Embed Size (px)
Citation preview
Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • april !"#" • www.kollektivhus.nu 13Bo tillsammans
– Nå, blir det något nytt kollektivhusi Malmö?
– Javisst! svarar Sara Hallströmutan att tveka när jag intervjuarhenne: Men när jag går vidare i frå-gorna är svaret kanske inte likagivet. Att intresset är starkt kan honmed glädje bekräfta:
– I dag har vi över 100 namn påutskickslistan och drygt 50 av demhar betalat medlemsavgift.
Sara är en av initiativtagarna till projektet.Idén till ett kollektivhus föddes vid ettmiddagsbord förra vintern. Några vännermed egna barn började prata om hur trev-ligt det vore att leva kollektivt i Malmö,med andra som också hade barn. De börja-de drömma om ett flervåningshus medolika slags lägenheter, för ensamståendeoch för familjer, ett hus med mångagemensamma utrymmen för dem som villleva kollektivt, och självklart för männi-skor i alla åldrar. Ett hus där det är lättareatt leva upp till ekologiska krav, mitt i stan.Men fördenskull inte ett dyrt boende –även folk med låga inkomster ska kunnasöka sig en bostad där.
Och vem skulle kunna bygga ett sådanthus? Malmös kommunala bostadsbolagMKB har inte precis visat framfötterna.Gruppen bakom Landgången – Malmösnya kollektivhus för andra halvan av livet –fick till sist ingå ett samarbete med ettnorskt företag för att realisera sina dröm-mar. I dag verkar det dock finnas en öpp-ning. Intervjuad i höstas av lokaltidningenEfter Arbetet sade sig MKBs Susanne Rick-ardsson vara jättepositiv: »Man får intevara rädd att öppna upp för nya former avboende. Vi är jättenyfikna på mer gemen-samma lösningar.« Hon planerade attbesöka några av Lunds kollektivhus för attbättre förstå vad det handlar om.
Sara tror också på ett gott samarbetemed MKB: »MKB är på väg att exploateraett område i centrala stan, och vill åstad-komma en social blandning. Vi har börjatförhandla om att göra ett kollektivhus medcirka $" lägenheter i det området.« Men,och hon stryker under det, »våra kollektiv-husplaner får inte bero helt på MKB, viundersöker också möjligheter till samarbe-te med andra bostads-/byggbolag.«
Krockar med kommunens direktivDet finns nämligen en hake: Varkenbostadsförmedlingen i Malmö eller MKBkan garantera att just den grupp som nuutvecklar projektet kommer att få stå först ikön till kollektivhuset. Malmö skapade ihöstas en gemensam bostadskö för Mal-möregionen, Boplats Syd, som sköts av ettprivat företag. Susanne Rickardsson menar
att MKB inte kan gå förbi den kön: »Vi ärett kommunägt bolag och har tydligadirektiv som gör att vi inte kan gå förbiden.« Hur den nöten ska lösas finns detinget svar på i dag.
Risk att fastna i kösystemDetta är en »Catch !!« – ett reellt dilemma.MKB och andra företag i Skåne startar intekollektivhusbyggen själva, men är bereddaatt svara när en grupp medborgare kom-mer med ett förtroendeingivande förslag.Nu när just den situationen uppstått kanhela ärendet fastna i ett kösystem som intetillåter ett sådant samarbete.
Hur stort är egentligen MKBs intresse? Ioktober intervjuade Sydvenskan SusanneRickardsson om det nya bostadsområdet,som ska kallas Trevnaden. MKB vill nämli-gen att det ska bli ett kvarter med stadska-
Redaktörer: Dick Urban Vestbro och Bertil Egerö. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu
»
Malmös andra kollektivhus på god väg
Sara Hallström, drivande kraft i föreningen för kollektivhus i Malmö.
2 • Bo tillsammans nr 13
raktär för folk som gillar gemenskap.Susanne berättade om MKBs förhoppningatt kunna ge plats för många gemensammaytor, som stora tvättstugor och kanske encykelverkstad som hyresgästerna kan sam-sas om. Hon tycker sig ha uppfattat att detär en trend att folk vill ha ett mer gemen-samt boende. »Men det blir vanliga lägen-heter.«
Morgan Svensson sitter både i kom-munfullmäktige och i MKBs styrelse. »Detstämmer«, säger han, »att MKB ska lämnasina lediga lägenheter till Boplats Syd, medtillträde efter kötid«. Men MKB har ocksåinstruktioner från kommunen att främjadet slags bebyggelse vi talar om. Morgan äroptimistisk: internt är man helt med pånoterna, och vad som krävs är en del arbe-te för att skapa en för alla acceptabel lös-ning. Morgan är dessutom medlem i för-eningen som driver kollektivhusprojektet.»Vi tänker oss att blockhyra huset ochbilda kooperativ hyresrätt, det kan ocksåunderlätta för MKB att finna lösningen.«
Hållbart boendeSara är klar över att allt tal om miljöfrågorhar gjort att hållbart boende börjat bli ettsamtalsämne inom bostadsföretagen. Kol-lektivboendet är den bästa tillämpningen idag, både socialt, ekologiskt och ekono-
miskt. Det öppnar för samtal. Men varjeprojekt i den riktningen är ett riskprojekt,och skeptikerna både inom företagen och ipolitiken har hittills vunnit matchen.
