EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 6DECEMBER

2014

SÅ HÄR VILL BJÖRN HANSSON BO

FAMILJER SOM FLYTTAR SID 6

Det råder full aktivitet vid Mertainen där förberedelserna inför produktionsstarten, som är beräknad till första kvartalet 2016, pågår för fullt. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

ANDERS ENETJÄRN: Varje enskild människa kan göra skillnad

år av brytning och samhällsbygge

ska firas rejält.NYHETER SID 13

125 Utökad deformationsmätningNya mätresultat visar att marken påverkats i delar av östra Malmberget. Därför utökas nu undersökningarna. – Vi vill öka kunskapen om krosszonen ytterligare, säger forskningsingenjör Tomas Savilahti. NYHETER SID 4

Framtidens gruva växer framMertainen, berget som slumrat i flera decennier, pulserar i dag av aktivitet och den fullskaliga produktionen är inte långt borta. NYHETER SID 8–9

NYETABLERINGAR

En era på Ullspiran är överEtt historiskt spadtag tas i sam-hällsomvandlingen när gård 2 och 4 på Ullspiran avvecklas. Samtidigt startas omvandlingen av området. – Det blir en park som kan nyttjas när husen är borta, säger projektledaren Maria-Therése Edlert. NYHETER SID 5

LKAB tillhör de allra bästa i landetLKAB hamnar på en femte plats när konsultföretaget Universum rankar Sveriges bästa arbetsgivare bland stora företag. I industrikategorin placerar sig LKAB i topp.

– Vi är generellt generösa med kompetensutveckling och det tror jag är ett vinnande koncept, säger Åse Juhlin, per-sonalchef för LKAB:s dotterbolag och staber. NYHETER SID 3

GÄSTKRÖNIKÖR SID 13

2 3

20% lägre energiförbrukning 2020 jämfört med 2011 är LKAB:s mål.

2015-2016 kommer att bli tuffa år, där malmpriset kommer att ligga på 90-100 dollar per ton. Därefter, 2017-2018, kanske vi ser solen igen.LARS-ERIC AARO UNDER ETT FÖREDRAG I PITEÅ I NOVEMBER.

LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

LEDARE

Året går mot sitt slut och vi kan konstatera att det varit mycket som hänt detta år, inte bara i Malm-

fälten och på LKAB, utan i hela vår bransch. Vi på LKAB har all anledning att vara tacksamma och nöjda med hur vi hittills har klarat prisnedgången på järnmalmsmark-naden. Vår strategi med pellets är rätt, vi har kundernas förtroende och vi säljer allt vi kan producera.

Nedgången i pris kom inte över-raskande för oss. Det senaste årtiondets stora efterfrågan på järnmalm och den lönsamhet som följde lockade finansiärer till bran-schen. Därför har många och stora projekt för nya gruvor startats runtom i världen och tillgången på ny järnmalmsfines har ökat enormt. Som på alla marknader med en för stor tillgång har därför priserna till slut sjunkit. Detta såg vi tidigt, och därför ville vi snabbt få igång gruvorna i Svappavaara, medan priset var högt! Nu kommer vi tyvärr ut med våra nya volymer i en lågprisperiod, och vi måste vara beredda på att priset kan sjunka

ytterligare. Vi har redan sett det gå ner runt 70 dollar per ton, jämfört med rekordet från 2011 på cirka 190 dollar. En del bedömare talar om ytterligare en möjlig nedgång på 10-20 procent under kortare perioder.

Då räcker det inte för oss på LKAB att producera och förädla stora volymer, då måste vi också ta till andra åtgärder som sänker våra kostnader än mer. Det besparings-program som vi har lanserat får ännu större vikt. Vi prioriterar hårt bland investeringarna. Enbart de projekt som ger bra avkastning får grönt ljus. Fler arbetsuppgifter kommer också att skötas av LKAB:s egen personal. Vi kan påverka vår interna effektivitet. Det är vårt sätt att trygga LKAB:s arbetstillfällen i det längsta, även i en ihållande lågprisperiod.

Vi går nu in i en helt ny marknad med betydligt lägre pris. Samtidigt tror vi långsiktigt på vår bransch. Världen växer, fler människor får det bättre och det finns fortsatt en stark efterfrågan på högkvalitativ

Världen växer, fler

människor får det

bättre och det finns fortsatt en stark

efterfrågan på hög-

kvalitativ järnmalm

järnmalm. Vi är också glada att vi under de sista rekordåren genom-fört stora investeringar i hela verksamheten – från gruvorna till hamnarna.

Att fortsatt ta ansvar för den på-verkan som LKAB har på samhälle-na är också en självklarhet, även i svårare tider. Samhällsomvandling-arna är en utgångspunkt för vår verksamhet, samtidigt som stort ekonomiskt ansvarstagande måste prägla även detta. Det är bara så vi också kan blicka framåt och skapa förutsättningar för att investera i nya huvudnivåer.

Jag är glad över de avtal för sam-hällsomvandlingarna som vi har slutit med kommunerna. De har gjorts i en anda som ger förhopp-ning om fortsatt brytning i Malm-fälten och därmed fortsatta möj-ligheter att skapa välstånd lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Den vintertid nu kommer

Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

Marknadskommentarer LKAB Minerals: Hur går det för LKAB?

John Engel, affärsområdes-chef mineral sand:Kina är mitt uppe i en ekonomisk avmattning . Särskilt byggmark-naden är drabbad, vilket är tydligt i såväl stålindustrin som i den ke-ramiska sektorn och i färgsektorn. Den närmaste tiden förväntas läget vara oförändrat. Marknaden hoppas på ytterligare statliga sti-mulanser. Andra mindre asiatiska ekonomier som Indonesien och Thailand klarar sig bättre än Kina.

Peter Duifhuis, affärs- områdeschef polymer och beläggningar:Det globala affärsklimatet är svagt. I Asien är den kinesiska eko-nomin beroende av hemmamark-naden då exporten minskar. Detta resulterar i överkapacitet och hård konkurrens . I Europa är tillväxten fortfarande svag. Industrin är för-siktig med att starta nya projekt och politiska oroligheter i Ukraina påverkar. I USA ser vi en större efterfrågan på utveckling och innovation. Oavsett makroekono-miska förhållanden kommer LKAB Minerals tillväxt att öka då vi tar fler marknadsandelar.

Peter Mörtlund, affärs- områdeschef anläggnings- och konstruktionsindustri:Inom bygg- och anläggningsin-dustrin ser vi en fortsatt stabil marknad i Europa. Asien och framförallt Kina visar tydliga tecken på avmattning. I USA gynnas industriella investeringar av kraftigt ökad produktion av skifferolja och därmed minskade energikostnader. Leveranser till Kanada och Australien av tung ballast för havsbaserade olje- och gasriggar har under 2014 inneburit en inbrytning på en spännande marknad med god tillväxt.

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

PETER SCHMID, marknadsdirektör på LKAB: – Det är fortsatt dramatik på järnmalmsmarknaden. Efterfrågan ökar men priset faller. Den globala efterfrågan på stål förväntas öka med 2,5 procent årligen fram till 2020. Efterfrågan på järnmalm likaså. Skärpta miljökrav driver ökad efterfrågan på högkvalitativa järnmalmsprodukter som styckemalm, pellets, högvärdig fines och koncentrat. Dessa produkter medger en ökad flexibilitet i stålverkens råvarumix. Våra kunder går för fullt och önskar ökade volymer 2015. Vi har således inga problem med efterfrågan. Det är det låga järnmalmspriset, orsakat av ett kraftigt överutbud, som ställer till det. Priset framöver är svårbedömt. Inget talar för en positiv rekyl i nuläget. För att kompensera för det låga priset måste vi öka kapaciteten. Vi måste också säkerställa att våra kunder är nöjda genom att hålla jämn och hög kvalitet samt hög leveranssäkerhet.

LARS-ERIC AARO VD, LKAB

KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2014: 93,0%. Ack 2013: 89,9%.

93,0%

LEVERANSERMiljoner ton

Ack 2014

21,1

Totalt2013

Ack2013

20,7

25,5

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2013 ■ 2014

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar

LKAB bland Sveriges bästa arbetsgivare

”Det är möjligheternas bolag”MALMFÄLTEN. I konsultföretaget Universums årliga rankning blev LKAB vald till Sveriges femte bästa arbetsgivare bland stora företag. Med god marginal positionerar sig bolaget i topp i industrikategorin. Åse Juhlin, personalchef för LKAB:s dotter-bolag och staber, svarar:

Vad beror LKAB:s höga placering på?– Inom LKAB finns 250 olika be-fattningar och det skapar möjlig-heter för medarbetare att under sin karriär arbeta inom flera olika områden och länder. Detta i kom-bination med att LKAB satsar och har satsat mycket på innovation ger medarbetarna möjlighet till spännande utmaningar och det tror jag är de största förklaring-arna till en hög placering. Även vårt fokus på mångfaldsfrågorna med tydliga målsättningar tror jag har bidragit till detta. Jag tror också att det beror på att vi har en kultur där vi vill att alla ska vara med och bidra för att utveckla bo-laget!

