1

O4 - Gemensamma metoder och lösningar - kompensationsåtgärder för att åter-engagera

drop-outs tillbaka till skolan

Västernorrlands län, Sverige 2015 – 12 - 15

2

Innehåll

Kort sammanfattning 3

1. Introduktion 4

2. Skolformer för målgruppen, tidiga skolavhoppare (ESL), i regionen 5

2,1 Kort beskrivning 5

2,2 Ägande och finansiering 7

3. Åter-engageringsmetoder och program som involverar sektorsövergripande samarbete 7

3,1 De koncept och den metodik som beskrivs 7

3.1.1 Utbildningssamordnare 9

3.1.2 Sätt att få tillgång till de olika programmen (möjliga vägar) 9

3.1.3 Den totala tidsperioden för de olika programmen 9

3.1.4 Vad programmen innehåller 10

3.1.5 Samarbeten med företag (mål och roller) 10

3.1.6 Andra samarbeten 10

3.2 Fallstudier 11

3,3 SWOT-analys av exempel på de olika metoderna 16

4. Dialog med nyckelaktörer 17

5. Slutsatser 17

3

Kort sammanfattning

Denna rapport omfattar utbildningsformer och metoder som används i Västernorrland för att möjliggöra

tidigare ESLs / NEETs att slutföra sina studier.

För att visa skillnader och likheter, har vi valt att fokusera på tre olika former av utbildning: gymnasieskolor,

folkhögskolor och Komvux.

Framgångsrika metoder vilka tillämpats på personer som brukade vara ESL / NEETs sammanfattas i dessa 4

punkter:

- Anpassning och individualisering av elevens läroplan i en mycket hög utsträckning.

- Metoder som fokuserar och lyfter fram förmågor och prestationer, hellre än misslyckanden.

- Hur viktigt punkten ovan än må vara, bör fokus ändå till en viss grad hållas på betygen för att lyfta fram

prestationer snarare än misslyckanden, en metod som har visat sig vara användbar när det kommer till att

bygga förtroende mellan elever och lärare.

- Metoder som innebär en växlande stödstruktur (dvs elevhälsan och ungdomsrådgivningen) för eleven har

visat sig vara en avgörande framgångsfaktor.

4

1. Introduktion

I denna rapport ligger fokus på tidigare ESLs / NEETs som fattat beslutet att återvända till skolan och

slutföra sin utbildning. Fokus ligger därför på studieformer och metoder för elever i åldrarna 16-24 år.

I Västernorrland finns det flera sätt för ESLs / NEETs att åter-engageras i skolsystemet och bli elever på nytt.

Denna rapport fokuserar på de tre mest populära valen:

Gymnasieskolan / IM-programmet

Folkhögskolan

Komvux

Andra sätt att åstadkomma en högre utbildningsnivå och / eller förbättra anställningsbarheten bland

Västernorrlands invånare, dvs. projekt som finansieras av staten och / eller ESF, täcks endast kortfattat i

denna rapport.

5

2. Skolformer för målgruppen, tidiga skolavhoppare (ESL), i regionen

2,1 Kort beskrivning

IM-programmet på gymnasieskolan - introduktionsprogrammet (IM) riktar sig till ungdomar (i åldrarna

16+) som inte är kvalificerade att delta i ett nationellt gymnasieprogram. IM-programmet erbjuder kurser

som antingen kommer att göra eleven kvalificerad, eller hjälpa eleven med sin anställningsbarhet.

IM är indelat i fem olika fokusområden;

1. IMPRE syftar till att få eleven berättigad till ett visst nationellt program inom ett år. Ett av kriterierna för

att bli antagen till IMPRE är att eleven endast saknar betyg i ett eller ett fåtal ämnen från grundskolan.

2. IMPRO tillhandahåller en utbildning som syftar till att så snart som möjligt göra eleven kvalificerad för ett

nationellt yrkesförberedande program.

3. IMYRK verkar för att ge eleven en utbildning som gör det möjligt att etablera sig på arbetsmarknaden

inom en viss yrkesgrupp.

4. IMIND syftar till att kvalificera eleven för IMYRK, andra utbildningsformer eller att hjälpa eleven att

närma sig arbetsmarknaden. På Västermalms gymnasieskola utgör IMIND-deltagarna 60% av IM-

programmet.

5. IMSPR vänder sig till elever som är nyanlända i Sverige. Fokus ligger på det svenska språket, och målet

är att berättiga eleven till gymnasiet eller andra former av utbildning.

Folkhögskolorna - I Västernorrland finns det fem folkhögskolor som alla hanterar elever med bristande

utbildning, och ungdomar som senare i livet bestämt sig för att ändra sin karriär genom vidareutbildning,

antingen med akademiska kurser, eller kurser med fokus på speciella färdigheter och intressen. Tre av dessa

skolor drivs av landstinget och två drivs av andra organisationer (religiösa eller andra sociala organisationer).

