1

Nya Ladok

Universitetets målbild av det framtida studieadministrativa arbetet

Rapport från fyra arbetsgrupper

2

Innehåll1 Sammanfattning 32 Bakgrund 43 Deltagare i målbildsarbetet 54 Metodik, målbilder 65 Det framtida studieadministrativa arbetet 7 5.1 Sammanfattande synpunkter 7 5.2 De viktigaste delarna av den gemensamma målbilden 8 Roller och behörigheter 10 Studentens ansvar 10 Tentamenshantering 10 Examensarbeten 10 Studenterna 11 Forskarutbildningen 11 5.3 Några viktiga aspekter från administratörsgruppen 11 5.4 Några viktiga aspekter från lärargruppen 11 5.5 Några viktiga aspekter från gruppen med studierektorer och programansvariga 12 Problem idag 12 Ansvar på olika nivåer 12 Krav på det nya arbetet 13 Arbete med studieplaner 13 Samverkan med andra 14 5.6 Några viktiga aspekter från studentgruppen 14 Första kontakten med studieadministration, en uppförsbacke 14 Bristen på enhetlighet den största utmaningen 15 Den framtida kontakten med studieadministrativt arbete 166 BILAGA, scenarier. 17 6.1 Administratörens vardag 17 Antagning 2018 17 Avsluta kurs, blanketthantering och behörighet 18 Rapportering av resultat 19 Rapportering 20 Forskarutbildningen. Registrera, antagning och statistik 20 6.2 Lärarens vardag 21 Hur kommunicerar olika aktörer under kursens gång? 21 Tentamensrutinen 22 Framstegsrutinen 23 Antagningen 23 6.3 Studierektorers, programansvarigas och studievägledares vardag 24 Redigering av studieplaner 25 Kurskvalitetsuppföljning 25 Programkvalitetsuppföljning 25 Programstudievägledares arbete 25 Studierektorernas vardag 25 6.4 Studentens vardag 26 Ansökan till Uppsala universitet 2018 26 (Lärar-)student som precis påbörjat utbildning 27 Scenario ”Nybakad student” 28 En dag i en students liv 30 Robin pluggar sitt andra år på Apotekarprogrammet 31 En utbytesstudent och en humanist 32

3

1. SammanfattningMed anledning av att Uppsala universitet planerar att under 2017 övergå till ett nytt studieadministrativt system, benämnt nya Ladok, har fyra arbetsgrupper bestående av lärare, administratörer, studenter respektive studierektorer och programansvariga under året 2014 tagit fram en målbild för framtidens stud-ieadministration.

Grupperna har först arbetat enskilt för att utforma målbilder för den respektive roll eller roller som gruppen representerat och därefter träffats gemensamt för att sammanställa dessa till en gemensam helhet. Arbetet har utförts på uppdrag av universitetsdirektören inom ramarna för införandeprojektet.

Fokus för målbildsarbetet har varit att utforma en sammanhållen vision för framtidens studieadministration. Med utgångspunkt i ett önskat framtida ar-betssätt är syftet att informera kravställande av tekniska stödsystem, i detta fall främst nya Ladok, så att dessa på bästa sätt passar in i organisationen och utgör ett effektivt stöd för det nya arbetet. Utöver krav på tekniska system belyses också behovet av organisatoriska förändringar för att möjliggöra nya arbetssätt.

Den gemensamma målbilden utmärks av:• Flexibilitet och behovet av tekniska system som utgör ett stöd för verksam-

heten utan att styra den. De måste tillåta olika arbetssätt inom vissa ramar.• Ärendeflödendärbådeegnaochandrasarbetsuppgifteråskådliggörsochdär

ett ärendes status tydligt framgår.• Utökade möjligheter att söka ut statistik och strukturera information för att

underlätta uppföljning och ge bättre underlag för bedömningar och hand-läggning.

• Enhetlig och tydlig information till studenter, både inom och mellan organi-satoriska enheter.

• Avvecklingavfysiskpappershanteringtillförmånfördigitalaärendeflödenoch digital signering.

• Tekniska system av hög kvalitet som tillsammans utgör en integrerad helhet snarare än ett lapptäcke.

Målbilden är satt till år 2018 och förmedlar en vision som är tekniskt möjlig att uppnå med dagens teknik. Den ställer krav på en utmanande verksamhetsut-veckling som av deltagarna ändå bedöms som möjlig. Att kunna genomföra alla nödvändiga förändringar och förberedelser i samband med den planerade över-gången till nya Ladok under 2017 är dock inte rimligt. Det är däremot viktigt att ta vara på detta tillfälle till förändring och säkerställa att nya Ladok utgör ett steg i rätt riktning.

4

2. BakgrundNya Ladok är nästa generation av studieadministrativt systemstöd för univer-sitet och högskolor i Sverige och kommer att ersätta de installationer av Ladok som idag är i drift. Arbetet drivs nationellt i projektform av Ladok3-projektet som startades våren 2010. Vid Uppsala universitet pågår projektet ”Införande av nya Ladok vid Uppsala universitet”. Syftet är att planera för och genomföra införandet av nya Ladok som ersätter det nuvarande Uppdok-systemet.

Projektet är omfattande och komplext och kommer att ha stor inverkan på verksamheten vid universiteten i olika avseenden:• Det kommer att påverka arbetsprocesser, arbetsinnehåll, roller, kompetenser

och arbetsmiljö för olika personalgrupper.• Det kommer att påverka andra administrativa system som hänger samman

meddetsomLadokomfattar.ExempelärStudentportalen,Selmamfl.• Det kommer att påverka studenternas tillgång till information och hur de

ska interagera med de nya systemen, lärarna och administratörerna i olika sammanhang.

Det är viktigt att Uppsala universitet skapar bästa möjliga förutsättningar inför de kommande förändringarna, så att den stora potentialen till förbättringar kan utnyttjas och så att eventuella problem kan förebyggas.

Det nationella Ladok3-projektet har inte som uppdrag att utforma några nya arbetsprocesser. Därför måste varje lärosäte själva utforma såväl det nya ar-betssättet samt de lokala system som ska samverka med nya Ladok. Tidigare forskning och erfarenheter har visat att det är viktigt att se förändringar av denna art som verksamhetsutveckling och inte enbart som ett tekniskt sys-teminförande. Därför måste de framtida arbetsprocesserna utformas. Vi vet också att införandet av ett nytt administrativt IT-system med nya förändrade arbetsprocesser är en väldigt kritisk fas där verksamheten är ovanligt högt belastad och där problem riskerar att uppstå som begränsar verksamheten även långt efter införandet.

För att skapa en grund för att utforma det framtida studieadministrativa arbetet vid Uppsala universitet har en serie målbildsseminarier genomförts. Målbilder-naavdetframtidastudieadministrativaarbetetharflerasyften.Deska:• Beskriva hur man inom Uppsala universitet vill att det studieadministrativa

arbetet ska vara utformat, för olika personalgrupper och för studenterna.• AnvändasförattutvärderahurvälspecifikationernaavdetnyaLadoksys-

temet uppfyller de krav som det framtida arbetet ställer på det, samt vid behov försöka förändra utformningen av det nya systemet.

• Utgöra en grund för information och utbildning i det kommande arbetet med införande av nya Ladok och det nya arbetssättet.

5

Denna rapport sammanfattar resultaten från de arbetsgrupper som har formule-rat målbilder för det framtida studieadministrativa arbetet vid Uppsala universi-tet.

3. Deltagare i målbildsarbetetFyra olika arbetsgrupper har varit aktiva i målbildsarbetet.

Gruppen studieadministratörer:Birgitta Sembrant Institutionen för medicinska vetenskaperBirgitta Hellsing Institutionen för läkemedelskemiAnna Reuterhäll Statsvetenskapliga institutionenViktoria Colonna Institutionen för moderna språkKristin Ålin Institutionen för informationsteknologiÅsa Andersson Institutionen för fysik och astronomi

Gruppen lärare:Hans Törmä Institutionen för medicinska vetenskaperAnders Backlund Institutionen för läkemedelskemiHelena Wockelberg Statsvetenskapliga institutionenJulia Nielsen Institutionen för moderna språkLars Oestreicher Institutionen för informationsteknologiKjell Olofsson Institutionen för fysik och astronomi

Gruppen studierektorer och programansvariga:Gunnel Larsson Institutionen för medicinska vetenskaperChristin Magnusson Institutionen för farmaciMattias Sigfridsson Statsvetenskapliga institutionenKarin Hassan Jansson Historiska institutionenOlle Gällmo Institutionen för informationsteknologiConny Larsson Institutionen för geovetenskaper

Gruppen studenter:Namn Studiefokus Alexandra Britts LärareHannes Florén KommunikationsvetenskapLeilaSoufi Psykologi,tidigarebiologiTilda Töresson Litteraturvetenskap och språkVadim Mannervik Barn- och ungdomsvetenskap, tidigare historiaYaqi Fu Miljöhistoria

6

Processledning:Målbildsarbetet har genomförts under metodmässig ledning av Bengt Sand-blad, Åsa Cajander och Thomas Lind från institutionen för informationstekno-logi, Uppsala universitet.

Införandeprojektet vid Uppsala universitet:Jonas Brorsson, projektledare för införandeprojektet, Anne Mauno, biträdande projektledare, Malin Eivergård, projektkommunikatör samt Christer Nilson projektledare mellan 2013-2015.

4. Metodik, målbilderMetoden med målbilder av det önskade framtida arbetet, framtagna av arbets-grupper, har tillämpats i många sammanhang tidigare, och har visat sig ge en god grund för utformning av framtida arbetsprocesser och krav på stödjande informationssystem.

