSS ger stöd till tolkning av måttresultaten och de svårigheter som prestationen kan indikera, vilket är av värde för fortsatt rehabiliteringsplanering.

Sortering lämpligEdström föreslår en sortering av de funktioner som krävs för att lösa testuppgiften; visuell perception, spatial orientering, visuospatial syntes/konstruktionsförmåga,

RIKSSTÄMMAN 2016GUNNILLA HELLBERG EDSTRÖMLeg psykolog, spec i neuropsykologi och i arbetslivets psykologi

BQSS– en kombination av kvalitativ och kvantitativ

Rey Complex Figure TestBQSS (Boston Qualitative Scoring System) är ett processinriktat bedömningssystem som ger möjlighet till både kvalitativa och kvantitativa aspekter vid tolkningen av RCFT. Vid en jämförelse av RCFT och BQSS finns en del skillnader, bland annat värdering av minnesprestation mellan ko-piering – omedelbar återgivning – fördröjd återgivning utifrån vad som gått förlorat. Figurens olika beståndsdelar bedöms också utifrån olika kvalitativa mått, och med BQSS finns även mått för en exekutiv värdering. Figuren skiljer sig också något åt på vissa detaljer. Själva administreringsförfa-randet av testerna är detsamma.

RIKS-

STÄMMAN

2016


visuellt kort- och långtidsminne samt motorisk förmåga, uppmärksamhet, planering och organisationsförmåga. Således måste man ta ställning till aktiva bottom up-processer såsom att kunna uppfatta figuren och dess delar, och den top down-bearbetning som är nödvändig för att konstruera en kopia av figuren. Vidare också att det sker en ventral bearbetning (de enskilda delarna i figuren) och en dorsal bearbetning (delarnas förhållande till varandra). I analysen av testresultat och hur testperso-nen löst uppgiften är det viktigt att ha detta i åtanke.

När kan det vara en fördel att använda BQSS? Här ger Edström flera exempel:

» För att avgöra hur vanliga eller ovanliga avvikelser är » När det finns en poängmässigt genomsnittlig presta-

tion men avvikande strategi » Vid en avvikande prestation på kopieringsdelen för att

avgöra om resultatet på återgivningsbetingelserna är orsakade av minnessvårigheter eller om det kan finnas andra påverkansfaktorer för att generera hypoteser till övriga delar av utredningen.

» För att göra en kvalitativ jämförelse av prestationer vid upprepade testtillfällen.

Edström påtalar att det är till stort stöd att faktiskt få reda på vad som är vanligt och att ha normer att utgå ifrån och vad som faktisk kan bedömas vara avvikande. Men det är mycket information att analysera och ta ställning till.

Från publiken kom frågan: – Kan vi använda RCFT om testpersonen är analfabet?

Edström svarade med emfas att RCFT är ett mycket kulturellt beroende test och därmed inte lämpligt för patienter med analfabetism. Detta ser också Edström från sina erfarenheter med utredningsarbete på arbetsförmed-lingen, där hon sett påtagliga skillnader i testresultat beroende på kulturell bakgrund. Då är testet inte ett valitt instrument att använda. Likväl är det så att från personer som har ett skriftspråk som kan utgå från komplexa symboler/tecken som t ex japanska och kinesiska ska man kunna förvänta sig ett högre resultat på prestationen. Detta är givet att ta hänsyn i de fall testledaren funderar på att använda ett ickespråkligt test.

Berne Randulv

RIKS- STÄMMAN 2016


Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet samt föreståndare för Umeå center for Functional Brain Imaging. Han studerar bland annat hjärnans vilonätverk, närmare bestämt det så kallade default mode-nätverket. Man kan invända att default mode kanske inte är ett särskilt intuitivt begrepp, men Lars resonerar kring att det nog är för väletablerat för att ändra på.

Ett fönster till hjärnanLåt oss börja i en annan ände. Den dominerande metodi-ken för att studera hjärnaktivitet är vilo-fMRI, som enligt Lars erbjuder ett fönster för att studera människans hjärna. Enligt teorin görs en baslinjemätning där försökspersonen först får se ett mindre livligt stimulus som en blank skärm med ett fixeringskors, varpå ett blinkande mönster visas. Skillnaderna i hjärnavbildning mellan faserna får visa vilka regioner som är mer aktiva under den rika stimuleringspe-rioden, när samtidigt andra uppgifter ska utföras. Men att baslinjemätningen innebär avsaknad av hjärnaktivitet stämmer inte.

RIKSSTÄMMAN 2016LARS NYBERGProfessor i psykologi och neurovetenskap

STRUKTURELL KOMMUNIKATION I DEFAULT MODE-NÄTVERKET, MELLAN MEDIALA PREFRONTALA CORTEX (MPFC), SUPERIORA PREFRONTALA CORTEX (SUPF), HIPPOCAMPI (HIP) OCH TEM-POROPARIETALA REGIONER (TP). TAO ET AL. (2015), FRONTIERS IN NEUROANATOMY, 9, 152.