Alla folkhögskolor finansieras huvudsakligen av staten och så har det varit i många år. Skolorna har

möjlighet att utveckla sina egna kurser, men är skyldiga att även erbjuda studier för elever med dålig

utbildning eller de som hoppat av skolan. Folkhögskolorna erbjuder kurser, studiecirklar och

kulturevenemang. Folkhögskolornas målgrupp är elever som är 18 år och äldre (13 år för vissa

tillvalsämnen). Eleverna kan anmäla sig för utbildning i upp till tre år, och eleverna blir inte betygsatta - men

det görs bedömningar avseende elevens förmåga att klara av studier vid ett universitet. De kan, genom en

viss kvot, ansöka och komma in på en universitetsutbildning.

Den svenska termen “folkbildning” hänvisar till folkhögskolor och studieförbund, dvs. de organisationer som

utgör det liberala, icke-formella och frivilliga utbildningssystemet i Sverige.

6

Folkbildning som helhet har en mycket omfattande agenda. Detta gör det nödvändigt att lägga fokus på

övergripande prioriteringar. Varje folkhögskola och studieförbund har sina egna inriktningar och

verksamhetsmål.

Folkbildningen är ivrig och kapabel att fördjupa och utveckla aktiviteter som gör att medborgarna kan samla

styrka för att sedan möta nya sociala utmaningar. Detta görs baserat på fem folkbildningsperspektiv, som

prioriteras enligt följande:

1. Insikt & sammanhang

2. Tillgänglighet och inkludering

3. Medborgare och det civila samhället

4. Arbetslivet och livslångt lärande

5. Kultur & kreativitet

Komvux - Elever som är äldre än 20 år kan ansöka och få tillträde till denna vuxenutbildning som drivs av

kommunerna. Komvux fokuserar på elever som behöver slutföra sina studier, och / eller vill komplettera sin

kursplan, från gymnasiet.

Komvux bör också verka för att möjliggöra för vuxna att på grund av varierande individuella behov,

kontinuerligt utveckla och ändra sin befintliga utbildning.

Svensk vuxenutbildning finns i många olika former. Skolsystemet för vuxna omfattar:

1. Komvux-utbildning på både grundskole- och gymnasienivå

2. Specialundervisning för vuxna med utvecklingssvårigheter eller funktionsnedsättningar (Särvux)

3. Svenska för invandrare (SFI). Svenska för invandrare är en kvalificerad språkundervisning som syftar till

att ge vuxna med ett annat modersmål grundläggande kunskaper i det svenska språket. Utbildningen lär och

utvecklar ett funktionellt andraspråk. SFI kommer också att ge språkliga verktyg för kommunikation och ett

aktivt deltagande i vardagen, samhället och arbetslivet. Utbildningen kännetecknas av att eleven utvecklar

kommunikativa språkkunskaper. Det innebär både muntlig och skriftlig kommunikation, i enlighet med

elevens behov. Utgångspunkten för utbildningen bör vara individens behov och sammanhang.

7

2,2 Ägande och finansiering

De olika skolformerna ägs, finansieras och regleras på olika sätt.

Skola Ägare Finansiering Gymnasieskolan Kommunen Skattefinansierad

Folkhögskolan Landstinget eller religiösa/sociala

organisationer

Främst (ca 80 %) finansierad av

staten

Komvux Kommunen Skattefinansierad

Skolformerna i diagrammet ovan regleras av olika lagstiftningar. Gymnasieskolan och Komvux regleras av

skollagen och Skolinspektionen sköter granskningen av skolorna. Folkhögskolorna regleras av

Folkhögskoleförordningen och granskas av Folkbildningsrådet.

3. Åter-engageringsmetoder och program som involverar sektorsövergripande

samarbete. 3,1 De koncept och den metodik som beskrivs

IM-programmet på gymnasieskolan

Goda relationer och motivation är primära aspekter när det gäller åter-engagerande arbetssätt på IM i

Sundsvall. Dessa aspekter är också grundläggande enligt den forskning som gjorts av Martin Hugo om

meningsfulla lärandesituationer för elever med negativa erfarenheter av skolan. Att arbeta processorienterat

är också en del av metoden.

Relation

Läraren måste ha en bra relation med eleven. De flesta av eleverna har förlorat förtroendet för vuxenvärlden,

och de är i trötta på att tvingas till möten för att diskutera varför de inte går i skolan. En av de viktigaste

uppgifterna är därför att återfinna elevens tillit till skolan och vuxenvärlden, för att få dem att ens dyka upp i

skolan. Personalen måste kunna skapa relationer som bygger på förtroende. Ett respektfullt bemötande och

en stark trygghetskänsla är viktiga delar för att bygga förtroende.

Process

Anledningarna till varför eleven ska delta i undervisningen är inte alltid tydliga i dessa situationer. En

demonstration av de olika arbetsmöjligheterna som finns, genom studiebesök, kan stärka elevernas insikt i

vilka deras framtida möjligheter skulle kunna vara. Den insikten kan vara ett bra verktyg för att öka deras

utbildningsmotivation.

Andra verktyg

För att bygga förtroende, och öka motivationen för eleven att komma till skolan, har IM identifierat två

viktiga faktorer. En är kontinuitet från lärarens sida, och den andra är vikten av att ha en övergripande

skoldag; vilket innebär att alla elever går i skolan från 08:30 till 14:00 varje dag. Detta gör skoldagen med

förutsägbar, vilket minskar stressen som eleverna kan uppleva i skolan.