Utgångspunkten är erfarenheten att en omfattande användarmedverkan i IT-re-laterat förändringsarbete är en av de största framgångsfaktorerna. Teknisk utveckling och införande av nya IT-stöd i arbetet går inte att separera från förändringar i verksamheten.

Varje införande av ett nytt IT-stöd kommer mer eller mindre att påverka verk-samheten i olika avseenden, ofta på ett mycket påtagligt sätt. Faktorer som arbetsorganisation, roller, arbetsprocesser, kompetensbehov, arbetsverktyg och arbetsmiljö påverkas. Hela det sätt som man arbetar i vardagen förändras. Därförfinnsdetegentligenintenågrarenodladetekniskaprojektellersystem-utvecklingsprojekt, endast projekt för verksamhetsutveckling där tekniken är en del av förändringen.

En annan slutsats är att förändringsarbetet måste hantera en rad olika aspekter på verksamheten. Utvecklar man och inför IT måste man också beakta organi-sation, verksamhetsprocesser, kompetenser och arbetsmiljö. Gör man inte det kommer arbetet att fortsätta enligt gamla mönster men med verktyg som egent-ligen ger helt andra möjligheter. Om de nya IT-stöden är utformade så att man arbetar exakt som förut har man bara ”asfalterat gamla kostigar” och de vinster man eftersträvade kommer aldrig att uppnås. Mer om målbilder som metod finnsattläsairapporten:Målbilder–enmetodförattutveckladetframtidaIT-stödda arbetet.

De fyra arbetsgrupperna har haft fem halvdagsmöten vardera. Därefter har grupperna haft gemensamma möten för att jämföra och samordna målbilderna.

7

Vid varje tillfälle har anteckningar förts, vilka har granskats vid nästa tillfälle. Denna rapport sammanfattar de viktigaste slutsatserna från gruppernas arbete och beskriver huvuddelen av det framtida studieadministrativa arbete som Upp-sala universitet avser att införa.

5. Det framtida studieadministrativa arbetetI det följande ska vi beskriva de målbilder som arbetsgrupperna formulerat. Först beskrivs de generella delarna, uppdelat på en rad olika aspekter. Därefter redovisasdemerspecifikadelarna,sombetonardetsomdeolikagruppernasersom viktigt utifrån sina respektive yrkesroller.

5.1 Sammanfattande synpunkterVilka är likheterna respektive skillnaderna i de olika gruppernas målbil-der? Vad är motiven för skillnaderna?

Likheterna i de professionellas målbilder (administratörer, lärare, studierekto-rermfl.)ärstoraochbildernaäroftastöverensstämmande.Skillnadernaliggersnarareiolikafokus,inteiintressekonflikter.Enskillnadgällerperspektivochbegrepp. Administratörerna arbetar med kurs- och antagningskoder. Lärarna är av naturliga skäl mer fokuserade på kurstillfällena, de pågående kurserna. Studierektorerna och programsamordnarna ser mer till kurser och program och arbetar med planering, utvärdering m.m. Här kan kommunikationsmissar uppstå och det är viktigt att systemen stöder alla användargrupper.

Studenternas målbild är av en annan art. De ser inte studieadministration som en del av ett arbete, utan mer som en del av deras liv som student. De kräver mer enhetliga rutiner och tydlighet för att möjliggöra snabb tillgång till information när den behövs och där studenten kan vara säker på att informationen är aktuell i dennes situation. Trots att detta ställer krav på universitetets organisation utgör studenternas målbild ett komplement till de professionellas målbilder och det finnsingenegentligkonfliktmellandem.

Vad karakteriserar den gemensamma målbilden?Denövergripandemålbildenhandlaromflexibilitet,systemetskavaraettstödför verksam-heten utan att styra den. Den måste tillåta olika arbetssätt inom vissaramar.Manvillsedetmestaarbetetsomettärendeflöde.Attkunnaseochfölja ett ärende genom den process ärendet är en del av skulle underlätta upp-byggnad av kunskap om de olika processer det egna arbetet ingår i, underlätta bevakningar av ärenden samt stödja samverkan och bidra till högre kvalitet och service.

8

Vilka av gruppernas mål uppnår vi inte med en gemensam bild. Var måste man kompromissa?Det behövs troligen inga kompromisser men man måste inse att nya Ladok inte är hela lösningen. Arbetsprocesserna är beroende av allas kompetens och inte minstavkommunikationenmedstudenter.Problemkommeralltidattfinnasoch måste kontinuerligt följas upp. I samband med införandet av nya Ladok behöver man därför även se över och utveckla rutiner, kommunikation, kompe-tenser m.m.

Vilka viktiga krav på de framtida informationssystemens utformning kan vi formulera?Vidsidanomflexibilitetsmåletfinnskravpåenvälsammanhållen,stabilochintegrerad IT-miljö. Universitetet behöver ställa höga krav på varje enskilt in-formationssystems förmåga att kommunicera och integreras i en helhet. Högra krav på användbarhet måste ställas på varje enskilt informationssystem likväl som på den helhet dessa skapar i rollen som stöd för en viss arbetsuppgift.

Vilka frågeställningar kvarstår?Oavsett utvecklingen av Ladok behövs ett utvecklingsarbete inom universitetet när det gäller arbetsprocesser, kompetenser, begrepp mm. Andra IT-system, t ex Selma och NyA uppfattas inte som bra stöd idag. Däremot ser både profes-sionerna och studenterna positivt på Studentportalen och anser att den behöver vidareutvecklas och integreras med nya Ladok på ett bra sätt.

Hur har målbildsarbetet fungerat?Grupperna ser själva mycket positivt på arbetet och resultatet. De ser fram emot framtida återkopplingar och hoppas att allt nedlagt arbete ska bidra till utvecklingen på ett positivt sätt. En mer omfattande utvärdering av målbildsar-betet kommer att genomföras under våren 2015.

5.2 De viktigaste delarna av den gemensamma målbilden• Ingapapper.Ettelektronisktärendeflöde.Ingaonödigastegiprocessen.

Man måste få bort alla ”pappersvändaruppgifterna”.• Flödestanken. Ett ärende beskrivs i sin helhet. Man ser direkt var i ären-

deprocessenmanbefinnersig,vemsomförväntasgöravad.Dettaskaparmöjligheter till överblick, att kunna se helheten, lägesbilden, generera be-vakningar och påminnelser.

• Administratörerna har många arbetsuppgifter som inte får fallera (missade deadlines). Där behövs ett stöd. Systemet skulle t ex behöva påminna stud-ieadministratörerna om vissa kommande deadlines.

9

• En bra och stabil teknisk grund utan stora driftsstörningar, planerade eller ej.• “Ett” IT-stöd, integrerat. För användaren ska allt studieadministrativt arbete

utföras med hjälp av något som man i alla fall uppfattar som ett enda integre-rat system. Man ska inte behöva gå ut och in i olika system. Supporten måste vara kontinuerlig och av hög kvalitet.

• Ett system som stöder verksamheten, inte styr den. Användarna ska själva avgöra vad de ska göra, när och på vilket sätt.

• Systemet ska inte föreskriva ett visst arbetssätt. Man måste alltid kunna arbeta på det sätt som verksamheten kräver, och trots olikheter i arbetssätt samtidigt kunna bibehålla kvalitet, uppfylla alla verksamhetsmål m.m.

• SELMA borde avvecklas och ersättas på ett genomtänkt sätt. Allt som be-hövs bör ingå i andra system. Detta gäller t ex kurslitteratur samt marknads-föringsinriktade texter.

• Antagningen av en student blir: elektroniskt, förenklat, snabbare, följer ären-deflödet.Manbehöverseöverochförenklaantagningsprocessen.

• Omregistrering av gamla studenter måste stödjas på ett enkelt sätt.• NyA upplevs som en “stoppkloss”. Dålig information, segt, dåligt uppdaterat.• I takt med det ökande intresset för distans- och nätkurser ökar arbetsmäng-

den för handläggning av tillgodoräknanden på kurser. Tillgodoräknanden för en student registreras för denna individuellt och det går inte att se samman-ställningar per kurs. Det bör gå att spara/söka fram (inklusive ett bedöm-ningsunderlag). Idag begärs de in av examensenheten, även där vore det bra att ha digitalt arkiv.

• De olika koderna kopplade till kurser måste bli enklare att förstå och hålla isär. Resultatkoder är väldigt praktiskt för administratörerna men visas inte begripligt i Studentportalen. Idag uppstår lätt begreppsförvirring, särskilt i mötet mellan olika roller.

• Samläsning av kurser bidrar till ytterligare koder och förvirring. Hur Stu-dentportalen hanterar detta bör ses över.

• Studentersomläservidflerainstitutionerbehöversökarättpåinformationom hur varje enskild institutions rutiner ser ut. Även om den interna organi-sationen skiljer sig åt, och till en viss grad behöver kunna göra det, så önskas ökad enhetlighet och tydligare information gentemot studenterna.

• Ökad kvalitet och rättsäkerhet genom bättre möjligheter att söka och sam-manställa historiska bedömningar av t ex meriter.

• Utökade möjligheter till uppföljning ur olika perspektiv genom mer detaljera-de sökningar och tillgång till statistik.

• Funktioner för uppbyggnad av ”det institutionella minnet”, exempelvis för att underlätta överlämning av en kurs till ny kursansvarig lärare.

10

Roller och behörigheterSmå institutioner känner sina användare, stora gör det inte. Det behövs såväl enkelhetsomflexibilitet.Igrundensermanendastföljandetyperavanvända-re,medsinaspecifikabehörigheter:• Studieadministratör• Kurslärare• Assistent• Studierektor/programsamordnare• Student

Studieadministratörerna bör ha en behörighet att göra allt utom det som är reg-lerat som myndighetsutövande för lärare.