Vad betyder den här utmärkelsen?– Det betyder stolthet. Medarbeta-ren kan känna ”jag arbetar på ett bolag som är bland de bästa” och det är stort. För LKAB betyder det också mycket – det hjälper oss att rekrytera nya människor och be-hålla befintliga, engagerade med-arbetare.

Varför hamnade LKAB bäst i industrikategorin?– Vi erbjuder många utvecklings-möjligheter och kontinuerlig kompetensutveckling. Jag skulle säga att vi generellt är generösa med kompetensutveckling och det tror jag är ett vinnande kon-cept. Vårt fokus på friskvård, hälsa och mångfald tror jag också bidrar.

Vad är utmärkande för LKAB?– Det här är möjligheternas bolag. Vi ligger i framkant när det kom-mer till innovation. Vi har medar-

betare från många olika länder. Jag tycker också att LKAB:s med-arbetare kännetecknas av stort ansvarstagande såväl i medgång som motgång.

LKAB är välkänt i Sverige men känner man till bolaget utomlands?– Jag skulle säga både ja och nej. Vi är en liten spelare på den stora världsmarknaden men de som

Åse Juhlin är personalchef för LKAB:s dotterbolag och staber och en av många stolta medarbetare. FOTO: DAVID HÖGNELID

känner till oss vet vilka vi är för vår kvalitet, säger Åse Juhlin.

I undersökningen angav 33 000 medarbetare, intervjuade av Uni-versum, hur de såg på sin arbets-givare på fyra områden; människ-or och kultur, rykte och image, ersättning och jobbegenskaper. De 70 högst placerade företagen är presenterade på Universums lista år 2014. FREDRIK BJÖRKENWALL

Universums årliga rankning är presenterad.

Vi är en liten

spelare på den stora

världs-marknaden

FLIXBOROUGH. LKAB Minerals firar 25 år som företag i år. Firandet resulterade i en ut-maning för personalen att ta sig jorden runt, 25 000 miles för att vara exakt. ”Mineral Solutions for Our World”, så lyder LKAB Mine-rals kundlöfte.

– Vi ville fira vårt 25-årsju-bileum genom att engagera

Utmaning som gick jorden runtalla medarbetare i en utma-ning som är direkt kopplat till vårt kundlöfte, strategi samt hälsa och välbefin-nande hos varje individ. Samtidigt ville vi göra skill-nad, säger David Högnelid, marknadschef.

Avståndet jorden runt är drygt 25 000 miles. Det resulterade i en utmaning,

Around the World Chal-lenge.

Tillsammans beslutade LKAB Minerals anställda att ta sig jorden runt genom att exempelvis cykla, sim-ma, promenera och springa 25 000 miles. För att klara detta behövde varje anställd i genomsnitt gå 69,4 miles eller 111,7 kilometer.

– Vi bestämde oss för att donera 1 euro per mile till välgörenhetsorganisatio-nen WaterAid. Med dessa medel kan WaterAid ge rent vatten och sanitet till 1 250 personer, säger David Högnelid.

Resultatet, 25 000 euro, har skänkts till WaterAid.

JOHANNA FOGMAN

Personal från LKAB Minerals kontor i Flixborough tog en promenad över Hum-berbron och tjänade in 5 miles per person. Från vänster: Emma Fullwood, Louise Lynam, Carol Harbon, Liz Clark, Hayley Tyas, Gemma Scott, Mark Fidell och Darren Wilson. FOTO: EMMA FULLWOOD

4 5LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

Det finns ingen konflikt mellan utvinning och återvinning av råvaror, vi behöver båda.ERIK WESTIN, NATURVÅRDSVERKET, PÅ GRUV- OCH MINERALINDUSTRINS BRANSCHFÖRENING SVEMINS HÖSTMÖTE 27 NOVEMBER.

Deformationer i östra Malmbergetföljs upp med utökade mätningarMALMBERGET. LKAB:s mätningar av deformationer i Malmberget visar att marken påverkats i delar av östra samhället. De uppmätta deformationer-na som kan kopplas till gruvan utvecklas långsamt och utgör inte någon fara för boende. LKAB fortsätter undersök-ningarna av berggrunden för att få en tydligare bild.

LKAB utför sedan 2009 mätningar av markdeformationer i Malm-berget. Totalt 228 mätplintar har installerats och avläses fyra gånger per år för att se om och hur marken påverkas. Eftersom det inte finns malm under östra Malmberget och eftersom den närmaste malmkroppen, Fabian, lutar bort från bebyggelsen har LKAB:s tidigare bedömning varit att marken i området inte skulle påverkas av gruvan, men mät-plintar har trots detta installerats även i östra Malmberget.

När LKAB nu analyserar längre mätserier i området kan man konstatera markrörelser mellan Fabiangropen och krosszonen vid Linnévägen. Deformationerna uppträder tydligast i närheten av själva krosszonen, som är bildad av naturen, men har noterats även närmare gropen. LKAB har sedan tidigare tagit på sig ansva-ret för att reparera de fastigheter som skadats på Linnévägen, och dessutom köpa dem från de husä-gare som så önskar.

Deformationerna har ökat sedan Fabianhålrummets takskiva öpp-nades i mars 2012, vilket tyder på att gruvbrytningen är orsaken. LKAB har låtit en extern expert-grupp med forskare från olika universitet granska mätresulta-ten, och även de har kommit till slutsatsen att det inte går att ute-sluta att gruvbrytningen orsakat markdeformationerna samt att fler undersökningar behövs.

– Utifrån de resultat vi har idag

påverkas inga fastigheter så att fler måste flytta, men vi vill för-stås ha mer kunskap om rörel-serna avstannar eller fortsätter, säger Dan Johansson, LKAB:s an-svarige för samhällsomvandling-ar i Malmberget.

Brytningen i Fabianmalmkrop-pen går inte in mot östra Malm-berget, och ingenstans pågår brytning under områden där människor bor eller vistas. LKAB har utökat mätningarna av defor-mationer i östra Malmberget för att få en ännu tydligare bild av eventuell påverkan från gruvan. Bland annat genomförs nu under-

Undersökningsborrningarna har börjat nedanför Norra Kungsallén i östra Malmberget och ska pågå minst ett par månader framåt. FOTO: MARITHA MOSSBERG

Så mäts markdeformationer:Undersökning av markdeformationer utförs genom GPS-mätningar på mätplintar som installerats. Miljövillkoret för markdeformationer som LKAB har i Kiruna anger hur mycket marken får töjas mellan två punkter och anges i promille, inte i centimeter för en enskild punkt. Gränsen tas fram genom att mäta föränd-ringen mellan mätpunkter. I Kiruna är miljövillkoret tre promille hori-sontellt och två promille vertikalt. Malmberget har ännu inget miljövillkor för markdeformationer.

Frågor och svar om deformationerna:

En ny era för UllspiranKIRUNA. Inom kort tas ett historiskt spadtag i samhällsomvandling-ens spår. Gård 2 och 4 avvecklas på bostadsområdet Ullspiran. Därmed tar en era slut medan en ny tar vid. – Området blir ett parkom-råde som kan nyttjas efter att bostadshusen avvecklats, säger Maria-Therése Edlert, projektle-dare på LKAB.

I början av 2015 påbörjas avveck-lingen av området Ullspiran. Först på tur står gård 2 och 4, därefter tar avvecklingen av gård 6, 8 och pann-centralen vid. I första hand kom-mer lägenheterna att tömmas på vitvaror, fönster, dörrar och annan inredning som förhoppningsvis får nya ägare genom en gårdsförsälj-ning.

– Vi kommer att försöka återan-vända och ta tillvara så mycket som möjligt. Eftersom vi anlägger gabio-ner som en del av den konstnärliga gestaltningen i parken kommer omkring 96 procent av allt riv-ningsmaterial att återanvändas, sä-ger Maria-Therése Edlert.

Området Ullspiran ingår i det som omfattar Gruvstadsparken 1 vilket innebär att området avvecklas för att utvecklas till ett parkområde. Tillsammans med Kiruna kommun har LKAB kommit överrens om att anlägga en gruvstadspark vars syfte är att skapa ett mervärde för bo-ende och besökare under samhälls-omvandlingsprocessen. Eftersom det dröjer innan markpåverkan uppträder kan området fortfarande vara tillgänglig för allmänheten.

