57
Institutionen för socialt arbete Om du frågar mig, så ska jag berätta En kvalitativ studie om vad som främjar återhämtningsprocessen ur ett missbruk – tolkat ur fyra nyktra missbrukares berättelser Fredrich Thor Holst Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 HP Examensämne: Socialt arbete Socionomprogrammet (210 HP) Höstterminen år 2016 Handledare: Alain Topor

Om du frågar mig, så ska jag berätta

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Institutionen foumlr socialt arbete

Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta

En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat

ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser

Fredrich Thor Holst

Institutionen foumlr socialt arbete

Examensarbete 15 HP

Examensaumlmne Socialt arbete

Socionomprogrammet (210 HP)

Houmlstterminen aringr 2016

Handledare Alain Topor

Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta - En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar

aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser

If you ask me I will tell - If you ask me I will tell a qualitative study about what promotes the process

of recovery from substance abuse- interpreted from four sober addicts stories

FoumlrfattareAuthor Fredrich Thor Holst

Antal ord (15701)

Abstract

Aim The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction

problem expressed have promoted their recovery process Method This qualitative study is

based on an inductive approach using the theory of sense of self Data was collected through

four [4] semi-structured interviews a narrative based technique that focus on stories in a

whole The interviews were analysed using thematic analysis Results The thematic analysis

resulted in three main themes to be attractive a new context and community people and

events that made an impression Conclusion The importance of gaining access to a new

context a context that contributed with alternative ways of life A context where individuals

can reflect themselves in other peoples experiences with it a better or a more positive

understanding of themselves and their situation And that the recovery process from an overall

perspective shows the importance of meeting the many needs of the client

Nyckelord aringterhaumlmtning missbruk kvalitativa intervjuer samhaumlllsvetenskap sense of self

Keywords Recovery substance abuse qualitative interview social science sense of self

Foumlrfattarens tack

Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i

livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad

Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert

foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid

och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln

ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt

examensarbete

Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min

uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning

ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet

Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate

Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid

Salomonsson

Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver

haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet

Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning 7

12 Koppling till professionellt socialt arbete 8

13 Begreppsdefinitioner 9

131 Missbrukberoende 9

132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9

133 Aringterhaumlmtningsprocess 9

14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10

15 Avgraumlnsningar 10

16 Disposition 10

2 Forskningsoumlversikt 11

21 Soumlkvaumlgar 11

211 Val gjorda under soumlkprocessen 11

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11

22 Tidigare forskning 11

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12

223 De smaring tingenMikroperspektivet 14

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16

225 Sammanfattning 16

3 Teoretiskt perspektiv 17

31 Sense of self 17

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20

4 Metod 22

41 Val av metod 22

411 Narrativ metod 22

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23

43 Induktion 25

44 Genomfoumlrandet 26

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26

442 Intervjuerna 26

443 Urval 27

444 Genomfoumlrandet av intervju 27

445 Bearbetning av intervjumaterial 29

45 Tematisk analys 29

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30

47 Etiska oumlvervaumlganden 31

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32

49 Diskussion 34

5 Resultat och analys 34

51 Presentation av intervjupersonerna 34

52 Teman 35

521 Vara attraktiv 35

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39

524 Maumlnniskornahellip 39

525 Haumlndelsernahellip 41

6 Diskussion och slutsatser 42

61 Diskussion 42

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42

612 Resultatdiskussion och sense of self 44

613 Metoddiskussion 45

614 Etikdiskussion 46

62 Slutsatser 47

63 Foumlrslag till framtida studier 48

7 Referenser 49

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

Om du fraringgar mig saring ska jag beraumltta - En kvalitativ studie om vad som fraumlmjar

aringterhaumlmtningsprocessen ur ett missbruk ndash tolkat ur fyra nyktra missbrukares beraumlttelser

If you ask me I will tell - If you ask me I will tell a qualitative study about what promotes the process

of recovery from substance abuse- interpreted from four sober addicts stories

FoumlrfattareAuthor Fredrich Thor Holst

Antal ord (15701)

Abstract

Aim The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction

problem expressed have promoted their recovery process Method This qualitative study is

based on an inductive approach using the theory of sense of self Data was collected through

four [4] semi-structured interviews a narrative based technique that focus on stories in a

whole The interviews were analysed using thematic analysis Results The thematic analysis

resulted in three main themes to be attractive a new context and community people and

events that made an impression Conclusion The importance of gaining access to a new

context a context that contributed with alternative ways of life A context where individuals

can reflect themselves in other peoples experiences with it a better or a more positive

understanding of themselves and their situation And that the recovery process from an overall

perspective shows the importance of meeting the many needs of the client

Nyckelord aringterhaumlmtning missbruk kvalitativa intervjuer samhaumlllsvetenskap sense of self

Keywords Recovery substance abuse qualitative interview social science sense of self

Foumlrfattarens tack

Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i

livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad

Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert

foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid

och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln

ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt

examensarbete

Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min

uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning

ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet

Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate

Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid

Salomonsson

Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver

haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet

Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning 7

12 Koppling till professionellt socialt arbete 8

13 Begreppsdefinitioner 9

131 Missbrukberoende 9

132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9

133 Aringterhaumlmtningsprocess 9

14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10

15 Avgraumlnsningar 10

16 Disposition 10

2 Forskningsoumlversikt 11

21 Soumlkvaumlgar 11

211 Val gjorda under soumlkprocessen 11

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11

22 Tidigare forskning 11

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12

223 De smaring tingenMikroperspektivet 14

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16

225 Sammanfattning 16

3 Teoretiskt perspektiv 17

31 Sense of self 17

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20

4 Metod 22

41 Val av metod 22

411 Narrativ metod 22

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23

43 Induktion 25

44 Genomfoumlrandet 26

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26

442 Intervjuerna 26

443 Urval 27

444 Genomfoumlrandet av intervju 27

445 Bearbetning av intervjumaterial 29

45 Tematisk analys 29

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30

47 Etiska oumlvervaumlganden 31

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32

49 Diskussion 34

5 Resultat och analys 34

51 Presentation av intervjupersonerna 34

52 Teman 35

521 Vara attraktiv 35

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39

524 Maumlnniskornahellip 39

525 Haumlndelsernahellip 41

6 Diskussion och slutsatser 42

61 Diskussion 42

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42

612 Resultatdiskussion och sense of self 44

613 Metoddiskussion 45

614 Etikdiskussion 46

62 Slutsatser 47

63 Foumlrslag till framtida studier 48

7 Referenser 49

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

Foumlrfattarens tack

Foumlrst ut vill jag uttrycka en tacksamhet Jag aumlr tacksam foumlr min haumllsa och moumljligheterna i

livet Livet aumlr fullt av citroner och jag aumllskar lemonad

Till er Martin Marianne Athena och Amalie vill jag tacka foumlr att ni gav mig ert

foumlrtroende till att laringtas intervjuas av mig samt att ni gav mig en av de baumlsta av garingvor er tid

och en moumljlighet foumlr mig att faring ta del av era liv Intervjuerna med er gav mig saring mycket mer aumln

ett intervjumaterial till studien de gav mig en kaumlnsla av meningsfullhet och glaumldje i mitt

examensarbete

Alain Topor min handledare Tack foumlr visat taringlamod och ett genuint intresse i min

uppsats Tack foumlr att du orkat lyssna naumlr jag svaumlvat ivaumlg bland ideacuteer Tack foumlr raringd stoumlttning

ifraringgasaumlttande skratt samt moumljligheten att naring dig naumlstan alla timmar paring dygnet

Tack ni som saring generoumlst bidragit med er tid och kunskap paring olika saumltt Emma Gate

Saber Mehdizadeh Paumlr Engholm samt min foumlrstaringende och begaringvade sambo Sigrid

Salomonsson

Tack alla ni som hjaumllpt mig i soumlkandet av intervjupersoner vars namn jag inte skriver

haumlr foumlr att inte komprimera intervjupersonernas anonymitet

Slutligen ett tack till er mina haumlrliga ungar

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning 7

12 Koppling till professionellt socialt arbete 8

13 Begreppsdefinitioner 9

131 Missbrukberoende 9

132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9

133 Aringterhaumlmtningsprocess 9

14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10

15 Avgraumlnsningar 10

16 Disposition 10

2 Forskningsoumlversikt 11

21 Soumlkvaumlgar 11

211 Val gjorda under soumlkprocessen 11

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11

22 Tidigare forskning 11

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12

223 De smaring tingenMikroperspektivet 14

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16

225 Sammanfattning 16

3 Teoretiskt perspektiv 17

31 Sense of self 17

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20

4 Metod 22

41 Val av metod 22

411 Narrativ metod 22

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23

43 Induktion 25

44 Genomfoumlrandet 26

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26

442 Intervjuerna 26

443 Urval 27

444 Genomfoumlrandet av intervju 27

445 Bearbetning av intervjumaterial 29

45 Tematisk analys 29

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30

47 Etiska oumlvervaumlganden 31

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32

49 Diskussion 34

5 Resultat och analys 34

51 Presentation av intervjupersonerna 34

52 Teman 35

521 Vara attraktiv 35

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39

524 Maumlnniskornahellip 39

525 Haumlndelsernahellip 41

6 Diskussion och slutsatser 42

61 Diskussion 42

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42

612 Resultatdiskussion och sense of self 44

613 Metoddiskussion 45

614 Etikdiskussion 46

62 Slutsatser 47

63 Foumlrslag till framtida studier 48

7 Referenser 49

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning 7

12 Koppling till professionellt socialt arbete 8

13 Begreppsdefinitioner 9

131 Missbrukberoende 9

132 Gemensamma faktorer (eng common factors) 9

133 Aringterhaumlmtningsprocess 9

14 Syfte och fraringgestaumlllningar 10

15 Avgraumlnsningar 10

16 Disposition 10

2 Forskningsoumlversikt 11

21 Soumlkvaumlgar 11

211 Val gjorda under soumlkprocessen 11

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande 11

22 Tidigare forskning 11

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer 12

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling 12

223 De smaring tingenMikroperspektivet 14

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet 16

225 Sammanfattning 16

3 Teoretiskt perspektiv 17

31 Sense of self 17

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self 20

4 Metod 22

41 Val av metod 22

411 Narrativ metod 22

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik 23

43 Induktion 25

44 Genomfoumlrandet 26

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan 26

442 Intervjuerna 26

443 Urval 27

444 Genomfoumlrandet av intervju 27

445 Bearbetning av intervjumaterial 29

45 Tematisk analys 29

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30

47 Etiska oumlvervaumlganden 31

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32

49 Diskussion 34

5 Resultat och analys 34

51 Presentation av intervjupersonerna 34

52 Teman 35

521 Vara attraktiv 35

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39

524 Maumlnniskornahellip 39

525 Haumlndelsernahellip 41

6 Diskussion och slutsatser 42

61 Diskussion 42

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42

612 Resultatdiskussion och sense of self 44

613 Metoddiskussion 45

614 Etikdiskussion 46

62 Slutsatser 47

63 Foumlrslag till framtida studier 48

7 Referenser 49

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

442 Intervjuerna 26

443 Urval 27

444 Genomfoumlrandet av intervju 27

445 Bearbetning av intervjumaterial 29

45 Tematisk analys 29

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden 30

47 Etiska oumlvervaumlganden 31

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet 32

49 Diskussion 34

5 Resultat och analys 34

51 Presentation av intervjupersonerna 34

52 Teman 35

521 Vara attraktiv 35

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet 37

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck 39

524 Maumlnniskornahellip 39

525 Haumlndelsernahellip 41

6 Diskussion och slutsatser 42

61 Diskussion 42

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning 42

612 Resultatdiskussion och sense of self 44

613 Metoddiskussion 45

614 Etikdiskussion 46

62 Slutsatser 47

63 Foumlrslag till framtida studier 48

7 Referenser 49

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss 53

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor 54

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys 55

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna 56

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

7

1 Inledning

Denna studie tar fokus paring rdquovaumlgar urrdquo missbrukberoende och aringterhaumlmtningsprocesser

med ambitionen att ur narrativ fraringn fyra nyktra missbrukare undersoumlka vad som varit

hjaumllpsamt och betydelsefullt foumlr dem

Inom det professionella arbetets faumllt aumlr fraringgan om rdquovad hjaumllperrdquo en fraringga som

foumlrfattaren till denna studie anser staumlndigt vara aktuell att staumllla vare sig det aumlr paring den enskilda

socialtjaumlnstenheten eller inom forskning om socialt arbete Att arbeta utifraringn fraringgestaumlllningen

rdquovad hjaumllperrdquo aringterfinns i begreppet evidens som kommer fraringn latinets evidentia (tydlighet)

men som i detta sammanhang staringr foumlr bevis eller vetenskapliga belaumlgg (Socialstyrelsen uaring)

Professionellt socialt arbete utoumlvas i maringnga olika omraringden i samhaumlllet men en sak

som definierar det sociala arbetets praktik aumlr att arbetet utfoumlrs med ambition att vara

evidensbaserat (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011) Vad som aumlr att betrakta som

evidensbaserad praktik [EBP] inom socialt arbete menar Bergmark et al (2011) att det finns

meningsskillnader om En definition av EBP i socialt arbete aumlr den modell som tar avstamp

ur D Sacketts modell om evidensbaserad medicin och innebaumlr att EBP uppnarings genom att

sammanfoumlra rdquobaumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap professionell expertis och erfarenheter

samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringlrdquo (aa 2011 s23)

Baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap gaumlllande missbruksvaringrd och behandling av

alkohol och substans-missbrukberoende baseras paring Socialstyrelsen sammanstaumlllda

vetenskapliga underlag och nationella riktlinjer De bestaringr av 1 laumlkemedelsbehandling 2

psykologisk och psykosocial behandling samt 3 psykosociala stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2015) Foumlrsta riktlinjerna redovisades aringr 2007 Vilka i tidigare studier paringpekades inneharinglla

brister gaumlllande sammanstaumlllning av forskningsunderlag samt kvaliteacuten i de

behandlingsrekommendationer som presenteras (Bergmark 2009 Boumlrjeson 2008) Bergmark

(2009) paringpekar rdquoavsaknaden av vetenskapligt stoumld foumlr en oumlverlaumlgsen metodrdquo i tidigare

forskning och rdquohur detta aumlr en houmlgst aktuell diskussion inom missbruksvaringrdenrdquo (aa s55) I

delen om tidigare forskning presenteras resultat fraringn tidigare studier och evidenslaumlget gaumlllande

psykoterapins effekter och faktorer foumlr aringterhaumlmtning

Ett av resultaten fraringn tidigare studier visar att betydelse av vilken behandlingsmetod

som vaumlljs endast staringr foumlr 15 procent av utfallet 30 procent ligger i betydelsen av en god

allians mellan behandlaren och klienten 15 procent utgoumlrs av klientens foumlrvaumlntningar paring

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

8

behandling och att 40 procent av betydelsen foumlr lyckad behandling aumlr utom-terapeutiska

faktorer (Hubble Duncan amp Miller 1999)

Aringterhaumlmtning utan behandling kallas sjaumllvlaumlkning Socialstyrelsen konstaterar att

naumlrmare 80 procent av de som aringterhaumlmtat sig fraringn ett diagnosticerat alkoholberoende goumlr det

paring egen hand utan behandling vilket med goda belaumlgg aumlven gaumlller majoriteten av

narkotikamissbruk (Blomqvist 2009)

12 Koppling till professionellt socialt arbete

Socialt arbete utfoumlrs till stor del genom landets olika socialnaumlmnder Socialtjaumlnsten via

naumlmnderna avser utfoumlra det maringl och ansvar som regleras i Socialtjaumlnstlagen (SFS 2001453)

Socialtjaumlnstlagen visar paring kommunernas ansvar (kap 2 1 sect) och socialtjaumlnstens maringl (kap1 1-

3 sect) Angaringende kommunens ansvar saring framgaringr i lag att varje kommun svarar foumlr

socialtjaumlnsten i sitt omraringde och har det yttersta ansvaret foumlr att enskilda faringr det stoumld och den

hjaumllp som de behoumlver (kap 2 1 sect) samt att missbrukare som kategori tillskrivs saumlrskilda

bestaumlmmelser (kap 5 9 sect) i vilka det framgaringr att Socialnaumlmnden aktivt ska soumlrja foumlr att

missbrukaren faringr den hjaumllp och varingrd som behoumlvs komma ifraringn missbruket Det staringr aumlven att

kommun och landsting ska samarbeta om personer som missbrukar (kap 5 9a sect)

Hur detta arbete ska utfoumlras aringterfinns inom socialstyrelsens riktlinjer foumlr varingrd och stoumld

vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Daring stor del av arbetet utgoumlrs av specifika

behandlingsinterventioner saring omfattar det specifik kompetens som socionomer inte faringr i sin

grundutbildning Dock visar studier paring aringterhaumlmtning fraringn baringde missbruk och psykisk sjukdom

att det inte finns foumlrbestaumlmt vem i individens liv som kan komma att spela positiv betydelse

foumlr foumlraumlndring

Socialt arbete grundar sig aumlven till stor del paring samtal med klienter samtal som

innefattar klientens beraumlttelse om sig sjaumllv och sin situation Naringgot som aumlven ligger till grund

foumlr denna studie att utgaring fraringn en narrativ strategi Den narrativa metoden och strategin inom

forskning aumlr laumlmplig foumlr att skapa sig en foumlrstaringelse foumlr klienten och dess perspektiv

Beraumlttelsen som form utgoumlr ett saumltt att beraumltta om sig sjaumllv foumlr naringgon annan och i beraumlttelsen

kan lyssnaren finna mening om kontextuella betydelser foumlr klientens situation (Larsson

Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Att genomfoumlra en studie som denna med foumlre detta brukares beraumlttelser i fokus kan

ses som en form av socialt arbete

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

9

13 Begreppsdefinitioner

131 Missbrukberoende

Vad gaumlller anvaumlndandet av sammansatta begreppet missbrukberoende i studien

menas substansmissbruk Med missbruk utgaringr studien fraringn definitionen att bruket av drogen

ger sociala konsekvenser foumlr baringde individen och dess omgivning Beroende avser ett utvecklat

tillstaringnd daumlr kroppen med hjaumlrnan foumlraumlndrats av drogbruk till den grad att individen inte laumlngre

kan styra oumlver sitt anvaumlndande Ett tillstaringnd anses svaringrare att bryta aumln missbruk utan

beroende(Ramstroumlm 2009)

Att veta naumlr missbruk blir till ett beroende har ansetts vara svaringrt vilket kan vara

foumlrklaringen till aumlndringen som framgaringr i senaste versionen av diagnosmanualen fraringn

