Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Nätdejtarens
självpresentation
En kvalitativ studie om självpresentation på en nätdejtinghemsida
utifrån ett genus- och åldersperspektiv
Jacob Malmberg Häggå
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys
Ht 2016
Handledare: Marie Evertsson
Sammanfattning
Nätdejting har blivit ett vanligt sätt för människor att träffa kärlekspartners på. Den här studiens
fokus ligger på personers självpresentationer på en stor svensk nätdejtinghemsida. Studiens syfte
är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva på en nätdejtinghemsida
och om någon variation finns i relation till ålderskillnader. Studien använder sig av två
frågeställningar: hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida och vilka
skillnader som finns mellan olika åldersgrupper.
Genom en kvalitativ och induktiv ansats har metoden kvalitativ textanalys med netnografiska
inslag använts i analys av självpresentationer av 30 kvinnor och 30 män i åldrarna 18-51.
Datainsamlingen har skett genom medlemskap på hemsidan och kopplat till detta reses och
diskuteras etiska problem som ofta associeras med netnografiska studier. Självpresentationerna
har noggrant analyserats för att räkna ord enligt bestämda teman och söka efter mönster i
texterna.
Studiens huvudsakliga resultat är att det finns en artskillnad gällande sättet kvinnor och män
beskriver sina arbeten. Kvinnorna i studien beskriver sina yrken i högre utsträckning med tydliga
kopplingar till glädje medan männen tenderar att beskriva sina arbeten på ett statusladdat sätt,
ofta med hjälp av titlar och detaljer kring arbetsuppgifter. Vidare kan studien påvisa skillnader
mellan kvinnor och mäns självpresentation i relation till vänner och familj där kvinnorna
beskriver det temat med fler ord. Det verkar också finnas ett samband mellan ålder och arbete
beroende av kön; ju äldre männen är ju mindre behandlas professionella teman, bland kvinnor går
sambandet åt motsatt håll. Datainsamlingen skedde under hösten 2016.
Nyckelord
Självpresentation, genus, nätdejting, ny manlighet, Butler, Goffman
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställning 3
2.0 Teori 3
2.1 Historisk bakgrund av dejting ur ett genusperspektiv 3
2.2 Självpresentation 4
2.3 Genus 5
3.0 Metod 8
3.1 Etiska överväganden 9
3.2 Urval och tillvägagångssätt 11
4.0 Resultat 12
4.1 Tolkning av tabell 12
4.2 Sammanfattning av kvinnornas självpresentationer 13
4.3 Sammanfattning av männens självpresentationer 14
4.4 Jämförelser mellan kvinnor och män 15
5.0 Analys och diskussion 17
5.1 Förslag på vidare forskning 20
6.0 Referenslista 21
6.1 Tryckta källor 21
6.2 Elektroniska källor 22
1
1.0 Inledning
Enligt förra årets statistik från SCB använder sig 82 % av svenska befolkningen av internet varje
dag (soi2016.se). Utvecklingen de senaste årtiondena har skett snabbt där internet har förändrats
från att användas av ett fåtal människor, främst inom professioner i vetenskapsetablissemanget
och militären, till att från millenniumskiftet genomsyra den samtida mänskliga interaktionen
(Castells 2001, soi2016.se). Interaktion online möjliggör kommunikation bortom geografisk
platsbundenhet vilket bland annat grundar sig i virtuella mötesplatser som forum och sociala
medier. I den sociala interaktionen online har användaren stor kontroll över hur den vill bli
uppfattad genom text och bild. Till skillnad från social interaktion ”face to face”, det vill säga när
människor är fysiskt nära varandra, har individen online möjlighet att tänka först och handla
sedan och därmed kunna profilera sig på ett mer attraktivt sätt (Ahrne & Svensson 2011: 120-
122).
I samband med att människor kan kommunicera genom virtuella mötesplatser har sättet
människor möter kärlekspartners på förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen. Under
2000-talet skapades särskilda hemsidor och senare mobilapplikationer där så kallad nätdejting1
erbjuds. Enligt tidningen Expressen, som hänvisar till SIFO, skriver skribenten att individer i
Sverige är i framkant i världen på att hitta kärlekspartners genom nätdejting. I samma artikel går
det att läsa att år 2009 hade över 20 % av alla nya par funnit varandra genom nätdejting
(Expressen.se 2015). DN hävdar att nätdejting tidigare har ansetts mindre accepterat än idag och
att det utvecklats till ett vedertaget sätt i sökandet efter en partner (DN.se 2016). Den
kanadensiska Forskaren Melaine Fullick skriver att nätdejting tidigare varit associerat med ett
visst negativt stigma som inte existerar idag (Fullick 2013: 545-546). Hon menar att nätdejtande
är en naturlig del i den västerländska livsstilen som utgör ett effektivt sätt att möta
kärlekspartners på (Fullick 2013:546).
Fullick menar att även självpresentationer vid nätdejting kan reflektera genusnormer, samtidigt är
forskningsfältet magert i ämnet (Fullick 2013: 545). Jag har inte funnit någon svensk forskning
1 Är benämningen som används i studien när människor söker kärlekspartners på en virtuell mötesplats på internet
2
om självpresentation vid nätdejtingtjänster som publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Däremot
finns utländsk forskning som behandlar självpresentationer utifrån ett genusperspektiv.
Exempelvis har modern amerikansk forskning kommit fram till att individers självpresentationer i
nätdejtingsammanhang tenderar pendla mellan sanning och ideal. Det vill säga att individen gör
sitt yttersta för att framträda i en attraktiv dager, samtidigt som hen måste förhålla sig tämligen
sanningsenlig då syftet ofta är relationer utanför kontakten online och karakteristika lätt kan
kontrolleras (Elison et al 2006: 415-441; Hitch et al 2004: 21-22).
Amerikanen Elizabeth Jagger gjorde i slutet av 1990-talet en kvantitativ studie av
kontaktannonser i flertalet skotska papperstidningar med syfte att undersöka genusskillnader i hur
heterosexuella kvinnor och män beskriver sig i det formatet (Jagger 1998). I sin studie kodar hon
manliga personlighetsdrag som intelligens, bestämdhet och karaktärsstyrka som relaterar till
ambition och hårt arbete. Feminina personlighetsdrag indikerar empati och omvårdande
egenskaper, passivitet och sociala färdigheter (Jagger 1998: 801). Både Jaggers forskning och en
studie av Hitch har visat att män tenderar att beskriva sin ekonomiska status i en högre
utsträckning än vad kvinnor gör (Hitch et al 2004: 21-22; Jagger 1998: 804). Kvinnor hade
däremot en större benägenhet än män att beskriva sig som fysiskt attraktiva (ibid.). Samtidigt
skriver Jagger (1998) att det är lika sannolikt att både kvinnor och män marknadsför sig genom
sina akademiska, professionella och kulturella meriter. Det förklarar Jagger (1998) med en
jämställdhetsutveckling där kvinnor i en högre utsträckning söker män under samma premisser
som män söker kvinnor. Hon hävdar också att dagens genusroller är mångtydiga och mindre
homogena än tidigare (Jagger 1998: 809-810).
