Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.se nov 2017 nr 44

Bo tillsammans

Redaktörer: Kerstin Kärnekull och Anne Jalakas. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

25–30 personer kom på Öppet hus i BiG Kornet i Mölndal.

FOTO

: OLA

PRIP

P

�

Många kollektivhus håller Öppet hus endag under hösten för att visa upp sinalokaler och berätta för intresseradebesökare om hur det fungerat att bo igemenskap med andra. Det är också ettbra tillfälle för dem som har lägenheteratt hyra ut eller till salu eller vill ordnaen väntelista av intresserade.

I år var det såvitt vi vet nio kollektivhus iStockholmsregionen och sex i övrigalandet som hade öppet hus, de flesta

helgen september till oktober. Kollek-tivhuset Fullersta Backe hade sitt öppnahus veckan innan för att samordna meddet lokala evenemanget »Tusen meter

konst« medan Tull stugan väntade till 8oktober för att ansluta till den stora arki-tekturfestivalen Open House Stockholm.Båda dessa hus hade många besökare vilkettyder på att det kan vara en god idé attsamordna med något annat lokalt evene-mang som då också ger extra marknadsfö-ring.

Fullersta Backe samordnade också meden »utefixdag« och samlade många nyfiknagrannar till ett café. Gästerna blev enblandning av nyfikna som inte visste någotom kollektivhus, och andra som de somredan står i kollektivhusets egen kö. Husetframhåller att en nackdel för den senaregruppen är att det inte blivit någon ledig

lägenhet på senare år.Även från Dunderbacken rapporteras

att det kom många besökare men en delblev besvikna de förstod att det är svårt attfå lägenhet i huset. Några vill dock troligenbli externa medlemmar och volontärer imatlag.

På Elfvinggården visades flera lägenhe-ter och en del av besökarna stod redan i kö,

Lagnö är ett hus som ännu inte är fär-digt, med beräknad inflyttning i januari och där kunde man rekrytera en nymedlem bland de besökarna.

Tullstugan fick rekordmånga besökare, st, genom samverkan med festivalen ochhär fick man förklara att lägenheterna

Efterfrågan ökar med Öppet hus

2 • Bo tillsammans nr 44

FOTO

: TIN C

ARLE

SO

N

sällan blir lediga och säljs som bostadsrät-ter. Dock tog man emot flera intressean-mälningar för eventuellt lediga lägenheter iframtiden.

Öppet hus är alltså inte i första hand ettsätt att locka nya hyresgäster/medlemmarvilket också bör framgå av inbjudningaroch annonseringar. Den främsta avsikten

med öppet hus är att sprida informationoch medvetenhet om denna boendeform.

Ett par hus redovisar i år få besökareoch kommer säkert att för framtiden fun-dera över formen och marknadsföringen.De flesta som rapporterat berättar dockom många besökare som visat ett mycketpositivt intresse. Att sprida information

om kollektivhusrörelsen är en utmaningoch ett sorts pågående utbildningsprojekt.Ju fler som blir intresserade, desto lättareblir arbetet med att övertyga beslutsfattareoch byggare om behovet av att skapa flerkollektivhus.

ann mari engel

Lagnö Bo deltog i Öppet hus för att visa sitt nästan inflyttningsklara projekt. Mer info finns på hemsidan lagnobo.wordpress.com.

Öppet hus i kollektivhusen …

På 80-talet insåg politiker i många kom-muner att kollektivhus är en bra boende-form. Då gavs de kommunala bostadsbola-gen i uppdrag att bygga sådana, där lägen-heterna på olika sätt förmedlades tillintresserade – i Stockholm till exempelgenom en särskild kollektivhuskö. I Stock-holm fick också bostadsbolagen ochbostadsförmedlingen i uppdrag att ha enbred informationskampanj om kollektiv-hus, med bland annat en stor utställning iKulturhuset.

Totalt kom omkring hus runt om ilandet till på detta sätt, i Stockholm, Upp-sala, Örebro, Linköping, Växjö och Lund.

De flesta av dessa hus fungerar utmärktäven idag, – år senare. Det visar att detvar en bra satsning som borde ha fortsatt.

