Närkes alunskiffer – utbredning, beskaffenhet och oljeinnehåll

Takemi MuraseExamensarbeten i geologi vid Lunds universitetkandidatarbete nr 352(15 hpECTS credits)

Geologiska institutionen Lunds universitet

Naumlrkes alunskiffer ndash utbredning beskaffenhet och oljeinneharingll

Naumlrkes alunskiffer ndash utbredning be-skaffenhet och oljeinneharingll

Kandidatarbete Takemi Murase

Inneharingll

1 Introduktion 5

2 Metoder och syfte 6

3 Naumlrkes alunskiffer 7

31 Utbredning och geologisk bakgrundhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 7

32 Litografi och biostratigrafihelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 7

33 Kerogenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip7

34 Kemiskt och mineralogiskt inneharingllhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 8

35 Historiskt nyttjandehelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 8

36 Lager med houmlgt oljeinneharingllhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 11

361 Metod och resultathelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 11

362 Total oljemaumlngdhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip 11

4 Naumlrkes alunskiffer - en oljeksiffer 12

5 Diskussion 17

6 Slutsatser 18

7 Tack 18

8 Referenser 18

TAKEMI MURASE

Murase T 2013 Naumlrkes alunskiffer ndash utbredning beskaffenhet och oljeinneharingll Examensarbeten i geologi vid

Lunds universitet Nr 352 19 sid 15 hp

Nyckelord Naumlrke alunskiffer oljeinneharingll

Handledare Mikael Erlstroumlm och Per Ahlberg

Aumlmnesinriktning Berggrundsgeologi

Takemi Murase Geologiska institutionen Lunds universitet Soumllvegatan 12 223 62 Lund Sverige

E-post gna10tmustudentluse

Sammanfattning Alunskiffern aumlr en svart till moumlrkbrun lerskiffer av mellankambrisk till tidig ordovicisk aringlder

med ett houmlgt organiskt inneharingll Skiffern inneharingller ocksaring stora maumlngder sparingrelement och aumlr kaumlnd foumlr sitt houmlga inne-

haringll av bland annat uran och pyritbundet svavel Alunskifferns speciella sammansaumlttning avspeglas i dess bildnings-

miljouml som antas sakna moderna analogier Idag foumlrekommer den svenska alunskiffern naumlstan oumlverallt daumlr man fin-

ner paleozoisk berggrund Naumlrkes alunskiffer har en maumlktighet mellan 124 ndash 193 m och taumlcker en areal av ca 120

km2 Tvaring stoumlrre foumlrekomster hittas intill en nord-sydlig foumlrkastningsbrant i vaumlst respektive en oumlst-vaumlstlig foumlrkast-

ningsbrant i syd Historiskt sett har Naumlrkes alunskiffer nyttjats foumlr framstaumlllandet av en rad olika raringvaror grundaumlm-

nen och produkter Under andra vaumlrldskriget exploaterades delar av Naumlrkes alunskiffer foumlr att moumlta Sveriges behov

av oljeprodukter De relativt houmlga oljemaumlngderna som delar av Naumlrkes alunskiffer framkallar vid pyrolys har gjort

att skiffern till stora delar klassificeras som en oljeskiffer Kaumlnda uppgifter om maumlktighet och oljehalt hos skifferns

oljerika del som aumlr utgoumlrs av de tre biostratigrafiska zonerna Ctenopyge flagellifera Peltura acutidens och Peltura

scarabaeoides har moumljligtgjort en kartlaumlggning av maumlktighet och oljehalt foumlr de oljerika lagrena Kartlaumlggningen

visar att stoumlrst maumlngd olja finns inom soumldra Naumlrke i ett omraringde kring Kvarntorp daumlr man under andra vaumlrldskriget

broumlt alunskiffern foumlr framstaumlllandet av olja En beraumlkning av den totala maumlngden olja hos alunskifferns oljerika del

visar paring en houmlgre oljemaumlngd jaumlmfoumlrt med tidigare beraumlkningar

The alum shales of Naumlrke ndash distribution properties and oil con-

TAKEMI MURASE

Murase T 2013 The alum shales of Naumlrke ndash distribution properties and oil content Dissertations in Geology at

Lund University No 352 19 pp 15 hp (15 ECTS credits)

Keywords Naumlrke alum shale oil content

Takemi Murase Department of Geology Lund University Soumllvegatan 12 SE-223 62 Lund Sweden

E-mail gna10tmustudentluse

Abstract The alum shale is a black to dark brown shale of middle cambrian to early ordovician age and has a high

organic content Certain trace elements are also abundant and the shale is known for large amounts of uranium and

sulfur associated with pyrite The unique constitution of the alum shale is reflected in its depositional environment

which is assumed to lack any modern analogy The Swedish alum shale is present in almost every place were paleo-

zoic strata is preserved In Naumlrke the alum shale is 124ndash193 m thick and covers an area of approximately 120

km2 two major outliers are present near two major faults a western going north-south and a southern going east-

west The alum shale of Naumlrke has historically been used to produce raw materials elements and products During

the WWII the alum shale of Naumlrke was exploited because of oil shortages in Sweden The relative high oil yield

thru pyrolysis of parts of the alum shale in Naumlrke has resulted in the classification of those parts as an oil shale

Known data of the thickness and oil yield of the oil rich parts of the shale have made it possible to map the

thickness and oil content The mapping shows that the highest amount of oil is present in the south of Naumlrke in the

area where the alum shale was mined for oil during WWII A calculation of the amount of oil in the oil rich parts

shows higher amounts compared to earlier estimations

1 Introduktion Aringr 1637 i Andrarum Skaringne anlades det foumlrsta svenska

alunbruket (Eklund et al 1961) Man hade funnit att en

viss svartskiffer var saumlrskilt laumlmpad foumlr framstaumlllning

av alun (kaliumaluminiumsulfat KAl(SO4)2middot12H2O)

och denna bergart benaumlmndes sedermera i Sverige foumlr

alunskiffern Skifferns karaktaumlristiska sammansaumlttning

och vida geografiska utbredning har bidragit till att

den idag aumlr mycket vaumll dokumenterad Alunskiffern aumlr

beskriven under benaumlmningen The Alum Shale Form-

ation eller paring svenska alunskifferformationen Den vaumll

dokumenterade alunskiffersekvensen i Gisloumlvsham-

mar-2 borrningen har av Buchardt et al (1997) foumlresla-

gits som typsektion Formationen aumlr 80 m maumlktig och

visar haumlr naumlst intill fullstaumlndig stratigrafisk representat-

ion av alunskifferformationen (Buchardt et al 1997) Alunskiffern aumlr av mellankambrisk till tidig ordo-

vicisk aringlder och bildades i det epikontinentala hav som

taumlckte stora delar av Baltica (Schovsbo 2001) Avsaumltt-

ningsomraringdet straumlcker sig i nord-sydlig riktning fraringn

Finnmark i Nordnorge till Poland samt i vaumlst-oumlstlig

riktning fraringn Norge till St Petersburg (Hoslashyberget amp

Bruton 2012) I dag finns alunskiffer i naumlstan samtliga

omraringden i Skandinavien daumlr paleozoiska avlagringar

foumlrekommer Ett band av aumlldre ordovicisk alunskiffer

straumlcker sig dessutom i oumlst in mot Estland och vaumlstra

Ryssland (Nielsen amp Schovsbo 2007) I Sverige foumlre-

kommer alunskifferformationen paring land i SkaringneVaumlster

- och Oumlstergoumltland Naumlrke paring Oumlland utmed delar av

fjaumlllranden samt i sjoumln Hummeln i Kalmar (Hessland

amp Armands 1978) Alunskiffern foumlrekommer aumlven i

svenska havsomraringden soumlder om Oumlland och i Gaumlvlebuk-

ten (SIND 1978) (fig 1) Alunskiffern aumlr ca 20 m

maumlktig (Andersson et al 1985) extrema maumlktigheter

paring 1 m och 130 m foumlrekommer paring norra Oumlland respek-

tive i Kattegat (Buchardt et al 1997) Den svenska

alunskiffern aumlr som maumlktigast i Skaringne med naumlstan 100

m (Andersson et al 1985) Alunskifferformationen

utgoumlrs litologiskt till stoumlrsta del av svart till moumlrkbrun

lerskiffer med houmlgt organiskt inneharingll (Thickpenny

1984) Graring lerskiffrar siltsten och tunna lager av

sandsten foumlrekommer som underordnande inslag Vi-

dare aumlr foumlrekomster av orsten kolm och svavelkis ka-

raktaumlristiskt foumlr alunskiffern (Andersson et al 1985)

