Oljelukt i jord - SGI...värdering av PAH i porgas redovisas i separat rapport (Back et al., 2016). Projektet har inletts med att försöka identifiera möjliga ämnen som kan orsaka

SGI i sambarbete med Karlstad kommun

Wermlandskajen – WP2

Oljelukt i jord Orsaker och förslag till hantering

2017-07-04

Datum: 2017-07-04

Uppdragsledare: Michael Pettersson

Handläggare: Pär-Erik Back

Diarienr: 1.1-1305-0412

Uppdragsnr: 15099

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

3 (58)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 5

1 INLEDNING........................................................................................................................................... 7

1.1 Syfte och mål med projektet ................................................................................................... 8 1.2 Genomförande .......................................................................................................................... 8 1.3 Organisation ............................................................................................................................. 8 1.4 Läsanvisning ............................................................................................................................ 9

2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ................................................................................................ 10

2.1 Fältarbeten ................................................................................................................................ 10 2.2 Kemiska analyser ..................................................................................................................... 10 2.3 Emissionsförsök ...................................................................................................................... 11

3 SAMMANSÄTTNING AV AKTUELLA PETROLEUMPRODUKTER .................................................... 12

3.1 Bensin ....................................................................................................................................... 12 3.2 Diesel och eldningsolja ........................................................................................................... 13

4 KEMIKSA ANALYSMETODER FÖR PETROLEUMPRODUKTER ...................................................... 14

4.1 Detektorer ................................................................................................................................. 14 4.1.1 Flamjonisationsdetektor ............................................................................................ 14 4.1.2 Masspektrometer ...................................................................................................... 14

4.2 Analys enligt SPIMFAB ............................................................................................................ 16 4.2.1 Inledning .................................................................................................................... 16 4.2.2 Karakteristiska jonserier för alifater vid analys med GC-MS ..................................... 17 4.2.3 Detektion av andra föreningar än alifater vid m/z-tal 57 vid analys med GC-MS ...... 17 4.2.4 Betydelse av retentionstid i gaskromatograf.............................................................. 20

4.3 Total Ion Current (TIC) ............................................................................................................. 21 4.4 Oljeindex (GC-FID) ................................................................................................................... 21

5 RESULTAT FRÅN GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR.................................................................. 23

5.1 Resultat från kemiska analyser............................................................................................... 23 5.2 Jämförelse av TIC och GC-FID ................................................................................................ 25 5.3 Jämförelse av SPIMFAB-metoden och TIC respektive GC-FID ............................................ 25

5.3.1 Fördjupad jämförelse av SPIMFAB-metod och TIC .................................................. 27 5.4 Jämförelse av PID-analys med kemisk analys samt luktintryck .......................................... 30 5.5 Emissionsförsök ...................................................................................................................... 30

6 GENOMFÖRDA UTREDNINGAR ......................................................................................................... 32

6.1 Hypotesformulering ................................................................................................................. 32 6.2 Hypotes 1 – Analysmetoden har begränsningar som gör att vissa föreningar inte

kvantifieras ............................................................................................................................... 32 6.2.1 Slutsats ..................................................................................................................... 34

6.3 Hypotes 2 – De ämnen som luktar omfattas inte av laboratorieanalyserna........................ 35 6.3.1 Allmänt om lukt och tröskelvärden ............................................................................ 35 6.3.2 Lukttröskelvärden för ämnen kopplade till petroleumprodukter ................................. 35 6.3.3 Slutsats ..................................................................................................................... 37

6.4 Hypotes 3 – De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i jorden men avgår till luft i samband med provtagning, provhantering i fält, eller på laboratorium .............................. 37 6.4.1 Fältundersökningar ................................................................................................... 37 6.4.2 Laboratorieanalyser .................................................................................................. 37 6.4.3 Diskussion ................................................................................................................. 38

6.5 Hypotes 4 - Rapporteringsgränserna är för höga ................................................................. 38 6.5.1 Teoretisk bakgrund ................................................................................................... 38 6.5.2 Vattenhalt som motsvarar lukttröskelvärde ............................................................... 38 6.5.3 Fastfashalt som motsvarar lukttröskelvärde .............................................................. 39 6.5.4 Slutsatser .................................................................................................................. 40

6.6 Hypotes 5 – De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i grundvatten ......................... 40 6.6.1 Teoretisk bakgrund ................................................................................................... 40 6.6.2 Fördelning av mängd förorening mellan olika faser ................................................... 41 6.6.3 Slutsats ..................................................................................................................... 42

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

4 (58)

7 ERFARENHETER FRÅN ANDRA PROJEKT ...................................................................................... 43

7.1 Luktproblem kopplade till oljeutsläpp i mexikanska golfen ................................................. 43 7.2 Förekomst av svavel- och kväveföreningar i petroleumförorenad jord .............................. 43 7.3 Erfarenheter om luktproblematik från BT-Kemi .................................................................... 44

8 HANTERING AV LUKTPROBLEMET .................................................................................................. 45

8.1 Krav på inomhusmiljö .............................................................................................................. 45 8.2 Tumregler från Montana .......................................................................................................... 46 8.3 Hjälpmatris från US EPA ......................................................................................................... 47 8.4 Råd för hantering av luktproblematik ..................................................................................... 47

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...................................................................................................... 53

REFERENSER ............................................................................................................................................... 55

Bilagor

Bilaga 1 – Provtagningsplan Bilaga 2 – Fältrapport Bilaga 3 – Rapport från emissionsförsök Bilaga 4 – Kromatogram för analyserade prover Bilaga 5 – Sammansättning av bensin och diesel Bilaga 6 – SPIMFAB-analys Bilaga 7 – Sammanställning av lukttröskelvärden, Henrys konstant och fördelningsfaktor mellan vatten

och organiskt kol (Koc) Bilaga 8 – Teoretisk koncentration i vatten och fastfas som motsvarar lukttröskelvärde Bilaga 9 – Screening-verktyg för bedömning av risker med ånginträngning i byggnader

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

5 (58)

SAMMANFATTNING

En situation som har uppmärksammats i många undersökningar av oljeförorenade om-råden under senare år är att jordprov som tydligt lukar petroleumkolväten, kan ha synlig oljeförorening och ge höga utslag med PID, ändå indikerar låga eller obefintliga halter vid laboratorieanalyser. Den exakta orsaken till varför laboratorieanalyserna inte visar några föroreningshalter, trots tydlig lukt, är oklar. Detta skapar en osäkerhet i beslut om åtgärder och vid åtgärders genomförande, då man inte vet vad det är för föroreningar som orsakar detta och vad det kan innebära i ett riskperspektiv.

SGI bedriver tillsammans med Karlstads kommun ett antal forskningsuppdrag där Wermlandskajen utgör ett område för fallstudier. Ett av dessa forskningsprojekt (WP2) fokuserar på metodik för att utvärdera PAH i porgas och problematik kring lukt inom oljeförorenade markområden. Föreliggande rapport kopplar till luktproblematiken. Ut-värdering av PAH i porgas redovisas i separat rapport (Back et al., 2016).

Projektet har inletts med att försöka identifiera möjliga ämnen som kan orsaka lukt och förutsättningar för att analysera dessa i jord och porgas, utöver de ämnen som kan iden-tifieras med den så kallade SPIMFAB-metoden. Med denna sammanställning som grund har fem hypoteser formulerats som kan förklara problematiken. Baserat på upp-ställda hypoteser har fältundersökningar och laboratorieanalyser genomförts i syfte att uppställda hypoteser antingen ska bekräftas eller falsifieras.

De hypoteser som har ställts upp som möjliga förklaringar till varför laboratorieana-lyserna inte visar några föroreningshalter, trots tydlig lukt är:

1. Analysmetoden har begränsningar som gör att vissa föreningar inte kvantifieras. 2. De ämnen som luktar omfattas inte av laboratorieanalyserna. 3. De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i jorden men avgår till luft i sam-

band med provtagning, provhantering i fält eller på laboratorium. 4. Rapporteringsgränserna är för höga. 5. De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i grundvatten.

Massor som härrör från ett petroleumförorenat område kan förväntas innehålla en stor mängd olika föreningar. Inom ett område där petroleumprodukter har hanterats kan ett stort antal av dessa föreningar förväntas ge upphov till luktintryck. Vid analys med SPIMFAB-metoden kommer endast en andel av dessa föreningar att detekteras vid ana-lys. Det beror dels på analysmetodens utformning som gör att många av föreningarna inte omfattas av analysen. Vidare är människans luktsinne mycket känsligt. Detta inne-bär att luktintryck kan erhållas redan vid föroreningshalter i jord och grundvatten som ligger betydligt lägre än de halter som kan detekteras vid analysen.

En felaktig hantering av prover i samband med provtagning eller inom laboratoriet kan medföra att flyktiga ämnen går förlorade. För att minimera riskerna ska arbetet följa de råd och rekommendationer som finns framtagna för fältarbeten och analyser. Vidare rekommenderas att fältpersonal som är certifierade för miljöprovtagning anlitas.

Generellt återfinns kolväteföreningar i huvudsak fastlagda till jordpartiklar och en mycket liten andel föreligger i vattenfasen under de förhållanden som är typiska för en normaltät jord. Inom petroleumförorenade områden förekommer även andra ämnen än

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

6 (58)

rena kolväten. Bland dessa ämnen finns exempel (MTBE, 1,2-dikloretan, 1,2-dibrometan) där en betydande andel av föroreningen återfinns i vattenfasen.

Eftersom petroleumprodukters sammansättning är komplex är det svårt att identifiera vilken eller vilka föreningar det är som ger upphov till lukten. Vidare varierar det mänskliga luktsinnet från individ till individ. Det en person upplever som störande be-höver inte uppfattas som ett problem av en annan individ. Ett problem med luktintryck behöver heller inte vara konstant i tiden. Det kan exempelvis uppträda i samband med vissa meteorologiska förhållanden (temperatur, lufttryck, vindriktning). Sammantaget gör detta att det inte går att sätta upp kvantitativa riktlinjer för när luktintryck från petro-leumförorenade områden utgör ett problem. Arbetet som har genomförts har istället resulterat i fem råd för hantering av luktproblematik vid förorenade områden som är mer generella:

1. Beskriv problemet

2. Luktproblem måste hanteras

3. Utför riskbedömning baserat på rådande situation, ej på situationen efter en byggnadsteknisk åtgärd

4. Tillämpa försiktighetsprincipen

5. Upprätta ett kontrollprogram

Det är viktigt att sätta in luktproblematiken vid förorenade områden i sammanhanget på platsen. Om exempelvis området ska bebyggas är det inte enbart störningar ur medi-cinsk synpunkt som ska beaktas. En av miljöbalkens fem grundstenar är att människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar som kan skada direkt eller indirekt. Detta inbegriper både fysisk och psykisk påverkan, bland annat störningar som påverkar män-niskors välbefinnande negativt såsom buller, lukt och inomhusklimat. Detta innebär att om det förekommer störande lukt så ska människor skyddas mot denna, även om någon negativ påverkan ur medicinsk synpunkt inte kan påvisas. Olägenhet som lukten i sig ger upphov till är således något som måste åtgärdas för att ett förorenat område ska kunna bebyggas, oberoende av den medicinska risken. Detta är en viktig slutsats att beakta vid exploatering av förorenade områden där flyktiga föroreningsämnen kan före-komma.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

7 (58)

1 INLEDNING

Föroreningsämnen som kan avgå i gasfas kan ha stor betydelse vid hälsoriskbedömning av förorenade områden. Ett problem vid riskbedömning av petroleumförorenade områ-den är att petroleumprodukter innehåller ett mycket stort antal olika föreningar, och att det inte alltid är uppenbart om och hur de olika föreningarna på platsen beaktas i en riskbedömning.

Hygieniska effekter är betydelsefulla aspekter vid hantering av förorenade områden. Exempel finns där ett område har bedömts vara säkert ur hälso- och miljömässiga aspekter, men där området ändå har bedömts vara olämpligt att exploatera på basis av estetiska effekter. Lukt är troligtvis den estetiska effekt som är mest påtaglig i samband med petroleumförorenade områden.

En frågeställning som ofta är aktuell vid förorenade områden är varför jordprov som tydligt lukar petroleumkolväten ändå indikerar låga halter eller inte ens detekteras vid laboratorieanalyser. Denna situation har uppmärksammats i många undersökningar av oljeförorenade områden under senare år (exempelvis Nilsen, 2014a), och skapar en osä-kerhet i beslut om åtgärder. Den exakta orsaken till varför laboratorieanalyserna inte visar några föroreningshalter, trots tydlig lukt och ibland även synintryck, är oklar. En hypotes som har framförts (Nilsen, 2014a) är att den metod för kemisk analys av petro-leumförorening i jord och vatten som ofta används (så kallad SPIMFAB-analys), inte omfattar de föreningar som orsakar luktintrycket. Detta behöver undersökas och förkla-ras, så att lämpliga undersökningsmetoder kan väljas och de rätta slutsatserna dras vid riskbedömning av oljeförorenade områden. Naturvårdsverket har uppmärksammat pro-blematiken och skriver (Naturvårdsverket, 2010):

”När man utför miljötekniska undersökningar bör man dokumentera intryck i fält och ta hänsyn till dem när man utvärderar föroreningssituationen. Om den analysmetod man valt visar på låga halter av en förorening, men fältintrycken ändå gör att man misstänker att det kan finnas förorening (exempelvis synlig förorening eller stark lukt), kan analysmetoden ha varit olämplig för att karaktärisera just den föroreningen. Problemet kan bland annat uppstå i samband med gamla, delvis nedbrutna oljeföroreningar. Misstänker man att det finns oljeförorening som inte påvisats i analyserna bör man fortsätta att karaktärisera föroreningen, exempelvis genom att fastställa vilken typ av förorening det rör sig om. I osäkra fall rekommenderar vi att man till-sammans med laboratoriet tar fram en lämplig analysmetod för fortsatt karaktärisering och kvantifiering av den misstänkta föroreningen.”

Petroleumprodukter är mycket komplexa i sin sammansättning. En markförorening in-nehåller därför ett mycket stort antal föreningar. Sammansättning på markföroreningen förändras även med tiden på grund av att föreningar förångas och löser sig i por- och grundvatten. Föroreningar bryts också ned varvid nya föreningar bildas. Det är därför inte möjligt att exakt definiera de föreningar som är orsaken till lukt inom petroleum-förorenade områden, men några som har nämnts (MfE, 1999) är xylen, tri- och tetrame-tylbensen och andra alkylsubstituerade bensener samt naftalen. I en färsk bensin förvän-tas många av de lättare (C6-C12) grenade alkanerna och alkenerna ge ett signifikant bidrag till lukten. Med tiden när produkten åldras minskar innehåller av dessa lättare föreningar, och istället är det mer persistenta eller vid nedbrytningen bildade föreningar som är mer betydelsefulla vad gäller lukt. I åldrade tyngre petroleumprodukter anses även tyngre grenade alkaner och alkener bidra till luktintryck.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

8 (58)

1.1 Syfte och mål med projektet

Föreliggande projekt utgör en del av ett större projekt som syftar till att öka kunskapen för att genomföra förbättrade riskbedömningar och effektivare åtgärdslösningar i sam-band med genomförande av en saneringsåtgärd för områden av den karaktär som exem-pelvis Wermlandskajen utgör, vilken representerar vanligt förekommande områden och föroreningar kombinerad med möjlig framtida exploatering.

Projektet som redovisas i denna rapport har arbetsnamnet ”Wermlandskajen WP2 – Metodik för utvärdering av PAH och petroleumkolväten i porgas - Oljelukt i jord”. Det övergripande målet med projektet är att höja kvaliteten på riskbedömningar vid oljeför-orenade områden. Projektets syften är att (1) förklara varför laboratorieanalyser under vissa omständigheter inte visar några föroreningshalter av petroleumkolväten trots tyd-lig lukt, samt (2) beskriva hur riskbedömningen av petroleumkolväten kan förbättras, både med avseende på fältundersökningar, laboratorieanalyser samt riskbedömningsme-todik.

Specifika frågeställningar som ska besvaras är:

• Vilka förklaringar ges idag i branschen till att laboratorieanalyser av olja i jord inte indikerar någon förorening tros tydlig lukt?

• Vilken är den mest sannolika förklaringen?

• Hur bör ovanstående problem hanteras?

1.2 Genomförande

Projektet har inletts med att söka information med syftet att försöka identifiera möjliga ämnen som kan orsaka lukt och förutsättningar för att analysera dessa i jord och porgas, utöver de ämnen som kan identifieras med GC-MS-screeninganalys. Med denna sam-manställning som grund har hypoteser formulerats som kan förklara problematiken.

Baserat på uppställda hypoteser har fältundersökningar och laboratorieanalyser genom-förts i syfte att uppställda hypoteser antingen ska bekräftas eller falsifieras.

1.3 Organisation

Arbetet har drivits som ett samarbetsprojekt mellan SGI och Teknik- och fastighets-förvaltningen vid Karlstad kommun. De personer inom SGI som har deltagit i projektet är Pär-Erik Back (projektledare), Michael Pettersson (handläggare) och Yvonne Ohls-son (granskning). Från Karlstad kommun har Margareta Nilsson (projektledare) och Sofia Rolén Ekström (kontaktperson) deltagit.

Fältarbeten har genomförts av SWECO Infrastructure AB, miljö- och geoteknikgruppen i Karlstad under ledning av Jan Embretsen.

Kemiska analyser har genomförts av Eurofins. Eurofins har även medverkat i utvärde-ringen av vissa resultat. Diskussionspartner hos Eurofins har primärt varit Ingrid Lernstål och Patrik Malmqvist. Analyser har även genomförts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Kontaktperson på SP har varit Richard Sott.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

9 (58)

1.4 Läsanvisning

Föreliggande rapport utgör redovisning av de arbeten som har genomförts inom det uppdrag som benämns ”Wermlandskajen WP2 – Metodik för utvärdering av PAH och petroleumkolväten i porgas - Oljelukt i jord”.

I kapitel 2 redovisas de undersökningar som har genomförts inom uppdraget. Som en bakgrund beskrivs därefter i kapitel 3 sammansättningen av olika typiska petroleumpro-dukter som har hanterats inom Wermlandskajen. Detta följs av kapitel 4 där olika meto-der för att analysera petroleumprodukter beskrivs. Innehållet i detta kapitel kan upplevas som teoretiskt tungt, men är av betydelse för att kunna tillgodogöra sig diskussionen kring hypotes 1 i avsnitt 6.2. Kapitel 5 fokuserar på betydelsen av val av analysmetod för att kvantifiera petroleumförorening. Kapitlet inleds med en redovisning av de ana-lysresultat som har erhållits med respektive analysmetod och följs av en jämförelse av de olika analysmetodernas resultat i avsnitt 5.2 till 5.3. Kapitlet avslutas med en redo-visning av resultaten från genomförda emissionsförsök. I kapitel 6 formuleras de hypo-teser som författarna har ställt upp som möjliga förklaringar till varför laboratorieana-lyser under vissa omständigheter inte visar några föroreningshalter av petroleumkolvä-ten trots tydlig lukt, samt det arbete som har genomförts i avsikt att kunna bekräfta al-ternativt förkasta respektive hypotes. Erfarenheter från andra projekt kopplade till lukt-problematik presenteras i kapitel 7. Uppdraget har resulterat i ett antal principer eller råd för hur luktproblematik vid förorenade områden ska hanteras. Detta beskrivs i kapitel 8. Rapporten avslutas med en diskussion och en sammanfattning av slutsatser från det ge-nomförda arbetet inom uppdraget (kapitel 9).

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

10 (58)

2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

Som ett underlag för att utreda de frågeställningar som uppdraget belyser har specifika undersökningar genomförts. Dessa omfattar provtagning av jord och tillhörande ke-miska analyser av uttagna prover på laboratorium samt så kallade emissionsförsök.

Inför undersökningarna upprättades en provtagningsplan av SGI i samarbete med Karl-stad kommun och SWECO, se bilaga 1.

2.1 Fältarbeten

I samband med tidigare genomförda undersökningar har tydliga indikationer på före-komst av petroleumföroreningar i form av lukt- och/eller synintryck erhållits på ett fler-tal ställen inom Wermlandskajen. Luktintrycken har varit speciellt påtagliga inom den östra delen av Wermlandskajen, den del som betecknas Oljedepåområdet (personlig kommunikation Sofia Rolén Ekström, Karlstad kommun). Av den anledningen har fält-arbetet inom föreliggande uppdrag därför fokuserats till denna del av området.

Provtagning genom grävning kunde inte genomföras på grund av den verksamhet som bedrevs på området, varför provtagningen utfördes genom skruvborrning. Jordprover har tagits ut i sex punkter, i allmänhet ned till mellan 1,5 och 2,4 meters djup.

Uttaget material analyserades med PID-instrument på rumstempererade prover.

Fältarbeten genomfördes 14 april 2015. En rapport över genomfört fältarbete har upprät-tats (SWECO, 2015) och redovisas i bilaga 2.

2.2 Kemiska analyser

Baserat på resultaten från PID-analyser tillsammans med luktintryck från uttagna jord-prover skickades efter samråd med beställaren och SWECO sex prover till Eurofins för kemisk analys.

På laboratoriet gjordes tre olika standardanalyser för bestämning av petroleumförore-ning:

• en screeninganalys av flyktiga och halvflyktiga komponenter (Eurofins paket VOC-screening respektive SVOC-screening)

• en totalhaltsbestämning1 med GC-MS (TIC-analys)

• en totalhaltsbestämning1 med GC-FID.

Screeninganalysen är utförd så att resultaten även kan motsvara en så kallad SPIMFAB-analys (samma typ av provberedning, samma analys, rapportering av samma alifat- och aromatfraktioner, BTEX samt PAH-föreningar, samma rapporteringsgränser). Motivet till att genomföra screeninganalyserna och inte beställa en så kallad SPIMFAB-analys är att den senare görs vid vissa specifika masstal (t.ex. fragment 57) medan screening-analysen görs över ett brett intervall av masstal, vilket krävs för en TIC-analys. 1 Totalhalten petroleum utgörs av den mängd kolväten som omfattas av den specifika kemiska analysen som tillämpas.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

11 (58)

Utöver detta har utifrån TIC-analysen en bedömning gjorts och försök till identifiering av föreningar eller grupp av föreningar som finns i proven, utöver de ämnen och frakt-ioner som normalt rapporteras med en så kallad SPIMFAB-analys. Detta arbete har gjorts manuellt genom att granska kromatogrammen för vissa masstal utöver de masstal (t.ex. 57) som normalt används för att kvantifiera de ämnen/ämnesgrupper som omfattas av SPIMFAB-analysen.

Förutom petroleumföroreningar har även totalhalt organiskt kol (TOC) bestämts i de sex proven.

2.3 Emissionsförsök

Baserat på dokumentationen av fältarbetet, resultaten från PID-analyser samt de ke-miska analyserna vid Eurofins skickades efter samråd med beställaren och SWECO två prover till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för så kallade emissionsförsök.

Ett jordprov placeras i en kammare och den gasfas som avgår från provet samlas upp på två adsorbenter kopplade i serie. De föreningar som samlas upp på adsorbenterna kvan-tifieras och identifieras med GC-FID/GC-MS. Från dessa analyser beräknas därefter så kallade emissionsvärden som anger hur mycket av olika föroreningar som avges från jordprovet. Rapporten från SP redovisas i bilaga 3. Där finns en beskrivning av hur för-söket har genomförts och de detaljerade resultaten.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

12 (58)

3 SAMMANSÄTTNING AV AKTUELLA PETROLEUMPRODUKTER

De petroleumprodukter som har lagrats vid oljedepån inom Wermlandskajen är såväl lättare produkter (motorfotogen och bensin) som tyngre produkter (dieselolja och brännolja). Enligt uppgift ska en av cisternerna i den nordöstra delen av området även ha använts för flygfotogen. Sammansättningen av dessa petroleumprodukter skiljer sig åt, men utgörs till stor del av en rad alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH-föreningar. Exempel på sammansättningen av bensin, diesel och eldningsolja ges i Ta-bell 1. Sammansättningen har i viss mån även förändrats över tiden beroende på poli-tiska beslut (såsom att förbjuda vissa tillsatsmedel). Vidare sker en förändring av sam-mansättningen över tiden på grund av naturliga processer i marken (nedbrytning, förångning, upplösning), vilket innebär att en äldre förorening i marken har en samman-sättning som skiljer sig från den färska produkten. Exempelvis bryts kortare alkaner lätt ned vilket gör att innehållet av dessa reduceras med tiden medan tyngre föreningar som är mer svårnedbrytbara kvarstår.

Tabell 1. Innehåll av olika kolväten (volymprocent) i bensin, diesel och eldningsolja Eo1 idag (SPI, 2010).

Bensin 95 och 98 Diesel MK1 Eldningsolja 1

Alifatiska kolväten

Alkaner 30-60 % 50-70 % 40-60 %

Cykloalkaner 0-5 % 30-45 % 20-35 %

Alkener 0-13 % - -

Aromatiska kolväten 30-35 % 2-5 % 25-35 %

Övrigt

MTBE/ETBE 0-15 % - -

Etanol 0-13 % - -

FAME - 0-5 % -

3.1 Bensin

Bensin utgörs till stor del av aromatiska kolväten. Fram till 2000-talets början utgjordes bensin av upp till 40-60 % aromater (SPI, 2010). Ett exempel på sammansättningen av blyad svensk bensin från 1960-talet ges i Tabell 2. I bilaga 5 ges ett exempel på en mer detaljerad sammansättning av bensin.

En rad tillsatser har använts i bensin. Bland dessa kan nämnas bly (främst tetraetylbly och tetrametylbly), dihaloetaner (1,2-dikloretan och 1,2-dibrometan), oxygenater (ter-tiärbutylalkohol - TBA, metyltertiärbutyleter - MTBE och etyltertiärbutyleter - ETBE) och alkoholer (främst etanol men även isobutylalkohol och metanol). Bly har använts sedan lång tid tillbaka medan MTBE användes i begränsad omfattning fram till 2004. ETBE som tillsatsmedel togs i bruk 2008. Eftersom oljedepån inom Wermlandskajen

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

13 (58)

lades ned under 1960-talet förväntas MTBE och ETBE inte förekomma i någon större omfattning inom området 2.

Även om bly förekom i organisk form i produkten bensin, har blyet omvandlats till oor-ganisk form när det kommer ut i marken (SPI, 2010). MTBE är flyktigt.

Tabell 2. Sammansättning av blyad svensk bensin från 1960-talet (SPI, 2010).

Förening Innehåll (%-vikt) alifater >C5-C8 23,3 alifater >C8-C10 6,8 alifater >C10-C12 0,76 alifater >C12-C16 0,27 Summa alifater 31,1 bensen 0,63 toluen 7 etylbensen 2,6 m/p-xylen 8,7 o-xylen 3,2 Summa BTEX 22,1 2-etyltoluen 1 3-etyltoluen 3,1 4-etyltoluen 1,2 1,2-dietylbensen 0,04 1,4-dietylbensen 0,72 1,2,3-trimetylbensen 1,2 1,2,4-trimetylbensen 4,3 1,3,5-trimetylbensen 0,88 n-propylbensen 0,84 iso-propylbensen 0,22 tetrametylbensen 0,42 Summa aromater >C8-C10 14 Bifenyl <0,01 1-metylnaftalen 0,06 2-metylnaftalen 0,13 Dimetylnafta 0,04 Summa aromater >C10-C16 0,24 naftalen 0,25 TOTALSUMMA 67,4

3.2 Diesel och eldningsolja

Fram till 1991 var diesel och Eldningsolja 1 (Eo1) i princip samma produkt vad gäller innehåll av kolväten (C10-C26). Politiska beslut har dock gjort att diesel idag består av kolväten i intervallet C10-C17, se Tabell 1. I bilaga 5 ges ett exempel på en mer detalje-rad sammansättning av diesel.

I diesel tillsätts idag fettsyrametylestrar. Det är oklart när detta påbörjades, men har åt-minstone gjorts sedan 2006. 2 Spill av petroleumprodukter under senare tidsperiod kan innebära att MTBE och ETBE förekommer inom området.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

14 (58)

4 KEMISKA ANALYSMETODER FÖR PETROLEUMPRODUKTER

Det finns olika sätt på vilket halten av oljeföreningar kan bestämmas. Olika metoder mäter olika delmängder av de komponenter som finns i en petroleumprodukt. Normalt används idag gaskromatografi (GC). Ett prov i gas- eller vätskefas injekteras i instru-mentet, vätskefasen förångas varefter komponenterna i gasblandningen separeras genom att de tar olika lång tid på sig att passera genom en kolonn (retentionstid). Efter att ha passerat genom kolonnen leds gasen genom en detektor.

För att detektera kolväten används antingen en flamjonisationsdetektor (FID) eller masspektrometer (MS). Dessa två detektionstekniker är helt olika och inverkar på de resultat som erhålls från analysen. Detta kapitel inleds därför med att beskriva de två typer av detektorer som normalt används. Detta utgör en grund för att förstå de skillna-der som olika analyser innebär. I efterföljande avsnitt beskrivs tre specifika analysme-toder. Dessa analysmetoder får anses vara de i Sverige vanligaste metoderna för att kvantifiera förekomst av petroleumföroreningar i jordprover vid utredningar av förore-nade områden. För SPIMFAB-metoden är informationen på en mer detaljerad nivå än för de övriga två metoderna (TIC och GC-FID) där informationen är av mer grundläg-gande karaktär.

Mer detaljerad information om främst SPIMFAB-metoden finns att hämta i exempelvis SPI (2010).

4.1 Detektorer

4.1.1 Flamjonisationsdetektor

I en flamjonisationsdetektor sönderdelas kolföreningarna i gasen och bildar joner. Dessa joner ger upphov till en ström som mäts. Detektorn mäter den totala mängden organiskt bundet kol, och inte de olika fraktionerna separat. Denna form av detektor är därmed ospecifik vad gäller identifiering av enskilda föreningar, den särskiljer till exempel inte en alifat- från en aromatförening. En fördel med FID är att den detekterar ett brett spekt-rum av kolväteföreningar.

4.1.2 Masspektrometer

I en masspektrometer fragmenteras de olika kolföreningarna. Varje förening bryts isär till en viss uppsättning fragmentjoner, var och en med en viss massa (m) och laddning (z), som är typiska för just denna förorening. Varje fragmentjon representeras av kvoten av dess massa och laddning, m/z. mängden fragment som har detekterats plottas mot retentionstid

En masspektrometer kan ställas in i SCAN-mod eller SIM-mod (selected ion monito-ring). I SIM-mod ställs instrumentet in för att analysera vid ett specifikt m/z-tal och registrerar antalet fragment med detta m/z-tal som en funktion av retentionstid. Resulta-ten redovisas som ett jonkromatogram, se Figur 1. SIM-mod har fördelen att detekt-ionsgränsen är lägre än i SCAN-mod.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

15 (58)

Figur 1. Jonkromatogram för m/z=57 (Eurofins, 2015).

I SCAN-mod registrerar instrumentet på samma sätt antalet fragment som en funktion av retentionstid, men istället för att göra detta vid ett specifikt m/z-tal skannar instru-mentet över ett intervall av m/z-värden. Resultatet kan sedan redovisas som ett mass-spektrum som visar det totala antalet fragment som har detekterats under mätningen, dvs. oberoende av retentionstid, som en funktion av m/z-tal. Varje enskilt ämne ger upphov till ett masspektrum som är typiskt för ämnet. Figur 2 visar ett masspektrum för cyklohexan. Ett masspektrum kan därför användas för att identifiera ett enskilt ämne i ett prov, under förutsättning att det analyserade provet inte innehåller flera ämnen som har samma retentionstid.

Figur 2. Masspektrum för cyklohexan (Watson och Sparkman, 2007).