American Psychiatric Association [APA] DSM-5 I den samlas de tvaring begreppen till

Substanse absuse disorder (American Psychiatric Association 2013)

132 Gemensamma faktorer (eng common factors)

Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling raumlknas faktorer som inte aumlr

specifikt knutna till en terapeutisk metod Exempel paring gemensamma faktorer aumlr tillit

foumlrtroende och den kontakt som uppstaringr i relationen mellan klientpatient och psykoterapeut

(den saring kallade alliansen) samt moumljligheter foumlr klienten att ge feedback till terapeuten om hur

terapin upplevs (httpwwwpsykologiguidense)

133 Aringterhaumlmtningsprocess

Aringterhaumlmtningsprocess som begrepp foumlr denna studie utgaringr inte fraringn en specifik teori

gaumlllande aringterhaumlmtning tillbaka fraringn missbruk till nykterhet Utan helt enkelt ett oumlvergripande

begrepp om aringterhaumlmtning aringterstaumlllning eller tillfrisknande fraringn och ur ett missbruk I kapitlet

om tidigare forskning redogoumlrs foumlr en del teorier gaumlllande aringterhaumlmtningsprocesser i

foumlrharingllande till missbruk

Teorier om aringterhaumlmtningsprocesser som inte ingaringr i tidigare studier visar paring hur

aringterhaumlmtningsprocessen kan ses bestaring av olika faser och att det fraumlmst aumlr en individuell

process (Ebaugh 1988 Prochaska Norcross amp DiClemente 2002) Ebaugh (1988) visar paring

faser som generellt kan aringterfinnas i foumlraumlndringsprocesser foumlrsta tvivlet soumlkandet efter ett

alternativ i livet en eventuell vaumlndpunkt och uppbyggandet av ett nytt liv

Inom begreppet kan det ocksaring talas om en foumlraumlndringsprocess Denna

foumlraumlndringsprocess kan delas upp sex faserstadier foumlre begrundandeomedveten

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

10

begrundandeoumlvervaumlgande stadiet foumlrberedelsebeslutet handling bibeharingllande och tillslut

avbrytandet (Prochaska et al 2002)

14 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

- Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk

- Vilka haumlndelser beskrivs som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

15 Avgraumlnsningar

Denna studie fokuserar enbart paring individer som har levt med eget missbrukberoende

som resulterat i svaringr problematik av olika slag och har erfarenhet av aringterhaumlmtning och lever

idag nyktra

16 Disposition

Denna uppsats bestaringr av sex huvuddelar Foumlrst [del 1] redogoumlrs foumlr studiens bakgrund

problemformulering foumlrtydligande av valda begrepp syfte fraringgestaumlllningar och

avgraumlnsningar Den andra delen [del 2] aumlmnar ge en oumlverblick om kunskapslaumlget relevant foumlr

denna studie och boumlrjar med soumlkvaumlgar i databaser foumlljt av alternativa vaumlgar till litteratur foumlljt

av internationella och nationella studier Den tredje delen [del 3] redogoumlr foumlr det teoretiska

perspektivet I den fjaumlrde delen [del 4] presenteras metod urval och processen i

genomfoumlrandet av studien samt en diskussion gaumlllande trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet och

paringlitlighet I den femte delen [del 5] presenteras resultatet av det samlade materialet samt

analys baserad paring resultatet I sjaumltte delen [del 6] diskuteras resultatet med koppling till

tidigare forskning i del tvaring och det teoretiska perspektivet i del tre samt diskussion gaumlllande

studiens metod och etik Studiens referenser aringterlaumlses samlade i referenslistan foumlljt av de

bilagor som ingaringr

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

11

2 Forskningsoumlversikt

21 Soumlkvaumlgar

Foumlljande databaser har anvaumlnts EDS (Ebsco Discovery Service) SwePub Librisse

ProQuest Social Sciences Google DiVa vid Stockholms universitet Mendeley ProQuest

PSy

Soumlkord Recovery-oriented Professionals Substance abuse non-specific factors recovery

non-helpful relationships user experiences common factors alliance aringterhaumlmtning symbol

mikromakt narrativenarrative emotions commonplace intervention identity labelling sense of self

Goffman mikroprocesser smaring ting vaumlndpunkter sjukdomsberaumlttelser behandlingsfaktorer missbruk

alcoholism

211 Val gjorda under soumlkprocessen

Litteratursoumlkning paring svenska resulterade i faumlrre antal svar

[aringterhaumlmtning+fraringn+missbruk = 13] jaumlmfoumlrt med [Recovery+sustance abuse =281] och

[common factors+recovery+substance abuse = 56729 aringr 1971-2017] Variabler som Peer-

reviewed och aringrtal tillaumlmpades som ett saumltt att gallra ut bland soumlkresultaten

212 Vaumlgar och processer i mitt soumlkande

Mitt soumlkande efter litteratur har varit oumlvergripande genom tvaring vaumlgar Den ena att med

valda soumlkord och kombinationer av soumlkord soumlka fram forskninglitteratur som kan komma att

bli del av studien Den andra vaumlgen har varit att med vetskapen om de studier Alain Topor

med kollegor genomfoumlrt och publicerat Underlaumlttat min vaumlg och genererat litteratur

inneharingllande referenser som jag foumlljt Naringgra mindre vaumlgar som aumlven de genererat mater ial har

varit att laringta Mendeley litteraturhanteringsprogrammet soumlka relaterade artiklar samt att den

handledning som erbjudits av Paumlr Engholm universitetsadjunkt vid Stockholms universitet

under houmlstterminens metodkurs 2016 aumlven genererat litteratur

22 Tidigare forskning

I detta avsnitt har jag foumlr avsikt att redogoumlra foumlr den tidigare forskning som denna

studie bygger paring Foumlr tydlighetens skull saring kommer jag redogoumlra litteraturforskning under

deskriptiva underrubriker

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

12

221 PsykoterapiBehandlingsfaktorer

Sedan laringng tid tillbaka har forskning gaumlllande gemensamma faktorer (eng common

factors) bedrivits Redan aringr 1936 levererade Saul Rosenzweig (1936) slutsatsen att ingen

psykoterapeutisk metod var oumlverlaumlgsen naumlr man ser till effektivitet Rosenzweig gjorde daring en

liknelse med drontens dom i sagan om Alice i Underlandet daumlr dronten konstaterar att rdquoalla

vann och alla maringste ha prisrdquo aumlven kallat The Dodo bird verdict Rosenzweigs studie lade

fokus paring gemensamma faktorer inom psykoterapeutisk metodbehandling av psykisk sjukdom

Aringr 1961 publicerade Jerome Frank Persuasion and Healing A Comparative Study of

Psychotherapy (1961) en bok enbart om gemensamma faktorer Frank (1961) paringpekade

vikten av flera viktiga faktorer dels en stark relation mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen

samt ett emotionellt engagemang mellan den hjaumllpsoumlkande och hjaumllparen Forskning om vad

inom psykoterapi som kan ses som verksamt fortsatte genom aringren och debatten om evidens

inom psykoterapins verksamma faktorer kontra den medicinska behandlingsmodellen vaumlxte

sig starkare och fick sitt stora genomslag i Bruce E Wampolds publicering av The Great

Psychotherapy Debate (Wampold 2001 Wampold amp Imel 2015)

Wampolds (2001) utvecklade utifraringn sina fynd kontextuella modellen som ett

alternativ till den medicinska modellen foumlr psykoterapiforskning Wampold naringdde dess

resultat genom metaanalys av komponentstudier Kritiken mot tidigare studier var att de

gjordes som randomiserade kontrollerade studier saring kallad RCT (Randomized Controlled

Trial) Naringgot som den medicinska modellen foumlrespraringkade Wampold menade att RCTs inom

psykoterapi inte kan vara blinda de kan inte undersoumlkas paring samma saumltt som ingredienserna i

psykofarmaka Detta foumlr att terapeuten och patienten utgoumlr deltagare och inte kan avlaumlgsnas

fraringn behandling i jaumlmfoumlrelse med att avlaumlgsna ingredienserna i psykofarmaka Eftersom

fraringnvaro alternativt naumlrvaro av terapeutiska faktorer inte kan manipuleras saring kan de heller

inte testas genom RCT-studier

Haumlr oumlvergaringr tidigare studier fraringn psykoterapi till missbruksforskning

222 Aringterhaumlmtningsprocesser Metodbehandling

Tidigare studier gaumlllande missbruk visar paring laringgt stoumld foumlr den medicinska modellens

fokus paring specifika mekanismer inom behandlingsmetoderna som verkningsfulla mekanismer

Istaumlllet understryks klientens egen motivation som viktigaste faktorn foumlr ett positivt

behandlingsutfall (Babor amp Del Boca 2003) Avseende behandlingsmetoder visar forskning

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

13

att specifik behandling aumlr baumlttre aumln standardbehandling men att ingen behandlingsmetod har

visats sig vara oumlverlaumlgsen naringgon annan (Berglund Thelander amp Jonsson 2003) Det som visat

paringverka utfallet av metoden aumlr behandlarens foumlrmaringga att bygga en allians med klienten och

bidra till klientens foumlrtroende foumlr metoden [common factorsgemensamma faktorer]

(Wampold 2001)

Aringterhaumlmtning fraringn allvarlig psykisk sjukdom som process visar tidigare studier kan

bero paring flertalet faktorer som sociala relationer ekonomiskt kapital utbildning egen vilja

beslutsamhet och kulturellt kapital (Cloud amp Granfield 2008 Schoumln Denhov amp Topor

2009) Behovet av sociala relationer och socialt stoumld i aringterhaumlmtningsprocess visar Maria

Klamas (2010) studie paring Studien pekar paring att det finns brister i kunskapen om maumlnniskor

med psykiska funktionshinder aringterhaumlmtning och hur det sociala stoumldet utformas Studien

genomfoumlrdes genom kvalitativa intervjuer med brukare och tillfoumlr ett brukarperspektiv

Studien visar paring betydelse av delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser

som kan ses som avvisande eller ha bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position

Skogens och von Greiff har i ett forskningsprojekt studerat foumlraumlndringsprocesser hos

personer med missbruksproblematik Resultat har rapporterats i tre fristaringende artiklar (von

Greiff amp Skogens 2012 von Greiff amp Skogens 2014 Skogens amp von Greiff 2014) Resultatet

fraringn det forskningsprojektet presenteras i artikeln Behandlingens mekanismer (von Greiff amp

Skogens 2015) Foumlrfattarna studerar hur klienter och professionella behandlare uppfattar

foumlraumlndringsprocessen inom behandling foumlr missbruksproblematik samt vilka faktorer de

beskriver som viktiga inom ramen foumlr den specifika behandlingsinterventionen

Foumlrfattarna till studien utgick i sitt urval fraringn fyra oumlppen- och slutenvaringrdsinstitutioner

som alla var inspirerade av 12-stegmetoden1 gaumlllande behandlingsmetod Studiens resultat

baserar sig paring klienter och personal egna beraumlttelse i form av intervjuer (40 klienter och 8

personal) Klientgruppen delas i studien upp i tvaring grupper (M) marginaliserade och (I)

integrerade utifraringn klientens sociala status gaumlllande tillhoumlrighet i samhaumlllet och sociala

relationer(von Greiff amp Skogens 2015 s47)

1 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen En behandlingsmetod foumlr personer med alkohol- eller

narkotikaberoende

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

14

Resultaten relateras till bibeharingllandet av en redan inledd positiv foumlraumlndringsprocess

samt de behandlingsrelaterade faktorerna i samma process Redovisning av faktorer foumlr

bibeharingllandet av foumlraumlndring utgaringr fraringn tre olika teman av faktorer (IF) interna faktorer (SF)

Sociala faktorer och (BF) behandlingsfaktorer (von Greiff amp Skogens 2015 s49) Gaumlllande

interna faktorer lyfter foumlrfattarna fram rdquofoumlraumlndring av det egna maringendetrdquo saringvaumll rdquofoumlrbaumlttringar

av fysisk som psykisk haumllsardquo och rdquolivsfoumlring som goumlr att man inte vill tillbakardquo som

betydelsefulla foumlr bibeharingllandefasen Studien visar aumlven paring betydelsen av ett socialt naumltverk

foumlr att fraumlmja bibeharingllandet av nykterhet (aa s 49)

De behandlingsfaktorer som studien visar paring som viktiga foumlr foumlraumlndringsarbetet aumlr

skapa kontinuitetrutiner och vikten av att faringr hjaumllpstoumld i att skapa kontinuitetrutiner Dessa

beskrivs som ett behov att skapa vardagsrutiner foumlr individen I behandlingen utgjordes dessa

av kontinuerliga behandlings- och 12-stegsmoumlten En ytterligare viktig faktor aumlr

gruppgemenskapen och beskrivs handla om behandlingsgruppen som en kaumllla till stoumld

identifikation gemenskap och forum foumlr samtal (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

Det framgaringr i studien att vikten av dessa faktorer varierade mellan klienterna i

studien och att det foumlr den marginaliserade gruppen fanns ett stoumlrre behov daring avsaknaden av

stoumld utanfoumlr behandlingsgruppen var stort (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

I studien beskrivs ocksaring hur en faktor i metodbehandlingen utgoumlrs av rdquoemotionell

dimensionrdquo en dimension som beskrivs handla om att faring hjaumllp att hantera motgaringngar att varingga

prata om kaumlnslor och bearbeta uppvaumlxten Centralt i dessa beskrivningar av emotionella

behandlingskomponenter aumlr hanterandet av skam och skuld Samtliga av ovan naumlmnda

faktorer utgaringr fraringn klienternas utsagor

Fraringn personal inom behandling av den marginaliserade klientgruppen aringterberaumlttas hur

de beskriver foumlrdelen i att klienten rdquorasat ihop totaltrdquo och foumlrklaras i studien att deras arbete

med klienten och metoden aumlr att bygga upp en ny identitet och sjaumllvbild hos klienten samt att

den marginaliserade gruppens situation medfoumlr en rad foumlljdproblem saringsom arbetsloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs i studien som en central del i

foumlraumlndringsprocessen foumlr baringde personalen och klienterna att hantera (von Greiff amp Skogens

2015 s51)

223 De smaring tingenMikroperspektivet

Studier roumlrande smaring tings betydelse inom det sociala arbetets faumllt aumlr ett relativt

begraumlnsat omraringde En orsak kan vara att rdquosmaring tingrdquo som begrepp foumlrekommer under olika

epitet Naringgot som foumlrsvaringrar mitt soumlkande av litteratur

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

15

Artikeln Play pleasure and other positive life events rdquonon-specificrdquo factors in

recovery from mental illness av foumlrfattarna Davidson Shahar Staeheli Lawless Sells amp

Tondora (2006) aumlr en studie gjord med syftet skapa oumlkad foumlrstaringelse foumlr aringterhaumlmtnings-

orienterad verksamhet gaumlllande personer med psykisk sjukdom Davidson et al (2006)

studerar empiri av tidigare gjorda studier om positiva livsevents inverkan paring aringterhaumlmtning I

artikeln naumlmns non-specific factors (icke-specifika faktorer) faktorer som inte aumlr specifika

faktorer i behandling saring som behandlare och klient eller viss manualbaserad metod En del

icke-specifika faktorer aumlr saring vanliga att de benaumlmns foumlr common factors Daumlr aringterfinner vi till

exempel alliansen mellan behandlare och klient I artikeln foumlr foumlrfattarna en diskussion om

smaring ting (i artikeln rdquosmall thingsrdquo) som generellt anses vara likgiltiga (i artikeln rdquomatters of

indifferencerdquo) men visat sig lika relevanta som de icke-specifika faktorerna anses vara i

psykoterapi Davidson et al (2006) menar att dessa av dem identifierade smaring ting foumlrtjaumlnar att

lyftas fram och forskas vidare paring och inte foumlrminskas gaumlllande sitt syfte och vaumlrde foumlr

personer i denna kontext

I Topors studie fraringn 2014 om boendestoumldjares erfarenhetskunskap baseras paring

intervjuer med ett tiotal boendestoumldjare samt tvaring fokusgrupper Topors (2014) pekar paring

diskursen om krav foumlr insatser och att dessa ska byggas paring tre kunskapskaumlllor foumlr att kunna

kallas evidensbaserade insatser Naringgot som Topor (2014) beskriver att studie har foumlr syfte att

foumlrsoumlka bidra till genom att rdquofaringngardquo personalens erfarenheter

Topor (2014) aringterkommer flertalet garingnger till rdquodet lillardquo och rdquodet lilla extrardquo Han

beskriver det lilla utifraringn olika sammanhang och situationer Dels som att goumlra det lilla extra i

sin yrkesroll att bjuda paring en kopp kaffe (hellip) kan houmlra till det lilla Artikeln tolkar jag

beskriver ett spann av variationer av smaring ting det lilla lilla extra och roumlr sig fraringn det som kan

beskrivas som att goumlra det lilla extra eller faring extra saker till samtal och handlingar som det

lilla extra Men konsekvent utgaringr fraringn att det som definierar naringgot som mindre aumlr i kontrast

till de specifika faktorerna som beskrivs som de verksamma faktorerna Naringgon som skulle

kunna ses som det foumlrvaumlntade och sjaumllvklara Det sjaumllvklara i att ha ett moumlte om sin varingrd Och

utan det sjaumllvklara skulle inte det extra bli det extra samt att med likhet med Davidson et al

(2006) laumlgga ett vaumlrde till det lilla som en del av vad som aumlr att anse som betydelsefullt

Topor (2014) foumlr i artikeln en diskussion om hur kan man foumlrstaring betydelsen av det

hans studier visar paring att rdquosmaring saker spelar rollrdquo En diskussion som varsamt soumlker foumlrklarande

svar hos socialpsykologen Johan Asplund och ur Asplunds arbete jaumlmfoumlr med

begreppsliknande definitioner som konkreta sociala interaktioner och sociala interaktioner daumlr

person fraumlmst aumlr en abstrakt varelse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse

16

224 SjukdomsberaumlttelserNarrativet

I soumlkandet av kunskap med fokus paring beraumlttelser fraringn faumlltet oavsett om det roumlr sig om

professionella brukare ndash klienter eller andra naumlrstaringende saring staumllls en utmaning i att tolka dessa

beraumlttelser ndash narrativ Precis som med allt annat saring finns det metoder foumlr att staumlrka och hantera

kunskap Narrativ forskning aumlr moumljligtvis en av de metoder som anser och vill anvaumlnda sig

utav individers egna beraumlttelser som vaumlg till kunskap om aumlmnet man studera

