Levande mötesplatserOm att skapa nätverk

Kollegiegranskning i tre projektinriktade på folkhälsoarbete för äldre

Levande mötesplatserOm att skapa nätverk

Kollegiegranskning i tre projektinriktade på folkhälsoarbete för äldre

Monica Nordström, forskningsledare FoU i Väst

© FoU i VästFörsta upplagan maj 2002Layout: Infogruppen GRTryckeri: InformTrycket AB, GöteborgISBN: 91-89558-08-1

FoU i VästGöteborgsregionens kommunalförbundBox 5073, 402 22 Göteborge-post: fou@gr.to

Innehållsförteckning

Inledning och syfte................................................................ 7Kommunerna och projekten ................................................. 9

Emmaboda ............................................................................9Projektet: Loket ................................................................... 10Högsby ............................................................................... 12Projektet: Hälsans Högsby. .................................................12Majorna ..............................................................................13Dagcentralprojektet ............................................................. 14Sammanfattande diskussion ................................................16

Kollegiegranskningen ......................................................... 19Kollegiegranskning – ett sätt att utvärdera ..........................20Tillvägagångssätt och genomförande .................................. 21Några reflektioner från projektledarna ................................22Kollegiegranskningens möjligheter och begränsningar –några reflektioner. ...............................................................23

Jämförelse av projekten ...................................................... 25Styrning och ledning ...........................................................25Rollen som projektledare .....................................................26Samverkande verksamheter ................................................. 27Arbetsprocess och förankring .............................................. 29Sammanfattande diskussion ................................................31

Hälsofrämjande arbete för äldre som projekt ....................... 33Förändring och utveckling i projekt elleri ordinarie verksamhet ........................................................35

Litteraturlista ...................................................................... 37

Bilaga 1 ............................................................................. 38Emmabodas granskningsbeställning till Högsby .................38Högsbys granskningsbeställning till Majorna .....................39Majornas granskningsbeställning till Emmaboda ................ 40

Bilaga 2 ............................................................................. 43Kompletterande frågor till projektledarna ...........................43

6

7

Inledning och syfte

Ett mål i den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken1 är att äldremänniskor skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället.

Folkhälsoinstitutet2 framhåller att äldres deltagande i samhälls-, förenings-och kulturverksamheten skall öka genom skapande av miljöer som bidrartill gemenskap och minskar risk för isolering.

Som ett led i att realisera bland annat ovanstående intentioner fick blandannat Emmaboda och Högsby kommuner samt SDF Majorna i Göteborgskommun3 i slutet av 1999 pengar från Socialdepartementet och Folkhälsoin-stitutet för att under två och ett halvt år utveckla sociala och hälsofrämjandeverksamheter för äldre.

När halva tiden gått började projektledarna fundera över hur en utvär-dering skulle kunna ske. Vid en av de regelbundet återkommande nätverks-träffarna som Folkhälsoinstitutet anordnade fick de bekanta sig med kol-legiegranskning4 som utvärderingsmetod. Metoden inriktar sig mer på läro-och utvecklingsprocessen än på effekterna. Det handlar snarare om att läraoch utvärdera under projekttiden än att utvärdera vad som åstadkommits.Projektledarna tyckte att modellen passade bra för det sätt på vilket projek-ten bedrevs och bestämde sig för att genomföra utvärderingen enligt dennamodell. SDF Majorna hade sedan tidigare kontakt med FoU i Väst och jagfick i uppdrag att ansvara för kollegiegranskningen som helhet med stöd frånFokus i Kalmar. I uppdraget ingick att analysera och dokumentera utvärde-ringen.

I boken Projekt som förändringsstrategi påpekas att offentliga förvalt-ningar ofta bedriver utvecklingsarbete i projektform utanför ordinarie verk-samet. Projekten verkar vara en naturlig och självklar organisationsformmed avgränsade och väldefinierade arbetsuppgifter. Men avsikten med dessa

8

projekt är inte att de skall leva sitt eget liv utan tvärtom vara en del i verk-samheten som inspirations- och påverkanskälla5. Hur har det sett i ut de treprojekt som deltagit i kollegiegranskningen? Har förändrings- och utveck-lingsarbetet bedrivits som ett projekt eller i ordinarie verksamhet?

Ett delsyfte med denna rapport är att med utgångspunkt ovanståendefrågor beskriva och jämföra de tre aktuella projekten gällande:

• projektets ledning och styrning• projektledarrollen• samverkande verksamheter• delaktighet• process och förankring

Ett annat delsyfte är att undersöka om och i så fall hur projekten lyckatsutveckla sina verksamheter i linje med Folkhälsoinstitutets fyra kriterier6 fören god hälsa: fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och menings-full sysselsättning. Vilka aktiviteter har skapats? Vilka möjligheter finns tillsamvaro över en fika eller en middag? Ger mötesplatserna möjlighet tillsocial gemenskap och meningsfull sysselsättning?

Rapporten disponeras på följande vis: Efter detta inledande avsnitt be-skrivs kommunerna kortfattat i kapitel 2 för att ge läsaren en inblick i detsammanhang inom vilket projekten genomförs. I samma kapitel beskrivsockså projektens syfte, samverkanspartner, aktiviteter och resultat.

Kapitel 3 belyser kollegiegranskning som metod, tillvägagångssätt ochreflektioner över granskningens genomförande samt för och nackdelar medkollegiegranskning som modell för utvärdering.

I kapitel 4 jämförs projekten utifrån deras styrning och ledning, projekt-ledarroll, deltagare, samverkan samt arbetsprocess och förankring.

I kapitel 5 diskuteras projektens möjligheter och begränsningar med stödav teorier om social aktivitet och hälsobefrämjande åtgärder för äldre samtteorier om projektarbete och projektutvärdering.

Fotnoter1 Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Socialdepartementet Prop. 1997/98:1132 www.fhi.se3 Äldreprojektet.gov.se4 Westlund,Peter (1999) Lära av varandra. Kollegiegranskning, Kvalitetskartor, Fokus-

grupper. Rapport 1999:7. Kalmar: Fokus Kalmar län.5 Johansson, S.; Löfström, M.; Ohlsson, Ö. (2000) Projekt som förändringsstrategi. Stock-

holm: SNS förlag.6 Äldreberedningen (2000) Liv till åren. Om förebyggande hälsoarbete och sjukdomsföre-

byggande insatser för äldre. Nr 2 Stockholm: Folkhälsoinstitutet och Svenska kommun-förbundet: Kommentus förlag.

9

Oavsett om vi bor i en stor stad, på en mindre ort eller ute på landet såanser nog de flesta av oss att det är en medborgerlig rättighet att kunna

gå samman med andra människor och göra saker vi tycker om. Det kan rörasig om allt från fysisk aktivitet till social gemenskap över en god måltid elleren fritidssysselsättning som känns meningsfull. Det var utifrån dessa anta-gande som Emmaboda, Högsby och Majorna startade sina projekt.

Vad karaktäriserar kommunerna? Vem eller vilka tog initiativet till pro-jektet? Vad syftade det till? Vilka andra verksamheter planerade man attsamverka med? Vilka aktiviteter satsades på? Detta är frågor som utgörgrunden i denna jämförelse av de tre kommunerna och deras projekt.

Emmaboda

Emmaboda är beläget i ett skogs- och naturområde. Kommunen ligger mitt iglasriket och har stor turism. Arbetslösheten är låg och den vanligaste syssel-sättningen utöver den kommunala verksamheten är ITT Flygt pumpföretagoch Emmaboda Glas. I kommunen finns ett aktivt föreningsliv som engage-rar 175 olika föreningar. Här finns också en hel del andra lokala aktivitetersom ”Musik i glasriket” och ”Rasslebygdfestival.” I kommunen bor 9 746personer. Nära hälften bor i tätorten och den andra hälften fördelas mellande fyra glesbygdsområden Långasjö, Algutsboda, Vissefjärda och Lindås.Kommunikationerna är relativt bra. Buss-förbindelse finns mellan centralor-ten och ytterområdena som ligger cirka en mil från tätorten.

Antal äldre i kommunen över 65–79 år är 1 474 personer och 664 perso-ner äröver 80 år. Andelen äldre över 65 år motsvara 22 procent av befolk-ningen.

Kommunerna och projekten

10

Socialtjänstens organisation består av medarbetare, enhetschef och social-chef samt politiker i en så kallad platt organisation. Det är lätt att nå allagenom att kommun är liten. Personalomsättningen är låg på alla nivåer iorganisationen. Tillsammans arbetade alla i socialtjänsten fram en social-tjänstplan för Emmaboda kommun 1997. Planen är en stabil, en bra grundatt stå på och en styrka i det sociala arbetet1.

Projektet: Loket

Som framkommit i Emmabodas socialtjänstplan arbetar man där sedan entid tillbaka med ett socialt synsätt i den kommunala äldreomsorgen. I kom-munens plan2 för socialtjänsten framhålls individens rätt till eget ansvar lik-som förmågan och vilja att hantera sin situation. Kommunens stöd och hjälp-insatser utformas som hjälp till självhjälp för den enskilde och inriktas motförebyggande arbete i samverkan med andra. Förebyggande folkhälsoarbeteför äldre ligger alltså helt i linje med kommunens planer för socialtjänsten.När så initiativet till ett projekt med denna inriktning kom från landstingetsfolkhälso- och miljöutskott samt Högsby kommun var det en självklarhet attkommunen skulle delta.