Den vilande hjärnanVila är också aktivitet – något som säkert gläder en soffpotatis. Åtminstone när hjärnan vilar arbetar ett nätverk som inte bara är aktivt, utan också grundläggande för effektiv informationsbearbetning. Lars Nyberg, en av Sveriges ledande experter i kognitiv neurovetenskap, föreläste om hjärnans inre liv.

RIKS-

STÄMMAN

2016


Baslinje är också hjärnaktivitetEn stor del av hjärnans energiförbrukning går faktiskt neurofysiologiskt åt till aktivitet i default mode-nätver-ket, såsom denna baslinjeaktivitet som tas fram vid fMRI-undersökning. Default mode-nätverket är det mest aktiva hjärnnätverket när människan låter tankarna vandra fritt, med minimala krav på att extern informa-tion ska bearbetas. Nätverket aktiveras ”by default”, av sig självt, när man inte arbetar med en uppgift. Det låter enkelt, men ändå visar studier att nätverket är relaterat till komplexa emotionella och kognitiva funktioner.

Flera nyckelområdenMed hjälp av diffusionstensoravbildning, DTI, kan default mode-nätverket närmare kartläggas. Nyckelområ-den är bland andra hippocampus, parahippocampus och retrosplenium, hjärnområden som är starkt förknippade med det episodiska minnet. Andra viktiga områden är dorsala delar av frontalloben, bland annat associerat med självanalys som hur behaglig en beröring känns, samt ventrala delar som associeras med emotionsbearbetning (Raichle, 2015).

Viktigt att komma ihåg är att relationerna mellan hjärnans funktionella och strukturella nätverk är starka, men inte identiska. Funktionell kommunikation har observerats mellan regioner med liten eller ingen strukturell kommunikation. Funktionell aktivitet kan ändras fortare än strukturell aktivitet, som är mindre dynamisk och mer statisk.

Förutsättning för en effektiv hjärnaFlera vilonätverk finns antagligen från födseln, men förbindelserna i default mode-nätverket utvecklas senare än så. Tydliga strukturer kan ses vid sju till nio års ålder och frontala kopplingar etableras ännu längre fram.

Faktum är att default mode-nätverket verkar krävas för

att upprätthålla förbindelser i hjärnan. Därmed är det en grund för att hjärnan ska fungera effektivt. Ett dysfunk-tionellt default mode-nätverk har observerats i många neurologiska och psykiatriska tillstånd, däribland depression, autism, Alzheimers sjukdom och neglect (Fox & Greicius, 2010). Graden av välfungerande förbindelser inom nätverket borde framför allt påverka funktioner som är relaterade till nätverket, som det episodiska minnet.

– Nätverkets synaptiska aktivitet kan utgöra en komponent i exempelvis minneskonsolidering, berättar Lars. Ofta verkar just interaktioner i mediala temporal-loben påverkas när nätverket är dysfunktionellt.

Lars ger flera exempel på forskning relaterad till åldrande (Salami, Pudas & Nyberg, 2014) samt stroke (Baldassarre et al., 2016). Viss evidens verkar finnas för att förbindelserna åtminstone delvis kan förbättras genom psykologiska och farmakologiska interventioner.

Nätverket tog forskningen med stormDefault mode-nätverket upptäcktes oförväntat och återväckte forskarnas intresse för hjärnans pågående, inneboende aktivitet. Sedan 2001 har det publicerats över 3 000 vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet. Säkert kan vi förvänta oss fler studier framöver om det intrikata samspelet mellan nätverket, kognitiva funktioner och sjukdomar.

Observanta läsare kan likt publiken fråga sig vad default mode-nätverket har med riksstämmetemat visuospatiala funktioner att göra. Polletten föll ner när en representant för organisationskommittén avslöjade att kommittén helt enkelt struntade i temat för att Lars skulle kunna föreläsa på stämman. En rimlig prioritering, verkade publiken tycka.


REFERENSER » Baldassarre, A., Ramsey, L., Rengachary, J., Zinn, K.,

Siegel, J. S., Metcalf, N. V., … Shulman, G. L. (2016). Dissociated functional connectivity profiles for motor and attention deficits in acute right-hemisphere stroke. Brain, 139(7), 2024–2038. doi:10.1093/brain/aww107

» Fox, M. & Greicius, M. (2010). Clinical applications of resting state functional connectivity. Frontiers in Systems Neuroscience, 4, 1-13. doi:10.3389/fn-sys.2010.00019

» Raichle, M. E. (2015). The brain›s default mode network. Annual Review of Neuroscience, 38, 433-447. doi:10.1146/annurev-neuro-071013-014030

» Salami, A., Pudas, S. & Nyberg, L. (2014). Elevated hippocampal resting-state connectivity underlies deficient neurocognitive function in aging. Procee-dings of the National Academy of Sciences, 111(49), 17654-17659. doi:10.1073/pnas.1410233111

RIKS- STÄMMAN 2016


PASS-modellen baserar sig på Lurias neuropsykologiska modell. Luria beskriver tre funktionella enheter: retiku-lära aktiveringssystemet, simultana respektive successiva processer samt högre mentala funktioner – de sistnämn-da som vi i dag kallar för exekutiva funktioner. De simultana processerna handlar om att samtidigt samman-

foga delar till en helhet, medan de successiva handlar om hur stimuli vid inlärning fogas samman i en kedja, så som språket ofta gör.

