Examensarbete  15  högskolepoäng,  grundnivå  

   

När klockan är 22 tystnar musiken Svensk kultur i läromedel för SFI

 Swedish culture in text books for swedish language education for

immigrants

 Elisabet  Wahlin    

 

 

 Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2012-01-12  

Examinator: Jonas Aspelin Handledare: Cecilia Olsson Jers

 

 

 Fakulteten  för  lärande  och  

samhälle    Kultur-­‐språk-­‐medier  

k  

 

               

 

Sammanfattning

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFI-

undervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre

Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:

• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?

• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?

De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur

består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av

författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper

problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texterna

betonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, där

aktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etniskt

svenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lära

sig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som en

okunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

Nyckelord: Läromedelsanalys, Representation , SFI-undervisning, Svensk kultur, Symboliskt

kapital

 

Innehållsförteckning

       

Inledning........................................................................................................................................................................7  Bakgrund .......................................................................................................................................................................7  Tidigare forskning ......................................................................................................................................................9  Syfte och frågeställning ......................................................................................................................................... 12  Teoretiska utgångspunkter och metod .............................................................................................................. 13  Habitus ........................................................................................................................................................................ 13  Problemrepresentation ........................................................................................................................................... 15  Material ....................................................................................................................................................................... 16  

Resultat och analys......................................................................................................................... 18  Leva i Sverige ........................................................................................................................................................... 20  Arbeta i Sverige ....................................................................................................................................................... 29  Studera i Sverige ...................................................................................................................................................... 32  Diskussion.................................................................................................................................................................. 35  Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?..................................... 36  Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? ........................................................................... 36  

Litteratur.......................................................................................................................................... 41  

 

           

  7  

Inledning

I kursplanen för Svenska för invandrare (SFI) slås det fast att eleverna ska ”utveckla sin

interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra

dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. I Skolverkets kommentarer

till kursplanen nämns även att undervisningen ska innehålla texter om det samhälle och den

kultur där språket talas, det vill säga Sverige och svensk kultur. Den fråga jag direkt ställer

mig efter att ha fått den informationen är: ”Vad är svensk kultur”. Vilken bild målas upp av

Sverige och svenskhet? Hur lär eleverna känna svensken? Dessa frågor har kommit att

intressera mig allt mer eftersom jag arbetat som lärare för en SFI-klass under ett halvt års tid

och inte själv kunnat komma fram till vad jag ska förmedla som svensk kultur. Ett sätt att få

en ledtråd är att närmare granska de läromedel som riktar sig till eleverna på SFI. Dessa är ju

baserade på kursplanen för ämnet och bör därför också förmedla en bild av svensk kultur och

svenskt liv. Denna uppsats kommer att bli en undersökning av läromedel för SFI.

Det är viktigt att som lärare ifrågasätta det som man lär ut. Även om syftet med SFI är att lära

sig det svenska språket och mer om hur livet i Sverige ser ut, så tycker jag att det är viktigt att

inte förmedla en bild som utmålar det traditionellt svenska som normalsituationen, då alla

människor bär med sig erfarenheter och värderingar som är värda att ta till vara.

Bakgrund

Svenska för invandrare introducerades som ett frivilligt ämne 1965. Vid denna tid var inte

kommunerna huvudmän för verksamheten utan den bedrevs av ett stort antal aktörer så som

fackföreningar och folkbildningsorganisationer. I samband med att ämnet reformerades 1986

valde de flesta kommuner att gå in och ta över verksamheten (Carlsson 2003:13). Från 1990-

talet och framåt har SFI varit en verksamhet som har fått utstå mycket kritik för att vara

  8  

ineffektiv och kontraproduktiv. Sedan 1994 har ämnet haft en centralt fastställd kursplan och

är nu inordnad under de frivilliga skolplanernas läroplan (Carlsson 2003:14). Den senaste

kursplanen i ämnet publicerades 2009. En stor förändring i denna gentemot tidigare

kursplaner är att SFI-undervisningen inte längre har ansvaret att förmedla

samhällsinformation till de personer som deltar i undervisningen (SKOLFS 2009:2 och

Skolverket Dnr 62-2009:242 (Skolverkets kommentarer till kursplanen)).

Enligt Marie Carlsson, som jag kommer att presentera närmre under stycket tidigare

forskning, har ämnet under sin existens har genomgått tre faser. Under den första perioden,

som sträcker sig från 1965 till mitten av 1970-talet, var ämnet främst riktat till

arbetskraftsinvandrare och inriktat på praktiska kunskaper i svenska som hade med yrkeslivet

eller myndigheter med nära anknytning till detta (exempelvis Arbetsförmedlingen) att göra

(Carlsson 2003:64-66). Från och med mitten av 1970-talet till början av 1990-talet går

utbildningen, enligt Carlsson, mot att mer och mer se deltagaren som en omsorgskonsument.

Innehållet blir allt mer inriktat på att ge deltagarna kunskaper om välfärdssamhället som tar

hand om dem ”från vaggan till graven” (Carlsson 2003:67-68). Diskursen som har präglat

undervisningen sedan 1990-talet lägger, enligt Carlsson, enormt fokus på kunskap. Utbildning

är alltid av godo och varje individ har ett stort ansvar att hela tiden fortbilda sig. Andra

alternativa vägar, som att exempelvis gå direkt ut i yrkeslivet, beskrivs som oframkomliga om

man inte har någon utbildning (Carlsson 2003:69-70).

Innehållet i SFI-utbildningen styrs av den kursplan och övriga styrdokument som har

fastslagits av Skolverket. I kursplanen för SFI uttrycks ämnets integrationspolitiska ambition

på följande sätt:

Eleven ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige (SKOLFS 2009:2).

Detta är en öppen formulering där tyngdpunkten ligger på den interkulturella förståelsen.

Detta är fullt i linje med den mångkulturella diskurs som det svenska utbildningsväsendet

genomsyras av. I denna diskurs ska varje persons uppfattning om sin egen kulturella

tillhörighet respekteras och erkännas, samtidigt som människor med olika kulturell

tillhörighet ska leva sida vid sida och ha samma rättigheter och skyldigheter (Taylor 1999:49).

I kursplanen nämns således inget explicit om svenskhet utan ”företeelser i vardags-, samhälls-

  9  

och arbetsliv i Sverige”. Det kan med andra ord vara såväl albanska som sikhiska företeelser

som avses.

I de kommentarer som Skolverket givit till den nu gällande kursplanen (Skolverket Dnr 62-

2009:242) poängteras att det inte längre är SFI-undervisningens ansvar att ge eleverna

samhällsinformation. Av dessa kommentarer framgår också att upplägget för undervisningen

är tämligen fritt för lärare och elev att komma överens om. Man påpekar dock vikten av att

använda texter som berör kulturen i det land där språket talas:

Lärarna har stor frihet att, i samråd med eleverna, välja stoff och metoder, men i all språkundervisning utgör texter om det samhälle och den kultur där det aktuella språket talas en källa till både språkkunskaper och kunskaper om landet ifråga. Inom sfi ska det råda balans mellan språklärande och de kunskaper om och förståelse för samhället som utbildningen också ska ge (Skolverket Dnr 62-2009:242).

Kommentarerna till kursplanen lägger alltså betydligt större vikt vid landets kultur än den

kortfattade skrivningen i kursplanen. Senare i kommentarerna betonas också vikten av att

eleverna utvecklar en interkulturell kompetens.

Tidigare forskning

SFI-undervisning är ett område där det författats en stor mängd offentliga utredningar och

utvärderingar. Ett exempel är den stora utredning som Skolverket publicerade 1997, Vem

älskar SFI – utvärdering av svenskundervisning för invandrare (Skolverket Rapport 131). När

det gäller vetenskapliga arbeten som inte har en rent språkvetenskaplig inriktning finns det

dock tämligen lite forskat kring ämnet. Sociologen Marie Carlsson har i sin avhandling,

Svenska för invandrare – brygga eller gräns? – Syn på kunskap och lärande inom SFI-

undervisningen, gjort en socialkonstruktivistisk studie av SFI där hon undersöker hur kunskap

och lärande organiseras, hanteras och artikuleras inom SFI. Hon undersöker också hur ett

antal kursdeltagare påverkas av SFI-undervisningen, både vad det gäller kunskap och social

situation (Carlsson 2003:16-17). Hon kommer fram till att SFI-undervisningen präglas av ett

välfärds- och nyttotänkande som förs på eleverna uppifrån (Carlsson 2003:224). Vikten av

utbildning och kunskap betonas hela tiden på bekostnad av andra perspektiv, som exempelvis

arbetsliv. Hon finner också att SFI-deltagarna:

  10  

[…]konstrueras som ”okunniga elever”, medan ”svenskar”, framförallt utbildare i detta sammanhang blir de som kan och har något att ge och som också bestämmer vad som är ”kunskap” och hur man lär bäst (Carlsson 2003:227)

Undervisningen i SFI blir alltså en disciplinerande verksamhet för att foga in eleverna i det

svenska samhällets strukturer.

När det gäller läromedelsforskning finns det ett antal olika studier som skiljer sig en hel del åt

när det gäller teoretisk inriktning. Ett exempel är Christoffer Dahls licentiatuppsats Ett

annorlunda brus – Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och

förnyelse (Dahl 2010). I denna undersökning analyserar han läromedlet Brus, som används i

litteraturundervisning på gymnasiet. Han undersöker innehållet i detta läromedel utifrån Boel

Englunds (en annan forskare som ägnat sig åt läromdelsanalys) perceptions- och

värderingsschema som skapar en matris mellan punkterna fakta – fiktion och med konstnärligt

värde – utan konstnärligt värde (Dahl 2010:16). Han utgår från en postmodernistisk

teoriinriktning och hans resultat blir att läromedlet inte når ända fram till målet att fungera

som ett postmodernistiskt läromedel för den moderna skolan (Dahl 2010:125).

En annan läromedlesanalys som jag vill lyfta fram som ett för denna uppsats relevant exempel

är Katrin Lilja Waltås licentiatsavhandling Läroböcker i svenska? – En studie av ett

läromedel för yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare (Lilja Waltå 2011).