Studentens ansvarStudenten måste ha ett stort eget ansvar för sin roll i det studieadministrativa arbetet. Men för detta fordras dels bra och tydliga system, dels att de kan få hjälp när det behövs. En viktig sak att poängtera är att studieadministratörer-na måste kunna ha tillgång till all relevant information på ett samlat sätt för att kunna hjälpa studenterna då studenternas problem hamnar hos adminis-trationen.Sermanärendenasomflödendärdettydliggörsvarettvisstärendeförstudentenbefinnersig,såblirdettaenklare.Enklaresystemochreglerförstudenterna ger dessutom mindre administrativ börda.

TentamenshanteringLokalbokning en märklig process idag. Studieadministratörerna måste boka lokal för tentor långt innan de fått besked om hur många studenter det är som ens ska gå kursen, än mindre tentera. Användningen av traditionella tentor i stora skrivsalar bör minimeras. E-tentor bör utvecklas och stödjas av nya Ladok.Tentamensanmälan för studenterna är krånglig och missuppfattas ofta av studenterna. Förenklat system med påminnelser bör utvecklas. Man behöver förebygga att studenter anmäler sig och sedan inte kommer, eller kommer utan att vara anmälda.Varför hanteras Ladoks tentamenslista vid sidan om på papper i tentasalarna? Varför kan inte tentamensvakterna administrera den i Ladok? Skulle förenkla mycket om denna process sågs över.

ExamensarbetenBehovavnågonsortsfilareaförsamarbetetlärare/student.Oklararelationeroch ansvarsfördelning mellan handledare, ämnesgranskare, student, Student-portalenetc.Handledarnafinnsoftautepåföretagellert.o.m.utomlandsochkan vara svåra att komma i kontakt med.

11

StudenternaStudenterna behöver en enhetlig väg in i systemet, där all nödvändig informa-tionfinnssamlad.LadokochStudentportalenbörinteseutsomseparatasystemi studentens ögon.

ForskarutbildningenAll hantering måste in i samma system och kunna utföras elektroniskt. Tillgo-doräknande av masterskurser på forskarnivå måste hanteras i nya Ladok.

5.3 Några viktiga aspekter från administratörsgruppenAdministratörerna behöver ha mycket stora rättighet och möjligheter att göra saker i systemet. Vissa i gruppen tycker att det här är extra viktigt eftersom det kan uppstå situationer när de måste hjälpa till. Lärare kan vara oerfarna, tillfälli-ga etc. Studenter är ofta vilsna.

Administratörerna har en viktig serviceroll och fungerar idag som spindeln i nätet. Rollen måste behållas och förstärkas anser alla grupperna med de pro-fessionella. Studieadministratören ska kunna ha kontroll över alla ärenden och processer och kunna svara på det mesta. Studieadministratören behöver kunna ge stöd till såväl lärare som studenter.Kontinuerlig kompetensutveckling är viktigt, och det fordras resurser för och tillgång till fort-/utbildningar så att alla administratörer kan stärka nödvändiga kompetenser. I sin roll förväntas de kunna allt inom sitt område men måste då också ges den möjligheten.

Huvuduppgifter:• Kursstart• Kursplanering• Rapportering/resultat• Övrig studieadministration• Forskarutbildning• Utbytesstudier• DiVA

5.4 Några viktiga aspekter från lärargruppenStudieadministrationen måste vara rättssäker och kvalitetssäkrad. Ett integrerat arbetsflödeminskarriskenattfrågorhamnarmellanstolarnaellerattinforma-tionförsvinner.Ettintegreratarbetsflödeskullesamtidigtskapaförutsättningarför ett mer kvalitativt arbete med bättre stöd för både överblick och arbetsdel-ning. Möjligheten att få en bättre överblick över den studieadministrativa pro-cessen är viktig.

12

Nytt stöd skulle även kunna omfatta uppföljning med enklare åtkomst till de-taljerad statistik, exempelvis möjlighet att analysera enskilda tentamensfrågor somettledikvalitetsarbetet.Brastatistikskullekunnahjälpatillattidentifierabåde strukturfel på kursnivå och störningar på kurstillfällesnivå.Man bör kvalitetssäkra bedömning (av meriter) genom historik av tidigare lik-nande bedömning.En LADOK-app, kanske kallad LadApp, som möjliggör mobilt arbete.Detinstitutionellaminnet.DetbörfinnasstödfördettaiLadok.Vadsompro-ducerasruntettkurstillfällemåstefinnaskvariframtiden.Viktigtattdetfinnsåterställningsfunktionerförattenkeltkunnabackatillbakavid misstag och för att skydda mot sabotage.

Huvuduppgifter:• Ny kurs/kursplan.• Nytt kurstillfälle (inför ny kursinstans).• Pågående kurstillfälle.• Antagning och tentamenstillfälle.

5.5 Några viktiga aspekter från gruppen med studie- rektorer och programansvariga Problem idagDetfinnsenproblematikkringstudenternasbehovavsamstämmigarutinerkontralärarnas,programansvarigasochstudierektorernasbehovavflexibilitet.Gruppen konstaterar att deras jobb är att se till att alla lärare följer gällande re-kommendationer och beslut kring undervisning, men att det eventuellt behöver delegeras till studierektorerna. Dessa har ett ansvar som kvalitetskontrollanter och “poliser”.Man kan konstatera att det varierar enormt vad det gäller organisationen av utbildningarna inom de olika fakulteterna. Vissa utbildningsprogram delas t exmellanfleruniversitet,andramellanolikafakulteter.Statsvetenskaptexhar begrepp där kurs är det studenten läser under en termin, och delkurs är de olika mindre delar som man läser under en termin.Information måste sparas på ett bättre och säkrare sätt, det s.k. ”institutionella minnet”. Nu försvinner viss information från ett år till ett annat, eller när en person går i pension.

Ansvar på olika nivåerStudentnivå (individ)• T ex tillgodoräknande av kurser från andra universitet. Är kursen lämplig

fördennaexamen?Ingårkunskapersomfinnsiandrakurser(dåkanmaninte tillgodoräkna dem)? Här görs en kvalitetskontroll på kursnivå.

13

Kursnivå (delkursnivå på Statsvetenskap, kurstillfälle)• T ex kvalitetskontroll (per kurstillfälle eller över tid).Programnivå• Utvärdering. T ex: ”Vill kunna se hur det går för mina studenter som samlä-

ser med andra program”.

Krav på det nya arbetetMan vill kunna se information på ett sätt som stödjer arbetsuppgifterna. Det gäller främst:• Uppföljningar generellt är viktigt - Bra funktioner behövs! Detta måste preci-

seras ytterligare, samt införas på ett bra sätt.• Att se en bra helhetsbild av en students totala uppgifter och resultat. - Kunna

“zooma in” på detaljer. (Vad har man rätt att se? Studentens medgivande?)• Vissa har börjat använda NyA idag för att den anses ge en bättre helhetsbild,

men ändå problematiskt då information överförs så sällan till NyA.• Kurs och kurstillfälle. Kunna se helheten, analysera, följa upp, utvärdera.• Standardmallar för rapporter, t.ex. för enhetlig rapportering till fakulteten.

Menfortfarandeflexibeltochmöjligtattanpassatillegnabehov.• Man vill kunna preliminärt boka lokaler och lägga in tider i ett schema.• Stöd för att generera listor som hämtar information från Framsteg, oberoende

av kurskod vid samläsning.• Lärare ska kunna skriva in anteckningar/kommentarer som slutvärdering av

sin egen kurs.• Åtkomst till ett komplett nationellt utdrag för en student är nödvändigt!• Mobilt stöd. Dvs åtkomst utanför kontoret, med full funktion.• Ladok bör inte hantera schema eller bemanning.• Samläsning: SP måste stödja allt relevant (inklusive framsteg för alla rele-

vanta delar)• Kontroll och hantering av behörighet till kurs, speciellt för de som antagits

med villkor. Ladok bör stödja hela den ärendehanteringen.• Villkunnahaparallellaärendenöppna,texflerolikastudenter,sökningar.

Arbete med studieplanerProgramkurser: Studieplan (fastställd) -> Generera alla kurstillfällen för termi-nen/året->Ladok/NyA/Studentportalen.Dettabörfinnasettbrastödför,menkanskeinteautomatiskt.Manbörblinotifierad.

Fristående kurser: Kursplanering (Studierektorer) -> Alla kurser som ska vara sökbara måste in i Selma, i god tid innan den aktuella sökperioden. Stöd för detta!

LadokskakunnaskickaennotifieringtillStudierektor,attenstudieplanharbeslutats och att det därför behöver skapas kurstillfällen för berörda kurser.

14

Samverkan med andraProgramansvarig och studierektor samverkar kring många frågor, t ex:• Studieplansarbete. När vilka kurser ska ges. Samläsning etc.• Kursplaner. Innehåll. Revidering beslutas normalt av programråd. Ny kurs

beslutas av fakulteten.• Dåmanefterellerunderkursupptäckerattdetfinnsproblemmedkursen.• Studievägledaren samverkar med Studierektor:• När en student kommer och vill avsluta en kurs från en inaktuell studie-

plan. Man vill kunna se historik i studieplan med mera samt se all informa-tion i Framsteg etc.

5.6 Några viktiga aspekter från studentgruppenFrån studenternas perspektiv är studieadministrativt arbete ett ganska främ-mande begrepp. Kontakten med studieadministrativa funktioner särskiljer sig inte från andra studierelaterade aktiviteter. Att exempelvis anmäla sig till en tentamen eller begära ut ett registerutdrag ses inte som något som till karaktä-ren skiljer sig från att ladda upp en inlämningsuppgift eller komma åt föreläs-ningsanteckningar via Studentportalen.

