Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2007

Omvårdnadsdokumentation i ett postmodernt

perspektiv

Nursing documentation in a postmodern perspective

Författare: André Lindqvist

 

 

 

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete, 15 hp

Höstterminen 2007

Omvårdnadsdokumentation i ett postmodernt perspektiv

Sammanfattning Bakgrund: Dokumentation är ett för sjuksköterskan centralt ämne. Det pågår just nu ett systemskifte för dokumentationen i vården. Med systemskifte avses här övergången i sjukvården från lagring i pappers- till elektroniskt lagrad form. Syfte: Syftet var att belysa vad patientjournalens systemskifte haft för betydelse för omvårdnaden och dess organisation. Metoder: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gav slutgiltligt ett material av 11 artiklar som inkluderades i studien. Meningsbärande enheter identifierades och resultatet analyserades med jämförande litteraturanalys. Sju teman kom att identifieras. Samtliga elektroniska system kom i uppsatsen att kallas Electronic Health Record (EHR). Resultat: De sju teman som identifierades var som följer: informationssäkerhet, systemkvalitet, kommunikation, patienttillfredställelse, arbetsmönster, förändring av arbetssituation och direkt effekt på omvårdnad. Kommunikationen inom och mellan yrkesgrupper förbättrades men sjuksköterskorna upplevde motsatsen. Antalet patienter som kände tillfredställelse med förhållandet till sina vårdare ökade men detsamma gällde inte för vården som helhet. Fler patienter upplevde förståelse av sin sjukdom. Tiden som spenderas med omvårdnad ökade men kvaliteten på omvårdnaden sjönk på tre av fem sjukhus. Elektroniskt lagrade journaler är säkrare för integriteten än sin motpart penna och papper. Detta gör patienterna tryggare. Flertalet studier tyder på att dokumentationen blir mer komplett och håller högre kvalitet än tidigare. Dokumentationstiden minskade för flertalet sjuksköterskor men för en del stod siffran still eller ökade. EHR har givits flera pedagogiska funktioner. Sjuksköterskor har bättre möjlighet att klara det dagliga arbetet. Sjuksköterskor tror att EHR kommer att ge bättre omvårdnad men att det just nu är större hinder än hjälp. Diskussion: Vården håller på att delvis automatiseras med systemskiftet. En omställning håller på att ske från produktion till konsumtion där patienterna riskerar att få mindre invidivualiserad vård från allt färre människor. Samtidigt får patienterna själva mer makt då de får allt mer kunskap. Då organisationen ställer om blir den mer hierarkisk men medan den ger vårdarna tydligare direktiv får patienterna mer att säga till om sin vård. Konklusion: Patienternas tillfredställelse med sjuksköterskornas arbete och informationssäkerheten har ökat. Lite mer tid läggs på omvårdnad men det är osäkert om den skulle vara av bättre kvalitet. Det postmoderna kan inte sägas genomsyra systemskiftet, men processen in i en ny tidsålder finns där i bl.a. vårdkonsumtionen, den nya kunskapen och den efterföljande maktfördelningen. Nyckelord: Dokumentation, Elektronisk journal, Sjuksköterska, Omvårdnad, Postmodernism

Department of Neurobiology, Care Sciences

and Society Division of Nursing Nursing

Thesis for Bachelor degree, 15 hec Semester 1 2007

Nursing documentation in a postmodern perspective Abstract Background: Documentation is a central subject for the nurse. A transition of documentation systems is now occurring in the health care organization. Transition is here referred to as the health-cares change from data saved on paper to data saved electronically. Aim: The aim was to throw light on what effect the records transition have had on care and its organization. Methods: The chosen method was literature review. The material used were 11 articles included in the study. Key units were identified and the result analysed with comparative content-analysis (Friberg, 2006). Seven themes were recognized. Electronic Health Records (EHR) became a reference for all electronic systems. Results: The Seven themes recognized were: information security, quality of documentation, communication, patient satisfaction, work patterns, changes of work situation and effect on care. The communication in and between professions were improved but the nurses felt otherwise. The amount of patients who felt satisfaction with their relations to caregivers rose. But satisfaction with care as a whole shrank. They think EHR in time will bring better care but as for now is a bigger hindrance then help. The time spent with nursing rose but the quality of nursing fell to lower levels. EHR is more secure for integrity then the counterpart pen and paper. This is also recognized by the patient and it makes them more secure. The large sum of studies is pointing to more complete documentation which also is of higher quality. EHR have received pedagogic tools to help both nurses and patients. Nurses have better possibilities to manage the daily work. Discussion: Health care is with the transition partly being automatized. A changeover is occurring, from production to consumption. It is possible that the patient will receive less individualized care from fewer people because of it. At the same time the patient acquires more power as they comprehend more about their decease. The health care organization is getting more hierarchical but as the care givers are constrained the patients are more included in decision-making. Conclusion: The patient satisfaction with nurses’ work and information security has improved. More time is spent with care but it is unsure if it is of any better quality. The postmodern cannot be said to pervade the transition, but a process into a new era can be seen in health care consumption, new knowledge and the following redistribution of power. Keywords: Documentation, Electronic record, Nurse, Care, Postmodernism

Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................... 1

2. Bakgrund............................................................................................................................... 1

2.1. Dokumentation ............................................................................................................. 1

2.2. Dokumentationsproblematik....................................................................................... 1

2.3. Dokumentationsmodell ................................................................................................ 2

2.4. Författningsbakgrund.................................................................................................. 3

3. Teoretisk referensram.......................................................................................................... 3

3.1. Den moderna organisationen....................................................................................... 3

3.2. Den postmoderna organisationen ............................................................................... 4

3.2.1 Postmodernism......................................................................................................... 4

3.2.2 Postmodern organisationsteori ............................................................................... 5

4. Problemformulering............................................................................................................. 6

5. Syfte ....................................................................................................................................... 6

5.1. Frågeställningar............................................................................................................ 6

6. Material och metoder........................................................................................................... 7

6.1. Datainsamling ............................................................................................................... 7

6.2. Validering av data ........................................................................................................ 7

6.3. Dataanalys ..................................................................................................................... 7

7. Resultat.................................................................................................................................. 9

7.1. Kommunikation............................................................................................................ 9

7.2. Patienttillfredställelse................................................................................................... 9

7.3. Direkt effekt på omvårdnad ...................................................................................... 10

7.4. Informationssäkerhet ................................................................................................. 10

7.5. Arbetsmönster............................................................................................................. 10

7.6. Arbetssituation............................................................................................................ 11

7.7. Systemkvalitet ............................................................................................................. 12

8. Diskussion ........................................................................................................................... 13

8.1. Metoddiskussion ......................................................................................................... 13

8.2. Resultatdiskussion ...................................................................................................... 14

8.3. Konklusion .................................................................................................................. 16

8.4. Klinisk relevans .......................................................................................................... 16

8.5. Fortsatt forskning....................................................................................................... 16

9. Referenslista........................................................................................................................ 17

Bilaga 1. Datasökning ............................................................................................................ 20

Bilaga 2. Matris ...................................................................................................................... 21

Bilaga 3. Datavärdering......................................................................................................... 26

1. Inledning Dokumentation är en central del i sjuksköterskans yrkesliv. Flera större uppsatser i utbildningen på sjuksköterskeprogrammet på KI har involverat hur journalföringen skall ske. För att studenter ska bli bra sjuksköterskor krävs det träning inom detta område. Sjuksköterskor behöver evidens för effektiviteten av dokumentationsmodellen och hur de ska använda den, för att uppnå hög känsla av hälsa hos våra patienter. I ett försök att bättra på bägge dessa frågor för sjuksköterskan kommer denna uppsats att handla om dokumentation och de problem som uppstår i samband med dokumentationen.

2. Bakgrund Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde och det är sjuksköterskans ansvar att den planeras och dokumenteras. Med omvårdnad avses i den här uppsatsen planering och åtgärder som syftar till hjälpa individen att förbättra och upprätthålla hälsa samt att förebygga ohälsa. Journalföringen tar idag stor tid från den övriga vården för sjuksköterskan och även andra yrkesgrupper. Dokumentationen är ibland ett nödvändigt ont och en del frågar sig om den ibland är nödvändig alls (Förberg & Löfström, 1997). Här följer en litteraturgenomgång av forskningsfältet.