8

Folkhögskola

Folkhögskolornas arbete är uppdelat i två inriktningar:

Allmän kurs för de med dåliga eller inga betyg från gymnasiet. På Allmän kurs kan eleverna anmäla sig för

upp till tre års studier, och eleverna betygsätts inte - men de får en bedömning av sina prestationer och sin

förmåga att så småningom tillgodogöra sig studier på universitetet. De kan, genom en viss kvot, ansöka till

och komma in på universitet.

Specialinriktade kurser för människor som vill utveckla ett särskilt intresse eller praktisk kunskap. Efter att

du färdigställt utbildningen får du ett intyg, och i många fall, särskilt inom kulturområden som musik eller

konst, kan det vara ett första steg mot ett jobb.

Både Allmän kurs och de specialinriktade kurserna möjliggör för eleverna att återuppta studier, eller att

etablera sig på arbetsmarknaden.

En av de mest grundläggande arbetsmetoderna på folkhögskolan är att fokusera på elevens individuella

utveckling, snarare än resultat. Folkhögskolan, till skillnad från det traditionella betygssystemet på

gymnasieskolan, använder i stället en skala från 1 - 7 som bedömer elevens kapacitet att klara av studier på

högre nivå. Detta fokus på elevens individuella utveckling, gör att skolan måste skapa en miljö som stöttar

och motiverar eleverna. Motivation är nyckeln till framgångsrika folkhögskolestudier.

Att delta i diskussioner och att aktivt medverka i grupparbeten är utmärkande för folkhögskolans metoder.

Skolan arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, som ofta går gemensamma och

ämnesövergripande i projekt och belyser elevernas behov, tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta ger

stora möjligheter för elever att påverka studiernas inriktning och innehåll.

Studiebesök och grupparbeten är vanliga i folkhögskolorna. Skolan har en tradition av samarbete med andra

skolformer för att se till att eleverna vet vilka möjligheter de har, om den traditionella skolformen inte passar

dem.

Andra former av samarbete

Sedan 2010 finns ett pågående projekt på arbetsmarknaden mellan vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen.

Resultatet blev en tre månader lång studiemotiverade folkhögskolekurs har som mål att motivera

arbetssökande att återvända till skolan. Den svenska regeringen föreslår i budgeten för 2016, att den

studiemotiverade folkhögskolekursen blir permanent från och med 2016. Folkhögskolan erbjuder dessa

kurser på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

Syftet med kursen är att öka deltagarnas studiemotivation, genom en tre månader lång kurs. Det är en

förberedande arbetsmarknadsutbildning på folkhögskolan som bland annat kan innehålla kurser som

underlättar för eleven att förstå och navigera sig genom skolvärlden, som upprepar kunskap från tidigare

skoltid, samt studiemotiverande kurser. Utbildningen kommer att hjälpa deltagarna att börja eller återvända

till vanlig utbildning. I utbildningen ingår också studiebesök på arbetsmarknaden som i sin tur kan öka

motivationen för deltagarna. Deltagarna kommer att lära sig studieteknik, och fokus ligger på kärnämnena.

Det är Arbetsförmedlingen som rekommenderar kursen till de arbetssökande, folkhögskolan anordnar

kurserna.

9

3.1.1 Utbildningssamordnare

3.1.2 Sätt att få tillgång till de olika programmen (möjliga vägar)

Antagningsprocessen skiljer sig mellan olika skolor och program. För de elever som av olika anledningar

inte har nått målen i högstadiet och gymnasiet finns det flera alternativ.

IM-programmet på gymnasieskolan

Det går inte att söka till IM-programmet. Eleverna, som av olika skäl inte har nått kraven för att komma in

ett nationellt gymnasieprogram, erbjuds en plats på IM. Elever som deltar i ett nationellt program och som

inte når målen kan också erbjudas en plats på IM. Gymnasieskolan i Sverige är inte obligatoriskt, till skillnad

från grundskolan, vilket innebär att eleven kan tacka nej till IM-programmet. Elever över 20 år får inte delta i

IM.

Folkhögskolan

Personer som är 18 år eller äldre kan söka till Allmän kurs på folkhögskola, och vid 13 års ålder och uppåt

kan ungdomar söka till specialinriktade kurser. Varje skola har sina egna behörighetskrav. Skolan kan säga

nej till elevens ansökningar om det verkar som att eleven inte kommer att dra nytta av undervisningen.

Folkhögskolan har möjlighet att ta hand om elever med olika typer av funktionshinder och behov.

Komvux

Komvux är ett alternativ för vuxna över 20 år som vill studera. Kommunen är huvudman och verksamheten

är skattefinansierad. Det är Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet och som granskar verksamheten.

Kurserna motsvarar grundskole- och och gymnasiekurser, men innehållet och utbildningsutformning är

anpassad för vuxna. Studierna koncentreras, och antalet undervisningstimmar är färre än i grundskolan och

gymnasiet - vilket innebär mer självständigt arbete samt större enskilt ansvar för Komvux-eleverna.