Det finns ofta rikligt med fossil framfoumlrallt fraringn trilo-

biter i alunskiffern Oftast aumlr det mest fossil i orstenar

och i mer karbonatrika skikt och lager (Thickpenny

1984) Fossilinneharingllet har bidragit till en detaljerad

biostratigrafisk indelning av alunskiffern (fig 2)

Sparingrfossil foumlrekommer sparsamt och aumlr begraumlnsade till

formationens undre och oumlvre del (Buchardt et al

Det houmlga inneharingllet av bland annat kerogen saumlr-

skilda sparingrelement (speciellt U V Mo Ni och vissa

REE) samt svavel utmaumlrker alunskiffern bland andra

svartskiffrar (Andersson et al 1985) De mest kero-

genrika delarna av formationen har ett TOC inneharingll

paring upp till 25 (Nielsen amp Schovsbo 2007) i Sundius

(1941) uppskattades det att alunskiffern i Naumlrke samt i

Oumlst- och Vaumlstergoumltland tillsammans haringller 360 av to-

talt 26 339 miljoner ton av vaumlrldens skifferoljetill-

garingngar Uran- och svavelhalterna i alunskiffern aumlr

houmlga upp till 7000 ppm (Buchardt et al 1997) respek-

tive TS upp till 12 (Buchardt et al 1994) Uranhal-

ten aumlr den stoumlrsta naringgonsin som uppmaumltts i en svart-

skiffer (Buchardt et al 1997) vidare menar Eklund et

al (1961) att rdquoalunskiffrarna utgoumlr troligen de stoumlrsta

potentiella svavelreserverna i vaumlrldenrdquo

Alunskifferns beskaffenhet aumlr delvis unik och speg-

lar i maringnga avseende dess bildningsmiljouml Balticas

globala position (45-60degS) och de laringga temperaturerna

kring dessa breddgrader anses som en foumlrklaring till

den stora avsaknaden av karbonatbergarter (Buchardt

et al 1997) Planlaminerade finkorniga sediment vitt-

nar om en laringgenergimiljouml foumlrmodligen under varinggbasen

(Thickpenny 1987) De houmlga kerogenhalterna och av-

saknaden av sparingrfossil tyder paring anoxiska foumlrharingllanden

under sediment-vatten graumlnsen den anoxiska miljoumln

har aumlven utgjort ett gott substrat foumlr svavelreducerande

bakterier och resulterat i alunskifferns stora inneharingll av

svavel mestadels bundet i mineralet pyritsvavelkis

Fig 1 Alunskifferfoumlrekomster i Sverige Figur modifierad

efter Hessland I amp Armands G (1978)

(FeS2) De houmlga halterna av sparingrelement kommer sig

troligen av ett omfattande organiskt substrat tillsam-

mans med en mycket laringg sedimentationshastighet (1-

10mm1000aringr) hastigheter som aumlr att likstaumllla med

nutid djuphavssedimentation (Buchardt et al 1997)

Recenta liknande avsaumlttningsmiljoumler som de som laringg

bakom bildningen av alunskiffern har inte kunnat paringvi-

sas (Thickpenny 1987)

I Sverige har alunskiffern exploaterats som raringvara

foumlr framstaumlllandet av en rad olika produkter Det

kanske mest kaumlnda och som tidigare naumlmnts aumlr

alumsaltet som producerades i Sverige aumlnda in paring 1900

-talet (Andersson et al 1985) Andra produkter och

raringvaror som framstaumlllts under 1800- och 1900-talet aumlr

roumldfaumlrg olja och gas uran svavel och kvaumlve

(Hessland amp Armands 1978) Ur naturresurssynpunkt

aumlr alunskiffern idag kanske mest intressant foumlr dess

potential som gaskaumllla Mellan 2008 och 2011 genom-

foumlrde foumlretaget Shell borrningar i Skaringne med syfte att

undersoumlka foumlrekomsten av termiskt bildad gas i djupt

liggande alunskifferlager i centrala Skaringne Undersoumlk-

ningarna avslutades efter att man paringvisat att daumlr inte

fanns naringgra exploaterbara maumlngder gas i skiffern (Pool

et al 2012) Gas av biogen typ har daumlremot paringtraumlffats

inom Oumlster- och Vaumlstergoumltlands Naumlrkes och Oumllands

alunskiffer ndash aumlven om fyndigheterna anses vara smaring

(SGU 2013) finns det foumlretag som visar intresse foumlr

den biogena gasen ett exempel aumlr foumlretaget Gripen gas

AB som bedriver prospekteringsverksamhet och har

idag flertalet prospekteringslicenser foumlr Oumlland och

Oumlstergoumltland (Gripen gas 2013)

2 Metoder och syfte Arbetet syftar till att ge en kort introduktion till den

Svenska alunskiffern samt att naumlrmare beskriva och

kartlaumlgga alunskiffern i Naumlrke med speciell fokusering

paring dess oljeinneharingll Arbetet baseras till stor del paring

studier av litteratur text och kartmaterial I ett foumlrsoumlk

till att kartlaumlgga oljerika lager - dess maumlktighet och

oljeinneharingll - bearbetades delar av alunskifferns maumlk-

Fig 2 Alunskifferns biostratigrafi och geografiska foumlrekomster Figur modifierad efter figur 2 i Andersson et al

(1985)

tighet och oljeinneharingll i datormiljouml med hjaumllp av pro-

gramvaran Arcmap

3 Naumlrkes alunskiffer

31 Utbredning och geologisk bakgrund Kartmaterialet som presenteras i den haumlr studien och

beskrivningen av den paleozoiska berggrunden i

Naumlrke i synnerhet alunskiffern baseras paring arbeten

som utfoumlrts fraringn sent 1800-tal fram till sent 1960-tal

Den svenska geologen och paleontologen Gustaf Lin-

narsson (1841-1881) gav 1875 ut en beskrivning oumlver

Naumlrkes paleozoiska lager aringr 1902 beskrevs dessa vi-

dare i laumlnsbeskrivningen (Blomberg och Holm 1902)