Det är mot denna bakgrund blir det intressant att vidare studera om det finns skillnader i hur
kvinnor och män presenterar sig själva i ett nätdejtingsammanhang. Ovanstående studier saknar
ett åldersperspektiv; det vill säga om skillnader självpresentation står i relation till hur gammal
personen är. Därför kommer den här studien även ha ett sådant fokus och därmed vidga
forskningsfältet. Dessa tidigare studier som jag presenterat har sökt skillnader enligt ett fast
analysschema med fasta kategorier; bland annat genom de karaktäristika som Jaggers (1998)
kodningsschema representerar. Av den anledningen kommer den föreliggande studien både söka
skillnader enligt bestämda teman men även söka förbehållslöst efter tendenser i
3
självpresentationerna och även i det avseendet försöka vidga forskningsfältet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva
på en nätdejtinghemsida och om någon variation finns i relation till ålder. Det leder till följande
forskningsfrågor:
- Hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida?
- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
2.0 Teori
2.1 Historisk bakgrund av dejting ur ett
genusperspektiv
Långt innan nätdejting var tekniskt möjligt går det i historien att finna tendenser i västvärlden
som påminner om det. I takt med högre utbildningsnivå och jämställdhet har kvinnor sedan
mitten av 1950-talet fått större geografisk- och relationsmässig mobilitet (Hajnal 1965). Beth
Bailey (2004) går bakåt i den amerikanska historien och undersöker 1900-talets dejtingkultur. I
boken From Front Porch to Back Seat går att läsa om att män tog initiativ till att uppvakta
kvinnor under föräldrarnas vetskap och övervakning för att äta middag eller gå på bio (Bailey
2004: 25-27). Vidare drar Bailey paralleller mellan marknaden och uppvaktandet; med andra ord
dejting som ett handlande i en marknadsekonomi med rationella aktörer (ibid.). Under 1930-talet
namngavs det relationsmässiga spel som utspelade sig bland collegeungdomar till ”dating and
rating complex” av dåtidens sociologer. Begreppet skapades efter analyser av popularitet, status
och ranking bland collegeungdomar; populära karakteristika bland män var att äga en bil, bära
rätt kläder, att vara socialt utåtriktade och gå på många dejter. Bland kvinnliga ungdomar var det
centralt att upprätthålla ett rykte om sig som svårtillgängliga och åtråvärda bland annat genom att
4
träffa rätt män vid rätt tidpunkter för att sedan negligera dem (Bailey 2004: 24). I en skoltidning
gavs bland annat rekommendationen till kvinnliga förstaårselever att de inte borde besvara en
inbjudan i syfte att verka svårtillgängliga (Bailey 2004: 24).
2.2 Självpresentation
Ervin Goffman tillhör sociologins klassiska teoretiker som tolkar det sociala samspelet ur ett
dramaturgiskt perspektiv (Goffman 1974: 22-23). I den sociala interaktionen blir andra individer
både aktörer och publik vilket innebär att individer framställer fasader av sig själva som
reflekterar det av kontexten normativt riktiga och subventionerade (Goffman 1974: 39). Med
andra ord presenterar människor yttre bilder av sig själva med hjälp av populära resurser i det
sammanhang individen vistas i. Goffman menar att det inte räcker att bara vara en individ i ett
sammanhang, utan det är lika viktigt att individen är kulturellt normupprättande (Goffman 1974:
60). För att upprätta normerna och befästa sin identitet använder individen fasaden (Goffman
1974: 28-31). Fasaden skapas både medvetet och omedvetet och upphör när individen befinner
sig ”backstage”, det vill säga utanför det sociala samspelet där individen inte längre har behov av
att prestera socialt. Ofta har en person olika bilder av sig själv vilka kan användas beroende av
olika sociala situationer (Goffman 1974: 33). Fasaden står alltså i relation till de förväntningar
som existerar i den rådande sociala situationen. Goffman exemplifierar med att kvinnliga
studenter tenderar att framställa sig som mindre kunniga bredvid sina manliga medstudenter för
att därmed bekräfta dem (Goffman 1974: 42). Det är ett exempel på hur fasaden reflekterar
samhällsnormer, i det här fallet om mannen som mer kunnig än kvinnan.
Likt andra sociala rum borde det finnas normer för hur individer väljer att presentera sig även i
den nätdejtingkontext som den här studien fokuserar på. Konsekvenser av att inte följa normerna
skulle kunna vara att personen ifråga blir mindre omtyckt och därför rättar sig personen efter vad
som är normativt förväntat. I relation till fysisk social interaktion möjliggör den nätbaserade
självpresentationen och interaktionen en större kontroll för användaren att styra hur den vill bli
uppfattad. Nätdejtaren kan granska sig själv och faktiskt få möjlighet att tänka först och handla
därefter. Det ger nätdejtaren en större förmåga att presentera sig själv på ett sätt som hen finner
attraktivt eller normativt riktigt.
5
Några som använder Goffman i sin forskning om internet är Svenningsson, Lövheim och
Bergquist i boken Att fånga Nätet från 2007; där menar de att självpresentation på internet
förstärker den egna personen och dennes ideal. I det sociala livet online finns skepticism och
vaksamhet mot andra användare grundat i misstro om att individer utger sig för något de inte är
(Svenningsson et al 2007: 28). Detta beteende ses enligt Svenningsson (2007) inte som något
bedrägeri utan som något accepterat och en del av interaktionen online. Vidare menar han att
internet verkar som en social plattform där olika former av självpresentationer sker hela tiden då
de sinnesintryck som annars finns vid social interaktion är frånvarande på internet. Samtidigt
framhåller Svenningsson att internet inte är en befriad zon från de maktstrukturer som associeras
med livet i övrigt (Svenningsson et al 2007: 25-26). Med andra ord använder människor liknande
perception och omdömesförmåga i det sociala livet som online, därmed kan exempelvis samma
diskurser om klass och genus återspeglas online. Det leder oss in på teorier om genus och
genuskonstruktion. Det grundar sig i studiens syfte att se om skillnader finns och hur dessa ter sig
i självpresentation på en hemsida för nätdejting.
