Besnik Avdija

Vibhuti Mistry

Nyttan med Revision

Med fokus på “kundnytteaspekter”

Benefits of Auditing

With a focus on customer benefit aspects

Business Administration

Master’s Thesis

30 ECTS

Termin: VT 2011

Handledare: Sven Siverbo

Förord

Först och främst vill vi ge ett stort tack till vår handledare Sven Siverbo

för goda råd, snabb respons och hjälp under arbetets gång.

Vi vill även tacka alla revisionsbyråer och andra respondenter som har

tagit sig tid att svara på våra frågor och därmed gjort denna studie möjlig

att genomföra.

Karlstad den 10 juni 2011

_____________ _____________

Besnik Avdija Vibhuti Mistry

Sammanfattning Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 %

av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att

valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som

underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat

revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått

mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med

revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den

nya lagen.

Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att

ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt

få indikationer om vilka ”kundnytteaspekter” som de finner med

revisionen. Dessutom även undersöka hur revisionsbyråerna har mött den

nya situationen.

Studien visar att aspekter som revisionsbyråns förståelse för

affärsverksamheten, lyhördhet och anpassning till företagets behov,

uppvisat engagemang, tillgänglighet vid behov, kontakt och typ av kontakt

är främsta förklaringarna till varför vissa väljer att ha en revisor och andra

inte. Vidare visar undersökningen att största delen av småföretagarna som

valt bort revisorn har en extern person/företag som sköter den löpande

redovisningen. Detta leder till minskad kontakt och förhindrar att en god

relation skapas. Följaktligen minskar behovet av att ha en revisor och

upplevs istället mer som en onödig kostnad.

Revisorn måste således skapa en närmare relation med kunden och

generera värde genom att göra ett bra arbete, erbjuda god rådgivning så väl

som helhetslösningar. Revisionsbyråerna har därför skapat nya och

utvecklat befintliga tjänster där redovisningen har fått en större betydelse.

Revisionsbyråerna har vidare mött den nya situationen genom att göra sig

mer tillgängliga för småföretagarna, så att en bättre kontakt och relation

kan skapas.

Vår studie visar att en positiv upplevelse av de främsta aspekterna som

nämnts ovan samt ju bättre kontakt och relation med kunden, desto

mindre benägenhet finns det att välja bort revisorn.

Abstract The first of November 2010 the audit obligation was abolished, which

means that 72 % of the companies in Sweden were affected by the new

law. This means that the option for free audit is open to private

companies which fall below the limit. The voluntary audit law has affected

the auditor’s role and responsibilities while the profession has changed

and gone more towards advisory. Therefore it has become more

important to clarify the usefulness of the audit in order to demonstrate the

value of auditing for small companies affected by the new law.

Since there is lack of knowledge about why some small business owners

continue to have an auditor and others not, the purpose of this study is to

examine this as well as acquire indications of which “customer benefit

aspects” they perceive with auditing. Furthermore also examine how the

audit firms have met the new situation.

The study presents that aspects such as the audit firms understanding of

the business, perceptiveness and adaption of the small firms needs,

commitment, accessibility when needed, contact and type of contact are

the main explanations for why some small firms choose to have an auditor

and others not. Further, the study shows that the majority of small

business owners who deselected the auditor have an external person/firm

that manages their current accounts. This leads to a reduced contact with

the auditor and prevents a good relationship to be created. Consequently,

reducing the need of having an auditor and instead experience the audit

more as an unnecessary expense.

Hence, the auditor must create a closer relationship with their customers

and generate value by doing a good job, offer good advisory as well as

complete solutions. Audit firms have therefore created new and developed

existing services where accounting has been given a greater importance.

Audit firms have meet the new situation by making themselves more

accessible to small firms, so that a better contact and relationship can be

created.

Our study shows that a positive experience of the main aspects mentioned

above and a better contact as well as relationship with the customers, the

fewer tendencies there is to deselect the auditor.

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................. 1

1.1. Bakgrund ......................................................................................................... 1

1.2. Problemanalys ................................................................................................ 2

1.3. Syfte och frågeställningar ............................................................................. 2

2. Teoretisk referensram ........................................................................................... 3

2.1. Revisorns roll ................................................................................................. 3

2.2. Revisorns roll i mindre ägarledda företag ................................................ 4

2.3. Avvikelse i uppfattningen av revisor rollen ............................................. 5

2.4. Efterfrågan av rådgivning ............................................................................ 5

2.4.1. Efterfrågan av rådgivning i mindre företag ...................................... 6

2.5. Betydelse av företagsstorlek och bransch för revision .......................... 7

2.6. Relationen mellan revisor och kund ......................................................... 7

2.6.1. En god relation .................................................................................. 8

2.7. Skapandet av relationer ................................................................................ 9

2.8. Anledningar till ett starkt engagemang ................................................... 10

2.9. Tillit ................................................................................................................ 12

2.10. Hypoteser baserade på teorin ................................................................. 13

3. Metod ..................................................................................................................... 14

3.1. Val av ansats ................................................................................................ 14

3.2. Intervjuer ...................................................................................................... 16

3.3. Telefonintervju/Enkätundersökning ..................................................... 16

3.4. Trovärdighetsdiskussion ............................................................................ 17

4. Empiri .................................................................................................................... 18

4.1. Intervju med revisionsbyråer .................................................................... 18

4.2. Telefonintervju/enkätundersökning med småföretag ...................... 21

4.2.1. Övriga upplysningar från telefonintervju/enkätundersökning

med småföretag .......................................................................................................... 24

5. Analys ..................................................................................................................... 26

5.1. Analys av valet av att ha en revisor eller inte ...................................... 26

5.1.1. Hypoteser med signifikans ............................................................ 26

5.1.2. Hypoteser utan signifikans ............................................................ 28

5.2. Revisionsbyråernas möte med den nya situationen .......................... 30

6. Slutsats ................................................................................................................... 31

6.1. Valet av att ha en revisor eller inte ....................................................... 31

6.2 Revisionsbyråernas möte med den nya situationen ........................... 32

6.3. Förslag till vidare studier ........................................................................ 32

7. Referenser ............................................................................................................. 33

Bilaga 1 ....................................................................................................................... 36

Bilaga 2 ....................................................................................................................... 37

1

1. Inledning

I det inledande kapitlet presenteras följderna till revisionspliktens avskaffande som

avslutas med problemanalys där syfte och frågeställningar redogörs.

1.1. Bakgrund

Under flera år har undersökningar skett angående revisionspliktens

avskaffande där bland annat den statliga utredningen SOU 2008:32 har

gjorts. SOU 2008:32 visade att genom att slopa revisionsplikten skulle det

gynna de inhemska företagen konkurrensmässigt gentemot Europa. Enligt

den svenska regeringen är syftet med fri revision att ge de svenska

aktiebolagen möjligheten att själva välja vilka tjänster som organisationen

behöver och på så sätt även spara pengar på de tjänster de inte behöver

(Justitiedepartementet 2010a).

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för de småföretagen

som underskrider gränsvärdet enligt nedanstående tabell. Enligt

Justitiedepartementet finns det 349 000 aktiebolag i Sverige varav 72 %

berörs av den nya lagen. Tidigare var 21 200 handelsbolag revisionspliktiga

varav idag 15 000 berörts av den nya lagen (Justitiedepartementet 2010b).

Valmöjligheten till fri revision är öppen för privata aktiebolag som

underskrider minst två av dessa värden som tabellen visar nedan

(Justitiedepartementet 2010a):

Gränsvärde

Anställda 3

Balansomslutning 1,5 miljoner

Nettoomsättning 3 miljoner

Tabell 1: Tabellen visar gränsvärdet för fri revision där minst två av dessa värden

ska understigas (Justitiedepartementet 2010a).

I och med detta får de småföretagen aktivt göra ett val om de inte vill ha

kvar revision (Lenartsson 2010). För revisionsbolagen innebär det att

kunderna måste sättas i större fokus och att kunna erbjuda rätt tjänster.

Även om gränsvärdet är lågt idag kan det höjas i framtiden vilket innebär

att relationen mellan kunder och revisionsbyråerna kommer att spela en

viktigare roll (Justitiedepartementet 2010b). Därför är det betydelsefullt att

ta reda på vilka aspekter och faktorer som är värdefulla för kunden och

därmed välja att ha kvar revisorn.

Den nya lagen om frivillig revision kommer påverka redovisnings-

konsultens roll och ansvar då den kommer bli allt mer betydande. Det är

2

dock klart att en förändring kommer ske även om det är självklart att alla

småföretag inte kommer välja att ta bort revisionen. En sannolik händelse

är att företag som har valt bort revisorn, känner att de behöver en extern

person som har kunskap om bolagets redovisning. Detta leder i sin tur till

att småföretagen kommer välja att ha kvar revisorn eller anlita en extern

redovisningskonsult. Därför kommer det ske en ökad efterfrågan av

redovisningskonsultens tjänster. Det innebär att redovisningskonsultens

arbete angående ansvarsfrågor kommer hamna i större fokus även om

deras ansvar inte kommer öka. När revisorn inom ett mindre företag tagits

bort kommer redovisningskonsulten vara den enda externa personen

inom företaget som har kännedom om bolagets bokföring och

redovisning (Agélii & Paulsson 2010).

1.2. Problemanalys

En av de senaste händelserna inom redovisning och revision är slopandet

av revisionsplikten för mindre bolag. Nu när mindre bolag inte är tvungna

att ha en revisor har det lett till viktiga frågor som behöver undersökas.

Det har bland annat lett till ett ökat intresse om hur ett revisionsföretag

ska kunna skapa värde för kunden för att kunna behålla dem. Här är det

även viktigt att veta vad kunderna uppfattar är nyttan med revisionen och

hur en revisor skall kunna uppfylla dessa kriterier. Det saknas kunskap om

varför småföretag väljer att behålla revisorn trots att det inte måste.

Därför har vi valt att undersöka nyttan med revision med fokus på

”kundnytteaspekter”.

1.3. Syfte och frågeställningar

Vi saknar kunskap om varför många av småföretagen fortsätter ha en

revisor och andra inte. Därför är syftet med vår studie att undersöka detta

och skapa en större förståelse om hur revisionsbyråerna möter den nya

situationen efter avskaffandet av revisionsplikten. Följaktligen att även

undersöka nyttan med revisionen samt hur småföretag upplever den.

Efter att ha läst relevant teori om revisorns roll, relationer, beteende och

de småföretagarnas aspekter gällande revision ledde det fram till våra två

huvudsakliga forskningsfrågor:

Varför väljer vissa småföretagare att ha en revisor och andra inte?

- Vilka ”kundnytteaspekter” finner småföretagarna med

revisionen?

Hur möter revisionsbyråerna den nya situationen?

3

2. Teoretisk referensram

I den teoretiska referensramen presenteras revisorns roll och relation till kunden samt

annan relevant teori i syfte att besvara forskningsfrågorna. Kapitlet avslutas med ett

antal hypoteser som sedan undersöks i vår empiri.

2.1. Revisorns roll

I revision ingår planering, granskning, bedömning och att uttala sig om

årsredovisning, bokföring och förvaltning. Eftersom företag har särskilda

krav om hur dess resultat och ställning ska redovisas har revision en stor

betydelse, främst bland företag där ägarna har ett begränsat ansvar.

