nr 3 2002 - flottansman.se · Title: nr 3 2002 Author: Dag Åshage Subject: nr 3 2002 Created Date: 8/24/2015 3:33:16 PM

1FLOTTANS MÄNNr 3 2015

Nr 3 2015

FLOTTANSMÄN

KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR

2 Nr 3 2015FLOTTANS MÄN

Förbundets Höge Beskyddare:AMIRALEN H.M KONUNG CARL XVI GUSTAFRikshedersordförande:JAN THÖRNQVISTMARINCHEF

ANNONSER:

Ordf: Kommendör Johan ForslundTel: 08-571 448 51

V.ordf: Kommendörkapten Jan WikbergTel: 063-12 95 62.

Sekr och informationsansvarig:Elektroingenjör Bo Schagerberg Tel:08-530 447 [email protected]

Kanslichef: Örlogskapten Lennart BresellTel kansliet: 08-678 09 08 Tel hem: 070-774 31 [email protected]

Ur innehållet:

Ledare 3Riksårsmötet 4-6

Spårösundslägret 7Baltops 2015 8-10

Heros 11Ulvö fiskemuseum 12

En gammal bild berättar 13Nordiskt kamratföreningsmöte 14Sjömätningskrattan 16-17Transport av koncentrationslägerfångar 18-19Framtidens ubåt 20-21Nya böcker 22-23Skeppsbrott 25Carlskrona båteskader 26-27

Lokalföreningarna 32-42

Omslagsbild:

Nummer 4 2015 utkommer i dec. Manusstopp den 11 nov

FLOTTANS MÄNTidskrift för Flottans Mäns Riksförbund

Nr 3 sept 2015Årgång 81

GRAFISK FORMGIVNING:Dag Åshage - epost: [email protected] 0455-48218Fasanvägen 4, 370 30 RÖDEBY

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:Olle Melin - [email protected] 0455-23964Författarevägen 9, 371 63 LYCKEBY

ISSN 0015-4431

FLOTTANS MÄNS RIKSFÖRBUND

KANSLI:

Teatergatan 3, 111 48 StockholmTel: 08-678 09 08Öppet tisdagar 09-16Internet: www.flottansman.seAdress e-post: [email protected]

TRYCKERI: Printfabriken, Karlskrona

PLUSGIRONUMMER:

Riksförbundet: 5 88 19-4Stora Tratten 35 80 22-2

STORA TRATTEN (Arrendator LoF Stockholm)PL 326, 130 25 Ingmarsö Tel: 08-542 461 26Telefontid juni-augusti 09-10, 17-18

Kontakta Bo SchagerbergEpost: [email protected] 447 57

PRENUMERATION:Kontakta kansliet. Kostnad 200 kronor/år. 4 nummer.Kostnad lösnummer 60 kronor.

Vi ser fyra barkar, som kappseglar under Coldin Cup.Barken Biskopen med det svarta däcket i betryggandeledning. Foto Ingemar Palm


et år något speciellt med våra politiskamakthavares ovilja eller oförmåga att fattakorrekta beslut i försvarsfrågan. I reger-ingsställning rustar man ner och i opposi-

tion är man redo att satsa på försvaret. Sådana häråsiktssvängningar gynnar naturligtvis inte försvarsmakt-ens långsiktiga arbete, utan skapar osäkerheter om stats-makternas viljeinriktning. Symptomatiskt är dessutom,att försvarsbeslut fattas ofta med en alltför optimistisksyn på omvärldsutvecklingen och en överdriven tro, attden tusenåriga freden har infunnit sig. Så tycks fallet havarit vid det kalla krigets slut, när muren föll och Wars-zawapakten upplöstes och våra politiker beslutade attskrota det nationella försvaret. Vid flera försvarsbesluthar dessutom inriktningen av försvarets utveckling grun-dats på någon sorts återtagningsprincip, det vill säga, attstatsmakterna anser sig i tillräckligt god tid kunna förut-säga, när omvärldsförändringen är av sådan art, att enförstärkning av försvarsförmågan är nödvändig.

Hösten 1939, när det andra världskriget bröt ut, varden svenska försvarsförmågan tämligen låg och trots, attledande politiker förklarade att ”vår beredskap är god”,var nog Sverige inte berett att försvara sig mot en angri-pare. Det tre år tidigare fattade försvarsbeslutet vilade påen tioårsplan för en uppbyggnad av det svenska försva-ret, men redan tre år in i den planen var kriget ett faktum.Sverige förklarade sig neutralt, men våra politiker tvinga-des bland annat konstarera, att flottans numerär sanno-likt inte var tillräcklig för att på en acceptabel nivå ge-nomföra den neutralitetsvakt, som skulle komma att blinödvändig. Den nybyggnation, som hade beslutats, skul-le bära frukt först om ett antal år, men det var ju nu, somfartygen behövdes! En kommission tillsattes för att utre-da var, när och hur fartyg lämpliga att ingå i vår neutrali-tetsvakt kunde anskaffas. Valet föll på fyra äldre italien-ska jagare och kontrakt om anskaffning skrevs i januari1940. Besättningar och diverse materiel skickades till LaSpezia i Italien, där fartygen utrustades, provturer ge-nomfördes och besättningarna genomgick den grundläg-gande utbildningen ombord. Hemfärden under våren ochsommaren 1940 blev dramatisk med kollisioner, diversehaverier och uppbringandet av tankfartyget Castor somexempel på händelser utanför den dagliga rutinen. Färö-incidenten, där förbandet uppbringades av den engelskaflottan, var naturligtvis den mest dramatiska händelsen.Kommendörkapten Hagmans, chef för det svenska för-bandet, omdömesgilla beslut och rådiga agerande vid dettillfället, parallellt med svensk diplomati möjliggjorde far-tygens fortsatta färd till Sverige och tjänstgöring i denkrävande neutralitetsvakten under resten av kriget.

Med det händelseförloppet som faktaunderlag kan vi

konstatera nödvändigheten av en hållbar och långsiktigförsvarsplanering. Om våra politiker i tillräckligt höggrad hade insett allvaret i omvärldsutvecklingenoch hursnabbt det säkerhetspolitiska läget försämrades i Europa,hade antagligen försvarsbeslutet 1936 fått en annan in-riktning. I stället för en nådatid om tio år, då beslutetskulle vara genomfört och en acceptabel försvarsförmå-ga uppnådd, fick vi tre år och Sverige var inte på långavägar redo att försvara sin territoriella integritet vidkrigsutbrottet. Under 40-talet levererades visserligen tvåkryssare och ett antal jagare till flottan, men det var försent och därför tvingades Sverige till det inte helt lyckadevapenköpet 1940. Den förvarningstid om tio år, som up-penbarligen låg till grund för försvarsbeslutet, var hel feluppskattad.

En förvarningstid ska medge att signaler om föränd-ringar i omvärlden uppfattas, tolkas rätt och beslut fattasom lämpliga åtgärder, tillräckliga medel avdelas och an-skaffning utbildning med mera genomförs! Vid försvars-beslutet 1936 var planen 10-årig, men redan efter tre årstod kriget för dörren. Vid det kalla krigets slut avsågsden svenska operativa planeringen grundas på en återtag-ningsprincip, som dock övergavs, innan den till fullohade implementerats. Våra politiker valde att nedrusta detnationella försvaret med förhoppningen, att tillräckligförvarning skulle ges, om ett behov av högre försvars-förmåga skulle uppstå. Idag står vi med ett i princip av-vecklat nationellt försvar och det är sannolikt inte möjligtatt lyfta försvarsförmågan från ”mycket låg” till ”till-räcklig” på den korta tid, som antagligen kommer att ståtill förfogande. Den långsiktiga beredskapen och för-svarsförmågan, som ett möjligt hot kräver, måste därförvara sådan, att de operativa kraven kan innehållas inomen relativt kort tid. Det nyss fattade försvarsbeslutet,som inte på långa vägar tillfredsställer Försvarsmaktensbehov, verkar ha fattats med någon form av återtag-ningsprincip i botten. Det är här och nu, som beslut mås-te fattas, om vilken nivå vår försvarsförmåga skall liggapå och vilka hot som ska kunna mötas. Försvarets ut-veckling för de närmaste fem åren har fastställts av riks-dagen och våra politiker har därmed angivit, vilken risk-nivå de anser vara godtagbar. Beslut om framtiden, somfattas i efterhand, blir sällan några bra beslut.

D

Nödvändigt med en hållbar ochlångsiktig försvarsplanering


et blev tre riktigt soliga och sköna dagar iVästervik, när Flottans Mäns Riksårsmötegenomfördes i staden. Platsen var Lysings-badet även denna gång. Sedan förra gången

vi höll till på Lysingsbadet, så har det hänt en hel del i vårstad. Den gamla restaurangen på Slottsholmen har rivitsoch i stället kommer ett nytt hus att byggas. Det kommeratt innehålla en del lägenheter av andelskaraktär, restau-rang, ett flytande hotell m.m. Det är VästervikssonenBjörn Ulvaeus som tillsammans med ett exploaterings-företag blir byggherre. I samband med nyproduktionenkommer hela Slottsholmen att snyggas upp.

Vi har fått en utställning om det svenska örlogsfarty-get Mars till vårt lokala museum. Hon gick under i stridunder det nordiska sjuårskriget 1564. Nu finns intressan-ta filmer om dykningarna, en del föremål och en massafakta om vraket på Västerviks Museum. Lysingsbadethar fått ett nytt äventyrsbad och det var också i dennabyggnad, som fredagens förbrödringsmiddag avåts.

Som vanligt hade styrelsen sitt sammanträde på fre-dagseftermiddagen. På lördagen hissades den svenskaflaggan klockan 8 och klockan 9 började mötet med lo-kalföreningarnas presidier. Vi fick en rapport om med-lemsregistret, som nu fungerar bra och instruktioner om,hur det skall skötas. På vårt kansli i Stockholm kommeratt finnas en manual för registret och det är lämpligt, attvarje lokalförening införskaffar en sådan. Medlemsvård,veteranstöd, kompetenskatalog liksom utnyttjandet avFacebook gicks också igenom.

Nästa års Riksårsmöte kommer att äga rum den 22-24 maj på Helsingfors-färjan. Det är Norrlandsförening-arna, som har ansvaret. Det kommer att finnas buss tillStockholm från flera större orter i vårt land. Så blev det

rapporter från våra lokalföreningar, som var övervägan-de positiva. God anda, kontroll över medlemsutvecklingoch meningsfulla aktiviteter rapporterades och för-bundsordförande Johan Forslund sammanfattade med,att han kände att vår organisation är trygg och står starkför framtiden.

Eftermiddagen ägnades åt allahanda aktiviteter ochbesök i staden. Växjöborna åkte hem till Lennart Necko

Riksårsmötet i Västervik

Deltagarna samlade på Lysängsbadet

Fanvakten från vänster Christer Warfvinge, Tony Wärdigoch Bo Nord

D


Nilsson och beundrade hans båtmodeller. De fick bådekaffe och sång och kunde berätta en och en annan histo-ria från Neckos båtars förebilder. Ett gäng gick på öl-provning i det gamla fängelset mitt i staden. Det är nuombyggt till ett modernt hotell och har eget ölbryggeri.Besöket blev mycket uppskattat och ölen läskade gott.

Riksårsmötet genomfördes i vederbörlig ordning påeftermiddagen, med parentation, val och beslut om an-svarsfrihet och budget. Så följde en genomgång av hös-tens begivenheter med konferens i Stockholm om Ita-lienjagarna den 13 november och påföljande LOF-konfe-rens den 14 november. Den 13 juni kommer FlottansMän att ombesörja flaggningen på af Chapman i Stock-holm.

På kvällen den sedvanliga banketten. Förbundsordföran-de Johan Forslund berättade, att han varit i kontakt medSven-Bertil Taube och också inbjudit honom till festen.Sven-Bertil sade, att han väl mindes sin far Ewerts storaengagemang i Flottans Män, men att han tyvärr inte hademöjlighet att komma till Västervik. Han skänkte en signe-rad CD till Flottans Män och denna lottades ut på kvällen.Lottförsäljningen inbringade 2 740 kronor, som vi beslu-tade skulle skänkas till vår tidning – Flottans Män.

Christer Warfvinge i slutet av maj 2015

Den nya förbundsstyrelsen. Sittande från vänster. förbundsordförande Johan Forslund och sekreterare Bo Schagerberg.Stående från vänster. Jan Wikberg, Lars-Erik Uhlegård, Göran Löfgren, Rolf Pärlhem samt Örjan Sterner.På bilden saknas Lennart Persson och Lars Linde.

Flottans Mäns Sångarlag från Västervik roade med några sånger.

Foto Bo Nord


Namn Lokalförening UtmärkelseRune Stang Nynäshamn Hedersankare nr 99Bertil Andreasson Göteborg Hedersankare nr 100Bengt Olsson Haninge Hedersankare nr 104Gunnar Gunnarson Ängelholm SMKR Förtjänstecken i guld nr 566Karl-Erik Hedberg Nynäshamn SMKR Förtjänstecken i guld nr 567Gunnar Ekbladh Göteborg Ankarmedalj i guld nr 140Tore Nyblom Göteborg Ankarmedalj i guld nr 141Willy Almberg Norrköping Ankarmedalj i guld nr 142Lennart Berntsson Varberg Ankarmedalj i guld nr 144Sten Svensson Växjö Ankarmedalj i guld nr 145Jan Knutsson Norrköping Ankarmedalj i guld nr 146Roger Sundberg Karlstad-Värmland Ankarmedalj i silver nr 194Linda Leibing Hedén Nynäshamn Ankarmedalj i silver nr 195Berit Åberg Nynäshamn Ankarmedalj i silver nr 196Hans von Konow Haninge Ankarmedalj i silver nr 197Owe Jonsson Haninge Ankarmedalj i silver nr 198Erling Olsson Lysekil Ankarmedalj i silver nr 199Per Lyrheden Lysekil Ankarmedalj i silver nr 200Jan-Otto Pettersson Lysekil Ankarmedalj i silver nr 201Georg Södergren Norrtälje Ankarmedalj i silver nr 202Bengt Enlund Norrtälje Ankarmedalj i silver nr 203Bengt Hylander Norrtälje Ankarmedalj i silver nr 204Karl-Erik Björk Karlshamn Ankarmedalj i silver nr 205Jan-Christer Steinbach Varberg Ankarmedalj i silver nr 206Arnold Ragnarsson Varberg Ankarmedalj i silver nr 207Ralf Karlsson Varberg Ankarmedalj i silver nr 208Christer Dahllöf Varberg Ankarmedalj i silver nr 209Curt Andersson Härnösand Ankarmedalj i silver nr 210Göran Andersson Varberg Ankarmedalj i silver nr 211Alf Martinsson Göteborg SMKR guldplakett nr 206Harry Dahl Göteborg SMKR guldplakett nr 207Göran Hagström Norrtälje SMKR bronsplakettJarka Nyblom Göteborg Ankarmedalj i rosett nr 112Britt Wersén Nynäshamn Ankarmedalj i rosett nr 113Iréne Ericson Karlshamn Ankarmedalj i rosett nr 114

Vid Riksårsmötet i Västervik utdelades förtjänsttecken m.m. tillförtjänta medlemmar enligt nedan.

Riksordförande Johan Forslund delar ut förtjänsttecken iguld till Gunnar Gunnarson Ängelholm och hedersank-are till Rune Stang Nynäshamn,


lera av kamraterna i Flottans Män har finaminnen från Spårösundslägret. Där tillbringa-de de några somrar som aspiranter i Sjövärns-kåren, härliga lärorika veckor, som bäddade

för ett fortsatt liv i flottan. En av dem, Ove Ohlin, börjadesom aspirant redan 1949 som 16-åring och blev så små-ningom, 1962, skolchef. Ove och undertecknad tillsam-mans med våra fruar åkte ut till Spårö en varm och härligdag i början av juli. Oves fru Ebba hade gjort i ordningkaffe och härliga mackor.

När vi närmade oss målet, pekade Ove ut badplatsen,som också var exercisplats. Plötsligt fick han en annanklang i stämman, ja, han blev på något sätt mycket yng-re. Detta förstärktes, när vi kom fram. Hans entusiasmgick inte att ta fel på. Det var den gamle skolchefen, somkom tillbaka till ungdomens dagar. Han pekade ut för-läggningen av aspiranterna, matsalen med föreläsnings-rum och kök. Han berättade om potatisskalning och la-trintömning ute på fjärden, dit man rodde med åtta- ellertiohuggare, långseglingar till Gotland och tillbaka.

Spårösund är en underbart vacker plats. Sundet gårmellan två höga bergsöar, Grönö och Spårö. Lägret lig-ger på Grönö mittemot det mäktiga stupet på Spårö medSpåröbåken på toppen. Båken är tyvärr i mycket dåligtskick och tillträdesförbud gäller. Putsen har flagnat ochlejdarna upp till toppen är ej längre ordentligt förankrade.Det finns stora sprickor i murarna Men Spåröbåken ärfortfarande ett viktigt sjömärke.

Vi gick vidare över bergknallen till hamnen. Ove visa-de platsen, där han stod som skolchef och övervakade,när segelbåtarna gjordes sjöklara. Så kom vi fram till detgamla tullhuset från sent 1700-tal. Där fanns officersför-läggningen och Ove pekade ut fönstret till skolchefensexpedition liksom det bästa rummet i hela huset – hanssovrum. Ove menade, att det borde finnas utemöbler härnågonstans. Och mycket riktigt, när vi tittade in på denlilla plankomgärdade gården, så stod där ett bord ochfyra stolar. Där i det lilla vita huset på gården hade viarresten, berättade Ove. Numera är det lilla vita husetbastu, men den används nog numera alltför sällan. Sålyfte vi ut stolar och bord och satte oss tillrätta. Kaffetoch specialmackan smakade som en riktig festmåltid.Hela tiden passerade fritidsbåtar i sundet.

När vi precis ätit färdigt, kom som på beställning ettav Sjöhistoriska museets fartyg från flottan. Det varminsveparen M 20, som kom från Visby och skulle liggai Västerviks hamn över natten. Ove berättade, att han iunga år var fartygschef på en M-båt. Vi utväxlade häls-ning och det blev senare ett besök ombord, när minsve-paren väl lagt till vid skeppsbrokajen i Västervik.