2.1. Dokumentation Idéer om dokumentation av omvårdnad och specifikt omvårdnadsdiagnoser dök upp på 50-talet i USA. 30 år senare hade organisationen NANDA utarbetat en officiell klassificering för omvårdnadsdiagnoser (Hjelm-Karlsson, 1992). Det är idag en lagreglerad åtgärd att dokumentera vården runt patienterna. Lagregleringen kom 1985 och innebar att all legitimerad personal, inklusive sjuksköterskor, skulle föra journal (Dahlberg, 1996). Kvaliteten i omvårdnaden höjs och ger även ett stort stöd i utvecklingen av omvårdnadskunskap. Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrand (2005) väljer att i sitt arbete med VIPS-modellen avsluta ett stycke med påståendet att det troligtvis är en utopi att dokumentation skulle kunna spegla eller beskriva omvårdnaden i sin helhet. Även om sjuksköterskans dokumentation aldrig kommer bli perfekt säger ovanstående vad vården strävar mot. När sjuksköterskor slutar forska efter bättre dokumentationsmetoder säger de indirekt att de har uppnått perfektion. Vad menas då med dokumentering. Resultat har visat att vad som bör ingå är bedömning, planering, genomförande och utvärdering. Anteckningar görs för all berörd vårdpersonal och närstående men även för tillsynsmyndigheter och för forskningsprocessen. Informationen kan överföras både muntligt och skriftligt. En del personal upplever att det går enklare att föra över informationen muntligt men forskning visar på risker med detta samt förordar skriftlig dokumentering (Folke, 2002).

2.2. Dokumentationsproblematik Med det sagt är det även tydligt att det finns brister i hur personal antecknar. Sjuksköterskor både över- och underdokumenterar, och ibland dokumenterar de inte alls (Ainsworth m.fl., 2006). Nödvändigheten att anställda inte utelämnar information eller gör andra misstag som sänker kvaliteten för vården, är väldokumenterat i ett flertal studier (Owen, 2005; Lee, 2005b; Folke, 2002). Samtidigt sker misstag och även där är det viktigt att journalen kan berätta vad som hände (Owen, 2005) För att göra det lättare för vården har flera försök gjorts för att standardisera journalföringen. VIPS-modellens (Ehnfors m.fl., 2005) utvecklande har lett till att stora delar av Sverige idag använder liknande sökord. Detta leder till att det blir enklare att använda andra sjukhus journaler när patienter flyttar. Det finns även en risk i att omvårdnaden blir för standardiserad och att komplexiteten i omvårdnaden blir lidande när språket

1

begränsas. Lee (2005b) fann just detta i en studie om faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av omvårdnadsdiagnoser. Sjuksköterskor tenderade att bli begränsade av dokumentationsmodeller. Förutsatt att vården vill ta risken att begränsa språket i omvårdnadsdokumentationen har en standardisering flera fördelar. Människor rör sig mer idag än de någonsin har gjort och att en vårdgivare kan dela journalerna med andra vårdgivare ger en ökad effektivitet då patientens status snabbare blir klar för den nya vårdgivaren. En del i den strävan att simplifiera informationsutbyte är införandet av elektroniska journalsystem (Hutchinson & Sharples, 2006). Överföringen av information via ett elektroniskt medium har långt högre effektivitet över flera faktorer. Det har samtidigt visat sig innebära stora svårigheter att införa ett elektroniskt journalsystem utan att ha standardiserat dokumentationen innan (Huston, 2004). En direkt kopiering av dokumentationsmodellen från papper till elektronisk version skulle sluta olyckligt, delvis på grund av parallell dokumentering utförd av olika yrkesgrupper. Det finns indikationer på att grupperna enklare kan närma sig varandra och lösa problemet med hjälp av den nya tekniken (Sahlin, 2004). Samtidigt använder sig grupperna av helt olika yrkesspråk, vilket även är en nödvändighet. Att sammanfoga dokumentationen för att undvika dubbeldokumentering kan lätt leda till förlorad information på flera punkter där dokumentationsområdena gränsar till varandra. Utöver yrkesglidningarna där sjuksköterskor dubbeldokumenterar visar det sig även att sjuksköterskorna sinsemellan använder sökorden olika vilket leder till förvirring vid inläsning och omvårdnadsåtgärder (Magnusson, 1994).

2.3. Dokumentationsmodell VIPS är en modell för omvårdnadsdokumentation men säger ingenting om omvårdnaden i sig. Modellen är en metod att sortera informationen inom olika sökord. På det sättet ger modellen sjuksköterskan en struktur för hur omvårdnaden ska dokumenteras. Skaparnas utgångspunkt inför utvecklingen av VIPS var att formulera kriterier, och riktlinjer för dessa, för journalanteckningar av sjuksköterskan. Modellen har efter det testats i praktiken i ett flertal studier (Ehnfors m.fl., 2005). Under Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrands teoris hela utvecklingsprocess, pågick en litteraturundersökning för att hitta vanligt förekommande omvårdnadsbegrepp. Fenomen och nyckelbegrepp som var särskilt relevanta för omvårdnaden sparades samt bearbetades sedan till ett första format för en sökordslista. De första sökorden som framkom används som huvudsökord och benämns alla med förledet omvårdnad. Ett antal år senare gjordes en uppföljande studie för att utvärdera modellen och om möjligt revidera för att göra den än bättre. Användningen av VIPS-modellen har studerats på en mängd specialiserade vårdavdelningar som psykiatri, infektion och ortopedi. Studier har även förekommit utomlands och mycket tyder på att modellen är applicerbar i de allra flesta sammanhang. Ett antal revideringar har senare skett och många sökord har kommit till eller förändrats. Det pågår hela tiden ett aktivt arbete för att förbättra modellen. I arbetet används kunskap och åsikter från vården väl som vårdskolorna (Ehnfors m.fl., 2005). Utvecklingen av teorin är formad runt fyra nyckelbegrepp: Välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. De fyra begreppen återfanns under hela arbetet i all litteratur och har därmed fått lägga grund för modellen. Det var viktigt under utvecklingen att modellen inte skulle utesluta andra tankesätt utan vara kompatibel med olika system och omvårdnadsteorier. En speciell tanke riktades till datoriseringen av journaler och modellen har konstruerats för att kunna appliceras i ett elektroniskt journalsystem (Ehnfors m.fl., 2005).

2

2.4. Författningsbakgrund Utöver alla teorier och modeller för hur vården kan dokumenteras, finns det även ett antal lagar och föreskrifter som berättar att och hur sjuksköterskan ska dokumentera. Den viktigaste av dessa är patientjournallagen (1985:562) som beskriver skyldigheten att en journal ska föras över patientens vård av vissa yrkesgrupper. Lagen innehåller även krav på hur utformningen, innehållet och hanteringen ska gå till. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innehåller i andra paragrafen krav på hälso- och sjukvården. Bl.a. ska vården vara av god kvalitet, utarbetas i samarbete med patienten och tillgodose behov av god säkerhet. Ett flertal studier har visat på hur god journalföring leder till ökad kvalitet och patientsäkerhet (Huston, 2004; Magnusson, 1994; Owen, 2005). En särskild lag tillkom senare än hälso- och sjukvårdslagen för att specifikt ge akt på kvalitetssäkran i vården. Kvalitetssystemets krav som beskrivs i SOSFS (2005:12), ska innehålla rutiner och organisation kring hur kvaliteten ska säkras och granskas. Rutiner ska bl.a. beskriva kompetenskrav hos sjuksköterskan och lämpliga metoder för diagnostik, vård och omhändertagande, och hur dessa ska introduceras på avdelningen. Dokumentation ska därmed finnas för hur dokumentering ska ske, i varje skild vårdenhet. I SOSFS (1993:17) beskrivs samordning och planering av diagnostiska åtgärder som en övergripande funktion för omvårdnadtgärder. Det är viktigt för att all vårdpersonal ska kunna ta del av planering, att en skriftlig dokumentation sker. Planeringen och samordningen av omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde (Magnusson, 1994). För att vården ska vara av god kvalitet står det i skrivet i patientjournallagen (1985:562) att uppgifter ska finnas om patientens identitet, bakgrund till vård, diagnos och utförda vårdåtgärder. För patientens egen säkerhet ska det även finnas uppgifter om all information som lämnats till patienten om bl.a. diagnosen och behandlingsalternativ. Tillkommer gör även uppgifter om sekretess och samtycke till provsparning i biobanken.

