Odling och plantering av ekologiska grönsaksplantor

Odling och plantering av ekologiska grönsaksplantor

Ekologisk odling av grönsaker på friland

Foto: Pauliina Ivarsson

Jordbruksinformation 9 – 2003

JO9-03_Flik 12 Odl-plant.qxd:Flik 13 Odl-plant.qxd 09-01-14 09.08 Sida 1

2

Plantering i stället för direktsådd har många viktigafördelar i ekologisk produktion. Viktigast av allt ärkanske möjligheten att förlänga odlingssäsongenoch framför allt i norra Sverige för att öka odlings-säkerheten. Jämna småplantor resulterar i jämnutveckling och mognad, vilket innebär att större fältkan bli rationellt skördade. En tidig utplanteringinnebär också i vissa kulturer att fältet kan utnyttjasflera gånger.

Ogräs, som är ett stort problem i fältmässig eko-logisk odling, kan bekämpas effektivt före plante-ring. Plantorna är konkurrenskraftiga mot mindreogräs och tål insektsangrepp bättre än sådda plantor.Dessutom har man oftast bättre grobarhet underkontrollerade förhållanden i växthus än i fält. Dettaär särskilt viktigt eftersom ekologiskt frö är obetat.

I ekologisk produktion används mestadels jordoch gödselmedel med mer svårlöslig växtnäring.Detta innebär att näringstillförseln är mer svårkon-trollerad, särskilt när det handlar om små jordvoly-mer och kort uppdragningstid i plantproduktionen.Odlingssubstratets sammansättning och fungerandetilläggsgödsling blir mycket viktiga faktorer i lyck-ad ekologisk plantuppdragning.

SystemSmåplantor produceras under olika förhållanden.Stora plantproducenter har uppvärmda växthus medstor luftvolym, möjlighet till tillskottsbelysning ochmöjlighet att använda olika brätten, jordar och tilläggsgödslingar. Då kan en omgång plantor varafärdig på 4–5 veckor. Plantproduktion i mindreskala kan innebära ett frostfritt växthus, brätten aven storlek och en plantjord, som man har blandatsjälv. Vid tidig produktion kan plantuppdragningen ikallare växthus ta 6–7 veckor. Målsättningen hosalla plantproducenter är dock den samma: starkaplantor i full tillväxt, som rotar sig snabbt vid plan-tering.

BrättenBrätten är ett bra alternativ för den medelstora pro-ducenten. De finns i många olika storlekar ochlämpliga jordvolymer för både kål, sallat och lökm.m. Plastbrätten går oftast att återanvända och derengörs lämpligen med varmvatten och såpabad förenästa säsong. Det finns även brätten tillverkade avtorvfiber och då planteras hela krukan i jorden.

Vid mycket tidig plantproduktion är det oftastbättre att välja pluggar med större volym t.ex.Lännen Plantek 100. Plantuppdragningen tar längretid och därmed måste näringen i pluggen räcka läng-re. Det kan även vara positivt att plantan har en viss

näringsreserv med sig vid plantering. Närings -tillgången i fält kan vara begränsad på våren vid lågmarktemperatur och långsam mineralisering.

Ju mindre jordvolym, desto viktigare är det attodlingssubstratet är homogent och relativt smuligt,så att brätterna är lätta att fylla. Väljer man en litenjordvolym, måste man oftast räkna med att tillföranäring i bevattningsvattnet. Man kan också ställabrätten på gödslad bar jord, då rötterna kan hämtanäring från jorden under dem. Detta innebär dock attbrättena måste flyttas i sidled några gånger, så attrottillväxten neråt inte blir för kraftig. De flesta väl-jer dock att ställa plantorna på markvävklädda golvoch tillföra växtnäring ovanifrån.

Odling av plantor för ekologisk odlingText och foto: Pauliina Ivarsson, Hushållningssällskapet, Halland

Ekologisk plantproduktion i växthus.


3

BlockDet krävs särskild torv för att kunna pressa odlings-block. Fuktig torv formas i maskiner eller medblockmall för hand och sedan är de färdiga för sådd.Blocken sitter ihop i underkanten och kan separeraseller partiellt separeras vid plantering. Vissa plante-ringsmaskiner är anpassade för partiellt separerade”tåg” av småplantor. Tidigt på våren kan man använ-da större block med en volym av 43 ml och senarenågot mindre block med en volym av 38 ml.

PlantlådorPlantlådor är lämpliga om man bredsår t.ex. purjo-lök, där kulturtiden är lång och jordvolymen inte fårvara begränsad. Varje purjoplanta får ett kraftigt rot-system och vid plantering delas plantorna varsamt.

KrukorEtt arbetssammare sätt är att så i krukor. Det är ettalternativ endast hos den med odling i liten skala.Det tar betydligt längre tid att hantera enskilda kru-kor och de tar även mer plats.

OdlingssubstratSubstrat lämpliga för plantuppdragning måste vararena från ogräsfrön och jordburna sjukdomar ochinsekter. De får inte heller innehålla andra toxiskaämnen. Substraten ska ha bra struktur, vara närings-hållande och klara planteringen utan att falla sönder.Dessutom kräver KRAV (Kontrollföreningen förekologisk odling) i dagsläget att minst hälften avplantans näringsbehov tillgodoses genom upptagfrån odlingssubstratet.

Tabell 1. Exempel på brätten för plantproduktion

Produktnamn Pluggar/brätt Plugg vol (ml) Plugg mått (mm) Övrigt

Vefi 252 12 23 x 23 x 45 Finns för både en-160 18 28 x 28 x 45 gångsbruk och fler-104 33 38 x 38 x 45 gångsbruk

Lännen Plantek 144 21 32 x 32 x 40 Av mycket kraftig100 49 37 x 37 x 40 plast för flergångsbruk64 80 50 x 50 x 50

QuickPot Plantbrätt 224 22 22 x 25 x 60 Flergångsbruk

Jiffy Strips 40 x 40 x 50 Sammanhängande80 x 80 x 80 torvkrukor av 70 %50 x 50 x 50 torvfiber och 30 %

cellulosafiber

Ekologiska broccoliplantor i Vefi-brätten. Sallatsplantor i block.

Odlingssubstratets huvudkomponenter

Avgör jordens Avgör näringsnivå, pHfysikaliska och ledningstal iegenskaper jorden

– torv – kalk– sand – kompost– perlit/vermiculit – stallgödsel– lera


4

TorvTorv är den vanligaste basen för odlingssubstrat.Dess förmåga att samtidigt innehålla både luft,vatten och näring gör den optimal för produktion avsmåplantor under en kort, intensiv period. Torv harolika humifieringsgrad enligt von Post & Granlund(1926). Väl nedbruten torv av mycket fin struktur,mörk torv, kan ha en humifieringsgrad mellanH8–H10. Mindre nedbruten torv, ljus torv, har enhumifieringsgrad på H2–H4. De flesta plantprodu-center använder en blandning av både ljus och mörktorv för att få den bästa plantjorden. Torvandelen iplantjordar ligger oftast mellan 30 och 90 %.

Torv har en mycket hög katjonbyteskapacitet, vil-ket innebär att den kan binda tillfälligt stora mäng-der näring. Dessa näringsjoner släpps sedan i sub-stratvätskan och kan tas upp av plantor under plant-uppdragningen. Torv är dock naturligt surt, pH-vär-det ligger mellan 3 och 4. Torven måste därför blan-das med kalk före användningen. Till en kubikmetertorv åtgår det 4–7 kg kalkstensmjöl eller dolomit-mjöl för att höja pH till en tillfredställande nivåkring pH 6,5. Dolomitmjöl innehåller förutom kalk,även magnesium. pH-värdet går enkelt att mäta ipressvattnet med hjälp av en pH-mätare eller pH-stickor.

Om man blandar in kalk för hand, ska torvhögenvändas ordentligt flera gånger för att få ett homo-gent substrat. Efter kalkinblandning kan näring till-föras i form av naturgödsel, kompost eller liknande.Både kalk- och gödselinblandningarna ska görasnågra veckor före användningen, så att substratethinner ”mogna”.

Om torven är mycket torr måste den också fuktasföre brätten eller krukor fylls. Även här gäller attvända högen ordentligt flera gånger för att fuktenska fördelas i hela substratet. Ogödslad torv användsockså som täckmaterial på brättena efter sådden.

Särskilt i andra länder utan egna resurser av torv,försöker man leta efter alternativ till detta odlings-substrat. Bark, halm, kokosnötbast och restproduk-ter från malthanteringen tillsammans med olikakomposter, kan bli framtidens plantjordar.