Spårösundslägret – vid den södra sjövägen tillVästervik

F

Tiohuggare, dockej Spårösund

M 20 i Spårösund

Christer Warfvinge

Ove Ohlin, skolchef på Spårö 1962

Ove och Ebba Ohlin idag


Årets Baltops genomfördes i juni och enda deltagan-de svenskt fartyg var korvetten Malmö. Här ger oli-ka medlemmar ur besättningen sin syn på verk-samheten. Artikeln är tagen från Marinbloggenmed vederbörligt tillstånd från sammanställaren,Jimmie Adamsson, informationschef vid 3.sjöstrids-flottiljen.

Baltops sammanfattasav HMS Malmös besättning

BALTOPS 2015 börjar gå mot slutet för HMS Malmösdel och förtöjning sker lagom så, att besättningen skahinna hem till välförtjänt midsommarfirande. För huvud-delen av övriga deltagare avslutas övningen med en helg iKiel för att diskutera erfarenheter Även Sverige deltarmed viss personal.

Övningen har för HMS Malmös del varit förhållande-vis lågintensiv, under de två veckorna fartyget har varittill sjöss. Jämfört med våra nationella övningar hemma såär tempot i BALTOPS betydligt lägre, än vad vi är vanavid från exempelvis SWENEX.– Baserat på mina tidigare erfarenheter av BALTOPS såvar vi förberedda på ett lägre tempo än normalt. Ävenrent stridstekniskt så är det på en lägre nivå, än vad viövar nationellt. Besättningen har gått in i övningen medvetskapen om, att vårt deltagande ska ses i ett störresammanhang, där vi är en liten säkerhetspolitisk bricka iett större spel. Vårt deltagande i internationella övningarär viktigt och stärker banden till NATO och våra grann-

länder i Östersjön enligt regeringens uttalade vilja.Dock så har flera av momenten varit riktigt bra förfartyget, säger Niklas Wiklund, som är fartygschef påHMS Malmö.

Baltops 2015

Den sista veckan av övningen är helt scenariostyrd, vil-ket innebär, att besättningen inte vet, vad som kommeratt hända, utan blir istället tilldelade stridsuppgifter frånhögre chef. Syftet är att efterlikna verkligheten vid en lik-nande operation och att säkerställa, att befälskedjan,samband och metodik fungerar utan större friktioner.HMS Malmö ingår i en task group, som kan få ett stortspektrum av stridsuppgifter. Detta ställer höga krav påtydliga order och koordinering från högre chef.

Peter Lindén är stridsledningsofficer ombord.– Under scenariofasen måste vi ha en hög mental bered-skap för att snabbt växla tempo. Dessutom blir det ett


taktiskt spel, där man vill försöka påverka motståndarensagerande och vända det till sin egen fördel

För signalspaningspersonalen ombord så har övning-en gett operatörerna chansen att verka i en annan kon-text, än vad de är vana vid och tillsammans med andraenheter, vilket är nyttigt, även om den viktiga robot-målsökarsimuleringen har saknats under luftförsvar-sövningarna.– Sista dygnets uppgift att dolt skugga motståndarnafrån det fiktiva landet Bothnia har varit en relevant ochbra uppgift för HMS Malmö, berättar Christian Raxellsom är signalspaningsbefäl ombord.

Malwina Doperiala och Viktor Dahl Svensson, som ock-så är signalspanare, menar, att det har varit många intres-santa fartyg, som gjort, att man måste arbeta på ett annatsätt än vanligt. Malwina Doperiala säger, att– Även om övningen har varit lågintensiv, så har jag upp-levt motsatsen för mig inom signalspaningen. Det vardessutom roligt med pre-sail conference i Polen, när manfick se alla fartyg i hamn och träffa andra besättningar.Under övningen fick jag även möjlighet att åka med dendanska fregatten Peter Wilemoes under en dag. Det varroligt och givande att träffa en annan besättning från enannan nation och se, hur de arbetar.

– Att plocka radarn på de amerikanska bombflygplanenB-52, när de flög in över Sverige, var helt klart en höjd-punkt ” säger Viktor Dahl Svensson.

Personalen ombord går i ett vaktsystem med sex tim-mars arbete och sex timmars vila. På de lediga sex tim-marna ska man både hinna med att äta, sova och kanskeförsöka hinna med ett fyspass. På tal om den skiftandeintensiteten i övningen, så kan det ibland medges vila pådrabbningsplatserna. För att inte luftförsvarsofficerenskulle drabbas av så kallad gamnacke, så löste fartygetstekniker även det problemet. Den här gånger med univer-salverktyget silvertejp.– Det är tur att man har omtänksamma kollegor”, sägerRichard Hedström

För andra ombord som maskinpersonal, system- ochvapentekniker samt kockar så rullar livet till sjöss på somvanligt. För driftpersonalen, så är det ingen större skill-nad i det dagliga arbetet, oavsett om det är övning ellerinsats, nationellt eller internationellt. Jobbet ska göras,materielen ska underhållas och ibland repareras. Trots attHMS Malmö är 30 år gammal, så har fartyget inte haftnågra begränsande haverier eller funktionsbortfall underövningen. Många av de andra deltagande fartygen, somär betydligt yngre, har haft det betydligt värre ombord.Vissa har dessutom tvingats lämna övningen i förtid.Niklas Nordström Lantau är vapentekniker ombord:– Min uppgift är att lösa systemfel med FC prioriteringsom riktlinje, detta oavsett vad vi gör, eller var vi är.


En av fartygets maskinis-ter, andremaskinisten To-bias Andersson, instäm-mer:– Som tekniker är det inteså stor skillnad. Logistik-kedjan är dock helt an-norlunda än hemma ochkräver ett annat arbets-sätt. Övningen har ändåvarit rolig och gett ossvissa nyttiga erfarenheterfrån andra nationer.

På fartygets manöverbrygga arbetar de enda tre i besätt-ningen, som har utsikt och därmed har haft förmånen attfå njuta av sommarsolen och det fina vädret under öv-ningen. Bemanningen under ordinarie beredskap påbryggan är en manöverofficer, som framför fartyget, enrorgängare samt en utkik.

Navigationsofficer Mathias Gustafson har sett mångafartyg under alla timmar, han tillbringat på bryggan.– Det har varit intressant att öva med fartyg från andraländer. Men vi har även haft påhälsning av icke deltagan-de nations örlogsfartyg och flygplan vid ett flertal tillfäl-len under övningen. Vi har fått se ett antal spektakuläraflyguppvisningar på mycket nära håll.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att svenska marinens fartyg, oavsett i vilka övningar eller insatser vi deltar i,alltid levererar, vad som är efterfrågat av högre chef inom ramen för, vad fartygen har kapacitet till. För HMS Malmöoch besättningens del stundar midsommar och en veckas välförtjänt ledighet, innan det är dags för nästa uppdrag.


kipagets i Karlskrona bogserbåt Heros fylldeden 11 augusti 60 år. Det var nämligen den11 augusti 1955, som nybygge nr 331,HMS Heros, sjösattes vid dåvarande Marin-

verkstäderna. Efter slutliga provturer i november sammaår gick hon i tjänst vid Ekipaget i december 1955. Födel-sedagen firades med öppet hus, kaffe och tårta.

Heros har hela tiden funnits vid Ekipaget i Karlskronaoch självklart är det bogseringar, förhalningar, dock-ningar m.m, som varit huvuduppgiften. Men hon harockså använts för torpedbärgning, isbrytning och diver-se andra uppgifter. Nu närmar sig slutet för bogserbåten,då en ny holländsk tillverkad bogserbåt levereras i no-vember i år.

Heros är den största av ekipagets tre bogserbåtar. Detvå mindre heter Ran och Tyr. Vid vissa dockningar ochförtöjningar erfordras två bogserbåtar.

Vi episoden med U 137 1981 fanns fartyget på platsvid Gåsefjärden och var också en av de fartyg, someskorterade den sovjetiska ubåten ut på internationelltvatten.

År 1984 genomgick Heros en omfattande ombygg-nad, vilken innebar att de gamla sjucylindriga Nohabdies-larna ersattes av betydligt lättare Scaniadieslar DC 14.Vidare byggdes bryggan in, fartyget utrustades medbogpropeller och med en HIAB-kran med en lyftkapaci-tet av 12 ton.

Den största nackdelen med bogserbåten är, att honrullar ordentligt i sjön, vilket har förorsakat sjösjuka hosmånga besättningsmän genom åren.

Heros har en längd av 23 meter, en bredd av 7 meteroch ett djupgående av 4 meter. Farten är cirka 11 knop.

Olle Melin

60 år i flottans tjänst

Den nya bogserbåten får en längd av drygt 29 meter,bredd drygt 10 meter samt ett djupgående på 4,5 meteroch får en fart om 12 knop. Dock blir lastkraften mer ändubbelt så stor, 550 ton mot Heros 205.

Tidningen återkommer, när den nya bogserbåten ärlevererad.

Heros vid sjösättningen den 11 augusti 1955. .I bakgrunden kryssaren Tre Kronor. Karlskronavarvets fotoarkiv.

E

Heros i Örlogshamnen,Karlskrona.Foto Olle Melin


ånga honoratiores och intresseradefanns på plats vid invigningen den 13juni, bland annat länsrådet Eva Caronfrån länsstyrelsen i Västernorrland samt

Erika Larsson, som representerade länsmuseet Murber-get. Det blågula bandet klipptes av kommunstyrelsensordförande i Örnsköldsvik, Glenn Nordlund.

Undertecknad guidades vid ett besök i fiskemuseet islutet av juni av de båda kunniga guiderna Agneta AleniusMadsen och Sven Bodin. De senare är av fiskarsläkt,född i fiskeläget Trysunda några kilometer norr omUlvön.

Hälften av pengarna som museet kostat att förverkligakommer från EU:s strukturfonder. Medfinansiärer äräven bland annat länsstyrelsen och Örnsköldsviks kom-mun, som även skänkt tomten till Ulvö kapellag.

- Detta är något vi länge har saknat på Ulvön, konsta-terar projektledaren i Ulvö kapellag, Janne Bagge. Vi äroerhört glada och tacksamma att museibygget nu äntli-gen är i hamn.

- Museet hjälper oss att lyfta fram och visa upp kul-turarvet från generationer av fiskare och skärgårdsbor.

Museet har placerats ett stenkast från hamnen, därfärjan från fastlandet lägger till. Det är tomten som an-vändes av lotsbåtarna från en numera nedlagda lotsstatio-nen, som nu har gett plats åt museet.

Museet består av sjöbod, gistvall och hembygdsgår-den, som flyttats till den nya platsen och blivit kokhus,som det faktiskt varit en gång i tiden. Länsmuseet Väs-ternorrland och Örnsköldsviks museum har kopplats inför att säkerställa att arbetet med museet utförs på etttidsenligt korrekt sätt.

Sjöboden blir hjärtat i anläggningen. Den tillverkashantverksmässigt i timmer med kraftig plank för golvoch bryggor. Grundläggningen görs traditionsenligt medstenkista och liggande stockar. Byggnaden indelas i sexolika utrymmen, sjöbodens huvudrum, bodsvale, ved-bod, båtlänning och brygga samt bodskulle.

Sjöboden har byggts på pricken, som fiskarbefolk-ningens sjöbodar såg ut vid förra sekelskiftet. Enligt pro-jektbeskrivningen kommer det till och med att lukta, somdet gjorde förr i sjöbodar. En samling tidsenliga båtarkommer också att visas upp för besökarna.

Ulvö Kapellag driver sedan många år även Lotsmuseetpå toppen av Lotsberget. Där fanns den tidigare lotsutki-ken. På museet får man veta mer om lotsarnas liv och

Flottans män och ett par andra organisationer har besökt det nya fiskemuseet på Ulvön

Ulvö fiskemuseum fyller ett stort behov

MEfter mer än tio års utredande, överklaganden och raggande efter pengar invigdes det efterlängtade fiske-museet i Ulvöhamn utanför Örnsköldsvik i mitten av juni. Ekonomiskt handlar det om en satsning på sam-manlagt 3,3 miljoner kronor.

tuffa arbete. Lotsutkiken byggdes redan 1850. Lotsning-en på Ulvön upphörde 1966-1967.

Foto Uno Gradin

Uno Gradin

Agneta Alenius Madsen fångade de många besökarnas in-tresse genom att berätta hur fiskarbefolkningen på Ulvönlevde och fiskade vid förra sekelskiftet.

Skickliga och kunniga guider vid besöket var Agneta Ale-nius Madsen och Nils Bodin.


Vad en gammal bild kan berättaet är mars månad1950 och i Karls-krona äger en om-fattande militärpa-

rad rum. Det är garnisonens för-band som gör förbimarsch i pa-rad för befälhavande amiralen,konteramiral Gösta Ehrensvärdmed anledning av dennes förestå-ende pensionsavgång den 1 april.

Från Karlskronas grundlägg-ning 1680 fanns till hösten 1966en befälhavande amiral i Karls-krona. Omorganisationen 1966,med ändrad militärområdesindel-ning, placerade en eventuell ami-ral i ledningen i Kristianstad, enbit från havet.

Titeln befälhavande amiral harfunnits i olika omgångar, dels1680-1713, dels 1814-1872 ochslutligen 1901 till 1966. Därutö-ver har befattningen kallats delsPresident i Amiralitetskollegium,dels överkommendant och delsstationschef.

Sammanlagt har 45 amiralerpasserat revy på befattningenfrån den första, Hans Wacht-meister 1680-1713 till den sista,Stig Bergelin, 1963-1966.

Fram till 1933 hette förbandet iKarlskrona garnison Karlskronastation, 1933 blev detta Sydkust-ens marindistrikt (MKS), som1957 blev Marinkommando syd(MKS).

1966 fick förbandet namnetSydkustens örlogsbas, som 1990slogs samman med Blekingekustartilleriförsvar till Sydkustensmarinkommando (MKS). År2000 hette förbandet Sydkustensmarinbas (MBS) som 2004 blevenbart Marinbasen. När är detdags för nästa ändring?

Amiral Gösta Ehrensvärd ef-terträddes av amiral Erik Samu-elsson, som verkade i befattning-en till 1958.

D

Foto ur general Alf Nymans privata fotosamling.

Olle Melin

Befälhavande amiralen i Karlskrona, konteramiral Gösta Ehrensvärd, tar emotgarnisonens trupper i samband med förestående pensionsavgång

Trupp ur Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) hälsar avgående amiralen.


et 35. Nordiska Militära Kamratförenings-mötet ägde rum i Aalborg i Danmark 17 – 21juni. Tyvärr sammanföll mötet med vårsvenska midsommar, vilket gjorde, att delta-

garantalet blev lägre än förväntat. Men det blev ensvensk delegation trots kollisionen och den leddes av tidi-gare ordföranden i Sveriges Militära KamratföreningarsRiksförbund (SMKR), Christer Olofsson.

Onsdagen den 17 var tillresedag med inkvartering ochutspisning och möjligheter till kamratlig samvaro Aal-borgs kaserners mäss.

På torsdagen skedde invigning, flaggceremoni ochkransnedläggning vid ett monument på kaserngårdenöver stupade soldater. På eftermiddagen ägde marschgenom byn rum liksom kommunens mottagning och dennadag avslutades också med samvaropå mässen.

Fredagen, midsommarafton iSverige, ägde ett antal studiebesök rumsom till exempel flygstationen i Aal-borg, Jagerkorpset, flottstationen iFredrikshamn och centrum för maritimutbildning, där framför allt de sist-nämnda objekten mest intresseradefrån Flottans Män. Man fick bese olikaörlogsfartyg och man fick i simulatornavigera olika fartyg.

Under lördagen hade man möjlighet

D att lyssna på föredrag om försvaret i Danmark och vida-re genomfördes en skyttetävling mellan deltagande natio-ner, där Norge avgick med segern. Tävlingen var förSveriges del en framgång genom andraplatsen, bättre änsenast, då man blev sist. Vidare gjordes besök på garni-sonsmuseet och på Veteranhjem Aalborg, där det infor-merades om insatsen för veteraner. Kvällen avslutadesmed den sedvanliga banketten och så återstod endastuppbrottet söndag morgon.

Dessa nordiska möten är en viktig del i kontakternaöver gränserna, man lär av varandra och man får inteminst möjlighet att under gemytliga former träffa gelikaroch utbyta erfarenheter.

Olle Melin (underlag från SMKR)

35. NordiskaMilitära Kamratföreningsmötet

Från banketten på mässen

Svenska delegationen klar för avmarsch. I täten tidigare ordföranden i SMKR Christer Olofsson

Foto Lars Linde


Den 30 maj återsamlades ett antal f.d. befälselever (kaniner) för att fira 55-årsjubileum av inträdet i flottan, som sked-de i april och maj 1960.

Det blev en mycket trivsam och uppskattad kväll på Sjöofficerssällskapets lokaler i Karlskrona med god mat ochdryck, där minnena flödade hela kvällen.

REDOVISNING AB

Lars-Erik Nilsson Auktoriserad Redovisningskonsult

Vi erbjuder hjälp med;

Bokföring, moms, lönehantering bokslut, årsredovisning och deklaration

Box 33, 263 21 Höganäs mail: [email protected] Tel 042-33 20 15 fax 042-34 19 16 mobil 070-339 12 99

55-årsjubileum

Jan Hagberg

Jubilarerna samlade i Sjöofficerssällskapets trädgård

ObserveraSista dag för manus tillnr 4-2015 är redan den11 november, detta p.g.a.symposium ochlokalföreningskonferens.Redaktionen


början på 60-talet var Kungl. SjöfartstyrelsensSjökartebyrå den ansvariga myndigheten försvensk sjömätningsverksamhet. Sjöfartsråd ochchef var teknologie doktor Per-Olof Fagerholm.

Han var en idéspruta och väldigt mån om att hålla sig påförkant, när det gällde teknik. Effektivitet i produktionenvar också något av hans adelsmärke.