– Enligt nuvarande prognos kom-mer man att kunna nyttja parken fram till 2018, säger Maria-Therése Edlert.

Som en del i processen anläggs parkområdet parallellt med avveck-lingen. Därför kommer gatubelys-ning, vägar, lekpark med mera att lämnas kvar. Däremot får de befint-liga garagelängorna en ny adress.

– Fem garagelängor kommer att flyttas till jägarskoleområdet under sommaren, säger Maria-Therése Ed-lert.

Dessutom tillkommer en dirtbi-ke-bana i parken. Det sker i sam-band med nästa avvecklingsetapp med start 2017. Avvecklingen av gård 2 och 4 beräknas vara avslutad under hösten 2015.

JOSEFINE EJEMALM

Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB, arbetar med avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM

Ullspiran lever kvar – trots avveckling KIRUNA. Bostadsområdet Ullspiran lever vidare genom intelligent och innovativ gestaltning. Parkbesökare kan med andra ord uppleva det förgångna i ny tappning.

När man avvecklar ett bostadsområde är det oftast för att bygga nytt på samma plats.

I Kirunas fall råder däremot det motsatta. I början av 2015, när gård 2 och 4 på bo-stadsområdet Ullspiran avvecklas, återvinns rivningsmaterialet för att framställas i ny tappning. Det handlar om gabioner, stålbu-rar i olika storlekar, som fylls med kultur och minnen från Ullspiran.

– Gabionerna kommer att gestalta hus-grunderna och lägenheterna på ett konst-närligt sätt. De fylls med sten och betong från bostadshusen, säger Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB.

Arbetet med gabionerna kommer att på-börjas parallellt med avvecklingen. På så sätt koncentreras allt arbete till avvecklingsom-rådet. Miljömedvetenhet präglar hela projek-tet då stora delar av rivningsmaterialet, från betong till trämaterial, tas till vara.

– Så långt det är möjligt kommer vi att försöka återvinna allt från fönster till vitva-ror, säger Maria-Therése Edlert.

Gabionerna är således representativa för en miljömedveten avveckling av ett bostads-område.

– Sten, tegel och betong är inget miljöfar-ligt material. Så småningom, när gabioner-na hamnar innanför stängslet, kan naturen ta hand om rivningsmaterialet, säger Maria-Therése Edlert.

Det är konstnärer, på uppdrag av Kiruna kommun och Statens konstråd, som kläckt den innovativa idén med gabioner. Konst-närerna anlitades för att finna en lösning på hur en stad i förvandling blir attraktiv. Bland 70 tävlande valdes en grupp om fem personer ut.

JOSEFINE EJEMALM

INNOVATIV ÅTERVINNING: Rivningsmaterial från Ullspirans gård 2 och 4 bevaras i form av gabioner. FOTO: HÅKAN YLVIN

sökningsborrning för att öka för-ståelsen om hur deformationerna kan utvecklas.

– Borrningarna kommer att pågå minst två och en halv månad, vi borrar till att börja med 20 hål på mellan 50 och 350 meters längd för att öka kunskapen om kros-szonen, säger Tomas Savilahti, förste forskningsingenjör inom bergmekanik på LKAB.

LKAB har informerat de boende i östra Malmberget och Gällivare kommun om de nya mätresul-taten.

ANDERS LINDBERG

Dan Johansson.

Tomas Savilahti.

Fakta

Vad innebär detta?– Vi kan se indikationer på att gruvan har orsakat deformationer i östra Malm-berget, mellan Fabiangropen och krosszonen. Rörelserna har ökat sedan Fabiangropen öppnade sig, vilket tyder på att gruvan orsakat deforma-tionerna. Nu vill vi mäta och analysera mera. Inget tyder på hastiga förändringar eller risker för boende i området.

Måste större områden töm-mas på fastigheter?– Inte utifrån de resultat vi har idag. LKAB har en policy om att ge besked om flytt med minst fem års framför-hållning.

Varför har LKAB inte sett detta tidigare?– Vi har inte haft de mätse-rier som visar trenden på deformationerna. Vi har undersökt krosszonen vid

Linnévägen med alla metoder som funnits tillgängliga och vi har installerat mätplintar i hela området, men det är just resultat över tid som har gett oss ny information.

Hur stort område har LKAB uppmätt deformationer i?– Den största töjningen är uppmätt runt Linnévägen och är troligen en konsekvens av den naturligt förekommande krosszonen. Det finns även

rörelser väster om krosszo-nen, men där är töjningen av marken liten. I andra om-råden, som centrala Malm-berget, finns det inte några markdeformationer.

Kommer deformationerna att fortsätta?– Det är det vi vill ta reda på genom att fortsätta mät-ningarna. Det är bara genom längre mätserier och större kunskap om berggrunden

man kan se det, eftersom förändringarna sker långsamt och är relativt små.

Kan östra Malmberget finnas kvar i framtiden?– Det hoppas vi verkligen, eftersom det inte finns någon malm under bostäderna. Vi vill ta reda på om deforma-tionerna vi nu sett avstannar, eftersom brytningen inte går mot östra Malmberget.

KIRUNA. Elever från Hjalmar Lundbohmsskolan som läser estetprogrammet årskurs tre ska designa vinterlekparken inför Snöfestivalen 2015. Aktiviteten är ett skolprojekt i samarbete med Icehotel och Attraktivare Kiruna.

I veckan inleddes planeringen tillsammans med designduon

Kalle Ekeroth och Christian Strömqvist, som båda har en masterutbildning i ”Child Culture Design”. De ska leda projektet och bland annat utbilda eleverna i snöskulpte-ringstekniker och arrangera lekar i snön. Duon kommer även hålla en föreläs ning och en praktisk workshop.

– Konceptet för parken är

förhoppningsvis något som får leva vidare framöver. Vår förhoppning är att detta är något som ska växa, utveck-las och bli bättre, säger Kalle Ekeroth.

Vinterlekparken i centrala Kiruna ska vara en lekplats i naturlig miljö som inramas och syn liggörs mot parkering-

en, korsningen och Hjalmar Lund bohmsvägen. Lekplatsen skall locka till utomhusvistel-se, rörelse och sociala lekar, tillgänglig för alla.

– Det här är ett exempel på framgångsrik samverkan för att skapa ett attraktivt samhälle i förändring, där vi alla blir vinnare, säger Niclas Svanelöv, LKAB.

Initiativet kommer från aktörerna som arbetar med projektet Attraktivare Kiruna, det vill säga kommunen, Kiruna Bostäder, Tekniska Verken, LKAB och LKAB Fast-igheter. Snöfestivalen äger rum den 22-25 januari 2015.

ERIKA LINDBLAD

Skolelever designar vinterlekpark i Kiruna

4 mil långt är Attraktivare Kirunaloppet som anordnas den 10 januari. 10 miljarder kronor

investeras i dagbrotten i Svappavaarafältet.

6 7NYHETER LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

”Tuollatornen” vid gamla gruvan blir troligtvis kvarKIRUNA. De så kallade "Tuollator-nen", gruvlavarna vid gamla gruvan i Tuollavaara påverkas troligen inte av nya centrum. – Det är många som undrat, säger Pia Lindholm, avdelningschef för samhällsomvandlingen i Kiruna.

Det var redan på tidigt 1980-tal som bolaget sålde marken där den kortare, fyrkantiga gruvlaven står till Kiruna kommun. Själva laven i sig överläts dock inte och idag står bägge lavarna i LKAB:s ägo.

– Det är många som undrat vad som ska hända med tornen. Vi har under-sökt olika möjligheter och i dagsläget är inriktningen att de ska stå kvar , säger Pia Lindholm.

Det har tidigare funnits många vi-sioner kring lavarna varav en varit att riva tornen och då främst på grund av underhållskostnaderna.

– Både länsstyrelsen och kom-munen önskade se dom kvar och vi skulle även vara öppna för att kommunen tog över dem, säger Pia Lindholm, och tillägger:

– Stannar dem i LKAB:s ägo har vi dock ingen annan avsikt än att be-hålla dem som de landmärken de är.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Pia Lindholm. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

MALMBERGET. Högst upp på Johannesområdet bor Björn Hansson. Han vill bo kvar där så länge det är möjligt. De närmaste åren kommer området att påverkas av LKAB:s gruvbrytning och han måste flytta. – Jag vill bo så jag bara kan öppna dörren och släppa ut min hund, Cookie, för en morgonrunda, säger han.