Styrelsen och VD har ansvar för att informationen om företagets

ekonomiska situation och förvaltning blir pålitlig för intressenterna genom

att den kvalitetssäkras av en revisor. Informationen som ges om den

ekonomiska situationen avgörs beroende på företagsformens förvaltning

och redovisning. Det finns olika lagregler med bestämmelser angående

vilken information som skall lämnas. Därmed erhålls ökad trovärdighet

genom revision, när det gäller företagets finansiella information (FAR

2006).

Ägare och intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda

samt kommun och stat har en stor nytta av revisionen. Detta eftersom det

skapar tillit när det gäller ett företags ekonomiska rapportering. Utan

revisorer hade intressenterna varit tvungna att genomföra egna kontroller

för att skapa förtroende och tillit för ett företags ekonomiska rapportering.

I mindre och större företag finns det en skillnad när det kommer till

ägarnas kontroll över företaget. I småföretag har oftast ägaren en

helhetssyn på verksamheten, medan ägarna i större företag förlitar sig på

information som erhålls av styrelsen och VD då de själva inte sitter med i

företagsledningen. Nackdelen här är att ägarna själva inte kan skapa sig en

bild över företaget utan får det via styrelsen och VD. En av fördelarna

med en revisor är att företagets finansiella information blir kvalitets

stämplad och anses vara korrekt. Därmed skapas ett förtroende för

kreditgivaren vid beviljelse av lån och återbetalning. Även för

leverantörerna är detta viktigt då de kontrollerar uppgifterna som ingår i

revisionsberättelsen under de senaste åren för att se efter anmärkningar

eller upplysningar. Utefter denna kontroll avgör leverantörerna om det

verkar rimligt att leverera samt ge kredit. Denna situation förekommer allt

oftare i näringslivet idag, då information från kreditupplysningsföretag har

en allt större betydelse. För styrelse och VD är revisorns arbete av stor

nytta, eftersom revisorn kan hjälpa till när det gäller ekonomiska frågor

och ge sina egna perspektiv på händelser i företaget (FAR 2006).

4

Kortfattat kan detta förklaras såsom att revision ses som en åsikt där

revisorn gör den finansiella informationen i ett företag trovärdig, samtidigt

försäkras att ett företag sköter deras uppgifter på rätt sätt. Revisorn skall

utföra detta med en acceptabel nivå för fel och har även som plikt att

redovisa de brister som ett företag har i sin redovisning genom att nämna

detta i revisionsberättelsen (Abdel-Khalik 1993).

När det gäller historisk finansiell information, som är en av revisorns

uppgifter, kan revisorn göra ett uttalande med hög men inte absolut

säkerhet. Resultatet av revisorns arbete redovisas i en revisionsberättelse

enligt god redovisningssed. Även revisionsstandarden i Sverige ska

tillämpas vid revision när det gäller årsredovisningar, bokslut samt

styrelsens och VD förvaltning. I revisionsstandarden ingår grundläggande

principer och tillvägagångssätt som följs utav kommentarer och

förklaringar (FAR 2006).

Det finns fall där uppdragsgivarens förväntningar på revisionen inte möts

med de insatser som revisorn tillfört vid revisionen. Orsakerna till detta

kan vara att uppdragsgivaren förväntat sig mer av revisionsnära tjänster

och mindre av revision, eller brist på kommunikation mellan revisorn och

uppdragsgivaren angående vad revisionen ska inkludera. Om det visar sig

att uppdragsgivaren inte är belåten med revisorns arbete uttrycks det oftast

med protester när det kommer till betalningen (Johansson et al. 2005).

2.2. Revisorns roll i mindre ägarledda företag

I de ägarledda företagen kan det tydligt ses att det finns en annan karaktär

i relationen mellan revisorn och uppdragsgivaren. Därmed skapas en

alltmer personlig relation och förtroendet har en stor påverkan mellan

revisorn och uppdragsgivaren. Som revisor finns det både positiva och

negativa synpunkter när det gäller relationer som uppstår i ägarledda

företag. Uppdragsgivarens förväntningar på de insatser som gjorts av

revisorn under revisionen möts inte i vissa fall på grund av att dessa

insatser har begränsats för att uppehålla oberoendet (Johansson et al.

2005).

I de ägarledda företagen förekommer det ofta att revisorerna skriver en

oren revisionsberättelse. Medan det är väldigt sällsynt att orena

revisionsberättelser förekommer i de stora företagen. En oren

revisionsberättelse avviker från standardmallen och får därmed stor

uppmärksamhet. Härmed kan det förklaras att det finns brister i de

småföretagens kvalitet i redovisning, ekonomistyrning och den interna

kontrollen som är betydligt sämre än i det stora företagen. Därför försöker

småföretagen starkt hålla med om revisorns oberoende och påpekar

5

brister eller felaktigheter i revisionsberättelsen för att undvika brister i

revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall upprättas utefter

standardmallen och gäller för alla företag, vare sig det är småföretag eller

stora företag (Johansson et al. 2005).

2.3. Avvikelse i uppfattningen av revisor rollen

Synsättet på hur en klient uppfattar revisorns roll samt sin egen roll skiljer

sig bland olika företagsledningar. Den vanligaste relationen mellan revisor

och klient är då revisorn ses som en assistent som inkallas för rådgivning

vid problem i bokföringssystemet. Det här kan kategoriseras som den

vänliga relationen. Ett annat synsätt är då den anställde ser på den externa

revisorn som en polis, skickad av ledningen för att kontrollera hans arbete.

Vid ett sådant tillfälle kan de anställda känna att de måste vara ärliga

samtidigt som de känner sig pressade över att förlora positionen om

revisorn finner fel (Wilcox & Smith 1977). I en tidigare studie gjord av

Churchill och Cooper (1965) visade sig att polis synsättet bara upplevdes

av den externa revisorn.

Enligt undersökningen som Wilcox och Smith (1977) gjort, visade det sig

att revisorns uppgifter överrensstämmer med den offentliga

revisionsbranschen enligt respondenternas synsätt. De två olika synsätten,

antingen då revisorn ses som en av de anställda inom företaget eller då

revisorn ses som en utomstående, har analyserats. Det visade sig att de

som såg revisorn som en utomstående inte ansåg sig ha någon nytta av

revisionen, vare för sig själva eller företaget. Därmed visade resultatet att

revisionen var mindre gynnsam på grund av deras syn på värdet av

revisionen. De som uppfattar revisorn bland en av dem anställda visade

sig ha motsatt tolkning (Wilcox & Smith 1977).

Mindre företag menar att ett större utbud av roller uppfylls av revisorn till

skillnad från större företag, enligt respondenterna. Studien visar att

utbildning av ett företags roll i samhället via revisionsföretag kan bidra till

mindre konflikter. Även genom att företag utbildar sina anställda för att

därmed underlätta granskningen, samtidigt som det kan bli kostsammare

för både revisorn och klienten (Wilcox & Smith 1977).

2.4. Efterfrågan av rådgivning

Rådgivning beskrivs som en produktionsprocess, vilket innebär en

utbytesprocess där två parter, konsult och klient, är involverade i ett

lärande utbyte. Det kan därmed förklaras som att två parter bidrar till

kunskapsgenering tillsammans och det handlar inte om ett envägsflöde,

det vill säga förslag från konsult till klient (Svanström 2008). Oftast brukar

det handla om att klienten utbyter information angående de problem som

6

ska lösas eller vidtas med konsulten (Bennett & Robson 2003). Många

forskare (Edvardsson 1990; Bloch 1999; Devins 1999; Williams 2003) har

hävdat att rådgivningen till stor del karaktäriseras av personliga relationer

och utbyten. Valet av rådgivare beror främst på relationen som skapar

olika förtroendemiljöer och påverkar därmed variationen bland rådgivare.

Det är viktigt att det som erbjuds mellan rådgivaren och klienten är unikt,

vilket innebär att olika tjänster och kvalitetskontroller blir svåra att jämföra

samt utföra (Svanström 2008).

2.4.1. Efterfrågan av rådgivning i mindre företag

Det finns studier som visar att småföretag söker efter råd för att öka dess

konkurrensförmåga och effektivitet genom att öka kunskapen och

strategiska kompetensen. Det förväntas även en ökning när det gäller

användningen av externa redovisningskonsulter eftersom konkurrensen

mellan små och medelstora företag ökar med tiden. Tidigare studier visar

att minst 70 % av företagen inte bara har kontakt med sin

redovisningsbyrå på grund av revisionsuppdraget utan även för rådgivning

(Bennet & Robson 2003).

För att ett företag ska lyckas är det viktigt med en förmåga att snabbt

kunna anpassa sig till en förändrad omgivning samt kontinuerligt lärande

enligt (Teece et al. (1997). Resultatet i en undersökning som gjorts av

Bennett och Robson (1999a) visar att rådgivning har en stor betydelse för

företaget men inte är avgörande för dess utveckling.

Genom att anställa ny personal, internutbildning, fusion eller strategiskt

samarbete med andra företag utvecklas strategiska förmågor (Svanström

2008). Orsaken till varför företagen eftersträvar extern rådgivning varierar

beroende på problemlösning för framtiden eller en krissituation som

behöver lösas. Oftast omfattar dessa situationer behov av kunskap från en

specialist för att kunna lösa problem samt oberoende bedömning av

interna förhållanden (Hill & Neeley 1991; Clark 1995).

Forskning visar att majoriteten av företagsledare i småföretag i

Storbritannien saknar professionell utbildning eller kvalifikationer, när det

gäller ekonomisk kunskap. Generellt anses det att småföretag har ett

större behov av extern resurskomplettering eftersom de alltid inte har

möjlighet att anställa personal för olika arbetsuppgifter. Denna

resurskomplettering kan göras med hjälp av olika leverantörer såsom

bank, redovisningsbyråer, revisorer, försäkringsbolag och jurister

(Svanström 2008). För att ett företag ska kunna överleva och få

komparativa fördelar spelar rådgivning en viktig roll vid förmedlingen av

7

olika kompetenser. Detta kan i sin tur leda till utveckling för mindre

företag vid extern rådgivningshjälp (Gooderham et al. 2004).

2.5. Betydelse av företagsstorlek och bransch för revision

När det gäller företagsstorlek är det en allt högre efterfrågan på revisionen

i större företag. Med andra ord ökar nyttan med revisionen beroende på

företagets storlek eftersom revisionen får en alltmer mångsidig roll

(Sundgren 2003). Detta eftersom företagsstorleken spelar roll, då större

företag transfererar mer kapital, som i sin tur leder till ökad granskning

och övervakning. Ökad företagsstorlek leder även till en minskad

marginalkostnad för revisionen. Däremot när det gäller mindre företag

kräver revisionen mer omfattande resurser eftersom revisionsbyrån ska

kunna få mer kunskap om företaget och dess verksamhet (Chow 1982).

Då mindre företag har mindre resurser tillgängliga är det sannolikt att

kostnaden för revisionen upplevs som mer betungande. Därför kan en av

orsaken till varför mindre företag har en mindre tendens att välja revision

vara kostnadsaspekten (Thorell & Norberg 2005).

För ägare i privata företag blir det allt svårare att överskåda verksamheten

samt tillämpa direkt övervakning av de anställda vid en allt mer ökad

företagsstorlek. Tidigare studier visar att det finns ett behov av ökad

efterfrågan av revision för att kompensera då ledningen förlorar

kontrollen. När det gäller stora företag kan det uppstå problem i

relationen mellan ledning och underordnade, vilket kan påverka

effektiviteten negativt (Abdel-Khalik 1993). Därmed visar dessa tidigare

studier att det finns ett positivt samband mellan företagsstorleken och

efterfrågan på revisionen (Svanström 2008).