Därför, menar Sara, behöver vi utvecklamallar, riktlinjer för hur ett sådant projektkan sättas på fötter och göras hållbart.Varje grupp behöver kunna anlita en solidkunskapsbank baserad på realistiska erfa-renheter. Både gruppen och bostadsföreta-get behöver kunna förhandla med hjälp aven strukturerad processbeskrivning som
visar dem vad som krävs av respektive part.Kollektivhus NU-boken
Gemenskap och samarbeteär ett första steg. Nu gällerdet att gå vidare.
BERTIL EGERÖ
På föreningens hemsida kan du läsa merom projektet:http://kollektivhus.wordpress.com
»
Möte med Föreningen för kollektivhus i Malmö.
Deltagare från över 20 länder haranmält sig till den internationellakonferensen om kollektiva boende-former på KTH 5–9 maj.
– Det glädjer oss att intresset för alternati-va boendeformer är så stort, säger DickUrban Vestbro, ordförande i KollektivhusNU och en av initiativtagarna. Medarran-gör är KTH. Just nu har vi #%" personer pålistan över deltagare.
Än finns det plats för fler. Man kanbåde lyssna på föredrag och diskutera iarbetsgrupper, till exempel om kollektiv-hus och jämlikhet, barn och unga i kollek-tivhus, social miljö och hälsa – med flerafrågor.
Konferensen vill uppmärksamma bo-
gemenskapens möjligheter, sprida kun-skap, medverka till erfarenhetsutbyte ochge inspiration. Man kommer att få en godöverblick över vad som händer i olika län-der och förhoppningsvis kommer konfe-rensen att öppna för fastare former förinternationellt samarbete.
De som deltar är forskare, bostadsföre-
tag, politiker, aktivister och boende.Tio framstående forskare och företrä-
dare för för boendegemenskap i olika län-der kommer att hålla föredrag, blandandra Charles Durrett arkitekt med egetföretag tillsammans med Kathryn McCa-mant. Paret lanserade på &"-talet begrep-pet cohousing efter att ha studerat skandi-naviska kollektivhus. Tillsammans har deritat mer än %" kollektivhus.
På senare tid har Durret intresserat sigför bogemenskap för äldre och nyligengett ut boken Senior Cohousing. På konfe-rensen ska han tala om olika modeller förbogemenskap.
läs mer på www.cohousing2010.se/swewww.kollektivhus.nu
Konferensnumret är: +$' (' !% () !'!
Stort intresse för internationellkonferens om kollektivt boende
Bo tillsammans nr 13 • 3
Som framgått av tidigare rapporter iBo Tillsammans blev BoAktivLandgångens gemenskapsboen-de/kollektivhus i Malmö klart förinflyttning under hösten 2008 efteren ovanligt mödosam 10-årig till-komsthistoria. Vi har nu blivitombedda att berätta för kamraterna iKollektivhus NU hur det går för ossoch det gör vi mer än gärna.
BoAktiv Landgången är Malmös förstagemenskapsboende på arbetsgemenska-pens grund (förutom ett som fanns undernågra år på &"-talet), så det har inte funnitsså mycket kunskap om denna boendeformi Malmö. Vår upplåtelseform, kooperativhyresrätt enligt hyresmodellen är ocksåokänd och oprövad. Vi har därför behövtgöra en intensiv satsning på marknadsfö-ring ända sedan avtalet om bygget blev
klart under hösten !""(. Det resulterade iatt vi hade hyresgäster i !( av våra $" lägen-heter vid inflyttningen i oktober !""& ochalltstå återstod då #).
Hyresgäster i jämn strömSedan dess har vi fått en tillströmning avhyresgäster till ytterligare #$ lägenheter –och därmed skulle väl huset vara fullt ochallt klart. Särskilt under hösten !""* komde i jämn ström. Ändå har vi i dag fortfa-rande bara )) lägenheter bebodda av våramedlemmar. Hur det kommer sig? Jo,under tiden har vi blivit av med inte mind-re än sju hyresgäster, en har avlidit och sexhar av olika skäl sagt upp sig, främst pågrund av att de fått en ändrad privat situa-tion (ny partner, sjukdom etc.). Vi har nyli-gen också fått två ytterligare uppsägningartill sommaren. (Den matematiskt reflekte-rande undrar kanske vart den åttonde
lägenheten tog vägen: Det är mer av ensolskenshistoria: ett par med var sin !:a harnu flyttat ihop i en ):a).