Hon har noterat att läromedel i ämnet svenska ofta ser väldigt olika ut. Hon nämner att det

finns två modeller av svenska som skolämne, ett bildningsämne på hög nivå och ett

färdighetsämne på låg nivå (Lilja Waltå 2011:13). Hon undersöker studiemedlet Blickpunkt

som uttalat riktar sig till eleverna på ett antal yrkesförberedande program (Lilja Waltå

2011:14). Hennes huvudsakliga frågeställning är vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner

som de olika läromedlen förmedlar och vad det säger om deras modelläsare (Lilja Waltå

2011:16). Hon undersöker vilka texter läroboken presenterar och vilka urvalsprinciper som

ligger bakom urvalet och hur dessa motiveras. Hon utgår i detta från Umberto Ecos teori om

modelläsaren, d.v.s. att en författare under arbetets gång tänker sig vem som ska läsa texten.

Författaren anpassar då sin text på så sätt att texten slutligen skapar modelläsaren (Lilja Waltå

2011:27). Hon kommer fram till att dessa läromedel förmedlar en passiv eller reproducerande

kunskapssyn där svenskan blir ett rent färdighetsämne (Lilja Waltå 2011:132). Eleverna

  11  

förutsätts inte vara intresserade av litteratur utan uppgifterna är anpassade till deras

kommande yrkesliv (Lilja Waltå 2011:136).

Waltå säger också att läroboksanalys är ett underutvecklat fält och att det inte har lyckats

etablera sig som en egen disciplin, det finns alltså ingen stark tradition av

läromedelsforskning i Sverige (Lilja Waltå 2011:21). Denna uppfattning delar hon med

Christoffer Dahl och de flesta andra forskare som hon citerar.

En läromdelsanalys som har direkt anknytning till det ämne som jag valt att undersöka är

Jörgen Mattlars avhandling Skolbokspropaganda? – En ideologianalys av läroböcker i

svenska som andraspråk (1995-2005) där han gjort en ideologianalys av den bild som

läromedel inom ämnet svenska som andraspråk ger av kön, klass och etnicitet. I denna analys

finner Mattlar att det finns en stark tendens att framställa svenska värderingar och traditioner

på ett oproblematiserat sätt. Han nämner exempelvis den svenska synen på barnuppfostran

och individen i relationer som exempel. Enligt hans resultat speglar de undersökta läromedlen

ett samhälle som präglas av mångkultur och flerspråkighet (Mattlar 2008:120-122). Han pekar

även på hur svenska värden presenteras för eleverna på ett självklart sätt och att deras egna

erfarenheter inte inkluderar dem i ett vi utan definierar dem som de andra. Det finns, enligt

Mattlar ett tydligt assimilationssträvande i de undersökta texterna (Mattlar 2008:195).

Mattlars och Carlssons forskningsresultat innebär att jag redan i detta skede kan förvänta mig

att det finns en strävan mot insocialisering i svenskhet i de läromedel som jag kommer att

undersöka. Mattlar har valt att dela in de svenska värdena i modernitet, demokrati, rättvisa,

välfärd, konsensus, fred, jämställdhet, rationalitet, ordning, sekularism och vetenskap och

deras motpoler som får representera det ickesvenska. Det svenska blir det goda och

eftersträvansvärda. Det främmande beskrivs inte i negativa ordalag, det beskrivs inte alls. Det

som inte passar in i matrisen av ”svenska” egenskaper osynliggörs helt enkelt av

läromedelsförfattarna (Mattlar 2008:193). Detta är värden som i de flesta fall är tillämpliga på

ett större samhälleligt plan. Han beskriver den bild av det svenska samhället som förmedlas.

Om Mattlars undersökning är en studie av strävan efter samhällelig hegemoni, rör sig min

undersökning snarare på mikroplanet och undersöker den vardagliga praktiken människor

emellan i de läromedel som jag har undersökt.

  12  

När det gäller studier av svensk mentalitet är etnologen Åke Daun den som har behandlat

ämnet mest utförligt. I boken Svensk mentalitet (Daun 1998) har han genom att gå igenom ett

stort källmaterial som bland annat består av svenska och internationella attitydundersökningar

och självskattningstester identifierat ett antal egenskaper som i större eller mindre

utsträckning bygger upp den svenska mentaliteten. Han tar upp egenskaper som blyghet,

oberoende, konfliktundvikande, ärlighet, anspråkslöshet samt kollektivism kontra

individualism. Han påpekar dock att det handlar om tämligen grova generaliseringar och att

det inte får uppfattas som en beskrivning av en svensk nationalsjäl (Daun 1998:21).

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur delar av läromedlen för svenska för invandrare

producerar en normativ bild av vad det innebär att vara svensk och leva i Sverige.

Att beskriva en viss kultur (ur SFI-deltagarnas perspektiv den svenska) är en uppgift där det

är svårt att uppnå något slags neutralitet. I mitt fall kan uppgiften snarare handla om att

beskriva ett antal karaktärsdrag och beteenden som sammantaget utifrån texterna får sägas

utgöra en svensk kultur. Detta kan sägas vara en sammanvägning av alla de karaktärsdrag och

beteenden som jag identifierar i texterna. Med svensk kultur avser jag vilken bild som

textförfattarna målar upp av livet i Sverige och hur detta bör levas.

Jag kommer i denna uppsats att utgå ifrån läromedel som är avsedda att användas inom

undervisningen i SFI. Dessa böcker är skrivna av personer som är födda i Sverige, eller som

åtminstone har levt och arbetat länge i landet. Hur väljer de att beskriva erfarenheten av att

vara svensk? Vad lyfter man fram och hur värderas det som presenteras. Utifrån den tidigare

forskningen kan jag sluta mig till att jag kommer att finna att texterna fungerar

insocialiserande till svensk kultur, min undersökning kommer därför lägga fokus på hur denna

insocialisering tar sig uttryck.

Mina frågeställningar för detta arbete kommer att bli:

• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?

• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?

  13  

Teoretiska utgångspunkter och metod

       I detta stycke kommer jag att gå igenom teoretiska begrepp och den analysmodell som jag

tänker använda mig av i min undersökning. Inledningsvis tänker jag redogöra för Pierre

Bordieus begrepp kring habitus. Därefter kommer jag att beskriva en modell för

representationsanalys som jag har hämtat från statsvetaren Carol Lee Bacchi (Bacchi 2001),

vilken jag kommer att använda som systematiskt redskap för att analysera de texter jag

undersöker.

Habitus

Habitus är ett begrepp som har introducerats av sociologen Pierre Bourdieu. Det kan

sammanfattas som att en individ har en mängd olika handlingspositioner. De är inlärda

mönster för hur man handlar i olika situationer och något som alla människor socialiseras in i

från tidig barndom. Inom dessa mönster reproduceras olika makthierarkier genom att olika

typer av beteenden värderas olika högt (Einarsson 2004:156). Den tillgång som olika

människor har till olika former av resurser kan liknas vid tillgång till kapital. Bourdieu

beskriver följande typer av kapital:

• Ekonomiskt kapital (pengar och egendom)

• Kulturellt kapital (God smak)

• Socialt kapital (Kontakter)

Ovanstående olika typer av kapital fungerar som symboliskt kapital i interaktion med andra

personer (Einarsson 2004:156). Människor har en tendens att helst umgås med personer som

har liknande preferenser. De delar av det sociala rummet där människor interagerar med

varandra kallar Bourdieu för fält. Dessa fält kan exempelvis utgöras av en skola, ett

kompisgäng eller en religiös församling. I dessa olika fält besitter varje individ socialt kapital

  14  

i olika utsträckning. Summorna av de olika individernas tillgång till symboliskt kapital utgör

deras habitus och habitus är det som bestämmer personernas status inom fältet (Einarsson

2004:157).

I denna uppsats kommer jag göra en närläsning av olika läromedel avsedda att användas av

vuxna som läser svenska för invandrare. Uppsatsen kommer inte att vara en regelrätt

diskursanalys i den meningen att jag kommer att undersöka den språkliga uppbyggnaden i

texterna. Jag kommer inte att fördjupa mig i de olika ordens betydelse. Det som jag främst

intresserar mig för är de olika händelser som läromedlen innehåller. Då jag teoretiskt sett lutar

mig mot Bourdieu kan jag ändå konstatera att jag i min undersökning rör mig inom en

diskurs, det vill säga teorin om kapital, habitus och fält.

I denna uppsats kommer jag att arbeta med en hermeneutisk ansats. Hermeneutik betyder

tolkningskonst. En analys i denna anda kan handla om att försöka förklara oklarheter i en text,

men också att försöka hitta en texts dubbla bottnar och dolda budskap (Hellspong 2001:160).

Detta betyder att jag är väl medveten om att jag gör en subjektiv tolkning av texterna och att

detta skulle kunna leda till att jag gör tendentiösa tolkningar utifrån min egen förförståelse.

Enlig Lennart Hellspong är det viktigt att reflektera över ifall man möter en text med öppna

ögon eller om man har med sig en viss förförståelse in i sitt tolkningsarbete (Hellspong

2001:162). Mina studier av tidigare forskning har gjort att jag förväntar mig en viss typ av

vinkling av texterna, det vill säga att det kommer att vara ganska svenskcentrerat. För att

undvika att detta leder till snabba slutsatser kommer jag att genomföra min analys som ett

växelspel mellan mina egna tolkningar, vald begreppsapparat och tidigare forskning.

Med svensk kultur kommer jag i denna mening att avse en eller flera uppsättningar av

egenskaper och beteenden som aktörerna i texterna uppvisar. Dessa egenskaper kommer att

ligga till grund för ett försök att beskriva det som jag kallar för svensk kultur. Eftersom det

inte finns några egenskaper eller beteenden som kan sägas vara unikt svenska kommer

begreppet svensk kultur att vara en teoretisk konstruktion. I arbetet med att försöka identifiera

de insocialiserande inslagen i texterna kommer jag att använda mig av representationsanalys

som jag redovisar utförligare nedan.

Jag vill poängtera att min undersökning inte är en totalundersökning av alla svenska texter

utan min bild av svensk kultur är den bild som ges av just det material som jag har undersökt.