– Däremot, betonar Partanen, är det inte så enkelt som att säga att de simultana processerna då går att likställa med de visuospatiala funktionerna. Språket

RIKSSTÄMMAN 2016PETRI PARTANEN

Från visuospatiala funktioner till

PASS-modellenför neurokognitiva processer

– Det är processer vi talar om, inte funktioner, framhåller Petri Partanen under sin föreläsning vid riksstämman med tema visuospatiala funktioner. Just processer är ett av huvudbegreppen vid användande av PASS-modellen – den modell vi får förmånen att lära oss mer om denna snöiga tisdagsmorgon.

RIKS-

STÄMMAN

2016


bildar också en helhet och de simultana processerna hjälper oss till exempel att förstå var vi ska sätta punkten i en mening för att skapa en helhet.

Orden inte i rätt ordning kommerBaserat på Luria skapade J.P. Das, kanadensisk-indisk psykolog, och Jack Naglieri, amerikansk psykolog, den så kallade PASS-modellen och det är den som Partanen introducerar oss till idag. Das träffade Luria och började sedan dra upp riktlinjerna för en teori om hur kognitiva förmågor utvecklas med stöd av de neurokognitiva processer som Luria beskrev. Han använde till exempel Lurias modell för att förklara dyslexi: här kan svårigheter med de successiva processerna bidra till läs- och skrivsvå-righeter och eleverna kan då ha svårt att koppla ihop elementen, både ljuden och tecknen, till ord. Partanen beskriver i ett utredningssammanhang vidare en elev med svårigheter med de successiva processerna som hade god simultan förmåga: elevens språkproduktion beskrevs med exemplet att ”orden inte i ordning rätt kommer” – fastän det finns en tydlig begriplig mening och helhet (simultana processer) bakom dem!

Det viktiga P:etMen nog om språket – de visuospatiala funktionerna då? Det är ju trots allt dem vi har tagit oss till Sundsvall för att lära oss mer om. Även inom detta område kan vi identifiera successiva och simultana processer. Vid testning med det klassiska visuospatiala testet Rey Complex Figure Test (RCFT) behöver vi de simultana processerna för att se helheten och inte fastna i detal-

jerna, men vi behöver också tillgång till de successiva för att kunna ”beta av” delarna när vi kopierar eller återger figuren.

Vid testningen med RCFT behövs även Planering – det viktiga P:et i PASS-modellen. Att S och S står för simultana och successiva processer har den listige redan räknat ut, men A då? A:et handlar om det som Luria betecknade det retikulära aktiveringssystemet – den mest grundläggande delen av hjärnan. För att överhuvudtaget kunna använda oss av simultana och successiva processer, och för den delen, planering, krävs Arousal – eller som det senare fått heta: Attention (uppmärksamhet). Att PASS-modellens begrepp helt och hållet inte går att översätta till svenska, menar Partanen, säger sig självt - även om det sannerligen hade varit lätt att minnas PUSS-modellen!

Vad har då vi åhörare praktiskt för nytta av denna modell? För de intresserade fanns möjlighet att fördjupa sig genom att delta i Petri Partanen och Niklas Frösts workshop i CAS – Cognitive Assessment System, testbatteriet som baserar sig på PASS-modellen och Lurias teori. Batteriet, framhåller Partanen, har ett mindre verbalt innehåll än de traditionella Wechsler-skalorna och lämpar sig därför bättre för elever med annan språklig bakgrund än testspråket. Finns det då forskningsstöd? Jodå, menar Partanen, och hänvisar till McCreas översiktsartikel från 2009: A review and empirical study of the composite scales of Das – Naglieri Cognitive Assessment System.

Anna Claesson

RIKS- STÄMMAN 2016


Håkan Nyman inledde med att göra en kortare historisk exposé om hur testet 1941 konstruerades av den schwei-ziske psykologen André Rey i syfte att undersöka perceptuell organisation och visuellt minne hos testper-soner med hjärnskada. Paul Alexandre Osterrieth standardiserade proceduren 1944 och utvecklade också systemet med 18 delar som poängsätts och ger maximalt 36 poäng. Osterrieth samlade också in normdata från både barn och vuxna. Senare har också flera andra konstruerat liknande testinstrument med komplexa figurer under samma principer. Komplexa figurer finns också med i olika testbatterier t ex i RBANs screening-batteri.

Vad mäter då testet för någonting? Det finns många förslag i litteraturen där Håkan nämner visuell percep-tion, uppmärksamhet, kontroll, visuellt minne, perceptu-ell organisation, visuokonstruktiv förmåga, spatialt långtidsminne, för att nämna några. Även om det är ett

flertal andra saker än minnesfunktion som vi tycker oss kunna studera med RCFT, så betonas värdet av att ha ett test av icke verbala minnesfunktioner också. De exeku-tiva aspekterna av hur testpersonen handskas med uppgiften är av intresse, men man får inte glömma bort att vi försöker mäta någon slags inlärning och minne.