Beroende på olika branschkaraktäristika kan efterfrågan på revisionen

variera. Det kan bero på komplexa transaktioner som gör att revisionen

blir allt dyrare att utföra i en specifik bransch. I vissa branscher leder ett

högre revisionsarvode till en minskad efterfrågan i revision. Revisionen

upplevs oftast ha ett högre värde i branscher där revisionen är komplex,

det vill säga där omfattande tillgångar är svårvärderade (Chow 1982).

2.6. Relationen mellan revisor och kund

En slopad revisionsplikt innebär att kunderna blir allt viktigare för

revisionsbyråerna då de inte längre är tvungna att anlita en revisor.

Revisionsbyråerna måste visa nyttan med att ha en revisor för att kunna få

en möjlighet att behålla eller skapa nya kunder, samtidigt som de måste

konkurrera med andra byråer (SFS 2010:837). Enligt Ruyter och Wetzels

8

(1999) leder konkurrensen mellan revisionsbyråerna till att de måste skapa

en position i marknaden genom att till exempel erbjuda nya tjänster.

Relationen till kunderna har alltid varit viktig för revisionsbyråer och inte

minst för andra företag, därför är det särskilt viktigt att få en djupare syn

på hur en relation skapas och hur de fungerar ur ett service perspektiv

vilket följer nedan (Brackner & Ratliff 1998).

2.6.1. En god relation

Brackner och Ratliff (1998) hävdar att vissa viktiga relationer som till

exempel mellan olika avdelningar i företaget, mellan medarbetare och även

relationer till kunder såsom revisorn till sina klienter måste vara goda om

en organisation ska vara framgångsrik. De diskuterar vidare att det finns

två kriterier som måste uppfyllas för att relationerna i en organisation ska

kunna bli framgångsrika. För det första måste båda parterna gynnas av

relationen, det vill säga att syftet med affärsrelationen uppfylls. För det

andra måste relationen vara ömsesidig behaglig. För att dessa kriterier ska

uppnås måste vissa förutsättningar uppfyllas. Parterna måste ha en

gemensam eller ett kompromissat ändamål, ömsesidigt förtroende och

respekt samt tillräckligt med medel för att kunna upprätthålla relationen.

Brackner och Ratliffs (1998) studie visade att när dessa förutsättningar var

uppfyllda var relationen god, men att när dessa inte infriades ledde det till

att förhållandet mellan parterna tog skada.

Vidare nämns att en lyckad relation skapas när det finns en produkt eller

tjänst som passar båda parterna, vilket är en av de förutsättningar som

nämnts tidigare. Hur väl tjänsten eller produkten passar parterna kan

mätas genom att se hur väl de möter förväntningar, hur kostsam och

effektiv tjänsten eller produkten är, kvalitén, service som tillkommer,

säkerhet och även om den är miljövänlig (Brackner och Ratliff 1998).

Till en lyckad relation hör även en god kommunikation mellan parterna

där Brackner och Ratliffs (1998) studie visar att kommunikationen ska

bestå av aktivt lyssnande samt på ett effektivt och kontinuerligt sätt

informera varandra. Med aktivt lyssnande menas att parterna lyssnar och

förstår varandra genom att visa emotionellt intresse på partens bekymmer.

Vidare menas det med förståelse att parterna med klarhet begriper

varandra kulturellt och språkligt.

Att ta hänsyn och ha ett gott uppförande är också viktigt för relationen

och gör den både mer behaglig och effektiv. Uppförandet varierar sig från

situation och plats och till slut till den nivå där uppföranden och normer

9

blivit acceptabla, vilket är viktigt för att inte riskera relationen med kunden

(Brackner & Ratliff 1998).

Brackner & Ratliffs (1998) studie visade att dåligt uppförande, leder de till

att relationens kvalitét minskar och att medarbetarna jobbar mindre

effektivt med varandra. De menar också att relationer behöver

administrativt stöd vilket inkluderar alla anläggningar, utrustningar och hur

väl de är designade för att underlätta relationerna.

2.7. Skapandet av relationer

Ruyter och Wetzel (1999) diskuterar att relationer inte skapas direkt utan

utvecklas med tiden och kan karaktäriseras av fem faser. Varje fas visar

hur var och en i relationen uppfattar varandra. Den första fasen är

medvetenhet där parterna försöker positionera sig så att de syns och är

attraktiva för varandra (Dwyer 1987; Ruyter & Wetzel 1999). För

revisionsbyråerna innebär det att marknadsföra sig för nya kunder och på

så sätt öka medvetenheten hos dem. Vidare i nästa fas består det av

sökandet av potentiella utbyten av tjänster mellan parterna. För

revisionsbyråerna kan det vara svårt att skapa en fast relation med klienter

på grund av för hög startkostnad och gör relationen bräcklig vilket innebär

att ett ömsesidigt beroende inte skapas direkt (DeAngelo 1981; Ruyter &

Wetzel 1999).

Till följd av ökade fördelar från utbytet mellan parterna kommer de in i

expansions fasen, vilket är den tredje fasen och medför till ökat ömsesidigt

beroende. Skillnaden mellan den föregående fasen och denna, är att

parterna har nu högre tillit och är nöjda med varandra (Ruyter & Wetzel

1999; Dwyer 1987). Tillit är väldigt viktigt för relationen mellan revisorn

och klienten då tillgång till känsligt material och information om företaget

är baserat på tilliten (DeAngelo 1981).

Om relationen utvecklas skapas ett engagemang mellan parterna där de

har nått en nivå av tillfredställelse av utbytet, vilket i princip eliminerar

andra möjliga partner som kan erbjuda samma typ av tjänster (Dwyer

1987). Engagemanget är baserat på två viktiga antaganden. Det första är

att båda parterna tillför en relativ hög nivå av insatser (exempelvis att

revisorn erbjuder och utför tjänster där klienten tillför med väsentligt

material och information) till relationen. Det andra antagandet är

hållbarhet vilket innebär att båda parterna tror på att det ska fortsätta

relationen i framtiden (Ruyter & Wetzel 1999). Den sista fasen är

upplösningen av en relation där parterna evaluerar sina missnöjen var för

sig och sedan förhandlar sin upplösning. Efter förhandlingen presenteras

upplösningen av relationen officiellt (Ruyter & Wetzel 1999).

10

Enligt Dwyer (1987) är engagemang den mest önskevärda fasen vid en

relation mellan företag och kund och ska spela en central roll vid

utvecklandet av modeller som marknadsför revisions tjänster. Parterna ser

engagemangs fasen som nyckeln till att uppnå värdefulla resultat för dem

själva och strävar efter att behålla den relationen (Ruyter & Wetzel 1999).

Vid en affärsrelation, såsom vid ett revisionsbolag och företagare, finns

det en speciell aspekt vid ett åtagande/engagemang i relationen. Båda

parterna har ett egenintresse där kostnader och fördelar byts med varandra

och där investering har lagts ner i relationen. Detta resulterar till att det

blir höga kostnader vid byte av partner eller att det finns brist på andra

alternativ. Den här typen av relation mellan företagare kallas för en

kalkulativ åtagande/engagemang. Denna relation syftar på de kostnader

och fördelar som är involverade vid utvecklandet samt upprätthållandet av

relationen. Det kalkulativa åtagandet har blivit allt viktigare för

revisionsföretagen då företagare tenderar att söka efter de lägsta priserna

(Ruyter & Wetzel 1999).

En annan viktig aspekt vid en relation med åtagande/engagemang är

värdet på hur väl parterna överensstämmer med varandra. Det har visat

sig att i de relationer där samma mål och värderingar delas, finns även

tillgivenhet som resulterar i att relationen håller längre än vid sådana som

endast baseras på materiella utbyten. För ett effektiv åtagande måste det

finnas en positiv känsla gentemot den andre parten och spelar

huvudsakligen en större roll vid relationen som baserar sig vid utbyten

såsom företagare till företagare (Ruyter & Wetzel 1999).

2.8. Anledningar till ett starkt engagemang

Ruyter och Wetzels (1999) diskuterar sex korrelat till ett starkt

engagemang i en relation. Det första korrelatet handlar om delade

värderingar och normer som vid en utbytesrelation, exempelvis företag till

företag eller kund, syftar på att parterna har samma övertygelse när det

gäller hur viktigt beteende, mål och policys är samt om de är lämpliga eller

olämpliga. Många delade normer och värdering styr relationen och

inkluderar styrandet av kvalité, lönsamhet och etik. Vissa normer och

värderingar är väldigt viktiga vid ett utbytes relation och har visat sig bidra

till ett positivt utvecklande av en affärsrelation (Morgan & Hunt 1994;

Ruyter & Wetzel 1999).

Det andra korrelatet rör sig om servicekvalitet där professionell service är

väldigt viktig vid skapandet av en god relation mellan företag och kund.

Servicekvalitet kan beskrivas som skillnaden mellan förväntningar och

prestation. Det är främst fem nyckelfaktorer som har blivit identifierade;

11

pålitlighet, lyhördhet, kvalitetssäkring, empati och det påtagliga

(materiella). Klienter till revisionsbyråer upplever att subjektiv revision är

viktigare än den sakliga och tekniska revisionens kvalité (som till exempel

upptäckandet och rapportering av fel och inkorrektheter i bokslut).

Speciellt pålitlighet, lyhördhet och kvalitetssäkring anses vara väldigt

viktigt för det arbete revisionerna utför eftersom det associeras med

lojalitet (Ruyter & Wetzel 1999).

Pålitlighet är det tredje korrelatet och är baserat på att ens partner agerar

på ett sådant sett att utfallet blir fördelaktigt. Pålitlighet är en del av

engagemanget eftersom det ger en känsla av integritet och reducering av

osäkerhet i en relation. Dessutom så ger pålitlighet en större åtrå över att

behålla relationen mellan parterna och på så sätt ett mer effektivt

engagemang (Ruyter & Wetzel 1999).

Det fjärde korrelatet handlar om ett ömsesidigt beroende där beroendet

mellan parterna finns i de flesta sociala och ekonomiska relationer. Det

ömsesidiga beroendet avgör hur mycket parterna kommer att investera i

relationen och på så sätt hur utbytbara dem är. Att ha ett starkt ömsesidigt

beroende skapar en relation där parterna utvecklar en utbytesbarriär och

försäkrar en långsiktig relation. Genom att försäkra en långsiktig relation

sparar klienterna pengarna då de slipper omvärdera nya revisionsbyråer.

Enligt Ruyter och Wetzels (1999) är ett starkt ömsesidigt beroende positivt

för anförtroendet och har lett till att revisionsbyråerna utökat sin service

portfolio med nya tjänster för att öka konkurrensen mot andra

revisionsbyråer. Service portföljerna är även designade med tjänster som

passar kundens behov och således bygger upp en långsiktig relation

(Ruyter & Wetzel 1999; DeAngelo 1981). Utbudet av olika tjänster från

revisionsbyråerna är en viktig del för kundtillfredsställelsen. Priset på

revisionstjänsterna är ett av de största problemen och spelar en större roll

vid utbudet av revisionstjänster då kostnaderna kan minska för klienterna

vid rätt val av tjänsteportfölj styrd av behovet (Ruyter & Wetzel 1999).

Kundorientering är det femte korrelatet och är viktigt för utvecklandet av

en långsiktig relation. Kundorientering ger kunderna nödvändig

uppmärksamhet som är speciellt viktigt vid utbyte av känsligt material när

finansiella tjänster utförs. En stor del av den ökade konkurrensen beror på

kundernas behov av olika tjänster vilket gör det viktigt att revisorerna

lyssnar på nya och befintliga kunder (Ruyter & Wetzel 1999).