Resultatet från en analys i SCAN-mod kan även presenteras i form av ett totalt jonkro-matogram, se Figur 3. Detta erhålls genom att summera det totala antalet fragment som har detekterats för samtliga m/z-tal vid en viss retentionstid och sedan plotta utslaget mot retentionstid istället för m/z-tal. Ett totalt jonkromatogram motsvarar det kromato-gram som erhålls vid analys med GC-FID, men eftersom olika detektorer har använts ger de normalt inte identiska resultat. Generellt gäller att GC-FID och GC-MS i SCAN-mod ska ge identiska resultat för ett prov som innehåller ett enskilt ämne.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

16 (58)

Figur 3. Ett totalt jonkromatogram (TIC) för ett oljeförorenat prov (Eurofins, 2015)

4.2 Analys enligt SPIMFAB

4.2.1 Inledning

SPIMFAB-metoden använder gaskromatografi med en masspektrometer (GC-MS) för att kvantifiera mängden oljeföreningar. I analysen rapporteras uppmätta halter till viss del i olika fraktioner och inte som enskilda föreningar. Alifatiska kolväten rapporteras som fem olika alifatfraktioner (>C5-C8, >C8-C10, >C10-C12, >C12-C16 respektive >C16-C35). Aromatiska kolväten omfattar tre olika fraktioner (>C8-C10, >C10-C16 samt >C16-C35). Utöver dessa tre fraktioner omfattar analysen även de enskilda aroma-tiska föreningarna bensen, toluen, etylbensen och summa xylener.

Alifatiska kolväten bestäms utifrån jonkromatogram för m/z=57, se avsnitt 4.2.2. Hal-terna av de olika alifatfraktionerna kvantifieras mot en analysstandard bestående av kända halter av raka alifatiska kolväten från C8 upp till exempelvis C40. Vilka toppar som används för att kvantifiera respektive fraktion diskuteras i SPI (2010).

Halten av aromatiska kolväten bestäms genom att analysera specifika föreningar, se bilaga 6. Aromatfraktionen Aromater >C8-C10 representeras av summahalten av 13 olika alkylerade bensen- och toluenföreningar och fraktionen Aromater >C10-C16 av summahalten av bifenyl samt 30 olika alkylerade naftalen- och antracenföreningar (SPI, 2010).

För att bestämma halten Aromater >C16-C35 kvantifieras två föroreningsgrupper, me-tylpyrener/metylfluoranter respektive metylkrysener/metylbenso(a)antracener. Standar-den (SIS 2010) föreskriver att samtliga toppar med fragment m/z = 215 integreras för att kvantifiera gruppen metylpyrener/metylfluorantener och samtliga toppar med fragment m/z = 242 för att kvantifiera gruppen metylkrysener/metylbenso(a)antracener. I dessa två grupper är det sammanlagt 26 föreningar3 som kvantifieras. Summahalten av dessa två grupper rapporteras som halten aromater >C16-C35.

3 3 st metylpyrener, 5 st metylfluorantener, 6 st metylkrysener och 12 st metylbenso(a)antracener.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

17 (58)

Utformningen av hur aromatfraktionerna rapporteras enligt ovan härrör från 2008. Tidi-gare rapporterades de två aromatfraktionerna >C10-C16 och >C16-C35 som en fraktion, >C10-C35. Den reviderade metodiken omfattar fler aromatföreningar. Uppdateringen kan innebära stora skillnader i rapporterade halter av aromater i fraktionen >C8-C10 före och efter 2008, där den reviderade metoden ger lägre halter, men jämförbara resul-tat för aromatfraktionen >C10-C16 (som betecknade >C10-C35 innan revideringen).

SPIMFAB-metoden är framtagen primärt för att analysera färsk bensin och diesel. För andra typer av petroleumprodukter, framför allt sådana som innehåller en stor andel tyngre kolväten, samt kraftigt nedbrutna produkter, kan metoden underskatta mängden kolväten. Problematiken inom förorenade områden härrör ofta från historiska spill och utsläpp.

4.2.2 Karakteristiska jonserier för alifater vid analys med GC-MS

Som beskrevs i avsnitt 4.2.1 används GC-MS för att kvantifiera mängden oljeföreningar med SPIMFAB-metoden. I en masspektrometer slås de olika föreningarna sönder till olika fragmentjoner med en viss massa (m) och laddning (z), som är typiska för just denna förorening.

Olika föreningar bildar olika fragment när de passerar genom en masspektrometer. Ty-piskt för alifater är att de bildar fragment med m/z-tal 29, 43, 57 osv. Figur 4 exemplifi-erar detta med ett masspektrum för dodekan. De fragment som detekteras vid dessa tre m/z-tal är jonerna C2H5

+, C3H7+ respektive C4H9

+. I spektrumet för dodekan är toppen för m/z=57 starkast och detta gäller i allmänhet för alifater, och därför används normalt detta fragment för att kvantifiera alifater i SPIMFAB-metoden. Även m/z=71 används ibland. Som framgår av Figur 4 så bildas även fragmentjoner med många andra m/z-tal. Toppen för m/z=57 exempelvis omgärdas av toppar av lägre amplitud som härrör från fragment med m/z-tal från 55 (C4H7

+) till 58 (C4H10+).

Figur 4. Masspektrum för dodekan, C12H26 (Ichikawa et al., 1993).

4.2.3 Detektion av andra föreningar än alifater vid m/z-tal 57 vid analys med GC-MS

I Tabell 3 redovisas typiska m/z-tal för olika föreningar som förekommer i större eller mindre omfattning i petroleumprodukter. Som beskrevs i föregående avsnitt bildas många olika fragment när en förening slås sönder i en masspektrometer. Det innebär att alla föreningar som bildar fragmentet C4H9

+ teoretiskt skulle kunna ge ett bidrag till den kvantifierade halten av alifatiska kolväten vid analys enligt SPIMFAB-metoden, även om m/z-tal 57 inte är typiskt för föreningen.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

18 (58)

Tabell 3. Typiska m/z-tal för olika föreningar vid analys med GC-MS (van Galen, 2005; Goodman, 2008; Krasodomski och Krasodomski, 2010; Restek, 2003).

Förening Typiska m/z-tal

Alifater 29, 43, 57, 71, 85, 99

Alkener, cykloalkaner 28, 42, 56, 70, 84

Aromater 38, 39, 50-52, 63-65, 75-78, 91

Alkylerade bensener 91, 104, 106, 120

Aldehyder, ketoner 29, 43, 57, 71, 85

Aminer 30, 44, 58, 72, 86

Etrar, alkoholer 31, 45, 59, 73, 87

Sulfider 47, 61, 75, 89

Naftalener 128, 141, 142, 155, 156

Terpener 93, 136

I Elert (2008) redovisas en typisk sammansättning av bensin, se Bilaga 5. En kontroll av rapporterade föreningar med en databas över masspektrum (MassBank, 2015) visar att ett flertal av de komponenter som ingår i bensin bildar fragment med m/z-tal 57 vid analys med GC-MS. Resultatet av jämförelsen redovisas i Tabell 4. Här framgår att raka (n-), grenade och cykliska alkaner bildar fragment med m/z-tal 57. För vissa alkaner är toppen för m/z=57 den starkaste på samma sätt som för dodekan i Figur 4. Detta marke-ras med värdet 100 % i Tabell 4. Exempel på sådana föreningar är 2,2-dimetylbutan och n-hexan. För andra alkaner är det toppar vid andra m/z-tal än 57 som dominerar. I tabel-len anges då hur stor toppen för m/z-tal 57 är i förhållande till den största toppen. För 2-metylpentan exempelvis är höjden på toppen vid m/z=57 14 % av höjden för den domi-nerande toppen. Utöver alkaner ger även vissa naftalener upphov till fragment med m/z-tal 57 vid analys med masspektrometri. För de föreningar där databasen inte redovisar någon topp vid m/z=57 anges detta med värdet 0 % i tabellen. Föreningar för vilka data saknas i databasen markeras med ett streck (-) i tabellen.

Även vissa PAH-föreningar bildar fragment m/z=57 vid analys med GC-MS. Baserat på uppgifter i databasen konstateras att detta gäller åtminstone fluoren, benso(ghi)perylen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten och indeno(1,2,3-cd)pyren, medan föreningar som naftalen, acenaften, antracen, fenantren, fluoranten, pyren och benso(a)pyren inte ger upphov till detta fragment. Vid analys av råolja består ett masspektrum för m/z-tal 57 av ett begränsat bidrag från PAH (Reddy och Quinn, 1999).

Här ska poängteras att det finns flera uppsättningar med masspektrum i databasen för vissa ämnen, och dessa spektrum skiljer sig. För toluen exempelvis finns tre olika spektra redovisade. I samtliga fall dominerar toppen vid m/z-tal 91. För två av spektru-men finns det ingen topp redovisad för m/z=57 men i det tredje exemplet finns en tydlig topp vid detta m/z-tal (toppens höjd är drygt 20 % av den för m/z=91). Orsaken till dessa skillnader är oklar, men kan ha sin förklaring i att olika GC-MS-instrument har använts för analyserna.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

19 (58)

Tabell 4. Sammanställning över föreningar i bensin som bildar fragment 57 vid analys med GC-MS.

Ämne/ämnesgrupp Andel i bensin m/z 57 Ämne/ämnesgrupp Andel i

bensin m/z 57

Alkener Cykloalkaner

1,3-butadien 0,00 % 0 % cyklopentan 0,50 % 0,08 %

cis-2-buten 0,30 % - cyklohexan 0,40 % 3,4 %

trans-2-buten 0,40 % - metylcyklopentan 1,80 % 4,8 %

2-metyl-1-buten 0,50 % - metylcyklohexan 0,60 % 4,7 %

2-metyl-2-buten 1,10 % - n-alkaner

cis-2-penten 0,40 % - n-butan 4,70 % 2,6 %

trans-2-penten 0,70 % - n-pentan 3,90 % 15 %

Grenade alkaner n-hexan 2,40 % 100 %

Isobutan 1,70 % 3,3 % n-heptan 1,10 % 49 %

Isopentan 7,90 % 65 % Alkylerade monoaromater

2,2-dimetylbutan 0,50 % 100 % bensen 1,90 % 0 %

2,3-dimetylbutan 1,00 % 1,1 % toluen 8,10 % 0 %

2-metylpentan 3,90 % 14 % etylbensen 1,70 % 0 %

3-metylpentan 2,50 % - m-xylen 4,60 % 0 %

2,4-dimetylpentan 0,80 % 58 % o-xylen 2,50 % 0 %

2-metylhexan 3,00 % - p-xylen 1,90 % 0 %

3-metylhexan 1,70 % 78 % 1,2,4-trimetylbensen 3,00 % 0 %

2,2,4-trimetylpentan 2,40 % 100 % 1,3,5-trimetylbensen 1,00 % 0 %

2,3,3-trimetylpentan 0,70 % - 1-metyl-2-etylbensen 0,70 % -

2,3,4-trimetylpentan 1,00 % - 1-metyl-3-etylbensen 1,80 % -

2,3-dimetylhexan 0,40 % - 1-metyl-4-etylbensen 0,80 % 0 %

2,4-dimetylhexan 0,40 % 100 % Naftalener

3-metylheptan 0,80 % 75 % naftalen 0,30 % 0 % 1-metylnaftalen 0,10 % 14 %

2-metylnaftalen 0,20 % 21 %

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

20 (58)

4.2.4 Betydelse av retentionstid i gaskromatograf

I analysen i föregående avsnitt konstateras att fler föreningar än alifatiska kolväten kan bilda fragment m/z=57 vid analys med GC-MS. Detta är dock inte tillräckligt för att en förening ska kvantifieras som ett alifatiskt kolväte vid analys enligt SPIMFAB-metoden. Ytterligare ett krav är att föreningarna ska ha en viss retentionstid vid passage genom kolonnen i gaskromatografen. De olika alifatfraktionerna särskiljs varandra base-rat på retentionstiden i kolonnen. Retentionstiden är instrumentspecifik men i Tabell 5 redovisas ett exempel (Eurofins, 2015). Föreningar som i detta exempel passerar genom kolonnen på en kortare tid än 4,5 minuter eller längre tid än 34,14 minuter beaktas inte i analysen.

Tabell 5. Retentionstider för olika alifatfraktioner vid analys enligt SPIMFAB-metoden.

Fraktion Retentionstid, start (min)

Retentionstid, slut (min)

Alifater >C8-C10 4,50 10,00

Alifater >C10-C12 10,00 13,45

Alifater >C12-C16 13,45 18,77

Alifater >C16-C35 18,77 34,14

En mer omfattande genomgång av om de föreningar i en petroleumprodukt som bildar fragment m/z=57 och har en retentionstid som ligger inom tidsintervallet för alifater C8 till C35 ligger utanför ramen för detta uppdrag. Ett exempel belyses i följande stycke.

Figur 5 visar ett exempel på de fragment som har detekterats vid analys av den aroma-tiska föreningen 1-metylnaftalen med GC-MS (MassBank, 2015). Spektrumet domine-ras av toppar typiska för naftalener, m/z=141 och 142, men ett stort antal andra toppar påvisas. Bland annat en topp för m/z=57. Retentionstiden för 1-metylnaftalen är cirka 15 minuter (Eurofins, 2015). Detta ligger inom det retentionstidsintervall som motsvarar alifatfraktionen >C12-C16 vid analys enligt SPIMFAB-metoden. Detta innebär att före-komst av 1-metylnaftalen i ett prov kommer att summeras till den rapporterade halten av alifater >C12-C16. Innehållet av 1-metylnaftalen i bensin är begränsat, se Tabell 2 och Bilaga 5, men kan ändå utgöra en betydande andel i jämförelse med innehållet av alifatiska kolväten i fraktionen >C12-C16 (0,06 % respektive 0,27 % av totalinnehållet i en blyad svensk bensin från 1960-talet). Detta torde innebära att 1-metylnaftalen skulle kunna ge ett signifikant bidrag till halten av alifatiska kolväten.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

21 (58)

Figur 5. Påvisade fragment vid analys av 1-metylnaftalen med GC-MS.

4.3 Total Ion Current (TIC)

En TIC-analys görs med GC-MS i SCAN-mod som beskrivs i avsnitt 4.1.2. Även i detta fall gäller att alifatiska och aromatiska kolväten inte särskiljs utan dessa rapporteras som kolväten i olika fraktioner; >C5-C8, >C8-C10, >C10-C12, >C12-C16 och >C16-C35.

Halterna av respektive fraktion bestäms genom att integrera ytan under kromatogram-met för ett visst intervall av retentionstider. Fraktionen >C8-C10 exempelvis definieras av retentionstiden för n-alkan (C8) och n-dekan (C10).

4.4 Oljeindex (GC-FID)

Vid analys enligt Oljeindex används en gaskromatograf (GC), men till skillnad från SPIMFAB-metoden används en flamjonisationsdetektor (FID) för att detektera kolvä-tena. Med denna metod mäts alla typer av kolväten, dvs. såväl raka, grenade som cykliska alifatiska kolväten och även aromatiska kolväten, men dessa särskiljs inte.

Jordprovet extraheras med ett organiskt lösningsmedel och extraktet injiceras i GC:en. För att kvantifiera mängden förorening integreras den del av ytan i kromatogrammet som avgränsas av retentionstiden för n-dekan (C10) respektive n-tetrakontan (C40). För att erhålla halten olja i provet relateras den integrerade ytan till kromatogrammet för en kalibreringsstandard, en referensolja, bestående av en blandning av dieselolja och en tyngre olja (se Figur 6).

De fraktioner som rapporteras är >C10-C12, >C12-C16, >C16-C35 samt >C35-C40.

Opolära föreningar, föreningar med låg polaritet (t.ex. halogenerade kolväten) och höga koncentrationer av polära substanser interfererar analysen. Av den anledningen renas provet med Florisil, vilket innebär att polära substanser tas bort från provet innan ana-lys.

40

41 4

24

34

44

95

0 51

52

56

57

58

61

62 6

36

4 65

68

69

70

71

74

75

76

77

86 87 88 8

99

09

11

02

11

3 11

41

15

11

61

26

13

81

39

14

01

41 1

42

14

3

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

40 57 71 91 141

An

tal

m/z-tal

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

22 (58)

Figur 6. GC-kromatogram för en referensolja (Eurofins, 2014).

Den nedre gränsen av fraktioner som ingår i bestämning enligt Oljeindex har definit-ionsmässigt satts till C10. Det är dock möjligt att kvantifiera kortare kolkedjor än C10 med GC-FID. Flera kommersiella laboratorier erbjuder också analyser med GC-FID som omfattar fraktioner ned till C5 alternativt C6.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

23 (58)

5 RESULTAT FRÅN GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

I samband med provtagningar eller andra typer av markarbeten inom petroleumförore-nade områden finns ett flertal exempel där man har haft tydliga indikationer på före-komst av petroleumföroreningar genom lukt- och/eller synintryck, ofta styrkt av analys med fältinstrument (PID), samtidigt som kemisk analys med SPIMFAB-metoden av uttagna prover har visat på låga halter eller till och med halter under rapporteringsgrän-ser. Detta har också uppmärksammats inom branschen (se exempelvis Blom, 2014; Nil-sen, 2009 och 2014a).

De undersökningar som har genomförts inom detta uppdrag beskrivs i kapitel 2 tidigare i rapporten. Resultaten från dessa undersökningar redovisas i detta kapitel. Inledningsvis (avsnitt 5.1) redovisas i Tabell 6 de resultat som har erhållits vid kemisk analys av ut-tagna jordprover, och följs av en jämförelse av de olika analysmetodernas resultat i av-snitt 5.2 och 5.3. I avsnitt 5.4 redovisas slutligen de resultat som har erhållits vid emiss-ionsförsöken.

SPIMFAB-metoden har utvecklats till att bli mer eller mindre en standardmetod i Sve-rige för analys av petroleumföroreningar. Detta hör ihop med att analysen ger resultat som kan jämföras rakt av med de riktvärden som Naturvårdsverket har tagit fram för petroleumföreningar.

5.1 Resultat från kemiska analyser

I detta avsnitt redovisas resultaten från analys av jordprover uttagna inom Wermlands-kajen. Tre olika analysmetoder har använts, SPIMFAB-metoden (GC-MS), TIC (GC-MS) respektive GC-FID. Uppmätta halter av olika fraktioner redovisas i Tabell 6. För prov 1503 (1,9-2 m) har endast SPIMFAB-analys genomförts då mängden prov som kunde tas ut var begränsad. Kromatogram för analyserade prover redovisas i bilaga 4. För analys med GC-MS redovisas kromatogram för både m/z-tal 57 och 71 (båda ty-piska för alifatiska kolväten, se avsnitt 4.2). Halter i Tabell 6 är bestämda utifrån m/z=57. De analyser som har genomförts med GC-FID inom föreliggande uppdrag föl-jer standarden SS-EN ISO 16703:2004 som innebär att jordprovet extraheras med ett organiskt lösningsmedel. För att kvantifiera även kolväten <C10 med GC-FID har ett separat delprov genomgått så kallad headspace-teknik4.

Laboratoriet har även försökt identifiera vad provet innehåller. Från så kallad VOC-screening konstateras att proverna generellt innehåller alifater och metylerade cykloal-kaner i olika proportioner, se Tabell 7. I ett prov identifieras 1-nonen och cyklodekan. Ett annat prov konstateras innehålla höga halter av PAH-föreningar. Ett av proven be-döms innehålla nedbruten diesel.

Noterbart är att det prov som gav högst nivå med PID-instrument; 2 320 ppm i prov 1503 (1,9-2 m), är halten av de flesta alifat- och aromatfraktioner samt PAH-föreningar under rapporteringsgräns.

4 Tekniken beskriv i exempelvis (Restek, 2000).

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

24 (58)

Tabell 6. Uppmätta halter för olika analysmetoder.

GC-FID TIC SPIMFAB GC-FID TIC SPIMFAB

Alifater Aromater Alifater Aromater

Prov 1501 (1,5-2 m) PID 132 (Fuktigt) Luktintryck i fält - 5

1503 (1,5-1,9 m) PID 900 (Fuktigt) Luktintryck i fält - 2

>C5-C8 <5 <5 <5 - 41 32 <5 -

>C8-C10 6 18 <3 <4 49 50 <3 <4

>C10-C12 36 23 6 1 19 59 10 <0,9

>C12-C16 165 115 18 <5 <10 <5

>C16-C135 220 252 34 <1 <20 <70 <10 <1

PAH-L - - - <0,3 - - - <0,3

PAH-M - - - 1,7 - - - <0,3

PAH-H - - - 3,2 - - - <0,3

Prov 1503 (1,9-2 m) PID 2320, (Fuktigt) Luktintryck i fält - 3

1504 (0,5-1 m) PID 448 (torrt) Luktintryck i fält - 8

>C5-C8 - - <5 - <5 <5 <5 -

>C8-C10 - - <3 <4 148 82 10 <4

>C10-C12 - - 10 <0,9 593 1418 300 200

>C12-C16 - - <5 3136 5821 810

>C16-C135 - - <10 <1 4420 6005 1100 5

PAH-L - - - <0,3 - - - 2

PAH-M - - - <0,3 - - - 10

PAH-H - - - <0,3 - - - 10

Prov 1505 (0,4-0,6 m) PID 115 (Torrt) Luktintryck i fält - 2

1506 (1-1,4 m) PID 434 (Fuktigt) Luktintryck i fält - 3

>C5-C8 <5 <5 <5 - <5 <5 <5 -

>C8-C10 8 10 <3 <4 36 41 <3 <4

>C10-C12 35 <250 46 46 92 105 27 5

>C12-C16 135 368* 100 341 342 53

>C16-C135 976 6722* 600 140 242 179 34 <1

PAH-L - - - 21 - - - <0,3

PAH-M - - - 480,0 - - - <0,3

PAH-H - - - 400,0 - - - <0,3

’* Mkt höga halter PAH-16 gör att det inte är relevant att jämföra TIC-utv.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

25 (58)

Tabell 7. Identifiering från VOC-screening.

Prov VOC-screening C5-C8

VOC-screening C8-C10 Kommentar

1501 1,5-2 m - Ca 50 % alifater och 50 % metylerade cykloalkaner

Diesel (nedbruten)

1503 1,5-1,9 m Ca 35 % alifater och 65 % metylerade cykloalkaner

Ca 25 % alifater och 75 % metylerade cykloalkaner

-

1504 0,5-1 m - Ca 25 % alifater, 50 % metylerade cykloalkaner och 25 % övriga

Förslag på övriga före-ningar: 1-nonen och cyklodekan

1505 0,4-0,6 m Finns spårhalter av alifater och metylerade cykloalkaner Höga halter PAH-16

1506 1-1,4 m - Ca 30 % alifater och 70 % metylerade cykloalkaner

-

5.2 Jämförelse av TIC och GC-FID

Så som har beskrivits i avsnitt 4.1 skiljer sig principen för de två detektorerna åt, men av resultaten i Tabell 6 bedöms de två analysmetoderna GC-FID och TIC ändå ge snarlika resultat för de analyserade proverna. Undantaget utgörs främst av proven 1504 (0,5-1 m) och 1505 (0,4-0,6 m) där TIC ger högre halter för tyngre fraktioner. För ett av dessa prov är förklaringen till skillnaden att provet innehåller höga halter av PAH-föreningar.

5.3 Jämförelse av SPIMFAB-metoden och TIC respektive GC-FID

I jämförelse med både TIC och GC-FID ger SPIMFAB-metoden, med några undantag, längre halter av samtliga fraktioner. Detta är naturligt eftersom den senare endast inklu-derar föreningar som bildar ett visst fragment (m/z=57) när föreningen sönderdelas i detektorn. En jämförelse av uppmätta halter med SPIMFAB-metoden och TIC respek-tive GC-FID redovisas grafiskt i Figur 7. På y-axeln redovisas skillnaden i form av me-delkvoten av uppmätta halter definierad som:

�� = ∑ � �ä�� ℎ�� . �� − �� ä�� ℎ�� !

"

där n är antalet prover som har analyserats (5 st). Uppmätt halt med SPIMFAB är sum-man av den rapporterade halten av alifater och aromater i respektive fraktion. För frakt-ion >C16-C35 exempelvis utgörs halten av summan av alifater >C16-C35 och aromater >C16-C35. För alifater rapporteras såväl >C10-C12 som >C12-C16 medan aromater rapporteras som en fraktion >C10-C16. Av skäl som blir tydligare när sorteringsnyckeln i Tabell 8 diskuteras här nedanför, har den rapporterade halten av aromatfraktionen >C10-C16 summerats med alifater >C12-C16 för att ge en summahalt av fraktion >C12-C16. Data under rapporteringsgränsen har ersatts med halva rapporteringsgrän-

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

26 (58)

sen5. Fraktionerna >C5-C8 och >C8-C10 underskrider rapporteringsgränsen i nästan alla prover vid SPIMFAB-analys och redovisas därför inte i figuren.

Figur 7. Jämförelse av uppmätta halter i jord (medelvärde av fem analyser). ■ GC-FID/SPIMFAB, ▲ TIC/SPIMFAB. Felstaplarna anger 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

Av Figur 7 framgår att GC-FID ger i medeltal mellan tre (>C10-C12) och fyra (>C12-C16 och >C16-C35) gånger högre halter i jämförelse med motsvarande fraktion för SPIMFAB. Motsvarande värden för TIC ligger drygt fyra till knappt sju gånger högre än för SPIMFAB-analysen. Liknande slutsatser har dragits i en mer omfattande jämfö-relse av TIC och SPIMFAB-metoden vid analys av oljeförorening i grundvatten (Nilsen, 2009).

Här ska dock poängteras att resultaten från jämförelsen mellan TIC/GC-FID och SPIMFAB-metoden ska tolkas med försiktighet. Skillnaden i resultat mellan metoderna kan, i större eller mindre omfattning, ha sin förklaring i att naturliga kolföreningar såsom fettsyror och terpener ingår i det analyserade materialet. Dessa föreningar kom-mer med i TIC-analys men inte i SPIMFAB-metoden. Naturligt förekommande orga-niskt material i marken såsom terpener, fetter, vaxer, steroler kan detekteras med en flamjonisationsdetektor (FID). Naturligt organiskt material utgörs nästan uteslutande av föreningar med kolkedjor C16 eller längre (ALS, odaterad #1). Detta innebär att ett prov som innehåller naturligt organiskt material normalt kvantifieras som att halten av tyngre petroleumföreningar är högre vid analys med GC-FID än om samma prov analyseras med SPIMFAB-metoden. 5 Detta ger en tillräckligt god representativitet av mindre-än-värden för den aktuella frågeställningen. I de fall mycket noggranna analyser behöver göras finns andra metoder som kan användas, t.ex. Regression on Order Statistics (Singh och Singh, 2013).

2,9

4,2

3,9

4,44,1

6,7

0

1

2

3

4

5

6

7

8

>C

10

-C1

2

>C

10

-C1

2

>C

12

-C1

6

>C

12

-C1

6

>C

16

-C3

5

>C

16

-C3

5

Kv

ot

GC

-FID

alt

TIC

/Up

pm

ätt

me

d S

PIM

FAB

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

27 (58)

5.3.1 Fördjupad jämförelse av SPIMFAB-metod och TIC

SPIMFAB-metoden och TIC baseras båda på analys med GC-MS. Det som skiljer är som har beskrivits tidigare att analys enligt SPIMFAB görs vid ett specifikt m/z-tal me-dan TIC beaktar ett spektrum av m/z-tal. Därmed kommer TIC-analysen att inkludera föreningar som inte detekteras i SPIMFAB-metoden. Exempelvis kommer BTEX och vissa PAH-föreningar att inkluderas i rapporterade halter från TIC-analys.

Det är önskvärt att få en bild av hur mycket högre halter som TIC-analysen ger i förhål-lande till SPIMFAB-metoden även om man beaktar förekomsten av BTEX och PAH-16. Detta görs genom att summera halterna av alifat- och aromatfraktioner, BTEX samt PAH-föreningar uppmätta med SPIMFAB-metoden för att därigenom få en summahalt som SPIMFAB-metoden ger för respektive fraktion (>C5-C8 - >C16-C35). Vilka före-ningar från SPIMFAB-analysen som ska summeras och därefter jämföras med motsva-rande fraktion som TIC-analysen ger, styrs av respektive förenings retentionstid i GC-kolonnen. Samtliga alifatfraktioner i SPIMFAB-metoden hör ihop med motsvarande fraktion i TIC-analysen. Detta gäller även aromatfraktioner upp till C10 samt fraktionen >C16-C35. För aromatfraktionen >C10-C16 samt PAH-föreningarna är det inte lika entydigt. Vissa av de aromater som ingår i SPIMFAB-fraktionen >C10-C16 har en re-tentionstid som motsvarar TIC-analysens fraktion >C10-C16 medan andra aromatföre-ningar har en retentionstid som motsvarar TIC-analysens fraktion >C16-C35 och ingår därmed i denna fraktion vid analys med TIC. På samma sätt har de 16 PAH-föreningar retentionstider som gör att de hör till olika TIC-fraktioner.

Efter omfattande diskussioner med laboratoriet (personlig kommunikation Ingrid Lernstål, Eurofins) har följande sorteringsnyckel föreslagits, se Tabell 8. Här ska note-ras att retentionstider i GC-kolonnen är instrumentspecifik och påverkas dessutom av hur instrumentet är inställt (t.ex. gasflöde, temperaturprogrammering). Retentionstider-na är därför inte exakta vilket innebär att föreningar som har en retentionstid i närheten av gränsen mellan två TIC-fraktioner kan höra till olika fraktioner i en specifik analys. Sorteringsnyckeln ger dock en bra bild av hur föreningarna fördelar sig mellan de olika TIC-fraktionerna.

Resultatet av denna jämförelse visas i Figur 8. Vid summering av halter från analys en-ligt SPIMFAB-metoden har halter under rapporteringsgränsen satts till halva rapporte-ringsgränsen. Där TIC-analysen har redovisat en halt under rapporteringsgränsen repre-senteras även den halten av halva rapporteringsgränsen.

Analys med TIC ger genomgående högre halter än SPIMFAB-analysen för respektive TIC-fraktion, även om man beaktar uppmätta halter av BTEX och PAH-föreningar samt vissa av de föreningar som analyseras för bestämning av aromatfraktionen >C10-C16 och som ingår i TIC-fraktionen >C16-35. Detta kan bara förklaras med att det finns för-eningar i provet som SPIMFAB-metoden inte detekterar. Huruvida dessa utgörs av för-eningar som ingår i petroleumprodukter eller om det handlar om naturliga kolföreningar är oklart.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

28 (58)

Figur 8. Uppmätta halter med TIC och beräknade halter från SPIMFAB-metoden.

4,2

3,3

5,3

0

1

2

3

4

5

6

7

8

>C

10

-C1

2

>C

12

-C1

6

>C

16

-C3

5

Kv

ot

TIC

/Be

räk

na

d T

IC f

rån

SP

IMFA

B

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

29 (58)

Tabell 8. Sorteringsnyckel för omräkning av halter från SPIMFAB-analys till TIC-analys.

TIC >C5-C8 TIC >C8-C10 TIC >C10-C12 TIC >C12-C16 TIC >C16-C35

Hal

t at

t su

mm

era

från

SP

IMF

AB

-an

alys

Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater

Alifater >C5-C8 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35

BTEX Aromater (>C8-C10) PAH Aromater (>C10-C16) Aromater (>C10-C16)

Bensen Isopropylbensen Naftalen Bifenyl Trimetylnaftalen (1,2,3- och 1,4,5-)

Toluen Propylbensen Metylnaftalen (1- och 2-)

Tetrametylnaftalen (1,2,5,6- och 1,4,6,7-)

Etylbensen Etyltoluen (2-, 3- och 4-)

Etylnaftalen (1- och 2-)

Metylfenantren (1- och 2-)

Xylen Dietylbensen (1,2-, 1,3- och 1,4-)

Dimetylnaftalen (1,2-, 1,3-, 1,4-, 1,5-, 1,6-, 1,7, 1,8, 2,3-, 2,6- och 2,7-)

Metylantracen (1- och 2-)

Trimetylbensen (1,2,3-, 1,2,4- och 1,3,5-)

Trimetylnaftalen (1,2,4-, 1,2,5-, 1,2,6-, 1,3,7-, 1,4,6-, 2,3,5-, 2,3,6-, 2,4,5-)

Aromater (>C16-C35)

Tetrametylbensen (1,2,3,5- och 1,2,4,5-)

PAH metylpyrener och metylfluorantener

Acenaftylen metylkrysener och metylbenso(a)-antracener

Acenaften PAH

Fluoren Fenantren

Antracen

Fluoranten

Pyren

benso(a)antracen

Krysen

Benso(b,k)fluoranten

benso(a)pyren

dibenso(a,h)antracen

benso(g,h,i)perylen

indeno(1,2,3,c,d)-pyren

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

30 (58)

5.4 Jämförelse av PID-analys med kemisk analys samt luktintryck

PID-instrument har använts för att detektera förekomsten av flyktiga föreningar i jord. I sex prover som har analyserats med såväl PID-instrument som kemiskt enligt SPIMFAB-metoden varierar utslaget med PID från drygt 100 till 2 300. I fem av dessa prover är halten av alifatfraktionerna >C5-C8 och >C8-C10, aromatfraktionen >C8-C10 samt BTEX under respektive rapporteringsgräns. I det sjätte provet påvisas en låg halt av alifatfraktionen >C8-C10. Den finns således ingen koppling mellan PID-utslag och uppmätt halt av ovanstående fraktioner med SPIMFAB-metoden.