Mer varierade responserDen teoretiska bakgrunden är att komplexa stimuli ger upphov till mer varierade responser än vad enkla stimuli ger. Baserat på empiri så vet vi att på gruppnivå har individer med nedsatta funktioner, antingen utvecklings-relaterade eller förvärvade, svårare att bemästra komplexa stimuli. Därför är en del av de äldre neuropsykologiska testen, vilka brukar anges vara hjärnskadekänsliga, en tendens att vara just komplexa. Ju mer komplicerad uppgift desto svårare blir den av många skäl att bemästra för personer med funktionsnedsättningar. Skillnader

RIKSSTÄMMAN 2016HÅKAN NYMANProfessor i psykologi och neurovetenskap vid Karolinska institutet

Rey Complex Figure Test Den teoretiska och kliniska bakgrunden för användning

av RCFT i neuropsykologiska utredningar

Rey Complex Figure Test (RCFT) är ett mycket populärt test vilket påvisas i en studie (Egeland et al, 2016): 90 % av de som svarat och gör neuropsykologiska utredningar i Sverige anger att de använder testet kliniskt. RCFT används främst för bedömning av visuospatial konstruktionsförmåga och visuospatialt minne samt för att skilja mellan olika typer av störningar, som kan påverka det visuospatiala minnet.

RIKS-

STÄMMAN

2016


kommer därmed också att utvisa sig när man kvantifierar resultatet från matchade friska personer. Komplexa stimuli ger upphov till responser som är specifika för olika typer av funktionsnedsättningar. Det har genom-förts många studier där resultaten indikerar specifika avvikelser vid olika typer av skador och störningar.

– Men detta gäller på GRUPP-nivå, understryker Nyman. För individuell bedömning krävs en betydligt mer ingående analys.

Vid tolkning, utvärdering och analys är givetvis poängsättningen en förutsättning för att kunna jämföra med normerna. I testmanualen finns profiler som bör betraktas som hypoteser och förslag, och alltså inget att dra direkta slutsatser av. För analysen finns förstås ett stort intresse av de kvalitativa observationerna: upptäcker personen misstag avvikelser och kan genomföra korrige-ringar? Ändrar man strategi mellan kopiering och återgivningarna?

– Erfarenhetsmässigt är det en rätt vanlig företeelse, uttrycker Håkan. Har testpersonen en svag strategi vid

början men en bättre lösningsstrategi mot slutet? Då kan det ge en möjlig hypotes om att det kan vara en mer exekutiv påverkan än visuospatial påverkan.

– Vidare, fortsätter Håkan, är det intressant om testpersonen känner igen fler delar än vad hen kan återge. Det är oftast normen, men avvikelser kan förekomma. En del känner bara igen de delar som de har kunnat återskapa ur minnet och inte de som de såg från början.

– Om det då finns strategiavvikelser eller andra exekutiva inslag så följ upp det i jämförelse med andra test av exekutiva funktioner t ex ur D-Kefs batteriet, föreslår Nyman.

Om man tänker att det är den visuokonstruktiva funktionen som är påverkad föreslår Nyman jämförelse med blockmönster ur WAIS-batteriet. Det kan också handla om den visuomotoriska förmågan vilket då också skulle kunna visa sig i jämförelse med kodning. Minnes-aspekter kan jämföras med andra minnestester.

Berne Randulv

REFERENSER: » Egeland, Jens; Løvstad, Marianne; Norup, Anne;

Nybo, Taina; Persson, Bengt A.; Rivera, Diego Fernando; Schanke, Anne-Kristine; Sigurdardottir, Solrun & Arango-Lasprilla, Juan Carlos (2016). Following international trends while subject to past

traditions: neuropsychological test use in the Nordic countries.Neuropsychology, Development and Cognition. Section D: The Clinical Neuropsycholo-gist. ISSN 1385-4046. s 1- 22

RIKS- STÄMMAN 2016


Vanligt är neglekt vid stroke, 20–23 % drabbas. Vid högersidig skadebild är det 32–44 %, vid vänstersidig skada 8–20 %, men detta är främst i en akut fas. Visuospatial desorientering, optisk ataxi (att missa målet för rörelsen), nedsatt visuospatial föreställningsförmåga, ”konstruktionsapraxi”, egocentrisk desorientering och ”heading” desorientering togs upp som olika uttryck. Visuomotoriska transformationer i områden runt Sulcus intraparietalis styr exempelvis hur vi sträcker oss efter ett föremål som vi ser och sedan greppar.

Mer eller mindre uttalatDet handlar om en ipsi-lesional bias (motsatt sida till skadans lokalisation) som ger nedsatt uppmärksamhet i form av en asymmetri. Detta blir då per definition inte medvetet för patienten som inte kan se det utelämnade. Fenomenet kan vara mer eller mindre uttalat. Papper-och-pennatester finns, ett något nyare exempel är ”apple cancellation test” från BUCS (Birmingham University Cognitive Science) togs upp där personen ska markera alla hela äpplen och inte det som saknade någon linje.

Visuospatialt neglekt– Ett fenomen med många uttryck

Hans Samuelsson från Sahlgrenska Akademin och Göteborgs universitet tog upp det mycket flitigt belysta området visuospatialt neglekt (unilateralt neglekt). Här gavs en strukturerad överblick över fenomenet, undersökningsmetoder och svårigheter förenade med tillståndet.