3. Teoretisk referensram Sjukvården är idag en massiv organisation. Vården har fått en hierarkisk uppbyggnad och dagens systemskifte har lett till en centralisering av sjukhus och verksamhetsområden. Organisationen som sådan är ett gigantiskt nät av personer som jobbar för Sveriges befolknings hälsa. Följande presenterade teorier och centrala begrepp kommer att användas för att ge en syntes av analysfynden som presenteras i resultatet. De centrala begreppen återfinns i texten.

3.1. Den moderna organisationen Forskning om organisation startades redan för flera hundra år sen i försök att lära om administrationsproblem. I Kina startade 400 f.k. ett krig kallat ”de krigande staterna” som skulle fortsätta under flera århundraden till dess att endast en stat hade total kontroll över hela Kina. Under kriget publicerades mycket litteratur kring krigsväsendet och administration runt staten som är mycket aktuell än idag (Griffith, 1998). I väst skrevs en del på området under renässansen, av bl.a. Machiavelli men det skulle dröja till 1900-talet innan diskussionen runt organisationsteori skulle komma igång ordentligt. Flera försök har gjorts att definiera en organisation. Chester Barnard (1938) gav oss en definition av begreppet som sedan kom att bli en klassiker ”a system of consciously personal activities or forces” (s.72). Numera har vi flera helt olika definitioner men denna används fortfarande än idag. De allra flesta definitioner innehåller som bas att människor arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Detta inbegriper bl.a. sådana saker som sporttävlingar, konstutställningar eller bröllop. Förutom

3

organisation spelar andra begrepp in som administration och organisering, där organisering innebär processen som leder till en organisation (Eriksson-Zetterquist, 2005). En organisationsmetod är vad vi kallar byråkrati. Byråkrati som begrepp är intimt förknippat med modernismen men användes långt dessförinnan som del eller som helhet av exempelvis grekiska stadsstater men även av äldre stamsamhällen. Det är först och främst förmågan att skriva som skiljer det moderna byråkratiserade samhället från andra samhällsformer (Eriksson-Zetterquist, 2005). Med den industriella revolutionen kom en skjuts till studiet av organisationsteori. Nya tankar kring produktion ledde till att tillverkningen centraliserades och förlades till fabriker. Uppkomsten av arbetarorter med fabriker som bas ledde senare till en migration från landet till de nya städerna. Anledningen till lokaliseringsförändringen var att det var svårare att kontrollera arbetet när det var utspritt. I och med centraliseringen uppkom det nya problem i form av ledningsfrågor. Lösningen på det var ett nytt yrke, förmannen. Även resten av arbetsstyrkan började specialiseras för olika uppgifter i produktionsledet (Andersson, 1994). Max Weber var en tysk samhällsvetare som verkade i början av 1900-talet och innehade bland annat flera professurer i nationalekonomi. Han räknas som en av grundarna till den moderna sociologin och var främst verksam inom de tre samhällsvetenskapliga disciplinerna religionssociologi, politisk sociologi och vetenskapsteori. Weber studerade byråkratiseringen av samhället och g den som den renaste formen av administration. Däremot tyckte han inte att samhällen bör vara byråkratiskt organiserade. Det råkade bara vara den bästa formen att för tillfället använda sig av. Webers föreställning om makt och auktoritet i politisk sociologi används än idag i analyser av klass och politik (Abrahamsson & Andersen, 1998). Den svenska sjukvården är idag uppdelad mellan landstingen och kommunerna. Kommunerna har ansvaret för äldrevård i boenden och hemtjänsten. Landstingen som har den större sjukvårdsbördan är ansvariga för sluten- och öppenvården. Det finns ett antal vårdgivande yrken som ibland kräver legitimation för att utöva. Yrkena är uppdelade för att sköta olika uppgifter inom vården. Sjukvården var fram till mitten av 60-talet byråkratiskt uppbyggd. Det var nästan alltid en läkare som var högste ansvarig för vården. När den medicinska utvecklingen tog fart startades, efter industriell modell, en centralisering och utbyggnad av den administrativa förvaltningsapparaten. Den ansvarige läkaren byttes ut mot en ekonomiskt skolad sjukhusdirektör. Medicinalstyrelsen fick nu tillsynsansvaret för vården och kom senare att bli socialstyrelsen. Mot slutet av 70-talet blev vården ohanterligt stor på grund av all utveckling. Politikerna la sig då i för att börja kontrollera tjänstemännens beslut. Detta kom att orsaka en minskning i sakkunskap när tjänstemän trängdes ut och ledde väg till en mängd beslut helt utan understöd av forskning. I början av 80-talet började en decentralisering av vården för att råda bot på administrationsproblemen. Kostnaderna fortsatte att öka trots förändringen. Tankar om privatisering och konkurrensutsättning började nu strömma till för att återigen öka effektiviseringen och få bukt med den otympliga organisationen svensk vård (Maltén, 2000).

3.2. Den postmoderna organisationen 

3.2.1 Postmodernism 

Med postmodernism avses två saker. Först har vi avgränsningen mellan två tidsperioder: moderna och postmoderna. Sedan har vi även begreppet som beskriver ett tankesätt som genomsyrar litteratur, filosofi, vetenskap och andra områden. För att förstå postmodernismen är det viktigt att först se på modernismen. På grund av just detta, att postmodernismen sägs vara en reaktion på modernismen, anser en del att den postmoderna perioden inte är något

4

annat än ett sent stadium av moderna perioden (Giddens, 1990). Den moderna perioden har olika startpunkter hos olika författare men vi kan säga att den är minst 200 år och har sina rötter i upplysningen och den nya tidens syn på vetenskap. Modernismen ser människan som subjekt som fri och rationell. Med hjälp av att tänka rationellt kan alla problem lösas, inklusive samhällsproblem, och vetenskapen kan nå överallt med tillräckligt med arbete. Samtidigt som vetenskapen fick sin nya ställning i samhället började religionen tappa sin makt. Industrialiseringen och kapitalismens framsteg är exempel på alla nya tankesätt som växte fram (Eriksson-Zetterquist, 2005). Under andra hälften av 1900-talet hände något, mycket påverkat av världskrigen och det nya informationsflödet från de tekniska landvinningarna. Vissa författare hade redan innan uttryckt att människan inte verkade vara perfekt och det idealiska samhället som vetenskaperna hade utlovat inte hade infunnit sig. Tysk filosofi ses som en central grund i postmodern teori och Nietzsche räknas som en av de stora tänkarna. Nietzsche och Heidegger har varit stora influenser för fransk samtidsfilosofi (Eriksson-Zetterquist, 2005). En av dessa franska filosofer var Jean Baudrillard. Baudrillard var sociolog och har skrivit om marxismen och kapitalismen. Hans forskning kännetecknas av samhällets undflykt från gamla sociologiska tankesätt till en ny syn på produkter som inte bara materiella utan även symboliska (Löfgren, 1986). Marx förutspådde kapitalismens kollaps som en följd av att rika blev rikare och fattiga blev fattigare. Det skulle visa sig bli tvärtom när Sovjets Marx-inspirerade kommunism föll. Kapitalismen förde med sig en högre levnadsstandard inte bara för de rika, utan även de lägre skikten. I början av industrialiseringen var produktionen viktig för samtliga styren oavsett ideologi (Eriksson-Zetterquist, 2005). I Baudrillards bok ”The consumer society” (1998) argumenterar Baudrillard för att produktionen blir mindre och mindre viktig i samhället. När produktionen automatiseras blir arbetarna inte längre lika viktiga. Däremot är det istället konsumtionen som blir nödvändig för att upprätthålla kapitalismen. Konsumtionen är något som har en stark influens i samhället idag och den postmoderna teoretikern kan påpeka detta som en väsentlig skillnad (Eriksson-Zetterquist, 2005; Lyon, 1994). Det nya informationsflödet som följt på industrialiseringen har gett upphov till en helt ny ålder av skepsism. Jean-Francois Lyotard pekar på hur kunskapen börjat avkrävas legitimering i det postmoderna samhället. De absoluta sanningar som tidigare funnits i modernismen kan numera inte legitimera kunskap. Allt låter sig inte alltid framställas för konstnären och kan heller inte bedömas enligt framtagna regler och mallar. (Lyotard, 1986) Det finns inte längre ett perfekt statsskick, en lösning, utan olika alternativa perspektiv på verkligheten som alla leder framåt. Ett exempel på kritiken av vetenskapen är upptäckten av röntgenstrålningen. Röntgen gav oss ett kraftfullt medicinskt hjälpmedel. Senare visade det sig att samma röntgenstrålar framkallade cancer (Eriksson-Zetterquist, 2005).