Engagemanget spelar en central roll vid uppbyggnaden av relationer.

Ruyter och Wetzels (1999) studie visade att pålitlighet samt en god service

kvalité har en positiv effekt på det effektiva åtagande/engagemanget i en

12

relation mellan revisor och klient. Även det ömsesidiga beroendet visade

sig vara positivt då parterna i relationen upplever att det finns en ”win-

win” situation, där klienten behöver revisorns kunskap och expertis och

revisorns (revisionsbyrån) behöver ha klienter (Ruyter & Wetzel 1999).

Det visade sig att utbudet på olika tjänster från revisionsbyråerna är

positivt för anförtroendet, även om hela utbudet inte utnyttjades så kändes

de behagligt att ha all expertis tillgänglig ifall det behövdes. Studien visade

att de flesta respondenter från undersökningen kände att de fanns relativt

lite variation på service kvalitén vilket är relevant med tanke på att alla de

andra revisionsbyråerna erbjöd samma sak. Respondenterna kände att en

förändring av service kvalitén inte var positivt utan åt andra sidan vara

negativt då en förbättring av kvalitén innebär att de kommer kosta mer

(Ruyter & Wetzel 1999).

Enligt Morgan och Hunt (1994) är anförtroende och tillit en nyckelfaktor

som uppmuntrar marknadsförare att bevara och vårda relationer genom

att samarbeta med sin utbytespartner, men också att kunna motstå

attraktiva kortsiktiga relationer och istället satsa mera på långsiktiga

relationer med befintliga partners. Av den orsaken, när tillit och

engagemang finns i en relation så generar det produktivitet och

effektivitet. Kort sagt så leder engagemang och tillit till samarbetsvilligt

beteende och bidrar till en framgångsrik relations marknadsföring. De

diskuterar vidare att utbytesparter måste kunna umgås förtroligt med

varandra för att de själva ska kunna uppnå värdefulla resultat. Därför

strävar de efter att upprätthålla och utveckla denna egenskap i relationen

(Morgan & Hunt 1994).

2.9. Tillit

Många definitioner av tillit belyser hur viktigt förtroende är och resulterar

till att parterna i en förtroendefull relation är övertygade om att den andre

parten är trovärdig, har hög integritet och är förknippade med egenskaper

som konsekvent, kompetens, ärlig, rättvis, ansvarsfull, hjälpsam och

välvillig (Altman & Taylor 1973; Dwyer and LaGace 1986; Larselere &

Huston 1980; Rotter 1971). Morgan och Hunt (1994) argumenterar att

tillit måste finnas speciellt vid företag – kundrelationer. Kunder måste

oftast köpa en tjänst innan dem kan uppleva den vilket gör tilliten särskilt

viktig. De argumenterar vidare att tillit spelar en central roll vid alla typer

av rationella utbyten som exempelvis företag till företag och företag till

kund.

13

2.10. Hypoteser baserade på teorin

En del av studien går ut på att besvara forskningsfrågorna med hjälp av

teorin. Därför har det ställts utifrån teorin vissa hypoteser som sedan ska

testas i den empiriska undersökningen. Hypoteserna ska hjälpa till att

besvara varför vissa väljer att ha en revisor och andra inte, hur de möter

den nya situationen samt hur småföretagarna upplever kundnyttan:

: Revisionsbyrån hade förståelse för företagets affärsverksamhet

: Revisorn var lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov

: Revisorn visade ett engagemang för företaget

: Ekonomiska problem i företaget kan upptäckas och åtgärdas tidigare

: Kontakt med revisor under ett år

: Revisorn tillgänglighet vid behov

: Sker det via personlig- eller icke personlig kontakt?

: Revisionen gör ingen nytta

: Anlitar företaget någon extern person/företag för biträde med löpande redovisning

: Nyttan från revision överstiger företagets kostnad

: Det fanns förtroende för revisionsbyrån i företaget

: Relationen till företagets revisor var personlig, snarare än strikt yrkesmässig

: Hjälp för intern styrning och kontroll

: Företagets kunder och leverantörer kan göra ”säkrare” affärer

: Upplevs revisorn som en myndighetsperson

: Revisionsbyrån hade insikt i den bransch där företaget är verksamt

: Revisionsbyrån har uppvisat oberoende

: En trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets

möjligheter att erhålla krediter

14

3. Metod

I kapitlet redogörs valet av kvantitativ och kvalitativ metod samt tillvägagångssättet för

insamling av data som avslutas med en trovärdighetsdiskussion.

Eftersom vi saknar kunskap om varför vissa småföretagare väljer att

behålla revisorn och andra inte har vi tagit fram relevant teori för att först

försöka besvara våra forskningsfrågor och vårt syfte. Detta har sedan

jämförts med det praktiska, där vi intervjuat revisorer och småföretagare.

Därmed består vår empiriska datainsamling av intervjuer med revisorer

och enkätintervjuer med småföretagare via telefon som sedan statistiskt

testats via - test. Det vill säga att vår empiriska datainsamling

uppfyller två delar, utbudssidan (revisionsbyråerna) och efterfrågesidan

(småföretagarna). Informationen gällande småföretagarna har hämtats från

Affärsdata, där företagen som faller under gränsvärdena för fri revision

enkelt fåtts fram och har valt att inrikta oss på småföretag inom

Värmlands län.

Anledningen till varför vi valt att intervjua revisionsbyråerna är eftersom

deras perspektiv, när det gäller småföretagarna, är intressant för just våra

forskningsfrågor. Genom dessa intervjuer har vi försökt få fram

revisionsbyråernas perspektiv till varför vissa väljer att ha en revisor och

andra inte, samt på vilket sätt de arbetar för att skapa en god relation med

klienten. Anledningen till varför vi även valt att intervjua småföretagarna

genom telefonintervjuer/enkätundersökningar är för att försöka ta reda på

varför de finner revisionen betydelsefull eller inte, samt hur de ser på

revisorn, antingen som en av de anställda inom företaget eller mer som en

myndighetsperson. Tillvägagångssättet för intervjuerna kommer beskrivas

lite längre fram i kapitlet.

3.1. Val av ansats

Valet av kvantitativ metod är lämplig i vårt fall eftersom studien baseras på

datainsamlingen som krävs för att besvara vår forskningsfråga. Majoriteten

av studien består av den kvantitativa metoden med undantag till vår

teoretiska referensram som insamlats kvalitativt. Vi har valt att arbeta

kvantitativt eftersom det ger oss fördelen att standardisera data som sedan

kan användas vid en statistisk analys. Enligt Jacobsen (2002) innebär

standardisering av datainsamlingen att en insamling av data som i

standardiserad och systematisk form kan läggas in i en dator för att sedan

analyseras. Den insamlade informationen kan inte behandlas unikt utan

måste kategoriseras där olika begrepp definieras innan en undersökning

kan genomföras. Kategoriseringen av informationen kan sedan göras om

till sifferform, vilket leder till en mer effektiv statistisk analys. Ett exempel

15

på en kvantitativ metod är frågeformulär med svarsalternativ, vilket vi har

använt oss av vid telefonintervjuerna med småföretagarna.

Frågeformuläret besvaras därmed på ett sådant sätt som undersökaren i

förväg bestämt (Jacobsen 2002).

Genom att ha samlat in data från småföretagarna har vi fått en inblick på

hur de ser på revisionen, vilken nytta den har och vad deras val baserar sig

på vid valet av att ha en revisor. Bryman och Bell (2005) menar att den

kvantitativa forskningen liknar en process som har en objektiv syn på

verkligheten, vilket möjliggör en större förståelse för användning av

numerisk data.

Vår studie är i liknelse med Bryman och Bells (2005) process där

författarna beskriver de viktigaste delarna vid användning av den

kvantitativa metoden och relationen mellan dem, även om det aldrig följs

strikt i verkligheten. Vi började med att samla in relevant teori, vilket enligt

Bryman och Bell (2005) pekar på ett deduktivt synsätt mellan forskning

och teori. Därefter har vi använt teorin för att sedan kunna ställa

hypoteser som sedan prövas med den empiriska delen av vår

undersökning. Hypoteserna har används dels för att besvara våra

forskningsfrågor med hjälp av teori och dels för att hjälpa oss att avgränsa

vår empiriska studie mot vårt syfte. Vår teoretiska referensram har lett

fram till hypoteser som sedan jämförts och bekräftats med hjälp av vår

empiriska undersökning. Denna metod utgör vår forskningsdesign, viket

enligt Bryman och Bell (2005) ger olika konsekvenser som till exempel

påvisning av validitet i resultatet beroende på vilken design som används.

Validitet i det här fallet tar reda på hur väl en eller flera indikatorer som är

tänkta att mäta ett begrepp verkligen mäter det korrekt. Till validiteten hör

oftast reliabiliteten till som många gånger anses vara jämlika men det finns

mycket som skiljer dem åt (Bryman & Bell 2005; Jacobsen 2002). Enligt

Jacobsen (2002) handlar reliabilitet om hur väl ett mått på begrepp är

pålitligt och följdriktigt.

Vår statistiska metod kommer att beskrivas utförligare vid ett senare

avsnitt i det här kapitlet och har bland annat används för att mäta olika

begrepp på våra observationer som beskrivits tidigare. Dessa

observationer har först kategoriserats och sedan kvantiserats. Några

exempel på detta är i vårt fall, orsakerna till valet av att ha en revisor eller

inte eller vilken revisionsbyrå småföretagarna anlitar. Informationen

”kodas” sedan och innebär enligt Bryman och Bell (2005) att

informationen görs om till siffror. Efter att vår empiriska undersökning

slutförts, analyserade vi den insamlade informationen och jämförde den

16

med våra hypoteser som framtagits från den teoretiska referensramen.

Bryman och Bell (2005) diskuterar att forskaren kan välja olika metoder

för att se vilka samband som finns mellan den insamlade datan samt hur

resultatet av analysen ska presenteras. I vårt fall har vi har vi använt oss av

- test som visar om det finns ett beroende eller ett oberoende mellan

variablerna. Baserat på vår analys av den insamlade datan kunde vi sedan

dra slutsatser och se kopplingen som finns av den insamlade datan samt

även undersöka om hypoteserna överensstämmer (Bryman & Bell 2005).

3.2. Intervjuer

Vi har valt att intervjua de tre större revisionsbyråerna där vi intervjuat

både godkända revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Totalt

har vi intervjuat fyra personer, varav två från Grant Thornton, en från

PwC och Deloitte.

I den kvantitativa forskningen är datainsamlingsstrategin från intervjuer

väldigt betydelsefull. Därför har vi valt att använda oss av en strukturerad

intervju som syftar på att dem som intervjuas ifrågasätts i exakt samma

sammanhang. Målet med detta är att den respons som fås av de

intervjuade kan sammanställas samt att det blir tillförlitligt då det kan leda

till samma svar från flera olika respondenter. Nackdelen med en

strukturerad intervju är oftast att slutna frågor ställs, därmed blir svaren

som fås endast baserade på frågorna då deras verkliga perspektiv beroende

på olika situationer inte alltid fångas (Bryman 2008).

Vi har av metodskäl valt att endast ställa två huvudfrågor till

revisionsbyråerna för att de hela tiden ska ha fri revision i åtanke som dem

sedan får möjlighet att reflektera kring:

Varför väljer vissa småföretag att ha en revisor och andra inte?

Hur ser ni på den nya situationen?