I Emmaboda utsågs Anneli Djerf, ansvarig på Allaktivitetshuset Loket,till projektledare under två år. Anneli är väl hemmastadd i kommunen. Honarbetade tidigare inom hemtjänsten i Emmaboda och började på Loket försex år sedan. Hon har också erfarenhet av att arbeta med förebyggandehälsovård genom sina tidigare arbeten. Ansvarig chef för Anneli är enhets-chefen för äldreomsorgen i det serviceområde Loket är beläget i.

Projektets syfte är att skapa nya och utveckla redan befintliga mötesplat-ser för att utveckla individens nätverk och därigenom öka livskvaliteten ochkvar-boendet samt förebygga omsorgsbehov och ohälsa. Syftet är också attminska generationsklyftorna och främlingsfientligheten.

I byggnaden där Loket är beläget finns öppen förskola, babycafé och friverksamhet för barn och ungdomar. Arbetet inriktas på att fler kontaktermellan olika generationer skall utvecklas. Nätverkssamverkan är med an-dra ord A och O för att nå fram till den enskilde. Kommunens hemtjänstsamverkar med Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges pensionärers för-bund, skolan, hyresgästföreningen, primärvården, psykiatrin och ideella or-ganisationer för att bilda nätverk. Projektledaren arbetar med att ”dra i trå-darna” så att få folk kan hitta rätt till olika aktiviteter och intressera dem föratt själva medverka i dessa. När deltagarna frivilligt tar ansvar för olikaaktiviteter deltar de lika mycket för sin egen skull som för att hjälpa andraoch samtidigt får de användning av sina kunskaper och resurser. De blir

11

sedda, hörda och behövda och detta bidrar till en ökad livskvalitet. Det finnsett medvetet förhållningssätt i att alla deltar på lika villkor. Projektledarenhar inledningsvis fungerat som en motor i nätverksarbetet och kommer påsikt att dra sig tillbaka och överlåta ansvaret för mötesplatsernas till delta-garna3 4.

Sedan projektet startade har aktiviteterna på Loket tredubblats, dettautöver Caféträffar på Järnvägsgatan och tematräffar på Gjutaregatan. Enhumorcirkel kom aldrig riktigt igång och stavgången har upphört i Korpensregi men flera av deltagarna går nu själva i smågrupper. Bingon har minskatnågot, troligen för att man väljer att gå på storbingon en gång i månaden.Kulturcaféet som är öppet under vår och sommar har bidragit till att flera avde som medverkade kommer och spelar biljard och pingis under höst ochvinter. De flesta deltagarna är från Afghanistan och Bosnien.

Nedan följer en översikt över pågående aktiviteter. Aktiviteter markera-de med * anordnas i samverkan med andra.

Hobbyverksamhet Studiecirklar och föreläsningarVävstugan har utökats med en Studiecirklar”Bygdehistorier” *

mindre vävstuga. Caféföreläsningar med olika teman

Bingo, frågesport och spel Caféverksamhet och träffar”Snacka om nyheter” frågesport” IT-café

Fiaspelsgänget” Kulturcaféer med invandrare, omsorgs-

”Kortgäng” utbildningen, datorteket och pensionärer.

Storbingo på söndagseftermiddagen Singelträff både i Emmaboda och i Kalmar

Motion Övriga aktiviteterStavgång* Tipspromenad*

Pingis och biljard Midsommarfirande vid ER-sjön*

Daglig gymnastik Gemensam grillplats vid ER-sjön*

Teaterevenemang

Sköna söndag

Emmaboda har ingen statistik över besökande på Loket och det är därförsvårt att säga något tillförlitlig om resultaten av aktiviteterna. Projektleda-ren uppskattar att Loket har mellan 130–150 besökare dagligen i åldrarna0–104 år. Som helhet har antalet besökare ökat främst beroende på att detblivit fler olika aktiviteter som passar mångas intressen. Det kommer ocksåfler personer för att äta middag och umgås.

Enhetschefen menar att antalet hemtjänstärende minskat även om detinte finns några belägg för detta. En utvärdering som syftar till att undersöka

12

betydelsen av att arbeta utifrån ett socialt synsätt och om detta leder till enminskad konsumtion av kommunens tjänster har påbörjats i januari 2002.Ansvarig är Peter Westlund vid Fokus i Kalmar.

Högsby

Högsby kommun är en landsbygdskommun med cirka 6 300 invånare. Kom-munen är belägen i östra Småland innanför kustkommunerna Mönster-åsoch Oskarshamn. Tätorten Högsby har cirka 2 500 invånare och i de övrigafem samhällen bor mellan 300–800 invånare i respektive ort. Till detta kom-mer åtta till tio byar med vardera 100–200 invånare. Samtliga orter hardagliga förbindelser med buss mot Högsby.

Kommunen är den största arbetsgivaren och därutöver består sysselsätt-ningen av träförädlingsindustri, service, handel och hantverksföretag. I kom-munen finns ett livaktigt föreningsliv. Kommunens tillhör ett av EU:s stöd-område.

Antalet äldre över 65 år är 23 procent motsvarande 1 429 personer ochvarav 521 personer är över 80 år.5

Projektet: Hälsans Högsby

Även i Högsby kom initiativet till projektet från landstingets folkhälso- ochmiljöutskott. Detta låg i linje med beslutet i kommunens Hälsoråd att inriktasitt arbete mot äldregrupper och gränsöverskridande verksamheter. I kom-munen fanns inga träffpunkter för äldre och handikappade, däremot finnsambitionen att skapa fungerande nätverk där pensionärsorganisationernaspunktinsatser inom hälsoområdet skall utvecklas.

Roger Samuelsson som arbetade inom kultur-, fritid- och turistnämndenutsågs till projektledare under två år. Han har lång erfarenhet av kommunaltarbete bland annat som socionom och hälsoplanerare inom individ- och fa-miljomsorgen. Rogers närmaste chef är ansvarig för Fritidsverksamheten.

Projektets syfte är att öka hälsobefrämjande aktiviteter och överbryggagenerationsklyftor genom att skapa naturliga mötesplatser och otraditionel-la aktiviteter i närmiljön där alla generationer kan träffas. Det poängterasockså att gränsöverskridande och generationsöverskridande verksamheter ären viktig del i att motverka främlingsfientlighet.

Två öppna mötesplatser i olika kommundelar är samlingspunkter förolika aktiviteter. Dessa aktiviteter är både punktvisa och kontinuerliga. Häl-sorådet är navet i utvecklingsarbetet och består av ett 30-tal representanterfrån olika verksamheter: socialtjänst, primärvård, mödravård, barnavård,

13

arbetsförmedling och försäkringskassa, apoteket och kyrkan. Ett samarbetemellan Emmaboda kommuns ungdomsmottagning och landstingets distrikts-vård, barn- och ungdomshälsovård och psykiatri planeras också i projektet.

Berga café och Ruda IT-café var de två mötesplatser som fanns innanprojektet startade. Här samlas främst ungdomar från kommunen till olikaaktiviteter. Även frivilligorganisationer har sina arrangemang i lokalerna. IBerga café installerades en dator och ett modem som dragplåster för olikagenerationer att mötas. Caféet drevs ursprungligen av samhällsföreningenmen övertogs efter tag av en privatperson. Vid övertagandet tog tyvärr för-eningen med sig datorn. I Ruda IT-café pågår däremot många aktiviteter.Datorn används flitigt av både ungdomar och turister. Här finns också fikaoch försäljning av lokalt hantverk. I närheten finns Folkets hus där pensio-närsföreningarna håller till. Ytterliga två lokaler som ligger i anslutning tillkommunens äldreboende är tänkta att användas som möteslokaler. I slutetav projektet anställdes en person som skall ansvara för dessa verksamheter.

Nedan följer en översikt över pågående aktiviteter. I aktiviteterna harflera olika ideella föreningar medverkat.

Bingo, frågesport och spel Caféverksamhet och träffar”Kortgäng” IT-café

Motion Övriga aktiviteterStavgång Temadagar och ex hjälpmedel för äldre

Gympa Pröva på dag

Dans Trafikens dag

Hälsans stig

Några exakta resultat vad gäller antalet deltagare i aktiviteterna finns inte.Generellt tror projektledaren att aktivitetsnivån ökat dels beroende på attbefintliga mötesplatser utvecklats och dels för att nya mötesplatser tillkom-mit. Deltagarna har till största delen varit pensionärer, men även ungdomarhar deltagit. Antal deltagare i lokala arrangemang kan uppskattas till mel-lan 10–30 personer och i centrala arrangemang till mellan 75–250 personer.

Majorna

Majorna var förr en sjömansstadsdel i Göteborg där de boende hade mångayrken knutna till havet och sjöfarten. Yrken som sjöman, varvsarbetare ochhamnarbetare var vanliga. Man bodde, arbetade och tillbringade sin mini-mala fritid i Majorna. Även idag tenderar majborna att vara sin stadsdeltrogen. Stadsdelen är populär att bo i och köerna till lägenheter är långa.

14

Den hustyp som dominerar Majorna är landshövdingehusen som börjadebyggas 1875. Dessa består av två våningar av trä ovanpå en bottenvåningav sten med en stor gård i centrum. En gård som har haft och fortfarande harstor betydelse för det sociala livet. En viss sanering av bebyggelsen har gjorts,men många av de gamla landshövdingehusen är kulturminnesmärkta och dehar renoverats utifrån sitt ursprung. Majorna hade tre dagcentraler som be-drivit verksamhet i cirka 15 år när projektet initierades6.