Hydeacuten (1997) visar paring synen om narrativ inom socialvetenskap som ett saumltt att skapa

ramar och foumlrstaringelser och omdoumlmen som kan laumlnkas samman med de vardagliga

omstaumlndigheterna i varingra som paringverkas av olika moraliska och politiska diskurser Vaumlrdet i den

narrativa metodens format ligger i att vi uppfattar upplever och bedoumlmer varingra handlingar saumltt

och personliga vaumlrderingar i livet Ett saumltt att genom narrativen skapa och ge meningsfullhet

till varingr sociala verklighet

I Schoumln (2009) studeras sjukdomsberaumlttelser om aringterhaumlmtning med syftet att faringnga

undantagen i psykisk ohaumllsa Vilka var perioderna av vaumllmaringende som kan ses i beraumlttelserna

som ofta avhandlar de svaringrare tiderna saring som period paring sjukhus eller institutionsvaringrd

perioder av aringterfall eller andra uttryckta misslyckanden Schoumln (2009) anvaumlnder sig i studien

av perspektiv paring sjukdomsberaumlttelser skrivna av Lars-Christer Hydeacuten Hydeacutens perspektiv och

syn paring sjukdomsberaumlttelsernarrativet aumlr ett perspektiv som denna studie har foumlr avsikt att

tillaumlmpa Redogoumlrs naumlrmare under Metod

225 Sammanfattning

Tidigare forskning visar paring hur det har foumlrts och foumlrs en generell diskussion om hur

forskning av psykoterapi och metoder ska bedrivas och varfoumlr det utgoumlrs en skillnad mellan

medicinska modellen som traditionellt utgaringr fraringn att svara paring behandlingseffekter inom

somatisk medicin till den senare presenterade kontextuella modellen som goumlr skillnad paring

specifika faktorer och gemensamma faktorers betydelser Vilket blir relevant foumlr denna studie

som baumlr syftet att soumlka oumlppet efter vilka faktorer som kan ses fraumlmja aringterhaumlmtning fraringn

missbruk

I analys av denna studies intervjumaterial tillfoumlrs aumlven detta perspektiv paring smaring sakers

betydelse i foumlrharingllande till det som kan anses vara det stora exempel specifika metoder eller

gemensamma faktorer inom behandling Det konstateras i inledningen att Hubble et al (1999)

17

paringpekade att 40 procent av utfallet i behandling utgoumlrs av utom-terapeutiska faktorer men inte

vilka de aumlr Ett svar paring faktorer som paringverkar kan vara det smaring tingen eller mikroperspektivet

som tidigare studier visar paring (Davidson et al 2006 Topor 2014)

Det aumlr utifraringn presenterade tidigare studier som ligger till grund foumlr denna studies

straumlvan att soumlka oumlkad foumlrstaringelse om aringterhaumlmtning

3 Teoretiskt perspektiv

31 Sense of self

Tankar om val av teori har funnits sedan starten av denna uppsats men med ett av mig

foumlrbestaumlmt maringl att inte besluta en teori och med det laringta styras av inneharingllet av en specifik

teori foumlrraumln den sista intervjun var avklarad Detta aringterkommer jag till under stycket

genomfoumlrandet av intervju Men efter varje genomfoumlrd intervju gjorde jag anteckningar i

direkt anslutning foumlr att saumltta ord paring tankar om vad som sagt under intervjun De tankar som

jag skrev ner visade aringterkommande paring intervjupersonens inre foumlraumlndringar samt en betydelse

om hur det rdquokaumlnnsrdquo hos dem utifraringn olika sammanhang och situationer Aumlven i tal om andra saring

fanns det enligt mig en koppling till vad eller hur andra paringverkade deras rdquopersonrdquo Vidare

tolkade jag att intervjupersonerna talade om inre foumlraumlndringar foumlrverkligande identitet och

hur detta bar betydelse foumlr foumlraumlndring och bibeharingllande av foumlraumlndring Liknande perspektiv

aringterfann jag i den litteratur jag samlat till studien (Billinger 2009 s168 Blomqvist 2009

s150 Karlsson 2008 s403-406 Larson amp Goldberg 2008 s156-159) Men det var foumlrst naumlr

jag fann begreppet sense of self i studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom och

schizofreni som valet gjordes (Davidson amp Strauss 1992 Mathur Bhola Khanam amp

Thirthalli 2014)

Utgaringngspunkt foumlr studien aumlr att induktivt tolka den insamlade kvalitativa data foumlr att

generera intressanta och upplysande resultat Resultat som i senare reflekteras oumlver utifraringn

vald teori

I mitt soumlkande av litteratur aringterfanns ytterst faring referenser som tydligt gav en foumlrklaring

av begreppet sense of self en foumlrklaring kan vara att begreppet benaumlmns paring olika saumltt inom

litteratur och studier Jag kommer presentera en genomgaringng av begreppet utifraringn litteratur och

tidigare studier foumlr att sen avsluta med en sammanstaumlllning foumlr hur sense of self tillaumlmpas i

denna studie

18

En ungefaumlrlig oumlversaumlttning till svenska aumlr sjaumllvuppfattning Och aringterfinns i samband

med den amerikanske psykiatrikern Daniel Stern (f1934) utvecklingen av sjaumllvet inom

utvecklingspsykologin (Hwang amp Friseacuten 2012 s185) Hwang amp Friseacuten (2012) anvaumlnder

begreppet sense of self mot bakgrund av Sterns teori som hur vi upplever oss sjaumllva i relation

till andra (aa s185) Sjaumllvuppfattning finner jag inom socialpsykologin som utgaringr fraringn

Sjaumllvet i grundform och bygger paring individens identitet och hur individen betraktar sig sjaumllv

Naringgot som anvaumlnds inom socialpsykologin foumlr att foumlrstaring individen styr sina beteenden och

tankar och att sjaumllvet utvecklas genom samspel med andra i omgivning och samhaumllle

(Ekehammar 2012) Sjaumllvet menar Ekehammar (2012) inte aumlr ett ord som anvaumlnds till vardags

utan snarare i sammansatt form till exempel sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker

sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och sjaumllvuppfattning (aa s274) Det framhaumlvs tre egenskaper som

utmaumlrkande foumlr maumlnniskans sjaumllv reflektiv medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt

den exekutiva (verkstaumlllande) funktionen (aa) Inom mellanmaumlnskliga aspekten aringterfinns

begreppet sjaumllvuppfattning och utgoumlrs av hur individen i sin sjaumllvuppfattning tillskriver sig

sjaumllv vissa egenskaper och vaumlrderingar Till exempel om individen anser att lojalitet aumlr en

viktig del av en sjaumllvuppfattning saring kan individen bli extra kaumlnslig foumlr om andra aumlr lojala eller

inte (aa)

I en tidigare studier utgoumlrs begreppet Sjaumllvuppfattning enligt definition av Punzi

hellip aring ena sidan som en del av den process i vilket individen skapar sin identitet i

kontexten men ur alternativt perspektiv betonas kontextens betydelse alternativt

betraktar sjaumllvuppfattningen som ett uttryck foumlr ett substantiellt sjaumllv som

framkommer i individens sammantagna beraumlttelse om sig sjaumllv (Punzi 2010 s25)

Punzi (2010) visar paring tre olika typer av sjaumllvuppfattning negativ bristande och god

sjaumllvuppfattning De olika sjaumllvuppfattningarna utgoumlr risk- alternativt skyddsfaktorer i tidigare

studier av substansmissbruk daumlr en individ med negativ sjaumllvuppfattning som foumlljd av

svaringrigheter i och under uppvaumlxten Individer som har en praumlglad negativ syn paring sig sjaumllva kan

i foumlrstaumlrkandet av den egna sjaumllvbilden utfoumlra destruktiva handlingar som de aumlr medvetna om

har negativa konsekvenser foumlr deras livssituation ett slags accepterande av jaget Ett

jagsynton som anses goumlra jaget raumlttvisa Naringgot som kan ses inom studier om

substansmissbruk (Punzi 2010)

Ett ytterligare perspektiv paring sense of self aringterfinns inom studier om aringterhaumlmtning fraringn

svaringr psykisk sjukdom saring som schizofreni (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003

Mathur Bhola Khanam amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) Daumlr paringvisas ett samband

19

mellan ett foumlrstaumlrkt sense of self i foumlrharingllande till andra individer och hur det kan utgoumlra en

coping strategi foumlr att hantera symtomen av schizofreni samt hur ett foumlrstaumlrkt och effektivare

sense of sense kan utgoumlra en externt sett mental plattform paring vilken individen kan laumlra om

sig sjaumllv och sina svaringrigheter (Davidson 2003)

Mathur et al (2014) visar paring hur schizofreni kan paringverka en individs sense of self

samt den sociala identiteten bortsett fraringn de stoumlrningar i perception kognition och funktionellt

fungerande som sjukdomen utgoumlr generellt En del individer med schizofreni internaliserar ett

stigma (sjaumllvstigma) och diskriminering av och fraringn samhaumlllet och dess syn paring svaringrt psykiskt

sjuka Foumlljderna av sjaumllvstigma ses utgoumlra negativ paringverkan paring sjaumllv-kaumlnsla och begreppet

self-efficacy

Self-efficacy kan foumlrklaras som det maringtt av styrka och tilltro individen har till sin egen

foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler 2012 s257)

Alternativt kan uppgift istaumlllet vara att utfoumlra ett specifikt beteende i en specifik situation

(Ekehammar 2012 s278)

Laringg nivaring av sjaumllv-kaumlnsla och self-efficacy kan utgoumlra hinder foumlr individen att

tillgodose sig ett fungerande socialt liv samt en produktiv och givande sysselsaumlttning Vilket i

sin tur kan bidra till en saumlmre livskvaliteacute (Mathur et al 2014)

Vikten av att stoumldja uppbyggandet av ett positivt fungerande sense of self som i sin tur

kan staumlrka nivaringerna av self-efficacy sjaumllvbehaumlrskning och sjaumllv-kaumlnsla ses som viktiga

faktorer i foumlrstaringelsen av processen kring coping [hanterandet av en situation] och

aringterhaumlmtning aumlven inom somatiska tillstaringnd depression samt negativa effekter av svaringra

livshaumlndelser (Davidson amp Strauss 1992) Davidson och Strauss (1992) identifierade fyra

grundlaumlggande aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen vilka kan ses involvera aringterupptaumlckten

aringterskapandet och anvaumlndandet av ett funktionellt sense of self Vad foumlrfattarna visar paring aumlr

1 att upptaumlcka moumljligheten av ett mer aktivt sense of self 2 att ta besittning av det

nyupptaumlckta sense of self och dess styrkor och svagheter som en moumljlighet till

foumlraumlndring 3 Att agera utifraringn aspekter av det och integrera resultaten av agerandet

foumlr ett reflekterande av ens egna foumlrmaringgor 4 anvaumlnda sig utav det foumlrstaumlrkta sense of

self som en tillflyktsort fraringn sjukdomen och skadliga element den egna sociala miljoumln

(aa s134)

Gaumlllande punkt ett ett mer aktivt sense of self finns det inslag av att upptaumlcka kompetens

hos sig sjaumllv Kompetens som tidigare inte varit en del av individen delar som inte skadats av

sjukdomen Foumlr en del har det inneburit att gradvis acceptera sin sjukdom som ett vaumlsen skild

20

fraringn personen sjukdomen identifierar inte vem individen aumlr utan vad individen har som del i

sin helhet Naringgot som moumljliggoumlr ett nytt perspektiv och moumljlighet paring den egna kompetensen

och foumlrmaringga

Den andra punkten involverar individens tvekan att ta vara paring den uppfattade egna

styrkan och upplevda begraumlnsningar att ta sig foumlr nya beteenden och saumltta nya maringl Naringgot som

kan bero paring tidigare inlaumlrda beteenden och erfarenheter som betingat individen Att ta

besittning och tilltro kan liknas vid att du tror paring att du har alla ingredienser noumldvaumlndiga foumlr

att baka en kaka men att du aumlven behoumlver kaumlnna dig bekvaumlm i din foumlrmaringga och erfarenhet att

ta dig foumlr att anvaumlnda de verktyg och ingredienser du besitter

Den tredje punkten kan ses det steget daumlr du anvaumlnt dig av dina verktyg och

ingredienser och bakat en kaka Vilket ger individen en moumljlighet att reflektera oumlver hur pass

bra kakan blev och sin foumlrmaringga att baka En liknelse till att saumltta sina foumlrmaringgor i test i

verkligheten och faring resultat som kan utgoumlra grund foumlr positiv foumlrstaumlrkning av den egna

personen Men aumlven se paring eventuella foumlraumlndringar Ett sett att bli en erfarenhet rikare i

utvecklingen av sig sjaumllv

Den fjaumlrde och sista aspekten av processen foumlr aringterhaumlmtning aumlr att tillaumlmpa den staumlrkta

foumlrstaringelsen av sig sjaumllv och sin sjukdom till att hantera sig sjaumllv och sina kaumlnslor Den staumlrkta

sense of self kan utgoumlra en buffert i situationer som tidigare inneburit saringrbara situationer foumlr

individen Med foumlrstaringelse om sina upplevda kaumlnslor och beteenden kan individen faring en oumlkad

kontroll oumlver de svaringrigheter och tillkortakommanden som sjukdomen utgoumlr Till exempel

situationer som tidigare inneburit en paringverkning och upplevd stigmatisering kan en staumlrkt

insikt och foumlrbaumlttrat sense of self moumljliggoumlra foumlr ett inre resonemang utifraringn en trygg plattform

och med det leda till att tidigare sjaumllvupplevda sanningar om hur andra ser paring en sjaumllv eller

vem en sjaumllv aumlr inte laumlgre faringr faumlste eller blir till sanning foumlr individen Naringgot som ses som ett

viktigt steg i aringterhaumlmtningsprocessen och blir till en skyddsfaktor foumlr hanterandet av

motgaringngar [coping]

32 Sammanfattning och motivering av Sense of self

I denna studie utgoumlrs begreppet sense of self av en sammansaumlttning av olika faktorer och delar

av Sjaumllvet Vilket aumlr anledningen till att begreppet beharinglls i den ursprungliga formen paring

engelska Att oumlversaumltta begreppet taumlnker jag kan komma att utgoumlra en paringverkan hos laumlsaren att

laumlgga till egen vaumlrdering i begreppet Naringgot som inte kan foumlrkomma fullt ut aumlndaring men att

oumlversaumltta till exempelvis sjaumllvuppfattning anser jag kan begraumlnsa anvaumlndandet av teorin i

studien

21

Denna studie ser begreppet och sense of Self-teorin som en sammansaumlttning av de

olika ovan naumlmnda sjaumllven sjaumllvfoumlrnekande sjaumllvfoumlrakt sjaumllvsaumlker sjaumllvtillit sjaumllvkaumlnsla och

sjaumllvuppfattning och att de spelar sin roll var och sen foumlr sig men aumlven en synergieffekt av

flera av sjaumllven

Sjaumllvet aumlr den egna identiteten som bygger paring tankar om sig sjaumllv och som paringverkas av

och i samspel med andra En utgaringngspunkt i teorin aumlr att vem man aumlr hur man upplever sig

sjaumllv och vad foumlr tilltro en individ har till sin egen foumlrmaringga aumlr i staumlndig foumlraumlndring

Punzi (2010) visar paring hur de tre varianterna av sjaumllvuppfattning hos en individ aumlr

viktiga att identifiera Aumlr klientens sjaumllvuppfattning att ses som av god negativ eller bristande

artvariant detta utan att kategorisera klienten Identifierandet av rdquoartvariantrdquo menar Punzi

ligger till grund foumlr hur man kan foumlrstaring orsaken till samt foumlrstaring de psykologiska aspekterna

mellan missbruk och beteendeproblematik Detta foumlr att utforma baumlttre anpassad behandling

foumlr substansmissbruk och beteendeproblematik

Punzi paringpekar att ena problematiken (beteende) inte utesluter den andra (missbruk)

utan att dessa kan komma att bero paring varandra och baumlra grund i bristande sjaumllvuppfattning

Teorin om de olika varianter av sjaumllvuppfattning utgoumlr aumlven en foumlrklaringsmodell foumlr vilken

rollfunktion som substansbruk och problematisk beteende kan fylla hos individen Punzi

visar paring en koppling mellan beteendeproblematik och substansmissbruk en koppling mellan

sense of self-teori och missbruksproblematik De kopplingar som Punzi (2010) goumlr aumlr

relevanta foumlr denna studie aumlven om det inte aumlr fraringga om aringterhaumlmtningsprocesser i hennes

studie

Denna foumlreliggande studie baumlr en ambition i att identifiera och definiera eventuella

faktorer som kan ses fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Utifraringn ovan

naumlmnda studier om aringterhaumlmtning fraringn svaringr psykisk sjukdom tillfoumlrs ett perspektiv och verktyg

foumlr analys sett utifraringn sense of self-teorin (Davidson 2003 Davidson amp Strauss 1992

Mathur et al 2014 Roe amp Davidson 2005) Davidson amp Strauss (1992) har utvecklat en

teori om hur ett positivt foumlrstaumlrkande av ett sense of self kan bidra till foumlrstaumlrkt coping

foumlrmaringgahanteringsstrategi foumlr individen och med det fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen sett till

de fyra stegen som beskrivs ovan i denna studie Det teoretiska perspektivet kommer

tillaumlmpas paring aringterhaumlmtningsprocessen fraringn missbruk i kopplingen av dennas studies resultat

och sense of self teorin

Valet av teori foumlr denna studie gjordes foumlrst naumlr den sista intervjun var genomfoumlrd

Ambitionen var att genomfoumlra intervjuerna saring teoriloumlsa som moumljligt Valet av teori gjordes

efter att samtliga intervjuer lyssnats igenom och primaumlra anteckningar och koder gjorts varparing

22

det i egen tolkning framtraumldde ett moumlnster som tydde paring aringterskapandet av individen och det

egna sjaumllvet i relation till olika aspekter och fraringn olika perspektiv

4 Metod

Jag kommer i detta kapitel redogoumlra foumlr den metod som valts foumlljt av en naumlrmare beskrivning

av metoden Daumlrefter redogoumlrs genomfoumlrandet fraringn foumlrberedelser till analys av

intervjumaterialet Foumlr tydlighetens skull kommer varje del utgaring fraringn beskrivande

underrubriker

41 Val av metod

Jag har till den haumlr studien valt att utgaring fraringn narrativ metod Detta val bygger paring min

ambition att ur ett livsberaumlttelseperspektiv soumlka foumlrdjupad foumlrstaringelse foumlr fraumlmjande faktorer i

aringterhaumlmtningsprocessen ur respondenternas beraumlttelser Dessa beraumlttelser utgoumlr den data som

analyserats och presenteras som resultat Detta resultat kommer inte ta in teori eller tidigare

studier utan dessa tillaumlmpas i steget efter Utgaringngspunkten foumlr konstruerandet av intervjuer

fram till analys av data aumlr att vara induktiv och tillaumlmpa ett hermeneutiskt foumlrharingllningssaumltt

vilket presenteras naumlrmare under respektive rubrik

Metoden har valt foumlr att undersoumlka och analysera beraumlttelser fraringn nyktra missbrukare

och utifraringn dessa narrativ skapa teman som svarar paring de staumlllda fraringgestaumlllningarna Jag straumlvar

att faring ta del av beraumlttelse som inte begraumlnsas av specifika fraringgestaumlllningar eller initialt vald

teori

411 Narrativ metod

Begreppet narrativ aumlr beraumlttelse och sjaumllva beraumlttande Det framfoumlrs daumlremot i

litteratur att narrativ som term foumlr en beraumlttelse eller historia inte ska med foumlrvaumlxlas

vardagsprat eller beraumlttandet av en nyhetssaumlndning (Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2009)