Dessa två huvudfrågor gör det möjligt att få fram deras åsikter angående

den nya situationen, samtidigt som vi haft våra intervjufrågor tillgängliga

framför oss under hela intervjuperioden. På detta sätt fick vi möjlighet att

sätta följdfrågor ifall vi ansåg att dem missat något som var viktigt för just

våra forskningsfrågor.

3.3. Telefonintervju/Enkätundersökning

Enkätundersökningen som har gjorts via telefon har riktat sig mot de

småföretagen som har rätt till fri revision enligt lag. Av statistiska skäl har

vi valt att intervjua 51 småföretag för att resultatet ska bli reliabelt. Totalt

17

har vi ringt 100 småföretagare och har därmed fått ett bortfall på 49. En

av orsakerna till detta kan bero på att småföretagarna inte haft tid att

besvara våra frågor. När det kommer till olika undersökningar är det

väldigt vanligt att intervjuerna är gjorda ansikte mot ansikte, men det finns

en hel mängd fördelar med telefonintervjuer (Bryman 2008). En av

fördelarna med telefonintervjuer är att man inte behöver förflytta sig

mellan olika respondenter samt att det är mindre kostsamt (Jacobsen

2002). Det blir även mycket enklare att kontrollera intervjun då

respondentens överträdelser lättare kan uppfattas (Bryman 2008).

Dessa enkätfrågor ställdes till respondenterna via telefon eftersom det blev

mer effektivt samtidigt som de fick möjlighet att tillägga viktig information

på ett smidigt sätt. Enkätfrågorna har ställts i skalor där det vanligtvis ställs

på en skala från 1-7. Vi har dock valt att använda oss av en skala från 1-5,

eftersom det blev mer effektivt per telefon samtidigt som det blev mer

lätthanterlig för respondenterna då medelvärdet enkelt kan hittas. Bryman

& Bell (2005) skriver att i de svar som lämnats av respondenterna kan en

viss skevhet uppstå beroende på olika faktorer, exempelvis intervjuarnas

etniska, kön och sociala bakgrund. Vid utskick av enkätfrågor är det

vanligt att många bortser från att lägga till övrig information som kan vara

viktig för att lyckas få fram deras perspektiv (Bryman & Bell 2005).

3.4. Trovärdighetsdiskussion

Eftersom lagen gällande fri revision avskaffades 1 november 2010, är vi

medvetna om att förklaringarna kan komma att ändras, då många av

småföretagen kanske ännu inte hunnit ta något beslut om de ska välja bort

revisorn eller hunnit till årsstämman där beslutet fattas. Antalet

telefonintervjuer/enkätundersökning med småföretagen ger ett

trovärdigt/precist resultat till en viss gräns. På grund av brist på tid och

resurser kunde vi inte utföra en större undersökning som skulle ge ett

bättre resultat. Med dock är antalet observationer vi valt statistiskt

relevant.

Vi har även tagit del av relevanta vetenskapliga artiklar och relevant

litteratur. Vi har för att öka reliabiliteten gjort empiriska undersökningar

för att se hur väl våra hypoteser stämmer överens med verkligheten. En

nackdel med användningen av vetenskapliga artiklarna kan vara det att vi

inte vet hur noggranna de tidigare forskarna varit i sin undersökning samt

att dess synvinklar kan ha betydelse.

18

4. Empiri

I empirikapitlet presenteras data insamlad via intervjuer med revisorer och

telefonintervjuer/enkätundersökningar med småföretagare.

4.1. Intervju med revisionsbyråer

Här presenteras revisorernas svar till våra intervjufrågor. Vi har intervjuat

både godkända revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter som

representerar de större revisionsbyråerna. De tre olika revisionsbyråerna

som vi intervjuat är följande; PwC, Deloitte och Grant Thornton vars svar

har sammanfattas och beskrivits utifrån våra forskningsfrågor som kan

följas nedan:

- Varför väljer vissa små förtagare att ha en revisor och andra inte?

I många fall sker valet av revisor personligen, då det är viktigt att

personkemin mellan revisor och kund stämmer samt att revisorn passar

kunskapsmässigt. Revisorn får anpassa sig efter kunden (dela samma mål)

och försöka hjälpa denne så gott som möjligt. Även om det är så att

revisorn själv inte kan allt, går det alltid att ta reda på det eller tillta

specialist hjälp. Mycket går ut på att lyssna och fånga upp det kunden

säger för att sedan erbjuda rätt hjälp. Det kan också vara att revisorn

tackat nej till vissa kunder på grund av att exempelvis riskerna är för stora

eller av etiska skäl. Därför är det viktigt att en god relation skapas med

kunden, där det finns ett förtroende mellan både parterna. Det är väldigt

individuellt till hur en god relation med kunden skapas. Genom att göra

ett så bra arbete som möjligt och att alltid finnas tillgänglig är nyckeln till

att skapa ett förtroende enligt revisionsbyråerna.

Ibland kan det vara att kortsiktiga kunder eftersträvar efter en speciell

tjänst. Vid ett sådant tillfälle kan kunden behöva hjälp med något specifikt

som till exempel effektivisering av rutiner i organisationen och detta är

något de ser en direkt effekt av. Revisionsbyråerna ser på detta som en

chans att skapa ett förtroende som därmed kan leda till ett värde för

kunden genom att göra ett bra arbete.

Det finns olika anledningar till varför revisionsbyrån kan bli bortvald.

Oftast är det priset som är en orsak till varför vissa väljer att byta bort

revisorn. Därför är det enligt revisionsbyråerna viktigt att föra en öppen

dialog där en förklaring ges till varför det blev som det blev, alltså varför

priset blev högre än väntat. En kostnadsökning kan vanligtvis bero på att

kunden exempelvis valt att göra mycket själv i år, vilket har medfört att

revisorn funnit många fel. Det kan vara en orsak till ett ökat pris eftersom

funna fel måste korrigeras av revisorn som i sin tur leder till en ökad

19

kostnad. Revisionsbyråerna anser att genom en god förklaring till varför

det blivit dyrare samt orsaken till kostnadsökningen gör att det blir lättare

att ta betalt då revisionen i sig är efterfrågestyrd. Det kan tas mer betalt för

tilläggstjänster och mervärde, men inte för någon bonus eller att arbetet

genomförs på en kortare tid. Genom att vara effektivare leder även till

bättre lönsamhet, samtidigt som ett mervärde skapas för kunden som gör

det lättare att skicka en faktura, då man vet att de är nöjda och fått en bra

rapportering.

Några andra anledningar till varför revisionsbyråerna kan tappa kunder

kan bero på att personkemin inte stämmer och leder därmed till ett byte

av revisor. Andra kunder kan förloras för att det kommer en ny ägare,

som har en annan revisionsbyrå som de istället väljer att ha kvar. En

annan anledning kan vara kunder som inte vet vad revisorn gör och har en

stark redovisningsbyrå, då de inte har någon anledning att ha kvar

revisionsbyrån eftersom de har en annan person som sköter allt. Vid

sådana tillfällen hänvisar revisionsbyråerna till att de kan ha kvar dem som

rådgivare men att de inte behöver ha kvar själva revisionen. Bland de

nystartade bolagen är det allt fler som väljer att inte ha en revisor.

När kunderna ser att revisorn inte bara utför revision utan även mycket

mer, kommer de välja att ha kvar revisorn eftersom de alltid kommer

finnas tillgängliga för konsultation. Däremot om revisorn uppfattas som

en person som kommer en gång om året kommer revisorn enkelt kunna

väljas bort.

När det gäller prishöjningar är detta något som sker löpande och kan till

exempelvis bero på index (tjänsteprisindex) och leder till en diskussion om

ett nytt pris med kunden. Oftast förstår kunden detta eftersom de själva

har ett prisindex gentemot sina egna kunder. Priset varierar beroende på

revisor där erfarenhet spelar en roll, exempelvis antalet arbetade år. Det är

vanligt att kunden alltid protesterar vid en prishöjning, men här är det

viktigt att visa vilka orsaker det beror på, samt att de själva har ett val då

de antingen kan välja att ha kvar eller anlita en annan revisor. Om de väljer

att byta revisor, måste de genomgå en procedur för att kunna anlita en ny,

vilket oftast blir dyrt. Då finns det en möjlighet till att kanske välja en

mindre erfaren revisor då denne kan ta mindre betalt. Kunderna är

medvetna om detta då en mer erfaren eller expertis hjälp kostar mer.

Det är även viktigt att revisorn inte uppfattas som en myndighetsperson

som kommer en gång per år, eftersom chansen då är hög för att välja bort

revisorn. För revisionsbyråerna innebär det att det fortfarande finns

kunder som upplever revisorn som en myndighetsperson och är något

20

som de arbetar mot. Mycket beror på vem det är som går ut till kunden

samt hur revisorn uppträder och arbetar. Därför koncentrerar sig

revisionsbyråerna på att skapa en relation med kunden där kunden ser att

revisorn är till för att hjälpa företaget.

- Hur möter revisionsbyråerna den nya situationen?

Revisionsbyråerna var osäkra på vad som skulle hända i och med slopande

av revisionsplikten. När gränsvärdena fastställdes förmodades det att fler

bolag skulle omfattas av de nya kraven.

En revisionsbyrå hävdade att de köpte upp en hel del redovisningsbyråer

för att ha andra ben att stå på när revisionsplikten försvann. Det ansågs

vara ett sätt att komma närmare kunden, då redovisning och revisionsnära

tjänster istället kan erbjudas istället för revision. Några andra sätt att

behålla och skapa nya kunder är genom att utveckla befintliga tjänster

samt skapa nya. Samtidigt också medvetet anta en annan mer rådgivande

roll som revisor. Revisionsbyråerna upplevde tidigare att det var svårt för

revisorerna att komma ut och sälja eftersom det har varit en reglerad

marknad. En variant som revisionsbyråerna har börjat med är att anlita

telemarketingföretag som bokar in möten och söker sig till kunder. Annars

sker skapandet av nya kunder genom olika nätverk, exempelvis någon som

känner någon. Därmed fås fler kontaktytor beroende på antalet fler

kunder. En annan redovisningsbyrå ansåg att det var varumärket som

lockade, vilket oftast associeras med kvalité på arbetet revisionsbyrån

genomför.

Det finns olika sätt att komma närmare kunden. En revisionsbyrå har

använt sig av att finnas överallt i Sverige genom att ha kontor både i

småstäder såsom storstäder. Medan en annan revisionsbyrå hade som mål

att specialisera och anpassa sig efter en typ av kunder som exempelvis,

ägarleda företag. Gemensamt för revisionsbyråerna är dock att försöka

hjälpa sina kunder med allt som de behöver hjälp med och därmed kunna

erbjuda en helhetslösning. Det genom att göra ett såpass bra jobb att

kunden upplever kvalité och inte upplever ett överpris. Revisionsbyråerna

arbetar mot att försöka snappa upp signaler och ge tips och råd där det

behövs. Syftet är att erbjuda det innan kunden själv blir medveten och

frågar om hjälp, genom detta skapas ett värde för kunden. Ett annat sätt

för att göra det enkelt både för revisorn och kunden är att erbjuda

webbaserade tjänster, där kunden gör en del av arbetet eller att revisorn

gör allt. Genom denna tjänst kan kunden enkelt gå in och kontrollera eller

tvärtom att revisorn går in och kontrollerar att de gjort rätt. Genom en

god kommunikation kan det enkelt bestämmas vilka delar som ska göras

21

av vem, exempelvis att faktureringen kan skötas av företaget men att

revisorn sköter bokföringen då företaget själv inte har kunskapen eller

tiden. Därmed får kunderna själva möjlighet att välja vilken typ av tjänst

de vill ta del av.

