EN TIDNING OM ETT GYMNASIEALTERNATIV FÖR UNGA MED SVÅRA RÖRELSEHINDER

EN TIDNING OM ETT GYMNASIEALTERNATIV FÖR UNGA MED SVÅRA RÖRELSEHINDER

NR. 8NR. 82009-20102009-2010

GÖTEBORGGÖTEBORG

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden

KRISTIANSTADKRISTIANSTAD

Erik och hans kompisar

Erik och hans kompisar

gillar sportgillar sport

STOCKHOLMSTOCKHOLM

Bina satsar på skolanBina satsar på skolan

UMEÅUMEÅRidning på schematRidning på schemat

VIKTIGT!

Ansökan ska vara

inlämnad senast

den 15 januari

Söderportgymnasiet är huvudskola för riksgymnasiet i

Kristianstad. Gymnasiet ligger centralt i staden. Läs mer

på: www.buf.kristianstad.se/rg

Stockholms Rh-gymnasium

är huvudskola för riksgym-

nasiet i Stockholm. Skolan

ligger i Skärholmens centrum

cirka 15 km utanför centrala

Stockholm.Läs mer på:

www.rg.nu/skh

Angeredsgymnasiet är

huvudskola för riksgymnasiet

i Göteborg. Skolan ligger i

Angereds centrum 11 km

utanför centrala Göteborg.

Läs mer på: www.rg.nu/gbg

Dragonskolan ligger centralt i Umeå och är riksgym-

nasiets huvudskola. Läs mer på: www.rg.nu/umea

Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet under en dag för att

få veta mer om hur det är att studera där. Se sidorna 7, 9,11 och 13 för att få

veta när riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina

respektive besöks- och informationsdagar.

BESÖK RIKSGYMNASIET

INNEHÅLL

Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB

Redaktion: Kristina Vilhelmsson, ansvarig för antagningen till Rh-anpassad utbildning

Foto: Per Dahl Studio AB

Grafisk form: Kerri Sandell, Grandstand Design

Tryck: Edita Västra Aros AB

Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Nämnden för mottagande i specialskolan

och för Rh-anpassad utbildning, Box 12161, 102 26 Stockholm

Telefon: 010 - 473 51 66, E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se

RIKSGYMNASIET?

Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder.

Det fungerar som en vanlig gymnasieskola men formen är

mer flexibel. Alla som blir antagna på riksgymnasiet får en

studieplan utifrån sina behov. Till exempel kan eleven välja

att läsa i vanlig gymnasieklass eller i liten grupp. Det går

också att få förlängd studietid om det behövs. På schemat

finns tid för habilitering och under skoldagen har eleverna

möjlighet att få stöd av elevassistenter. Eleven kan söka till

ett nationellt studieprogram, ett individuellt program eller ett

specialutformat program.

Riksgymnasiet finns i Göteborg, Kristianstad, Stockholm

och Umeå. För den som behöver flytta för att kunna stu-

dera på någon av dessa orter finns möjlighet att bo på

elevhem.

VEM KAN SÖKA?

För att bli antagen till riksgymnasiet måste man ha slutfört

sista årskursen i grundskolan (eller motsvarande) och vara

under 21 år (Eleven måste påbörja utbildningen senast det

första halvåret samma år som han eller hon fyller 21). Man

måste också ha ett svårt rörelsehinder och behov av Rh-

anpassad utbildning, habilitering och i vissa fall behov av

boende på elevhem. I övrigt gäller samma regler som för

vilket gymnasium som helst: för att bli antagen till ett natio-

nellt eller specialutformat program måste man ha godkänt

i kärnämnena från grundskolan. Den som inte har det kan

söka individuellt program.

ATT ANSÖKA

Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasiet:

Först är det gymnasieansökan. Där väljer man program

och anger att man söker Rh-anpassad utbildning. Sedan

behövs ytterligare en blankett för att ansöka om riks-

gymnasieplats. Där beskriver man sina behov och anger

Bina på Stockholms

Rh-gymnasium.

Erik på Söderportgymnasiet

i Kristianstad.

OBS!Det behövs flera blanketter

för att söka till riksgymna-

siet. Studie- och yrkesväg-

ledaren på din skola kan

hjälpa till med ansökan.

vilken ort man vill läsa på. På den blanketten görs också

ansökan om elevhemsplats. Därutöver krävs habiliterings-

utlåtande och pedagogiskt utlåtande. Blanketterna beställs

från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Studie-

och yrkesvägledaren kan hjälpa till med ansökan. Den ska

vara inlämnad till den särskilda beslutandenämnden på

SPSM senast den 15 januari. Nämnden kan sedan höra av

sig och vilja ha kompletterande uppgifter.

I månadsskiftet mars/april ger nämnden svar om eleven

har antagits eller inte. Det går att överklaga beslutet till

Skolväsendets överklagandenämnd.

Obs! En elev som uppfyller alla kriterier för att få börja

på riksgymnasiet blir erbjuden en plats på den skola/ort

som han eller hon önskar. Men om eleven också behöver

bo på elevhem och elevhemmen på den önskade orten är

fulla så blir eleven erbjuden en plats på någon av de andra

riksgymnasieorterna.

HÄLSA PÅ OCH KOLLA IN HUR DET ÄR

Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet

under en dag för att få veta mer om hur det är att studera

där. Den som går i nian kan göra ett längre besök under

några dagar och oftast kan man få provbo på elevhem.