Utsikten är vidunderlig, ned-anför breder Malmberget, Gäl-livare och hela nejden ut sig, långt bortanför syns Aitikgru-van. Hit flyttade Björn för om-kring tio år sedan.

– Här trivs jag så bra. Trod-de aldrig det när jag flyttade från Nilivaara. Mina grannar är toppenbra. Jag är tyst och grannarna är tysta.

Han häller upp kaffe i mug-garna på köksbordet. Det dun-sar till i fönsterrutan då och då. Det är småfåglarna som hackar i talgbiten som hänger utanför.

”Så här vill jag bo”

LKAB äger två kvarter i nya centrumKIRUNA. Under oktober skickade Kiruna kommun inbjudan till mark-anvisning i den nya stadskärnan. Det innebär att intresserade investerare och byggherrar är fria att skicka in presentationer på tänkta projekt efter de byggnadsprinciper som råder. LKAB äger två av tio kvarter som markanvisningen omfattar.

– Vi strävar efter flexibilitet i våra illustrationer för att bemöta det behov som kan uppstå när vi närmar oss befintliga stadskärnan. Det ska pågå en aktivitet kring dessa kvarter varför ambitionen är en funktions-blandning, både affärer, kontor och bostäder, säger Nina Eliasson, strate-gisk planerare på LKAB:s samhällsom-vandlingsenhet.

FREDRIK BJÖRKENWALL

SVAPPAVAARA. I en virtuell värld, likt ett tv-spel, ska nya truckfö-rare utbildas till Mertainen. Den virtuella världen, en nyin-köpt simulator, är nu på väg till Svappavaara.– När du sätter dig i hytten är det som att köra truck på riktigt i gruvan. Layouten är uppbyggd med bilder från Mertainen. Det är så nära verkligheten som möjligt,

säger Patrik Kansa, sektionschef för nya gruvor hos LKAB Berg & Betong.

Samtliga förare, så väl nya som mer erfarna, kommer att genomgå utbildningen.

– De kommer bland annat att få lära sig att köra bränsleeko-nomiskt, att ta ut svängradien och hur de ska hantera ett larm i maskinen, säger Patrik Kansa.

Utbildningen blir en trygghet för truckförarna, men är också viktig ur ett säkerhetsperspektiv.

– När gruvorna är i full drift kommer det att vara cirka 70 förare i Mertainen, och lika många i Leveäniemi. Det är viktigt att de känner sig väl förberedda inför hanteringen av de tunga maski-nerna, säger Patrik Kansa.

JOHANNA FOGMAN

Tv-spelsvärld för nya truckförare

– Rådjuren kommer hit allt som oftast. Jag matar dem och i går var jag och fick äpplen från en affär. Men i natt har de inte varit här.

Huset, från början av förra seklet, inrymmer fem lägen-heter. Två hyresgäster har flyt-tat till annat boende i förtid. Björn vill bo kvar så länge det är möjligt.

– Vart ska vi ta vägen? Vad har LKAB för ansvar för oss? Just nu är det enda bekymret i mitt liv. Vart ska jag och Coo-kie flytta, undrar han.

Björn är öppen för nya ut-maningar. Men han återkom-mer till det viktigaste i hans liv just nu. Att kunna leva och bo nära skogen och ha möjlig-het att låta Cookie få sin mor-gonrunda medan kaffet blir klart.

I slutet av 1960-talet kom Björn från Västergötland till Lappland och ville ha sitt hem långt bort från stress och jäkt. Efter många hektiska år som

Björn Hansson vill kunna släppa ut Cookie på hennes morgonrunda. FOTO: MARITHA MOSSBERG

”Vart ska vi ta vägen, jag och Cookie”, undrar Björn Hansson.

lärare och bonde i Nilivaara, sex mil från Gällivare, flyt-tade han till Spanien där han jobbade med att sälja hus.

– Jag hade aldrig sålt hus för-ut. Men det fungerade riktigt bra, säger han. Solen som lyser in på köks-bordet skuggas av en ofant-ligt stor grön krukväxt som nästan täcker fönsterrutan. På kökssoffan hänger hörsel-kåporna som han använder under jakten. Björn lovordar LKAB Fastigheter som ansva-rar för skötseln av bostäderna.

– De är fantastiska. Jag behö-ver bara andas om att något måste åtgärdas så fixas det. Det är snyggt och prydligt runt husen. Här är det så vackert, särskilt på sommaren. Så här vill jag bo, men jag är orolig för framtiden. Var ska vi bo, jag och Cookie, säger han och stryker henne varligt längs halsen.

MARITHA MOSSBERG

Här trivs jag så bra.

Trodde aldrig det

när jag flyt-tade från Nilivaara.

KIRUNA. LKAB:s gamla betong-station, lokaliserad i anslut-ning till Kirunas nya centrum, har avvecklats och nu pågår saneringsarbete i ett område på 1,6 hektar.

Sanering måste ske på grund av att det ska vara tillåtet att bygga nytt i framtiden. Marken kommer bland annat

Sanering av gamla betongstationen användas till affärslokaler, kontor och bostäder i Kirunas nya centrum. Eftersom det är en betongstation som legat på platsen i flera år hade LKAB kännedom om att det skulle förekomma föroreningar i marken. Vid saneringsarbetet upptäcktes olja, vilket inte är ovanligt då man sanerar gamla industritomter. LKAB fortsät-

ter saneringsarbetet och vidtar åtgärder.

I byggnaden har LKAB Berg & Betong tidigare bedrivit sin verksamhet med att blanda betong sedan 60-talet. Riv-nings- och saneringsarbetet påbörjades i slutet av oktober och planeras vara klart vid årsskiftet.

ERIKA LINDBLAD

Björn Hansson

FAMILJER

SOM FLYTTAR

DEL 4:

i Malmberget

”Här trivs vi”, säger Björn Hansson.

Björn Hansson vill bo kvar så länge det är möjligt.

Vilket ansvar har LKAB?– LKAB sätter inte någon på bar backe. Vi har ett ansvar för våra hyresgäster. Samhällsomvandlingen har pågått länge och vi har en god framförhållning. Ingen tvingas in i ett annat boende. Samhällsomvandling-en pågår under en lång tid. Alla ska inte flytta samtidigt och därför har vi

och kommunen möjlighet att genom framsynt planering få igång bostads-byggande i god tid så att bostadsbrist inte uppstår akut.

Vart ska människor flytta? – Vi har byggt bostäder och kommer att bygga fler som ersättning för vårt bostadsbestånd som försvinner. Där

kommer berörda att erbjudas förtur. Genom att erbjuda nya bostäder startas en flyttkedja. Det finns många som vill flytta in i nyproducerade hus, och de kommer att lämna även äldre lediga boenden efter sig, med lägre hyresnivåer. På det sättet breddas utbudet av både gammalt och nytt.

Varför subventioneras inte hyrorna?– Det är viktigt att alla nybyggna-tioner byggs enligt spelregler som gäller för alla. En utveckling där LKAB subventionerar hyror skulle ta död på den kommersiella marknaden och motverka LKAB:s önskan att fler bostäder skapas av andra aktörer.

Frågor och svar: Samhällsomvandling

Den gamla betongstationen i Kiruna har avvecklats.

8 9

REPORTAGELKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

1 200 1 200 personer har anmält intresse att jobba i LKAB:s nya gruvor i Svappavaara.

Brytningen i Mertainen startar om ett drygt år. Kring berget blåser dock förändringar-nas vindar med ett anläggningsarbete utan uppehåll.

Cirka 300 meter från väg E10 kommer Mertainens dagbrottskant ligga. På berget, under upp till

femton meter jord- och moränla-ger, ligger bergets svarta magne-tit som ska bidra till att ta LKAB från 26 miljoner ton färdiga pro-dukter per år till 37 miljoner ton. Att gruvan ska börja producera storskaligt första kvartalet 2016 efter över fem decenniers vila var en främmande tanke för bara ett tiotal år sedan.

– Järnmalmsmarknaden har förändrats i grunden sedan Kinas

behov började eskalera i mitten av 2000-talet, säger Jan-Ivan Jo-hansson, tillväxtprojektchef.

Anläggningsarbetena inkluderar att skjuta bort gråberg för vägbyg-gen och markbereda dagbrottet, jordavrymning, avverkning av skog, montage av maskiner och mycket mer.

– Det har gått strålande bra hit-tills. Vi ligger ett steg före just nu. En stor utmaning har legat i att anlägga rejäla vägar för att trans-portera sig till olika platser på området, säger Emil Olsson.