Enligt en revisionsbyrå har det även pratats om att en ”light” version av

revisionen ska erbjudas, då möjlighet till denna tjänst redan finns idag.

Oftast är det att företag inte kan låna pengar av finansiella institut om en

kvalitetssäkring av en revisor inte ägt rum. Beroende på vad det är för typ

av företag kan banken se att det exempelvis i det här fallet är väldigt

betydelsefullt med lagret eller andra poster som kan vara viktiga. Därmed

kan banken begära att det ska kvalitetssäkras/intygas att det är rätt av en

revisor så att lånet kan beviljas. Alltså kan exempelvis revisorn gå in och

kontrollera lagret om ett företag begär det.

När det gäller entreprenörer kan det vara att de behöver hjälp med

ordning och reda i företaget eftersom de inte lämpade för det. Då hoppar

revisorn in och hjälper dem medan de kan fokusera på själva företaget.

Revisionsbyråerna har upplevt att med tiden som de utvecklats har en

större efterfrågan på deras tjänster skapats. En ökning i efterfrågan

kommer däremot inte leda till en kostnadsökning, utan istället kan det vara

att vissa kunder upplever att vi gjort ett bra jobb och andra upplever att vi

gjort ett bättre jobb då prislappen kommer vara densamma. Det som

påverkar priset beror på hur mycket mer tid som läggs ner samt hur

mycket mer hjälp som efterfrågas. Vanligtvis är det ett fast pris som gäller,

förutom i de företag som ingår i en koncern då avvikelser faktureras

särskilt.

4.2. Telefonintervju/enkätundersökning med småföretag

Här presenteras de 51 småföretagarnas svar på enkätundersökningen

genom deskriptiv statistik där en sammanställning gjorts via -test.

– testet prövar om det finns någon skillnad mellan Ja och Nej (har en

revisor eller inte), det vill säga om det visar sig vara signifikant.

Tabell 1

Revisor eller ej N Procent

Har en revisor 39 76,47 %

Har inte en revisor

12 23,53 %

Tabell 1: Tabellen visar hur många som valt att behålla revisorn samt hur många som

valt bort revisorn. Största delen har valt att behålla revisorn medan ungefär en fjärdedel

har valt bort revisorn.

22

Tabell 2

Hypoteser Ja Nej Chi-square and Sig.

Förståelse för affärsverksamheten

Låg (1-3) 12,80% 66,70% 14,009

Hög (4-5) 87,20% 33,30% 0,000

Lyhörd/behov

Låg (1-3) 17,90% 58,30% 7,515

Hög (4-5) 82,10% 41,70% 0,006

Engagemang

Låg (1-3) 23,10% 66,70% 7,846

Hög (4-5) 76,90% 33,30% 0,005

Ekonomiska problem upptäckas/åtgärdas

Låg (1-3) 51,30% 91,70% 6,279

Hög (4-5) 48,70% 8,30% 0,005

Kontakt med revisor per år

0-10 ggr/år 69,20% 100% 4,828

11-20 eller mer ggr/år 30,80% 0,00% 0,028

Revisor tillgänglig vid behov

Låg (1-3) 12,80% 50,00% 7,498

Hög (4-5) 87,20% 50,00% 0,006

Personlig/Ickepersonlig kontakt

Icke personlig 17,90% 50,00% 4,963

Personlig 82,10% 50,00% 0,026

Revision gör ingen nytta

Nytta (1-3) 89,70 25,00% 20,253

Ingen nytta (4-5) 10,30% 75,00% 0,000

Extern person/företag för den löpande redovisningen

Ja 46,20% 83,30% 20,253

Nej 53,80% 16,70% 0,000

Nyttan större än kostnaden

Ja 30,80% 0,00% 4,828

Nej 69,20% 100% 0,028

Tabell 2: Tabellen ovan visar de nio hypoteser som visat sig vara signifikanta. Detta

förklarar varför småföretagare väljer att ha kvar revisorn och andra inte.

23

Den första hypotesen ( ) i tabell 2, visar att de 87,20 % som valt att ha

kvar revisorn anser att revisionsbyrån har förståelse för affärsverksamheten.

Däremot ansåg bara 33,30 % av de som valt bort revisorn att det fanns

förståelse för affärsverksamheten. Även den andra hypotesen ( ) visar

stora skillnader mellan ja- och nej- sidan. 82,10 % av de som svarat Ja anser

att revisorn är lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov, medan de

som svarat Nej endast håller med till 41,70%.

Tittar vi på den tredje hypotesen ( ) finner 76,90 % av de som svarat Ja

att revisorn visar ett engagemang för företaget. Skillnaden är stor mellan ja-

och nej-sidan, där de 33,30 % som svarat Nej endast håller med om detta.

Vidare visar den fjärde hypotesen ( ) att ekonomiska problem inte kan

upptäckas och åtgärdas tidigare där 91,70 % av de småföretag som svarat

Nej anser det, vilket även 51.30 % av de som svarat Ja gör. Den femte

hypotesen ( ) visar att 100 % av de som svarat Nej endast träffar revisorn

ett fåtal gånger under ett år, från 0 till maximalt 10 gånger. Även 69,20 % av

de som svarat Ja resulterade dylikt.

Sjätte hypotesen ( ) visar att 87,20 % på ja- sidan ansåg att revisorn fanns

tillgänglig vid behov, medan endast hälften på nej-sidan höll med om detta.

Den sjunde hypotesen ( ) visade att 82,10 % av de som svarat Ja har en

personlig kontakt med revisorn, vilket bara hälften av de som svarat Nej

har. Följaktligen visar den åttonde hypotesen ( ) att 89,70 % av de som

svarat Ja anser att revisionen gör nytta där enbart 25 % av de som svarat

Nej anser det. Den näst sista signifikanta hypotesen ( ) visar att 83,30 %

av de som svarat Nej har en extern person/företag som sköter företagets

löpande redovisning. Däremot vid ja-sidan är det endast 46,20 % som

anlitat en extern person/företag. Slutligen visar den tionde hypotesen ( )

att 100 % av småföretagarna som svarat Nej ansåg att kostnaden var större

än nyttan, likaväl som på ja-sidan där 69,20% delar samma åsikt.

Tabell 3

Hypoteser Ja Nej Chi-square and sig.

Förtroende

Låg (1-3) 5,10% 16,70% 1,690

Hög (4-5) 94,90% 83,30% 0,194

Personlig/Yrkessmässig

Låg (1-3) 71,80% 75,00% 0,047

Hög (4-5) 28,20% 25,00% 0,828

24

Styrning/kontroll

Låg (1-3) 64,10% 83,30% 1,576

Hög (4-5) 35,90% 16,70% 0,209

Säkrare affärer

Låg (1-3) 69,20% 91,70% 2,432

Hög (4-5) 30,80% 8,30% 0,119

Myndighetsperson

Låg (1-3) 84,60% 100% 2,092

Hög (4-5) 15,40% 0,00% 0,148

Insikt i bransch

Låg (1-3) 56,40% 58,30% 0,014

Hög (4-5) 43,60% 41,70% 0,906

Oberoende

Låg (1-3) 10,30% 16,70% 0,363

Hög (4-5) 89,70% 83,30% 0,547

Trygghet/möjlig till kredit

Låg (1-3) 59,00% 66,70% 0,228

Hög (4-5) 41,00% 33,30% 0,633

Tabell 3: Tabellen ovan visar de åtta hypoteser som inte visat sig vara signifikanta

(d.v.s. över 0,05). Detta innebär att det inte förklarar varför vissa har en revisor och

andra inte.

Tittar vi på hypotes 11 ( ) i tabell 3, ser vi att större delen av

observationerna anser att de finns ett förtroende för revisionsbyrån på både

ja- och nej-sidan (71,80 % respektive 75 %). Dock förklarar det inte varför

vissa har kvar revisorn och andra inte, då inget stöd finns för hypotesen.

Samma gäller även för hypotes 12 ( ) då valet inte kan förklaras beroende

på om relationen är personlig snarare än yrkesmässig. Hjälp med intern

styrning och kontroll ( ) klargör inte heller ha någon påverkan vid valet

av revisor eller inte. Likaledes gäller det även för om företagets kunder och

leverantörer kan göra säkrare affärer ( ). Vi finner inget stöd till om

revisorn upplevs som en myndighetsperson( ) vilket innebär att valet

inte kan förklara utifrån denna hypotes. Vidare om revisionsbyrån har insikt

i företagets bransch ( ) klarlägger inte heller valet av att ha revisorn eller

inte, där även oberoendet ( ) resulterade dylikt. Sista hypotesen har likaså

ingen signifikans ( ) och förklarar inte om valet påverkas av tryggheten

till långivarna samt möjligheterna till kredit.

4.2.1. Övriga upplysningar från telefonintervju/enkätundersökning med

småföretag

Man kan se att det finns en koppling till varför vissa småföretagare fann

revisionen värdefull och andra inte. Småföretagarna fick möjlighet att

tillägga information utöver frågorna som ställts. Revisionen ansågs ge

25

nytta samtidigt som kostnaden upplevdes som hög enligt småföretagarna.

Vidare valde vissa att ha kvar revisorn på grund av att de var med i en

koncern där moderbolaget krävde revision. Av många som valde bort

revisorn berodde det oftast på att de hade en redovisningsbyrå som skötte

redovisningen och hade kontroll på ekonomin. Vilket innebär att

redovisningsbyrån redan hade kontakt med en revisor som skriver under.

Andra som valt att ha kvar revisorn ansåg det att var en trygghet samtidigt

som det gav en bra kontroll för att se om allt stämmer. Revisorns roll som

rådgivare ansågs vara betydelsefull och ansågs ha en viktig funktion. Vissa

företag kunde oftast själva upptäcka väsentliga fel eftersom det inte fanns

mycket att hålla reda på och valde därmed att inte ha kvar revisorn då

företaget var så pass litet.

26

5. Analys

I kapitlet analyseras den empiriska undersökningen och jämförs sedan med hypoteserna

från den teoretiska referensramen. Vidare besvaras våra forskningsfrågor baserade på

resultatet av studien.

Det finns många aspekter som kretsar kring nyttan med revisionen och

relationen mellan revisorn och kunden. Av alla småföretag som undersökts

har 23,53 %, ungefär en fjärdedel av företagen valt bort revisorn. Detta

innebär att den större delen av småföretagarna kommer att ha kvar

revisorn, som sköter revisionen. Vår undersökning, genom testandet av

hypoteserna visar också att vissa ”kundnytteaspekter” spelar en större roll

än andra.

5.1. Analys av valet av att ha en revisor eller inte

Nedan analyseras de signifikanta hypoteserna, vilket innebär att de förklarar

varför vissa väljer att ha kvar revisorn och andra inte. Vidare görs även en

analys av de hypoteser som vi inte finner stöd för. På så sätt finner vi

indikationer på vilka ”kundnytteaspekter” småföretagarna upplever med

revisionen och revisorn.