Studie- och yrkesvägledaren på elevens nuvarande skola

kan hjälpa till att ta kontakt och ordna besöket. Se sidorna

7, 9, 11 och 13 för att få veta när riksgymnasiet i Göteborg,

Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina respektive

besöks- och informationsdagar.

OM DU VILL VETA MER

Om du vill veta mer om antagning till riksgymnasiet kan

du höra av dig till Kristina Vilhelmsson som är ansvarig

för antagningen till Rh-anpassad utbildning.

Telefon: 010-473 51 66

E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se

Eller läs på hemsidan www.spsm.se/skolor

Din studie- och yrkesvägledare svarar också på frågor.

Elsa på Dragonskolan

i Umeå.

Charlotte på

Angeredsgymnasiet

i Göteborg.

FRAMTIDEN

Charlotte är 19 år och går i en klass med ett tiotal elever.

De flesta läser precis som hon på estetiska programmet.

Men några av klasskompisarna går på medieprogrammet

och en på samhälls programmet.

– Jag valde estetisk eftersom jag är intresserad av att

måla och hålla på med teater, säger Charlotte.

Hon uppskattar att klassen inte är så stor för då hinner

lärarna med alla elever bättre.

– Vi har världens bästa lärare. De är väldigt pedagogiska,

säger hon.

Angeredsgymnasiet är en stor skola men det är lätt att ta

sig fram överallt för den som sitter i rullstol. Allt är i ett plan

utan trapport och hissar. Charlotte gillar stämningen också,

även om det kan vara lite skränigt i korridorerna ibland.

– Men så är det väl på alla gymnasieskolor, säger hon

och skrattar.

FRAMTIDSPLANER PÅ SCHEMAT

Så här under sista läsåret på riksgymnasiet har mycket i

skolan ett tydligt framtidsfokus. Nytt ämne på schemat är

till exempel Framåtgruppen då klassen träffas en timme

varje torsdag för att prata om livet efter studenten. Det

handlar om framtida boende, sysselsättning, ekonomi och

fritid till exempel. Det passar bra för Charlotte har börjat

tänka allt mer på sådant.

– Jag funderar till exempel på att gå på folkhögskola. Det

vore kul att läsa Engelska B och Historia C, säger hon.

Boendet har hon inte lika tydliga planer för. Kanske blir

hon kvar i Göteborg. Medan hon går sitt sista år på gymna-

siet tänker hon passa på att prov-bo på egen hand.

– Jag har ju habilitering på schemat och en gång i veck-

an träffar jag min arbetsterapeut. Vi har bestämt att jag ska

testa att bo två veckor på träningsboendet här i området.

Då bor jag helt själv i den lägenheten men har tillgång till

stödpersoner.

HAR HITTAT BRA MOTIONSSPORTER

En annan del i Charlottes habilitering är att träffa sin sjuk-

gymnast Gunilla en gång i veckan. De har samarbetat ända

sedan Charlotte började på Angeredsgymnasiet. Den här

Namn: Charlotte

Ålder: 19 år

Favoritämne i skolan: Religion

Fritidsintressen: Simning

och att måla akvarell

Uppvuxen i: Karlskoga

Sjukgymnasten Gunilla är med som rådgivare när Charlotte stretchar.

dagen är det som vanligt dags för en stund på tränings-

cykeln. Charlotte trampar igång.

– Fem kilometer cyklar jag. Jag började med cykling för

ett år sedan och det är en träningsform som jag trivs väl-

digt bra med.

Träningspasset avslutas med stretching och då finns

Gunilla med som rådgivare. De pratar lite om att Charlotte

kan fortsätta med cyklingen även efter gymnasiet. Nu

motionssimmar hon också på fritiden. Kanske kan hon

hinna både och framöver.

SKÖNT NÄR ALLT FINNS NÄRA

Charlotte tycker att livet har blivit enkelt och praktiskt

sedan hon flyttat till Angered. Skolan och centrumet är

tillgängliga och allt finns i närheten. Och det bästa är att

Charlottes elevhem bara ligger två minuters promenad

från gymnasiet.

– Förut bodde jag i Karlskoga med familjen. Då pendlade

jag ungefär fyra mil varje dag till min Rh-klass i Örebro. Det

var jobbigt att resa så mycket. Därför sökte jag till elevhem

när jag skulle börja på gymnasiet. Charlotte trivs med sitt

boende och hon har blivit jättebra kompis med tjejen som

hon delar lägenhet med.

– Det var nervöst att flytta hemifrån men allt har till och

med blivit bättre än jag trodde. Det här känns verkligen

som hemma nu, säger Charlotte.

Text: Annika Wallin

Foto: Per Dahl

Besök Göteborg

I början av oktober varje år har Angeredsgymnasiet

informationsdag om riksgymnasiet. Då är elever som

går i sjuan, åttan eller nian välkomna. Den som går i

nian kan också göra ett längre besök måndag-onsdag

eller onsdag-fredag under särskilda besökveckor. Under

besöket får man följa en klass, besöka habiliteringen och

man kan prova att bo på elevhem (två besökande elever

kan bo samtidigt).