LeraTorkad och granulerad lera tillförs ofta till plantjor-dar lämpade för längre kulturer. Lerpartiklarna bin-der till sig näringsämnen och vatten, som sedan fri-görs under plantuppdragningen. Lämplig ler -inblandning kan vara 5–8 volymprocent

SandInblandning av sand ökar mängden luftporer.Sanden ska då helst vara storlekssorterad och litegrövre, så att porstrukturen blir optimal. För finkor-nig sand kan i stället täppa till både luft- och vatten-kanaler. Andelen sand kan variera från 5 till 20 %.För mycket sand gör att block och rotklumpar lättfaller sönder vid planteringen. Sand kan ocksåanvändas som ett täckmaterial t.ex. mycket finkor-nigt kvartssand (silversand).

PerlitPerlit är ett mycket lätt, inaktivt och poröst materialmed vulkaniskt ursprung. Perlit blandas i olikaodlingssubstrat för att öka andelen luftporer ochfinns att köpa i olika fraktioner.

VermiculitVermiculit liknar perlit, men kan även med fördelanvändas som täckmaterial ovanpå brättena.Vermiculit kan hindra algbildning på blockytan,men kan också göra det svårare att se hur fuktigaeller torra brätten är vid bevattningstillfällen. Detfinns olika fraktioner att köpa.

KompostKompost kan vara både basen och näringskällan i enplantjord. Kompost från trädgårdsavfall ska helst hauppnått en temperatur av ca 70 °C i hela kompostenunder komposteringsprocessen. Detta innebär attkomposten måste skötas, vändas och ibland måsteman antingen tillföra torrt material eller vattna, såatt komposteringsprocessen löper som den ska.Komposten ska också helst täckas, t.ex. med kom-postväv eller halm. Täckningen minskar ammoniak-avgång (NH3) upp i luften och utlakning av närings-ämnen ner i jorden under komposten.

I välbrunnen kompost ska det inte finnas någragroende ogräsfrön eller jordburna skadliga svampareller bakterier. Kompost blandas sedan lämpligenmed torv och eventuellt även stallgödsel för att denska fungera som ett bra odlingssubstrat.

När hushållsavfall blandas i en trädgårdskompostblir komposten oftast näringsrikare och en mindremängd, 15–20 volymprocent inblandning av torv,räcker för en kort kultur. Om enbart hushållsavfalls-kompost används bör man vara observant på attmängden vanligt salt, natriumklorid, kan bli relativthög i komposten. För stor mängd olika näringssalterär groningshämmande.

Kvartssand som täckmaterial.


StallgödselNaturgödsel av olika slag används som en närings-källa i plantjordar. Gödsel kan ses som ett fullgöd-selmedel rikt på kalium, fosfor och kväve, men ävenalla de olika mikronäringsämnen som behövs iplantuppdragningen. För att gödselslagen ska varalätthanterliga krävs oftast en kompostering av mate-rialet för användning. Djupströ eller halmrik fast-gödsel kräver ca ett års kompostering så att halmenblir mjuk och materialet kan sållas och blandas medtorv.

Näringstillförseln från både stallgödsel och kom-post beror på mineraliseringen av materialet.Mineraliseringen ökar ju varmare odlingssubstratetär. Vid ekologisk plantproduktion är det därför ännuviktigare att ha en bra rottemperatur, så att näringkan frigöras till plantorna.

Ledningstal, LtLedningstalet, mätt i mS/cm, är den totala mängdennäringssalter som finns i odlingssubstratet. För högahalter hämmar groning och kan under tillväxtenorsaka saltstress då plantorna har svårt att ta uppvatten (tabell 2). Det har dock visat sig att under enkort plantuppdragningsperiod kan plantor tolereranågot högre ledningstal än vad som ofta anges i till-gänglig litteratur.

Ledningstalet kan enkelt testas med hjälp av enledningstalsmätare. Man blandar 1 deciliter plant-jord med 1 liter rumsvarmt destillerad vatten ochlåter denna blandning stå en timme. Ledningstaletmäts sedan i denna omrörda vätska. Om jordenskickas till analys kommer ledningstalet i stället attmätas i jord som är pulveriserad (om inget annat äröverenskommet). Detta resulterar i mycket högre Ltvärden. Man bör dock tänka på att själva plantjordensom används inte har så fin struktur.

Nitratstickor är ett annat enkelt hjälpmedel för attkontrollera näringsnivån i jordblandningen. Nitrat -nivån (NO3-N) bör ligga i överkanten av stickornasmätområde, d.v.s. kring 250–500 mg/l jord.

Egna jordblandningarFöljande plantjordar har testats både i försök och ipraktisk odling. De har fungerat relativt bra och kanfungera som en bas i odlarens egna försök att finnaden optimala plantjorden.

Plantjordar med fastgödselFastgödsel från en ekologisk mjölkkobesättning kanefter kompostering och sållning blandas med torv iolika mängder.

Tabell 3 visar resultatet av Spurway-analys avfastgödselkomposten under komposterings pro -cessen. I tabellen kan man se hur materialet ändrasunder komposteringsprocessen.

Medelkraftig plantjord för plantor med måttligtnäringsbehov35 volymprocent stallgödselkompost65 volymprocent kalkad torv

Kraftig plantjord för plantor med stort närings-behov50 volymprocent stallgödselkompost50 volymprocent kalkad torv

OBS! Sålla jorden innan användning. Ett nät, påt.ex. 1 cm x 1 cm, kan ställas ovan en tunna eller lådaoch plantjorden sållas.

Båda dessa plantjordar har fungerat bra som en basför både sallat- och kålplantuppdragning i upp -värmda växthus där mineralisering har varit hög.Vid mycket tidig plantuppdragning och låga tempe-raturer kommer man säkerligen att behöva över-gödsla brättena för att ombesörja en god växt -näringstillgång.

Tabell 4 visar en Spurway-analys av medelkraftigoch kraftig plantjord med stallgödsel samt plantjordmed broilergödsel i början av plantuppdragningen.

Plantjord med broilergödselBroilergödsel säljs vanligen torkad och pelleterad.Gödseln är rik på ammoniumkväve och kan endastanvändas i begränsade mängder (tabell 5). För höga

5

Tabell 2. Risk för saltstress vid olika ledningstal(Balvoll, 1999)

Risk för saltstress Ledningstal, mS/cm

Liten risk 0,2–0,6Kan ha negativ påverkan 0,6–1,2Negativ påverkan 1,2–2,4Hög risk 2,4–3,6

Tabell 3. Spurway-analys av fastgödsel underkomposteringsprocessen. Spurway-analys ger enögonblicksbild av mängden näring i jordvätskanvid provtagningstillfället. Resultaten anges i mg näring/l jord (Ivarsson, 1999)

december april juni

pH 9,5 9,4 9,0Lt (mS/cm) 12,8 10,2 18,3NO3-N (mg/l) 327 234 546NH4-N (mg/l) 5 13 4P (mg/l) 253 264 335K (mg/l) 5227 3267 6678Mg (mg/l) 509 417 541S (mg/l) 183 135 277Ca (mg/l) 750 908 814Na (mg/l) 584 426 815Cl (mg/l) 1140 689 1518Mn (mg/l) 0,6 0,9 0,8B (mg/l) 2,5 2,3 3,9


halter ammoniumkväve kan vara groningshäm-mande och även påverka tillväxten negativt. Detoptimala är att blanda broilergödsel med torv, 1–2månader före plantuppdragning, så att en del ammo-niumkväve kan omvandlas till nitratkväve. Man böraldrig blanda mer än 15 kg torkad och pelleteradbroilergödsel per kubikmeter torv, för att undvikahöga halter av ammoniumkväve.

Plantjord med broilergödsel10 kg broilergödsel per m3 torv5 kg värmebehandlad benmjöl per m3 torv4 kg kalkstensmjöl per m3 torv2 kg algomin per m3 torv(Algomin = korallmjöl rikt på kalcium och mikronä-ringsämnen)

Vid användning av denna plantjord med broilergöd-sel är det mycket viktigt att lufta jorden före använd-ningen. Försök har visat att kraftig luftning medt.ex. en betongblandare har förbättrat groningen ochgett mer homogena plantor, när plantjordar medammoniumkväverikt broilergödsel används. Det ärockså viktigt att rottemperaturen och därmed mine-raliseringen är hög, annars kan det uppstå t.ex. bor-brist.

Köpta plantjordarPå marknaden finns för närvarande flera olika eko-logiska plantjordar (tabell 6). Eftersom jordarnainnehåller naturgödsel och är rika på mikroorganis-mer, förändras innehållet lätt vid olika temperatur-skiftningar. Vid lagring i värme och fukt kan t.ex.mineraliseringen vara kraftig. Det är därför viktigtatt veta när jordarna har blivit tillverkade och hur dehar lagrats. Köp aldrig gamla partier!