RIKSSTÄMMAN 2016HANS SAMUELSSONDocent och Universitetslektor på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

RIKS-

STÄMMAN

2016


Parietalloben förser hjärnan med en virtuell kroppHans Samuelsson andra föreläsning på Riksstämman hade temat Spatial funktion, med parietalloben i fokus. – Parietalloben förser hjärnan med en virtuell kropp, förklarade Samuelsson.

Även om parietalloben var i fokus beskrevs det som en multimodal interaktion och transformation. Skador i vänster parietallob kan ge svårigheter med rumsbegrepp (adverb) som ”ovan”, ”bakom” mm. Det är inte bara förvärvade hjärnskador som stroke som kan ge visuospatiala svårigheter och orienteringssvårigheter. Även demensutveckling vid Alzheimers sjukdom innebär ofta rumsliga svårigheter.

Tempo och exekutiva funktioner spelar också viktiga roller i vardagen utanför testrum. Många exempel och infallsvinklar gavs för att belysa och förstå detta fenomen om hur uppmärksamhetens strålkastarljus riktas och kan påverkas.

Mikael Ryman

Här nämndes att personer med neglekt lättare uppmärk-sammade stimuli om de var mer emotionellt laddade – t.ex ”arga” – något som kan tolkas som att även andra delar i hjärnan (limbiska systemet) är inblandade.

I en senare fas behöver andra metoder ofta användas där avläsningsstil och hastighet spelar in. I det datorise-rade TAP-batteriet finns tester som med fördel kan användas. Ett exempel är deltestet ”Aktivt synfält” där patients ska reagera på centralt presenterade stimuli på en skärm och dessutom upptäcka perifert presenterade stimuli. Sidoskillnader och nedsatt uppmärksamt kan framträda. Även deltestet ”Visuell avsökning”, där patenten ska söka efter ett tecken på en skärm, kan ge information om i vilken riktning patienten söker och med vilken hastighet det görs. Uppgiften är självinitierad och sidoskillnader kan bli tydliga.

Utmanande uppgiftSkadorna i hjärnan kan vara lokaliserade på flera ställen. Här poängterades området mellan temporal- och parietallob, men även frontala områden kan vara kritiska. Skadan leder ofta till nedsatt vakenhet, processeringshas-tighet, reaktionssnabbhet och osystematisk visuell avsökning. Vi har en spatial uppdatering i arbetsminnet genom saccader som kan skadas. Det centrala och dorsala nätverket utgör två system för uppmärksamheten. Det dorsala nätverket styr fokus och förstärker signalerna, här är frontalloberna inblandade, både till höger och vänster. Det ventrala nätverket uppmärksammar signaler utanför fokus och fungerar som ett varningssystem för det som är på väg in. Det är oftast lokaliserat på höger sida i hjärnan

och vid en fokal skada kan detta skadas och leda till en hyperkänslighet. Även hos oskadade kan detta fenomen iakttas vid så kallad funktionell blindhet, ett mycket omtalat videoexempel är det då man fokuserar på basketspelarna och bollen men inte ser…, ja, googla!

Att (be)visa för patienter att de inte får med hela bilden kan göras på flera sätt. Ofta är det en utmanande och även otacksam uppgift. Patienten får veta att det finns något mer åt höger men ser ju inte det själv!

Hjärnan ställer in sigMan har delat upp neglekt på flera sätt; yttre rum/inre föreställningar, visuellt/auditivt, det som är inom räckhåll/det utom räckhåll, det som är kroppscentrerat (egocentriskt)/objektcentrerat (allocentriskt), perceptu-ellt/mer motoriskt. Här är det olika system i parietallo-ben som är aktiva eller inaktiva. Kort sagt kan sägas att hjärnan ställer in sig på vad som är mittlinjen på ett objekt. Här kan man se skillnad när man pekar med en ljuspekare och en pekpinne. Hur dagens läsning med pekskärmar och fingrar kommer att inverka vid rehabili-teringen berördes inte specifikt här. Annars kan rehabili-teringsprocessen vara långvarig. Ofta minskar själva neglektets allvarlighetsgrad, men i en studie från Sahl-grenska sågs nedsatt mentalt tempo för 60 % vid en uppföljning 7 år efter stroke. Metoder som att använda prismor för att få öga och hjärna att ställa in sig mer åt höger har prövats. En studie som det refererades till visade att det fungerade lika bra i vardagsmiljö som i laboratoriemiljö.

Mikael Ryman

RIKS- STÄMMAN 2016


SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS POLICYFÖRSLAG: Handledning i samband med neuropsykologiska utredningarNeuropsykologiskt utredningsarbete har blivit en allt mer framträdande arbetsuppgift för psykologer inom flera olika verksamhetsfält. Att genomföra neuropsykologiska utredningar är en kvalificerad arbetsuppgift som kräver omfattande kunskaper i neuropsykologi och gedigen erfarenhet.