En produktionsökning kunde lätt uppnås genom attinvestera i ytterligare fartyg och mätutrustningar, menoftast stod inte investering och driftskostnad i rimlig pro-portion till resultatökningen och dessutom innebar ju det-ta inte någon effektivitetshöjning. Fartyg var naturligtvisden tunga kostnaden, både när det gällde investering ochdrift och av mätutrustningarna var positionssystemet deti särklass mest komplicerade och kostsamma.

Detta insåg doktor Fagerholm och kom nu med sin ly-sande idé. Han tänkte lite som Einstein, han tänkte rela-tivt. Om man höll en strikt kontrollerad formation i för-hållande till den enhet, som hade sin position definierad,kunde formationens positioner relateras till denna leda-renhet.

Det köptes in ett antal fritidsbåtar av olika modeller isåväl trä som plast, oftast i storleksordningen 5-6 meter.Sedan båtarna utrustats med ekolod och kommunika-tionsradio, skulle de utgöra en bred djupmätande forma-tion på ömse sidor om sin ledarenhet. Inte särskilt lång-sökt fick formationen namnet ”kratta” och med upp tillfyra båtar på varje sida, kunde man här niodubbla sinkapacitet och det till en rimlig investeringskostnad. I ochmed att det handlade om små båtar, som bemannades avvärnpliktiga sjömän, blev även driftskostnaden låg.

Den brokiga båtskaran kom efterhand att ersättas avserietillverkade plastbåtar. De första var från Fisksätravarv i Saltsjöbaden och därefter Bergslagsbåtar frånNora. Den sista serien plastbåtar kom från Brålanda iDalsland, men till den sista krattan blev det specialanpas-sade aluminiumbåtar, som utvecklats och tillverkats påMuskövarvet. Krattmetoden kom att vara dominerande i

svensk sjömätning fram till 1995, då det hölls en högtid-lig avslutningsceremoni utanför Karlskrona. En åldradmen vital doktor Fagerholm, var inbjuden att delta i dettaavskedstagande. Han imponerade då på våra unga sjömä-tare med sitt klara intellekt och moderna tänkesätt.

UtvecklingEffektivitetsmässigt var succén ett faktum, men kvalite-ten på mätresultatet var helt avhängig av, hur väl manhade kontroll över sin formation. Båtarna måste framfö-ras på ett bestämt avstånd, vinkelrätt ut från ledarenhe-ten. Ett första hjälpmedel för att kontrollera avståndet varett prismaglas, där man skulle få båtens påmålade refe-renslinjer att sammanfalla. En annan optisk metod var”cyklopometern”, där båtens längd skulle överensstäm-ma med en rektangulär spalt i en skjutbar skiva. Från enenkel trämodell utvecklades den till en något proffsigareversion i metall. Med dessa enkla metoder kunde man viakommunikationsradio dirigera båtarna till att hålla sinplats i formationen. Senare kom laserpistoler och reflex-tejp att användas för samma ändamål.

Självklart gick de innovativa tankarna vidare och näs-ta steg var en automatisk avståndsmätning. Eftersomsjömätning handlar mycket om hydroakustik, låg detnära till hands att tänka sig att mäta gångtiden för en ul-traljudsignal i vattnet. Ett stort elektronikföretag medförsvarsanknytning fick uppdraget att utveckla ett sys-tem. Vattensignalen hade frekvensen 49 kHz och meto-den gick ut på att mäta tidsskillnaden mellan samtidigtutsända radio- och ultraljudsignaler. Radiosignalensgångtid är i sammanhanget försumbar.

Systemet fungerade alldeles utmärkt, förutsatt att sig-nalerna nådde sin mottagare. Ultraljudskunnandet vargrundmurat i sjömätningssammanhang, men att sändahorisontellt visade sig vara en ny erfarenhet med bety-dande problem. Hos kollegorna i Flottan fanns däremoten gedigen kunskap och erfarenhet och det skall inte för-nekas, att det höjdes varnande fingrar.

Sista krattan

Sjömätningskrattans tillkomst och utveckling

I


Vattenytan, temperaturskiktningar och ytvattenström-ningar gjorde allt för att reflektera bort eller släcka ut ul-traljudpulserna, innan de nådde fram till de mottagandesidobåtarna. Några dagars varmt väder och en blank vat-tenyta var i det här sammanhanget ett skräckscenario.Systemet användes, men gav aldrig ett resultat, som stodi proportion till investeringar och arbetsinsatser.

Småbåtarnas ekolodsskötare hade oftast en ganskabehaglig tillvaro och i rationaliseringens anda, blev de enmålgrupp. Att ekolodet behövde övervakas på något sätt,var ganska klart, men kanske skulle det kunna görasmera centralt. Det föddes tankar och idéer, som gick utpå att skapa en radiolänkförbindelse till båtarna och pådet sättet kunna sära på ekolodets sändar/mottagardeloch den presenterande funktionen. Samma företag, somlåg bakom avståndshållningssystemet, anlitades för attutveckla idéerna.

I båten placerades sändare och mottagare tillsammansmed nykonstruerad reglerelektronik och modemfunk-tion. Allt fanns i en sluten elektroniklåda utan övervak-ningsbehov och därmed var ekolodsskötaren bortratio-naliserad. Ombord på ledarenheten samlades de funk-tionsstyrande ekolodskrivarna, som kompletterats mederforderlig anpassningselektronik. De kunde nu överva-kas effektivt, i en mer ombonad och mindre personalkrä-vande miljö.

Eftersom man ville undvika onödigt mycket avance-rad elektronik för signalbehandling ute i sidobåtarna be-stämdes, att den mottagna ekosignalen skulle överföras iograverat tillstånd. Detta krävde stor bandbredd och storbandbredd kräver hög frekvens. Resultatet blev att radio-länkarna hamnade på mikrovågsbandet, som är det frek-vensband, där vi bland annat återfinner navigationsradar-systemen. De av PTS välsignade länkkanalerna låg gan-ska nära den vanliga 3-centimeterradarn i frekvens.

Det här systemet kom att fungera väl och gav en delgenklang i internationella hydrografikretsar. Krupp Atlasi Bremen var det företag, som konstruerat och levereratekoloden. När deras utvecklingschef var på besök, blevhan helt fascinerad av att kunna se en liten båt fara framdär ute och samtidigt se båtens djupinformation, växafram på ett Atlas-ekolod framför sig. Det var några, somkände en berättigad stolthet i det ögonblicket.

I och med mikrovågslänken fanns nu en dubbelriktadoch bredbandig radioförbindelse med båtarna. Dettaöppnade nya möjligheter, när det gällde att hitta en fung-erande avståndshållningslösning utan en hopplös ultra-ljudsdel. Ett utvecklingsprojekt drogs igång i samarbetemed ett enmansföretag i Stockholm.

Det blev ett par år med ”blod, svett och tårar”, inteminst för de drifttekniker, som skulle försöka få ett långtifrån färdigutvecklat system att fungera ute i den bistraverkligheten. Efter mycket uppoffrande arbete och om-konstruktioner kom det så småningom att bli ett accepta-belt avståndshållningssystem.

Att korrekt avstånd även överensstämde med relate-rad position förutsatte, att båten befann sig på en linje,

vinkelrätt från ledarenhetens kurs. Här diskuterades ochtillämpades olika typer av optiska metoder som hjälpme-del. Det bäst fungerande systemet var så kallade moaré-fyrar av den typ, som används vid flygplatser för in-dockning av landade plan. Om man befinner sig på en lin-je, vinkelrätt ut från fyren, visar den ett antal lodrätastreck. Vid avvikelse bryts dessa streck till pilar, som vi-sar, vilken sida om linjen man befinner sig, vilket för båt-förarens del betydde att öka eller minska farten.

Hela tiden hade det handlat om att ge båtförarna styr-information, men som en form av kvalitetsbevakning ut-vecklades även ett system för återföring av korrektions-signalerna till ledarenheten. Här presenterades avvikelseri krattans formation grafiskt på en ABC 800-skärm ochacceptansnivå kunde väljas beroende på mätareans käns-lighet. ABC-datorerna var Luxors svenska datorsystemoch kan ses lite som föregångare till våra hemdatorer.

Det var ju gott och väl att ha rationaliserat bort eko-lodsskötarna ute i båtarna, men det var bara en del avsyftet med länksystemet. Att samla krattans djupinfor-mation på ledarenheten, var framförallt ett första steg isträvan att göra en komplex digital datainsamling. Detskedde en fortlöpande utveckling med bland annat digita-lisering av djupdata och den kratta, som gick i graven1995, kunde med fog påstås vara en tekniskt avanceradsjömätningsenhet.

Nästa teknikepokEtt mycket vanligt diskussionsämne i sjömätarkretsarvar det där med ekolodets öppningsvinkel och täckningav bottenyta. En stor öppningsvinkel var rationell, när detgällde exponering av yta, men det var på bekostnad avnoggrannhet. Mycket kunde gömma sig i utkanten avekolodskonen.

Redan på 60-talet kom ofta dessa resonemang in påönsketänkandet om den optimala kombinationen att meden smal stråle kontrollerat kunna svepa över en bredaresektor. Det man då närmast betraktade som en utopi, äridag den verklighet, som råder och som kom att ersättakrattmetoden. Tekniken kallas ”multibeam” och är i prin-cip den allenarådande vid all modern sjömätning.

Bosse i Kolmården

Cyklopometer


Sjökapten Tage Fredriksson har skildrat olika epi-soder ur sitt sjömansliv i Flottans Män. Men hanskrev aldrig något om sina upplevelser under andravärldskriget – sannolikt delvis med tanke på sittsamröre med den danska motståndsrörelsen. I den-na artikel berättas, på basis av arkivmaterial ochmuntlig tradition om på den tiden mycket uppmärk-sammade transporter till Sverige av frigivna kon-centrationslägerfångar från Lübeck. Författare ärhans dotterson, örlogskapten (R) Per Tistad, med-lem i Flottans Mäns Malmöavdelning liksom TageFredriksson själv var.

en 16 juli 1946 fördes en italiensk officeroch hans kalfaktor iland i Helsingborg frånM/S Kronprinsessan Ingrid med sjökaptenTage Fredriksson som befälhavare. Det var

det kanske mest udda inslaget i en kontingent på 449 föredetta koncentrationslägerfångar från Tyskland.

Men historien börjar en dryg månad tidigare.

”För transport av 10 000 sjuka från Tyskland tillSverige skulle avses fartygen Karskär, Rönnskär, Kron-prinsessan Ingrid, Kastelholm samt flottans fartyg PrinsCarl. Kungl Maj:t hade uppdragit åt Civilförsvarsstyrel-sen att ordna dessa transporter och till marinförvalt-ningen att ställa fartyg till Civilförsvarsstyrelsens förfo-gande” (utdrag ur protokoll fört vid sammanträde i ma-rinförvaltningen den 8 juni 1945).

Motorfartyget Kronprinsessan Ingrid, ofta kallad Ses-san, som vi skall följa nu, tillhörde Göteborg – Fredriks-hamnslinjen med den legendariske konsul Harry Trappsom huvudägare. Befälhavare var sjökapten Tage Fre-driksson, flaggskeppare i Trapps andra rederi, Hallands-bolaget.

Tre dagar efter sammanträdet skulle inmönstring skeoch Sessan gå till Karlskrona för indockning och axel-dragning. Sjukinredning skulle sättas in och sedan skulleavmagnetisering äga rum i Göteborg. Kapten Fredriks-son fick seglingsorder från rederiet för resan Göteborg –Karlskrona och vid avgången den 11 juni kl 1700 över-gick fartyget till tidsbefraktaren, Marinförvaltningen. Ef-ter kompassjustering utanför Malmö dockade hon iKarlskrona den 13 juni på morgonen och lämnade ör-logsstaden den 21 juni kl 0400 för att förtöja i Trelleborgstrax efter lunch samma dag. På vägen till Karlskronahade man angjort Köpenhamn och skickat blommor tillfartygets gudmor, Kronprinsessan Ingrid av Danmark,som i telegram till Tage Fredriksson tackade härför. Sombekant var Ingrid dotter till Gustav VI Adolf, gift medKronprins Fredrik och blev sedermera en populär drott-ning i Danmark.

Transport avkoncentrationslägerfångar

D

Kyrktornet på Marienkirche i Lübeck utan torn Röda Kors-personal ombord på Sessan


M/S Kronprinsessan Ingridvar byggd 1936 och kundeta 572 passagerare och 30bilar. Hon förlängdes se-nare, 1951, åtta meter påBurmeister & Wain i Kö-penhamn genom att delaspå mitten och kunde sedanta 687 passagerare och 33bilar. Enligt uppgifter ipressen för några år sedanligger fartyget numera somcafébåt i Kroatien.

På kvällen den 24 juniankom Sessan till det svårtkrigshärjade Lübeck, som

hon lämnade 48 timmar senare med 456 före detta kon-centrationslägerfångar ombord för att gå till Malmö. Lü-beck var välbekant för Tage Fredriksson. Han hade bottdär med familjen några år före kriget som representantför Hallandsbolaget, han var medlem i Skeppargillet medanor från Hansan och han hade gjort många resor ditunder kriget med Hallandsbolagets Tärnan. Året innan,1944, hade Tärnan minsprängts på väg ut från staden.

Efter en resa till Göteborg – sannolikt för avmagneti-sering – genomförde Kronprinsessan Ingrid åtta resormellan Lübeck och Malmö eller Helsingborg med sam-manlagt över 3 500 före detta interner från koncentra-tionslägren. Uppdraget avslutades i senare delen av juli.

Ankomsten av dessa tidigare lägerfångar följdes na-turligtvis i pressen, som också uppmanade allmänhetenatt låna ut (!) leksaker, sällskapsspel, trädgårdsmöblerm.m. till de skolor, som tjänade som förläggningar underkarantänstiden på tre veckor. De tidigare fångarna var ivarierande hälsotillstånd, men enligt rapporterna i pres-sen var många i förhållandevis god kondition. En del bil-der som togs under resorna talar dock ett kärvare språk.Att Sessan var populär i Lübeck intygades av Sydsvensk-ans reporter, som uppenbarligen medföljde på en resa.Men det framgick också, att en del sydeuropéer var be-svikna över att det inte gick isbjörnar på gatorna i Sverigedenna heta sommar 1945.

På vaktLübeck

I samband med de ”Vita bussarnas” resor till Sverigemed före detta koncentrationslägerfångar några månadertidigare har i efterhand hävdats, att skandinaver priorite-rades. Det kan därför vara på plats att se, hur nationsför-delningen var under Sessans resor. Vid ovannämnda resatill Helsingborg den 16 juli fanns sålunda ombord 244polacker, 81 rumäner, 6 jugoslaver, 5 statslösa, 64 ung-rare, 13 italienare, 1 österrikare, 3 greker och 32 tjecker,alltså totalt 449 personer. Av dessa var 277 kvinnor och172 män. Ett hundratal fördes iland på bårar, bland demalltså den italienske officeren.

Ett särskilt kapitel utgjorde mottagandet av barn. Detförbereddes av UNRRA (United Nations Relief and Re-habilitation Administration). Arbetet leddes av en avAmerikas främsta specialister på barnsjukdomar R. R.Struthers, som i en intervju redovisade mycket positivaintryck av de svenska förberedelserna, både medicinsktoch socialt. Men så skulle Sverige också närmast ta emotmellan 500 och 600 barn varav 350 från det ökända kon-centrationslägret Bergen-Belsen. Ett hundratal av barnenvar sjuka och alla befinner sig i ett ”ganska förvildat till-stånd” för att citera Struthers.

Kanske kan det avslutningsvis illustrera något avstämningen om bord på Sessan att citera ett tackbrevfrån Struthers:

”Dear Captain Fredriksson,Will you please accept this expression of my gratitude

to you for the two very enjoyable voyages I had with youfrom Lübeck to Trelleborg and return in July last. It wasa happy experience that I am not likely to forget and I amindeed beholden to you for your kindness.With very kind regardsYours sincerelyR.R. Struthers”

Ett par månader senare var det dags för nya humanitärainsatser av ”Sessan” och Tage Fredriksson.

Bilder ur Tage Fredrikssons privata arkivPolacker ombord på Sessan


raditionellt har ubåtens uppgift varit att sän-ka tonnage. Under kalla kriget hade desvenska ubåtarna som huvuduppgift att ut-göra den främsta linjen mot en invaderande

flotta från öster. Framtidens ubåt kommer att kunna göramycket mer och vara en stomme i den svenska marinensförmåga att säkra vår sjöfart och vårt nationella vatten.Dessutom ska ubåten kunna delta i internationella opera-tioner och genomföra dolda, framskjutna och uthålligainsatser.

Dolt uppträdandeUbåtens mest unika egenskap är dess förmåga att opere-ra dolt. Detta är möjligt tack vare det skydd, som havetger och de låga signaturer, som ubåten avger. Så längedet har funnits ubåtar, har det pågått en teknikkamp mel-lan ubåtens signaturnivåer, särskilt utstrålat buller, ochde spanande systemens förmåga att hitta ubåten. Trotsall teknik- och taktikutveckling inom ubåtsjakt är detfortfarande mycket svårt att hitta en ubåt under havs-ytan.

Nya tekniker kommer att göra framtidens ubåt ännusvårare att upptäcka. Signaturnivåerna kommer att pres-sas ner ytterligare och detta innefattar både akustiska så-väl som elektromagnetiska signaturer.

En annan viktig parameter för ubåtens förmåga atthålla sig dold är möjligheten att stanna under vattnetlänge. Här är det luftoberoende maskineriet (eng. Air In-dependent Propulsion – AIP) en nyckelteknik. Prestandapå dessa system kommer att öka och mängden medförtbränsle och oxidant (flytande syre = LOX) ökar också.

Generellt kommer ubåtens förmåga till långa, uthålligaoperationer att öka, eftersom ubåten kommer att kon-strueras inte bara för ett kustnära uppträdande i Öster-sjön, utan för att kunna genomföra operationer över helavärlden inklusive de djupa oceanerna. Detta ställer i sintur krav på en dräglig arbetsmiljö för besättningen. Boen-demiljön kommer att förbättras i form av bra klimat ochväl genomtänkta hytter, med bl.a. inbyggda underhåll-ningssystem. Det måste också finnas vissa rekreations-ytor, kanske i form av gym eller andra gemensamma fa-ciliteter.

