s~Om Masculus multifidus spinæ

och Musculi rotatores dorsi.

A c a d e m i s i t A f l i a n d l i n g ,

som

med vidterfarna Medic inska Facul te l ens

i Upsala t i l l s tånd,

under inseende af

D r. FKEDIHC EMIL SIINDEVALLProfessor i A natom i, Physiologi oeh

Medicinal-Lagfarenhet,

föl* M edic inska Gradens crliúllandc

kommer att offentligen försvaras af Författaren

PEHR LUDVIG TRANEUSaf Götheborgs Landskap.

1>S Medicinska Auditorium den 1 Mars 1851

p. v. t. e. m.

U IP S A L A ,L F . F F I . l E R OCH S E B E L L

1850.

Å t

llulda Föräldrar

i

med sonlig kärlek, vördnad och tacksamhet

a f

L U D V I G .

í h å s ig le rne om del ta parl ie hit t i l ls liafva varit v ac k l a n d e , och uppgif terne hos olika Förfa t t are obes tämda, så må ett försök att skaffa reda uti s aken ej anses klan- dervärdt . Åtminstone må det indirect kunna ga g n a , i det at t br is t en i värt vetande ådaga l ägg es , och der igenom s k a rp s i n n ig a r e Na t u r fo r sk a r e (öranledas att göra noggranna re i ak t tagel se r . Det ä r hufvudsakl igen i det ta hopp vi vaga at t offentligen f ramstäl la on» det ta parl ie en å s i g t , som än n u ej vunnit bu r skap i de ana tomiska L ä r o b ö c - k e r n e , men om hvi lken dock åtski l l ige Förfat t are synas haf t a n i n g , ehuru de vid undersökn ingen ej tagi t s t eget ful l t ut.

Al lde ns tu nd Benbyggnaden esomoftast och särski ldt i det t a fall bes tämmer Musklernes b i l d n i n g , borde vi först eg na u pp mä rk sa mh e t en åt Ko to rnes byggnad, om ej denna k u nd e förutsät tas alt vara väl bekant . Dock m å vi e r i n r a o s s , al t Her r Prof. A. Retz ius nyligen ha r g jo r t någr a i a k t t age l se r om Kotornes tvä ru t sko t t , hvi lka lofva at t bl i fva for Myologien af allt för mycken \ i g t , för at t ej hä r meddelas. Uti K. W . A. Hand! , för år I S I S , 2 :d ra Haft . "Om rätta tydningen a f sidoutskotten pä B ygg- och Ländkotorne hos Menniskan och Däggdjuren h ar Prof. Retz ius framstäl l t denna nya ås ig t ; den kor t a r e s sum é öfver Kotornes b i ldning , som han vid s lu te t af Afhandl ingen g ö r , i nnehål l er :

’ I:o alt Proc. t ransversi på Rygg- och Ländk o to rne i cke a r o , såsom de al \ å r tids ypperste och mest snil lr ike Ana tomer anset t s och ännu anses va ra , Costa1, utan e g n a , s jelfva Ryggraden nä rma re t i l lhörande h i ldn ingar , af hvi lka en d d s tår med Refbensbi ldningen i det n ä r maste sa mm an han g ;

2:o, att dessa Proc. t ransversi innehå l l a el emenlor till t renne särski lda u l sko t t sb i ldn ingar , nemligen Pro. mamil l ares , costales och ac ce sso r i i ;

3 :o , att dels mer el ler mindre bes tämda s på r , dels tydliga u tveckl ingsformer af dessa t renne utskot tsbi ldnin- ga r fö rekomma hos al la D ä g g d ju r s f o rm e r , med undan tag af Monol remala ;

4:o, alt det ena el ler andra af dessa t r enne u t s k o t t , än smån ingom, än plötsl igen försvinner , sin åter upp- t i ä d e r , mest g radvi s ; än sammansmäl te r det en;i med det and ra , så alt man i de flesta fall kan an t a g a , att äfven der det ena el ler andra saknas , deras e l emente r innehå l l a s i det el ler d e m , som äro t i l l s t ädes;

5 :o , att Proc. inammil lares äro e g n a , från Proc. obliqui el ler ar t i culares i g iunden skil jda u t s k o t t , som först i en viss region a f Ryggraden med dessa samma nsm äl ta ' ’.