Syftet med utredningarna kan variera. Det kan till exempel handla om att genomföra kognitiva funktions-bedömningar som underlag för vidare insatser eller utredningar som underlag för diagnosticering. Utred-ningarna kan även utgöra underlag för andra myndig-hetsbeslut såsom ställningstagande till om någon är berättigad till sjukskrivning, sjukersättning eller insatser som åberopas utifrån LSS-lagen. Det är av största vikt att utredningarna sker på ett professionellt sätt och håller hög kvalitet. Psykologutbildningen är en bred utbildning med begränsade möjligheter till specialisering. En examinerad psykolog ska kunna arbeta inom vitt skilda verksamheter

såsom skola, psykiatri, somatisk vård, arbetsförmedling, organisationsutveckling, försvarsmakten och så vidare. Specialiseringen sker främst efter avslutad grundutbild-ning. Specialistutbildningen är en möjlighet att ytterli-gare fördjupa sig inom det fält man är verksam i. Inom stora delar av vårt land råder det mycket stor brist på psykologer med längre erfarenhet av utredningar och än mer på specialister i neuropsykologi. En följd av detta är att det är vanligt att psykologer med begränsad erfarenhet förväntas genomföra komplexa neuropsykolo-giska utredningar utan den fördjupning och erfarenhet som är önskvärd, ofta redan när de påbörjar sitt PTP-år och i ännu högre grad när de har fått sin legitimation. För att värna patientsäkerheten bör det finnas en specialist med specialisttjänst i klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi i varje verksamhet som bedriver kvalificerat neuropsykologiskt utredningsarbete med tydligt uppdrag att handleda och vara konsult i utredningar. I de fall det inte gör det är det av högsta vikt att psykologer som inte är specialister har möjlighet att få kvalificerad handledning av en specialist i klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi. Har du förslag på tillägg, justeringar eller andra ändringar i förslaget? Hör av dig snarast till ordförande Bengt Persson [email protected]

DOKUMENT MED VÄGLEDNING I KLINISK NEUROPSYKOLOGI-PRESENTERADES VID RIKSSTÄMMAN


» Kursen har ett omfång motsvarande 7,5 hp och är ackrediterad av Sveriges Psykologförbund som en fördjupningskurs inom inriktningen neuropsyko-logi.

» Heldagsundervisning i Lund 25–27 januari och 15 –17 februari

» Sista anmälningsdag: 20 december (eller senare om platser finns)

Neurovetenskaperna har utvecklats explosionsartat under de senaste decennierna med nya kunskaper som inte sällan har omkullkastat gamla ”sanningar” om hjärnan. Kursen syftar till att ge information om det aktuella kunskapsläget rörande centrala nervsystemets utveckling, anatomi och funktion samt insikter om symptom, hjärnförändringar, skademekanismer och behandling vid olika hjärnsjukdomar.

Bl.a. berörs cerebrovaskulära sjukdomar, skalltrau-ma, hjärntumörer, demenssjukdomar, Parkinsons och Huntingtons sjukdomar, utvecklingsrelaterade funk-tionsavvikelser, epilepsi, MS och ALS. Kursen syftar även till att ge goda insikter om olika moderna metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbild-ning och god förståelse av undersökningsresultaten.

Utöver föreläsningar av framstående forskare och kliniker ingår studiebesök vid det nationella Bioima-ging Centrat i Lund och en hjärnvisning. Schemat finns på hemsidan.

Kursansvarig: prof. em. Jarl Risberg Kursavgift: 15.000:- (+ moms) per kurs.

Specialistkurser under våren 2017

» Kursen har ett omfång motsvarande 7,5 hp och är ackrediterad av Sveriges Psykologförbund som en fördjupningskurs inom inriktningen neuropsyko-logi.

» Heldagsundervisning i Lund 19–21 april och 17–19 maj

» Sista anmälningsdag: 17 mars 2017

Kursens syfte är att ge fördjupade och uppdaterade kunskaper om neuropsykologiska teorier och forsk-ningsresultat rörande mentala funktioner som upp-märksamhet, minne, språk och rumsligt tänkande samt exekutiva, emotionella och personlighetsmässiga funktioner. Olika former av störningar av dessa funktioner berörs.

Kursen har även som syfte att ge insikter om hjärnans normala utveckling samt om olika ärftliga och miljömässiga störningar vid dess anläggning och mognad liksom kunskaper om det normala och det sjukliga åldrandet.

Lärare är framstående forskare och kliniker inom det neuropsykologiska området bl.a. föreläser Courte-nay Norbury (London) om hjärnans normala och störda utveckling och Lars Nyberg om minnet. Ett preliminärt schema finns på hemsidan.

Mer information och anmälan: www.neuroutbildarna.se

Neurovetenskaper Neuropsykologisk fördjupning


Stora namn deltog nyligen i en debatt om hur den kognitiva rehabiliteringen bör utformas för vuxna med förvärvad skada på det centrala nervsystemet. Trots tydliga meningsskiljaktigheter gick diskussionen lugnt till.

Amerikanska kongressen för rehabiliteringsmedicin, ACRM, ordnade nyligen världens största interdisciplinära rehabiliteringskonferens i Chicago. En mängd föreläsning-ar och panelsamtal anordnades på teman som hjärnskada, spinalskada, stroke, cancer och neurodegenerativ rehabili-tering. Av extra intresse för Svensk Neuropsykologis läsekrets var en debatt om arbetssätt för kognitiv rehabili-tering. För många neuropsykologer verksamma inom neurologisk rehabilitering är tiden över då de signerade sin utredning och sedan var färdiga med patientarbetet. Debatten på konferensen handlade om hur vardagsnära rehabiliteringsinterventioner behöver vara, för att ge positiva kognitiva och emotionella effekter för patienten.