Sedan 90-talet säger istället de flesta kom-munpolitiker, oavsett parti, att de bara gerde kommunala bostadsbolagen i uppdragatt bygga kollektivhus om det finns en storoch tydlig grupp som vill flytta in där. Påmånga ställen har det bildats sådana star-targrupper, som jobbat hårt i många år föratt dels med små medel nå ut till flerintresserade, dels förmå politikerna att gebostadsbolagen i uppdrag att bygga kollek-tivhus. I de flesta fall har det till slut gettresultat, men det är inte rimligt att de somvill bo i kollektivhus ska behöva vara såengagerade i detta i så många år.

Kollektivhus är en bra boendeform för helasamhället, inte bara för de som bor där.Det bidrar till ökad trygghet och bättrevälmående på många sätt, liksom till hus-

hållning med resurser. Att kräva att kollek-tivhusintresserade måste organisera siginnebär också en risk för ett ensidigt fokuspå boende för andra halvan av livet, efter-som det ofta är människor i den åldernsom har tid för ett sådant engagemang.Visst behövs många nya kollektivhus förandra halvan av livet, men också kollektiv-hus för alla åldrar.

Nu har till och med vissa privata bostads-bolag börjat intressera sig för att bygga kol-lektivhus, tydligen ser de att det finns eko-nomi i sådana projekt. Det sägs att dekommunala bostadsbolagen ska arbeta påmarknadsmässigt sätt, och även det är allt-så numer ett argument för att bygga kol-lektivhus. Så nu är det dags för de kommu-nala bolagen att sätta igång och bygga nyahus och att informera invånarna om detpositiva med kollektivhus!

ulrika egeröordförande

Varför bygger inte kommunerna kollektivhus? �

Reservera lördagen den 17 mars kl 13–17 för Kollektivhus Nus års-möte i Stockholm och söndagenden 18 mars för idébytardagen.Mer info kommer på hemsidanoch i Bo Tillsammans nr 45.

Bo tillsammans nr 44 • 3

Kollektivhusintresset måste bli synligare.Så löd budskapet från politikerna vidKollektivhus NU:s och föreningenFramtidens seminarium på ABF-huset iStockholm den 7 oktober.

Ulrika Egerö från Kollektivhus Nu ochMette Kjörstad från Boföreningen Fram-tiden inledde med att hälsa drygt åhöra-re välkomna. Tre föreläsare lyfte fram hurkollektivhus kan bidra till hållbar utveck-ling, socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Joel Sverneborn, extern medlem i kol-lektivhuset Tullstugan, berättade om hurhan fick mer tid för samvaro med sin lilladotter genom att vara med i matlag och ätadär. Som ensamstående pappa fick hanockså stöd i sitt föräldraskap genom sam-tal, möten och kontakter i huset.

Fredrik Sundberg, planarkitekt iHaninge, redovisade sitt examensarbetefrån KTH där han gjorde mätning av kol-lektivhuset Färdknäppens ekologiska fot-avtryck. Färdknäppens invånare användeca % mindre energi jämfört med hus-håll i samma ålder i vanligt boende, ochäven mindre vatten. Gemensam matlag-ning i det stora köket fem dagar i veckanistället för i egna små kök liksom mind-re boendeyta per person bidrog till att kol-dioxidutsläppen blev ett helt ton lägre.Fredrik kritiserade dock Färdknäppensmatvanor med mycket kött. Eftersom deboende lyssnat och lärt har andelen vegeta-

riska rätter ökat och fotavtrycket minskatytterligare sedan rapporten blev klar.

Mette Kjörstad tog upp det ekonomis-ka perspektivet genom sina personligaerfarenheter av att bo i en delningsekono-mi. Det är många ägodelar man slipper hasjälv, vilket också ger att man behövermindre bostadsyta.

Minskad stress med kollektivhusMette lyfte också folkhälsoperspektivet.Kollektivhus minskar stress för unga män-niskor/barnfamiljer i »livspusslet«, geräldre stimulans – socialt och intellektu-ellt – samt möjlighet att ingå i ett samman-hang, vara delaktig och behövd, och, inteminst, sällskap vid middagsbordet. Vuxnabarn till åldrande föräldrar som bor i kol-lektivhus kan känna sig trygga jämförtmed om föräldrarna bor ensamma, ochföräldern har större autonomi gentemotsina vuxna barn.

För fastighetsägare ger kollektivhus enlångsiktig vinst. Slitaget blir mindre efter-som de boende sköter om sitt hus och taransvar för en del av fastighetsskötseln ochomflyttningen är låg.

Efter pausen ledde Kerstin Kärnekullpolitikerpanelen genom tre frågor:

• Hur ser ditt parti på byggandet av flerkollektivhus?