I det nu anförda hnfva vi afren u t t a l a t den åsigt vi hyl la om k o to r ne , och på hvilken vi g r u n d a vår åsigt om i f rågavarande muskelpar l i e. I m a n vi hä re f t e r företaga till bet r ak tande de if rågavarande M u s k l e r n e , böra vi , om också i k o r th e t , genomgå de v ig t igas te uppgi f te r , som derom förefinnas hos Förfaltarne. A lb in u s , i His to- i ia Musculotum Homini s L ib . I I I , C»p. C X X I Í , D e Mul-

tifido sp in æ , y t t ra r : ” se implicat pr imum ossi sac ro , d e inde om n ib u s ve r t eb r i s , solo al lante excepto. l*er spi- næ au t em longi tudinem mult is capi t ibus or i tu r , inque mul ta per eandem ex t r e m a des ini t , ita u t r imque interci sus , ut ser iem quandam musculo rum inter se coheren- liuiti præsentet . In dorso ossis sacri quat tuor tub rcu la s un t , (quorum superius fit ex concret ione processuum obliquorum , descendentis primre vér tebrœ e j u s , adscendenl is secunda t; proximum e x descendentis secund æ, adscenden- tis t er t ia t ; a l t e ium ex descendentis tert iat , adscendent is quarta*; post remum ex descendent is qu a r læ , adscendel is quinta t j , unde quat tuor procedunt capita tendinosa. L a t um de in de , et su b te nd ine um , ma jorem par iem procedi t a s u per iore par te l igament i , quod ab eminen t i a , quam os sacrum in dorso suo ad ex te rnum la tus foraminis sui s e cundi h a b e t , ad f init imam ossis ilium par tem deduc tum; partitu ab ipsa illa eminent i a , part im et iam ab osse i l ium, j u x t a pr io rem par tem dicti l igamenti . L a t um par i t er , sed et a pr incipio, et deinde al iquandiu per ex ter iora insigni ter l endinosnm , a margine processus obliqui a d scendent is prima* vertebra; ossis sa c r i , j u x ta exte rnum la tus obl iqui descenden ti s , cum quo adseendens ille commissus est. Similia s ingu la a s ingul is ver tebris lu m bo ru m et do r s i , col l ique inferioribus quat tuor ; a lumborum autem process ibus obl ique adseen den t ib us , ut ab il lo pr imae sa c r i ; a dorsi tr ium inferiorum' processus t ransversi

ex t remi par te super io re ; a r e l iqua rum dorsi processuum t ransver so rum pos te r iore et eadem super iore par te inter r adicem e o r u m , r a d iCemque tumor i s , in quem des inun t ; a poster iore et eaden,, supe r iore par te oblique descendentium colli , simulque stepe ex par te a proximis adseenden- ibus ; al iquando nul lum ab ima colli. E x t r e m a lata sunt c rassa , ab ex te r io re par te cito t end inosa , et inde ad li- nem usque magis e t ma g i s , i nsert aque inferiori margini ve r t e b ra rum lumborum et dorsi omnium, col l ique infer iorum s e x , ab ea rum processo obliquo inferiore uspue ad sptnam

prope ex t r em am . Saepe p ræte rea ad sacri spinas pe r t i nent exi l iora qnædam et magis tendinosa. Ca p i t a , d o nec conf luant , i n tumescun t , ex t rem a de t um es cun t ; t otus muscu lus adscendit ob l ique , spinas versus. Mira au tem impl icat io ejus. S ingula autem capi ta , dum se cum v i cinis con jungun t , diffundunt s im ul , et vel ad duas ve r t eb ras pe r t i nen t , vel ad t r e s , vel ad qu a t tuor , vel ad quinque. I ta v e r o , ut pr ima cujusque por t io , id e s t , qua* ma x im e distat a sp in i s , ad ver tebram proximam su pe r io rem (quam tamen al iquando pireterit) j u x ta processum ejus obl iquum per t ineat ; p rox ima ad a l l e r am , p r o x im a (in il l is, quæ ad plures pert inent) ad t e r t i am , p r ox ima ad quar tam prox ima ad qu in tam, eo quaeque propius e x t r emam spinam, quo ad remot iorem ver t ebram. U nd e p r ima et breviss ima et r ec t iss ima, p r o x im æ ut se quun tu r et longiores et obliquiores. I iaque et ad unamquamque ver t eb ram vel duorum, vel t r ium, vel qua tuor vel quinque capitum prox ime iufer iorum port iones veniun t ; qu a rum il la, quæ a capite p r o x im o , insert a jux ta p r o c e s sum o b l i qu um ; j u x t a hanc sequen tes , alia* j u x t a a l i a s , i ta propius spinae e x t r e m u m , ut q u aq u e a capite r emo t iore ; omnesque antequam se inserant in unam velut i caudam confluunt. E x t r ins ec us autem solae por t iones longae appa ren t , quibus b rev io res sub ja ce n t ; longaeque omnes quidem adscendunt obl ique, sed fere eo r ec t ius , quo supe r io res , eo ipsae simul long io res , donec ad colli ini t ium perventum si t , unde cont ra quo su p e r io re s , magis t r ansve r sae, b revioresque” ,