Nå vad betyder detta för våra möjlighe-ter att överleva som ett nybildat gemen-skapsboende? Jo, vi har gott hopp, och detav flera skäl. Dels delar vi erfarenhetenmed andra relativt nybildade kollektivhusatt det i början är stor turbulens med upp-sägningar och svårigheter att fylla husen.Dels har vi fått till ett fördelaktigt avtalmed vår hyresvärd, som innebär att dennetills vidare korttidsuthyr ut fem av lägen-heterna till egna hyresgäster, som då intedeltar i det kollektiva livet. Vi har också engod ställning ekonomiskt, som gör att vikan klara ganska stora hyresförluster. Meden hel del tålamod och fortsatt intensivmarknadsföring känner vi oss hyfsat säkrapå att kunna klara oss bra.
Hur ter sig Livet på Landgången?Vi är nu $" personer som har fått till en påmånga sätt välfungerande vardagsgemen-skap. Basen är att vi lagar fyra gemensam-ma middagar i veckan. Att sköta och för-valta huset som kooperativ hyresrätt inne-bär också en viktig del av arbetsgemenska-pen. Vi har gemensamt förmiddagsfika ibiblioteket varje dag, filmkvällar i matsalenvarje fredag, vi har stickkafé, bokcirkel,musikaftnar, föredrag, uppsluppna fester imatsalen, med mycket sång och musik,grillfester i trädgården, bouleturneringarpå torget…
Dans på rosor? Nej, knappast, vi har välbörjat bli varse att fast vi har ett gemen-samt intresse i att få till en god vardagsge-menskap, så har vi också stora olikheteroch går varann på nerverna på olika sätt.Men – på det stora hela, Livet på Land-gången är gott och vi har gott hopp om attdet skall bli allt bättre. Vi skall just startaen studiecirkel om kollektiv och koopera-tivt boende som skall kunna ge oss en tyd-ligare gemensam värdegrund. Och kontak-ten med övriga kollektivhus, i Skåne och ilandet i övrigt, är en viktig styrke- ochinspirationskälla. Så hör gärna av er ochkom gärna och hälsa på, vi har trevligagästrum!
Och läs gärna mer omoss på vår nya hemsidawww.boaktiv.se.
Nils Assarson (avgående)ordförande i BoAktiv Landgången
Hur vi fyllde LandgångenBogemenskapen Landgången, Malmö
Landgången, köket.
4 • Bo tillsammans nr 13
Nu börjar det hända i Malmöallmännyttan i konkret diskussion om nytt kollektivhusInte handlar det om något slagsskånsk konservatism – lilla Lund harfyra kollektivhus. Men Malmö som ärSveriges tredje stad har tills heltnyligen inte haft ett enda kollektiv-hus. Först för ett par år sedan lyck-ades en mycket envis och tålmodiggrupp skapa att nytt hus »för andrahalvan av livet«, en bra bit söder omcentrala Malmö och i samarbete medett norskt privat byggbolag.
I dag kan jag rapportera att Malmös all-männyttiga bostadsföretag MKB har inlettkonkreta diskussioner med en intresse-grupp om ett nytt kollektivhus i stadenscentrala delar. Någonting har hänt, menvad?
Jag ser två svar på den frågan. För detförsta har MKB liksom andra allmännytti-ga bostadsföretag börjat utveckla boende-former för äldre som ska ge dem ett visstmått av trygghet och säkerhet, som de tvånyckelorden lyder. Trygghetsboende ochomsorgsboende är de ord som uttryckerriktningen. MKB har tagit fasta på de storavariationerna i behov och intressen blandäldre hushåll, och förvaltar nu även senior-bostäder där cirka %%" »kunder« '% år eller
äldre bor. Där finns lokaler som ger möjlig-heter till gemensamt organiserad verksam-het, och hyresgästerna kan tjäna pengar pågemensam skötsel av gården mm. MKBsjälv erbjuder olika program som öppnarför de boende att träffas och lära kännavarandra.
För det andra har en aktiv och målmed-veten grupp Malmöbor bildat en föreningför kollektivhus. Se sidan # i detta nummer.De har i dag omkring #"" intressenter,varav (" betalt medlemsavgift i den nyaFöreningen Kollektivhus i Malmö. I slutet avmars möttes MKB och föreningen för attpröva varandra i konkreta former. Mötetföll väl ut, berättar MKBs Anna Wiking,konceptutvecklare och projektledare. »Devar väl förberedda, och kunde presenterasina önskemål på ett genomtänkt sätt.Dessutom vill de ha ett ekologiskt boende,och det passar oss mycket bra.«
Svagt intresse i Landskronaoch HelsingborgI höstas besökte jag med två andra kollekti-vister, de allmännyttiga företagen Lands-kronahem och Helsingborgshem, som var-dera förvaltar ett kollektivhus. På vår frågaom fler hus fanns i planeringen blev svaretnej. Samma svar fick vi på frågan om före-tagen kunde tänka sig att ta initiativ för attbredda kunskapen om detta slags boende. Ien rapport till styrelsen för KollektivhusNU summerade vi det litet dystra resulta-tet:
»Bostadsföretagen är generellt ointres-serade av så speciella boendeformer somkollektivhus (både för personalens egen deloch som verksamhetsinriktning). De kän-ner inte av någon efterfrågan, och sanno-likt har de inte försökt granska om sådantboende kan ge förvaltningsmässiga vinster.Länken till växande $"-talistgrupper ochderas efterfrågan finns inte etablerad, Rus-sinets och Landgångens inriktning på attförlänga äldres liv i hälsa och att klara sigsjälv är inte heller förstådd.«
Jag är övertygad om att nyckeln till oin-tresset är just detta: de känner inte avnågon efterfrågan.
