Upload
vuongkhue
View
219
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Helle Wijk, legitimerad
sjuksköterska, docent
Sahlgrenska Akademin
Institutionen för Vårdvetenskap
och Hälsa
Göteborgs universitet.
Omvårdnadens grunder
och höjder
Vad innebär progression inom omvårdnad från
grundläggande till avancerad nivå?
Sjuksköterskeyrket är en egen profession
• Vilar på vetenskap i eget kunskapsområde
• Utbildning som leder till legitimation
• Följer etiska regler
• Är autonom
• Värderas högt av samhället
Nolin, J.(2008) Science for the professions. Report no 4. Borås: Borås
högskola
Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde
• Undervisningsämne
• Kunskapsområde
• Forskningsområde
• Verksamhet
Omvårdnad som kunskapsområde avser att bidra till personens
• Självständighet och oberoende
• Hälsa
• Delaktighet
• Trygghet
• Integritet
• Värdighet
Omvårdnadens grunder
• Perspektiv och förhållningssätt Febe Friberg & Joakim Öhlén (red)
• Hälsa och ohälsa Anna-Karin Edberg & Helle Wijk (red)
• Ansvar och utveckling
Anna Ehrenberg & Lars Wallin (red)
Studentlitteratur 2009
Vem, vad hur...
• Målgrupp blivande sjuksköterskor
• Bidra till en vård som främjar hälsa och
välbefinnande hos såväl patienter som
närstående
• 80 författare, disputerade sjuksköterskor
Allvarliga brister i äldrevård
Glömda måltider, bristande
tandvård och obefintlig
planering. Socialstyrelsen
kritiserar kommun efter att ha
granskat vården av en äldre
dam.
Man får den äldrevård man
betalar för
Äldrevården missköts i
kommunen. Dags redovisa
utgifterna
Äldrevården behöver riktig
valfrihet
Öronmärk resurserna till
äldreomsorgen
• GOD VÅRD
Skall vara….. Kunskapsbaserad
Säker
Effektiv
Jämlik
I rimlig tid
Personfokuserad
Socialstyrelsen 2006
• KÄRNKOMPETENSER
Att vårda…… Säkert
Evidensbaserat
Teambaserat
Personcentrerat
Förbättringskunskap
IKT Institute of Medicine of the National Academies (2003).
Personcentrerad vård ett nytt modeord?
Ett grundantagande för en personcentrerad
vård är att vi alla är personer som kan råka
ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom,
och att man inte blir sin sjukdom eller sitt
symptom
Personcentrerad vård ett nytt modeord? • Personcentrerad vård något annat
än patientcentrerad vård
• Personcentrerad vård är något annat än individuell vård
• Personcentrerad vård värderar personens egen upplevelse av sjukdom och ohälsa lika viktig som det professionellas perspektiv på sjukdom och ohälsa.
Påverkar det dig att du har flera sjukdomar?
Nej det gör inte det, det är bara kolen [kronisk obstruktiv lugnsjukdom] som spökar mest. Och sådana här dagar då mår jag ju jättebra när det är hög och klar luft, men när det blir regnigt, grått och kallt och himlen ligger på taken mår jag illa. Då får jag andnöd och då hostar jag. (19 diagnoser)
Utdrag ur intervjuer med äldre personer
Summer Meranius Att vara äldre och multisjuk
Doktorsavhandling (2010).
Framväxt av personcentrerad vård
Ursprung inom psykologin
”Personen som söker hjälp är expert om sig
själv, och terapeuten en befrämjare av självinsikt”
Carl Rogers 1961
Vidare utveckling inom äldrevård och demensvården
”Personcentrering bygger på det värde som ges en människa,
av andra, i ett socialt sammanhang och via relationer. Detta
förutsätter erkänsla, respekt och tillit”
Tom Kitwood 1997
Idag spridd inom alla vårdområden och utgör grunden för
riktlinjer och policydokument I stora delar av världen
Att reflektera över Vad skulle vara viktigt för andra att veta om
dig om du själv inte kunde uttrycka dig?
Hur vill du exempelvis ha det på morgonen?
Skulle det vara möjligt att genomföra i
vården ?
Om nej, varför inte?
Personcentrerad omvårdnad Att se personen bakom sjukdom,
åldrande,symtom eller beteende
• Expert på sin egen upplevelse
• Teamet och vårdrelationen är central
• Personen en i teamet
• Vården skall dokumenteras
Att reflektera över Vad får dig att känna dig värdefull och
betydelsefull?