2.3 Genus
Judith Butler anses av många vara banbrytande i sin filosofi och forskning om genus. I Gender
Trouble tar hon avstamp i att dementera att det överhuvudtaget existerar manlighet och
kvinnlighet utifrån ett biologiskt synsätt. Skillnader mellan män och kvinnor är en social
konstruktion (Butler 1999: 2-3). En central aspekt i konstruerandet av socialt kön och genus är
det diskursiva (Butler 1999: 10-12). Det bör tilläggas att Butler är socialkonstruktivistisk i sin
ontologiska uppfattning och därmed tolkar verkligheten som konstruerad och i ständig
förändring. Skapandet av genus och distinktionen mellan män och kvinnor är alltså performativt,
det vill säga ett uppträdande av akter som ständigt produceras och reproduceras genom text eller
andra kommunikativa praktiker (Butler 1999: 185-193). Uppträdandet är konstituerande och kan
förstärkas antingen positivt eller negativt, eller försvagas. Exempelvis kan individer som tydligt
avviker från sitt genus utsättas för sanktioner (Butler 1999: 190-191). För att applicera Butlers
teori om performativt genus på den nätdejtingkontext den här studien fokuserar på torde
självpresentationen vara en plattform där kön och genus produceras och reproduceras, grundat i
6
hur människor beskriver sig själva. Det återanknyter till ovanstående diskussion utifrån Goffman
där nätdejting skulle kunna vara ett konstituerande handlande där människor kan rätta sig själva
och sträva mot att uppträda normativt riktigt. Det finns alltså likheter mellan Goffmans (1974)
dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Butlers (1999) performativa angreppsätt på
genus då de båda menar att individens uppträdande är betingat av normer och individens
agerande är en roll individen axlar.
Den amerikanska forskaren Raewyn Connell ser ojämlikheten mellan män och kvinnor som en
konsekvens av att pojkar och flickor har uppfostrats olika (Connell 2009; Johansson 2000). Hon
menar i boken Om Genus att pojkar socialiseras in i en roll som aktiv och dominant medan
flickor fostras till lydnad, att vara omvårdande, passiva och förmås att attrahera mannen. Connell
grundar sig i ett antagande om förväntat naturliga skillnader mellan könen såtillvida att mannens
dominans antas vara av naturen given på samma sätt som att kvinnans förväntade roll är av
vårdande slag (Connell 2009: 18-20, 64). Hon delar även Butlers (1999) syn på genus som en
performativ aktivitet som verkar både på ett mikro- och makroplan i samhället (Connell 2009:
102-103). Med andra ord skapas genusstrukturerna enligt dessa teoretiker genom synliga
beteenden (vad människor säger och gör) vilket enligt Connell (2009) återspeglas i familjen och
på arbetsmarknaden, och sannolikt även på virtuella mötesplatser av olika slag.
Thomas Johansson skriver, liksom flera teoretiker, att pojkar och flickor har socialiserats in i två
skilda identiteter (Beynon 2002; Johansson 2000). Enligt Johansson (2000) har två separerade
emotionella fält uppstått grundat i att kvinnan i kärnfamiljen utgör den förväntade huvudsakliga
vårdnadshavaren medan mannen verkar i hemmets periferi (Johansson 2000: 21-22). Flickor
fostras in i att i framtiden axla rollen som den primära vårdnadshavaren och som ett led i det vara
intim och omsorgsfull. Pojkar fostras mer in i att vara autonoma, självhävdande och karriärlystna
(ibid.). Samtidigt menar Johansson att det finns en ambivalens i dagens manlighet som grundas i
att många av de klassiska mansdominerade arbetena har försvunnit och att tydliga patriarkala
spörsmål och aktiviteter utsätts för kritik, något som skapar ”den nya manligheten” (Johansson
2000: 44). På det sättet befinner sig den nya manligheten i en gråzon mellan tidigare
hegemoniska föreställningar om manlighet och mer nyanserade identiteter som bygger på
kommunikation, känslor och relationer istället för disciplin, makt och narcissism (Beynon 2002;
7
Johansson 2000: 53). Beynon (2002) behandlar också den nya manligheten likt Johansson (2000)
men tillägger bland annat att manligheten i sig är i förändring (Beynon 2002: 17). Han hävdar att
den manliga förändringen sker på samma sätt som den kvinnliga, då kvinnor idag finns
representerade på platser som tidigare varit kontrollerade av män, exempelvis inom toppsfären av
politik och näringsliv. Beynon menar att en ny hegemonisk manlighet förmedlas genom media
där mannen i en högre utsträckning är mer känslig, omhändertagande och engagerar sig i
aktiviteter som tidigare varit reserverade för kvinnor (Beynon 2002: 17).
Jag ser Johanssons (2000) och Beynons (2002) infallsvinkel på genus som berikande då den ger
en mer komplex och nyanserad bild av mäns moderna ideal som borde återspeglas i
självpresentation vid nätdejting. En möjlig konsekvens av denna beskrivna ambivalens skulle
exempelvis kunna vara att män inkluderar beskrivningar av sig själva som mer villiga att ägna sig
åt klassiskt feminina obetalda sysslor i hemmet eller beskriva sig på mjuka, känslosamma och
vårdande sätt.
I Jaggers (1998) studie på kontaktannonser i skotska dagstidningar finns intressanta indikationer
på att kvinnor presenterar sig på sätt som distanserar dem från den tidigare stereotypa bilden som
vårdande, passiv och huvudansvarig för hemmet (Jagger 1998: 809-811). Jagger menar att det
nästan är lika sannolikt att en kvinna marknadsför sig själv genom sitt yrke och sin utbildning
som att en man skulle göra det (ibid.). Hon menar att kvinnor ofta beskriver sig på sätt som
vittnar om karriärmedvetenhet och en beslutsamhet om att möta sin partner på lika villkor (Jagger
1998: 811). Vidare menar Jagger att kvinnors fokus vid dejting idag finns i en högre utsträckning
på gemensamma intressen än att finna ekonomisk trygghet i en man (Jagger 1998: 810). Fastän
kvinnliga och manliga stereotypa könsroller håller på att lösas upp framhåller hon att delar av
dem lever kvar, bland annat genom att män tenderar söka stereotypa feminina kvinnor och att de
har ett fokus på fysiskt utseende.