Efterfrågan på järnmalm i värl-den är fortsatt god men priserna har de senaste kvartalen hastigt sjunkit, mycket på grund av de stora produktionsökningar bran-schens storbolag i utlandet ge-nomfört. LKAB strävar därför ef-ter att öka produktionen med 35 procent med en kraftig kostnads-sänkning per producerat ton som vinst.

– Att skyndsamt påbörja bryt-ning i Mertainen och Leveäniemi är mycket viktigt då det kommer vara utslagsgivande för våra kost-nader, säger Jan-Ivan Johansson.

Mertainen kommer initialt få en produktionstakt om cirka tio mil-joner ton årligen med ett miljö-tillstånd som medger upp till 15 miljoner ton. Gruvan är, tillsam-mans med Leveäniemi dagbrott, Europas för närvarande största

järnmalmsprojekt. Trots det är det en mindre gruva ur ett globalt perspektiv där dagbrott i Austra-lien, Brasilien och Sydafrika har produktionstakter om 50 miljo-ner ton järnmalm per år och i vis-sa fall ända upp till 100 miljoner ton per år.

Linda Dahlström, miljöchef på LKAB, förklarar att Mertainen är en gruva som ger förhållandevis små ingrepp på omkringliggande natur.

– Designen av denna gruva är gjord för att minimera påverkans-områdets utbredning. Dessutom ersätter vi för intrånget vi gör ge-nom att bland annat kompensera för förlorade naturvärden i ett annat område. Därför blir miljö-påverkan starkt begränsad, säger Linda Dahlström.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Järnmalms-marknaden

har för-ändrats i grunden

I lådorna ligger en sändning från tyska stålbolaget Thys-senKrupp innehållande diverse maskinkomponenter. Före-taget är i sin tur en av LKAB:s kunder. ”Man skulle skämt-samt kunna säga att malmen har hittat hem igen”, säger Peder Nensén.

För att tillreda dagbrottet behöver skog avverkas, totalt cirka 600 hektar. De berörda skogsskiftena är köpta av LKAB och en del skog tas till vara för att placeras ut som biotopåter-ställning på baksidan av berget i ett kompensationsområde.

Delarna till den framtida pri-märkrossen levererades nyligen till området. Malmen kommer krossas, siktas och magnetse-pareras på plats i Mertainen innan den fraktas till Svappa-vaara på lastbilar om 90 ton.

En Volvo-dumper kör cirka 40 ton sidoberg till anläggningsarbe-tet. Maskinerna som idag tjänstgör vid Mertainen är temporära gäster på området. När gruvan når produktion kommer bland andra Caterpillar 793 trafikera vägarna här. Med en nettoeffekt om över 1 700 kilowatt och totallängd om nära 13 meter är den inte bara stark utan även en av världens största truckar.

Från gruvan och sidobergsupp-laget leds vatten till sedimen-tationsbassängerna. I dessa får man ner partikelhalterna innan vattnet förs ut till recipienten. Sedimentationsbassängerna har olje- och slamavskiljare och kommer användas under hela gruvans livslängd.Mertainen – tillväxtmotor under konstruktion

Cirka 500 000 ton anläggningsberg är brutet hittills. Det är drygt hälften av vad som kommer plockas ur innan produktionen sätts igång i Mertainen. Godset åker igenom den röda käftkrossen för att bli tjugocentimetersstora bitar och används senare i vägbyggen på området. ”Vi återanvänder allt för att hushålla med både naturens och bolagets resurser”, säger Emil Olsson, projektledare. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

En grupp nyckelpersoner i Mertainen-projektet, från vänster Peder Nensén, sektionschef, Evald Kos-teniemi, projektledare, Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef och Emil Olsson, projektledare.

Jan-Ivan Johansson.

Mineral (magnetit): Rikmalm 52% järnhalt, rik malmbreccia 35-52% järnhalt, fattig malmbreccia 20-36% järnhalt.Känd reserv: 157 miljoner ton, 20-36% järnhalt.Produktionsstart: Q1 2016.Brytningstakt: Initialt 10 miljoner ton/år (ger 6 miljoner ton koncentrat).Verksamhet: Brytning, krossning, siktning, magnetseparering på plats. Vägtransport till Svappavaara för anrik-ning och pelletisering. Vidare transport till Narviks hamn på järnväg.Geografi: 1,5 mil nordväst om Svap-pavaara.Brytningshistorik: Provbrytning om 400 000 ton åren 1956-1958 (Norrbot-tens Järnverk AB) samt 380 000 ton år 2012 (LKAB).

Fakta Mertainen:

Truckverkstaden är under byggnation i skrivande stund. Den kommer rymma service för grävmaskin, tipptruck, dumper och andra fordon verksamma i området.

Det har skapats 2 500 nya jobb i svenska gruvor sen 2010, en ökning med 25 procent. PER AHL, VD PÅ SVEMIN, PÅ GRUV- OCH MINERALINDUSTRINS BRANSCHFÖRENING SVEMINS HÖSTMÖTE 27 NOVEMBER.

10 11NYHETER LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

Enkät: Vad tycker du om LKAB:s nya hållbarhetskrav?

Peter Thornéus, ägare av Personal-bolaget i Kiruna AB:– Inga konstigheter, det här är något vi efterlever redan nu. Jag tycker det är bra med LKAB:s krav, de hjälper små företag att förbättra sig, vi har tidigare fått stöd av LKAB för att upprätta vissa styrdokument.

SVAPPAVAARA. Specialtränade dolhundar har sökt igenom Leveäniemi dagbrott i jakt på odetonerat sprängämne. Sökarbetet resulterade i fynd av sprängemulsion från tiden före 1983.

Vid sprängningsarbeten i dagbrott finns det en risk att odetonerat sprängämne,

Specialtränade dolhundar i Leveäniemi en så kallad dola, kan finnas kvar i arbetsområdet. Spräng-ämnet kan sedan detonera genom mekanisk påverkan vid grävning eller borrning.

När verksamheten i Leveä-niemi lades i malpåse 1983 bedömdes risken stor för förekomst av dolor som blivit kvarlämnade. Därför har

LKAB Berg & Betong anlitat specialtränade dolhundar med förare från Hundpro-fil AB. En demonstration med utplacerad dynamit anordnades där sökekipaget visade 100-procentig förmåga. Senare, i ”skarpt” sökarbete i det aktuella sökområdet i dagbrottet, markerade hun-den vid två platser varav den

ena platsen visade sig inne-hålla sprängemulsion från tiden före 1983.

LKAB Berg & Betong kom-mer att använda dolhun-dar igen inför kommande bergrensningar och borrning-ar i Leveäniemi dagbrott.

JOHANNA FOGMANKerstin Viippola med dolhund. FOTO: PETER POPPER

Lars-Eric Aaro började föreläsningen med att informera leverantörer om LKAB:s strategi samt påvisa leverantörernas möjligheter med samarbete. FOTO: ANDERS LINDBERG

Efteråt bjöd LKAB:s inköpsavdelning in alla leverantörer till mingel så att de skulle få en möjlighet att träffa inköparna.

LKAB ställer nya hållbarhetskrav på sina externa leverantörerMALMFÄLTEN. LKAB vill bli ledande inom hållbara inköp och har pre-senterat nya baskrav för leveran-törerna vid träffar i Kiruna och Malmberget. Viktigast är att leverantörerna delar LKAB:s värderingar om af-färsintegritet och hållbarhet.

– Vi styr inte priset på järnmalm, därför måste vi styra våra egna kost-nader. Volymen vi kan producera är prio nummer ett. Då måste vi få bort störningarna i processerna, det vill vi ha leverantörernas hjälp med, sa Lars-Eric Aaro, LKAB:s vd och kon-cernchef.

Magnus Johansson - Jänkänpää, ut-vecklare och inköpare på LKAB:s in-köpsavdelning, introducerade baskra-ven som behandlar åtta områden som exempelvis förbud mot barnarbete, säkerställandet av lagkrav och olycks-fallsförsäkring, affärsetik, med mera.

– Denna kravställning är inte unik för LKAB, många andra internatio-nella företag baserar sin kravställ-ning på samma referenser som LKAB använt sig av, sa Magnus Johansson - Jänkänpää.

LKAB kommer fortsättningsvis bara att göra affärer med leverantö-rer som uppfyller samtliga baskrav för leverantör. Nya avtal kommer

bara att tecknas med leverantörer som intygat att de uppfyller detta.

– Det här är ett viktigt steg för oss för att utveckla verksamheten, redu-cera risker och stärka både leveran-törens och LKAB:s varumärken, sa Magnus Johansson - Jänkänpää.

– LKAB ser baskraven som ett mycket viktigt led i den fortsatta utvecklingen av en ansvarstagande och konkurrenskraftig leverantörs-bas för LKAB. Jag räknar därför med ert fulla stöd vid implementeringen,

sa Tage Lundin, inköpsdirektör på LKAB.