Ti l l Ro tatores dorsi måste vi hänfö ra , hvad Albinus dere l t er v t t r ar ; ’’Ad hunc per t inere pu tamus, quos t amquam dist inctos parvos musculos saepe invenimus in cerv ice , ab una ver tebra per t inen tes ad p r o x i m a m , et a pos te r iore par te j u x t a processum obl iquum or i en tes , ad- scenden les inde obl ique ad inferiorem radicis spinae'1. E f t er Albinus företog Söm mer ing en cri t isk undersökning

om del ta ä m n e ; r esul t ate t uppgifver Tb e i l e i sin omar

be t n ing af Sömmerings Voni Baite des meschhchen Kör- pers, Dritt. Band. i:ste AIbtheifung. Det vigtigaste deraf är fö l j ande: ” Der Urs pru ng des vieltl ieil igen Ri ickgrats-

inuskels ist folgender: a. am Hei l igbeine kommen Seh-nens tre if en von den Höckeru der Gelenkfor tsätze bis zum

S le i s sbe inhorne des l etzt en W ir b e l s herab; dann entsprin-

gen ze r s t r eu te Sebnenfasern und Muske lfasern tnebr se i t -

l ich am Hei l igb e i ne , so wie vom un te ren Querbande des

R e c k e n s , bis zum Hiiftbeine b in; b. an den Lendenwi r - beln ent spr ingen G ansehnl i che Fasc ikel von den Gelenk-

und N eb e nf or t s ä lz e n , vom Hei l igbeine bis zum letzten

R i i c ke n w i r be l ; c. von den Ruckenwi rbe ln t reten 12 Fa - se ikel h in z u , die an der Spi ize und am oberen Rande

der Quei forlsätze en t s i eben ; d. am Halse kommen noch 4 Fasc ike l von den Gelenkfort sä tzen der 4 unteren Hals-

virbel h inzu —1- — — — Sie Iegen sicb scbnell anei-

n a n d e r , durchse tzen einander mit ibren F a s e r n , und es

ents ieht so ein gemeinschaf t l icher unten s t ä ik e ie r Muskel-

bau cb , ans wclehem die Inser t ionsfascikel hervorgehen.

Diese hef len sicb vom letzten Lendenwi i bel an , bis zum

zwei ten I Inlswi rbel b inauf an den un te ren Ra nd , und

zum T be i l an die Sei tenfläcbe der D o rn f o r t s ä t z e , von

de r Basis der se lben an bis nahe zu r Spi ize b in”. I öf-

v g t ö fve renss tämmer Th e i l e med Albinus. Härmed må

vi j äm fö ra The i l e s beskr i fn ing på Ro tatores dor s i : ”An

den BrustAvirbeln f inden sicb j ede rsei t s I I k l e ine , ziem-

Jich tjiier ver lau fende M us k e ln , die von der Spi ize und

dem oberen Rande des Quer fo rtsa izes eines W i r b e l s ent-

sp i ingon j 11Hfl sich am unteren Rande vom Bogen des

nächstoberen W ir be l s bis zur Basis des Dornfor lsa izes

bin anheften. D er ers te liegt zwischen dem 2:len und

l : s i en B r u s t w i i b e l , der l e tz i e , zwischen dem I 2:ten und

l l r l e n Brusiwi ibel — — — — Sie werden ganz von»

viel ibeil igen Ruckgra tsmuske] b e d e c k t , von dem sie dinch

eine Zel lgewebsschicht get renn t siud ’. De nyare Anato-

fi

tnerne Hi ld eb ran d t , Mi i l l e r , YVilson , Bo c k , l l j r l l m. fl. beskr i fva l lo l a to res dorsi bel t och bal let med Thei l es o r d , och Mult i f idus spinæ hufv udsa k l ige n i öfverensstäm- lii el se med T*heile,