8
3.0 Metod
Den forskningsansats som används för att besvara frågeställningarna är induktiv genom metoden
kvalitativ innehållsanalys med netnografiska inslag. De netnografiska inslagen grundar sig i att
datainsamlingen enkom sker online och att det empiriska materialet är producerat av andra
människor på internet (Ahrne & Svensson 2011: 119-112). Netnografin är sprungen ur etnografin
och syftar till att undersöka den sociala värld som vuxit fram online genom sociala medier och
andra nätgemenskaper. En sådan nätgemenskap kan exempelvis utgöras av en nätdejtinghemsida.
Innehållsanalys kan användas med ett kvalitativt såväl som ett kvantitativt angreppsätt där det
senare skulle kräva ett större material än vad som finns för den här studien (Essiason &
Oscarsson 2012: 225). Vid kvantitativ innehållsanalys har samtliga texter som analyseras lika
värde vilket kan kontrasteras mot det kvalitativa angreppssättet där tyngdpunkten ligger på det
som är substantiellt mest centralt i materialet (Essiason & Oscarsson 2012: 210-211). Det innebär
i det här sammanhanget att relevanta delar av självpresentationen väljs ut och analyseras. Hur
texten sedan ska tolkas är beroende av om forskaren söker latenta eller manifesta budskap vilket i
förenklad mening betyder huruvida textens budskap går att utläsa direkt eller kräver en mer
djuplodad tolkning (Essiason & Oscarsson 2012: 221). Texterna studeras med stor noggrannhet
och som ett led i den kvalitativa innehållsanalysen ställer forskaren ett antal frågor till texten,
annorlunda uttryckt appliceras analysverktyget på materialet för att antingen systematisera eller
kritiskt granska materialet (Essiason & Oscarsson 2012: 210-211, 215).
Den springande punkten vid forskning är att på ett övertygande sätt förmedla hur slutsatsen
belagts. Det anknyter till vikten av analysverktygets styrka och dess tydliga teoretiska koppling.
Då jag använder ett kvalitativt och tolkande angreppsätt i studien så ställer det stora krav på hur
resultatet har fastslagits. Det går med andra ord inte att hävda att skillnader är statistiskt
säkerställda inom en viss felmarginal vilket skulle ge en viss tyngd till dragna slutsatser. Vissa
presentationstexter är inga självpresentationer utan utgörs exempelvis av citat eller korta texter
som inte går att definiera som att individen beskriver sig själv. Sådana texter är ointressant för
9
studien och har därför inte analyserats. Det är inte heller intressant att analysera vad den enskilda
nätdejtaren söker för typ av partner, utan det relevanta är hur individen beskriver sig själv. Likt
tidigare nämnt kan den valda metoden öppna upp för att nya resultat som kräver den djuplodade
analys av texter som innehållsanalys associeras med.
3.1 Etiska överväganden
Forskningsetiska överväganden handlar om balans mellan legitima intressen. Om detta finns
bland annat att läsa i Vetenskapsrådets bok Forskningsetiska Principer inom humanistisk-
samhällsvetenskplig forskning (2002) vars fyra huvudkrav utgörs av informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav ställs mot
forskningskravet som definieras av att nyttan i ny kunskap genom forskning inte får kränka eller
skada den enskildes integritet (Forskningsetiska principer 2002: 11). Jag vill nedan belysa etiska
överväganden som rör den här studien i relation till dels till Vetenskapsrådets krav men även till
andra etiska bestämmelser om onlineforskning.
Informationskravet och samtyckeskravet syftar till att respondenten är väl medveten om att den
studeras, vad forskningsprojektet går ut på samt att respondenten kan avbryta sin delaktighet.
Dessa krav blir problematiska att uppfylla i relation till den här studiens syfte och metodologiska
ansats då datainsamlingen sker utan tillfrågan (Forskningsetiska principer 2002: 7-10). Det bör
dock framhållas att det går att läsa ur VR:s publikation att vid deltagande observation, en
forskningsansats som är närbesläktad med netnografin, kan informationskravet bortses ifrån
(NESH 2016: 12-13). Enligt NESH, som är Norges motsvarighet till Vetenskapsrådet, väger
informations- och samtyckeskravet mindre tungt där respondenter inte kan identifieras,
exempelvis vid observation av människor i publika rum. Det är först vid intervju som
informations- och samtyckeskravet bör gälla enligt NESH (NESH 2016: 12). Det leder till
reflektioner om vad publika rum är. Jag menar här, med bakgrund av bland annat Martin Bergs
avhandling Självets Garderobiär om självpresentation vid en virtuell mötesplats för transsexuella
män, att självpresentationen går att liknas vid ett klädesplagg och informationen därmed går att
tolkas som offentlig (Berg 2004: 32).
10
Association of internet researchers (Aoir) har skapat en publikation om övergripande etik för
internetforskning som jag finner relevant för den här studien. Det grundar sig i att den dels är
skriven av forskare från fler länder än Sverige samt att den är publicerad 2012 vilket gör den mer
anpassad till dagens internetsamhälle än VR:s publikation som jag skriver om tidigare. Aoir
menar att en studies etiska bestämmelser bör vara kontextanpassade och etiska normer är
viktigare än regler. Samtidigt understryks vikten av att genomgående beakta integriteten och
säkerheten för de individer vars självpresentation utgör den här studiens material (Aoir 2012: 4-
6). Liksom VR betonar Aoir att det måste finnas en balans mellan nytta och möjlig
integritetskränkning för studieobjektet (Aoir 2012: 4). Enligt Aoir bör forskaren bland annat fråga
sig i vilken mån informationen kan betraktas som känslig, hur möjlig integritetskränkning
minimeras, om den kan kopplas till någon enskild individ, vilken roll forskaren har på
forskningsfältet och om informationen kan tolkas som offentlig (Aoir 2012: 8-10).
Grundat i ovanstående finns det i föreliggande studie ett stort behov av att vidta största möjliga
integritetsskydd. I linje med det kommer inte namnet på nätdejtinghemsidan offentliggöras.