Narrativet som begrepp foumlr narrativa studier staumlller krav paring forskaren vara kritisk i sin

bedoumlmning av vad som ska raumlknas som en beraumlttelse (Larsson et al 2009) Larsson et al

(2009) paringpekar att en definitiv definition av narrativ metod strategi och analys inte finns

uttalat Synen och anvaumlndandet av personliga utsagor i forskningssammanhang kan straumlcka sig

fraringn att helt utan uttalat fraringgestaumlllning ta in beraumlttelsen som helhet till en mer restriktiv

23

definition daumlr beraumlttelsen och forskarens fokus paring beraumlttelsen utgaringr fraringn en specifik

fraringgestaumlllning aumlmne eller tid I denna studie har ambitionen varit att avgraumlnsa beraumlttelsen till

tiden foumlr missbruket Fraringn naumlr det boumlrjade fram till den period i livet som individen blev

nykter Denna avgraumlnsning har i alla intervjuer aumlndaring genererat narrativ som innefattar stoumlrre

delen av intervjupersonernas liv och med det generat laringnga taumlta beskrivningar av olika faser

innan under och efter missbrukstiden Vilket blir relevant foumlr denna studie att staumllla en oumlppen

fraringga eller oumlnskan om att intervjupersonen beraumlttar sin historia och att inte fraringga efter

specifika detaljer som skulle kunna svara paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Detta

presenteras naumlrmare under genomfoumlrandet av studien

Bryman (2011) ger exempel paring hur narrativ forskning och intervju som

insamlingsmetod bidrar till typ av data daumlr forskare kan utveckla sin foumlrstaringelse naumlr det

kommer till betydelse av vaumlndpunkter i en maumlnniskas liv Ur ett narrativt perspektiv talar man

inte om maumlnniskors upplevelser utan om maumlnniskors beraumlttelser om upplevelser Beraumlttandet

tillskrivs ett ontologiskt vaumlrde paring saring saumltt att sjaumllva beraumlttandet aumlr ett grundvillkor foumlr varingr

existens Sjaumllva beskrivningen av ett skeende eller en process utgoumlr en mycket central del de

studerade maumlnniskornas egna beraumlttelser aumlr utgaringngspunkten foumlr forskningen (Sohlberg amp

Sohlberg 2009 s102)

Analysen kan handla om attityder foumlrestaumlllningar stilistiska egenskaper hos

beraumlttelsen Typiskt foumlr narrativa studier aumlr en kronologi som handlar om en sekvens av

haumlndelser ndash ett processperspektiv

42 Kunskapsteoretisk inriktning Hermeneutik

Det hermeneutiska foumlrharingllningsaumlttet utgaringr begreppet Hermeneutik som betyder att

tolka oumlversaumltta foumlrmedla och utsaumlga (Widerberg 2002) Termen kan ses haumlrstamma fraringn den

grekiska mytologin och gudarnas saumlndebud Hermes Hermes hade som uppdrag att oumlversaumltta

och foumlrmedla gudarnas budskap till maumlnniskan (aa) Naringgot som i denna studie tolkas till att

jag som forskare baumlr rollen att tolka intervjupersonernas beraumlttelser och presentera min

oumlversaumlttning i form av analys foumlr laumlsaren Hermeneutisk tolkning baseras paring visa

grundlaumlggande antaganden eller foumlrutsaumlttningar i analysmetoden

Definition av grundantaganden i Widerberg (2002)

Mening skapas framtraumlder och kan bara foumlrstarings i ett sammanhang eller en kontext

I all tolkning och foumlrstaringelse aumlr delarna beroende av helheten och omvaumlnt

24

All foumlrstaringelse foumlrutsaumltter eller bygger paring naringgon typ av foumlrfoumlrstaringelse dvs de

rdquoglasoumlgonrdquo ndash den referensram teori och liknande- genom vilka vi betraktar ett

fenomen

Varje tolkning foumlregarings av vissa foumlrvaumlntningar eller foumlrutfattade meningar

(Widerberg 2002 s26)

I denna studie foumlrekommer flera tolkningstillfaumlllen Foumlrst vid transkriberingen av

intervjuerna och sedan om igen vid kodning och skapande av teman av texten infoumlr

kommande presentation av analys Sammanhanget som omnaumlmns ovan utgoumlrs av beraumlttelser

om ett liv i missbruk och processen av aringterhaumlmtning mot nykterhet De rdquoglasoumlgonrdquo som

Widerberg (2002) refererar till ovan paringverkar tolkningarna av beraumlttelserna i foumlrharingllande till

studiens syfte och fraringgestaumlllningar Vad jag som rdquotolkrdquo ser genom glasoumlgonen baseras paring

flera ovan naumlmnda faktorer Dels aumlr det min foumlrfoumlrstaringelse foumlr det fenomen jag soumlker svar paring

och den foumlrfoumlrstaringelsen bygger paring min ackumulerade kunskap fraringn livet utbildning och

arbetslivserfarenhet inom missbruksvaringrd En foumlrfoumlrstaringelse som foumlraumlndrats under processen av

denna studie av studerandet av tidigare studier och genomfoumlrandet av intervjuer Det har

inom den vetenskapsfilosofiska diskussionen framharingllits att det inte finns naringgra rena

tolkningar av data utan vi ser alltid verkligheten utifraringn naringgon form av teoretiskt filter

(Larsson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

I narrativa studier som bygger paring intervjuer saring utgoumlrs beraumlttelsen av

intervjupersonens syn paring historien en syn som garingr igenom beraumlttarens filter och saumltt att se paring

sin egen erfarenhet Vilket foumlr mig som forskare tillfoumlr en uppgift i att foumlrsoumlka foumlrstaring och tolka

intervjupersonens beskrivningar och tolkningar av sin historia och samtidigt goumlra mina egna

foumlrstaringelseinriktade och teoretiska tolkningar av intervjupersonens tolkningar av historien Ett

slags dubbel hermeneutik (aa s 446)

Hermeneutiken och hur forskaren vaumlljer att se paring den beraumlttelse som aringterges vilken

tilltro som laumlggs till det som saumlgs uppdelas i tvaring hermeneutiska fokus Tilltrons hermeneutik

och misstankens hermeneutik (aa s446) Inom tilltrons hermeneutik utgaringr forskaren fraringn det

som beraumlttaren saumlger med tilltro inneharingllet i vad som saumlgs Inom misstankens hermeneutik

eller kritisk hermeneutik saring lyssnar forskaren till beraumlttelsen men fokuserar sedan mer paring att

problematisera vad som saumlgs utifraringn ett kritisk reflekterande foumlrharingllningssaumltt med ambitionen

att studera vad som inte saumlgs alternativt att se paring alternativa foumlrklaringar till den mening som

beraumlttaren tillskriver sin historia

25

I denna studie kombineras tilltrons hermeneutik med kritisk hermeneutik Analysen av

beraumlttelserna utgaringr fraringn en tilltro till de som saumlgs om vem vad och hur i relation till

fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk Efter analysen foumlrs diskussion

om och slutsatser av studiens resultat i foumlrharingllande till vald teori och tidigare studier Detta

utifraringn ett mer kritisk foumlrharingllningssaumltt till intervjupersonernas meningstillskrivande av vem

vad och hur som fraumlmjade aringterhaumlmtningsprocessen

43 Induktion

I studiens syfte framgaringr det syfte att undersoumlka vad som kan tolkas fraumlmjat

aringterhaumlmtningsprocessen hos intervjupersonerna och att utgaring fraringn intervjumaterialet som kaumllla

foumlr kunskap och analys Det innebaumlr foumlr studien att foumlrharingllningssaumltt till anvaumlndandet av teori

Med begreppet teori menar jag haumlr olika teorier om missbruks och aringterhaumlmtningsprocesser I

det induktiva angreppssaumlttet foumlregarings inte studiens observationer och resultat av en eller flera

valda teorier saring som i deduktiva angreppssaumlttet Utan teorin ses som ett resultat av en

forskningsinsats (Bryman 2011 s28) I begreppet resultat saring kan det vara en fraringga om att en

ny teori har genererats i studien Det induktiva angreppssaumlttet foumlr denna studie innebaumlr en

fraringnvaro av en explicit teori i analyserandet av intervjumaterialet Detta foumlr att generera

intressanta och upplysande resultat utan en teoretisk paringverkan Det finns en liknelse i

uttrycket rdquonaumlr du pratar upprepar du bara vad du redan vet Men om du lyssnar kanske du laumlr

dig naringgot nyttrdquo (Dalai Lama2) I vilket pratar kan liknas vid teori och att lyssna liknas till

att verka utan teoretisk paringverkan

Min straumlvan aumlr inte att generera ny teori paring missbruksomraringdet Utan att arbeta ur en

rdquoloumlsrdquo teoretisk ram foumlr att kanske moumljliggoumlra foumlr att finna naringgot nytt kanske naringgot som

tidigare funnits i teori eller som betydande faktor foumlr aringterhaumlmtningsprocessen som rdquovirdquo idag

inte se till som relevant kunskap inom raringdande diskurs Det boumlr tillaumlggas att jag inte aktivt

verkar foumlr att inte finna teorigenererande resultat

Det aumlr dock inte saring att det induktiva angreppssaumlttet aumlr forskning utan teori utan som

ovan paringtalat rdquoen definition av relationen mellan teori och forskning I denna studie valdes en

explicit teori foumlrst efter att samtliga intervjuer genomfoumlrts En teori som inte tillaumlmpas i

2 Vid internetsoumlkning av kaumllla foumlr citatetuttrycket tillskrivs den nuvarande Dalai Laman [Tibets religioumlsa

ledare] som upphovsman

26

presenterandet av resultatanalys utan tillaumlmpas med ambitionen tillfoumlra en vidare utveckling

av resultaten i studien

44 Genomfoumlrandet

I detta stycke kommer de olika processerna av studien genomfoumlrande redogoumlras foumlr

under beskrivande underrubriker med ambitionen att skapa struktur foumlr laumlsaren

441 Hur jag taumlnkte infoumlr studiens boumlrjan

Ett av de foumlrsta valen jag gjorde infoumlr denna studie var att inte skriva den tillsammans

med en annan student Tvaring framtraumldande anledningar i detta val var en egen aringsikt om vikten

av att klara en C-uppsats paring egen hand samt oron oumlver att behoumlva kompromissa Ett beslut

som jag varit ambivalent infoumlr under hela uppsatsprocessen Det fanns en foumlrmildrande

omstaumlndighet i det faktum att jag som student nu skulle ingaring i en grupp med andra studenter

med ett gemensamt intresse i Alain Topors rdquosmaring tingrdquo (se bilaga II) Foumlr mig aumlr forskning en

kollektivprocess och att genomfoumlra uppsatsen paring egen hand innebar att jag foumlrfattade min text

Denna studie och den forskningsplan som laumlmnades in foumlr godkaumlnnande byggde paring

aringterhaumlmtningsprocessen fraringn svaringr mental sjukdom Naringgot som i soumlkandet efter respondenter

aumlndrades till aringterhaumlmtningsprocesser inom missbruk Vilket aumlven framgaringr under rubriken

urval

En tanke som jag burit paring aumlnda sen studiens boumlrjan och laringngt in i genomfoumlrandefasen

var rdquovad aumlr det egentligen jag vill med studienrdquo En fraringga som var bra att staumllla om igen daring

den faringr en att ifraringgasaumltta de val som gjort i genomfoumlrandet

442 Intervjuerna

Att genomfoumlra en studie baserad paring maumlnniskors beraumlttelser eller erfarenheter om sin

egen livshistoria innebaumlr oumlkat krav paring foumlrberedelserna och genomfoumlrandet av intervjuerna I

foumlrberedandet foumlr intervju kontaktade jag tvaring personer baringda experter inom intervju och

samtalsteknik ena professor i psykologi samt psykoterapeutisk behandlare den andre en

utbildad journalist med flera aringrs erfarenhet av skrivande och bokfoumlrlagsarbete Dessa tvaring fick

ta del av studien intervjuguide (se bilaga I) och veta studiens syfte Det innebar att jag fick

testa min intervjuguide och diskutera olika aspekter av en intervju saring som formulerandet av

fraringgestaumlllningar vart ska jag haringlla intervjuerna eller tekniker att taumlnka paring under

intervjufoumlrfarandet

27

Foumlr att naring intervjupersoner till studien saring vaumlnde jag mig till olika personer som jag vet

har eller haft kontakt med maumlnniskor i missbruk Sammanlagt ombads nio personer att houmlra

sig foumlr efter respondenter Dessa nio personer fick informationen att det till studien soumlktes

maumlnniskor som har egen erfarenhet av missbruk fraringn alkohol eller narkotika och som idag

lever som nyktra missbrukare

443 Urval

Ett bekvaumlmlighetsurval utifraringn den aspekten att intervjua de respondenter jag kan

komma i kontakt med Saring laumlnge de uppfyller de kriterier som redogjorts under rubriker

avgraumlnsningar

Infoumlr studien var maringlet att intervju fyra till fem stycken personer De nio personer som

jag bett om hjaumllp foumlr att naring respondenter genererade sammanlagt sex personer som staumlllt sig

positiva till att staumllla upp paring en intervju Av dessa sex personer saring lyckades jag bara komma i

kontakt med fem stycken en uttryckte svaringrighet med att finna tid foumlr en intervju Det var nu

jag tog beslutet att intervjua fyra personer foumlr studien Detta beslut grundade sig den

begraumlnsade tillgaringngen av respondenter men aumlven paring det faktum att man i den narrativa

metoden intervjuar sina respondenter ur ett livshistorieperspektiv en metod som generellt

genererar laringnga och detaljerade beraumlttelse foumlr analys (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008)

Det fanns inget krav paring att intervjupersonerna skulle genomgaringtt behandling Det enda

vara en erfarenhet av ett eget missbruk och att de idag var nyktra De fyra personer som

intervjuades foumlr studien har alla faringtt samma information (Se bilaga IV) Baringde innan de gav sitt

samtycke att jag kontaktade dem naumlr jag kontaktade dem infoumlr en moumljlig intervju och naumlr vi

traumlffades foumlr intervjun Samtliga ombads vaumllja ett namn foumlr anonymisering (naumlrmare

presentation goumlrs under naumlsta rubrik) Respondenterna utgoumlrs av tre stycken kvinnor

Marianne Athena och Amalie (fingerat namn) och en man Martin (fingerat namn) Ingen av

respondenterna uttryckte naringgot annat gaumlllande koumlnstillhoumlrigheten Ingen av dessa respondenter

kaumlnde jag sedan tidigare

444 Genomfoumlrandet av intervju

Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon Och informationen om detta

framgick i det medgivande som laumlstes igenom tillsammans och skrevs under innan intervjun

paringboumlrjades

Aringterkommande inslag i dessa intervjuer var att informanterna uttryckte en osaumlkerhet

oumlver vad jag ville att de skulle beraumltta Intervjupersonerna har informerats att jag foumlr studien

28

ville intervjua dem om deras sjaumllv upplevda erfarenheter fraringn tiden i missbruk Och det

faktum att de blivit nyktra Paring deras fraringga om vad jag ville veta saring bad jag dem att oumlppet

beraumltta om vart de boumlrjade utan att specificera vad jag menad med rdquoboumlrjaderdquo men med en

antydan paring missbruksperioden i deras liv Den fraringgan bidrog till att de sjaumllva fick vaumllja vart de

skulle inleda sin beraumlttelse

Min ambition var att inta en passiv roll i intervjun Att inte staumllla ledande fraringgor och

att laringta beraumlttelsen komma fritt Foumlr att uppnaring detta saring skrevs det inga konkreta fraringgor i

intervjuguiden utan en oumlvergripande tankekarta om vad jag ville faring svar paring Under intervjun

staumlllde jag fraringgor daring det uttrycktes saker som jag vill faring foumlrtydligade i att jag tolkade paring det

saumltt som de menade

Oumlvergripande saring utgick fraringn de fyra kommunikationsverktyg foumlr samtal som ingaringr i

MI (motivational interviewing) Bekraumlftelse oumlppna fraringgor reflektion och sammanfattning

Min tanke var att aumlven om jag har foumlr utgaringngspunkt att passivt lyssna saring visade jag att jag

aktivt lyssnande genom mitt kroppsspraringk roumlrelser i huvudet och anvaumlndande av ord och

bekraumlftande ljud Gaumlllande oumlppna fraringgor saring var tanken att inte foumlrmedla ett ifraringgasaumlttande utan

ett nyfiket undersoumlkande Till exempel fraringgan rdquoaumlr detta svaringrt foumlr digrdquo som ur ett MI-

perspektiv kan utgoumlra att intervjupersonen paringverkas av valet av ordet rdquosvaringrrdquo och kanske

funderar oumlver vad jag som intervjuare menar med svaringrt och istaumlllet vaumllja att formulera fraringgan

rdquovad innebaumlr det foumlr digrdquo

Det reflektiva lyssnandet utgick fraringn att aringterge det intervjupersonerna beraumlttade ett

saumltt att visa att jag lyssnade och ville foumlrstaring Ett saumltt som aumlven kan foumlrmedla empati Under

intervjuerna saring uppstod det tillfaumlllen daumlr intervjupersonen kom till ett avslut och jag behoumlvde

medverka foumlr att stimulera ett fortsatt beraumlttande Detta genom att sammanfatta vad det

beraumlttat vilket ocksaring blir ett saumltt att staumlmma av att jag lyssnat och foumlrstaringtt deras beraumlttande

samt att ur sammanfattningen finna ett aumlmne att spinna vidare paring Exempel rdquoHar jag foumlrstaringtt

dig raumltt i att det var naumlr du var paring sjukhuset som traumlffade laumlkaren foumlrsta garingngenrdquo varparing

intervjupersonen haumlr fick moumljlighet att bekraumlfta eller paringpeka om jag uppfattat naringgot fel Efter

det kunde en fraringga som rdquoSkulle du vilja beraumltta mer om det moumltet foumlr migrdquo