För mer information kontakta: Sari Hautala Thorne,

tel 031-367 15 22 eller sari.hautala.thorne@gbgsd.se

GILLAR SPORT

Namn: Erik

Ålder: 17 år

Favoritämne i skolan: Skoltrött

Fritidsintressen: Pingis, hand-

boll, innebandy, kompisar

Uppvuxen i: Bromölla

Det är håltimme och Erik har tagit en sväng till elevhemmet

där han bor. Han ska hämta en lärobok och passar på att

ringa upp sin sjukgymnast. Hon har föreslagit ett kondi-

tionstest senare i veckan men Erik är inte särskilt sugen på

det just nu. För han har grym träningsvärk i axlarna. Trä-

ningsvärk är han visserligen van vid – eftersom han idrottar

sex dagar i veckan – men inte av den här kalibern.

– Vi gjorde Coopers test på gympan igår. Mina klass-

kompisar sprang 3 000 meter och jag körde rullstol lika

långt. Testet är på tid och var rejält jobbigt, säger Erik som

är nöjd med sitt resultat.

Han har god grundkondition eftersom han har flera trä-

ningspass i innebandy, rullstolshandboll och pingis varje

vecka. Och en gång i veckan styrketränar han dessutom

hos sjukgymnasten.

MATTELEKTIONERNA PIGGAR UPP

Erik har alltid gått i vanlig klass och ville fortsätta med det

när han började på riksgymnasiet. Nu tillhör han skolans

största klass med 31 elever. Men engelska och matte läser

han i liten grupp. Och det har sina fördelar.

– Jag har inget favoritämne i skolan. Jag är skoltrött!

Men mattelektionerna är helt okej. För det är bara tjejer i

den gruppen förutom jag, säger han och ser belåten ut.

Men den här dagen borde även lektionen i Idrott och

hälsa väcka hans intresse för den handlar om idrottsledar-

skap och Erik funderar på att utbilda sig till just idrotts-

ledare efter gymnasiet. Under lektionen får han anteck-

ningshjälp av studerandeassistenten Ola.

– Jag har en studerandeassistent med mig på alla lektio-

ner. De hjälper till om det är mycket att skriva och eftersom

jag har epilepsi behöver jag någon som har lite koll på mig,

säger Erik.

MÅNGA NYA KOMPISAR

När Erik flyttade till Kristianstad var han lite nervös för hur

det skulle gå i skolan. Han undrade om det skulle bli mycket

svårare än på högstadiet. Men han kände ingen större oro

för att flytta till elevhem.

– Det var rätt skönt att flytta hemifrån. Precis som många

andra i min ålder blir jag lite trött på min familj ibland, säger

han och skrattar.

Under det första året på gymnasiet har han åkt hem till

föräldrarna och lillebror varje helg men nu tänker han börja

glesa ut hemresorna.

– Jag har lärt känna många andra på elevhemmen här,

som är lika sportintresserade som jag. Vi har blivit väldigt

bra kompisar och jag vill hinna träffa dem mer på helgerna

också, säger Erik.

Till vardags är de gärna på Korridoren – en träffpunkt för

ungdomar på fritiden – för att spela innebandy eller utöva

någon annan sport. Övrig tid umgås de hemma hos var-

andra på elevhemmen. Då kollar de ofta på idrott på tv,

spelar sportspel på datorn eller hyr skräckfilm.

– Vi ses ofta mellan klockan åtta och halv elva på kväl-

larna. Alla måste vara tillbaka på sina elevhem senast elva

på vardagar, säger Erik.

Text: Annika Wallin

Foto: Per Dahl

Håltimme. Erik undrar om han hinner göra matteläxan nu.

Erik går samhällsprogrammet i vanlig klass.

Besök Kristianstad

Elever som går i åttan är välkomna till Söderport-

gymnasiet på ett endagsbesök för att få övergrip-

ande information. Den som går i nian kan komma

på ett tre- eller fyradagarsbesök. Söderportgym-

nasiet tar emot max en elev per vecka. Besöket

görs efter överenskommelse, när som helst

under året, och skräddarsys utifrån elevens

önskemål. Det finns möjlighet att besöka lektioner

på olika program, träffa någon från habiliteringen

och prova att bo på elevhem.

För mer information kontakta:

Tina Olsson, tel 044-13 61 15

eller tina.olsson@utb.kristianstad.se

SKOLAN

Bina sitter framför sin dator tillsammans med elevassis-

tenten Eva. Det är lektion i svenska 2 och han jobbar med

en skrivövning. I vanliga fall är de tre elever på svenska

2-lektionerna men idag är en tjej borta. Bina får hjälp av sin

lärare Anki för att få upp flytet i texten. Den bärbara dator

som han använder är sprillans ny.

– Det underlättar att ha en egen dator som jag kan ta

med mig hem. Tidigare har jag mejlat dokument mellan

skolan och hemma och det krånglade ganska ofta, säger

Bina.

Datorn har han köpt också med tanke på projektarbetet

som eleverna gör i fyran.

– Jag har valt att göra en dokumentärfilm och behöver

en bra dator för att kunna redigera, berätta han.

BYTTE PROGRAM

Bina går i fyran men det är hans femte år på riksgymnasiet

i Stockholm. Första året gick han på individuella program-

met men kom fram till att han inte trivdes med det.

– Efter åtta månader kände jag att jag inte hade utveck-

lats så mycket som jag ville. Därför började vi diskutera ett

programbyte.