(Lundegaringrdh amp Fromm 1971 Lundegaringrdh et al 1972

Lundegaringrdh et al 1973) Ytterligare arbete med att

kartlaumlgga och bestaumlmma stratigrafi och paleontologi

hos Naumlrkes paleozoiska lagerfoumlljd utfoumlrdes av Wiman

(1905) Westergaringrd (1922) Kulling (1925) Tjernvik

mfl (19521956) (Lundegaringrdh amp Fromm 1971 Lun-

degaringrdh et al 1972 Lundegaringrdh et al 1973) Wester-

garingrd och Eklund inledde 1939 SGUs arbete med sys-

tematiska borrningar och undersoumlkningar efter olje-

skiffrar i Naumlrke resultaten av dessa publicerades av

Westergaringrd (1940 1941) Dahlman fortsatte arbetet

med att undersoumlka Naumlrkes oljeskiffrar fram till slutet

av 1950-talet och aumlr upphovsman till en opublicerad

rapport (Dahlman 1962) daumlr han har sammanstaumlllt data

fraringn undersoumlkning- och brunnsborrningar denna publi-

cerades 1962 (Andersson et al 1985) Senare under-

soumlkningar utfoumlrdes aringr 1969 med tvaring djupa kaumlrnborr-

ningar vaumlstra i Naumlrke (Lundegaringrdh et al 1972) Naumlrkes paleozoiska berggrund vilar direkt paring det

subkambriska peneplanet och utgoumlrs i stigande ordning

av underkambrisk sandsten mellankambrisk lersten

alunskiffer och underordovicisk kalksten (Lundegaringrdh

amp Fromm 1971 Lundegaringrdh et al 1972 Lundegaringrdh

et al 1973 Hessland amp Armands 1978) Berggrunden

oumlverlagras med faring undantag daumlr berget garingr i dagen i

hela Naumlrke av kvartaumlra sediment som i allmaumlnhet aumlr ca

1 ndash 20 m maumlktiga (Hessland amp Armands 1978) Den

paleozoiska berggrunden aumlr begraumlnsad av ett antal foumlr-

kastningszoner som loumlper i N-S riktning i vaumlst samt i Ouml

-V riktning i sydost och sydvaumlst vidare foumlrekommer

aumlven ett antal mindre foumlrkastningar i N-S och Ouml-V

riktning Den foumlrkastningsavgraumlnsade paleozoiska

berggrunden stupar svagt aringt soumlder (Hessland amp Ar-

mands 1978) Tvaring stoumlrre plataringer av paleozoisk berg-

grund inklusive alunskiffern upptraumlder intill foumlrkast-

ningar i vaumlst respektive i syd dessa begraumlnsas av eros-

iongraumlnser i norr respektive oumlst (fig 3 och fig 4)

Alunskiffern uppvisar baserat paring sprickkartering

av stenbrott tre dominerande sprickriktningar daumlr

sprickorna aumlr vertikala eller mycket branta SSV-NNO

VNV-OSO och NV-SO Vidare foumlrekommer horison-

tella sprickor frekvent (Hessland amp Armands 1978)

32 Litografi och biostratigrafi Alunskiffern I Naumlrke omfattar ledet P Forchammeri i

slutet av mellersta kambrium fraringn Solenoplura

brachymetopa upp till oumlvre kambrium med zonen

Peltura scarabaeoides (Lundegaringrdh et al 1973) (fig

2) De oumlverkambriska zonerna dominerar och saumlrskilt

vaumll representerade aumlr zonerna Peltura scarabaeoides

Peltura acutidens och Ctenopyge flagellifera

(Andersson et al 1985) (fig 2) Mellersta kambrium

med P Forchammeri ledet aumlr 1 m som maumlktigast och

saknas helt paring vissa platser

Den absoluta nedersta delen av alunskiffern utgoumlrs

av ett mycket tunt ibland obefintligt grusigt konglo-

merat och representeras av zonen Solenoplura brachy-

metopa ndash konglomeratet har faringt t namnet ex-

porrectakonglomeratet efter brachiopoden Oligomys

exporrecta (Eklund et al 1961 Lundegaringrdh amp Fromm

1971 Lundegaringrdh et al 1972 Lundegaringrdh et al

1973) Ovan exporrectakonglomeratet finner man zo-

nerna Leiopyge laevigata Agnostus pisiformis Ole-

nus och brachiopoden Orusia lenticularis (motsvarar

Parabolina spinulosa (Terfelt et al 2008)) som regel

utgoumlrs av 15ndash2 m maumlktiga orstensbankar ndash den sk

rdquobottenorstenenrdquo (Eklund et al 1961 Hessland amp

Armands 1978 Andersson et al 1985) Ovan bot-

tenorstenen boumlrjar den foumlr alunskiffern karaktaumlristiska

sekvens som till stoumlrsta del utgoumlrs av moumlrka kerogen-

rika skiffrar med underordnade inslag av orstenar (ca

15 (Andersson et al 1985)) De biostratigrafiska

zonerna som utgoumlr huvuddelen av denna oumlvre del och

ur ett praktiskt perspektiv bygger upp sekvensen aumlr

nedifraringn raumlknat Eurycare latum Ctenopyge flagelli-

fera Peltura acutidens och Peltura Scarabaeoides

(Eklund et al 1961 Lundegaringrdh amp Fromm 1971

Lundegaringrdh et al 1972 Lundegaringrdh et al 1973

Hessland amp Armands 1978) I den oumlversta zonen med

Peltura Scarabaoides upptraumlder tre kolmhorisonter

och ytterligare ett orstenlager markerar alunskifferns

slut (Hessland amp Armands 1978) (fig 5)

33 Kerogen Av Sveriges alunskifferomraringden aumlr det skiffrarna i

Naumlrke som uppvisar de houmlgsta kerogenhalterna (SIND

1978 Andersson et al 1985) Ovan bottenorstenen

kan skiffern delas in i tvaring delar den nedre med houmlg

kerogenhalt och den oumlvre med naringgot laumlgre halt kero-

gen Den nedersta delen omfattar zonerna Ctenopyge

flagellifera och Peltura acutidens - halten kerogen i

denna del aumlr ca 20-25 (Dahlman 1962 Hessland amp

Armands 1978) Jeklund i Eklund et al (1961) menar

emellertid att aumlven Eurycare latum skall innefattas i

denna nedre kerogenrika del ndash i detta sammanhang

utesluts dock Eurycare efter indelningen av B Dahl-

man i Dahlman (1962) Den oumlvre delen som utgoumlrs av

zonen Peltura scarabaeoides haringller en kerogenhalt paring

ca 20 (Eklund et al 1961 Hessland amp Armands

1978) (fig5) Huvuddelen av kerogenet i alunskiffern har beskri-

vits som typ II aumlven om en underordnad maumlngd av

kerogentyp III foumlrekommer Vidare har den termala

mognadsgraden hos kerogenet i Naumlrkes alunskiffer

bestaumlmts utifraringn vitrinitereflektansen VR I Soumldra

Naumlrke efter Buchard et al (1994) har kerogenet ett

VR-vaumlrde paring 046 - 047 Kerogenet kategoriseras

som omoget ndash tillraumlckligt houmlga temperaturer har ej

uppnaringtts foumlr bildandet av olja eller termisk gas VR

gt05 vittnar om att sedimentet naringtt en temperatur paring

60 Cdeg och daumlrmed foumlrutsatts foumlr bildandet av olja och

termisk gas Under foumlrharingllanden med normal geoter-

misk gradient vittnar det om ett begravningsdjup som

minst ca 15 km

34 Kemiskt och mineralogiskt inneharingll Den mineralogiska uppbyggnaden av Naumlrkes alunskif-

fer domineras av kvarts ca 20-30 illitmuskovit ca

12-24 kaolinit ca 3-4 och pyrit ca 10-15 Vi-

dare tillkommer karbonat i varierande grad mest i

anslutning till orstenar och tunna kalkstensskikt Bari-

umsulfat och tungmineral (apatit zirkon titanit rutil)

foumlrekommer i underordnad omfattning (Hessland amp

Armands 1978) Huvudelement Si Al Fe Mg Na och

K uppvisar houmlga halter mindre maumlngder Ti och P foumlre-

kommer Sparingrelementen U V Mo Co Ni Cu Zn Pb

och vissa REE foumlrekommer ocksaring i stor maumlngd (tabell

2) (Hessland amp Armands 1978)