5.1.1. Hypoteser med signifikans

Tittar vi på de signifikanta hypoteserna ser vi tydliga skillnader redan vid

första hypotesen ( ). Den större delen av småföretagen som valt att ha

kvar revisorn anser att revisionsbyrån har förståelse för företagets

affärsverksamhet, vilket är viktigt vid rådgivning. Enligt teorin är rådgivning

en del av revisoryrket och är något småföretagarna söker sig efter för att

lösa problem. Rådgivning skapar en positiv relation till småföretagarna där

revisorn kan bidra med betydelsefull hjälp. Genom att revisionsbyrån har

större förståelse för affärsverksamheten ges bättre möjlighet till rådgivning

och stärker därmed behovet av att ha en revisor. Om detta inte upplevs av

småföretagarna minskar behovet av en revisor, vilket är en del av

förklaringen till varför revisorn valts bort.

Även den andra hypotesen ( ) är signifikant och har en viktig roll i

skapandet av en god relation. Det nämndes i teorin att det måste råda ett

gott samspel mellan utbyten, beteende, uppförande och kommunikation för

att en god relation ska skapas. Detta kan förklaras då majoriteten av

småföretagarna anser att revisorn är lyhörd och kan anpassa sig till

företagets behov. Däremot visade det sig att samma åsikt inte delades med

de som valt bort revisorn.

27

Vidare hör också uppvisat engagemang till en god relation där den tredje

hypotesen ( ) visar skillnader mellan de som har kvar revisorn och de som

inte har det. Finns det engagemang i relationen leder det till att tillit skapas

och ger därmed bättre tillgång till känsligt material. Således kan revisorn

göra ett bättre jobb. Största delen av de som har kvar revisorn anser att

denne uppvisar engagemang för företaget medan småföretagare som valt

bort revisorn inte samtycker. Dessa två hypoteser förklarar om revisorn är

lyhörd, kan anpassa till företagets behov och uppvisar ett engagemang som

därmed ger skäl till att behålla revisorn. Tvärtemot anser småföretagen som

upplever att revisorn inte uppfyller dessa kriterier.

Den fjärde hypotesen ( ) visade tydligt att de som valt bort revisorn inte

ansåg att ekonomiska problem kunde upptäckas och åtgärdas tidigare. Det

kan bero på att det finns färre poster i det lilla företaget som gör att

ekonomiska problem lättare kan upptäckas, vilket minskar behovet av att ha

en revisor. Det intressanta här är de småföretag som valt att ha kvar

revisorn då bara lite över hälften ansåg att ekonomiska problem kan

upptäckas och åtgärdas tidigare. Detta kan dock även förklaras av samma

anledning som nämnts ovan.

Den femte hypotesen ( ) visar att den årliga kontakten är liten för

småföretagare som valt bort revisorn. Mindre kontakt ger sämre möjlighet

att skapa en god relation och därmed mindre förståelse för nyttan med

revisionen samt revisorns arbete. Vilket leder till ett försvagat behov när det

gäller att ha en revisor. Däremot är kontakten större för de småföretag som

valt att behålla revisorn, vilket även visas i den sjätte hypotesen ( ). Största

andelen av de som svarat Ja, det vill säga valt att ha kvar revisorn, anser att

denne finns tillgänglig vid behov vilket bara hälften av de som svarat Nej

ansett. Finns inte revisorn tillgänglig vid behov blir det svårt att skapa en

god personlig relation, vilket sjunde hypotesen ( ) bekräftar. Även här är

det bara hälften av de som svarat Nej som har en personlig kontakt medan

majoriteten av de som svarat Ja bekräftar att de har en personlig kontakt.

Detta omfattar därmed att beslutet eller behovet av en revisor påverkas

beroende på hur mycket kontakt och vilken typ av kontakt småföretagarna

har med revisorn.

Den åttonde hypotesen ( ) handlar om småföretagarna finner nytta med

revisionen. Här visas tydliga och förväntade skillnader mellan ja- och nej-

sidan. Tabell 2 i empirin visar att det är 75 % på nej- sidan som anser att

revisionen inte gör någon nytta, där resterande 25 % kan förklaras med att

småföretagarna vet om att revisionen i sig ger nytta men att beslutet av att

behålla revisorn påverkas av andra faktorer. En sådan faktor redogörs av

28

hypotes nio ( ), som visar om företaget har en extern person/företag som

sköter den löpande redovisningen. Här ser vi att den största delen av nej-

sidan anlitar en extern person/företag som sköter den löpande

redovisningen. Detta innebär att personen/företaget som sköter den

löpande redovisningen har hand om det mesta och har även kontakt med

en revisor. Vilket medför att småföretagarna inte har någon anledning att

behålla revisorn och förklarar även varför de inte finner nyttan med

revisionen. På ja-sidan är det under hälften som anlitar en extern

person/företag som sköter den löpanden redovisningen och kan klargöras

eftersom de inte har lika stort behov då de redan har en revisor.

Den sista signifikanta hypotesen ( ) är särskilt intressant då både teori

och intervjuer med revisorerna pekade på att en av de största anledningarna

till varför småföretagarna valt bort revisorn är kostnaden. Som vi även

beskrivit i vår teori kan kundernas förväntningar inte alltid mötas med de

insatser som revisorn tillför vid revisionen. Detta kan bero på att revisionen

vid ett tidigare tillfälle omfattade mer arbete där småföretagarna upplevde

att de fick mer för pengarna än vid ett senare tillfälle. Revisionsarbetet är

detsamma oavsett företagsstorlek och är en procedur som för det mesta

styrs av lagar o regler. I större företag är ekonomin mer komplicerad och

innehåller fler poster än i ett litet företag, på så sätt upplevs revisionen mer

betydelsefull bland de större företagen. Småföretag som ingår i en koncern

bestående av större företag där ägaren sköter både det mindre och större

företaget, kan uppleva revisionen mer eller mindre betydelsefull beroende

på företagsstorlek. Revisionen för de mindre företagen kan upplevas som

mer kostsam, men i själva verket är det hur mycket tid och hjälp företaget

efterfrågar som styr priset. Vår undersökning bekräftar detta och visar att

alla observationerna som valt bort revisorn anser att revisionens kostnad är

större än nyttan. Vilket även resulterats av närmare 70 % av småföretagen

som har kvar revisorn. En förklaring är att småföretag kan ingå i en

koncern som kräver att revision ska finnas i företaget. En annan förklaring

är att småföretagarna ser nyttan med revisionen, men finner tjänsten dyr.

5.1.2. Hypoteser utan signifikans

Resterande hypoteser ( – ) är inte signifikanta, vilket innebär att de

inte ger någon förklaring till varför småföretagarna har kvar revisorn eller

inte. Tidigare studier pekar på att förtroende och tillit är något som måste

finnas i relationen mellan revisorn och klienten för att kunna skapa en

relation som tillåter att arbete utförs. Förtroende till revisionsbyråerna var

en potentiell förklaring till varför vissa företag valde att ha kvar revisorn

( ), men enligt studien visade sig att förtroendet inte förklarar saken. Det

kan klargöras att det kan bero på att förtroende är något som förväntas och

29

behövs för att överhuvudtaget kunna skapa en relation, därmed påverkar

det inte valet av att ha en revisor eller inte. Vidare spelar det inte någon

större roll om relationen till revisorn är mer personlig snarare än strikt

yrkesmässig ( ). Även om observationerna där både ja- och nej-sidan

ansåg att relationen var mer personlig gav det ingen förklaring till varför de

valt att behålla revisorn eller inte.

Hjälp för den interna styrningen och kontrollen var enligt hypotes 13 ( )

något som förklarade varför vissa valt att ha kvar en revisor och andra inte.

Studien visade dock att det inte gav någon förklaring till valet, fastän båda

parterna ansåg att en revisor inte gav någon hjälp för intern styrning och

kontroll. I teorin presenterades anledningen till att ha en revisor, då

småföretag får en kvalitetssäkring över företagets ekonomiska ställning, inte

bara för själva företaget utan även för dess intressenter. Detta medför sig till

hypotes 14 ( ) där vår undersökning visade att det inte förklarade varför

vissa småföretag valde att ha kvar revisorn och andra inte. Det kan bero på

att kvalitetssäkring jämte mot intressenterna inte ansågs vara värdefullt för

det lilla företaget.

Hypotes 15 ( ) handlar om småföretagen upplevt revisorn som en

myndighetsperson eller inte. I teorin nämndes det att de som upplevde

revisorn som en utomstående person, det vill säga mer som en

myndighetsperson snarare än en del av företag, ansåg sig inte ha någon

nytta av revisionen. Även om myndighetssynsättet är något sällsynt enligt

empirin, visar vår undersökning att det inte klarlägger valet av revisor.

Vidare visar vår undersökning om revisionsbyrån haft insikt i den bransch

småföretagen är verksamma i ( ) och klargör även här inte valet av

revisor eller inte.

Det nämndes i teorin att revisorns roll och relation spelar en viktig funktion

för att kunna motverka brister och låg kvalité. Revisorn måste ha en god

relation och kommunikation med sina kunder för att kunna göra goda

insatser. Dessa insatser kan dock begränsas i vissa fall på grund av att

oberoendet måste uppehållas. Dock visade vår undersökning att småföretag

upplevde att revisionsbyrån uppvisade ett oberoende, vilket tyder på att det

finns en begränsning i revisorns arbete. Emellertid fanns det ingen

signifikans gällande oberoendet ( ), vilket innebär att det inte är

avgörande vid valet att ha en revisor eller inte. Till en del av

kvalitetssäkringen som berörts tidigare, hör även om revisorn skapar en

trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets möjligheter

till att erhålla kredit ( ). Studien visade att det inte råder någon signifikans

vilket innebär att det inte förklara varför vissa småföretag väljer att ha kvar

30

revisorn och andra inte. Det kan dock klargöras att det kan bero på om

småföretagarna inte har något lån och känner därmed inte någon nytta med

denna typ av kvalitetssäkring.

5.2. Revisionsbyråernas möte med den nya situationen

Till följd av den nya lagändringen gällande fri revision har vissa

förberedelser gjorts av revisionsbyråerna. Som vi tidigare berört har

revisorerna tagit på sig en mer rådgivande roll, för att stärka sin position

gentemot sina kunder. Efter avskaffandet av revisionsplikten har

rådgivningen fått en mer väsentlig roll. Revisionsbyråerna försöker komma

närmare sina kunder genom att utveckla befintliga tjänster och även skapa

nya. Ett exempel är de nya webb-baserade tjänsterna, där kunden och

revisorn kan dela på arbetet eller att revisorn gör allt. Ett annat sätt att

komma närmare kunden är att lyssna och fånga upp så mycket man kan för

att sedan kunna erbjuda rätt hjälp innan de själva blir medvetna om det och

därmed stärka behovet av revisorn. Revisorerna försöker komma närmare

kunden genom att ha bra kontakt och visa värdet med revision samt även få

kunderna att uppleva kvalité snarare än ett överpris. Enligt

revisionsbyråerna är det viktigt att förtroende finns mellan parterna vilket

skapas genom att göra ett så bra arbete som möjligt och att alltid finnas

tillgänglig, på så sätt kan värde skapas. Vår undersökning visade dock att

förtroende är något som inte påverkar valet av att ha en revisor eller inte.

Att revisorerna inte uppfattas som myndighetsperson var också viktigt

enligt revisionsbyråerna då chansen är hög att denne väljs bort.

Myndighetssynsättet är enligt vår undersökning något som inte förekommer

ofta och ger inte heller någon förklaring till valet av att ha revisor eller inte.

Vidare försöker revisionsbyråerna skapa en relation där kunden ser revisorn

mer som en person som försöker hjälpa företaget.

31

6. Slutsats

Det här kapitlet avslutas med en diskussion och slutsats med utgångspunkt från

analysen, problemformuleringen och syftet.