3.2.2 Postmodern organisationsteori 

På grund av postmodernismens kritik av informationen tas aldrig organisationen för given utan måste ständigt reproduceras genom processen organisering. Den postmodernistiska organisationsteorin har ingen blind tilltro till instrumentell rationalitet, vilket den delar med flera andra organisationsriktningar (Eriksson-Zetterquist, 2005). Ett inslag som finns i flera företag är human resource management (HRM). Det är deras uppgift att administrera personalen. Detta gör organisationen statisk ur ett perspektiv sett från individen på företaget. Företagen legitimerar detta genom att individen får tillgång till verksamheter genom HRM, som de annars inte skulle ha fått. Alla de viktigaste postmoderna

5

teoretikerna har diskuterat det mänskliga subjektet och hur det formas av samhället. Människan kan på det sättet inte sägas tänka fritt. Om människan formas av organisationen bidrar HRM-kulturen till människans subjekt. Enligt Nietzsche är makten inte åtskiljd från samhället hos ett fåtal styrande. Makten är distribuerad över samhället hos exempelvis tjänstemän i statsapparaten. Organisationens subjektifiering av individen bidrar till att makten ligger i organisationens formgivare (Eriksson-Zetterquist, 2005). Informationsflödena har lett till att de moderna narrativen har fallit. Postmodernismen hävdar bestämt att det inte går att hitta en enhetlig teori som kan appliceras överallt. Som mest kan en studie ge information om hur det ser ut på lokal nivå. Slutsatser kan dras därefter. Om forskaren ska applicera en teori på svensk sjukvård är det viktigt att svensk sjukvård gett upphov till den (Eriksson-Zetterquist, 2005).

4. Problemformulering Med bakgrund av litteraturgenomgången är det visat att dokumenteringen av patientens vård, vars avsikt är att förbättra kommunikation och öka patientsäkerhet i vården, i vissa fall kan ge upphov till missförstånd. Det pågår ett stort arbete med att överföra analogt lagrad information till digital förvaring. Systemskiftet har möjlighet att leda till en förbättrad vård men även en hel del problem. Erfarenhet har lärt forskarna att ingen perfekt lösning finns. Flera lösningar kanske måste appliceras simultant. Vården är på väg att automatiseras vilket påverkar vårdarnas vardag. När vården automatiseras läggs fokus på patienternas behov istället för vårdproduktionen. Idag finns modeller för dokumentation och journalföring som bygger på vetenskapliga studier. Vissa studier pekar på att modellerna kan begränsa omvårdnaden. Detta kan bara sägas för lokal nivå. Problemet blir då att det saknas översiktlig kunskap om för- och nackdelar med systemskiftet. Med systemskifte avses här övergången i sjukvården från lagring och användning i pappers- till elektroniskt lagrad form. Detta skifte kan även sägas var ett skifte mellan det moderna och postmoderna i vården.

5. Syfte Syftet var att belysa vad patientjournalens systemskifte haft för betydelse för omvårdnaden och dess organisation.

5.1. Frågeställningar • Vilken förändring har skett för omvårdnaden av systemskiftet • Vilken förändring har skett för omvårdnadens aktörer av systemskiftet

6

6. Material och metoder Den valda metoden för den här studien är litteraturöversikt enligt Segestens (2006) metod.

6.1. Datainsamling Materialet i litteraturstudien kom att bestå av nio originalartiklar och två litteraturstudier. Dessa hittades genom sökning i databasen Pubmed och tidsskriften International Journal of Medical Informatics. Avgränsningar som sattes var engelska som publiceringsspråk och en tidsgräns från 1990 och framåt. Tidsgränsen sattes då system som använts tidigare inte går att jämföra med dagens system. På grund av att det finns många olika elektroniska journalsystem och att dessa definieras på vitt skilda sätt har de därmed gett upphov till ett flertal begrepp. Därför har ett större antal sökord (se bilaga 1) använts för att några artiklar skulle kunna hittas. Sökningen gick igenom tre urvalsprocesser.

• Först identifierades titlar som antogs kunna höra till forskningsfältet. • Därefter lästes studiernas abstrakt igenom för att se om de hade möjlighet att ge svar

på forskningsfrågorna. • I det sista urvalet lästes resultat igenom för att hitta samband till forskningsfrågorna.

Efter att ha läst artiklarna identifierades ett flertal som publicerade i tidsskriften International Journal of Medical Informatics. Därför gjordes även sökningar i tidsskriftens egen databas. Genom sökning i vissa artiklars referenslistor identifierades ytterligare artiklar. Artiklarna framtagna genom referenslistor söktes efter i databasen Pubmed och genomgick sedan samma urvalsprocess som övriga artiklar. Likadant skedde för artiklar från International Journal of Medical Informatics. Slutligen gjordes en sökning i relaterade artiklar i Pubmed. Dessa gick igenom samma urvalsprocess som tidigare beskrivits. Sökningarna är presenterade på bilaga ett. Sammanlagt gav sökningarna 6303 träffar som resulterade i ett material av 11 artiklar. Fem av dessa hade en kvantitativ metod, tre av dem en kvalitativ metod och tre stycken hade både kvantitativa och kvalitativa metoder. Majoriteten av artiklarna inkluderade i litteraturöversikten använde Electronic Health Record (EHR) som begrepp för datoriserad journalföring. Därför kommer samtliga system som refereras som elektroniska presenteras som EHR i resultatet.

6.2. Validering av data De artiklar som inkluderades är sammanställda i matrisen som presenteras i en översiktstabell: bilaga två. (Polit & Beck, 2004). Studierna tillgavs ett mått på vetenskaplig styrka, med inspiration från Forsberg & Wengström (2003), enligt mallen i tabell 2 och 3 där styrkan kan variera från klass I till klass III, där klass III representerar det högsta värdet för validitet. Poäng från noll till två gavs till faktorerna sammanfattning, syfte, urval, datainsamling, dataanalys, mätinstrument, resultat, diskussion, reliabilitet och validitet, beroende på hur väl de var beskrivna. Hänsyn togs till hur tydligt materialet presenterats och att hela strukturen är med. Sammanlagt kunde en studie få 22 poäng. Klass II gavs från 11 poäng och Klass III från 17 poäng. Åtta studier tillgavs klass III och tre stycken klass II.

6.3. Dataanalys Analysen är en fri tolkning efter metoden för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2006). Analysen är grafiskt beskriven i figur 1 och gick till så att resultatdelarna lästes igenom i

7

samtliga artiklar. De delar av resultaten som överensstämde med syftet markerades och fördes sedan över till forskningskort vilka räknades till 68. Forskningskorten med tillhörande resultat markerades alla med nummer för den artikel de tillhörde enligt ordningen i matrisen i bilaga 2. Likheter och skillnader i resultatinnehållet identifierades och sedan sorterades de efter analysområden, i.e. preliminära teman. Övergripande områden identifierades nu och de preliminära teman som identifierats bearbetades sedan från individuella resultat till enhetliga texter. Under tiden flyttades resultat mellan preliminära teman för att få bättre enhetlighet. Slutligen var sju teman klara. Dessa sorterades efter tillhörighet till frågeställningarna. Teman gavs namn efter upplevt ämnestillhörighet då de meningsbärande enheterna hade sammanställts.

Sammanställda meningsbärande enheter

Resultat

Resultat

Resultat

Resultat

Resultat

Resultat

Resultat

Prel. Tema Prel. Tema Prel. Tema

Tema

Tema

Prel. Tema Prel. TemaPrel. Tema

Tema

Tema

Tema

Tema

68st meningsbärande enheterTema

Figur 1. Analysschema enligt A. Lindqvist.

8

7. Resultat Resultatet är uppdelat efter teman där de tre första teman svarar på den första frågeställningen: vilken förändring har skett för omvårdnaden av systemskiftet, och de fyra sista svarar på den andra frågeställningen: vilken förändring har skett för omvårdnadens aktörer av systemskiftet.

7.1. Kommunikation En central del för vården är kommunikation mellan vårdgivare. Eftersom elektroniska journalsystem har en helt annan möjlighet att flytta runt och uppdatera information än papper kan, kan kommunikationen förändras av systemskiftet. Intervjuade Sjuksköterskor kände att övriga yrkesgrupper inte läste varandras anteckningar och att det begränsade kommunikationen dem emellan (Kossman, 2006). Enligt en annan studie förbättrades kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska av den datoriserade sjuksköterskedokumentationen (Häyrinen, Saranto & Nykänen, 2007). Även om vissa läkare börjat läsa sjuksköterskornas anteckningar läste fortfarande ingen av dem omvårdnadsplanerna (Ammenworth m.fl., 2001).