Uranhalterna i de nedersta zonerna upp till

Ctenopyge flagellifera zonen aumlr laringga det aumlr foumlrst zonen

med C flagellifera som uppvisar en houmlg uranhalt

0010 - 014 Med zonen Peltura acutidens oumlkar

uranhalten naringgot till 0015 Alunskiffern i Peltura

Scarabaeoides zonen uppvisar de houmlgsta uranhalterna

mellan dess nedre graumlns till den understa kolmhorison-

ten oumlkar succesivt halten uran fraringn 0015 till 0030

Uranhalten i P scarabaeoides zonen sjunker daumlref-

ter till en andel paring drygt 0010 i alunskifferns

oumlversta del(Dahlman 1962 Hessland amp Armands

1978) (fig 5)

35 Historiskt nyttjande Alun (kaliumaluminiumsulfat KAl(SO4)2middot12H2O)

Alun har maringnga applikationsomraringden Inom industrin

anvaumlnds alun bland annat vid bearbetning av textilier

och vid framstaumlllning av olika faumlrger Det houmlga inne-

haringllet av pyrit aluminium och kalium goumlr alunskiffern

saumlrskiljt laumlmpad foumlr framstaumlllning av alun Aringr 1765

anlades ett alunbruk vid Garphyttan som sedermera

flyttades till Latorp i vaumlstra Naumlrke (tabell 1 fig 3) Naumlr

det begav sig var alunet en av landets viktigaste ex-

Fig 3 Berggrundskarta oumlver Naumlrke med planlaumlge foumlr geologiska profiler (fig 4) Uppgifter om maumlktighet foumlr borrpunkter ges i

tabell 1 Tvaring stoumlrre foumlrekomster av alunskiffern foumlrekommer i anslutning till den vaumlstra respektive den soumldra foumlrkastningsbran-

ten den vaumlstra plataringn och den soumldra plataringn Alunskifferns maumlktighet saring som den definieras i tabell 1 aumlr som stoumlrst vid Hynne-

berg (borrpunkt 22 193 m) och naringr ett minimum vid Filipshyttan (borrpunkt 26 124 m) Alunskiffern inom den soumldra

plataringn aumlr som maumlktigast i vaumlst och avtar i maumlktighet mot oumlst och inom den vaumlstra plataringn aumlr alunskiffern maumlktigast i

syd och avtar i maumlktighet mot nor Alunskiffern oumlverlagras av kalksten och kvartaumlra avlagringar kalkstenen aumlr

betydligt maumlktigare inom den vaumlstra plataringn (tabell 1) Figur modifierad efter figur 12 i Andersson et al (1985)

Fig 4 Profiler genom Naumlrkes berggrund och ovanliggande kvartaumlra avlagringar Modifierade efter SGUs berggrundsgeologiska

och geofysiska kartblad serie Af Nr 101 och 104

Fig 5 A = Generell lagerfoumlljd hos Naumlrkes berggrund (Hessland I amp Armands G 1978) B = Borrprofil genom alunskif-

fern borrning utfoumlrd i Yxhult (tabell 1 fig 3) Profilen visar kerogen- och uranhalt oumlver borrharinglet Modifierad efter J Eklund i

Eklund et al (1961) C = Generell indelning och maumlktighet hos de olika biostratigrafiska zonerna och total maumlktighet foumlr alun-

skiffern i Naumlrke efter uppgifter om maumlktigheter ur tabell 1( Dahlman B 1962 Hessland I amp Armands G 1978)

portprodukter Alunbruket vid Latorp lades ned aringr

1869 (Lundegaringrdh amp Fromm 1971 Hessland amp Ar-

mands 1978)

Olja och gas Naumlrkes alunskiffer uppmaumlrksamma-

des i samband med den knappa tillgaringngen av oljepro-

dukter i Sverige under andra vaumlrldskriget Aringr 1941

bildades det Svenska Skifferoljebolaget och det bygg-

des en oljeutvinningsanlaumlggning vid Kvarntorp i soumldra

Naumlrke (fig 3 fig 4) Anlaumlggningen sattes i drift 1942

och innebar ett viktigt tillskott till Sveriges braumlnslefoumlr-

soumlrjning under andra vaumlrldskriget Foumlrutom bensin

eldningsolja och gasol producerades haumlr aumlven svavel

kvaumlve och ammoniak av de restprodukter som upp-

stod Efter krigstiden blev produktionen inte laumlngre

loumlnsam ndash importvaror blev allt billigare ndash och 1966

efter en tid av misslyckade rationalliseringsfoumlrsoumlk

upphoumlrde skifferoljeproduktionen i Kvarntorp

(Lundegaringrdh amp Fromm 1971 Hessland amp Armands

Uran Aringr 1953 startade AB Atomenergi en verk-

samhet foumlr utveckling av produktionsmetoder foumlr an-

rikning av uran Verksamheten placerades i anslutning

till oljeproduktionen vid Kvarntorp och man experi-

menterade bland annat paring metoder att skilja den uran-

rika kolmen fraringn omliggande skiffer och orsten ndash naring-

got man tidigare var tvungen att goumlra foumlr hand Verk-

samheten lades ned 1966 och man hade producerat 50

ton uran (Lundegaringrdh amp Fromm 1971 Hessland amp

Armands 1978 Museeacutet 2013)

Kalkbraumlnning och laumlttbetong I slutet av 1700-talet

Tabell 1 Urval av data fraringn BDahlmans sammanstaumlllning av data fraringn borrningar som utfoumlrts i Naumlrkes paleozoiska berg-

grund fram tills aringr 1961 (Dahlman 1962) U = P Forchammeri + Agnostus pisiformis + Olenus + Orusia lenticulari + Eu-

rycare latum F= Ctenopyge flagellifera A= Peltura acutidens S= Peltura scarabaeoides Roumlda faumllt = minimum Groumlna faumllt

= Maximum - = vaumlrde saknas Se figur 3 foumlr borrpunkternas geografiska laumlge

boumlrjade man i Naumlrke anvaumlnda alunskiffern som braumlnsle

foumlr tillverkning av oslaumlckt kalk Kalkbraumlnning med

alunskiffern bedrevs i Naumlrke i stor omfattning under

foumlrsta vaumlrldskriget och har successivt minskat i foumlrete-

else fram till idag daring den helt upphoumlrt Kvar ligger ofta

den saring kallade roumldfyren i form av houmlgresta avfalls-

houmlgar ndash roumldfyr aumlr det fasta material som blir kvar av

alunskiffern efter det brunnit (Lundegaringrdh amp Fromm

1971 Hessland amp Armands 1978) Oslaumlckt kalk och

skifferaska har aumlven anvaumlnts som huvudingredienser

dessa omraringden 683 km2 av den totala alunskifferarea-

len 1257 km2 (beraumlknade vaumlrden) Omraringden daumlr alun-

skiffern saknar oumlverlagrande kalksten och utsatts foumlr

ytterligare erosion aumlr uppgifter om maumlktighet och olje-

inneharingll knappa och daumlrmed svaringrberaumlknade

361 Metod och resultat Beraumlkning och kartlaumlggning av maumlktighet och oljehalt

har utfoumlrts med hjaumllp av datorprogrammet Arcmap

Resultatet presenteras i kartformat nedan och aumlr inter-

Kemiska foumlreningar efter analys av skif-

feraska (genomsnittligt vaumlrde oumlver hela

skiffern)