  15  

Med andra ord är detta mer av en fallstudie vars resultat inte bör betraktas som

generaliserbart. Dock kan den jämföras med andra större och mindre liknande studier och på

så vis bidra till utveckling av kunskapsområdet.

Problemrepresentation

Den australiensiska statsvetaren Carol Lee Bacchi har i sin bok Women, Policy and Politics –

the construction of policy problems (Bacchi 1999) försökt hitta en modell för att arbeta med

representationsanalys som metod. Hon är som sagt statsvetare, men jag menar att hennes

modell även kan användas inom en studie som denna. Jag kommer att använda Bacchis

modell som ett systematiskt redskap för att underlätta min analys. Som en utgångspunkt för

en undersökning som bygger på problemrepresentation ställer hon fem frågor som är

användbara i en sådan process:

• Vad representeras som ett problem?

• Vilka antaganden eller förutfattade meningar ligger bakom representationen?

• Vilka effekter får representationen, vem tjänar på den?

• Vad lämnas oproblematiserat i problemrepresentationen?

• Vilka andra svar skulle man kunna få om representationen gjordes annorlunda?

 

I denna uppsats arbetar jag som jag tidigare har nämnt med en analys av läromedel som

används inom undervisningen i svenska för invandrare. När eleverna i SFI-undervisningen får

ta del av texter om svensk kultur och svenskt samhällsliv är det olika representationer av det

jag tolkar som svensk kultur som de får ta del av. Bacchi utgår i sin analys från

problemställningar i politiska debatter. I de läromedel som jag undersökt är inte problemen

klart formulerade på samma sätt som i hennes material. Det innebär att den första av Bacchis

fem frågor (Vad representeras som ett problem?) i min undersökning snarare får handla om att

indentifiera vad det finns för grundläggande representation i texten. Även en konkret

framställning av ett händelseförlopp eller en social situation kan betraktas som ett problem i

det sammanhang där jag gör min undersökning. Fråga nummer två, tre och fyra är intressanta

att ställa när man efter fråga ett har identifierat den huvudsakliga representationen. Den femte

frågan, om vilka svar man skulle kunna få om representationen gjordes annorlunda, kommer

  16  

jag inte att använda mig av. Texten står som den står och jag kan inte se att det är relevant för

mitt ämne att börja formulera alternativa handlingar.  

Material

I denna uppsats undersöker jag fyra läromedel som är avsedda att användas inom ämnet

svenska för invandrare. De flesta av dessa läromedel är upplagda så att de består av en

lärarhandledning, en textbok och ett arbetshäfte (i +46C är arbetsuppgifterna inkluderade i

textboken). I min analys har jag valt att enbart använda mig av det material som finns i

textböckerna. Denna begränsning har jag främst gjort av tidsskäl. Jag är medveten om att

såväl lärarhandledningar som övningsböcker kan innehålla material som skulle kunna vara

relevant att analysera. I en sådan totalundersökning av de olika läromedlen skulle jag dock ha

varit tvungen att begränsa mig en, kanske två, läromedel. Jag har i detta fall valt att begränsa

mig för att kunna analysera fler läromedel och därmed få en bredare överblick. De läromedel

som jag använt i min analys riktar sig i regel till elever på de två högsta av de fyra nivåerna

inom SFI (B- och C-nivåerna). De läromedel som jag tittat på A- och B-nivåerna har

innehållit allt för lite text som jag bedömt som möjlig att göra en meningsfull analys av.

Ny start – i samhället: Detta läromedel är skrivet av Marianne Aspelin och Eivor Carlsson.

Det är avsett att användas inom undervisning på C-nivå i SFI. Enligt författarna tar läromedlet

främst upp sociala situationer, som sträcker sig från det egna hemmet till arbetsplatsen

(Aspelin & Carlsson 2007:baksidan). I den senare delen av boken är huvudpersonerna på väg

ut i arbetslivet genom att de gör praktik på olika arbetsplatser. Bokens struktur bygger på

längre texter där samma huvudpersoner återkommer med jämna mellanrum. Huvudpersonerna

är de olika deltagarna i en SFI-klass samt deras lärare Eva.

+46C: Detta läromedel är skrivet av Maria Gull och Britt Klintberg och även detta läromedel

är avsett för SFI-studenter på C-nivån. Det är strukturerat enligt olika teman som exempelvis

”Hur mår du?” eller ”Hur bor du?”. Texterna är ofta ganska korta och i regel strukturerade

som att någon berättar något. Flera personer får ofta uttala sig i samma text. I denna bok är

övningsuppgifterna insprängda i texten. Bland dessa övningsuppgifter finns även olika

dilemman som eleverna ska ta ställning till. Eftersom dessa dilemman är ganska utförligt

  17  

beskrivna, har jag valt att behandla även dessa som textmaterial i min analys. I +46B ingår

exakt samma texter som i + 46C, med undantag av några få texter. Jag har dock valt att ha

med en av texterna som kommer från +46B.

Svenska till max, textbok 2: Detta läromedel är skrivet av Maria McShane. Denna bok är

avsedd för D-nivån inom SFI. Texterna i denna bok är i regel längre och lite mer språkligt

komplicerade. Här kommer jag att ta med en novell i analysen. Denna är inte skriven av

läromedelsförfattaren själv utan bara bearbetad av henne, men jag finner den ändå intressant

att analysera då det är ett medvetet val från läromedelsförfattaren att ta med denna novell i

läromedelsboken.

Läsa med mera: Huvudförfattaren till detta läromedel är Norma Tjärnmo men det finns en

mängd författare med i redaktionen och det framgår inte vem som skrivit vad. På de

internetsidor där denna bok säljs nämns förlaget Bok och Webb som författare och jag

kommer därför att göra så i även i mina referenser. Detta läromedel är framtaget med tanke på

vuxna som läser svenska som andraspråk och som vill bli bättre på att läsa. Texterna är tänkta

att ge stimulerande läsning och bjuda in till engagerade samtal (Bok och webb

2007:baksidan).

  18  

Resultat och analys

I detta analyskapitel kommer jag att undersöka texter ur fyra olika läromedel som är avsedda

att användas inom undervisningen i SFI. Jag har valt att inte arbeta på ett deduktivt sätt, det

vill säga att jag på förhand definierar ett antal kategorier som jag sedan försöker hitta

empiriska belägg för i texten. Jag tänker istället försöka att hitta olika mönster i texterna för

att sedan sammanställa dessa i analytiskt meningsfulla grupperingar. För att underlätta för

mig själv i analysarbetet har jag dock valt att sortera in mina iakttagelser under några olika

teman, som jag hittat under min läsning. Detta bidrar inte minst till att öka läsbarheten och till

att det blir lättare att följa min analys. De teman som jag kommer att använda mig av är

följande:

• Leva i Sverige

• Arbeta i Sverige

• Studera i Sverige

Dessa kategorier har jag identifierat under min genomläsning av material då jag märkt att de

flesta av textexemplen som jag hittat kan sorteras in under någon av dessa kategorier. Under

rubriken leva i Sverige kommer jag att analysera texter som handlar om hur det är att leva

utanför jobbet och studierna. Det kan handla om sådant som hur man lever i en familj, hur

man umgås med sina vänner eller kommer överens med sina grannar. I denna kategori hamnar

även texter som handlar om hur man sköter sig och uppför sig korrekt. Rubriken Arbeta i

Sverige kommer att behandla iakttagelser som rör arbetsmarknad, så som arbete, jobbsökande

och praktik. I stycket Studera i Sverige handlar iakttagelserna om studier i olika former.

I den första avdelningen av analysen kommer jag att lyfta fram ett antal exempel på texter

som jag hittat i de olika läromedlen. Jag kommer att analysera dessa exempel med hjälp av

  19  

den tidigare nämnda analysmodell jag utarbetat baserat på Bacchis fem frågor. Dessa är som

jag tidigare nämnt:

• Vad representeras som ett problem?

Finns det inget tydligt problem i texten, vilket det ofta inte gör, kommer jag att försöka

identifiera vad det är i texten som utgör problemet.

• Vilka antaganden eller förutfattade meningar ligger bakom representationen?

Här kommer jag att föra ett resonemang kring vad som kan tänkas ligga bakom

representationen.

• Vilka effekter får representationen, vem tjänar på den?

Här kommer jag att resonera kring effekten av den representation som görs.

• Vad lämnas oproblematiserat i problemrepresentationen?

Här kommer jag, i förekommande fall, att resonera kring vad i texten som enligt min

tolkning skulle kunna problematiseras som författarna väljer att lämna

oproblematiserat.

Lennart Hellspong skriver att det är bra att göra sammanfattningar av hela eller delar av

texten för att försöka ringa in kärnan i innehållet. Detta hjälper till att hitta vad som är dunkelt

i texten, det kan exempelvis vara det som är textens outtalade budskap. Dessa delar av texten

kan säga något om texten i stort (Hellspong 2001:164). Då de texter som jag kommer att

analysera är korta och inte är sammanhängande med varandra, kommer jag att sammanfatta

varje text för sig. Utifrån denna sammanfattning kommer jag att försöka associera fram ord

som fungerar sammanfattande för textens innehåll. Dessa associerade ord kommer sedan att

ligga till grund för min avslutande diskussion om representationer av svensk kultur.

I anslutning till texterna under varje underrubrik kommer jag att föra en diskussion kring vad

jag funnit i texten som skulle kunna hänföras till svensk kultur och dessutom knyta an till

tidigare forskning och Pierre Bourdieus teorier kring habitus. I ett avslutande kapitel kommer

jag sedan att knyta tillbaka till mina frågeställningar och besvara dessa.