ÖverlevnadSvenska ubåtar har en lång tradition av att vara väldigtstryktåliga. Om ubåten hamnar i ett skarpt läge och ut-sättas för någon form av attack, måste ubåten klara avatt utsättas för kraftiga undervattensexplosioner. Denna

egenskap kommer att utvecklas och förfinas i framtidensubåt. Kopplat till denna egenskap är ett genomgripandesäkerhetstänkande, baserat på flera tryckfasta avdelning-ar och brandzoner samt en hög nivå av redundans. Meden filosofi, som bygger på att förhindra olyckor, t.ex.brand, och om olyckan är framme, begränsa skadan,kommer framtidens ubåt att vara en säker arbetsplats förbesättningen. Framtidens ubåt kommer till större del änidag att uppfylla många civila regelverk, vad avser t.ex.säkerhet och miljö. Skulle ubåten bli fast på havsbotten,måste det finnas räddningssystem i form av möjlighet tillkollektiv räddning med hjälp av ubåtsräddningssystemoch i sista hand till individuell fri uppstigning.

FlexibilitetFramtidens ubåt kommer att vara konstruerad för att kla-ra av en mängd olika typer av uppdrag. De traditionellauppdragen i form av dold spaning, attack mot ytfartygsamt dold minering kommer även fortsättningsvis attvara viktiga. Förmågan att spana dolt kommer att ökamed hjälp av fler och bättre sensorer, både akustiska,elektromagnetiska och visuella. Genom ett flexibelt ochmodulärt mastarrangemang blir det möjligt att byta sen-sorer beroende på vilket uppdrag, som ska genomföras.Spaningsförmågan kommer att förbättras också genomatt använda olika typer av obemannade spaningssystem.

Generellt kommer framtidens ubåt att vara flexibel isin förmåga att bära olika nyttolaster. Utrymmen utom-bords, t.ex. under däck, och inombords kommer att varaallokerade för att kunna hantera olika typer av nyttolas-ter, som t.ex. obemannade farkoster, dykarfarkoster el-ler utrustning för specialförband (attackdykare). Genomen större sluss, i form av en tub med en diameter på någ-ra meter, kommer det vara möjligt att slussa in och utspecialförband, hantera olika typer av obemannade far-koster och andra typer av nyttolaster. Det kommer ock-så att ställas krav på flexibilitet, vad avser vapeninsatser.Detta kräver vapen med begränsad verkan, t.ex. auto-matkanoner eller mindre missiler. Ubåten måste ocksådesignas med flexibilitet, vad avser olika marginaler,d.v.s. genom att ha stora designmarginaler vad avservikt, stabilitet, utrymme och kraftförsörjning kan ubåteni framtiden uppgraderas med nya nyttolaster och därmedhantera nya typer av uppdrag.

Ledning och kommunikationRedan idag är ubåten en dold ledningscentral med godförmåga att hantera en stor mängd information. Denna

Den sista juni i år blev det klart. SAAB/Kockums får bygga två nya ubåtar av den s.k. A 26-klassen. Till-verkningen kommer att ske vid Karlskronavarvet och förutom de nya fartygen, kommer också två ubåtari den s.k. Gotlandsklassen att livstidsförlängas. De nya ubåtarna byggs till en beräknad kostnad av över 8miljarder kronor. Roger Berg från SAAB/Kockums beskriver nedan konceptet kring framtidens ubåt

Framtidens ubåt

T


förmåga kommer att utvecklas ytterligare bl.a. genom attubåtens möjligheter att kommunicera förbättras. Antaletkommunikationskanaler, både elektromagnetiska ochakustiska, samt bandbredden, kommer att öka med hjälpav fler antennsystem inklusive olika typer av kommuni-kationsbojar och användandet av obemannade plattfor-mar. Framtidens ubåt kommer att ha ett antal informa-tionsnätverk ombord, där information från kommunika-

tions- och ledningssystem, skeppsövervakningssystemoch sensorinformation kommunicerar och samverkar.Nätverkens hård- och mjukvara kommer i framtiden tillstor del att bygga på öppna, civila standarder, vilket gör,att möjligheter att vidmakthålla och uppgradera systemenöver ubåtens hela livstid ökar.

SammanfattningFramtidens ubåt kommer att bygga vidare på de unikaegenskaper, som dagens ubåtar har: förmågan att opere-ra dolt, säkert och uthålligt. Ubåten måste vara flexibelför att vara framtidssäker i en ständigt föränderlig världoch nya egenskaper och förmågor kommer att tillföras.Detta gör, att ubåten även fortsättningsvis kommer attvara en nyckeltillgång i marina operationer.

”Tullarn” har gått ur tidenDet är med stor sorg, vi måstemeddela, att vår medlem LennartKarlsson hastigt har gått bort en-dast 14 dagar efter årsmötet.Lennart, som har varit medlemsedan 1964, var alltid med påmöten och aktiviteter. Lennartvar styrelseledamot i 33 år,

många år som sekreterare. Lennart tilldelades Flot-tans Mäns Hedersankare 1989 och har varit Hedersle-damot i föreningen sedan 2009. Sin yrkesbana börja-de han som fiskare och fortsatte sedan i många årinom kustbevakningen. Lennart blev 82 år.Van CarlzonCarl-Anders Lundgren FM Lysekil

Bokhandlaren och författaren Carl-Anders Lund-gren, Varberg, har stilla avlidit i en ålder av 91 år.Carl-Anders äkta känsla för hav och fartyg var san-nolikt ett arv efter hans farfar och dennes far, sombåda har seglat som befarna styrmän och befälhava-re. Carl-Anders gick också till sjöss och var under detvå sista krigsåren mönstrad som jungman i Transat-lantics motorfartyg Vingaren, i lejd till hamnar i Med-elhavet.

Tiden till sjöss blev en nyttig läxa för livet, berättarCarl-Anders i sin bok; I murgrönans svalkande skug-ga. Man fick lära känna gemenskap med människor,

Klass A26Längd 62 mDeplacement 1800 tonDeplacement u-läge 1900 tonFart 6 knopFart i u-läge 12 knopDykdjup >200Besättning 26

Roger Berg

vilka med livet som insats och utan åthävor accepte-rar sin situation. Vid krigsslutet var Carl-Anderslyckligt hemkommen till Varberg, beredd att mönstraut igen i en oljetanker. Men det blev ingen ny resa av;Kungliga Flottan kallade till värnpliktstjänstgöring iKarlskrona, vilken varade från september 1945 tillnovember 1947.

Carl-Anders utbildades till signalist och visadeenastående skicklighet inom gebitet, som bidrog till,att han efter kort blir ”befordrad” till värnpliktig sig-nalfurir i Kustflottan. Under större delen av tiden iflottan var han förste signalman på jagaren Hälsing-borg, med priviligierad plats ute på bryggvingen un-der gångblivande konungen och fick där bevittna in-tressanta och spännande stridsövningar samt någon”Kungaskjutning”. Han fick till och med äran att häl-sa blivande kungen Carl-Gustaf välkommen till värl-den, Valborgsmässoafton 1946 med stor flaggningombord, medan salutkanonerna dundrade på Skepps-holmen.

Carl-Anders visade gedigen kunskap och färdig-het inom många områden och förgyllde ofta vårasammankomster med berättelse från ett rikt varieran-de liv. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Sakna-den av en fin och aktad kamrat och vän är utan gräns. FM-kamraterna i Varberggenom Per Callenberg

In memoriam

Ubåt i Gotlandsklass. Två ubåtar i denna klass kommer attlivstidsförlängas enligt kontrakt mellan Försvarets materi-elverk och SAAB/Kockums.


Bokpresentatör Olle Melin

Nya böcker

22

Bogsering och bärgningTrafik Nostalgiska förlaget har gett ut ettstort antal böcker främst kopplade till desvenska järnvägarna. Men även sjöfartenfår ibland vara med i leken. År 2013 utkomen bok med titeln Bogsering och bärgning,skriven av Jan-Christer Lund som Sjöfarts-minnen 2. Boken innehåller hundratals bil-der från författarens mångåriga verksamhetpå sjön, alltid med kameran i beredskap. Idenna bok följer vi med på en färd efterNorrlandskusten till Stockholm med en li-ten avstickare till Siljan och Dalälven. Bil-derna visar flottning, timmerbogsering, is-brytning, bärgning och massor av bogserbå-tar.

Jan-Christer Lund tillhör en gammal sjö-fartssläkt, som seglat på haven sedan 1897.Han gick till sjöss 1955 och redan från för-sta resan hade han med sig kameran. Bokeninnehåller korta berättelser, mycket bra bil-der och en mängd data.

Det kommer en fortsättning och denkommer att handla om området från Stock-holm runt kusten till Västerhavet.Trafik Nostalgiska förlaget.ISBN 918685320-4

Malmö och dess färjorI maj 1959 gjorde jag mitt första utlandsbe-sök. Det omfattade några timmar – tåg frånKarlskrona till Malmö och därefter färjafrån Malmö till Köpenhamn ombord på denklassiska stora Öresundsbåten Absalon.Sedan dess har det blivit många resor översundet.

Trafik Nostalgiska förlaget har i år ut-kommit med boken Malmö och dess färjormed undertiteln En nostalgisk bildkavalkadom resandet. Här kan man verkligen tala omnostalgi. Ett urval vykort och fotografierfrån 1828 fram till Öresundsbron år 2000ger en intressant inblick i färjetrafiken mel-lan Malmö och Danmark och många kom-mer att känna igen sig

Om hjulångfartyget Caledonia i Malmö1828 skriver Malmö Allehanda 1829:

Frekvensen var likvisst icke stor dennagången och betydligt mindre än vid de till-fällen förlidet år, då dylika utfarter anställ-des också tro vi, att dessa försök icke bifwai allmänhet lönande framdeles. Sedan nyfi-kenheten att segla Ångfartyg en gång blifwittillfredsställd.

Vad fel man hade!Det är författaren Christer Janssons bil-

der och vykort, som ligger till grund för bo-ken. Njkut och minns!Trafik Nostalgiska förlaget.ISBN 978-918627527-3

Hansa har sänktsI gryningen den 24 november 1944 förlisteGotlandsbolaget passagerarfartyg Hansa iÖstersjön på väg från Nynäshamn till Vis-by. Med 84 dödsoffer som följd blev Han-sas förlisning den mest dramatiska händel-se, som för Sveriges del inträffade underandra världskriget.

Utredningen efter katastrofen visade, attHansa sänkts av en torped avfyrad av enrysk ubåt och att sänkningen skulle vara ettmisstag. Men mycket av utredningsmateri-alet hemligstämplades och har först nusläppts och detta visar, att den ryske ubåts-chefen var väl medveten om, vad han gjorde.

Boken är mycket välskriven och inne-hållsrik och fylld av detaljer om och kringolyckan.

Författaren Staffan Berglind, frilansjour-nalist, har lagt ned ett enastående forsk-ningsarbete med boken. Han har tidigarepublicerat långa uppsatser om olika händel-ser under andra världskriget.Sjöhistoriska Samfundets skriftserie nr 53.ISBN 978-91-637-8012-7

DanmarkSvenska kryssarklubbens årsskrift för 2015handlar om Danmark och lite utvalda ham-nar och farleder. Område för område kringde danska öarna beskrivs i text och i mycketbra bilder, därav många flygbilder.

Kryssarklubbens ordförande, Ulf Lind-skog, skriver i förordet:

Danmark är för många ett yndigt land,låglänt, mycket sand och en vacker natur.Det finns många klassiska besöksvärdaplatser som Limfjorden, Bornholm ochÖresund, men Danmark har så mycket meratt erbjuda.Svenska Kryssarklubben.ISBN 91-86548-98-0

23FLOTTANS MÄNNr 3 2015 23

Med sikte på GotlandVera Efron”Den som behärskar Gotland, behärskarhela Östersjön.” Orden yttrades av den rys-ke tsaren Alexander I år 1808. Sedan urmin-nes tider har kampen stått och sedan medel-tiden är det Sverige, som lagt under sig gu-tarnas ö. Ändå sedan andra världskriget harGotland varit starkt befäst och haft en spe-ciell geopolitisk roll i stormakternas krigs-planering. Betydelsen har ökat i takt medden svenska nedrustningen efter Sovjetuni-onens fall och efter att Putins Rysslandbörjat spänna sina muskler i Sveriges när-område. Vera Efron beskriver i boken vilkenbetydelse Gotland haft för den ryska ochsovetiska krigsplaneringen men också da-gens ryska syn på de baltiska staternasmedlemskap i NATO och de svensk-finskadiskussionerna om eventuellt medlemskap iNATO samt de samövningar med NATOsom hållits de senaste åren. Är Gotland ifara att erövras av Ryssland?ISBN:978-91-88053-01-5. Utgiven 2015.

Stellan Andersson

Baltikum nästa!Vera Efron.Våren 2014 bevittnade världen ett uppträ-dande från en stormakts sida mot ett mindregrannland, som man inte sett maken till se-dan 1930-talet. Ryssland besatte i en blixt-snabb och skickligt iscensatt operation denukrainska halvön Krim och tog över Ukrai-nas baser samt örlogsfartyg, samtidigt somman genom en rad operationer destabilise-rade den ukrainska staten.

Boken har skrivits av den ryskföddabokförläggaren och författarinnan VeraEfron. Hon var på ort och plats våren 2014för att med egna ögon bevittna den ryskaannekteringen av Krim och den efterföljan-de folkomröstningen. Boken ger en unik in-blick i den omvandling, som skett av de rys-ka beväpnade styrkorna sedan VladimirPutin tog makten i Ryssland. Den fråga,som naturligt kan dras efter händelserna, är,vad kommer härnäst att hända?ISBN: 978-91-86837-77-8. Utgiven 2014.

Stellan Andersson

Stor seger litet nederlagUnderrubriken ”Perspektiv på Sjöslaget vidRilax 1714 ger antydan om, vad boken be-handlar. Detta sjöslag hör kanske inte till demest uppmärksammade, men i denna bokför man verkligen de perspektiv, som titelnanger.

I boken återges i bearbetad form de olikabidragen i seminariet med samma rubriksom boken och som hölls vid Sjöhistoriskainstitutet vid Åbo akademi i maj 2014. Bo-ken är kompletterad med skildring från enav deltagarna i slaget, som har spelat en cen-tral roll i minneskulturen på en ort vid Adri-atiska havet, men som på våra nordligabreddgrader inte har uppmärksammats.

Nio olika författare medverkar i boken,som sammanställts av Nils Erik Villstrandoch Kasper Westerlund.Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademinr 34.ISBN 978-962-12-3026-4.

Olle Melin

Bokpresentatör Stellan Andersson

En liten historia hämtad från boken ”När skepparpipan drillar” sammanställd av Gunnar Schoerner

Sommarsöndag på Hårsfjärden. Pansarskeppen till ankars. Inte en vindpust. Skrikande måsar svävar runt i skyn.Söndagsdivisioner på HMS Sverige. Vaktkvarteret står uppställt på halvdäck om babord. Avlämning till sekonden.

Löjtnant S skall just kommendera ”Giv akt”. Då händer det. En mås kunde inte håla sig längre. Mitt på löjtnantensmösskärm landade ”resultatet”. Allmänt fnitter i ledet. För att avleda uppmärksamheten säger då löjtnant S till när-maste man:

- Har Johansson ett papper?

- Ja, här löjtnant! Men hur ska vi få fatt på måsen?


ITALIENJAGARNA

HMS Puke HMS Romulus

HMS Psilander HMS Remus

Inbjudan För 75 år sedan, mitt under brinnande krig i Europa, genomförde Sverige ett köp av fyra jagare, torpedbåtar och annan krigsmateriel från Italien. Att transportera hem jagarna och den övriga materielen visade sig bli mycket strapatsrik och dramatisk.

Flottans Män med stöd av Sjöhistoriska museet håller ett seminarium om detta och för att belysa erfarenheter och konsekvenser av att vänta till sista stund med att se om sitt hus inför orostider. Efter seminariet följer en högtidsmiddag på museet. Seminariet är kostnadsfritt. Högtidsmiddagen som börjar 17.30 kostar 550 kr. (inkluderar transport från museet till Stockholm C kl 21.00)

Anmälan om deltagande i seminariet och högtidsmiddagen görs till Flottan Män senast 2015-09-30.

Flottans män: Tel. 08-678 09 08 (tisdagar), 070- 774 31 83, e-post: [email protected]

och till högtidsmiddagen genom att sätta in 550 kr på Pg: 588 19-4.

PROGRAM

Fredagen den 13 november 2015 kl 14.00-17.30 Sjöhistoriska museet. Välkomsthälsning Kmd Johan Forslund Bakgrund till beslutet Prof.em Kent Zetterberg Förhandlingsskede- marinkommissionens arbete Fljam Lars Salomonsson Rustning av fartygen, tillförsel av materiel Kam Tomas Engevall Hemresan Italien Färöarna Kmd Johan Forslund Paus med film Jagarepoken Färöincidenten samt resan Färöarna-Göteborg Kmd 1 Gustaf von Hofsten Fartygen och materielen Fljam Lars Salomonsson Omfallen Kmd Örjan Sterner Slutsatser Kam Tomas Engevall Sammanfattning, avslutning Kmd Johan Forslund


ela kustflottan låg långt ute i havsbandetutanför Sandhamn. Det skulle bli storman-över med flera truppslag inblandade, kust-artilleriet, flyget och naturligtvis flottan.

CKF (chefen for kustflottan) var ledare for de marinastyrkorna och amiral Tamm för hela övningen. Alla far-tyg låg för ankar och väntade på order. Det blåste upp tillfull storm framåt kvällen och, det var också mörklagt påalla båtar och det regnade småspik. Själv tjänstgjorde jagpå jagaren Malmö.