Tiden paring de intervjuer som genomfoumlrdes aumlr ca en och halvtimme laringnga och

sammantaget utgoumlr de 5h och 41min intervjumaterial Platsen foumlr intervjuerna varierade

mellan varje intervjuperson Martin traumlffade jag foumlrst paring ett kafeacute daumlr vi aringt lunch foumlljt av en

intervju paring en privat psykoterapimottagning som jag fick laringna Marianne foumlrslog att vi kunde

ses paring den oumlppenvaringrdsbehandling som hon hade kontakt med foumlr sitt tidigare missbruk Daumlr

fick jag moumljligheten att boka in mig paring ett av besoumlksrummen Athena foumlreslog att vi skulle

29

haringlla intervjun paring hennes arbetsplats daumlr vi hade tillgaringng att sitta ostoumlrda paring hennes kontor

Amalie foumlreslog att jag skulle komma hem till henne foumlr intervju vilket jag gjorde Min

straumlvan var att intervjuerna skulle genomfoumlras paring en plats som intervjupersonerna kaumlnde till

och kunde erbjuda en trygg och ostoumlrd miljouml

445 Bearbetning av intervjumaterial

Intervjumaterialet genomlyssnades foumlrst och oumlvergripande anteckningar foumlrdes Efter

det transkriberades intervjuerna i sin helhet med undantag foumlr en av intervjuerna daumlr delar av

beraumlttelsen roumlrde en familjemedlem och omstaumlndigheterna aringtergavs detaljerat Istaumlllet gjordes

det anteckning i transkriberingstexten med tidsangivelse och egen text om vad som saumlgs I

denna studie aumlr det av intresse att uppmaumlrksamma det som beraumlttas och i vilken kontext

Daumlremot saring gav inte detaljerad beskrivningar om en tredje persons liv naringgot till denna studie

mer intressant bedoumlmde jag var vilken eventuell tolkning som kunde goumlras oumlver valet att

beraumltta indirekt om sig sjaumllv utifraringn omstaumlndigheterna i en annans liv Efter transkriberingen

inleddes det tematiska analysfoumlrfarandet foumlr denna studie vilket beskriv naumlrmare under naumlsta

rubrik tematisk analys

45 Tematisk analys

I denna studie anvaumlnder jag mig ut av tematisk analysmetod [TA] Data utgoumlrs av

materialet fraringn intervjuerna Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys utgaringr fraringn artikeln Using thematic

analysis in psychology (Braun amp Clarke 2006) Foumlrfattarna beskriver TA som ett flexibelt

verktyg att anvaumlnda sig utav oavsett forskningsmetod och teori (aa s78) TA aumlr en metod foumlr

att identifiera analysera och inberaumltta moumlnster (teman) funna i analysmaterialet (aa s79)

Den tematiska analysmetoden aumlr enligt Braun och Clarke (2006) inte en specifik metod i sig

utan ett verktyg att anvaumlnda sig utav inom diverse analystraditioner Bara det formuleras hur

TA tillaumlmpas som verktyg Inom narrativa metoder utgoumlrs tematisering ett av

analysalternativen Detta genom att laumlsa igenom beraumlttelsen utifraringn ett helhets- och

inneharingllsperspektiv foumlr att soumlka efter teman Dessa teman kan anvaumlndas foumlr att skapa struktur i

beraumlttelsen och med det saumltta beraumlttelsen i olika kontexter som exempelvis uppvaumlxt eller

arbetsliv (Larson Sjoumlblom amp Lilja 2008 s209)

Ett viktigt begrepp inom TA aumlr teman Teman anvaumlnds foumlr att sortera fynd i

analysmaterialet som bedoumlms vara av vikt i foumlrharingllande till den utsatta

forskningsfraringgansyftet I fraringga om vad som aumlr att anse som ett moumlnsterfynd vid kodning av

30

materialet bestaumlms av forskaren Det aumlr noumldvaumlndigtvis inte saring att ett aringterkommande tema som

utgoumlr i antal ett tema som aumlr att anse som viktigt foumlr studien Aumlven det ett beslut foumlr forskaren

att reflektera oumlver (aa s82)

Denna studie aumlr induktiv och bygger paring en rdquoloumlsrdquo teoretisk ram Vilket i TA innebaumlr att

koda och analysera materialet utan att foumlrsoumlka passa in fynden till en foumlrbestaumlmd teoretisk

ram Analysen aumlr att anse som daring datadriven (aa s83)

Tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr analys bygger de sex faser i TA som Braun amp Clarke 2006)

presenterar i sin artikel (s87) Se aumlven bilaga III I denna studie har inneburit att (1) grundligt

bekanta sig med mitt datamaterial Vilket gjordes genom att lyssna genom intervjuerna och

foumlra anteckningar transkribera och laumlsa de anteckningar som gjordes under intervjun Naumlsta

steg (2) var att systematiskt koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet och skriva ner

den preliminaumlra koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i materialet Steg (3) var att

paringboumlrja soumlkandet av moumljliga teman och aumlven daumlr samla vilka textutdrag som dessa teman

baseras paring Vilket kom att utgoumlra en mer kraumlvande process aumln transkriberingen Infoumlr denna

process infoumlrskaffade jag mig en extern dataskaumlrm och med det moumljligheten att se flera

dokument samtidigt paring tvaring skaumlrmar I fas (4) paringboumlrjade granskandet av teman kontrollera om

de passade ihop med textutdragen I steg (5) Paringboumlrjades ett dokument med namngivna teman

och beskrivande rader som foumlrklarade inneboumlrden av det tilltaumlnkta temat I detta steg saring tog jag

hjaumllp med att reflektera analytisk med min handledare Ett sett att testa mina tankegaringngar och

inte begraumlnsas av att arbeta paring egen hand Det sista steget (6) i analysprocessen blir att saumltta

teman i text i rapporteringen av resultat Aumlven i denna fas reflekterades det oumlver valen av

teman dom citat som ingick

46 Avvikandet fraringn den narrativa metoden

Narrativ metodens beraumlttelsebegrepp ges i dagens samhaumlllsvetenskapliga forskning en

vid definition Det aumlr inte enbart inom narrativ metod som beraumlttelser kan utgoumlra grund foumlr

analys utan aringterfinns i baringde kvalitativa och kvantitativa forskningsdesign (Larson Sjoumlblom amp

Lilja 2008)

Narrativ metod beskrivs laumlmplig att tillaumlmpa om man vill oumlka kunskapen kring mening

och moumlnster utifraringn beraumlttelserna men att det inte finns en enskild narrativ metod foumlr analys

Foumlr denna studie saring tillaumlmpas en tematisk analys med tyngd paring vad som saumlgs och inte hur det

saumlgs (Bryman 2011 s527) I metoden saring ingaringr aumlven begreppet narrativ intervju Den

narrativa intervjun beskrivs soumlka en beraumlttelse i sin helhet och att beraumlttaren beraumlttar fritt Till

31

exempel om ett utsatt aumlmne (aa s416-417) Foumlr att moumljliggoumlra detta saring anses det vara

foumlrdelaktigt att intervjuaren aumlr saring passiv som moumljligt och staumlller oumlppna fraringgor som

intervjupersonen sjaumllv faringr reflektera oumlver Beskrivs naumlrmare foumlr denna studie under

genomfoumlrandet av intervju Vad som kan betraktas som avvikelse fraringn den narrativa metoden

var att jag under intervjuerna var delaktig i samtalet och staumlllde oumlppna fraringgor foumlr att stimulera

ett fortsatt beraumlttande samt foumlr att motverka eventuella missfoumlrstaringnd oumlver vad

intervjupersonerna menade daring de antydde saker

Ett annat som kan ses som en avvikelse aumlr rapporteringen av resultatet Det goumlrs inte

med fokus paring enskilda beraumlttelser och utifraringn en specifik intervjuperson utan i form av

namngivna teman som aumlr resultatet av den tematiska analysen

47 Etiska oumlvervaumlganden

I denna studie betraktades Vetenskapsraringdets fyra grundlaumlggande etiska principer innan

studien genomfoumlrdes (Vetenskapsraringdet 2002) Informationskravet pekar paring att information

om studien ska laumlmnas till den som studeras Samtyckeskravet innebaumlr att forskaren ska efter

att korrekt och tydlig information getts inhaumlmta samtycke daumlr ska aringterigen frivilligheten

under hela medverkan framgaring Konfidentialitetskravet rdquoUppgifter om alla i en undersoumlkning

ingaringende personer skall ges stoumlrsta moumljliga konfidentialitet och personuppgifterna skall

foumlrvaras paring ett saringdant saumltt att obehoumlriga inte kan ta del av demrdquo (aa s12) Nyttjandekravet

rdquode uppgifter som samlas in om enskilda personer faringr endast anvaumlndas foumlr

forskningsaumlndamaringletrdquo (aa s14)

Respondenternas medverkan var frivillig Naringgot som framgaringr i och med

informationsbrevet Samtliga platser och uppgifter saring som namn paring intervjupersonerna namn

paring personer som omnaumlmns i intervjun eller annat som kan leda till identifierande av person

kommer anonymiseras och presenteras med fingerade uppgifter Studies resultat paringverkas inte

av vart i landet intervjupersonerna befinner sig Vidare gaumlllande anonymitet saring kommer infoumlr

varje intervju om igen redogoumlras foumlr intervjuns syfte och att intervjupersonen naumlr som helst

under intervjun garingng kan vaumllja att inte svara eller att inte medverka Frivilligheten i

medverkan har jag aumlven paringpekat gaumlller efter intervjun om det uppstaringr naringgra eftertankar som

kan resultera i att intervjupersonen inte vill att deras intervju tas med Efter denna genomgaringng

saring skrivs ett medgivandeintyg paring av intervjupersonen och av mig som intervjuare Daumlr

framgaringr aumlven att intervjun med samtycke spelas in

32

Inspelningen har gjorts med diktafon [Olympus VN-741PC] Diktafonen aumlr extern och

anvaumlnder sig inte utav naringgot internet eller fildelning och kan daring tillfoumlra ett houmlgre skydd av

konfidentialitet och skydd av den insamlad information

Ett oumlvervaumlgande i studien var om det var etiskt sett laumlmpligt att soumlka informanter

genom professionella inom socialt arbete Om det kunde foumlrsaumltta informanterna i ett

komplicerat laumlge daumlr lojalitet infoumlr sin handlaumlggare eller relationen mellan dem taumlnkas utgoumlra

en paringverkan av deras beraumlttelser Jag resonerade att jag inte tillfraringgade naringgon av de

handlaumlggare inom socialtjaumlnsten som jag hade kontakt med Utifraringn tanken att en handlaumlggare

paring missbruksenheten har en maktposition och tar beslut beslut som kan komma att paringverka

just den informanten som jag intervjuar Dom professionella som jag tillfraringgade bestod av

oumlppenvaringrdbehandlare utan myndighetsutoumlvning En person som under maringnga aringr har arbetat

med eget familjehem och nu inom socialtjaumlnst utanfoumlr Stockholm Samtliga av dessa

rdquomellanhaumlnderrdquo var aumlven i deras profession bundna till sekretess

Det sista etiska oumlvervaumlgandet gjordes kontinuerligt under studiens process och var

oumlver framstaumlllan av intervjupersonerna och de citat som valts Jag resonerade att det staumllls

krav paring mig att formulera i text vem som saumlger vad och naumlr det aumlr jag som goumlr min tolkning

Samt att inte bidra till en negativ generalisering av personer i missbruk

48 Tillfoumlrlitlighet trovaumlrdighet oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet amp generaliserbarhet

Tillfoumlrlitlighet aumlr ett begrepp inom kvalitativ metod som bestaringr av delkriterier tre av

dessa aumlr trovaumlrdighet som ger intern validitet staumlrks genom forskarens styrka att foumlrklara

studiens utgaringngspunkt ur vilken social verklighet Att redogoumlra foumlr sitt urval datainsamling

och sin egen foumlrfoumlrstaringelse och insikt om sig sjaumllv Allt utifraringn en transparens och aumlrlighet

(Bryman 2011 s354-355)

Staumlrkt tillfoumlrlitlighet foumlr studien narings genom konstruktionen av intervjuguiden Guiden

ska aringterspegla studiens syfte Men inte paringverka genom ledande fraringgor respondenternas svar

Naringgot som aumlr extra viktigt ur ett narrativt perspektiv (Bryman 2011) Narrativa perspektivet

tillfoumlr krav paring mig som tolkare att aringterberaumltta beraumlttelserna men redovisad koppling till empiri

och vald teori samt att jag svarar paring det studien satt fokus paring att besvara (Widerberg 2002)

Oumlverfoumlrbarhet (extern validitet) Aumlr ocksaring en fraringga om generaliserbarhet Aumlr studien

transparent och laumlsaren kan ta del av tillraumlckligt material foumlr att foumlrstaring forskarens analys men

aumlven granska och goumlra sin egen saring kan laumlsaren ta del av saring mycket teori och empiri foumlr att

33

rdquobaumlrardquo med sin och tillaumlmpa paring ett annat omraringde eller kontext (Bryman 2011 s355) I denna

studie presenteras resultaten form av teman samt en straumlvan att redovisa laumlngre citat och med

det mer ett mer detaljerat underlag foumlr laumlsaren att goumlra egna tolkningar av

Paringlitlighet (rimlighetreliabilitet) Staumlller krav paring att transparens aringterfinns redogoumlrelse

av processens alla faser problemet transkriberingar beslut av analys Haumlr kan forskaren testa

sin studies val genom att laringta andra forskare granska baringde under processen och vid slutskedet

Ett exempel utifraringn min egen valda studie att intervjua brukare foumlr att faringnga beraumlttelser utifraringn

ett narrativt perspektiv aumlr att jag i min studie aumlr transparent gaumlllande min kunskapsnivaring som

student samt att i den studien aumlmnar arbeta fram en intervjuguide som inte ska styra

respondentens svar Men vara uppmaumlrksam paring teman respondenten tar upp och daring foumlrsoumlka

foumllja dessa teman om det aumlr teman som kan svara paring studiens syfte

Det aumlr i min studie en problematik som jag identifierat att intervjua och soumlka kunskap

men att narrativt perspektiv oumlppnar foumlr en diskussion om hur vida utsagorna kan aringterges som

sanning och inte som en efterkonstruktion gjord av respondenten Detta kan utgoumlra baringde ett

omoralisk och oetiskt ifraringgasaumlttande fraringn min sida och foumlr att faring fram en strategi som kan

liknas vid att ifraringgasaumltta under intervjun saring kommer jag konsultera en person med erfarenhet

och dokumenterad kunskap inom behandling terapi psykologi och forskning balansgaringngen

garingr mellan att utgaring ifraringn ett utsagorna beskriver saring som det var och upplevdes men i soumlkande

efter empiri foumlr evidens behoumlver trovaumlrdigheten utmanas eller problematiseras filosofiskt av

min som forskare

Widerberg (2002) skriver rdquoupprepade maumltningar ger samma resultatrdquo i fraringga om

reliabiliteten Jag menar att om samma studie goumlrs om igen saring kommer inte samma svar och

samma tolkande forskare finnas i samma kontext i tiden Men att genom att visa paring analyser

och tolkningar som goumlrs och vara oumlppen och redogoumlra foumlr vilka utsagor jag kopplar dessa till

saring kan mitt resultat granskas och med det oumlppna foumlr en staumlrkt reliabilitet

Generalisering syftar till att anvaumlnda sitt resultat till att bli representativ foumlr andra

eventuella grupper och miljoumler (Bryman 2011) Det foumlrekommer delade meningar om detta

enligt Bryman (2011) Jag utgaringr fraringn att en studie som goumlrs med transparens och full

dokumentation oumlver forskarens tillvaumlgagaringngssaumltt kan anvaumlndas med sina resultat som underlag

foumlr jaumlmfoumlrelse mot grupper som ses befinna sig i jaumlmfoumlrelsebara kontexter

34

49 Diskussion

Jag anser mig vara medveten om denna studies svaringrigheter och komplexitet i att baringde

faringnga beraumlttelser utifraringn narrativ metod staumllla icke ledande fraringgor analysera dessa utsagor

mot teori och samtidigt foumlra en filosofisk diskussion om huruvida en individ kan aringterberaumltta

sin egen sjukdomshistoria Detta staumlller stora krav paring mig i tydlighet och reflexiv styrka i

mina vaumlrderingar Det som kan ses som foumlrsvaringrande aumlr min relativt laringga kunskapsnivaring om

forskning som aktiv student samt att jag skriver paring egen hand Vad som daumlremot kan ses som

styrkor aumlr mitt deltagande i Alain Topors forskargrupp och att jag har foumlr ambition att ta hjaumllp

av erfaren kunnig psykolog och forskare vid konstruerandet av intervjuguiden

5 Resultat och analys

51 Presentation av intervjupersonerna

Haumlr foumlljer kort beskrivning av intervjupersonernas bakgrund baserat paring

intervjuberaumlttelserna Detta foumlr att underlaumltta och foumlrstaring studiens resultatdel och kontexterna i

citaten Fakta aringterges inte i detalj utan uppskattningsvis detta i enighet med anonymiteten

Marianne aumlr mellan 40-60 aringr gammal Hon aumlr gift och har ett vuxet barn och bostad

Marianne aumlr nykter alkoholist och inget annat konstaterat beroendemissbruk Vid

intervjutillfaumlllet saring aumlr Marianne sjukskriven har genomgaringtt samt avslutat (specifik metod)

behandling inom oumlppenvaringrden och garingr paring uppfoumlljningssamtal

Amalie aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Amalie aumlr nykter narkoman och

hade amfetamin som sin huvuddrog Amalie har anvaumlnt droger sedan tidiga tonaringren och varit

nykter ca 10 aringr Amalie har erfarenhet i ett liv av kriminalitet och hemloumlshet Amalie har

genomgaringtt (specifik metod) behandling och arbetar professionellt idag med varingrd och stoumld foumlr

missbruk

Martin aumlr mellan 20-35 aringr gammal och har bostad Martin har erfarenhet fraringn ett

destruktivt anvaumlndande av alkohol och varingldsamt beteende som foumlljd av detta Martin har

erfarenheter av en uppvaumlxt som placerad

Athena aumlr mellan 40-60 aringr gammal och har bostad Athena aumlr nykter narkoman och

hade heroinet som huvuddrog Athena har anvaumlnt droger sedan sena tonaringren och varit nykter

35

ca 10 aringr Athena har erfarenhet av ett liv i kriminalitet och hemloumlshet Athena har genomgaringtt

(specifik metod) behandling och arbetar professionellt med socialt stoumld foumlr missbruk