Huvud- och sparingrlement (genomsnittligt

vaumlrde oumlver hela skiffern 15 orsten bort-

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

CaO 14 S 7 Cr 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

Na2O 03 Mo 200 gt Pb 50 gt

polationer som baseras paring uppgifter om maumlktighet och

oljehalt ur tabell 1 De resulterande rasterna byggs av

kolumner 1325 rader 855 och med cellstorlek 44 middot

Maumlktigheterna hf ha och hs som svarar mot maumlk-

tigheten hos zonerna Ctenopyge flagellifera Peltura

acutidens respektive Peltura scarabaeoides ges av

figurerna 6-8 och den totala maumlktighet foumlr de tre zoner-

na hfas ges av figur 9 Oljehalterna Of Oa och Os som

svarar mot oljehalterna hos zonerna Ctenopyge fla-

gellifera Peltura acutidens respektive Peltura scara-

baeoides ges av figurerna 10-12 och oljehalten foumlr

hfas Ofas ges av figur 13 Vidare ges maumlngden olja

OMtm2 uttryckt i tonm2 foumlr hfas av figur 14 och beraumlk-

ning av den totala maumlngden olja foumlr aktuellt omraringde

OMtot (ton) ges under rubrik 362

362 Total oljemaumlngd Den totala maumlngden olja OMtot (ton) foumlr den aktuella

arealen beraumlknas enligt

Daumlr (OMtm2)m aumlr medeltalet foumlr OMtm

2 (fig 14) och A

(m2) aumlr arean foumlr det aktuella omraringdet Den totala olje-

maumlngden vid (OMtm2)m = 15 och A = 683 middot 106 aumlr

Tabell 2 A) Provpunkt Bresaumltter (tabell 1 fig 3) analys av skifferaska fraringn 26 styckna intervall aacute ca

50-80cm av borrharinglet B) Provtagning av den soumldra alunskifferplataringn (fig 3) (Dahlman 1962 Hess-

land amp Armands 1978)

vid tillverkning av gasbetong ndash byggelement med laringg

densitet Tillverkning av gasbetong laringg bland annat vid

Kvarntorp men med kunskapen om kopplingen mellan

uran radon och haumllsa kom denna typ av produkt att

ersaumlttas av andra material Och saringledes upphoumlrde pro-

duktionen av gasbetong (Lundegaringrdh amp Fromm 1971

Hessland amp Armands 1978 Buchardt et al 1994)

36 Lager med houmlgt oljeinneharingll Med hjaumllp av pyrolys av alunskiffern erharinglles bland

annat en relativt houmlg andel raringolja Alunskifferns olje-

halt eller oljemaumlngd avser alltsaring den raringolja som kan

produceras med hjaumllp av pyrolysen Oljehalten i Naumlr-

kes alunskiffer varierar med olika biostratigrafiska

zoner Halten olja hos zonerna Ctenopyge flagellifera

Peltura acutidens och Peltura scarabaeoides haringller

tillsammans merparten av alunskifferns oljemaumlngd

pga relativt houmlga oljehalter relativt stora maumlktigheter

och deras geografiska utbredning (Dahlman 1962

Hessland amp Armands 1978)

Uppgifter om maumlktighet och oljehalt hos zonerna

Ctenopyge flagellifera Peltura acutidens och Peltura

scarabaeoides haumlmtade ur tabell 1 aumlr som baumlst repre-

senterade daumlr alunskiffern oumlverlagras av kalksten

(tabell 1 fig 3) Presentation nedan av maumlktighet och

oljeinneharingll hos zonerna Ctenopyge flagellifera Pel-

tura acutidens och Peltura scarabaeoides avser daumlrfoumlr

endast de omraringden daumlr alunskiffern aumlr fullt utvecklad

och oumlverlagras av kalkstenen Dessa omraringden inklude-

rar de kalkstensbetaumlckta omraringdena inom den vaumlstra

plataringn den soumldra plataringn samt omraringden vid borrpunkt

24 och borrpunkt 35 (fig 3) Sammantaget motsvarar

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

den svenska skifferoljan utgoumlr 875 Mton utav dessa

varav Naumlrkes oljeskiffer tillskrivs 85 Mton (Dyni

4 Naumlrkes alunskiffer ndash en olje-skiffer

En absolut beskrivning av vad en oljeskiffer aumlr foumlre-

kommer inte Generellt definieras en oljeskiffer som

en finkorning sedimentaumlr bergart som genom pyrolys

frambringar tillraumlcklig maumlngd olja (Dyni 2005 Altun

et al 2006 Council 2010) I allmaumlnhet foumlrutsaumltts det

aumlven att en oljeskiffer ska ha en ekonomisk loumlnsamthet

vid utnyttjande av denna som naturresurs den ekono-

miska vinningen kan komma genom olja gas eller

eldningsbraumlnsle (Council 2010) Oljeskiffern baumlr till-

raumlcklig maumlngd olja om denna maumlngd potentiellt inne-

baumlr ett ekonomiskt motiv till exploatering av foumlre-

komsten Denna maumlngd olja hos skiffern ligger i all-

maumlnhet naringgonstans mellan 100 och 200 lton Laumlgre

krav foumlr oljeinneharingllet foumlrekommer dock Den Ameri-

kanska motsvarigheten till SGU har foumlreslagit ett olje-

inneharingll gt40 lton som tillraumlcklig (Dyni 2005)

Den totala maumlngden olja fraringn vaumlrldens alla olje-

skiffrar har aumlnnu inte bestaumlmts med naringgon stoumlrre saumlker-

het pga att maringnga foumlrekomster ej aumlr tillraumlckligt under-

soumlkta Konservativt beraumlknat uppgaringr vaumlrldens skiffer-

olja idag till 48 trillioner fat ( 1 fat asymp 159 l) ndash i beraumlk-

ning upptas endast foumlrekomster av oljeskiffrar som

oumlver en oumlverskaringdlig framtid kan taumlnkas exploateras

foumlrekomster som exempelvis aumlr allt foumlr djupbelaumlgna

eller paring andra saumltt aumlr oexploaterbara har ej beaktats

(Council 2010)

Aumlnda sedan 1600-talet har oljeskiffrar varit foumlremaringl

foumlr exploatering men denna har dock begraumlnsas till ett

faringtal laumlnder av den mindre kostsamma produktionen av

konventionell olja Sex laumlnder - Tyskland Kina Ryss-

land Estland Brasilien och Skottland - har till stoumlrsta

del staringtt foumlr skifferoljeproduktionen sedan 1880-talet

Aringr 2000 producerade dessa laumlnder tillsammans ca 16

Mton skifferolja ungefaumlr en tredjedel utav aringrsprodukt-

ionen daring den var som stoumlrst ndash aringr 1981 (Dyni 2005

Council 2010) Produktion av skifferolja har aumln mer

paring senare tid begraumlnsats av produktionskostnaden av

den konventionella oljan Aringr 2008 producerade Brasi-

lien Kina och Estland tillsammans som de enda pro-

ducenterna i vaumlrlden 093 Mton skifferolja Samtidigt

uppgick vaumlrldens alla producerbara skifferolje -

tillgaringngar till 689 277 Mton (Council 2010)

Statens offentliga utredningar uppger i Handels-

departementet (1957) att 1 7 Gton oljeskiffer foumlrelig-

ger inom Naumlrke Vidare beraumlknas att 85 Mton olja aumlr

utvinningsbar och det genomsnittliga oljeinneharingllet

hos ski ffern aumlr 5 (ca 55 l ton)( Handels -

departementet 1957) Aringr 2006 utkom en sammanstaumlll-

ning oumlver vaumlrldens oljeskiffertillgaringngar publicerad av

bland andra den Amerikanska motsvarigheten till

SGU i sammanstaumlllningen daumlr bland andra den

svenska alunskiffern ingaringr staringr det uttryckligen

rdquodenna sammanstaumlllning fokuserar paring stoumlrre foumlrekoms-

ter av oljeskiffrar som aumlr foumlremaringl foumlr exploatering

eller har de baumlsta foumlrutsaumlttningarna foumlr detta pga dess

storlek och kvalitetrdquo (Dyni 2005) Totalt redovisades

409 000 Mton i skifferoljetillgaringngar vaumlrlden oumlver -

Fig 6 Maumlktighet hos zonen Ctenopyge flagellifera hf

Fig 7 Maumlktighet hos zonen Peltura acutidens ha

Fig 8 Maumlktighet hos zonen Peltura scarabaeoides hs

Fig 9 Maumlktighet foumlr zonenerna Ctenopyge flagellifera Peltura acutidens samt Peltura scarabaeoides hfas