Bina ville gå samhällsprogrammet men skolan hade inte

möjlighet att skapa en renodlad sådan klass. Därför är han

Namn: Bina

Ålder: 22 år

Favoritämne i skolan: Matte

och samhällskunskap

Fritidsintressen: Löpning

och boccia

Uppvuxen i: De första nio

åren i Teheran i Iran. Sedan

Sundbyberg i Stockholm

inskriven i en medieklass och läser nästan alla ämnen som

ingår på samhällsprogrammet.

– Vi är sex stycken i klassen. Fyra läser på mediepro-

grammet och en läser handelsprogrammet. Och jag läser

alltså på medieprogrammet med samhällsinriktning, säger

han.

RIKSGYMNASIET INTE ETT SJÄLVKLART VAL

För Bina var det inte självklart att söka till riksgymnasiet.

Han hade gått i Rh-klass tidigare men ville prova att läsa

i en vanlig klass på ett vanligt gymnasium. Ändå blev han

övertalad av skolan och sina föräldrar att söka till riksgym-

nasiet.

– Fördelen här är väl att man kan få mycket stöd. Och

våra lärare är duktiga. De är välutbildade och det märks att

de är vana att arbeta med funktionshindrade. Till exempel

är de bra på att lyssna. Jag får stopp i mitt tal ibland och

de är bra på att lyssna klart, säger Bina.

Andra fördelar med riksgymnasiet är möjligheten till

habilitering på skoltid. Bina tror visserligen att han hade

kunnat lägga sin habilitering på fritiden om han hade gått

på ett vanligt gymnasium men nu passar han på att ut-

nyttja resurserna.

– Varje vecka är jag en timme hos logopeden, en timme

har jag sjukgymnastik och en timme träffar jag psyko-

logen. Arbetsterapeuten och kuratorn träffar jag inte lika

regelbundet, säger han.

LÖPNING OCH STUDIER PÅ FRITIDEN

Bina bor i Sundbyberg med sina föräldrar och sin lillasyster

som snart ska fylla nio år. Han pendlar varje dag till skolan.

Om det är lite trafik tar det 25 minuter. Är det kö kan det ta

upp till en timme.

På fritiden spelar han boccia och tränar löpning regel-

bundet.

– En gång i veckan tar jag min gåstol och ger mig ut och

springer. Antingen springer jag inomhus i Solnahallen eller

utomhus. Varje träningspass är mellan en och en och en

halv timme, säger Bina.

Övrig tid lägger han till stor del på studierna.

– Vissa kompisar tycker att jag pluggar för mycket

eftersom jag inte alltid hinner träffa dem, säger Bina och

skrattar.

Text: Annika Wallin

Foto: Per Dahl

Bina har valt att göra en dokumentärfilm som projektarbete.

Lektion i svenska 2. Bina får stöd av elevassistenten Eva.

Besök Stockholm

Två gånger på höstterminen och en gång på vår-

terminen har Rh-gymnasiet informationsdag för

elever som går i åttan och nian. Läs-året 08/09

är det 6 oktober, 27 november och 30 mars.

Då får besökarna information om riksgymnasiet

och en rundvandring på skola, habilitering och

elevhemmet. Elever som går i nian kan dessutom

komma på ett besök till, under en till två dagar,

och gå med i en klass (liten grupp) och provbo

på elevhemmet. Elever som antagits får tillsam-

mans med målsman sedan komma på ytterligare

ett besök i april-maj. Då gör man en planring för

studier, hjälpmedel och assistentbehov.

För mer information och bokning av besök

kontakta: Kristina Axelsson, tel 08-508 426 72

eller kristina.axelsson@utbildning.stockholm.se

RIDNING

Namn: Elsa

Ålder: 17 år

Favoritämne i skolan: Ridningoch matte

Fritidsintressen: Musik, simning och ridning

Uppvuxen i: Kiruna och Luleå

Besök Umeå

Under den senare delen av höstterminen har Dragonskolan informa-

tionsdag om riksgymnasiet. Läsåret 08/09 är det den 17 november.

Besökarna får allmän information, en guidad tur på skolan och på

elevhem. Informationsdagen är i första hand till för elever som går

i nian. Elever som har blivit antagna kan komma på ytterligare

besök för att se över vilka anpassningar som behövs. Det brukar

vara i april-maj. Då får eleven fördjupad information om skola, habi-

litering och den som beviljats boende kan prova att bo på elevhem.

För mer information kontakta: Hans Unosson 090-16 24 37

eller hans.unosson@umea.se

Solen skiner över Umeå. I klassrummet pågår en lektion i

samhällskunskap. Uppgiften handlar om att läsa och förstå

artiklar i dagstidningar. Elsa har valt att arbeta med en text

om en tjej som flytt ensam till Sverige. Elsa får läshjälp och

stöd med ordförklaring av Maggan som är elevassistent.

Klassen består av fem elever. I vissa ämnen deltar yt-

terligare en elev. Alla går på individuella programmet men

i olika årskurser.

– För mig är det jättebra att gå i liten grupp. Jag behöver

ett lugnare tempo för att orka med, säger Elsa.

