64
Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Omvårdnadens grunder och höjder Vad innebär progression inom omvårdnad från grundläggande till avancerad nivå?

Omvårdnadens grunder och höjder - nllplus.se · Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J. Studentlitteratur

Embed Size (px)

Citation preview

Helle Wijk, legitimerad

sjuksköterska, docent

Sahlgrenska Akademin

Institutionen för Vårdvetenskap

och Hälsa

Göteborgs universitet.

Omvårdnadens grunder

och höjder

Vad innebär progression inom omvårdnad från

grundläggande till avancerad nivå?

1982

2003

2001

Sjuksköterskeyrket är en egen profession

• Vilar på vetenskap i eget kunskapsområde

• Utbildning som leder till legitimation

• Följer etiska regler

• Är autonom

• Värderas högt av samhället

Nolin, J.(2008) Science for the professions. Report no 4. Borås: Borås

högskola

Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde

• Undervisningsämne

• Kunskapsområde

• Forskningsområde

• Verksamhet

Omvårdnad som kunskapsområde avser att bidra till personens

• Självständighet och oberoende

• Hälsa

• Delaktighet

• Trygghet

• Integritet

• Värdighet

Omvårdnadens grunder

• Perspektiv och förhållningssätt Febe Friberg & Joakim Öhlén (red)

• Hälsa och ohälsa Anna-Karin Edberg & Helle Wijk (red)

• Ansvar och utveckling

Anna Ehrenberg & Lars Wallin (red)

Studentlitteratur 2009

Vem, vad hur...

• Målgrupp blivande sjuksköterskor

• Bidra till en vård som främjar hälsa och

välbefinnande hos såväl patienter som

närstående

• 80 författare, disputerade sjuksköterskor

....och varför ?

Perspektiv och förhållningssätt

Norberg & Ternestedt 2009

Allvarliga brister i äldrevård

Glömda måltider, bristande

tandvård och obefintlig

planering. Socialstyrelsen

kritiserar kommun efter att ha

granskat vården av en äldre

dam.

Man får den äldrevård man

betalar för

Äldrevården missköts i

kommunen. Dags redovisa

utgifterna

Äldrevården behöver riktig

valfrihet

Öronmärk resurserna till

äldreomsorgen

• GOD VÅRD

Skall vara….. Kunskapsbaserad

Säker

Effektiv

Jämlik

I rimlig tid

Personfokuserad

Socialstyrelsen 2006

• KÄRNKOMPETENSER

Att vårda…… Säkert

Evidensbaserat

Teambaserat

Personcentrerat

Förbättringskunskap

IKT Institute of Medicine of the National Academies (2003).

Personcentrerad vård ett nytt modeord?

Ett grundantagande för en personcentrerad

vård är att vi alla är personer som kan råka

ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom,

och att man inte blir sin sjukdom eller sitt

symptom

Personcentrerad vård ett nytt modeord? • Personcentrerad vård något annat

än patientcentrerad vård

• Personcentrerad vård är något annat än individuell vård

• Personcentrerad vård värderar personens egen upplevelse av sjukdom och ohälsa lika viktig som det professionellas perspektiv på sjukdom och ohälsa.

Påverkar det dig att du har flera sjukdomar?

Nej det gör inte det, det är bara kolen [kronisk obstruktiv lugnsjukdom] som spökar mest. Och sådana här dagar då mår jag ju jättebra när det är hög och klar luft, men när det blir regnigt, grått och kallt och himlen ligger på taken mår jag illa. Då får jag andnöd och då hostar jag. (19 diagnoser)

Utdrag ur intervjuer med äldre personer

Summer Meranius Att vara äldre och multisjuk

Doktorsavhandling (2010).

Framväxt av personcentrerad vård

Ursprung inom psykologin

”Personen som söker hjälp är expert om sig

själv, och terapeuten en befrämjare av självinsikt”

Carl Rogers 1961

Vidare utveckling inom äldrevård och demensvården

”Personcentrering bygger på det värde som ges en människa,

av andra, i ett socialt sammanhang och via relationer. Detta

förutsätter erkänsla, respekt och tillit”

Tom Kitwood 1997

Idag spridd inom alla vårdområden och utgör grunden för

riktlinjer och policydokument I stora delar av världen

Att reflektera över Vad skulle vara viktigt för andra att veta om

dig om du själv inte kunde uttrycka dig?

Hur vill du exempelvis ha det på morgonen?

Skulle det vara möjligt att genomföra i

vården ?

Om nej, varför inte?

Personcentrerad omvårdnad Att se personen bakom sjukdom,

åldrande,symtom eller beteende

• Expert på sin egen upplevelse

• Teamet och vårdrelationen är central

• Personen en i teamet

• Vården skall dokumenteras

Att reflektera över Vad får dig att känna dig värdefull och

betydelsefull?