Fig 10 Oljehalt foumlr zonen Ctenopyge flagellifera Of

Fig 11 Oljehalt foumlr zonen Peltura acutidens Oa

Fig 12 Oljehalt foumlr zonen Peltura scarabaeoides Os

Fig 13 Oljehalt oumlver zonerna Ctenopyge flagellifera Peltura acutidens samt Peltura scarabaeoides (hfas) Ofas Beraumlknas en-

ssaaff

OhOhOhO

5 Diskussion Uppgifter om Naumlrkes oljeskiffer dess maumlngd och olje-

inneharingll 17 Gton respektive 85 Mton anges av

Sundius (1941) och saring sent som 2005 av Dyni Daumlr

emellan aumlr dessa uppgifter ofta foumlrekommande exem-

pelvis i Andersson et al (1985) N Sundius uppger i

Sundius (1941) att rdquoborrningar och analyser fraringn de

tvaring senaste aringren paring initiativ av SGUrdquo ligger till grund

foumlr bestaumlmning av maumlngden oljeskiffer och oljemaumlngd

Ingen naumlrmare beskrivning av beraumlkningsfoumlrfarandet

ges annat aumln oljeinneharingllet - 85 Mton - aumlr raumlknat paring

skiffrar med en oljehalt paring minst 4 (Sundius 1941)

Andra uppgifter om beraumlkningsgaringng har inom ramen

foumlr detta arbete ej identifieras Uppgifter om oljeinne-

haringll och oljeskiffermaumlngd antas under dessa omstaumln-

digheter vara daterade 1941 ca

Oljemaumlngden foumlr zonerna Ctenopyge flagellifera

Peltura acutidens och Peltura scarabaeoides daumlr dessa

oumlverlagras av kalksten beraumlknades under kapitel 362

till 106 Mton Denna siffra skiljer sig fraringn den kon-

ventionella uppgiften som saumlger 85 Mton Dock aumlr

beraumlkningsfoumlrfarandet foumlr den senare uppgiften ej klar-

lagd i denna studie och daumlrfoumlr aumlr det svaringrt att be-

staumlmma vad skillnaden mellan de tvaring uppgifterna 106

respektive 85 Mton beror paring

Grunduppgifter om maumlktighet och oljehalt hos Naumlr-

kes alunskiffer och hur dessa har bearbetas - interpole-

rats och extrapolerats - har moumljligtvis skiljt sig aringt och

reflekterats i de skilda resultaten Gaumlllandes uppgifter

om maumlktighet och oljehalt som ingaringr i beraumlknandet av

den konventionella oljemaumlngden aumlr dessa foumlrmodligen

haumlmtade ur borrningar och analyser som utfoumlrts aringren

1939-1941 Medans beraumlkningar och resultat i denna

studie baseras paring uppgifter om maumlktighet och oljeinne-

haringll fraringn borrningar och analyser som utfoumlrts ocksaring

efter 1941 och fram till 1961 En annan faktor som kan

ha medverkat till de skilda resultaten aumlr den tillaumlmpade

skifferdensiteten i Snaumlll amp Stejskal (1982) daumlr skiffer-

maumlngder foumlr alunskiffern i Jaumlmtland beraumlknas anvaumlnds

densiteten 254 tonm3 (Snaumlll amp Stejskal 1982) Och

eftersom en skifferdensitet paring 25 ton m3 tillaumlmpades i

denna studie aumlr densiteten troligen ovidkommande i

avseende paring de skilda resultaten De olika beraumlkning-

arna avser foumlrmodligen olika omraringden maumlngder och

delar av alunskiffern De konventionella uppgifterna

utgoumlr oljeinneharingllet i en oljeskiffer som bland annat

definierats utifraringn ett oljeinneharingll paring minst 4

(Sundius 1941) Beraumlkningen i detta arbete inkluderar

aumlven skiffrar men en oljehalt mindre aumln 4 (fig 12)

Helt enkelt baseras de tvaring olika beraumlkningar foumlrmodli-

gen paring tvaring skilda urval av skiffer - de konventionella

uppgifterna kan taumlnkas att avse potentiellt exploater-

bar oljeskiffer exploaterbar oljeskiffer kan exempelvis

innebaumlra att den oumlverlagrande kalkstenen ej faringr vara foumlr

maumlktig att isolerade foumlrekomster av alunskiffer exklu-

deras etc Medans beraumlknandet av oljemaumlngd i denna

studie begraumlnsas till de tidigare naumlmnda omraringdena daumlr

alunskiffern oumlverlagras av kalksten

Fig 14 Oljemaumlngd foumlr hfas OMtm2 (tonm2)Beraumlknas enligt daumlr aumlr alunskifferns densi-