VÄLJER UTIFRÅN INTRESSE

På klassens gemensamma schema står svenska, matte,

engelska, samhällskunskap, data, idrott, matkunskap och

tid för habilitering. Nytt för i år är att eleverna också kan

välja ett ämne fritt utifrån sina intressen. Några av Elsas

klasskompisar har valt bild, kemi och simning till exempel.

För Elsa var det självklara valet ridning.

– Jag har ridit sedan jag var fem år och älskar hästar.

Under hela läsåret kommer jag att rida varje onsdags-

eftermiddag.

Den här dagen får hon sällskap till stallet av Maggan och

klasskompisen Sandra. Sandra simmar vanligtvis på den

här tiden men idag ska hon prova ridningen. De blir skjut-

sade av riksgymnasiets egen busschaufför.

Väl framme börjar Elsa med att hämta hästen Pojken i

hagen. Sedan ryktar hon. Kerstin, som äger stallet och hål-

ler på att utbilda sig till ridterapeut, hjälper till att sätta på

sadeln. Elsa rider vanligen i 45 minuter och får instruktioner

av Kerstin. Idag blir det en lite kortare stund på hästryggen

eftersom Sandra också ska hinna prova.

BOR MED BÄSTA KOMPISEN

Elsa bor på ett elevhem som ligger tio minuters promenad

från Dragonskolan. Hon träffar ofta Sandra och några

av de andra klasskompisarna på fritiden. Och hon delar

lägenhet med sin bästis.

– Min bästis är tre år äldre än mig. Vi har känt varandra

sedan jag var fyra år och är som syskon. Hon gick redan

på riksgymnasiet när jag flyttade hit så det kändes väldigt

bra, säger Elsa.

Som tur är har Elsa och hennes bästis ganska lika musik-

smak. För så fort Elsa kommer hem efter skolan sätter hon

igång datorn och börjar spela musik på sitt rum.

– Jag älskar melodifestivalen och är helt schlagerfixerad,

säger hon.

Musikintresset får hon också utlopp för i skolan. En gång

i veckan har hon en individuell lektion med en musiklärare.

Då händer det att hon spelar trummor till exempel.

TRIVS MED ELEVHEMSPERSONALEN

Allt fungerar bra på elevhemmet. Elsa tycker att hon klarar

mycket på egen hand men när hon behöver stöd larmar

hon på personalen.

– Jag har upptäckt att det kan vara väldigt lätt att trycka

på den där larmknappen. Men snart ska jag ju flytta hemi-

från så framöver tänkte jag skärpa mig lite och börja göra

allt mer själv, säger Elsa och skrattar.

Fast en sak får personalen gärna fortsätta att göra. Och

det är att laga mat för det är de så bra på.

– Det finns en matförslagslåda där vi kan önska maträt-

ter. Men jag har aldrig lagt någon lapp där för maten är så

bra som den är!

Text: Annika Wallin / Foto: Per Dahl

Elsa får läshjälp

av Maggan som

är elevassistent.

Sandra, Alex och

Elsa diskuterar

en nyhetstext.

STUDIER

Får eleverna en lika bra utbildning

på riksgymnasiet som på ett vanligt

gymnasium?

– Jag vågar påstå att de får en bättre

utbildning på riksgymnasiet. För här

går eleverna i mindre grupper och

lärartätheten är högre. Det betyder

att lärarna har mer tid för varje elev.

Dessutom har alla elever en indivi-

duell studieplan som utgår från deras

behov och önskemål.

Kan man önska vilka kurser

man vill?

– Nästan. Man behöver förstås ha rätt

förkunskaper men vi är mycket flexi-

bla och försöker gå eleverna till mötes

så att de kan läsa det de vill. Om en

elev till exempel vill läsa flera kurser i

matte så försöker vi ordna det.

Är studiesituationen precis likadan

på alla fyra riksgymnasieorterna?

– I grunden är det likadant. Alla elever

på riksgymnasiet har rätt till lika god

utbildning. Men utförandet kan skilja

sig lite i detaljerna.

Vad är viktigast för dig som rektor?

– Att eleverna trivs, får en bra utbild-

ning och kan utvecklas på sina vill-

kor. Jag känner alla elever här på

Rh-gymnasiet. De vet att de kan

komma till mig med förslag eller för

att diskutera sina studieval. Min dörr

är alltid öppen.

HALLÅ DÄR!

På riksgymnasiet kan eleverna välja att läsa i liten grupp med lugnare tempo.

HALLÅ DÄR!

Vad gör en elevassistent?

– Det kan vara läs- och skrivhjälp

i klassrummet, stöd för att komma

igång med en uppgift och struktur-

ering. Eller assistans vid toalett-

besök och måltider. Vi ger också

socialt stöd.

Finns det något som ni inte gör?

– Vi är inte lärare. Det är alltid läraren

som lär ut och har det pedagogiska

ansvaret. Däremot kan vi till exem-

pel förtydliga texter eller ge stöd

vid planering av hur en uppgift ska

genomföras.

Vilka är det som arbetar som

elevassistenter?

– Det är alla sorter! Tjejer och killar.

Unga och äldre. Här i Göteborg är

den yngsta elevassistenten 24 år och

den äldsta är 62 år.

Har varje elev en egen

elevassistent?

– Nej, ingen har en egen assistent.

Men vissa elever vill inte ha flera olika

assistenter – de behöver ha några

få – och då löser vi det. Jag ingår i

en grupp på sju elevassistenter och

vi arbetar tillsammans med eleverna

som går i fyran.