Motsvarande jämförelse mellan PID och analys med GC-FID redovisas i Figur 9. Detta visar på en tydligare korrelation mellan PID och den kemiska analysen. En trolig förkla-ring till varför korrelationen är bättre än vad som erhålls mellan PID och SPIMFAB-metoden är att analys med GC-FID omfattar ett bredare spektrum av ämnen i förhål-lande till SPIMFAB-metoden.

I samband med provtagning i fält noterades luktintryck. En skala från 0 till 10 användes för luktstyrka där 10 anger en mycket stor doft. Luktstyrka redovisas i Figur 9 tillsam-mans med uppmätta halter med PID-instrument. Av denna figur indikeras att korrelat-ionen mellan luktstyrka och PID-utslag är svag för dessa prover.

Figur 9. Förhållande mellan PID-utslag och luktintryck (blå cirkel) respektive uppmätt halt med GC-FID för fraktion >C5-C10 (röd kvadrat).

5.5 Emissionsförsök

De föreningar som påvisas är alkaner och cykliska alkaner. Av de alifatiska föreningar som påvisas noterar SP i sin rapport att metylcyklohexan förväntas ha en bensenlik-nande doft. I ett av proven identifieras även ättiksyrabutylester och metoxypropylacetat samt metylbenser. Alla dessa tre föreningar är aromatiska. Ättiksyrabutylester, även kallad n-butylacetat, har en söt, fruktig doft (Lee, 2015). Metoxypropylacetat är en grupp föreningar där åtminstone vissa föreningar i gruppen beskrivs som semi-volatila med mild doft (BASF, 2015). Trimetylbenser är vätskor med en typisk oljig doft (SER, 1994).

0

16

32

48

64

80

96

112

128

144

160

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0 500 1000 1500 2000 2500

GC

-FID

>C

5-C

10

(m

g/k

g T

S)

Luk

tin

try

ck

PID (ppm)

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

31 (58)

SP konstaterar att de ämnen som avges från prov 1506 (1-1,4 m) generellt har högre kokpunkt än de i prov 1503 (1,5-1,9 m). Detta stämmer överens med de resultat som analys med GC-MS (TIC) och GC-FID vid Eurofins ger, se Tabell 9. Den minsta frakt-ionen (>C5-C8) påvisas inte i provet från punkt 1506, samtidigt som halterna av frakt-ioner >C10 är högre i detta prov.

Förändringen av den totala mängden föroreningar som avges med tiden hur undersökts genom att koppla ett direktvisande instrument till kammaren. Detta visar att emissionen är som störst i början av försöket för att tydligt avklinga med tiden under de cirka 24 timmar som försöket genomfördes. För prov 1506 kan man dock skönja en viss ökning av emissionen i slutet av försöket. Någon förklaring till detta har inte kunnat ges.

Tabell 9. Uppmätta halter (mg/kg TS) av föroreningar vid kemisk analys vid Eurofins.

1503 (1,5-1,9 m) 1506 (1-1,4 m)

GC-FID TIC GC-FID TIC

THC >C5-C8 41 32 <5 <5

THC >C8-C10 49 50/126* 36 41/49*

THC >C10-C12 19 59 92 105

THC >C12-C16 <5 <10 341 342

THC >C16-C135 <20 <70 242 179

Liknande försök har genomförts inom andra utredningar av förorenade områden. Emiss-ionsförsök har även rapporterats inom ramen för en undersökning av ett före detta gas-verk i Alingsås (Johannesson och Barregård, 2010). Två jordprover som har bedömts vara kraftigt förorenade testades. De föreningar som detekterades i högst halt var xyle-ner, naftalen, inden, toluen och metylnaftalener. Även bensen påvisades.

Inför en sanering av en fastighet där träimpregnering med bland annat kreosot har be-drivits, har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut genomfört emissionsförsök på två jordprover (Eriksson och Järvholm, 2011). Emissionen av flyktiga organiska ämnen inklusive flyktiga PAH-föreningar har identifierats och kvantifierats. Ämnen som påvi-sades i högst halt var indan, inden, naftalen, summa metylnaftalener, acenaften 6. Även xylener, terpener, benso(b)tiofen, bifenyl, dibensofuran och fluoren detekterades.

6 En annan möjlig tolkning som kan göras av resultatet är att detta utgörs av etenylnaften.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

32 (58)

6 GENOMFÖRDA UTREDNINGAR

I detta kapitel redovisas de hypoteser som författarna har ställt upp som möjliga förkla-ringar till varför laboratorieanalyser under vissa omständigheter inte visar några förore-ningshalter av petroleumkolväten trots tydlig lukt, och det arbete som har genomförts för att kunna bekräfta alternativt falsifiera uppställda hypoteser.

6.1 Hypotesformulering

De hypoteser som har ställts upp som möjliga förklaringar till varför laboratorieana-lyserna inte visar några föroreningshalter, trots tydlig lukt och ibland synintryck är:

1. Analysmetoden har begränsningar som gör att vissa föreningar inte kvantifieras. 2. De ämnen som luktar omfattas inte av laboratorieanalyserna. 3. De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i jorden men avgår till luft i sam-

band med provtagning, provhantering i fält eller på laboratorium. 4. Rapporteringsgränserna är för höga. 5. De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i grundvatten.

6.2 Hypotes 1 – Analysmetoden har begränsningar som gör att vissa föreningar inte kvantifieras

Som har diskuterats i kapitel 3 innehåller petroleumprodukter en stor mängd olika före-ningar. Av Figur 10 framgår att kromatogrammen för bensin, diesel och motorolja skil-jer sig åt, vilket visar att de innehåller olika föreningar. Vidare förändras innehållet i en petroleumprodukt med tiden. Detta kallas för åldring och innebär att föreningar bryts ned varvid nya föreningar bildas. Vilka föreningar som bildas är dåligt dokumenterat. En orsak till detta är dels att petroleumprodukter innehåller ett stort antal föreningar, dels att antalet nedbrytningsvägar är stort.

Som har beskrivits i kapitel 4 kvantifierar man med SPIMFAB-metoden vissa specifika föreningar som man anser är representativa för färsk bensin och diesel, se avsnitt 4.2.1 och bilaga 6. Det faktum att den produkt som har gett upphov till föroreningen i mark och/eller grundvatten initialt kan ha en sammansättning som skiljer sig från en färsk bensin och diesel, men också att produktens sammansättning kan har ändrats med tiden, gör att en analys med SPIMFAB-metoden riskerar att underskatta föroreningshalten. De resultat som redovisas ovan i kapitel 5 och i Nilsen (2009) stödjer detta. Anledningen till att föroreningshalter underskattas är att det analyserade materialet innehåller andra föreningar än de som SPIMFAB-metoden kvantifierar.

Av sammanställningen i kapitel 4 framgår att många av de föreningar som finns i petro-leumprodukter, primärt inte ger upphov till det fragment med m/z-tal 57 som är grunden för en analys av alifatiska kolväten med SPIMFAB-metoden. SWECO har i ett uppdrag jämfört resultaten från analys med GC-MS vid olika m/z-tal. Detta exemplifieras med resultatet från ett av de prov som har analyserats, se Figur 11 (Nilsen, 2014b). Resulta-ten visar att responsen vid m/z=91 (monoaromater) och 93 (terpener) är jämförbar och att även m/z=69 (oxiderade alifater med en dubbelbindning) ger ett betydande bidrag för detta prov. Däremot är responsen vid m/z=71 (motsvarar m/z=57 dvs. alifatiska kolväten) låg i jämförelse. Detta gäller i än högre grad för m/z=73 (fettsyror). En jämfö-relse av kromatogrammet i Figur 11 med kromatogrammet från TIC (dvs. en summering av det totala antalet fragment som har detekterats för samtliga m/z-tal, se avsnitt 4.1.2),

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

33 (58)

Figur 12, visar att responsen för de föreningar som detekteras vid de fem m/z-tal som redovisas i Figur 11 endast utgör en del av den respons som erhålls vid TIC. Slutsatsen av detta är att provet innehåller en betydande andel föreningar som inte detekteras vid en SPIMFAB-analys.

Figur 10. Kromatogram för tre olika petroleumprodukter (bensin, diesel och motorolja) (ALS, odaterad #2).

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

34 (58)

Figur 11. Jämförelse av kromatogram för olika m/z-tal (69-grön, 71-svart, 73-blå, 91-rosa och 93-gul) (Nilsen, 2014b).

Figur 12.Kromatogram från TIC-analys av samma prov som ligger till grund för Figur 11 (Nilsen, 2014b).

6.2.1 Slutsats

Diskussionen här ovanför visar att en analys enligt SPIMFAB-metoden riskerar att missa ämnen som finns i provet. Omfattningen på detta varierar från fall till fall. Ana-lysmetoden är framtagen för att kvantifiera föroreningshalten i färsk bensin och diesel, och lämpar sig mindre bra för produkter som innehåller en stor andel tyngre petroleum-föreningar. Då petroleumprodukter åldras förändras sammansättningen och föreningar som inte nödvändigtvis detekteras i en SPIMFAB-analys bildas.

Analys med TIC och GC-FID innefattar ett bredare spektrum av föreningar i jämförelse med SPIMFAB-analysen. Detta är dock inte entydigt en fördel. GC-FID och TIC kan inte särskilja petroleumkolväten från naturliga kolväten. Det innebär att även naturligt förekommande organiskt material i marken såsom terpener, fetter, vaxer omfattas av analysen. Här har istället SPIMFAB-metoden en fördel eftersom naturligt förekom-mande kolväten inte detekteras.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

35 (58)

6.3 Hypotes 2 – De ämnen som luktar omfattas inte av laboratorieana-lyserna

Denna hypotes kopplar till hypotes 1. Hypotes 2 har dock sitt fokus på att ta fram in-formation om vad det är för typ av föreningar i petroleumprodukter som kan ge upphov till luktintryck.

6.3.1 Allmänt om lukt och tröskelvärden

Med luktande föroreningar avses ämnen som kan påvisas med luktsinnet. Människans luktsinne är ett mycket känsligt instrument som kan detektera extremt låga koncentrat-ioner av vissa ämnen, ofta i halter som inte medför några skadliga effekter. Olika aspekter förknippas ofta med föroreningar som luktar. Dessa är (Socialstyrelsen, 2004):

• förnimbarhet,

• styrka,

• karaktär och

• besvärsframkallande effekt

Förnimbarhet beskrivs ofta som ett tröskelvärde (enhet; mg/m3 luft alternativt ppm) vid vilken en människa kan säga att man känner en doft. Det finns olika typer av tröskelvär-den (Muezzinoglu och Dincer, 2005). Detektionströskelvärde (eng. detection threshold) definieras som den lägsta koncentration vid vilken en viss andel (normalt 50 %) av en testgrupp anger att de känner någon form av doft. Igenkänningströskelvärde (eng. re-cognition threshold) är den lägsta koncentration vid vilken en viss andel (normalt 50 %) av en testgrupp kan identifiera doften. En tumregel är att detta tröskelvärde är cirka tre gånger högre än detektionströskelvärdet (Amoore och Hautala, 1983)

Vid bedömning av om lukt ska betraktas som ett problem är det tre faktorer som bör vägas in (Socialstyrelsen, 2004): vilket eller vilka ämnen är det som ger upphov till luk-ten, omfattning (vilka aktiviteter störs, hur många personer berörs) samt störningens utbredning i tid (enstaka eller upprepade tillfällen). I ett PM från Naturvårdsverket (Na-turvårdsverket 1984) anges att ”Åtgärder för att minska utsläppen har i vissa fall krävts då lukttröskelvärden överskrids i bostadsområden 2-3 % av tiden.”

6.3.2 Lukttröskelvärden för ämnen kopplade till petroleumprodukter

Hellman och Small (1974) redovisar en undersökning där man genom sensorisk analys har bestämt lukttröskel- och igenkänningströskelvärden för 101 petrokemiska förening-ar. De undersökta föreningarna omfattar oxygenerade ämnen (innehållande syre), halo-generade ämnen (fluor, klor, brom eller jod), olefiner (omättade kolväten med en dub-belbindning) och aminer. (innehållande kväve). Utöver tröskelvärden redovisas även luktindex (eng. odor index) vilket har definierats som:

��# $"��% = å"'�#()�$'�"�ä""$"'*�#ö*��ä#��

Denna variabel är ett mått på ett ämnes potential att ge upphov till ett luktproblem, högre värde innebär större risk. För de 101 ämnen som ingår i undersökningen varierar

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

36 (58)

odor index från 54 (triklortrifluoretan) till 113 000 000 (etylakrylat)7. Författarna defini-erar tre olika grupper beroende på värdet på odor index.

• Kategori 1 – hög luktpotential (odor index ≥ 1 000 000)

• Kategori 2 – moderat luktpotential (100 000 ≤ odor index < 1 000 000)

• Kategori 3 – låg luktpotential (odor index < 100 000)

De ämnesgrupper som hamnar i Kategori 1 eller Kategori 2 är akrylater, aminer och aldehyder. Ämnen såsom etylen (1 400), toluen (16 600) och xylen (29 200) tillhör Ka-tegori 3. Författarna påpekar att svavelföreningar (t.ex. merkaptaner) och vätesulfider är ämnen som inte täcks in av deras arbete, men som är typiska föreningar som i många fall har en hög luktpotential. Som exempel nämner man etylmerkaptan som har ett odor index på 571 000 000. Andra ämnen som faller inom Kategori 1 är till exempel n-butylmerkaptan (49 340 000), vätesulfid (17 000 000), dietylsulfid (14 400 000), iso-buten (4 640 000) och acetaldehyd (4 300 000) (Mauskar, 2008). Som en jämförelse till de värden som ges ovan för odor index kan nämnas att ammoniak har ett värde på 167 300 (Mauskar, 2008).

Ämnen som är förknippade med oljeraffinering och som upplevs som illaluktande är merkaptaner (svavelföreningar), fenoler, syror, organiska sulfider och aldehyder (Kehoe et al., 1996). Lukttröskelvärden för olika merkaptaner är sammanställda i Tabell 10.

Tabell 10. Molvikt (g/mol) och lukttröskelvärden (mg/m3) för olika merkaptaner (base-rad på Mauskar, 2008).

Ämne Molvikt Lukttröskelvärde

Allylmerkaptan 74 0,0049

Amylmerkaptan 104 0,0014

Bensylmerkaptan 124 0,0011

Etylmerkaptan 62 0,0008

Fenylmerkaptan 110 0,0015

Metylmerkaptan 48 0,0011

Propylmerkaptan 76 0,0017

Även om oljedepån inom Wermlandskajen lades ned långt innan MTBE började använ-das som tillsatsmedel, ska förekomst av MTBE inom området inte avskrivas helt. Lukt-gränser för MTBE har rapporterats vara 0,19 mg/m3 (ECB, 2002).

1,2-dikloretan och 1.2-dibrometan, som har använts som tillsatsmedel, är båda lättflyk-tiga. 1,2-dikloretan har dock ett högt lukttröskelvärde i jämförelse med många andra föreningar, i storleksordningen hundratals mg/m3 (van Gemert, 2011). Detta gäller även

7 Baserat på tröskelvärdet där hela testgruppen känner igen doften (100% rekognition).

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

37 (58)

1,2-dibrometan för vilken lukttröskelvärdet rapporteras vara 76,9 mg/m3 (US EPA, 2008).

6.3.3 Slutsats

Från denna sammanställning konstateras att det finns ett stort antal föreningar som kan förväntas ge upphov till luktintryck inom ett område där petroleumprodukter har hante-rats, och att huvuddelen av dessa föreningar inte täcks in av de analyser som normalt görs i samband med utredningar av förorenade områden. Bland de föreningar som har mycket låga lukttröskelvärden kan nämnas merkaptaner.

6.4 Hypotes 3 – De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i jorden men avgår till luft i samband med provtagning, provhantering i fält, eller på laboratorium

En av förutsättningarna för att en miljöteknisk undersökning ska vara framgångsrik är att föroreningssituationen karakteriseras på ett bra sätt. I detta ligger bland annat att re-presentativa halter av föroreningar fastställs. Eftersom vissa av de föreningar som ingår i petroleumprodukter är flyktiga är det viktigt att uttagna prover hanteras på ett bra sätt. Med bra avses att hanteringen utförs så att risker för föroreningsavgång (förluster) mi-nimeras. Detta gäller hela provhanteringskedjan och innefattar uttag och hantering av prover i fält, transport av prover till laboratorium samt avslutningsvis hantering av pro-ver vid laboratoriet.

6.4.1 Fältundersökningar

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) har tagit fram olika handböcker som kopplar till undersökning av förorenade områden. Rapporten Fälthandbok – Undersökning av förorenade områden (SGF, 2013) innehåller allmänna råd och metodbeskrivningar för provtagning av olika medier inom förorenade områden. I rapporten Hantering och ana-lys av prover från förorenade områden (SGF, 2011) ges vägledning kring hantering av prover från förorenade områden. Rapporten omfattar såväl provhantering i fält som vid laboratorium. Även Naturvårdsverket har tagit en vägledning som kopplar till hantering av prover (Naturvårdsverket, 1997).

6.4.2 Laboratorieanalyser

Även efter det att prover har inkommit till laboratoriet är det av vikt att de hanteras på ett sätt som minimerar risken för föroreningsförluster. Olika faktorer som måste beaktas är hur prover förvaras, hur prover bereds inför analys samt hur analysen genomförs. I SGF (2011) ges även vägledning och råd som kopplar till hantering och analys av pro-ver vid laboratorium. Kvalitetssäkring av laboratoriernas analysmetoder görs genom ackreditering av SWEDAC eller motsvarande organisation. Delar av arbetet inom ett laboratorium styrs av standarder utfärdat av exempelvis den internationella organisat-ionen ISO (International Organisation for Standardization) eller en nationell standardi-seringsorganisation såsom SIS (Swedish Standards Institute).

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

38 (58)

6.4.3 Diskussion

En felaktig hantering av prover i samband med provtagning eller inom laboratoriet kan medföra att flyktiga ämnen går förlorade. Genom att följa de råd och rekommendationer som finns framtagna är dock mycket uppnått för att minimera riskerna. Vidare rekom-menderas att fältpersonal som är certifierade för miljöprovtagning anlitas.

6.5 Hypotes 4 - Rapporteringsgränserna är för höga

De ämnen som luktar har ett så lågt lukttröskelvärde att det krävs väldigt låga halter i den fasta fasen eller i grundvattnet för att lukt ska förnimmas. Denna halt underskrider ämnets rapporteringsgräns för de kemiska analyser som görs.

En teoretisk utredning har gjorts av denna hypotes. Arbetet har utgått från sammansätt-ningen av en bensin. För dessa ämnen har lukttröskelvärden samt värden på Henrys konstant och fördelningsfaktorn mellan vatten och organiskt kol (Koc) sammanställts, se bilaga 7. De lukttröskelvärden som har använts är hämtade från van Gemert (2011) och är i huvudsak så kallade detektionströskelvärden. Då dessa saknas har istället igenkän-ningströskelvärden används.

6.5.1 Teoretisk bakgrund

Den koncentration i vatten, Cw, som vid jämvikt med porluft skulle ge upphov till en halt i luften som motsvarar lukttröskelvärdet, Cod, beräknas genom att dividera lukttrös-kelvärdet med Henrys konstant, H:

�, = �-./ Denna halt kan sedan räknas om till en teoretisk halt i den fasta fasen under antagande att jämvikt råder mellan halt i fast fas, vatten och luft:

�0 = �, 12. + 4,51 + 2789�:�; + 4</=> ?

Dessa två ekvationer ger ett mått på den halt av ämnet i jord respektive porvat-ten/grundvatten som krävs för att en människa ska kunna detektera ämnet i luft.

6.5.2 Vattenhalt som motsvarar lukttröskelvärde

För 35 av ämnena i bilaga 7 har både lukttröskelvärden och Henrys konstant identifie-rats. Vattenkoncentrationen som lukttröskelvärdet motsvarar för dessa ämnen spänner över ett stort intervall, från 0,0005 (2-metylnaftalen) till cirka 80 µg/L (2-metylpentan), se Figur 13. I figuren redovisas även ett representativt värde för den rapporteringsgräns som kan erhållas vid en standardanalys på ett kommersiellt laboratorium. Då vattenhal-ten som motsvarar tröskelvärdet är lägre än rapporteringsgränsen, innebär det att man teoretiskt skulle kunna känna en doft från vattenprovet utan att ämnet detekteras vid analysen.

Av denna sammanställning framgår att flertalet av de raka och grenade alkanerna har ett så pass lågt lukttröskelvärde att dessa kan förekomma i halter som ger upphov till ett

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

39 (58)

doftintryck även vid halter som underskrider rapporteringsgränsen vid en standardana-lys med GC-MS (motsvarande en så kallad SPIMFAB-analys). Två saker ska noteras. För det första att laboratoriet inte rapporterar de enskilda föreningarna utan gruppen >C5-C8. Förekomsten av enskilda föreningar kan följaktligen inte påvisas. För det andra är det inte fastställt att samtliga föreningar som ingår i grupp A i figurerna 12 och 13 verkligen ingår i det som rapporteras som >C5-C8. För att ingå i summahalten >C5-C8 krävs förutom att föreningen innehåller mellan fem och åtta kolatomer, också att föreningen slås sönder så att ett fragment med m/z=57 bildas i samband med analys i en masspektrometer. Samtliga föreningar från n-pentan till 3-metylheptan innehåller 5-8 kolatomer, och huvuddelen av föreningarna kan enligt sammanställningen i bilda frag-ment 57 vid analys med GC-MS.

Bensen, toluen, etylbensen och xylener kan samtliga detekteras om de finns i halter i vattenfasen som motsvarar en halt i gasfasen som överskrider lukttröskelvärdet. Detta gäller även för vissa av de ämnen som ingår i gruppen Aromater >C8-C10 samt i grup-pen PAH.

Figur 13. Vattenhalt (µg/L) som motsvarar lukttröskelvärde. A=raka och grenade alka-ner med fyra till åtta kolatomer, B=cykliska alkaner, C=alkener, D=BTEX, E=aromater >C8-C10, F=PAH.

6.5.3 Fastfashalt som motsvarar lukttröskelvärde

Räknar man om de vattenhalter som redovisas i Figur 13 till fastfashalt enligt ovanstå-ende uttryck, motsvarar detta fastfashalter från cirka 20 ng/kg TS (2-metylnaftalen) till 6 mg/kg TS (fenantren), se bilaga 8 för detaljer. Även i detta fall jämförs föreningarnas fastfashalter med de rapporteringsgränser som kan erhållas vid en standardanalys med GC-MS (motsvarande en så kallad SPIMFAB-analys), se Figur 14. Slutsatsen från detta

0,00001

0,0001

0,001

0,01

0,1

1

10

100

n-B

uta

n

Iso

bu

tan

n-P

en

tan

Iso

pe

nta

n

n-H

exa

n

2,2

-Dim

ety

lbu

tan

2,3

-Dim

ety

lbu

tan

2-M

ety

lpe

nta

n

3-M

ety

lpe

nta

n

n-H

ep

tan

2,4

-Dim

ety

lpe

nta

n

2-m

ety

lhe

xa

n

3-m

ety

lhe

xa

n

2,2

,4-T

rim

ety

lpe

nta

n

3-m

ety

lhe

pta

n

cyklo

he

xan

me

tylc

yklo

pe

nta

n

me

tylc

yklo

he

xan

1,3

-Bu

tad

ien

Be

nse

n

To

lue

n

ety

lbe

nse

n

m-X

yle

n

o-X

yle

n

p-X

yle

n

1,2

,4-T

rim

ety

lbe

nse

n

1,3

,5-T

rim

ety

lbe

nse

n

Iso

pro

pylb

en

sen

n-p

rop

ylb

en

sen

1,2

,4,5

-te

tra

me

tylb

en

sen

na

fta

len

2-m

ety

lna

fta

len

Fe

na

ntr

en

A B C D E F

Va

tte

nh

alt

so

m m

ots

va

rar

luk

ttrö

ske

lvä

rde

(µ

g/L

) Vattenhalt

Detektionsgräns

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

40 (58)

är att de allra flesta föreningarna som redovisas i figur 13 har ett lukttröskelvärde som gör att föreningarna skulle ge upphov till luktintryck vid halter i fastfasen som ligger långt under rapporteringsgränsen.

Figur 14. Fastfashalt (mg/kg TS) som motsvarar lukttröskelvärde. Betydelsen av A-F, se Figur 13.

6.5.4 Slutsatser

Denna teoretiska utredning visar att det är ett flertal föreningar som förekommer i ben-sin som kan ge upphov till luktintryck vid halter i såväl jord som vatten som underskri-der de rapporteringsgränser som gäller vid en standardanalys motsvarande SPIMFAB-analys på ett kommersiellt laboratorium. Detta är en viktig slutsats och en aspekt som möjligen kan bidra till diskrepansen mellan luktintryck och analyssvar.

6.6 Hypotes 5 – De ämnen som luktar förekommer i huvudsak i grund-vatten

6.6.1 Teoretisk bakgrund

Denna hypotes utvärderas teoretiskt genom att utgå från antagandet att föroreningshalter i jord (Cs), vatten (Cw) och luft (Ca) står i jämvikt. Totalkoncentrationen av förorening i marken, CT (mg förorening per kg jord), kan då beräknas enligt:

�@ = �, 12-A ∙ C-A + 4,51 + 0,24 ∙ 2-A ∙ �:�; + 4< ∙ /=> ?

0,00001

0,0001

0,001

0,01

0,1

1

10

n-B

uta

n

Iso

bu

tan

n-P

en

tan

Iso

pe

nta

n

n-H

exa

n

2,2

-Dim

ety

lbu

tan

2,3

-Dim

ety

lbu

tan

2-M

ety

lpe

nta

n

3-M

ety

lpe

nta

n

n-H

ep

tan

2,4

-Dim

ety

lpe

nta

n

2-m

ety

lhe

xan

3-m

ety

lhe

xan

2,2

,4-T

rim

ety

lpe

nta

n

3-m

ety

lhe

pta

n

cyklo

he

xan

me

tylc

yklo

pe

nta

n

me

tylc

yklo

he

xa

n

1,3

-Bu

tad

ien

Be

nse

n

To

lue

n

ety

lbe

nse

n

m-X

yle

n

o-X

yle

n

p-X

yle

n

1,2

,4-T

rim

ety

lbe

nse

n

1,3

,5-T

rim

ety

lbe

nse

n

1,2

,4,5

-te

tra

me

tylb

en

sen

na

fta

len

2-m

ety

lna

fta

len

Fe

na

ntr

en

A B C D E F

Fast

fash

alt

so

m m

ots

va

rar

luk

ttrö

ske

lvä

rde

(m

g/k

g T

S)

Fastfashalt

Detektionsgräns

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

41 (58)

De tre termerna i ekvationens högra led representerar mängden förorening8 som finns adsorberad på den fasta fasen, i vattenfasen (löst plus bundet till löst organiskt kol) samt i porluften. Genom att ansätta en föroreningshalt i vattenfasen kan förhållandet i förore-ningsmängd mellan de tre faserna beräknas.

Fördelningskoefficienten mellan vatten och organiskt kol, Koc, och Henrys konstant, H, är ämnesspecifika parametrar, övriga parametrar är platsspecifika data. För platsspeci-fika data ansätts samma värden som används vid beräkning av generella riktvärden för mark (Naturvårdsverket, 2009), se Tabell 11. Ämnesspecifika data redovisas i bilaga 7.

Tabell 11. Ansatta platsspecifika data.

Parameter Värde

Jordens torrdensitet, ρb (kg TS/L) 1,5

Jordens porositet, ε (L void/L jord) 0,40

Jordens vattenhalt, θw (L H2O/L jord) 0,32

Jordens lufthalt, θa (L luft/L jord) 0,08

Andel totalt organiskt kol i jord, foc (kg org.kol/kg jord) 0,02

Halt löst organiskt kol i grundvatten, DOC (kg org.kol/L H2O) 0,000003

Räknebas: halt i vatten, Cw (µg/L H2O) 1

6.6.2 Fördelning av mängd förorening mellan olika faser

Sammanställningen visar att kolväteföreningar generellt återfinns nästan uteslutande sorberad till jordpartiklar och en mycket liten andel föreligger i vattenfasen under de förhållanden som gäller enligt Tabell 11. I Figur 15 redovisas fördelningen mellan de tre faserna för de ämnen där 10 % eller mer återfinns i porvatten och porgas. Det är uteslu-tande föreningar som består av kortare kolkedjor (innehåller upp till sju kolatomer) som uppfyller detta kriterium. Föreningarna utgörs i huvudsak av raka, grenade och cykliska alkaner och alkener. Av monoaromaterna är det endast bensen som uppfyller kriteriet. Samtliga PAH-föreningar förekommer i mycket liten del i porvatten och porgas.

8 Räknat per kg jord.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

42 (58)

Figur 15.Fördelning av föroreningar där upp till 90 % av föreningen återfinns i den fasta fasen. Siffran inom parentes anger antal kolatomer som föreningen innehåller.

Av andra ämnen än rena kolväten har tidigare nämnts 1,2-dikloretan, 1,2-dibrometan och MTBE som ämnen som förekommer inom petroleumförorenade områden och som har relativt låga lukttröskelvärden. Av dessa tre föreningar återfinns 1,2-dikloretan, 1,2-dibrometan i huvudsak i fastfas men andelen i porvatten utgör en betydande andel (cirka 20 %), se Tabell 12. För MTBE är det till och med så att mer än hälften av föroreningen finns i porvattnet.

Tabell 12. Fördelning mellan de tre faserna.

Förening Koc (L/kg)

H (-)

Andel i porvatten

Andel i fastfas

Andel i porluft

1,2-dikloretan 30,90 3,05E-02 25,6 % 74,2 % 0,2 %

1,2-dibrometan 44 2,80E-02 19,6 % 80,3 % 0,1 %

MTBE 6 2,37E-02 63,8 % 35,9 % 0,4 %

6.6.3 Slutsats

Av denna teoretiska utvärdering konstateras att en absolut majoritet av kolväteförening-ar som finns i petroleumprodukter huvudsakligen återfinns sorberad till jordpartiklar, och att endast en mycket liten andel återfinns i vattenfasen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

be

nse

n (

6)

n-p

en

tan

(5

)

1-p

en

ten

(5

)

tra

ns-

2-p

en

ten

(5

)

1-p

en

tyn

(5

)

cis-

2-p

en

ten

(5

)

1-h

exe

n (

6)

tra

ns-

3-h

exe

n (

6)

cis-

3-h

exe

n (

6)

tra

ns-

2-h

exe

n (

6)

1-h

exy

n (

6)

cis-

2-h

exe

n (

6)

ne

op

en

tan

(5

)

iso

pe

nta

n (

5)

3-m

ety

lpe

nta

n (

6)

2-m

ety

lhe

xan

(7

)

3-m

ety

l-1

-bu

ten

(5

)

2-m

ety

l-1

-bu

ten

(5

)

2-m

ety

l-2

-bu

ten

(5

)

4-m

ety

l-ci

s-2

-pe

nte

n (

6)

2,3

-dim

ety

l-1

-bu

ten

(6

)

4-m

ety

l-tr

an

s-2

-pe

nte

n (

6)

2-m

ety

l-1

-pe

nte

n (

6)

2-m

ety

l-2

-pe

nte

n (

6)

3-m

ety

l-ci

s-2

-pe

nte

n (

6)

3-m

ety

l-tr

an

s-2

-pe

nte

n (

6)

4,4

-dim

ety

l-tr

an

s-2

-pe

nte

n (

7)

4,4

-dim

ety

l-ci

s-2

-pe

nte

n (

7)

2,4

-dim

ety

l-1

-pe

nte

n (

7)

cyk

lop

en

tan

(5

)

me

tylc

ykl

op

en

tan

(6

)

cyk

loh

exa

n (

6)

cyk

lop

en

ten

(5

)

3-m

ety

lcy

klo

pe

nte

n (

6)

cyk

loh

exe

n (

6)

Monoaromat Raka alkaner/alkener/alkyner Grenade alkaner/alkener cykliska alkaner/alkener

Vatten Fastfas Porluft

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

43 (58)

7 ERFARENHETER FRÅN ANDRA PROJEKT

7.1 Luktproblem kopplade till oljeutsläpp i mexikanska golfen

I efterdyningarna av det stora oljeutsläppet i mexikanska golfen när BP:s oljeplattform Deepwater Horizon exploderade och sjönk 2010, har befolkningen längs den aktuella kusten visat oro över de dofter som utsläppet har medfört. De symptom som har fram-förts innefattar irritation i ögon, näsa och hals, yrsel samt huvudvärk. De dofter som har framförts av befolkningen och de föreningar som US EPA bedömer är orsaken till dof-ten är sammanställda i Tabell 13.