7.2. Patienttillfredställelse Fler studier visar att patienternas syn på deras vård har påverkats i och med införandet av EHR (Häyrinen m.fl., 2007; Koide, Asonuma, Naito, Igawa & Shimizu, 2006; Nowinski m.fl, 2007). Samtidigt visar några samma studier att på en del områden har inget skett alls (Häyrinen m.fl., 2007; Nahm & Poston, 2000). Bland annat har man mätt patienters tillfredställelse med relationen de har till sina vårdare och hur de interagerar med dessa. Patienter som var tillfredställda med sjuksköterskors attityd var 53 procent före implementeringen av EHR, steg till 64 procent av patienterna tre månader efter skiftet och steg ytterligare lite till 65 procent av patienterna nio månader efter skiftet. 133 patienter ingick i studien (Koide m.fl., 2006). Patientnära teknologi för dokumentation påverkade inte patienternas tillfredställelse med sjuksköterska-patient relationen (Häyrinen m.fl., 2007; Nahm & Poston, 2000). När forskarna istället tittade på läkarnas relation till patienterna visade det sig att EHR inte gav samma utslag som för sjuksköterskorna. Patienter som var tillfredställda med läkarnas attityd var 63 procent av 133 patienter före implementeringen av EHR, 69 procent av patienterna tre månader efter papper-EHR skiftet och 65 procent av patienterna nio månader efter skiftet (Koide m.fl., 2006). EHR påverkade läkar-patient interaktionen men det går ännu inte att säga om detta var positivt eller negativt. Förutom att själva systemet påverkade interaktionen gjorde även läkarnas datorkompetens det då detta möjliggör användningen (Häyrinen m.fl., 2007). Två av fem sjukhus fick mindre tillfredställda patienter. Övriga sjukhus uppvisade ingen skillnad (Nowinski m.fl, 2007). Patienternas egen syn på själva systemet tycktes vara positiv även om de positiva åsikterna sjönk med tiden. Fler än en tredjedel av de 133 patienterna tyckte att det stämde att EHR bidrog till en förbättring av medicinsk säkerhet. 56 procent av patienterna tyckte så före skiftet. Efter tre månader tyckte bara 44 procent av patienterna det och efter nio månader var siffran nere på 43 procent (Koide m.fl., 2006). Samma studie visade även att patienternas kunskap om sin sjukdom ökade. Patienter som upplevde förståelse av sjukdomen var 94 procent före EHR, 93 procent av patienterna tre månader efter skiftet, samt 96 procent av patietnerna nio månader efter skiftet.

9

7.3. Direkt effekt på omvårdnad Det visar sig att fler studier har koncentrerat sig på tidsaspekter för dokumenteringen än deras effekter på vården. Ändå har viss energi lagts ner på den här frågan. T.ex. har forskning på omvårdnad i kombination med tidsfrågan visat att tiden som spenderades med omvårdnad steg från 31,9 procent till 37 procent (Pabst, Scherubel & Minnick, 1996). Det är en vanlig syn att siffrorna går neråt direkt efter skiftet och sedan vänder uppåt efter några månader (Ammenworthm m.fl., 2001; Häyrinen m.fl., 2007; Pierpont & Thilgen, 1995; Poissant, Pereira, Tamblyn, & Kawasumi, 2005). Synen på det hos 103 sjuksköterskor är att 76 procent anser att EHR tids nog kommer att leda till bättre omvårdnad (Moody, Slocumb, Berg & Jackson, 2004). I en studie ökade kvaliteten på vården på tre av fem sjukhus (Nowinski m.fl, 2007). Fler resultat visar på en dystrare prognos. I samma studie som kvaliteten ökade på tre sjukhus sjönk kvaliteten på de övriga två (Nowinski m.fl, 2007). Inga skillnader har observerats för arbetsmönstrena och EHR hade ingen effekt på patientvården (Häyrinen m.fl. 2007). Patientnära vård misslyckades och ett exempel på hinder för patientnära användning av EHR var trånga rum och för många avbrott (Moody m.fl., 2004). I studien med EHR-systemet PIK 4.0 var omvårdnadsplanerna i PIK-gruppen ofta ospecifika och för långa. Detta skulle kunna leda tilll oindividualiserad vård och mer planerade men färre utföra åtgärder (Ammenworth m.fl., 2001). 81 procent (n=133) av sjuksköterskorna upplevde EHR som större hjälp än hinder vid omvårdnad (Moody m.fl., 2004).

7.4. Informationssäkerhet Införandet av elektroniska journalsystem har stor potential för utveckling av säkerhetsarbetet kring informationsförvarandet. Ingen kan med våld få tag på informationen utan att vara bekant med systemet. Två studier har visat att elektronisk dokumentation är mer pålitlig än sin motpart med penna och papper (Häyrinen m.fl., 2007). Detta är något som framför allt är viktigt för patienterna. När sjuksköterskorna tillfrågades upplevde 54 procent av 103 sjuksköterskor att EHR skulle vara säkrare för privatlivet (Moody m.fl., 2004). Få patienter instämde i påståendet att de oroar sig över datasäkerheten med EHR. 32 procent av 133 patienter uttryckte detta före implementeringen av EHR, 18 procent av patienterna tre månader efter EHR och 22 procent av patienterna nio månader efter (Koide m.fl., 2006).

7.5. Arbetsmönster Den mest uppenbara möjligheten för påverkan på arbetsmönstret ligger i journalföringen. Som tidigare nämnts användes en stor del av sjuksköterskans tid till journalföring före skiftet. Har då skiftet gett någon skillnad för arbetsfördelningen? Sjuksköterskorna själva tycker att tid sparas genom använda EHR. Sju av 11 sjuksköterskor i en studie tyckte att systemet PIK sparade tid vid omvårdnadsplanering (Ammenworth m.fl., 2001). När forskarna ser objektivt på tidsfördelningen visar sex av de 11 studier som ingår i den här litteraturstudien på resultat som är entydiga med att dokumentationstiden minskar (Ammenworth m.fl., 2001; M.fl., 2007; Koide m.fl., 2006; Pabst, Scherubel & Minnick, 1996; Pierpont & Thilgen, 1995; Poissant m.fl., 2005). Två av dessa är litteraturstudierna där 10 av 21 respektive sex av 23 studier visar på reducerad dokumentationstid (Häyrinen m.fl., 2007; Poissant m.fl., 2005). Datahanteringen blir även lättare i form av datasökning. Sjuksköterskor använder mindre tid till att leta efter journaler vilket är uppskattat bland dem (Kossman, 2006). Före skiftet kände tre av 11 sjuksköterskor att datorer skulle förbättra vårdplanerna. Efter skiftet var siffran sju av 11 (Ammenworth m.fl.).

10

Flera studier visar att dokumentationstiden ungefär halveras (Ammenworth m.fl., 2001; Pabst m.fl., 1996; Pierpont & Thilgen, 1995; Poissant m.fl., 2005). I en studie var medeltiden för dokumentering 27,8 min för gruppen användande PIK-systemet och 50min för kontroll-gruppen. (Ammenworth m.fl., 2001). Före skiftet användes 40 procent av tiden till att dokumentera på expeditionen. Efter skiftet var siffran 22 procent (Pierpont & Thilgen, 1995). Med patientnära terminaler för dokumentation sparade sjuksköterskan i snitt 24,5 procent av tiden för dokumentering. Att jämföra med 23,5 procent av tiden för terminaler på expeditionen (Poissant m.fl., 2005). Dokumentationstiden sjönk från 13,7 procent av tiden till 9,1 procent med 39 procent av journalen dokumenterad i dator. Då hade medicinjournalen ännu inte övergått till elektronisk form vilket gör det möjligt för ytterligare tidsbesparingar (Pabst m.fl., 1996). Andra studier är inte lika positiva. Även om dokumentations- och datainsamlingstiden sjönk användes samma tid till att interagera med datorn (Pierpont & Thilgen, 1995). Fem av 21 studier i en av litteraturstudierna gav inget bevis på att EHR skulle spara tid för dokumentering (Häyrinen m.fl., 2007). Två av 23 studier i den andra litteraturstudien visade på ökad dokumentationstid (Poissant m.fl., 2005). Förutom att patientnära dokumentation alltid inte var lyckat ur patientsynpunkt gav ibland utrustningen problem. Handhållen dator för dokumentering gav ökad tid med 128,4 procent vilket är en större ökning proportionellt sätt än tidigare rapporterade tidsminskningar (Ammenworth m.fl., 2001; Pabst m.fl., 1996; Pierpont & Thilgen, 1995; Poissant m.fl., 2005). Sjuksköterskor upplevde mindre tid hos patienten då patientnära dokumentering leder bort fokus från patienten (Kossman, 2006). Datorbrister som hastighet och systemproblem minskar sjuksköterskors förmåga att använda tiden effektivt (Kossman, 2006).