3.1.3 Den totala tidsperioden för de olika programmen

Gymnasiet

Eleven kan gå gymnasiet i upp till 3, eller i vissa fall 4, år. I de flesta fall går eleverna i skolan på heltid, och

läroplanen anpassas till deras individuella behov och förmågor.

Folkhögskolan

Eleven kan delta i Allmän kurs i upp till tre år, och får studiestöd för hela perioden. De specialinriktade

kurserna kan läsas på obestämd tid, men eleven har bara rätt till studiestöd för två års studier. Den totala

studietiden på Allmän kurs beror på elevens tidigare studier. Sammanlagt tre år på gymnasienivå behövs för

att få ett certifikat. Om du tidigare har läst två år på gymnasiet, behöver du bara ett år på folkhögskola för att

slutföra din utbildning.

Komvux

Komvux är för personer som behöver slutföra sin gymnasieutbildning. Till exempel om du inte har någon -

eller en ofullständig, gymnasieutbildning, eller om du har behov av att komplettera gymnasieutbildningen för

att få särskild behörighet till högskolan. Komvux följer samma läroplan som vanliga gymnasieskolor, och

tillhandahåller samma kompetens. En elev som har fått en Komvux-examen på gymnasienivå får ett

examensbetyg. Betyget fastställer om eleven har uppfyllt kraven för kvalificering till universitetsutbildning,

och väger lika tungt som det betyg en elev får när den avslutat gymnasiet. En Komvux-examen ska omfatta 2

400 poäng.

10

3.1.4 Vad programmen innehåller

Gymnasieskolan har utvecklat olika former av yrkes-, och lärlingsutbildningar, samt olika typer av praktik.

Detta har varit en mycket framgångsrik strategi, och kommer därför att utvecklas ytterligare under 2016 och i

framtiden.

Möjligheterna att anpassa elevens studieplan till varje elevs individuella mål och önskade

utvecklingsområden, är en framgångsfaktor inom alla skolformer.

3.1.5 Samarbeten med företag (mål och roller)

Västermalms gymnasium samarbetar med många lokala arbetsgivare, främst i form av praktik och

yrkesutbildning. Skolorna får även information från andra lokala företag om deras framtida behov av

rekrytering, och vilken kompetens de i framtiden kommer att begära av sina anställda.

3.1.6 Andra samarbeten

Arbetslösheten bland ungdomar (16-24 år) i Västernorrland är en av de högsta i både Sverige och Europa

(över 25%). Detta gör det möjligt för länet att söka extra medel från Europeiska socialfonden för att bekämpa

arbetslösheten.

En av de främsta orsakerna till den höga arbetslösheten är individernas dåliga studieresultat, och därför är

några av de projekt som drivs med medel från ESF inriktade på att åter-engagera de arbetslösa i skolsystemet

för att de åtminstone ska få en gymnasieexamen.

Följande två projekt är exempel på vad som görs inom de olika projekten i Västernorrland:

- “Samlad Kraft för Ånges Framtid” har en budget på cirka 500.000€. Projektet syftar till att skapa en

organisation där alla aktörer som är involverade i att minska arbetslösheten, samarbetar för att ge stöd till

arbetslösa ungdomar i åldrarna 15-24, i kommun Ånge.

- "Unga till arbete eller studier", med en budget på cirka 550,000€. Arbetar för att förbättra

anställningsbarheten bland ungdomar genom utbildning, lärlingskap och arbetsrehabilitering i Sollefteå

kommun.

En avgörande faktor mellan dessa projekt är att de på olika sätt aktivt söker upp arbetslösa, för att sedan

etablera en kontakt, följt av en kartläggning av deras behov och förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden.

Projekten erbjuder därefter de arbetslösa att delta i olika aktiviteter för att hjälpa dem närmare

arbetsmarknaden, ofta genom att anmäla sig till någon form av utbildning. Projekten har också identifierat

behovet av olika slags kompetens och stöd för de arbetslösa.

Vissa icke-statliga organisationer, såsom Röda korset, Mittuniversitetet och olika religiösa organisationer,

ger stöd till individer i behov av extra hjälp med sin studieplan. I Sundsvall erbjuder ett par olika

organisationer kostnadsfritt stöd i matematik för elever efter att skoldagen är slut.

11

3.2 Fallstudier

Gemensamt för många av eleverna på IM-programmen är att de har haft dålig närvaro i grundskolan, och att

de inte har klarat målen för kärnämnena i grundskolan.

Fallstudier från IMIND-programmet på gymnasiet

Cirka 10% av eleverna på grundskolan når inte kunskapsmålen i kärnämnena, det innebär för Sundsvalls

kommun ca 100 elever varje år. Dessa elever tilldelas en plats på IM, varav IMIND tar emot ca 60% av alla

IM-eleverna. De flesta av dessa elever har en bakgrund av hög frånvaro och deras motivation är låg. När de

först börjar kursen placeras de i olika grupper, beroende på deras individuella färdigheter. Elever med en

mycket låg motivationsnivå och stora kunskapsluckor blir ofta placerade i gruppen “IM motivation”. Elever

med dåliga socioekonomiska förhållanden och tidigare problem med droger och kriminalitet förekommer

ibland i denna grupp. Ett fåtal av dessa elever når utbildningsmålen, men själva närvaron i skolan kan ofta

stärka dem personligen - något som är svårt att mäta och inte heller går att se i nationell statistik.