Skäl f innas för oss , at t anse Mult if idus spinæ börja p å de f rämsta ko to r ne , vare sig H a l s e n s , el ler Ryggens , och sluta på de nedersta S a c r a l - k o l o rn e , ty a. de främsta por t ionernes knippen äro genom Bindeväf tydligast ski l jde från hvar an dra ; b. de äro s t a rka re utvecklade och antyda dcrmed sin större \ ig t för ryggradens rörelse r ; c. de l igga bät t re till för k n i f ve n , så att man vid dissect ionen på en gång kan få se alla knippena af en por t ion. Såsom u tgå n gs pu n k te r mås te då auses Proc. spinos i , nemligen dessas sida och ba k r e r an d , ifrån r a dix upp emot a p e x , samt angränsande del a f arens. F ä s t epunkte r för knippena blifva då Proc. mammil lares i licln deras o m f å n g , el ler det stäl le på en ko la , som inan må t te förmoda represen tera en P roc. mammil lar is . S e dan en port ion ' ) afgåt t ifrån dess f ä s t e p u n k t , -— en proc. sp inosus , delar den sig sol f jäderformigt i flera (3 — ti) musk e l kn i pp en , af hvi lka hvar j e afgå r till och fiister sig på en proc. mammil lar is af de närmast bakom v arande ( 1 — G) koto rne. Af dessa knippen är det första k o r t a s t , b red as t , l igge r d jupas t , nemligen omedelba rt på r y g g ra d e n , och har sin r ik tn ing mest l \ ä r t inifrån u tå t , i nästan rät vinkel mot ryggradens m e d ia n l in e a , och mo ts v a r a r , om det väl insoleras från de föl jande kn ippen a , en Musc. rotator dorsi ; de b a k r e , fö l j ande knippena aftaga i b r ed d , men t i l l taga i l ä n g d , ytligt läge och

* ) O m vi b ib ebnlla b eg re p p et o in Mult i f idus spinae så so m €11 r a u - s k e l , sa b li fver den d e l , s o m bef inner s ig in l iU ö fv er en pars cerv ica l is , iborac . o. s. v. at r y g g r a d e n , s je l f en pars ce rv ica l is , ihorac . o . s. v. a f d en na m u s k e l ; p ortion blir sam m a n fa t tn in g en af de f ib er , s o m u tg å f rå n en proc. s p i n o s u s , sa m t bes lå r a f o c h delar s ig uti flera knippen Ú o *c ic u ! i ) , hvilka fasta *ig på proc . m a m m il la res .

sned r ik tn ing mot rygg rad en , så at t de bilda en a l l tmera spe ts ig vinkel mot de n s am m a, och föl jakt l igen blir det bake r s t a kn ippet af hvar je portion s m a l a s t , (ända till försvinnande tunnt) , l ä n gs t , yt l igast , och bi ldar mot ryggra den den spets igaste vinkeln. Häraf blir en föl jd , a t t en f rämre por t ions bakre knippen komma att täcka en b a k r e port ions främre knippen , ( ch att denna imbri- cat ion kan genom de bakre knippenas utdragning b a k å t , få sin uts t räckning öfver flera bakomliggande port ioner. Den f rämsta port ionen har alltid tydligt utbi ldade och a t s k i l j d a kn ipp en , de föl jande blifva allt mindre tydligt å t s k i l j d e , ju mera bakå t do l igga , och de bakers ta por- t ione rn es knippen (pars sacralis) ligga tätt på och inti l l b v a r a n d r a , samt försvinna, l iksom ut trängde och ersatte a f l igamentösa fibrer.

D en s törre utbi ldningen af Ver teb ra lu l sko t t en , och m u sk e lk n i pp e n as de ra f beroende lät tare iserski l jande hos d j u r e n , föranlede r oss titt till speciell bet raktel se först företaga del ta part ie hos en PliOCft a i l l i e l l a t a .