tet (tonm3) afasfas Oh2tm

6 Slutsatser Aumlven om Naumlrkes alunskiffer i nutid ej nyttjas foumlr

maringnga av de naturresurser som denna inneharingller tex

oljagas uran svavel kvaumlve mm aumlr alunskiffern ur

naturresursperspektiv intressant Naringgot som historiskt

aumlr kaumlnt och daumlr alunskiffern faktiskt exploaterats

De oljerika lager hos Naumlrkes alunskiffer betraktas

till delar som en saring kallad oljeskiffer och har historiskt

producerat oljeprodukter foumlr Sveriges behov En fram-

tida exploatering av Naumlrkes oljeskiffer aumlr fullkomligt

moumljlig med tanke paring det tidigare nyttjandet och att

skiffern fortfarande inneharingller en vaumlsentlig maumlngd olja

Foumlrmodligen kraumlvs det dock att omstaumlndigheterna

drastiskt foumlraumlndras foumlr att en exploatering ska ske daring

kostnaden foumlr en skifferolja aumlr houmlgre aumln kostnaden foumlr

den importerade raringoljan och med tanke paring att det var

foumlrharingllandena under andra vaumlrldskriget som senast

noumldgade Sverige att nyttja oljeskiffern i Naumlrke

Modern GIS-analys innebaumlr goda moumljligheter till

att kartlaumlgga och kvantifiera en geologisk naturresurs ndash

i detta fall delar av Naumlrkes alunskiffer och dess oljein-

neharingll GIS-analysen i denna studie visar att omraringdet

kring Kvarntorp i soumldra Naumlrke (fig 3 fig 4) aumlr en god

lokal att foumlrlaumlgga verksamheten till vid en eventuell

exploatering av Naumlrkes oljeskiffer Haumlr aumlr det oljerika

lagret med zonen Ctenopyge flagellifera som maumlktig-

ast och totalt sett oumlver de tre zonerna Ctenopyge fla-

gellifera Peltura acutidens och Peltura scarabaeoides

foumlreligger haumlr stoumlrst maumlngd olja (fig 14) Vidare aumlr den

oumlverlagrande kalkstenen vid Kvarntorpsomraringdet av

relativt ringa maumlktighet - naringgot som underlaumlttar bryt-

ning av oljeskiffern

7 Tack Tack till Lars Johansson vid SGUs bibliotek i Uppsala

foumlr hjaumllp med kopiering och utlaringning av diverse doku-

ment Tack aumlven till mina handledare Professor Mi-

kael Erlstroumlm vid SGU och Professor Per Ahlberg vid

Lunds geologiska institution

8 Referenser 2013 Gripen gas Retrieved from http

wwwgripengascomsv

Altun N E Hicyilmaz C Hwang J-Y Suat Bagci

A amp Koumlk M V 2006 OIL SHALES IN

THE WORLD AND TURKEY RESERVES

CURRENT SITUATION AND FUTURE

PROSPECTS A REVIEW Oil Shale 23 211-

Andersson A Dahlman B amp Gee D G 1983

Kerogen and uranium resources in the Cam-

brian alum shales of the Billingenmdash

Falbygden and Naumlrke areas Sweden GFF

104 197-209

Andersson A Dahlman B Gee D G amp Snaumlll S

1985 The Scandinavium Alum Shales Sveri-

ges Geologiska Undersoumlkning Ca 56 1-49

Buchardt B Nielsen A T amp Schovsbo N H

1997 Alun Skiferen i Skandinavien Dansk

Geologisk Forenings Nyheds- och Infomrmat-

ionsskrift 3 32

Buchardt B Nielsen A T Schovsbo N H amp Wil-

ken U G 1994 Source rock potential and

thermal maturity of lower palaeozoic black

shakes in southern baltoscandia Danmark

Koumlpenhamn 1-52

Council W E 2010 2010 Survey of Energy Resour-

ces United Kingdom London 1-608

Dahlman B 1962 Undersoumlkning av oumlverkambrium

med haumlnsyn till uranfoumlrande sediment i mel-

lersta och soumldra utfoumlrd vid SGU Opublicerad

rapport

Dyni J R 2005 Geology and Resources of Some

World Oil-Shale Deposits

Eklund J Tapper T Bergdahl A Florin S amp

1961 Kumlabygden forntid nutid framtid

Kumla stad och Kumla landskommun 475

Handelsdepartementet 1957 Braumlnslefoumlrsoumlrjningen i

atomaringldern del II SOU 195658

Hessland I amp Armands G 1978 Alunskiffer -

Underlagsmaterial Geologi SIND 19783 1-

Hoslashyberget M amp Bruton D L 2012 Revision of the

trilobite genus Sphaerophthalmusand relati-

ves from the Furongian (Cambrian) Alum

Shale Formation Oslo Region Norway Nor-

wegian Journal of Geology 92 433-450

Lundegaringrdh P H amp Fromm E 1971 Beskrivning

till berggrundskartbladet - Oumlrebro SV Sveri-

ges Geologiska Undersoumlkning Serie Af 101

Lundegaringrdh P H Huumlbnerh H Wikman H Karis

L amp Magnusson E 1972 Beskrivning till

berggrundsgeologiska kartbladet - Oumlrebro

NV Sveriges Geologiska Undersoumlkning Af

Lundegaringrdh P H Karis L amp Magnusson E 1973

Beskrivning till berggrundskartan - Oumlrebro

SO Sveriges Geologiska Undersoumlkning Af

Museeacutet T 2013 Kaumlrntekniska anlaumlggningar i Sverige

Retrieved 2013 from http

wwwtekniskamuseetse1867html

Nielsen A T amp Schovsbo N H 2007 Cambrian to

basal Ordovician lithostratigraphy in southern

Scandinavia Bulletin of the Geological Soci-

ety of Denmark 53 47-92

Pool W Geluk M Janneke A Tiley G Spe Pro-

duction S I E Idiz E Leenarts E amp Inter-

national S G S 2012 Assessment of an

Unusual European Shale Gas Play The Cam-

bro-Ordovician Alum Shale Southern Swe-

den SPEEAGE European Unconventional

Resources Conference and Exhibition Vi-

enna Austria

Schovsbo N H 2001 Why barren intervals A

taphonomic case study of the Scandinavian

Alum Shale and its faunas Lethaia 34 271-

Sgu 2013 Skiffergas ndash vad aumlr det Retrieved 2013

from httpwwwsgusesgusvsamhalle

energi-klimatskiffergashtml

Sind 1978 Alunskiffer utredning fraringn statens indu-

striverk SIND

Snaumlll S amp Stejskal V 1982 Alunskifferprojektet -

Undersoumlkningar mellan Oumlstersund och

Svenstavik Sveriges Geologiska Undersoumlk-

ning BRAP 82502 1-301

Sundius N 1941 Oljeskiffrar och skifferoljeindustri

Sveriges Geologiska Undersoumlkning C 441 1-

Terfelt F Eriksson M E Ahlberg P amp Babcock L

E 2008 Furongian Series (Cambrian) bio-

stratigraphy of Scandinavia ndash a revision Nor-

Thickpenny A 1984 The sedimentology of the Swe-

dish Alum Shales Geological Society Lon-

don Special Publications 15 511-525

Thickpenny A 1987 Paleo-oceanography and Depo-

sitional Enviroment of the Scandinavian

Alum Shales Sedimentological and Geoche-

mical Evidence Marine clastic sedimento-

logy concepts and case studies Lomond As-

soc Glasgow United Kingdom 156-171

Tidigare skrifter i serien rdquoExamensarbeten i Geologi vid Lunds universitetrdquo

301 Andersson Josefin 2012 Karaktaumlrisering av arsenikfoumlrorening i matjordsprofiler kring Klippans Laumlderfabrik (45 hp)

302 L u m e t z b e r g e r M i k a e l 2 0 1 2 H y d r o g e o l o g i s k k a r t l auml g g n i n g a v inf i l t ra t ionsvat ten t ranspor t genom resistivitetsmaumltningar (15 hp)

303 Martin Ellinor 2012 Fossil pigments and pigment organelles ndash colouration in deep time (15 hp)

304 Raringdman Johan 2012 Saumlllsynta jordarts-metaller i tungsand vid Havaumlng paring Oumlsterlen (15 hp)

305 Karlstedt Filippa 2012 Jaumlmfoumlrande geokemisk studie med portabel XRF av obehandlade och saringgade ytor samt pulver av Karlshamnsdiabas (15 hp)

306 Lundberg Frans 2012 Den senkambriska alunskiffern i Vaumlstergoumltland ndash utbredning maumlktigheter och faciestyper (15 hp)

307 T h u l i n O l a n d e r H e n r i c 2 0 1 2 Hydrogeologisk kartering av grund-vattenmagasinet Ekenaumls-Kvarndammen Joumlnkoumlpings laumln (15 hp)

308 Demirer Kursad 2012 U-Pb baddeleyite ages from mafic dyke swarms in Dharwar craton India ndash l inks to an ancient supercontinent (45 hp)

309 Leskelauml Jari 2012 Loggning och aringterfyllning av borrharingl ndash Praktiska foumlrsoumlk och utveckling av taumlthetskontroll i faumllt (15 hp)

310 Eriksson Magnus 2012 Stratigraphy facies and depositional history of the Colonus Shale Trough Skaringne southern Sweden (45 hp)

311 Larsson Amie 2012 Kartlaumlggning beskrivning och analys av Kalmar laumlns regionalt viktiga vattenresurser (15 hp)

312 Olsson Haringkan 2012 Prediction of the degree of thermal breakdown of limestone A case study of the Upper Ordovician Boda Limestone Siljan district central Sweden (45 hp)

313 Kampmann Tobias Christoph 2012 U-Pb geochronology and paleomagnetism of the Westerberg sill Kaapvaal Craton ndash support for a coherent Kaapvaal-Pilbara block (Vaalbara) (45 hp)

314 Eliasson Isabelle Timms 2012 Arsenik

foumlrekomst miljouml och haumllsoeffekter (15 hp)

315 Badawy Ahmed Salah 2012 Sequence stratigraphy palynology and biostratigraphy across the Ordovician-Silurian boundary in the Roumlstaringnga-1 core southern Sweden (45 hp)