I Majorna bor 28 338 invånare. Antalet äldre mellan 65 och 79 år är3 967 personer motsvarande 14 procent. Äldre över 80 år är 5,6 procent eller1 586 personer.

Dagcentralprojektet

Initiativtagare till projektet var en av enhetscheferna inom hemtjänsten iMajorna. En av anledningarna till att starta ett projekt var att antalet besö-kande på dagcentralerna minskat de senaste åren och att det vara svårt attnå nya och yngre pensionärer. Det fanns också långtgående tankar från poli-tiker och högre tjänstemäns sida att lägga ner dagcentralerna på grund avomfattande sparbeting i stadsdelen. Sammanlagt har dagcentralerna varitnedläggningshotade sex gånger under projekttiden. En dagcentral lades ner ibörjan av projektet. Av de två kvarvarande dagcentralerna vänder sig denmindre av dem vissa dagar till äldre med demenssjukdom. Övriga dagar harman där en lite mer familjär profil på sin verksamhet med mindre grupper.Projektet koncentrerades därför i första hand till Sandarnas dagcentral, belä-gen i utkanten av stadsdelen, eftersom denna hade större lokaler, ett matlag-ningskök och ett större besöksunderlag. Båda dagcentralerna har dock delta-git i projektet.

I Majorna var det från början meningen att en övertalig enhetschef skulleleda projektet. Hon var med och skrev ansökan på uppdrag av enhetschefensom initierat projektet, samt dåvarande äldreomsorgschef. Men hon slutadepå grund av att hon fick tjänst i en annan stadsdel och tjänsten som projekt-ledare annonserades ut. Lena Lindell anställdes på två och ett halvt år. Lenahar tidigare arbetat som enhetschef inom omsorgen om äldre och funktions-hindrade, arbetat med olika projekt inom äldreomsorgen och kom närmastfrån en tjänst som personalsekreterare inom Majornas stadsdelsförvaltning.Ansvarig chef för Lena är äldreomsorgschefen.

Syftet med projektet är att utveckla dagcentralen till ett centrum för häl-sobefrämjande aktiviteter utifrån de äldres intresse och önskemål. Detta skallske genom att ta reda på vad yngre pensionärer (70-75 år) är intresserade avatt göra. Dagcentralen skall vara basen för arbetet och en samlingspunkt för

15

hälsofrämjande aktiviteter. Verksamheten skall ha en klar folkhälsoprofilgenom att inrikta sin verksamhet mot folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare:fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsätt-ning.

Ett delmål i projektet är samverkan med frivilligorganisationer och an-dra verksamheter. Dessa ses som viktiga aktörer i det fortsatta arbetet medatt ha dagcentralen som motor i ett folkhälsoarbete. Ett tiotal pensionärsför-eningar deltar i möten och gruppdiskussioner. Samarbetet med distriktssjuk-vården kring förebyggande hälsoarbete för äldre har skett genom distrikts-sköterskorna, vilka också ingår i projektgruppen tillsammans med personalfrån den kommunala äldreomsorgen, biståndsbedömare, vårdbiträde, fritids-ledare, sjukgymnast och arbetsterapeut 7 8.

Före projektet fanns sju olika aktiviteter på dagcentralen, idag finns det24 aktiviteter. Nedan följer en översikt över de aktiviteter som pågår idag.Aktiviteter markerade med * anordnas av frivilliga.

Hobbyverksamhet Studiecirklar och föreläsningarPorslinsmålning* Filmvisning varje vecka*

Föreläsningar med olika tema

Bingo, frågesport och spel Caféverksamhet och träffarBingo* Pubkvällar

Canasta* Diskussionsgrupper

Sällskapsspel* Möten med pensionärsrådet

Politikerbesök

Samtalsgrupp med präst*

Besök av distriktssköterskan

Förmiddagsfika*

Musikunderhållning

Fester*

Motion Övriga aktiviteterDans* Värdinna i matsalen*

Stavgång * Mannerström lagar strömming*

Boule* Öppet hus med föreläsningar

Öppet hus med olika aktiviteter

Lunchmusik*

Resor*

Det finns ingen tillförlitlig statistik över besökanden som enbart deltar i ak-tiviteter. Antalet matgästerna har dock stigit med i genomsnitt cirka tio per-

16

soner per dag från 50 till 60 personer. Merparten av dem som deltar i aktivi-teter är även matgäster. Det har blivit en större spridning i såväl åldrar somvilka personer som besöker dagcentralen. Vissa besökare kommer varje dag,men ett stort antal kommer då och då. Vid starten av projektet var gruppen80–85 åringar, idag kommer fler besökare från gruppen 70–75 år.

Sammanfattande diskussion

Gemensamt för projekten är att de syftar till att skapa mötesplatser för soci-ala aktiviteter och hälsobefrämjande åtgärder liksom att stimulera till indi-viduella och kollektiva nätverk. Det finns också en ambition i samtliga pro-jekt att involvera frivilliga, såväl enskilda personer som organisationer attpå sikt ta över en del av ansvaret för de mötesplatser som finns eller skapas.Vad som bland annat skiljer projekten åt är att Majornas arbete enbart inrik-tar sig mot en åldersgrupp, pensionärerna, medan Emmabodas och Högsbysprojekt riktas mot flera generationer.

I Emmaboda och Högsby kom initiativet centralt från landstingets Häl-soråd medan det i Majorna kommer från personer i verksamheten. I Majo-rna rekryterades projektledare internt, men från en annan verksamhet i för-valtningen och hon deltog i huvudsak inte i det dagliga arbetet. Projektledar-na i Emmaboda och Högsby som rekryterades internt arbetade också i verk-samheten. Projektledaren i Högsby var både ansvarig för projektet och förverksamheten medan enhets-/äldreomsorgschefen var arbetsledare för pro-jektledarna i Emmaboda och Majorna. Men det som kanske skiljer sig meståt är skälen till att söka projektmedel. I Majorna var det främsta skälet att”rädda” en verksamhet man ansåg gynnade de äldre, i Emmaboda ville manutveckla en redan befintlig verksamhet och i Högsby slutligen ville manstarta en verksamhet som inte tidigare funnits.

De aktiviteter som arrangeras inom ramen för projekten har många lik-heter, exempelvis motions- och hobbyverksamheter: bingo och olika spel,studiecirklar, föreläsningar och café-verksamhet. Men det som skiljer Em-maboda och Högsby från Majorna är att de förra anordnar fler aktiviteterute i samhället.

Majorna har däremot lyckats engagera fler frivilliga föreningar och fö-reträdare från andra förvaltningar i sina aktiviteter. Det finns således tenden-ser att i Emmaboda inkorporera träffpunktens deltagare i samhällslivet påolika sätt, medan Majorna tenderar att dra in frivilliga organisationer ochandra förvaltningar i sin verksamhet. Som ett led i detta har också närmiljönkring dagcentralen i Majorna gjorts mer attraktiv med hjälp av bostadsbola-gen. Högsby har arbetat på ett delvis annorlunda sätt genom att tillföra

17

resurser till olika föreningar som bedrivit aktiviteterna.Ovanstående kan sammanfattas i följande tabell:

Emmaboda Högsby MajornaInitiativtagare Förvaltningen Förvaltningen Verksamheten

Syfte Skapa mötesplatser och Skapa mötesplatser och Utveckla befintligastimulera till nätverk stimulera till nätverk mötesplatser och stimuleramellan generationer mellan generationer till nätverk mellan äldre

Projektledare Arbetar också i Arbetar också i Arbetar inte i verksamhetenverksamheten verksamheten men har kontor där

Aktiviteter Kultur- hobby- och Kultur- hobby- och Kultur- hobby- ochmotionsverksamhet motionsverksamhet motionsverksamhet

Involvering Deltagare, frivillig- Deltagare, frivillig- Deltagare, frivillig-av frivilliga organisationer, organisationer, organisationer,

andra förvaltningar

I nästa kapitel beskrivs kollegiegranskning som metod. Jag redogör för ochdiskuterar tillvägagångssätt och genomförande. Projektledarna reflekterarkring sina erfarenheter av kollegiegranskning. Vidare diskuteras varför valetföll på kollegiegranskning som metod för att utvärdera projekten samt meto-dens för- och nackdelar.

Fotnoter1 Beskrivet av projektledare Anneli Djerf2 Plan för socialtjänst Emmaboda kommun 19973 Aldreprojektet.gov.se/projektkatalog, 0201034 Anneli Djerf (2001) Delrapport om nätverksarbete i Emmaboda kommun, Projektet lo-

ket. Emmaboda socialförvaltning5 Beskrivet av projektledare Roger Samuelsson6 Beskrivet av projektledare Lena Lindell7 Aldreprojektet.gov.se/projektkatalog, 0201038 Lena Lindell (2001) Delrapport – Dagcentralprojektet – att utveckla verksamheten ur ett

folkhälsoperspektiv Göteborg: SDF Majorna

18

19

Innan valet föll på utvärdering i form av kollegiegranskning fördes en dis-kussion om andra alternativ. Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutet

hade krav på att en utvärdering av projekten skulle göras, däremot hade deinga krav hur denna skulle gå till. Det stod alltså projektledarna fritt attutforma utvärderingen antingen från ett inifrånperspektiv, det vill säga somprocessutvärdering eller från ett utifrånperspektiv, det vill säga effektutvär-dering. I det först nämnda fallet är det i regel personer som är involverade iett projekt som med stöd av en samordnare/vägledare också genomför utvär-deringen, utvärderingen blir då samtidigt en läroprocess. I det senare falletönskar man i de flesta fall utvärdera effekterna och resultaten genom mät-ningar före, under och efter projektet. Vanligt är då att man anlitar en externutvärderare, läroprocessen kommer här i andra hand i förhållande till faktaoch resultat.