T i l l en pai s cervicalis synas inga sp å r , u lan den förs t a fö re k o mm a n d e port ion t i l lhör pars thorac ica , och u tg å r f rån proc. spin. af 2 Bröstkotan med 3 kn ippen , hv i lka d ive rge rande fästa sig på proc. mammil lares af 3 , 4, f> B r ö s t k o t o r n e , hvarvid det knippet , som l igger f rämst motsva ra r en INI. ro ta tor dorsi. Den 2 :d ra port ionen utgå r med 3 knippen från proc spinosus af 3 B r ö s t k o t a n , och fiistar sig på proc. mammil lares af 4 , l), C Bröstkoi

De främsta por t ione rne af Mul t ifidus spinæ hos P h o c a a n i i c l l a t a .

2 , 3 , 4 , 5 , 6 , proc. spin. af 2 — 6 B r ö s tk o t o rn e , den 5:te proc. spin. är b lot t a d , de öfrige täckte af u r sprungskn ippen.

I I I , I V , V , V I , V I I , V I I I , I X proc. mammi l l . af 3 - 9 Brös tko to rne ; a arens a f 2 b rö s t k o ta n , b I faseic. af 1 port. c 2 fase. af 1 port. d 3 fasc. af 1 port. e 2 fasc. af 2 port. / 3 fasc af 2 port. g 2 fasc. af 3 port. h 3 fasc. af 3 port. i 1 fasc. af 5 port . k 2 fasc. af 5 port. / 3 fasc. af 5 port.

Fig. 2. Den 15 por t ionen a f s a m ma muskel . I . 2 , 3 , 4 proc. spin. a f 1 - 4 l ändkotorne. 1. spetsen af proc. obl. inf. på 1 ländkotan. I I , I I I , I V , V , V I , V I I , proc. mammil l . af 2 — 7 l ändkotorne. a 1 fasc. b 2 fasc. C 3 fasc. (I 4 fasc. e 5 fasc. af 15 port ionen.

Med ledning af det ofvan anförda är det lätt alt förestäl la sig Muskeln en- l igt föl jande Sch em a:

Portio. Fasciculi.

1 3 thor. II2 3 thor. III3 3 thor. IV4 3 thor. V5 3 thor. VI.6 3 thor. VII7 3 thor. v n i8 3 thor. I X9 4 thor X

10 1 thor. X I1 1 5 thor. X I I12 5 thor. X I I I13 5 thor X I V14 5 thor. X V

Pa15 5 lumb. I10 5 lumb. 1117 5 lumb III18 5 lumb. I V

Infigitur in proc. mammillares vertebrarum

thor. I I I — Vthor. I V — V Ithor. Y — V I Ithor. V I — V I I Ithor. YI I — IXthor. V I I I - Xthor. I X — X Ithor. X - X I Ithor. X I — X I Vthor. X I I — X Ythor X l i r - X V á l u m b . I, IIthor . X V & lutnb. I — I Vlumb. I — Vluiub. I I — VI

lumb alis,lumb. I I I — VI & Sacr. I. l umb. IV— V I & Sacr . I, II lumb. V, VI cfe Sacr . prox. sequ. lumb. V I & Sacr. p rox , sequ.

E iit e proc. spin. vertebrae

Pars thoracica.

* ) F.ndasl svngt a n l y d d , på tle fö ljande försvinnande. Orsaken d e r - till syues vara d e n , att lä get af le dytorne pa d essa och följande proc . ob l iq u i ej t il låter n å g o n rö rels e mel lan kotorne i d en riktn i n g , h v a i i den na fascikel s ku l le v e r k a , o m han funues.

Al ldenstund proc. inammil lares på »ac ra lko to rne ej kommi t till u tve ck l ing , äro f ä s t e pun k te rne på dessa högst sv å rbe s tämbara ; blott det bor a n m ä r k a s , a t t de äro in n a n fö r Foramina sacral ia posteriora. U tgångs i ib re r k un n a spåras från de bakers ta lurnbal- och f rämsta sa- cral -kotorne. I se r ski l j ande t af Utgångs - och Fäs tef ibre r försvåras betydl igt genom deras nära l äge inti l l M u sculi iuter spinales och inte r t ransver sa les .