Självpresentationerna kommer ej sammankopplas med någon exakt ålder utan visas enbart inom
de åldersintervall som presenteras i nästkommande kapitel. De retuscherade texterna kommer
finnas tillgängligt vid förfrågan där enbart självpresentationen och ingen övrig information visas
för att stärka integritetsskyddet. Fastän stor diskretion visas mot de självpresentationer som ligger
till grund för studien finns fortfarande forskningsetiska problem, exempelvis informationskravet
som inte kan tillgodoses. Samtidigt är det relevant att informationen tolkas som offentliga texter
vilket användare på fri hand själva producerat. Texterna är med andra ord inte svar på enskilda
frågor en forskare ställt. Sammantaget ser jag en rimlig balans mellan den potentiella
integritetskränkning som kan föreligga och nyttan med studien då den är nydanande i sitt slag och
kan påvisa skillnader mellan hur män och kvinnor väljer att presentera sig själva i en modern
dejtingkontext. Studien kan också bidra med insikter om modern dejtingkultur vilket utgör en del
samhällets större genusdiskurs.
11
3.2 Urval och tillvägagångssätt
För att få åtkomst till det empiriska datamaterialet om 30 kvinnor och 30 män var jag tvungen att
bli medlem på en sida för nätdejting. Jag valde en av de största nätdejtingsidorna med ett tydligt
fokus på seriösa relationer; något jag tror ökar sannolikheten för genomarbetade
självpresentationer. Under ett fiktivt alias sökte jag efter kvinnor eller män i tre ålderkategorier;
18-29, 30-40 och 41-51. Jag fyllde i mina ålderskrav, huruvida jag var kvinna eller man och
vilket kön jag sökte, därefter presenterade hemsidan individer från hela landet. Jag valde de första
tio personerna i varje ålderskategori förutsatt att de hade självpresentationer; efter att jag läst dem
gjorde jag en skärmdump2, importerade bilden till ett bildredigeringsprogram där jag
retuscherade information som skulle kunna binda texten till en faktisk person, sparade sedan den
retuscherade bilden och raderade skärmdumpen.
Åldersuppdelningen relaterar till studiens syfte; huruvida variation i självpresentationer finns i
relation till ålder. Detta kan ses som tämligen explorativt då någon tidigare forskning på ålder
kopplat till skillnader i självpresentation vid nätdejting inte finns. Likt tidigare beskrivits kommer
användare som gjort självpresentationer tas med i studien och således kommer användare som
beskrivit sig med texter som inte går att definiera som självpresentationer inte vara en del av
studiens material.
Efter materialet var insamlat påbörjades studiens analysprocess. Det första steget relaterar till
Goffmans (1978) dramaturgiska perspektiv och Judit Butlers (1999) genusteori. De båda
teoretikerna ser social handling som något performativt, därför försökte jag finna mönster i
gruppernas självpresentation genom att söka efter tendenser som var utmärkande i de olika
grupperna. Sedan räknade jag ord i självpresentationerna som relaterade till professionella
aspekter (arbete och studier), socialt liv (familj- och vänner) samt fritidsintressen. De teman som
ordräknandet utgår från har en koppling till Jaggers (1998) kodningsschema om karaktäristika
som var signifikanta för kvinnor och män.
2 Digital bild som föreställer en hel (eller delar av en) bildskärm vid ett givet ögonblick
12
4.0 Resultat
Nedan ges en övergripande beskrivning av de analyserade presentationstexterna. Det första steget
i analysprocessen fokuserar på den första forskningsfrågan; hur män och kvinnor beskriver sig i
självpresentationer på en nätdejtinghemsida. I det andra steget presenteras jämförelser mellan
kvinnor och män i de olika åldersgrupperna. Som tidigare beskrivits består materialet av tio
personer i varje åldersgrupp, med andra ord 30 kvinnor och 30 män. Avsnittet inleds med en
tabell som visar det antal ord som individerna använt för att beskriva de teman som redogjordes
för i föregående avsnitt. Tabellen visar varje åldersintervall och genomsnittlig mängd ord för
kvinnor respektive män.
Tabell 1.
Kvinnor 18-29 30-40 41-51 Genomsnitt Arbete och
studier 2,1 6,4 11,6 6,7
Vänner och
familj 3,7 4,6 4,1 4,1
Fritidsintressen 12,1 11,5 20,8 14,8 Män
Arbete och
studier 14,3 10,4 4,4 9,7
Vänner och
familj 1,1 1 2,1 1,4
Fritidsintressen 27,7 13,2 10,5 17,1
4.1 Tolkning av tabell
Det finns intressanta skillnader beträffande det antal ord som använts för att beskriva arbete och
studier, vänner och familj och fritid. Bland kvinnorna så ökar antalet ord för beskrivningar
relaterade till temat arbete och studier för varje ålderskategori. Med andra ord, desto äldre
kvinnorna är desto fler ord används för att beskriva arbete och studier. För männen är det tvärt
om; desto äldre de är desto färre ord använder de för att beskriva arbete och studier. Kvinnorna i
det äldsta åldersintervallet beskriver arbete och studier med mer än dubbelt så många ord som
männen i samma ålder. Det kan indikera att arbete och studier blir viktigare ju äldre kvinnorna är
och vice versa för männen. Det kan även indikera de olika gruppernas uppfattning om vad som är
13
uppskattat hos det motsatta könet. Kanske förväntar sig männen att kvinnor letar efter mindre
karriärsinriktade män ju äldre de är medan kvinnorna kanske tror att äldre män i större uträckning
än yngre män, söker efter kvinnor som är så karriärorienterade.
När det gäller fritidsintressen råder också skillnader; kvinnor i den äldsta gruppen beskriver sina
fritidsintressen med nästan dubbelt så många ord de i det yngsta- och mellersta åldersintervallet.
Bland männen beskriver den yngsta gruppen fritid med dubbelt så många ord som den mellersta
gruppen och skillnaden är ännu större jämfört med den äldsta gruppen män.
Vidare skillnader mellan kvinnorna och männen är det antal ord som används för att beskriva
kategorin vänner och familj. Skillnaden är bestående över de olika åldersgrupperna där kvinnorna
använder cirka fyra ord för att beskriva kategorin i jämförelse med männen som använder mellan
en till två ord. I jämförelse med arbete och studier och fritidsintressen beskrivs vänner och familj
generellt med få ord bland både kvinnor och män.
4.2 Sammanfattning av kvinnornas
självpresentationer
Tydliga performativa mönster i kvinnornas självpresentationer finns bland annat i gruppens
betoning av det sociala. Kvinnorna beskriver relationer med vänner, barn och familj tämligen
utförligt i jämförelse med männen; bland annat återfinns citat som: ”Min dotter är som navet i
mitt liv..”, ”jag har två barn varannan vecka, det finaste jag har :)”. De beskriver sig ofta som
glada, sociala men även beskrivningar som ”samtalande” och ”gillar människor” återfinns i
självpresentationerna som understryker kvinnornas sociala fokus. Det mönstret går att koppla till
både Connell (2009) och Johansson (2000) som menar att förväntningar på kvinnor i större
utsträckning än för män är kopplade till omsorg. Även Jagger (1998) ser sociala sidor som något
typiskt kvinnligt.