Tabell 13. Odör förknippad med oljeutsläpp och föreningar som kan vara orsaken till doftintrycket (US EPA, 2010).

Doft Förening

Ruttna ägg Svavelväte (H2S)

Bensinstation Flyktiga organiska föreningar. De viktigaste förening-arna ur hälsosynpunkt är bensen, toluen, etylbensen och xylener.

Oljig eller tjärlik Semi-volatila organiska föreningar

US EPA har bland annat övervakat förekomsten i luft av vissa föroreningar som för-knippas med petroleumprodukter (BTEX, naftalen och PAH). Om den uppmätta kon-centrationen av BTEX överskrider gränsvärdet för den aktuella föreningen vidtar myn-digheten ytterligare utredningar:

• Hur mycket och under hur lång tid överskrids gränsvärdet samt vilken effekt har det uppmätta värdet på det löpande medelvärdet över många dagar.

• Hur står sig halterna i förhållande till de halter som rådde i regionen innan BP:s utsläpp. US EPA skulle även beakta i vilka situationer som förekomsten av för-oreningen skulle kunna utgöra ett hälsoproblem.

Med dessa utredningar som grund beslutar US EPA om det behövs någon form av upp-följning. Detta kan exempelvis vara att göra ytterligare mätningar för att säkrare identi-fiera vad som är källan till de uppmätta halterna eller att bevaka föroreningskoncentrat-ion över tid. Om halterna är så höga att de kräver en omedelbar åtgärd, upprättar EPA ett samarbete med lokala tjänstemän och representanter för delstaten för att på detta sätt informera den lokala allmänheten via media om den situation som råder.

7.2 Förekomst av svavel- och kväveföreningar i petroleumförorenad jord

Danska Miljøstyrelsen har rapporterat (Miljøstyrelsen, 2008) resultat från ett opublicerat arbete där man har studerat förhållandet mellan lukt och innehåll av kolväten i jord. Jord innehållande diesel respektive eldningsolja avger ångor innehållande mätbara halter av kolväten. Mindre än 50 % av lukten kunde förklaras med uppmätta halter av kolväten i luft som avgår från jord med färska föroreningar. För jord med åldrad förorening är

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

44 (58)

motsvarande siffra mindre är 2 %. Att åldrad förorening ger upphov till starkare lukt än färsk produkt förklarar man i den opublicerade rapporten med innehållet av svavelför-eningar.

I Miljøstyrelsens rapport från 2008 konstateras att petroleumprodukter innehåller flera svavel- och kväveföreningar, och att dessa föreningar har påtagliga lukter. I rapporten redovisas svavel- och kväveföreningar som har påvisats i jordprov, alternativt i eluat från laktester på jordprov, och som skulle kunna vara föreningar som ger upphov till luktintrycken, se Tabell 14.

Tabell 14. Påvisade svavel- och kväveföreningar i petroleumförorenade jordprover.

Anilin Akridin Bensotiofen Dibensofuran

4-metylanilin Karbazol Dibensotiofen 1,3,5-trimetylbensen

Kinolin Dimetylsulfid Bensofuran

4-metylkinolin 2-metyltiofen 2-metylbensofuran

7.3 Erfarenheter om luktproblematik från BT-Kemi

Inom ramen för efterbehandling av BT Kemis anläggning i Teckomatorp har en utred-ning avseende luftföroreningar och luktolägenheter genomförts (SWECO VIAK, 2006). Utredningen drar en rad slutsatser som är av relevans för det aktuella uppdraget inom Wermlandskajen. I utredningen dras slutsatsen att man inte kan koppla lukt till halter av enskilda föroreningar i luft utan att det är den relativa sammansättningen av olika äm-nen i luften som styr uppfattad lukt. Man konstaterar också att det inte finns någon tyd-lig samvariation mellan halter i jord och halter i luft, vilket förklaras med att markpara-metrar såsom pH, halt organiskt kol och porositet påverkar både vattenlöslighet och avdunstning från jordpartiklar.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

45 (58)

8 HANTERING AV LUKTPROBLEMET

8.1 Krav på inomhusmiljö

Den svenska lagstiftning som berör inomhusmiljön är komplex (SOU 2005:55). Vid nyproduktion är det framför allt plan- och bygglagen (PBL) samt byggnadsverkslagen (BVL) som är styrande men det finns också krav i miljöbalken och arbetsmiljölagen som ska beaktas vid produktion och förvaltning av en byggnad. I SOU 2005:55 finns en översiktlig redovisning av de olika lagarna med koppling till inomhusmiljön. I utred-ningen berörs även flyktiga ämnen (VOC) i inomhusluften men endast mycket översikt-ligt. Frågeställningen med flyktiga ämnen som tränger in i byggnader från underlig-gande mark berörs överhuvudtaget inte. De luktproblem som diskuteras har framför allt koppling till fukt och mikroorganismer.

Trots att SOU 2005:55 inte explicit diskuterar luktproblem vid exploatering av förore-nade områden så ger utredningen ändå en översiktlig sammanfattning av de olika lagar som har betydelse i frågan. Exempelvis ger utredningen följande sammanfattning av miljöbalken med avseende på frågan om inomhusmiljö:

”Målet med miljöbalken anges i portalparagrafen (§ 1) och innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken riktar sig till alla, inte bara den som driver en verksamhet. I kap. 2 finns de s.k. hänsynsreglerna som gäller för alla de områden som Miljöbalken omfattar, även hälsoskyddet (inom-husmiljön). Idag ligger bevisbördan hos den som driver en verksamhet t.ex. fastighetsä-garen eller den ansvarige för en skola. ”Försiktighetsprincipen” innebär en skyldighet att åtgärda och förebygga olägenheter. Hänsynsreglerna omfattar också kunskapskrav, produktvalsprincipen, bästa plats och teknik, hushållningsprincipen och en skälighets-princip. Det ska alltså vara tekniskt och ekonomiskt möjligt att åtgärda en olägenhet eller vidta försiktighetsmått."

Det är noterbart att det som åsyftas i miljöbalken är olägenhet, inte nödvändigtvis en humantoxikologisk hälsorisk. Vidare finns en skyldighet att förebygga olägenheter. Det innebär att då ett förorenat område ska exploateras så finns det en skyldighet att före-bygga luktproblem. Detta är några viktiga slutsatser man kan dra av den svenska lag-stiftningen, utan att gå in på detaljer. Däremot saknas idag svenska vägledningar för att specifikt hantera luktproblematik vid exploatering av förorenade områden. Det finns en del erfarenhet från enskilda exploateringsprojekt, hos bland annat byggbolag, exploate-ringskontor och tillsynsmyndigheter. Det har inte ingått i detta uppdrag att inventera och sammanställa dessa erfarenheter i denna rapport.

Många av de föreningar som finns i petroleumprodukter ger upphov till lukt redan vid mycket låga halter. Detta kan medföra att närboende och allmänheten uttrycker klago-mål i samband med vistelse inom eller i anslutning till områden där petroleumprodukter används idag eller har hanterats historiskt.

Arbetet med hypotes 2 (avsnitt 6.3) har visat att det finns ett stort antal föreningar som kan ge upphov till luktintryck. Eftersom petroleumprodukters sammansättning är kom-plex är det svårt att identifiera vilken eller vilka föreningar det är som ger upphov till lukten. Vidare varierar det mänskliga luktsinnet från individ till individ. Det en person upplever som störande behöver inte uppfattas som ett problem av en annan individ. Ett problem med luktintryck behöver heller inte vara konstant över tid. Det kan exempelvis uppträda i samband med vissa meteorologiska förhållanden (temperatur, lufttryck, vind-

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

46 (58)

riktning). Sammantaget gör detta att det knappast går att sätta upp kvantitativa riktlinjer för när luktintryck från petroleumförorenade områden utgör ett problem.

I brist på svenska riktlinjer kan man snegla utomlands för att hitta vägledning om lukt-problematiken. Detta görs i följande två avsnitt.

8.2 Tumregler från Montana

I delstaten Montana i USA (MDEQ, 2009) har fyra tumregler föreslagits som indikation på att luktintryck inte utgör en olägenhet:

1. Lukt som påvisas under markytan i samband med schakt- eller borrarbeten utgör inte ett besvärande tillstånd, så länge som luktintryck inte påvisas i omgivnings-luften eller i inomhusluft, och såvida det inte finns planer att schakta ur området.

2. Lukt som påvisas i omgivningsluften eller i inomhusluft anses normalt inte som ett besvärande tillstånd så länge luktintrycken inte kvarstår i mer än tre månader.

3. Lukt som påvisas i omgivningsluften anses normalt inte som ett besvärande till-stånd så länge luktintrycken påvisas mindre än tio dagar per år.

4. Lukt som påvisas i omgivningsluften eller i inomhusluft anses normalt inte som en olägenhet så länge som de personer som exponeras inte anser att detta påtag-ligt påverkar eller försämrar deras livskvalitet.

Notera dock att ovanstående tumregler tagits fram för amerikanska förhållanden, vilket gör att de inte direkt kan appliceras i Sverige.

Enligt punkt 1 anser MDEQ att det kan vara acceptabelt att det luktar i samband med exempelvis grävarbeten, under förutsättning att den personal som genomför arbetena inte exponeras i sådan omfattning att de utsätts för risker. För ett område av den art som Wermlandskajen utgör (möjligt exploateringsområde), kommer det dock vara svårt att utan åtgärder säkerställa att lukt endast förekommer vid anläggningsarbeten och inte i ett senare skede då området är exploaterat. Vidare kan grundläggningsarbeten medföra att problemet ökar i omfattning och kanske till och med permanentas.

Punkterna 2 och 3 beskriver ett problem som antingen är av övergående natur eller upp-står vid flera tillfällen men med begränsad varaktighet. Även om luktstörningen skulle vara acceptabel ur en medicinsk synpunkt, kan det vara svårt att kommunicera detta med de som bor eller vistas inom området. Man måste vara medveten om att människor kan uppleva oro även om det inte föreligger hälsorisker ur medicinsk synpunkt. Dess-utom är sådana luktstörningar knappast acceptabla med miljöbalkens synsätt, där skada på människors hälsa även innefattar psykisk påverkan och hygieniska störningar. Det är därmed svårt för kommunen, byggherren eller motsvarande att få acceptans för att det luktar även om detta bara sker då och då.

Den 4:e punkten kan sägas koppla till punkt 2 och 3. Här måste man dock vara med-veten om att risker kan föreligga även om människor inte upplever situationen som ett problem, vilket inte beaktas i tumreglerna ovan. En sådan situation är särskilt allvarlig eftersom de exponerade individerna då är omedvetna om att de utsätts för en oaccepta-bel risk.

Slutsatsen av ovanstående blir att det är tveksamt om tumreglerna från Montana är di-rekt tillämpbara i Sverige.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

47 (58)

8.3 Hjälpmatris från US EPA

Lukttröskelvärden kan vara användbara för att göra en övergripande bedömning om föroreningar kan utgöra en risk för människor som vistas på ett förorenat område (US EPA, 1992). I Tabell 15 redovisas en hjälpmatris som beskriver detta. Utgångs-punkten är att det är känt, eller finns en misstanke om, vilket ämne det är som luktar, samt att både lukttröskelvärde och hälsoriskkriterium finns tillgängliga för aktuellt ämne. Om lukt påvisas och lukttröskelvärdet överskrider det aktuella ämnets hälsorisk-kriterier föreligger en tydlig medicinsk risk (röd färg i tabellen). Om lukttröskelvärdet däremot underskrider eller ligger i nivå med hälsoriskkriterier och lukt påvisas, kan en medicinsk risk inte avskrivas utan att undersökningar genomförs (orange färg). Under-sökningar krävs också i de fall där lukttröskelvärdet ligger i nivå med eller överskrider hälsoriktvärden, även om ingen lukt förekommer (gul färg). Det är endast då lukttrös-kelvärde underskrider hälsoriskkriterier och ingen lukt förekommer som risken kan av-skrivas (grön färg).

Tabell 15. Förhållandet mellan lukt, lukttröskelvärde (LTV) och hälsoriskkriterium (Chälsorisk) (efter US EPA, 1992).

LTV < Chälsorisk LTV ≈ Chälsorisk LTV > Chälsorisk

Ingen lukt före-kommer

Ingen eller låg medicinsk risk

Undersökningar krävs


Lukt förekommer Undersökningar krävs


Tydlig medicinsk risk

Tabell 15 illustrerar tydligt de problem som är förknippade med att tolka förekomst eller avsaknad av lukt vid ett förorenat område. Ur rent praktisk synpunkt ger dock tabellen endast begränsad hjälp eftersom man ofta inte känner till vilka ämnen som ger upphov till lukt. Vidare säger tabellen inget om vilken typ av undersökningar som bör göras i de fall osäkerhet råder om risksituationen, eller om det ens är möjligt att undanröja osäker-heterna till en rimlig kostnad. Trots dessa begränsningar kan tabellen ändå ge hjälp i att strukturera problemställningen. En slutsats man direkt kan dra av tabellen är att om lukt förekommer så kan man inte avskriva problemet.

8.4 Råd för hantering av luktproblematik

Arbetet med denna rapport har resulterat i fem råd för hantering av luktproblematik vid förorenade områden där exploatering kan bli aktuell. Dessa listas nedan och diskuteras i efterföljande text. De fem råden är:

1. Beskriv problemet: När luktproblematiken uppmärksammas måste problemet beskrivas och tydliggöras. I ett första steg bör en konceptuell modell upprättas.

2. Luktproblem måste hanteras: Olägenhet i form av lukt ska enligt miljöbalken hanteras, även om inga medicinska risker har konstaterats. Den ansvarige är skyldig att åtgärda eller förebygga olägenheter.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

48 (58)

3. Utför riskbedömning baserat på rådande situation: De ämnen som påträffas bör utvärderas med avseende på såväl medicinska hälsorisker som olägenhet. En utgångspunkt i utvärderingen kan vara den lista som US EPA har upprättat som ett screening-verktyg för bedömning av risker med ånginträngning i byggnader (US EPA, 2004), se bilaga 9. Riskbedömning av det förorenade området bör inte utgå från att vissa byggnads-tekniska lösningar kommer att genomförs utan bör baseras på den rådande situ-ationen. Riskbedömning av det förorenade området ska först och främst baseras på den rådande situationen inom området. Alternativ som omfattar vissa bygg-nadstekniska lösningar, som exempelvis radonsäker grundläggning, eller andra åtgärder kan givetvis också inkluderas som komplement i riskbedömningen. Det ger ett bra underlag för riskvärderingen där åtgärdsalternativ ska jämföras med varandra.

4. Tillämpa försiktighetsprincipen: Eftersom inandning av ånga är en av de mest direkta av samtliga exponeringsvägar för människan är det viktigt att försiktig-hetsprincipen beaktas när indikationer på förekomst av flyktiga föroreningar förkommer.

5. Upprätta ett kontrollprogram: Om marken ska bebyggas bör efterbehand-lingsåtgärden alltid kombineras med ett kontrollprogram, för att säkerställa att åtgärderna får avsedd effekt.

Nedan diskuteras dessa fem råd. Notera att råden inte utgör en komplett lista över allt som måste beaktas. Det finns givetvis mängder av andra frågor som också måste hante-ras, exempelvis arbetsmiljöaspekter.

Råd 1: Beskriv problemet

I ett inledande skede, då luktproblematiken aktualiseras, är det en stor fördel att besk-riva problemställningen. Många olika personer kan komma att bli inblandade i arbetet med att lösa problemet och därför bör problemet finns tydligt beskrivet.

Det är lämpligt att förklara problematiken med hjälp av en konceptuell modell, dvs. en beskrivning i text och figurer som sammanfattar alla viktiga aspekter. En sådan sam-manställning bör omfatta bland annat en beskrivning av lukten, var och under vilka för-hållanden lukten uppträder (exempelvis kontinuerlig lukt, lukt vid grävning eller vid vissa vädersituationer etc.), möjliga källor till lukten (historiska och pågående verksam-heter i och i närheten av området), spridningsvägar i form av ledningsgravar, ventilat-ionssystem m.m. Allt eftersom nya fakta tillkommer bör sammanställningen uppdateras.

Det är inte ovanligt att det finns andra ämnen på området än de som analyserna omfat-tar. Dessa ämnen kan utgöra olägenhet och/eller medföra medicinska hälsorisker. Det kan vara en god idé att rådgöra med laboratoriet om utökade analyser för att identifiera eventuella flyktiga föroreningar som inte omfattas av de analyser som har gjorts. Det kan exempelvis vara merkaptaner, organiska sulfider och aldehyder. Mest prioriterat är att försöka identifiera föreningar som är såväl flyktiga som hälsofarliga. En utgångs-punkt för ett sådant arbete kan vara den tabell som redovisas i bilaga 9.

Det kan vara mycket svårt och kostsamt att avgöra exakt vilka ämnen som ger upphov till luktproblemet. I många fall kan man därför inte räkna med att omfattande undersök-

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

49 (58)

ningar kommer att ge uttömmande svar på vilka ämnen som ger upphov till lukten och hur stora de medicinska hälsoriskerna är. I sådana fall kan istället råden nedan vara till hjälp.

Råd 2: Luktproblem måste hanteras

Olägenhet i form av lukt måste hanteras även om inga medicinska risker har konstate-rats, enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. MB). Med andra ord behöver det inte finnas en hälsorisk ur humantoxikologisk synpunkt för att problemet måste åt-gärdas, det räcker med att lukten utgör ett problem ur hygienisk synpunkt, dvs. en olä-genhet enligt miljöbalken. Den som ansvarar för byggnader är enligt miljöbalken skyl-dig att åtgärda eller förebygga olägenheter.

Människor ska inte utsättas för luktproblem från marken när de vistas i sina bostäder och de kommer normalt inte att acceptera detta. En sådan situation är oacceptabel ur social synpunkt. Visserligen kan det förekomma lukt som boende normal måste accep-tera, till exempel doft från avloppsanläggningar, rötgasanläggningar, boskapsbesätt-ningar, åkrar som gödslas etc. Det finns dock en viktig skillnad mellan ovanstående luktproblem och lukt som härstammar från förorenad mark. I exemplen ovan kan lukten kopplas till verksamheter som samhället har bedömt vara acceptabla men som ändå kan generera vissa störningar. Det rör sig om störningar som man som samhällsmedborgare måste acceptera (inom rimliga gränser). Boende intill ett storskaligt jordbruk kan exem-pelvis förvänta sig en viss störning, åtminstone periodvis. Luktproblem vid förorenade områden är av en annan typ och är inget som boende kan förväntas förutse eller accep-tera. Dessutom kan lukten kopplas till en möjlig risk med oro som följd – en oro som inte går att kvantifiera. Hur de boende upplever luktproblemet kommer dessutom att vara individuellt, både på grund av att individernas känslighet för lukt varierar, men även genom att man tolkar lukten på olika sätt (störande eller farlig i större eller mindre grad).

Det vetenskapliga underlaget för när man bör vidta åtgärder då människor upplever be-svär av dålig luftkvalitet i bostäder eller allmänna lokaler är ännu otillräckligt (Social-styrelsen, 2006). Därför använder man i praktiken människors upplevelse av luftkvali-teten som vägledning för åtgärder. Varje enskilt fall bedöms för sig och i bedömningen vägs in hur många personer som upplever besvärande lukt, hälsoeffekter, aktivitetsstör-ningar eller andra effekter. Om det efter exploatering av ett förorenat område upptäcks luktproblem i bostäderna kan detta således leda till en svår situation för alla inblandade. Givetvis drabbas de boende men även de som bidragit till situationen samt samhällsin-stitutionerna kan komma att beröras på olika sätt. Mycket komplicerade situationer kan uppkomma med svåra ansvarsfrågor.

Sammantaget innebär ovanstående att en störande lukt måste hanteras, oavsett den fak-tiska medicinska risken. Konsekvensen av detta är att det normalt inte är befogat att lägga stora resurser på att försöka identifiera exakt vilka ämnen som ger upphov till lukten. Problemet måste ändå hanteras, oavsett om ämnena förekommer i humantoxiska halter eller inte.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

50 (58)

Råd 3: Utför riskbedömning baserat på rådande situation

Utgångspunkten vid bedömning av risker förknippade med exponeringsvägen inandning av ånga bör vara densamma som för andra risker vid förorenade områden. Detta innebär att dagens situation ska vara utgångspunkten vid riskbedömningen. Detta är dock inte tillräckligt utan även situationen efter en åtgärd ska bedömas samt riskerna på lång sikt. Med lång sikt avses ett tidsperspektiv på flera generationer, enligt miljöbalkens synsätt.

Under senare år har det blivit vanligt att man bygger radonsäkert när ett förorenat om-råde ska exploateras. Denna radonsäkring antas även fungerar mot flyktiga föreningar i marken, bl.a. sådana som ger upphov till lukt. Det finns dock några viktiga aspekter angående detta som bör beaktas, vilket diskuteras nedan.

Som utgångspunkt bör exponeringsvägen inandning av ånga alltid beaktas när flyktiga föroreningar förekommer i marken där människor vistas. Det enda fallet när expo-neringsvägen inte behöver beaktas är när det är uppenbart att spridningsvägen från för-oreningskälla till skyddsobjekt (människa) är definitivt bruten, både på kort och lång sikt. Så är exempelvis inte alltid fallet då byggnader anläggs radonsäkert. Man kan inte förutsätta att radonsäker grundläggning helt och hållet bryter spridningsvägen från mark till människa. Åtgärden kan i sig ha en osäker funktion eftersom andra förutsättningar gäller för radon än för flyktiga föroreningar, bl.a. hur ämnena uppträder och vad som anses vara en acceptabel risk. Ännu viktigare är att de byggnadstekniska åtgärderna genomförs på ett kontrollerat sätt så att det verkliga utförandet överensstämmer med det planerade, vilket man inte kan förutsätta i en riskbedömning. Vidare kan förändringar i byggnaden över tiden leda till att radonsäkringens funktion försämras eller helt sätts ur spel på lång sikt.

Ovanstående medför att åtgärden radonsäker grundläggning måste betraktas som en åtgärd och inte som en utgångspunkt för riskbedömningen. Detta är en mycket viktig slutsats. Det är med andra ord inte acceptabelt att stryka exponeringsvägen inandning av ånga i riktvärdesmodellen med motivet att grundläggningen ska göras radonsäkert. Istäl-let kan radonsäkringen åtgöra en del av en åtgärdslösning och riskerna bedömas separat för denna åtgärd. Exponeringsvägen måste finnas med vid riskbedömning av både rå-dande situation samt situationen efter genomförd åtgärd. Om exponeringsvägen stryks kan riskbedömningen bli missvisande.

I tidigare kapitel diskuteras olika flyktiga föroreningars eventuella luktpåverkan. Det finns dock relativt lite praktiska råd i litteraturen om vilka ämnen som de facto ger upp-hov till luktproblem vid f.d. gasverk och oljedepåer, liknande Wermlandskajen. Ett un-dantag är MfE (1997) som ger en del vägledning med avseende på f.d. gasverk. Man påpekar visserligen att det inte är möjligt att fullständigt klarlägga vilka ämnen som bidrar till luktproblemen men man nämner tre möjliga grupper av ämnen som kan bidra. Den första gruppen utgörs av lätta PAH:er som naftalen. Grupp nummer två består av ämnen med fenolgrupper, som kresoler. Man uppger att kresoler kan vara signifikant bidragande till luktproblem vid f.d. gasverk, trots att de har begränsad flyktighet. Den tredje gruppen utgörs av svavelföreningar som har sitt ursprung i råvaran.

I de fall man kan knyta lukten till specifika ämnen är det dock möjligt att bedöma hur stora riskerna är. I andra fall är det antagligen nödvändigt att anta att en risk föreligger, även om den inte kan kvantifieras.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

51 (58)

Råd 4: Tillämpa försiktighetsprincipen

I miljöbalken (2 Kap 3 §) definieras försiktighetsprincipen på följande sätt:

"Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olä-genhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet an-vändas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."

Kopplat till lukt vid förorenade områden så innebär försiktighetsprincipen att om det råder osäkerhet om luktproblematiken innebär en risk eller inte så ska luktproblemet betraktas som om det finns en risk, även om inga medicinska risker har konstaterats. Detta medför att vid exploatering av ett förorenat område med potentiella luktproblem så ska ett säkert åtgärdsalternativ väljas före ett alternativ som är osäkert ur hälsosyn-punkt. Kunskapsbrist är inte ett acceptabelt skäl för att låta bli att vidta skyddsåtgärder men givetvis måste en skälighetsbedömning göras.

Det kan i många fall vara svårt att ge garantier för att luktproblem inte kommer att upp-stå efter exploatering inom ett område där flyktiga föroreningar finns i marken, även om det i dagsläget endast är i samband med markarbeten som klagomål om lukt förekom-mer. Anläggande av byggnader gör att marktemperaturen kan bli högre än i dagsläget. Likaså kan vatteninnehållet i den omättade zonen förväntas sjunka där byggnader an-läggs. Båda dessa faktorer kan medföra att transporten av ångor i marken blir högre än före exploateringen. Utformningen av byggnader som anläggs och hur olika delar av byggnaden nyttjas är också av stor betydelse för risker som inträngning av ångor kan komma att utgöra.

Det finns således flera aspekter som kan leda till luktproblem efter exploatering, trots att ingen lukt förekommer ovan mark i dagsläget. Exploatering av sådana områden kräver noggrant utformade skyddsåtgärder, i enlighet med försiktighetsprincipen. En lösning är att genomföra åtgärder där man säkerställer att samtliga förorenade massor som kan ge upphov till luktproblem avlägsnas. I praktiken är ett sådant angreppssätt problematiskt att utföra i de fall laboratorieanalyserna inte visar på någon förekomst av förorening trots luktintryck. En strategi skulle kunna vara att avgränsa föroreningen baserat på lukt, vilket är problematiskt ur arbetsmiljösynpunkt. En alternativ strategi skulle vara att av-gränsa föroreningen med PID-instrument, vilket medför andra problem. Att avlägsna samtliga massor som är förorenade riskerar dock att bli kostsamt och är kanske inte hel-ler lämpligt av andra miljömässiga skäl.

Ett alternativ är att vidta åtgärder som säkerställer att ångor som tränger upp ur marken inte kan transporteras in i byggnaden. Här finns olika tekniska lösningar att tillgå. Det är mycket viktigt att långsiktigheten hos sådana åtgärder utreds noga och det måste finnas en plan hur den långsiktiga funktionen ska säkerställas.

Råd 5: Upprätta kontrollprogram

Viktigt att åtgärden genomförs på ett korrekt sätt. Bland annat måste samtliga inblan-dade i byggprojekten vara införstådda med varför åtgärden genomförs. Informationen måste vidarebefordras i flera led, ned till de personer som genomför det praktiska arbe-tet. Missförstånd kan lätt uppkomma, vilket kan leda till att de planerade åtgärderna inte

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

52 (58)

genomförs som det är tänkt. Exempelvis kan arbetslaget som genomför åtgärden på plats ha fått informationen att grunden ska vara radontät. Samtidigt kan de ha fått in-formation från annat håll om att det inte finns någon radon i marken på den aktuella platsen. Deras slutsats blir därmed att det egentligen inte spelar så stor roll om kon-struktionen blir helt tät. Det finns många liknande fall som riskerar att inträffa och som kan leda till att flyktiga ämnen tränger in i byggnaden.

För att minska sådana problem bör skyddsåtgärder alltid kombineras med kontrollpro-gram. Kontrollprogrammet bör syfta till att säkerställa att skyddskonstruktionen anläggs på avsett vis samt att funktionen blir den avsedda under driftsfasen. Det är med andra ord viktigt att uppföljning sker efter genomförd åtgärd.

Kontrollprogrammet kan innehålla provtagning och analys av inomhusluft men det för-utsätter givetvis att ämnena som ger upphov till lukten har identifierats. Kontrollen kan även omfatta andra aspekter som täthet, ventilation m.m.

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

53 (58)

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

En viktig slutsats som det utförda arbetet lett fram till är att det idag inte finns någon analysmetod, med tillhörande utvärderingsmetodik, som gör det möjligt att koppla upp-levd lukt till enskilda kemiska föreningar. De kemiska analysmetoder som finns till-gängliga kan visserligen identifiera ett mycket stort antal föreningar i luft men proble-met ligger i att koppla identifierade ämnen till den upplevda lukten. Det man kan kon-statera när resultaten från laboratorieanalyserna inte visar på några föroreningshalter trots tydlig lukt, är att det förekommer flyktiga föroreningar inom området. En följd av detta är att man därmed inte vet om de medicinska riskerna underskattas.

Lukt är delvis subjektivt och samverkanseffekter mellan olika ämnen förekommer. Där-för är det idag inte realistiskt att med mätteknik kunna identifiera exakt vilka ämnen som utgör luktproblem vid en specifik plats där en blandning av kemiska föreningar förekommer i marken. Under sådana förhållanden kan mätteknik möjligen ge en unge-färlig uppfattning om vilka ämnen som bidrar till lukten. Kostnaderna för sådana ana-lyser och utvärderingar riskerar dock att bli höga och resultaten osäkra ur luktsynpunkt. Man kan förvänta sig att kostnaderna kan sänkas om analyslaboratorierna tar fram ”luktpaket” som omfattar ett urval ämnen som luktar och som är typiska för förorenade områden. Dock kommer förklaringsgraden med avseende på lukt alltid att vara osäker när man använder ett sådant paket vid ett enskilt förorenat område.

I de fall man ändå lyckas identifiera de enskilda föreningar som ger upphov till lukten återstår frågan hur man ska använda denna information. Humantoxikologiska data finns framtagna för många ämnen men långt ifrån alla som kan bidra till luktproblemet. Även om data saknas för specifika ämnen behöver man ändå bedöma de risker som dessa kan utgöra. En sådan bedömning kan exempelvis baseras på toxikologiska data för en lik-nande förening eller en grupp av föreningar som får representera ämnet i fråga. Men även om riskbedömningen visar att hälsoriskerna är acceptabla måste luktproblemet hanteras ur olägenhetssynpunkt (hygienisk synpunkt). Tabell 16 sammanfattar de olika alternativ som kan uppkomma.

Tabell 16. Alternativa situationer som kan uppkomma då luktproblem konstaterats vid ett förorenat område som ska bebyggas med bostäder. Någon typ av åtgärd krävs alltid för att åtgärda lukt som medför olägenhet.

Luktbärande föreningar: Humantox.data finns Humantox.data saknas

Identifierade - Eventuellt krävs åtgärd ur humantoxikologisk synpunkt. - Åtgärd krävs ur hygienisk synpunkt.

- Åtgärd krävs ur hygienisk synpunkt.

Oidentifierade - Åtgärd krävs ur hygienisk synpunkt.