Utifrån ovanstående beskrivning av process- respektive effektutvärderinginleddes en dialog mellan Lena Lindell, projektledaren för Dagcentral-projekteti Majorna och Monica Nordström, forskningsledare vid FoU i Väst. Ett argu-ment för processutvärdering var att fler personer kunde involveras och detskulle gynna projektet. Vad som talade emot detta var att arbetsbördan skul-le öka för projektledarna. Ett annat argument var att en mätning i form aveffektutvärdering skulle kunna ge ett bra underlag för en diskussion medpolitikerna om mötesplatsernas/dagcentralernas betydelse i folkhälsoarbetetmed äldre. Vad som talade emot detta var att mätningarnas tillförlitlighetkunde bli bristfälliga på grund av förutsättningarna som rådde när projektenstartade. Lena framhöll också att processutvärdering troligen var det bästaalternativet, då hon efter flera samtal med projektledarna i Emmaboda ochHögsby uppfattat att de var intresserade av denna modell.

Kollegiegranskningen

20

Projektledarna bestämde sig således för att genomföra en kollegial-gransk-ning med stöd av två lokala FoU-enheter. Majorna hade sedan tidigare kon-takt med FoU i Väst genom mig och Emmaboda hade kontakt med Fokus iKalmar genom forskningsledaren där Peter Westlund.

Denna rapport grundar sig på de granskningar som respektive projektle-dare och deras chefer gjorde i varandras kommuner vid två tillfällen ochsom avslutades med en tvådagars återföringskonferens i november 2001.Konferensen dokumenterades genom ljudband. Rapporten grundar sig ocksåpå de del- och slutrapporter som projektledarna redovisat till Socialdeparte-mentet. Utöver detta material har projektledarna skriftligen fått presenterasin kommun/stadsdel. De har också reflekterat kring de erfarenheter de gjorti samband med kollegiegranskning (bilaga 2).

Kollegiegranskning – ett sätt att utvärdera

Vid ömsesidig lärandegranskning är syftet att deltagarna skall ges möjlighettill reflektion kring det egna arbetet/den egna verksamheten för att i dialogkomma fram till vad som kan förändras och förbättras1.

Westlund poängterar ömsesidigheten och lärandet av varandra. Han fram-håller att metoden inriktas mot process och utvärdering i, framför effekteroch utvärdering av, en företeelse. Kollegiegranskning kan genomföras stan-dardiserad och strukturerad utifrån en manual eller utifrån vad granskarensär intresserad av, så kallad intressegranskning. Det skall finnas en ansvarigprojektledare för processen som helhet och handledare till granskarna. Mendet största ansvaret vilar på granskarna själva. Westlund2 framhåller viktenav att granskarna verkligen är intresserade av att medverka och att de harberedskap att ta emot resultaten från sina kolleger. Förmedlingen av gransk-ningsresultaten sker vid den återföringskonferens som avslutar granskningendär ansvarig projektledare också är ordförande och samtalsledare.

Återföreningskonferensen syftar till att föra tillbaka kunskaper och erfa-renheter till deltagarna och ge dem möjligheter till reflektion över sitt egetarbete. Vanligtvis går det till så att granskaren i ett första steg beskriver sinaiakttagelser utan att värdera dessa. I nästa steg har den som blivit granskadmöjlighet att bekräfta och korrigera beskrivningen. Det tredje steget innebäratt granskaren värderar sina iakttagelser för att i det fjärde steget ge förslagtill förbättringar. I det femte steget värderas förbättringsförslagen av densom blivit granskad och detta avslutas med en allmän diskussion. Var och enav granskarna har cirka tre timmar på sig för sin redovisning3.

Det praktiska genomförandet går vanligtvis till på följande sätt. Delta-garna träffas vid ett första möte för att få kunskaper om modellen och för att

21

lära känna varandra. Vid detta tillfälle bestäms också granskningens syfte,praktiska genomförande, tider för handledning och återföringsmöte. Eftersjälva genomförandet återstår analys och dokumentation av kollegiegransk-ningen. Det finns också möjlig-heter för deltagarna att återkomma till var-andra för en uppföljande granskning eller för att bygga upp ett nätverk förerfarenhetsutbyte.

Vi valde att i stort följa den här beskrivna modellen för kollegiegransk-ning som Westlund4 utarbetat.

Tillvägagångssätt och genomförande

”Tanken på kollegial utvärdering som metod föddes successivt hos oss pro-jektledare”, berättar Lena.

Genom Folkhälsoinstitutets nätverk hade projektledarna lärt känna var-andra. Att gå samman med Högsby och Emmaboda föll sig därför naturligtför Majorna då dessa projekt också arbetade med att utveckla mötesplatseroch samtliga hade fått projektmedel från Socialdepartementet och Folkhäl-soinstitutet. Lena diskuterade upplägget med de andra projektledarna vidflera tillfällen innan alla samtyckte till att gå vidare med kollegiegranskningsom metod för att utvärdera projekten.

Samtliga träffades på Fokus i Kalmar i början av 2001 för att gå igenomförutsättningarna för kollegialgranskningen. En grundläggande struktur förarbetet fastslogs. Upplägget var att granska utifrån intresse med fokus på attarbete i projektform med förebyggande hälsoarbete och att leda projekt.Granskningen gick till så att Majorna granskade Emmaboda, Emmabodagranskade Högsby och Högsby granskade Majorna. Det bestämdes att pro-jektledarna skulle granska varandra under sammanlagt fem dagar. Den för-sta delen av granskningen varade i två dagar och ägde rum i maj 2001, denandra delen omfattade tre dagar och genomfördes i september samma år.

En diskussion uppkom kring ansvariga chefers roll i utvärderingen. Skul-le de delta eller inte? Det fanns påtagliga vinster med att de deltog för pro-jektens fortsättning samtidigt som det innebar svårigheter då projektledareni Högsby också var ansvarig för verksamheten. Vi kom fram till att det ändåvar värdefullt att områdes-/verksamhetscheferna deltog, men att de inte be-hövde delta i samma omfattning som projektledarna. Det räckte med enmindre granskning på två dagar som skulle genomföras i samband projektle-darnas andra granskning.

Före varje granskning fick den projektledare som skulle granskas en be-ställning av granskaren (se bilaga 1). I arbetet med att genomföra utvärde-ringen och utforma beställningen fick Majorna under våren och hösten hand-

22

ledning av Monica Nordström. Emmaboda och Högsby fick handledning avPeter Westlund5.

Återföringskonferensen genomfördes i Göteborg den 15–16/11 2001. Samt-liga deltagare i granskningen var närvarande. Konferensen var upplagd påföljande vis. Projektledarna och de chefer som deltagit redogjorde muntligtför sin beställning, hur de har gått tillväga och vad de kommit fram till.Därefter följde en allmän diskussion som utgick från följande punkter: vadimponerade, vad förvånade, vad förbryllade, vad vi vill ta till oss och vadsom kan förbättras, förändras och utvecklas.

Några reflektioner från projektledarna om sinaerfarenheter av den kollegiala granskningenAnneli Djerf

Det är viktigt att vara väl förberedd för det besök man ska få och för det mansjälv ska göra. Det går heller aldrig att vara nog så tydlig med hur det egnasyn- och förhållningssättet är. Vid återföringskonferensen var det spännandeatt se om man själv var medveten om det positiva och negativa som granska-ren har hittat. Att man har en medvetenhet om sig själv och sin profession.

Granskningen har krävt mer arbete av mig än vad jag trodde att detskulle göra. Men det har varit väldigt intressant och lärorikt att få ta del avandras projekt, tankar och idéer. Jag har också lärt mig att det är viktigt attföra lite statistik redan från början när olika aktiviteter kommer igång.

Lena Lindell

Det har varit stimulerande att få lära sig en ny metod. Metoden har gett miggod inblick i två andra projekt och kommuner, samtidigt som vi själva blivitgranskade. Att få möjligheter att så djupt granska ett annat projekt och enannan kommun har gett mig mycket. Metoden har varit tidsödande och krävtmycket hårt arbete. Nivån på granskningen har varierat granskarna emel-lan. Vi känner själva att vi inte fått tillbaka vad vi själva gett. För att meto-den ska fungera till allas belåtenhet krävs att granskarna har samma engage-mang för uppgiften. Detta tror jag blev mera påtagligt när det var upp tillvar och en att efter eget intresse lägga upp sin granskning. Ett lite merastrukturerat arbetssätt hade varit att föredra så här i ett efterhandsperspektiv.

Roger Samuelsson

För mig har granskningen varit lärorik och positiv. Då jag kommer från enmindre organisation är det ju ovärderligt att få en inblick i en större verk-samhet, framförallt när det gäller att bedriva projektarbete. Sättet att genom

23

punktintervjuer och deltagande/observerande ta del av ett annat projekt hargett mig viktiga kunskaper för utvecklingen av den ordinarie verksamheten.Majorna hade väl förberett mitt besök. Jag känner däremot att jag släpptemina granskare mer fritt. Risk finns ju med bägge alternativen att man styrsav de som jobbar med projektet respektive att man får en vrångbild och/ellerför lite information.