H os M enniskan bö r ja r M. mult if idus spinte på E- p is t ropheus . Ro ta tores dorsi synas fö rekomma äfven på h a l se n ; de äro der kö t t i g a , äfvensom på ry g g ko lo rn e ; på L än dk o t o rn e saknas de och antydas endast af en fast f ibrös betäckning på L ig . capsulare ; på sacral - och svans- ko to rne ä r al lt sökande derefter lörgäfves .

Sedan ofvan blifvit f ramstäl ld t förhå l landet me l l an port ione rne och kn ipp en a s insemellan, samt u tg å n g s - och fäs t epunkter blifvit bes tämde , våga v i , hänv i sande till allt hvad vi förut härom n ä m n t , in s k rä n ka oss till a t t endast schemat iskt å skåd l iggöra det ta par l i e hos M e n niskan :

“otlio. Fasciculi. Exit e proc. spin. vertebræ.Infigitur in proc. mammillares yer-

tebrarum

1 1

Pars cerv. 11

cervicalis.cerv. I I I — VI

2 4 cerv. III cerv. I V — V II3 4 cerv. 11 cerv. V — \ I l A thor. I4 4 cerv. V cerv. V I , VII A thor. I, II5 3 - 1 cerv. V I (cerv. VII ) A thor. 1 — IIIG 4 cerv. V I I thor. I - I V

7 5

Parsthor. I

thoracica thor . I I — V I

8 5 thor. I I thor . I I I — VII9 5 thor . I I I thor I V — V II I

10 5 ihor. I V thor. V — I X11 5 ihor. V thor. V I — X12 5 thor. V I thor. V I I - X I13 5 thor. V I I thor . V I I I — X I I14 5 thor. V I I I thor. I X — X I I A lumb. I15 5 thor. I X thor. X — X I I A lumb. I, I I16 5 thor. X thor. X I , X I I A lumb. I — III17 5 thor. X I thor. X I I A lumb. I — I V18 5 thor. X I I lumb. I — V

19 5

Pars lumb. I

lumbalis.lumb. III*'— V A sacr. I, II

2 0 5 lunib. 11 lumb. IV,* V A sacr. p rox. sequ.21 5 lumb. 11 lumb. V* A sacr. prox. sequ.

) D e t k n i p p e , s o m s k u l le gå till den närm aste kotan s a k n a s , af a n led n in g , s o m är i i ä m u d i a n m . på s id . g .

Ulgångskn ippen kunn a spå ras ifrån de 2 __ 3 f rämr e sacralkotornes proc. sp ino s i ; f ä s t epunkte rna sy nas s t r äc ka sig till de neders ta sacralkoloi ne.

Afvikande från hitt ills gä l l an de ås ig te r , hafva vi g e nom föregående bet rak te l se f u n n i t :

l : o Att Rotatores dorsi förekomm a hos menn i skan på ha l sko to rne .

2 :o Att Multifidus spinæ och Rotatores dorsi äro så nära förenade till u tgångs-och fäs- t e p u n k le r , så öfverenstnm- inande till läge och r ik t n i n g , at t de höra be t ra k ta s såsom endast ski l jda kn ip p en af samma muskelpar t i e, e j såsom ol ika muskler .

3:o At t det ta par t ie ej bör be t rak tas såsom en m u sk e l , u t an att der egent l igen äro l ika många muskler (här k a l l ade port ioner) i rad efter hva randra o rdn ade , som ko t o r , från hvi lka de utgå.

Under det a l la n ya re A- natomer förbiset t A Ibins be- skr i fn ing , u nd er s tö d j e r d e n ne För fa t t a re var ofvan ut vecklade a s i g t , genom följ a n d e yt t r anden :

”dis t inctos musculos parvos sæpe invenimus in cerv ice , ab una ve r t ebra pe r t i nen tes ad p rox iman .”

”quos ad hunc pe r t ine re pu tamus” — ” pr ima cujusque portio ad ver t eb ram p r o x i mam per t ineat . ’ —

”Series musculorum inte r se cohærent ium.” —

4:o Att Mult if idus Spina? ej bö r j a r på Os sacrum (de minsl utbi ldade kotorne) utan på

någon af de öfre I lals- el ler ry gg ko t o rn e (som äro mera utvecklade) .