6.1. Valet av att ha en revisor eller inte

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför vissa småföretagare väljer att

ha kvar revisorn och andra inte. Därigenom även ge oss indikationer på

vilka ”kundnytteaspekter” som anses vara viktigare än andra. Vår

undersökning visar att den främsta anledningen till varför småföretagen har

kvar revisorn är på grund av att revisionsbyrån haft förståelse för

affärsverksamheten, vilket är viktigt vid rådgivning och således värdefullt

för småföretagarna. Vidare är lyhördhet och anpassning till företagets

behov, uppvisat engagemang, tillgänglighet vid behov, kontakt och typ av

kontakt viktigt för relationen. Småföretagarna upplever nyttan med

revisionen på olika sätt, beroende på relationen till revisorn. En positiv

upplevelse av dessa aspekter leder till en god relation, där nyttan med

revisionen och revisorn kan uppvisas samt skapa värde. Däremot kan

orsaken till att välja bort revisorn bero på en negativ upplevelse av dessa

aspekter. Finns det ingen god personlig kontakt mellan småföretagen och

revisorn kan inte en god relation skapas och leder därmed till att nyttan med

revisionen och revisorn inte kan uppvisas. Om småföretagen inte upplever

någon nytta med revisionen finner de inte heller något behov av att ha en

revisor och leder istället till att det uppfattas mer som en onödig kostnad.

En bidragande faktor till minskad kontakt och nytta med revisionen är de

småföretag som anlitar en extern person/företag som sköter den löpande

redovisningen. Den externa personen/företaget sköter det mesta av

företagets redovisning och bokföring. Vilket skapar ett förtroende för att

revisionen utförts korrekt och leder till att behovet av att ha en revisor

minskar. Trots att nyttan med revisionen upplevs olika bland småföretag

som valt att behålla revisorn och andra inte, upplevdes kostnaden vara

större än nyttan. För de småföretag som inte har kvar revisorn är

anledningarna påtagliga men för de som har kvar revisorn är det dock

intresseväckande. En förklaring till detta är att revisionen anses vara en dyr

tjänst vilket är en gemensam uppfattning för båda parterna.

Andra aspekter som inte förklarade varför vissa företag väljer att ha kvar

revisorn och andra inte är förtroende, oberoende, personlig kontakt snarare

än yrkesmässig och myndighetssynsättet som ansågs vara viktiga för

relationen. Detta kan dock klarläggas med att det är något som förväntas

finnas i en relation och där myndighetssynsättet inte påverkar valet. Vidare

förklaras inte heller valet av om revisorn ger en trygghet för företagets

långivare, möjlighet till kredit, säkrare affärer för företagets kunder och

32

leverantörer, hjälp med styrning och kontroll samt insikten i branschen. Det

kan klargöras att dessa aspekter kan anses vara mindre viktiga då företaget

är såpass litet.

6.2 Revisionsbyråernas möte med den nya situationen

Revisionsbyråerna har mött den nya situationen genom att utveckla

befintliga och skapa nya tjänster. De har stärkt sin position inom

redovisning samt gjort sig mer tillgängliga för kunden. Vår undersökning

visar en positiv utveckling där även revisionsbyråernas inriktning mot att

skapa en närmare relation till kunden utvecklats. Om revisionen fortfarande

ska ha en betydande roll måste revisionsbyråerna ta hänsyn till de aspekter

som visat sig ha en betydande roll vid valet av att ha en revisor.

6.3. Förslag till vidare studier

Denna studie utfördes inte långt efter att revisionsplikten avskaffats, vilket

innebär att en hel del småföretag ännu inte hunnit ta ett beslut vare sig de

ska behålla revisorn eller inte. Vi får även ta hänsyn till att beslutet om att

eventuellt behålla eller avskaffa revisorn inte hunnit ta verkan då denna

lagändring nyligen reglerats. Vi föreslår att en vidare studie görs vid ett

senare tillfälle då fler småföretag hunnit ta del av beslutet. Vidare förslag

är att om undersökningen ska gå till på liknande sätt bör insamling av data

ske av större grad för att ge ett mer precist resultat.

33

7. Referenser

Abdel-Khalik, A.R. (1993). Why Do Private Companies Demand

Auditing? A Case for Organizational Loss of Control. Journal of Accounting,

Auditing & Finance. 8 (1), 31-52.

Agélii, H. & Paulsson, A. (2010). Är redovisningskonsulten medveten om

sitt ansvar?. Balans, 2010(11), 33-35.

Altman, I. & Taylor D.A. (1973). Social Penetration: The development of

interpersonal relationships. New York: Holt, Rinehart and Winston.

Bennett, R.J. & Robson, P.J.A. (2003). Changing use of the external

business advice and

government support by SMEs in the 1990s. Regional Studies. 37 (8), 795-

813.

Bennett, R.J. & Robson, P.J.A. (1999). The use of external business advice by

SMEs in Britain. Entrepreneurship and Regional Development. 11 (2), 155-

180.

Bloch, B. (1999). How they put the ”con” in ”consulting”. Managerial

Auditing Journal. 14 (3), 115-117.

Bryman, A. (2008). Social Research Methods. Oxford: University Press

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö:

Liber.

Clark, T. (1995). Managing consultants: Consultancy as the management of

impressions.

Buckingham, Open University Press.

Chow, C.W. (1982). The demand for external auditing; size, debt and

ownership influences. The Accounting Review. No.2: 272- 291.

Churchill, N.C. & Cooper, W.W. (1965). A Field Study of Internal

Auditing. The Accounting Review. 767-781.

DeAngelo, L.E. (1981). Auditor independence, “Low Balling”, and

disclosure regulation. 3, 113-127.

34

Devins, D. (1999). Supporting established businesses – policy issues

emerging from an

evaluation. International Small Business Journal. 18 (1), 86-96.

Dwyer, R.F. & LaGace R.R. (1986). Selling and sales management in

action: The use of insight coaching to improve relationship selling, 12, 59-64.

Dwyer, R.F., Schurr, P.H. & Sejo O. (1987). Developing buyer-seller

relationships, 51, 11-27.

Edvardsson, B. (1990). Management Consulting: Towards a Successful

Relationship.

International Journal of Service Industry Management. 1 (3), 4-19.

FAR. (2006). Revision - En praktisk beskrivning. (2006) Stockholm: FAR

förlag.

Gooderham, P.N., Tabiassen, A., Doving, E. & Nordhaug, O. (2004).

Accountants as Sources of Business Advice for Small Firms. International

Small Business Journal. 22 (1), 5-22.

Hill, C.J., Neeley, S.E. (1991). Differences in consumer decision processes

for professional vs

generic services. Journal of Services Management. 2 (1), 17-23.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi

och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, S-E., Häckner, E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag Revision –

Revisionsproffessionen i takt med förväntningarna?. Stockholm: SNS Förlag.

Justitiedepartementet (2010a). En frivillig revision. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://regeringen.se/sb/d/119/a/142681 [2010-03-09].

Justitiedepartementet (2010b). En frivillig revision. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR_2010/FAR_TYCK

ER/NYHETSARKIV/100326LAGR%C5DSREMISSFRIVILLIGREVI

SION.PDF [2010-03-09].

Larselere, R.E. & Huston T.L. (1980). The dyadic trust scale: Toward

understanding interpersonal trust in close relationships, 42, 595-604.

Lennartsson, R. (2010). Frivillig revision. Balans. 2010 (11), 8.

Morgan, R.M. & Hunt S.D. (1994). The commitment-trust theory of

relationship marketing, 58, 20-38.

35

Pub. (2010). En frivillig revision. Stockholm: Justitiedepartementet.

Ratliff, R.L., Brackner, J.W. (1998). Relationships, 55 (1), 37.

Rotter, J.B. (1967). A new scale for the measurement of interpersonal

trust, 35 (4), 65-651.

Ruyter, K.D. & Wetzels, M. (1999). Commitment in auditor-client

relationships: antecedents and consequences, 24, 57-75.

SFS 2010:837. Lag om ändring I revisionslagen. Stockholm:

Justitiedepartementet.

SOU 2008:32 (2008) Avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag,

Justitiedepartementet

Sundgren, S. (2003). Attestering av småföretags bokslutsinformation – en analys, några empiriska resultat samt ett förslag. Särtryck ur Tidskrift, utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, häfte 2/2003: 259-275.

Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende.

Diss. Umeå: Studier i företagsekonomi, Umeå Universitet.

Teece, D.J., Pisano, G. & Shuen, G. (1997). Dynamic capabilities and

strategic management.

Strategic Management Journal. 18, 509-533.

Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag.

Utredning på uppdrag av

Svenskt Näringsliv.

Wilcox, A.K. & Smith, H.C. (1977). Role Discrepancies and The Auditor-

client Relationship. Accounting, Organizations and Society. 2 (1), 81-91.

Williams, R. (2003). “Consultobabble” and the client-consultant

relationship. Managerial

Auditing Journal. 18 (2), 134-139.

36

Bilaga 1

Intervjufrågor till revisionsbyråerna

1. Hur går det till när ni ska bibehålla/skapa nya kunder?

2. Vad gör ni för att skapa en god relation med era klienter?

3. Hur går ni tillväga för att jobba närmare kunden?

4. Har ni tappat några kunder?

5. Har ni upplevt att era kunder har anställt er för att det behöver

ekonomisk rådgivning och känner att de har brist på kunskap själva för att

kunna utföra både enkla och svårare nödvändiga uppgifter?

6. Om ni skulle bli bättre på era tjänster, skulle ni ta mer betalt för det?

7. Hur tror ni att era kunder skulle reagera på en eventuell höjning av

kostnaderna för era förbättrade tjänster?

8. Hur upplever era kunder er, mer som en myndighetsperson eller som

en av de anställda inom företaget?

37

Bilaga 2

Telefonintervjuer med småföretagare 1. Har ni valt att ha kvar Er revisor eller kommer ni välja att ta bort Er revisor?

Ja Nej

2. Ta ställning till hur följande påståenden överensstämmer med Er

uppfattning om revisorn, revisionsbyrån och själva revisionen?

Revisionsbyrån hade förståelse för företagets affärsverksamhet Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Revisionsbyrån hade insikt i den bransch där företaget är verksamt Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Revisorn var lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Revisionsbyrån har uppvisat oberoende Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Revisorn visade ett engagemang för företaget Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Det fanns förtroende för revisionsbyrån i företaget Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Relationen till företagets revisor var personlig, snarare än strikt yrkesmässig

Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

En trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets möjligheter att erhålla krediter Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Ekonomiska problem i företaget kan upptäckas och åtgärdas tidigare Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Hjälp för intern styrning och kontroll Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Företagets kunder och leverantörer kan göra ”säkrare” affärer Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Revisionen gör ingen nytta Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

38

Finns Er revisor tillgänglig vid behov? Inte alls….1….2….3….4….5….Helt

Upplever Ni revisorn som en myndighetsperson? Inte alls….1….2….3….4….5….Helt 3. Hur ofta har ni kontakt med Er revisor under ett år?

0 ggr 6-10 ggr 20 eller mer ggr

1-5 ggr 11- 15 ggr 4. Sker det via personlig- eller icke personlig kontakt?

Personlig kontakt Icke personlig kontakt 5. Anser Ni att nyttan från revision av Ert företag överstiger dess kostnad?

Ja Nej Vet ej

6. Anlitar företaget någon extern person/företag för biträde med löpande

redovisning?

Ja Nej

7. Är det något Ni själva vill tillägga utöver frågorna som ställts?