• Vad kan du göra i din roll som politikerför att bidra till att fler kollektivhus kankomma till?

• Vad kan alla i publiken göra för att detska bli ett större politiskt intresse förkollektivhus?

Panelen representerade alla nivåer genomAlf Karlsson (MP) statssekreterare hosbostadsminister Peter Eriksson och LeifNysmed (S) riksdagsman, ledamot i civil-utskottet, Ann-Margarethe Livh (V),bostadsborgarråd, Stockholm, ChristinaLinderholm (C), gruppledare i Stadsbygg-nadsnämnden Stockholm, Björn Ljung (L)Stockholms stad, stadsbyggnadsnämnden,vice ordförande i Stockholmshem ochMaria Fälth (KD), gruppledare för KD iUpplands Väsby.

Positiva politikerFlera av politikerna sa att de tidigare intehaft så stor kunskap om vad kollektivhusär och hur de fungerar, och att de var gladaför den information som de fått. De varväldigt positiva och sade alla att de skullegå tillbaka till sina partikamrater och »lyftafrågan«. På frågan om vad publiken skullekunna göra för att arbeta för fler kollektiv-hus, fick åhörarna svaret att vi ska kontak-ta och bjuda in lokala politiker, skrivamedborgarmotioner och arrangera flerarrangemang liknande dagens seminari-um.

Det är bara att öka trycket!mette kjörstad

Politikerna behöver mer kunskap

FOTO

: KERSTIN

KÄRN

EKULL

Kollektivhus diskuteras. Från vänster Maria Fälth, Leif Nysmed, Christina Linderholm, Alf Karlsson, Ann-Margrethe Livh och Björn Ljung.

Stockholm

4 • Bo tillsammans nr 44

Många hundra barn har vuxit upp iHässelby familjehotell sedan det bygg-des i mitten på 1950-talet. I en ny bok»Hässelby familjehotell, En folkhemsmo-dell som försvann… Barnen berättar1956–1976« skildrar den första genera-tionen sina upplevelser.

I samband med boksläppet i september deltog ett tiotal som växte upp efter i ett samtal på samma tema. Samtals-ledare var Pelle Wistén, en av författarna.

Om relationen med grannarnaFamiljehotellet var ett barnrikt hus. Bar-nen lärde känna varandra från de förstaåren på dagis, i matsalen och korridorernaoch senare som skolkamrater. Fritidshem-met i huset dominerades av barn frånfamiljehotellet.

Även kretsen vuxna som barnen kändeväl vidgades med kompisarnas föräldraroch andra vuxna i olika åldrar. Äldre män-niskor kunde fungera som extra far- ochmorföräldrar.

– Som enda barn hade jag nära tillkompisarnas familjer. Jag umgicks medflera vuxna. – Jag hade flera far- och morföräldrar.– Jag lärde mig att umgås över gene-

rationsgränserna. Det är en viktig socialkunskap.

Om den gemensamma matsalenDe dagliga måltiderna i matsalen betyddemycket för gemenskapen i huset. Där träf-fade föräldrar och barn sina vänner ochgrannar nästan varje dag. Stängningen avrestaurangen var en dramatisk hän-delse som också förändrade familjehotelleti grunden.

– Ockupationen och utrymningen avmatsalen med polisens hjälp var skräm-mande.– Synen på auktoriteter förändrades

genom hyresvärdens och polisens age-rande.– Stängningen av restaurangen inne-

bar att huset delades upp i aktiva ochinaktiva.– Mina föräldrar deltog inte i mathåll-

ningen, lite tråkigt, men förändringenkom inte att betyda så mycket. Manmöttes i huset och hos varandra ävenom man inte möttes i matsalen.

Om hur man upplevde kollektivetFamiljehotellet med sina lägenheter ärstort men man känner varandra och har såmycket gemensamt som man vill.

– Korridorerna och de gemensammautrymmena var viktiga, de gav möjlighe-ter.– Familjehotellet var lagom kollektivt.

Bra att kunna välja nivå (har erfarenhe-ter från ett litet kollektiv).– Jag kände inte igen mig i Lukas

Moodyssons film »Tillsammans«. Har enhelt annan bild av livet i familjehotelletän den påtvingade gemenskapen i fil-men.