Vid tillverkning av substrat kan det också varasvårt att få blandningarna homogena. Stallgödsel

Tabell 4. Spurway analys av plantjordar med stall-gödsel (Ivarsson, 1999)

Medel- Kraftig Med kraftig broilergödsel

pH 7,2 7,8 6,8Lt (mS/cm)* 2,9 4,3 3,1NO3-N (mg/l) 137 207 131NH4-N (mg/l) 9 5 267P (mg/l) 248 281 215K (mg/l) 1598 2329 433Mg (mg/l) 294 362 152S (mg/l) 83 104 80Ca (mg/l) 733 836 1397Na (mg/l) 243 322 158Cl (mg/l) 334 441 136Mn (mg/l) 1,2 1,1 2,9B (mg/l)** 2,0 2,4 0,3

* Ledningstalet är relativt högt i alla tre blandning-ar. Stiger ledningstalet över 4 under plantuppdrag-ningen avhjälps detta enklast genom riklig bevatt-ning.** Hög rottemperatur krävs för att bor ska frigöras.

Tabell 5. Innehållsförteckning och analys av pelle-terad broilergödsel (Ivarsson, 1999)

0,7 kg broilergödsel = 1 literTorrsubstans 80 %Total kväve 4,5 %NH4-N 1196 mg/lNO3-N 29 mg/lFosfor 1,3 %Kalium 2,5 %pH 6,3Lt 40,6 mS/cm

6

Tabell 6. Exempel på plantjordar på den svenska marknaden

Produktnamn Innehåll Tillverkare

E-jord Olika torvfraktioner, sand, lera, Hasselfors Gardenkomposterad naturgödsel och pelleterad 0585-481 50hönsgödsel. För sådd rekommenderas utspädning med naturell torv.

Alternativ jord – Ljus spaghnum torv, komposterad natur- WeibullsKRAV-godkänd gödsel, kalk och kisellera. För sådd 0414-44 38 40

rekommenderas utspädning med naturell torv.

Planteringsjord Naturgödslad 45 % spaghnumtorv H2–H4, 40 % Jerle torvtorv H5 –H7, 15 % sand. Kalkstensmjöl, 0587-818 31dolomitmjöl och broilergödsel.

Emmaljunga Ekojord 55 % ljus torv, 40 % mörk torv och 5 % sand. Emmaljunga torvmullKalkstensmjöl, dolomitmjöl, naturgödsel 0451-242 15special (75 % broilergödsel, 20 % köttfodermjöl, 3 % adularia och 2 % bioaska).


7

kan klumpa sig och innehållet i påsarna kan variera.Om möjligt ska man blanda innehållet från flerasäckar och låta de lufta i flera dagar före använd-ningen. Dessutom är det alltid bra om man har möj-lighet att provså en liten mängd frö innan självaplantuppdragningen drar igång. Notera också år frånår, vilka jordar som används och vad resultatet blir,då kan man utveckla jordarna vidare. Det är ävenvanligt att komplettera en färdig plantjord med t.ex.benmjöl, för att öka tillgängligheten av fosfor.

VattenVattenkvalitet påverkar också plantuppdragningen.Om vattnet t.ex. är för basiskt kan citronsyra tillsät-tas för att sänka pH. Näringsämnenas tillgänglighetvarierar med pH och man har upptäckt stora förbätt-ringar i produktionen när pH har justerats. Dess -utom, om man tar vatten, t.ex. från en bäck, kan vatt-net innehålla stora mängder mikroorganismer, vil-ket kan ge problem med algbildning på ytan. Ävenhär kan en justering av pH minska problemen.

TilläggsgödslingMånga gånger måste man tillföra extra näring tillplantorna under uppdragningen. Detta är särskiltviktigt om man använder brätten med liten jord -volym. Ledningstalet i näringsvattnet som användsbör aldrig överstiga 3,0 mS/cm för att undvikabrännskador på bladen. Man ska också undvika attnäringsbevattna i starkt solljus, då risken för bränn-skador är större.

Nitratinnehållet i näringsvattnet bör inte över -stiga 500 mg/l och ammoniuminnehållet 100 mg/lunder förutsättning att pH ligger i intervallet 4–6.Vid pH över 7 ökar känsligheten påtagligt.

BroilergödselPelleterad broilergödsel kan strös ovanför brättenanär plantorna har fått de första örtbladen. Vid varmtemperatur och bevattning, vittrar pelletsen sönderoch näring frigörs. Resultatet kan dock bli någotojämnt, eftersom pelletsen inte hamnar exakt ovan-för varje kub.

Ett extrakt av broilergödsel kan vara ett annatalternativ. En liter gödsel stoppas i en fibervävpåsesom får ligga 1–2 dygn i ca 10 liter vatten. Dettaspäds sedan 10 gånger och vattnas ut varje dag.

BiorikaBiorika (NPK 3-1-4) är ett flytande gödselmedelmed ursprung från växt- och djurriket. Dose rings -rekommendation 5–10 ml/l vatten. Biorika mark-nadsförs av Weibulls.

NässelextraktDet finns ett flertal olika recept för att tillverkaextrakt av både nässlor (Urtica dioica) och vallört(Symphytum officinale). Man kan ta t.ex. 200 g tor-kade nässlor/vallört alternativt 1 kg färska näss -lor/vallört och blanda med 10 liter vatten. Detta fårsedan dra ca en vecka i 15–20 °C och ska röras omunder tiden. Extraktet späds sedan 1:10 och användsi bevattningsvattnet varje dag.

Nässlornas näringsinnehåll varierar under som-marsäsongen. Tidigt innehåller de mera kväve, fos-for och kalium och senare på säsongen innehållernässlorna högre mängder av kalcium, magnesiumoch svavel. Nässelextrakt kan blandas med benmjölför att få bättre fosforvärden. Kaliuminnehållet äroftast något högre i vallörtsextraktet.

Många gånger måste man tillföra extra näring till plantorna under uppdragningen. Detta är särskilt viktigt om man använder brätten med liten jord volym.


8

BlodmjölBlodmjöl är relativt kväverikt med totalkväveinne-hållet på 12 %. Eftersom kol/kväve kvoten är låg,mineraliseras kvävet snabbt till växttillgängligtnitratkväve. Blodmjöl kan antingen spridas på brätte-na, när örtblad håller på att utvecklas eller vattnas ut.Ska det vattnas, måste mjölet vara fint pulveriseratoch omrörning ske, så att inte mjölet sedimenterar.Lämplig mängd kan vara 5 g mjöl/l vatten, som sedanvattnas ut tre gånger per vecka (Collins et al., 1995).

BenmjölI benmjölet är kvävet hårdare bundet och därförblandas mjölet oftare i jorden och används mer säl-lan som tilläggsgödsling. Både benmjöl och blod-mjöl ska vara upphettade under tillverkningsproces-sen, så att de är fria från eventuella bakterier mm.

Andra gödselprodukterI Europa finns ett flertal andra gödselprodukter somanvänds i ekologisk plantproduktion. I Englandanvänds t.ex. biprodukter från fiskindustrin som SeaVigour (NPK 6-1-1) och Biofeed (NPK 5-0-2,5)med helt vegetabilisk ursprung. Olika bladgödsel-medel baserade på t.ex. alger kan också vara ettalternativ när plantor behöver näring, t.ex. Maxicropsom saluförs i Sverige. Innan användning är det vik-tigt att alltid kontrollera om produkterna är godkän-da av KRAV resp. Demeter.

FröEkologiskt frö ska användas i ekologisk produktion.Jordbruksverket ger dock årligen dispenser, när till-gången på frö är dåligt. Dessa finns alltid att läsa ompå Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Närdet inte finns krav på ekologiskt utsäde, gäller alltidatt fröet ska vara obetat.

Eftersom ekologisk produktion idag bara omfat-tar en bråkdel av den konventionella produktionen,kan det vara svårare att få tag på de sorter man hartänkt sig att odla. Planera gärna odlingen i god tidoch beställ fröna tidigt, för att försäkra dig om leve-ranser i god tid före uppdragningen.

Frönas grobarhet beror på hur livskraftiga ochfriska fröna är. Antalet grobara frön är vanligtvishögre i växthus än i fält. I växthus kan man styrabåde jordtemperatur och vattentillgång. Tempera -turen är den mest avgörande faktorn om ett frö skagro eller inte, men det krävs förstås även fukt för attfrön ska kunna svälla och växa. När groningsför -hållandena är optimala, utvecklas det sällan svamp-sjukdomar.

Kålväxter kan gro vid låga temperaturer som5–6 °C, men groningen är dubbelt så snabb vid10–12 °C. Optimal groningstemperatur för mångaväxter ligger kring 18–25 °C, förutom sallat, därgroningen hämmas om temperaturen överstiger35 °C.

Planterad kål.Planterad lök.