  20  

Leva i Sverige

Bostad

I texten Parkeringsproblem i Ny start – i samhället möter vi Hassan som kommer från

Somalia. Han och två landsmän delar en lägenhet som de hyr i andra hand och inte vet hur

länge de ska få bo kvar i (Aspelin & Carlsson 2007:50). Denna situation beskrivs bara i

förbigående. Denna problematisering tycks inte tjäna något direkt syfte, då ingen tjänar på att

han inte har en egen bostad. Det kan vara så att författarna väljer att framställa det problem

som han råkar ut för i den aktuella texten, det vill säga att han får parkeringsböter, som det

viktigaste i den aktuella situationen. En annan person i samma bok, Orhan, har bott två år i

Sverige hemma hos sin kusin. I texten Orhan söker lägenhet, (Aspelin & Carlsson 2007:7)

försöker Orhan att skaffa sig ett andrahandskontrakt. Detta går inte eftersom hyran är för hög.

Det som representeras som ett problem i denna text är att Orhan inte har tillräckligt mycket

pengar för att hyra en lägenhet. Det antagande som kan anas bakom den representationen är

att alla som har tillräckligt mycket pengar kan vara med och konkurrera på lika villkor på

bostadsmarknaden. En sådan representation skulle exempelvis kunna gynna uppfattningen om

att Sverige är ett rättvist land där ingen diskrimineras om han eller hon uppfyller de objektiva

grundkriterierna. Det som lämnas oproblematiserat är andra tänkbara anledningar till att

Orhan inte får hyra lägenheten, exempelvis att ägaren inte vill hyra ut till en invandrare. De

båda männens boendesituationer står i kontrast till personerna som vi kan läsa om i texten

Familjen Ek (Aspelin & Carlsson 2007:6). Denna familj består av en mamma, en pappa och

tre barn. De bor i en femrummare med stor balkong där de kan se Öresund i fjärran. Dessa

texter beskriver tre typer av boende där familjen Ek är nöjd, Orhan är missnöjd och Hassans

inställning vet vi inget om. Den enda tänkbara förklaringen till skillnaden som framskymtar i

texten är varierande tillgång till ekonomiskt kapital.

Jag har konstaterat att texterna väjer för att lyfta den etniska diskrimineringen på

bostadsmarknaden. Författarna väljer att betona tillgången på pengar som det avgörande för

att få en bostad. Det finns dock många exempel på att inkomstkrav används som ett sätt att

diskriminera bostadssökande med utländsk bakgrund (se exempelvis Brånå 2007). Författarna

tar inte upp den betydelse som tillgången till socialt kapital kan spela på bostadsmarknaden,

  21  

där det är vanligt att man får en bostad genom kontakter (av unga vuxna som tillfrågats i

Hyresgästföreningens undersökning Unga vuxnas boende i Sverige 2011 – Hur bor unga

vuxna? Hur vill de bo? uppger 32 procent av dem med förstahandskontrakt att de fått sitt

boende via kontakter). Det uttryck jag associerar till texten är lika möjligheter.

Äldre i Sverige

I +46 C kan vi i texten Vem ska hjälpa mormor läsa om Alice som är 82 år gammal. Hon är

änka och bor ensam och är rädd för att gå ut eftersom hon är rädd för att ramla. Trots detta vill

hon inte flytta till ett äldreboende. Hon får hjälp av hemtjänsten och kan på grund av detta bo

kvar i sitt hem. Hon känner dock att hon skulle vilja komma ut oftare, vilket hemtjänsten inte

har tid att hjälpa henne med. Alice barn hjälper henne ofta med olika saker, men de har också

sina liv att tänka på. Hon är glad över att hon fortfarande kan bo kvar hemma, men hon

känner sig lite ensam (Gull & Klintenberg 2004:91). Det som representeras som ett problem i

texten om Alice är att hemtjänsten inte har tid att hjälpa henne att komma ut och att hon

därför blir lite socialt isolerad. Det antagandet som ligger bakom den representationen kan

vara att det är samhällets ansvar att ta hand om oss när vi är gamla. Genom denna

representation skulle uppfattningen kunna bli att människan vill vara fri som individ och inte

beroende av sina anhöriga. Vad som lämnas oproblematiserat är att Alice uppger att hennes

barn har sitt att tänka på. Vi vet inget om hur mycket de gör för henne eller hur mycket hon

ber dem om.

En annan äldre kvinna porträtteras i texten Ett liv i Läsa med mera – lästräning för ungdomar

och vuxna. Hon heter Asta och författarna beskriver hennes liv från ungdomen fram till idag.

Hon har varit gift med Per sedan 1941. När de blev gamla ville de fortfarande bo kvar i sitt

hus och kunde göra detta under tio år, eftersom de fick hjälp via hemtjänsten. När det blir för

tungt att bo kvar hemma flyttar de till en servicelägenhet där de kan få hjälp med det som de

behöver, men ändå sköta sig själva. Detta ändras drastiskt då Per får en stroke och efter det

behöver hjälp med i stort sett allt. Asta få ta hand om honom och det är tungt. När Asta bryter

lårbenhalsen och själv behöver hjälp får Per flytta till ett annat boende och nu kan de bara

träffas en gång i veckan, vilket hon tycker är tråkigt. Asta är glad att hon har färdtjänst och

tycker att rollatorn är världens bästa uppfinning om man har svårt att gå. Enligt texten har

Asta och Per två barn, men mer än så får vi inte veta om barnen (Bok och webb 2007:78-80).

  22  

Det som representeras som ett problem i texten om Asta och Per är att de inte kan bo ihop

efter ett långt liv tillsammans. De kan dock träffas fortfarande eftersom Asta får hjälp med

färdtjänst och hjälpmedel. Ett antagande som skulle kunna ligga bakom denna

problematisering skulle kunna vara att samhället tar sitt ansvar, även om Asta och Per får bo

på olika håll, genom att erbjuda annat stöd. Även denna representation förmedlar synsättet att

samhället hjälper individen att leva sitt liv som den vill. Asta och Per har ju kunnat bo kvar

länge i sitt hus på grund av hjälp från hemtjänsten. När de behövt en annan typ av stöd har de

fått det, etc. Vad som inte problematiseras i texten är bland annat barnens roll, då dessas

relation till föräldrarna inte nämns.

De två egenskaper som jag associerar till texten är individualism och självständighet. De äldre

personerna i dessa texter vill klara så mycket som möjligt själva och vill inte att deras barn

ska behöva hjälpa dem mer än nödvändigt. De visar också på en stor tillit till

välfärdssamhällets institutioner. Detta kan knytas an till den välfärdsdiskurs som Marie

Carlsson menar länge var rådande inom läromedlen i SFI. Eleverna skulle lära sig om de olika

institutioner som kunde hjälpa en i alla livets skeden – ”mellan vaggan och graven” (Carlsson

2003:67-68). Önskan om självständighet från sin familj och den stora tilliten till

välfärdsstaten problematiseras inte, vilket gör att jag räknar in begreppen individualism och

självständighet i svensk kultur.

Bo tillsammans

En av texterna i Läsa med mera handlar om olika sätt som människor kan leva tillsammans

på. I denna text träffar vi Tove och Lars som är särbos eftersom de bor i olika städer och har

barn på varsitt håll. Vi får även träffa Alice som är både mambo och särbo, eftersom hon bor

hemma hos sin mamma och samtidigt har sin pojkvän i Stockholm. De kan inte flytta ihop

eftersom båda har jobb på sina respektive hemorter. Slutligen träffar vi Ebba och Gun som

lever i ett samboförhållande. Det är passande eftersom en av dem har ett hus som har blivit

allt för stort när hennes barn har flyttat (Bok och webb 2007:86-87). Texten fokuserar enbart

på de praktiska aspekterna av deras samboskap. Det som representeras som ett problem är de

negativa aspekter av att bo själv som de har undvikit genom att bo tillsammans. Det som inte

problematiseras är vilken typ av relation de har till varandra, förutom att dela bostad. Om vi

  23  

antar att de lever i en kärleksrelation, vilket i stort alla som kallar sig sambos gör, har

författarna valt att inte nämna detta (de nämner att Tove och Lars är tillsammans och att Alice

är särbo med sin pojkvän). Det antagandet som skulle kunna ligga bakom detta är att

samhället bör präglas av en öppen och tolerant inställning till olika samlevnadsformer. Därför

behövs ingen problematisering att av två kvinnor lever tillsammans. Denna representation

förmedlar bilden av ett samhälle som är öppet och tolerant mot människor av olika sexuell

läggning.

De tre ord som jag associerar till denna text är valfrihet, öppenhet och tolerans. Syftet med

texten tycks vara att visa att det sätt man bor tillsammans med en annan människa är valfritt

och att inget är sämre än något annat (möjligen med undantag för Alice som inte kan bo med

sin pojkvän av praktiska skäl). Det ligger nära till hands att inkludera de tre orden jag

associerat till texten i svensk kultur då samtliga aktörer i denna text är svenskar. Detta ligger i

linje med Mattlar som beskriver att positiva egenskaper ofta kopplas ihop med det svenska

(Mattlar 2008:193).

Längtan till havet

I texten Bo nära havet i Läsa med mera diskuteras människans inställning till vatten.

Författarna konstaterar att havet är lockande när vi är lediga. Vid havet badar, solar, grillar

man och har picknick. I texten konstateras också att det anses fint att bo nära havet. Det som

representeras som problemet i denna text är att det anses som fint att bo vid havet, det är vad

alla drömmer om. Man söker sig till havet när man är ledig för att njuta (Bok och webb

2007:52). En annan text med ungefär samma innehåll är texten Hur bor man i Sverige i

+46C. I denna text beskrivs hur en svensk stad ser ut och vilka olika typer av hus som man

kan bo i. Man visar på skillnaden mellan vad som är en stad och en förort. Texten avslutas

med att nämna att många vill ha ett fritidshus ute i skogen, gärna vid en sjö. Representationen

bygger alltså på att havet och naturen är det samma som njutning och att alla har en fritid.

Denna representation frammanar bilden av att alla har en fritid och gärna njuter av den i

naturen. Det som inte problematiseras är att det finns människor som inte har någon fritid (ex.

personer som försörjer på timvikariat) och heller inga ekonomiska möjligheter att tillbringa

mycket tid i naturen (bor man i centrala Malmö är man i princip beroende av att ha bil för att

  24  

komma ut i skogen). Konsekvenserna av denna representation kan bli att de personer som inte

har möjligheten att njuta av sin fritid på det sätt som ses som det ”normala” uppfattar att deras

sätt att njuta inte riktigt räknas (Gull & Klintenberg 2004:96-97).