Det kom order om, att en båt skulle skickas över tillpansarskeppet Sverige, där stridsledningen fanns, för atthämta skriftliga order. Orderna fick inte gå över radio,för då röjde man, hur det skulle gå till. Den ordinariemaskinisten till livbåten var sjuk och gasten skulle bli sjö-sjuk, om han måste vara med. Således beordrades jag attgå över till Sverige för att hämta de hemliga övningsupp-gifterna. Båten kom i sjön och gasten, som aldrig varit ibåten tidigare, kom också ner. Motorn gick på gengasoch den nya maskinisten fick inte igång motorn, hur viän försökte.

Jag beordrade gasten att slå förtampen om en ögla påsidan av jagaren och hålla i, tills jag sade till om att släppa.Hur vi än höll på, så hände ingenting mer, än att vi, ma-skinisten och jag, fick alla knogar sargade av durken ibåten. Så rusade dock motorn igång för att omedelbartstanna. När jag tittade upp, såg jag, att vi glidit långt bortfrån jagaren. Jag skrek till gasten och frågade, vad hanhade gjort. Han meddelade, att han inte kunde hålla fast,när motorn gick igång.

Vi försökte få tag i årorna för att komma närmare nå-gon av alla fartyg, som låg för ankar runt om. Det var jukolsvart, så vi såg ingenting, men vi kunde blåsa i vissel-piporna, så de andra fartygen kunde börja speja med sin

strålkastare för att se, vad som höll på att hända. Vi för-des med vinden allt längre ut mot öppet vatten. Så plöts-ligt kastas båten upp på en kobbe och det blev lugnt, förvi satt ju definitivt fast. Efter ett tag kom det en ljuskäglamot oss och vi kunde vinka. Drottning Victoria hade satti en livbåt, som roddes mot oss och jag tog båtens anka-re, som jag fick ner i en spricka på kobben och livbåtensatt fast. Livräddarna höll den stora livbåten mot oss ochvi kunde hoppa i, varefter livbåten rodde mot jagarenMalmö. Nar vi kom ombord, placerades vi i sjukhyttenoch fartygschefen skickade ner en flaska konjak, som viskulle ta en klunk av för att inte bli förkylda. Det var för-sta gången som jag tog en sup.

Dagen därpå började övningarna, som ägde rum såväli öppet vatten som med körning ner mot Västervik ge-nom Sankt Annas skärgård och ankring på redden. IVästervik skulle det bli film och mat på restaurang för debesättningar, som hade frivakt. Detta gällde dock inte ja-garen Malmö, som ju inte hade någon livbåt att ta sigiland med. Jag var ju inte så populär efter detta. När visedan vände hemåt, släpptes den ordinarie maskinistenför livbåten av vid kobben, där vår båt låg. Han gickombord, drog ett varv på veven och motorn startade.

Under genomgången av övningen, där 3000 man varsamlade i Vittså idrottshall höll CKF ett stort tacktal tillden rådiga besättningen på Drottning Victoria, som råd-dat oss. Jag fick inget omnämnande, för de, som varmed, kände ju inte igen mig. Men Malmös besättning varlojala mot mig.

Livet är ibland konstigt. När jag sedan började vidRiksdagen 1954, fanns där en tapetserare, som hade va-rit i besättningen på livbåten, som var med och rodde uttill kobben.

Skeppsbrott

H

Jagaren Malmö

Pansarskeppet Drottning Victoria

Pansarskeppet Sverige

Lennart Edlund, Älvsjö


Om eskadernCarlskrona båteskader (CBE) är landets tredje äldsta se-gelsällskap, grundat år 1867, men fortfarande aktivt. Påuppdrag av Marinmuseum seglar CBE medlemmar mu-seets tio barkar. Bark är en lokal benämning på dessa två-mastade, loggertriggade, före detta skeppsbåtar.

De barkar som ännu idag seglar är:- Falken byggd 1830- Biskopen och Biskopinnan byggda 1843- (Kommunikationsbåtar till Drottningskär respekti-

ve Kungsholmen)- Lina byggd 1851- Örnen byggd 1852- Tösen byggd 1855- Tärnan byggd 1861- Anden byggd 1869- Den Hvite byggd 1872 och- Ejdern byggd 1882.

Biskopen och Biskopinnan tillhörde kommendanterna påDrottningskär respektive Kungsholmen. Övriga barkarbyggdes för att medföras ombord på Flottans storaskepp. Där användes de för många olika ändamål. Tackvare dem, kunde linjeskepp och fregatter ankras på red-den, medan barkarna transporterade besättningar ochgods mellan skeppen och land.

Besättningarna fick utbildning i sjömanskap genom attsegla och ro med barkarna. De var också fartygets livbå-tar. I knappa tider, då man inte hade råd att segla de storaskeppen, kunde besättningarna öva formationer medbarkarna.

År 1993 överfördes barkarna från Marinen till Marin-museum. De är nu en viktig del av världsarvet.

Carlskrona Båteskader i dagI juni, juli, augusti och början av september är det kapp-segling i ett seriesystem. Då är även icke medlemmarvälkomna att följa med ombord. I mitten av säsongensker en distanskappsegling.

Under ett par ”riggkvällar” i april och maj månad fårtackel och tåg en översyn före barkarnas sjösättning. Attallting fungera kontrolleras vid testseglingar i maj. Nyaseglare utbildas under ett antal lördagar i juli och augusti.

Barkarna får även utnyttjas för privata ändamål ochkan under vissa förutsättningar hyras ut till företag ochprivatpersoner under förutsättning, att en av förhyrarnablir medlem i CBE.

Medlemskap i CBECarlskrona Båteskader är öppen för alla med intresse fördess verksamhet. Inträdesavgiften - en (1) krona, liksomårsavgiften - tre (3) kronor har hållits oförändrad sedan

grundandet. Under senare år har en administrativ avgiftpå 97 kronor tillkommit. Ny medlem betalar alltså 101kronor och tidigare medlem 100 kronor årligen. CBEplusgirokonto är 56 61 31 – 9. CBE är anslutet till Ble-kinge Båtförbund (BBF) och medlemmarna är därigenomförsäkrade.

Från och med år 2016 höjs den administrativa avgif-ten till 197 kronor medan inträdesavgift och årsavgiftbehålls oförändrade.

Den, som har erforderliga nautiska kunskaper ochskaffat sig tillräckliga färdigheter i att segla bark, blir för-ordnad som ”godkänd styrare”. Han eller hon får däref-ter fritt utnyttja barkarna inom ramar som Marinmuseumoch CBE ställt upp.

Samverkan med Blekinges båtklubbarCBE behöver rekrytera fler aktiva seglare och erbjudermedlemmar i båtklubbar och privatpersoner att pröva påCBE verksamhet. Det lämpligaste är att anmäla sig tillutbildningsseglingarna, men det går också bra att delta ikappseglingarna. CBE är också öppet för ett mera orga-niserat samarbete med någon av länets båtklubbar. An-mälan om deltagande kan göras på enklaste sätt till någoni Flaggen (CBE styrelse).

Förhyrning av barkarnaCBE erbjuder privatpersoner och företag att hyra en ellerflera barkar med besättning för upplevelser utöver detvanliga. Det kan vara kappsegling, en segeltur runt ör-logsstaden, teambuilding eller något annat upplägg enligtkundens önskemål.Vi erbjuder tre timmars verksamhet, inkluderande rigg-ning, två timmars segling och återställning. Företag beta-lar 1500 kronor per båt för tre timmars utnyttjande ochprivatperson 600 kronor. Till detta kommer ett medlem-skap i CBE, som är ett försäkringsvillkor. Närmare upp-gifter lämnas av Flaggkapten Ulf Söderström.

FlaggenCBE styrelse utgörs av:- Torbjörn Haraldsson, eskaderchef- Ulf Söderström, flaggkapten- Ingemar Palm, flaggadjutant- Lasse Larsson, sekreterare- Lars Haller, skattmästare, [email protected]

070 95 25 501- Per-Anders Nygård- Jörgen Svensson, Marinmuseum .

Välkomna till Carlskrona Båteskader


En del av världsarvetUnder vintern svarar personal från Marinmuseum för barkarnas underhåll. Sommartid ligger de förtöjda in-vid museet på Stumholmen. Segel och annan utrustning förvaras i Slup- och barkasskjulet. Inom CBE råderen härlig stämning, då medlemmarna samlas inför årets seglingar. Det är en stor förmån att få segla dessabåtar från 1800-talet, att hissa loggertseglen, lossa gigtågen, släppa förtöjningarna, låta seglen fyllas av vin-den och känna sig som en del av världsarvet.

CBE hemsidaPå CBE hemsida, www.cbebarkarna.se hittar ni all aktuell information.Är Du medlem i Flottans Män och har vägarna till Karlskrona, ta chansen att segla med dessa unika segelbåtar.

Foto Lars Haller

Efter kappseglingen är det gott med en kopp kaffe. Es-kaderchefen, Torbjörn Haraldsson, längst till vänsteroch därefter Kent Isaksson, Marie Afzelius, BennyLundin, Benny Forsberg, David Afzelius (med pad-dan) Lars-Erik Afzelius och Per-Anders Nygård

Benny Forsberg och Per Berg kontrollerar riggen

De tunga loggertseglen bärs ombord. Här Ulf Söderströmmed focken på axeln

Barkarna förtöjda vid Slup- och barkasskjuletpå Stumholmen. I bakgrunden robotbåten Väs-tervik och fullriggaren Jarramas

VÄLKOMNA!Lars Haller



KORSORD Lösning Korsord 2 2015

Korsord 3 2015

Det blir som vanligt två priser (sjömanspussel)ur Jonny Ekdahls produktion.Vinnare denna omgång är:Björn Naeslund, StockholmPer Henriksson, Linköping

GRATTIS!Korsord nr 3-2015 har som vanligt konstruerats avGustav KarlssonSenast den 31 oktober vill jag ha Din lösning under adress

Redaktören Flottans MänFörfattarevägen 9371 63 LYCKEBY

Jonny Ekdals produktion


Tel: 08-500 121 40

www.swedmotor.se, [email protected]

Ett tryggt val!MTU's motorer är konstruerade för maximal driftsäkerhet ochtotalekonomi. Detta har gjort MTU till en av världens ledandeleverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett kom-plett sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckandeservicenät erbjuder vi såväl prestanda som trygghet.



Lokalföreningarnainformerar

Region Nord

SundsvallI denna del av landet har det inte hänt myck-et sedan sist. Föreningens samtliga medlem-mar, liksom den övriga befolkningen i lan-det, har letat och längtat efter den svenskasommaren, som vi så väl behöver. Juni, juliförsvann, tyvärr i en lång, kall och blåsigperiod. Därför var det roligt, att vår som-markryssning med M/S Medvind, den 25juli, fick ett sådant strålande väder dennadag. Nu var det sommar. Ett 50- tal med-lemmar med respektive samt kamrater frånSkeppargillet samlades på kajen vid farty-gets avgång. Vår ordförande Cave Johans-son hälsade oss välkomna, varefter gästernaförsåg sig med mat från den stora sjöbuffén.Mats Anderssonredogjorde för regionmö-tet på Hemsö fästning den 30 augusti samtRiks 2016, som regionen ansvarar för meden kryssning till Helsingfors på 3 dagar.

Fartyget stävade omkring i vattnen runtAlnön, medan alla såg ut att njuta av dethela. Lotteriet med fina vinster fick en stry-kande åtgång. För skön musikunderhållningstod Sture Nordlund, tills vi åter angjordehemmakajen med den vackra melodin ”Manskall leva för varandra” ringande i öronen.En fin dag tillsammans med vänner ochkamrater var därmed slut.

Den 3 augusti fick Sundsvall oväntat ma-rint besök. Minsveparen M 20, som ägs avStatens Maritima museer, dök upp i ham-nen på sin Norrlandsturné. Det blev ett

skönt inslag i stadsbilden, när den 75-årigaskönheten gled in och lade till vid kaj. På sinväg till Lungön, utanför Härnösand, bunk-rade man vatten och hämtade upp två be-sättningsmän, Mats Andersson och BengtSvensson från Flottans Män i staden.Måndagen var en lyckodag för Sundsvall iallra högsta grad, då ”Giffarna” vann mot

Hammarby. Nu står närmast regionmötevid Hemsö fästning på programmet. Viåterkommer om denna utflykt.

Gert Malmqvist

Region Mitt

HaningeFM Haninge har under en tid inte varit syn-lig på dessa sidor i vår utmärkta tidskrift,men det betyder inte, att verksamheten va-rit begränsad, snarare tvärtom. Energin harmed vår omvalde ordförande Lars Engwall iledningen fokuserats till våra traditionellaaktiviteter, där övriga styrelsemedlemmargått i Lars fotspår inom samtliga områden.

Återkommande aktivitet sedan många århar bowlingen varit med Jan H Abrahams-

son och Sven Loman som sammanhållande.Årets vinnare blev Kjell Karlsson, som återfår ansvaret att härbärgera vandringspriset,en imponerande pokal på sockel. I vatten-övningshallen på Amf 1 på Berga har varjemåndag kamraterna badat bastu och sim-mat, för flertalet har kanske skrönorna ibastun prioriterats före skrotkammarenspinoredskap. I bassängen har ansvariga frånregementets idrottsavdelning avdelat några

banor för FM, banor som av de aktiva befä-len vid regemente och flottilj döpts, kanskeinte utan anledningen, till Antikrundan.Mest imponerande var förra årets luciasim-ning, där Sixten Persson med ljus på huvu-det simmade i täten med sångarna simman-de i formation Erik sjungande mångstäm-migt luciasången. I hemliga val utses ocksåårets Baddare, som dekoreras med officiellttecken på årsmötet. Årets Baddare blev


Hans von Konow med motiveringen: ”SåvälHans skrönor i bassängen, som hans crawl-simning håller önskvärd hög kvalitet”. I bas-sängen går Hans i Lars Engwalls fotspår etyLars också varit framstående dykare inomPolisen. FM Haninges badmästare KentMelander leder i Lars anda simmarna motallt högre höjder och 12 kamrater har avlagtprov för simborgarmärket, ett prov somplaneras återkomma årligen.

Kamratskap kräver, att brödet bryts till-sammans, varför gemensamma måltider ar-rangeras varje månad i Västerhaninge gamlatingshus. Skaffningen står betrodda kamra-ter för. Här skall särskilt nämnas Ove Jons-son som stått för mycket av handpålägg-ningen. Avseende ärtsoppan så härstammarinte Oves recept från byssan på regalskep-pet Vasa, Ove har dock inhämtat miljönfrån skeppet fast under detsamma under sinaktiva dykartid. Jan Hardy Abrahamssonstår tillsammans med Hans von Konow fördekorationer, mat och idéer. Hans är ocksåinitiativtagare till dessa populära samman-komster i Tingshuset. Abbes sjömanskapkräver att hissad signal alltid harmonierarkvällens meny. Trogen barmästare är vårordförande Lars, som med polisiär skärpaordnar kön till baren i vilken ordförande för

Tränar på Berga

Nynäshamns FM ofta har intagit en fram-skjuten placering. Många är härutöver dekamrater, som stödjer iordningställande,dukning, städning m.m.Fartygsbesök och information om kom-

NorrköpingPlanenligt genomförde vi vårens båda ut-flykter till resmål med typiskt marina för-tecken. Vid första resan styrdes kosan åtnorr, där 10 FM-kamrater i privatbilar tors-dag den 16 april drog iväg för att besökaMusköbasen. Vi hade en intressant dag idenna enorma och imponerande anläggning,som numera även omfattar en hel del civilverksamhet.

Fredag den 8 maj var dagen för nästa resaoch den här gången var det sydlig kurs somgällde, eftersom resmålet var den vackra ör-logs- och världsarvsstaden Karlskrona. Vivar 15 resenärer som i tidig otta startade fär-den mot Blekinge i två inhyrda minibussar.Tyvärr fick resan ganska snart ett abruptoch ofrivilligt stopp och den snöpliga orsa-ken till avbrottet, visade sig vara soppa-torsk i en av bussarna.

Den försening och de kostnader, somblev en följd av uthyrarens försumlighetmed tankningen, gjorde, att vi hade ettgynnsamt förhandlingsläge, när det skullegöras upp om slutpriset. Resultatet blev attdeltagarna kunde inkassera en liten återbe-talning, av den erlagda reseavgiften.

Resans huvudmål var Marinmuseum ochdå i första hand, den relativt nyöppnadeubåtshallen med HMS Neptun som sin mestframträdande attraktion. Alla var myckettillfreds, inte minst med den speciella upp-levelse, som den submarina miljön innebär.Detta ”Årets museum 2015”, med sin

fängslande förmåga att underhålla sina gäs-ter, är verkligen väl värt att ägna en längrevisit, men på grund av fadäsen med bussen,blev tyvärr tiden för vårt besök lite i knap-paste laget.

Dagens lunch valde vi att inta i museetsrestaurang, Skeppsgossen, som frestadeoss med välsmakande kroppkakor. Vi hannäven med att besöka båtbyggarskolan i dennärliggande lokalen. De välbekanta dofterav linolja och fernissa, som mötte oss när viklev in i verkstadshallen, vittnade om denlevande varvsverksamhet med träbåtar un-der byggnation eller renovering, som är endel i det praktiska skolarbetet. Innan hem-färden blev det en kortare stadsrundtur,som avslutades utanför Ulrica Pia, där vi påsedvanligt sätt hälsade på gubben Rosen-bom.

Vid riksårsmötet i Västervik den 22-24maj deltog undertecknad tillsammans medWilly Almberg och Jan Knutsson som re-presentanter för Norrköpingsföreningen.Vi valde att begränsa vårt engagemang tillatt bli en endagsförrättning under lördagen.Den tiden räckte bland annat till att konsta-tera, att våra småländska FM-kamrater, till-sammans med Västervik Resort, hadeåstadkommit ett trevligt och välordnat ar-rangemang i den fina anläggningen vid Ly-singsbadet.

Robert Hillgren

HemmaverksamhetLördag den 25 april var det dags för vårliguppsnyggning av den lilla parken, så att denmed högburet huvud kunde möta nyfiknablickar från sommarens besökare. Efter välförrättat värv kopplade trädgårdsarbetarnaav med fika och en stunds trevligt umgängei Marinlokalen.