VäxtskyddOdlingssubstrat som används i ekologisk plantupp-dragning innehåller antingen naturgödsel eller växt-komposter. Detta innebär att jordarna är rika påorganiskt material som lockar till sig olika insekter.Skadeinsekter som sorgmyggor, vars larver äter uppmjuka rötter kan ge stora skador i plantuppdrag-ningen. Larverna kan bekämpas biologiskt bådeförebyggande och efter det att man observerat fly-gande sorgmyggor. Preparatet Vectobac med bakte-rien Bacillus thuringiensis v. israelensis vattnas utt.ex. vid krukning. Behandlingen kan sedan uppre-pas en gång till under uppdragningen eller så följerman efter med en behandling med Nemasys, nema-toden Steinernema feltiae, som parasiterar larverna.Förekomst av sorgmyggor kan registreras med hjälpav gula klisterskivor som ställs ut i växthuset.

Andra skadeinsekter som löss och trips kan ocksåge besvär och bekämpas biologiskt. För mer infor-mation om biologisk bekämpning, kontakta t.ex.Predator på 042-20 11 30. Svampsjukdomar sombladmögel kan undvikas om man alltid vattnar påmorgonen eller förmiddagen och bladverket hinnertorka snabbt. Om fukten ligger länge på bladen, fårsvampsporer möjlighet att föröka sig.

I övrigt är det viktigt att hålla bra hygien i växt-huset, tvätta glas och plast årligen och håll ogräsborta. Alla växtrester bör också samlas i behållareutanför växthuset, för att sedan komposteras på ettlämpligt ställe längre bort från växthuset. Detta föratt förhindra spridning av växtsjukdomar.

Temperatur och ljusDe flesta grönsaksplantor vill ha temperaturer kring18°C dagtid och 12°C nattetid i början av plantupp-dragningen fram till att örtblad har utvecklats. Dåkan temperaturen med fördel sänkas till 10–15°Cdagtid och 8–10°C nattetid. Viktigast av allt är dockatt ljusförhållandena måste vara bra i förhållande tilltemperaturen. För dåligt med ljus och för hög tem-peratur resulterar i gängliga plantor som inte går attplantera.

I produktion i mindre skala, i mindre växthus, kandet vara mycket svårt att reglera temperaturen.Luftning är då mycket viktigt och ibland kan kanskeen del brätten ställas ut under dagen. Vid myckettidig plantuppdragning kan det ibland behövas till-skottsljus. Högtrycksnatriumlampor eller ljusrörkan då användas.

Sådd – Praktiska tips• Använd en homogen, lite fuktig och luftad plant-

jord. Sålla och blanda.• Fyll brätten/plantlådor, packa lagom.• Vattna (med medel mot skadeinsekter vid behov).• Så fröna, målet är en planta per plugg (gäller ej

lök). Kontrollera grobarheten och om den är dålig(50–60 %), så flera frön per plugg.

• Täck med ogödslad torv, vermiculit eller kvarts-sand.

• Ställ varmt och se till att plantjorden inte torkar(groningskammare).

• Obs! Så fort plantorna börjar sticka upp, flyttalådorna till växthuset.

PlanteringVid plantering ska plantorna ha flera örtblad ochvara i full tillväxt. Rotutvecklingen ska vara bra ochrötterna vita och friska. Hur fort plantan rotar sigoch kan ta upp näring och vatten, beror helt och hål-let på mängden rötter i rotkuben.

Det är en fördel om plantorna är härdade utomhusföre plantering, för att minska stressen vid utplante-ringen. Idag planterar man dock ofta material somkommer direkt ur växthuset. Vid mycket kalla, torraeller blåsiga förhållanden kan klimatförändringenvara för mycket för späda plantor och de dör.

Även om det ska finnas fukt i rotkuben vid plan-tering, är det avgörande att vattna efter plantering.Bevattningen ska upprepas i veckan närmast utplan-teringstillfället och sedan efter behov.

9

KällorBalvoll, G. (1999). Grønsaksdyrkning på Friland. 6:e upplagan, Landbruksforlaget, Norge.

Collins, A. & Lennartsson, M. (1995). Developing systems for Organic Vegetable Transplants:Propagation Experiments at HDRA 1994/95. Henry Doubleday Research Association, Coventry.

Hellbe, M. (1992). Odling av plantor för ekologisk odling. Ekologisk trädgårdsodling, Från teori till praktik, 1992. Jordbruksverket, Jönköping.

Magnusson, M. (1996). KRAV-jordar provade, FAKTA-trädgård Nr 8, 1996, SLU Kontakt.

Ivarsson, P. (1999). Ekologisk plantuppdragning av frilandsodlade köksväxter. Jordbruksinformation6–1999. Jordbruksverket. Jönköping.

von Post, L. & Granlund, E. (1926). Södra Sveriges Torvtillgångar I. P.A.Noorstedt & Söner, Stockholm.

Ögren, E. (1994). Inför Plantuppdragningen, Alternativodlaren, 2/94.


10

Inom ekologisk grönsaksodling är förenklad ogräs-reglering ett av de viktigaste motiven för plantering.Plantering leder till att kulturväxten ges ett rejältförsprång gentemot ogräsen, vilket medför attogräsbekämpningen underlättas. Plantering gerockså jämnare utveckling och avmognad, vilket ärviktigt ur kvalitets- och skördesynpunkt.

Plantering av barrots-, plugg- och torvblocks -plantor sker idag med hjälp av olika typer av plante-ringsmaskiner, som är mer eller mindre automatise-rade. Teknikutvecklingen går snabbt inom områdetoch idag finns det maskiner på marknaden som medhög kapacitet kan plantera barrotsplantor (t.ex.Gregoire-Besson). Sedan tidigare finns maskinersom med hög kapacitet kan plantera plugg- alt. torv-blocksplantor (figur 1).

Olika typer av planteringsmaskiner ställer olikakrav på plantans bladverk, rotklumpens form ochhållfasthet, plantbrättena etc. för att fungera opti-malt. Därför gäller det att välja rätt maskin till deneller de planttyper som används vid plantuppdrag-ningen av kulturerna.

Jordbearbetning och plöjning införplanteringGrönsaker kräver i de flesta fall en lucker ochgenomsläpplig jord varför de flesta odlarna tilläm-par plöjning i sitt odlingssystem. En rätt utfördogräsbekämpning på hösten i kombination medhöstplöjning resulterar också i en effektiv rotogräs-bekämpning, vilket är mycket väsentligt inom eko-logisk produktion.

På lätta jordar bör dock vårplöjning användas,eftersom risken för kväveutlakning minskar ochman får en varmare och därmed mer ”drivande” jordjämfört med om höstplöjning tillämpas. Dessutomfinns möjligheten att bruka ner organiska gödsel -medel på ett effektivt sätt utan markpackningsska-dor före vårplöjningen.

VårplöjningNär vårplöjning tillämpas måste en effektiv ogräs-bekämpning ha utförts redan på hösten, om rot -ogräsproblem finns på fältet. Att använda en tung(figur 2) eller medeltung tiltpackare i samband medvårplöjning medför stora fördelar, eftersom det avplogen luckrade matjordslagret återpackas på dju-pet. Detta medför att det går att åstadkomma enlagom ”fast” jordstruktur som plantan kan placerasi, samt att plantans vattenförsörjning ökar genomkapillär upptransport.

HöstplöjningPlogtiltorna behöver normalt inte jämnas vid höst-plöjningen, eftersom jordbearbetningen inför plant -eringen på våren är djup, minst 10–15 cm. Ska frö -ogräs bekämpas på våren genom ”falsk såbädd” föreplanteringen, krävs normalt en jämning av tiltornapå hösten, så att en grund harvning kan genomförastidigt på våren med en såbäddsharv eller en ogräs-harv. Tiltpackning behöver inte göras på hösten,eftersom jorden återpackas under vintern.

Plantering av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen för lantbruksteknik, SLU Alnarp

Figur 1. Självstyrande traktor vid plantering av torvblocksplan-tor av sallat på bädd. (Foto: Göran Jonsson)

Figur 2. Tung tilt-packning vid plöjning inför plantering av köks-växter. (Foto: Göran Jonsson)


11

Krav på planteringsbäddenFör att planteringsmaskinen ska kunna fungera till-fredställande och för att plantorna ska placeras pårätt nivå i lämplig tillväxtmiljö, kräver de flestamaskinerna att planteringsbädden är fri från jord-kokor och växtförna. Undantaget från denna regel ärplanteringsmaskiner utan bill som kan planteragenom marktäckningsmaterial, som grönmassa ochplastfolie. Ett exempel på en sådan planteringsma-skin utan bill är Wolf som tillverkas av Checchi &Magli och som säljs av RJ-Maskiner.

Vidare måste markytan vara relativt jämn för attplanteringsmaskinen ska fungera tillfredsställande.Ojämn markyta kan undvikas genom plöjning medväxelplog i kombination med tiltpackare (vid vår-plöjning) och tiltjämnare (vid höstplöjning).