Metoder och verktyg

På IM är den styrande pedagogiska metoden baserad på två hörnstenar; relationsbyggande och

processinriktat arbete. De flesta elever har haft en trasslig tid i grundskolan, och är trötta på möten med

rektorer och lärare. Många av dem har förlorat förtroendet för vuxenvärlden. För att öka sin skolnärvaro är

det nödvändigt att återupprätta deras förtroende för både vuxenvärlden och skolan. Att bygga relationer med

elever är därför en mycket viktig del av undervisningen. Eleven behöver känna att någon saknar dem om de

inte dyker upp i skolan, därför tar lärarna direktkontakt med eleverna varje gång en sådan situation uppstår.

En annan viktig del i att motivera eleverna att komma till skolan, är att skapa förståelse för, och insikt i, nästa

steg i livet. Det görs genom motiverande samtal, olika yrkesförberedande program och studiebesök på

arbetsplatser. Att ge eleverna möjlighet att förstå att utbildningen kan göra dem självständiga, till exempel

genom praktiska färdigheter så som att meka med bilar eller svetsa, kan också göra eleven motiverad att

komma till skolan.

Ett viktigt verktyg för att följa elevens utveckling är att arbeta med den individuella utvecklingsplan som

varje elev har. Utvecklingsplanen utformas av lärare och elev i samarbete.

En av framgångsfaktorerna enligt lärarna på IMIND är att de arbetar med att stärka motivationen. Lärarna

menar att motivationen måste komma från eleverna själva. Som en del av detta motiverande arbete tar

lärarna bort vissa krav, vilket leder till högre närvaro och större självförtroende. Det blir snarare eleven själv,

än skolan, som ställer kraven - i den takt som eleven själv är kapabel till.

Personalen har förstått att en regelbunden skoldag för alla elever, och kontinuitet bland lärarna, är faktorer

som påverkar närvaron positivt. Mål och delmål är andra verktyg som används. Ett av målen kan vara att

eleven förstår poängen med skolan, ett annat mål kan vara att få ett jobb och på så sätt bli självförsörjande.

Även att bli behörig för ett nationellt gymnasieprogram, eller att kunna söka till en annan skolform, såsom

folkhögskola, är exempel på olika målsättningar.

12

Exempel på motiverande faktorer som kan öka närvaron för IMIND-elever

Eleven har haft en lång historia av skolfrånvaro och hade inte klarat kunskapsmålen. Eleven har haft en

mycket svår uppväxt med en hemlös förälder, och konfliktfyllda relationer. Eleven flyttade in hos en vän

som satte ett krav; du får bo här om du samtidigt går i skolan. Eleven återvände till skolan, nådde målen och

fick på så sätt behörighet till Vård och omsorgs-programmet.

En annan elev har också haft en historia av hög skolfrånvaro och hade inte heller klarat kunskapsmålen, samt

hade en trasslig situation hemma. Eleven var motiverad att studera, klarade kursmålen i flera ämnen. Eleven

hade dock svårt att hantera kritik, och frånvaron ökade när elevens önskade betyg inte uppnåddes i önskad

takt. Trots detta tog eleven sig genom ämnena och blev så småningom behörig för Handelsprogrammet.

Lärarna var oroliga för hur eleven skulle klara sig i gymnasieprogrammet, något de trodde skulle vara

omöjligt för eleven. Men, det visade sig fungera mycket bra.

Framgångsfaktorer

Vilka framgångsfaktorer gjorde det möjligt för dessa elever att komma in på ett nationellt gymnasieprogram?

Deras lärare gjorde följande reflektion:

I det första fallet mötte eleven kravet att gå i skolan, där konsekvensen av att inte göra det skulle innebära

hemlöshet. Elevens ställningstagande till detta krav gick hand i hand med elevens mognad; eleven förstod att

det inte fanns några alternativ - och var i det ögonblicket också redo att göra det valet.

I det andra exemplet fokuserade läraren på att betona elevens prestationer, och på så sätt stärka eleven.

Skolan arbetar med mål och delmål, och betonade framstegen när kursmålen ett efter ett klarades av. Eleven

hade nått en viss mognad och ville arbeta självständigt, och snart var det eleven själv, snarare än skolan, som

satte kraven.

Perspektivet växlar mellan individen och gruppen. Förtroende och trygghet är viktigt, vilket i detta fall skulle

kunna innebära att läraren satt bredvid och nära, när eleven arbetade självständigt. Lärarens fokus är att låta

eleverna lyckas; och lyckas kan innebära att komma till skolan, vara närvarande på lektionerna och att delta i

kurser. Personlig utveckling samt utveckling av skolpedagogiken är, enligt läraren, viktiga

framgångsfaktorer för att öka närvaron i skolan och stimulera motivation.