I dessa texter framställs ett fritidsboende och då gärna ett vid havet som något som de flesta

eftersträvar. De ord som jag associerar till dessa texter är arbete kontra fritid och kärlek till

naturen. Avvägandet mellan arbete och fritid är en ekonomisk fråga då fritid är något man

”köper” genom att avstå från att arbeta. Att kombinera detta med ett fritidsboende kräver att

man har så pass bra betalt att man både har råd att ha det och att tid att vara där. Frågan om

fritid blir därmed en del av det som Pierre Bourdieu kallar för ekonomiskt kapital (Einarsson

2004:156). Företeelsen kärlek till naturen, hör till det kulturella kapitalet som skulle kunna

betraktas som en del av den svenska kulturen. Det finns olika sätt att njuta av naturen och de

har olika status.

 Lycka

En text som behandlar lycka är stycket Vad är lycka i Läsa med mera om. I denna text slår

författarna fast att lycka är något individuellt som upplevs olika av olika människor. De har

talat med Björn som är präst i svenska kyrkan. Han finner sin lycka i relationer till nära och

kära och i sitt förhållande till Gud. De har även intervjuat Sandra som tycker att lycka är att

lyckas:

Lycka för mig är att lyckas. När jag ställs inför en uppgift känner jag motivation och ett driv för att lösa uppgiften. När jag har löst uppgiften övergår min känsla av motivation till en känsla av lycka. Sen är jag glad för mina barn och mina relationer, precis som alla mänskor [ordagrann stavning från boken] är. Och alla prylar som jag har. Det erkänner jag gärna! (Bok och webb 2006:31).

Den siste personen som intervjuas är Andrea som anser att han hittar lyckan i livets små

glädjeämnen, sådant som att plocka svamp och att bli frisk när man har varit sjuk. Han

påpekar också att det är viktigt att man även har tid att uppleva och känna (Bok och webb

2007:31). En annan text som är relaterad till lycka är texten Tankar om favorithobbyn som

finns med i samma bok. Även här får tre personer uttala sig. Kent är hängiven fiskare. För

honom är fisket en viktig del av hans identitet. Vid älven får han vara sig själv och tänka varje

  25  

tanke till slut. Han tycker att han utvecklas när han får vara för sig själv. Den andra personen

heter René och hon finner sin kick i att måla. Det ger henne en möjlighet att utveckla sin stil

och det ger henne en kick då andra människor får se det som hon har skapat. Slutligen låter

författarna Marie komma till tals. Hon sjunger i kör. Där får hon känna en naturlig

grupptillhörighet. Miljön präglas inte av konkurrens utan alla glädjer sig åt körens

gemensamma framgångar (Bok och webb 2007:16-17).

En text som inte uttalat handlar om lycka, utan om att lyckas, är texten Till Sverige på 60-talet

i +46 B. Den handlar om Onni och Ritva som flyttade från Finland till Olofström i Blekinge

på 1960-talet. Det fanns inga jobb i Finland och i Olofström började Onni att arbeta på Volvo.

Författarna skriver följande: ”Nu bor de i eget hus, och på gården står en ny Volvo. Deras

barn har utbildat sig och fått bra jobb. Familjen Pelttari har lyckats bra i det nya landet.” (Gull

& Klintenberg 2004:191).

I exemplen ovan ser vi ett antal olika definitioner på lycka. Merparten av texternas aktörer

finner sin lycka i individuella aktiviteter som har att göra med att antingen utveckla andliga

värden, bara koppla av eller glädja sig åt livets små glädjeämnen. Två undantag finns i form

av Sandra som ”erkänner” att prestationer och materiella ting gör henne lycklig, samt familjen

Pelttari som har lyckats genom att de har kunnat skaffa sig ett eget hus, en fin bil och

välutbildade och framgångsrika barn. I analysen av lyckotexterna blir det vanskligt att

använda sig av Bacchis frågor då texterna visar upp två representationer. Här finns både

synen på lyckan som något som handlar om ickemateriella värden till lycka genom materiell

framgång. I texten om lycka i Läsa med mera finns det dock en tydlig värdering som uttrycks

genom att Sandra ”erkänner” att hon blir lycklig av sina prylar. Här representeras problemet

som att det inte allmänt anses okej att bli lycklig av materiella framgångar. Denna

representation knyter an till synsättet att lycka inte kan köpas utan finns i livets små

glädjeämnen. Konsekvensen av denna representation är att den som finner lycka i materiella

framgångar får vara beredd på att få detta synsätt ifrågasatt. Det som inte problematiseras är

att materiell lycka kan vara en förutsättning för att kunna uppleva lyckan över livets små

glädjeämnen. När det gäller familjen Pelttari beskrivs det däremot som att de har lyckats i det

nya landet och detta baseras på deras materiella framgångar. I denna text blir representationen

att en invandrarfamilj har lyckats i Sverige om de lyckas uppnå en viss materiell standard.

Genom denna representation kan uppfattningen bli att alla kan lyckas i Sverige genom hårt

  26  

arbete, speciellt de som kom till Sverige under 60-talets rekordår. Det mest intressanta med

denna text är dock att den starkt kopplar samman materiell framgång med att lyckas.

De ord som jag väljer att associera till dessa texter är materiell kontra andlig lycka, kärlek till

naturen och vara för sig själv. Betoningen på icke-materiella lyckoämnen ser jag som en del

av det kulturella kapital som Bourdieu har beskrivit. Uppfattningen att lycka finns i livets små

glädjeämnen och inte kan köpas, handlar i grund och botten om en medveten värdering av

livets glädjeämnen där vissa ses som mindre signifikanta. Det handlar också om ekonomiskt

kapital, då det troligen är lättare att njuta av livets små glädjeämnen ifall man har sin

materiella tillvaro tryggad. Även socialt kapital är en viktig beståndsdel i lyckobegreppet, då

sociala kontakter är en av grundförutsättningarna för att kunna vara lycklig.

Skötsamhet

I +46 C finns en text på temat Vad ska de göra? där läsaren får ta del av ett antal dilemman

som handlar om relationer mellan grannar. Det första exemplet handlar om Anders som bor i

ett höghus och har problem med att någon ofta tvättar på hans tvättid. Han har en aning om

vilken granne det kan vara, men han är inte säker. Det andra dilemmat handlar om familjen

Björk vars granne, som är en äldre dam, upplever att familjens barn stör henne. Hon har ringt

till hyresvärden och klagat. Det sista dilemmat handlar om Bengt och Kalle som är

villagrannar. Kalle lånar ofta saker av Bengt och glömmer alltid att lämna tillbaka dem. Det

kan ses som ganska typiska grannproblem (Gull & Klintenberg 2004:99). Tanken med dessa

exempel är att deltagarna ska diskutera hur dessa personer ska agera. I samtliga av dessa

texter representeras det som ett problem att personerna har en konflikt som de inte riktigt vet

hur de ska ta tag i. Dessa texter är dock svåra att analysera enligt den modell som jag

använder i denna uppsats. Texterna är inte kompletta utan är främst avsedda att stimulera

elevernas egna diskussioner. Det oproblematiserade och de alternativa representationerna är

något som ska komma till i samband med diskussionerna.

Det personerna i detta textexempel har gemensamt är att de inte vet om de ska våga ta tag i de

problem som de har med sina grannar. Enligt Åke Daun är konfliktundvikande ett utmärkande

drag för många svenskar (Daun 1998:passim). Därför innebär också en konflikt en social risk.

  27  

I ett samhälle som präglas av konfliktundvikande borde ju förmågan att kunna bita ihop och

försöka sopa sina aggressioner under mattan innebära hög status. Det ord som jag associerar

till exempeltexten ovan är konflikträdsla. Texten förmedlar inte att man bör vara konflikträdd,

men den visar att det är ett vanligt tillstånd. Detta innebär att textens mottagare bör reflektera

över detta i sin integration med andra invånare i samhället.

Sophantering är ett inte helt ovanligt konfliktämne. I Ny start i samhället får vi träffa Ali som

ska ner till miljöstationen i hyreshuset där han bor. Ali är osäker på var han ska slänga de

olika sakerna som han har med sig. Just då kommer Bertil som också bor i huset. Ali frågar

Bertil var han ska slänga glödlamporna och berättar att han är rädd för de så kallade

sopspionerna som han har hört talas om. Bertil berättar att det inte finns några sopspioner i

huset och han visar Ali var han ska slänga sina glödlampor. Efter detta frågar Bertil om han

stör Ali då han spelar dragspel. Ali berättar att han inte störs av musik och att han själv spelar

flöjt. Det hela slutar med att de bestämmer sig för att träffas för att spela tillsammans kvällen

dagen därpå. Ali, Bertil och Bertils fru Karin spelar tillsammans, men klockan tio slutar de att

spela eftersom man inte får störa sina grannar efter detta klockslag (Aspelin & Carlsson

2007:25-28). Det som representeras som ett problem i denna text är att sköta sig för att hålla

sams med sina grannar. Ali har ingen större vana vid sopsortering och det gör honom lite

nervös och försiktig i soprummet. Som tur är får han hjälp av Bertil som vet hur man ska

sortera. När de sedan träffas för att spela tillsammans slutar de när klockan blir tio. Genom

denna representation förmedlas synsättet att man ska visa hänsyn till sina grannar.

Konsekvensen som denna representation skulle kunna få är de som läser den börjar bete sig

överdrivet försiktigt för att passa in i ett svenskt bostadsområde. Det som inte problematiseras

i denna text är att man kan göra ganska mycket våld på sig själv genom att alltid försöka passa

in och inte störa. Om man alltid skulle respektera regeln att inte föra ljud efter tio, skulle det

inte bli så mycket fest.

De ord som jag associerar med denna text är skötsamhet och hänsyn. Ali är mycket mån om

att göra rätt för att inte uppröra sina grannar. Han har uppfattat att ordning och reda är något

som prioriteras högt i Sverige (han är rädd för sopspionerna). När han och grannen träffas för

att spela tillsammans slutar de att spela prick klockan tio. Jag tolkar detta som att författarna

betonar vikten av hänsyn.