– Jag märkte effekten av familjehotel-let när jag blev vuxen. Där hejade manpå varandra som man inte gör inte iandra hus.– Det är viktigt att få vara olika och

respekteras för den man är.– Det var roligt att huset inte var

åldersmässigt nischat. Det gav en brauppväxtmiljö.

Om påverkan av uppväxtenDet är svårt att veta vilken roll familjeho-tellet har haft. Några reflektioner från del-tagarna:

– Jag har fått en känslighet för socialtsamspel, outtalade krav och olika grup-peringar med sina sociala koder.– Jag har flyttat till en by på landet.

Livet där påminner mycket om familje-hotellet.– Jag bor nu i ett radhusområde med

mycket gemensamt. Jag har tagit enaktiv roll där.– För mig som invandrare betydde

familjehotellet mycket för min språkligautveckling. – Det var värdefullt att vara med i

olika sammanhang och att man räkna-des även som barn. Har varit av stortvärde senare i livet.– För oss med en ensamstående, hel-

tidsarbetande mamma hade tillvaroninte fungerat på ett annat ställe.– Jag har lättare för att be om hjälp

och vara till hjälp för andra. Har lärt migatt hjälpas åt.

stig dedering

De växte upp i Hässelby familjehotellLivliga samtal uppstod när barnsom vuxit upp i Hässelby möt-tes på nytt vid boksläppet.

Foton: Monica Palmqvist.

Boken »Hässelby Familjehotell. Barnen berät-tar 1956 – 1976«.

»Att växa upp i HässelbyFamiljehotell« kostar 250kronor. Den kan köpashos Stig Dedering, sombor i huset mobil: 070-584 17 39 eller genom order@bildningsforlaget.se

Bo tillsammans nr 44 • 5

ETC lanserar byggprojektETC har gett sig handfast in i bostadsde-batten med ett eget företag ETC Bygg. Senti september presenterade Johan Ehrenbergdet nya projektet på ETC Bokcafé i Stock-holm. Med sig hade han Hans Eek frånGöteborg, som sedan -talet varit dri-vande när det gäller att rita passivhus, tätaoch förnuftigt ventilerade. Stort intresse ilokalen. Mycket folk.

Det hus som lanserades är ett tiovåningars trähus med en bottenvåning tillgemensamt förfogande för verksamheterde boende vill driva kollektivt. ETC förval-tar och bestämmer sammansättning påhyresgäster med uppsåtet att åstadkommaen bred sammansättning av olika männi-skor i huset. Anledningen till engagemang-et är att visa att det går att bygga hus utanvinstjakt med låga hyror och utan miljö-förstöring.

Det ska gå genom att ta bort vinstin-tresset, igångsättningskapital genomcrowdfunding, fyra miljoner finns redanför ett första hus. Johan Ehrenberg harockså satt in egna pensionspengar i projek-tet. % ränta på insatt kapital i ETC Bygg.Låga förvaltningskostnader, passivhus ochsolel, låga underhållskostnader med långli-

vade material. Kanske rentav energiprodu-cerande. Engagemang för huset bland deboende bidrar till hållbarheten.

Underhandlingar om mark pågår i Väs-terås. Fler städer är under diskussion.Framgång för projektet bygger bland annatpå att det finns aktiva lokalföreningar somvill vara med och påverka den egna kom-munen och engagera sig i tillstånd ochmarktilldelning. Bara större städer ärintressanta för ETC Bygg. Där behövs kon-

ceptet. Konstfrämjandet har engagerat sig iförslaget för att använda det i ett eget pro-jekt.

Under byggnad redan är också en Bygg-skola i Katrineholm, som skall lära ut byg-gandet med solel och energisparande.Hans Eek har ritat. Huset är i trä, taketkommer att bli en elproducent.

gunilla lundahl

ETC Bygg har ansökt om markanvisning i Västerås med sitt passivhus i trä med cirka 50 lägenheter.En liten lägenhet är tänkt att kunna användas som gemensam lokal för de boende. I bottenvåning-en lokaler prel. i samarbete med studieförbund. Arkitekter Joakim Kaminsky och Hans Eek.

Hogslätts vänboende under tak

Tolv lägenheter i Gerlesborg, Tanumskommun i norra Bohuslän, blir inflytt-ningsklara i maj . Hogslätts Vänboen-de Kooperativ Hyresrättsförening äger ochförvaltar fastigheten och hyr ut åt sinamedlemmar.

Målet är ett ekologiskt, socialt och eko-nomiskt hållbart åretruntboende förgamla och unga nära Gerlesborgsskolanoch på badrocksavstånd från havet.