Fallstudier från gymnasieprogrammet IMSPR

Elever på IMSPR har svenska som andraspråk. De har inte nått kunskapsmålen i grundskolan eller så har de

nyligen kommit till Sverige och är inte kvalificerade för ett nationellt gymnasieprogram. Majoriteten av

eleverna på IMSPR är motiverade att studera, många har dock en bakgrund av trauma som exempelvis krig

och terror. Det kan också vara en stor skillnad på vilken nivå eleverna ligger på, då deras skolerfarenhet

skiljer sig åt. Vid IMSPR studerar elever med många olika nivåer av förkunskaper, från analfabeter till elever

med ofullständiga betyg i svenska som andraspråk, vilket är ett av de kärnämnen som måste klaras av för att

göra dem berättigade till ett nationellt gymnasieprogram.

När eleverna börjar på IMSPR, kartlägger skolan deras förkunskaper och färdigheter för att kunna avgöra

vilken nivå de kan börja på. Beroende på förkunskaper kan eleven i vissa fall hoppa snabbt mellan nivåerna.

Det finns fyra olika nivåer på IM i Sundsvall, där de arbetar mot olika mål. Eleverna på IMSPR har samma

kunskapsmål som elever med svenska som modersmål, för att de ska bli berättigade ett nationellt program. I

genomsnitt har eleverna varit i Sverige mellan 1,5 och 5 år när de börjar på IMSPR. Många ser utbildningen

som en chans att få ett bättre liv och påtryckningarna för att uppfylla kraven för ett nationellt program är bra

för många av dessa elever. Ungefär 10% - 20% av eleverna på IMSPR i Sundsvall uppnår kunskapsmålen.

Exempel på motiverande faktorer som kan öka närvaron för elever på i IM Språk (IMSPR)

13

Exemplet beskriver två elever som kommer från Somalia och Afghanistan. De är lojala och flitiga med

läxorna. Dock är deras utveckling långsam, och de har inlärningsproblem. De börjar oroa sig för sina chanser

att nå målen och bli berättigade till ett nationellt program. De har inte nått kunskapsmålen för sjätte klass i

grundskolan och de börjar förlora hoppet. De har ingen framtidsutsikt, men de fortsätter ändå att kämpa med

sina studier. Deras dröm är att arbeta med vård och omsorg, vilket förutsätter att de blir berättigade att

komma in på Vård- och omsorgsprogrammet, programmet för att bli undersköterska.

Det nationella programmet Vård och omsorg ligger i samma byggnad som IM och kontakt mellan personalen

på de båda programmen etableras. Under tredje året på Vård- och omsorgsprogrammet måste varje elev göra

ett examensarbete. Det visar sig att det finns ett par elever som i sitt examensarbete är intresserade av att vara

handledare för yngre elever, och vägleda dem i deras ansträngningar för att nå målen i skolan. IM-eleverna

fick möjlighet att delta i en kurs på Vård- och omsorgsprogrammet, trots att de inte var berättigade att

studera där. Kursen varade i ett år, och där ingick även sex veckors praktik. Under detta år läste eleverna

även obligatoriska kurser i matematik, engelska och svenska. Eleverna lyckades nå kunskapsmålen i den

nationella kursen, men inte i kärnämnena. Idag är studerar dessa elever på Komvux för att komplettera sina

betyg i kärnämnena som de behöver för att bli berättigade att söka till Vård- och omsorgsprogrammet.

Framgångsfaktorer

Vilka framgångsfaktorer gjorde det möjligt för dessa studenter att klara av en nationell kurs? Deras lärare

reflekterade på följande sätt:

Eleverna ges möjlighet att gå en kurs på ett nationellt program, som i sin tur stärker deras självförtroende -

de visar att de kan, både i teori och praktik. De vill arbeta inom vården, och de fick möjlighet att studera och

även praktisera ett ämne och yrke som de var intresserade av. De fick möjlighet att göra något som de

klarade av, vilket blir motiverande.

Förutsättningar för lösningar utanför den vanliga skolformen

Vad är nödvändigt för att dessa, ibland okonventionella, lösningarna, ska fungera? Deras lärare gör följande

reflektion:

Denna lösning bygger på ett samarbete mellan programmen, vilket kan vara lättare att organisera när

programmen finns på samma skola. Geografisk närhet underlättar. En av utmaningarna är att eleverna på IM

kan uppfattas som utmanande att arbeta med. Det finns en försiktighet bland personalen, och idéer om att

arbetet kan kräva extra resurser, vilket innebär tid som de känner att de inte kan avvara. Gränsöverskridande

samarbete är bra och viktigt, men det kräver att skolledningen backar upp och prioriterar initiativ som detta

exempel, och skapar resurser så att personalen kan utföra arbetet på ett bra sätt. Detta är en ledningsfråga.

I exemplet ovan blev detta möjligt tack vare elevernas arbete. Elever i samma ålder var handledare, och inga

extra resurser i form av tid eller pengar behövdes.

Verktyg för att öka motivationen

Läraren har upptäckt att humor är en bra och viktig ingrediens för lärande. Att få eleverna att tycka att det är

roligt i klassen gör underverk för motivation. Det finns bland eleverna både analfabeter och dyslektiker,

vilket gör det nödvändigt att skapa en förlåtande miljö där det är tillåtet att säga och att göra fel - viktiga

förutsättningar för inlärningsprocessen. Att skapa en miljö i klassrummet där eleven får vara elev, och inte

fokusera på olika trauman som personerna med sådana erfarenheter har, kan också vara viktigt. Att ha en

plats i klassrummet oavsett bakgrund eller historia kan göra en hel del för eleverna, och får dem att känna sig

trygga och säkra. Flera av eleverna har både höga förväntningar och krav, antingen från sig själva eller från

sina familjer. De vill nå målen och de är ofta motiverade, vilket gör det möjligt för läraren att ställa krav i

klassrummet. Närhet och bekräftelse är också viktiga faktorer för att öka motivationen bland eleverna.