Vad är viktigast i ditt jobb?

– Mitt mål är att eleverna ska gå ut

gymnasiet och känna att de haft en

bra skolgång och att de har fått den

hjälp och det stöd som de har behövt.

Inom riksgymnasiet går det att söka till vilket

nationellt program som helst eller till indivi-

duellt program på en kommunal gymnasie-

skola. Om en elev vill studera på ett program

som inte finns på huvudskolan kan eleven gå

helt eller delvis på en annan skola. Eleven

har då fortfarande tillgång till riksgymnasiets

alla resurser som till exempel elevassistenter,

habilitering och boende.

Det är också möjligt att skapa ett special-

utformat program med den inriktning som

eleven önskar, på huvudskolan. Individuella

och specialutformade program utarbetas i

samråd med skolans studie- och yrkesväg-

ledare eller rektor.

PÅVERKA STUDIE SITUATIONEN

Alla som börjar på riksgymnasiet utformar en

individuell studieplan tillsammans med sko-

lans studie- och yrkesvägledare eller rektor.

I den individuella studieplanen skriver man

hur studierna ska se ut på det program som

eleven har kommit in på. Till exempel finns

stora möjligheter att påverka studietakten.

Eleven kan välja att gå integrerad i en vanlig

gymnasieklass eller läsa i liten grupp. I liten

grupp är tempot lugnare. Det går också att

få enskild undervisning i ett eller flera ämnen.

De flesta går på riksgymnasiet i fyra år men

man kan få upp till sex år på sig att bli klar

med sin gymnasieutbildning. Studieplanen

omprövas flera gånger under studietiden och

man kan alltså ändra sina val.

GOD KVALITET PÅ UNDERVISNINGEN

Utbildningarna på riksgymnasiet följer samma

kursplaner och har samma betygskriterier

som i den vanliga gymnasieskolan. Flera av

lärarna undervisar även i andra klasser (som

inte är klasser för elever med rörelsehinder)

och många lärare har specialpedagogisk

utbildning.

STÖDPERSONER UNDER SKOLDAGEN

Riksgymnasiets elever har tillgång till elev-

assistenter. De ger stöd i klassrummet, på

rasterna, vid lunchen och hjälper till med alla

saker man gör under skoldagen.

Utbildningarna har samma kursplaner och betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan.

HALLÅ DÄR!

PÅ ELEVHEM

I rummen finns grundutrustning i form av

säng, sängbord, skrivbord, bokhylla, garde-

rob/byrå, lampor och gardiner. Men man

får gärna ta med sig egna möbler. Det finns

också möjlighet att ha eget telefon- och

internetabonnemang på rummet.

ETT SJÄLVSTÄNDIGT BOENDE

Alla som bor på elevhem gör en planering till-

sammans med personalen. Då kommer man

överens om hur mycket stöd som eleven vill

ha med till exempel tvätt, städning eller orga-

nisering av vardagsaktiviteter. Målsättningen

är att eleven ska bli så självständig som

möjligt.

Varje elev har minst en kontaktpersonal.

Kontaktpersonalen ska finnas till hands och

svara på frågor, hjälpa till med att beställa

hemresor och samordna de människor som

finns runt eleven.

På elevhemmen finns personal tillgänglig

dygnet runt.

Hur vill du att det ska vara på elev-hemmen?

– Det ska vara trivsamt och hemlikt.

De som bor där ska känna trygghet

och få chans att utveckla sin själv-

ständighet inför vuxenlivet. Gemen-

skapen är också viktig. Många får nya

vänner när de bor tillsammans med

andra ungdomar.

Vilka är det som arbetar på elev-hemmen?

– Våra boendeassistenter är i åldrarna

25 till 50 år ungefär. Det är både män

och kvinnor, fast kvinnorna är i majori-

tet. De har utbildning som passar för

det här jobbet. Många har till exempel

läst omvårdnad eller barn- och fritid.

Vad kan de ge för stöd?

– De ger stöd med allt utanför skoltid.

Att laga mat, tvätta, städa, personlig

omvårdnad, planering och fritids-

sysslor.

Får man stöd även när man lämnar elevhemmet?

– Ja, boendeassistenterna följer

gärna med ut när det behövs, till

exempel vid shopping, biobesök eller

på någon annan aktivitet.

Elevhem i Umeå

GÖTEBORG

Elevhem finns i 18 lägenheter i tre bostadsområden nära Angereds centrum. Två till fyra elever

delar lägenhet. Det finns också en tvårumslägenhet där man kan bo mer självständigt under

en del av sista läsåret. Ett av de tre elevhemmen ligger mycket nära Angeredsgymnasiet. Från

de övriga två bostadsområdena tar det cirka 10-15 minuter att promenera till gymnasiet.

KRISTIANSTAD

Det finns fem elevhem som alla ligger i centrala Kristianstad. Ett av elevhemmen består av tio

fristående lägenheter med en gemensam baslägenhet. Övriga boenden är korridorsboenden

där varje rum har ett litet trinettkök, egen dusch och toalett. Det tar cirka fem minuter att gå från

elevhemmen till Söderportgymnasiet.

STOCKHOLM

I Skärholmens centrum finns ett elevhem med korridorsboende. I samma fastighet finns fyra

enrumslägenheter för de elever som önskar större självständighet. Alla elevrum har egen dusch

och toalett. Högst upp i huset finns en restaurang/matsal som drivs av personal på elevhemmet.