Ekologisk hållbarhet genom små väliso-lerade lägenheter och så liten energian-

vändning som möjligt. Trä, bergvärme,solceller.

Social hållbarhet genom delaktighet,självförvaltning, ansvar för huset, trygghet,att slippa vara ensam när man inte vill, atthjälpa varandra.

Ekonomisk hållbarhet genom enkelhet,möjlighet att dela dagstidningar, hushålls-apparater, finporslin, datorer, skrivare,ateljé mm. Laga mat och äta tillsammansom man vill. Samåka. Kanske bilpool?Mer information på hogslättsvänbo.se

OWCH får ännu ett pris!Older Women’s Cohousing i norra Lon-don har fått ännu ett pris. I samband medExperimentdays i Berlin nu i oktober fickprojektet European Collaborative HousingAward tillsammans med Wohnpro-jekt Wien (se Bo tillsammans nr –).OWCH har också utsetts till årets bästabostadsprojekt i England, alla kategoriertidigare i år.

*

FOTO

PER P

IXEL P

ETE

RSSO

N

Rudbeckia är en startargrupp som arbetar föratt bygga/skapa kollektivhus i Uppsala. Härberättar Ingalill Ek från Rudbeckia om projektetpå ett seminarium om kollektivhus hosBelatchew Arkitekter i november 2017.

FOTO

: JOH

AN

NA B

JÖRKM

AN

Rudbeckia presenteras

6 • Bo tillsammans nr 44

– Härmed förklarar jag träningslokalenpå Solhem för invigd, sa BarbroWesterholm på Solhems öppna hus den1 oktober och klippte bandet mellan trä-ningscyklar som varit utspridda i huseteller skänkts av boende och bekanta. – Vilken timing ni har! Idag är det inter-nationella äldredagen som inleder envecka med mycket information om vik-ten att träna balansen för att förhindrafallolyckor.

Vi började lite försiktigt med en gui-dad tur runt i huvudbyggnaden medtillfälle att svara på tipsfrågor om

föreningens -åriga historia som koopera-tiv hyresrätt och trygghetsboende. Efterrundturen förklarade Barbro bland annatden kommunala bestämmanderätten föross. Hon berättade också om arbetet medatt förbättra villkoren för äldre på riks-dagsnivå och hoppades på draghjälp frånpensionärsorganisationerna.

Barbro introducerade begreppet »års-rik« som mer positivt än äldre eller gam-mal (tolkas ofta som gaggig!). Tacket efter-åt bestod delvis av Russinschottis, en sångfrån Sagan om Solhem, en revy om hur dethela gick till. Dagen avslutades med kaffemed härligt hembakt och prisutdelningefter tips-promenaden.

Solhems historiaEngagemanget började när kommu-

nen beslutade lägga ner ålderdomshemmetSolhem. Men modernisering skulle bli fördyr. Bygden reste sig i protest och lyckadesfå nya boendeplatser i det särskildaboendet i Elmsta så att flera slapp trans-porteras till Hallstavik två mil bort. MenSolhem är ju Väddöbornas egna hem somen gång böndernas kassa för sockenmaga-sin lagt grunden till!

Mer stimulans för äldreDen kooperativa rådgivaren Bridget Wed-berg träffade mig på ICA, Röda Korset-engagerad med en gammal mamma sombehövde en mer stimulerande plats att bopå än ett särskilt boende. Bridget kunde geexempel från andra platser i landet därman hittat egna kooperativa boendelös-ningar.

Röda Korset kallade till flera möten till-

sammans med lokala pensionärsförening-ar och IOGT-NTO och en interimsstyrelsebildades. Vi satte igång med studiecirklar,studiebesök och flera möten med kommu-nen och hade många idéer. Men när pris-lappen snabbt gick från en krona till ,

miljoner tappade vi både fart och geistinnan Ekobanken lovade låna ut pengarbåde till inköp och ombyggnad!

Relativt billigtDå i januari var många villiga att blimedlemmar och låna oss pengar som vidinflyttning omvand lades till upplåtelseav-gift. Man hyr alltså av föreningen man ärmedlem i och försöker hjälpa till så attboendet blir relativt billigt men ändåmodernt och trivsamt.