Kollegiegranskningens möjligheter och begränsningar –några reflektioner

Ömsesidigt lärande är utgångspunkten för kollegiegranskningen. Projektle-darna uttrycker också att de lärt sig en hel del av varandra genom sinabesök. Ofta har det handlat om små och konkreta företeelser som de harentusiasmerats av och tagit med till sin egen verksamhet. Lena imponeradesav Lokets hemtrevliga atmosfär och förändrade dagcentralens inomhusmil-jö, vilket inbjöd till mer spontana aktiviteter av besökarna. Anneli inspirera-des av Högsbys hälsoråd och vill gärna bilda ett liknande i Emmaboda.Roger förvånades över småskaligheten i den stora staden och menade attdagcentralen lika gärna kunde ha legat i en mindre ort i en glesbygd.

Att fördjupa sig i ett annat projekts uppläggning och få respons på detegna arbetet upplevdes som positivt. När granskarens synpunkter överens-stämde med de egna uppfattningarna upplevde projektledarna en större med-vetenhet om projektets för- och nackdelar. Men projektledarna uttryckte ock-så att det har krävts mer arbete av dem än vad de hade väntat sig. Ojämnhe-ten i granskarnas möjligheter att engagera sig i granskningen gjorde att deupplevde att de fick olika mycket tillbaka. Ett annat problem var att intres-segranskning sker under en längre period genom att man granskar vid tvåtillfällen. Trots att vi planerade in granskningen relativt tidigt i projektet,fanns det inte så mycket utrymme för att ta tillvara på de erfarenheter somprojektledarna gjorde under själva projekttiden. Utrymmet för att tillämpavad man lärt sig var begränsat. Det man kunde förändra direkt gjordes ock-så. Ofta rörde det sig om mindre och ganska okomplicerade saker. Mer lång-siktig förändring verkar kräva någon form av personkontinuitet. Annars finnsrisk för att de erfarenheter och kunskaper som utvecklats under projekttideninte hinner implementeras i verksamheten innan projektet avslutats. För attkunskaperna inte skall bli personbundna och följa med projektledaren tillnästa projekt förutsätts att projektledarna vill och har möjlighet att fortsättamed arbetet efter att projektet avslutats.

Att ta på sig ett uppdrag att dokumentera och analysera en kollegie-granskning är vanskligt. De data man har att tillgå är främst de som fram-

24

kommer vid återföringskonferensen och under handledningen. Emmabodaoch Högsby fick handledning av Peter Westlund och jag handledde Majorna.Det innebär att jag inte kunnat följa processen i samtliga kommuner, vilketär en brist. Till detta kommer att dokumentationen i Emmaboda och Högsbyär sparsam. Majornas dokumentation är däremot utförlig och där har jagockså kunnat följa processen. För att få balans i rapporten har jag därför valtatt uttala mig försiktig om vissa saker och andra har helt utelämnats. För-hoppningsvis kommer de enskilda projekten att redovisas var för sig i andrasammanhang och därmed ge en mer ingående bild av dessa.

Att tillämpa intresseinriktad kollegiegranskning som utvärderingsmodellkan med andra ord vara ett vanskligt företag. Återföringskonferensen fick enbeskrivande karaktär och det kan vara svårt att diskutera och analysera närbeskrivningarna skiljer sig alltför mycket åt. Fick vi möjlighet att göra omgranskningen skulle jag tillsammans med granskarna arbeta fram en tema-tiskt strukturerad mall som bas för granskningen. Denna mall skulle ocksåstrukturera återföringen och därmed ge större möjligheter till dialog ochanalys av vad man erfarit.

Men vad har då hänt i projekten? Hur har processen sett ut? Hur harprojektens styrning varit? Vilka roller har projektledarna haft? Hur fram-gångsrik har man varit att nå mål såsom bättre samverkan och ökad delak-tighet? Hur har arbetsprocessen i projekten varit? Och hur har förankringenskett? Detta är några av de frågor som kommer att behandlas i kommandekapitel.

Fotnoter1 Westlund, P. (1999) s 232 a a. s 273 a a s 47-484 Westlund Peter (1999)5 Som studielitteratur lästes Westlund Peter (1999) Lära av varandra. Kollegiegranskning,

Kvalitetskartor, Fokusgrupper. Rapport 1999;7. Kalmar: Fokus i Kalmar

25

Projekten har bedrivits under relativt olika sociala, kulturella och geografis-ka situationer och det får självklart konsekvenser för vad man lyckas uppnåi projekten. Men trots att det finns stora skillnader i dessa avseende så finnsdet många likheter i hur projekten organiserats och vilket innehåll de har.Det är dessa likheter som utgör grunden för denna jämförande analys.

Styrning och ledningEmmaboda

En formell styrgrupp skall enligt projektskissen finnas, men i praktiken harprojektet styrts av socialchefen, enhetschefen och projekt-ledaren. Någonreferensgrupp har inte funnits, inte heller har några formella möten hållitsdär alla träffats.

– Vi har enbart arbetat informellt.

Så beskriver enhetschefen projektets styrning som skett genom en ständigdialog med olika aktörer. Enhetschefen har haft en tillbakadragen roll i pro-jektet och hennes funktion har varit att som arbetsledare stödja och inspireraAnneli. Den som haft en mer formell roll är socialchefen som varit föredra-gande av projektet inför kommunledningen och i andra officiella samman-hang.

Högsby

Roger var huvudansvarig för projektet som styrs av chefen för Kultur- ochFritidsförvaltningen som också är Rogers chef och bollplank. Som stöd ochreferensgrupp i projektet finns Hälsorådet där Roger också är ordförande.Hälsorådet fungerar som ett forum där nya tankar och idéer diskuteras. Ann-

Jämförelse av projekten

26

eli har poängterat Hälsorådets betydelse i projektet.

– Det positiva tycker jag är mycket det här att man har Hälsorådet.Det är jag väldigt avundsjuk på. Att man har en sån bredd på folkunder sig där man kan nå ut. Ett forum för att nå ut med tankar ochidéer.

Majorna

Styrgruppen som bestod av äldreomsorgschefen, enhets-cheferna,folkhälso-samordnaren och av en representant från FoU i Väst har träffats engång varannan månad. En projektgrupp som består av distriktssköterskor,fritidsassistent, vårdbiträden, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har varitdrivkraften i arbetet. Biståndsbedömare har delvis deltagit. Dessa har träf-fats var tredje vecka. Arbetet har förankrats i en referensgrupp bestående avbland annat politiker, hyresvärdar, kyrkan, polisen, apoteket, folktandvår-den. Denna grupp har träffats två gånger per halvår. Dessutom har fortlö-pande möten anordnats där de 20-tal pensionärsföreningar som finns i stads-delen bjudits in. Sammanlagt är ett 60-tal personer från olika verksamheterinvolverade i projektet. Roger säger att:

– Jag är imponerad av Lenas struktur. Att skriva alla de här proto-kollen och hålla ordning på detta och delge till de som är inblanda-de. Jag ser ju att det är nödvändigt i en sån här organisation.

Rollen som projektledareEmmaboda

Projektledaren har fått arbeta fritt. Hon har inte behövt känna sig styrd avvare sig av projektskiss eller av styrgrupper. Det är hon som utvecklar pro-jektet hela tiden menar socialchefen som säger:

– Hon är en riktig eldsjäl.

Anneli själv menar att det gäller att inte bli vän med besökarna, utan varaden som driver på utan att bli oumbärlig. Vänrollen innebär något helt annatoch ställer andra krav. Därför är det viktigt att ha ett professionellt förhåll-ningssätt Jag är en igångsättare säger hon. Det finns besökare på Loket sommenar att Anneli är där för lite, men detta är alltså en medvetet vald arbets-metod.

Högsby

Roger arbetar halvtid i projektet och halvtid med landsbygdsutveckling un-der första året och med hälsoplanering under det andra året. Han är länken

27

utåt och har många, ofta informella kontakter med kommuninvånarna ochrepresentanter för olika föreningar. Som projektledare arbetar han med attstödja och uppmuntra enskilda personer och ideella föreningar. Utmärkandeför Rogers arbetssätt är korta och dagliga möten i det vardagliga arbetet.Anneli uttrycker det så här:

– Det jag ser också är ju att Roger är väldigt engagerad i mångaolika saker. Där han i Högsby kommun som inte är så stor träffar påmänniskor här och där.

Roger menar att han ”hakar på” redan befintliga aktiviteter och subventio-nerar dessa eller bidrar med material genom projektmedlen, ”lite smörjme-del” som han själv uttrycker det. Anneli säger att:

– Det är lite svårt att kunna peka på att det är just detta som Rogergör i projektet. För det går lite i varandra det är lite samma frågorsom Roger gör i arbetet, om man säger så.

I detta får hon medhåll av Roger som säger att projektledarskapet iblandblivit bortprioriterat i förhållande till det ordinarie arbetet.

Majorna

Lenas jobb har varit att vara projektledare för dagcentralprojektet och honhar kunnat koncentrera sig på det. Hon säger:

– Man måste jobba och stöta och blöta och vara väldigt envis.

Rollerna har inte alltid varit tydliga mellan Lena som projektledare ochfritidsassistenten som också är ansvarig för dagcentralens aktiviteter. Fritids-assistentens uppgift är att leda och genomföra de aktiviteter som bedrivs pådagcentralen och Lenas att leda projektet genom att initiera nya aktiviteteroch samverkan med andra aktörer. Lena har arbetat parallellt med fritidsas-sistenten och tidvis har de gått in för varandra vid exempelvis semestrar ochledigheter. Lena säger att:

– Det är en strategi från min sida att hela tiden påminna om att jagbara är på dagcentralen under projektet och att jag kommer att för-svinna när projektet avslutas och då skall fritidsassistenten ta över.