7.6. Arbetssituation EHR har visat sig ha en del positiva och negativa effekter på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor kände att EHR gör dem mer organiserade och kan lita mindre på minne och pappersanteckningar (Kossman, 2006). Effekter förekom även högt som på organisationsnivå. Ett av fem sjukhus fick en minskad gruppkultur och två av fem sjukhus fick en ökad hierarkisk kultur (Nowinski m.fl, 2007). Utöver att de har en hjälp med att komma ihåg alla sina dagliga sysslor är även den datoriserade omvårdnadsplanen en bra hjälp att komma ihåg alla möjliga omvårdnadsdiagnoser (Lee, 2005a). På grund av att sjuksköterskor i systemet har tillgång till alla omvårdnadsdiagnoser användes även systemet som inlärningshjälp där sjuksköterskorna kunde läsa på (Lee, 2005a). Även om sjuksköterskorna översköljs av information följer de inte alltid råden i programmet utan tänker fortfarande själva (Lee, 2005a). Bättre erfarenheter av skiftrapportering rapporterades (Häyrinen m.fl., 2007). Sjuksköterskor får bättre information om vilka frågor de bör ställa operationssjuksköterskor vid överrapportering (Kossman, 2006). Sjuksköterskor rapporterade större möjlighet att klara det dagliga jobbet innan skiftet tog slut (Pabst m.fl., 1996). Eftermiddagar med mycket arbete blev enklare att klara av med det nya systemet (Pabst m.fl., 1996). 36 procent av 103 sjuksköterskor tyckte att EHR har minskat arbetsbelastningen för sjuksköterskor och andra yrkesgrupper (Moody m.fl., 2004). Före skiftet tyckte två av 11 sjuksköterskor att det var jobbigt att jobba med datorer på grund av komplexiteten. Efter skiftet tyckte ingen det längre (Ammenworth m.fl., 2001). Två av 11 sjuksköterskor kände även rädsla för att jobba med datorer. Efter skiftet var det bara en (Ammenworth m.fl., 2001). 10 av 11 sjuksköterskor ang att systemet PIK ökade läsbarheten av dokumentationen (Poissant m.fl., 2005).

11

Även negativa effekter förekom allt. 61 procent av 103 sjuksköterskor upplevde frustration över dubbla dokumentationssystem (Moody m.fl., 2004). Andra faktorer som orsakar frustration är brister som datorers oförmåga för mobilitet och snabbhet (Kossman, 2006). Mindre förmåga för patientnära dokumentation kan leda till till dubbeldokumentation och längre arbetstider då sjuksköterskorna måste anteckna först hos patienten för att sedan skriva in det i datorn på expeditionen (Kossman, 2006). Detta orsakade även att sjuksköterskorna fick gå mer då datorerna är stationära (Pabst m.fl., 1996). Automatiserad dokumentation tvingade personalen att ha en delad journal vilket upplevdes negativt (Pabst m.fl., 1996).

7.7. Systemkvalitet Sjuksköterskor använder en stor del av sin arbetsdag till att dokumentera. På en del avdelningar används 10 procent och andra används 40 procent av tiden. På andra avdelningar ligger tiden någonstans där emellan (Ammenworth m.fl., 2001; Pabst m.fl., 1996; Pierpont & Thilgen, 1995). Det finns potential för effektiviseringsarbete inom just detta område. När sjuksköterskorna tillfrågades hur EHR påverkat dokumentationen säger de att det har ökat dokumentationshastigheten och även gjort det enklare att hitta information med det nya systemet (Kossman, 2006). Förutom tids-aspekten har flera studier visat att det även finns utrymme för att förbättra dokumentationens kvalitet. I en intervjustudie uttryckte nio av elva sjuksköterskor att systemet PIK ökade kvaliteten på dokumentationen (Ammenworth m.fl., 2001). 38 av 55 studier i en litteraturstudie visar på att dokumentationen blir mer komplett med användningen av EHR. Tre av dessa visade även på att komplettheten ökar över tid efter implementeringen av EHR (Häyrinen m.fl., 2007). I en annan studie tyckte sjuksköterskorna tvärtom att EHR minskar exaktheten i dokumentationen och därmed gör den mindre komplett (Kossman, 2006). På grund av en del EHR-systems oförmåga till patientnära vård dubbeldokumenterar 54 procent av 103 sjuksköterskor då det enligt deras utsago är för besvärligt att använda EHR nära patienten (Moody m.fl., 2004).

12

8. Diskussion 

8.1. Metoddiskussion Det har varit svårt att hitta evidens för hur omvårdnad har påverkats av systemskiftet. Det finns mycket arbete gjort om effekter av systemskiftet. Däremot finns det väsentligt mycket mindre om hur detta påverkar omvårdnaden. Eftersom det finns många olika namn och begrepp för elektroniska journalsystem var det speciellt svårt att hitta lämpliga sökord. Därför har sökningarna inte varit lika systematiska som de hade kunnat vara. Både MeSH- och icke MeSH-termer användes och sökningarna har gjorts så att sökorden har uppdaterats allt eftersom material har samlats in. Möjligtvis kan metoden kritiseras på grund av det då forskningen riskerar att avhandla olika fenomen. Men detta är oundvikligt då utvecklingen av systemen ligger på en privat marknad utan gemensam standard. Utöver den geografiska spridningen är det en styrka i att resultaten kommer från uteslutande I-länder. Detta då vården är mer jämförbar för organisationstyperna. Ett flertal av artiklarna som exkluderades i andra urvalet kom från U-länder. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Ovid. Artiklar med relevans för ämnet som påträffades i Cinahl och Ovid återfanns alla i Pubmed. Därför exkluderades Cinahl och Ovid från datasökningarna. Utöver databasen Pubmed gjordes en egen sökning i tidsskriften International journal of medical informatics. Anledningen till att just denna tidsskrift användes är det höga antalet lämpliga artiklar funna i Pubmed som härstammade från International journal of medical informatics. Möjligheterna undersöktes för användning av andra tidsskrifter på liknande sätt, men det visade sig att tillgången inte var lika god. På samma sätt användes endast en artikel för att hitta relaterade artiklar i PubMed. Denna artikel valdes för att det var den sista som hittades i datasökningen. Sökorden ansågs vara av högst kvalitet i den sista sökningen efter bearbetningen under sökprocessen. Metoden för datavalidering är utformad efter vetenskaplig metodlitteratur och bedöms som tillförlitlig. Det skulle vara bättre att även ge ett utlåtande över kvaliteten på datavaliditet/reliabilitet och dess diskussion, istället för som nu bara konstatera att det finns där, men jag anser att det skulle innebära mer arbete än läsaren har nytta av det då det skulle krävas mer tid för läsaren att kontrollera datavalidering än få information av uppsatsen. Gränssättningen för de olika styrkeklasserna kan också diskuteras om vart man ska dra gränserna. Det systemet jag har valt att använda motsvarar att en studies resultat teoretiskt sett skulle kunna helt sakna validetet och reliabilitet, men sannolikheten för att det sker utan motsvarande strukturförluster i metod, bakgrund, m.m. är relativt liten. Därav har jag antagit att de gränsdragningar som gjorts ska hålla för de poängklasser som finns. Detta har även konfirmerats vid användning av systemet. Eftersom postmodernismen inte förhåller sig instrumentellt rationellt till information gör det det svårare att kritisera metoden då teorin ändå inte ser några vetenskapliga bevis som absoluta. Oavsett material sänks bevisvärdet med den valda åskådningen. På samma sätt är det viktigare hur materialet konsumeras och mindre vikt läggs på hur det har producerats. Alla skrifter är en avspegling av samtiden även om de är påhittade.