Studieadministration som begrepp kan enligt studenterna tillämpas på prak-tiskttagetallafunktionersomfinnsiStudentportalen,utskriftssystemetKor-int,e-post,TimeEditm.fl.Alltsomgerstödtilldenfaktiskalärprocessen,stortsom smått, blir en del av studentens administration av sina studier.

Studentportalen ses idag som den gemensamma knutpunkten för såväl studier som studieadministrativa funktioner, för en student vid Uppsala universitet. Bland studenterna råder delade meningar om portalen, en del hyllar den, andra sågar den. Studenterna ser ofta problem eller brister i integrerade funktioner såsom mejl eller TimeEdit.

Generellt påpekar studenterna att i princip allt som i dagsläget erbjuds av, eller finnsintegreratiStudentportalen,skabehållasochattdetsnararebehövsenförbättringavbefintligatjänster,attlärarefaktisktanvändersigavdessa,samtattdetfinnsettbehovavytterligarefunktioner.

Första kontakten med studieadministration, en uppförsbackeStudenterna beskriver ingången till studentlivet som en kritisk fas där det är lätt att bli förvirrad av de krav som ställs på en ny student när denne ska vallas från presumtiv student till aktiv studerande vid lärosätet. De nya begreppen är många och processerna med sina olika steg för ansökan, besked, antagning, registrering, skapande av konton, behörigheter mm. är lätt att tappa bort sig i och bli förvirrad av.

15

“Det är ingången som är tung.”“Det är alltid samma frågor på A-kurserna, ingen fattar hur man ska göra.”“Om det är svårt för oss så är det näst intill omöjligt för någon som inte är da-torvan.”

En bidragande anledning till detta är att processerna och IT-systemen skiljer sig från lärosäte till lärosäte, och även inom olika delar av ett och samma lärosäte. Uppsala universitet är i denna bemärkelse inte något undantag. Som ny student är det också ofta enkelt att inledningsvis undvika att använda Studentportalen och istället förlita sig till kamrater för att hålla sig uppdaterad. Detta leder till att det blir ännu svårare att på kort tid sätta sig in i Studentportalens funktionalitet när det inte längre går att undvika.

Bristen på enhetlighet den största utmaningenDen rakaste vägen genom en kurs för en helt ny student beskrivs av studenterna så här:• Uppmaning med brev att skaffa ett konto på Studentportalen (SP) om det

krävs för att registrera sig på kursen som du blivit antagen till. Men skiljer sig från kurs till kurs vart registrering sker: på plats, i SP, eller både och.

• Tar rätt på kurslitteratur och sitt schema.• Deltar i kursens olika moment.• Examination / Anmäler sig till tentamen, får sin anonymitetskod om det är

en salstenta• Får resultat via e-post och i studieresultatfunktionen via Studentportalen.

Vid Uppsala universitet saknas enhetlighet för näst intill alla dessa steg mellan olika institutioner och även på individnivå då lärare kan utveckla egna rutiner för att administrera olika kursmoment eller tillhandahålla kursmaterial. Infor-mationomvadsomgällervidenvissinstitutionellerförenspecifikkursäriflerafallbristfälligellersvåratthitta.Detfinnsdockföredömligainstitutionersom tillgängliggör mycket information på ett tydligt sätt, vilket gör bristen på tydlig information från andra institutioner än mer frustrerande och oförståelig.

Flytten av administrativ information från universitetets publika webbsidor till Medarbetar-portalenmedförattstudenternanustöterpåengrafiskutformningsom skiljer sig både från institutionernas och från www.uu.se när de exempelvis söker information om hur man ansluter sig till Eduroam. Även portalen för Ge-mensam webbinloggning har ett utseende som för en ovan student inte självklart uppfattassomenofficielldelavUppsalauniversitet.

16

Den framtida kontakten med studieadministrativt arbeteStudenterna ställer sig frågande till begreppet självhjälp i relation till lärare och administra¬törer och ifrågasätter nyttan i att överföra administrativa uppgifter från administratörer till lärare. De menar att administratörer rimligtvis bör ges stöd till att arbeta med administration medan lärare ges stöd för arbete med pedagogik.

En stor tilltro sätts till Studentportalen och dess roll som samlingspunkt för alla former av stöd som en student behöver. Bland annat bör Studentportalen utgöra en bättre plattform för kommunikation så att studenter inte, som idag, tvingas skapa kontaktytor med sina gruppmedlemmar via andra plattformar som t.ex. Facebook för att underlätta samarbete. Den ska även erbjuda stöd för klivetutiarbetslivetmedflerjobbrelateradefunktionerochinformationomföretag.

Framtida studenter kommer att få veta vart de ska vända sig för att få svar på vanliga frågor eller vem de bör fråga om de är i behov av hjälp. Registrerings-processensflödeochdessuppdelningmellanAntagning.se,Studentportalenoch institutionerna kommer att vara lätt att följa och förstå. Digital ärendehan-tering är standard. Detta måste lösas av nya Ladok och av de andra system som ska vara integrerade med nya Ladok.

17

6. BILAGA Scenarier – en dag på jobbet 2018 Scenarierna avser att beskriva, och motivera, de olika delförslagen i form av scenarier som beskriver hur vissa arbetsmoment kan tänkas utföras, och vad som då har förbättrats, om målbilden realiseras.

6.1 Administratörens vardag

Antagning 2018För att studenten inte ska missa något före terminsstarten behövs ett ärendesche-ma(ellerflödesschema)somskaseutsåhär:

Studenten söker en kurs till höstterminen och får utförlig information och tids-plan för antagningsprocessen. Efter urval 1 (alt. efter urval 2) får studenten an-tagningsbeskedviaSMS(ellermejl)ochinstruktionertillnästasteg–atttackaja till kursen till ett visst datum. Studenten får automatiskt en påminnelse inom ett par dagar.Studenten,somhartackatjatillkursen,fåranvisningartillnästasteg–attläsainstitutionens viktiga studieinformation och ”skriva på” ett kontrakt i digital form. Då informeras studenten kortfattat om institutionen (länken till institu-tionens webbplats och studievägledning) samt om studentens rättigheter och skyldigheter under kursens gång. Studenten uppmanas att senast ett visst datum skaffa ett studentkonto. Efter att ha bockat av ”Jag har tagit del av kursinforma-tionen” kan studenten webbregistrera sig på kursen och få anvisningar om hur eventuell gruppindelning går till. Efter två dagar får studenten en påminnelse om webbregistreringen och ansökan om studentkontot.Studenten måste kunna ansöka om studentkonto och få sina koder digitalt (nu skickas inloggningsuppgifterna från IT-stöd med post och ofta till fel adress!)När studenten är webbregistrerad måste han/hon automatiskt (helst via SMS) få en länk till sin kurssida där den detaljerade kursinformationen ligger: kursplan, kurslitteratur, schema, kontaktuppgifter till lärare och studievägledare.Ärendeschemaskafinnasävenundersjälvakursenochskainnehålla:framsteg,tider för inlämningsuppgifter och examinationer (muntliga presentationer, skrift-liga tentor mm) och påminnelser, betyg på delkurser och moment, påminnelse om anmälan till tentor och omtentor, kursvärdering mm.Liknande schema måste varje lärare ha för att kunna följa upp studenter och få påminnelser när det är dags att genomföra kursvärdering, förbereda examina-tion, rapportera betyg, mm.

18

Avsluta kurs, blanketthantering och behörighet Det första jag gör på arbetsdagen är att logga in i nya Ladok och ser då att jag fått ett antal meddelanden om händelser sedan senaste inloggning. Jag har själv begärt om bevakning av händelser. Det är bland annat ett meddelande från examinator på kursen Mekanik baskurs för civilingenjörerna årskurs 1 som nu elektroniskt signerat en arkivlista med sammanfattande betyg på de två mo-duler (provkoder) som kursen omfattar. Listan har skickats direkt till angiven examinator från systemet eftersom vi administratörer tidigare har markerat att så ska den här kursen hanteras.

Det har även kommit en lista från en annan examinator i Elektromagnetism och vågrörelse där två betyg ska vägas ihop till ett. Även där har vi adminis-tratörer tidigare lagt in i systemet hur just den kursen ska hanteras. Examinator har fått en underlagslista direkt från systemet och själv lagt in det sammanfat-tande betyget och sedan skickat den elektroniskt signerade listan till adminis-trationen.Efteratthamottagitlistornasådefinitivsättervidemochstraxdär-efter kan även studenterna se sitt resultat. Det har också kommit in ett ärende med ett tillgodoräknande som har beslutats av examinator. Studenten har fyllt i en blankett med ansökan om att få tillgodoräkna sig laborationskursen i Meka-nik baskurs från en liknande kurs på KTH.

Studenten skickar ansökan direkt till examinator som får ärendet i systemet. Efter att ha beviljat tillgodoräknandet så rapporterar examinator in betyget TG isystemet,signerarochskickarlistanvidaretilladministratörensomdefini-tivsätter och arkiverar. Om det är ett krångligt ärende så kan examinator välja att skicka beslutet för utredning till administratören som sedan hjälper till att upprätta en lista som skickas till examinator för signering. Det har även kom-mit ett ärende från studievägledaren som beviljat en student studieuppehåll nästa termin.

Studievägledaren har lagt in beslutet i systemet och signerat elektroniskt och skickatdetvidaretilladministratörensomdiarieför,arkiverarochdefinitivsät-ter beslutet. Som administratör har jag den högsta (kan se och göra allt) behö-righeten. Studierektorer och lärare har nästa behörighet vilket innebär att de kan rätta, rapportera och signera listor, besluta om tillgodoräknanden samt har läsrättigheter. Studievägledare kan lägga in kommentarer, beslut om studieup-pehåll/avbrott och läsrättigheter.