MKB har utsett tomten för det nya kol-lektivhuset. Det är ett av tre hus om )"+$"
lägenheter som ska byggas i innerstaden.Ett andra hus ska få gemenskapslokaler ibottenvåningen, det tredje blir ett vanligtflerfamiljshus.
Måste följa bostadskönDetaljplaneringen av kollektivhuset kom-mer att ske i nära samråd med föreningen.Men ännu kan MKB inte utlova att dessmedlemmar får bostad där. »Vi måste följabostadskön, och erbjuda nya bostäder tilldem som står först«, berättar Anna Wiking.MKB och andra bostadsproducenter häm-tar sina kunder genom intresseanmälning-ar till en ny gemensam organisation kalladBoplats Syd. Där finns ingen speciell kö förkollektivintresserade. Hur problemet skalösas är ännu oklart.
»Om intresseföreningen väljer att bildaen ekonomisk förening som blockhyrhuset finns det inga problem«, säger AnnaWiking. Men annars behöver de begäraspecialtillstånd från Malmö kommun, ochden processen är inte inledd. Inte heller harMKB accepterat föreningens önskan ommindre lägenheter för att balansera dekostnader som gemensamma utrymmenför med sig. »Det är plan- och bygglagensom gäller, vi måste följa dess normer«, ärsvaret jag får från Anna Wiking. Hon trorpå trerumslägenheter på %"+&" kvm. Jagberättar om kollektivhuset Landgången isödra Malmö, som tvingades accepteratreor och nu har funnit att den stora efter-frågan gäller mindre lägenheter.
Samlar erfarenheter»Vi ska nu börja samla på konkreta erfa-renheter i regionen«, svarar Anna. Hon harhaft kontakt med Lunds LKF och ävenbesökt Russinet i Lund. Vår fina bokGemenskap och samarbete har MKB fått viaSABO, och den uppskattas.
Går detta samarbete bra är MKB öppenför att gå vidare på den inslagna vägen,gärna med ett kollektivhus för andra hal-van av livet. »Det vore roligt om vi kan varastolta över resultatet«, avslutar AnnaWiking.
BERTIL EGERÖ
SLOTTET. LUND
Anna Wiking, Malmö KommunalaBostadsbolag säger att de måste följa bo-stadskön och kan därför inte lova medlem-marna i kollektivhusföreningen lägenheter iett nytt kollektivhus.
Bo tillsammans nr 13 • 5
I början av året träffade KollektivhusNU Mona Lindén på Bostads-förmedlingen i Stockholm.
Stockholms stad har beslutat att föra sam-man Stockholms tre kommunala bostads-bolags internköer till en enda gemensamintern byteskö som ska skötas av Bostads-förmedlingen. Som en följd av detta riske-rade kollektivhusen att förlora sina lokalaavtal om förmedling av bostäder (se artikeli nr !" av Bo Tillsammans).
Det finns alltså en intern byteskö somenbart avser dem som bor i allmännyttanslägenheter i Stockholms stad. Men Stock-holms Stads Bostadsförmedling admini-strerar också en mycket vidare bostadskö –dit både kommunala och privata fastig-hetsägare i Stockholm län lämnar lägenhe-ter. När en lägenhet i ett av de kommunalabostadsbolagen blir ledig annonseras den ibyteskön. Den lägenhet som härnäst blirledig i bytesprocessen lämnas till bostads-kön.
Alla i samma kö, förmedling efter tidBostadsförmedlingens affärsidé är att allasökande ska stå i samma bostadskö och attlägenheter förmedlas efter kötid. Fastig-hetsägarna kan ställa krav på de sökandemen kraven får inte vara diskriminerande.Ett undantag är ungdomslägenheter mind-re än )" kvm för ungdomar #&+!% år – ochseniorlägenheter för den som fyllt '% år.
Kollektivhusen kan ställa egna krav påinflyttande hyresgäster men de ska varatydligt formulerade, till exempel att manska vara med i en kollektivhusföreningeller att man måste delta i visst arbete.Eventuella krav som fastighetsägaren kanha på inkomst, kreditvärdighet och tidigareboendereferenser ska också framgå. Det ärviktigt att kollektivhusföreningen informe-rar vid visningen så att en sökande ocksåkan se på gemensamma lokaler.
Om det aktuella kollektivhuset vill säganej till en sökande ska det ske med tydligmotivering och med hänvisning till annon-serade krav på hyresgästen. Det går inte attavslå med motiveringen att det fanns andrapå visningen som man tyckte var merseriösa i sin avsikt att delta i kollektivhusetsgemensamma uppgifter. Man måste alltså
motivera varför just denna sökande intekan godkännas. Därför vill Bostadsför-medlingen helst bara föreslå den hyresgäs-ten som har svarat ja och som har längstkötid.