13

8.2. Resultatdiskussion Resultatet kommer att diskuteras med hjälp av begrepp från den teoretiska referensramen. Begreppen är synliggjorda i tabell 4. Se nedan. Tabell 4. Centrala begrepp för studiens teoretiska referensram

Postmodernt Modernt

Konsumtion Produktion Decentralisering Centralisering Subjekt Automatisering Skeptisism Effektivitet Kunskap Specialisering Upplevelse Kontroll Känsla Instrumentell rationalitet En kritik mot resultaten är personalens IT-kompetens. Om personalen inte har någon IT-kompetens är det naturligt att resultaten sjunker direkt efter skiftet för att sedan återhämta sig och kanske till med komma att höjas. Detta är naturligt då de först måste lära sig systemet innan de kan arbeta effektivt. Om de dessutom är IT-illiterära måste de först lära sig använda en dator. Detta kan göra att förbättringar av resultaten dyker upp i två vågor. Att lära sig att skriva snabbt med ett tangentbord tar tid men när det väl är gjort går det snabbare än med vilken penna som helst. Därmed kan personalens vana vid systemet, programmet och skrivande på ett qwerty-standard tangentbord vara avgörande för implementeringens effekt på omvårdnad. Det här gör att resultaten kanske inte är fullt avläsbara förrän flera år efter implementeringen. Flertalet studier har haft kontrollpunkter runt ett år efter implementering. Systemskiftet har gett nya möjligheter att läsa och skriva anteckningar i journalen. Numera ligger anteckningar från olika yrkesgrupper på samma plats. Även om möjligheterna nu finns att läsa andra yrkesgruppers information har läkarna inte tagit chansen att börja läsa omvårdnadsplanerna, vilket sjuksköterskorna tycker är synd. Däremot så läser de andra anteckningar av sjuksköterskorna vilket torde leda till en större kunskap för läkarna och kanske större möjligheter för patienttillfredställelse. Däremot så minskar då läkarnas specialisering och möjligtvis även deras effektivitet. Produktionsmängden är alltså i det avseendet inte längre i centrum utan det viktiga är upplevelsen för patienterna. Det har skett en förändring för patienterna. De är tydligt mer tillfredställda med sjuksköterskornas attityd. Detsamma kan inte sägas för läkarnas attityd. Attitydförändringarna kan ha att göra med organisationsförändringen där organisationen på avdelningen blivit mer hierarkisk vilket ger en mer centraliserad maktutövning. När sjuksköterskorna lägger mindre energi på gruppen frigörs mer energi för sjuksköterskornas identifiering med patienten kontra den sociala gruppen. Läkarna som klassiskt sett står högre upp i hierarkin förlitas mer på att bestämma. Därmed minskar tiden för patienten och det är även möjligt att de distanseras från dessa då deras makt ökar. Patienterna verkar inte se någon skillnad på själva vården men förstår att det kan vara en avgörande skillnad för hur sjuksköterskorna arbetar och att det här i förlängningen gagnar

14

dem. Patienterna kan sägas ha fått en ökad tilltro till organisationen efter förändringen och använder sig mindre av instrumentell rationalitet. Patienterna har fått ny kunskap av vården som de själva inte upplever. Subjektet styrs av organisationsförändringen. Att de à ena sidan förstår att många saker kan och har blivit bättre men à andra sidan inte tycker att vården har blivit bättre kan bero på ovan diskuterade effekt av personalens IT-kompetens. När patienternas kunskap ökar med systemskiftet får de även möjligheten att kunna styra sin vård. Makten över vården flyttas då över till patienterna vilket är en decentralisering. Patientnära dokumentering har inte gett någon skillnad vilket kan bero på att även om sjuksköterskorna då spenderar mer tid hos patienterna faktiskt ändå inte mer interagerar direkt med dessa. Enligt egen utsago distraheras ju sjuksköterskorna av dokumenteringen. Det utesluter alltså inte subtila signaler utan endast medvetna. Detta kan jämföras med effekten av den ökade konsumtionen men minskade mängden mänskliga producenter. Med ökad mängd kunskap i informationssamhället kommer större krav på bättre vård. Samhället drar enligt den senaste trenden ner på den mänskliga närvaron i vården vilket följer övrigt förändringsarbete i bl.a. industrisektorn. Patienternas förståelse och därmed kunskap för sin egen sjukdom höjdes marginellt vilket kan ha att göra med att en del patienter dokumenterade sin sjukdom själva och på sätt fick större insikt i symtomen. Det kan också ha att göra med att läkarna använde systemet som ett pedagogiskt verktyg. Patienterna ser EHR som bättre sätt att skydda den personliga integriteten men även om de tycker att flera saker i organisationen har förbättrats är de inte lika nöjda med vården längre. Studierna ger ganska stora skillnader i resultat när det gäller effekten på omvårdnad. En del säger att den blir bättre och en del säger att den blir sämre. Vissa säger att det inte är någon skillnad alls. Skepsismen mot vården har ökat stort på senare tid liksom skepsismen mot all information. Resultaten skiljer sig mellan olika studier vilket med stor sannolikhet beror på att de är utförda på olika sorters kliniker. En lösning kan inte ges för olika förutsättningar utan måste alltid skräddarsys för användaren men det är svårt att göra då vi har en marknad som tjänar på att tillhandahålla en lösning. Kontrollen ligger alltså till stor del hos företagen som vill producera mindre och få vården att konsumera mer för större förtjänster. Jag kan med resultatet konstatera att olika sorters kliniker har olika behov. En medicinavdelning kan ha helt andra dokumentationsbehov än exempelvis en mentalvårdsavdelning och där det finns en motsvarande skillnad i patientnära vård. Problemet med det standardiserade språket återkommer och leder till mindre indivualiserad vård. Här kan man tänka sig att man i större grad behöver implementera en blandning av de olika lösningarna från före och efter systemskiftet. Det är nog viktigt att se på vad avdelningen har för dokumentationsbehov innan man köper in ett system. Systemen är otroligt kostsamma och det kan vara värt att jämföra med anställning av vårdpersonal istället om det är att effektiviteten ökar med så lite som fem procentenheter. Fyra av fem sjuksköterskor säger att EHR är mer ett hinder än hjälp vid omvårdnad. Synen hos sjuksköterskorna är ändå att systemskiftet kommer leda till bättre vård men samtidigt kräver det en kompetensutveckling hos personalen och att dom får utstå mer problem med det ”effektivare” systemet. Vad kostar kompetensutvecklingen och vad blir priset för frustrationen hos sjuksköterskorna? Det bör poängteras att både sjuksköterskor och patienter i många fall pekar på brister i vården med EHR men också säger att EHR kommer att leda till bättre vård. Här lyser skepsismen mot informationen med sin frånvaro och det råder en total avsaknad av instrumentell rationalitet. Flertalet studier koncentrerar sig på just tiden. Tid är något som i modernismen är intimt förknippat med effektiviteten då arbete mäts i tid. Här har fortfarande modernismen ett starkt

15

grepp i forskningen då känslan hos patienterna knappt alls redovisas. De flesta resultat tyder på att det går snabbare och det har blivit betydligt enklare att dokumentera eftersom systemet kan erbjuda hjälp på många sätt. Det blir lättare att komma ihåg åtgärder som ska vårdplaneras och genomföras. Det här kan göra det väldigt mycket lättare för nyutexaminerade studenter att komma in i verksamheten då det finns stöd inbyggt. Det har blivit enklare att kommunicera med andra sjuksköterskor och även andra yrkesgrupper som läkare. Det positiva eller negativa i att sjuksköterskor får gå längre för att dokumentera kan diskuteras. Det kan tänkas vara en större belastning på kroppen men resultatet har inte gett besked om det skulle ohälsosamt. Däremot kan det sociala i gruppen ha försämrats i och med en minskad gruppkultur och ökad hierarki. Det demokratiska medbestämmandet över sin arbetsplats är då i fara. Demokrati leder till en decentralisering av makt och ökad kunskap om och känsla för påverkan av organisationen. Produktionen av vård har delvis automatiserats vilket leder till en minskad arbetsbörda för sjuksköterskan. Den frigjorda tiden har däremot försvunnit till det nya arbetet med informationshantering. Det är alltså inget som har kommit patienterna till dels. Förhoppningsvis ser vi en minskning i informationshanteringen när kunskapen om systemet ökar med tiden. Annars skulle effekten av systemskiftet inte bli mycket större än en omdisponering av tid som patienterna inte märker av.