19

Rapportering av resultatTidigare gjorde lärarna ofta egna rättningsstöd med hjälp av Excel-ark där de skrivit formler för att kunna sätta betyg. Tyvärr blev det ju ibland fel i dessa av olika orsaker. Idag behövs inte det eftersom parametrarna lagts in i den elektro-niska tentan när den gjordes.

Avanonymiseringen sker ännu tryggare idag än tidigare eftersom koden inte kan brytas förrän tentan är färdigrättad och i och med det skickas till mig för avkod-ning (i e-tentasystemet eller nya Ladok). När examinator undertecknat resultaten elektroniskt söker nya Ladok ut dem som har alla provkoder klara i aktuell kurs ochskickarettmeddelandeomattdetfinnsenkurslistaattsigneraochnärävenden är undertecknad markeras kursen som avslutad för studenten.

Tidigarefickvimanuelltsökautdestudentersomvarklaramedallamomentoch skriva ut listor för dem som sen skulle undertecknas av examinator och läggasindefinitivtavmig.Detblevmångalistorsomskulleskrivasutocharkiveras. Idag (2018) arkiveras ju allt i nya Ladok på ett säkert och arkivbestän-digt sätt. Det har besparat oss mycket jobb, spring med listor och naturen har skonats. Dessutom har vi ju ingen fysisk tentautdelning längre utan så fort exa-minator har godkänt betygen kan studenten se sin tenta igen och resultatet. Här finnsocksåmöjlighetförstudentenattdirektansökaomochmotiveraenombe-dömning.

Dagens arbetssätt med tentor är verkligen annorlunda mot hur det var för några år sedan. Jag kommer ihåg all kopiering av tentor och omslag, alla tillbehör som skulle skickas med och all sortering av tentorna när de kom tillbaka. Dessutom fickjagslängamångaoskrivnatentorberoendepåallastudentersomuteblevfrån tentamen. Jobbet har helt enkelt både blivit fysiskt lättare och mer stimule-rande.

Den övergripande arbetsmiljön för kursadministratörer har förbättrats. Tid har frigjorts och vi kan bättre använda vår administrativa kompetens. Inte minst lä-rarnaochstudierektorernakännerstorglädjeöverdetmerkvalificeradestöddefår idag när administratörerna har bättre systemstöd i sitt arbete. Sammanfatt-ningsvis har kvalitén på vårt arbete höjts med nya Ladok och i och med det har ävenstudenternasarbetsmiljöblivitbättre.Vierbjuderenstörreflexibilitetförstudenterna och kan bättre erbjuda hjälp till annat än rutinfrågor. Kanske kan nya Ladok till och med, ur vårt perspektiv, bidra till en bättre värld..?

20

RapporteringDags att starta datorn, det har redan gått ett år sedan nya Ladok har installerats och så smidigt det har blivit! Istället för att logga in i diverse system, så kan jag bara öppna webbläsaren som passar mig som bäst, och öppna både Ladok och Studentportalen sida vid sida. Jag behöver bara logga in i ett system för att kunnavarainloggadiflerasystemochjagblirinteutloggadhelleromjagärpå språng någonstans.

En student ringer och undrar när betyget kommer att synas i Ladok. Studenten kan äntligen ha samma vy som jag har och därför blir det snabbt och enkelt att kunna svara studenten när betyget kommer att rapporteras in. Juni är en riktig rapporteringsmånad då alla betyg ska rapporteras innan sommaren. Examina-tornmåsteskrivaunderenresultatlistainnandenskaläggasdefinitivtisyste-met av mig.

Jag minns när resultatlistorna var i pappersformat och jag jagade intill sista dagen examinatorer för underskriften. Nu förbereder jag listan i det nya Lad-ok och p.g.a. att läraren idag använder Ladok istället för Studentportalen, så behövs det inga papperslistor. Examinatorn skriver istället under elektroniskt direkt på listan som jag har skapat. Så mycket smidigare! Även när det gäller helkursbetyget kan läraren se underlaget med alla delkurser i Ladok utan att jagbehöverskrivautdet.Jagfårennotisfrånsystemetattdetfinnshelkursbe-tyg klara att rapporteras. När jag förbereder listan så kan examinatorn även där kolla underlaget och signera det elektroniskt.

På vår institution har vi jour under sommaren, så vi kollar mejlen och har tele-fontid. Ladok är nu webbaserad därför kan jag snabbt besvara även betygsrela-terade frågor direkt via på distans istället för att återkomma senare vid termin-sstart. Vardagen och rapporteringen sker mycket snabbare och både lärare och studenter är väldigt nöjda med den snabba servicen!

Forskarutbildningen. Registrera, antagning och statistikIdag lägger doktoranderna själva in de övriga kurserna samt de möten och kon-ferenser som de har deltagit på direkt i nya Ladok. Därefter skickas det elek-troniskt i systemet till huvudhandledaren som godkänner och signerar att dessa moment ska ingå i doktorandens forskarutbildning. Tidigare kunde endast den som var administratör för forskarutbildningen vid varje institution registrera detta i Uppdok. Arbetsordningen var då registrera, skicka Uppdok-listan till huvudhandledare för signering, listan skickas sedan åter till administratören fördefinitivsättningocharkiveringefterunderskriften.Nuhardettamomentblivit mycket mer effektivt!

21

Detsomocksåharblivitbraärattdoktorandensindividuellastudieplanfinnsinlagt i systemet vilket underlättar arbetet då man enkelt kan se exempelvis hur finansieringenserutförvarjedoktorandpåettsnabbtochenkeltsätt.Dettap.g.a. att själva ansökan om antagning till forskarutbildningen genomförs nu i nya Ladok systemet. Doktoranderna lägger själva in sin forskningsaktivitet i nya Ladok för både höst- och vårterminen. Vi administratörer kan på ett enkelt sätt ta ut listor och se vilka som saknar inrapportering av aktivitet. Eftersom alla doktoranders mejladresserfinnsinlagdaisystemetkanvinuenkeltskickabådegrupp-ochindividuella mejl till varje doktorand i systemet gällande den institution som vi administratörer ansvarar för.

6.2 Lärarens vardag

Hur kommunicerar olika aktörer under kursens gång? Målbilden utgår från att tekniken för kommunikation kommer att fortsätta att utvecklas och att utvecklingen innebär att den blir allt mer tillgänglig, lättare att använda och att olika redskap blir inbördes kompatibla. Vi utgår från att det gemensammastudieadministrativasystemetärflexibeltochatt”densenastetek-niken” hela tiden och med kort varsel kan användas. Detta är en metautgångs-punkt som styr organiseringen av hela projektet.

I praktiken är det alltså över tid användarnas teknik som styr systemets ut-veckling och inte systemet som bestämmer vilken teknologi som användarna har. Universitetets centrala IT-policy måste därför användas till att underlätta anpassning och utveckling, inte till att standardisera teknik och beteenden. Här brottas UU (och alla andra moderna organisationer) med två motstridiga mål: det ena säger att användarna ska få välja sin teknik, det andra är att genom standardisering och styrning av teknikanvändning få ned styckkostnader och overhead.

En annan utgångspunkt är att rekrytering av lärare och studenter är avklarad, och lokaler bokade. Som huvudlärare på kursen vill jag nu kommunicera med andra lärare, studenter och administrativ personal (som ansvarar för uppdate-ringar av schema och dylika saker.)

Jag har som lärare tillgång till en portal där jag vid inloggning kan välja vil-ken kurs/kurstillfälle jag vill arbeta med. Kursens/kurstillfällets startsida har entidslinje,engrafiskillustrationavkursensolikamomentövertid.Innehålletitidslinjenkantilldelvaralikaföralla(vissamomentfinnsalltidmed)men

22

har också delar som jag själv administrerar. Jag kan välja hur många saker jag identifierarsomviktigahändelser,ochdetfinnsocksåenmöjlighetattvisatidslinjen i olika detaljeringsgrad. Det innebär att jag kan koppla bilagor eller andra länkar till punkter på tidslinjen.

Precis som alla andra anställda har jag automatisk tillgång till de verktyg för kommunikation som är tillgängliga. Studenter ges tillgång till verktygen via sin studentidentitet. Alla som har en UU-identitet med lösenord kan välja hur de vill få och dela information. I praktiken svarar alla som är inblandade i kursen på frågan ”Jag vill kommunicera via e-post; SMS till mobilnummer 000-000 00 00” eller annan tillgänglig teknik. Att ange kommunikationsvägar ärettcentraltmomentitidslinjensomgrafisktillustrerarkursensgång.Upp-giftenattväljakommunikationsvägfinnsien”kom-i-gång-sekvens”ibörjanav tidslinjen. Får man ingen information kan man när man loggar in upptäcka vaddetberorpåommanbeskådartidslinjen,därdettamomentflashartillskommunikationsväg är vald.

Som huvudlärare kan jag snabbt och enkelt kommunicera med andra relevan-ta aktörer under hela kursen och efter kursens slut. Jag vill till exempel hälsa studenter och lärare välkomna, diskutera saker som händer under kursens gång, besvara frågor, organisera gruppövningar, distribuera kursutvärderingar och deras resultat mm. Jag har tillgång till klickbara deltagarlistor och lärarlis-tor som utgångspunkt för min kommunikation, och kan enkelt kommunicera enskilt och med grupper. Som huvudlärare har jag också möjligt att lägga till lärare (t.ex. gästföreläsare) till listan.