Det finns föreningar som har önskat attbostadsförmedlingen översänder tre för-slag på en och samma gång. Det var MonaLindéns uppfattning att bedömningen kanuppfattas som godtycklig när tre sökandejämförs med varandra och inte bedömsutifrån kraven som ställt i annonsen. Närdet gäller kraven bör fastighetsägarens syn-punkter också beaktas.
Bostadsförmedlingen kallar normalt)"+$" personer till lägenhetsvisning efter-som man vet att många ställer sig i kön försäkerhets skull utan att vilja ha en lägenhetjust nu. Den som lämnar en lägenhet ärskyldig att ställa upp med lägenhetsvisningoch ställa i ordning lägenheten.
Länk i annonsenMona Lindén påpekade att ju mer infor-mation som finns om en ledig lägenhetdesto bättre. På Bostadsförmedlingenshemsida finns länkar till bostadsföretagensaktuella projekt. Där kan man lägga ininformation när det finns lediga lägenheteri kollektivhus, och även en länk till Kollek-tivhus NU:s hemsida. Man kan också läggain länken till det enskilda kollektivhusetshemsida med dess regler för medlemskap.För att det ska fungera är det viktigt atthemsidorna är uppdaterade.
Det finns alltid en viss risk för attbostadssökande säger sig vara intresseradeav ett kollektivhus mer på grund av husetsläge än av intresse för att delta i gemen-
samma aktiviteter. Så är det för flera av dekollektivhus som byggdes i Stockholm imitten av #*&"-talet, men det kan förhopp-ningsvis bli ett mindre problem för nyakollektivhus eftersom de sannolikt kom-mer att ligga mindre centralt.
Särskild sökruta för kollektivhus?När man registrerar intresse på Bostads-förmedlingens hemsida kan man markeraönskemål i särskilda sökrutor för kom-mun, centralt/perifert läge, nybyggnad/äldre hus, lägenhetsstorlek, typ av kök, bal-kong mm. Däremot finns ännu ingen rutaför bogemenskap/kollektivhus. För attBostadsförmedlingen ska anse det varavärt besväret att sätta dit en sökruta måstedet finnas ett tillräckligt stort intresse. Föratt lägga in en sökruta krävs inget politisktbeslut. Det krävs det däremot för att upp-rätta en särskild kö för kollektivhus.
Bostadsförmedlingen planerar att infraen »bevakningstjänst« som innebär att densökande får information i nlighet med desökrutor man markerat. Alla som tillexempel markerat rutan ungdomslägenhetskulle då få information när en sådanlägenhet blir ledig. Samma sak skullekunna gälla för sökande till kollektivhus-boende. När en lägenhet annonseras i kol-lektivhus kan man se på mängden svaran-de hur stort intresset är för bogemen-skap/kollektivhus.
Kollektivhusfråga i BF:smarknadsundersökningarBostadsförmedlingen gör årligen mark-nadsundersökningar – nästa undersökningsker troligen i höst. Utan att lova att våraönskemål skulle kunna beaktas föreslogMona Lindén att Kollektivhus NU skullesända in förslag på frågor till marknads-analytiker Linda Lövgren redan nu i vår.Det skulle också vara möjligt för oss attställa frågor till Bostad-sförmedlingens databasom intresse för kollek-tivhus.
GUNNEL TORSTENSSON
Bostadsförmedlingen i Stockholmpositiv till samarbete med Kollektivhus NU
En särskild sökruta på Bostadsförmedlingenshemsida där man kan ange att man vill tillkollektivhus är möjlig. En egen kö för kollek-tivhusen kräver dock ett politiskt beslut.
6 • Bo tillsammans nr 13
Lyckat årsmöte i FristadDen 20 mars var det dags förKollektivhus NU:s årsmöte i kollek-tivhuset Fristad i Spånga i nordväst-ra Stockholm.
Årsmötet hölls i Fristads stora fina sam-lingslokal med vacker utsikt. Birgitta Lind-vall från Fristads kollektivhusförening häl-sade välkommen. Sammanlagt deltog $"
personer från !! medlemsföreningar, samtfyra stödmedlemmar. Hans Pålemar Nils-son valdes till ordförande.
Verksamhetsberättelsen visade på storaframsteg under året. Frågan om bogemen-skap har fått ökad uppmärksamhet imedia, och föreningen arrangerar världensförsta internationella konferens om alter-nativa boendeformer i Stockholm %+* maj!"#". Styrelsen rapporterade också om attbostadsförmedlingen i Stockholm ställt sigpositiva till samarbete med föreningen.
Större delen av styrelsen valdes om medDick Urban Vestbro som ordförande ochJohn Fletcher som kassör. Nya är KarinYttergren Sahli från kollektivhuset Vildsvi-net i Örebro och Eva Norrby från boge-menskapen Sjöfarten i Stockholm. Christi-na Haggren från Tersen i Falun blev nyrevisorssuppleant.