Barbro Westerholm som då ledde äldre-boendedelegationen med uppdrag att tareda på äldres önskemål och tankar om attbo och leva kom tidigt på besök och inter-vjuade Solhemspionjärerna vid en trevligkaffestund i solen på söderaltanen. Att detinte så långt efteråt kom en lag om Trygg-hetsboende kändes som uppmuntran tillvårt arbete för Solhem.

Catharina Nordgren (alias Kajsa påSolhem) ordförande

Barbro Westerholm, riksdagsledamot mm, inviger Solhems motionsrum vid det öppna huset.

Öppet hus på Förenade SolhemFO

TO: M

ARKKU A

SIK

AIN

EN

.

Bo tillsammans nr 44 • 7

Bevisen är överväldigande. Det lönarsig, både mänskligt och ekonomiskt, attbygga kollektivhus för äldre.

– Att bo tillsammans minskar ensamheten,ökar livskvaliteten och minskar samhälletskostnader, säger Per Schulze, programan-svarig för danska Realdanias satsning.

Realdania är en förening som även för-fogar över fondmedel och som arbetar föratt på olika sätt förbättra miljön, både ioch mellan husen.

– När det gäller äldresatsningen så ärvår roll framför allt ta fram kunskapsun-derlag och öka medvetenheten om beho-ven, säger Per Schulze.

Fakta talar sitt tydliga språk.

danskar känner sig ensamma och antaletkommer att öka i takt med att befolkning-en åldras om ingenting görs. Många, flerän äldre, funderar på att flytta tillseniorbofællesskab de närmaste fem åren.De vill bo mer centralt och slippa bådeträdgårdsarbete och trappor.

De flesta lär inte få chansen. Det finns idag lägenheter men personer iaktiv kö.

Trapphus för gemenskapEtt klassiskt danskt bofællesskab skiljer sigfrån ett vanligt svenskt kollektivhus genomatt det ofta består av radhus som tillsam-mans förfogar över ett gemensamhetshus.

– Det är inte vår vision här, säger PerSchulze. Vi tänker att de gemensammautrymmena ska finnas i samma hus somlägenheterna. Och inte bara i form av enmatsal. Även exempelvis trapphus skakunna användas.

– Vi har inte tänkt att alla som flyttar inska vara väldigt gamla utan att man ser tillatt ta in personer i olika åldrar, från kanske plus till . Då kan de yngre hjälpa deäldre. Men vi utesluter inte att det i framti-den kan finnas behov av anställd personal.Men det är inget vi bestämmer över.

Bot mot ensamhetRealdanias egna undersökningar visar attensamhet kan botas genom att bo tillsam-mans. procent av dem som redan bor iäldrekollektiv säger att de har fått högre

livskvalitet och procent att de fått flersociala relationer.

– Dessutom blir det betydligt lägretryck på offentliga utgifter, säger Per Schul-ze. Främsta skälet är att de boende hjälpervarandra. Men behövs hjälp från exempel-vis hemtjänsten uppstår rationaliserings-vinster. Om många bor geografiskt näravarandra minskar personalens transport-

tid. Vi tror också att trycket på särskildaboenden sjunker om människor kan bohemma längre.

Realdania bygger inte själv utan beskri-ver sig som i första hand katalysator. Manhar etablerat samarbete med tre pensions-bolag, bland annat PFA som förvaltarmånga danskars pensionsbesparingar.

– De slår två flugor i en smäll. De harpengar som de måste investera och nu fårde en chans att göra det på ett bra sätt sam-tidigt som de tjänar pengar. Det ser olikaut för de olika bolagen, men alla krävernågon form av avkastning på investeratkapital

Byggstart nästa årDe första husen, med –– lägenheteri varje, börjar, om allt går väl, att byggasnästa år och beräknas vara klara .Köpenhamn och Köge är först ut. Senareväntar bland annat Ålborg och Horsens.

– Eftersom vi vet att problemet medensamhet är betydligt större hos dem medlåga inkomster har vi bestämt att tio pro-cent av de nya lägenheterna ska gå tillmänniskor som bara har folkpension.

ANNE JALAKAS

Läs mer på http://bit.ly/2xvLPvX

Lönsamt bygga kollektivhus för äldre

Per Schulze är programansvarig för Realdaniasstora satsning satsning Rum og fællesskaberfor ældre. Flera bogemenskaper för 50+ och60+ är under planering, bland annat påGröntorvet i Käpenhamn och den nya stads -delen Köge Hamn.