Där finns även LAN-rum med datorer som kan användas både till skolarbete och spel. Det tar

cirka fem minuter att gå från elevhemmen till Stockholms Rh-gymnasium.

UMEÅ

Det finns två elevhem som ligger i centrala Umeå. Det är dels ett korridorsboende där varje rum

har egen toalett, dusch och eget kök/kokvrå, dels lägenhetsboende där tre elever delar på kök

och toaletter och dusch. Det tar cirka tio minuter att gå från elevhemmen till Dragonskolan.

UMGÅS MED KOMPISAR

På elevhemmen finns en gemensam middagstid men i

övrigt bestämmer man sina tider själv. Eleverna får gärna

ha kompisar på besök och det går bra att bjuda in till

exempelvis födelsedagsfester eller andra aktiviteter. Det

finns stora möjligheter att hitta på saker tillsammans med

de andra som bor på elevhemmen, men man kan förstås

lika gärna välja att det lugnt på sitt eget rum.

Kostnaden för

att bo på elevhem är

3 000 kronor i månaden.

Det går att få Rg-bidrag

för detta. För mer

information se

sidan 19.

Gemensamt kök på ett av elevhemmen.

HABILITERING

Tillsammans med habiliteringspersonalen

gör eleven en plan för hur hans eller hennes

behov ska tillgodoses. Habiliteringen kan

till exempel bestå av friskvård, träning eller

hjälp medelsutprovning och stöd i olika var-

dagsaktiviteter – allt från att måla läpparna

till att fixa med datorn eller att öva på att bo

på egen hand.

DE JOBBAR I HABILITERINGSTEAMET:

SJUKGYMNASTEN ger individuella råd och

stöd vid fysisk träning. Eleven vill kanske

ägna sig åt styrketräning, konditionsträning,

ha hjälp med ledrörlighet, smärtlindring eller

teknikträning för rullstolen till exempel.

ARBETSTERAPEUTEN ger stöd för att var-

dagliga aktiviteter ska fungera så bra som

möjligt. Till exempel genom att hjälpa till vid

utprovning av hjälpmedel eller vara stöd när

elever vill prova att på egen hand i tränings-

lägenhet.

LOGOPED kan ge stöd för att förbättra tal

och kommunikation.

KURATORN kan hjälpa till i kontakter för till

exempel studiebidrag, ledsagarservice, färd-

tjänst eller med att planera livet efter gym-

nasiet.

PSYKOLOGEN kan göra utredningar av

elevens starka och svaga sidor och finns

till hands när det uppstår små eller stora

bekymmer.

SJUKSKÖTERSKAN kan vara rådgivande i

medicinska frågor.

HABILITERINGSLÄKAREN kan vara den

som skriver medicinska intyg och gör regel-

bundna medicinska uppföljningar.

HALLÅ DÄR!

Vad kan man göra

på habiliteringen?

– Det beror på vad man vill och behö-

ver. Tillsammans med sina föräldrar

och de som jobbar på habiliteringen

gör varje elev en individuell plan. I

planen bestämmer man hur mycket

habilitering som eleven ska ha och

vad den ska bestå av.

Kan man ändra sig sedan?

– Ja, planen uppdaterar vi flera gånger

under gymnasietiden. Under vissa

perioder kanske eleven vill ha mycket

habilitering och mindre under andra

perioder.

Ser habiliteringen likadan ut under

alla år?

– Under elevernas sista år på gym-

nasiet är habiliteringen inriktad på hur

det ska bli i framtiden. Till exempel

kan kuratorn berätta om olika boende-

former och vilket stöd man kan få i

dem. Arbetsterapeuten kan hjälpa

till med intyg för bostadsanpassning

och på sjukgymnastiken försöker vi

hitta träningsformer som eleven kan

fortsätta med framöver.

Känner du alla elever här?

– Jag känner inte alla personligen men

jag vet vilka alla är. Och jag jobbar

som sjukgymnast i teamet. Det är kul

eftersom jag får följa ungdomarna

och deras utveckling.

AKTIVITETSERSÄTTNING kan man få från och med juli

det år man fyller 19 år. Bidragsbeloppen efter avdrag av

preliminär skatt är normalt mellan 5 000 och 6 000 kronor

per månad.

STUDIEBIDRAG får man från och med kvartalet efter det

att man fyllt 16 år och fram till och med vårterminen det

år man fyller 20. Bidraget kommer automatiskt och därför

behöver man inte skicka in någon ansökan. Studiebidraget

är 1 050 kr per månad.

Exempel: Anders fyller 16 år den 20 juli. Anders får studie-

bidrag tidigast från och med den 1 oktober. Tidigare fick

Anders barnbidrag. Barnbidraget går alltså över till studie-

bidrag under det år han fyller 16.

STUDIEMEDEL består av bidrag och lån. Bidraget är 643

kronor per vecka. Det finns också möjlighet att låna 1 230

kronor per vecka. Studiemedel kan man söka från och

med hösten det år man fyller 20 år.