Ett tydligt mönster i den yngsta gruppen är att fyra av tio kvinnor beskriver egenskaper och
prestationer tillsammans med en bisats som kan tolkas som förminskande: ”talar ibland innan jag
tänker och kan nog uppfattas som kall i dessa lägen”, en annan kvinna skriver: ”På väg mot
drömjobbet, (förhoppningsvis)..”, och en tredje skriver: ”Har två tatueringar på axeln, vill gärna
14
göra fler. Får se när det blir av :)”. I de två äldre grupperna märks en större bestämdhet och
tydlighet i jämförelse med vad som går att utläsa i den yngsta gruppen. Arbeten beskrivs
exempelvis över lag i positiva ordalag, kvinnorna formulerar även en tillfredsställelse med livet i
stort, vilket kan tolkas som uttryck av självständighet. Följande skriver en kvinna i åldern 41-51:
”Känner mig själv rätt bra vid det här laget”, en annan kvinna skriver: ”Så himla glad i livet”, en
tredje ur åldersintervallet 30-40 år skriver: ”Jag är självständig, snäll och omtänksam”, vidare
finns att läsa: ”jag är operfekt perfekt”, andra exempel är: ”Jag ger så mycket på mitt jobb men
får så mycket tillbaka”, och: ”när jag inte tar fram kommunikationsstrategier så gör jag...” Detta
kan kopplas till Jaggers (1998) beskrivning av en samtida kvinna som är självständig och
arbetsinriktad.
4.3 Sammanfattning av männens
självpresentationer
Männen tenderar genomgående att beskriva fritidsintressen, arbeten och många gånger sig själva
grundligt. I nästan samtliga självpresentationer beskriver sig männen med mjuka adjektiv som
omtänksamma, snälla och lugna. I de två äldre gruppernas finns ett tydligt intresse för matlagning
som exempelvis beskrivs i sex presentationer av dem i åldern 30-40 vilket ger tydliga
associationer till ”den nya manligheten” (Johansson 2000; Beynon 2002; Jagger 1998).
Männen i materialet verkar vilja betona just sina mjuka sidor före hårda attribut och vill visa att
de vistas i zoner som tidigare varit reserverade för kvinnor. Exempelvis beskriver sig en man
som: ”lite lagom mullig o go kille snäll, omtänksam, närhet och mycket med kärlek och jag söker
tjejen i mitt liv”, en annan skriver: ”en helt vanlig snäll man som varken tränar eller bara äter
sunt”, en tredje beskriver sig själv som ”romantisk, varmhjärtad, trygg, lojal, ärlig, glad, kramig,
rolig, pålitlig och seriös” och en ung man skriver ”...inte karriärsmässigt medveten eller någon
alfahanne eller badboy. Utan gullig och försynt som under de senaste åren långsamt har
förverkligat mina hobbies”. I åldern 30-40 skriver en man ”Är väldigt känslig, för att kunna älska
någon annan så måste man våga öppna sig och göra sig sårbar”. Jag finner det intressant är att
samma man beskriver sig även som ett ”kap” och avslutar sin presentation med ”Har uniform på
jobbet...”. Bland männen är det vanligt att beskriva sig på ett mjukt sätt men även inkludera olika
15
former av självhävdelse. Det går att koppla till vad Johansson (2000) skriver om männens
egenskapssfär som genomsyras bland annat av självhävdelse. Exempelvis beskriver sig en man
som: ”guldklimp”, en annan man beskriver sig bland annat med orden: ”Svårt att placera mig i ett
fack och jag är nog ganska unik”. En man beskriver sig själv som ett företag som har en ledig
tjänst: ”I bolaget finns följande vakans i nuläget...I tjänsten möter du en social och nyfiken
man...”.
Männen beskriver i genomsnitt arbete och studier med 9,7 ord per självpresentation. Männen i
åldern 18-29 beskriver arbete och studier med flest ord, i genomsnitt med 14,3 ord. Jag gör
tolkningen att de rika beskrivningar av de professionella bitarna i männens liv också relaterar till
männens egenskapssfär om att vara den huvudsakliga försörjaren, vilket både Connell (2009) och
Johansson (2000) skriver om. Det verkar med andra ord te sig normativt riktigt att kunna påvisa
ekonomisk stabilitet framförallt i de två yngre åldersgrupperna. De presentationer jag analyserat
verkar med andra ord indikera att de äldre männen inte har lika stort behov som de yngre att
hävda sig med hjälp av sitt professionella liv. Samtidigt kan det vara så att de unga männen på
nätdejtingsidan har mer statusfyllda yrken är de äldre männen vilket tar sig till uttryck i
självpresentationerna.
4.4 Jämförelser mellan kvinnor och män
Det finns som tidigare nämnts en skillnad i antal ord med vilka kvinnor och män beskriver arbete
och utbildning. Vidare finner jag dock en större substantiell skillnad som består i att männen i
högre utsträckning beskriver vad de jobbar med. De har både ett mer objektivt- och statusinriktat
förhållningssätt till arbetet och beskriver arbetet med större detaljrikedom än kvinnorna som
tenderar att ha en mer emotionell relation till arbetet. Exempelvis beskriver 12 av männen vad de
jobbar med i jämförelse med fyra av kvinnorna. Av kvinnorna skriver åtta av dem om sina
arbeten som något de trivs med, exempelvis ”sorgligt förtjust i mitt arbete”, ”jag är uppskattad
på jobbet, uppskattar att ha ett jobb jag älskar men lever inte för att arbeta...” en tredje skriver
”Jag jobbar inom sjukvården på världens bästa arbetsplats med världens bästa kollegor”, eller
dylika beskrivningar som relaterar mer till nöjdhet och arbetsglädje. Männens beskrivningar
skiljer sig från den bilden; de lyfter exempelvis fram att de är chefer, verkar i en internationell
16
kontext och är egna företagare vilket leder till associationer om att tjänsterna också är välbetalda.