Planteringsdjupet varierar stort beroende påplanttypen. Vissa planttyper, t.ex. separerade torv-block, kan placeras på en jämn bearbetningsbotten(figur 3). Beroende på kulturens krav placeras torv-blocken olika högt i förhållande till markytan. Sallatt.ex. planteras ofta med torvblocket ca 1 cm ovanförmarkytan, för att minska risken för rothalsskador.Medan andra kulturer i torvblock, t.ex. kål, plante-ras i nivå med eller något under markytan.

Figur 3. Torvblocksplantor placerade på ”bearbetningsbotten”med en lucker jord under. Detta kan uppnås t.ex. efter vårplöj-ning i kombination med tiltpackning och därefter harvning t.ex.med en såbäddsharv till aktuellt planteringsdjup.

Beredning av planteringsbäddenPlanterade grönsaker kräver en djup och luckerplanteringsbädd för att utvecklas bra. Bereds plante-ringsbädden genom harvning bör traktorn utrustasmed stora däck både fram och bak, samt ha låga luft-tryck max 80 kPa = 0,8 bar, för att undvika mark-packning vid arbetsoperationen.

Planteringsbädd efter vårplöjningPå lätta jordar där vårplöjning i kombination medtung eller medeltung tiltpackning tillämpas, kan enoptimal planteringsbädd lätt åstadkommas. Be -roende på tiltpackarens utformning och jordensegenskaper kan planteringen i vissa fall utförasdirekt på den nyplöjda och tiltpackade jorden. Krävsen något finare jordstruktur i ytan kan harvningutföras med en såbäddsharv eller en rotorharv, alter-nativt med hjälp av en Crosskillvält utrustad medsladdplanka.

Planteringsbädd efter höstplöjningOm höstplöjning krävs p.g.a. styv jord, kan denluckra planteringsbädden ordnas på våren genomdjupluckring med en djupharv eller stubbkultivator,ner till ca 15 cm djup. Därefter harvas ner till 5–10cm djup, beroende på planttypen, med en rotorharvalternativt med en såbäddsharv.

RotorharvarRotorharvar ger fin sönderdelning av jorden ner tillstort djup, utan att dra upp rå fuktig jord. De är där-för mycket lämpliga för beredning av planterings-bäddar (figur 4). Jordens bearbetningsgrad kan vari-eras genom att rotorernas varvtal regleras i förhål-lande till traktorns körhastighet. En utjämnings -planka bör finnas bakom harvens rotorer för attkrossa jordkokor och för att tillsammans med åter-packarvalsen ge en homogen och jämn planterings-bädd.

Om fältet är höstplöjt är det en fördel om jordenluckras på våren med en djupharv eller en stubbkul-tivator, 5–10 cm under rotorharvens arbetsdjup. Påså sätt fås en väl dränerad planteringsbädd och even-tuella jordfasta stenar har lösgjorts. Genom att mon-tera den djupbearbetande harven fram på traktornoch rotorharven bak kan dessa båda arbetsoperatio-ner göras i samma moment (figur 5).

Figur 4. Rotorharvar är lämpliga för beredning av djupa luckraplanteringsbäddar, eftersom de inte drar upp rå fuktig jord.(Foto: Göran Jonsson)

Figur 5. Frontmonterad djupbearbetande harv i kombinationmed bakmonterad rotorharv. (Foto: Göran Jonsson)

Finbrukad jord

Planta i kontakt medbearbetningsbotten

Bearbetningsbotten

Under bearbetnings-botten lucker jord


SåbäddsharvarSåbäddsharvar bör ha tät pinndelning, som ger enjämn bearbetningsbotten, och helst ha raka harv -pinnar, eftersom dessa inte blandar om jorden likamycket som S-pinnar. Harvarna ska dessutom ha bramarkstöd för att hålla ett jämnt arbetsdjup, t.ex.boggi eller bärande ribbvältar. Sladdplanka skaockså finnas för att krossa jordkokor och för attjämna till små nivåskillnader i markytan.

Bäddfräs alt. rotorharv till upphöjd planteringsbäddÖnskas en extra djup och lucker planteringsbädd,t.ex. till sallat, kan upphöjda bäddar användas. Enupphöjd planteringsbädd kan åstadkommas med enbäddfräs (figur 6) eller med hjälp av en rotorharvmed integrerad bäddformare (figur 7). Bädden läggsgenom att bearbeta den tiltpackade jorden efter vår-plöjning, alternativt den på våren djupluckrade jor-den efter höstplöjning.

Eftersom den upphöjda planteringsbädden blirmycket lucker, kan upptorkningen av bädden bli försnabb och för kraftig. Detta betyder att tillgång tillbevattning är nödvändigt vid bäddodling.

Odling på upphöjd bädd innebär att jordtempera-turen stiger snabbare än på plan mark. Det tjockare

matjordslagret får en större porvolym och en störrevattenhållande kapacitet, vilket gynnar rotutveck-lingen. Planterade kulturer som sallat och jordgub-bar är särskilt lämpliga att odla på upphöjd bädd.

Odling på upphöjd bädd kan även kombinerasmed plasttäckning av bädden. Med hjälp av speciella planteringsmaskiner går det att planteraigenom plasten (figur 8).

”Falsk såbädd” vid planteringTillämpas ogräsbekämpningsmetoden ”falsk så -bädd” på våren för att bekämpa fröogräs, är det opti-malt att plogtiltorna är jämnade redan på hösten, såatt man genom en grund harvning på våren, t.ex.med en såbäddsharv eller en ogräsharv, får ogräsfrö-na att gro. När ogräsen börjat spira, efter 1 till 2veckor beroende på vädret, harvas de upp i sambandmed att planteringsbädden iordningsställs, t.ex.genom djupharvning, rotorharvning och eventuellbäddläggning. Därefter planteras på normalt sätt.Sker planteringen mycket sent på våren och ogräs-harvningen görs tidigt på våren, t.ex. efter tidig vår-plöjning, kan det behövas flera grunda ogräsharv-ningar, före det att planteringsbädden iordnings-ställs, så inte ogräsen växer sig för stora.

PlanteringNormalt ska grönsaker planteras i en någorlundavarm jord. Undantag från denna regel är t.ex. tidigblomkål, sallat och vitkål, som kan planteras i kal-lare jord under förutsättning att jorden reder sig ochatt plantorna täcks med t.ex. fiberduk/väv efter plan-teringen.

Planteringen kan med fördel kombineras medradmyllning av pelleterad gödsel eller flytande göd-sel, vilket normalt leder till ökad skörd och förbätt-rad skördekvalitet.

12

Figur 6. Fobro bäddfräs. (RJ-Maskiner, Bjuv)

Figur 7. Rotorharv med integrerad bäddformare. Markörernaanvänds för att få rätt avstånd mellan kördragen. (Foto: Göran Jonsson)

Figur 8. Plantering genom plast med planteringsmaskin (Wolf).(Foto: Göran Jonsson)


13

Traktorn kan vara utrustad med dubbelmonteraderadodlingshjul, som går i gångarna mellan radernasom planteras, för att minimera markpackningen.Alternativt kan den vara utrustad med stora däckmed mycket låga lufttryck, max 50 kPa = 0,5 bar,vilket medför att packningen sker mer ytligt och inteså mycket på djupet i marken. Utrustas planterings-maskinen med grundgående spårluckrare kan denytliga markpackningen åtgärdas vid planteringen.Ytterligare ett alternativ är att tillämpa bäddodling,vilket resulterar i minimal packning i själva odlings-ytan genom att körspåren är helt skilda från kultu-ren.

Radmyllning av gödsel vid planteringIntresset för att radmylla gödsel i samband medplantering har ökat under de senaste åren.Radmyllning kan ske antingen med pelleterad göd-sel eller med flytande gödsel. Anledningen till detökande intresset för radmyllning är högre växtnä-ringsupptagning och därmed bättre utnyttjande avgödseln. Detta förhållande kan utnyttjas till att ta uten större skörd per hektar eller en bibehållen skördvid en lägre gödselinsats. Vidare förbättras normaltäven skördekvaliteten hos kulturen vid radmyllning.

Gödselbillarna kan antingen vara raka och smala,alternativt bestå av skivbillar för att inte störa plan-teringsbädden vid utläggningen av gödselmedlet. Isidled ska gödselbillen sitta ca 10 cm från plante-ringsbillen. Gödselplaceringen bör vara några centi-meter under planteringsdjupet.