RG-BIDRAG kan man få om man är antagen på riksgym-

nasiet och bor tillfälligt på utbildningsorten, på grund av

att hemorten ligger så långt från skolan att det inte går att

pendla. Rg-bidrag ska hjälpa till att betala extrakostnader

för till exempel mat, boende och hemresor. (Alla som bor på

elevhem betalar till exempel en avgift för kost och logi på

3 000 kronor per månad). Bidrag ges för max 18 hemresor

under läsåret, resa till skolan vid läsårets början och resa

hem från skolan vid läsårets slut. Det är också möjligt att

få bidrag för dagliga resor på skolorten och för vissa andra

merkostnader. Bidraget lämnas för den del av kostnader

för boende och resor som överstiger aktivitetsersättning

från Försäkringskassan. Nedan är två exempel som visar

hur Rg-bidraget räknas ut:

Exempel 1: Anna har lång resväg Anna måste flyga hem

och varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar

5 000 kr. Hon har aktivitetsersättning med 5 500 kr. Efter

att ha betalat elevhemsavgiften har hon 2 500 kr kvar varje

månad. CSN multiplicerar skolårets nio månader med det

belopp som hon har kvar per månad (9 x 2 500 = 22 500).

Detta belopp divideras med kostnaden för en hemresa

(22 500/5 000 = ca 4). Resultatet är att Anna kan betala

4 resor själv. Eftersom hon kan betala boendet själv samt

4 hemresor beviljas Rg-bidrag för den del av kostnaderna

hon inte kan betala. Alltså kan hon få Rg-bidrag i form

av 14 hemresor plus resorna till skolan vid läsårets början

och slut.

Exempel 2: Pelle har inte Aktivitetsersättning Pelle har

inte pengar för att betala elevhemsavgiften på 3 000 kronor

varje månad och har utgifter för hemresorna. Varje tur- och

returresa mellan hem och skola kostar 800 kronor. Pelle

ska ha möjlighet att studera på riksgymnasiet samt åka

hem 18 gånger under läsåret. Pelle får Rg-bidrag med

3 000 kr varje månad, 18 hemresor att nyttja under läsåret

plus resorna till skolan vid läsårets början och slut.

VILL DU VETA MER?

Kontakta CSN i Örebro: Tel: 019-16 58 30 (kl 9.30-12.00 och kl 13.00-15.00)

E-post: rgbidrag@csn.se Fax: 019-16 58 02 Hemsida: www.csn.se

Postadress: CSN Örebro, Box 364, 701 46 Örebro.

BRA ATT VETA OM RG-BIDRAG

En anhörig kan få bidrag för att komma på besök på skolorten, istället för att eleven reser hem. Om man inte

själv kan ta sig mellan elevhemmet och skolan kan man få bidrag för dagliga resor med taxi eller buss. Det

gäller en resa till skolan och en resa från skolan per dag.

HÄR HITTAR DU ANSÖKNINGSBLANKETTER

Man ansöker om Rg-bidraget på en blankett som heter ”Ansökan om Rg-bidrag”. Den skickas ut automatiskt

till alla som har blivit antagna till riksgymnasiet. Ansökan ska sedan skickas till CSN i Örebro. Man måste själv

kontakta CSN för ansökan om studiemedel.

Kontaktuppgifter

Skola

Rektor Gunnar Niklasson

Tel: 044 - 13 59 18

E-post: gunnar.niklasson@utb.kristianstad.se

Söderportgymnasiet Rg/Rh

Västra Boulevarden 53

291 31 Kristianstad

Elevhem

Enhetschef Anne-Lie Nilsson

Tel: 044 - 13 62 01

E-post: annelie.nilsson@kristianstad.se

Habilitering

Föreståndare Catharina Kampf

Tel: 044 - 19 46 01

E-post: catharina.kampf@skane.se

Kontaktuppgifter

Skola

Rektor Ann-Christin Wangler

Tel: 08 - 50 84 26 70

E-post: ann-christin.wangler@utbildning.stockholm.se

Stockholms Rh-gymnasium

Bredholmstorget 4

Box 203

127 24 Skärholmen

Elevhem

Enhetschef Kerstin Wallin

Tel: 08 - 740 23 41

E-post: kerstin.s.wallin@sll.se

Habilitering

Habiliteringscenterchef Annette Sjöberg

Tel: 08 - 680 73 12

E-post: annette.sjoberg@sll.se

Kontaktuppgifter

Skola

Rektor Ingemar Palbom

Tel: 090 - 16 24 03

E-post: ingemar.palbom@umea.se

Dragonskolan

Dragongatan 1

903 22 Umeå

Elevhem

Områdeschef Ann-Sofie Fahlén

Tel: 090 - 16 19 65

E-post: ann-sofie.fahlen@umea.se

Habilitering

Föreståndare Zarah Gunnarsson-Routledge

Tel: 090 - 785 74 32

E-post: zarah.gunnarsson.routledge@vll.se

Kontaktuppgifter

Skola

Rektor Kärstin Lyons

Tel: 031 - 367 15 13

E-post: karstin.lyons@educ.goteborg.se

Angeredsgymnasiet

Grepgatan

424 65 Angered

Elevhem

Verksamhetsansvarig Ulla Andreasson

Tel: 031 - 332 06 00

E-post: ulla.andreasson@brackediakoni.se

Habilitering

Verksamhetsansvarig Elisabet Ljungström

Tel: 031 - 332 04 01

E-post: elisabet.ljungstrom@brackediakoni.se