En man i åldersintervallet 18 till 29 skriver ”konsult som till vardags jobbar med logistik och
administration på internationell nivå”, en man i åldersgruppen 30 till 40 skriver: ”jobbar som
chef på mitt eget företag”, en annan man i samma ålder skriver: ”Jobbar som distriktschef inom
VVS branschen”, en 41-51 årig man skriver: ”Sverigechef på ett bolag som håller på med
riskkapitalanskaffningar, emissioner etc”, och en annan man ur den yngsta gruppen skriver: ”Jag
är en ambitiös kille på X år som jobbar som finansanalytiker”. Med andra ord förefaller det
viktigare för männen än för kvinnorna att betona statusen i arbetet.
Gällande fritidsintressen finns mindre skillnader där det gemensamma för kvinnor och män bland
annat är träning, mat film, promenader och natur. Exempelvis skriver en kvinna i åldern 30-40:
”Tycker om att prova nya spännande saker både när det gäller sport, resor och mat..”, en man i
den äldsta gruppen skriver: ”sportintresserad och tycker om att träna. Cykla springa och gå
långpromenad. Eller bara ta det lugnt hemma och titta på en bra film”.
En utmärkande tendens som finns i den yngsta gruppen av män är deras beskrivna intellektuella
intressen vilket inte återfinns bland kvinnorna. En man skriver exempelvis: ”Har stort intresse
för kultur, speciellt litteratur och konst”, en annan skriver: ”..passion för historia och
angränsande samhällsorienterade ämnen”, en tredje skriver: ”Jag uppskattar genuina djupa
samtal om filosofiska ämnen, konst, historia, politik..” Vanliga fritidsintressen i den yngsta
gruppen av kvinnor är bland annat film och ”hemmamys”. I de äldre åldrarna är motion i olika
former vanligt, en kvinna skriver: ”aktiviteter i naturen (mtb, långfärdskridskor, paddla
mm..tränar lite grann, just nu mest yoga”, en annan kvinna skriver: ”gillar att dansa, cykla och
springa”, en tredje kvinna skriver: ”tar gärna långa promenader i alla väder gärna i närheten av
havet”.
Andra skillnader gällande fritidsintressen är männens beskrivna intresse för renovering och
snickeri i de äldre åldersgrupperna, samt männens utmärkande matlagningsintresse som är
tydligast i de äldre åldersgrupperna. En man i åldern 41-51 skriver: ”Världsbäst på att flippa
pannkakor”. Bland män i åldern 30-40 år går det bland annat att läsa: ”Jag har ett stort intresse
17
för matlagning” och en annan man i samma åldersgrupp skriver ”Är kung på matlagning”, ”Har
nyss renoverat färdigt huset...” och en annan skriver ”Yttre energitillförsel och katalysering sker
för närvarande genom projekt som renovering av lägenhet...”.
Kvinnorna beskriver fritidsintressen med i genomsnitt 14,8 ord och männen med 17,1 ord per
självpresentation, med andra ord verkar männen ge något mer detaljrika beskrivningar av sina
fritidsintressen än vad kvinnorna gör. För både kvinnorna och männen i studien verkar
beskrivningar av fritidsintressen vara av stor betydelse i självpresentationen. Enligt Jagger (1998)
är fritidsintressen en vanligare identitetsmarkör i självpresentationen än exempelvis fysiska
attribut eller arbete.
Sammantaget vill jag i relation till de skillnader jag belyst betona att studien baseras på en
förhållandevis liten mängd självpresentationer och resultaten ska därmed tolkas med viss
försiktighet.
5.0 Analys och diskussion
Min nyfikenhet i att fördjupa mig i självpresentation vid nätdejting utifrån ett genus- och
åldersperspektiv grundar sig i en undran om dejting har varit ett skyddat rum från den sociala
jämställdhetsförändring som pågår i samhället i stort. Bland de 30 kvinnor och 30 män som jag
studerat finns både skillnader och likheter i hur kvinnor och män beskriver sig själva. De största
skillnaderna i självpresentationen återfinns i kvinnor- och mäns relation till arbete och utbildning,
vänner och familj och fritidsintressen i form av intellektuella intressen och matlagning.
Goffman (1974) menar att det finns kontextuella krav som individen tar hänsyn till för att passa
in och bli uppskattad. Teorin kan ge en insikt i varför många män beskriver sig som mjuka
samtidigt som tydliga inslag av självhävdelse finns. Även Butler (1999) menar att den sociala
kontexten styr och kan sanktionera individens uppträdande. På nätdejtinghemsidan kan det
exempelvis betyda att en person inte får så mycket kontakt med andra jämfört med vad den skulle
få om den beskrev sig på ett mer förväntat normativt sätt. Det är dock ett antagande som inte kan
18
bekräftas i det här fallet och skulle möjligtvis kräva att samma person presenterade sig på olika
sätt för att sedan mäta utfallet. Det är något som jag inte har resurser för att undersöka.
Utifrån studiens resultat finns indikationer på att män i de yngre ålderskategorierna, i en större
utsträckning än kvinnor, vill framhäva sina professionella meriter. I åldern 41-51 år är
förhållandet det omvända där kvinnorna beskriver arbete och utbildning med dubbelt så många
ord som männen. Det resultatet ligger delvis i linje med Jagger (1998) som skriver att
sannolikheten att marknadsföra sig själv baserat på ens professionella meriter var nästan lika stor
för kvinnor och män i hennes studie. Såvitt jag vet har ingen tidigare studerat skillnader i
självpresentationer med avseende på ålder och i det sammanhanget verkat alltså Jaggers (1998)
slutsats stämma olika bra i olika ålderskategorier av kvinnor och män. Som jag tidigare visat ser
jag också en artskillnad som inte enbart definieras av mängden ord. I relation till det ser jag en
tydlig koppling till empirin jag presenterat som menar att männen vill visa en bild av ekonomisk
stabilitet och yrkesstatus (Elison 2006; Hitsch et al 2010; Jagger 1998). Jag relaterar också
resultatet till Connell (2009) och Johansson (2000) vilka båda skriver om den egenskapssfär som
män förväntas uppträda inom. De båda författarna skriver om att män bland annat har
socialiserats in i självhävdelse genom sitt arbete, vilket manifesteras här bland annat genom att de
som har statusfyllda arbeten lyfter fram detta som en central del i deras självpresentation. Det är
inslag som finns representerade i samtliga åldersgrupper.
Det finns också inslag som vittnar om vad flera teoretiker kallar ”ny manlighet” (Beynon 2002;
Johansson 2000). Den visas genom att många män beskriver sig med mjuka adjektiv. Det finns
också män som beskriver sin person utan självberöm och presenterar sig som ”vanliga” män som
söker kärlek och närhet.