Utrustning för radmyllning av pelleteradoch flytande gödsel Vid användandet av pelleterade gödselmedel i sam-band med plantering används ofta en frontmonteradutrustning på traktorn. Gödselmedlet myllas anting-en med gödselbillar som är monterade framför trak-torn (figur 9) eller så blåses gödselmedlet med en

fläkt till gödselbillar som är placerade på plante-ringsmaskinen. En annan radmyllnigsmetod är attlägga gödselmedlet i strängar ovanpå marken ochlåta planteringsbillarna mylla ner det. Nack delarnamed radmyllning är kostnaden för den speciellagödslingsutrustningen samt kostnaden för tidsåt-gången vid fyllning av gödselmedlen i sambandmed att planteringsarbetet utförs.

Ett annat alternativ för myllning av pelleteradgödsel före planteringen är att använda en bearbe-tande såmaskin t.ex. Väderstads Rapid ellerKongskilde Demeter Multiseed. Här blir gödseln”djupmyllad” samtidigt som harvpinnarna på så -maskinen kan utnyttjas för att preparera planterings-bädden. Teknik finns även för myllning av flytandegödselmedel. En fronttank på traktorn utrustad meden pump kan förse gödselbillarna på planterings -maskinen med den flytande gödseln, alternativtmyllas gödseln framför traktorn.

Plantformen bestämmer valet avplanteringsmaskinVid val av planteringsmaskin ska man utgå frånplantornas egenskaper, d.v.s. bladverkets respektiverotklumpens form, storlek, hållfasthet, etc. Det finnsflexibla planteringsmaskiner som kan användas tillolika slags planttyper och det finns de som är kon-struerade bara för att med hög kapacitet klara avvissa bestämda planttyper och plantbrättssystem.

Tyvärr finns ingen maskin som klarar samtligaplanttyper och som samtidigt har hög kapacitet.Utvecklingen går istället mot ökad specialisering.Pluggplantorna har stora fördelar ur hanteringssyn-punkt. Man hanterar ett stort antal plantor i varjebrätte. De är lätta att sätta och det finns planterings-maskiner med mycket hög kapacitet för pluggar.

För torvblock finns det också planteringsmaski-ner med mycket hög kapacitet. De traditionella torv-blocken har även andra fördelar. Den större torv -volymen gör plantan mindre torkkänslig och den harstörre näringsreserv med sig ut i fält.

Figur 9. Radmyllning av pelleterad gödsel kan ske med frontmonterad utrustning samtidigt som planteringen genomförs.(Foto: Göran Jonsson)


14

Exempel på planttyper och plantbrättenBarrotsplantor var den vanligaste planttypen förr. Idag används planttypen främst för purjolök ochjordgubbar. Barrotsplantor är billiga och ganskalättodlade. När man tar upp plantan ur bädden ska-das rotsystemet och det finns inget skydd motuttorkning. Detta orsakar en relativt långsam ochosäker etablering, främst om bevattning saknas. Uretableringssynpunkt är plugg- och torvblocks -plantor därför att föredra framför barrotsplantor.

Löspressade torvblockLöspressade torvblock är en äldre planttyp som passar både små- och storskalig plantproduktion(figur 10 a). Blocken kan göras med hjälp av såvälenkla handredskap som avancerade maskiner, vilkaäven sår och täcker blocken med t.ex. sand.Torvblocket ger plantan en vattenreserv och ettskydd runt rötterna. Det kan dock vara svårt att fåblocken att hålla ihop. Rötterna kan också växa ihopmellan olika block, så att blocken och rötterna ska-das vid planteringen. Löspressade torvblock finns iolika storlekar, men en vanlig storlek är 40 x 40 mm.

Separerade torvblockDe separerade torvblocken är ganska hårt pressadeoch håller ihop bra (figur 10 b). Den vanligaste stor-leken är 40 x 40 mm och den används främst till sal-lat. Planttypen används även i viss utsträckning t.ex.till kål. Torvblocken placeras i odlings- och trans-portlådan med några millimeters avstånd från varan-dra, vilket förhindrar sammanväxning mellan block-en. Luftspalten medför dock att blocken torkar ursnabbare än när de är tätt ställda. Genom att blockenär separerade är de lätta att hantera vid planteringoch planteringsarbetet går snabbare jämfört medlöspressade block. Framställning av separeradeblock kräver dyra maskiner, vilket gör att endaststora plantproducenter kan klara investeringen. Detfinns även halvseparerade torvblock, där blockensitter ihop t.ex. 10 och 10. Detta underlättar i stor

utsträckning matningen av halvautomatiska plane-ringsmaskiner, som t.ex. Regero och RMV 2000.

Super SeedlingSuper Seedling är ett plugg-plantsystem som endastförekommer i storskalig plantproduktion (figur10 c). Pluggarna är hårdpressade, vilket garanteraratt rotklumpen håller ihop. Cylindriska torvpluggarpressas och placeras i ett brätte där det bildas en litenluftspalt runt om varje torvplugg. I en variant avbrätten finns 240 stycken pluggar med en diameterpå 24 mm. Liksom för alla andra pluggplantsystemkrävs det stor omsorg med vattningen, eftersom rot-klumpen är liten och avgränsad. Super Seedling-plantorna är lätta att hantera och sätta. Idag dras t.ex.purjolök upp i Super Seedling-pluggar. Tyvärr gårinte alla växter att odla i Super Seedling-pluggar.Sallatsplantans rötter växer t.ex. fast i den porösacellplasten (EPS, Expanderad Polystyren) som brät-tena är gjorda av.

VefiVefi är ett pluggplantsystem som passar både försmå- och storskalig plantproduktion och kan byggasut successivt med relativt måttliga investeringar(figur 10 d). Vefi har lösfyllda pluggar, vilket kräveren bra genomrotning för att de ska hålla ihop.Pluggarna har konisk form. Det finns olika storlekarpå pluggarna, men de vanligaste till grönsaksplantorär 32 respektive 42 mm stora i ovankant. Vefi -brättena är relativt veka, vilket innebär att detbehövs speciella stativ vid plantuppdragningen ochtransporten, eftersom brättena är svåra att hanteralösa.

Plantek 144Lännens pluggplantsystem t.ex. Plantek 144 har lik-som Vefi lösfyllda pluggar (figur 10 d), men formenär mer kubisk och mindre spetsig. Plantekbrätten ärrobusta och rymmer 144 plantor. Brättet mäter 40 x40 cm. Lännen erbjuder flera olika utrustningar tillsådd i brättena, vilket gör att systemet passar såvälsmåskalig som storskalig plantproduktion.

Figur 10. Olika typer avtorvblocks- och plugg-plantor: a. Löspressadetorvblock b. Separeradetorvblock c. SuperSeedling d. Vefi.(Bengtsson m.fl., 1989)


15

HikoHiko är ett äldre system för odling av skogsplantor,men det passar även för stora grönsaksplantor, t.ex.majs- och jordgubbsplantor. Hiko-brättena är robus-ta och har lång livslängd. Brättena är dock något försmå för att få en rationell hantering i grönsaksod-ling. Liksom för alla pluggsystem måste det finnasen luftspalt mellan underlag och brättet vid plant-uppdragningen, annars växer rötterna ut genom drä-neringshålet, vilket medför att plantorna blir svåraatt få ur brättet.

Vilka planttyper går till vilka planteringsmaskiner?I tabell 7 visas resultatet från en undersökning avhur olika planttyper fungerar tillsammans med olikaplanteringsmaskiner. I undersökningen har de utgåttfrån att plantering ska vara möjlig med de juste-ringsmöjligheter som maskinerna medger, utannågra förändringar i konstruktionen. På en del avmaskinerna fick dock vissa komponenter bytas ut,vilka kunde köpas från maskin leverantören.

PlanteringsmaskinerPlanteringsmaskiner utan mataranordningDen enklaste typen av maskin saknar mataranord-ning. Plantorna sätts direkt i fåran av plantören.Dessa maskiner är enkelt konstruerade och enkla attställa in. Arbetsställningen är dock inte den bästa.Det är påfrestande för ryggen att sträcka sig ner tillfåran i marken med plantan.

Kapaciteten är relativt låg, ca 1500 plantor perrad/aggregat och timme vid sträckplantering ochofta betydligt lägre i praktisk drift. Denna typ avmaskin är ett gott alternativ i ett mindre företag därplantörerna inte tillbringar alltför lång tid på maski-nen. En sådan maskin är mångsidig när det gälleranvändning av olika planttyper (tabell 7) och växt-

slag. Exempel på planteringsmaskiner utan matar -anordning är t.ex. FAPO (figur 11) och Rögle.

Planteringskapaciteten varierar mycket från falltill fall. Hög kapacitet i praktisk drift beror dels påplantörernas snabbhet och dels på att organisationenvid planteringen har större betydelse än maskinenskapacitet vid sträckplantering.

