Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen foumlr socialt arbete
Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta
En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat
ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser
Fredrich Thor Holst
Institutionen foumlr socialt arbete
Examensarbete 15 HP
Examensaumlmne Socialt arbete
Socionomprogrammet (210 HP)
Houmlstterminen aringr 2016
Handledare Alain Topor
Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta - En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar
aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser
If you ask me I will tell - If you ask me I will tell a qualitative study about what promotes the process
of recovery from substance abuse- interpreted from four sober addicts stories
FoumlrfattareAuthor Fredrich Thor Holst
Antal ord (15701)
Abstract
Aim The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction
problem expressed have promoted their recovery process Method This qualitative study is
based on an inductive approach using the theory of sense of self Data was collected through
four [4] semi-structured interviews a narrative based technique that focus on stories in a
whole The interviews were analysed using thematic analysis Results The thematic analysis
resulted in three main themes to be attractive a new context and community people and
events that made an impression Conclusion The importance of gaining access to a new
context a context that contributed with alternative ways of life A context where individuals
can reflect themselves in other peoples experiences with it a better or a more positive
understanding of themselves and their situation And that the recovery process from an overall
perspective shows the importance of meeting the many needs of the client
Nyckelord aringterhaumlmtning missbruk kvalitativa intervjuer samhaumlllsvetenskap sense of self
Keywords Recovery substance abuse qualitative interview social science sense of self
Foumlrfattarens tack
Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i
livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad
Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert
foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid
och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln
ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt
examensarbete
Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min
uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning
ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet
Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate
Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid
Salomonsson
Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver
haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet
Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar
Inneharingllsfoumlrteckning
1 Inledning 7
12 Koppling till professionellt socialt arbete 8
13 Begreppsdefinitioner 9
131 Missbrukberoende 9
132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9
133 Aringterhaumlmtningsprocess 9
14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10
15 Avgraumlnsningar 10
16 Disposition 10
2 Forskningsoumlversikt 11
21 Soumlkvaumlgar 11
211 Val gjorda under soumlkprocessen 11
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11
22 Tidigare forskning 11
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12
223 De smaring tingenMikroperspektivet 14
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16
225 Sammanfattning 16
3 Teoretiskt perspektiv 17
31 Sense of self 17
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20
4 Metod 22
41 Val av metod 22
411 Narrativ metod 22
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23
43 Induktion 25
44 Genomfoumlrandet 26
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26
442 Intervjuerna 26
443 Urval 27
444 Genomfoumlrandet av intervju 27
445 Bearbetning av intervjumaterial 29
45 Tematisk analys 29
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30
47 Etiska oumlvervaumlganden 31
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32
49 Diskussion 34
5 Resultat och analys 34
51 Presentation av intervjupersonerna 34
52 Teman 35
521 Vara attraktiv 35
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39
524 Maumlnniskornahellip 39
525 Haumlndelsernahellip 41
6 Diskussion och slutsatser 42
61 Diskussion 42
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42
612 Resultatdiskussion och sense of self 44
613 Metoddiskussion 45
614 Etikdiskussion 46
62 Slutsatser 47
63 Foumlrslag till framtida studier 48
7 Referenser 49
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta - En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar
aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser
If you ask me I will tell - If you ask me I will tell a qualitative study about what promotes the process
of recovery from substance abuse- interpreted from four sober addicts stories
FoumlrfattareAuthor Fredrich Thor Holst
Antal ord (15701)
Abstract
Aim The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction
problem expressed have promoted their recovery process Method This qualitative study is
based on an inductive approach using the theory of sense of self Data was collected through
four [4] semi-structured interviews a narrative based technique that focus on stories in a
whole The interviews were analysed using thematic analysis Results The thematic analysis
resulted in three main themes to be attractive a new context and community people and
events that made an impression Conclusion The importance of gaining access to a new
context a context that contributed with alternative ways of life A context where individuals
can reflect themselves in other peoples experiences with it a better or a more positive
understanding of themselves and their situation And that the recovery process from an overall
perspective shows the importance of meeting the many needs of the client
Nyckelord aringterhaumlmtning missbruk kvalitativa intervjuer samhaumlllsvetenskap sense of self
Keywords Recovery substance abuse qualitative interview social science sense of self
Foumlrfattarens tack
Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i
livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad
Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert
foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid
och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln
ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt
examensarbete
Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min
uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning
ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet
Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate
Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid
Salomonsson
Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver
haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet
Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar
Inneharingllsfoumlrteckning
1 Inledning 7
12 Koppling till professionellt socialt arbete 8
13 Begreppsdefinitioner 9
131 Missbrukberoende 9
132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9
133 Aringterhaumlmtningsprocess 9
14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10
15 Avgraumlnsningar 10
16 Disposition 10
2 Forskningsoumlversikt 11
21 Soumlkvaumlgar 11
211 Val gjorda under soumlkprocessen 11
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11
22 Tidigare forskning 11
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12
223 De smaring tingenMikroperspektivet 14
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16
225 Sammanfattning 16
3 Teoretiskt perspektiv 17
31 Sense of self 17
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20
4 Metod 22
41 Val av metod 22
411 Narrativ metod 22
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23
43 Induktion 25
44 Genomfoumlrandet 26
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26
442 Intervjuerna 26
443 Urval 27
444 Genomfoumlrandet av intervju 27
445 Bearbetning av intervjumaterial 29
45 Tematisk analys 29
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30
47 Etiska oumlvervaumlganden 31
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32
49 Diskussion 34
5 Resultat och analys 34
51 Presentation av intervjupersonerna 34
52 Teman 35
521 Vara attraktiv 35
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39
524 Maumlnniskornahellip 39
525 Haumlndelsernahellip 41
6 Diskussion och slutsatser 42
61 Diskussion 42
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42
612 Resultatdiskussion och sense of self 44
613 Metoddiskussion 45
614 Etikdiskussion 46
62 Slutsatser 47
63 Foumlrslag till framtida studier 48
7 Referenser 49
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
Foumlrfattarens tack
Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i
livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad
Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert
foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid
och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln
ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt
examensarbete
Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min
uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning
ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet
Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate
Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid
Salomonsson
Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver
haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet
Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar
Inneharingllsfoumlrteckning
1 Inledning 7
12 Koppling till professionellt socialt arbete 8
13 Begreppsdefinitioner 9
131 Missbrukberoende 9
132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9
133 Aringterhaumlmtningsprocess 9
14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10
15 Avgraumlnsningar 10
16 Disposition 10
2 Forskningsoumlversikt 11
21 Soumlkvaumlgar 11
211 Val gjorda under soumlkprocessen 11
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11
22 Tidigare forskning 11
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12
223 De smaring tingenMikroperspektivet 14
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16
225 Sammanfattning 16
3 Teoretiskt perspektiv 17
31 Sense of self 17
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20
4 Metod 22
41 Val av metod 22
411 Narrativ metod 22
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23
43 Induktion 25
44 Genomfoumlrandet 26
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26
442 Intervjuerna 26
443 Urval 27
444 Genomfoumlrandet av intervju 27
445 Bearbetning av intervjumaterial 29
45 Tematisk analys 29
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30
47 Etiska oumlvervaumlganden 31
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32
49 Diskussion 34
5 Resultat och analys 34
51 Presentation av intervjupersonerna 34
52 Teman 35
521 Vara attraktiv 35
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39
524 Maumlnniskornahellip 39
525 Haumlndelsernahellip 41
6 Diskussion och slutsatser 42
61 Diskussion 42
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42
612 Resultatdiskussion och sense of self 44
613 Metoddiskussion 45
614 Etikdiskussion 46
62 Slutsatser 47
63 Foumlrslag till framtida studier 48
7 Referenser 49
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
Inneharingllsfoumlrteckning
1 Inledning 7
12 Koppling till professionellt socialt arbete 8
13 Begreppsdefinitioner 9
131 Missbrukberoende 9
132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9
133 Aringterhaumlmtningsprocess 9
14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10
15 Avgraumlnsningar 10
16 Disposition 10
2 Forskningsoumlversikt 11
21 Soumlkvaumlgar 11
211 Val gjorda under soumlkprocessen 11
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11
22 Tidigare forskning 11
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12
223 De smaring tingenMikroperspektivet 14
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16
225 Sammanfattning 16
3 Teoretiskt perspektiv 17
31 Sense of self 17
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20
4 Metod 22
41 Val av metod 22
411 Narrativ metod 22
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23
43 Induktion 25
44 Genomfoumlrandet 26
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26
442 Intervjuerna 26
443 Urval 27
444 Genomfoumlrandet av intervju 27
445 Bearbetning av intervjumaterial 29
45 Tematisk analys 29
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30
47 Etiska oumlvervaumlganden 31
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32
49 Diskussion 34
5 Resultat och analys 34
51 Presentation av intervjupersonerna 34
52 Teman 35
521 Vara attraktiv 35
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39
524 Maumlnniskornahellip 39
525 Haumlndelsernahellip 41
6 Diskussion och slutsatser 42
61 Diskussion 42
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42
612 Resultatdiskussion och sense of self 44
613 Metoddiskussion 45
614 Etikdiskussion 46
62 Slutsatser 47
63 Foumlrslag till framtida studier 48
7 Referenser 49
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
442 Intervjuerna 26
443 Urval 27
444 Genomfoumlrandet av intervju 27
445 Bearbetning av intervjumaterial 29
45 Tematisk analys 29
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30