Om jag vill kan jag välja att ha en särskild e-postadress för min kommunika-tion i egenskap av lärare. Använder jag denna kan jag styra kommunikation som handlar just om undervisningen till min funktionsadress som lärare på kursen adress.

Jag kan också välja att organisera diskussionsfora och bestämma vilka som ska ha tillgång till vilken information. Lärarlaget kan ha egna fora, studenterna kan ha gruppvisa diskussioner, kanske tillsammans med sin seminarie (grupp)-lä-rare, och kursen kan ha fora där samtliga deltar. Jag kan själv välja hur länge jag vill ha tillgång till informationen som samlas på dessa fora.

Tentamensrutinen Exempel på kurs: Mekanik 5 hp. Studentantal ca 100. Skriftlig tentamen.Studenterna på kursen (och läraren) får automatiskt en påminnelse om att det

23

är dags att anmäla sig till tentamen. Denna rutin borde enkelt kunna kopplas till ett schema/tentabokningssystem.Studenten får som idag en tentamenskod (eller streckkod?). Studenten kan hela tiden se vilken kod de har i portalen. Tentamen genomförs och rättas av inblan-dande lärare.Ett kodat rättningsprotokoll skapas i Studentportalen någon dag senare. Rätt-ningsprotokollet ska ha en ”Spara”-funktion samt en utskriftsfunktion. Där ska ocksåfinnasenautomatisksummeringsfunktion.

Rättningsprotokollet fylls i av ansvarig lärare. Kurskansliet går igenom sam-manräkningen och kollar att rätt betyg har satts. Det avkodade protokollet visas sedan för kursansvarig lärare. Varje student kan sedan se sitt resultat i portalen.Resultatrapportering görs på så sätt att kursansvarig lärare signerar rapportlistan elektroniskt, arkiveringen sker också digitalt.

Framstegsrutinen Kursansvarig sätter upp delmomenten samt deadlines för varje moment i en inställningsrutiniStudentportalen.Härbörocksåfinnasenkolumnförten-tamensresultatet. Tentamensresultatet hämtas automatiskt från Ladok när det föreligger.Kursens alla delmoment förs in kontinuerligt av inblandade lärare/laborations-handledare. När alla moment för en student är genomförda och godkända visas detta för studenten och kurskansliet som ordnar med resultatrapporteringen (se ovan).

Om ett moment saknas eller inte är godkänt några dagar innan deadline infor-meras studenten automatisk om detta.

I slutet av terminen får läraren en påminnelse om att kolla statusen i Framsteg. Det vore bra med information om dels antalet inlämnade delmoment (x inläm-nade av totalt y) men även som procentsats. I Framsteg bör man kunna kontakta studenterna direkt.

Antagningen För att studenten inte ska missa något före terminsstarten behövs ett ärendesche-ma(ellerflödesschema)somskaseutsåhär:Studenten söker en kurs till höstterminen och får utförlig information och tids-plan för antagningsprocessen. Efter urval 1 (alt. efter urval 2) får studenten an-tagningsbeskedviaSMS(ellermejl)ochinstruktionertillnästasteg–atttackaja till kursen till ett visst datum. Studenten får automatiskt en påminnelse inom ett par dagar.

24

Studenten,somhartackatjatillkursen,fåranvisningartillnästasteg–attläsainstitutionens viktiga studieinformation och ”skriva på” ett kontrakt i digital form. Då informeras studenten kortfattat om institutionen (länken till insti-tutionens hemsida och studievägledning) samt om studentens rättigheter och skyldigheter under kursens gång. Studenten uppmanas att senast ett visst da-tum skaffa ett studentkonto. Efter att ha bockat av ”Jag har tagit del av kursin-formationen” kan studenten webbregistrera sig på kursen och få anvisningar om hur eventuell gruppindelning går till. Efter två dagar får studenten en påminnelse om webbregistreringen och ansökan om studentkontot.

Studenten måste kunna ansöka om studentkonto och få sina koder digitalt (nu skickas inloggningsuppgifterna från IT-stöd med post och ofta till fel adress!)När studenten är webbregistrerad måste han/hon automatiskt (helst via SMS) få en länk till sin kurssida där den detaljerade kursinformationen ligger: kurs-plan, kurslitteratur, schema, kontaktuppgifter till lärare och studievägledare.Ärendeschemaskafinnasävenundersjälvakursenochskainnehålla:fram-steg, tider för inlämningsuppgifter och examinationer (muntliga presentationer, skriftliga tentor mm) och påminnelser, betyg på delkurser och moment, påmin-nelse om anmälan till tentor och omtentor, kursvärdering mm.

Liknande schema måste varje lärare ha för att kunna följa upp studenter och få påminnelser när det är dags att genomföra kursvärdering, förbereda examina-tion, rapportera betyg, mm.

6.3 Studierektorers, programansvarigas och studievägledares vardag

Redigering av studieplaner Stödet för arbetet med studieplaner förenklas och blir effektivare. Exempel på detta är följande. Automatisk ifyllning av kursdata givet kurskod eller (tillräck-ligt mycket av) kursnamnet, inklusive storlek, nivå, och ämnesområde/ämnes-områden.

Nya Ladok känner till förkunskapskrav, så den varnar/markerar automatiskt om en kurs i studieplanen kräver en kurs som saknas tidigare på programmet. Kurser som (ännu) inte har något kurstillfälle inom rätt period markeras också, liksom kurser som inte är inrättade än (saknar kursplan). Den programansvari-ge och studierektorer måste kunna kommunicera, genom att skicka frågor och kommentarer med en inbyggd notisfunktion, för den kurs det gäller.

25

När studieplanen är klar för diskussion i programrådet genereras en revisions-version, där man kan se vilka ändringar som har gjorts från året innan, som görs direkt tillgänglig i Ladok för programrådets medlemmar och berörda studierek-torer, alternativt skicka ut med kallelsen genom att först ladda ner den som PDF.När beslutande organ (fakultetsberoende) har fastställt studieplanen skapas sak-nade kurstillfällen automatiskt, alternativt skapas "Att göra"-ärenden till berörda studierektorer. Studieplanen kan presenteras som en graf, där förkunskapskedjor och nivåer framgår.

KurskvalitetsuppföljningFavoritlistaöverbevakadekurserfinns.Automatiskuträkningavgenomström-ning,totaltförkursenochspecifiktförprogrammet.Notifieringvidinrapporteringavresultatförkurserifavoritlistan.Kan exportera statistik för alla favoriter på Excel-format eller motsvarande.

ProgramkvalitetsuppföljningAutomatisk uträkning av poängproduktion per kull på programmet. Medelvär-de, median och fördelning över individer (det sistnämnda som graf, alternativt exporterbart så att man kan importera i Excel).Antal examina utfärdade under en viss tid (exempelvis föregående läsår), antal studenter med minst X hp efter Y terminer, etc.Man ska kunna ta fram statistik på alla möjliga ledder och kombinationer, utan begränsningar. Exempelvis alla studenter som X OCH Y men INTE Z. De van-ligasteutsökningarnafinnsfördefinieradesomfunktioner,menfördenhändigefinnsmöjlighetattställadirektaSQL-frågortilldatabasen.

Programstudievägledares arbeteUppföljning av individer. Summering av antal tagna poäng totalt och inom pro-grammet under en viss tid.Behörighetskontroll. Ladok3 känner till förkunskapskrav och kan göra en grov-kontroll.Detfinnsävenenautomatiskexamenskontroll-vadsaknasförenexamen.Detfinnsstödförattgenereralistoravkurserenvaldstudentärbehörigtill,vilket underlättar planeringen.Man kan lägga in tillfälliga anteckningar i dokument, exempelvis i ett studieut-drag och lätt bolla ärendet, inklusive anteckningarna, med kollegor. Det går lätt att följa ärendets väg och vem som har "bollen".

26

6.4 Studentens vardag

Ansökan till Uppsala universitet 2018Karl är 23 år, bor i Göteborg och har tröttnat på arbetslivet och rutiner. Han vill hitta på något nytt. Kanske vore det dags att ta tag i studierna? Han har länge drömt om att studera datavetenskap, men aldrig kommit till skott. Nu kör vi!

Karl vet inte riktigt vart han ska börja. Hur ansöker man? När ska man göra det? Han ringer och frågar sin äldre bror, som studerade några år sedan. Bro-dern förklarar att på ”hans tid”, 2010, var man tvungen att först registrera sig på en hemsida som hette ”antagning.se”, vänta på att få en kod hemskickad, sedan söka utbildning och efter man blivit antagen, registrera sig på universite-tets hemsida och sen kursen.Karl tycker det låter omodernt, men förstår ändå processen. Han bestämmer sigändåförattgooglaframmerinformation.Någon”antagning.se”finnerhaninte, däremot dyker hemsidan www.nyaladok.se upp. Han klickar sig in och börjarläsainformationensomfinnsunder”hjälp”-fliken.Tydligenskerhelaregistreringsprocessen genom denna hemsida.

Han påbörjar registreringen genom att fylla i sin personliga information, som i slutetverifierasgenomatthanfårskrivaundermedhjälpavantingensine-le-gitimation eller Bank-ID. Sitt slutgiltiga lösenord får han direkt till sin mejl. Efter att han har loggat in på sitt nya konto, börjar han söka utbildningen. Efter sökningen ”Datavetenskap” får han upp ett antal alternativ på olika universitet i Sverige. Eftersom han hört från sina vänner att ”Uppsala har ett bra student-liv!”väljerhanatttittanärmarepådet.Bredvidutbildningenfinnsdetettal-ternativ som heter ”Läs mer om Uppsala Universitet”, han klickar in sig, läser om universitetet, nationerna, boendemöjligheter och beslutar sig till sist för att söka utbildningen genom att trycka på knappen ”Ansök utbildning”.

