23
Det var en gång… Konsten att berätta

Konsten att berätta

Embed Size (px)

DESCRIPTION

* Berättelsernas ursprung. * Hur berättelserna spreds. * Olika slags muntliga berättelser. * Mer om folksagan.

Citation preview

Page 1: Konsten att berätta

Det var en gång…

Konsten att berätta

Page 2: Konsten att berätta

Innehåll:

Berättelsernas ursprung.

Hur berättelserna spreds.

Olika slags muntliga berättelser.

Mer om folksagan.

Page 3: Konsten att berätta

Konsten att berätta

Det finns sanna och påhittade berättelser.

Berättelser finns överallt: vi berättar för varandra, vi har TV,

radio, datorer, böcker och tidningar.

Berättelser är, och har alltid varit, viktiga för människan.

Förr: man samlades runt en eld och berättade.

Nu: man fikar och berättar.

Page 4: Konsten att berätta

Så spreds berättelserna Från mun till mun.

Nyheter och berättelser.

Underhållning vid vandringar eller tråkigt arbete.

För minnets skulle: rim, vers eller sånger.

Berättelserna förändrades allt eftersom (som i viskleken).

Exempel: Tusen och en natt.

Ingen bestämd författare.

Ursprung från Indien, Mellanöstern, Grekland, Kina.

Skrevs ned ca 800 e.Kr. och sattes ihop till en sagosamling i Egypten ca 1300-1400-talet.

Page 5: Konsten att berätta

Olika slags muntliga berättelser

Förr: muntligt berättade.

Nu: nedskrivna.

Många är flera hundra år

gamla.

Legender

Hjältesagor

Myter

Fabler

Folksagor

Folksägner

Vandringssägner

Page 6: Konsten att berätta

Legender

Historiska och religiösa

händelser, heliga personer

och platser.

Då kristendomen var ny.

Personerna lider och dör

för sin tro.

T.ex. sankta Lucia.

S. 152 i Svenska Direkt.

Page 7: Konsten att berätta

Hjältesagor

Handlar om släkter eller

platser.

Verkligheten + mystik och

övernaturlighet.

T.ex. Sagan om ringen.

Page 8: Konsten att berätta

Myter

Förklarar svårförståeliga

saker, så som åska.

T.ex. Odysseus och

cyklopen.

S.156 i Svenska Direkt.

Page 9: Konsten att berätta

Fabler Lär ut kloka tankar och

varnar.

Djur, växter och naturfenomen talar och har mänskliga egenskaper.

Slutar med en lärdom eller sensmoral som blivit ordspråk eller talesätt.

T.ex. ”Surt sa räven om rönnbären”.

S.162-171 i Svenska Direkt.

Page 10: Konsten att berätta

Folksagor

För familjen.

Underhålla, lugna,

skrämma eller undervisa.

Slutar alltid lyckligt.

Skrevs ned vid mitten av

1800-talet.

T.ex. Rödluvan.

S.75 i Svenska Direkt.

Page 11: Konsten att berätta

Folksägner

Enkel, kort.

Försöker vara trovärdig.

Förklarar konstiga

fenomen.

T.ex. ”öar har uppstått

genom att jättar har kastat

grästuvor ut i vattnet”.

S.66 i Svenska Direkt.

Page 12: Konsten att berätta

Vandringssägner

Modern folksägen, eller

skröna.

Mystiska sjukdomar, grov

brottslighet, märkliga

händelser.

Ingen vet vem som har

råkat ut för det.

T.ex. alligatorer i kloakerna

i NY.

S.172-175 i Svenska Direkt.

Page 13: Konsten att berätta

Mer om folksagan

Bröderna Grimm.

Från Tyskland.

Början av 1800-talet.

Samlade in folksagor från hela Europa.

Skrev ned folksagorna.

I Norge: Asbjørnsen och Moe.

Page 14: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

1. Figurerna och deras namn.

2. Tid och miljö.

3. Handlingen, uppdraget och prövningarna.

4. Det goda mot det onda.

5. De magiska föremålen och talen.

6. Språket i sagorna.

7. Slutet gott, allting gott.

Page 15: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

1. Figurerna och deras namn

Alla figurer har betydelse för handlingen.

Figurerna har sällan vanliga namn.

Namnen handlar om hur de ser ut eller hur de är.

T.ex. Askungen, Snövit.

Har ofta något som är typiskt för just dem och viktigt för

handlingen, så som långt hår, osynlig mantel.

Ofta förekommande figurer är: den vackra prinsessan, den

kloka gumman, den elaka styvmodern, jättar, troll, tomtar,

drakar, häxor.

Page 16: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

2. Tid och miljö

Obestämd tid:

”Det var en gång…”

”För mycket länge sedan…”

Obestämd miljö:

”I ett land långt, långt borta…”

”I ett stor och mäktigt rike…”

”Bortom sol och måne…”

”I den mörkaste…”

Page 17: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

3. Handlingen, uppdraget och prövningarna

Kronologisk ordning = i den ordning det händer.

Huvudpersonen får ett uppdrag.

Huvudpersonen lämnar sitt hem

och ger sig ut i världen.

3 st. hinder/prövningar dyker upp.

Huvudpersonen får hjälp och råd

av människor, djur, feer eller

andra som dyker upp på vägen.

Page 18: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

4. Det goda mot det onda

Allt är svart eller vitt:

God eller ond.

Klok eller dum.

Rik eller fattig.

Stark eller svag.

Vacker eller ful.

De goda vinner alltid!

Page 19: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

5. De magiska föremålen och talen

Ofta finns magiska saker, så som speglar, svärd, ring, som

hjälper huvudpersonen.

Magiska tal: 3, 7 eller 12.

T.ex. de tre Bockarna Bruse, lampans tre önskningar.

Page 20: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

6. Språket i sagorna

Bildspråk:

Liknelser, t.ex. ”listig som en räv”.

Metaforer, t.ex. ”ett hjärta av sten”.

Sammansatta ord av adjektiv och substantiv., t.ex. ”glassko”.

Upprepningar, t.ex. viktiga meningar börjar på samma sätt,

en figur säger alltid samma sak.

Page 21: Konsten att berätta

Folksagans innehåll

7. Slutet gott, allting gott

Folksagorna slutar alltid lyckligt.

”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Ibland avslutas sagan med en sensmoral eller uppmaning.

”Därav kan man lära…”.

”Så tänk på att alltid…”.

Page 22: Konsten att berätta

Folksagans berättarmönster

Inledning

Ett problem presenteras.

Huvudkaraktären får ett uppdrag och ger sig ut på äventyr.

Uppbyggnad

Hinder.

Prövning 1, 2, 3.

Hjälpare hjälper!

Höjdpunkt/klimax

Uppdraget slutfört!

Huvudkaraktären återvänder hem. Slutet gott, allting gott.

Page 23: Konsten att berätta

Källor

Fakta:

Söderberg, Cecilia & Eriksson, Lisa, (2009). Svenska Direkt.

Bilder:

ClipArt.

Dahlander, Gustav (2013-09-16).

http://tolkiensarda.se/old/tspalt5.htm.