På vilket sätt skulle du kunna överföra det till

mötet med de personer med sjukdom och

deras närståendesom Du möter i Ditt arbete?

Exempel på områden som är väsentliga att ha information om... • Fysiska, psykiska, sociala, kulturella andliga och existentiella behov

• Personlighet

• Situationer som vårdtagaren upplever som svåra att

hantera

• Egna resurser

• Andra sjukdomar och besvär

• Läkemedel och deras effekter

• Tidigare intressen och vilken typ av

aktiviteter som man har föredragit

• Glädjeämnen i vardagen

• Betydelsen av tidigare händelser i livet

Att reflektera över

Hur mycket vill Du lämna ut av dig själv och

Din livshistoria till andra?

Vad berättar du, och vad berättar du inte?

Hälsa sker inuti människan och

vårdens uppgift är att skapa sådana

förutsättningar att hälsa främjas

Hälsa och ohälsa

Omvårdnadens betydelse ur ett

•Salutogent

•Förebyggande

•Behandlande

•Vårdande perspektiv

Ett tydligt exempel är Socialstyrelsens Nationella

riktlinjer för vård och omsorg om personer med

demenssjukdom

Positiva och negativa möten Personalens verbala och icke-verbala kommunikation

Tonfall och kroppsspråk

Att se personen och/eller uppgiften

Att vänta in

Vara i samma ”takt”

Stödja självständighet

Positiv ögon- och kroppskontakt

Personalens uppmärksamhet

Ellen ligger i sin säng och sover. Dörren öppnas och personal C

kommer in på Ellens rum, går sakta och tyst. Går fram till

Ellens säng och rör försiktigt vid hennes arm.

Personal C: Ellen (talar tyst).

Ellen: Mmm.

Personal C: Ellen, vill du stiga upp?

Ellen: Nja.

Personal C: Hur är det med din förkylning i dag?

Ellen: Inte så bra.

Personal C: Vill du ligga kvar en stund även om det är frukost?

Ellen: Ja, jag tror det – en liten stund till.

Personal C: Då kommer jag in om ett tag igen, försök att vila en

liten stund till. Lägger filten om Ellen, klappar henne på

kinden och går ut

Observationsstudier inom ramen för Edberg, A-K. (1999). The nurse-patient encounter and

the patients state. Effects of individual care and clinical group supervision in dementia care.

Doktorsavhandling Lunds universitet.

En personcentrerad

vårdmiljö

Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad

Fundera över ett tillfälle då Du

besökt sjukvården som patient

eller nära anhörig

Vad hade störst betydelse för Dig då när

det gäller

- Den fysiska miljön – hur det såg ut?

- Den psykosociala miljön – hur Du blev bemött?

• Kontroll

• Orientering

• Socialt stöd

• Avledning

Personcentrerad vårdmiljö

Att skapa kontroll

Var är min säng?

Vilka dörrar få

jag öppna?

Hallå syster, var

är du??

Kvalitativa aspekter Kvantitativa aspekter

Känslan av välbefinnande Ökad patientsäkerhet

Trygghet Minskade avvikelser

Känslan av att vara välkommen Sjukhusrelaterade

Livskvalitet infektioner

Hemlikhet Fall

Läkemedelsinteraktioner

Personcentrerad vårdmiljö

Vad är hemlikhet för dig, vad är det

för din kollega – vilka likheter och

skillnader finns?

Nu är jag inte en människa som är beroende av att

sitta och prata bara. Det märker jag att det finns

sådana här. De trivs med det… men jag har mitt rum

och jag har det jag behöver, och de är väldigt

hjälpsamma och snälla alla människor här… så jag

trivs bra och jag äter och umgås med mina

bordskamrater, men sedan går jag gärna in till mig.

Radion och talböcker, det är det som jag har och det är jag

nöjd med.

Falk H., Wijk H., Persson L-O Intra-institutional relocation - Effects on elderly persons health and quality of life. International Psychogeriatric Association Montreal 2009

Bild 12.

• Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas

• Gemensam personcentrerad värdegrund

• Ett klimat som befrämjar sociala relationer

• Tillgänglig, personlig och professionell vård

• Gästfrihet – att få bjuda på det lilla extra

• Att känna sig välkommen och delaktig

Edvardsson och medf. 2005

En personcentrerad miljö

Edvardsson 2011

En personentrerad vårdmiljö kräver en

personcentrerad organisation

En god vårdmiljö beaktar alla

delar

Värdegrund/vårdfilosofi

Fysisk miljö Varande och

görande

Edvardsson 2008, Edvardsson & Wijk 2009

Forskning

Personcentrerad vård med utgångspunkt i

- Patientens berättelse

- Överenskommen delaktighet/partnerskap

- Teamarbete

- Dokumentation

har visat påverka hälsoindikatorer samt patientens

tillfredsställelse med vården mycket positivt

Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet

• Evidensbaserade bedömningar

och åtgärder

• Ledare av omvårdnad

• Förbättrings- och

patientsäkerhetsarbete

• Internationellt arbete

Ansvar och utveckling

Sjuksköterskans bedömningsprocess

Grundläggande omvårdnad är

evidens- och erfarenhetsbaserad Evidensbaserad

vård ger bättre

kommunikation

minskad frekvens

komplikationer

och återbesök,

förbättrad

livskvalitet och

följsamhet till

behandling samt

överlevnad

Aiken et al 1994,

2002

Omvårdnad på avancerad nivå

What´s the difference

Avancerad omvårdnad i relation till grundnivån

Utbildning på avancerad nivå skall leda till en självständig specialiserad sjuksköterska som aktivt

utvärderar och utvecklar omvårdnaden inom sitt fält samt

initierar forsknings och förbättringsprojekt

Sjuksköterskan på avancerad nivå

• Anpassar uppgifterna till personens specifika behov inom/över specialområden

• Har ett specifikt tekniskt kunnande

• Arbetar med hög grad av självständighet

Är • Magister/Master i omvårdnad

• Specialistsjuksköterska

• Avancerad klinisk sjuksköterska/nurse practitioner

Omvårdnad på avancerad nivå Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden

Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J.

Studentlitteratur 2013

Vem, vad hur och varför ? •Sjuksköterskor på specialistnivå oberoende av

inriktning

•Professionsspecifik kunskap på avancerad nivå

•Struktur från de sex kärnkompetenserna

•Sex tryckta kapitel, 100 artiklar på webben

•Författad av 80 disputerade/expert sjuksköterskor

•Stöd för progression i förhållande till grundnivån

Avancerad omvårdnad

•Alla perspektiv

Promotion, Prevention

Rehabilitering,Palliation

•Hela livsloppet

Barn, ungdom, vuxna, äldre

•Alla vårdformer

Öppen, sluten, kommunala vårdform

Kärnkompetenser

Personcentrerad vård

Samverkan i team

Evidensbaserad vård

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling

Säker vård

Informations- och kommunikationsteknologi

Institute of Medicine of the National Academies (IOM, 2003) respektive Quality and Safety Education for Nurses (QSEN, 2005)

Kärnkompetenser • Generella inom vården

• Delas med andra vårdprofessioner

• Särskilt fokus : Att sjuksköterskan,

som del av specialistkompetensen

inom omvårdnad på avancerad nivå

också besitter kunskap av

generisk karaktär

Samverkan i team

Samverkan i team

Tvärprofessionellt teamarbete

genererar de bästa resultaten

avseende överlevnad, symtomlindring

och välbefinnande

ex. Strok Unit Collaboration in Cochrane Database of Systematic

Reviews, 2007

Samverkan i team Överbryggar kompetenser

Främjar kontinuitet

Stärker säkerheten

Inkluderar familj & närstående

Tvärprofessionell dialog

Helhetssyn

Evidensbaserad vård Systematiskt insamlad och kritiskt värderad forskning

- litteraturöversikter - nationella vårdprogram, - standardvårdplaner - kliniska riktlinjer Faktakunskapen kombineras med förtrogenhetskunskap, färdigheter och förståelse

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling •System •Variationer •Förändringspsykologi •Lärandestyrt förändringsarbete

•Kombinera förbättringskunskap & professionella kunskap

Säker vård •Kunskap om ansvarssystemet

•Riskanalys av inträffade och

förväntade händelser

•Patientens kunskap

•Kopplat till bemanning kompetens,

arbetstider och ekonomi

Informatik •Engagemang i utveckling av väl fungerande

informations- och kommunikationssystem till stöd

för vården

•Virtuella lärmiljöer - simulering

Specialistsjuksköterskan – en motor i förbättringsarbetet

Analyserar det patientnära arbetet för att identifiera

förbättringsområden

Söker och finner det nödvändiga kunskapsunderlaget

Inför evidensbaserad vård i kliniskt vardagsarbete

VET ATT

VET ATT

Specialistsjuksköterskor utbildas på avancerad

nivå i ett reflekterande och problemlösande

förhållningsätt i relation till vetenskap och

beprövad erfarenhet

VET VAR

VET VAR

Specialistsjuksköterskor besitter

informationskompetens och andra nödvändiga

allmänna kompetenser för att ta fram och

värdera kunskapsunderlag för evidensbaserad

vård.

VET HUR

VET HUR

Specialistsjuksköterskor tränas under

utbildningen genom olika uppgifter och i

sitt examensarbete i att förändra och

förbättra vården

Tack för Er uppmärksamhet!