Vårens sista måltidsträff inleddes somvanligt med att ordföranden gav en kort lä-gesinformation, där han även hälsade ett parnya medlemmar välkomna. Under tidenhade kvällens kocklag dukat fram en utsöktgod pyttipanna med ägg, som föredömligtserverades med gulan intakt. När jag råkadekläcka ur mig en kommentar om den klassis-ka uppfattningen, vad gäller lämplig ägg-konsumtion för äldre personer, fick jag enuppläxning av doktor Gunnar Lindström,som lägligt nog kom förbi efter besök vid defyllda fatens bord.

Han talade sig varm för äggets förträfflig-het som livsmedel och att det enbart är po-sitivt, att låta flera ägg ingå i den dagliga kos-ten. Vi fick lära oss, att ägg, med undantagför C-vitamin, innehåller den absoluta mer-parten av våra livsnödvändiga näringsäm-nen. Tack Gunnar! Det kändes bra att blitagen ur den villfarelsen.

Det här var kvällen före himmelsfärdsda-gen och det blev en helgdagsafton, som komatt gå i ”Gamla Norrköpings” tecken, därWilly Forsström från Norrköpings Spår-

mande försvarsbeslut/inriktning väntar. Välmött alla som vill trivas i kamraters lag.

Christer Widgren


SödertäljeVåra stora festligheter på Notholmen, Sill-frukosten 13 juni, samt Midsommarfiran-det, i stort sett regnade och blåste bort, ty-värr. Vi tar nya tag och hoppas på kräftski-van den 22 augusti.

Vi får istället glädjas åt att vi hade besökav marint fartyg, som utnyttjade vår bryggaför natt- förtöjning.

Lennart PerssonFärja från Amf 1 vid Notholmen

Region Syd

Tisdagen den 19 maj var vi en grupp frånFM Karlshamn som besökte Marinmuseeti Karlskrona och Ubåtsmuseet. Till alla er,som vill besöka detta mycket fina museum,vill jag tala om, att ni kan parkera på Batal-jon Sparres plan. Där finns en speciell par-kering. När vi var där, fanns det inga parke-ringsautomater, vilka nu är beställda, vetjag. Tag då ert registreringsnummer på bilenoch meddela detta i kassan på museet, så fårni betala avgift där. De skriver då upp namnoch reg.nr, så att ni slipper att gå tillbaka tillbilen.

Det blev en trevlig visning med guide påUbåtsmuseet. Vi hade deltagare, somtjänstgjort på HMS Neptun i gruppen, så vifick lite mer information, än vad guidenkunde ge. Det, som verkligen är irriterande,är att vi inom Flottans Män skall betala ettpar tusen kronor för att få uppleva detta.Försvarsmakten har ett avtal, som vi tyvärrinte får utnyttja.

Alla vi Karlshamnare, som deltog iRiksårsmötet, tackar både arrangörer ochalla kamrater för en trevlig samvaro.

Väl hemma igen startade vi våra förbere-delser inför vår nationaldag den 6 juni. Detvar som vanligt stor samling av olika fören-ingar på Stortorget i Karlshamn. Främst iledet marscherade Karlshamns Musikkåroch efter dem kom Flottans Män tillsam-mans med Ankarets kvinnliga medlemmar.

Karlshamn

Ärtsoppesegling

vägsmuseum, visade filmscener, som spe-lats in i vår stad under åren 1938 till 1946.

Den närmare en timma långa filmen varen proffsigt gjord sammanställning av urvalfrån en stor samling gamla Norrköpingsfil-mer. Anmärkningsvärt är, att det redan påden tiden handlade om färgfilm. Willy sattedessutom extra färg på föreställningen medkunniga och vägledande kommentarer till devyer och historiska tilldragelser, som pas-serade på vita duken.

Inte helt oväntat blev grabbkvällen den 3

juni en grillafton. Försommarkvällen var re-jält blåsig, varför glödhärdarna placerats i lämellan huskropparna. Efter en stunds kö-ande i aptitretande grilldofter, var det dagsatt med såväl kött som korv på tallriken,bänka sig vid borden i matsalen, för att somavslutning på säsongen avnjuta resultatetav grillkockarnas ansträngningar. En väl-komponerad potatissallad, men även öl ochsnaps för de som så önskade, bidrog till attgöra smakupplevelsen komplett.

Med hopp om att er sommar har levt

upp till förväntningarna, vill vi östgötarönska alla en angenäm höst. Samtidigt häl-sar vi övriga föreningar i Region Mitt, väl-komna till den sedvanliga femkampen, somi år utspelar sig i Norrköping, onsdag den 16september.

Bosse Petersson


KarlskronaÅret 2015 inleddes med ett medlemsmöteden 15 januari, då kaptenen Peter Fjellvindhöll ett intressant föredrag om sin tjänstgö-ring i Norge vid Nordiska Battle Lab i Bodö.

Vid mötet den 12 februari gästades vi avchefen för Marinbasen, kommendör ErikAndersson, som informerade om, vad somär på gång i Försvarsmakten, i Marinen ochinom Marinbasen. Det utökade försvars-samarbetet med Finland samt behovet avytterligare försvarsanslag betonades.

Årsmötet hölls den 12 mars med ett tret-tiotal kamrater närvarande. Styrelsen om-valdes i sin helhet liksom valberedningen.Avgående klubbmästaren Kristoffer Karls-son avtackades för sina insatser och nyval-de klubbmästaren Ingvar Stenmark hälsadesvälkommen. Årsmötet avslutades med enutsökt trerätters måltid. Vid styrelsenskonstituering valdes Göran Kullving tillvice ordförande efter Per Nejdefelt, sompå grund av andra engagemang avsagt sigåterval.

Lokalföreningenskonferens för FM Re-gion Syd genomfördes 13-14 mars i Fylgiapå Skönstavik, varvid webbmaster Bo-IngeAndersson informerade om FM hemsidam.m. Vidare informerades om Riksårsmötet2015 i Västervik 22-24 maj.Kompetenskatalog inom FM diskuterades.Vår styrelse ställer sig minst sagt frågandetill behovet av denna katalog.

Föreningen har gjort ett välbesökt studie-besök på Litorina båtbyggarlinje. LärarenNils Göransson gav en professionell pre-sentation av verksamheten. Utbildningensker under en treårsperiod. Eleverna fårsom första uppgift att tillverka en verk-tygslåda för att därefter lära sig byggteknik,materialval och verktygslära. Eleverna kanbygga sin egen båt eller reparera ägd båt.Ordföranden tackade Nils Göransson för enutomordentlig presentation och överlämna-de som tack en bok med marin anknytning.Efter besöket på Litorina förflyttade vi osstill Fylgia, där klubbmästaren bjöd på en

delikat måltid med kroppkakor och tillbe-hör, som skänkts av vår medlem Olle Hjort.

Den 19 maj genomfördes föreningensvårresa, som styrdes mot Danmark ochHelsingör. Ett femtiotal medlemmar hadehörsammat inbjudan. Efter överfart till Hel-singör besöktes M/S Museet för sjöfart.Detta är byggt i tidigare skeppsvarvetstorrdocka. Det är ett mycket imponerandeoch nydanande museum, som rekommen-deras. Efter museibesöket intogs lunch påen av Stengardes trevliga restauranger. Vihade tur med vädret. då vi fick ett uppfris-kande regn över oss på promenaden till res-taurangen.

Vid Riksårsmötet 2015 i Västervik del-tog ordföranden och kassören med respek-tive. Vi framför härmed vårt tack till arrang-erande förening.

Bussresa till Helsingborg/Helsingör. Gruppen samlad framför Kronborg slott iHelsingör. Foto Bo Inge Andersson

Vi var ett tjugotal. Ordförande och vice ord-förande marscherade främst med FM-flag-gan och svenska flaggan. Med i tåget varockså hemvärnet och efter en marsch genomstaden ställde vi upp i Rosengården. Härhölls tal av kommunens representant. Vårakamrater Sewe och Bosse förberedde undertiden ett grillparty vid vårt föreningshus,där vi sedan samlades. Det grillades korvoch kött, som serverades med potatissalladoch till kaffet bjöds tårtor gjorda av en An-karflicka och av vår ordförande. De för-tjänstmedaljer, som inte kunde delas ut iVästervik, utdelades under denna dag. Gla-

da och styrkta av gott kamratskap avsluta-des mötet under sen eftermiddag.

Vecka 29 är det alltid Östersjöfestival iKarlshamn. Hela staden stängs av och tu-sentals personer kommer till oss. Ett av destora arrangemangen är ”ärtsoppeseglinng-en”, då det tävlades med blekingsekor. Flot-tans Män spelar en stor roll i detta då viansvarar för ärtsoppan och den tillika godadrickan efter loppet. Det var ett strålandeväder, vilket är sällsynt denna sommar ochett trettiotal båtar startade. Vinden var gan-ska svag och den vände hit och dit. Iblandsåg det ut, som besättningen skulle behöva

sitta och blåsa på seglet för att få fart. Välefter loppet kommer alla besättningsmed-lemmar till vårt hus för att inta sin lunch ochdet delas ut priser till vinnarna. Vi hade dåredan förberett oss och tillagat soppan påmorgonen och såg till att allt var klart tillnämnda lunch.Med fint kamratskap så går allt att ordna.Tack alla kamrater som deltog.

Vid pennanRolf Pärlhem

Vår traditionella grillfest genomfördes den13 augusti i strålande sommarväder ochmed ett stort antal deltagare. GrillmästarnaIngvar Stenmark och Erling Gustavssonbjöd här på fantastisk grillmeny, som sentkommer att glömmas. Bartendrarna ArneAskeroth och Göran Kullving gjorde enminst lika uppskattad insats för kvällenstrevnad. Ett stort tack till de medlemmarmed damer som engagerade sig i festens så-väl förberedelser som återställande. Kas-sörskan Evy Petterssons glada skratt hjälp-te många deltagare att komma över förtretenför festens kostnad.

Med handen på pennanHans Pettersson


TrelleborgFlottans Män i Trelleborg hade sitt vårmöteden 7 maj och ett tretiotal medlemmar intogsina platser för att höra Rolf Pärlhem frånFlottans Män i Karlshamn berätta om Flot-tans spisordning på1500-1700-talet, vilketvar en intressant jämförelse, med vad somserveras och tilldelas på våra fartyg i dag.Besättningarna på de stora linjeskeppenoch krigsfartygen var mellan 400-500 man,vilka skulle utspisas flera gånger om dagenmed den tidens tilldelning och tillagning.Kocken var inte uppfunnen vid denna tid,utan de som hade handlag för matlagningintog sin plats i fartygets byssa (kök) ochgjorde sitt bästa av råvarorna, som varmycket begränsade och bestod av kött, fisk,smör, salt och bröd. Tilldelningen av öl vartre liter och till detta kom 12 cl brännvin omdagen. Ett stort problem var bl.a. att lager-hålla färskvatten ombord. Sjömännen blevundernärda och sjukdomar förekom ofta. Idag ökar sjömannen i vikt, när stjärnkockar-na ombord utfodrar dem med goda och nä-rande måltider. Rolf avtackades och klubb-mästaren hade tillagat en god middag, somvi njöt av

Vid pennanGöte Lindberg

Junimötet besöktes vi av Bruno Lindquistfrån FM i Malmö!

Han visade bilder och berättade om ka-nonbåtarna på Titicacasjön! Ett smått”vansinnigt” projekt! Peru beställde i Eng-land två kanonbåtar som var klara år 1861.De packades ner i trälådor för att fraktas tillSydamerika med båt. Lasten bestod av 2766 bitar och två vevaxlar, totalt 210 ton.Första sträckan gick med järnväg, men se-dan skulle denna enorma last fraktas vidaremed mulor 350 km upp i bergen till 3 810meter över havet! Ingen låda fick väga merän 350-400 kg, eftersom mulorna inte orka-de med mer last. Under oerhörda strapatseroch jordbävningar, revolter och strejker lågexpeditionen nere många gånger, men 1869hade så många delar kommit fram, att köl-sträckningen kunde äga rum. Yavari sjösat-tes i december 1870. Senare kom systerfar-tyget Yapura.

År 1914 ersattes Yavaris ångpanna meden 4-cylinfrig Bolinder, idag världens störs-ta och äldsta fungerande tändkulemotor.Yavari är idag en last och passagerarbåt påTiticacasjön.

Flottans Män i Trelleborg inbjöds avFörsvarsmakten att delta i en rekryterings-kampanj i Ystad i samband med Nordiska

marina kadettmötet den 5 till 9 augusti. Viantog inbjudan med glädje och bemannadeett anvisat tält under alla fyra dagarna. Detmyllrade av folk, som skulle se på alla skol-och krigsfartygen från de nordiska länderna,lyssna på marschmusik och se alla parader istaden. I vårt tält stod en modell av ubåtenGotland, som drog många blickar till sigdock utan att kunna konkurreramed den rik-tiga Gotland, som låg en bit bort vid kajen.Vid visningarna ringlade köerna långa, vän-tetiden att få komma ombord på ubåten lågpå mellan 1,5 till 2 timmar!

Detta fina arrangemang sammanföll medYstad Military Tattoo, vilket naturligtvisdrog massor av folk till staden!

Resultatet av kampanjen är lite svår attbedöma, men ett dussin intresseanmälning-ar fick vi in och vi fick ut vår information,om vilka vi är samt en mycket god PR förFlottans Män!

Det blev fyra mycket lyckade dagar ochsamtidigt framför vi ett tack till JennySvensson på Sjöstridsflottiljen i Karlskronaför hennes stora arbete att samordna ochdirigera detta stora arrangemang!

Veikko Bern

Yavaris idag

VästervikRiksårsmötet i Västervik fungerade ut-märkt ur lokalföreningens synpunkt.Den återkoppling, vi fått, har visat, att del-tagarna uppskattat våra arrangemang. Kaf-fet i samband med förbrödringsmiddagenvar den miss, som något sänkte modet påoss. Men den missen gör vi inte om.

Vår verksamhet i lokalföreningen avslu-tades med sommarlunchen. Den intogs i år ivår Marinstuga som grillfest. Förre för-bundsordföranden Gunnar Bengtsson un-

derhöll oss med en historia från gamla tideroch inbjöd oss till Händelöpsdagen i mittenav juli.

Sommaren var till att börja med mycketvarm. Men andra veckan i juli så kom regnoch kyla, precis under Visfestivalsveckan.En av de sista riktigt varma och sköna som-mardagarna i början av juli kom M20 på be-sök till Västervik. M20 byggdes som min-svepare på Neglinge varv 1941. Sedan desshar hon varit både navigations- och kadett-

fartyg. Till Västervik kom hon från Gotlandoch lade till vid Skeppsbrokajen i vår stad.Vi såg henne redan, när hon gick igenomSpårösund. Kamraterna ombord intog enhärlig italiensk middag på en av våra hamn-krogar.

Men Västervik var speciellt gynnade i år.Vi fick nämligen ett flottbesök till. Det vardet kulturmärkta museifartyget T56, somangjorde stadens Skeppsbrokaj den 7 au-gusti. Besöket fick stor uppmärksamhet i


både lokalpress och bland befolkningen.T56:ans besättning mottags av FlottansMän och det blev bricklunch på Stadshotel-let och därefter en promenad ut till Väster-viks Museum för att bese Marsutställning-

T56:an vid Skeppsbrokajen i Västervik.

Sofia Cerny, T56, som skötte signalernamellan bryggan och maskin samt vår med-lem Birger Rydberg, gammal torpedbåts-maskinist.

en. Så blev det fika i vår Marinstuga. Påkvällen följde grillfest på Hotell Fängelset,där merparten av besättningen bodde. Besö-ket fick stor uppmärksamhet i vår stad, därbåde lokalbefolkning och turister slöt uppvid ankomsten och ännu fler vid avgångentill Fyrudden och Harstena. Fyra lyckligamedlemmar i vår förening fick följa med påturen till Fyrudden. T56 ligger normalt på

Gålöbasen. Hon ägs av Stiftelsen Motor-torpedbåten T56 och sköts om av vänför-eningen, som tar hand om skötsel och drift.Det finns möjlighet att hyra båten för ettevenemang eller en utflykt.

Christer Warfvinge

När detta läses närmar sig hösten, kanskemed stormsteg. Oavsett vad vi tycker omdetta, så har vi inget val. Att klaga är ingenidé, det är ändå ingen, som bryr sig. Hur detblir, har vi ingen som helst aning om, menhur det varit, har vi däremot bra koll på.

Första veckan i maj genomfördes en se-dan länge planerad resa till Karlskrona. Re-sans första dag inkluderade ett planerat be-sök på Örlogsvarvet. På initiativ av vår emi-nente guide, Hans Pettersson, bjöds vi ock-så på en guidad tur i staden och detta väckteen del minnen av olika slag. Vi hann ocksåmed ett besök i FM:s lokaler i Skönstavik.Dag 2 ägnades åt Marinmuseum med tillhö-rande ubåtsmuseum.

Den 12 maj besökte några av våra med-lemmar FM Varberg. Varbergsföreningenhade bjudit in förre marinattachén i Ryss-land, Christian Allerman, som talade överämnet ”Vart är Ryssland på väg”. Det bleven intressant genomgång, som väckte mångafrågor, varav många besvarades.

Den 16 maj avhölls vår sedvanliga vår-fest. Vi hade äran att få se 11 medlemmarfrån vår danska vänförening. Detta utbyteägde nu rum för 68:e gången. Utbytet inled-des som vanligt med ädel tävlan i olika gre-nar, boule, luftgevärsskytte och, nytt för

året, skjutning med slangbåge. Samtligagrensegrar gick till FM Halmstad. Minblygsamhet förbjuder mig att tala om, vemsom är FM-mästare i vår nya gren, slangbå-geskjutning. När segrare korats och belö-nats, avåts en eminent grillbuffé med diver-se tillbehör. Därefter blev det glam, lite dansoch sång, både skönsång; och tvärtom.

Vid Riksmötet i Västervik deltog fyra

medlemmar från Halmstad och vi hade ab-solut inget att klaga på. Alltid mycket trev-ligt att träffa gamla, och nya, kamrater.