I kapitel 8 visas att luktproblematik vid förorenade områden måste sättas in i samman-hanget på platsen. Om ett område ska bebyggas är det inte enbart risker ur medicinsk synpunkt som ska beaktas utan även olägenhet i form av lukt. En av miljöbalkens fem grundstenar är att människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar som kan skada direkt eller indirekt. Detta inbegriper både fysisk och psykisk påverkan, bland

SGI2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

annat störningar som påverkar människors välbefinnande negativt såsom buller, lukt

och inomhusklimat. Det innebär att om det förekommer olägenhet i form av lukt så ska

människor skyddas mot denna, även om någon negativ påverkan ur medicinsk synpunktinte kan påvisas, se Tcibell 16. Olägenheten som lukten i sig ger upphov till är alltså

något som måste åtgärdas då ett förorenat område bebyggs. Detta är en viktig slutsats att

beakta vid exploatering av förorenade områden där flyktiga föreningar kan förekomma.

Den diskussion som förs och de slutsatser som dras ovanför ska inte tolkas som att pe-

troleumförorenade områden inte kan vara aktuella att exploatera. Däremot ska man vara

medveten om de specifika problem som kan uppstå i områden där luktproblem riskeraratt förekomma. Det är sannolikt att det inte blir möjligt att fastställa vilket eller vilka

ämnen det är som ger upphov till lukten. Med detta följer att en riskbedömning inte kan

baseras enbart på faktiska risker som föroreningen utgör för människors hälsa, utan

även mer subjektiva, upplevda risker. Detta är aspekter som får beaktas i en riskvärde-

rmgsprocess som görs för objektet.

Massor som härrör från ett petroleumförorenat område kan förväntas innehålla en stor

mängd olika föreningar. Ett stort antal av dessa föreningar kan förväntas ge upphov till

luktintryck inom ett område där petroleumprodukter har hanterats. Vid analys med

SPIMFAB-metoden kommer endast en andel av dessa föreningar att detekteras vid ana-

lys. Det beror dels på analysmetodens utformning som gör att många av föreningarna

inte omfattas av analysen. Vidare är människans luktsinne extremt känsligt. Detta inne-

bär att luktintryck kan erhållas redan vid föroreningshalter i jord och grundvatten som

ligger betydligt lägre än de halter som kan detekteras vid analysen.

Som ett alternativ till SPIMFAB-metoden finns så kallad TIC-analys respektive analys

med GC-FID. TIC-analys baseras på samma metodik som SPIMFAB-metoden, men

innefattar ett bredare spektrum av föreningar. Det senare gäller även analys med GC-

FID. Metoderna är dock alltför breda, och även naturligt organiskt material detekteras ianalysen. Analys med GC-FID kan innefatta ett reningssteg som syftar till att avskilja

naturligt organiskt material innan provet analyseras.

Den metodik som nomialt används i Sverige för riskbedömning av petroleumförorenade

områden baseras på analyser med SPIMFAB-metoden. Rimligheten i detta har ifråga-

satts med vetskapen om att analysmetoden detekterar endast ett urval av de föreningar

som föroreningen utgörs av. I exempelvis USA görs riskbedömning av petroleumföro-renade områden utifrån analyser med GC-FID. Idag finns dock ingajämförvärden fram-tagna i Sverige för att kunna bedöma risker utifrån analys med GC-FID eller TIC. Detta

är ett område där författarna ser ett behov av kunskapsutveckling.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Avdelning för markmiljö

/.-''

^'-f v/ '/^fc^? /^n^ QU^<^Michael Pettersson l/ Yvonne Ohlsson

Uppdragsledare Granskare

54 (58)

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

55 (58)

REFERENSER

ALS, odaterad #1. Library of petroleum products and other organic compounds, http://alsglobal.pt/website/var/assets/media-general/pdf/library-of-petroleum-products-and-other-organic-compounds.pdf

ALS, odaterad #2. Hydrocarbon Distribution Report Reference Library, http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwit7KnMn7jJAhXic3IKHSn2AMgQFggkMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.alsglobal.com%2F~%2Fmedia%2FFiles%2FDivisions%2FLife%2520Sciences%2FEnvironmental%2FEnvironmental%2520Resources%2FNorth%2520America%2FCana-da%2FOther%2520Resources%2FCANADA%2520Vancouver%2520EPH%2520Hydrocarbon%2520Library.pdf&usg=AFQjCNHHOrRrZwr9qG3vDxN8CVtxigV5lw

Amoore J.E & Hautala E., 1983. Odor as an aid to chemical safety - Odor thresholds compared with threshold limit values and volatilities för 214 industrial chemicals in air and water dilution, J. Appl. Toxicol. 3(6), 272-290

Back P-E., Pettersson M., Berggren Kleja D., Ohlsson Y. & Carling M., 2016. PAH i porgas – Provtagning, modellering och övergripande metodik vid riskbedömning, Sta-tens geotekniska institut

BASF, 2015. Information hämtat från BASF:s hemsida http://www.solvents.basf.com/ por-tal/load/fid226767/Methoxypropyl%20Acetate_e_10_10.pdf

Blom A., 2014. Analys av oljekontaminerat vatten, stämmer analysresultatet med luk-ten?, Geoarena 13-15 oktober, Microbial Analytics Sweden AB

ECB, 2002. European Union Risk Assessment Report, Tert-butyl methyl ether, 3rd Pri-ority List, Volume 19, European Chemicals Bureau, EUR 20417 EN

Elert M., 2008. Förslag på analyser av aromatiska ämnen i jord och grundvatten vid bensinstationer, Kemakta AR 2008-05, Kemakta Konsult AB

Eriksson K. & Järvholm B., 2011. Miljömedicinsk bedömning avseende hälsorisker vid sanering av Fastighet Holmsund 2:53, 2011-09-09, Arbets- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus

Eurofins, 2015. Personlig kommunikation Ingrid Lernstål, maj-juni 2015

Eurofins, 2014. Personlig kommunikation Ingrid Lernstål, 2014-09-25

Goodman W., 2008. Applying the Technology of the TurboMatrix 650 ATD to the Analysis of Liquid Accelerants in Arson Investigation, PerkinElmer, Inc., CT, USA

Hellman T.M. & Small F.H., 1974. Characterization of the Odor Properties of 101 Pet-rochemicals Using Sensory Methods, J. Air Pollut. Control Assoc. 24(10), 979-982 http://dx.doi.org/10.1080/00022470.1974.10470005.

Ichikawa M., Nanoka N., Takada I. & Ishimori S., 1993. Mass Spectrometric Analysis for Distinction between Regular and Premium Motor Gasolines, Anal. Sci., 9, 261-266

Johannesson S. & Barregård L., 2010. Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset, Alingsås gasverk); 2010-06-14, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Uni-versitetssjukhuset

Kehoe J.D., Harcus J., Smith M. & Warren M.J., 1996. Acquisition, Review, and Corre-lation of Odor Literature for the Air and Waste Management Association EE-6 Odour Committee http://www.fivesenses.com/ee6/files/Univ_Windsor_Odor_Bibliography.pdf

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

56 (58)

Krasodomski W. & Krasodomski M., 2010. GC/MS application in the structural group analysis of basic lubricant oils. Part I – State of knowledge, Nafta-Gaz, 8, 711-718

Lee J-S., 2015. n-Butyl Acetate, Development Support Document, revised Sept 14th 2015, Texas Commission on Environment Quality, Office of the Executive Director, Austin, TX http://www.tceq.texas.gov/assets/public/implementation/tox/dsd/final/butylacetate.pdf

MassBank, 2015. Utdrag ur “MassBank – High Quality Mass Spectral Database, Mass-Bank Record JP001585, 2015-06-28 http://www.massbank.jp/index.html

Mauskar J.M., 2008. Guidelines on odor pollution and its control, Central Pollution Control Board, Ministry of Environment and Forests, Delhi, India

MDEQ, 2009. Montana Tier 1 Risk-Based Corrective Action Guidance for Petroleum Releases, Montana Department of Environmental Quality

MfE, 1999. Guidelines for Assessing and Managing Petroleum Hydrocarbon Contami-nated Sites in New Zealand (Revised 2011). Module 4 – Tier 1 soil acceptance criteria, August 1999, Ministry for the Environment, New Zealand

MfE, 1997. Guidelines for the Management of Contaminated Gasworks Sites in New Zealand Part 1 and 2, August 1999, Ministry for the Environment, New Zealand

Miljøstyrelsen, 2008. Olie I jord – forslag til analysenmetode og justering af jordkvalitetskriterier, samt grundlag for afskaeringskriterier, Miljøprojekt No. 1225, Miljøstyrelsen, Danmark

Muezzinoglu A. & Dincer F., 2005. Correlation between the public odor complaints and toxic air pollutants, in Proceedings of the Third International Symposium on Air Quality Management at Urban, Regional and Global Scales. 26-30 September 2005, Istanbul – Turkey

Naturvårdsverket, 2010. Val av analys för jämförelse med de generella riktvärdena för förorenad mark, information hämtat 2015-11-16 från http://www.inarchive.com/page/2010-11-17/http://naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Att-utreda-och-efterbehandla-fororenade-omraden/Riktvarden-for-fororenad-mark/Tabell-over-generella-riktvarden/Val-av-analys/

Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark – Modellbeskrivning och väg-ledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, Stockholm

Naturvårdsverket, 1997. Rätt datakvalitet – vägledning i kvalitetssäkring vid miljötek-niska undersökningar, Rapport 4667, Naturvårdsverket, Stockholm

Naturvårdsverket, 1984. Lukt och luktmätning, PM 1619

Nilsen J., 2014a. Det var enklare förr – när olja var olja!, föredrag vid Geoarena 13-15 oktober, SWECO

Nilsen J., 2014b. Personlig kommunikation, 2014-10-01, SWECO

Nilsen J., 2009. Biosparging oljehamnen Karlstad – Problem med konventionell oljea-nalys, föredrag vid Under Ytan 21-22 oktober, SWECO

Reddy C.M. & Quinn J.G., 1999. GC-MS analysis of total petroleum hydrocarbons and polycyclic aromatic hydrocarbons in seawater samples after the North Cape oil spill, Marine Poll. Bull., 38(2), 126-135

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

57 (58)

Restek, 2003. Optimizing the Analysis of Volatile Organic Compounds, Restek Corpo-ration, Bellefonte, PA, USA

Restek, 2000. A technical guide for static headspace analysis using GC, Bellefonte, PA, USA

SER, 1994. Recommendation from Scientific Expert Group on Occupational Exposure Limits for Trimethylbenzenes, SEG/SUM/34, The Social and Economic Council of the Netherlands (SER) http://www.ser.nl/documents/44033.pdf

SGF, 2013. Fälthandbok – Undersökning av förorenade områden, SGF Rapport 2:2013, Svenska Geotekniska Föreningen

SGF, 2011. Hantering och analys av prover från förorenade områden, SGF Rapport 3:2011, Svenska Geotekniska Föreningen

Singh A. & Singh A.K., 2013. ProUCL Version 5.0.00 Technical Guide. Statistical Software for Environmental Applications for Data Sets with and without Nondetect Observations, EPA/600/R-07/041. U.S. Environmental Protection Agency, Office of Research and Development, Washington D.C

SIS, 2010. Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35, TK 535 N 012, Swedish Standards Institute

Socialstyrelsen, 2004. Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa. Några föroreningskällor – beskrivning och riskbedömning, Artikelnr 2004-123-29

Socialstyrelsen, 2006. Kemiska ämnen i inomhusmiljön, Artikelnr 2006-123-38.

SOU, 2005. Bättre inomhusmiljö. Slutbetänkande av Byggnadsmiljöutredningen, SOU 2005:55, Statens Offentliga Utredningar

SPI, 2010. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Svenska Petroleum Institutet

SWECO, 2015. Utredning av luktproblematik (WP2). Fältrapport – Provtagning vid Wermlandskajen, 2015-11-16, SWECO Environment AB

SWECO VIAK, 2006. Utredning rörande luftföroreningar och luktolägenheter inför planerde efterbehandlingsarbeten, BT Kemi Efterbehandling 2006-07-30

US EPA, 2010. Government Response to the BP Oil Spill – Odors from the PB Spill, United States Environmental Protection Agency http://www.epa.gov/bpspill/reports/odorfactsheet.pdf

US EPA, 2008. Interim Acute Exposure Guideline Levels (AEGLs) for 1,2-dibromoethane, INTERIM: 05/2008, United States Environmental Protection Agency

US EPA, 2004. User’s Guide for Evaluating Subsurface Vapor Intrusion Into Buildings, Revised February 22, 2004, United States Environmental Protection Agency

US EPA, 1992. Reference Guide to Odor Thresholds for Hazardous Air Pollutants Listed in the Clean Air Act Amendments of 1990, EPA-660-R-92-047, United States Environmental Protection Agency

van Galen P.M., 2005. Mass Spectrometry@ the Organic Chemistry Department – A guide for novel users, Organic Chemistry Department, Nijmegen University

2017-07-04 1.1-1305-0412

15099

58 (58)

van Gemert L.J., 2011. Odour Thresholds, edition 2011, Oliemans Punter & Partners BV, Houten, The Netherlands.

Watson J.T. & Sparkman O.D., 2007. Introduction to Mass Spectrometry: Instrumenta-tion, Applications, and Strategies for Data Interpretation, 4th ed., ISBN 978-0-470-51634-8, John Wiley & Sons, Ltd.

1.1-1305-0412 15099

BILAGA1–Provtagningsplan

1.1-1305-0412 15099

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

1 (7)

Avsändare Kund

Michael Pettersson; Pär-Erik Back Sofia Rolén

Provtagningsplan för provtagning och analys av jord inom Wermlandskajen WP2 – Luktproblematik

Bakgrund

SGI bedriver tillsammans med Karlstad kommun ett antal forskningsuppdrag där Wermlands-kajen utgör ett område för fallstudier. Ett av dessa forskningsprojekt (WP2) fokuserar på metodik för att utvärdera PAH i porgas och problematik kring lukt inom oljeförorenade markområden. Föreliggande provtagningsplan kopplar till luktproblematiken.

En frågeställning som ofta är aktuell vid förorenade områden är varför jordprov som tydligt lukar petroleumkolväten, och även kan vara synligt oljehaltiga, ändå indikerar låga eller obefintliga halter vid laboratorieanalyser. Denna situation har uppmärksammats i många undersökningar av oljeförorenade områden under senare år och skapar en osäkerhet i beslut om åtgärder och vid genomförande av åtgärder. Den exakta orsaken till varför laboratorieanalyserna inte visar några föroreningshalter, trots tydlig lukt, är oklar.

En hypotes som har ställts upp är att de ämnen som luktar inte omfattas av den analys som normalt görs i samband med riskbedömning av ett förorenat markområde (SPIMFAB-analys). En annan hypotes har sin grund i att många ämnen kan påvisas genom luktintryck redan vid väldigt låga koncentrationer i luft. Detta innebär att det luktar redan vid mycket låga halter i den fasta fasen, och att denna fastfashalt riskerar att underskrida ämnets rapporteringsgräns för de fastfasanalyser som görs.

En annan frågeställning som också är förknippad med provtagning inom oljeförorenade områden är att mätning med PID-instrument indikerar förekomst av förorening, men att den efterföljande kemiska analysen av olja genom SPIMFAB-analys visar på låga halter eller till och med halter under analysens rapporteringsgräns.

Syfte

Syftet med provtagningen och föreslagna analyser är att få ett bättre underlag för att om möjligt bekräfta, alternativt avskriva, ovanstående två hypoteser avseende luktproblematiken. Detta görs genom att försöka identifiera och kvantifiera/semi-kvantifiera ämnen i jord respektive ämnen som avgår i gasform från jord inom ett oljeförorenat område, utöver de ämnen och fraktioner som normalt erhålls med en så kallad SPIMFAB-analys.

Ett annat syfte är att se om det utifrån detekterade ämnen går att förklara diskrepansen mellan PID-analys och SPIMFAB-analys med att det är andra ämnen än de som omfattas av SPIMFAB-analysen som ger utslag på PID-instrumentet och exemplifiera vilka dessa ämnen i så fall är.

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

2 (7)

Omfattning

Undersökningsområdet utgörs av den östra delen av Wermlandskajen där det inom tidigare fältarbeten varit tydliga luktindikationer på förekomst av petroleumkolväten. Två delområden inom den östra delen av Wermlandskajen har identifierats som primära mål för provtagning inom detta projekt, se figur 1. Generellt har kraftig lukt påvisats inom båda dessa två delområden vid tidigare undersökningar. I det blåmarkerade området har kemiska analyser med så kallad SPIMFAB-analys visat på låga halter medan prover från området markerat i rött generellt har haft högre föroreningshalter enligt kemiska analyser.

Figur 1. Två delområden där kraftig lukt har påvisats vid tidigare undersökningar.

Provtagning görs i första hand inom det område som är markerat i blått och i andra hand inom rödmarkerat område. Den exakta lokaliseringen av provpunkt beslutas i fält av ansvarig fälttekniker.

Fältarbetet ska genomföras under en arbetsdag. Hur många punkter som kan provtas under denna tid styrs av rådande fältförhållanden och går inte att precisera à-priori. Den bedömning som görs är att maximalt fem provpunkter kan klaras av under en arbetsdag.

Uttag av jordprover

Verksamhetsutövaren tillåter inte att provtagning görs genom provgropsgrävning. Istället tas prover ut genom skruvborrning ned till befintlig grundvattenyta. Provtagning ska genomföras oberoende om ett tydligt luktintryck på förekomst av oljeförorening erhålls i samband med provtagningen eller inte.

Prov tas ut direkt från skruven. I varje provpunkt tas prov ut över maximalt 0,5 meters intervall eller till djup där övergång till ny jordart sker (om ny jordart påträffas inom 0,5 meters intervall). Om olika jordarter och/eller material påvisas ska uttagna prover täcka in dessa. Olika

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

3 (7)

jordarter/material/föroreningsintryck ska dock inte blandas i ett prov. Om det material som kan provtas från respektive nivå är mindre än den totala mängd material som krävs för att genomföra de analyser som planeras, borras ett nytt hål upp så nära det första hålet som möjligt. Kompletterande material tas ut från den eller de nivåer som det saknades material i det första hål som borrades upp.

Fyra delprover tas ut från varje nivå som provtas, ett för analys med PID (på Swecos kontor), två för analys vid Eurofins (oljeanalys respektive TOC) samt ett för eventuell analys vid SP, se rubriken ”Analyser”. Eftersom projektet fokuserar på att undersöka flyktiga föreningar ska hanteringen av material minimeras i fält. Därför tas fyra separata prover ut direkt från skruven istället för att ta ut ett större prov som sedan homogeniseras före delning till fyra delprov. De fyra delproven ska tas ut på ett sätt så att risken för inhomogeniteter i föroreningshalt mellan proven minimeras.

Prov tas ut i följande inbördes prioritetsordning:

1. Prov för analys av oljeförorening vid Eurofins (100 g)

2. Prov för PID-analys 3. Prov för emissionsförsök vid SP (100 g)

4. Prov för bestämning av TOC vid Eurofins (100 g)

Varje delprov som ska analyseras på laboratorium måste omfatta 100 g material för att de kemiska analyser som planeras ska kunna utföras. Uttagen provmängd för analys med PID-instrument beslutas av ansvarig fälttekniker.

Fältmätningar

Marktemperaturen ska bestämmas i minst en av de punkter som provtas. Noggrannheten i temperaturangivelsen får inte vara sämre än ± 2 °C. Metodik för genomförande av detta bestäms av ansvarig fälttekniker. Även utomhustemperatur läses av.

Provhantering

Hanteringen av material ska minimeras eftersom projektet fokuserar på att undersöka flyktiga föreningar.

Samtliga uttagna prover ska märkas på ett sådant sätt att det är enkelt att härleda dessa till plats, punkt och nivå samt provtagningsdatum.

Uttagna prov för analys hos Eurofins respektive SP ska överföras till ”100 g brun glasburk” som toppfylls. Glasburkar erhålls från Eurofins. Prover för analys av PID överförs till diffusionstäta påsar. Beställning av provkärl och frakt av prov till analyslabb ansvarar Sweco för.

Alla uttagna prover förvaras i kyls/frys hos Sweco till dess att SGI meddelar vilka prover som ska skickas till Eurofins/SP för analys. Även prov för PID-analys förvaras i kyl.

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

4 (7)

Dokumentation av fältarbeten och fältanalyser

Dokumentation av fältundersökningarna sker på sedvanligt sätt i fältprotokoll. I protokollet antecknas för respektive provtagningspunkt lägesbeskrivning, provnivå, jordart (okulär bedömning av fältgeotekniker), syn- och luktintryck samt eventuell förekomst av vatten (utifrån okulär bedömning av fuktighet/vatten samband med provtagning).

Vidare rapporteras resultat från PID-mätning och marktemperaturmätning. Även utomhus-temperaturen rapporteras. Provpunkternas läge ritas in i karta.

Uttagna jordprover dokumenteras också genom fotografering. Syftet är att även personer som inte deltar i fältarbetet ska kunna få en uppfattning om hur jorden ser ut där provtagning har skett.

Fältarbetet redovisas i en fältrapport i Wordformat och fältdata/mätdata redovisas i Excelformat. Sweco ansvarar för att skriva PM-fältrapport.

Analyser

Sweco

Uttaget material analyseras med PID-instrument . Analysen genomförs på Swecos laboratorium snarast möjligt efter avslutat fältarbete. PID-analyser görs så långt praktiskt möjligt i enlighet med de riktlinjer som ges i SGF:s fälthandbok (SGF, 2013)1.

Syftet med analyserna är dels att utgöra underlag för beslut om vilka prover som ska genomgå kemisk analys respektive emissionsförsök. Ett annat syfte är att kunna koppla resultat från PID-analys till de resultat som erhålls från kemiska analyser respektive emissionskammarförsök.

Baserat på dokumentationen av fältarbetet och resultaten från PID-analyser fattas i samråd med beställaren/Sweco beslut om vilka prover som ska genomgå kemisk analys respektive emissions-försök.

Eurofins

På Eurofins görs tre olika standardanalyser för bestämning av petroleumförorening. En preliminär bedömning är att ett prov från varje provpunkt genomgår a) en screeninganalys av flyktiga (VOC) och halvflyktiga (SVOC) komponenter (Eurofins paket VOC-screening respektive SVOC-screening), b) en ”totalhaltsbestämning” med GC-MS (TIC-analys) samt c) en ”totalhaltsbestämning” med GC-FID (oljeindex).

Eurofins har uppgett att de screeninganalyser som föreslås utförs så att resultaten även kan motsvara en så kallad SPIMFAB-analys (samma typ av provberedning, samma analys, rapportering av samma aliftat- och aromatfraktioner, BTEX samt PAH-föreningar, samma rapporteringsgränser). Motivet till att genomföra screeninganalyserna och inte en så kallad SPIMFAB-analys är att den senare görs vid vissa specifika masstal (t.ex. fragment 57) medan screeninganalysen görs över ett brett intervall av masstal, vilket krävs för en TIC-analys.

1 SGF (2013): ”Fälthandbok – Undersökningar av förorenade områden”, Rapport 2:2013, Svenska Geotekniska Föreningen

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

5 (7)

Utöver detta görs utifrån TIC-analysen en bedömning och försök till identifiering av föreningar eller grupp av föreningar som finns i proven, utöver de ämnen och fraktioner som normalt rapporteras med en så kallad SPIMFAB-analys. Detta arbete görs manuellt genom att granska kromatogrammen för vissa masstal (fragment) utöver de masstal (t.ex. 57) som normalt används för att kvantifiera de ämnen/ämnesgrupper som omfattas av SPIMFAB-analysen. Även detta arbete görs av Eurofins.

Kostnaden för att genomföra screeninganalysen av VOC och SVOC skattas till 5 000 kr/prov (listpris 2 500 kr/analys). I detta ingår rapportering enligt en SPIMFAB-analys samt en total-haltsbestämning enligt TIC. Laboratoriet gör även ett visst mått av manuell tolkning av de kromatogram som erhålls, för att på detta sätt försöka identifiera ytterligare ämnen utöver de som ingår i screeninganalysen. Det går inte att specificera att ett visst antal ytterligare ämnen kommer att rapporteras. Det beror helt och hållet på hur komplext kromatogrammet är för just detta specifika prov. Arbetet med den manuella tolkningen av kromatogram samt analys med GC-FID görs inom ramen för ett kunskapsuppbyggnadsprojekt som Eurofins bedriver internt. Kostnaderna för detta tas internt av Eurofins, men Karlstad kommun/SGI/Sweco får ta del av resultaten.

De analyserade jordproven bestäms även på innehåll av totalt organiskt kol (TOC). Analysen görs hos Eurofins. Detta ingår i en allmän karakterisering av jord inom denna del av Wermlands-kajen och är av betydelse för den riskbedömning som ska göras inom Wermlandskajen WP0.

De analyser som ska genomföras på uttagna jordprover sammanfattas i tabell 1 nedan. Samtliga analyser beställs med normal svarstid.

Tabell 1. Sammanställning av kemiska analyser på jord vid Eurofins.

Analys Antal 2 Paket Metod Provmängd

BTEX, alifater, aromater, PAH-16 5 VOC-screening SVOC-screening

GC-MS

100 g TIC 5 - GC-MS

Oljeindex (TPH) 5 OLJEIND_M GC-FID

TOC 5 BE_TOC_L ? 100 g

2 Baseras på antagandet om analys av ett prov per provpunkt och fem provpunkter.

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

6 (7)

SP

Utifrån resultaten från analyserna vid Eurofins, PID-analyserna och eventuella luktintryck vid fältarbetet görs en utvärdering av om något prov ska genomgå emissionsförsök hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP)3. I emissionsförsöket placeras jordprovet i en emissions-kammare, varefter ämnen som avgår i gasform samlas upp på en adsorbent. Adsorberade ämnen drivs sedan av och analyseras med GC-MS. Val av adsorbent beror delvis på vad det är för ämne som ska analyseras. SP (personlig kontakt Lars Rosell) föreslår att man i det aktuella fallet kopplar olika adsorbenter i serie. Förlaget från SP är ett TENAX-rör följt av ett multiabsorbentrör bestående av Tenax, Carbograph1TD och Carboxen 1003.

Provmängd för emissionsförsök: 100 g material.

Antal prov som genomgår emissionsförsök beslutas i samråd med beställaren när resultaten från de kemiska analyserna och PID-analyserna har erhållits.

Kostnaden för att genomföra emissionsförsök på ett prov uppges till cirka 10 000 SEK (muntlig uppgift från Lars Rosell, SP). I detta ingår en analys av flyktiga ämnen (VOC) med GC/MS i SCAN-mod. Identifiering av ämnen görs genom att jämföra resultaten med ett bibliotek över masspektra (NIST08). I priset ryms även ett visst mått av manuell tolkning av det/de kromatogram som erhålls för att på detta sätt identifiera ytterligare ämnen utöver ”standarden”. Det går inte att specificera hur många ämnen som kommer att rapporteras. Det beror helt och hållet på hur komplext kromatogrammet är för just detta specifika prov.

Övrigt

Sweco ansvarar för att ledningsutsättning görs innan fältarbetena påbörjas. Karlstad kommun ansvarar för att fastighetsägare och de verksamhetsutövare som kan påverkas av fältarbetet informeras om de arbeten som ska genomföras och att nödvändiga godkännande finns.

Organisation

Ansvarig för SGI:s del av uppdraget är Michael Pettersson, SGI. Beställare och ansvarig för beställda fältarbeten är Karlstad kommun, med Margareta Nilsson som projektledare och Sofia Rolén Ekström som kontaktperson. Fältarbeten genomförs av Sweco, Karlstad, under ledning av Jan Embretsen. Analyser görs av Eurofins i Lidköping och Statens Tekniska Provtagningsinstitut (SP), Borås. Kontaktpersoner hos Eurofins respektive SP redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Kontaktpersoner vid anlitade laboratorier.

Företag Namn e-post Telefon

Eurofins Ingrid Lernstål [email protected] 010 - 490 81 22

SP Lars Rosell [email protected] 010 - 516 52 71

3 För mer information se http://www.sp.se/sv/index/services/emission%20analysis/sidor/default.aspx och http://www.sp.se/sv/index/services/emissionchamber/sidor/default.aspx.

PM

Datum Diarienr

2015-03-27 1.1-1305-0412

7 (7)

Tidplan

Tidpunkten för genomförande av fältarbetet styrs av när verksamhetsutövaren (Vänerhamn) kan upplåta området för provtagning. Det bästa är om fältarbetet kan genomföras sent i vår (önskvärt att marktemperaturen är så hög som möjligt). För att inte riskera att projektet vid den tidpunkten inte får tillträde till ytan, genomförs provtagning någon gång under perioden andra halvan av mars till maj 2015. För Swecos del (som genomför fältarbetet) kan det innebär en kort framförhållning efter det att Vänerhamn har gett sitt godkännande för genomförande av fältarbetet.

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA2–Fältrapport

1.1-1305-0412 15099

repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

91

4

RAPPORT

KARLSTADS KOMMUN UTREDNING AV LUKTPROBLEMATIK (WP2) UPPDRAGSNUMMER 2335503700

FÄLTRAPPORT – PROVTAGNING VID WERMLANDSKAJEN

2015-11-16

SWECO ENVIRONMENT AB

KARLSTAD MILJÖ

JAN EMBRETSEN

1 (6)

RAPPORT 2015-11-16 UTREDNING AV LUKTPROBLEMATIK (WP2)

repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

91

4

SEJEMB p:\1345\2335503_wermlandskajen,_karlstad\700_wp2-luktproblematik_(äta_1)\19 original\151117_fältrapport_original\115117_2335503700_ra-fältrapport.docx

Innehållsförteckning

1 Inledning 2

1.1 Bakgrund och syfte 2

2 Lägesorientering 2

3 Genomförd undersökning 3

3.1 Steg 1 – Provtagning av jord 3

3.2 Steg 2 – PID-mätning och val av prover för laboratorieanalyser 4

3.3 Steg 3 – Laboratorieanalyser hos Eurofins 4

3.4 Steg 4 – Emissionsförsök hos Sveriges Tekniska Forskningsanstalt (SP) 5

4 Referenser 6 Bilagor

1. Ritning med redovisning av provpunkternas lägen.

2. Redovisning av jordlagerföljder, PID‐analyser mm..

3. Redovisning av uppmätta jord- och lufttemperaturer mm vid provtagning vid Werm-

landskajen 2015-04-14..

4. Tabell med redovisning av laboratorieanalyser i jämförelse med riktvärden för jord.

5. Sammanställning över vilka föreningshalter som ska summeras från SPIMFAB-

analys för att sedan jämföras med motsvarande TIC-analys.

6. Redovisning av metod och resultat från s.k. emissionsförsök hos Sveriges Tek-

niska Forskningsinstitut (SP).

7. Analysprotokoll från analyser genomförda av Eurofins.

2 (6)


repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

9


1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Sweco har på uppdrag av teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad kommun, utfört flera miljötekniska undersökningar inom området Wermlandskajen i Karlstad. Undersök-ningarna har utförts inom ramen för ett av flera forsknings- och utvecklingsprojekt som kommunen utför i samarbete med Sweco och Statens geotekniska institut, SGI. Aktuellt projekt benämns WP2 (deluppdrag luktproblematik) inom ramen för de forsknings- och utvecklingsprojekt som utförs i sammarbete med SGI.

Den frågeställning som ofta är aktuell vid förorenade områden är varför jordprov som tyd-ligt luktar petroleumkolväten ändå indikerar låga eller obefintliga halter vid laboratorieana-lyser. Sweco har även erfarenheter av att proverna har visat klart förhöjda PID-halter, och i vissa fall synintryck av olja, men att de trots detta visat låga halter (<KM) vid laboratorie-analyser.

Undersökningens huvudsyfte är att försöka identifiera de ämnen som luktar, ger utslag på PID, och som i vissa fall även kan observeras genom synintryck, men som inte detekte-ras i ”förväntade” halter av den analys som normalt görs i samband med riskbedömning av ett förorenat markområde (en så kallad SPIMFAB-analys).

Denna undersökning görs i samarbete med Statens geotekniska institut, SGI. SGI har upprättat provtagningsplan för uppdraget (SGI 2015) i samarbete med Sweco.

SGI kommer att utföra utvärderingen av resultaten. Sweco kommer att vara stöd i utvär-deringen av analysdata.