52 Teman

I den haumlr delen presenteras resultatet av den tematiska analysen av beraumlttelserna

Analysen bestaringr av (3) teman varav det tredje presenteras i tvaring (2) underteman Vara attraktiv

ett nytt sammanhang och samhoumlrighet maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck -

maumlnniskorna och haumlndelserna

Syftet med denna studie aumlr att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Den processen kan ses

paring kronologiskt med tre oumlvergripande faser foumlrst har vi de haumlndelser och faktorer som bidrar

till tankar om sin egen situation och med det en moumljlighet till paringboumlrjad foumlraumlndring Naumlsta fas

kan beskrivas som en oumlvergaringngsfas och genomfoumlrandefas foumlr individen och om allt garingr bra

med genomfoumlrandet saring kommer en fas av bibeharingllande Vart dessa faser moumlts eller oumlverlappar

varandra kan vara svaringrt att tyda Dock saring kan vissa perioder vara tydligare att identifiera till

exempel saring kan perioder daumlr personen sjaumllv valt att vara utan sin drog tolkas utgoumlra en

bibeharingllandefasen

De teman som kommer presenteras bestaringr av min tolkning av fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtning utan koppling till en specifik fas En del saker som tolkats fraumlmja processen kan

ses som betydelsefulla under en eller flera av faserna En punkt som jag aringterkommer till

naumlrmare under rubriken diskussion i detta kapitel

521 Vara attraktiv

Ett aumlmne som kommer upp i intervjuerna aumlr det egna utseendet en direkt koppling till

det fysiska den egna skoumlnheten Den foumlraumlndring i utseendet som ett laringngvarigt missbruk kan

innebaumlra verkar kunna utgoumlra en paringtaglig oumlgonoumlppnare om den livssituation de rent generellt

set befanns sig i Utseendets roll paringverkar dem paring olika saumltt

Naumlr jag ser tillbaka paring det kan jag se att jag hade trauma paring olika saumltt men att jag inte

kunde saumltta fingret paring det daring foumlr naumlr jag var ute och aringterfoumlll saring ville jag bara ta livet av mig

jag hade ju tappat allt haringr jag hade ju haringr aumlnda ner hit [visar med haumlnderna paring midjan] haringret

var helt trasigt hellip daring kunde jag kaumlnna att rdquohoppas jag doumlrrdquo men jag foumlrsoumlkte inte ta livet av

mig (Athena)

36

Andra lyfter fram betydelsen av sitt yttre i relation till livet som nykter Ett

aringterskapande av det fysiska yttre verkar underlaumltta foumlr moumljligheten att komma tillbaka till

samhaumlllet igen Ett foumlrsaumlmrat fysiskt yttre verkar kunna bidra till en stigmatisering och

mentala svaringrigheter foumlr dem sjaumllva som Amalie beskriver

Jag var snart 40 bast och hade infektioner i hela kroppen jag hade jaumltte mycket

problem med tandstatusen Tandstatus aumlr saring otroligt paringverkande paring hela fysiska hur man maringr

det aumlr ett socialt trauma det aumlr ett socialt handicap och det aumlr en kaumllla till att maring fysiskt

vaumlldigt daringligt

Ett skadat och foumlrsaumlmrat yttre verkar paringverka den psykiska haumllsan I Athenas

beraumlttelse verkar det som att komplikationer fraringn perioder av sjukdom kopplat till hennes

missbruk utgjorde en smaumlrtsam insikt om sin egen livssituation Hon beraumlttar jag levde ju det

liv jag ville leva jag var lycklig med drogen hellip jag levde ju det ljuva livet (paus) trodde jag

I Amalies fall saring beraumlttar hon att kroppen kollapsade av missbruket men att det var

under de foumlrsta aringren som nykter som laringngvariga infektioner i kroppen resulterade i bortfallet

av taumlnder

En tredje aspekt paring vara attraktiv beskrivs aumlven den handla om ett aringterskapande av

den egna personen Ett laringngvarigt liv i missbruk uttrycks ha satt sina sparingr i personligheten

Det aumlr mindre en fraringga om ett attraktivt yttre utan mer om att ett aringterskapande av en rdquosjaumllvbild

som kvinnardquo vilket kommer till uttryck i intervjun med Athena

Jag faringr hela tiden jobba med min mjukhet [foumlr att det ligger saring inlaumlrt fraringn

missbrukslivet] synen paring relationer och rdquoensam aumlr starkastrdquo- ligger inlaumlrt Integritet ligger

inlaumlrt rdquodet kan vara farligt att slaumlppa in maumlnrdquo (hellip) svaringrt att han en relation att vara den daumlr

kvinnan foumlr hur aumlr en kvinna

Athena beraumlttar om tiden som nykter fraringn missbruket Om hur den tiden bestod av att

ett aringterintraumlde till samhaumlllet det samhaumllle som inte bestod av droger och kriminalitet Ett

samhaumllle daumlr det verkar som att hon behoumlvde laumlgga till med en attityd foumlr att klara sig Att ett

liv i missbruk kan ha effekter av foumlraumlndring paring intervjupersonerna antyds i flera av

beraumlttelserna Ett aringterintraumldde tillbaka till samhaumlllet verkar foumlrsvaringras utan ett aringterhaumlmtande av

en fungerande person Ett slag behov av acklimatisering framtraumlder bland utsagorna Athena

saumltter ord vilken situation livet i den undre vaumlrlden kan komma innebaumlra

Jag passade mig fraringn att integrera med killar det aumlr en jaumlvla rutten vaumlrld den aumlr svaringr

den aumlr tung foumlr tjejer hellip jag hade en jaumlvla tur jag kunde lika gaumlrna blivit slagen av en kille

37

faringtt taumlnderna ommoumlblerade hellip men jag houmlll paring med en drog [heroin] som inte aumlr attraktiv

man aumlr inte attraktiv sexuellt

522 Ett nytt sammanhang och samhoumlrighet

I intervjuerna aringterkommer intervjupersonerna till den foumlrsta tiden som nykter och hur

tuff den var Det beskrivs som en period daumlr man aumlr vaumlldigt saringrbar och i stort behov av

positiva inslag i livet Martin Athena och Amalie levde alla tre ett liv i missbruk som aumlven

innefattade en livsstil rdquoutanfoumlrrdquo samhaumlllet Och den nu nyfunna nykterheten innebar rdquoatt

klippa med alla drogkontakter rdquo som Amalie uttrycker det som viktig foumlr bibeharingllandet av

nykterhet Det verkade inte raumlcka med att vara nykter utan det behoumlvdes byggas upp ett

naumltverk av drogfria relationer Att bryta med det gamla men samtidigt inte bli ensam

De foumlrsta aringren [av nykterhet] var jag paring KRIS sex eller sju dagar i veckan Det gav en

samhoumlrighet att jag hade ett staumllle daumlr jag inte behoumlvde saumltta paring mig en mask eller spela en

roll Jag kunde komma ner dit och saumlga rdquojag maringr jaumlvligt daringligt idag och idag aumlr jag drogsugenrdquo

och det var ingen som fick panik eller saringhellip (Amalie)

Amalie pekar paring betydelsen foumlr henne av att ha tillgaringng till KRIS3 och den

samhoumlrighet hon fann daumlr Samhoumlrigheten uttrycker hon tillsammans med begreppet

KASAM4 Ett nytt sammanhang foumlr individen uttrycks i intervjuerna spela roll foumlr

bibeharingllandet av en nykterhet men ocksaring hur det gamla sammanhanget kunde bidra till en

fortsaumlttning av missbruket Martin beraumlttar hur han tidigt i livet soumlkte ett sammanhang och

fann det inom houmlgerextremistiska roumlrelser Till en boumlrjan var det nazistiska skinnskallar som

han umgicks med och Martin beraumlttar hur alkoholen var ett sjaumllvklart inslag foumlr dem Att det

fanns en gemenskap i spaumlnning och hat som Martin uttrycker det

Den foumlrsta foumlraumlndringen foumlr Martin kom naumlr han bytte sitt sammanhang genom att

laumlmna skinnskallarna och istaumlllet bli aktiv inom [ND] Nationaldemokraterna (houmlgerextremt

parti som bildades 2001) Medlemmarna inom ND hade enligt Martin en strikt syn paring alkohol

och narkotika Martin beraumlttar

Du hittar alltid naringgon slags tillhoumlrighet (hellip) foumlr mig var det endast om spaumlnning och

inte saring mycket om ideologi (hellip) det fanns tre grupper att vara med i skinnskallarna med dem

3 KRIS ndash Kriminellas revansch i Samhaumlllet - aumlr en ideell foumlrening daumlr foumlre detta kriminella och missbrukare

hjaumllper varandra tillbaka in i samhaumlllet

4 KASAM ndash Kaumlnsla Av Sammanhang Ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky (f 1932)

38

saring soumlp man och hade kul NSF [Nationalsocialistisk front] var jag aldrig med i och ND var

med skoumltsamma staumldade (hellip) daumlr fanns maringnga smarta killar som det aumlndaring garingtt bra foumlr idag

Martin beraumlttar vidare hur ND aumlven arbetade aktivt foumlr att vaumlrna om djur ett intresse

som Martin fastnade foumlr och som efter att han broumlt med de houmlgerextrema grupperna saring har han

fortsatt att arbeta ideellt med djur Idag paring ett hem foumlr djur och aumlven uppsoumlkandet av

bortsprungna husdjur

Sammanhanget utgoumlrs av olika konstellationer Vi har haumlr ovan sett hur frivilliga

organisationen KRIS utgjort en moumljlighet foumlr ett nytt sammanhang I Martins fall aringterses detta

i politiska grupperingar Sammanhanget eller samhoumlrigheten som Amalie uttrycker det

inneharingller liknande beskrivningar i fraringga om vilka som ingaringr i sammanhanget Vilket aumlr

maumlnniskor med erfarenheter som liknar intervjupersonernas men aumlven att andra i gruppen

paringminner om naringgon som staringr dem naumlra Marianne beraumlttar om hur hon i behandlingsgruppen

fann oumlkad insikt och foumlrstaringelse foumlr sin egen problematiska relation med sin dotter i en av de

andra deltagarna Och hur den deltagaren kunde relatera till sin egen mor i Marianne

Det var saring mycket laumlttare att prata om problem i grupp foumlr daring kunde alltid naringgon

annan hoppa in i samtalet och det var en kille daumlr och naumlr han pratade saring taumlnkte jag rdquogud det

kaumlnner jag igenrdquo och naumlr jag beraumlttade naringgot saring saumlger han rdquoja saring daumlr saumlger alltid min mamma

jag ser lite av min mamma i dig Och naumlr han pratade saring utbrast jag ofta rdquoprecis saring saumlger min

dotterrdquo

Det verkar som att Marianne kunde finna naringgon slags troumlst i det faktum att hon inte

var ensam i sin livssituation Att det fanns andra som ocksaring hade barn som fastnat i missbruk

eller sjaumllva utvecklat ett alkoholmissbruk saring som Marianne rdquoWow det finns fler foumlraumlldrar daumlr

ute som vet hur jag har detrdquo Den aspekten av att det nya sammanhanget inte bara bidrog med

en nykter tillvaro utan aumlven en moumljlighet till kunskap om vaumlgar ur missbruket och kunskap

om hur andra har haft det verkar paringverkas av naumlrvaron av andra maumlnniskor med erfarenheter

av tidigare missbruk

Foumlr min del blev det en ganska stor rdquoeye openerrdquo foumlr att det var ju gamla polare

knarkpolare som var drogfria som kom upp dit Och jag hade aldrig traumlffat en drogfri

narkoman (Amalie)

Ett citat fraringn Amalie daumlr hon aringterigen beraumlttar om vad tillgaringngen till KRIS och det

sammanhanget gav henne men ocksaring verkar funnits paring AANA5 moumltena

5 Anonyma AlkolisterAnonyma Narkomaner (Ideell foumlrening)

39

Aringr 2004 garingr jag paring mitt foumlrsta NA moumlte och daumlr inne paring det moumltet traumlffar jag paring flera

stycken (paus) som blev saring jaumlvla glad att se mig Daring boumlrjade jag snappa det haumlr med att det aumlr

haumlr jag ska vara (Amalie)

523 Maumlnniskorna och haumlndelser som gjort avtryck

Aumlven om intervjupersonerna paringpekar att aringterhaumlmtningen fraumlmst maringste komma inifraringn

saring visar beraumlttelserna paring vikten av yttre stoumld i olika former

524 Maumlnniskornahellip

Det stoumldet aringterfinns hos specifika personer personer som de beraumlttar mer

inlevelsefullt om Det handlar om ibland om en ledstjaumlrna som Athena uttrycker i intervju

rdquoledstjaumlrnanrdquo aringterfinns i intervjuerna som en personal fraringn KRIS eller en handlaumlggare paring

socialtjaumlnsten Ibland aumlr det en behandlare Samtliga har en eller flera personer som det

tillskriver en idag tacksamhet foumlr hur de staumlrkte dem under resans garingng Intervjupersonerna

beskriver hur de lyssnade paring dem ifraringgasatte dem paring ett bra saumltt men framfoumlrallt hur de

foumlrmedlade att de trodde paring dem

Det var fan inte saring maringnga som trodde skulle bli drogfri men min socialsekreterare

han hade bestaumlmt sig foumlr att ge mig en aumlrlig chans Jag har pratat med honom efteraringt [Flera aringr

efter som nykter] och han beraumlttade att han saringg naringgon hos mig att jag ville naringgot annat

(Amalie)

Martin uttrycker sin rdquoledstjaumlrnardquo i form av en laringt-text av artisten Nordman rdquolivet kan

vara din vaumln men foumlrst naumlr du leverrdquo Han beraumlttar hur de orden paringverkat honom att ge livet

en chans att oumlppna upp foumlr foumlraumlndring rdquogoumlr det man ska goumlra saring kan det funka ganska brardquo

Att supandet aumlr destruktivt och inte att leva sitt liv En sak som aringterfinns hos flertalet av

rdquoledstjaumlrnornardquo att de har egen erfarenhet av missbruk Det verkar som att det aumlr daring

intervjupersonerna tar in det som saumlgs eller foumlrmedlas till dem

Men naumlr jag satt mitt sista straff saring hade jag snappat upp lite mer och faringtt tillbaka lite

mer hopp om mig sjaumllv speciellt en kvinna som jag traumlffa daumlr som hette Elina Som jag visste

verkligen varit under isen och gott paring heroin och blivit drogfri det var speciellt hon som gav

mig otroligt mycket hopp och var vaumlldigt viktig Elina var en gammal polare och hon jobbade

nu paring KRIS (Athena)

40

Dessa betydelsefulla maumlnniskor verkar har gjort rdquonaringgot extrardquo foumlr informanterna

Tagit sig tid lyssnat eller som Marianne uttrycker det dom tar oumlgonkontakt Marianne beraumlttar

hur hon foumlrvaringnades oumlver hur mycket stoumld hon fick och fraringn olika foumlr henne ovaumlntade haringll

Jag maringste saumlga att det spys galla paring varingrden Men jag har bara varit med om otroligt

positiva kontakter till och med hon paring Foumlrsaumlkringskassan Hon fraringgar mig rdquohur garingr det foumlr

dig kaumlnner du att du behoumlver prata saring faringr du gaumlrna ringa mitt nummer Nu ska vi inte stressa

din process du maringste bli frisk De ger mig beroumlm dom vet det haumlr med att ge beroumlm och det

aumlr ganska bra att jag faringr beroumlm jag faringr inte saring mycket beroumlm av min man hemma Till och

med doktorn paring beroendemottagningen hon gav mig sitt privata nummer och sa rdquoring mig naumlr

som helstrdquo

Dessa maumlnniskor aumlr alla professionella inom varingrden och kan foumlrvaumlntas arbeta

stoumldjande och uppmuntrande Men som Marianne uttrycker det saring var det naringgot stort och

naumlstan oumlvervaumlldigande att handlaumlggaren paring Foumlrsaumlkringskassan erbjoumld sig att lyssna och prata

och att doktorn skrev sitt privata nummer paring baksidan av visitkortet Det saumlger Marianne var

stort foumlr henne

Alla beraumlttar inte om det rdquodaumlr extrardquo som gjorts utav dem Athena beskriver sin

ledstjaumlrna mer som en person som hade ett saumltt som hon kunde respektera Kanske beskrivs

det baumlst med rdquopondusrdquo I informanternas beraumlttelser om dessa personer saring goumlrs det med deras

foumlrsta namn och aumlven detaljerade beskrivningar om dessa personers bakgrund och bedrifter

Det kom en terapeut som jag gillade som jag saringg som en ledstjaumlrna som kom till

(faumlngelse) Hon var inhyrd konsult och foumlrestaringndare foumlr en kvinnobehandling (hellip)detta var en

kvinna som hade suttit paring (faumlngelse) som pluggat till (paring universitet) inne paring (Faumlngelse) har

varit en utav [stads] stoumlrsta amfetaminlangerskor (hellip) Hon hade gjort rdquodet daumlrrdquo (hellip) och

henne saringg jag upp till Hon hade suttit paring karingken men kom tillbaka och var daring foumlrestaringndare foumlr

behandlingshem hade houmlgskolepoaumlng och kunde foumlra sig och hade en jaumlkla karisma

Jag skulle upp och rdquokollardquo av henne (hellip)saring naumlr jag kommer in i rummet daumlr hon satt

saring satt hon saring haumlr [Athena demonstrerar naringgot som jag tolkar som tillbakadraget och

tillknaumlppt] Och jag gav henne en nonchalant nickning och hon svara med samma

nonchalanta nickning Och daring kaumlnde jag rdquocooltrdquo Hon hade inte det daumlr rdquohej jag aumlr terapeutrdquo

[med ironisk foumlrloumljligande ton och ljus roumlst] Jag kaumlnde att okej det haumlr aumlr spaumlnnande Och

hon sa ju saring haumlr till mig rdquovarfoumlr ska du till Stockholm Stockholm finns vaumll kvar aumlven om du

goumlr behandling hos migrdquo Och jag bara uttryckte rdquooumlhrdquo [blev staumllld]

Hon var bra med mig hon kunde hantera mig jag fick det jag behoumlvde utav henne

det haumlr tuffa

Paring temat maumlnniskorna och haumlndelserna som gjort avtryck innefattar maumlnniskor av

professionella andra klienter naumlrstaringende foumlrre detta vaumlnner som lyckats eller som i Martins

beraumlttelse av en textrad som verkar baumlra paring en symbolisk inneboumlrd och vaumlgledning foumlr honom