Patientnära kontextDeirdre R. Watson, docent och arbetsterapeut, stack medvetet ut hakan och förespråkade så kallad kontextua-lisering. Det innebär att den kognitiva rehabiliteringen bör bestå av vardagsnära aktiviteter i en patientnära

kontext. Svårigheter att utföra aktiviteter i dagliga livet, vare sig det gäller förflyttning från rullstol till bad eller emotionsreglering, ska tränas specifikt och målinriktat, hävdade Watson. Hon hänvisade till att det varierar hur kognitiva processer fungerar, baserat på vilken situation vi människor befinner oss i.

– Apropå de omdiskuterade hjärnträningsstudierna

CICERONE, DAWSON, SOHLBERG.

Kognitiv rehabilitering – hurdå?Delade meningar på konferens i Chicago


ACRM Conference

ACRM Annual Conference



A)

B)

C)

D)

NOTES:Simplest, most compact

NOTES:now including “Translation to Clinical Practice” tagline

NOTES:Alternate of ‘B’ with “Progress In Rehabilitation Research” added

NOTES:Alternate variation of ‘C’. with graphic on right side

FOR: ACRM internal review NOTES: Intergral to infuse ‘INTERDISCIPLINARY,’ PIRR acronym and

hashtag and ACRM lotus into event branding.

WHAT: PIRR16 signature graphics: NAME & DATE & BRANDING

DATE: 1 Jan 2016 VERSION: round 1 FROM: SIGNY

PROGRESS IN REHABILITATION RESEARCH #PIRR2016TRANSLATION TO CLINICAL PRACTICE

PROGRESS IN REHABILITATION RESEARCH #PIRR2016



INTERDISCIPLINARY

I N T E R D I S C I P L I N A R Y

I N T E R D I S C I P L I N A R Y

INTERDISCIPLINARY

ACRM HEADQUARTERS

11654 Plaza America Drive, Ste 535 Reston, Virginia, USA 20190

Tel: +1.703.435.5335 Fax: +1.866.692.1619

Email: [email protected]

PROGRESS IN REHABILITATION RESEARCH #PIRR2016TRANSLATION TO CLINICAL PRACTICE

ACRM 93rd Annual Conference

S I N C E 1923

Improving lives through

interdisciplinary rehabilitation

research

@ACRMtweets

INTERDISCIPLINARYNONSTOP CONTE NT: Brain Injury • Spinal Cord Injury • Stroke • Neurodegenerative Diseases • Pain • Cancer • Neuroplasticity • Pediatric Rehabilitation • Health/Disability Policy, Ethics and Advocacy • International • Technology • Clinical Practice • Geriatric Rehabilitation • Military/Veterans Aff airs • Measurement

CHICAGO IL USA

30 OCT - 4 NOV 2016

31 OCT - 4 NOV 2016 CHICAGO IL USA

31 OCT - 4 NOV CHICAGO IL USA

30 OCT - 4 NOV 2016

CHICAGO IL USA

2016

2016

LÄS MER: » Haskins, E. C. (2014). Cognitive

rehabilitation manual: Translating evidence-based recommendations into practice. Reston, Virginia: ACRM Publishing.

» Rohling, M. L., Faust, M. E., Beverly, B. & Demakis, G. (2009). Effectiveness of cognitive

rehabilitation following acquired brain injury: A meta-analytic re-examination of Cicerone et al.›s (2000, 2005) systematic reviews. Neuropsychology, 23(1), 20-39. doi:10.1037/a0013659

» Sigmundsdottir, L., Longley, W. A. & Tate, R. L. (2016). Compu-

terised cognitive training in acquired brain injury: A systema-tic review of outcomes using the International Classification of Functioning (ICF). Neuropsycho-logical Rehabilitation, 26(5-6), 673-741. doi:10.1080/09602011.2016.1140657

kan de neuropsykologiska och neuroanatomiska utfalls-måtten vara hur bra som helst, men vad spelar det för roll om träningen inte förbättrar patientens livskvalitet? frågade Dawson retoriskt.

Oklar ekologisk validitetDe olika hjärnträningsprogram som idag finns på marknaden har återaktualiserat debatten om arbetssätt, berättade professor och lopoped McKay Moore Sohlberg som själv intog en mellanställning i debatten. Interven-tioner i programmen övar specifika funktioner genom upprepad innötning, som Cogmed avser att öva arbets-minne, och förbättrar funktionerna i flera grupper med förvärvad eller progressiv nedsättning. Svårigheten menar Sohlberg är att uttala sig om den ekologiska validiteten. Knäckfrågan är alltså om förbättringen generaliseras till faktorer som är relevanta för patienten, som att komma ihåg namnet på den man pratat med en stund under en fest. Här behövs större, väldesignade studier med kontrollgrupp.

