Offentlig upphandling

  • View
    63

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Offentlig upphandling. Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-rebroregionen Bjrn Larsson. Disposition. Om Konkurrensverket Principerna Upphandlingsprocessen Statistik Ramavtal Vanliga frgestllningar Nya direktiv. Konkurrensverkets uppgifter (urval). - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

Bild 1

Offentlig upphandlingLaboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-rebroregionen

Bjrn Larsson

1DispositionOm Konkurrensverket Principerna UpphandlingsprocessenStatistikRamavtalVanliga frgestllningarNya direktiv2

3Konkurrensverkets uppgifter (urval)2 Konkurrensverket ska verka fr [] en effektiv offentlig upphandling till nytta fr det allmnna och marknadens aktrer.3 Konkurrensverket r tillsynsmyndighet ver den offentliga upphandlingen i Sverige.8 Konkurrensverket ska i lmplig omfattning informera allmnheten om tillmpningen av [] upphandlingslagarna samt Europeiska unionens upphandlingsregler.

Ur Frordning (2007:1117) med instruktion fr Konkurrensverket4UppgifterLagtillmpning, tillsyn och stdFrbttringstgrderKunskapForskningInternationellt arbeteSamverkan5LagarLagarna om offentlig upphandlingLagen om valfrihetssystemKonkurrenslagenArtiklarna 101 and 102 i EUF-frdragetTransparenslagenKOSLOU, LUF och LUFSValfrihetssystemenKonkurrensbegrnsande offentlig sljverksamhet frbjudet enligt regel i konkurrenslagenDegerKonkurrensverket mjlighet att ingripanrkommuner, landsting och staten i sin sljverksamhet hindrar en sund konkurrens.6Konkurrensverkets tillsyn Fokus p otilltna direktupphandlingar

Srskild vikt ska lggas vid talan om upphandlingsskadeavgift

Tillsynsbeslut och allmn upplysning7UpphandlingsstdAll upphandlingsstdjande verksamhet flyttas till Konkurrensverket frn den 1 juli 2014Fokus p kompetenshjande insatser inomregelverk och rttspraxis,effektiv upphandling; i synnerhet uppfljning,hur utvrdera leverantrsprestationer infr kommande upphandlingar,innovation, milj och sociala hnsyn

Det nationella upphandlingsstdet, Vinnova och MSR till Konkurrensverket. Vissa fokusomrden:

regelverk och rttspraxis,

effektiv upphandling; i synnerhet uppfljning,

hur utvrdera leverantrsprestationer infr kommande upphandlingar,

innovation, milj och sociala hnsyn

Kunskapen om upphandlingsregelverket och effektiv upphandling bedmdes som lg. Vl fungerande upphandlingar innebr ett ansvarsfullt anvndande av de offentliga resurserna. Utredningar och rapporter ger dock en entydig bild av att kunskapen om effektiv offentlig upphandling vid upphandlande enheter r bristfllig. Drtill genomfrs i Sverige relativt f innovationsupphandlingar jmfrt med lnder som Storbritannien och Nederlnderna. Regeringen bedmer drfr att std, information och vgledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling behver frbttras och avser att under 2014 samla dessa verksamheter vid Konkurrensverket. De verksamheter vid Miljstyrningsrdet, Kammarkollegiet och Vinnova som rr offentlig upphandling verfrs till Konkurrensverket. Ytterligare 35 miljoner kronor satsas p omrdet, sammantaget innebr detta att stdet fr offentlig upphandling frstrks och frbttras. 8UpphandlingsstdKonflikt mellan tillsyn och std?Upphandlare har hittills inte dragit sig fr att kontakta Konkurrensverket av rdsla fr eventuella tillsynstgrderUnder 2013 hanterade Konkurrensverket cirka 7000 frfrgningar om upphandling, vilket var mer n dubbelt s mnga som hanterades av Kammarkollegiets upphandlingsstd och Miljstyrningsrdet tillsammans

9Regelverkets omfattningProcedurregler fr det offentligas inkp av varor, tjnster och byggentreprenaderKommuner, landsting, statliga myndigheter, offentligt styrda organ m. fl.Tre lagar, LOU, LUF och LUFSAndra lagar (LOV) och frordningar fr speciella omrdenUpphandlingsskadeavgift (bter)verprvning till frvaltningsdomstolReglerna kan i sig sjlva inte frhindra dliga affrer dremot mjliggr konkurrensutsttningen att frutsttningarna fr att gra goda affrer strks.10Varfr upphandla?skerstlla fri rrlighet fr varor, tjnster, personer och kapital p EU:s inre marknadupphandlande myndigheter och enheter ska p ett ppet stt utnyttja konkurrensentillvarata det offentligas medel p bsta mjliga sttKonkurrensutsttningen central, den r det primra syftet med att upphandla verhuvudtaget den Europeiska Unionens inre marknad ska frverkligas. Hovleverantrer ska egentligen inte finnas. Vet bestllaren om den fr den bsta eller mest prisvrda varan eller tjnsten om hovleverantren r den ende som levererat de senaste tio ren?

Positiv bieffekt: man fr ofta ner priserna.Transaktionskostnaden r marginell.Tidstgngen r ocks marginell, nr det gller sjlva annonseringstiden. Det som brukar ta tid r utvrderingen av de inkomna anbuden. 11PrincipernaFr all offentlig upphandling gller att vissa grundlggande EU-rttsliga principer mste iakttas. Bestmmelserna i upphandlingslagarna ska drfr tolkas mot bakgrund av dessa principer.Principerna fljer av EUF-frdraget, och de artiklar dri som reglerar rtten till fri etablering och fri frlighet av varor och tjnster. De syftar ytterst till att skerstlla frverkligandet av EU:s gemensamma marknad.