316 Knut Anna 2012 Resistivitets- och IP-maumltningar paring Flishultsdeponin foumlr lokalisering av grundvattenytor (15 hp)

317 Nyleacuten Fredrik 2012 Foumlraumldling av ballast-material med hydrocyklon ett fungerande alternativ (15 hp)

318 Younes Hani 2012 Carbon isotope chemostratigraphy of the Late Silurian Lau Event Gotland Sweden (45 hp)

319 Weibull David 2012 Subsurface geological setting in the Skagerrak area ndash suitability for storage of carbon dioxide (15 hp)

320 Petersson Albin 2012 Foumlrutsaumlttningar foumlr geoenergi till idrottsanlaumlggningar i Kallerstad Linkoumlpings kommun En foumlrstudie (15 hp)

321 Axbom Jonna 2012 Klimatets och maumlnniskans inverkan paring tallens etablering paring sydsvenska mossar under de senaste aringrhundradena ndash en dendrokronologisk och torvstratigrafisk analys av tre smaringlaumlndska mossar (15 hp)

322 Kumar Pardeep 2012 Palynological investigation of coal-bearing deposits of the Thar Coal Field Sindh Pakistan (45 hp)

323 Gabrielsson Johan 2012 Havsisen i arktiska bassaumlngen ndash nutid och framtid i ett globalt uppvaumlrmningsperspektiv (15 hp)

324 Lundgren Linda 2012 Variation in rock quality between metamorphic domains in the lower levels of the Eastern Segment Sveconorwegian Province (45 hp)

325 Haumlrling Jesper 2012 The fossil wonders of the Silurian Eramosa Lagerstaumltte of Canada the jawed polychaete faunas (15 hp)

326 Qvarnstroumlm Martin 2012 An interpretation of oncoid mass-occurrence during the Late Silurian Lau Event Gotland Sweden (15 hp)

327 Ulmius Jan 2013 P-T evolution of paragneisses and amphibolites from Romelearingsen Scania southernmost Sweden (45 hp)

328 Hultin Eriksson Elin 2013 Resistivitets-maumltningar foumlr avgraumlnsning av lak-vattenplym fraringn Kejsarkullens deponis

Geologiska institutionenLunds universitet

Soumllvegatan 12 223 62 Lund

infiltrationsomraringde (15 hp)329 Mozafari Amiri Nasim 2013 Field

relations petrography and 40Ar39Ar cooling ages of hornblende in a part of the eclogite-bearing domain Sveconorwegian Orogen (45 hp)

330 Saeed Muhammad 2013 Sedimentology and palynofacies analysis of Jurassic rocks Eriksdal Skaringne Sweden (45 hp)

331 Khan Mansoor 2013 Relation between sediment flux variation and land use patterns along the Swedish Baltic Sea coast (45 hp)

332 Bernhardson Martin 2013 Ice advance-retreat sediment successions along the Logata River Taymyr Peninsula Arctic Siberia (45 hp)

333 Shrestha Rajendra 2013 Optically Stimulated Luminescence (OSL) dating of aeolian sediments of Skaringne south Sweden (45 hp)

334 Fullerton Wayne 2013 The Kalgoorlie Gold A review of factors of formation for a giant gold deposit (15 hp)

335 Hansson Anton 2013 A dendroclimatic study at Store Mosse South Sweden ndash climatic and hydrologic impacts on recent Scots Pine (Pinus sylvestris) growth dynamics (45 hp)

336 Nilsson Lawrence 2013 The alteration mineralogy of Svartliden Sweden (30 hp)

337 Bou-Rabee Donna 2013 Investigations of a stalactite from Al Hota cave in Oman and its implications for palaeoclimatic reconstructions (45 hp)

338 Floreacuten Sara 2013 Geologisk guide till Soumlderaringsen ndash 17 geologiskt intressanta platser att besoumlka (15 hp)

339 Kullberg Sara 2013 Asbestkontamination av dricksvatten och associerade risker (15 hp)

340 Kih leacuten Robin 2013 Geofys i ska resistivitetsmaumltingar i Sjoumlcrona Park Helsingborg undersoumlkning av omraringdets geologiska egenskaper samt 3D modellering i GeoScene3D (15 hp)

341 Linders Wictor 2013 Geofysiska IP-undersoumlkningar och 3D-modellering av geofysiska samt geotekniska resultat i GeoScene3D Sjoumlcrona Park Helsingborg Sverige (15 hp)

342 Sidenmark Jessica 2013 A reconnaissance study of Raumlvliden VHMS-deposit northern Sweden (15 hp)

343 Adamsson Linda 2013 Peat stratigraphical study of hydrological conditions at Stass Mosse southern Sweden and the relation to Holocene bog-pine growth (45 hp)

344 Gunterberg Linneacutea 2013 Oil occurrences in crystalline basement rocks southern Norway ndash comparison with deeply weathered basement rocks in southern Sweden (15 hp)

345 Peterffy Olof 2013 Evidence of epibenthic microbial mats in Early Jurassic (Sinemurian) tidal deposits Kulla Gunnarstorp southern Sweden (15 hp)

346 Sigeman Hanna 2013 Early life and its implications for astrobiology ndash a case study from Bitter Springs Chert Australia (15 hp)

347 Glommeacute Alexandra 2013 Texturella studier och analyser av baddeleyitomvandlingar i zirkon exempel fraringn sydoumlstra Ghana (15 hp)

348 Braringdenmark Niklas 2013 Alunskiffer paring Oumlland ndash stratigrafi utbredning maumlktigheter samt kemiska och fysikaliska egenskaper (15 hp)

349 Jalnefur Andersson Evelina 2013 En MIFO fas 1-inventering av fyra potentiellt foumlrorenade omraringden i Joumlnkoumlpings laumln (15 hp)

350 Ekloumlv Pettersson Anna 2013 Monazit i Obbhult-komplexet en pilotstudie (15 hp)

351 Acevedo Suez Fernando 2013 The reliability of the first generation infrared refractometers (15 hp)

352 Murase Takemi 2013 Naumlrkes alunskiffer ndash utbredning beskaffenhet och oljeinneharingll (15 hp)

352 omslag fram

TakemiMurase_Kandidatarbetepdf

Tom sida

352 omslag bak

Naumlrkes alunskiffer ndash utbredning be-skaffenhet och oljeinneharingll

Kandidatarbete Takemi Murase

Inneharingll

1 Introduktion 5

5 Diskussion 17

6 Slutsatser 18

7 Tack 18

8 Referenser 18

TAKEMI MURASE

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

Inneharingll

1 Introduktion 5

5 Diskussion 17

6 Slutsatser 18

7 Tack 18

8 Referenser 18

TAKEMI MURASE

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

TAKEMI MURASE

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

TAKEMI MURASE

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

(1985)

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

gramvaran Arcmap

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

minst ca 15 km

1978) (fig 5)

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

mands 1978)

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

skiffern)

raumlknad)

SiO2 547 Al 65 Cu 200 gt

Al2O3 163 K 3 Ni 200 gt

Fe2O3 132 Mg 05 Zn 200 gt

MgO 13 P 008 Co 100 gt

Ti2O 09 U 150 gt Zr 100 gt

K2O 49 V 500 gt REE 100 gt

2 (fig 14) och A

AOMOMmmttot 2

66 1010210 68351totOM

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

(Council 2010)

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

ssaaff

OhOhOhO

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

wwwgripengascomsv

104 197-209

ionsskrift 3 32

Koumlpenhamn 1-52

rapport

enna Austria

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

striverk SIND

ning BRAP 82502 1-301

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

352 omslag fram

Tom sida

352 omslag bak

Documents

Närkes alunskiffer – utbredning, beskaffenhet och oljeinnehåll