2 Lägesorientering

Aktuellt område för undersökningen utgör en del av f.d. oljedepåområdet på Werm-landskajen i Karlstad., se figur 1 och ritning i bilaga 1.

Figur 1. För lägesbeskrivning av aktuellt undersökningsområde på Wermlandskajen i Karl-stad, se röd ring. © Lantmäteriet.

3 (6)


repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

91

4


3 Genomförd undersökning

Genomförda undersökningar har utförts enligt provtagningsplan som upprättas av SGI (2015). De justeringar som utförts vid fältarbetet har gjorts i samråd med SGI och anges under nedanstående rubriker.

Undersökningarna har utförts stegvis och redovisas under nedanstående rubriker.

3.1 Steg 1 – Provtagning av jord

Provtagning av jord utfördes 2015-04-14 med hjälp av skruvsondering borrbandvagn i 6 st provpunkter (1501-1506). För redovisning av lägen på genomförda provpunkter, se bi-laga 1.

Det övre bärlagret under asfaltsytan är mycket hårt packad, och innehåller ställvis sten, varför det var svårt och tog tid att skruvsondera. Utöver provpunkterna 1501-1506 utför-des några ytterligare sonderingar till ca 0,5-0,8m utan att komma djupare än så. Då inga luktintryck konstaterades vid dessa punkter uttogs inga jordprover. Läget på detta borr-punkter är inte inmätta och därför inte med i bilaga 1. Samtliga provpunkter, och försök till provpunkter, utfördes inom delområde med 1:a prioritet (Prio 1 i bilaga 1).

Inom delområde med 1:a prioritet har, enligt uppgift från Sofia Rolén Ekström Karlstad kommun, tidigare analyser visat större skillnad mellan ”upplevda” halter (lukt/PID) och la-boratorieanalyser, jämfört med delområdet med 2:a prioritet, Prio 2 enligt bilaga 1.

För redovisning av jordlagerföljder och övriga intryck från provtagningen, se bilaga 2.

Jordprover uttogs efter att yttre del av jordmaterialet på skruven hade skrapats eller sku-rits bort med kniv, detta för att undvika korskontaminering från olika jordlager. Skruven rengjordes mekanisk, och vid behov med vatten och trasa, mellan provtagningsnivåer och provpunkter.

Fyra delprover från varje jordlager uttogs om tillräckligt material för dessa kunde erhållas, 3 st i 200 ml glasburkar och 1 st i diffusionstät påse för PID-mätning.

Samtliga uttagna jordprover överfördes direkt efter provtagning till kylväska, och sedan till Swecos kylförråd. Lufttemperaturen under dagen varierade mellan 0-4 oC, se redovisning i bilaga 3.

Marktemperaturen på olika djup har uppmätts med IR-termometer (typ pistol). Denna me-tod upplevdes något osäker vid provtagningstillfället. Temperaturvärdet "hoppade" 2-3 grader upp och ner. Detta bedöms kunna bero på att det var relativt kallt och blåsigt (0-4 oC och upp till 4-5 m/s), att ytjorden kyldes av ytan ganska snabbt. Vi försökte mäta på färsk "avskalad" (med kniv) yta på skruven. För redovisning av mätresultat, se bilaga 3.

Inga foton på jordlager vid genomförda skruvsonderingar har tagits. Detta arbetsmoment bestämdes utgå i samråd med SGI, dels för att spara provtagningstid, dels för att mini-mera ångavgång i samband med provtagningen.

4 (6)


repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

9


3.2 Steg 2 – PID-mätning och val av prover för laboratorieanalyser

Mätning med PID-instrument (Fotjonisationsdetektor av märket MiniRae 2000) utfördes dagen efter provtagning, 2005-04-15, som headspace-mätning på luft ovan jord i diffus-ionstät påse. Innan PID-mätning utfördes hade de kylda proverna förvarats i rumstempe-ratur (i dragskåp) i ca 12 h och samtliga prover hade då antagit 21,5 oC.

För att så mycket gas som möjligt skulle avgå från jorden i påsen så bearbetades jorden strax innan PID-mätning av provpåsen, samt under mätning. Här bör påpekas att prover som innehöll fuktiga silt- eller lerjordar var svåra till omöjliga att sönderdela.

För redovisning av uppmätt max-värden i respektive prov med PID-instrument, se bi-laga 2.

Baserat på PID-resultat och erhållna provmängder så valdes 5 st prover ut för planerade ”specialanalyser” hos Eurofins. Proverna valdes ut i samråd med SGI 2015-04-16.

Utöver de 5 prover som valdes ut för de mer omfattande analyserna, så skickades även 1 st prov för oljeanalys enligt Spimfab (fraktionerade alifater, aromater, BTEX och PAH:er). I detta prov erhölls högsta uppmätta PID-värdet av samtliga prover. Dock kunde endast en provburk erhållas vid provtagning. Spimfab-analyses beställdes för se skillnaden mel-lan uppmätt PID-halt och summahalten av lättare alifater och aromater enligt Spimfab.

Övriga prover med förhöjda PID-halter skickades även till Eurofins som ”reservprover” i händelse av att kompletterande prover behöver analyseras.

Proverna skickades i kylväska till Eurofins 2015-04-16.

3.3 Steg 3 – Laboratorieanalyser hos Eurofins

För bestämning av petroleumförorening i jordproven har Eurofins utfört tre olika standard-analyser:

1. en screeninganalys av flyktiga (VOC) och halvflyktiga (SVOC) komponenter (Eurofins paket VOC-screening respektive SVOC-screening)

2. en ”totalhaltsbestämning” med GC-MS (TIC-analys)

3. en ”totalhaltsbestämning” med GC-FID (oljeindex).

Eurofins har uppgett att de screeninganalyser som utförs motsvarar en så kallad SPIMFAB-analys (samma typ av provberedning, samma analys, rapportering av samma aliftat- och aromatfraktioner, BTEX samt PAH-föreningar, samma rapporteringsgränser).

Motivet till att genomföra screeninganalyserna och inte en så kallad SPIMFAB-analys är att den senare görs vid ett specifikt masstal (fragment 57) medan screeninganalysen görs över ett brett intervall av masstal, vilket krävs för en TIC-analys.

Utöver detta har utifrån TIC-analysen en bedömning och försök till identifiering av före-ningar eller grupp av föreningar som finns i proven, utöver de ämnen och fraktioner som normalt rapporteras med en så kallad SPIMFAB-analys, utförts. Detta arbete har gjorts manuellt genom att granska kromatogrammen för vissa masstal (fragment) utöver de masstal (t.ex. 57) som normalt används för att kvantifiera de ämnen/ämnesgrupper som omfattas av SPIMFAB-analysen. Även detta arbete har utförts av Eurofins.

Eurofins har även utfört ett visst mått av manuell tolkning av de kromatogram som erhål-lits, för att på detta sätt försöka identifiera ytterligare ämnen utöver de som ingår i scre-eninganalysen.

5 (6)


repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

91

4


Eurofins har även analyserat proverna på totalt organiskt kol (TOC).

För redovisning av analysresultat, se bilaga 4. För redovisning av analysprotokoll från Eurofins, se bilaga 7.

För att kunna jämföra analyserade halter enligt den s.k. SPIMFAB-analysen med TIC-analysen, d.v.s. ”totalhaltsbestämning” med GC-MS, har Eurofins även redovisat analyse-rade halter av de enskilda aromater som ingår i fraktionen Aromater >C10-C16 enligt en SPIMFAB-analys. De enskilda aromater som ingår i fraktionerna Aromater >C8-C10 och Aromater >C10-C16 redovisas normalt inte vid en SPIMFAB-analys. I prov där totalhalter var under LOQ för Aromater >C8-C10 respektive Aromater >C10-C16 har Eurofins inte redovisat halter eller rapporteringsgränser av enskilda aromater.

Vidare har SGI i samråd Eurofins gjort en sammanställning över vilka parametrar som ska summeras från SPIMFAB-analysen för att sedan kunna jämföras med TIC-analysen. Denna ”sorteringsnyckel” redovisa i bilaga 5. För redovisning av beräknade halter enligt "sorteringsnyckel", se bilaga 4. Beräknade summahalter redovisas som summaparamet-rarna "SPIMFAB-TIC>C5-C8", "SPIMFAB-TIC>C8-C10", etc. Vid halter under rapporte-ringsgränsen har halva rapporteringsgränsen används som ingående värde vid addering av enskilda parametrar i summaparametern.

Rapporteringsgränsen för enskilda aromater i fraktionen Aromater >C8-C10 har antagits till <0,308 för de prov som inte Eurofins har redovisat halter av enskilda aromater. Detta har beräknats genom att rapporteringsgränsen för Aromater >C8-C10 (<4 mg/kg TS) har dividerats med antalet enskilda aromater i summaparametern (13 st).

Rapporteringsgränsen för enskilda aromater i fraktionen Aromater >C10-C16 har antagits till <0,041 för de prov som inte Eurofins har redovisat halter av enskilda aromater. Detta har beräknats genom att rapporteringsgränsen för Aromater >C10-C16 (<0,9 mg/kg TS) har dividerat med antalet enskilda aromater i summaparametern (22 st).

3.4 Steg 4 – Emissionsförsök hos Sveriges Tekniska Forskningsanstalt (SP)

Baserat på resultaten från analyserna vid Eurofins, PID-analyserna och eventuella luktin-tryck vid fältarbetet valdes två prover ut (1503 1,5-1,9m och 1506 1-1,4m) för s.k. emiss-ionsförsök hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). I emissionsförsöket placeras jordprovet i en emissionskammare, varefter ämnen som avgår i gasform samlas upp på en adsorbent. Adsorberade ämnen drivs sedan av och analyseras.

För beskrivning av tillämpade metoder för emissionsförsöket och genomförda analyser, samt redovisning av analysresultat, se bilaga 6.

6 (6)


repo

001.

doc

x 20

12-

03-2

9


Sweco Environment AB Karlstad Miljö

Jan Embretsen

4 Referenser

SGI 2015: PM. Provtagningsplan för provtagning och analys av jord inom Wermlandska-jen WP2 – Luktproblematik. SGI. 2015-03-27. Diarienr 1.1-1305-0412.

NV2010: Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Naturvårdsverkets handbok 2010:1 • UTGÅVA 1 • februari 2010.

NV2009: Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverkets rapport 5976, september 2009.

Avfall Sv. 2007: Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01, Avfall Sverige.

Bilaga 2Redovisning av jordlagerföljder, PID‐analyser mm.

Prov

w (bed

ömd gvy)

Jordart

Fältintryck‐Lukt

(petroleum),

styrka 0‐10

PID (ppm)

Fuktighet (bed

ömd i

PID‐påse efter PID‐

mätning)

Antal burkar

Antal diffusionstäta

påsar

Analys Eurofins

(special‐analys)

Analys Eurofins

(extra analys)

Analys Eurofins

(reservprover)

1501 0‐0,05m asfalt

1501 0,05‐0,25m F‐grSa grå bergkross 0 0,5 "torrt", lätt att söderdela, lätt att söderdela 1 1

1501 0,25‐0,5m F‐grSa beige 0 1,5 "torrt", lätt att söderdela 1 1

1501 0,5‐1m F‐(asf)grSa blandat 0 2 "torrt", lätt att söderdela 3 1

1501 1‐1,5m F‐grSa grå 5 95 mkt lite fuktig 3 1 1

1501 1,5‐2m 1,8 F‐(flis)grSa grå‐(brun) 5 132 lite fuktig 3 1 1

1502 0‐0,05m asfalt

1502 0,05‐0,2m F‐grSa grå bergkross 3 1

1502 0,2‐0,5m F‐grSa beige 0 1 "torrt", lätt att söderdela 3 1

1502 0,5‐1m F‐(tgl)grSa grå‐brun 0 1 "torrt", lätt att söderdela 3 1

1502 1‐1,5m F‐(sotinsl)(sile)grSa 0 3,5 "torrt", lätt att söderdela 3 1

1502 1,5‐2m 2 (sile)grSa 0 2,5 lite fuktig, viss sönderdelning möjlig 3 1

1503 0‐0,05m Asfalt

1503 0,05‐0,5m F‐grSa grå

1503 0,5‐1m F‐grSa blandad grå/beige 0 4 "torrt", lätt att söderdela 2 1

1503 1‐1,5m saf leSi 2 330 ganska fuktig, minimal sönderdelning 3 1 1

1503 1,5‐1,9m 1,5 (siLe) leSi 2 900 fuktig, ej möjlig att sönderdela 2 1 1

1503 1,9‐2m vxmuSa 3 2320 ganska fuktig, viss sönderdelning möjlig 1 1 1

1503 2‐2,4m saSi 2 500 ganska fuktig, viss sönderdelning möjlig 3 1 1

1504 0‐0,05m asfalt

1504 0,05‐0,25m F‐grSa grå bergkross

1504 0,25‐0,5m F‐grSa beige

1504 0,5‐1m F‐grSa mörkbrun 8 448 "torrt", lätt att söderdela 3 1 1

1504 1‐1,5m 1,1 (saf)Si 4 336 ganska fuktig, viss sönderdelning möjlig 3 1 1

Bilaga 2Redovisning av jordlagerföljder, PID‐analyser mm.

Prov

w (bed

ömd gvy)

Jordart

Fältintryck‐Lukt

(petroleum),

styrka 0‐10

PID (ppm)

Fuktighet (bed

ömd i

PID‐påse efter PID‐

mätning)

Antal burkar

Antal diffusionstäta

påsar

Analys Eurofins

(special‐analys)

Analys Eurofins

(extra analys)

Analys Eurofins

(reservprover)

1505 0‐0,05m asfalt



1505 0,4‐0,6m F‐(slagg?‐svart sand) (gr)Sa 2 115 "torrt", lätt att söderdela 2 1 1

1506 0‐0,05m asfalt



1506 0,3‐0,6m F‐grSa (mörk)Brun 0 5 "torrt", lätt att söderdela 2 1

1506 0,6‐1m sisa 0 2 "torrt", lätt att söderdela 2 1

1506 1‐1,4m (vx) (le)Si 3 343 lite fuktig, viss sönderdelning möjlig 3 1 1

1506 1,4‐1,65m siLe 3 130 ganska fuktig, mkt lite söderdelning möjlig 3 1 1

1506 1,65‐2m 1,9 (gr)siSa 3 310 lite fuktig, ganska god söderdelning 3 1 1

Antal 5 1 6

Bilaga 3

Tabell 1. Redovisning av uppmätta jordtemperaturer.

Provpunkt 1501 1502 1503

Tid ca Tis 08.00 Tis 09.00 Tis 10.00

Djup (m)oC oC oC

0,25 10 6,5

0,5 12 9,5 9,5

0,75 13 9,5 8,5

1 13,5 12,5 12

1,25 8,5 8,5 6,5

1,5 8,5 8,5 8

1,75 9 7,5 7

2 9 7,5 6,5

Tabell 2. Redovisning av lufttemperatur, nederbörd mm.

Tid Temperatur Nederbörd Luftfuktighet Tryck

Tis 17.00 3° 0.0 mm/h 93 % 1006 hPa

Tis 16.00 3° 0.1 mm/h 91 % 1007 hPa

Tis 15.00 3° 0.5 mm/h 92 % 1008 hPa

Tis 14.00 2° 0.7 mm/h 91 % 1010 hPa

Tis 13.00 2° 0.7 mm/h 88 % 1011 hPa

Tis 11.00 4° 0.0 mm/h 58 % 1013 hPa

Tis 10.00 4° 0.0 mm/h 56 % 1014 hPa

Tis 09.00 2° 0.0 mm/h 67 % 1015 hPa

Tis 08.00 0° 0.0 mm/h 73 % 1016 hPa

Redovisning av uppmätta jord‐ och lufttemperaturer mm vid

provtagning vid Wermlandskajen 2015‐04‐14.

Bilaga 4Tabell med redovisning av

resultat från laboratorie‐

analyser i jämförelse med

riktvärden för jord.

Farligt Avfall (Avfall Sverige 2007:01) 1 1 1 2500

MKM (NV Rap. 5976)KM (NV Rap. 5976)Nivåer "mindre än ringa risk", (NV Handbok. 2010:1)Under ovanstående gränser

Projektnr: 2335503700

Projektnamn: Wermlandskajen.

Utredning av luktproblematik

(WP2)

Fyskilaliska / allmänkem

iska

param

etrar

Jordart

Fältintryck‐Lu

kt (petro

leum),

styrka 0‐10

Fuktigh

et (bed

ömd i P

ID‐påse efter P

ID‐

mätn

ing)

TS 105°C

TOC

TIC, to

talt oorgan

iskt kol

Kol C

FA‐klassn

ing (sam

manvägn

ing av

farliga egenskap

er)

Sammanvägn

ing H

5 & H6 (A

vfall

Sverige

2007:01)

Sammanvägn

ing H

4 & H8 (A

vfall

Sverige

2007:01)

Sammanvägn

ing H

14 (A

vfall Sverige

2007:01)

Fältmätn

ingar ‐ V

OC och SV

OC

PID

PAH:er

Naftale

n

Acen

aftylen

Acen

aften

Fluoren

Fenantre

n

Antracen

Fluoran

ten

Pyre

n

Plats Enhet

%

% Ts

% Ts

% Ts

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

ppm

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

1501 1,5‐2m F‐(flis)grSa grå‐(brun) 5 lite fuktig 86,7 0,4 0,1 0,5 2,9E‐05 7,6E‐07 0,00374 132 <0,03 <0,03 <0,03 0,042 0,28 0,12 0,67 0,61

1503 1,5‐1,9m (siLe) leSi 2

fuktig, ej möjlig att

sönderdela 63,7 0,7 < 0,1 0,8 2,9E‐05 7,6E‐07 0,00104 900 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 0,032 <0,03 <0,03 <0,03

1503 1,9‐2m vxmuSa 3

ganska fuktig, viss

sönderdelning möjlig 81,8 2,5 < 0,1 2,6 2,9E‐05 7,6E‐07 0,00108 2320 0,11 <0,03 <0,03 <0,03 0,034 <0,03 0,047 0,041

1504 0,5‐1m F‐grsSa mörkbrun 8

"torrt", lätt att

söderdela 92,5 0,9 < 0,1 1,0 6,4E‐05 7,6E‐07 0,1004 448 0,25 0,78 1,2 2,5 3,2 0,81 1,2 1,8

1505 0,4‐0,6m

F‐(slagg?‐svart sand)

(gr)Sa 2

"torrt", lätt att

söderdela 82,6 0,8 0,2 1,0 3E‐05 7,6E‐07 0,18378 115 0,24 17 3,7 15 47 38 210 160

1506 1‐1,4m (vx) (le)Si 3

lite fuktig, viss

sönderdelning möjlig 72 1,2 < 0,1 1,3 2,9E‐05 7,6E‐07 0,00508 343 <0,03 <0,03 <0,03 0,057 0,086 <0,03 0,064 0,05





Farligt Avfall (Avfall Sverige 2007:01)MKM (NV Rap. 5976)KM (NV Rap. 5976)Nivåer "mindre än ringa risk", (NV Handbok. 2010:1)Under ovanstående gränser




(WP2)

Plats Enhet

1501 1,5‐2m

1503 1,5‐1,9m

1503 1,9‐2m

1504 0,5‐1m

1505 0,4‐0,6m

1506 1‐1,4m

100 1000 1000 10000 10000 1000

15 20 10 80 120 500 500 500 1000 50

3 3 1 12 20 100 100 100 100 10

0,6 2 0,5

bens(a)an

tracen

Krysen

Benso(b,k)flu

oran

ten

bens(a)p

yren

dibens(ah

)antrace

n

benso(gh

i)peryle

n

indeno(123cd)pyre

n

PAH can

cerogena

PAH övriga

PAH‐L

PAH‐M

PAH‐H

Alifatiska fö

reningar

Alifater >C

5‐C8

Alifater >C

8‐C10

alifater >C5‐C10

Alifater >

C10‐C12

Alifater >

C12‐C16

alifater >C10‐C16

Alifater >C

5‐C16

Alifater >

C16‐C35

Aromatiska fö

reningar

Aromater >C

8‐C10

*iso

propylb

ensen

*propylb

ensen

‐

*3‐etylto

luen

*4‐etylto

luen

*1,2,3‐trim

etylb

ensen

*2‐etylto

luen

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg /kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

0,55 0,51 0,85 0,52 0,09 0,35 0,34 2,8 2,1 <0,3 1,7 3,2 <5 <3 4 5,6 18 23,6 27 34 <4 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308

<0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <5 <3 4 10 <5 12,5 <20 <10 <4 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308

<0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,3 0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <5 <3 4 10 <5 12,5 <20 <10 <4

0,72 0,74 2,4 1,9 0,11 2,3 1,8 7,7 14 2,2 9,5 10 <5 10 12,5 300 810 1110 1100 1100 <4 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308

75 72 98 67 7,6 42 43 360 540 21 480 400 <5 <3 4 46 100 146 150 600 <4 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308

0,036 0,036 0,072 0,036 <0,03 <0,03 <0,03 <0,3 0,33 <0,3 <0,3 <0,3 <5 <3 4 27 53 80 84 34 <4 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308









(WP2)

Plats Enhet

1501 1,5‐2m

1503 1,5‐1,9m

1503 1,9‐2m

1504 0,5‐1m

1505 0,4‐0,6m

1506 1‐1,4m

15

3

*1,2,4‐trim

etylb

ensen

*1,3,5‐trim

etylb

ensen

*1,4‐dietylb

ensen

*1,3‐dietylb

ensen

*1,2‐dietylb

ensen

*1,2,4,5‐tetram

etylbensen

*1,2,3,5‐tetram

etylbensen

Aromater >

C10‐C16

*2‐m

etylnaftalen

*1‐m

etylnaftalen

*bifen

yl

*1‐2‐etyln

aftalen

*dim

etylnaftalen

_2,6‐2,7

*dim

etylnaftalen

_1,7‐1,3

*dim

etylnaftalen

_1,6

*dim

etylnaftalen

_1,4‐2...

*dim

etylnaftalen

_1,2

*dim

etylnaftalen

_1,8

*trimetn

af_1,3,7

*trimetn

af_1,4,6

*trimetn

af_2,3,6

*trimetn

af_1,2,6‐2,3,5

*trimetn

af_1,2,4

*trimetn

af_2,4,5‐1,2,5

*trimetn

af_1,2,3‐1,4,5

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg /kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

<0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 1,1 0,01 0,02 0,00 0,03 0,08 0,10 0,05 0,08 0,03 0,00 0,10 0,14 0,07 0,11 0,02 0,05 0,01

<0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,9 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041

<0,9

<0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 200 3,32 8,03 0,02 7,87 26,46 27,92 21,92 15,06 4,97 0,02 3,44 15,43 9,07 16,71 4,65 3,35 2,06

<0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 46 0,00 0,73 0,00 0,00 1,71 2,69 1,47 1,71 0,73 0,00 0,98 1,22 0,98 1,47 0,73 0,73 0,73

<0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 <0,308 4,9 0,09 0,14 0,01 0,17 0,59 0,55 0,49 0,33 0,11 0,00 0,30 0,34 0,25 0,45 0,27 0,23 0,01









(WP2)

Plats Enhet

1501 1,5‐2m

1503 1,5‐1,9m

1503 1,9‐2m

1504 0,5‐1m

1505 0,4‐0,6m

1506 1‐1,4m

1000 1000

30 0,04 40 50 50

10 0,012 10 10 10

*tetrametn

af_1,4,6,7

*tetrametn

af_1,2,5,6

*1‐m

etylfenantren

*2‐m

etylan

tracen

*1‐m

etylan

tracen_metfe

n

Aromater >

C16‐C35

metylp

yrener/m

etylfluoran

tener

metylkrysen

er/m

etylben

s(a)antracen

er

aromater >

C10‐C35

Ben

sen

Toluen

Etylbensen

Xylen

TEX

BTEX

TIC

TIC>C

5‐C8

TIC>C

8‐C10 (o

riginal)

TIC>C

8‐C10

*TIC>C

8‐C10 (Extraktiva d

elen)

TIC>C

10‐C12

TIC>C

12‐C16

TIC>C

16‐C35

Beräkn

ad "TIC

‐SPIM

FAB"

SPIM

FAB‐TIC

>C5‐C8

SPIM

FAB‐TIC

>C8‐C10

SPIM

FAB‐TIC

>C10‐C12

SPIM

FAB‐TIC

>C12‐C16

SPIM

FAB‐TIC

>C16‐C35

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg /kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

0,03 0,04 0,05 0,03 0,08 <1 0,67 <0,5 1,6 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 <5 18/<10* 18 <10 23 115 252 3 4 6 19 40

<0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <0,041 <1 <0,5 <0,5 0,95 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 32 50/126* 50 126 59 <10 <70 3 4 10 3 6

<1 <0,5 <0,5 0,95 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 3 2 10 3 6

11,66 7,81 3,60 0,87 5,66 4,5 3,1 1,4 204,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 <5 82/366* 82 366 1418 5821 6005 3 12 300 983 1153

0,73 0,98 9,29 6,60 12,47 140 100 34 186 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 <5 10/<250* 10 <250 <250 368** 6722** 3 4 46 151 1624

0,17 0,25 0,05 0,01 0,09 <1 <0,5 <0,5 5,4 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 0,15 <5 41/49* 41 49 105 342 179 3 4 27 57 36

Kommentarer Eurofins:

* Halten tagen från den extraktiva delen.

** Mkt höga halter PAH16 ‐> Ej relevant att

jämföra TIC‐utv.









(WP2)

Plats Enhet

1501 1,5‐2m

1503 1,5‐1,9m

1503 1,9‐2m

1504 0,5‐1m

1505 0,4‐0,6m

1506 1‐1,4m

FID

THC >C

5‐C8

THC >C

8‐C10

THC >C10‐C12

THC >C12‐C16

THC >C16‐C135

Övrigt

Oljetyp

Analys Eu

rofin

s

VOC Screen

ingC5‐C8

VOC Screen

ing C

8‐C10

Eurofin

s Kommentare

r

Övriga fö

reningar

SVOC Oljetyp

ning

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TS

<5 6 36 165 220 Ospec ‐

Under LOQ => Inget att

rapportera

Ca 50/50 Alifater/Metylerade

cykloalkaner ‐ ‐

Diesel

(påverkad)

41 49 19 <5 <20 Ospec ‐


cykloalkaner


cykloalkaner ‐ ‐ ‐

<5 148 593 3136 4420 Ospec ‐


rapportera

Ca 25/50/25 Alifater/Metylerade

cykloalkaner/Övriga ‐ 1‐nonene, Cyclodecane ‐

<5 8 35 135 976 Ospec ‐ ‐ ‐

* Halten tagen från den

extraktiva delen, ** Mkt höga

halter PAH16 ‐> Ej relevant

att jämföra TIC‐utv,

Finns spårhalter

Alifater/Metylerade

cykloalkaner

Höga halter

PAH16

<5 36 92 341 242

Diesel,

Ospec ‐


rapportera


cykloalkaner ‐ ‐ ‐

Bilaga 5

TIC >C5‐C8headspace

TIC >C8‐C10headspace

TIC >C10‐C12extraktivt



Alifater Alifater Alifater Alifater AlifaterAlifater >C5‐C8 Alifater >C8‐C10 Alifater >C10‐C12 Alifater >C12‐C16 Alifater >C16‐C35

BTEX Aromater (>C8‐C10) PAH Aromater (>C10‐C16) Aromater (>C10‐C16 och >C16‐C35)Bensen *isopropylbensen Naftalen *2‐metylnaftalen *trimetnaf_1,2,3‐1,4,5

Toluen *propylbensen *1‐metylnaftalen *tetrametnaf_1,4,6,7

Etylbensen *3‐etyltoluen *bifenyl *tetrametnaf_1,2,5,6

Xylen *4‐etyltoluen *1‐2‐etylnaftalen *1‐metylfenantren

*1,2,3‐trimetylbensen *dimetylnaftalen_2,6‐2,7 *2‐metylantracen

*2‐etyltoluen *dimetylnaftalen_1,7‐1,3 *1‐metylantracen_metfen

*1,2,4‐trimetylbensen *dimetylnaftalen_1,6 *metyl‐pyr/fluorant

*1,3,5‐trimetylbensen *dimetylnaftalen_1,4 mfl *metyl‐kry/benso(a)a

*1,4‐dietylbensen *dimetylnaftalen_1,2 PAH*1,3‐dietylbensen *dimetylnaftalen_1,8 Fenantren

*1,2‐dietylbensen *trimetnaf_1,3,7 Antracen

*1,2,4,5‐tetrametylbensen *trimetnaf_1,4,6 Fluoranten

*1,2,3,5‐tetrametylbensen *trimetnaf_2,3,6 Pyren

*trimetnaf_1,2,6‐2,3,5 benso(a)antracen

*trimetnaf_1,2,4 Crysen

*trimetnaf_2,4,5‐1,2,5 Benso(b,k)fluoranten

PAH benso(a)pyren

Acenaftylen dibenso(a,h)antracen

Acenaften benso(g,h,i)perylen

Fluoren indeno(1,2,3,c,d)pyrenindeno(1,2,3,c,d)pyren

Halter att summera från SPIM

FAB‐analys

Sammanställning över hur föroreningshalter för parametrar i SPIMFAB‐analysen ska summeras för att sedan jämföras med TIC‐analysen. För redovisning av beräknade

halter enligt nedanståden "sorteringsnyckel", se bilaga 4. Beräknade summahalter redovisas som parametrarna "SPIMFAB‐TIC>C5‐C8", "SPIMFAB‐TIC>C8‐C10", etc.

Sammanställningen har gjort av SGI i samråd med Eurofins.

P:\1345\2335503_Wermlandskajen,_Karlstad\700_WP2‐Luktproblematik_(ÄTA_1)\19 Original\15xxxx_Koncept_Fältrapport\Bilaga 5_Sorteringsnyckel 2015‐07‐16Summeringsnyckel

REPORT

Contact person Date Reference Page

Richard Sott 2015-06-22 5F011955 1 (5) SP Chemistry, Materials and Surfaces

+46 10 516 57 89

[email protected]

Sweco Environment AB

Jan Embretsen

Sandbäcksgatan 1

Box 385

SE-651 09 Karlstad

Emissioner av flyktiga organiska föreningar från 2 jordprov.

SP Technical Research Institute of Sweden

Postal address Office location Phone / Fax / E-mail This document may not be reproduced other than in full, except with the prior written approval of SP. SP

Box 857 SE-501 15 BORÅS Sweden

Västeråsen Brinellgatan 4 SE-504 62 BORÅS

+46 10 516 50 00 +46 33 13 55 02 [email protected]

Prov

Två jordprover inskickade av kund.

Provmärkning: 1503 1,5-1,9 m och 1506 1-1,4 m.

Ankom SP kemi: Juni 2015

Provningsdatum: 2015-06-08 to 2015-06-10

Metod

En del av materialet överfördes till en rund glasskål om 135 mm i diameter och 30 mm djup.

Skålen fylldes upp till brädden med materialet, motsvarande 170 g. Exponerad yta mot luft var

ca 0,014 m2. Skålen placerades omgående i en klimatiserad emissionskammare (23C, 50%

RH), av rostfri plåt med volym 30 liter. Ren luft tillförs kontinuerligt i kammarens botten och

lämnar den i toppen (locket), och i lockets insida finns även en liten fläkt för att åstadkomma

en omblandande ventilation av kammaren. Luftflödet var ca 0,78 L/min vilket då motsvarar ca

1,5 luftomsättningar per timma i kammaren. Exponerad yta kontra kammarvolym ger en s k

belastningsfaktor (”loading”) på ca 0,46 m2 per m

3.

För att direkt kunna följa kolväte-emissionens förändring över tid, kopplades till kammarens

utgående luftflöde då och då ett direktvisande kolväteinstrument (THC) av typ FID-detektor

(fabrikat SICK/Maihak, modell 3006), vilken kalibrerats mot kända halter propan på gasflaska.

Instrumentutslaget avlästes manuellt vid dessa olika tillfällen.

Direkt då provet placerats i kammaren provtogs utgående luft med två seriekopplade

provtagare; först en Tenax-adsorbent för anrikning av avgående kolväten och andra organiska

ämnen, s k ”VOC”, och sen en multiadsorbent för att fånga lättflyktiga föreningar.