Vår nationaldag firades på sedvanligt sätti vår stuga. Vi kunde, även i år, konstatera,att det finns plats för många fler.

Den mycket traditionella sommarfågel-skjutningen hos vår vänförening I KongensLyngby gick av stapeln söndagen den 14

Region Väst

Halmstad

Öppet hus


juni. Vi var 16 medlemmar, som lämnadeHalmstad och lika många återvände. Vi väl-komnades på sedvanligt sätt med vänligtbemötande, röda pölser m.m. Efterföljandeskjutning blev mycket jämn, tre grensegrarvar. Vår förening har tagit många grensegrargenom årens lopp. I årets skjutning händedet sig för första gången, att en kvinnligmedlem från Halmstad tog en grenseger,detta genom Malin Lauksteins. Efter ge-nomförd skjutning och prisutdelning åt videlikata smörrebröd med diverse tillbehöroch hade allmänt trevligt.

Söndagen 2 augusti genomförde vi ”Öp-pet Hus”. De tre senaste åren har detta ar-rangemang haft lite större omfattning, mennär nu Najaden lämnat (sålts till Norge)återgick vi till föreningens långvariga tradi-tion med ”Öppet Hus”. Temat var ”Mariti-ma föreningar i Halmstad förr och nu” Dettahade dokumenterats via ett bildspel. Enmindre utställning med fartygsmodellermed Halmstadsanknytning visades medbenäget bistånd av Hallands Konstmu-seum. I arrangemanget deltog representan-ter för Najaden Vänner och Kranens Vän-ner. Sånggruppen Gubbröran stod för enmycket uppskattad underhållning och väd-ret var helt på vår sida.

Sommarens aktiviteter avslutades sönda-gen 9 augusti med ett välbesökt kvartalsmö-te, där 10 % av våra medlemmar deltog.

Slangbågeskjutning

Gör gärna ett besök på vår fina hemsida.Bl.a. kan man, på det senaste inlägget på”Öppet forum”, få lite återkoppling till dendanska kultfilmen S/S Martha.

Nu ser vi fram mot höstens aktiviteter,intressanta föredrag på våra kamrataftnar,höstfest med helstekt gris och sist, men inte

minst, våra två städdagar i början av okto-ber. Aktuella höstföredrag presenterades inr 2 av denna tidning.Vi ser nu fram emot en trevlig höst.

Väl mött i stuganKjell A Jönsson

Jönköping

Flottans Män på utflykt till Visingsö. I första ledet, fyra från vänster, i mitten, står de fyra Visingsöpojkarna, som arrangerat Vårutflykten.Fyra från vänster Wilford Strandsäter, en gång värnpliktig sjöman på jagaren Småland, Per-Erik Ohlin, värnpliktig sjöman på minsve-paren Hisingen, Janne Moberg, minör på minsveparen Dämman och Per Åke Strandsäter värnpliktig maskinist på minfartyget Älvsnab-ben.


Något av terminsavslutning präglade dentraditionella S.O.S-träffen vid Vätterbrin-ken invid Roddarnas klubbhus i midsom-marveckan. Ett 15-tal medlemmar, någramed sin respektive, smakade på sill och ost.Som vanligt spelades det på kornett ochtrevliga minnen bjöd de närvarande varan-dra på där vid det vackert uppdukade lång-bordet i den trevliga klubbhuslokalen, somFlottans män i Jönköping fått låna avRoddarklubben.

Många tacksamma ord skänktes dentrevliga utflykten, som Flottans Män gjor-de till Visingsö under maj månad, då ett 30tal medlemmar fick lyssna på Visingsögrab-barnas berättelser från Vätterpärlan Vi-singsö. Frågan är om inte Jönköpingsfören-ingens funnit essensen i sin verksamhet istudiebesöken – denna gång i de östliga de-larna av Jönköpings kommun.

Nu ser föreningen fram mot den nalkandehösten med frisk bris.

Leif Aljered

S.O.S-träffen vid i Roddarnas klubbhus samlade ett 15-tal medlemmar i midsommarveckan.

Karlstad -Värmland

Här i Värmland har vi väntat på sommaren,vilket även ni andra säkert gjort. Kanske ärden nu på väg. I skrivande stund börjar vär-men komma äntligen.

Innan sommarvilan genomförde vi givet-vis traditionsenligt vår landstigning medTpbS 276. Som vanligt drog vi ut i denvackra skärgården och landade på VästraLångholmen, där klubbmästaren Göranmed assistans av Magnus dukade upp fören god måltid. Det blev som vanligt en finkväll som inledning på sommaren.

Vi har haft fint besök under några dagar ijuli, då vi besöktes av OstindienfararenGötheborg. Hon gjorde för första gångenen rundtur i Vänern och i Karlstad låg hontre dagar. Antalet besökande var mycketgott. Hon låg precis vid vårt klubbhus, såvi kunde på bekvämt avstånd följa, hurmånga besök hon hade. Jag har nog aldrigsätt så många bilar på parkeringen. Det varimponerande att se henne glida in till kaj.

I början av september inleder vi höst-vinter-vår aktiviteterna med förhoppningom, att vi får många deltagare på våra ar-rangemang. En relativt lugn sommar börjargå mot sitt slut.Med hälsningar från Solens stad

Bert Ågren

Göthebrg på väg in i hamn. Foto Bert Ågren

Orkester mötte påkajen. Foto Bert Ågren


43 medlemmar kom till årsmötet 2015, somhölls 30 mars. Efter parentation över tvåmedlemmar, som avlidit under 2014, togmötet fart. Fem klubbnålar utdelades tillnya medlemmar och hela elva veteranteck-en tilldelades förtjänta medlemmar. Verk-samhetsberättelsen, årsredovisningen ochrevisionsberättelsen för 2014, samt budgetförslaget för 2015, lästes upp och samtligagodkändes av mötet. Information gavs omkommande aktiviteter som Riksårsmötet,räksafarin och familjedagen i juli. Det fannsockså intresse för en resa i höst till Marin-museet i Horten.

I valen till styrelse blev det omval påsamtliga valbara platser. Styrelsen har ut-sett två hedersledamöter, Arne Johanssonoch Bengt Svanberg, som fick ta emotblommor, diplom och bordsstandar. Underkvällen höll Lysekilsbördige, kapten Hans”Ubåts-Hasse” Karlsson (ordförande FMMalmö) ett mycket uppskattat föredragom svenska marinens utveckling – 50 år på50 minuter. Mötet avslutades som brukligtär med ärtsoppa, korv, punsch, pannkakor,kaffe och kakor.

Mot alla väderprognoser blev åretsRäksafari med Windros, en succé. Vädretsmakter tog hänsyn till denna utflykt ochhöll inne med att släppa loss regn ochstorm.

När kapten Ingemar Johansson anlöptesödra hamnen i Lysekil kl 10.00 lördagen

den 30 maj, hade ett sextiotal FM medlem-mar med anhöriga samlats på kajen för em-barkering med destination Mollösund. I lättöstanvind och lite solsken gick färden överGullmarsfjorden förbi Islandsberg och Gull-holmen, genom Gullholmehalsar och vidareut genom Kråkesundsgap till Mollösund.Lagom inne i skyddad hamn kom en rejälmen kort regnskur, som snart bedarrade ochsolen tittade åter fram. På kajen stod vårguide, Ann-Sofie Bernhardsson med perso-nal, som på ett mycket proffsigt och under-hållande sätt visade oss runt på Hembygds-museet, museisjöboden och museiaffären,Sigurd Olssons hus ”Sigurdes”, en väl beva-rad gammal handelsbod med alla tidsenligadetaljer gott förvarade.

Efter att vid kajen avnjutit en fantastiskräkmåltid och steward Yvonne öppnat till-gången till barens förfriskningar, lämnade vi

Lysekil

Hedersledamoten Arne Johansson mottar diplom, blommor och standar av ordförande

Medlemmar mottar veterantecken

det pittoreska Mollösund. Vinden hade nuvridit till västsydväst och ökat till cirka 10-12 m/sekund, varvid färden hem i stort settgick inomskärs, över Ellösfjorden och uppgenom den trolska kanalen Vägeröd ränna.Det blev en tur inomskärs i frodig bohus-länsk vårstämning. Stämningen ombord varhög och förutom lokala medlemmar, hade viFM-kamrater från Karlstad, Göteborg ochVarberg ombord, som alla blev mäkta impo-nerade över den magnifika naturen. Samtligadeltagare var mycket nöjda och tackadekapten Johansson med steward Yvonne fören mycket trevlig tur i en mycket fin båt.Med kamratliga hälsningar FM Lysekil

Van Carlzon


VarbergSkeppskvällTill vårens sista skeppskväll hade vi detstora nöjet att välkomna kommendörkap-ten Christian Allerman, som med sina ge-digna kunskaper berättade om Ryssland.

Christian har i sin karriär bl.a. varit ma-rinattaché i Moskva vid flera tillfällen medstor insikt i, hur Ryssland tänker och agerarmilitärstrategiskt och politiskt. Vi var alladjupt imponerade av den kunskap och deerfarenheter, som delgavs oss under kväl-len. Vi fick höra om en mycket intressantmen samtidigt skrämmande verklighet somutspelas vid våra gränser, runt våra kusteroch i luftrummet.

Ett stort tack Christian för Din mycketintressanta presentation!

Vid denna skeppskväll deltog ävenmedlemmar från FM Halmstad med ord-förande Kjell Jönsson i spetsen, vilket viuppskattade.

RiksårsmöteÅrets riksårsmöte i Västervik arrangeradesmed bra möten och trevlig kamratskap.Tack till FM kamraterna i Västervik för etttrivsamt årsmöte. Undertecknad och JanSteinbach representerade Varberg.

Besök hos FM LysekilManne Österberg och undertecknad besök-te FM Lysekil 30 – 31 maj för att delta vidräksafari med besök i Mollösund. Det varen mycket trevlig aktivitet, där många med-lemmar deltog. Vi besökte flera museer påMollösund, bl.a. en gammal lanthandel ochfiskemuseet, intressant med mycket enga-gerade guider. På kvällen njöt vi av en un-derbar middag med ostron och välsmakandeoxfilé, som Bert Ågren från FM Karlstadtillagade.

Vi tackar Jackie Lindebäck med fru Sigridför en mycket trevlig vistelse i det fina hu-set vid Gullmarsfjordens strand.

NationaldagenÅrets Nationaldag firades traditionsenligt iSocitetsparken med flagghissning, tal ochmusik. Alla njöt som vanligt av Bodil Hen-ningssons underbara jordgubbstårta.

LoppmarknadI vår Marinstuga dukades det till loppmark-nad den 11 juli med prylar, som skänkts avmedlemmarna. Bengt Asterling och GunnarLarsson såg till, att försäljningen ”rulladepå” med välbehövligt tillskott i förening-skassan.

Ostindiefararen GötheborgUnder helgen 30/7 – 2/8, fick Varberg ettcelebert besök av Ostindiefararen Göthe-borg, som efter salut från fartyget och Var-bergs fästning, lade till i hamnen.

Tack vare Galtabäcksskeppets bygglagmed eldsjälarna Roy Magnusson och KentAstorsson, lyckades Varberg få upplevadetta ståtliga skepp, en fantastisk upple-velse.

Varbergarna gick man ur huse för att väl-komna och besöka skeppet.

Flottans Män deltog i arrangemangetmed öppet hus i Marinstugan, där VarbergNavy Singers underhöll och serverade kaf-fe. Vi var även representerade i hamnenbredvid Götheborg med en presentation avFlottans Män för att värva nya medlemmar.

Göran Andersson

Götheborg skjuter salut

Varberg Navy Singers underhåller


Var blev årets sommar av? Vi fick en varmvecka i juli men sen då? Just nu stiger hop-pet, för augusti månad har börjat bra. Ävenskribenten har återvänt till Öresunds cirkatjugo plusgraders mestadels rena och klaravatten.

Förutom nationaldagsfirandet den 6 Juniinledde vi sommaren med ett besök hos våradanska vänner i Köge Marineförening söderom Köpenhamn. Dagen inleddes med fru-kost i deras trivsamma marinstuga belägen iKöge hamn. Därefter blev det en rundtur istaden, där Palle Nielsen visade och berätta-de om de platser, som haft relationer till osssvenskar. Han visade oss Danmarks äldstahus och besökarna fick lyssna till musik påtorget. Därefter gick färden till Köges Mini-by, där det bjöds på kaffe och där Kurt Pe-dersen visade runt bland småhusen. Besö-ket i Köge avslutades med middag i marin-stugan. Köge föreningens egna musikantersvarade för trevlig underhållning. TackKöge Marinförening för en fin dag. Vår ord-förande, Lars Linde, överlämnade FlottansMän bordsstandar som minne och tack tillordförande John Engskov.

Vi har även sedvanligt besökt Köge den 1juli med anledning av kransnedläggning vidmonumentet, som påminner om sjöslagen iKöge bukt, där vi var förlorare. Tack för enfin frukost! Vi fick även tillfälle gå ombordpå HMV815, som låg förtöjd mitt emotKöges marinstuga, där kaptenlöjtnantPer Bach Lauritsen visade fartyget frånbrygga till maskinrum, för vilket vi tack-ar så mycket.

Vårt eget sommarprogram i Kajutan påÖstergatan inleddes söndagen den 5 julimed korum av kyrkoherde Åke Svenssonoch musik av Gusten Gustafsson. Vi fickdenna dag besök av major Karl Gustav Ber-genstråhle och hans maka Anna från Halm-stad. Karl Gustav påminde om tiden, då viibland träffades på Najaden och överlämna-de en liten minnessak från den tiden.

Vår sommaröppna Kajuta på tisdagar ijuli månad var även i år välbesökt och ävennågra nya medlemmar dök upp. Men var ärvåra egna? Ibland behövs avlösare! Tacktill vår ordförande, som bakade alla våff-lor själv

En stor positiv händelse har inträffat isommar. Vi har äntligen fått förnyat vårtstaket till våra grannar, som även ekono-miskt varit med om att dela på kostnadenför materialet. Jättestort tack är vi alla skyl-diga till våra hantverkare Uffe, Hans-Ottooch Kurt för ett perfekt utfört arbete, somvi föreningen och våra grannar får glädje av imånga år. När sista spiken slogs i, bjödshantverkarna på tårta av vår ordförandeLars Linde, som förklarade staketet invigt.

Fredagen den 7 augusti hade vi en liten

men lyckad grillkväll och ett tack till Kurtoch alla andra, som hjälpte till denna ljum-ma kväll. Och även tack till Ängelholmsstad för ett praktfullt fyrverkeri som av-slutning.

Fredagen den 9 oktober blir det åter tidatt avnjuta Kurt Romares hemlagade ärt-soppa med tillbehör. Den 21 oktober har vitillsammans med F 10 Kamratföreninglyckats engagera sjökapten Peo Allard förett föredrag. Han tjänstgör som fartygschefpå Kbv 001 Poseidon, som i Medelhavetdeltar i räddningsinsatser för flyktingar.Platsen är F 10 och klockslaget 1830. Se vi-dare lokal annons!

Mot slutet en liten tankeställare. Trotts

Ängelholmatt vi är cirka 125 medlemmar, är intressetför att delta i våra begivenheter och även attställa upp och avlösa ganska klent. Den 25oktober i samband med söndagsöppen Ka-juta har vi föreningsmöte kl.10.00. Då kanvi diskutera detta problem, som nästan allaföreningar får förr eller senare. Ett strålandeexempel på frivillig insatts i vår föreningär vårt nya plank, som kommit på plats isommar.

Glöm ej vår söndags öppna Kajuta mel-lan kl 0900 och 1200.telefon 0768-494861.Besök gärna vår hemsidawww. Flottansman.se/angelholm

.Gunnar Gunnarson

Från Korum från vänster major Karl Gustav Bergenstråhle med maka Anna, kyrkoher-de Åke Svensson, ordförande Lars Linde och vår hedersmedlem kommendörkaptenVilhelm Frithz

Våra duktiga hantverkare, som fixat planket. Från vänster Hans Otto Nilsson, Uffe Bengts-son. vår alltiallo Göran Kristiansson och Kurt Romare framför del av planket

Foto Gunnar Gunnarson


Besök av US NAVYMarinens Musikkår blev den 14 juli omplanerade att istället för vaktparad spela, när marinchefen konteramiral JanThörnqvist hade besök av USA:s marinchef amiral Jonathan W. Greenert i Karlskrona. Dagen inleddes med en mot-tagningsceremoni i Örlogshamnen. Vid kvällens middag underhöll en blåskvintett och dagen avslutades med att helamusikkåren framförde Tapto vid Marinmuseet. En del karlskronabor hade turen att beskåda detta speciella tillfälle.

Musikkåren spelar ofta, när ÖB, marin/armé eller flygvapenchefen har högnivåbesök av denna typ, men då oftastvid Karlbergs slott i Stockholm. Denna gång hade marinchefen valt att visa verksamheten vid Karlskrona garnison.

MarinengenomförvaktparadI år har Marinens Musikkår genomfört25 vaktparader. Avmarsch sker frånArmémuseum, förutom när marina för-band bestrider tjänsten, då vaktparadenutgår från Skeppsholmen. Efter mid-sommar så hände just detta, när 3.sjö-stridflottiljen från Karlskrona vaktadeslottet. Det var några år sedan musikkå-ren genomförde vaktparad tillsammansmed marin personal från Karlskronamen extra festligt, när det händer. 3. sjö-stridsflottiljen gjorde ett ypperligt jobb,mycket uppskattat av många.