Planteringsmaskiner med mataranordningPå en planteringsmaskin med mataranordning pla-ceras plantan i koppar, i klämmor, eller mellan ski-vor, och förs sedan ner till marken. Plantörenbehöver alltså inte sträcka sig ner till marken, vilketgör att arbetsställningen blir bättre än vid planteringmed maskin utan mataranordning.

Denna maskintyp har vanligen begränsningar närdet gäller olika planttyper. Det finns dock ofta möj-lighet att modifiera eller byta ut ”planteringshjulet”för plantering av olika planttyper, men detta medfören merkostnad och tar dessutom tid. Justerings -möjligheterna är inte så många, vilket innebär attmaskinerna är relativt lätta att ställa in.

Accord Standard är ett exempel på en plante-ringsmaskin med mataranordning. Den är en gam-mal maskintyp, som fungerar väl med samtliga tes-tade planttyper (tabell 7). Den är försedd med skivordär barrots- eller pluggplantorna kläms fast. Förtorvblock krävs en bredare bill och krukhållare iform av ståltrådskrokar på planteringsskivorna.

Super Prefer är en annan maskin med matar -anordning (figur 12). Plantorna placeras i klämmorpå ett matarhjul. Det finns fyra olika matarhjul; förbarrotsplantor, pluggplantor och torvblocksplantor.

FOX-maskinen har en mataranordning medklämmor på en kedja, där plantans blad och jordkru-ka kläms fast. Maskinen klarar samtliga testadeplanttyper under förutsättning att bladen inte är försmå och spröda. Om bladen är små är det svårt att fåklämmorna att hålla plantan ordentligt (figur 13).

Med den vanliga matarkedjan på FOX-maskinenkan man rent teoretiskt plantera med plantavståndner till 23 cm. I praktiken blir planteringen bra med

Figur 11. FAPO är en maskin utan mataranordning. Den kananvändas t.ex. till kål, sallat och jordgubbar. (Foto: LT, SLU, Alnarp)

Figur 12. Super Prefer är en maskin med mataranordning.Med olika planteringshjul kan den användas för plantering avbarrots-, plugg- och torvblocksplantor. (Foto: LT, SLU, Alnarp)


Tabell 7. Sammanställning över vilka planttyper som fungerar tillsammans med olika planteringsmaskiner(modifierad efter Mattsson m.fl. 1987)

Barrot Löspressade Separerade Super Vefi Plantek Hikotorvblock torvblock Seedling 27 mm 144

Accord Standard ja ja ja ja ja ja jaAccord Exact nej (ja)* (ja)* ja ja ja nejFapo ja ja ja ja ja ja jaFerrari Rotostrapp(2) nej nej ja nej nej nej nejFOX ja ja ja ja ja ja jaGregoire-Besson(2) ja nej nej ja nej nej nejLännen RT-2 nej nej (1) nej (1) ja ja ja jaLännen Automatic(2) nej nej nej nej nej ja nejPerdu(2) nej ja ja ja ja ja jaPlantmaster nej ja* ja* ja ja ja jaRegero (2) nej nej ja nej nej nej nejRMV 2000(2) nej nej ja nej nej nej nejSuper Prefer ja ja ja ja ja ja (ja)TEX nej nej nej ja ja ja jaWolf (2) (3) nej (ja) ja ja ja ja ja

ja = planttyp och planteringsmaskin fungerar bra tillsamman (ja) = planttyp och planteringsmaskin fungerar mindre bra tillsammansnej = planttyp och planteringsmaskin fungerar inte tillsammans* = kräver kraftigt segt bladverk för att fungera, d.v.s. går ej med plantor som har litet sprött bladverk.(1) = fungerar med speciell bill och plantmagasin(2) = maskin som kommit ut på marknaden sedan undersökningen gjordes av Mattsson m.fl., 1987(3) = maskinen kräver en typ av koppar för torvblocksplantor och en annan för pluggplantor

16

ett plantavstånd ner till ca 27 cm. Vid mindre plant-avstånd finns risk för att plantorna blir skadade ochsatta snett. Med FOX R-14 som har ett specielltmatarhjul kan man sätta barrotsplantor med plant-avstånd ner till ca 10 cm.

Perdu och Wolf är exempel på planteringsmaski-ner med en mataranordning som består av vertikaltroterande koppar på ett ”pariserhjul”. Här stoppasplantan i en kopp och därefter åker plantan ner tillmarken i ”pariserhjulet” där den släpps och jordfylls på runt plantan. Wolf har ingen bill och kandärför plantera genom plastfolie eller annat mark-täckningsmaterial (figur 8).

På planteringsmaskiner med mataranordning,måste man hålla fast varje planta tills en klämma,kopp, skiva eller annan anordning fångar upp plan-

tan eller dess bladverk. Dessa maskiner har alltsåingen magasinmatning, där flera plantor kan place-ras i mataranordningen samtidigt.

Planteringsmaskiner med magasinmatningPlanteringsmaskiner med magasinmatning kan varautformade på olika sätt. Gemensamt är att magasinetger plantören möjlighet att ”arbeta undan" och i gen-gäld kunna göra korta uppehåll utan att mistor upp-står. Magasinet kan vara roterande, utgöras av enbandtransportör eller bestå av fickor på en elevator-kedja.

I det roterande magasinet släpps plantor, som enefter en faller ner i ett plantrör och sedan hamnar ifåran. Magasinet kan också utgöras av en bandtrans-portör. 5 till 10 plantor placeras på bandet. De försner mot marken och hålls kvar av bandet alternativtså trycks de ut i fåran, en i taget, med hjälp av enkolv. Magasinet kan även utgöras av en elevatorked-ja som för plantorna ner mot marken. Bladen klämsdärefter fast mellan skivor och plantan placeras ifåran.

Maskiner med magasinsmatning har genomgå-ende höga inköpspriser, men i gengäld också högakapaciteter. Vid sträckplantering ligger kapaciteten iintervallet 3 000–4 000 plantor per rad och timme.Arbetsställningen är utan undantag mycket god.Men dessa maskiner har ofta begränsat användnings-område, eftersom de bara klarar vissa plant typer.

Figur 13. FOX är en är en maskin med mataranordning. Denklarar barrot- och pluggplantor samt torvblock om bladverketär längre än 3 cm. (Foto: Göran Jonsson)


17

Flera maskiner med magasinmatning klarar olikatyper av pluggplantor, andra klarar bara separeradetorvblock, och någon enstaka maskin (Gregoire-Besson) klarar både barrotsplantor och mindrepluggplantor som Super Seedling (tabell 7).Maskintypen är mer beroende av noggrann inställ-ning för att fungera bra, än övriga maskintyper.Växlande jordart och plantkvalitet kan leda tillbehov av justeringar eller stopp, vilket leder tillreducerad planteringskapacitet.

Roterande magasinLännen RT-2 är försedd med roterande magasin ochfungerar bra med koniska och smala cylindriskapluggplantor. Den kan också utrustas med specielltplantmagasin och bill för torvblock (tabell 7).Plantan faller från magasinet ner mellan spikrem-mar, liknande cykelekrar, som styr plantan rätt ochstödjer den under det att jorden fylls till runt rot-klumpen. Maskinen har många inställningsmöjlig-heter. Varje plantör kan finjustera djupet på billen pådet egna aggregatet utan avbrott i planteringsarbetet(figur 14).

Plantmaster är försedd med roterande magasin.Den fungerar bra med pluggplantor och torvblockmed stort bladverk. Bladen på torvblocksplantanstyr plantan rätt vid fallet i plantröret, sedan försplantan ut i fåran av en kolv. En planta med litet ochvekt bladverk, t.ex. sallat, kantrar lätt i fallet ochplanteras då snett.

TEX-maskinen är försedd med roterande maga-sin (figur 15). Den fungerar bra med koniska plugg-plantor och cylindriska pluggar (Super Seedling).Bladen på pluggplantan styr plantan rätt vid fallet iplantröret, sedan förs plantan ut i fåran av en kolv.En planta med litet och vekt bladverk, så som sallat,kan kantra i fallet, vilket betyder att plantan kanhamna snett. Om plantan är ordentligt uppvattnadvid planteringstillfället blir pluggen förhållandevistung, varvid risken för kantring minskar.

BandtransportörRegero är en maskin för plantering av separeradetorvblock. Från odlingslådan kan plantören ta tiotorvblock, med en speciell spade, och lägga dem påett band som för ner torvblocksplantorna mot mar-ken. Plantorna matas ut med en luftcylinder en ochen i fåran. Plantorna kan placeras i förband om såönskas. Varje plantör kan sätta två plantrader (figur16). Kapaciteten vid sträckplantering är ca 3 500plantor per rad och timme, dvs. 7 000 plantor perperson och timme.