Två motioner hade lämnats in till års-mötet. Kerstin Kärnekulls handlade om»Stöd till grupper som driver projekt kringboendegemenskap«, med hänvisning tillden nya gruppen »Undersammatak« iGöteborg. Årsmötet beslöt att stödjamotionen genom att erbjuda medlemskapoch stöd till nya föreningar och gruppersom driver projekt för bogemenskap. Denandra motionen, av Gunlaug Östbye, hade
rubriken »Om styrelsens och medlemmarsrätt att uttala sig i ärenden och frågor utanatt ha kontaktat berörda parter«. Motionenansågs besvarad då styrelsen föreslog attföreningen inte skall yttra sig i en konfliktutan att ta kontakt med berörda parter, ochatt yttranden i föreningens namn ska varaväl förankrade.
VerksamhetsplanenDe viktigaste punkterna i verksamhetspla-nen är den internationella konferensensom väntas ge en god plattform för arbetetmed utvecklingen av nya boenden, liksomatt nå politiker och en bredare allmänhet.Tack vare bidrag från forskningsrådet For-mas och flera bostadsföretag väntas konfe-rensen – som genomförs i samarbete medKTH – gå ihop ekonomiskt.
Verksamhetsplanen har en budget somlandar på #"" """ kr. För att klara detta skaarbetet intensifieras med att värva stöd-medlemmar och sponsorer. En viktig frågai planen är utvecklingsarbete. Det ska skeinom fyra områden:! Social miljö och hälsa! Hållbar utveckling! Regelverk! Fastighetsekonomi
Verksamhetsplanen finns att läsa på föreni-gens hemsida http://www.kollektivhus.nu/
Ingrid Eckerman föreslog att föreningenska göra ett nytt försök att få igång Ning-sidan http://kollektivhusnu.ning.com därman kan diskutera boendefrågor och bildagrupper för nya kollektivhus.
Vidare efterlystes en mer pedagogiskoch modern hemsida. Marja Joss erbjöd sigatt hitta en person som kan arbeta med ensådan. Kassör John Fletcher återkommermed ett färdig budgetförslag till medlem-marna senast #% april, med möjlighet förmedlemmarna att svara senast # maj.
Föredrag, studiebesök, festmiddagDirekt efter årsmötet talade docent Chris-ter Sanne om »En bättre framtid med arbe-te, boende och välfärd« och presenteradetankar ur sin bok Keynes barnbarn (For-mas !""(), en bok somväckt stor uppmärksam-het och där många av kon-sumtionssamhällets före-ställningar ifrågasätts.Boendefrågorna fick enframträdande plats i före-draget som väckte debatt.
Sedan blev det en rundvandring i kol-lektivhuset Fristad med visning av verkstä-der, hobbylokaler, cafeteria, restaurangenoch enskilda lägenheter.
Under den följande festmiddagen höllordföranden ett tal som förde deltagarnafrån renässansutopismens samhällskritiktill kampen för fler kollektivhus i Sverige.Se sidan (.
DICK URBAN VESTRBRO
Kollektivhuset Fristad byggdes 1983 ochhar 135 lägenheter. Det ligger mitt i ett lum-migt villaområde. Kollektivhusföreningen självbeskriver sitt hus som »kollektivhus light« –många boende deltar inte särskilt mycket idet gemensamma. Alla boende har tillträdetill servicehusets välutrustade restaurang efterstängning kl 15 på eftermiddagarna, men detär bara en minoritet som deltar i matlag.Men det finns många andra aktiviteter ihuset: pingis, jympa, bastu, massage, matlag,bokcirkel, loppmarknad, vävning, konstnärligtskapande, snickeri m.m. Dessutom städar deboende själva trappor och korridorer, och fårersättning genom avdrag på hyran.
Vill du veta mera? Sehttp://fristadkollektivhus.se/fristad.html
KARIN YTTERGREN SAHLI EVA NORRBY
Bo tillsammans nr 13 • 7
Vi i Kollektivhus NU är renässansmänni-skor. Vi vill bryta med konventionerna ochutveckla ett samhälle med fria individer,personer med kritiskt sinne, frigjorda frånauktoriteter.
UtopisamhällenEn av de mest kända renässansmänniskor-na var Thomas More. Han verkade i Lon-don omkring år #%"". Han skrev blandannat boken Utopia – om en välordnad stat.Utopi betyder landet ingenstädes, ett för-sök av More att förklä sin kritik av detdåvarande auktoritära England genom attlåtsas att han skrev om ett helt annat land.Trots detta blev han halshuggen på grundav sina idéer. I Utopia var privategendo-men upphävd och arbetet frivilligt. Jäm-ställdhet rådde mellan män och kvinnor.Däremot skulle man inte upphäva ojäm-likheten mellan livegna och herrar.
I Utopia fanns städer som var symme-triskt uppbyggda, med trevåningshus somhade riktiga glasfönster, platta tak (funk-tionalismen $"" år i förväg!) – och behagli-ga utsmyckningar. Gifta par ingick i storfa-miljer om #$ personer. Städerna hade ' """
invånare, varken mer eller mindre. All mat-lagning skulle skötas kollektivt. Måltidernaskulle intas i stora hallar. Varje hall skullebetjäna )" familjer (lagom storlek på ettkollektivhus!).