  28  

En annan text i Ny start i samhället som kan sägas handla om skötsamhet är texten Sardars

TV. I denna berättelse får vi följa Sardar som tycker om att titta på sport och actionfilmer efter

att han gjort sina hemuppgifter. Hans problem är nu att hans TV har gått sönder. Han får låna

5000 kronor av sin kompis Mahmut. Han går till en hemelektronikbutik där det finns flera

olika TV-modeller att välja mellan. Expediten berättar för Sardar att han kan köpa en TV på

avbetalning. Han förklarar sedan hur det fungerar med avbetalningsköp. Han får veta att köpet

innebär att han får betala ränta samt att han kommer att hamna hos kronofogden om han inte

betalar. Sardar frågar om det inte blir dyrare att köpa på avbetalning än att betala kontant.

Expediten utgår ifrån att han vill köpa på avbetalning och frågar efter hans personnummer.

När Sardar inte vill uppge sina fyra sista siffror svarar expediten att han tyvärr inte kan få

köpa någon TV om han inte uppger dessa siffror. Då meddelar Sardar att han vill betala TV:n

kontant (Aspelin & Carlsson 2007:22-24). Det som representeras som ett problem i denna text

är att säljaren har en ganska aggressiv försäljningsstil. Han börjar med att prata om ett

avbetalningsköp, inspirerad av att Sardar frågar hur ett sådant fungerar. Sedan fortsätter han

trots att Sardar visar att han inte intresserad och till slut köper TV:n kontant. Det som denna

representation visar är att det är bäst att betala kontant. I texten får vi veta att ett

avbetalningsköp är betydligt dyrare. Konsekvensen av detta skulle kunna vara att läsaren inser

vikten av att göra ansvarsfulla affärer. Det som inte problematiseras är varför människor

handlar på avbetalning.

De ord som jag associerar med textexemplet ovan är regler, kritiskt tänkande och ekonomisk

ansvarstagande. Expediten förklarar för Sardar att det finns många regler i samband med

kreditköp. Kritiskt tänkande speglas genom att expediten försöker sälja på Sardar en TV för

mer pengar än vad han tänkt sig. Han håller dock fast vid sin budget och visar därmed

ekonomiskt ansvarstagande. Detta ekonomiska ansvarstagande kan också ses som en del av

en anspråkslös inställning. Man ska inte kosta på sig mer än man behöver. En del av det

symboliska kapitalet kan därför vara att inte förhäva sig och glänsa. Även om man har god

tillgång till ekonomiskt kapital, bör det kanske inte märkas allt för tydligt.

 

  29  

Arbeta i Sverige  Texten Lika och unika i Läsa med mera, behandlar till viss del arbetslivet. Texten handlar om

Jonas som föddes med en CP-skada och för det mesta tvungen att sitta i rullstol. Han berättar

dock att han har ett jobb som han stortrivs på. Han har också en rik fritid där han bland annat

ägnar sig åt rullstolsdans (Bok och webb 2007:36-37). Det som representeras i denna text är

att Jonas har kunnat göra stora framsteg mot alla odds. Den här representationen förmedlar

synen att alla har samma möjligheter, trots olika förutsättningar. Konsekvensen av denna

representation kan bli att läsaren ifrågasätter sina fördomar och omvärderar sin syn på

funktionshindrade människor. Det som inte problematiseras i texten är att funktionshindrade

personer fortfarande är en grupp som har det mycket svårt på arbetsmarknaden. Detta visas

bland annat av att Arbetsförmedlingen i skrivande stund, under hösten 2011, bedriver en

kampanj för att öka arbetsgivares intresse för att anställa funktionshindrade

(http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Stod-och-service/Erbjudanden/Se-

kraften.html, 2011-12-02).

De ord som jag associerar till denna exempeltext är inkludering, öppenhet och tolerans. Trots

att Jonas har sitt funktionshinder har han kunnat lyckas, dels genom sin egen drivkraft och

dels genom samhällets stöd. Detta liknar det som Jörgen Mattlar beskriver i sin avhandling,

nämligen att det svenska framställs som det goda och upplysta (Mattlar 2008).

Texten Vi ses på jobbet ur +46C handlar Fatemeh och Mohsen som är gifta med varandra och

tillsammans äger en servicebutik. Butiken har sena öppettider och det blir långa arbetsdagar

för Fatemeh och Mohsen som inte har råd att ha några anställda. De träffar varandra på jobbet

och deras barn är ofta med dem i affären. Mohsen säger att han förvisso är stolt över sin butik,

men att han hellre skulle ha ett vanligt åttatimmarsarbete (Gull & Klintenberg 2004:49). Det

som representeras som ett problem i denna text är att Fatemeh och Mohsen tvingas jobba

långa timmar i sin butik och att de hellre skulle vilja ha ett vanligt åttatimmarsarbete. Genom

denna representation blir synsättet att en normal arbetsdag ska vara åtta timmar och att det bör

finnas en knivskarp gräns mellan arbete och fritid. Konsekvensen av detta kan bli att läsaren

snarare tycker synd om paret än ser dem som flitiga entreprenörer. En av de saker som texten

inte problematiserar är att det sätt som Fatemeh och Mohsen arbetar på kan vara ett bra sätt att

just kombinera arbete och fritid och samtidigt ge barnen introduktion till arbete och

företagande.

  30  

De ord som jag associerat till texten om Fatehmeh och Mohsen är arbete kontra fritid samt

arbetsmoral. En del av en svensk kultur tycks vara att arbeta hårt och flitigt, men samtidigt

inte låta arbetet inkräkta på fritiden. Normen är att ha ett arbete åtta timmar per dag. Att

arbeta mer kan vara accepterat om man tjänar mycket pengar och har hög status. Driver man

en jourlivsaffär och arbetar långa pass är detta inte något att stå efter, då vill man ha ett

åttatimmarsjobb, eller?

I texten Praktik på pizzerian i Ny start i samhället får vi följa Ali som tidigare har studerat

juridik i Iran. Han har precis fått en praktikplats på en pizzeria och ska gå dit för första

gången. På denna pizzeria serveras 30 olika sorters pizza, vilket Ali blir mycket imponerad

över. Ali får lära hur han ska hälsa på kunderna. Eftersom pizzerian har alkoholrättigheter och

flipperspel får han även instruktioner om åldersgränser och att man inte får röka inomhus

(Aspelin & Carlsson 2007:73). Det som representeras i denna text är att Ali har hittat en bra

praktikplats där han kommer att trivas. Det finns fler sidor av jobbet än att bara torka bord och

baka pizza. Bilden som denna representation ger kan vara synsättet att alla jobb är bra jobb

för alla. Konsekvensen av denna representation kan då bli att man inser att man alltid ska vara

glad att man har ett jobb, oavsett hur överkvalificerad man känner sig för det. Det som inte

representeras som ett problem är att Ali har varit juridikstudent och därigenom antagligen

tänkt sig en annan framtid än att baka pizza.

De ord som jag associerar till denna text är arbetsmoral, intresse och regler. Arbetsmoralen

ligger i att Ali med glädje tar den praktik som han får trots att det ligger långt under hans

kvalifikationsnivå. Han tar sig dessutom an detta med stort intresse. Regler förekommer som

en bisak i texten då författarna använder denna text för att förklara de regler som gäller för

spel, alkoholutskänkning och rökning på svenska restauranger. Denna del av texten knyter

tillbaka till skötsamheten som jag berört tidigare. Det som dock är den huvudsakliga linjen i

texten är fokus på att vilket jobb som helst är bättre än inget jobb alls. En del av den svenska

praktiken är alltså, som jag tidigare varit inne på, att vara flitig och arbetssam.

Ett annat kapitel i Ny start i samhället rör anställningsintervjuer. Deltagarna i en SFI-grupp

sitter och studerar annonser på Platsbanken. De börjar diskutera kring jobbsökning med sin

lärare Eva. På en anställningsintervju ska man enligt henne se ut ungefär som Natalia, en av

deltagarna i gruppen, det vill säga inte finklädd, men snygg och ordentlig och inte för mycket

  31  

sminkad. Hassan, en annan deltagare, har jeans som är trasiga på knäna och har byxben som

är fransiga nederst. Eva rekommenderar honom att istället ta på sig ett par rena jeans och en

snygg skjorta. Han behöver inte ha mörk kostym, vit skjorta och slips (Aspelin & Carlsson

2007:95). Deltagarna och Eva kommer fram till att Eva ska låtsas vara chef och att de ska

låtsas att det är en anställningsintervju. Hassan låtsas att han befinner sig på en bilfirma för att

söka jobb. Han kommer in i rummet och börjar nervöst att plocka med fingrarna på byxknäna.

Hans första fråga till Eva är hur mycket lön man får för att arbeta på bilfirman. Efter intervjun

får Hassan återkopplingen att han gjorde ett nervöst intryck eftersom han satt och plockade

med fingrarna på knäna samt att man inte frågar efter lönen så tidigt i en anställningsprocess

(Aspelin & Carlsson 2007:96-97). Nästa person att intervjuas är deltagaren Mimo, som låtsas

att hon söker ett jobb som layoutare på en veckotidning. Hon knackar försynt på dörren. Efter

detta sätter hon sig med rak rygg längst ut på stolskanten. När hon pratar med Eva så tittar

hon henne inte i ögonen. Eva ger henne återkopplingen att man inte ska titta i golvet hela

tiden eftersom det ger ett blygt intryck (Aspelin & Carlsson 2007:97-98). I denna text

representeras olika sätt att bete sig på en anställningsintervju som ett problem. I Hassans fall

handlar det om att han är för rakt på sak när det gäller lönen, hans klädstil och hans nervösa

plockande. Denna representation kan tjäna syftet att framställa det som att man bör vara hel

och ren, samlad, kontrollerad och klädamt blygsam. Det som inte representeras i texten är

varför det måste vara så. Att fråga om lönen när man söker ett jobb kan vara högst relevant

och ens kvalitet som medarbetare avgörs ju knappast av hur man klär sig. I Mimos fall gör

hon ett allt för blygt intryck, så det är uppenbarligen svårt att hitta den gyllene medelvägen för

hur man ska bete sig.