RMV 2000 är en äldre maskintyp för planteringav separerade torvblock. Från odlingslådan tar plan-tören ett antal torvblock och lägger dem på ett bandsom för ner plantorna mot marken. En mekaniskkolv pressar ut plantorna, en efter en i fåran. Varjeplantör sätter två plantrader. Kapaciteten vid sträck-plantering är ca 3 500 plantor per rad och timme,dvs. 7 000 plantor per person och timme.

Gregoire-Besson är en maskin för plantering avbarrotsplantor och vissa mindre pluggplantor t.ex.Super-Seedling (figur 17). Plantören tar 4–5 plantoroch lägger dem en och en i fickor på ett matarbandsom överför plantorna till planteringsbandet.Planteringsbandet för ner plantorna till marken ochhåller kvar dem medan jord läggs till plantans rötteralt. pluggen. En person betjänar en rad. Kapacitetenvid sträckplantering är ca 3 000 plantor per personoch timme.

Figur 14. Lännen RT-2 med roterande plantmagasin för plugg-plantor. Med speciellt magasin klarar den även torvblock. (Foto: LT, SLU, Alnarp)

Figur 15. TEX-maskinen har roterande magasin. Maskinen äravsedd för pluggplantor, helst koniska, men den fungerarockså bra med cylindriska pluggar. (Foto: Göran Jonsson)


Elevatorkedja med fickorAccord Exact är en vidareutveckling av AccordStandard. Den har ett magasin som består av enmatarkedja med fickor. Plantören lägger pluggplan-tan i en ficka och den förs ner mot marken. Bladenkläms fast mellan två skivor och plantan transporte-ras ner i fåran.

Då bladverket kläms fast mellan skivorna, släppsplantan ur fickan och den hänger fast i bladverket.Detta medför en risk att plantan kan knäckas omtorvklumpen är för tung och bladverket för sprött.Tillverkaren rekommenderar pluggar som är mindreän 34 mm i diameter. Man kan också sätta torvblock34 x 34 mm under förutsättning att torvblocket harjämna kanter och att plantans blad är så kraftiga attde inte knäcks. Planteringsresultatet är bra medplantavstånd ner till 20 cm, men vid mindre plant -avstånd uppstår problem genom att plantorna blirsatta med en viss lutning, vilket kan försämra eta-bleringen.

Hög planteringskapacitet krävergod planeringFör att uppnå hög kapacitet under en längre tidsplantering, kan en god planering av planterings-arbetet vara viktigare än maskinens maximala kapa-citet vid sträckplantering. I verkligheten sjunkerofta kapaciteten till hälften på grund av lastning avplantor, lådbyten, vändning av maskinen m.m. Detär alltså viktigt att dessa moment utförs på ett smi-digt sätt, för att uppnå en hög total kapacitet.

Det är viktigt att alla vet sin uppgift, vilka somska lasta plantor, ta bort tomma lådor, stapla lådoretc. Ingen ska behöva tveka eller stå overksam dåman vänder planteringsmaskinen. Se till att det gårlätt att byta lådor utan avbrott. Bygg på fler låd -hållare om det behövs. Om man ändå måste avbrytaför lådbyte, se då till att samtliga plantörer byterlåda samtidigt. Om man har kort tid på sig att plan-tera ett visst antal plantor, kan det vara lämpligt attha en person som går bredvid och byter lådor. Manska dock vara medveten om att planteringskapacite-ten per person och timme kan sjunka. Om mananvänder självstyrning på traktorn (figur 1) eller påplanteringsmaskinen (figur 16), kan man öka plan-teringskapaciteten per person.

Plantor som är svåra att separera från varandra(barrotsplantor och löspressade torvblock) tar mertid att plantera än de som är separerade eller sitter ibrätten (separerade torvblock och pluggplantor).Det är alltså många faktorer som tillsammans ska geett gott planteringsresultat till en rimlig kostnad. Detgår därför inte att säga att den ena maskinen är ”bätt-re” än den andra, eftersom varje odlare har unikaförutsättningar och därmed speciella krav på sinplanteringsmaskin.

Test av planteringsmaskiner medolika planttyper Åtta olika planteringsmaskiner provades med sjuolika planttyper av Mattsson m.fl. (1987). Enklarekapacitetsmätningar och en utvärdering av maski-nerna som arbetsplats gjordes (tabell 8). Upp -gifterna kan även idag vara vägledande vid val avplanteringsmaskin. I tabell 3 finns mer uppgifter omde maskiner som deltog i undersökningen.

Planteringskapaciteten är mätt vid sträckplante-ring på kortare sträckor utan stopp. Den kapacitetman kan uppnå ute i odlingarna är betydligt lägre pågrund av lådbyten, vändningar och dylikt. I verklig-heten sjunker därför kapaciteten ofta till hälften pågrund av detta.

Både i tabell 8 och 9 finns tillägg för några plan-teringsmaskiner som inte ingick i undersökningen1987. Bedömning av arbetsställning i tabell 8 för de”nya” maskinerna har gjorts översiktligt av förfat-tarna tillsammans med leverantörerna av de aktuellamaskinerna.

18

Figur 16. Regero är en maskin med magasinsmatning förseparerade torvblock. Maskinen har mycket hög kapacitet, ca7 000 plantor per person och timme vid sträckplantering. (Foto: Göran Jonsson)

Figur 17. Gregoire-Besson är en maskin med magasinsmat-ning för barrotsplantor och mindre pluggplantor (SuperSeedling). Maskinen har hög kapacitet, ca 3 000 plantor perplantör och timme vid sträckplantering (RJ-Maskiner, Bjuv).


Tabell 8. Planteringskapacitet vid sträckplantering utan stopp och lådbyten samt arbetsprincip och arbets-ställning vid planteringsarbetet (modifierad efter Mattsson m.fl., 1987)

Maskiner Ungefärlig Arbetsprincip Arbetsställningplanteringskapacitet Mataranordning = A 1–4 där 4 är bäst(plantor per rad och Magasinsmatning = Boch timme) Utan mataranordning = C

Accord Standard 1 800 (1) A 2Accord Exact 3 000 (1) B 4Fapo 1 500 (1) C 1Ferrari Rotostrapp 4 000 (2) B 4FOX 2 000 (1) A 4Gregoire-Besson 3 000 (2) B 4Lännen RT-2 3 000 (1) B 4Lännen Automatic 5 000 (2) B 4Perdu 2 000 (2) A 4Plantmaster 3 000 (1) B 4Regero 3 500 (2) B 4RMV 2000 3 500 (2) B 4Super Prefer 1 800 (1) A 3TEX 3 000 (1) B 4Wolf 2 000 (2) A 4(1) uppmätt kapacitet enligt Mattsson m.fl., 1987.(2) kapacitetsuppgifter enl. tillverkare alt. leverantör för maskin som inte ingick i undersökningen av Mattsson m.fl.

(1987).

19

Tabell 9. Uppgifter om planteringsmaskiner (modifierad efter Mattsson m.fl., 1987)

Maskiner Tillverkningsland Försäljning alt. reservdelar 2003

Accord Standard Tyskland Kverneland Tel 0155-776 60Accord Exact Tyskland Kverneland

Fapo Sverige EMAC maskin Tel 0510-546 100

Ferrari Rotostrapp Italien A.P Grönt Tel 0045-48 27 90 19

FOX Italien RJ-Maskiner Tel 042-815 55Gregoire-Besson Frankrike RJ-Maskiner

Lännen RT-2 Finland Olssons Frö AB Tel 042-250 450Lännen Automatic Finland Olssons Frö AB

Perdu Belgien Uniex/Ulf Nilsson Tel 040-467 740

Plantmaster Danmark VD-Technique Tel 0045 64 81 31 21

Regero Frankrike RJ-Maskiner Tel 042-815 55

RMV 2000 Sverige Rosenqvist Tel 044-235 850

Super Prefer Frankrike RJ-Maskiner Tel 042-815 55TEX Italien RJ-MaskinerWolf Italien RJ-Maskiner

ReferenserBengtsson, I., Elisson D., Hellbe M. & Rämert B. (1989). Odling och plantering av grönsaksplantor. Kompendium.

Andra utgåvan. Hortica. Tomelilla.Mattsson, B., Ascard, J. & Bengtsson I. (1987). Test och demonstration av planteringsmaskiner i Alnarp. HORTICA,

oktober, s. 15–22.

FördjupningslitteraturIvarsson, P. (1999). Ekologisk plantuppdragning av frilandsodlade köksväxter.

Jordbruksinformation 6–1999. Jordbruksverket. Jönköping.Sörkvist S, Helleberg B, Malmström L & Neuman L. (2000). Jordbrukets fältmaskiner. Natur och kultur/LTs förlag.


Broschyren är en del i kurspärmen ”Ekologisk odling av grönsaker på friland” 2003. Produktionen har bekostats gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se ISSN 1102-8025

JO03:9


Documents

Odling och plantering av ekologiska grönsaksplantor