På vilket sätt skulle du kunna överföra det till
mötet med de personer med sjukdom och
deras närståendesom Du möter i Ditt arbete?
Exempel på områden som är väsentliga att ha information om... • Fysiska, psykiska, sociala, kulturella andliga och existentiella behov
• Personlighet
• Situationer som vårdtagaren upplever som svåra att
hantera
• Egna resurser
• Andra sjukdomar och besvär
• Läkemedel och deras effekter
• Tidigare intressen och vilken typ av
aktiviteter som man har föredragit
• Glädjeämnen i vardagen
• Betydelsen av tidigare händelser i livet
Att reflektera över
Hur mycket vill Du lämna ut av dig själv och
Din livshistoria till andra?
Vad berättar du, och vad berättar du inte?
Hälsa sker inuti människan och
vårdens uppgift är att skapa sådana
förutsättningar att hälsa främjas
Hälsa och ohälsa
Omvårdnadens betydelse ur ett
•Salutogent
•Förebyggande
•Behandlande
•Vårdande perspektiv
Ett tydligt exempel är Socialstyrelsens Nationella
riktlinjer för vård och omsorg om personer med
demenssjukdom
Positiva och negativa möten Personalens verbala och icke-verbala kommunikation
Tonfall och kroppsspråk
Att se personen och/eller uppgiften
Att vänta in
Vara i samma ”takt”
Stödja självständighet
Positiv ögon- och kroppskontakt
Personalens uppmärksamhet
Ellen ligger i sin säng och sover. Dörren öppnas och personal C
kommer in på Ellens rum, går sakta och tyst. Går fram till
Ellens säng och rör försiktigt vid hennes arm.
Personal C: Ellen (talar tyst).
Ellen: Mmm.
Personal C: Ellen, vill du stiga upp?
Ellen: Nja.
Personal C: Hur är det med din förkylning i dag?
Ellen: Inte så bra.
Personal C: Vill du ligga kvar en stund även om det är frukost?
Ellen: Ja, jag tror det – en liten stund till.
Personal C: Då kommer jag in om ett tag igen, försök att vila en
liten stund till. Lägger filten om Ellen, klappar henne på
kinden och går ut
Observationsstudier inom ramen för Edberg, A-K. (1999). The nurse-patient encounter and
the patients state. Effects of individual care and clinical group supervision in dementia care.
Doktorsavhandling Lunds universitet.
Fundera över ett tillfälle då Du
besökt sjukvården som patient
eller nära anhörig
Vad hade störst betydelse för Dig då när
det gäller
- Den fysiska miljön – hur det såg ut?
- Den psykosociala miljön – hur Du blev bemött?
Kvalitativa aspekter Kvantitativa aspekter
Känslan av välbefinnande Ökad patientsäkerhet
Trygghet Minskade avvikelser
Känslan av att vara välkommen Sjukhusrelaterade
Livskvalitet infektioner
Hemlikhet Fall
Läkemedelsinteraktioner
Personcentrerad vårdmiljö
Nu är jag inte en människa som är beroende av att
sitta och prata bara. Det märker jag att det finns
sådana här. De trivs med det… men jag har mitt rum
och jag har det jag behöver, och de är väldigt
hjälpsamma och snälla alla människor här… så jag
trivs bra och jag äter och umgås med mina
bordskamrater, men sedan går jag gärna in till mig.
Radion och talböcker, det är det som jag har och det är jag
nöjd med.