Ett annat angreppssätt på hur man kan hantera en anställningsintervju finner vi i Svenska till

max i novellen Anställningsintervjun. Denna novell handlar om en man som under en

anställningsintervju är rakt igenom ärlig under hela samtalet. Han berättar om hur han ogillat

sina tidigare jobb och hur han fått sluta. Han framställer sig också som lat och oengagerad när

det gäller allt som han själv inte är intresserad av. Som sin stora styrka framhäver han dock att

han är ärlig och på grund av detta får han också anställning som börsmäklare istället för som

vaktmästare, som var den tjänst som han ursprungligen sökt (McShane 2010:130-136). Denna

text är främst tänkt att vara underhållande och det bär för långt att analysera den. Man skulle

dock kanske kunna använda den som en alternativ representation.

  32  

De ord som jag associerar till texterna om anställningsintervjuerna är blygsamhet och

självkontroll. Hassan får veta att man inte ska gå in och diskutera lön direkt på en intervju.

Detta kan ses som en antydan att det kan vara klädsamt med en viss blygsamhet. Samtidigt får

man inte vara för blygsam, som Miko i texten. Även självkontroll är ett viktigt värde. Man

ska inte uttrycka sina känslor allt för tydligt och i detta sammanhang inte visa att man är

nervös. Att vara samlad och kontrollerad borde därför vara hög status. Undantaget kan

möjligen vara om man besitter ett högt kulturellt kapital och därför förväntas stå i kontakt

med sina känslor.

Studera i Sverige  Natalia som kommer från Ryssland följer med på ett föräldramöte i sin styvsons klass.

Flickornas föräldrar har tagit med kakor och pojkarnas föräldrar har tagit med sig kaffe. På

detta möte får föräldrarna information om hur vardagen i skolan ser ut. De får också veta att

det är två flickor i klassen som blir retade och att det är många barn på skolan som har fått

löss. Innan mötet har föräldrarna fått fylla i en enkät om vad de vill prata om på mötet. De

flesta av föräldrarna har velat tala om hur lång tid de andra föräldrarna låter sina barn sitta vid

TV:n eller datorn varje dag (Carlsson & Aspelin 2007:37-39). Det som representeras som ett

problem i denna text är dels att läraren tar upp en fråga om mobbning och dels det andra heta

diskussionsämnet som är den tid som föräldrarna låter barnen använda TV och dator varje

dag. Jag anser att det senare ämnet är det mest intressanta för denna analys. Genom denna

representation kan uppfattningen bli att TV och datorer är något som utgör ett potentiellt hot

mot barns utveckling och därför bör begränsas. Ämnet är så viktigt att vissa föräldrar i klassen

uppenbarligen eftersträvar någon slags samsyn i frågan. Effekterna av denna representation

kan vara att läsaren själv reflekterar över hur mycket tid man låter sina barn titta på TV eller

spela dataspel och kanske känna att man har en felaktig praktik. Det som inte problematiseras

är att såväl TV som dataspel av vissa anses vara bra för barns intellektuella utveckling,

åtminstone vissa spel och program. Att det sedan blir en ungefär lika stor diskussion kring

medieanvändning som kring mobbing, är intressant att notera.

De ord som jag associerar till texten är föräldrasamverkan och föräldraansvar. Man kan

också se spår av digitalängslan och med det menar jag det fenomen som innebär att föräldrar

  33  

är rädda för att dataspel och TV-spel stjäl tid och intresse från barnens studier. Detta har

troligen sin grund i att kulturella uttrycksformer i digital form har lägre status än klassisk

boklig bildning. Denna association har en koppling till det som Bourdieu kallar kulturellt

kapital. De andra associationerna, föräldrasamverkan och föräldraansvar, visar på den stora

vikt som föräldrar i Sverige förväntas lägga på barnens undervisning. Det räcker inte att

förvänta sig att skolan ska göra jobbet.

En text som handlar om syn på bildning och begåvning är novellen Blomma, blomma!!! i

Svenska till max. Textens handling är att en lärare berättar om en elev som han tidigare har

haft, Anette. Han skriver att flickan inte borde hetat Anette, hon borde haft ett mer storslaget

namn. Han upptäcker att hon har läshuvud och han försöker att stimulera hennes läslust så

gott det går. Under en period har han också en relation med Anettes mamma, men de är inte

lika varandra. Hon har inget intresse för litteratur eller konst. En gång när han hälsar på hos

dem ser han att Anette saknar en bra studieplats, men mamman berättar att flickan alltid gör

sina läxor i soffan med musik i bakgrunden. Han får veta att Anette börjar få dåliga betyg och

han skäller ut hennes mamma för uppmanat Anette att hon hoppa av franskan eftersom hon

”redan läser engelska”. Efter högstadiet säger mamman att hon inte har tillräckliga kunskaper

för att hjälpa sin dotter med studierna längre. Anette går sedan ut gymnasiet med dåliga betyg

och mamman berättar stolt att hon redan ordnat ett jobb åt henne, i skolans matsal. Där träffas

Anette och läraren varje dag, men han tycker sig märka hur hon blir alltmer olycklig. Han

avslutar med att konstatera att en blomma inte bara behöver vatten för att växa, det krävs

också jord (McShane 2010:80-86). Det som representeras i denna text är hur mammans

likgiltiga inställning till sin dotters utbildning saboterar en naturlig studiebegåvning. Genom

denna representation blir synsättet att akademisk kunskap och kulturell bevandring är det mest

eftersträvansvärda. Konsekvenserna av representationen blir att föräldrar som inte uppmuntrar

och underlättar sina barns studier inte är lika bra föräldrar som de som gör det. Vad som inte

problematiseras i texten är mammans anledning till att agera som hon gör. Av

innehållet i texten att döma har inte mamman själv någon studiebakgrund, men har ändå

klarat sig bra i livet. Detta har hon antagligen gjort genom att arbeta hårt. Det kan också vara

det som hon har fört vidare till sin dotter, att arbete är det som leder till en trygg tillvaro. Har

hon då gjort ett dåligt jobb som mor om hon fört vidare värden som givit henne själv ett tryggt

liv?

  34  

De ord som jag associerar med denna text är vikten av utbildning, klassisk bildning och

föräldraansvar. I texten finns en tydlig koppling till det kulturella kapitalet. Huvudpersonen

är arg på Anettes mamma för att hon inte bidragit till att förverkliga flickans potential, här

finns åter en koppling till det så viktiga föräldraansvaret för barnens utbildning. Texten lägger

också en stor vikt vid klassisk bilning, vilket också kopplar an till det kulturella kapitalet.

I +46C Presenteras ett antal dilemman som har att göra med skolan under rubriken Vad ska

de göra? – texter där eleverna ska diskutera hur personerna i texten ska agera. Det första

exemplet handlar om Pernilla som inte trivs i skolan. Hon har svårt att hänga med i

undervisningen och tycker att det mesta är tråkigt. Istället går hon ner på stan. Nu har hennes

lärare ringt hem till hennes mamma och meddelat att hon är borta mycket från skolan (Gull &

Klintenberg 2004:148). Det andra dilemmat handlar om Evas och Lisas föräldrar som har

varit på ett föräldrasamtal i skolan där de fått veta att deras döttrar klarat det senaste

engelskprovet dåligt. Eva hade fått mycket låga poäng och Lisa hade inte fått några poäng alls

eftersom hon fuskat. Frågeställningen är vad föräldrarna kan göra för att hjälpa sina barn

(Gull & Klintenberg 2004:148). Det tredje exemplet handlar om Niklas som går i nian och ska

välja program till gymnasiet. Han skulle helst av allt vilja sluta skolan och börja jobba med

bilar eller teknik, men hans föräldrar vill att han ska gå ett teoretiskt gymnasieprogram

istället. Det sista exemplet handlar om Safia som kom till Sverige för fem år sedan. Hennes

klass ska ha klassfest, men hon får inte gå dit för sina föräldrar. I det landet som de kommer

ifrån får inte flickor gå på fest själva (Gull & Klintenberg 2004:148).

Personerna i texterna ovan har olika dilemman. Det gemensamma för alla exemplen är att det

rör föräldrarnas roll i skollivet, något som de har gemensamt med texten Blomma, blomma!!!

och Föräldramötet som jag tidigare diskuterat. Föräldrarna vet antingen inte hur de ska agera

när barnen får problem i skolan, eller agerar på sätt som inte verkar vara bra för barnen.

         

  35  

Diskussion   Jag har under min analys hittat ett antal ord som man skulle kunna härleda till det som jag

kallar svensk kultur. För att de ska bli mer överskådliga har jag ställt samman dem i en tabell.

Orden står inte i någon speciell ordning utan jag vill bara redovisa dem på ett lättfattligt sätt

då jag tidigare bara nämnt dem löpande i texten. Orden är följande:

Lika

möjligheter

Tolerans Skötsamhet Arbetsmoral

Individualism Arbete/fritid Hänsyn Blygsamhet

Självständighet Kärlek till naturen Kritiskt

tänkande

Självkontroll

Valfrihet Materiell/andlig

lycka

Ekonomiskt

ansvarstagande

Föräldraansvar

Öppenhet Konfliktundvikande Inkludering Bildning/utbildning

Dessa ord associeras oftast till mer än en kategori och kan på så vis sägas vara utmärkande för

vad svensk kultur kan beskrivas som utifrån det undersökta materialet. Flera av dessa ord

känns igen, dels ifrån min egen förförståelse och fördomsfulla bild av svenskhet, dels från de

svenska egenskaper som Åke Daun har beskrivit där vissa av dessa ord också finns med.

Som jag tidigare nämnt undersöker Mattlar (Mattlar 2008) mer Sverige som samhälle och

hegemoniska strävanden inom utbildningssystemet, därför är det logiskt att han arbetar med

större breda kategorier. Hans kategorier är modernitet, demokrati, rättvisa, välfärd,

konsensus, fred, jämställdhet, rationalitet, ordning, sekularism och vetenskap. Många av de

ord som jag har identifierat utifrån de texter som jag undersökt passar även in i dessa

kategorier. Då min undersökning snarare rör sig på individplanet blir antalet ord också fler.

