Erfarenheter från Vänersborgförmedlade av

Anne-Len Kriewitz, verksamhetschef,grundskola/grundsärskola

Ökad skolnärvaro- vårt förbättringsområde

Allting började med ….

• Obehagliga signaler! Många skolkade – externt och internt Statistik efterfrågades – vi hade ingen! Registrering av närvaro- ej enhetliga, otydlig Åtgärder vid skolk – inga särskilda rutiner Information till föräldrar- bristfällig Ansvarsfördelning – otydlig,alla”tyckande”

Vad gjorde vi då? vt 2010

• Sammanställde tillgänglig statistik

• Enkät samtliga lärare åk 6-9

• Intervjuer med elever åk 9 ”storskolkare”

• Stöd i forskning, rapporter, artiklar

• Socioekonomisk

beräkning

Elevernas tips till skolan• Att inte försöka pressa eleven, utan ta reda på orsaken först

• Att prata med föräldrarna så fort som möjligt när skolket börjar

• Att koppla in BUP i ett tidigt skede

• Att inte hota mig och mina föräldrar med Skollagen och om anmälan till Socialtjänsten

• Att försöka ge mig framtidsbilder

• Att uppleva att någon bryr sig om hur jag tänker/känner (inte bara på lektionerna)

• Mer resurser till extra hjälp så att jag kan känna att jag hänger med och ut-vecklas och inte in-vecklas – där allt är fel på mig.

• Att lärarna är mer flexibla att undervisa (så att jag förstår)

Identifierat problem åk 7-9, Gymnasiet

• Hög frånvaro – anmäld och oanmäld

• Inget enhetligt mått – inga gemensamma rutiner

• Skolk inget definierat elevvårdsproblem

• Ingen samverkan mellan verksamheterna

Synliggörande

• Presenterade resultat för politiker och tjänstemän i vårt samverkansforum ”Trenämnden”

• Förbättringsområde inom Modellområdes-

projektet.

Till handling…

• Representanter för skola, socialtjänst och elevhälsa fastställde

- Rutin/handlingsplan

– Datum för genomförande/implementering fastslogs

– Förväntad måluppfyllelse fastslogs– Uppföljning ”mått och mätning” beslutades

(skola, Bup, polis, ungd.mottagn)

Hinder på vägen

• Lärarna var inte lika entusiastiska!

• Det nya digitala rapporteringssystemet

funkade inte så bra

• Uppföljningen utfördes av ”fel” personer.

• ..men på Gymnasiet gick det bättre…

Omtag

• Kompetensutvecklingsinsatser under v 44

• Mätningar oktober tom december

• Plan för mätning av rutinföljsamhet

• Rektors roll stärktes

• Lärarens betydelse för framgång tydliggjordes

Resultat

• Mätningarna 2011 visar att den oanmälda frånvaron mer än halverats.

• Mätbara framgångar gällande måluppfyllelsen.

• Rutinföljsamhet och lärarnas inställning/förståelse har ökat.

Arbetsgången

• Få syn på (sapere aude – våga veta)

• Synliggöra

• Motivera

• Förankra

• Följa upp

• Fira framgångar

Framgångsfaktorer

• Fokus för frågan på alla nivåer: Politisk, strategisk och operationell• Efterfrågan på mått, resultat och effekter.• Ta elevernas upplevelser och erfarenheter på allvar (tex skolsocial kartläggning)• Mät rutinföljsamheten (implementerings-trappan)• Samverkande socialsekreterare• Mått/mätningsansvarig

5. Jag gör det i mitt dagliga arbete

4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring

3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet

2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort

1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)

Införande trappan

TÄNK PÅ……

Samverkan

Strategi

Struktur

Systematik

Tillit

Tålamod

Tolerans

Tid

Specifika/styrda insatser

Särskilda/riktade insatser

Basinsatser/generella insatser

Systematiskt kvalitetsarbete gällande elevens rätt till garanterad undervisningstid; giltig och ogiltig frånvaro

0 -10% 2tim/v

10-20% 4,5tim/v

>20%

6785 tim åk1-9

Ledigheter ?Sen ankomst ?Lektionsstart/avslut?

Ökad närvaro ; nuläge

• Rutinen 7-9 fortlöper ;” kontokorts-usb”

Mätrutiner ska fastställas• Rutinen för förskola klar; uppföljning

dec13/utvärdering 2014• Rutinen för f-6 klar start ht-13 /uppföljn

dec13/utvärdering 2014• Kartläggning och sammanställning

långtidsfrånvarande

För det fortsatta arbetet krävs

• Allas delaktighet

• Gemensam målbild

• ”Psynkad” resa mot målet

• Varje enskild förstår sitt bidrag till helheten

Elever med långtidsfrånvaro

Kartläggning genomförd av elevhälsochef Lena Ericsson

Förbättringsområde :Kartlägga och kvalitetssäkra arbetet

kring långtidsfrånvarande elever

• Bättre psykisk hälsa Bättre skolresultat• Delmål ”koll på läget”: - • Få ett aktuellt nuläge (skolresultat och

hälsotal,risk- och friskfaktorer )• Kvalitetssäkra dokumentationen kring

långtidsfrånvarande elever.• Lyfta fram elevernas egna tankar och

behov

Aktivitet. Vad ska göras?

• Skolkuratorerna ska ta fram aktuella siffror och dokumentationsunderlag för alla aktuella ärenden, samt genomföra skolsocial kartläggningar vid behov.

• Skolsköterskorna ska redovisa resultat från hälsosamtal och hälsobesök

• Specialpedagogerna tar fram aktuella skolresultat, eventuella åtgärdsprogram och vid behov genomföra pedagogisk kartläggning.

• Klart:Vt 2014

• Summa: 27 elever• 17 elever 7-9 • 10 elever F-6 • 27 elever med långtidsfrånvaro (19 pojkar, 8 flickor, )• Mycket samverkan (VästBus)• Flera ärenden, tidigt identifierade (IFO;BUP;Hab)• Neuropsykiatriska diagnoser • Sjukskrivning, (”ansvar för rehab-plan”) • Psykosomatiska förtecken ;sömn, mat, huvudvärk, yrsel m m• Oro, ,fobier,, oro för förälder , trauma, självskadebeteenden• Allvarlig fysisk sjukdom• Riskbeteenden; ex vagabondering ,psykosociala förtecken• Viss skillnad i pedagogiska insatser mellan enheter (anpassat material,

hemundervisning, allsidiga elevutredningar ,några med stora inläringssvårigheter

Hur gå vidare…• Studerat olika ex på

arbete med elever m långtidsfrånvaro (hemmasittare mm)

• Rutin: ”Handlingsplan”´- lista på insatser, vem ansvarar och när, elevhälsans insatser,involvera verksamhetschef m m

• Fortsatt dialog med samverkanspartners

(IFO, BUP, Hab,LSS, gymnasiet)

kring insatser, tidig upptäckt, metoder, sjukskrivningar, information m m via ex Samverkan Vänersborg

23-04-20