Tiden går och en dag får Karl ett mail/sms från www.nyaladok.se, där det står att han har blivit antagen. Det enda som krävs är att han ska godkänna sin plats på utbildningen. Karl har dock inte för tillfället en dator framför sig, men det gör inget. Han använder Ladok-appen istället, loggar in på sitt konto och accep-terar sin plats i utbildningen. Han slussas nu vidare till www.nyaladok.se/Upp-salauniversitet där han ser vilka andra som accepterat utbildningen, kommande schema,kartaöverområdethankommerbefinnasigvid,samtlitteraturlista.Detfinnsävenen”frågelåda”därhankanställafrågorangåendesinutbildningellermergenerellafrågor.Hanfårävenettvälkomstmejlsomverifierarhansgodkännande, samt information om boende, fritidssysslor, nationer och univer-

27

sitetet. Han behöver alltså inte registrera sig separat på universitets hemsida eller kursen i sig, då allt sker i ett steg, via hemsidan www.nyaladok.se.

Karl känner sig nöjd med upplägget. Han har nu all information han behöver för att starta en ny utbildning i en ny stad.

Lärarstudent som precis påbörjat utbildningJag vaknar av väckarklockan på mobilen och ser direkt hur mitt schema för da-gen ser ut, telefonen är ju kopplad direkt till schemat. Jag gör mig i ordning och lämnar mitt studentrum som jag har hyrt genom studentkårernas och universite-tets gemensamma bostadsförmedling. Det är väldigt skönt att det var enkelt att hitta en bostadskö för just studenter och det känns tryggt och rättvist att det är ett samarbete mellan universitetet och studentkårerna. Eftersom jag blev tillde-ladbostaddirektvidantagningkundejagilugnochroflyttaininnankursstartsåjagslappstressameddet.Jagfickävenenkartaöverhurjaghittarhemifråntill det campus jag ska vara på, det gör det mycket lättare att hitta såhär i början. Under promenaden till campus passar jag på att, via universitetets app, chatta med några kursare som också ska på introföreläsningen och jag hinner boka tid hos studievägledningen senare i veckan för att diskutera kommande kursval.

Introföreläsningen är givande; huvudlärarna berättar hur kurserna för terminen kommer vara upplagda och demonstrerar en extra gång för de som inte har hittat rätt än hur man hittar schema, kurslitteraturlistor och chattgrupper. Det är ingen lång föreläsning och när den är klar får den som vill stanna kvar och prata med en student som läste kursen förra terminen. Ett perfekt tillfälle för de frågor som är bäst besvarade av en student: behöver man alla böcker på litteraturlis-tan? Var hittar man de billigaste böckerna? Vilken nation rekommenderar du om man gillar teater och god whiskey? Tyckte du tentan var svår? Hur hittar man på campus? Studenten har, förutom sin egen erfarenhet, möjlighet att skicka info inom olika områden direkt till de nya studenterna i appen de alla använder. Viss info ska till hela gruppen, andra ska bara till en liten del av gruppen, men det ordnas enkelt i appen.

På vägen hem går jag förbi studentbokhandeln som studenten på introföreläs-ningen tipsade om. Väl där kan jag uppge vilken kurs jag läser och får direkt veta var böckerna står. Jag får även veta i vilken ordning de kommer användas på kursen så jag köper de två första böckerna och går därifrån nöjd att jag inte behövde spendera hela mitt första studiemedel på litteratur. Man behöver ju äta också!

28

Väl hemma igen går jag in på schemat för att se vad morgondagen har att bjuda på. Där kan jag även se vad som ska förberedas för tillfället. Jag noterar också efter ett mail från huvudläraren på den här delkursen att studiehandledningen har uppdaterats med mer info och att de har ändrat tid för ett seminarium se-nare under kursen. Den tiden är även justerad på andra ställen som handhåller schemat. Jag läser det som ska läsas till föreläsningen nästkommande dag och efterensenmiddagochfilmmedkorridorsvännerna,ställerjagväckarklockaninför morgonen och går och lägger mig. Det var smidigare och enklare än jag trodde att plugga på universitet!

Scenario ”Nybakad student”Före antagningen / AntagningenBörjar dagen med att logga in på antagning.se. Väl där får jag välja det univer-sitet jag vill studera vid. Direkt får jag tillgång till chattfunktioner med studie-vägledare och studenter kopplade till universitetet, dessa står till höger och går att klicka på direkt, något jag är van vid då jag föddes med ett Facebook-konto. (Jag har talat med ett par gråhåriga före detta studenter som talar om en legend närdennafunktionintefanns,hurfickdedåkontakt,hurskulledeveta?).

Vidare ser jag att en banner som visar att jag kan ladda ner en app kopplad till detuniversitetjagsökertill,påappensFAQstårdetattdenförståsärkoppladtill Google Glass och alla typer av SmartWear. Jag behöver inte ladda ner den nu, då jag ändå inte får inlogg och kod förrän jag är antagen.

Ettpartydligaflikarstårlängstupp,statistikochrecensioner,virtuelltcampusoch information om utbildningen före, under och efter. Jag börjar med virtuellt campus där jag får tillgång till en karta över staden, alla områden kopplade till universitetetellerspecifikacampus.Väljerjagspecifikacampuskommeren3D-modell av huset upp där jag kan vandra runt och se hur det ser ut. Därefter kollar jag informationen och recensioner, tycker jag inte att informationen är tillräckligt frågar jag helt enkelt i chatten. Dessutom kan jag se framtidsprog-noser och prata med representanter för näringslivet, jag ser också att arbetsför-medlingen och andra privata aktörer samarbetar med universitetet. När jag väl kännermignöjdmedinformationensågårjagtillsökfliken,letarredapåminkurs och trycker på ansök. Jag får ett mail som talar om för mig att administra-tionen har tagit emot min ansökan och att den skall vara klar inom kort, något jag hört tidigare tog en evighet eftersom alla universitet inte använde samma system.

29

Efter antagning / Påbörja utbildningInom en vecka får jag ett till mejl som gudskelov talar om för mig att jag kom-mit in. Det är en klar fördel att det går snabbt, då kan jag snabbare börja planera boendetochflyttenutanattbehövaoroamigförantagningen.Imailetfårjagäven mitt inlogg och mitt lösenord som jag nu kan använda för appen och för att logga in på Studentportalen. I mailet står det att jag via studentportalen också kan få assistans med boendesök, aktiviteter för nya studenter, kårer och annat trevligt. Jag loggar in på studentportalen och min app, som förstås har samma inlogg och kod. Tidigare hörde jag att man använde sig av tre koder, tydligen för att det skulle vara säkrare, men en viss genial projektgrupp insåg att detta bara blev krångligt och gjorde det inte säkrare ändå.

Väl där så känner jag igen mig, jag har chatten till höger, grupper till vänster ochstoratydligaflikarlängstupp.Vidgruppernatillvänsterserjagkårer,na-tioner, min institution och bostad. Jag klickar på bostadsgruppen, där ser jag länkar till alla bostadsaktörer i Uppsala och att studenter har lagt upp egna annonser. Jag kan också läsa recensioner om de olika aktörerna, där Heimsta-den får sämst betyg för ingen gillar Heimstaden. Vid nationsgruppen ser jag länkar till varje nations hemsida och även här hålls det en livlig debatt om vem som håller de fetaste festerna, säljer den billigaste ölen och äter mest fårskal-lar. Gotlands nation får självklart fem stjärnor av fem. Jag känner mig nöjd att alladennainformationfinnstillgänglig,förstudentlivetärtrotsalltmeränbarakursinformation. Kollar in min app och ser att UL är kopplad till den, så jag kan direktköpabiljetter.Härfinnsävenmittschemaochjagställerdirektinattjagvill få notiser, något man kan välja bort förstås. Jag ser också att jag har blivit tilldelad en kontaktperson, en tidigare student som jag kan ställa frågor till. Det finnsävenenfrågelådadärjagkanskrivain,detkännsganskatryggtattjagkan vända mig direkt och anonymt om jag så önskar. Jag börjar fundera på min kurslitteratur och ser en grupp med samma namn. Väl där, precis som bostads-gruppen, ser jag länkar till studentbokhandlare i staden och på nätet och studen-ter som lägger ut annonser. Smidigt med allt på samma ställe tänker jag, undrar vilka dessa genier var som kom på detta.

Pågående / Avslutad utbildningUnder utbildningen har jag tillgång till den händiga appen, där jag kan följa mitt schema. Allt annat följer jag på Studentportalen. Jag får notiser, om jag så önskar, så att jag inte missar schemaändringar och har god kontakt med lärare.

30

Framförallt får jag snabbt reda på när en tentamen är rättad, en notis eller mejl kom-mer som säger detta. Jag vet redan innan vad som krävs och hur långt jag har kvar viaFramsteg,somförståsfinnsiappensåattjaghelatidenkanklappamigsjälv på axeln. Jag får förstås också påminnelser om tentamensdatum på ett sättjagsjälvvalt.Enannanfettcoolfeaturesomfinnsbådepåstudentportalenoch appen är ”to-do-listan” där jag kan själv kan göra listor och sedan bocka av efter som, allt från nudel-inköp till kursböcker.