LKAB bjöd in nuvarande och po-tentiella leverantörer till inköpsda-garna, den 13 november i Kiruna och den 14 november i Malmberget.

Baskraven baseras på FN:s Global Compacts tio principer, UNICEFs ”Childrens Rights and Business Principles,” OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

HOLLY NELSON

Annica Winkvist, Säljchef Division Nordväst , Stena Recycling AB: – Jag tycker att det är ett logiskt och klokt steg. Jag tycker att det är bra att de ställer de här kraven på alla leverantörer. Vi sitter nu i en upphandling och det blir väldigt tydligt. På Stena har vi jobbat med dom här delarna sedan några år tillbaka.

Patrik Brandell, försäljningsingenjör, ABB:– Jättebra, vi har själva liknande program på ABB, så det här blir inget problem för oss att leva upp till.

Peter Strand, vd, Kompetenslaget AB:– LKAB:s hållbarhetskrav är grymma – de är jättebra. Det är jätteviktig för verksamheten att de ser över även alla leverantörsled så att vi håller våra krav och ser till att det inte bli nån form av skador i verksamheten eller på människor.

MALMBERGET. En flytt av LKAB:s industristaket på Kilen tidigareläggs. Anled-ningen är att brytning börjar på större djup i malmkrop-pen Parta. På Johannesområdet i västra delen av Malmberget senare-läggs flytten av industristake-tet. Det innebär att flera bygg-nader, de flesta med bostäder, kommer att finnas kvar ett år

Nordöstra länken

Sydöstra länken

VITÅFORS INDUSTRIOMRÅDE

2017

2018

2022–2027

20

24

20142019

2017–2021

Dagens brytnings-områden

Staket

Planeradestaket

Välkommaskolan

Begravningsplats

Folkets Hus Nordan

Kyrkan

LKAB:s informa-tionskontor

KILEN

ELEVHEMSOMRÅDET

TALLBACKA

ORMKULLENMALMSTA

BOLAGSOMRÅDET

KILEN

ELEVHEMSOMRÅDET

TALLBACKA

ORMKULLENMALMSTA

BOLAGSOMRÅDET

CENTRUMCENTRUM

500 m

Luleå

Kiruna

Malmberget

Kaptens-gropen Fabian-

gropen

SGB

Nya Malmstaskolan

ÖSTRA OMRÅDET

MALMBERGET

Förändringar av industristaket i Malmberget

Platser där förändringar i staketplanen skett är inringat på kartan.

längre, fram till 2018. Produk-tionen på större djup i malm-kroppen Printzsköld har kom-mit igång senare än beräknat och därför kan området vara orört längre. LKAB har tidi-gare fattat ett principbeslut att inte bryta malm där männ-iskor bor eller vistas. Det är skälet till att industriområdet stängslas in.

MARITHA MOSSBERG Malmberget. FOTO: FREDRIC ALM

Samarbete ska öka taktenMALMBERGET. En gemensam huvudtids-plan växer fram för samhällsomvand-lingen i Malmberget. Det är Gällivare kommun och LKAB som har ett inten-sivt samarbete med att ta fram plane-ringen för utveckling och avveckling.

– Det är oerhört viktigt att vi har en ge-mensam tidshorisont i vårt arbete, säger Ulf Hedman, chef för samhällsbyggnads-förvaltningen på Gällivare kommun.

– Utveckling ska ske före avveckling så att medborgarna har någonstans att flytta. Det är viktigt, säger Dan Johans-son, LKAB:s verksamhetschef för sam-hällsomvandlingen i Malmberget.

Tidsplaner ritas in för att alla inblan-dade lätt ska få en god överblick över de olika projekten, aktiviteterna och planerna.

– Det är en grov grundstruktur som arbetas fram nu, säger Ulf Hedman.

Hur kommer medborgarna att märka av det här arbetet?– Det visar på att vi har en samsyn i frå-gorna om samhällsomvandlingen, säger Ulf Hedman.

– Takten i samhällsomvandlingen kom-mer att öka, säger Dan Johansson.

En av frågorna är ett gemensamt ut-vecklingsprojekt för Repisvaara, området nedanför Dundret.

– En process har ett långt förarbete. Vi måste få kontroll så vi gör saker i rätt tid, säger Dan Johansson.

– Det tar i regel två och ett halvt år till tre år innan spaden kan sättas i jorden. Ett gediget förarbete krävs. Här är tids-planen viktig, säger Ulf Hedman.

Huvudtidsplanen är planerad att vara klar att användas i början av nästa år. Den är tänkt att styra och kontrollera hela samhällsomvandlingen och ska vara ett levande dokument med god överblick över samtliga projekt.

– Nu har vi planerat färdigt. Det är dags att bygga nu, säger Ulf Hedman.

Samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB tecknades i april 2012. Avtalet överklagades till flera instanser men i maj i år vann avtalet laga kraft. Samarbetsavtalet är ett grundavtal och kommer att följas av flera genomför-andeavtal för de olika utvecklings- och avvecklingsetapperna.

MARITHA MOSSBERG

Dan Johansson, verksamhetschef på sam-hällsomvandlingen i Malmberget på LKAB och Ulf Hedman chef för samhällsbygg-nadsförvaltningen på Gällivare kommun. FOTO: MARITHA MOSSBERG

12 13GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

Gillar: Att kunna erbjuda jobb till människor och få se dem växa.

Gillar inte: Attityden ”vad spelar det för roll vad jag gör?”

För några år sedan, en blåsig vårvinter-dag, satt jag i en vindsäck på toppen av Akka efter en tuff tur med skidor uppför glaciärer och bergskammar. Jag gillar känslan av att vara liten inför naturen. Att inte lämna mer efter mig än skid-

spåret som snart drevat igen.Samma drivkraft fanns när jag i somras tog initia-

tiv till att städa plast i en sjö. Att göra själv och att sopa undan spår. Jag hade sett mycket skräp utmed stränderna i Tavelsjön där vi bor. Hur mycket kunde det egentligen finnas?

Jag ordnade sommarjobb åt två 15-åringar. Varje solig julidag fyllde de båda ungdomarna en båt med plastpåsar, rep, dunkar och annat skräp som blåst ut över sjön från hus och vägar eller som helt en-kelt kastats i sjön. Efter tio dagars arbete hade vi samlat ihop och sor-terat mer än 400 kg skräp från 6 km av Tavelsjöns stränder. Varje insamlad plastpåse och fiskelina innebär en risk mindre för att sjöns gäddor, storlommar och uttrar dör av att svälja fel käk.

Fjällvidder, sjöar, vidsträckta skogar och myrar. Naturen är viktig för att jag ska må bra. Men jag vet också att det ytterst är naturen som förser mig och oss alla på jorden med mat och annat livsnöd-vändigt. Vi är helt beroende av leveranserna från ekosystemen.

Därför blir det problem för oss när ekosystemen inte längre levererar som de alltid gjort. Landska-pet har gått igenom en storskalig omvandling från mångfald till fiberfabrik, städer och infrastruktur. Det gör att insekternas pollinering av våra grödor nu börjar gå dåligt. Och Östersjön har i stort sett

Naturen kan skyddas på flera sättslutat leverera mat till oss. Vad sker härnäst om vi inte börjar ta hand om våra ekosystem?

Jag tror att nästa stora miljöfråga är förlusterna av djur, natur och växter. Det som kallas biologisk mångfald. Tänk om alla pollinatörer försvinner, då skulle till och med klimatet bli en liten fråga i jämförelse!

Därför är jag glad att det finns många sätt att hindra förlusterna av natur. Att undvika skada och förstörelse är det första. Nästa är att återställa och skapa biologisk mångfald i exploateringarnas spår. Inom mitt företag hjälper vi olika företag att kom-pensera för den natur som kommer att gå till spillo när de planerar omvandla natur till vägar, indu-striområden eller gruvor. Ekologisk kompensation innebär att skydda och förbättra lika mycket natur som den som förstörs.

Jag tror på att vi människor har förmågan att för-ändra. Ibland har jag själv försökt påverka besluts-fattare inom politik och myndighetsvärld. Men det går långsamt. Därför gläder det mig att se kraften och viljan till förändring bland företagen. Här är beslutsvägarna korta. En enskild människa kan verkligen göra skillnad. Tänk om alla företag som har naturen någonstans i botten av sin värdekedja skulle säga: ”Vår verksamhet innebär att vi förstör natur. Det är ett problem. Men vi ska göra något bra av det – vi ska ge tillbaka minst lika mycket”.