I studiens resultatdel framgår det att vänner och familj tar en större plats i kvinnors
självpresentation jämfört med männens. Det ser jag som en möjlig indikator på en normativ
förväntan hos kvinnor att ha ett större fokus på den privata sfären, det vill säga hemmet och
familjen. Det resultatet kan kopplas till Johansson (2000) och Connell (2009) som menar att
kvinnan har socialiserats till den förväntade vårdnadshavaren. Utifrån Butler (1999) är det bland
annat genom dessa diskursiva praktiker det performativa genuset skapas.
19
Vidare vill jag betona att fem av de tio männen i åldern 18-29 inkluderar intellektuella intressen i
sin självpresentation samtidigt som inga sådana element återfinns i samma ålderskategori bland
kvinnorna. Det väcker frågor huruvida männen tror att beskrivningar av sig själva som djupa och
tänkande anses vara attraktiva karaktäristika. På samma sätt väcker frånvaron av intellektuella
intressen bland unga kvinnor frågor om huruvida de tror att sådana intressen kan verka
avskräckande på män. I studiens teoriavsnitt finns ett träffande exempel från Goffman (1974)
som utspelar sig en klassrumsmiljö där flickor aktivt försöker att inte visa sig kunniga bredvid
pojkar på grund av att det inte är det förväntade uppförandet. Om resultatet i föreliggande studie
inte är av slumpen uppkommet kan det också ses som en diskursiv praktik där det performativa
genuset skapas.
Resultaten visar också att kvinnorna använder fler ord för att beskriva arbete och studier ju äldre
de är medan sambandet är det motsatta för män. Detta resultat är nytt och har såvitt jag vet inte
uppmärksammats i tidigare forskning. Här ger med andra ord tidigare forskning och teori liten
vägledning och större studier vore av intresse.
Sammantaget vill jag trots de skillnader jag tidigare lyft fram, i stil med Jagger (1998) betona att
varken kvinnor eller män uppvisar någon homogen bild av sig själva. Materialet som jag
analyserat visar på vissa skillnader enligt de teman som jag beskrivit ovan. Det är möjligt att
studier av ett större material skulle visa på skarpare skillnader mellan kvinnor och män. En större
studie skulle också kunna visa att de skillnader jag lyft fram i genomsnitt är mindre än de jag
funnit och delvis berott på att jag i den här studien varit tvungen att begränsa mig till ett relativt
litet urval av självpresentationer.
Om vi vågar lita på resultaten från föreliggande studie verkar fritidsintressen vara ett viktigt tema
i självpresentationer. Det kan, om möjligtvis något spekulativt, vittna om en diskursiv förändring
i självpresentationen där människor träffar partners på grundval av andra egenskaper än ekonomi
och fysiska attribut. Samtidigt visar resultatet att status och arbete fortfarande är viktiga delar i
mäns självpresentation, även om det verkar minska i betydelse med stigande ålder.
20
5.1 Förslag på vidare forskning
Mot bakgrund av ovanstående diskussion vore det intressant med en större kvalitativ studie som
inkluderade fler nätdejtinghemsidor i analysen. Vidare vore det intressant att undersöka hur
självpresentationen står i relation till exempelvis socioekonomisk status. Det skulle också kunna
visa hur exempelvis självhävdelse genom arbete förhåller sig till olika klassaspekter som lön och
utbildning.
Ett annat förslag skulle vara en studie om identitetskonstruktion på olika virtuella mötesplatser
där människor använder sig av självpresentation. En diskursteoretisk studie av självpresentationer
med uppföljande intervjuer skulle kunna ge berikande resultat. Det skulle kunna exempelvis ge
svar på i vilken mån individer talar sanning i självpresentationen, vad som uppfattas som relevant
information och hur olika individer ser på sig själva.
21
6.0 Referenslista
6.1 Tryckta källor
Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Baily, B (2008). ”From front porch to back seat: a history of date” Magazine of history, vol 18, s.
23-26.
Berg, M (2008). Självets garderobiär. Lund: Media-tryck, sociologen.
Beynon, J (2002). Masculinities and culture. Buckingham: Open university press.
Castells, M (2001). The internet galaxy: reflections on the internet, business, and society. New
York: Oxford university press.
Connell, R (2009). Om genus. Göteborg: Daidalos.
Ellison, N, Heino, R & Gibbs, J (2006). “Managing Impressions Online: Self-Presentation
Processes in the Online Dating Environment”, Journal of Computer-Mediated Communication,
11, 415-441.
Esaiasson, P, Giljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan: Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik
Fullick, M (2013) ”Gendering the self in online dating discourse” Canadian Journal Of
Communication, vol 8, s. 545-562.
Goffman, E (1974) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Rabén
och Sjögren.
Hajnal (1965). “European marriage patterns in perspective.” Population in History, s.101–143.
London: Arnold.
Hitsch, G, Hortacsu, A & Ariely, D (2010). ”What makes you click? – Mate preferences in online
dating” Quantative marketing and economics. Vol 8, nr 4. s. 393-427.
Jagger, E (1998) ”Marketing the self, buying an other – dating in a post modern, consumer
society” Sociology, vol 32 no 4, s. 795-814.
Johansson, T (2000) Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt, Lund:
Studentlitteratur.
22
Svenningsson, M, Lövheim, M & Bergquist, M (2007) Att fånga nätet: Kvalitativa metoder för
Internetforskning, Lund: Studentlitteratur.
6.2 Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer för humanisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 17/12-16
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
SCB i samarbete med iis (2016) Svenskarna och internet 2016. Hämtad 17/12-16
https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf
Aoir (2012) Ethical decision-makin and internet research: recommendation from Aoir ethics
comittee. Hämtad 17/12-16
https://aoir.org/reports/ethics2.pdf
NESH (2014) Etiske Etiske retningslinjer for forskning på Internett. Hämtad 17/12-16
https://www.etikkom.no/forskningsetiske-retningslinjer/etiske-retningslinjer-for-forskning-pa-
internett/
Expressen (2015) Hitta kärleken på nätet: guide till alla sajter. Hämtad 17/12-16
http://www.expressen.se/halsoliv/sex--relationer/hitta-karleken-pa-natet--guide-till-alla-sajter/
Dagens Nyheter (2016) Svenska killar tar inte första steget. Hämtad 17/12-16
http://www.dn.se/sthlm/svenska-killar-tar-inte-forsta-steget/