Samverkande verksamheterEmmaboda

– Och så sprang vi upp till polisstationen för att söka tillstånd tillmidsommarfesten.

28

Så beskriver Lena den informalitet som kännetecknar samarbetet mellan oli-ka verksamheter i Emmaboda. Vanligt är att Anneli träffar representanterför föreningar en och en eller passar på att informera när de stöter på varan-dra i stan. Att få till en samverkan med distriktssjukvården har däremot varitsvårare. Anneli har träffat läkarna vid ett tillfälle och sjuksköterskorna vidett annat. Men någon samverkan har inte blivit av. Däremot har samverkanmed andra verksamheter i kommunen fungerat bra. Enhetschefen beskriverdetta på följande vis:

– Min strategi är att ge förutsättningar och möjligheter till besökar-na på Loket för att de ska kunna driva Loket vidare. Vi utnyttjarsamhällets resurser och samverkar med alla tänkbara.

Högsby

Samverkan med olika samhällsföreningar och idrottsföreningar har fungeratbra. Roger säger:

– Det är min roll att stödja föreningarna så att de kan genomförasina aktiviteter.

Samverkan med andra förvaltningar har främst skett genom Hälsorådet somträffats fyra till fem gånger per år. Samverkan mellan Kultur- och Fritidsför-valtningen och äldreomsorgen har emellertid gått trögt och det har varitsvårt att engagera enhetscheferna för de två äldreboendena i projektet. Ettförslag har lagts fram till Socialförvaltningen att pensionärerna skulle kom-ma till Berga café och äta middag istället för matdistribution och en utred-ning påbörjades men något beslut kom aldrig. Även samverkan med lands-tinget har gått trögt liksom samverkan med Pensionärernas Riksorganisa-tion.

I Högsby kommun pågår flera andra projekt med liknande intentioner.Anneli menar att en samverkan mellan projekten under en ansvarig projekt-ledare eller en organisation skulle kunna vara en vinst.

Majorna

Genom projektets organisering och styrning sker samverkar med många oli-ka verksamheter, många av dem deltar också i de aktiviteter som bedrivs pådagcentralen. Roger säger:

– Det är ett virrvarr av nätverk och grupper med komplexa föränd-ringsprocesser där olika aktörer och verksamheter deltar.

Dagcentralen är som ett litet medborgarkontor menar enhetschefen i Emma-boda. Dit man kan gå och få information om olika saker från olika pensio-

29

närsföreningarna, distriktssköterskorna och prästen.Samarbetet med Majornas Frivilligcentral (Missionsförbundet, Svenska

kyrkan, Röda Korset och SDF Majorna) har varit vacklande främst beroendepå att ansvarig för frivilligcentralen slutade. Det berodde på interna samar-betssvårigheter med den förening som ansvarade för lokalerna där Frivillig-centralen hade sitt säte. Däremot har samarbetet med bland annat fastighets-bolagen och polis utvecklats positivt. Roger påpekar att:

– ”Poseidonsoffan” som skänkts och boulebanan som anlagts av Bo-stads AB Poseidon är ju småsaker, men det visar att de är intresserade.

Arbetsprocess och förankringEmmaboda

– Det är bara att springa iväg och växla några ord.

Detta uttalande från Anneli får visa på att information om projektet främstsker informellt, ofta ”från mun till mun” genom att Anneli kontaktat perso-ner hon tror har ett behov av eller är intresserade av att delta. Men det finnsockså mer strukturerade former för förankring och marknadsföring av pro-jektet. Anneli har bjudit in politiker och olika föreningar. Hon har ocksåinformerat på de lokala marknaderna och annonserat i lokalpressen. Policynom det sociala synsättet i kommunen förankras genom att alla nyanställda,elever och praktikanter i centrala Emmaboda introduceras på Loket av Ann-eli.

– Jag visste att det skulle vara som att dansa tango.

Så säger enhetschefen i Emmaboda när hon beskriver arbetsprocessen i pro-jektet. För även om Anneli arbetar i en tillåtande miljö så tar det lång tid attfå alla att ta sitt ansvar. Enhetschefen menar också att de ibland har haft förbråttom och inte låtit saker och ting mogna innan de gått vidare och det haribland straffat sig. Exempelvis hade kanske samverkan med distriktssjukvår-den blivit bättre om man tagit sig mer tid. Det har också varit svårt att fåigång aktiviteter på de andra mötesplatserna där det inte funnits någon”mänsklig motor”. Tanken att Anneli på sikt skulle avveckla sig själv påLoket och koncentrerar sig på de andra mötesplatserna har varit svår attrealisera. Lokalens placering och geografin spelar också roll för om manlyckas få i gång en mötesplats, menar Lena. En av lokalerna är lite avigtbelägen och där har det varit svårt att få igång aktiviteter. Däremot har detvarit lättare att utnyttja redan befintliga platser i kommunen.

Socialchefen säger att han hade önskat att projektet hade spridit sig mer

30

som ringar på vattnet. Som det är nu är allt koncentrerat till centrala Emma-boda och Loket. Projektet är inte riktigt förankrat i de andra servicedistrik-ten i kommunen. Däremot har folk från ytterområdena också kommit tillLoket.

På en fråga från Lena om vad projektet bidragit med säger enhetschefenatt de hade arbetat på samma sätt oavsett projektet, men detta har snabbatpå processen.

Högsby

Projektet förankrades främst genom ”mun till mun metoden” vilket gör attdet inte alltid är så väl känt i andra kommunala förvaltningar utöver Kultur-och Fritidsförvaltningen. Information kring specifika aktiviteter sker genombroschyrer och informationsblad. Rogers sätt att arbete har varit att lämnaöver ansvaret till olika föreningar att anordna aktiviteter och han har haftlite kontroll över dessa. Hälsoarbete fanns inte på kommunens agenda innanprojektet startade och arbetet med att utveckla verksamheten har skett paral-lellt med projektet. Att på ett år nå resultat av förebyggande hälsoarbete ärsvårt konstaterar Roger. Anneli säger att:

– Det man sår idag det skördar man liksom inte förrän om två år.

Innan projektet hade avslutats fick Roger ett nytt arbete inom individ- ochfamiljeomsorgen. Den vinst det kan ha inneburit att Roger arbetat samtidigti verksamheten och i projektet kan delvis gå förlorad genom att kontinuite-ten i arbetsprocessen avbryts.

Majorna

Projektet har förankrats genom styr-, projekt- och referens-grupp. Genom attinvolvera så många som möjligt i själva projektprocessen har informationom projektet spridits utanför den egna stadsdelen. Lena har också systema-tiskt arbetet med att marknadsföra projektet genom informationsblad ochannonsering i den lokala pressen.

Lena säger:

– Det är husmanskost, som stekt sill eller rotmos, som lockar folk attkomma.

Den hemlagade maten har varit central i Majornas arbete med att utvecklamötesplatser i förebyggande hälsoarbete för äldre. Men kostnaderna för denhemlagade maten har också ifrågasatts när stadsdelen ålagts stora bespa-ringar från kommunledningen. Dagcentralens sex nedläggningshot har helatiden svävat som ett orosmoln över projektet. Projektledaren och projekt-gruppen har under korta perioder tappat engagemanget, innan de tagit nya

31

tag och initierat nya aktiviteter. Men nedläggningshoten har inte bara varitav ondo. Publiciteten kring planerna på att dagcentralen skulle läggas nerhar även bidragit till att marknadsföra projektet och bilda opinion för verk-samheten där.

Sammanfattande diskussion

Utmärkande för Emmaboda är att projektet är integrerat i den ordinarieverksamheten, vars mål är klart uttalade, det vill säga att arbeta för ettsocialt synsätt i äldreomsorgen. Vad som också är utmärkande är den stabi-litet som finns i kommunen. Majorna säger ”avundsjukt” att det handlar omarbetsro om man vill genomföra långsiktiga förändringar, och det har detfunnits i Emmaboda. Att utskilja projektet från den ordinarie verksamhetenär svårt, däremot har projektet varit en stark drivkraft i att utveckla verk-samheten. Samverkan har skett genom att nyttja redan befintliga verksam-heter i samhället. Däremot har det varit svårare att få igång samverkan medandra förvaltningar såsom distriktssjukvården.

Utmärkande för projektet i Högsby är den informella organiseringen ochatt projektet är integrerat i den ordinarie verksamheten. Projektet gav kom-munen möjlighet att utveckla redan befintlig verksamhet, bygga om och köpain material liksom stödja och uppmuntra ideella föreningar och enskildapersoner i det arbete de utförde. Samverkan med ideella organisationer harvarit bra medan samverkan med olika förvaltningar har brustit och det harvarit svårt att engagera ansvariga enhetschefer i äldreomsorgen.

Utmärkande för dagcentralprojekt i Majorna är det formella och system-atiska tillvägagångssättet. Samverkan har skett genom att involvera repre-sentanter från andra verksamheter i dagcentralens aktiviteter. Projektet harkanske inte i samma utsträckning som de övriga projekten varit integrerat iden ordinarie verksamheten. För även om projektledaren haft sin arbetsplatspå dagcentralen har hennes roll i projektet varit mer fristående. Frikoppling-en från den ordinarie verksamheten kan däremot ha bidragit till att samver-kan med andra förvaltningar kunnat utvecklas genom att projektledaren harhaft mer utrymme för detta i sitt arbete.