Renässansutopisternas idéer förverkli-gades i viss mån av kristna sekter som höllsig för sig själva. Men man fick inte spridaidéerna i samhället. Folk ville ju inte blihalshuggna eller kastade i fängelse. Menidéerna levde kvar och bubblade upp dåoch då – under #&!"-talet då de utopiskasocialisterna Robert Owen och CharlesFourier skrev om sina kollektiva idealsam-hällen. Men bara ett experiment förverkli-gades i Europa. I början av #*""-taletbubblade drömmen upp igen. Det skedde iform av centralkökshus. Sådana byggdes iKöpenhamn, Stockholm, Hamburg, Ber-lin, Prag, London, Zürich och Wien.
Funktionalismens flaggskeppPå #*)"-talet kom funktionalismen medtankar om det rationella samhället och denförnuftsstyrda människan. Kollektivhusetpassade perfekt in i detta tänkande. Funk-tionalisterna såg bostaden som en maskin
att bo i, och vad var mer likt fabrikernaslöpande band än hus med centralkök ochmathissar? Den danske arkitekten HansErling Langkilde beskrev kollektivhusetsom funktionalismens flaggskepp. De svens-ka funktionalisterna förutspådde #*)" attåtminstone en tredjedel av bostäderna iframtiden skulle vara kollektivhus. Men demisstog sig på styrkan hos det patriarkalasamhället. Männen inom arbetarrörelsenville ta ut den höjda levnadsstandardengenom att skaffa sig hemmafruar. De varemot kollektivhus. Därför blev det i Sverigebara ett drygt dussin hus med matservicemellan #*)' och #*'#, alla i privat regi.
På #*'"-talet gick kvinnorna ut i storskala i arbetslivet. De ville kombinera familjoch arbete. Alla kvinnoförbund utomhögerns krävde kollektivhus. Studenter ochandra ungdomar flyttade ihop i boendekol-lektiv. Men HSB, Riksbyggen, de allmän-nyttiga företagen och hyresgäströrelsen sanej till kollektivhus. Det var nästan barabyggmästare Olle Engqvist som byggde kol-lektivhus. Hässelby familjehotell var detstörsta och det sista av hans kollektivhus.
Inte förrän i slutet av #*("-talet brötsmotståndet. Då kom en ny generationmanliga kommunalpolitiker som tycktedet var OK att deras hustrur förvärvsarbe-tade. En av dem var det socialdemokratiskaborgarrådet Mats Hult. Han drog igång ettprogram för utveckling av nya kollektivhusi Stockholm, uppbackad av en rörelse föralternativa boendeformer, det som snart
skulle bli Kollektivhus NU. En viktig aktöri denna rörelse var gruppen Bo i Gemen-skap, BiG. De skrev en bok som användesav många kommunala bostadsföretag föratt få till stånd kollektivhus.
Kollektivhus NU bildasKollektivhus NU bildades #*&#. Då fannsbara två kollektivhus av den nya modellen,nämligen Stacken i Göteborg och Stolp-lyckan i Linköping.
Hösten samma år uppvaktade styrelsenStockholms bostadsförmedling, som inför-de en särskild kö för kollektivhus. År #*&!
fanns det #("" sökande. Kollektivhus NUinbjöds att göra en utställning i bostadsför-medlingens lokaler. Föreningen försökteockså påverka bostadsstyrelsen, bostadsde-partementet och kommunala byggnads-nämnder för att få fram kollektivhus. Trotsatt bokslutet första året slutade på bara)$*) kr och %% öre skaffade sig KollektivhusNU en lokal på Götgatan för #!"" kr per år.
#*&% stod ett flertal kollektivhus färdigaoch det var dags för Kollektivhus NU attändra karaktär. Förklaringen finns i års-mötesprotokollet: »hela idén med kollektiv-hus står och faller med hur dessa existerandehus kommer att fungera. Det finns tyvärrbelackare som vara väntar på att kollektiv-husen skall visa sig fungera dåligt«. Därföromvandlades föreningen till att bli ett kon-taktorgan mellan befintliga hus, och att»sprida positiva erfarenheter och försöka för-hindra att misstag upprepas«. Tydligen gickdet litet trögt, för året därpå var ett möteinkallat i kollektivhuset Trekanten för»återuppväckande av Kollektivhus NU«.
På *"-talet stagnerade kollektivhusbyg-gandet och Kollektivhus NU. Men år !""%
återuppväckte vi föreningen. Sen dess harvi gått framåt och har lyckats få fart pådebatten och på byggandet.
Låt oss inspireras av det uppfinningsrikatänkandet från renässansen och av det»medryckande vanvett« som präglade1800-talets utopister!
Låt oss återuppväcka de goda idéernaom boendegemenskap, jämställdhet ochsamarbete mellan grannar som funnitsunder historiens olika skeden!
Låt Kollektivhus NU fortsätta att varaett levande nätverk präglat av mångfald,tolerans och gott samarbete!
DICK URBAN VESTBRO
Tal av Dick Urban Vestbro efter Kollektivhus NU:s årsmöte 2010 i Fristad:
Vi är renässansmänniskor!