14

Fallstudier från gymnasieprogrammet IMYRK

Vid IMYRK ges eleverna möjlighet att uppnå teoretiska kunskaper genom praktiskt arbete. I det här

exemplet görs detta i Fordonsprogrammet, där fokus ligger på mekanik och fordonsteknik. Många av dessa

elever är oroliga och rastlösa, de kan ha olika diagnoser, och drogproblem samt kriminalitet är vanligt. Dessa

elever har svårt att vara stilla i ett klassrum och bara läsa teori.

Genom engagemang och olika inlärningsmetoder blir eleverna motiverade och deltar i undervisningen.

Många av eleverna har svårt att läsa böcker, men de kan läsa på datorer och smartphones. Det finns alltså

andra utbildningsverktyg, läraren använder till exempel ofta animerade filmklipp i stället för skriftliga

instruktioner - en strategi som har visat sig fungera bra för dessa elever.

Exempel på motiverande faktorer som kan öka graden av närvaro för studenter i IMYRK

En elev hade en lång bakgrund av skolfrånvaro när han började på IMYRK. Han erbjöds en sex månader

lång svetskurs, och återvände på så sätt till skolan igen efter att ha varit hemma i över ett års tid. Eleven blev

motiverad och ville lära sig mer. Han påbörjade Fordonsprogrammet med inriktning på mekanik och

fordonsteknik, och uppnådde enkelt målen. Eleven började jobba som hjälplärare i två år, innan han sedan

fördjupade sina kunskaper i svetsning och blev en licensierad svetsare.

Framgångsfaktorer

Vilka framgångsfaktorer gjorde det möjligt för eleven att återvända till skolan? Läraren gjorde följande

reflektion:

Det är viktigt att lyfta elevens intresse att komma till skolan, endast då kan de ta till sig kunskap. Många av

eleverna har aldrig känt att de åstadkommit något, eller att de är kapabla till någonting. De måste bekräftas

och känna att de lyckas med något. Deras självförtroende måste återställas. Det är också viktigt att undersöka

vilka olika lärstilar eleverna har. En del personer lär sig genom texter, andra har lättare att ta till sig

information genom bilder och filmer. Skolan måste arbeta innovativt, genom att till exempel använda de

olika typer av inlärningsverktyg som finns tillgängliga. Youtube är bra! Att använda sig av delmål gör att

initiativ att lära går från lärare till elev. Det kan lätt göras genom att ställa frågan; “Vad vill du lära dig

idag?” Lärarens engagemang och vilja att förstå eleven är avgörande för elevens motivation. Läraren

sammanfattade motivationsfaktorerna i ovanstående exempel såhär:

- Eleven fick möjlighet att göra något som han var intresserad av, kanske för första gången under hans

skoltid.

- Eleven kände att han lyckats med en uppgift, kanske för första gången under hans skoltid.

- Eleven kände att någon trodde på honom, och kände ett engagemang från läraren.

- Eleven kände sig inte bemött av fördomar.

- Eleven kände sig trygg i skolmiljön, bland såväl lärare som andra elever i gruppen.

15

Fallstudier från folkhögskolan

Folkhögskolan arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, och eleverna läser ofta

ämnesövergripande i projekt. Baserat på elevernas behov, tidigare kunskaper och erfarenheter ger det skolan

en möjlighet låta eleverna vara med och påverka studiernas fokus och innehåll.

Kan du beskriva din skolgång, från gymnasietiden till folkhögskolan, med några få ord?

Jag hoppade av skolan vid 15 års ålder, skippade gymnasiet och har inte pluggat alls förrän tidigare i år, då

jag sökte till folkhögskola.

Har du exempel på vilka åtgärder skolor bör vidta, för att göra det lättare för personer att återvända till

skolan efter att de hoppat av?

Motivera i stället för att pressa elever att återvända. Jag säger inte att människor ska belönas för att de inte

går i skolan - jag menar dock att om du utbildar människor, visar dem vad du har att erbjuda kommer du med

större sannolikhet att hjälpa personen hitta motivation, än om du pressar dem. Om du pressar någon som inte

är särskilt motiverad, kommer den lilla motivation de har kvar med högsta sannolikhet att blekna. (Pratar

från min egen erfarenhet).

Vilka är de verktyg och metoder som gör att denna skolform, folkhögskolan, passar dig?

Det faktum att det är anpassat till mina egna utbildningsbehov gör att det aldrig känns som jag gör något

onödigt. Jag gillar också studiemetoden bättre, eftersom i stället för att läsa kurslitteratur, motiveras vi att

“tänka fritt”, vilket betyder att jag får utforska mina egna tankar och känslor kring ett ämne, snarare än att

bara läsa någon annans. Men när det gäller vissa ämnen, till exempel matematik och grammatik, behövs

kurslitteraturen, och den finns där när vi behöver den. Jag tycker att användningen av diskussion och debatt

som inlärningsmedel är lysande, och det motiverar mig verkligen att förbättra mitt sätt att tänka, och lära.