Se art 18 (all disk pga nationalitet frbjuden), 34 (grundlggande princip om fri rrlighet fr varor), 49 (etableringsfrihet), 56 (tjnster) och 106 i EUF-frdraget.

EUF-frdragets allmnna principer gller alla sdana anskaffningar som har en pverkan p samhandeln inom EU, oavsett hur sm deras vrde r, allts ven under de s.k. trskelvrdena (Sveriges 15 kap-upphandlingar anses skerstlla).

Se Kommissionens tolkningsmeddelande om gemenskapsrttens tillmplighet p upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling. Se 2006/C 179/02 och ml C-59/00 Bent Mousten Vestergaard.

Det finns fler principer, (och alla EU-principer gller!) men det har bedmts ondigt att i lagen ange detta specifikt.12LikabehandlingsprincipenAlla leverantrer ska ges samma frutsttningar att delta i upphandlingenAlla leverantrer mste f tillgng till samma information samtidigt, s att ingen leverantr fr ett vertagUpphandlaren fr inte acceptera ett fr sent inkommet anbud, eftersom samma regler och tidsfrister ska glla alla

Vsentliga kompletteringar av ett frfrgningsunderlag kan leda till att upphandlingen mste gras om. Det strider dock inte mot likabehandlingsprincipen att stlla hga krav som endast ett ftal leverantrer kan uppfylla, s lnge kraven r sakligt motiverade av upphandlingsfremlet se C-513/99 Concordia.Universitet, forskningsinstitut, och sammanslutningar bestende av statliga myndigheter och universitet kan inte frhindras att delta i upphandlingsfrfaranden se C305/08 CoNISMa. Offentliga organ kan allts konkurrera med privata. Dock kan KOS och kommunal kompetensproblematik uppstEtt visst mtt av subjektiva bedmningar fr anvndas vid bedmning av anbuds kvalitet. Sjlva utvrderingen mste dock ske p objektiva grunder enligt kraven i frfrgningsunderlaget. Endast vid avvikelse frn kriterierna i frfrgningsunderlaget eller om ovidkommande hnsyn tagits kan ingripande ske.Alla stllda krav och kriterier ska utvrderas. Se C-448/01 Wienstrom: 47 Domstolen erinrar om att principen om likabehandling av anbudsgivare, , utgr grunden fr direktiven om offentlig upphandling , fr det frsta innebr att anbudsgivarna skall behandlas lika bde nr de utarbetar sina anbud och nr anbuden prvas av den upphandlande myndigheten. 48 Detta innebr nrmare bestmt att upphandlingskriterierna vid prvningen av anbuden skall tillmpas objektivt och enhetligt p samtliga anbudsgivare.49 Principen om likabehandling innebr fr det andra en skyldighet att lmna insyn, s att det kan kontrolleras att principen iakttas. Denna skyldighet syftar bland annat till att garantera att det r mjligt att kontrollera att upphandlingsfrfarandena r opartiska.50 En objektiv och ppen bedmning av de olika anbuden frutstter emellertid att den upphandlande myndigheten har en verklig mjlighet att p grundval av den information och de bevis som inges av anbudsgivarna kontrollera om anbuden frn de sistnmnda uppfyller upphandlingskriterierna. 51 Det framgr sledes att en upphandlande myndighet som freskriver ett upphandlingskriterium, och anger att den varken mnar eller har mjlighet att verkligen kontrollera att den information som lmnas av anbudsgivarna r korrekt, sidostter principen om likabehandling, eftersom ett sdant kriterium inte r frenligt med ett ppet och objektivt upphandlingsfrfarande. 52 Det kan fljaktligen konstateras att ett upphandlingskriterium som inte frenas med krav som mjliggr en verklig kontroll av att den information som lmnas av anbudsgivarna r korrekt strider mot principerna i gemenskapsrtten om offentlig upphandling.

13Icke-diskrimineringsprincipenEtt frbud mot att diskriminera leverantrer p grund av deras nationalitet (exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland)Ej tilltet med krav som endast svenska fretag knner till eller kan klara. Det gller ven d den upphandlande myndigheten inte frvntar sig att ngra utlndska leverantrer ska lmna anbudAnbudsskande och anbudsgivare frn andra orter ska behandlas p samma stt som fretag frn den egna kommunenArt 13 EUF.Mlen C-31/97 Beentjes, C-243/89 Stora Blt.Krav p nrproducerad mat, viss etableringsort eller viss minsta transportstrcka kan strida mot principen, om inte kraven r sakligt motiverade med hnsyn till kontraktsfremlet.14ProportionalitetsprincipenKrav och villkor i en upphandling ska st i rimlig proportion till det som upphandlas. Den upphandlande myndigheten fr inte g utver vad som r ndvndigt fr den aktuella upphandlingenOm det finns flera alternativ br det alternativ vljas som r minst belastande fr leverantren

Inget hinder mot drivande krav, dr man stller hga krav eller villkor. En helhetsbedmning mste gras. Se likabehandlingsprincipen.De krav som stlls mste vara gnade att skerstlla frverkligandet av den mlsttning som efterstrvas och kravet fr inte g utver vad som r ndvndigt fr att uppn denna mlsttning. (C-234/03)Innebrden r att den upphandlande myndigheten mste acceptera av anbudsgivare presenterade likvrdiga (kvalitetsskrings-)tgrder eller lsningar, frutsatt att de leder till att avtalet uppfylls.Inga hutlsa krav p viss minsta omsttning.15TransparensprincipenUpphandlingar ska prglas