41

Det aumlr inte alltid tydligt om det roumlr sig om en specifik maumlnniska eller en haumlndelse i

beraumlttelserna Och kanske aumlr det saring att haumlndelser saumlllan intraumlffar utan naumlrvaron av andra

maumlnniskor Men det finns haumlndelser i beraumlttelserna Haumlndelser som innefattar andra maumlnniskor

men endast beskrivs som figurer i beraumlttandet Dessa haumlndelser som uttrycks paringverkat

intervjupersonerna stark naumlr de staumlllts oumlga mot oumlga med doumlden

525 Haumlndelsernahellip

Tydligast framgaringr det ur Martins beraumlttelse om den bilolycka som han var med och

som resulterade i att han tvaring dagar senare slutade dricka alkohol

Daumlr vaumlnde det (hellip) Vi hade stulit en bil och blev jagade av bilens aumlgare (hellip)varparing vi

koumlrde av vaumlgen i 180 kmh och bilen voltade och stannade ca 80 meter bort saring det blev ett par

varv

Martin beraumlttar hur han slogs medvetsloumls i olyckan Men kvicknade snabbt till och

foumlrsoumlkte fly platsen varparing han blev gripen av polis och foumlrd till haumlktet Martin beraumlttar vidare

Jag satt daumlr i haumlktescellen och sa till mig sjaumllv att rdquoblir jag slaumlppt imorgon saring skiter jag

i kroumlkandetrdquo (hellip) saring blev jag slaumlppt dagen efter och var tvungen att haringlla loumlftet till mig sjaumllv

Foumlr Marianne saring tog livet en abrupt vaumlndning en sommardag paring landet Hon beraumlttar

hur naringgot kaumlndes fel i kroppen att hon inte kunde foumlrmaring sig att dricka mer Dagen efter saring tog

hon valet att aringka in till sjukhuset Hennes lever hade tagit stor skada och hon lades akut in paring

intensivvaringrds-avdelning Det var naumlra att jag stroumlk med daring laumlkaren laumlxade upp mig bryskt

och sa rdquoen oumll en laumlttoumll och du aumlr kaputt finito doumldrdquo Marianne aringterkommer till en oumll saring doumlr

jag och det verkar utgoumlra en paringminnelse foumlr hur braumlckligt livet aumlr

Att bli brutalt paringmind om doumlden uttrycks inte vara vad som fick dem att aumlndra sig

med undantag i Martins beraumlttelse daumlr han explicit tillskriver bilolyckan som en vaumlndpunkt foumlr

honom Daumlremot saring framtraumlder dessa rdquonaumlra doumldenrdquo haumlndelser detaljerat och verkar satt

betydande sparingr hos intervjupersonerna Sparingr som beskrivit foumlrsvaringrande i stunden

Jag saringg en tunnel (hellip) du vet en saringdan daumlr dressin en pumpdressin som man har paring

sparingr jag var paring en saringdan och jag pumpar och pumpar och jag ser rdquoljusetrdquo och jag aringker mot

ljuset sen ser jag en tunnel som viker av houmlger eller om det var vaumlnster (hellip) och jag vek av

innan ljuset men jag saringg ljuset jag var paring vaumlg mot ljuset jag var jaumltte naumlra ljuset och saring vek

jag av (hellip) jaumlttestark jaumlttestark [kaumlnslan av minnet] jag hade mardroumlmmar om detta efteraringt

42

6 Diskussion och slutsatser

61 Diskussion

I detta kapitel relateras studiens resultat inledningsvis till tidigare forskning Daumlrefter

utvecklas naringgra teman ur analysen med det teoretiska perspektiv som presenterades i kapitel

tre Det induktiva angreppssaumlttet foumlr min studie moumljliggoumlr foumlr att ta in ytterligare litteratur i

diskussionen Efter det presenteras studiens slutsatser foumlr att sedan avsluta kapitlet med

diskussion gaumlllande studiens metod och etiska aspekter

Syftet med denna studie var att undersoumlka vilka faktorer som personer med en tidigare

missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess Fraringgestaumlllningarna

som foumlljde var vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser som beskrivs som

betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

Sammanfattningsvis har jag i studien funnit faktorer som fraumlmjar aringterhaumlmtning ur

missbruk Oumlvergripande har framkommit att aringterhaumlmtningsprocessen handlar om att moumlta

maringnga olika behov hos klienten bryta beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett fysiskt yttre

moumljligheten till nya sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i samhaumlllet och

hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i missbruk har utgjort Saumlrskilt

framharinglls tillgaringngen till ett nytt sammanhang att se alternativa vaumlgar i livet att faring

sammanhang daumlr individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation Ytterligare en viktig faktor har varit att traumlffa

professionella som kan ta sig tid och moumlta klienten

611 Resultatdiskussion och tidigare forskning

Resultaten fraringn studier tyder paring betydelsen av tillgaringng till ett nytt sammanhang Att

kunna bryta med de personer och det sammanhang som tidigare utgjort deras sociala liv i

samhaumlllet Vikten av ett sammanhang framhoumllls utifraringn flera vaumlsentliga funktioner Daumlr

aringterfanns en moumljlighet till att spegla sig sjaumllv i erfarenheterna hos andra Daumlr fanns tillgaringng till

andras kunskap om deras vaumlg ur missbruket Daumlr fanns moumljligheten till nya kontakter som

kunde generera ett nytt socialt naumltverk och behoumlvliga kontakter foumlr en fortsatt utveckling av

sig sjaumllv i fraringga om arbete umgaumlnge och utbildning Faktorer som dessa oumlverensstaumlmmer med

resultat fraringn tidigare studier om aringterhaumlmtningsprocesser inom baringde missbruk och svaringr psykisk

sjukdom (Cloud amp Granfield 20042008 Schoumln Denhov amp Topor 2009 von Greiff amp

Skogens 2015)

43

Betydelsen av det nya sammanhanget omfattar aumlven moumljligheten till en emotionell

utveckling En moumljlighet till emotionellt stoumld fraringn andra som antingen har varit i liknande sitts

eller som visat sig kapabla att vara naumlrvarande och stoumlttande Ett nytt sammanhang som ska

vara hjaumllpsamt staumlller krav paring de andra individernas lojalitet samt att det utgoumlrs trygghet och

saumlkerhet Studien visar paring informanternas svaringrigheter i tilltro och tillit till andra naringgot som

kan ses som resultatet av det liv som informanterna skildrar i sina beraumlttelser Det nya

sammanhanget blir fraumlmjande foumlr aringterhaumlmtningen om det finns moumljlighet foumlr individen att

kunna uttrycka svaringra kaumlnslor och raumldslor Mycket av dessa faktorer finns det likheter paring i von

Greiff och Skogens studie (2015) I von Greiff och Skogens studie utgoumlrs sammanhanget av

den specifika behandlingsgruppen medan i denna studie saring foumlrkommer sammanhanget i olika

sorters grupper i vilka behandlingsgruppen aringterfinns

En sak som studien visar paring aumlr att intervjupersonerna har valt sina grupper sjaumllv Auml ven

i fraringga om den tilldelade behandlingsgruppen foumlr Marianne saring framkommer det att hon

trivdes och fann en trygg plats i gruppen Hon bad om att faring foumlrlaumlngd tid i det sammanhanget

vilket kan ses som en lyckad matchning foumlr henne Naumlr det kommer till vikten av att hamna i

raumltt sammanhang saring drar jag vissa paralleller till Klamas (2010) studie Klamas visar paring

betydelsen av klientens delaktighet i hur de sociala insatserna utformas samt att insatser som

kan ses som avvisande eller praumlglas av bristande lyhoumlrdhet gentemot individen aumlr hindrande

foumlr aringterhaumlmtningsprocessen daring individen foumlrlorar sin centrala position Naringgot som aumlr ett

resultat i denna studie Vikten av att hamna i raumltt sammanhang Denna studie har i sitt urval

endast inkluderat personer som har erfarenhet av en lyckad aringterhaumlmtningsprocess Det aumlr

moumljligt att denna aspekt saring som i Klamas studie hade varit tydligare med ett foumlr denna studie

annat urval

Ett resultat av denna studie aumlr temat vara attraktiv Ett tema som visar paring en betydelse

i att kaumlnna sig attraktiv sett ur tre olika aspekter Jag finner i koppling till tidigare studier inga

direkta likheter paring temat att vara attraktiv Naringgot som jag daumlremot finner likheter med aumlr von

Greiff amp Skogens (2015) fynd om betydelsefulla faktorer foumlr bibeharingllandefasen vilket enligt

foumlrfattarna utgoumlrs av foumlraumlndring av det egna maringendet saringvaumll foumlrbaumlttringar av fysisk som

psykisk haumllsa (aa)

Ett resultat fraringn tidigare forskning visar paring betydande skillnader i omfattning av behov

hos klienterna utifraringn deras sociala situation von Greiff och Skogens (2015) har definierat

dessa tvaring klientgrupper som integrerade respektive marginaliserade I presentationen av

intervjupersonerna framgaringr vilka som har levt ett liv med hemloumlshet och kriminalitet en

aspekt som i likhet till von Greiff och Skogens (2015) fynd visar paring hur det foumlr individer inom

44

den marginaliserade gruppen aringterfinns foumlljdproblem saring som arbetsloumlshet hemloumlshet och

bristande socialt naumltverk Dessa foumlljdproblem beskrivs av foumlrfattarna som viktiga i

foumlraumlndringsprocessen (von Greiff amp Skogens 2015 s51)

En central del i studiens fynd aumlr behovet av bekraumlftande relationer och smaring gester

affirmationer fraringn andra I resultatet skildras hur en professionell helt ovaumlntat erbjuder sig

villig att finnas till som medmaumlnniska naringgot som i det fallet inte kan anses vara en del av

ordinarie arbetsuppgifter Ett skrivet telefonnummer paring baksidan av ett visitkort blir i

aringterberaumlttandet en haumlndelse av stor betydelse De smaring tingens betydelse oumlverensstaumlmmer med

tidigare studiers resultat att de smaring betydelsefulla faktorerna kan anses vara svaringra att

definierade ocheller maumlta vilket aumlven kan vara en foumlrklaring till att dessa faktorer inte utgoumlr

fokus foumlr empiriska studier eller teoretiska perspektiv (Davidson Shahar Staeheli Lawless

Sells amp Tondora 2006 Topor 2014)

612 Resultatdiskussion och sense of self

Studien utgaringr fraringn maumlnniskors beraumlttelser om sig sjaumllva Ett aringterberaumlttande om sig sjaumllv

i en annan tid och en annan plats i livet Det i sig tillfoumlr ett jag-perspektiv i

intervjupersonernas beraumlttelser De teman som presenterats har ett fokus paring de yttre

omstaumlndigheterna och kontextuella faktorer det yttre utseendet andra maumlnniskor

sammanhang och samhoumlrighet med andra maumlnniskor Utifraringn sense of self pekar detta paring ett

symbios-liknande foumlrharingllande mellan individens inre kaumlnsla och den yttre vaumlrlden samt hur

dessa tvaring paringverkas och formas av varandra Central foumlr studien fynd aumlr att de faktorer som

verkar fraumlmja aringterhaumlmtningsprocessen goumlr det genom en paringverkan av individernas mentala

styrka och tilltro till den egna foumlrmaringgan samt deras sjaumllv-uppfattning

Ekehammar (2012) visar paring hur maumlnniskans sjaumllv utmaumlrks av tre egenskaper reflektiv

medvetenhet den mellanmaumlnskliga aspekten samt den exekutiva funktionen I studiens fynd

finner vi haumlndelser som forcerat fram ett reflekterande oumlver intervjupersonernas situation Det

reflekterandet verkar ha varit en start foumlr foumlraumlndring

I likhet mellan studiens resultat och teorin om sense of self som utvecklats av

Davidson med kollegor (Davidson amp Strauss 1992 Davidson 2003 Mathur Bhola Khanam

amp Thirthalli 2014 Roe amp Davidson 2005) kan vi se hur intervjupersonernas

aringterhaumlmtningsprocess boumlrjar med ett inre beslut att vilja naringgot annat och att de fraumlmjande

faktorerna under processen utgoumlr foumlrstaumlrkningar av sjaumllvkaumlnslan En sjaumllvkaumlnsla som naumlr den

foumlrstaumlrks blir till en skyddande faktor en inre styrka foumlr att hantera motgaringngar (coping)

45

I studiens resultat finns likheter med Davidson amp Strauss (1992) fyra grundlaumlggande

aspekter av aringterhaumlmtningsprocessen Foumlrst ut aumlr upptaumlckten av en inre vilja och tankar om en

foumlrmaringga att foumlraumlndra foumlljt av att boumlrja tro paring sin egen foumlrmaringga dessa tvaring foumlrsta aspekter

uttrycker informanterna ha varit en period av med- och motgaringngar med ambivalens och

vacklande tilltro Det aumlr ocksaring haumlr som foumlrbilder i andra maumlnniskor samt andra maumlnniskors

foumlrstaumlrkande och tro paring deras foumlrmaringga har spelat en betydande roll

Tredje steget aumlr att agera utifraringn ett foumlrstaumlrkt sense of self I intervjupersonernas fall

har det varit att garing fraringn en tanke om att vara nykter till att testa vara nykter Det aumlr foumlrst naumlr de

agerat som de kan laumlra sig mer om sig sjaumllva Hur ett beroende kaumlnns verkar informanterna

veta och att det aumlr den kaumlnslan i kroppen som hanteras med att dricka eller anvaumlnda sin drog

En skillnad nu aumlr dock att de paringboumlrjat att foumlrstaumlrka sin sense of self och med det moumljligheten

att uppleva en kaumlnsla av sin egen foumlrmaringga att klara av en uppgift eller situation Ett foumlrstaumlrkt

sense of self verkar leda till foumlrstaumlrkt self-efficacy ett maringtt av styrka och tilltro individen har

till sin egen foumlrmaringga att slutfoumlra och uppnaring en uppgift eller utsatt maringl (Lundh amp Smedler

s256)

613 Metoddiskussion

Maringlet foumlr denna kvantitativa studie vara att studera fraumlmjande faktorer foumlr

aringterhaumlmtningsprocessen vid missbruk och att goumlra det utifraringn data bestaringende av intervjuer

med respondenter som har egen erfarenhet av missbruk och aringterhaumlmtning Dessa intervjuer

har utgaringtt fraringn en metod inneharingllande narrativa intervjuer en intervjumetod som anvaumlnts vid

intresse foumlr sociala processer och innebaumlr att forskaren soumlker beraumlttelser som aumlr detaljerade

och beroumlr laumlngre perioder av livshistorien (Hydeacuten 2008) I reflektion till detta saring anser jag att

denna studie har ett lite ambivalent foumlrharingllande gaumlllande benaumlmningen av kvalitativ kontra

narrativ metod Daumlremot saring har studien en kvalitativ forskningsstrategi och i den ett narrativt

perspektiv paring beraumlttelsernas helhet och att soumlka meningsbetydelse ur ett helhetsperspektiv paring

beraumlttelsen Jag anser att med det saring har jag undersoumlkt det jag velat undersoumlka De svagheter

jag anser aringterfinnas utgoumlrs av det faktum att jag arbetat sjaumllv med genomfoumlrandet av studien

Sett till studiens trovaumlrdighet saring kan en medfoumlrfattare bidragit till ytterligare perspektiv och

insikt till analys och tolkning av materialet Jag tror aumlven att studien hade staumlrkts av flera

testintervjuer foumlr att se om guiden och jag som intervjuare fick de svar som studiens

fraringgestaumlllningar efterfraringgar

Att staumllla fraringgor till maumlnniskor med erfarenheter som aumlr relevanta foumlr det sociala

arbetets faumllt utgaringr fraringn det i inledningen redovisade ambitionen att tillfoumlra kunskap till den

46

evidensbaserade praktiken (Bergmark et al 2011) Vilket skulle kunna foumlrstaumlrkts med ett

abduktivt foumlrharingllningssaumltt I denna studie utgoumlrs tidigare forskning en antydan till en proumlvning

av teorier Jag taumlnker att ett steg i att skapa nya perspektiv kan faring tydlighet i jaumlmfoumlrelse med

raringdande teoretiska diskurser

En foumlrdel i att kombinera narrativ metod med tematisk analys var strukturen foumlr

rapporteringen av resultatet som det medfoumlrde Tillvaumlgagaringngssaumlttet att foumlrst kategorisera foumlr

att sedan tolka aumlr inte nytt foumlr narrativa metoder inte heller unikt utan meningen i

kategorisering soumlkandet efter moumlnster eller kategorisering och jaumlmfoumlrelse i likheter och

skillnader aringterfinns inom de flesta kvalitativa metoderna diskursanalys inneharingllsanalys med

flera En induktiv tematisk analys genererar tolkningar och skapandet av teman som aumlr starkt

foumlrankrade i datamaterialet till skillnad fraringn ett deduktivt saumltt daumlr teori kan komma att paringverka

hermeneutiken i studien Vid ett kritiskt reflekterande oumlver detta mixande av narrativ och

tematisk finner jag att tematiska verktygen aumlr enklare foumlr en student generellt sett aumln att

foumlrstaring den diskursiva analysmetoden Men att det aumlr att foumlredra ett vetenskapsteoretiskt

perspektiv foumlr att foumlrtydliga utgaringngspunkten foumlr skapandet av teman Moumljligtvis ett filosofiskt

perspektiv paring skapandet av beraumlttelser eller narrativ identitet Tematisk analys (jfr Braun amp

Clarke 2006) kan fyllas med olika teoretiska perspektiv naringgot som lite laumlttsamt kan liknas

vid ett recept foumlr muffins och dessa muffins kan smaksaumlttas med alla olika smaker Men

oavsett det saring aumlndras inte grundreceptet

614 Etikdiskussion

Gaumlllande anonymisering saring uttryckte intervjupersonerna ingen oro eller vikt i att

fingera namnen Dock saring gjordes detta och namnen kom jag oumlverens om tillsammans med

intervjupersonerna En etisk reflektion aumlr snarare att det kan ses som oetisk att inte tillfraringga de

maumlnniskor som utgoumlr fokus foumlr professionellt socialt arbete Arthur W Frank (2015) aringterger

beskrivningen av Aristoteles tre kunskapsformer episteme techne och phronesis Episteme

staringr foumlr den vetenskapliga kunskapen med krav paring generaliserbarhet och maumltbarhet Techne

staringr foumlr den praktiska kunskapen teknik och hantverk Om Episteme aumlr huvudet paring kroppen saring

aumlr techne handen som utfoumlr Handen som kirurgen kan operera med utifraringn epistemekunskap

om kirurgi och medicin Phronesis kan ses som den praktiska kunskapen en visdom En

visdom som utgoumlr grunden foumlr foumlrmaringgan till lyhoumlrdhet foumlrnuft och etisk reflektion Dessa tre

naumlmnda begrepp liknar jag vid evidensbaserad praktiks tre byggstenar utifraringn Sacketts modell

baumlsta tillgaumlngliga vetenskapliga kunskap (episteme) professionell expertis och erfarenheter