Jaganvändermigflitigtavchattfunktionen,eftersomgrupperskapasinomkursen,såviallalättkankommuniceraochskickafilertillvarandra.Dess-utom är det smidigt att man lätt kan prata med lärare utan att behöva krångla med mejladresser, något som ändå blev jobbigt för dem. Samma gäller förstås läxhjälpen och andra instanser man kan ha nytta av, kanske vill man chatta med studenthälsan, och det kan man förstås, för detta är 2018.När jag väl är färdig med min första termin så ser jag att jag snabbt kan hämta ut mina intyg antingen via papper eller via appen. Sammanfattningsvis är jag nöjd att kunna få allt som innefattar studentlivet vid ett och samma ställe, där jag kan kommunicera direkt och få information snabbt. Hade det inte varit för Studentportalen hade jag kanske använt Facebook istället…

En dag i en students livStrax efter frukost plingar det till i Linas mobiltelefon. Ljudet får henne att hoppa till och hon vet genast vilken av alla de olika signalerna det är: det har kommit ett nytt meddelande på Studentportalen. Hon öppnar hon meddelandet som säger: "Nytt resultat har inkommit". Tentan är rättad! Nervöst klickar hon på Studentportalens app. Längst upp på sidan står det "Nytt meddelande". Hon öppnar meddelandet. Godkänd! Vilken lättnad. Lina klickar i rutan "Skicka per post" och kontrollerar att den förinställda adressen stämmer. Förhopp-ningsvis har hon tentan i brevlådan redan imorgon. Hon överväger att klicka i "Acceptera resultat" redan nu, men bestämmer sig för att det är bäst att titta på tentanförstförattseomdetfinnsnågonanledningattbegäraomprövning.Detbetyder att det kommer ta några dagar extra innan resultatet rapporteras in till CSN, men det gör inte så mycket. Det går ändå så snabbt.

Undrar hur det har gått för de andra i basgruppen? Lina klickar sig in på bas-gruppens egen sida på Studentportalen. Den ligger under kursen, Spanska A, och är lätt att komma åt. Hon skriver ett meddelande till de andra för att fråga hur tentan har gått. Nästa sak att göra, tänker Lina, är att berätta den goda ny-heten för mentorn. Hon skriver ett mejl från Studentportalens egen webbmejl, som hon alltid använder för den är smidigare och snyggare än hennes vanliga mejlkonto på Gmail. För några år sedan var det helt hopplöst att skicka mejl genom Studentportalen, minns Lina.

31

I mejlet till mentorn skriver hon "HURRA, tentan godkänd!" och tackar för all hjälp under terminen. Utan mentorn skulle den här terminen ha varit mycket jobbigare. Först var Lina tveksam till att ansöka om att få en mentor, för hon hade hört att det hade varit krångligt förut. Men när hon googlade på det visade det sig att det hade blivit mycket enklare de senaste åren. Förr hade man varit tvungen att själv höra av sig till samordnaren för studenter med funktionsned-sättning. Men när Lina ansökte till universitetet i våras klickade hon helt enkelt direkt i ansökningsformuläret på nätet i rutan för "Intresserad av extra stöd". Närhonsedanblivitantagenkomettmejlmedfrågorattsvarapå–"Vilkentypavstödärduintresseradav:kryssailistan"etcetera–ochnärhonsvaratpådetblev hon sammanförd med en mentor, en person som hade läst några terminer spanska och var duktig på att strukturera upp studier. Tillsammans har de pla-nerat Linas studier och satt upp delmål. Lina minns hur svårt det var att hantera gymnasiet med ADHD. Hon hade våndats lite för att börja på högskolan, men så såg hon på den gemensamma hemsidan för alla högskolor att det var lätt att ansöka om extra stöd.

Det plingar till igen i mobilen. Lina lyfter upp den och läser meddelandet från Hakim i basgruppen, vilket kommer upp som en kommentar till hennes eget meddelande. Han har också klarat tentan och föreslår lunch på Gotlands nation förattfira.Linasvarar:"Absolutamente,amigo!"

Robin pluggar sitt andra år på ApotekarprogrammetHen vaknar kl 9 en dag och får en påminnelse på sin mobil om att det är en föreläsning om en timma, nämligen kl 10 i sal 2 på BMC. När Robin klickar på ‘visa mer’ från påminnelsen så ser hen att det är en föreläsning om kapi-tel 5 i kursboken. Robin har redan läst det kapitlet och tyckte att det var lätt så hen bestämmer sig för att inte gå på föreläsningen. Istället loggar Robin in på studentwebben och laddar ner föreläsningen som PowerPoint för att skum-ma igenom det snabbt. Hen har en labbrapport som ska in samma dag och hen bestämmer sig för att jobba lite mer på den. När hen är färdig så går hen in på studentwebben,klickarpåinlämningochladdaruppsinfil.Detgårenkeltochsmidigt utan några problem, och dokumentet skickas direkt till hens amanuens, vars namn Robin har glömt bort. Det är ju inte så lätt att komma ihåg när det är olika personer för varje labb!

Robin kommer precis då på en fråga från kapitlet de hade idag och bestämmer sig för att skriva ner den. Hen klickar på ”frågechatten”. Läraren från dagens föreläsningärofflinemenkommernogdykauppsenarepåeftermiddagen.Det gör inget för Robins fråga sparas ändå och hen får ett meddelande på stu-dentwebben när frågan är besvarad.

32

Det är dags nu att även söka praktik på apotek. Universitetet delar ut praktikplatser på olika platser och listan läggs ut på studentwebben. Hen klickar på ‘sök praktikplats’ och ser alla val hen har. Det står vilket apotek det är och sen var det ligger. Det är många men alla kan inte få den man vill. Därför måste hen rangordna valen. Robin väljer som nr 1 och nr 2 de närmaste apoteken eftersom det vore skönt att slippa åka långt. Däremot ser hen att ett apotek som lig-ger en bit bort är väldigt nära hens mormor, så hen väljer det som tredje. Hen fortsätter med sin rangordning och klickar sedan på ‘skicka’. Nästa vecka kommer systemet att automatiskt välja vilka personer som ska få vilket praktikplats och det bestäms slumpmässigt.

Robin får sen ett sms från sin klasskamrat om att hen har glömt boka ett rum för idag. “Kan intedukollaomdetfinnsrumlediga?”.Ingaproblem,detgårsnabbt.Robingårtillbakatillstudentwebben och klickar på ‘boka rum’. Eftersom det är lite sista minuten så kollar Robin vilka rum som är lediga just nu, på BMC. Hen får en lista på 3 rum. Hen klickar på första rummet men ser att det är bokad om två timmar. Det funkar inte, så hen klickar på nästa rum. Det är ledig hela dagen, perfekt! Hen klickar på ‘boka rum’ och väljer att ha rummet från kl 15-18.

En utbytesstudent och en humanist

UtbytesstudentenS är en utbytesstudent till Uppsala universitet. Hon är 22 år gammal och kommer från ett landsomvikankallalandetL.Särenlyckligflicka.Genomavtaletmellanhennesuniversi-tetochUppsalauniversitetfickhonenchansattgöraetthalvtårsutbytevidUppsalauniver-sitet under 2018. Hon är väldigt glad och behöver veta mer innan hon kommer till Uppsala, om Uppsala universitet, om staden, och om världen utanför landet L.InnanhonkommertillUppsalavetSattdetfinnsenplattformsomkallasLadoksomkom-binerar nästan all information om kurser och program i Sverige. Hon kommer in på den plattformenpåwebben:www.ladok.se.Huvudsidanfinnspåfleraspråk.HontyckerdetärlitetråkigtattdetintefinnsnågonversionpådetspråksomtalasilandetL.Mendetäringenfara, hon kan läsa den engelska versionen. Det är ingen skillnad mellan den engelska och den svenska versionen. Informationen visas exakt likadant på de svenska och engelska sidorna och det enda hon behöver göra är att klicka på länken till höger som byter språk. På vänster sida ser hon en länk till sidan för studenter. Efter att ha klickat sig in dit hittar hon sidan med information för utbytesstudenter. Hon klickar på "utbytesstudent" och där hittar hon en FAQ.Detfinnsmångafrågorochsvar:hurmangårtillvägaförattbliutbytesstudent,hurman söker bostad i Uppsala, hur man väljer kurser för utbytesperioder, etc. Genom Ladok får S information som hon tycker är ganska bra. Hon har redan valt bostad och sökt kurser via Ladok innan hon kom till Uppsala.När hon väl har anlänt till Uppsala kan hon uppdatera och anpassa sina kurser. S bekräftar slutligen sitt kursval efter första tillfället av kursen. Bra! Allt är klart och via Ladok kan hon se sina framsteg i kurserna, lämna in sina uppgifter och efter avslutad kurs kan hon se sina betygochhämtautettintygfrånLadoksomärinternationelltgiltigtochcertifierat.

33

HumaniststudentenB är en student som studerar humaniora vid Uppsala universitet. Han är masterstudent på programmet klassiska studier. Det här är hans tredje termin. Innan han kom till Uppsala universitet loggade han in i Ladok och sökte till programmet. Hans intresse är grekiska och latin, så han sökte på de nyckelorden i Ladok för att hjälpa honom att fatta ett beslut. Efter sökningen hittade han den klassiska utbildningen. Genom Ladok kunde han också få hjälp att ansöka om inresetillstånd och att bevisa sin behörighet genom att lämna in intyg på sina tidigare studieresultat inom ämnet grekiska och latin. Han hade dock inte tillgång till några intyg, men via Ladok kunde han istället boka en muntlig tentamen för att bevisa sin behörighet, antingen på plats eller via videointervju. Han be-stämde sig för att ta det muntliga provet, blev bedömd som behörig och sedan antagen till programmet!När han väl var antagen till programmet var han väldigt fri att välja kurser. Han kunde välja att läsa nästan alla kurser om han ville, och inte bara begränsat till den klassiska utbildningen. Antagning sker baserat på tidigare avklarade poäng eller muntlig tenta-men. Han valde många kurser, naturligtvis främst i den klassiska studien. Nu överväger han att lägga sin nästa period som utbytesstudent i Italien, och söker via Ladok...

34