(Provvolymen var ca 10-12 L). Provtagningen upprepades sedan vid efter ett dygn (24 h).

Tenaxrören analyserades med termisk desorption och gaskromatografi. Enskilda komponenter

kvantifierades med FID-detektor och identifierades med masspektrometrisk detektor och NIST

bibliotek över masspektra.

Erhållna resultat från VOC- analysen har sedan nyttjats för att beräkna emissionsvärden,

uttryckt i avgiven mängd substans per timma och kvadratmeter exponerad materialyta, utryckt

i enheten [mg/(h*m2)]. Ingångsdata för denna beräkning är här halterna i utgående luft,

luftväxlingen samt belastningsfaktor, dvs hur stor materialyta gentemot kammarvolym som

nyttjats, se nedamståemde ekvation:

L

nKoncEA

sejemb

Text Box

Bilaga 6

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 2 (5)


EA = areaspecifik emissionshastighet, i mg/m2h

Konc = koncentrationen av TVOC i emissionscellen, i mg/m3

n = luftväxlingen i emissionscellen, ggr/timme

L = belastningsfaktor, i m2/m

3 (provets yta / testcellens volym)

Resultat

I tabell 1-4 ges resultaten från analys av VOC-emissioner för de båda proverna. Prov 1503 1,5-

1,9 m (tabell 1 och 2) ger något högre emissioner än prov 1506 1-1,4 m (tabell 3 och 4), medan

resultatet från THC-analysen är ganska lika från de båda proverna, se figur 1. Båda proverna

visar en tydligt avklingande trend i emissionshalterna under 24 h.

De enda signaler som misstänks ge upphov till doft eller odör är de i prov 1503 1,5-1,9 m; ett

par estrar, metylcyklohexan som förväntas ha en bensenliknande doft, samt ett par aromatiska

föreningar (se tabell 1),. Inga av dessa signaler detekteras i proverna från prov 1506 1- 1,4 m

vars emissioner generellt har högre kokpunkt än de i prov 1503 1,5-1,9 m.

Tabell 1. Emissioner (VOC) detekterade med Tenax i prov 1503 1,5-1,9 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

alkane 0,36 0,20

alkane 1,6 0,89

methylcyclohexane 0,66 0,31

alkane 1,1 0,71

alkane 0,53 0,33

cyclic alkane 0,45 -

alkane 0,60 0,31

acetic acid butyl

ester

12 -

alkane 0,86 0,28

methoxy propyl

acetate

9,0 3,0


trimethylbenzene 0,49 -



isopropyl

methylbenzene

0,49 -

summa 30 6,1

(Signaler under detektionsgränsen markeras - )

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 3 (5)


Tabell 2. Emissioner (VOC) detekterade med multiadsorbent i prov 1503 1,5-1,9 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

hexane 0,016 0,010

methylhexane 0,019 -

alkane 0,010 -

Alkane 0,032 0,021

Alkane 0,009 -

Alkane 0,010 -

Alkane 0,059 0,020

Alkane 0,027 -


methyl cyclohexane 0,10 0,050



Alkane 0,036 -

Alkane 0,023 -



Alkane 0,045 -

Alkane 0,061 -

Alkane 0,040 -

Alkane 0,062 -

Alkane 0,042 -

Alkane 0,020 -

Alkane 0,015 -


Summa 0,82 0,10

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 4 (5)


Tabell 3. Emissioner (VOC) detekterade med Tenax i prov 1506 1- 1,4 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

alkane 0,34 0,36

alkane 0,25 0,17

cyclic alkane 0,25 0,20


alkane 0,14 -

alkane 0,85 0,47

alkane 0,46 0,27


alkane 0,89 0,45

alkane 0,36 0,16



alkane 0,58 0,29

alkane 0,38 0,23



Summa 6,1 3,1

Tabell 4. Emissioner (VOC) detekterade med multiadsorbent i prov 1506 1- 1,4 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

cyclic alkane 0,013

-

cyclic alkane 0,012

-

Summa 0,025

Inga

signaler

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 5 (5)


Figur 1. Total kolväte-emissioner detekterad med THC över 24 h.

Kommentar till figur 1: Signalen i ppm propan härrör egentligen från utspädd kammarluft då

instrumentet drar ca 1,2 L/min och endast 0,78 L/min finns tillgängligt i utgående luft från

kammaren. Rumsluft har därför tillåtits späda ut provgasluften. Verklig halt i kammarluften är

därför proportionellt högre men här har syftet varit att få en bild av avklingningen av VOC-

emissionen över tid, varför justering ej är gjorts i diagrammet

SP Technical Research Institute of Sweden SP Chemistry, Materials and Surfaces - Chemistry

Performed by Examined by

__Signature_1 __Signature_2

Richard Sott Anders Lorén

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0 500 1000 1500 2000

mg/

l (p

pm

)

tid (min)

Total hydrocarbon count ,THC

1503 1,5-1,9 m

1506 1-1,4 m

Eurofins Environment Sweden AB

(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077880-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<=4Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD

Kundnummer: SL8437691

Provbeskrivning:

177-2015-04170813Provnummer: Provtagare

Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:

Övrigt fast materialMatris:

2015-04-17

Utskriftsdatum: 2015-05-29

Provmärkning: 1501 1,5-2m

Analys Resultat Enhet Metod/refMäto.

%86.7Torrsubstans a)SS-EN 12880:20005%

mg/kg Ts< 0.0035Bensen a)LidMiljö.0A.01.0930%

mg/kg Ts< 0.10Toluen a)LidMiljö.0A.01.0930%

mg/kg Ts< 0.10Etylbensen a)LidMiljö.0A.01.0930%

mg/kg Ts< 0.10M/P/O-Xylen a)LidMiljö.0A.01.0930%

mg/kg Ts< 0.20Summa TEX a)LidMiljö.0A.01.09

mg/kg Ts< 5.0Alifater >C5-C8 a)LidMiljö.0A.01.0930%


mg/kg Ts5.6Alifater >C10-C12 a)LidMiljö.0A.01.1530%

mg/kg Ts18Alifater >C12-C16 a)LidMiljö.0A.01.1530%

mg/kg Ts27Alifater >C5-C16 a)LidMiljö.0A.01.09/15


mg/kg Ts< 4.0Aromater >C8-C10 a)LidMiljö.0A.01.0930%

mg/kg Ts1.1Aromater >C10-C16 a)LidMiljö.0A.01.1520%

mg/kg Ts< 0.50Metylkrysener/benzo(a)antracener a)LidMiljö.0A.01.1525%

mg/kg Ts0.67Metylpyren/fluorantener a)LidMiljö.0A.01.1525%


OspecOljetyp a)*

mg/kg Ts0.55Benso(a)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.51Krysen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.85Benso(b,k)fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.52Benso(a)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.34Indeno(1,2,3-cd)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.090Dibenso(a,h)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts2.8Summa cancerogena PAH a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts< 0.030Naftalen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Acenaftylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför

Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det

insända provet. Sida 1 av 2

Förklaringar

Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med *

AR-003v37

sejemb

Textruta

Bilaga 7

AR-15-SL-077880-01

Í%R%^ÂÂh<=4Î

EUSELI2-00242630

mg/kg Ts< 0.030Acenaften a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.042Fluoren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.28Fenantren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.12Antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.67Fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.61Pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts0.35Benzo(g,h,i)perylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts2.1Summa övriga PAH a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts< 0.30Summa PAH med låg molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts1.7Summa PAH med medelhög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts3.2Summa PAH med hög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

Se bifogad rapportS-VOC a)*

Se bifogad rapportVOC-screening a)*

Kemisk kommentar

Kromatogram samt sammanställningar bifogas

Utförande laboratorium/underleverantör:

a) Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN

Denna rapport är elektroniskt signerad.

Ingrid Westman-Lernstål, Rapportansvarig





Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118549-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,|rÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:

177-2015-07230275Provnummer: Provtagare Jan Embertsen

Provet ankom:


2015-07-23




% Ts0.5Kol C a)EN 13137:200110%

% Ts0.1TIC, totalt oorganiskt kol a)*EN 13137:2001 metodappl.

A

5%

% Ts0.4TOC a)*EN 13137:2001 metodappl.

A

10%









Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077881-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<>=Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:


2015-04-17


Provmärkning: 1503 1,5-1,9m










mg/kg Ts10.0Alifater >C10-C12 a)LidMiljö.0A.01.1530%


mg/kg Ts< 20Alifater >C5-C16 a)LidMiljö.0A.01.09/15

mg/kg Ts< 10Alifater >C16-C35 a)LidMiljö.0A.01.1530%




mg/kg Ts< 0.50Metylpyren/fluorantener a)LidMiljö.0A.01.1525%


OspecOljetyp a)*

mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Krysen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Benso(b,k)fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Benso(a)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Indeno(1,2,3-cd)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Dibenso(a,h)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.30Summa cancerogena PAH a)*LidMiljö.0A.01.10







Förklaringar


AR-003v37

AR-15-SL-077881-01

Í%R%^ÂÂh<>=Î

EUSELI2-00242630


mg/kg Ts< 0.030Fluoren a)*LidMiljö.0A.01.1025%


mg/kg Ts< 0.030Antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Benzo(g,h,i)perylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.30Summa övriga PAH a)*LidMiljö.0A.01.10


mg/kg Ts< 0.30Summa PAH med medelhög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts< 0.30Summa PAH med hög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10



Kemisk kommentar










Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118550-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,}{Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provet ankom:


2015-07-23




% Ts0.8Kol C a)EN 13137:200110%

% Ts< 0.1TIC, totalt oorganiskt kol a)*EN 13137:2001 metodappl.

A

5%


A

10%









Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077885-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<BaÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:


2015-04-17














mg/kg Ts< 20Alifater >C5-C16 a)LidMiljö.0A.01.09/15

mg/kg Ts< 10Alifater >C16-C35 a)LidMiljö.0A.01.1530%






OspecOljetyp a)*

mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Krysen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Benso(b,k)fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts< 0.030Benso(a)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%




mg/kg Ts0.11Naftalen a)*LidMiljö.0A.01.1025%






Förklaringar


AR-003v37

AR-15-SL-077885-01

Í%R%^ÂÂh<BaÎ

EUSELI2-00242630


mg/kg Ts< 0.030Fluoren a)*LidMiljö.0A.01.1025%










Kemisk kommentar










Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118554-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,Å8Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provet ankom:


2015-07-23




% Ts2.6Kol C a)EN 13137:200110%


A

5%


A

10%









Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077882-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<?FÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:


2015-04-17

















mg/kg Ts200Aromater >C10-C16 a)LidMiljö.0A.01.1520%

mg/kg Ts1.4Metylkrysener/benzo(a)antracener a)LidMiljö.0A.01.1525%

mg/kg Ts3.1Metylpyren/fluorantener a)LidMiljö.0A.01.1525%


OspecOljetyp a)*





mg/kg Ts1.8Indeno(1,2,3-cd)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%


mg/kg Ts7.7Summa cancerogena PAH a)*LidMiljö.0A.01.10


mg/kg Ts0.78Acenaftylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%





Förklaringar


AR-003v37

AR-15-SL-077882-01

Í%R%^ÂÂh<?FÎ

EUSELI2-00242630

mg/kg Ts1.2Acenaften a)*LidMiljö.0A.01.1025%



mg/kg Ts0.81Antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%



mg/kg Ts2.3Benzo(g,h,i)perylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts14Summa övriga PAH a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts2.2Summa PAH med låg molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts9.5Summa PAH med medelhög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts10Summa PAH med hög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10



Kemisk kommentar










Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118551-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,~ÈÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provet ankom:


2015-07-23




% Ts1.0Kol C a)EN 13137:200110%


A

5%


A

10%









Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077883-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<@OÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:


2015-04-17


















mg/kg Ts34Metylkrysener/benzo(a)antracener a)LidMiljö.0A.01.1525%

mg/kg Ts100Metylpyren/fluorantener a)LidMiljö.0A.01.1525%


OspecOljetyp a)*

mg/kg Ts75Benso(a)antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts72Krysen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts98Benso(b,k)fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts67Benso(a)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts43Indeno(1,2,3-cd)pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%


mg/kg Ts360Summa cancerogena PAH a)*LidMiljö.0A.01.10


mg/kg Ts17Acenaftylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%





Förklaringar


AR-003v37

AR-15-SL-077883-01

Í%R%^ÂÂh<@OÎ

EUSELI2-00242630

mg/kg Ts3.7Acenaften a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts15Fluoren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts47Fenantren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts38Antracen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts210Fluoranten a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts160Pyren a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts42Benzo(g,h,i)perylen a)*LidMiljö.0A.01.1025%

mg/kg Ts540Summa övriga PAH a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts21Summa PAH med låg molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts480Summa PAH med medelhög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10

mg/kg Ts400Summa PAH med hög molekylvikt a)*LidMiljö.0A.01.10



Kemisk kommentar










Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118552-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,Ã&Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provet ankom:


2015-07-23




% Ts1.0Kol C a)EN 13137:200110%

% Ts0.2TIC, totalt oorganiskt kol a)*EN 13137:2001 metodappl.

A

5%


A

10%









Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-077884-01

EUSELI2-00242630Í%R%^ÂÂh<AXÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provtagningsdatum

Jan Embretsen

2015-04-14

Provet ankom:


2015-04-17


Provmärkning: 1506 1-1,4m



















Diesel. OspecOljetyp a)*














Förklaringar


AR-003v37

AR-15-SL-077884-01

Í%R%^ÂÂh<AXÎ

EUSELI2-00242630














Kemisk kommentar










Förklaringar


AR-003v37


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-118553-01

EUSELI2-00265883Í%R%^ÂÂm,Ä/Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

2335503700


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:


Provet ankom:


2015-07-23


Provmärkning: 1506 1-1,4m


% Ts1.3Kol C a)EN 13137:200110%


A

5%


A

10%









Förklaringar


AR-003v37

A4170813 A4170814 A4170815 A4170816THC THC THC THC

mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSTHC >C5‐C8 <5 41 <5 <5

THC >C8‐C10 6,2 49 148 8

THC >C10‐C12 36 19 593 35

THC >C12‐C16 165 <5 3136 135

THC >C16‐C135 220 <20 4420 976

A4170817Renat

mg/kg TS<5

36

92

341

242

SVOC/VOC‐screening rapport177‐2015‐04170413‐417

Använda metodprinciper:

"M3" (extraktiva alifater/aromater) ‐ Extraktion på skakbord med cyklohexan/etylacetat

‐ Analys på GC‐MS

THC

‐ Extraktion på skakbord med pentan/aceton

‐ Analys på GC‐FID

Head‐Space (HS)

‐ Statisk Head‐Space med GC‐MS detekor.

Generellt, metod M3, utvärdering:

Det som räknas i alifatområdena är jon 71 eller jon 57 beroende på vilket område man tittar på.

I kalibrering mot paraffinstandard innehållande alkaner är bidraget från jon 57/71 stort pga

"renheten" i föreningarna. Ju större bidraget från övriga joner är vid beräkning, desto lägre blir

halten map alifater.

Nedan n‐hexadekan (C16) och dess masspektra. Jon 71 uppskattningsvis 20% av totalen

Nedan, ett exempel på förslag på kolväteförening i som ger utslag på TIC'en i området

>C12‐C16. Jon 71 förekommer i mycket låg del, säg 2% av totalen. Om så är fallet kommer

beräkningen på jon 71 att utgöra ca 10%av halten på THC (eller om man utvärderar TIC'en

istället).

(mainlib) Hexadecane47 57 67 77 87 97 107 117 127 137 147 157 167 177 187 197 207 217 227

0

50

100

55

57

71

85

99

113127 141 155 169 183 226

(mainlib) 4-Nonene, 5-butyl-50 70 90 110 130 150 170 190 210

0

50

10055

69

83

91

97

111125

140

151 165

182

Exempel, prov A4170813 och område >C12‐C16. Lägg märke till skillnaden i respons på

utslagen mellan de högre topparna vid 14.5, 16 & 17 min.

Bild 1 TIC (Total Ion Count):

Bild 2. Jon 57/71 filtrerat. De högre topparna ovan blir mer framträdande. Dessa är de raka

paraffinerna (n‐alkaner). Föreningar däremellan blir mycket lägre förhållandevis och

därmed också ett lägre kvantifierat resultat på området map alifater mot TIC/THC.

För resultat, se tabell nedan.

Således blir resultatet mycket lägre med Alifatmetoden än tex THC‐metoden och

så bör den också vara rent teoretiskt.

13.50 14.00 14.50 15.00 15.50 16.00 16.50 17.00 17.50 18.00 18.50

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

800000

900000

Time-->

Abundance

TIC: A4170813.D\data.ms

13.50 14.00 14.50 15.00 15.50 16.00 16.50 17.00 17.50 18.00 18.500

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

55000

60000

65000

70000

75000

80000

85000

90000

95000

100000

Time-->

Abundance

Ion 71.00 (70.70 to 71.70): A4170813.D\data.msIon 57.00 (56.70 to 57.70): A4170813.D\data.ms

I tabellerna nedan är THC och Alifatområdena räknade mot paraffinstandard. TIC är semi‐

kvanitativ fullscansutvärdering mot paraffinstandard på GCMS. De lättare TIC‐fraktionerna

upp till C10 är semi‐kvantitativt beräknade på HS‐GCMS.

A4170813 A4170813THC TIC Jon 57/71

mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSTHC >C5‐C8 <5 <5 Alifater >C5‐C8 HS <5

THC >C8‐C10 6,2 18/<10* Alifater >C8‐C10 HS <3

THC >C10‐C12 36 23 Alifater >C10‐C12 5,6

THC >C12‐C16 165 115 Alifater >C12‐C16 18

THC >C16‐C135 220 252 Alifater >C16‐C135 34* Halten tagen från den extraktiva delen

VOC ScreeningPåvisade föreningar i Alifatområdena på HS

C5‐C8: Under LOQ => Inget att rapportera

C8‐C10: Ca 50/50 Alifater/Metylerade cykloalkaner

SVOCOljetypning: Diesel (påverkad)

A4170814 A4170814THC TIC Jon 57/71

mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSTHC >C5‐C8 41 32 Alifater >C5‐C8 HS <5

THC >C8‐C10 49 50/126* Alifater >C8‐C10 HS <3


THC >C12‐C16 <5 <10 Alifater >C12‐C16 <5

THC >C16‐C135 <20 <70 Alifater >C16‐C135 <10

* Halten tagen från den extraktiva delen




A4170815 A4170815THC TIC Jon 57/71


THC >C8‐C10 148 82/366* Alifater >C8‐C10 HS 10



THC >C16‐C35 4420 6005 Alifater >C16‐C135 1 100




C8‐C10: Ca 25/50/25 Alifater/Metylerade cykloalkaner/Övriga

Förslag på övriga föreningar från referensbibliotek

1‐nonene, Cyclodecane

A4170816 A4170816THC TIC Jon 57/71


THC >C8‐C10 8 <10/<250* Alifater >C8‐C10 HS <3

THC >C10‐C12 35 <250 Alifater >C10‐C12 46

THC >C12‐C16 135 368** Alifater >C12‐C16 100

THC >C16‐C35 976 6722** Alifater >C16‐C135 600


** Mkt höga halter PAH16 ‐> Ej relevant att jämföra TIC‐utv.

SVOCHöga halter PAH16

VOC ScreeningFinns spårhalter Alifater/Metylerade cykloalkaner

A4170817 A4170817THC TIC Jon 57/71


THC >C8‐C10 36 41/49* Alifater >C8‐C10 HS <3





VOC Screening

Påvisade föreningar i Alifatområdena på HS



Lidköping 2015‐05‐22

Jonas Halvarsson


Box 717

531 17 Lidköping

Telefon: (+)46 10 4908126

Mail: [email protected]

177-2015-04170813

Kromatogram 1A. Metod - THC. Detektor - FID

Kromatogram 1B. Metod - M3. Detektor - GCMS (TIC)

Kromatogram 1C. Metod - M3. Detektor - GCMS (Jon 57/71)

min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\082B0501.D)

Area

: 650

.74

Area

: 127

5.36

2.1

28

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

381

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 3 . D \ d a t a .m s

5 .0 0 1 0 .0 0 1 5 .0 0 2 0 .0 0 2 5 .0 0 3 0 .0 0 3 5 .0 0

0

1 0 0 0 0

2 0 0 0 0

3 0 0 0 0

4 0 0 0 0

5 0 0 0 0

6 0 0 0 0

7 0 0 0 0

8 0 0 0 0

9 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

Io n 5 7 .0 0 (5 6 .7 0 to 5 7 .7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 3 .D \ d a ta .m s

Io n 7 1 .0 0 (7 0 .7 0 to 7 1 .7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 3 .D \ d a ta .m s

177-2015-04170814




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\084B0701.D)

Area

: 743

.345

Area

: 115

9.5 2

.128

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

380

- O-te

rphe

nyl

5 .0 0 1 0 .0 0 1 5 .0 0 2 0 .0 0 2 5 .0 0 3 0 .0 0 3 5 .0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T IC : A 4 1 7 0 8 1 4 .D \ d a ta .m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 4 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 4 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170815




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\086B0901.D)

Area

: 852

.809

Area

: 165

8.79

5.9

77 -

Bro

mbe

nzen

11.

422

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0 0

1 e + 0 7

1 . 2 e + 0 7

1 . 4 e + 0 7

1 . 6 e + 0 7

1 . 8 e + 0 7

2 e + 0 7

2 . 2 e + 0 7

2 . 4 e + 0 7

2 . 6 e + 0 7

2 . 8 e + 0 7

3 e + 0 7

3 . 2 e + 0 7

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

5 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 5 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 5 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170816


Kromatogram 4B. X40 spädning pga höga PAH16 halter. Metod - M3. Detektor - GCMS (TIC)

Kromatogram 4C. X40 spädning pga höga PAH16 halter. Metod - M3. Detektor - GCMS (Jon 57/71)

min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

1000

2000

3000

4000

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\088B1101.D)

Area

: 567

.568

Area

: 131

7.91

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen 1

1.38

5 -

O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 2 0 0 0 0 0

T i m e - - >

A b u n d a n c e

T I C : X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

1 0 0 0

2 0 0 0

3 0 0 0

4 0 0 0

5 0 0 0

6 0 0 0

7 0 0 0

8 0 0 0

9 0 0 0

1 0 0 0 0

1 1 0 0 0

1 2 0 0 0

1 3 0 0 0

1 4 0 0 0

1 5 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ): X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ): X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170817




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\091B1401.D)

Area

: 690

.459

Area

: 130

9.96

2.1

29

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

382

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

5 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 5 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 5 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

T im e - - >

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 ( 5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 ( 7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170818




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\093B1601.D)

Area

: 906

.959

Area

: 115

2.8

2.1

22

5.9

12 -

Bro

mbe

nzen

11.

379

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

1 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

5 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

7 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

9 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 3 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

T i m e - - >

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

3 2 0 0 0 0

3 4 0 0 0 0

T im e - - >

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 ( 5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 ( 7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s


(Lidköping)

Box 887

Sjöhagsg. 3

SE-53119 Lidköping

Tlf: +46 10 490 8110

Fax: +46 10 490 8390

AR-15-SL-101322-01

EUSELI2-00261861Í%R%^ÂÂk#g-Î

Analysrapport


Jan Embretsen

Box 385

651 09 KARLSTAD


Provbeskrivning:

177-2015-07030251Provnummer:

Provet ankom:


2015-07-03


Provmärkning: Prov


Kemisk kommentar

I bifogad fil finns en sammanställning över de enskilda aromatiska föreningar som analyserats i prov 177-2015-04170813, -815-817.







Förklaringar


AR-003v37

Sammanställning ingående aromater från extraktiv metod >C10‐C16Aromater >C16‐C35 är redovisade på certifikat.

177‐2015‐04170814 & ‐818 är ej redovisade då dessa har totalhalter under LOQ.

177‐2015‐04170813 177‐2015‐04170815 177‐2015‐04170816 177‐2015‐04170817Compounds RT (min) mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts*2‐metylnaftalen 14.856 0,01 3,3 0,0 0,09

*1‐metylnaftalen 15.081 0,02 8,0 0,7 0,14

*bifenyl 15.978 0,00 0,0 0,0 0,01

*1‐2‐etylnaftalen 16.217 0,03 7,9 0,0 0,17

*dimetylnaftalen_2,6‐2,7 16.380 0,08 26,5 1,7 0,59

*dimetylnaftalen_1,7‐1,3 16.556 0,10 27,9 2,7 0,55

*dimetylnaftalen_1,6 16.624 0,05 21,9 1,5 0,49

*dimetylnaftalen_1,4‐2... 16.813 0,08 15,1 1,7 0,33



*trimetnaf_1,3,7 17.848 0,10 3,4 1,0 0,30

*trimetnaf_1,4,6 18.151 0,14 15,4 1,2 0,34

*trimetnaf_2,3,6 18.205 0,07 9,1 1,0 0,25

*trimetnaf_1,2,6‐2,3,5 18.382 0,11 16,7 1,5 0,45

*trimetnaf_1,2,4 18.544 0,02 4,6 0,7 0,27

*trimetnaf_2,4,5‐1,2,5 18.544 0,05 3,4 0,7 0,23

*trimetnaf_1,2,3‐1,4,5 18.834 0,01 2,1 0,7 0,01

*tetrametnaf_1,4,6,7 19.762 0,03 11,7 0,7 0,17

*tetrametnaf_1,2,5,6 20.293 0,04 7,8 1,0 0,25

*1‐metylfenantren 22.093 0,05 3,6 9,3 0,05

*2‐metylantracen 22.193 0,03 0,9 6,6 0,01

*1‐metylantracen_metfen 22.271 0,08 5,7 12,5 0,09

Total Aro >C10‐C16 1,1 200 46 4,9

Sammanställning TOC‐resultat 20150806

TOC, % TsTIC, totalt oorganiskt kol, % Ts Kol C, % Ts

177‐2015‐07230279, 1506 1‐1,4m 1,2 < 0,1 1,3

177‐2015‐07230278, 1505 0,4‐0,6m 0,8 0,2 1.0

177‐2015‐07230280, 1503 1,9‐2m 2,5 < 0,1 2,6

177‐2015‐07230277, 1504 0,5‐1m 0,9 < 0,1 1.0

177‐2015‐07230276, 1503 1,5‐1,9m 0,7 < 0,1 0,8

177‐2015‐07230275, 1501 1,5‐2m 0,4 0,1 0,5

Eurofins Environment

Ingrid Lernstål

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA3–Rapportfrånemissionsförsök

1.1-1305-0412 15099

REPORT

Contact person Date Reference Page

Richard Sott 2015-06-22 5F011955 1 (5) SP Chemistry, Materials and Surfaces

+46 10 516 57 89

[email protected]


Jan Embretsen

Sandbäcksgatan 1

Box 385

SE-651 09 Karlstad

Emissioner av flyktiga organiska föreningar från 2 jordprov.


Postal address Office location Phone / Fax / E-mail This document may not be reproduced other than in full, except with the prior written approval of SP. SP

Box 857 SE-501 15 BORÅS Sweden

Västeråsen Brinellgatan 4 SE-504 62 BORÅS

+46 10 516 50 00 +46 33 13 55 02 [email protected]

Prov

Två jordprover inskickade av kund.

Provmärkning: 1503 1,5-1,9 m och 1506 1-1,4 m.

Ankom SP kemi: Juni 2015

Provningsdatum: 2015-06-08 to 2015-06-10

Metod

En del av materialet överfördes till en rund glasskål om 135 mm i diameter och 30 mm djup.

Skålen fylldes upp till brädden med materialet, motsvarande 170 g. Exponerad yta mot luft var

ca 0,014 m2. Skålen placerades omgående i en klimatiserad emissionskammare (23C, 50%

RH), av rostfri plåt med volym 30 liter. Ren luft tillförs kontinuerligt i kammarens botten och

lämnar den i toppen (locket), och i lockets insida finns även en liten fläkt för att åstadkomma

en omblandande ventilation av kammaren. Luftflödet var ca 0,78 L/min vilket då motsvarar ca

1,5 luftomsättningar per timma i kammaren. Exponerad yta kontra kammarvolym ger en s k

belastningsfaktor (”loading”) på ca 0,46 m2 per m

3.

För att direkt kunna följa kolväte-emissionens förändring över tid, kopplades till kammarens

utgående luftflöde då och då ett direktvisande kolväteinstrument (THC) av typ FID-detektor

(fabrikat SICK/Maihak, modell 3006), vilken kalibrerats mot kända halter propan på gasflaska.

Instrumentutslaget avlästes manuellt vid dessa olika tillfällen.

Direkt då provet placerats i kammaren provtogs utgående luft med två seriekopplade

provtagare; först en Tenax-adsorbent för anrikning av avgående kolväten och andra organiska

ämnen, s k ”VOC”, och sen en multiadsorbent för att fånga lättflyktiga föreningar.

(Provvolymen var ca 10-12 L). Provtagningen upprepades sedan vid efter ett dygn (24 h).

Tenaxrören analyserades med termisk desorption och gaskromatografi. Enskilda komponenter

kvantifierades med FID-detektor och identifierades med masspektrometrisk detektor och NIST

bibliotek över masspektra.

Erhållna resultat från VOC- analysen har sedan nyttjats för att beräkna emissionsvärden,

uttryckt i avgiven mängd substans per timma och kvadratmeter exponerad materialyta, utryckt

i enheten [mg/(h*m2)]. Ingångsdata för denna beräkning är här halterna i utgående luft,

luftväxlingen samt belastningsfaktor, dvs hur stor materialyta gentemot kammarvolym som

nyttjats, se nedamståemde ekvation:

L

nKoncEA

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 2 (5)


EA = areaspecifik emissionshastighet, i mg/m2h

Konc = koncentrationen av TVOC i emissionscellen, i mg/m3

n = luftväxlingen i emissionscellen, ggr/timme

L = belastningsfaktor, i m2/m

3 (provets yta / testcellens volym)

Resultat

I tabell 1-4 ges resultaten från analys av VOC-emissioner för de båda proverna. Prov 1503 1,5-

1,9 m (tabell 1 och 2) ger något högre emissioner än prov 1506 1-1,4 m (tabell 3 och 4), medan

resultatet från THC-analysen är ganska lika från de båda proverna, se figur 1. Båda proverna

visar en tydligt avklingande trend i emissionshalterna under 24 h.

De enda signaler som misstänks ge upphov till doft eller odör är de i prov 1503 1,5-1,9 m; ett

par estrar, metylcyklohexan som förväntas ha en bensenliknande doft, samt ett par aromatiska

föreningar (se tabell 1),. Inga av dessa signaler detekteras i proverna från prov 1506 1- 1,4 m

vars emissioner generellt har högre kokpunkt än de i prov 1503 1,5-1,9 m.

Tabell 1. Emissioner (VOC) detekterade med Tenax i prov 1503 1,5-1,9 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

alkane 0,36 0,20

alkane 1,6 0,89

methylcyclohexane 0,66 0,31

alkane 1,1 0,71

alkane 0,53 0,33


alkane 0,60 0,31

acetic acid butyl

ester

12 -

alkane 0,86 0,28

methoxy propyl

acetate

9,0 3,0





isopropyl

methylbenzene

0,49 -

summa 30 6,1

(Signaler under detektionsgränsen markeras - )

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 3 (5)


Tabell 2. Emissioner (VOC) detekterade med multiadsorbent i prov 1503 1,5-1,9 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

hexane 0,016 0,010

methylhexane 0,019 -

alkane 0,010 -

Alkane 0,032 0,021

Alkane 0,009 -

Alkane 0,010 -

Alkane 0,059 0,020

Alkane 0,027 -


methyl cyclohexane 0,10 0,050



Alkane 0,036 -

Alkane 0,023 -



Alkane 0,045 -

Alkane 0,061 -

Alkane 0,040 -

Alkane 0,062 -

Alkane 0,042 -

Alkane 0,020 -

Alkane 0,015 -


Summa 0,82 0,10

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 4 (5)


Tabell 3. Emissioner (VOC) detekterade med Tenax i prov 1506 1- 1,4 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

alkane 0,34 0,36

alkane 0,25 0,17



alkane 0,14 -

alkane 0,85 0,47

alkane 0,46 0,27


alkane 0,89 0,45

alkane 0,36 0,16



alkane 0,58 0,29

alkane 0,38 0,23



Summa 6,1 3,1

Tabell 4. Emissioner (VOC) detekterade med multiadsorbent i prov 1506 1- 1,4 m.