Om några månader kacklar riporna i videt ned-anför Akka. Och lövsångaren sjunger i björkarna i Gruvstadsparken i Kiruna efter sin långa resa från södra Afrika. Ju fler vi är som bryr oss om och fas-cineras av olika djur och växter, desto rikare liv får både vi själva och våra barn och barnbarn.

Naturen är viktig för att jag

ska må bra

Anders EnetjärnFriluftsälskare med fru och fyra barn. Vd för Enetjärn Natur, konsultföretag som bl.a. hjälpt LKAB med ekologisk kompensation vid Mertainen. Bor i Tavel-sjö. Åker långfärdsskridskor och paddlar kajak från tomten. Älskar Norrbottens och Västerbottens inland. Ser fram mot att åka långloppet Marcialonga. Borde sova i tält oftare.x

LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

©Bulls 468.

Prick till prickVarför ser Musse och fiskarna så förvånade ut. Rita frånprick till prick mellan 1 och 77 och A till T så får du se!

HULLEROMBULLER: 21 PUSSEL: bit 1.

LABYRINTBörja på den röda punkten, kan du hitta denrätta vägen till Musse´s huvud?

huller om bullerHur många cdomslag kandu se i dennahögen?

lösningar :

PUSSELHär finns en pusselbitför mycket för att sättaihop tv:n. Vilken?

© Disney/Distributed by Bulls

av brytning och samhällsbyggeLKAB. Nästa år har det gått 125 år sedan LKAB grundades, och jubileet ska firas grundligt. – Vi planerar att fira på flera sätt och framförallt vill vi göra det tillsammans med samhäl-lena där vi verkar, säger Ingela Hjalmarsson, jubileumsgeneral.

18 december 1890 hölls det kon-stituerande styrelsemötet som blev starten till Luossavaara Kii-runavaara aktiebolag. Man behö-ver dock inte vänta ända till det datumet 2015 för att vara med och fira.

– Vi planerar som bäst för aktivi-teter under hela året. Temat för firandet är hur LKAB:s utveckling har gått hand i hand med samhäl-lenas utveckling på våra verksam-hetsorter. LKAB hade inte fun-nits och varit så framgångsrikt utan samhällena, och det vill vi uppmärksamma, säger Ingela Hjalmarsson, avdelningschef för event, sponsring och gästmot-tagande samt projektledare för 125-årsfirandet.

Så hur ska firandet gå till då?– Jag tänker inte avslöja några de-taljer! Men okej, vi ska ge ut en bok om LKAB:s första 125 år, och vi ska arrangera firande på våra orter som alla är välkomna till. Dessutom inträffar flera andra jubileer under 2015. Exempelvis är det 100 år sedan Malmbanan började elektrifieras, 105 år sedan LKAB:s fastighetsbolag grundades och 50 år sedan vår verksamhet i Svappavaara startade, säger Ing-ela Hjalmarsson.

ANDERS LINDBERG

125 år

Ingela Hjalmarsson, jubileums-general. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Bandymatch på sjön Luossajärvi i Kiruna på 1930-talet.

Första fartyget lämnar Narviks hamn med LKAB-malm, år 1903.

14 LKAB FRAMTID NR 6 • 2014 15LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

JUST NU

forntid Rävjägarklubb framtid Det händer i Malmfälten under december–januari

Julmarknad i MalmbergetMALMBERGET. Årets första adventsmarknad i Kåkstan var en succé igen. Marknaden är organiserad av MAIF, föreningen som bedriver verksamhet inom flera olika idrotter. Denna julmarknad stödjer fotboll, boxning och skidor vars medlemmar får arbeta på marknadskaféet för att tjäna in pengar till deras lag. Dessutom finns det försäljning av konsthantverk, julbak, och smörgåsar med julskinka, allt i traditionella salubodar. – Det är väldigt populärt. Jag tror att Malmbergsborna uppskattar att vi har belysningen och att det är tänt, vi har tänt hela december. Det är lite roligt att vi kan tända upp och ha mysigt just under december när det är som mörkast här, säger Helen Heikki, en av marknadsarrangörerna från MAIF. TEXT OCH FOTO: HOLLY NELSON

Detta är en viktig del av vårt tillväxtprogram och i linje med vår strategi att vara en leverantör av högkvalitativa järnmalmsprodukter. Genom utökad gruvkapacitet förflyttar vi den industriella flaskhalsen till förädlingen och kan genom mindre åtgärder nyttja anläggningarnas inbyggda kapacitet. MARKUS PETÄJÄNIEMI, DIREKTÖR FÖR PRODUKTION OCH

LOGISTIK PÅ LKAB, I ETT PRESSMEDDELANDE GÄLLANDE ATT LKAB ANSÖKER OM TILLSTÅND FÖR ÖKAD PELLETSPRODUKTION I KIRUNA.

10 december: Vox Arctica Jul-konsert, Folkets Hus Kiruna.

13 december: Livesänd opera ”Mästersångarna i Nürnberg”, Folkets Hus Kiruna.

29 december: ”Magisk Nyårs-show”, Nya Nordan, Malm-berget.

17 januari: Livesänd opera ”Glada änkan”, Folkets Hus Kiruna.

21-25 januari: ”Snöfestival 2015”, Kiruna.

Tävla & vinn en ficklampa!I detta nummer av LKAB Framtid kan ni, bland annat, läsa om hur de inledande jobben i Mertainen förlöpt och hur arbetet ska fortgå innan brytningen kan påbörjas under första kvartalet 2016, att LKAB ställer nya hållbarhetskrav på sina leverantörer och hur Björn Hansson, hyresgäst på Johannesområdet i Malmberget, ser på sin framtid. Dessutom bjuds det på pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och ett klurigt kryss.

1 LKAB Minerals jubilerar år 2014. Vad fyller företaget?

1 20 år.X 25 år.2 15 år.

2 Klass 3A på Högalidskolan i Kiruna har prisats. Vad kallades deras värde-

grundsprojekt? 1 Trygghet och Arbetsro.X Arbetsro och Trygghet.2 Arbetstrygghet och Arbetsro.

3 Vad heter den nye fastighetsförhandlaren i Malmberget?

1 Alexander Hult.X Alexander Kult.2 Kent Alexander.

4 Konsultföretaget Universum har rankat landets bästa ar-betsgivare bland stora företag.

På vilken plats hamnade LKAB?1 Plats tre.X Plats ett.2 Plats fem.

5 Hur många mätplintar för de-formationsmätningar i Malm-berget har LKAB installerat?

1 218.X 182.2 228

Svarar gör du på www.lkab.com/

tavling

Rätt svar från förra numret var: 2, 1, X, X och 2. Vi grattar Britt-Inger Palovaara-Hansson, Gällivare, som vinner en ficklampa.

”Inom LKAB:s gruvområde i Kiruna är all jakt förbjuden. Det finns emellertid ett undantag. En rävjägarklubb har fått till uppgift att decimera rävstammen till båtnad för småviltbeståndet. Klubben består av sju goda jägare som på bilden visar att de skött sin uppgift.”

� LKAB-tidningen�� 1958�nr�4

SPIS driver Hotell City

Prisas för värdegrundsarbeteKIRUNA. Klass 3 A på Höga-lidskolan prisas för fram-gångsrikt värdegrundsarbe-tet. Projektet Arbetsro och Trygghet är ett framgångs-recept när det handlar om att uppnå goda resultat i klassrummet. – Det har varit jätteroligt! säger Stella Rova, elev i klass 3 A på Högalidskolan, om värdegrundsarbetet.

Dagen till ära besökte Barn-och elevombudsmannen Ca-roline Dyrefors Grufman klass 3 A på Högalidskolan för att dela ut en check på 1 000 kro-nor för väl utfört arbete.

– Jag är fantastiskt glad och stolt över att få dela ut det här priset. Jag reser väldigt myck-et i mitt arbete och jag berät-tar nästan för alla jag möter om er och ert fina arbete ni gör här, sade Caroline Dyre-fors Grufman.

Projektet Arbetsro och Trygg-het är ett värdegrundsbaserat projekt som handlar om att skapa trygghet i klassrum-met vilket bidrar till en god

läromiljö. Samtliga andraklas-sare i Kiruna kommun arbetar med projektet i form av serie-lektioner och för tredje året i rad besökte Barn-och elev-ombudsmannen kommunen för att dela ut priset till två klasser som utmärkt sig sär-skilt väl när det handlar om att uppnå goda relationer och skapa en trygg läromiljö.

– Det är viktigt att vi berättar och uppmärksammar ert fina arbete ni gör här, sade Caro-line Dyrefors Grufman.