Sammanfattningsvis kan sägas att Högsby har arbetat för att stödja äld-re att delta i olika aktiviteter som anordnas i samhället, projektet har ettutåtriktat arbetssätt mot samhället. Majorna däremot har arbetat inåtriktatför att utveckla dagcentralen inom ramen för verksamheten och i samverkanmed frivilliga organisationer och andra offentliga verksamheter. Emmabodaslutligen har gjort både och.

32

I nästa kapitel diskuteras projektens betydelse för äldre och för möten mel-lan generationer med stöd av teorier om social aktivitet och hälsobefrämjan-de åtgärder. Projekt som arbetsform belyses också och diskuteras med stödav teorier om projektarbete och projektutvärdering.

33

Samtliga projekt har initierats genom den Nationella handlingsplanen1 föräldrepolitiken. Projektens syfte har varit att åstadkomma en förändring

av rådande förhållande såväl på samhällsnivå som vad gäller verksamheter-nas innehåll. Underliggande antagande har varit att förebyggande hälsoar-bete utifrån nationella mål kan åstadkomma en bättre hälsa för äldre ochdärmed ett minskat behov av välfärdstjänster såsom sjukvård och omsorg.Ett annat underliggande antagande har varit att begränsa de offentliga verk-samheterna ansvarsområde och öka de frivilliga organisationernas arbeteoch därmed minska kostnaderna i verksamheterna. Ytterligare ett antagandeär skapar en helhetssyn som på sikt gynnar den äldre.

Grundläggande för allt folkhälsoarbete är insikten om att samhällets ut-formning påverkar hälsan, framhålls i rapporten Äldres hälsa och välbefin-nande2. Vidare påpekas att god hälsa förutsätter en känsla av meningsfull-het, deltagande och sammanhang hos de äldre själva och att hela samhälletmåste engageras, inte bara hälso- och sjukvården. Därför har Nationellafolkhälsokommittén föreslagit nationella mål för att förbättra förutsättning-arna för fysisk aktivitet och god mathållning för äldre, samt öka deras möj-ligheter att delta i det sociala livet.

Dessa mål stämmer väl överens med resultaten från den intervjuunder-sökning omfattande 50 personer i åldern 70–75 år som genomfördes i Majo-rna inom ramen för projektet. Syftet med under-sökningen var att innan för-ändringsarbetet startade ta reda på vad de äldre själva önskade. Frågor somställdes i intervjun var bland annat vilka intressen de hade och vilka aktivi-teter de tyckte skulle finnas på dagcentralen. Sammanlagt framkom ett 80-tal olika intressen som de äldre hade och det som prioriterades högst varpromenader, se på tv och läsa böcker, laga mat och äta, umgås och resa3.

Hälsofrämjande arbete för äldresom projekt

34

Intressen och sysselsättningar som inte nämnvärt skiljer äldres intressen frånandra generationers.

Inledningsvis i denna rapport ställde jag frågor som: Vilka aktiviteterinitieras genom projekten? Vilka möjligheter ges de äldre till samvaro överen fika eller ett lagat mål mat? Ger mötesplatserna möjlighet till social ge-menskap och meningsfull sysselsättning? Uttryckt på annat vis: Har projek-ten lyckats förbättra förutsättningarna för de äldres deltagande i det socialalivet?

Trots att kollegiegranskning som utvärderingsform har begränsade möj-ligheter att säga något om resultaten av projekten vill jag ändå att redogöraför några resultat som kunnat urskiljas. Underlaget till resultaten är de rap-porter som projektledarna redovisat till Socialdepartementet och de kom-pletterande frågor jag ställt liksom data från återföringskonferensen.

Först kan vi konstatera att de två kommunerna vars syfte var att skapanya mötesplatser utöver de som redan fanns innan projekten startade, intehar lyckats med detta. Däremot har fler möten mellan människor skett, främstgenom ett större utbud av aktiviteter som vänder sig till fler målgrupper.

Det finns möjligheter att på de olika mötesplatserna fika och äta lagadmat. ”Hemlagad mat kan ge aptiten tillbaka” påpekar Nationella folkhälso-kommittén i sitt slutbetänkande (s 129)4. Att Majorna särskilt har satsat påhemlagad husmanskost har också bidragit till fler besökare på dagcentralen.Många besökare kommer från andra delar i Göteborg och bara för att äta.

Frågan om social gemenskap och meningsfull sysselsättning är svår attbesvara eftersom de äldre inte omfattas i denna utvärdering. Däremot kanman konstatera att samtliga projekt har utvecklat olika former av aktivitetersom befrämjar fysisk aktivitet. Dessa aktiviteter har i viss mån uppfyllt dubblasyften, dels har fler personer ansvarat för olika aktiviteter, dels har det blivitfler deltagare i varje aktivitet.

Emmaboda och Högsby hade också som mål att överbrygga genera-tionsklyftan och att förebygga främlingsfientlighet. Även detta är svårt attsäga något om utifrån denna utvärdering. Men projektledaren i Emmabodaframhåller att olika utomhusaktiviteter på sommaren där invandrare delta-git också bidragit till att några av dem fortsättningsvis besöker Loket vinter-tid.

Att engagera såväl frivilliga enskilda personer som frivilliga organisa-tioner i förebyggande hälsoarbete är en nationell policy som idag har storacceptans i samhället. Ett gemensamt mål för projekten var också att enga-gera fler frivilliga i olika aktiviteter, ett mål som till viss del också uppfyllts,om än på olika sätt. Hur det frivilliga engagemanget kommer att utvecklasefter projektens slut är däremot svårt att sia om. Idag finns ingen aktivitet

35

som enbart drivs av frivilliga, alla har någon form av stöd från den offentli-ga verksamheten. I Majorna är det tänkt att fritidsassistentens nya roll skavara att stödja föreningarna i fortsättningen på samma sätt som projektleda-ren gjort under projekttiden.

Det framkom i den undersökning som gjordes i Majorna att många äldrekunde tänka sig att engagera sig frivilligt, men de ville inte binda upp sig alltför mycket. Detta kan tala för att ett fortsatt stöd från den offentliga verk-samheten också ökar möjligheterna till frivilligt engagemang från enskildaeftersom de då slipper ta hela ansvaret.

Att få igång samverkan med primärvården och delar av äldreomsorgenhar däremot varit svårt framför allt i Högsby och Emmaboda. Anledningentill svårigheterna kan vara att projekten inte varit tillräckligt förankrade idessa verksamheter. Det kan också hänga samman med dessa verksamhetersmer slutna karaktär och bristen på erfarenhet att arbeta med utåtriktat före-byggande hälsoarbete.

Förändring och utveckling i projekt eller i ordinarie verksamhet

Om förändrings- och utvecklingsarbetet bedrivits som ett projekt eller i ordi-narie verksamhet är ytterligare en fråga som ställdes inledningsvis. Har denform på vilket projektet organiserats någon betydelse för om projektet lyckasnå sitt syfte är en annan fråga man kan ställa?

Det finns anledning att skilja mellan projekt som arbetar med nya arbets-uppgifter och projekt som arbetar med vidareutveckling av redan befintligaarbetsuppgifter. Det finns också skäl att skilja projekt som syftar till att ska-pa nya organisationer och projekt som är tänkta att upplösas men där erfa-renheterna skall implementeras i den ordinarie verksamheten. Detta illustre-ras genom en fyrfältstabell 5.

36

Om man placerar in de tre aktuella projekten i denna tabell kommer samtli-ga att hamna i cell fyra, projektarbetets erfarenhet integreras i befintlig verk-samhet som utvecklas. I denna cell finner man organisationer som har enrelativt stabil reguljär verksamhet och där man försöker förändra denna ge-nom att parallellt bedriva utvecklings- och förändringsarbete i projektform.Framför allt gäller detta projektet Loket i Emmaboda där projektet varit enstark drivkraft i att föra arbetet framåt. Vad gäller Hälsans Högsby är detsvårare att urskilja projektet från den ordinarie verksamheten och projektethar inte haft samma drivkraft i att utveckla arbetet där. Snarare har projek-tet bidragit till att upprätthålla redan befintlig verksamhet. Även Majornakan placeras in i cell fyra men också delvis i cell två.

Johansson m.fl. påpekar att projekt är en möjlig, men inte självklar stra-tegi för att åstadkomma lärande och förändring i socialtjänsten. Ett projektsom betecknas som lyckat leder inte alltid till utveckling när det integreras iverksamheten. Och ett projekt som bedrivs inom ramen för ordinarie verk-samhet kanske inte leder till någon reell förändring utan blir bara ett ekono-miskt tillskott i kassan. I de aktuella projekten har projektledarna fått nyakunskaper såväl i att driva projektarbete som i att implementera sina kun-skaper i den ordinarie verksamheten. Kollegiegranskning har varit ett stöd idenna lärandeprocess, men problemet med denna form av utvärdering kvar-står. Det är svårt att säga något om vare sig innehåll eller utfall av verksam-heten på sikt. I samtliga projekt har lärandet och kunskapsutvecklingen skettparallellt med projekten, en framgångsrik strategi som gynnar den ordinarieverksamheten6.