I Köge Hamn ritar arkitektkontoret Vandkunsten ett bofællesskab för 50+ på uppdrag avPensionDanmark och Realdania. Projektet får ca 30 lägenheter och gott om gemensamma lokaler ianknytning till entrén, trapphuset och loftgångarna. Källa Vandkunsten.

Danmark

8 • Bo tillsammans nr 44

Kollektivhus NUBO TILLSAMMANS är föreningenKollektivhus NU:s nyhetsblad.

För detta nummer ansvarar KerstinKärnekull i samarbete med AnneJalakas. Nästa nummer kommer ut ifebruari 2018

Styrelsen i Kollektivhus NU 2017Ordförande:

Ulrika Egerö, Dunderbacken,Stockholmulrika.egero@gmail.com

Kassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Övriga styrelsemedlemmar:Anita Persson, Färdknäppen, StockholmLotta Ahlén, Majbacken, GöteborgAnn Marie Engel, Tullstugan, StockholmAnita Nilsson, Sjöfarten, StockholmLena Jarlöv, Högslätts Vänboende, suppleant

Webbredaktörer: Kerstin Kärnekull och Anita Nilsson

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till info@kollektivhus.se

På hemsidan www.kollektivhus.se finnslistan över kollektivhus i Sverige.

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

Ny adress till hemsidan och ny hemsida: www.kollektivhus.se

Kollektivhus NU på FacebookKollektivhus NU har en fansidawww.facebook.comKollektivhus-NU-135622309786723. Det finns också en facebookgrupp därdu kan söka eller annonsera om lägen-heter i kollektivhus, »Kollektiv -huslägenheter«, och en diskussions-grupp för oss i kollektivhus och startar-grupper, »Kollektivhus-forum«.

Dags att uppdatera Bostads för sörj nings -program och Riktlinjer för markanvis-ning för ökad andel bygg- och bogemen-skaper

Sverige har ett stort bostadstryck och rege-ringen kräver att kommunerna ökarbostadsproduktionen. För att få välfunge-rande städer behövs en hållbar förtätningmed variation i skala, arkitektur och inne-håll liksom bostäder med rimlig prisbild.Många grupper vill också vara med ochbygga sitt eget boende. Tysklands erfaren-het visar att byggemenskaper ger bostädermed –% lägre kostnad och en mervarierad utformning. Men ska byggemen-skaper ha en chans måste de finnas med ikommunernas politiska styrdokument,som Bostadsförsörjningsprogram ochRiktlinjer för markanvisningar.

Några förslag:• Arbeta aktivt för öka andelen små

aktörer och byggemenskaper. • Ta fram politiska mål för andelen bygg-

gemenskaper vid förtätningar på kom-munal mark.

• Använd olika fastighetsstorlekar idetaljplaner.

• Ge ett fast markpris på kommunalmark och markanvisa utifrån koncept istället för pris.

• Värdera koncept och seriositet så attrealistiska och kvalitetsmässiga projektfår markanvisning.

För att systematiska öka andelen byggaktö-rer och stötta små lokala aktörer och byg-gemenskaper behöver kommunerna ocksåen strategisk kompetens, en facilitatorroll,som driver dessa frågor med stöd frånpolitiken. Huvuduppdraget bör vara attutveckla stadsbyggnadsprocesssen så attfler byggemenskaper kan realisera ochgenomföra sina byggprojekt. Denna facili-tator ska stötta intresserade gruppers arbe-te genom att lotsa genom det kommunalasystemet och byggprocessens lagar, tolk-ningar och policykrockar.

Kommunerna bör också föra dialogkring genomförande- och finansierings-modeller med de lokala bankerna.Finansbranschen behöver utveckla sinalåneerbjudanden. Tyska banker som finan-sierar byggemenskaper bedömer dem oftasom säkrare låntagare än kommersiellaprojektutvecklare. Kommunen behöverockså informera och inspirera grupper ochindivider som vill skapa sitt eget boende.Bostadsförsörjningsprogram och markan-visningspolicy är ett bra första steg!

josephine nellerup, stadsbyggnadsstrateg i Malmö stad ochaktiv i arbetet med en nationell vägled-ning och process för byggemenskaper

Den kooperativa hyresrättsföreningen Röda Oasen har fått en markanvisning i Sege Park. Gruppenvill bygga om ett av de befintliga tvåvåningshusen till ett kollektivhus med 14 lägenheter. Foto Malmö Stad.

Lägre byggkostnadermed byggemenskaper