47 Etiska oumlvervaumlganden 31
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32
49 Diskussion 34
5 Resultat och analys 34
51 Presentation av intervjupersonerna 34
52 Teman 35
521 Vara attraktiv 35
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39
524 Maumlnniskornahellip 39
525 Haumlndelsernahellip 41
6 Diskussion och slutsatser 42
61 Diskussion 42
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42
612 Resultatdiskussion och sense of self 44
613 Metoddiskussion 45
614 Etikdiskussion 46
62 Slutsatser 47
63 Foumlrslag till framtida studier 48
7 Referenser 49
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
7
1 Inledning
Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser
med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit
hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem
Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som
foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda
socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen
rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)
men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)
Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak
som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara
evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som
evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns
meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp
ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att
sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter
samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)
Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av
alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda
vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2
psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen
2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla
brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de
behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark
(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare
forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I
delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande
psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning
Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod
som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god
allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
8
behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska
faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)
Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att
naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det
paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av
narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)
12 Koppling till professionellt socialt arbete
Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via
naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)
Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-
3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr
socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den
hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda
bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att
missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att
kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)
Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld
vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika
behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin
grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom
att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse
foumlr foumlraumlndring
Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som
innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund
foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom
forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv
Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen
kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson
Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan
ses som en form av socialt arbete
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
9
13 Begreppsdefinitioner
131 Missbrukberoende
Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien
menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen
ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat
tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre
kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan
beroende(Ramstroumlm 2009)
Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara
foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn
American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till
Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)
132 Gemensamma faktorer (eng common factors)
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr
specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit
foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut
(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur
terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)
133 Aringterhaumlmtningsprocess
Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori
gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande
begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet
om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i
foumlrharingllande till missbruk
Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur
aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell
process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring
faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett
alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv
Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna
foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
10
begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut
avbrytandet (Prochaska et al 2002)
14 Syfte och fraringgestaumlllningar
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk
- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
15 Avgraumlnsningar
Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende
som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever
idag nyktra
16 Disposition
Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund
problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och
avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr
denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt
av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska
perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i
genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och
paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt
analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till
tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande
studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de
bilagor som ingaringr
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
11
2 Forskningsoumlversikt
21 Soumlkvaumlgar
Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse
ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest
PSy
Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery
non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol
mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self
Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk
alcoholism
211 Val gjorda under soumlkprocessen
Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar
[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och
[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-
reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten
212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande
Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med
valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att
bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor
med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur
inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har
varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den
handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet
under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur
22 Tidigare forskning
I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna
studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under
deskriptiva underrubriker
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
12
221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer
Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common
factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen
psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en
liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla
vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade
fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom
Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of
Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade
vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen
samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad
inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens
inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte
sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great
Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)
Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett
alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess
resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de
gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled
Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom
psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i
psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas
fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom
fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller
inte testas genom RCT-studier
Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning
222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling
Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens
fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer
Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt
behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
13
att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har
visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat
paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och
bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]
(Wampold 2001)
Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan
bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja
beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor
2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria
Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor
med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien
genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv
Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser
som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position
Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos
personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von
Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet
fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp
Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar
foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de
beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen
Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner
som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat
baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8
personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)
integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala
relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)
1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller
narkotikaberoende
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
14
Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess
samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr
bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)
Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande
interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar
av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som
betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk
foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)
De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr
skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa
beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa
av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr
gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld
identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i
studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av
stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell
dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga
prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella
behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda
faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor
Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur
de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete
med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att
den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i
foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens
2015 s51)
223 De smaring tingenMikroperspektivet
Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt
begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika
epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
15
Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in
recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp
Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-
orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)
studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I
artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika
faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del
icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till
exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om
smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of
indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i
psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att
lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr
personer i denna kontext
I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring
intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring
diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna
kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att
foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter
Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han
beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i
sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag
beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan
beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det
lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast
till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle
kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och
utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al
(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt
Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det
hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande
svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med
begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr
person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse
16
224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet
I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om
professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa
beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera
kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig
utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera
Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa
ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga
omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den
narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt
och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet
till varingr sociala verklighet
I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga
undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna
som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd
perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien
av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och
syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att
tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod
225 Sammanfattning
Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur
forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan
medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom
somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring
specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie
som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn
missbruk
I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers
betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller
gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)
17
paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte
vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet
som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)
Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies
straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning
3 Teoretiskt perspektiv
31 Sense of self
Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig
foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik
teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket
genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i
direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som
jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse
om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring
fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare
tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och
hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv
aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009
s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr
jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och
schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp
Thirthalli 2014)
Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att
generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn
vald teori
I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring
av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom
litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och
tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i
denna studie
18
En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband
med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom
utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder
begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation
till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn
Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv
Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och
tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle
(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags
utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker
sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som
utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt
den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns
begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig
sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en
viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller
inte (aa)
I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi
hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i
kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt
betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som
framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)
Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god
sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare
studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av
svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan
i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om
har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett
jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om
substansmissbruk (Punzi 2010)
Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn
svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003
Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband
19
mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en
coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare
sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om
sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)
Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self
samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt
fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett
stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt
sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet
self-efficacy
Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen
foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)
Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation
(Ekehammar 2012 s278)
Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att
tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i
sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)
Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur
kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga
faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och
aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra
livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra
grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten
aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr
1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det
nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till
foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet
foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of
self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln
(aa s134)
Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens
hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av
sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild
20
fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i
sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen
och foumlrmaringga
Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna
styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som
kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta
besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr
att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att
ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter
Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och
ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass
bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i
verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna
personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i
utvecklingen av sig sjaumllv
Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta
foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta
sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr
individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad
kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel
situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt
insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform
och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller
vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett
viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av
motgaringngar [coping]
32 Sammanfattning och motivering av Sense of self
I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar
av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring
engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att
laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att
oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i
studien
21
Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de
olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och
sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av
flera av sjaumllven
Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av
och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig
sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring
Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr
viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande
artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi
ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna
mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling
foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik
Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)
utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning
Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken
rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi
visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan
sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr
relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes
studie
Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella
faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan
naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg
foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992
Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en
teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping
foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till
de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer
tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat
och sense of self teorin
Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd
Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes
efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing
22
det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det
egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv
4 Metod
Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning
av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av
intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande
underrubriker
41 Val av metod
Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min
ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i
aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som
analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare
studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer
fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt
vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik
Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare
och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar
att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald
teori
411 Narrativ metod
Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i
litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas
vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)
Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin
bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al
(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns
uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig
fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv
23
definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik
fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till
tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev
nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre
delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser
innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen
fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter
specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta
presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien
Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som
insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det
kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man
inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet
tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr
existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de
studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp
Sohlberg 2009 s102)
Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos
beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av
haumlndelser ndash ett processperspektiv
42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik
Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att
tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den
grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta
och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att
jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min
oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa
grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden
Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)
Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext
I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt
24
All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de
rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett
fenomen
Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar
(Widerberg 2002 s26)
I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av
intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr
kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser
om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som
Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till
studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring
flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring
och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och
arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av
denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har
inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena
tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter
(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av
intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring
sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka
intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna
foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett
slags dubbel hermeneutik (aa s 446)
Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken
tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik
och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det
som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik
eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att
problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen
att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som
beraumlttaren tillskriver sin historia
25
I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av
beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till
fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion
om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta
utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem
vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen
43 Induktion
I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat
aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla
foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori
Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I
det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera
valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en
forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en
ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en
fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera
intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i
uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr
dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till
att verka utan teoretisk paringverkan
Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en
rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som
tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag
inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt
verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat
Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som
ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en
explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i
2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa
ledare] som upphovsman
26
presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling
av resultaten i studien
44 Genomfoumlrandet
I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr
under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren
441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan
Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans
med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten
av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut
som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande
omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter
med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en
kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text
Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring
aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter
aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken
urval
En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen
var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring
den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet
442 Intervjuerna
Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin
egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I
foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och
samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en
utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick
ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick
testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av
fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under
intervjufoumlrfarandet
27
Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet
har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra
sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes
maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag
lever som nyktra missbrukare
443 Urval
Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan
komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker
avgraumlnsningar
Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som
jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig
positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i
kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu
jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den
begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa
metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt
genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)
Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda
vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som
intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt
samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi
traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare
presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor
Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av
respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter
kaumlnde jag sedan tidigare
444 Genomfoumlrandet av intervju
Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta
framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun
paringboumlrjades
Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet
oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien
28
ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det
faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet
beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en
antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de
skulle inleda sin beraumlttelse
Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och
att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i
intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun
staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det
saumltt som de menade
Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i
MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning
Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag
aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och
bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan
ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-
perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske
funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan
rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo
Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett
saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under
intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde
medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det
beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande
samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt
dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing
intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter
det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo
Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och
sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade
mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en
intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde
ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr
fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle
29
haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor
Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min
straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till
och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml
445 Bearbetning av intervjumaterial
Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter
det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av
beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes
det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I
denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext
Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie
mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att
beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen
inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta
rubrik tematisk analys
45 Tematisk analys
I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av
materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic
analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt
verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr
att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)
Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig
utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur
TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av
analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och
inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i
beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller
arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)
Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i
analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta
forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av
30
materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som
utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren
att reflektera oumlver (aa s82)
Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att
koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk
ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)
Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)
presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt
bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och
foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta
steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner
den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att
paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman
baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna
process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera
dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om
de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman
och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag
hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och
inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta
teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av
teman dom citat som ingick