Falk H., Wijk H., Persson L-O Intra-institutional relocation - Effects on elderly persons health and quality of life. International Psychogeriatric Association Montreal 2009
• Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas
• Gemensam personcentrerad värdegrund
• Ett klimat som befrämjar sociala relationer
• Tillgänglig, personlig och professionell vård
• Gästfrihet – att få bjuda på det lilla extra
• Att känna sig välkommen och delaktig
Edvardsson och medf. 2005
En personcentrerad miljö
En god vårdmiljö beaktar alla
delar
Värdegrund/vårdfilosofi
Fysisk miljö Varande och
görande
Edvardsson 2008, Edvardsson & Wijk 2009
Forskning
Personcentrerad vård med utgångspunkt i
- Patientens berättelse
- Överenskommen delaktighet/partnerskap
- Teamarbete
- Dokumentation
har visat påverka hälsoindikatorer samt patientens
tillfredsställelse med vården mycket positivt
Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet
• Evidensbaserade bedömningar
och åtgärder
• Ledare av omvårdnad
• Förbättrings- och
patientsäkerhetsarbete
• Internationellt arbete
Ansvar och utveckling
Grundläggande omvårdnad är
evidens- och erfarenhetsbaserad Evidensbaserad
vård ger bättre
kommunikation
minskad frekvens
komplikationer
och återbesök,
förbättrad
livskvalitet och
följsamhet till
behandling samt
överlevnad
Aiken et al 1994,
2002
Avancerad omvårdnad i relation till grundnivån
Utbildning på avancerad nivå skall leda till en självständig specialiserad sjuksköterska som aktivt
utvärderar och utvecklar omvårdnaden inom sitt fält samt
initierar forsknings och förbättringsprojekt
Sjuksköterskan på avancerad nivå
• Anpassar uppgifterna till personens specifika behov inom/över specialområden
• Har ett specifikt tekniskt kunnande
• Arbetar med hög grad av självständighet
Är • Magister/Master i omvårdnad
• Specialistsjuksköterska
• Avancerad klinisk sjuksköterska/nurse practitioner
Omvårdnad på avancerad nivå Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden
Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J.
Studentlitteratur 2013
Vem, vad hur och varför ? •Sjuksköterskor på specialistnivå oberoende av
inriktning
•Professionsspecifik kunskap på avancerad nivå
•Struktur från de sex kärnkompetenserna
•Sex tryckta kapitel, 100 artiklar på webben
•Författad av 80 disputerade/expert sjuksköterskor
•Stöd för progression i förhållande till grundnivån
Avancerad omvårdnad
•Alla perspektiv
Promotion, Prevention
Rehabilitering,Palliation
•Hela livsloppet
Barn, ungdom, vuxna, äldre
•Alla vårdformer
Öppen, sluten, kommunala vårdform
Kärnkompetenser
Personcentrerad vård
Samverkan i team
Evidensbaserad vård
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
Säker vård
Informations- och kommunikationsteknologi
Institute of Medicine of the National Academies (IOM, 2003) respektive Quality and Safety Education for Nurses (QSEN, 2005)
Kärnkompetenser • Generella inom vården
• Delas med andra vårdprofessioner
• Särskilt fokus : Att sjuksköterskan,
som del av specialistkompetensen
inom omvårdnad på avancerad nivå
också besitter kunskap av
generisk karaktär
Samverkan i team
Tvärprofessionellt teamarbete
genererar de bästa resultaten
avseende överlevnad, symtomlindring
och välbefinnande
ex. Strok Unit Collaboration in Cochrane Database of Systematic
Reviews, 2007
Samverkan i team Överbryggar kompetenser
Främjar kontinuitet
Stärker säkerheten
Inkluderar familj & närstående
Tvärprofessionell dialog
Helhetssyn
Evidensbaserad vård Systematiskt insamlad och kritiskt värderad forskning
- litteraturöversikter - nationella vårdprogram, - standardvårdplaner - kliniska riktlinjer Faktakunskapen kombineras med förtrogenhetskunskap, färdigheter och förståelse
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling •System •Variationer •Förändringspsykologi •Lärandestyrt förändringsarbete
•Kombinera förbättringskunskap & professionella kunskap
Säker vård •Kunskap om ansvarssystemet
•Riskanalys av inträffade och
förväntade händelser
•Patientens kunskap
•Kopplat till bemanning kompetens,
arbetstider och ekonomi
Informatik •Engagemang i utveckling av väl fungerande
informations- och kommunikationssystem till stöd
för vården
•Virtuella lärmiljöer - simulering
Specialistsjuksköterskan – en motor i förbättringsarbetet
Analyserar det patientnära arbetet för att identifiera
förbättringsområden
Söker och finner det nödvändiga kunskapsunderlaget
Inför evidensbaserad vård i kliniskt vardagsarbete
VET ATT
Specialistsjuksköterskor utbildas på avancerad
nivå i ett reflekterande och problemlösande
förhållningsätt i relation till vetenskap och
beprövad erfarenhet
VET VAR
Specialistsjuksköterskor besitter
informationskompetens och andra nödvändiga
allmänna kompetenser för att ta fram och
värdera kunskapsunderlag för evidensbaserad
vård.
VET HUR
Specialistsjuksköterskor tränas under
utbildningen genom olika uppgifter och i
sitt examensarbete i att förändra och
förbättra vården