(techne) samt brukarerfarenheter och oumlnskemaringl (Bergmark Bergmark amp Lundstroumlm 2011)

47

Frank (2015) beskriver phronesis som motsatsen till att agera utifraringn protokoll och anvisade

riktlinjer En nyboumlrjare inom ett faumllt har laumlrt sig den vetenskapliga grunden och tekniken foumlr

hur arbetet ska utfoumlras men om man inte oumlppnar upp foumlr erfarenhet foumlrnuft och etisk

reflektion saring menar Frank (2015) att nyboumlrjaren kommer foumlrbli nyboumlrjare Och foumlrst naumlr man

vaumlljer att staumllla fraringgor till exempel som i denna studie daumlr fraringgan aumlr vad som hjaumllper saring

moumljliggoumlr man foumlr att tillfoga sig en erfarenhet och moumljligheten foumlr nya perspektiv Phronesis

sett som visdom ur praktiken aumlr vad denna studie kan tillfoumlra i fraringga om evidensbaserad

praktik gaumlllande brukarerfarenheter och oumlnskemaringl Daumlrfoumlr kan det betraktas oetisk att inte

fraringga de fraringgor som denna studie staumlller

I presentationen av resultatet saring vaumlcktes etiska reflektioner hos mig gaumlllande temat

vara attraktiv Haumlr blev det viktigt att tydligt visa paring vad som utgoumlrs av min tolkning och vad

som saumlgs av intervjupersonerna Detta foumlr att inte foumlrenkla temat till ett paringstaringende om ett

samband som kan misstolkas betyda att det aumlr viktigt att andra tycker du ser bra ut och med

det saring maringr du baumlttre I min reflektion saring ansaringg jag att det enda etiskt haringllbara var att redovisa

aumlrligt och efterstraumlva transparens i skrivandet av resultatet

62 Slutsatser

Syftet med foumlreliggande uppsatsstudie var att undersoumlka vilka faktorer som personer

med en tidigare missbruksproblematik beraumlttar har fraumlmjat deras aringterhaumlmtningsprocess

Fraringgestaumlllningarna var Vad fraumlmjar aringterhaumlmtning fraringn missbruk och vilka haumlndelser beskrivs

som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen

I denna studie har det framkommit flera faktorer som verkar fraumlmja

aringterhaumlmtningsprocessen ur missbruk

Tillgaringng till ett nytt sammanhang ett sammanhang som i studien har visat sig kunna

bidra med kunskap om att det finns alternativa vaumlgar i livet ett sammanhang daumlr

individerna kan spegla sig sjaumllva i andras erfarenheter och med det skapa oumlkad

foumlrstaringelse om sig sjaumllva och sin situation

En annan faktor som betonas i intervjuerna aumlr vikten av professionella som kan ta sig

tid och vid klienternas behov vara flexibla i sina arbetsuppgifter samt att

aringterhaumlmtningsprocessen sett ur ett helhetsperspektiv visar paring betydelsen av att moumlta

maringnga olika behov hos klienten beroendet (kemiskt) aringterhaumlmtandet av ett yttre

moumljligheten till ett nytt sammanhang tilltron och moumljligheten till aringterintraumlde i

48

samhaumlllet och hanterandet av de mentala svaringrigheter och haumlndelser som livet i

missbruk har utgjort

Vilka haumlndelser som beskrivits som betydelsefulla foumlr aringterhaumlmtningsprocessen utgoumlrs av

Moumltet med maumlnniskor Oavsett ovan naumlmnda sammanhang saring framgaringr i intervjuerna

hur det har haft ovaumlntade interaktioner med andra maumlnniskor och hur dessa har

paringverkat dem positivt sett till aringterhaumlmtningsprocessen En del har blivit ledstjaumlrnor en

del verkar utgjort ett vaumllbehoumlvt stoumld

Olyckor Intervjupersonerna uttrycker sjukdomsepisoder och haumlndelser om ett rdquonaumlra-

doumldenrdquo tillfaumllle Haumlndelser som inneburit ett avbrott i livet och verkar har haft en

paringverkan paring inledandet av foumlraumlndring och aringterhaumlmtning

63 Foumlrslag till framtida studier

I intervjuerna har jag sett sparingr av en skillnad mellan maumln och kvinnor och deras

foumlrutsaumlttningar och utsatthet i ett missbruk och fraumlmst bland marginaliserade grupper Jag ser

gaumlrna att flera studier genomfoumlrs med fokus paring fraumlmjande faktorer foumlr aringterhaumlmtning fraringn

missbruk med tillaumlmpningen av ett koumlnsperspektiv

I studiens intervjumaterial saring foumlrekommer det utsagor gaumlllande icke-fraumlmjande

faktorer foumlr aringterhaumlmtning Det leder mig till ett andra foumlrslag paring vidare studier om vad som

foumlrsvaringrar aringterhaumlmtning fraringn missbruk med ambitionen att skapa oumlkad foumlrstaringelse och

foumlrklaring foumlr de fraumlmjande faktorerna

49

7 Referenser

American Psychiatric Association DSM-5 Task Force (2013) Diagnostic and statistical

manual of mental disorders DSM-5 (5 ed) Arlington Va American Psychiatric

Association

Babor T amp Del Boca F (2003) Treatment matching in alcoholism Cambridge Cambridge

University Press

Berglund M Thelander S amp Jonsson E (2003) Treating Alcohol and Drug Abuse An

Evidence Based Review Weinheim Wiley-Blackwell

Bergmark A (2009) Den evidensbaserade praktikens graumlnser- om konsekvenserna av rdquothe

Dodo bird verdictrdquo I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 55-65) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Bergmark A Bergmark Aring amp Lundstroumlm T (2011) Evidensbaserat socialt arbete teori

kritik praktik Stockholm Natur amp kultur

Billinger K (2009) Motivationsarbete i missbruksvaringrden I Huumlbner L amp Billinger K (red)

Alkohol och droger samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 167-189) (1 uppl) Malmouml

Gleerup

Blomqvist J (2009) Behoumlvs behandling Om rdquosjaumllvlaumlkningrdquo och dess implikationer foumlr

hjaumllpsystemet I Huumlbner L amp Billinger K (red) Alkohol och droger

samhaumlllsvetenskapliga perspektiv (s 137-165) (1 uppl) Malmouml Gleerup

Braun V amp Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in Psychology 3(2) 77-101

Bryman A (2011) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (2 [rev] uppl) Malmouml Liber

Boumlrjeson B (2008) Foumlrstaring socialt arbete Malmouml Liber

Cloud W amp Granfield R (2008) Conceptualizing Recovery Capital Expansion of a

Theoretical Construct Substance Use amp Misuse 43(1213) 1971-1986

httpdoi10108010826080802289762

Davidson L (2003) Living outside mental illness qualitative studies of recovery in

schizophrenia New York University Press

Davidson L Shahar G Staeheli Lawless M Sells D amp Tondora J (2006) Play

pleasure and other positive life events ldquoNon-specificrdquo factors in recovery from mental

illness Psychiatry 69 151-163

Davidson L amp Strauss J S (1992) Sense of self in recovery from severe mental illness

The British Journal of Medical Psychology 65 (Pt 2) 131ndash45 Retrieved from

httpwwwncbinlmnihgovpubmed1633118

Ebaugh H R F (1988) Becoming an ex the process of role exit University of Chicago

Press

50

Ekehammar B (2012) Socialpsykologi ndash Maumlnniskan som samhaumlllsvarelse I Hwang P

Lundberg I amp Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg) (s

273-322) Stockholm Natur amp kultur

Frank A (2015) Asking the right question about pain Narrative and phronesis British

Journal of Pain 9(1) 209-225 doi1011772049463714565570

Frank JD (1961) Persuasion and healing a comparative study of psychotherapy London

Oxford UP

Hubble MA Duncan BL amp Miller SD (red) (1999) The heart amp soul of change what

works in therapy (1ed) Washington DC American Psychological Association

Hydeacuten L (1997) Illness and narrative Stockholm

Hydeacuten L (2008) Analys i beraumlttelser i forskningsintervjuer I Larsson S Sjoumlblom Y amp

Lilja John (red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 111-131) (1 uppl) Lund

Studentlitteratur

Hwang P amp Friseacuten A (2012) Utvecklingspsykologi I Hwang P Lundberg I amp Smedler

A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(163-219) Stockholm Natur amp

kultur

Karlsson L B (2008) En narrativ och jagteoretisk analys av fallet Emma och hennes inre

roumlster med koppling till psykosproblematik I Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John

(red) Narrativa metoder i socialt arbete (s 399-437) (1 uppl) Lund Studentlitteratur

Klamas Maria (2010) Av egen kraft tillsammans med andra ndash personer med psykiska

funktionshinder socialt stoumld och aringterhaumlmtning (Doktorsavhandling Institutionen foumlr

Socialt arbete Goumlteborgs Universitet 20122) Goumlteborgs Universitet Tillgaumlnglig

httpsgupeaubgusebitstream2077232691gupea_2077_23269_1pdf

Larsson S amp Goldberg T (2008) Naumlrvarande och fraringnvarande beraumlttelser rdquoFrontstagerdquo- och

rdquobackstagerdquondash analyser Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) Narrativa metoder i

socialt arbete (1 uppl)(153-185) Lund Studentlitteratur

Larsson S Sjoumlblom Y amp Lilja John (red) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete (1

uppl) Lund Studentlitteratur

Lundh L-G amp Smedler A-C (2012) Personlighetspsykologi I Hwang P Lundberg I amp

Smedler A (red) (2012) Grunderna i varingr tids psykologi (1 utg)(221-272) Stockholm

Natur amp kultur

Mathur S Bhola P Khanam F amp Thirthalli J (2014) Restoring the Sense of Self in the

Process of Recovery in Schizophrenia Journal of Psychosocial Rehabiliation and

Mental Health 1(1) 1ndash5 httpdoiorgDOI 101007s40737-014-0002-5

Prochaska JO Norcross JC amp DiClemente CC (2002) Changing for Good A

Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life

Positively Forward New York Harper Collins Publishers

51

Punzi E (2010) Substansmissbruk och beteendeproblem foumlrekomst och psykologiska

aspekter av betydelse Licentiatavhandling (sammanfattning) Goumlteborg Goumlteborgs

universitet 2010 Goumlteborg Tillgaumlnglig

httpwwwpsygusedigitalAssets13631363704_elisabeths-arbetepdf

Ramstroumlm J (2009) Skador av hasch och marijuana en genomgaringng av vetenskapliga

studier publicerade till och med aringr 2008 (Rev uppl) Oumlstersund Statens

folkhaumllsoinstitut

Roe D amp Davidson L (2005) Self and narrative in schizophrenia time to author a new

story Medical Humanities 31(2) 89ndash94 httpdoiorg101136jmh2005000214

Rosenzweig S (1936) Some implicit common factors in diverse methods of psychotherapy

American Journal of Orthopsychiatry 6(3) 412-415 httpdoiorg101111j1939-

00251936tb05248x

Schoumln U (2009) Kvinnors och maumlns aringterhaumlmtning fraringn psykisk ohaumllsa Diss

(sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet Stockholm

Schoumln U Denhov A amp Topor A (2009) Social Relationships as a Decisive Factor in

Recovering From Severe Mental Illness International Journal of Social Psychiatry

55(4) 336ndash347 httpdoiorg1011770020764008093686

SFS 2001 453 Socialtjaumlnstlag Stockholm Socialdepartementet

Sohlberg P amp Sohlberg B (2009) Kunskapens former vetenskapsteori och

forskningsmetod (2 [kompletterade och utvidgade] uppl) Malmouml Liber

Sverige Socialstyrelsen (uaring) Fraringgor och svar om evidensbaserad praktik Stockholm

Socialstyrelsen Haumlmtat 24 december 2016 fraringn Socialstyrelsen

httpwwwsocialstyrelsensefragorochsvarevidensbaseradpraktik

Sverige Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer foumlr varingrd och stoumld vid missbruk och

beroende stoumld foumlr styrning och ledning Stockholm Socialstyrelsen

Topor A (2014) Boendestoumldjarnas erfarenhetskunskap Boendestoumld - beslut och praktik

Erfarenheter fraringn Lidingouml stads socialpsykiatri Stockholm Institutionen foumlr social

arbete Stockholms universitet

Vetenskapsraringdet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning Stockholm Vetenskapsraringdet Haumlmtad fraringn

httpwwwcodexvrsetextsHSFRpdf

von Greiff N amp Skogens L (2015) Behandlingens mekanismer ndash klienters och

behandlingspersonals beskrivningar av foumlraumlndringsprocesser i samband med behandling

foumlr missbruksproblem Socionomens forskningssupplement 3(37) 44-56

Wampold BE (2001) The great psychotherapy debate models methods and findings

Mahwah NJ L Erlbaum Associates

Wampold BE amp Imel ZE (2015) The great psychotherapy debate the evidence for what

makes psychotherapy work (Second edition) New York Routledge

52

Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur

53

Bilaga I ndash Intervjuguideskiss

TEMAN

Vilka professionella moumlttes

Hur hanterades tillstaringndet (behandling medicin varingrd i hemmet varingrd paring institution)

Vad innebar detta Vad hjaumllpte Vad foumlraumlndrades

Hur hjaumllpte det Hur foumlraumlndrades det

Tankar om familj arbete vaumlnner

Extra starka minnen (moumlten tillfaumlllen framgaringngar motgaringngar vaumlndpunkter)

Tankar omSynen paringhellip

De personer du moumlttevaringrdades avhellip

Vad som gav dig styrkahellip

Vad som utgjorde motstaringndfoumlrsvaringrade

Vad som du idag hade oumlnskats funnitsgetsannorlunda

Vad gjorde dem till rdquobrardquo hellip Vad gjorde dem till rdquosaumlmrerdquo

Vad var bra gav stoumld hellip Vad var svaringrt upplevdes staring i vaumlgen

Boende arbete fritid pengar

Presentation

TACK Skulle du vilja

beraumltta

Sjukdomen

Livet daring

Foumlraumlndringen

Vart boumlrjade

det Vad kaumlndes

fel

Spinna

vidarehellip Inledda

kontakter

Behandling

Vad

foumlraumlndrades

Varingrdprocess

en

Paring vilket

saumltthellip

De

Professionella

De

andra(Icke

professionella) Social

situationen

54

Bilaga II ndash Information fraringn Alain Topor

rdquoI forskningen om hjaumllpande insatser fraringn professionella beskriver

maringnga personer med egen erfarenhet av psykiatrisk varingrd och psykiska

problem hur vad som de sjaumllva beskriver som rdquosmaringsakerrdquo haft en stor

betydelse foumlr dem och foumlr deras aringterhaumlmtningsprocess De kan roumlra sig om

samtal eller handlingar som paring naringgot saumltt verkar ha foumlrmedlat till personen en

erfarenhet av att vara respekterad och sedd som naringgonting mer aumln en

psykiatrisk diagnos eller ett problemrdquo

(Topor Alain Personlig kommunikation 10 maj 2016)

55

Bilaga III ndash Sex faser av tematisk analys

Faser av tematisk analys (egen oumlversaumlttning)

Fas Beskrivning av fas

1 Bekanta dig med

din samlade data

Transkribera (om noumldvaumlndigt) laumls och laumls om igen Notera tidig

ideacuteer

2 Genera initiala

koder

Systematisk koda intressanta foumlrekomster oumlver hela materialet

Skriv ner koden och till vilket textutdrag den haumlnvisar till i

materialet

3 Soumlk teman Jaumlmfoumlrsamla koderna till moumljliga teman Sortera och samla alla

textutdrag som ditt eventuella tema baseras paring

4 Granska teman Se om teman relaterar till textutdragen (foumlrsta steg) och sen hur

temat relaterar till data i helhet Goumlr en tema-skiss oumlver analysen

5 Definiera och

namnge temana

Reflektera analytisk oumlver temana med avsikt att foumlrfina det

specifika i varje tema Skapa tydliga definitioner och namn foumlr

varje tema

6 Producera

rapporten

Detta aumlr det slutliga skedet som intraumlffar naumlr du saumltter dina teman i

text foumlr en analys i relation till studiens helhet

Transkribera Att transkribera inspelad intervju kan vara ett ypperligt saumltt att bli

bekant med samlad data

56

Bilaga IV - Information till intervjupersonerna

Mitt namn aumlr Fredrich Thor Holst och laumlser foumlr naumlrvarande termin 6 paring socionomprogrammet

vid Stockholms Universitet Jag skriver min kandidatuppsats och soumlker till personer att

intervjua Studien utgaringr fraringn att samla in beraumlttelser fraringn maumlnniskor med personlig erfarenhet

av sjukdom kan vara psykiska besvaumlr ocheller beroendemissbruksproblematik Jag skulle

vilja intervjua dig i lite mer aumln en timme En intervju som kommer inneharinglla faring direkta fraringgor

och mer faring ta del av erfarenheter av den resa fraringn t ex behandling moumltet med varingrd eller annat

som blev en del av aringterhaumlmtning Jag taumlnker att visa sjukdomar eller problem alltid kommer

vara en del av oss eller en staumlndig process i livet Jag utgaringr inte fraringn att se paring livet som

antingen i svaringrighetsjukdom eller frisk utan att livet kan och aumlr en resa mellan och samtidig i

detta Men att du har en syn paring att det har varit vaumlrre och att livet aumlr mer under kontroll idag

Intervjuerna och intervjupersonerna kommer vara helt anonyma och i studien som jag skriver

kommer ingen personlig information foumlrekomma utan enbart redovisa utvalda meningar eller

stycken

Jag oumlnskar faring spela in samtalet (ljudet) foumlr att underlaumltta i arbetet efteraringt samt att korrekt

kunna citera valda meningar ord eller stycken Den inspelade intervjun kommer hanteras med

saumlkerhet Ljudfilen kommer spelas in paring en diktafon och kommer inte att laumlggas oumlver paring en

dator eller liknande Allt detta foumlr att foumlr att foumlrhindra att ljudfilen kommer i kontakt med

internet

Din medverkan aumlr sjaumllvklart helt frivillig och du faringr naumlr som helst vaumllja att avstaring och avbryta

din medverkan Aumlven under och efter intervjun

Alla eventuella fraringgor och funderingar tar jag gaumlrna emot

Stort tack

Fredrich Thor Holst

0768-xx xx xx

Namnnamngmailcom

Stockholms universitetStockholm University

SE-106 91 Stockholm

TelefonPhone 08 ndash 16 20 00

wwwsuse