Avslutningsvis så har Dagcentralprojektet i Majorna lyckats att nå nyamålgrupper och fått fler besökare och därmed kanske också räddat dagcen-tralen från ledläggning. Projektet Loket i Emmaboda har lyckats med attutveckla det sociala synsättet i den befintliga verksamheten och HälsansHögsby har stimulerat olika föreningar att också inrikta sina aktiviteter motäldre.

Fotnoter1 Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Socialdepartementet Prop. 1997/98:1132 Wånell, S-E m fl (2001) Äldres hälsa och välbefinnande. Folkhälsorapport 2001, Projek-

tet Äldre och folkhälsa. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum3 Lindell, Lena (2001) Inte toppen, men rätt bra ändå. Göteborg: Stadsdelsförvaltningen

Majorna4 Wånell, S-E m fl (2001) s 1295 Johansson, S.; Löfström, M.; Ohlsson, Ö. (2000) s 166 Johansson, S.; Löfström, M.; Ohlsson, Ö. (2000) s 153

37

Litteraturlista

Johansson, S.; Löfström, M.; Ohlsson, Ö. (2000) Projekt som förändringsstrategi.Stockholm: SNS förlag.

Lindell, Lena (2001) Inte toppen, men rätt bra ändå. Göteborg: Stadsdelsförvalt-ningen Majorna.

Socialdepartementet (1998) Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken.Prop. 1997/98:113 Stockholm: Riksdagens Utredningstjänst.Westlund, Peter (1999) Lära av varandra. Kollegiegranskning, Kvalitetskartor, Fo-

kusgrupper. Rapport 1999;7. Kalmar: Fokus i Kalmar.Wånell, S-E m fl (2001) Äldres hälsa och välbefinnande. Folkhälsorapport 2001,

Projektet Äldre och folkhälsa. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecen-trum.

Äldreberedningen (2000) Liv till åren. Om förebyggande hälsoarbete och sjukdoms-förebyggande insatser för äldre Nr 2. Stockholm: Folkhälso-institutet och Svens-ka kommunförbundet: Kommentus förlag

Internet

www.fhi.sewww.Aldreprojektet.gov.se

38

Emmabodas intressegranskning i Högsby

Projektledarens beställningar

Intresseinriktning är att ta reda på hur Roger går tillväga när han skapar enmötesplats och vilken funktion han har på mötesplatserna. Önskemål om attfå följa med Roger och några deltagare /aktörer på de olika mötesplatserna.

Program för besök 1: Att i två dagar följa med Roger i hans arbete och ställafrågor.Studiebesök i Ruda/ Berga/ Tegelbruket/ Kvillgården/Mogården.

Program för besök 2: Att intervjua Birgit på MogårdenIntervjua Roger och följa hans arbete lite till.Intervjua aktörer i Berga och Ruda.

Beställning 1Hur går du tillväga när du skapar en mötesplats?Vilken är din målgrupp?Vilka är dina samarbetspartners?Hur har du hjälp av din styrgrupp?Vilket stöd får du?Vem/ vilka är ditt bollplank?Förbereder ni något för den tjänst som ska komma på Mogården?Hur föreställer ni er att det ska bli?Vad hoppas ni ska hända på mötesplatsen?

Bilaga 1

39

Beställning 2Hur gick du tillväga med igångsättandet av Ruda IT-cafe, Bergacafé, Mo-gården?Vad fanns innan projektet startade?Vilka nyttjar dessa mötesplatser?Hur går det med matdistributionen i Bergacafé?Är hemtjänsten med på detta?Vad är tanken och vem kom på den?Vem vänder sig projektet till?Vilken start har Birgit på Mogården fått?Är personalen delaktiga?Vad är målsättningen i projektet?Upplever du att ni kommit en bit på väg mot målet?Hur får du igång processen att saker börjar hända?Vilka problem har du haft i projektet?

Områdeschefens beställning

Hur är projektet organiserat och upplagt?Varför är det organiserat och upplagt på det viset?Vem är ägare av projektet?Vem driver projektet i dag?Vilka deltar i projektet?På vilket sätt deltar de olika deltagarna?Vad är det som gjort att just dessa personer deltar?Hur dokumenteras projektet?Hur förankras projektet?Vilka problem har ni haft i projektet?Vad har ni lärt er av problemet?Vad har projektet bidragit med?Vad hade funnits ändå?

Högsbys intressegranskning i Majorna

Beställning 1Hur skapar vi mötesplatserAktiviteter på mötesplatsernaRekrytering av besökarnaNär är mötesplatsen etablerad. Jmf Göteborg/HögsbyOrganisering i Göteborg

40

MötenVem passar för vem?Vad innebär det att skapa möten kontra mötesplatser?Beställning 2AktiviteterSamtal med personalSamtal med brukare och samarbetspartnerReferensgrupp?Styrgrupp?Jmf. Hur når Göteborg fram till målgruppen i förhållande till HögsbyJmf. Mogården/mötesplats i Högsby.Hur ser målgruppen ut där.Kontakter med andra förvaltningarKompetens inom de olika områdena/ pro-jekten. Soc/kultur/fritid.Vilka erfarenheter på vägen mot ett ev.Gemensamt målGer det olika angreppssättMän/Kvinnor uppfattning av vad som är en mötesplats.Vilka kontakter tas – finns det kontaktpersoner?Dagbok/anteckningar, för detta kontinuerligt.Vad skulle hända om vi bytte jobb med varandra.

Majornas intressegranskningi Emmaboda

Projektledarens beställning 1

Den kollegiala granskningen kommer att äga rum i två steg under samman-lagt fem dagar. Det första steget sker den 17-18/5. Granskningen kommer attutföras av Lena Lindell, projektledare för Dagcentralsprojektet i Göteborgsstad Majorna. Lena Lindell vill följa med projektledare Anneli Djerf i hen-nes arbete under dessa dagar.

Följande områden är av särskilt intresse vid granskningen:Hur föddes projektet och varför?Vem var initiativtagaren till projektet?Hur är projektet organiserat?Varför är det organiserat på det sättet?Vem är ägare av projektet?Vem är bärare av projektet?Vem driver projektet idag?

41

Vilka deltar i projektet?På vilket sätt deltar de olika deltagarna?Vad är det som gjort att just dessa personer deltar i projektet?Hur är projektet upplagt?Varför är det upplagt som det är?Hur ser processen ut i projektet?Varför ser processen ut som den gör?Har processen blivit som Ni tänkt er från början?Eventuella avvikelser?Hur dokumenteras projektet?Hur förankras projektet och dess arbete?Vilka problem har ni haft i projektet?Vad har ni lärt er av problemen?Vad har projektet bidragit med?Vad hade funnits ändå?

Projektledarens beställning 2

Den kollegiala granskningen kommer att äga rum i två steg under samman-lagt fem dagar. Det första steget ägde rum den 17-18/5. Det andra steget ägerrum den 25-27/9. Granskningen kommer att utföras av Lena Lindell, pro-jektledare för Dagcentralsprojektet i Göteborgs stad Majorna. Lena Lindellvill följa med projektledare Anneli Djerf i hennes arbete under dessa dagar.Lena vill dessutom intervjua enhetschef, socialchef, två till tre personer ihemtjänsten och tre till fyra besökare på de tre olika mötesplatserna, samtbesöka de två andra mötesplatserna Gjutaregatan och Järnvägsgatan.

Följande områden är av särskilt intresse vid granskningen:Hur är projektet organiserat?Varför är det organiserat på det sättet?Vem är ägare av projektet?Vem är bärare av projektet?Vem driver projektet idag?Vilka deltar i projektet?På vilket sätt deltar de olika deltagarna?Vad är det som gjort att just dessa personer deltar i projektet?Hur är projektet upplagt?Varför är det upplagt som det är?Hur ser processen ut i projektet?Varför ser processen ut som den gör?Har processen blivit som Ni tänkt er från början?

42

Eventuella avvikelser?Hur dokumenteras projektet?Hur förankras projektet och dess arbete?Vilka problem har ni haft i projektet?Vad har ni lärt er av problemen?Vad har projektet bidragit med?Vad hade funnits ändå?Uppföljning av vad som hänt sedan sist

Enhetschefens beställning till områdeschefen i Emmaboda

Projektets uppkomst och ansökanProjektets organisationProjektets förankringVal av projektledareMål med projektetMetod i projektetOmrådeschefens delaktighet och roll i projektetProjektets bidrag

43

Bilaga 2

Kompletterande frågor till projektledarna

020103Monica Nordström

Hej !Nu är jag i gång med att dokumentera kollegiegranskningen. För att göraden intressant och tillgänglig behöver jag er hjälp. Jag saknar bakgrundsma-terial kring kommunerna och aktiviteter inom projektet. Kan ni hjälpa migmed det? Här är några hållpunkter som stöd. Jag är tacksam om ni skriverså beskrivande som möjligt föreställ er att de som skall läsa det skall få enbild i huvudet av er kommun (jag vill inte ha info material utan det skallvara era, projektledarnas beskrivningar).

Kommunen· geografisk beskrivning, läge, landsbyggd eller tätort (både ok), kommuni-

kationsmedel· antal invånare, vanligaste sysselsättningen, antal äldre över 65, över 80 år· annat värt att veta om kommunen

Projektet· aktiviteter, som fanns innan projektet, som igångsatts under projektet, som

upphört under projektet· antal deltagare och deras ålder, före och under projektet, har det ökat?

Antal?· Erfarenheter från kollegiegranskningen

Jag behöver era svar i slutet av februari om jag skall bli klar till sista mars.

Tack för hjälpen /Monica