Joakim Berg

Joakim Berg

Musikkåren utanför Marinmuseum

Musikkåren spelar på Skeppsholmen


FödelsedagarVi hyllar

44

90 år född1925-10-09 Kapten Bengt Lindgren STOCKHOLM1925-10-28 Företagsekonom Fredrik Johansson SURTE1925-11-05 Maskinist Hans Wedin UPPSALA1925-12-08 Kommendör 1 gr Bengt Okonor STOCKHOLM1925-12-19 Stig Edin HÄRNÖSAND

85 år född1930-10-02 Kjell Jansson LYCKEBY1930-10-28 Arne Jönsson VÄRNAMO1930-11-04 Gunnar Sandberg VÄSTERVIK1930-11-11 Sjöingenjör Lars-Ivar Centerfalk GÄVLE1930-11-14 Martin Lundberg BILLDAL1930-11-15 Morgan Bornling KULLAVIK1930-12-07 Thorleif Forford VÄSTERÅS1930-12-10 Löjtnant Rune Sjölin HANDEN1930-12-11 Oscar Sjögren NYNÄSHAMN1930-12-24 Olle Nordström ENSKEDE GÅRD1930-12-28 Kommendörkapten Ture Olsson TUNGELSTA1930-12-31 Kommendörkapten Conrad Cavalli-Björkman TUNG-ELSTA

80 år född1935-10-07 Björn Ericsson ASARUM1935-10-09 Kaj Lindahl TRELLEBORG1935-10-16 Pensionär Evert Tryding STOCKHOLM1935-10-16 Olof Stäringe VÄSTERVIK1935-10-18 Kapten Sten Åke D-son Johansson OBBOLA1935-10-21 Ingenjör Erik Sigfeldt MÖLNDAL1935-10-28 Konservator Leif Roland Strinde HÄGERSTEN1935-10-29 Kommendörkapten Jan Wikberg ÖSTERSUND1935-10-31 Kommendör 1 gr Gustaf Taube LIDINGÖ1935-11-14 Karl-Erik Johansson VARBERG1935-11-23 Nils Bjällsjö VÄRNAMO1935-11-30 Knut Weiland TRELLEBORG1935-12-01 Klas Freij KARLSKRONA1935-12-02 Jarl Kihlberg GÖTEBORG1935-12-07 Polisinspektör Arne Palm NÄTTRABY1935-12-08 Nils-Georg Folkesson VÄXJÖ1935-12-09 Leif Åke Andersson SKÖNDAL1935-12-18 Örlogskapten Bror Wahlberg VÄSTERHANINGE1935-12-21 Högbåtsman Bengt Fogelström HJO1935-12-24 Boris Roslund HELSINGBORG1935-12-26 Jan Florén KARLSHAMN

75 år född1940-10-02 Erik Wahlund NYNÄSHAMN1940-10-04 Lennart Kinnander VISBY1940-10-07 Sven-Olof Fennrup HÖLLVIKEN1940-10-15 Edmund Ströbaek HALMSTAD1940-10-19 Rolf Bondesson KARLSHAMN1940-10-24 Sten Björk TRELLEBORG1940-10-26 Lars Öhman HÄRNÖSAND1940-11-12 Ingenjör Gunnar Pettersson STOCKHOLM1940-11-15 Janne Kjellsson JORDBRO1940-11-26 Sylve Lorentsson HALMSTAD1940-11-27 Gunnar Feldt LINKÖPING1940-12-07 Bo Rex SPEKERÖD

1940-12-13 Advokat Hans Josefson GÖTEBORG1940-12-14 Bert Ågren KARLSTAD1940-12-15 Mats Karlsson KARLSKRONA1940-12-23 Marindirektör Bo Asplund ÖSMO1940-12-23 Jan Broström V FRÖLUNDA1940-12-26 Ingenjör Knut Andersson KARLSKRONA

70 år född1945-10-01 Benni Svensson VÄXJÖ1945-10-04 Chaufför Per Otte Ekstrand ÄNGELHOLM1945-10-05 Ulf Svanbäck VÄSTERVIK1945-10-08 Bengt Norman KARLSHAMN1945-10-09 Bernth Johansson ÅBY1945-10-09 Erling Andersson SKÄRHOLMEN1945-10-11 Claes-Magnus Ehnemark SOLLEFTEÅ1945-10-21 Kenneth Svensson VÄXJÖ1945-10-22 Kjell Holm GRUNDSUND1945-10-23 Margareta Björk STOCKHOLM1945-10-24 Leg läkare Sven-Göran Blanch HELSINGBORG1945-10-25 Stellan Nilsson HALMSTAD1945-10-27 Hans Johnsson KARLSKRONA1945-10-29 Ulf Almljung V FRÖLUNDA1945-10-30 Erik Finander VÄXJÖ1945-11-01 Rolf Sander FILIPSTAD1945-11-01 Båtman Roy Johansson SUNDSVALL1945-11-02 Leif Nilsson TRELLEBORG1945-11-04 Olle Moberg KARLSKRONA1945-11-05 Anders Rick FÖRSLÖV1945-11-07 Börje Karlsson HÄRNÖSAND1945-11-14 Sjöman Gurli Johansson KVISSLEBY1945-11-15 Bengt Ohlsson KARLSHAMN1945-11-18 Jan Rydnert HAVERDAL1945-11-21 Bruno Holm HÖÖR1945-11-27 Freddy Lind FRILLESÅS1945-11-30 Karl Wilthorn KARLSKRONA1945-11-30 Paul Franke LYCKEBY1945-12-02 Bo Lindström ÄNGELHOLM1945-12-05 Örlogskapten Ragnar Westblad GÖTEBORG1945-12-05 Sven Olof Remen VÄXJÖ1945-12-08 Herr Stig-Göran Björkman JÄRFÄLLA1945-12-11 Lars-Olof Carlsson TRELLEBORG1945-12-14 Project Area Mananger Robert Hellsten DANDERYD1945-12-14 Sven Andersson ARVIKA1945-12-17 Torbjörn Ericsson NYNÄSHAMN1945-12-18 Anders Hoberg HELSINGBORG1945-12-18 Roland Berg TYRESÖ1945-12-24 Thomas Karlsson KARLSHAMN1945-12-29 Logostikchef Jan Johansson EDSBRO

65 år född1950-10-06 Bo Wetterlöv NYVÅNG1950-10-16 Jan Lennart Erdefelt KARLSKRONA1950-10-17 Roland Claeson KALMAR1950-10-17 Skatterevisor Roland Claeson KALMAR1950-10-20 Kjell-Åke Nilsson TRELLEBORG1950-10-29 Rolf Ström GRÄDDÖ1950-11-02 Ingenjör Tommy Claesson VALDEMARSVIK

45FLOTTANS MÄNNr 3 2015 45

Nya medlemmarVi hälsar följande medlemmar välkomna och önskar att alla skall få mycket glädje av medlemskapet.

1950-11-03 Lars-Gunnar Hansson TRELLEBORG1950-11-08 Militärpräst Kenneth Landelius SOLLENTUNA1950-11-10 Bo Karlsson KARLSKRONA1950-11-26 Ingenjör Olle Egnér SOLLENTUNA1950-12-03 Roger Lundberg GRIMETON1950-12-04 Johnny Lindqvist NORRKÖPING1950-12-13 Pensionär Thomas Abrahmsson STOCKHOLM1950-12-15 Rickard Grugiel VÄXJÖ1950-12-21 Lars Flärdh NORRKÖPING1950-12-22 Kent Arvidsson HENÅN

60 år född1955-10-27 Flaggtrumslagare Lars-Johan SvenssonKARLSHAMN1955-11-04 Martin Persson SUNDSVALL1955-11-15 Sören Schjölin VÄXJÖ1955-11-19 Lars-Gunnar Karlsson LYSEKIL1955-12-03 Båtman Keith Blinkfyr LYSEKIL1955-12-04 Nils-Göran Gustavsson TRENSUM1955-12-09 Veterinärinspektör Lennart Nilsson STOCKHOLM1955-12-18 Göran Larsson JOHANNESHOV1955-12-30 Hans Nilsson VARBERG

50 år född1965-10-11 Lokförare Magnus Boberg GÖTEBORG1965-10-17 Mikael Salminen NYNÄSHAMN1965-10-17 Civilingenjör Nils Henström TÄBY1965-12-09 Magnus Thorn VISBY

40 år född1975-10-12 Thomas Sand ÄLTA1975-11-02 Tobias Gatenmalm SUNDBYBERG1975-12-31 Ola Rick FÖRSLÖV

30 år född1985-12-04 Sjökapten Andreas Backman KALMAR1985-12-26 Ledningssystemplutonbefäl Gabriel PerssonSTOCKHOLM

25 år född1990-10-27 Stefan Larsson NORRTÄLJE1990-11-20 Erik Rydell JOHANNESHOV

GöteborgHåkan CronholmJesper EdlindTommy EdlindLars GrundbergJeffrey HärstedtHalmstadKjell-Åke CederwallBernt DahlbergPetra FredrikssonGunnar HeikenbergPeter OlssonHärnösandBjörn AnderssonPeter Häggström

KarlskronaWillert EkelundThorsten GustafssonMats KarlssonMats-Peder RobertssonLysekilKristina PedersenNorrköpingThomas CronströmKenneth LustigStockholmChristina Granström NilssonUlla JäderqvistBjörn KjellströmGöran Mauritsson

Christer WijnbladhChrister ÅngmanMagnus ÖhnedalDennis ÖstergrenSundsvallMartin PerssonSödertäljeLars AdelbertssonRoger BlomqvistBoris EnqvistAnders MalmAndreas SjöbergVarbergStig-Gunnar BengtssonChrister Ekdahl

Lars GomerssonOlof HelmerssonHubert HenrikssonLiss-Gerd NordinVästeråsPer BlombergLars Gunnar ErikssonBo Hedberg


Avlidna kamrater

Hedra våra avlidna kamratersminne med en gåva till Flot-tans Män. Pg 5 88 19-4.

Efter Din betalning sänderFM kansli blanketten till desörjande.

Knut Ekström NORRKÖPING född den 18 maj 1926 avliden den 30 april 2015

Mats Falk Växjöfödd den 22 februari 1940 avliden den 24 juni 2015

Kjell Göransson TRELLEBORGfödd den 23 februari 1937

Eric Hagström LIDINGÖ född den 25 december 1929 avliden den 8 juni 2015

Sten Hecker LIDINGÖfödd den 11 januari 1935 avliden den 26 juli 2015

Harriet Horn NORRTÄLJEfödd den 16 juni 1929 avliden den 18 juli 2015

Lennart Karlsson JÄRFÄLLAfödd den 10 november 1936 avliden den 15 maj 2015

Urban Knutsson GÖTEBORGfödd den 21 februari 1926 avliden den 6 maj 2015

Georg Ljungquist NORRTÄLJEfödd den 23 september 1927 avliden den 17 maj 2015

Carl-Anders Lundgren VARBERGfödd den 3 maj 1924 avliden den 17 juni 2015

Karl Gustav Lundmark TOMELILLAfödd den 4 juni 1946 avliden den 20 juli 2015

Tuomo Miettinen LIDINGÖfödd den 16 december 1929 avliden den 11 januari 2015

Bengt Olsson ÖSMOfödd den 11 juni 1940 avliden den 1 juni 2015

Lars Erik Petersson BAGARMOSSENfödd den 13 januari 1920 avliden den 15 juli 2015

Karl-Erik Pihl KARLSKRONAfödd den 18 september1932 avliden den 26 juni 2015

Gillis Ulmstedt HEMSEfödd den 25 mars 1933 avliden den 11 juli 2015

Gustav Edgar Winnberg LANDSKRONAfödd den 15 juli 1936 avliden den 6 juni 2015

Per-Erik Wåström HELSINGBORGfödd den 21 september 1943 avliden den 20 maj 2015

JulhälsningarGlöm inte att skicka in en julhälsning, som kommer att införas i nr 4.Hälsningarna kostar 40 kr för medlem och 80 kr för förening och sätts in på plusgiro 588 19 – 4före den 10 november.

Lennart BresellKansliet


Kontaktmän i förbundsstyrelsen och lokalföreningarStyrelse och lokala föreningar kan även nås via hemsidan www.flottansman.se

Förbundsstyrelse och kansliFörbundsordf Johan Forslund 0709-185 724 Dagsverksvägen 14 134 65 INGARÖ [email protected] förb.ordf Jan Wikberg 0735-637 492 Spovvägen 33 831 62 ÖSTERSUND [email protected] Bo Schagerberg 0705-214 439 Månbergsvägen 4 140 39 NYNÄSHAMN [email protected] Örjan Sterner 070-627 53 97 Odenvägen 19 136 42 HANINGE [email protected] Lennart Bresell 070-774 31 83 Balingsnäsvägen 92 141 34 HUDDINGE [email protected] Lennart Bresell 070-774 31 83 Balingsnäsvägen 92 141 34 HUDDINGE [email protected] Bo Schagerberg 0705-214 439 Månbergsvägen 4 140 39 NYNÄSHAMN [email protected]

Kansli Flottans Män 08-678 09 08 Teatergatan 3 111 48 STOCKHOLM [email protected]Öppet tisdagar 9-16

Region NordRepresentant i förbundsstyrelsen: Jan Wikberg.

Härnösand Lars Sellgren 070-342 87 98 Hovsgatan 22 B lgh 1203 871 31 HÄRNÖSAND [email protected] Bertil Graeve 060-57 97 14 Borevägen 5 860 32 FAGERVIKÖstersund Jan Wikberg 0735-637 492 Spovvägen 33 831 62 ÖSTERSUND [email protected]

Region MittRepresentanter i förbundsstyrelsen: Örjan Sterner, Bo Schagerberg och Lennart Persson

Gotland Olof Berglund 0705-767 187 Dalhem Dungårde 160 622 56 DALHEM [email protected]öreningslokal: Marinstugan 070-164 79 24 Södervägen 56 B 621 58 VISBY. (Stugvärdens hemtelefon)Haninge Lars Engvall 070-661 58 74 Lilla Hundens gata 422 136 64 HANINGE [email protected]öping Robert Hillgren 070-836 59 92 Utsätter 9 610 28 VIKBOLANDET [email protected]öreningslokal: Marinlokalen 011-13 84 25 Saltängsgatan 48 602 38 NORRKÖPING. [email protected]älje Kenneth Lundgren 076-166 95 66 Floragatan 9 761 31 NORRTÄLJE [email protected]öreningslokal: ”Marinlokalen”. Götgatan 14 A 761 64 NORRTÄLJE. (ej postmottagning)Nynäshamn Kjell Johansen 070-641 35 53 Båtsmansvägen 13 149 31 NYNÄSHAMN [email protected] Örjan Sterner 070-627 53 97 Odenvägen 19 136 42 HANINGE [email protected] Flottans Män 08-611 10 11 Teatergatan 3 111 48 STOCKHOLM. [email protected]ödertälje Thomas Westerberg 073-746 36 69 Ekenbergsgatan 30 152 43 SÖDERTÄLJE [email protected]öreningslokal: Notholmen 08-55 15 50 14 Hörningsholm, MÖRKÖ (ej postmottagning),Västerås Stieg Andersson 0708-908616 Bäckvägen 6 734 51 KOLBÄCK [email protected]öreningslokal: Flottans Män Slakterigatan 10 721 32 VÄSTERÅS [email protected]

Region SydRepresentanter i förbundsstyrelsen: Göran Löfgren och Rolf Pärlhem.

Kalmarsund Stefan Horndahl 070-554 41 80 Värdshusvägen 14 394 77 KALMAR [email protected] Rolf Pärlhem 0708-882 441 Drottninggatan 22 374 35 KARLSHAMN [email protected]öreningslokal: Flottans män 0454-163 40 Lärkgatan 2 374 34 KARLSHAMNKarlskrona Göran Löfgren 0704-958 014 Saltö Torg 2 B lgh 1303 371 37 KARLKRONA [email protected] Lars-Ingvar Elofsson 070-893 85 15 Byastensvägen 10 291 77 GÄRDS KÖPINGE [email protected]ö Hans Carlsson 070-376 73 89 Vendelsfridsgatan 6 A 6 tr 217 64 MALMÖ [email protected] Göte Lindberg 070-840 18 44 Syréngatan 3 231 53 TRELLEBORG [email protected]ästervik Åke Revelj 070-336 07 16 Hornsvägen 15 M 593 54 VÄSTERVIK [email protected]äxjö Sten Svensson 0470-811 74 G:a Teleborgsvägen 12 352 55 VÄXJÖ [email protected]

Region VästRepresentanter i förbundsstyrelsen: Lars Linde och Bertil Andreasson.

Göteborg Lars-Erik Uhlegård 070-567 59 96 Frejagatan 6 431 44 MÖLNDAL [email protected]öreningslokal: Marinstugan 031-29 07 23 Örlogsvägen 6, Nya Varvet. 426 71 V.FRÖLUNDA [email protected] Kjell Jönsson 070-393 02 93 Norra vägen 21 302 32 HALMSTAD [email protected]öreningslokal: Marinstugan 035-10 84 22 Dragvägen 302 90 HALMSTAD [email protected]önköping Måns Suneson 0706-372 106 Bergstigen 3 564 32 BANKERYD [email protected]ärmland Ulf Sjödén 076-266 05 16 Lerboda Framnäs 665 93 KIL [email protected] Jackie Lindebäck 070-368 33 60 Dalskogen 169 453 41 LYSEKIL [email protected] Göran Andersson 070-370 18 88 Anders Petters gata 6 432 54 VARBERG [email protected]öreningslokal: Gamla tullhuset 070-391 04 26 Otto Torelles gata 3 432 44 VARBERG.Ängelholm Lars Linde 072-200 17 01 Lupingatan 9 262 62 ÄNGELHOLMFöreningslokal: Flottans Män 0768-49 48 61. Östergatan 89 262 00 ÄNGELHOLM.


Vid definitiv eftersändningåtersänds försändelsen till:FLOTTANS MÄNTeatergatan 3,111 48 STOCKHOLM

POSTTIDNING B

Ordförande LOF Växjö Sten Svensson tackar LOF-ordförande Västervik Åke Revelj med en plakett.

Gunnar Bengtsson berättade om ubåtsspaning.

Riksårsmötet i Västervik

Karlskronas Flottans Mäns ordförande Göran Löfgren uppvaktades överraskan-de på 65-årsdagen.

Fyra arrangörskamrater pustar ut före förbrödringsmiddagen.Fr v Rolf Grönberg, Åke Revelj, Bo Andersson samt Jan Nordin

Documents

nr 3 2002 - flottansman.se · Title: nr 3 2002 Author: Dag Åshage Subject: nr 3 2002 Created Date: 8/24/2015 3:33:16 PM