Vilka är de bästa sätten för skolan att stärka din motivation?

Återigen, det faktum att undervisningen är så individuell. Om jag är färdig med en kurs, behöver jag inte

stanna och göra nonsensarbete för att döda tid. Det faktum att jag får studera i min egen takt, och att min

utbildning är individualiserad håller mig mycket motiverad. Jag tycker att det är mycket lättare att se när jag

gör framsteg i kurserna, då jag har en överblick och insikt i min egen utbildning, snarare än att bara vara en

del av en klass. Det faktum att de andra eleverna i min klass har en hel del egna problem, och ändå fortsätter

kämpa, inspirerar mig att göra detsamma.

16

3,3 SWOT-analys av exempel på de olika metoderna

SWOT-diagrammet nedan beskriver de olika skolformerna samlat.

Styrkor

- Möjlighet till individuell anpassning av läroplanen.

- Ett mångsidigt stöd, dvs elevhälsan och ungdomsrådgivare.

- Långsiktig finansiering av staten / regeringen.

- Fokus på elevernas förmågor / prestation, snarare än på sina tillkortakommanden.

- Samverkan med lokala företag.

- Det nära samarbetet mellan folkhögskolor, gymnasium och Komvux i vissa kommuner, är framgångsrikt.

Svagheter - Begränsade ekonomiska resurser

- Till viss grad hänger framgången på “nyckelaktörer” i personalen och deras förmåga och vilja att stötta

eleven, snarare än på systemet i sig eller de metoder som används.

Möjligheter - Mer ekonomiska medel från regeringen ger fler ungdomar en chans att delta i Komvux fr.o.m. 2016.

- Bättre samverkan mellan regionala aktörer kan göra övergången mellan olika skolsystem smidigare.

Risker

- “Nyckelaktörerna” kan sluta eller gå i pension.

- Antalet elever i behov av undervisning kan vara större än vad de ekonomiska resurserna som tilldelas

skolan tillåter. Men, i budgeten för 2016 kommer Komvux att få en utökad budget.

17

4. Dialog med nyckelaktörer

I Västernorrland finns ett samarbete mellan sex kommuner (Sundsvall, Ånge, Härnösand, Kramfors,

Sollefteå och Örnsköldsvik) som kallas Vässa-projektet. Ett av målen med samarbetet är att utveckla och

verkställa en plan för studievägledare och hjälplärare, men speciell inriktning på immigrations- och

genusfrågor.

Projektet slår fast att ett fortsatt samarbete är nödvändigt för att förhindra drop-outs och för att minska antalet

NEETs i regionen.

Olika kommuner i projektet har utvecklat metoder som nu delas med andra kommuner och rektorer, främst

genom studiebesök.

De viktigaste slutsatserna från projektet kommer att presenteras under hösten 2016 och underbygga

ytterligare beslut angående om och hur projektets resultat kommer att tas till vara.

5. Slutsatser

Mellan de skolformer och metoder som används i Västernorrland finns vissa likheter, och några skillnader.

Varje skolforms reglering skiljer sig också, vilket gör att vi vill lyfta två frågor:

1. Bristen på systematisering av hur olika skolor (både mellan skolor inom samma utbildningskategori, och

mellan olika typer av utbildning) - är det en fördel eller nackdel ur elevernas perspektiv?

a. Man skulle kunna hävda att avsaknaden av systematisering öppnar upp för ytterligare individuell

anpassning av kursplaner, vilket kan vara till nytta för eleverna.

b. Man skulle kunna hävda att avsaknaden av systematisering skulle kunna leda till att eleverna inte får den

nödvändiga och önskade utbildningen, på grund av svårigheter att granska skolans metoder.

2. Ungefär 27% av eleverna från IM-programmet på Västermalms gymnasium blir kvalificerade att söka till

ett nationellt gymnasieprogram. Är det ett tillfredsställande resultat?

Ur ett perspektiv är resultaten tillfredsställande, eftersom alla elever har en individuell studieplan och mål för

sina studier - andelen elever med kvalifikation för ett nationellt program kommer aldrig att vara 100%.

För den grupp elever som faktiskt siktar på att bli kvalificerade för ett nationellt program är andelen betydligt

mycket högre än 27%.

Samarbetet med lokala arbetsgivare i Sundsvall har påbörjats och kommer att fördjupas under 2016.

Styrkan med att ha folkhögskolor utspridda över hela regionen gör det lättare för ungdomar att hitta en skola

som inte är så långt från hemmet, och möjligheten att byta till en annan skola om så behövs, är också en

viktig faktor för att hålla ungdomarna bosatta i vår region. Folkhögskolornas specialinriktade kurser kan

sänka tröskeln in i skolvärlden, om ungdomens intresse av ämnena är tillräckligt starkt. Alternativa

utbildningsmetoder och den unika studiemiljön är också viktiga framgångsfaktorer.