Utopia, ett framtidssamhälle.
8 • Bo tillsammans nr 6
Strax före påsk hölls en konferens iBarcelona dit jag inbjudits att talaom miljöfrågor och kollektivt boen-de. Temat för konferensen varDegrowth, något som jag väljer attöversätta med anti-tillväxt.
Anti-tillväxtrörelsen tycks vara ganskastark i Frankrike, Italien och Katalonien.Dagens finanskris har lett till att rörelsenväxer även i USA och Storbritannien. Attårets konferens hölls med officiellt stödfrån Universidad de Barcelona är ett teck-en på rörelsens framgång. Vilket svensktuniversitet skulle våga ställa sig bakom enkonferens som öppet tar ställning mot till-växt- och konsumtionssamhället? Ensvensk finns med i anti-tillväxtnätverketsrådgivande kommitté, nämligen ChristerSanne, huvudtalare på Kollektivhus NU:sårsmöte.
Spara genom att dela på sakerMitt föredrag utgick från det faktum attbostadssektorn står för en mycket storandel av samhällets resursförbrukning ochatt det finns mycket att göra för att minskaslöseriet med energi och andra resurser.Befintliga bostadsområden måste ställasom till en mer hållbar förvaltning och detkan endast ske i samarbete mellan bostad-sföretag och boende. När människor upp-träder som individer tenderar de att se sittbeteende som betydelselöst och som enuppoffring, men om människor handlartillsammans kan insatsen få mycket störrebetydelse samtidigt som en omställning till
miljövänligt beteende upplevs som posi-tivt eftersom man gör det tillsammansmed andra.
Jag pekade på att svenska kollektivhussedan #*&" ofta utformats enligt en modelldär varje bostad minskats #" procent i för-hållande till normal lägenhetsyta för attkunna skapa gemensamma lokaler sommatsal, lekrum, TV-rum, gästrum, bastu,verkstäder, motionsrum mm. Detta inne-bär en rejäl standardökning för var och enutan att det kostar mer eftersom totalytanär densamma. Denna tanke kan utvecklasvidare så att tillgången till gemensammalokaler gör att hushållen väljer lägenhetermed färre rum än de annars skulle hagjort. I kollektivhus kan man vidare sparapå resurser genom att laga mat tillsam-mans, genom att organisera storinköp avekologiska livsmedel, genom att gå sam-man om bilpooler mm.
På Barcelonakonferensen ordnades ensärskild workshop kring kollektivt boende.I den deltog #& personer från åtta olika län-der, de flesta ungdomar. Bara jag och enperson till hade erfarenhet av kollektivtboende, men intresset var mycket stort hosde övriga. Jag har sänt artiklar och annatmaterial om kollektivhusens utveckling tillgruppen. En epostlista har upprättats föratt fortsätta tankeutbytet. En av de aktivadeltagarna, Matthieu Lietaert från Belgien,ska följa upp gruppens arbete på Kollek-tivhus NU:s konferens i Stockholm i maj.Han ska då göra en filmdokumentation avvår konferens.
DICK URBAN VESTBRO
Bo tillsammans nr 5 • 8
Kollektivhus NU" " " DET HÄR ÄR nummer 13 av»BO TILLSAMMANS« som är föreningenKollektivhus NUs informationsblad. Vihar rullande ansvar för redaktionen.Den här gången är Dick Urban Vestbro,Stockholm och Bertil Egerö, Lund,redaktörer.
Styrelsen i Kollektivhus NU 2009Ordförande:Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83,[email protected]
Vice ordförande:Elisabeth Olszon,Majbacken, Gö[email protected]
Kassör: John Fletcher, Tersen FalunOrdinarie:Gunnel Torstensson, TrekantenStockholm, Eva Norrby, Sjöfarten,Stockholm, Karin Yttergren-Sahli,Vildsvinet, ÖrebroSuppleanter:Elsa Grip, Slottet, Lund,Birgitta Aulin, Blomstret, GävleAdjungerade:Ingela Blomberg, FöreningenFramtiden, StockholmHans von Zeipel, Svärdet, Stockholm
Vill du prenumerera på vårt elektronis-ka nyhetsbrev? Skicka ett e-post [email protected] kommer att få nyhetsbladet Bo till-sammans och annan information rela-terad till kollektivhusboende.
På hemsidan www.kollektivhus.nufinns listan över kollektivhus i Sverige.Vet du något hus som inte finns meddär, hör av dej till [email protected]
På hemsidan kan man också sättain en bytes- eller intresseannons.Mejla till [email protected]
MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan.Enskilda personer kan bli stödmedlem-mar för 100 kr/år.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange vem som betalar samt e-posteller annan adress.
www.kollektivhus.nu
8 • Bo tillsammans nr 5Bo tillsammans nr 5 • 88 • Bo tillsammans nr 13
Bogemenskap för att rädda miljönDick Urban Vestbro utanför universitetet i Barcelona där konferensen hölls. Den stora parollenvid entrén kungör att temat är anti-tillväxt.