Upprepad funktionsträningEn av den neuropsykologiska rehabiliteringens stora namn, professor och neuropsykolog Keith Cicerone, manade till försoning. Samtidigt talade han sig varm för att arbeta med underliggande kognitiva kärnprocesser genom exempelvis test. Det är typiskt för klassisk,

neuropsykologisk rehabilitering. Cicerone lyfte fram att detta dekontextualiserade arbetssätt inte bara betyder standardiserad innötning och visst kan förbättra upplevd livskvalitet. Här kan individualiserad behandling såsom upprepad träning av kognitiva domäner med specifika neuropsykologiska instrument samt feedback kombineras med exempelvis en gruppintervention.

– Dekontextualiserat eller kontextualiserat arbetssätt kanske inte spelar så stor roll. Det viktiga är att den kognitiva rehabiliteringen är patientcentrerad, intensiv och så evidensbaserad som möjligt.

Patienten i fokusVisst fanns det faktorer som alla tre debattdeltagare lyfte fram som viktiga för en framgångsrik kognitiv rehabilite-ring. Däribland just det patientcentrerade synsättet, vikten av att utgå från patientens egna mål och förutsätt-ningar. Detta kan höja patientens motivation, som i sin tur är en viktig faktor för förbättrad neuroplasticitet och kognitiv reserv. Beroende på bland annat skadebild, premorbid förmåga och personlighet behöver olika patienter olika interventioner i den kognitiva rehabilite-ringen, med ett tydligt mål för interventionen. Det fick bli sista ord för debatten, som därmed avslutades i en framåtriktad anda.



20-årsjubileum för Norsk Nevropsykologisk forening

Norsk Nevropsykologisk forening (NNF) bjöd in till Jubileumsmöte i september. Föreningen firade sin 20-åringa existens på Fornebu utanför Oslo vid den tidigare flygplatsen med ett sedvanligt intressant föreläsningsprogram. Över 300 specialister och andra intresserande deltog.

Neuropsykologin står mycket stark i vårt västra grann-land, liksom förövrigt hela psykologprofessionen. Norsk neuropsykologi har också vuxit starkt akademisk, bara Oslo (känt som ”lilla Göteborg” bland överlägsna svenskar) har flera professurer i just neuropsykologi. Detta har säkert sin förklaring i enstaka medarbetares stora arbete men också det som Norsk Psykologforening sedan många år har gjort, framför allt att satsa på specialisering. Där Sveriges Psykologförbund minst sagt har varit avogt inställda till denna utveckling och där psykoterapeutlegitimation sågs som det allra högsta (med genomsam utbildning för mentalskötare, präster, och socialarbetare) har Norsk Psykologforening sedan länge insett värde av att göra den egna professionen tydlig och kunnig. Man har valt att se hur läkarna har gjort, i stället för att gnälla. Varje fyraårsperiod behöver man som psykologspecialist delta i 96 timmars vidareutbildning fördelat på 4 år, dvs. 3 utbildningsveckor per år för att få fortsatt godkännande. Vid färdig specialisering finns avtalsenliga lönepåslag.

Flera inbjudna och välkända talare deltog, både utländska och norska. Alla föreläsningar var på engelska. Som inledande talare kom James R. Flynn från Nya Zeeland, känd för ”Flynn-effekten”. Vidare Jennie Ponsford från Australien, välbekänt för alla som sysslar med neuropsykologisk rehabilitering vid traumatisk hjärnskada. Brian Kolb, känd läroboksförfattare, hade ett anförande om hjärnans placiticitet. Kenneth Hugdahl, professor i Bergen, deltog som sig bör vid ett sådant jubileum. Norge fick ett Nobelpris häromåret när

(dåvarande) makarna och forskarkollegorna Moser delade priset i medicin och fysiologi. De var inte här men väl en yngre variant då de båda professorerna Anders Fjell och Kristine Beate Walhovd deltog, de har gjort en kometkarriär och talade om åldrande som tar sin början i moderlivet. Jacobus Donders och Sheri L. Johnson hade också intressanta anföranden.

Den första ordföranden i Norsk Nevropsykologisk Forening, chefspsykolog Anne-Kristine Schanke vid Sunnaas sykehus blev utsedd till hedersmedlem. Många är vi som har haft henne som handledare, både klinisk och vi specialistarbeten och vetenskapliga arbeten. Hon har med stor energi och entusiasm fört fram neuropsyko-logkåren till vad den har blivit i Norge idag. Mot slutet av konferensen presenterade så som brukligt nya dispute-rade neuropsykologer sina arbeten.

Det finns mycket gott att säga om Norge och norsk neuropsyklogi. Tidskriften ”Nevropsykologi” utkommer två gånger om året. Där publiceras artiklar enligt APAs Publication Manual (6th. Ed), även Tidskrift for Norsk Psykologforening har detta fokus. Det är en vetenskaplig redaktionskommitté som ansvarar för detta under ledning av nyvalde ordföranden i föreningen, professor Jens Egeland.

Mikael Ryman Spesialist i klinisk nevropsykologi, NPF

Specialist i neuropsykologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Documents

NR 2, 2016, ÅRG 28 - SNPF · 2017. 11. 15. · Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 2, 2016, ÅRG 28 Läs också: Delade meningar på