Ett sådant ord som kärlek till naturen har ganska begränsade politiska återverkningar men är

ändå intressant för att beskriva svensk kultur.

Marie Carlsson menar att svensk SFI-undervisning präglas av ett nytto- och välfärdstänkande

som förs på eleverna uppifrån (Carlsson 2003:224). Hon menar vidare att undervisningen

  36  

lägger en mycket stor vikt vid undervisning och att detta betonas på bekostnad av olika

perspektiv. Eleverna konstrueras som okunniga mottagare av kunskap och skolans uppgift är

att ge dem det. Välfärds- och nyttotänkandet, som Carlsson nämner, är något som går igen

även i de texter som jag har undersökt. I de fall olika myndigheter nämns sker det på ett

sådant sätt att det inger stort förtroende (som för personerna i stycket Äldre i Sverige).

Nyttoperspektivet är också närvarande. Texterna innehåller ofta ren samhällsinformation,

förklädd till prosa. Detta trots att samhällsinformation inte längre är ett ansvar för SFI-

undervisningen.

Jag kommer nu, avslutningsvis, att besvara de frågor som jag ställde i början av denna

uppsats.

Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?

Precis som jag antog utifrån den tidigare forskningen verkar de undersökta läromedlen

insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som

framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom

att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer

av dem inte problematiseras. Representationerna görs i regel i svenska miljöer där etniska

svenskar agerar. Finns det en aktör i texten som är invandrare, är andemeningen i stort sett

alltid att denne eller denna ska lära sig något om livet i Sverige.

Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?

Med sin teori om det symboliska kapitalet har Pierre Bourdieu skapat en modell för att

beskriva olika typer av tillgångar som människor har tillgång till (symboliskt kapital vars

summa utgör individens habitus) som ger olika grad av status i olika sociala sammanhang

(fält). Dessa tillgångar är ekonomiskt kapital, som handlar om hur mycket tillgångar en

person har. Det andra kapitalet är det kulturella kapitalet som handlar om hur mycket bildning

eller kulturella talanger en person har (avser ofta det som betraktas som ”god smak”). Det

tredje är det sociala kapitalet som består av de användbara sociala kontakter som en människa

har. Av den undersökta litteraturen har jag kunnat se att ekonomiskt kapital har en stor

betydelse i den svenska kulturen. Sverige framställs som ett samhälle där det i stort sett inte

  37  

förekommer någon diskriminering och där du kan få det du vill om du kan betala för det.

Framgång kan också mätas i materiella tillhörigheter, som hos den finska familjen som hade

såväl hus som en ny Volvo. En del av den svenska kulturen är att drömma om ett hus vid

havet. Man ska vara försiktig i ekonomiska frågor och inte ge sig in i några dyra köp på

avbetalning då detta blir dyrt i längden.

När det gäller det kulturella kapitalet ingår det i svensk kultur att känna en stark kärlek till

naturen. Man ska också känna lycka över livets små glädjeämnen eftersom lycka inte finns

materiella ägodelar. Det är viktigt att kunna unna sig mycket fritid och den är helt åtskild från

arbetet. På fritiden ägnar man sig inom svensk kultur gärna åt individuella aktiviteter som

fiske eller åt att måla och därigenom utveckla sin kreativitet. Alternativt kan man ägna sig åt

organiserade aktiviteter i grupp, som körsång där man utvecklas tillsammans. Har man barn är

det en viktig del av föräldraansvaret att se till att dessa klarar sig bra i skolan, eftersom skolan

är den väg som finns för att lyckas i livet.

När det gäller det sociala kapitalet har jag redan varit inne och berört ensamhetens betydelse.

Ensamhet har ju endast ett värde om man har ett umgänge i övrigt. I den svenska kulturen vill

man gärna stå på egna ben. Man vill inte bo hemma hos sina föräldrar när man har börjat

arbeta. Hur man väljer att bo tillsammans spelar ingen roll så länge man själv är nöjd. När

man blir äldre vill man bo kvar hemma så länge som det bara är möjligt och man vill inte

ligga sina barn till last. När man slutligen behöver mer hjälp har man ersatt familjens ansvar

med tjänster inom välfärdsstaten. I samhället är det också viktigt att man visar varandra

hänsyn och håller sig till lagar och regler. Skötsamma medborgare sorterar sina sopor på ett

korrekt sätt och spelar inte musik efter klockan tio på kvällen. Om man känner sig arg och

irriterad på någon innebär detta ett problem efter som man helst bör undvika konflikter.

Befinner man sig på en arbetsplats är det viktigt att visa sig intresserad och göra det man blir

tillsagd att göra. Söker man ett arbete är det bra att vara en aning blygsam och inte börja prata

om lönen direkt. Samtidigt får man inte vara för blygsam och titta ner i golvet.

Detta var några exempel på hur de olika typerna av symboliskt kapital visas i texterna.

Samtliga fält, där aktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del

befolkas av etniskt svenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som

försöker att lära sig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Jag instämmer med

  38  

iakttagelsen som såväl Carlsson (2003) som Mattlar (2008) gör, det vill säga att invandraren

uppfattas som en okunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

  39  

Didaktiska implikationer

Att delta i SFI undervisning är för de flesta som flyttar till Sverige i vuxen ålder den första

kontakten man får med det svenska skolsystemet. För många av deltagarna är det också den

enda kontakten med samma system. Jag anser det vara befogat att fråga sig vad denna viktiga

utbildning förmedlar för budskap till deltagarna. Den ansats jag har valt för denna

undersökning finner jag användbar för varje pedagog som arbetar inom SFI då det gäller att

kritiskt granska sitt eget arbete och ställa sig frågan vad det är man egentligen förmedlar för

budskap. Är miljön som man skapar i klassrummet av den typ som Olga Dysthe kallar för

monologisk (Dysthe 1996:222-224) och utgår ifrån given kunskap i form av exempelvis en

lärobok, dels från lärarens egna preferenser (Dysthe 1996:223)? Då finns en stor risk att

läraren oreflekterat återger det som står i läroböckerna. I en undervisning som bedrivs på ett

dialogiskt sätt är det inte lika lätt att falla i fällan att reproducera tendenser som finns i

läromedlen, då alla röster får höras och läromedlen bara är en av många källor till kunskap

(Dysthe 1996:249). Jag delar Dysthes uppfattning att en dialogisk form av undervisning är att

föredra. Samtidigt tror jag inte att det är lätt att hitta renodlade exempel på någon av

klassrumsmodellerna inom SFI-undervisning och därför är det viktigt att alltid reflektera över

vilken kunskap, öppen eller outtalad, som man förmedlar. Inte minst eftersom en dialog

bygger på att lärare och elever måste kunna kommunicera med varandra. Inom SFI finns ofta

hinder för detta då eleverna av förklarliga skäl ännu inte alltid behärskar språket tillräckligt.

Då blir det än viktigare att läraren reflekterar över vilken verklighet som visas upp.

Jag har i denna uppsats undersökt ett antal läromedel, gjorda för användning inom SFI . Jag

har kommit fram till att man ur texterna kan utläsa ett antal önskvärda egenskaper som

tillsammans utgör vad jag kallar för en svensk kultur. Jag har även visat att dessa önskvärda

egenskaper är kopplade till de olika delarna av det symboliska kapitalet och tillsammans utgör

ett habitus.

Jag vill avsluta denna uppsats med att fråga mig vad i den svenska kulturen som i själva

verket är svenskt? Ingenting skulle jag vilja hävda. Även de politiska ledarna från Nordkorea

eller Saudiarabien skulle troligen skriva under på att dessa positiva egenskaper skulle utgöra

en nordkoreansk eller saudisk kultur. Jag tror att det som jag har definierat som en svensk

kultur i texterna, i själva verket, är egenskaper som de allra flesta människor ser som goda

  40  

eller önskvärda (utom möjligen den uttalade individualismen). Det intressanta är då varför

författarna har valt att exemplifiera allt detta i svenska miljöer och med mestadels etniskt

svenska aktörer? Detta med tanke på att kursplanen för SFI stadgar att:

Eleven ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna

kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och

arbetsliv i Sverige. (SKOLFS 2009:2)

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett mångkulturellt samhälle. Livet i Sverige kan vara så

mycket mer än den i stort sett etniskt homogena bild som målas upp i exempeltexterna. Detta

lämnar en stor mängd didaktiska överväganden till den enskilda SFI-läraren för att inte denna

mångfald ska gå förlorad.

 

 

  41  

Litteratur

Aspelin, Marianne & Carlsson, Eivor (2007). Ny start - i samhället. Textbok. 1. uppl. Malmö:

Gleerups

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Månberg, Christina (red.) (2007). Bok-och-webb läsa med mera: lästräning för ungdomar och

vuxna. 1. uppl. Västra Frölunda: Bok & webb i Göteborg

Brånå, Åsa (2007). Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden – En forskningsöversikt.

Uppsala: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet

Carlson, Marie (2003). Svenska för invandrare - brygga eller gräns?: [syn på kunskap och

lärande inom sfi-undervisningen]. [Ny, något förkortad utg.] Lund: Studentlitteratur

Dahl, Christoffer (2010). Ett annorlunda BRUS: ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2006 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11043 Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur

Gull, Maria & Klintenberg, Britt (2004). +46: svenska för invandrare (sfi). 3, Kurs C. 1. uppl.

Stockholm: Almqvist & Wiksell

Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur

Lilja Waltå, Katrin (2011). Läroböcker i svenska? – En studie av ett läromedel för

yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare. Opublicerad

licentiatsavhandling: Malmö Högskola, 2011

  42  

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som

andraspråk (1995-2005). Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008

McShane, Maria (2010). Svenska till max. Textbok 2. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Taylor, Charles (1999). Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. 2., rev. uppl.

Göteborg: Daidalos

Undersökning från Hyresgästföreningen: Unga vuxnas boende i Sverige 2011 – Hur bor unga

vuxna? Hur vill de bo?