46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden
Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en
vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr
analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp
Lilja 2008)
Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening
och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys
Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det
saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den
narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till
31
exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara
foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som
intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under
genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden
var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera
ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad
intervjupersonerna menade daring de antydde saker
Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte
med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av
namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen
47 Etiska oumlvervaumlganden
I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan
studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information
om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter
att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten
under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning
ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet
rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr
forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)
Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med
informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn
paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person
kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte
av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr
varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst
under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i
medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som
kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng
saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr
framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in
32
Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och
anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av
konfidentialitet och skydd av den insamlad information
Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter
genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett
komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra
en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de
handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare
paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka
just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av
oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat
med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa
rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess
Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var
oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls
krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning
Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk
48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet
Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av
dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara
studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling
och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet
(Bryman 2011 s354-355)
Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden
ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar
Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet
tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri
och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)
Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien
transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men
aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att
33
rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna
studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med
det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av
Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse
av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa
sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet
Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn
ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som
student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra
respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka
foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte
Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap
men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som
sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett
omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan
liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet
och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen
garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande
efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av
min som forskare
Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om
reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och
samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser
och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till
saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet
Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra
eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta
enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full
dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag
foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter
34
49 Diskussion
Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde
faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor
mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta
sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i
mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om
forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som
styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp
av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden
5 Resultat och analys
51 Presentation av intervjupersonerna
Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring
intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i
citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten
Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad
Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid
intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)
behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal
Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och
hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit
nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har
genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr
missbruk
Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett
destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har
erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad
Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och
hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter
35
ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt
(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk
52 Teman
I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna
Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv
ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -
maumlnniskorna och haumlndelserna
Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses
paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar
till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas
kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra
med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar
varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till
exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en
bibeharingllandefasen
De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan
ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till
naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel
521 Vara attraktiv
Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till
det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan
innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt
set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt
Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte
kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig
jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret
var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av
mig (Athena)
36
Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett
aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till
samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och
mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver
Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket
problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr
det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt
vaumlldigt daringligt
Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas
beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes
missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det
liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag
I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var
under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet
av taumlnder
En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av
den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten
Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild
som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena
Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn
missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger
inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr
kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna
Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att
ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett
samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett
liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av
beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av
en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena
saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra
Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr
den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille
37
faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv
man aumlr inte attraktiv sexuellt
522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet
I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur
tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av
positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven
innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt
klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av
nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett
naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam
De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en
samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en
roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo
och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)
Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den
samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet
KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr
bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en
fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och
fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som
han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det
fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det
Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att
laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt
parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol
och narkotika Martin beraumlttar
Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och
inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem
3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare
hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet
4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)
38
saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var
med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag
Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse
som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han
fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av
bortsprungna husdjur
Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga
organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta
i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det
inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr
maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen
paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen
fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de
andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne
Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon
annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det
kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma
jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min
dotterrdquo
Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte
var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk
eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr
ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med