Identitet Emission

vid 0-2 h

(ng/(h*m2)

Emission

efter 24 h

(ng/(h*m2)

cyclic alkane 0,013

-

cyclic alkane 0,012

-

Summa 0,025

Inga

signaler

REPORT

Date Reference Page

2015-06-22 5F011955 5 (5)


Figur 1. Total kolväte-emissioner detekterad med THC över 24 h.

Kommentar till figur 1: Signalen i ppm propan härrör egentligen från utspädd kammarluft då

instrumentet drar ca 1,2 L/min och endast 0,78 L/min finns tillgängligt i utgående luft från

kammaren. Rumsluft har därför tillåtits späda ut provgasluften. Verklig halt i kammarluften är

därför proportionellt högre men här har syftet varit att få en bild av avklingningen av VOC-

emissionen över tid, varför justering ej är gjorts i diagrammet

SP Technical Research Institute of Sweden SP Chemistry, Materials and Surfaces - Chemistry

Performed by Examined by

__Signature_1 __Signature_2

Richard Sott Anders Lorén

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0 500 1000 1500 2000

mg/

l (p

pm

)

tid (min)

Total hydrocarbon count ,THC

1503 1,5-1,9 m

1506 1-1,4 m

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA4–Kromatogramföranalyseradeprover

1.1-1305-0412 15099

1

K

K

K

77-2015-04170813

romatogram 1A. Metod - THC. Detektor - FID

romatogram 1B. Metod - M3. Detektor - GCMS (TIC)

romatogram 1C. Metod - M3. Detektor - GCMS (Jon 57/71)

min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\082B0501.D)

Area

: 650

.74

Area

: 127

5.36

2.1

28

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

381

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 3 . D \ d a t a .m s

5 .0 0 1 0 .0 0 1 5 .0 0 2 0 .0 0 2 5 .0 0 3 0 .0 0 3 5 .0 0

0

1 0 0 0 0

2 0 0 0 0

3 0 0 0 0

4 0 0 0 0

5 0 0 0 0

6 0 0 0 0

7 0 0 0 0

8 0 0 0 0

9 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

Io n 5 7 .0 0 (5 6 .7 0 to 5 7 .7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 3 .D \ d a ta .m s

Io n 7 1 .0 0 (7 0 .7 0 to 7 1 .7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 3 .D \ d a ta .m s

Foto

Typewritten Text

Bilaga 4 - Kromatogram för analyserade prover

Foto

Typewritten Text

Foto

Typewritten Text

177-2015-04170814




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\084B0701.D)

Area

: 743

.345

Area

: 115

9.5 2

.128

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

380

- O-te

rphe

nyl

5 .0 0 1 0 .0 0 1 5 .0 0 2 0 .0 0 2 5 .0 0 3 0 .0 0 3 5 .0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T IC : A 4 1 7 0 8 1 4 .D \ d a ta .m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 4 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 4 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170815




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\086B0901.D)

Area

: 852

.809

Area

: 165

8.79

5.9

77 -

Bro

mbe

nzen

11.

422

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0 0

1 e + 0 7

1 . 2 e + 0 7

1 . 4 e + 0 7

1 . 6 e + 0 7

1 . 8 e + 0 7

2 e + 0 7

2 . 2 e + 0 7

2 . 4 e + 0 7

2 . 6 e + 0 7

2 . 8 e + 0 7

3 e + 0 7

3 . 2 e + 0 7

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

5 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 5 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 5 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ): A 4 1 7 0 8 1 5 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170816


Kromatogram 4B. X40 spädning pga höga PAH16 halter. Metod - M3. Detektor - GCMS (TIC)

Kromatogram 4C. X40 spädning pga höga PAH16 halter. Metod - M3. Detektor - GCMS (Jon 57/71)

min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

1000

2000

3000

4000

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\088B1101.D)

Area

: 567

.568

Area

: 131

7.91

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen 1

1.38

5 -

O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

2 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 2 0 0 0 0 0

T i m e - - >

A b u n d a n c e

T I C : X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

1 0 0 0

2 0 0 0

3 0 0 0

4 0 0 0

5 0 0 0

6 0 0 0

7 0 0 0

8 0 0 0

9 0 0 0

1 0 0 0 0

1 1 0 0 0

1 2 0 0 0

1 3 0 0 0

1 4 0 0 0

1 5 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 (5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ): X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 (7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ): X 4 1 7 0 8 1 6 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170817




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\091B1401.D)

Area

: 690

.459

Area

: 130

9.96

2.1

29

5.9

13 -

Bro

mbe

nzen

11.

382

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

5 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0 0

2 5 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0 0

3 5 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0 0

T im e -->

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

T im e - - >

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 ( 5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 ( 7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 7 . D \ d a t a . m s

177-2015-04170818




min4 6 8 10 12 14 16 18

pA

0

100

200

300

400

500

600

FID2 B, (150427\150427D 2015-04-30 12-37-45\093B1601.D)

Area

: 906

.959

Area

: 115

2.8

2.1

22

5.9

12 -

Bro

mbe

nzen

11.

379

- O-te

rphe

nyl

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

1 0 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

4 0 0 0 0 0

5 0 0 0 0 0

6 0 0 0 0 0

7 0 0 0 0 0

8 0 0 0 0 0

9 0 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0 0

1 3 0 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0 0

1 5 0 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0 0

T i m e - - >

A b u n d a n c e

T I C : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s

5 . 0 0 1 0 . 0 0 1 5 . 0 0 2 0 . 0 0 2 5 . 0 0 3 0 . 0 0 3 5 . 0 0

0

2 0 0 0 0

4 0 0 0 0

6 0 0 0 0

8 0 0 0 0

1 0 0 0 0 0

1 2 0 0 0 0

1 4 0 0 0 0

1 6 0 0 0 0

1 8 0 0 0 0

2 0 0 0 0 0

2 2 0 0 0 0

2 4 0 0 0 0

2 6 0 0 0 0

2 8 0 0 0 0

3 0 0 0 0 0

3 2 0 0 0 0

3 4 0 0 0 0

T im e - - >

A b u n d a n c e

I o n 5 7 . 0 0 ( 5 6 . 7 0 t o 5 7 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s

I o n 7 1 . 0 0 ( 7 0 . 7 0 t o 7 1 . 7 0 ) : A 4 1 7 0 8 1 8 . D \ d a t a . m s

Provbeteckningar Eurofins för prover uttagna inom W-kajen WP2

Prov Provbeteckning Eurofins

1501 1,5-2m 177-2015-04170813

1503 1,5-1,9m 177-2015-04170814

1503 1,9-2m 177-2015-04170818

1504 0,5-1m 177-2015-04170815

1505 0,4-0,6m 177-2015-04170816

1506 1-1,4m 177-2015-04170817

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA5–Sammanställningavbensinochdiesel

1.1-1305-0412 15099

Bilaga 5 - Sammansättning av bensin (Elert, 2008 med referens till TPHCWG, 1998b)

Grupp Förening Medel Min Max n-Alkaner

4 n-Butan 4,7% 2,6% 6,5% 5 n-Pentan 3,9% 3,0% 4,9% 6 n-Hexan 2,4% 1,8% 3,2% 7 n-Heptan 1,1% 1,0% 1,2%

Grenade alkaner 4 Isobutan 1,7% 0,8% 2,6% 5 Isopentan 7,9% 7,1% 8,8% 6 2,2-Dimetylbutan 0,5% 0,4% 0,6% 6 2,3-Dimetylbutan 1,0% 1,0% 1,1% 6 2-Metylpentan 3,9% 3,2% 4,5% 6 3-Metylpentan 2,5% 2,1% 2,9% 7 2,4-Dimetylpentan 0,8% 0,6% 1,2% 7 2-Metylhexan 3,0% 2,5% 3,8% 7 3-Metylhexan 1,7% 1,6% 1,9% 8 2,2,4-Trimetylpentan 2,4% 0,9% 4,2% 8 2,3,3-Trimetylpentan 0,7% 0,2% 1,3% 8 2,3,4-Trimetylpentan 1,0% 0,4% 1,8% 8 2,3-Dimetylhexan 0,4% 0,3% 0,6% 8 2,4-Dimetylhexan 0,4% 0,3% 0,6% 8 3-Metylheptan 0,8% 0,6% 0,9%

Cykloalkaner 5 Cyklopentan 0,5% 0,3% 0,6% 6 Cyklohexan 0,4% 0,2% 0,6% 6 Metylcyklopentan 1,8% 1,4% 2,3% 7 Metylcyklohexan 0,6% 0,4% 0,8%

Alkener Totalt alkener 10,0% 8,4% 12,0%

4 1,3-Butadien 0,0% 0,0% 0,0% 4 cis-2-Buten 0,3% 0,2% 0,5% 4 trans-2-Buten 0,4% 0,2% 0,5% 5 2-Metyl-1-buten 0,5% 0,5% 0,6% 5 2-Metyl-2-buten 1,1% 1,0% 1,2% 5 cis-2-Penten 0,4% 0,4% 0,4% 5 trans-2-Penten 0,7% 0,7% 0,8%

Alkyl -monoaromater 6 Bensen 1,9% 1,6% 2,3% 7 Toluen 8,1% 6,4% 10,0% 8 Etylbensen 1,7% 1,4% 2,0% 8 m-Xylen 4,6% 3,9% 5,4% 8 o-Xylen 2,5% 2,1% 3,1% 8 p-Xylen 1,9% 1,6% 2,3% 9 1,2,4-Trimetylbensen 3,0% 2,5% 3,3% 9 1,3,5-Trimetylbensen 1,0% 0,8% 1,1% 9 1-Metyl-2-etylbensen 0,7% 0,6% 0,8% 9 1-Metyl-3-etylbensen 1,8% 1,5% 2,0% 9 1-Metyl-4-etylbensen 0,8% 0,7% 0,9%

Naftalener Totalt naftalener 5,8% 4,1% 7,2%

10 Naftalen 0,3% 0,2% 0,4% 11 1-Metylnaftalen 0,1% 0,0% 0,1% 11 2-Metylnaftalen 0,2% 0,1% 0,3%

Bilaga 5 - Sammansättning av diesel (Elert, 2008 med referens till TPHCWG, 1998b)

Grupp Förening Medel Min Max n-Alkaner

8 n-oktan 0,11% 0,10% 0,13% 9 n-Nonan 0,38% 0,19% 0,49% 10 n-dekan 0,78% 0,28% 1,20% 11 n-Undekan 1,40% 0,57% 2,30% 12 n-Dodekan 1,70% 1,00% 2,50% 13 n-Tridekan 2,10% 1,50% 2,80% 14 n-Tetradekan 1,90% 0,61% 2,70% 15 n-Pentadekan 2,60% 1,90% 3,10% 16 n-Hexadekan 2,30% 1,50% 2,80% 17 n-Heptadekan 2,20% 1,40% 2,90% 18 n-Oktadekan 1,60% 1,20% 2,00% 19 n-Nonadekan 1,00% 0,73% 1,50% 20 n-Eikosan 0,62% 0,37% 1,00% 21 n-Heneicosane 0,44% 0,16% 0,83% 22 n-Docosane 0,31% 0,14% 0,44% 24 n-Tetracosane 0,35%

Grenade alkaner 12 3-Metylundekan 0,17% 0,09% 0,28% 13 2-Metyldodekan 0,28% 0,15% 0,52% 14 3-Metyltridekan 0,19% 0,13% 0,30% 15 2-Metyltetradekan 0,48% 0,34% 0,63% 19 Pristane 0,60% 0,35% 0,81% 20 Phytane 0,50% 0,35% 0,59%

Cykloalkaner Dicykloalkaner 14,00% 3,70% 18,00% Monocykloalkaner 19,00% 13,00% 31,00% Tetracykloalkaner 0,10% Tricykloalkaner

Totalt alkener 1,30% 0,20% 2,20% Alkylmonoaromater 6,20% 1,80% 8,10%

6 bensen 0,03% 0,00% 0,10% 7 Toluen 0,18% 0,01% 0,70% 8 etylbensen 0,07% 0,01% 0,20% 8 m+p-Xylener 0,22% 0,02% 0,51% 8 o-Xylen 0,04% 0,00% 0,09% 8 Xylener 0,50% 9 1,3,5-Trimetylbensen 0,18% 0,09% 0,24% 9 n-Propylbensen 0,04% 0,03% 0,05%

10 1-Metyl-4-isopropylbensen 0,02% 0,00% 0,03%

10 n-Butylbensen 0,04% 0,03% 0,05% Monoaromater

Bensocykloparaffiner 6,30% 6,00% 6,60% Bensodicykloparaffiner 3,00% 3,00% 3,00% Dinaphthenobenzenes 1,80% Indenes 3,10% 0,70% 5,60%

Total Indaner och Tetraliner 5,90% 1,20% 10,00%

Naftalener naftalener 3,10% 0,41% 10,00%

10 naftalen 0,26% 0,01% 0,80% 11 1-Metylnaftalen 0,48% 0,00% 0,81% 11 2-Metylnaftalen 0,89% 0,00% 1,50% 11 Metylnaftalener 0,29% 0,14% 0,46% 12 1,3-Dimetylnaftalen 0,97% 0,55% 1,30% 12 1,4-Dimetylnaftalen 0,18% 0,11% 0,23% 12 1,5-Dimetylnaftalen 0,29% 0,16% 0,36% 12 Dimetylnaftalener 0,69% 0,49% 0,94% 13 Trimetylnaftalener 0,24% 0,02% 0,40%

Grupp Förening Medel Min Max Diaromater utom naftalen

Total Fluorener 0,56% 0,03% 1,40% 12 Bifenyl 0,06% 0,01% 0,12% 13 Fluoren 0,09% 0,03% 0,15% 13 Metylbifenyler 0,05% 0,00% 0,00% 14 Metylfluorener 0,20% 0,09% 0,38% 15 Dimetylfluorener 0,42% 0,00% 0,00%

Polyaromater Total Acenaftener 1,90% 0,06% 5,40% Total Acenafthylener 1,50% 0,00% 3,90%

Total Bifenyler och Acenaftener

2,60%

Total Fenantrener 0,31% 0,02% 0,70% Total Triaromaticer 0,50% 0,07% 1,60%

14 2-Aminoantracen 0,00% 0,00% 0,00% 14 2-Aminofenantren 0,00% 0,00% 0,00% 14 3-Aminofenantren 0,00% 0,00% 0,00% 14 4-Aminofenantren 0,00% 0,00% 0,00% 14 Antracen 0,01% 0,00% 0,02% 14 Fenantren 0,09% 0,00% 0,30% 15 1-Metylfenantren 0,01% 0,00% 0,02% 15 2-Metylfenantren 0,01% 0,00% 0,02% 15 2-Metylfenantren 0,16% 0,14% 0,18% 15 3-Metylfenantren 0,00% 0,00% 0,01% 15 4-&9-Metylfenantren 0,01% 0,00% 0,03% 15 9-Cyanoantracen 0,00% 0,00% 0,00% 15 9-Cyanofenantren 0,00% 0,00% 0,00% 15 Metylantracener 0,00% 15 Metylfenantrener 0,25% 0,16% 0,50% 16 Fluoranten 0,01% 0,00% 0,02% 16 Pyren 0,01% 0,00% 0,02% 16 Dimetylfenantrener 0,06% 0,02% 0,21% 17 1-Metylpyren 0,00% 0,00% 0,00% 17 2-Metylpyren 0,00% 0,00% 0,00% 17 Benso(a)fluoren 0,00% 0,00% 0,00%

18 1-Metyl-7-isopropylfenantren 0,00% 0,00% 0,00%

18 Benso(a)antracen 0,00% 0,00% 0,00% 18 benso(g,h,i)fluoranten 0,00% 0,00% 0,00% 18 Krysen 0,00% 18 Krysene och tripenylen 0,00% 0,00% 0,00% 18 Trifenylen 0,00% 0,00% 0,00% 20 benso(a)pyren 0,00% 0,00% 0,00% 20 benso(b+k)fluoranten 0,00% 0,00% 0,00% 20 benso(e)pyren 0,00% 0,00% 0,00% 21 Cyklopenta(cd)pyren 0,00% 0,00% 0,00% 22 benso(g,h,i)perylen 0,00% 0,00% 0,00% 22 Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,00% 0,00% 0,00% 22 Picene 0,00% 0,00% 0,00%

Andra organiska ämnen

2-Azapyren 0,00% 0,00% 0,00% Tioaromater 0,30% 0,20% 0,40%

10 etylhexylnitrat 0,20% 0,00% 0,00% 12 Dibenaotiofen 0,02% 0,01% 0,02% 13 1-Metylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 13 2-Metylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 13 3-Metylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 13 4-Metylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 14 1,2-Dimetylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 14 1,3-Dimetylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00% 14 1,4-Dimetylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00%

Grupp Förening Medel Min Max 14 1,6-Dimetyldibensotiofen 0,01% 0,00% 0,01%

14 2,6-dimetyldibensotiofen och 2-etyldibensotiofen 0,02% 0,01% 0,03%

14 2-fenylindol 0,00% 0,00% 0,00% 15 6-fenylkinolin 0,00% 0,00% 0,00% 16 2-etyldibensotiofen 0,02% 0,00% 0,03% 16 Benso[def]karbasol 0,00% 0,00% 0,00% 18 9-Fenylkarbasol 0,00% 0,00% 0,00%

1.1-1305-0412 15099

BILAGA6–SPIMFAB‐analys

1.1-1305-0412 15099

2015-05-21 1.1-1306-0436 15109

Bilaga 6 – SPIMFAB-analysen

1 INLEDNING

1.1 Alifater

Fem olika alifatfraktioner rapporteras; >C5-C8, >C8-C10, >C10-C12, >C12-C16 re-

spektive >C16-C35. Halterna av dessa kvantifieras mot en analysstandard bestående av

kända halter av raka kolkedjor från C8 upp till exempelvis C40.

1.2 Aromater

De föreningar som ingår i de tre aromatfraktionerna >C8-C10, >C10-C16 respektive

>C16-C35 är sammanställda i tabellen nedan.

Tabell 1. Föreningar som ingår i respektive aromatfraktion.

Aromater >C8-C10

Isopropylbensen (kumen)

n-propylbensen

1,2,3-trimetylbensen



1,2,3,5-tetrametylbensen (isoduren 1,2,4,5-tetrametylbensen (duren)

2-etyltoluen

3-etyltoluen

4-etyltoluen

1,2-dietylbensen

1,3-dietylbensen

1,4-dietylbensen

Aromater >C10-C16

Bifenyl

1-metylnaftalen

2-metylnaftalen

1-etylnaftalen

2-etylnaftalen

1-metylantracen

2-metylantracen

1-metylfenantren

2-metylfenantren

1,2-dimetylnaftalen

2015-05-21 1.1-1306-0436 15109

1,3-dimetylnaftalen

1,4-dimetylnaftalen

1,5-dimetylnaftalen

1,6-dimetylnaftalen

1,7-dimetylnaftalen

1,8-dimetylnaftalen

2,3-dimetylnaftalen

2,6-dimetylnaftalen

2,7-dimetylnaftalen

1,2,3-trimetylnaftalen










1,2,5,6-tetrametylnaftalen

1,4,6,7-tetrametylnaftalen

Aromater >C16-C35

1-metylpyren

2-metylpyren

4-metylpyren

1-metylfluoranten

2-metylfluoranten

3-metylfluoranten

7-metylfluoranten

8-metylfluoranten

1-metylkrysen

2-metylkrysen

3-metylkrysen

4-metylkrysen

5-metylkrysen

6-metylkrysen

1-metylbenso(a)antracen

2015-05-21 1.1-1306-0436 15109












2 = >C8-C10, 4 = >C12-C16, 5 = >C16-C35

A) Ingår i toppen för 1-metylantracen, B) Ingår i toppen för 1,4-dimetylnaftalen

1.3 BTEX

Bensen, toluen, etylbensen och summan xylener (o-xylen, m-xylen och p-xylen) kvanti-

fieras med en standard av respektive förening.

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA7–Sammanställningavlukttröskelvärden,Henryskonstantochfördelningsfaktormellanvattenochorganiskt

kol(Koc)

1.1-1305-0412 15099

Bilaga 7 - Sammanställning av lukttröskelvärden, Henrys konstant och fördelningsfaktor mellan vatten och organiskt kol (Koc).

Grupp/Antal kol Ämne/ämnesgrupp CAS-nummer

Lukttröskelvärde i luft,

(mg/m3)


valt värde(mg/m3)

Detektion (d) ellerigenkänning (i)

Henrys konstant(-)

Koc(L/kg)

Totalt alkaner

4 1,3-Butadien 106-99-0 0,22 - 169 0,51 d 2,6E+00 288

4 cis-2-Buten 590-18-1 28,5 28,5 i 118

4 trans-2-Buten 624-64-6 2700 2700 i 114

5 2-Metyl-1-buten 563-46-2 221

5 2-Metyl-2-buten 513-35-9 221

5 cis-2-Penten 627-20-3 9,2E+00 93

5 trans-2-Penten 646-04-8 288

Grenade alkaner

4 Isobutan 75-28-5 1370 1370 i 4,8E+01 288

5 Isopentan 78-78-4 3,8 d 5,6E+01 624

6 2,2-Dimetylbutan 75-83-2 70 70 d 7,0E+01 1 970

6 2,3-Dimetylbutan 79-29-8 1,5 1,5 d 5,2E+01 2 090

6 2-Metylpentan 107-83-5 25 25 d 3,1E-01 1 700

6 3-Metylpentan 96-14-0 31 31 d 6,9E+01 1 300

7 2,4-Dimetylpentan 108-08-7 3,9 - 3 000 3,9 d 1,2E+02 3 610

7 2-metylhexan 591-76-4 1,7 1,7 d 2,6E+01 568

7 3-metylhexan 589-34-4 3,4 3,4 d 5,6E+01 4 620

8 2,2,4-Trimetylpentan 540-84-1 3,1 3,1 d 1,3E+02 7 690

8 2,3,3-Trimetylpentan 560-21-4 7 690

8 2,3,4-Trimetylpentan 565-75-3 7,7E+01 7 690

8 2,3-Dimetylhexan 584-94-1 9 830

8 2,4-Dimetylhexan 589-43-5 9 830

8 3-metylheptan 589-81-1 7,1 7,1 d 1,5E+02 12 600

Cykloalkaner

5 cyklopentan 287-92-3 5,3E+00 420

6 cyklohexan 110-82-7 1,8 - 2 700 8,5 d 6,2E+00 963

6 metylcyklopentan 96-37-7 5,8 5,8 d 1,5E+01 844

7 metylcyklohexan 108-87-2 0,60 0,60 d 2,6E+00 2 210

n-Alkaner

4 n-Butan 106-97-8 1 - 12000 2880 d 3,9E+01 341

5 n-Pentan 109-66-0 4,1 - 3090 4,1 d 5,0E+01 982

6 n-Hexan 110-54-3 5,3 - 875 5,3 d 2,7E+01 3 410

7 n-Heptan 142-82-5 2,7 - 2240 2,7 d 2,8E+01 18 300

Alkyl-monoaromater

6 Bensen 71-43-2 1,5 - 1 000 8,6 d 1,9E-01 81

7 Toluen 108-88-3 0,08 - 1 000 1,3 d 2,1E-01 234

8 etylbensen 100-41-4 <0,01 - 78,3 0,73 d 2,4E-01 537

8 m-Xylen 108-38-3 0,052 - 86 0,18 d 2,3E-01 612

8 o-Xylen 95-47-6 0,77 - 23,6 1,6 d 1,6E-01 557

8 p-Xylen 106-42-3 0,25 - 9,1 0,25 d 2,5E-01 590

9 1,2,4-Trimetylbensen 95-63-6 0,2 - 1,1 0,59 d 2,2E-01 1 300

9 1,3,5-Trimetylbensen 108-67-8 0,18 - 12 0,83 d 2,5E-01 1 250

9 1-metyl-2-etylbensen 611-14-3 0,36 0,36 d 1 380



9 Isopropylbensen 98-82-8 0,017 - 6,4 0,041 d 3,0E-01 1 380

9 n-propylbensen 103-65-1 0,019 - 14,4 0,019 d 3,7E-01 1 540

9 1,2,3-trimetylbensen 526-73-8 1,3E-01 1 190

9 1,3,5-trimetylbensen 108-67-8 0,18 - 12 0,83 d 2,4E-01 1 250

9 1,2,4-trimetylbensen 95-63-6 0,3 - 1,1 0,59 d 2,4E-01 1 300

10 1,2,4,5-tetrametylbensen 95-93-2 0,083-0,087 0,083 i 1,0E+00 3 350

10 1,2,3,4-tetrametylbensen 488-23-3 0,061 0,061 d 2 300

10 1,2,3,5-tetrametylbensen 527-53-7 2 990

10 n-butylbensen 104-51-8 0,014 - 23,4 0,047 d 4 530

10 1,2-dietylbensen 135-01-3 0,052 0,052 d 3 350

10 1,3-dietylbensen 141-93-5 0,39 0,39 d 3 350

10 1,4-dietylbensen 105-05-5 0,0021 0,0021 d 3 350

Naftalener

10 naftalen 91-20-3 0,007 - 5,34 0,44 ? 1,3E-02 844

11 1-metylnaftalen 90-12-0 1,8E-02 2 170

11 2-metylnaftalen 91-57-6 0,004 - 0,2905 0,004 d 7,6E+00 2 130

12 1-Etylnaftalen 1127-76-0 5 900

12 2-Etylnaftalen 939-27-5 5 900

12 1,3-Dimetylnaftalen 575-41-7 6 130



12 Acenaftalen 208-96-8 2 770

14 Antracen 120-12-7 1,9E-03 7 690

14 Fenantren 85-01-8 0,055 - 0,06 0,0575 i 1,6E-03 8 140

15 1-metylfenantren 832-69-9 23 900

13 fluoren 86-73-7 3 900

16 fluoranten 206-44-0 2,5E-04 27 800

16 pyren 129-00-0 25 700

20 perylen 198-55-0 194 000

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA8–Teoretiskkoncentrationivattenochfastfassommotsvararlukttröskelvärde

1.1-1305-0412 15099

Bilaga 8 - Teoretisk koncentration i vatten och fastfas som motsvarar lukttröskelvärde.

Omräkningsfaktor

(µg/mg)1000

Platsspecifika data

ρ = jordens

torrdensitet (bulk) (kg

TS/L)

1,5

ε = jordens porositet (L

void/L jord)0,4

θW = jordens

vattenhalt (L H2O/L

jord)

0,32

θa = jordens lufthalt (L

luft/L jord)0,08

fOC = andel totalt

organiskt kol i jord (kg

org.kol/kg jord)

0,02

DOC = halt löst

organiskt kol i

grundvatten (kg

org.kol/L H2O)

0,000003

Grupp/Antal kol Ämne/ämnesgrupp CAS-nummer


valt värde(mg/m3)

Henrys konstant(-)

Teoretisk koncetration i vatten

som motsvarar lukttröskelvärde

(µg/L)

Koc(L/kg)

Teoretisk fastfashalt som motsvarar lukttröskelvärde

(mg/kg)

4 1,3-Butadien 106-99-0 0,51 2,6E+00 2,0E-01 288 1,2E-03

4 Isobutan 75-28-5 1370 4,8E+01 2,8E+01 288 2,4E-01

5 Isopentan 78-78-4 3,8 5,6E+01 6,8E-02 624 1,1E-03

6 2,2-Dimetylbutan 75-83-2 70 7,0E+01 1,0E+00 1 970 4,3E-02

6 2,3-Dimetylbutan 79-29-8 1,5 5,2E+01 2,9E-02 2 090 1,3E-03

6 2-Metylpentan 107-83-5 25 3,1E-01 8,2E+01 1 700 2,8E+00

6 3-Metylpentan 96-14-0 31 6,9E+01 4,5E-01 1 300 1,3E-02

7 2,4-Dimetylpentan 108-08-7 3,9 1,2E+02 3,2E-02 3 610 2,5E-03

7 2-metylhexan 591-76-4 1,7 2,6E+01 6,5E-02 568 8,4E-04

7 3-metylhexan 589-34-4 3,4 5,6E+01 6,0E-02 4 620 5,8E-03

8 2,2,4-Trimetylpentan 540-84-1 3,1 1,3E+02 2,3E-02 7 690 3,8E-03

8 3-metylheptan 589-81-1 7,1 1,5E+02 4,7E-02 12 600 1,2E-02

6 cyklohexan 110-82-7 8,5 6,2E+00 1,4E+00 963 2,7E-02

6 metylcyklopentan 96-37-7 5,8 1,5E+01 3,9E-01 844 7,0E-03

7 metylcyklohexan 108-87-2 0,60 2,6E+00 2,3E-01 2 210 1,0E-02

4 n-Butan 106-97-8 2880 3,9E+01 7,4E+01 341 6,8E-01

5 n-Pentan 109-66-0 4,1 5,0E+01 8,1E-02 982 1,8E-03

6 n-Hexan 110-54-3 5,3 2,7E+01 2,0E-01 3 410 1,4E-02

7 n-Heptan 142-82-5 2,7 2,8E+01 9,7E-02 18 300 3,6E-02

6 Bensen 71-43-2 8,6 1,9E-01 4,5E+01 81 8,3E-02

7 Toluen 108-88-3 1,3 2,1E-01 6,2E+00 234 3,1E-02

8 etylbensen 100-41-4 0,73 2,4E-01 3,1E+00 537 3,3E-02

8 m-Xylen 108-38-3 0,18 2,3E-01 7,8E-01 612 9,8E-03

8 o-Xylen 95-47-6 1,6 1,6E-01 1,0E+01 557 1,1E-01

8 p-Xylen 106-42-3 0,25 2,5E-01 1,0E+00 590 1,2E-02

9 1,2,4-Trimetylbensen 95-63-6 0,59 2,2E-01 2,7E+00 1 300 7,1E-02

9 1,3,5-Trimetylbensen 108-67-8 0,83 2,5E-01 3,4E+00 1 250 8,5E-02

9 Isopropylbensen 98-82-8 0,041 3,0E-01 1,4E-01 1 380 3,8E-03

9 n-propylbensen 103-65-1 0,019 3,7E-01 5,1E-02 1 540 1,6E-03

9 1,3,5-trimetylbensen 108-67-8 0,83 2,4E-01 3,4E+00 1 250 8,7E-02

9 1,2,4-trimetylbensen 95-63-6 0,59 2,4E-01 2,5E+00 1 300 6,5E-02

10 1,2,4,5-tetrametylbensen 95-93-2 0,083 1,0E+00 8,1E-02 3 350 5,5E-03

10 naftalen 91-20-3 0,44 1,3E-02 3,5E+01 844 5,9E-01

11 2-metylnaftalen 91-57-6 0,004 7,6E+00 5,2E-04 2 130 2,3E-05

14 Fenantren 85-01-8 0,0575 1,6E-03 3,6E+01 8 140 5,9E+00

1.1-1305-0412 15099

1.1-1305-0412 15099

BILAGA9–Screening‐verktygförbedömningavriskermedånginträngningibyggnader

1.1-1305-0412 15099

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

Utdrag ur “User's Guide For Evaluating Subsurface Vapor Intrusion Into Buildings” (US EPA, 2004) Sammanställning av kemikalier som är tillräckligt toxiska och flyktiga för att vara ett potentiellt problem vid exponering via inandning av luft i en byggnad på ett förorenat område. En kemikalie anses vara tillräckligt toxisk om koncentrationen av den rena komponenten i inomhusluft utgör en inkrementell livstids cancerrisk större än 10-6 eller resulterar i ett riskindex för icke-cancerogena effekter större än ett (1). En kemikalie anses vara tillräckligt flyktig om värdet på Henrys konstant är 1·10-5 atm m3/mol eller större.

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

2016-12-19 1.1-1306-0436 15109

Documents

Oljelukt i jord - SGI...värdering av PAH i porgas redovisas i separat rapport (Back et al., 2016). Projektet har inletts med att försöka identifiera möjliga ämnen som kan orsaka