5:o Att så som U tg ån g s pu n kter böra antagas processus s p i n o s i , såsom b ä s te p un k ter processus mammil lares , i st. f. t ransver si el ler obliqui).

” t amquam ser ies muscu lo ru m” — ”por t iones longæ app ar en t , quibus breves subjacen t . ” —

G:o Att f ibrerna ej oordent- l igt sa mmanblanda sig med h v a r a n d r a , utan följa igenom he la par t ie t s u t s t r äckn ing rege ln af en o rdnad , s o l f jä d e r fo r m i g och tegel- lagd u tb redning.

D es s a muskle rs ve rkan ä r af s tör sta vigt för ryggradens röre lse r . Omständ ighe terna til låta oss dock ej m e r , än at t antyda det vigtigaste. Ser ski ld t böra vi taga de enski lda kn ippenas verkan i bet raktande. Hos Phoca Anneli , f inna v i , at t första por t ionens första k n i p p e , hvi lket b i ldar mot ryggradens medel l inea en näs tan r ä t v i nk e l , d rage r t r edje ryggko tans proc. mammil lar is ut i från inåt och b ak å t ; det andra kn ip pe t , som bildar mot ryggradens medel l inea en spe ts iga re vinkel d rage r med mindre kraf t f jerde ha l sko tans processus iMaiumillaris inåt och b a k å t ; det t r edje k n i p pe t , som bi ldar mot ryggradens medel l inea en änn u spet siga re v ink e l , d rager med ännu mera minskad k r a f t , femte ha l skotans proc. mammil lar is inåt o«ch b a k å t ; enahanda blir förhå l l andet med de följande knippena. N är nu en proc. mammil lar is d iages inåt och b a k å t , så roteras kotan om sin a x e l ; hvarvid proc spinosus l iksom en visare angifver r ö r e l sens r i k tn ing ; al l tså ro te r a r första por t ionen alla de k o to r , till hvi lka den a fge r knippen. På et t härmed ana-

l ogt sätt verka alla por t ionc rne ; och således ro tera al la

por t ione rne , el ler hela m usk e l n , a l la kotorne el ler he la

ryggraden (de tvenne öfversta kotorne naturl igtvis undan*

t a g n e ) , och denna rörelse sker åt m otsa tt sida till den verkande muskeln.

M e n , enär hos Men ni sk an , sotn ha r en upprät t s t ä l l n in g , de nedersta kotorne (Os sacrum) ä io f i x e r a d e , och muske ln roterar al la de öfre rörl iga ko to r ne , så blir

en följd häraf , at t al la kotorne el ler hela ryggraden ro

t eras om sin axel på den fasta basen , Os sacrum. I l ä r ,

på Os sacrum och successivt på de föl jande öfre ko to r

ne , bör processus mammil lar is bet raktas såsom den fasta

p u n k t , åt hv i lken den verkande kraf ten ( = muskeln)

ro te r a r de öfre ko to rn e , så , at t dessas proc. spinos i nä rmas den f ixerade proc. mammil lar is . Då i det ta fall k ra f

ten verka r i en r iktning , motsat t den i föregående fal l ,

så måste också rotat ionen ske i en motsatt r i k tn ing ,

nämligen åt densam m a f rån hvilken muske ln verka r. D ere ino t , om öfre hälften af kroppen b l i r f ixe rad , då roteras de nedre kotorne enl igt de r e g lo r , som ofvan i

afseende på Phoca anne l la l a blifvit faststäl lde.

Men å te r , om tvenne l ika kraf ter verka samtidig t ,

i ol ika, dock ej i motsat t r ik tn ing , så blir den resu l t erande verkan en förening a f de båda v e r k n i n g a r , som

skul le ås tadkommits af hvardera kraften. S å l e d es , när

båda Musculi multifidi spinæ från livar sin sida ver

k a samt idigt , så vrides ej ryggraden , utan emedan de

båda draga bakå t , s t r äckes ryggraden , el ler vid s ta rkare verkan, böjes bakåt . Härut i äro de dock understödde af

åt ski l l ige andra muskler .

F ör Orthopredien och Kinäs i the rapeu t iken blifva des

sa röre lse laga rs pract iska t i l lämpning af synnerl ig vigt; dock bör framstäl lningen derom ej sk i l jas från den oir»

de öfrige musk le rnes verksamhet .