en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap
om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter
av tidigare missbruk
Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare
knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri
narkoman (Amalie)
Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det
sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena
5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)
39
Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera
stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr
haumlr jag ska vara (Amalie)
523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck
Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn
saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former
524 Maumlnniskornahellip
Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer
inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju
rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring
socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det
tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna
beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de
foumlrmedlade att de trodde paring dem
Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare
han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr
efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat
(Amalie)
Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan
vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet
en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo
Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av
rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring
intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem
Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite
mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste
verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav
mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade
nu paring KRIS (Athena)
40
Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna
Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar
hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll
Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt
positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr
dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa
din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det
aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och
med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr
som helstrdquo
Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta
stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och
naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata
och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var
stort foumlr henne
Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin
ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs
det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras
foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter
Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till
(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en
kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har
varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och
henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr
behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma
Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt
saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och
tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma
nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo
[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och
hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du
goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]
Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne
det haumlr tuffa
Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av
professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins
beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom
41
Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i
beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra
maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor
men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat
intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden
525 Haumlndelsernahellip
Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och
som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol
Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi
koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par
varv
Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och
foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare
Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag
i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv
Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar
hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog
hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring
intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt
och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr
jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr
Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig
med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr
honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt
betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden
Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring
sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot
ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av
innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek
jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt
42
6 Diskussion och slutsatser
61 Diskussion
I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter
utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel
tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i
diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med
diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter
Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare
missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna
som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som
betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur
missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta
maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre
moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och
hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt
framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring
sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa
professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten
611 Resultatdiskussion och tidigare forskning
Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att
kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i
samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr
aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till
andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som
kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av
sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med
resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk
sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp
Skogens 2015)
43
Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell
utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts
eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska
vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och
saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som
kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya
sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att
kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von
Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av
den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika
sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns
En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven
i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon
trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget
vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i
raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring
betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som
kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande
foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett
resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval
endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr
moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie
annat urval
Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse
i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga
direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von
Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt
foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som
psykisk haumllsa (aa)
Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov
hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat
dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av
intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en
aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom
44
den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och
bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i
foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)
En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester
affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig
villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av
ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i
aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med
tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att
definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr
fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless
Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)
612 Resultatdiskussion och sense of self
Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv
i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i
intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre
omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor
sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett
symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur
dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som
verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala
styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning
Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv
medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd
finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det
reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring
I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av
Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam
amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas
aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande
faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den
foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)
45
I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande
aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en
foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter
uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och
vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors
foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll
Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall
har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de
agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna
veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog
En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten
att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt
sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har
till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler
s256)
613 Metoddiskussion
Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr
aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer
med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer
har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid
intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade
och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att
denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra
narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt
perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring
beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter
jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien
Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och
insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera
testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens
fraringgestaumlllningar efterfraringgar
Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala
arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den
46
evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett
abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning
av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med
raringdande teoretiska diskurser
En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr
rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr
att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i
kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och
skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med
flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt
foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka
hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och
tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att
foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt
perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt
perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp
Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas
vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men
oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet
614 Etikdiskussion
Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att
fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med
intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de
maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger
beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme
staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne
staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring
aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap
om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En
visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre
naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell
baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter
(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)
47
Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade
riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr
hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk
reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man
vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring
moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis
sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad
praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte
fraringga de fraringgor som denna studie staumlller
I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat
vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad
som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett
samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med
det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa
aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet
62 Slutsatser
Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer
med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess
Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs
som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen
I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja
aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk
Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna
bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr
individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad
foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation
En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig
tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att
aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta
maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre
moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i
48
samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i
missbruk har utgjort
Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av
Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna
hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har
paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en
del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld
Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-
doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en
paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning
63 Foumlrslag till framtida studier
I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras
foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser
gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn
missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv
I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande
faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som
foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och
foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna
49
7 Referenser
American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical
manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric
Association
Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge
University Press
Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An
Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell
Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe
Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori
kritik praktik Stockholm Natur amp kultur
Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)
Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml
Gleerup
Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr
hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger
samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup
Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research
in Psychology 3(2) 77-101
Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber
Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber
Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a
Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986
httpdoi10108010826080802289762
Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in
schizophrenia New York University Press
Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play
pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental
illness Psychiatry 69 151-163
Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness
The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from
httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118
Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago
Press
50
Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P
Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s
273-322) Stockholm Natur amp kultur
Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British
Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570
Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London
Oxford UP
Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what
works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association
Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm
Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp
Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund
Studentlitteratur
Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler
A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp
kultur
Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre
roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John
(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur
Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska
funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr
Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig
httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf
Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och
rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i
socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur
Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1
uppl) Lund Studentlitteratur
Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp
Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm
Natur amp kultur
Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the
Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and
Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5
Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A
Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life
Positively Forward New York Harper Collins Publishers
51
Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska
aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs
universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig
httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf
Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga
studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens
folkhaumllsoinstitut
Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new
story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214
Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy
American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-
00251936tb05248x
Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss
(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm
Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in
Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry
55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686
SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet
Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och
forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber
Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm
Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen
httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik
Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och
beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen
Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik
Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social
arbete Stockholms universitet
Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig
forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn
httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf
von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och
behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling
foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56
Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings
Mahwah NJ L Erlbaum Associates
Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what
makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge
52
Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
53
Bilaga I ndash Intervjuguideskiss
TEMAN
Vilka professionella moumlttes
Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)
Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades
Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det
Tankar om familj arbete vaumlnner
Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)
Tankar omSynen paringhellip
De personer du moumlttevaringrdades avhellip
Vad som gav dig styrkahellip
Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade
Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda
Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo
Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen
Boende arbete fritid pengar
Presentation
TACK Skulle du vilja
beraumltta
Sjukdomen
Livet daring
Foumlraumlndringen
Vart boumlrjade
det Vad kaumlndes
fel
Spinna
vidarehellip Inledda
kontakter
Behandling
Vad
foumlraumlndrades
Varingrdprocess
en
Paring vilket
saumltthellip
De
Professionella
De
andra(Icke
professionella) Social
situationen
54
Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor
rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver
maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska
problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor
betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om
samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en
erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en
psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo
(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)
55
Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys
Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)
Fas Beskrivning av fas
1 Bekanta dig med
din samlade data
Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig
ideacuteer
2 Genera initiala
koder
Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet
Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i
materialet
3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla
textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring
4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur
temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen
5 Definiera och
namnge temana
Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det
specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr
varje tema
6 Producera
rapporten
Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i
text foumlr en analys i relation till studiens helhet
Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli
bekant med samlad data
56
Bilaga IV - Information till intervjupersonerna
Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet
vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att
intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet
av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle
vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor
och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat
som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer
vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som
antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i
detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag
Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver
kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller
stycken
Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt
kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med
saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en
dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med
internet
Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta
din medverkan Aumlven under och efter intervjun
Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot
Stort tack
Fredrich Thor Holst
0768-xx xx xx
Namnnamngmailcom
Stockholms universitetStockholm University
SE-106 91 Stockholm
TelefonPhone 08 ndash 16 20 00
wwwsuse