Priset är ett kvitto på att ar-betet är framgångsrikt och det är något som Kristina Rydberg Fjellborg, klasslärare, intygar.

– Effekten av det här arbetet är att det finns en större re-spekt för varandra. Om vi tril-lar dit någon gång och någon använder ett språkbruk som inte är okej är det lätt att föra diskussionen med barnen, sä-ger Kristina.

På anslagstavlan hos klass 3 A framgår stommen i arbets-ro- och trygghetsarbetet tyd-ligt. Det handlar om något så enkelt som värdeorden hän-

Stella Rova, elev i klass 3 A på Högalidskolan, tycker att pro-jektet Arbetsro och Trygghet varit roligt att jobba med.

Klass 3 A på Högalidskolan mottog pris för framgångsrikt värdegrundsarbete. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

KIRUNA. SPIS-värmen sprider sig över Hotell City när de nya ägarna Johan Stålnacke och Johan Lans, som tillsam-mans driver restaurangen SPIS, tar över hotellverksamheten efter fastighetsför-säljningen till LKAB.

I samband med att Jakobssons Fastigheter sålde byggnaden med Hotell City till LKAB skapades möjligheter för en ny hotell-entreprenör att ta vid. Strax därefter stod det klart att de två restaurangägarna ska driva Hotell City vidare. Hotellet rymmer i dagsläget 25 hotellrum och ett hundratal vandrarhemsbäddar i centrala Kiruna.

Hur känns det att ni övertagit driften av Hotell City? – Vi har alltid haft en vision att vi vill driva både hotell- och restaurangverksamhet, nu går den drömmen i uppfyllelse. Beslutet att ta över driften av Hotell City gick väldigt fort, tio dagar från att vi bestämt oss så hade vi nycklarna i handen, säger delägaren Johan Stålnacke.

De nya ägarna har båda en bakgrund i ho-tellbranschen och nu vill de sätta sin egen prägel på verksamheten. Målet är att ta hand om gästerna på samma sätt som goda vänner. Det kommer ske en succesiv föränd-ring av interiör och rutiner men nuvarande personal kvarstår.

– Jag har arbetat på hotellet i två år och jag kan erkänna att det fanns en oro för vad som skulle hända vid försäljning till LKAB. Det känns jättebra att det drivs vidare och jag ser fram mot att vara en del i utveck-lingen, säger Monica Allekvist, receptionist på Hotell City.

Vad tänker ni om framtiden? – Vi ser ljust på framtiden. En stadskärna flyttas inte över en natt och vi kan inte till-låta eftersatt underhåll av vår verksamhet på grund av en framtida omlokalisering av Kirunas centrum. Vi tänker satsa och hop-pas att fler väljer att se de möjligheter som finns, avslutar Johan Stålnacke.

I takt med att samhällsomvandlingen tar fart och Kirunas nya centrum tar form, pågår LKAB:s arbete med att kompensera fastighetsägare och hitta lösningar för verk-samheter i befintlig stadskärna.

ERIKA LINDBLAD

Johan Stålnacke, delägare Hotell City, tillsam-mans med receptionisten Monica Alleqvist. FOTO: ERIKA LINDBLAD

syn, lyssna, jobba, koncentre-ra, samarbeta och följa regler.

– Syftet är helt enkelt att fö-rebygga mobbning genom att arbeta med värdegrundsfrå-gor. Läraren markerar värde-orden med röd eller blå penna under dagen. Målsättningen är alltså att samtliga punkter ska vara blåmarkerade innan dagen är slut, säger Behnam Golmohammadi på Elevhäl-san som driver projektet.

På frågan om vad Klass 3 A ska göra med prispengarna gick meningarna isär.

– Man kan ge pengarna till fattiga barn, föreslog Miriam.

Bland flera goda förslag upp-gav pristagarna bland annat en donation för att finna ett botemedel mot ebola, donera pengarna till cancerforskning eller ge pengarna till barn som har det svårt.

Den totala prissumman om 10 000 kronor delas mellan samtliga andraklassare i Kiru-na kommun vilket är möjligt genom stöd från LKAB Aka-demi.

JOSEFINE EJEMALM

Effekten av det här ar-

betet är att det finns en större

respekt för varandra

Lea Ärlebrand åker kälke med sin familj i Kåkstan och önskar sig en Frost Elsa-docka i julklapp.

Kristian Silistarevic önskar sig en iPhone i julklapp.

Elis Ersholm och Emma Ers-holm tittar in genom fönstret på en gammal byggnad i Kåk-stan. Elis önskar sig Starwars Lego och Emma önskar sig ett dockhus.

Jan Wester-lund och Oscar Westerlund från Gällivare Malmberget fotoklubb önskar sig fred på jorden.

Johanna Dahlström, Amanda Dahlström och Ebba Gran-ström säljer fikabröd. Johanna känner att hon har allt behöver, men vill umgås med familjen under julen. Amanda önskar sig en resa till Bahamas och Ebba önskar sig pengar.

Nova Engström och Annelie Jakobsson. Nova önskar sig Lego Friends i julklapp.

Emma Östman och Josefine Nordlund. Emma önskar sig en iPhone 6 i julklapp. Josefine önskar sig en ny säng. De spelar fotboll med GSK:s damlag och säljer julbak för att spara pengar för en resa till Barcelona med laget.

Alva Danell, Signe Danell, Malin Söderlund, och Gustav Danell önskar sig en motor-cykel i julklapp.

Helen Heikki från MAIF önskar sig ett träningskort i julklapp så att hon kan träna inomhus när det är så mörkt ute under vintern.

Eddie Pettersson och Vinston Östebro pratar med Tomten om deras julklappar. Eddie och Vinston önskar sig någonting med batteri som kör.

Adventsmarknaden i Kåkstan har funnits sedan början av nittiotalet.

Festligt på Snöfestivalen.

16

SISTA ORDET

1. Vad blir dina huvudsakliga ar-betsuppgifter?– I första hand ska jag arbeta med att köpa fastigheter i Malmberget. Ge-nom en god dialog och förhandlingar

med berörda fastighetsägare köper LKAB fastigheterna enligt intentio-nerna i samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB.

2. Vilka utmaningar ser du som störst i ditt arbete?– Den största utmaningen är att jobba med att skapa ett nytt, attrak-tivt och hållbart samhälle. Samtidigt som vi avvecklar ansvarsfullt ska vi skapa harmoni mellan utveckling och avveckling.

3. Vad arbetade du med tidigare?– Efter studierna arbetade jag som byggnadsinspektör på Gällivare

kommun där jag för första gången kom i kontakt med samhällsom-vandlingsfrågorna. De första två åren på LKAB jobbade jag som fastighetsingenjör med långsiktigt underhåll av industribyggnaderna.

4. Varför valde du det här jobbet?– Jag har alltid haft ett intresse för samhällsomvandlingen som är spän-nande och utmanande. Jag gillar att jobba med människor. Främst med att skapa förståelse och bygga förtroende och medverka till att lösa unika och komplexa problem. Detta kräver allas delaktighet och ett väl fungerande team, nu får jag vara en del av den processen.

5. Vad gör du när du är ledig?– Jag är med min familj, min hustru och mina två barn som är i försko-leåldern. När jag får tid över jobbar jag på vårt hus, åker längdskidor eller spelar volleyboll.

MARITHA MOSSBERG

Alexander Kult,

fastighets-förhandlare i Malmberget

Namn: Alexander Kult.Aktuell: Nyligen anställd som fastig-hetsförhandlare på LKAB i Malmberget. Bakgrund: Ingenjör på Gällivare kom-mun och LKAB.Familj: Hustru och två barn.Bor: I Gällivare.Intressen: Längd-skidåkning på vin-tern och volleyboll under sommaren.

Fakta

LKAB FRAMTID NR 6 • 2014

’’ Den största utmaningen är att jobba med att skapa ett nytt, attraktivt och hållbart samhälle’’

Alexander Kult är sedan den 1 oktober i år anställd som fastighets-förhandlare i Malmberget. FOTO:MARITHA MOSSBERG

Goda utsikter INOM

möjligheternas LKABVi ser vår verksamhet, våra anställda och de orter vi verkar på som en helhet. Det är inte bara viktigt att ha ett meningsfullt och utvecklande jobb, man ska även kunna trivas utanför arbetsplatsen. I samhället, på teater, kaféet eller ute på fjället. Alla pusselbitar är viktiga när man bygger ett vinnande lag. Vill du veta mer om fördelarna med oss på LKAB så är du välkommen att besöka oss på lkab.com

LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och är ett av Sveriges största exportföretag. Koncernen rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, bergtjänster och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 400 anställda i 15 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com