8.3. Konklusion Patienternas tillfredställelse med sjuksköterskornas arbete och informationssäkerheten har ökat. Lite mer tid läggs på omvårdnad men det är osäkert om den skulle vara av bättre kvalitet. Det postmoderna kan inte sägas genomsyra systemskiftet, men processen in i en ny tidsålder finns där i bl.a. vårdkonsumtionen, den nya kunskapen och den efterföljande maktfördelningen.

8.4. Klinisk relevans Den viktigaste förändringen för det kliniska arbetet som systemskiftet stått för är de nya pedagogiska funkionerna inbyggda i de nya EHR-systemen. Bättre dokumentation kan öka kvaliteten på omvårdnaden liksom den kan skapa tid för den om dokumentationsbördan minskar. Med tanke på de stora omdisponeringarna av tid så är det väl värt att undersöka hur den tiden som försvann från dokumenteringen istället kan hamna hos patienterna för en mer tillfredställande vård. Förändringarna på organisationen kan orsaka nya arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper. Det är viktigt att arbetsuppgifterna är klara för att inga interna stridigheter ska uppstå.

8.5. Fortsatt forskning Det behövs mer forskning på omvårdnad i samband med systemskiftet för att klarlägga hur omvårdnaden har förändrats. Resultatet visar att det har skett en omdisponering av tid men vad leder den till? Patienterna upplever lägre kvalitet på vården. Är det så att kvaliteten på omvårdnadsåtgärderna har sjunkit eller är det planeringen som inte hänger med? Kan det vara så att patienternas tillfredställelse med vården minskat på grund av deras ökade kunskap och krav? EHR har tydligen en påverkan på interaktionen mellan vårdare och patient men det måste klarläggas hur den påverkan ser ut och inte bara att den existerar. Först när vi vet det kan vi bedriva förbättringsarbete av vården efter skiftespåverkningarna. EHR behöver fortsätta utvärderas för att hitta bevis för att vården i sin helhet får en positiv utveckling av systemskiftet.

16

9. Referenslista Abrahamsson, B., & Andersen, J.A. (1998). Organisation – att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber Ekonomi. Ainsworth, M., Holden, M., Mercado, A., & Szauter, K. (2006). Do students do what they write and write what they do? The match between the patient encounter and patient note. Academic Medicine, 81, (10), 44-47. Ammenworth, E., Eichstädter, R., Haux, R., Pohl, U., Rebel, S., & Ziegler, S. (2001) A Randomized Evaluation of a Computer-Based Nursing Documentation System. Methods of Information in Medicine 40, 61-68. Andersson, C. (1994). Organisationsteori. Lund: Studentlitteratur. Barnard, C. (1938). The functions of the executive. Cambridge: Harvard University Press. Baudrillard, J. (1998). The consumer society. London: Sage. Dahlberg, K. (1996). Konsten att dokumentera omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2005). VIPS-boken : om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. (FOU 48). Stockholm: Vårdförbundet. Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2005). Organisation och organisering. Malmö: Liber. Folke, G. (2002). "Post-it-lappen" eller Hur dokumenterar vi i vård- och omsorgsarbetet? (ÄO arbetsrapport, 2002:3) Jönköping: Landstinget. Forsberg, C., & Wengström, Y. (1993). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. I F, Friberg (Red.). Dags för uppsats. (ss. 115-124). Lund: Studentlitteratur. Förberg, P., & Löfström, A. (1997). Blanketter ett gissel. Läkartidningen, 94, (26-27), 2444. Giddens, A. (1990). The consequences of modernity. Cambridge: Polity Press. Griffith, T. (1998). The art of war The book of lord Shang. Hertfordshire: Wordsworth Editions Limited . Hjelm-Karlsson, K. (1992). Utveckling av omvårdnadsdiagnostik – internationellt och nationellt perspektiv. I L. Rooke (Red.). Omvårdnadsdiagnostik och dokumentation. (ss. 29-46). Lund: Studentlitteratur. Huston, J. (2004). The need for mandatory clinical recording standards. Clinical Medicine, 4, (3), 255-257.

17

Hutchinson, C., & Sharples, C. (2006). Information governance: practical implications for record-keeping. Nursing Standard, 20, (36), 59-64. Häyrinen, K., Saranto, K., & Nykänen, P. (In press). Definition, structure, content, use and impacts of electronic health. International Journal of Medical Informatics. Koide, D., Asonuma, M., Naito, K., Igawa, S., & Shimizu, S. (2006). Evaluation of electronic health records from viewpoint of patients. Studies in Health Technology and Informatics 122, 304-308. Kossman, S. (2006). Perceptions of Impact of Electronic Health Records on Nurses’ Work. Studies in Health Technology and Informatics 122, 337-341. Lee, T-T. (2005a). Nurses’ perceptions of their documentation experiences in a computerized nursing care planning system. Issues in Clinical Nursing 15, 1376–1382. Lee, T-T. (2005b). Nursing diagnoses. Journal of Clinical Nursing 14, 640-647. Lyon, D. (1994). Postmodernitet. Lund: Studentlitteratur. Lyotard, J. (1986). Svar på frågan: Vad är det postmoderna? I M. Löfgren & A. Molander (Red.). Postmoderna tider. (ss. 250-271). Stockholm: Norstedts. Löfgren, M., & Molander, A. (1986). Inledning. I M. Löfgren & A. Molander (Red.). Postmoderna tider. (ss. 250-271). Stockholm: Norstedts. Magnusson, M. (1994). Dokumentation av omvårdnad: hur omvårdnad kan planeras och dokumenteras i datorsystem: ett vårdvetenskapligt perspektiv. (FOU 13). Borås: Landstinget. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Moody, L., Slocumb, E., Berg, B., & Jackson, D. (2004). Electronic health records documentation in nursing: Nurses’ perceptions, attitudes and preferences. Computers, Informatics, Nursing, 22, (6), 337-344. Nahm, R., & Poston, I. (2000). Measurement of the effects of an integrated point-of-care computer system on quality of nursing documentation and patient satisfaction. Computers in Nursing, 18, (5), 220-229. Nowinski, C., Becker, S., Reynold, K., Beaumont, J., Caprini, C., Hahn, E. m.fl. (2007). The impact of converting to an electronic health record. International Journal of Medical Informatics 76, 174-183. Owen, K. (2005). Documentation in nursing practice. Nursing Standard, 19, (32), 48-49. Pabst, M., Scherubel, J. & Minnick, A. (1996). The Impact of Computerized Documentation on Nurses' Use of Time. Computers in Nursing, 14, (1), 25-30.

18

Pierpont, G. & Thilgen, D. (1995). Effect of computerized charting on nursing activity in intensive care. Critical Care Medicine, 23, (6), 1067-1073. Poissant, L., Pereira, J., Tamblyn, R., & Kawasumi, Y. (2005). The impact of electronic health records on time efficiency of physicians and nurses - a systematic review. Journal of the American Medical Informatics Association, 12, 5, 505-516. Polit, D. & Beck, C. (2004). Nursing research: Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Sahlin, I. (2004). Gemensam patientjournal. Stockholm: Trygghetsfonden. Segesten, K. (2006). Sex modeller. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 85-89). Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 1985:562. Patientjournallagen. Stockholm: Riksdagen. SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

19

20

Bilaga 1. Datasökning Tabell 1. Datasökning 10 december 2007 Sökning i Pubmed 

Sökord  Träffar 

1  documentation, nursing    5044 2  nursing, electronic record, nurse   77 3  nursing, change, electronic record, nurse  5 4  nursing, change, electronic journal, organization  759 

 5  care, electronic record, transition    37 6  care, nursing, electronic record, paper  66 7  Relaterade artiklar för “Perceptions of impact of 

electronic health records on nurses' work”  

 141 

Manuell sökning 

  Träffar 

Referenslistorna i tidigare funna artiklar 

   28 

Sökning i International journal of medical informatics  

Sökord  Träffar 

1  care, electronic record, transition  0 

2  care, electronic record  127 3  care, electronic journal  1 4  nursing, electronic record    18 

 

Bilaga 2. Matris André Lindqvist Författare Årtal Land

Syfte med studien Metod Datainsamling Dataanalys

Resultat Vetenskaplig styrka

A Randomized Evaluation of a Computer-Based Nursing Documentation System Ammenworth, Eichstädter, Haux, Pohl, Rebel & Ziegler Tyskland 2001

Syftet var att utvärdera influensen av dator-baserad omvårdnadsdokumentation på faktorerna tidsdisponering för dokumentering, kvalitet på dokumentation och användarnas mottaglighet för systemet.

60 vid tillfället inlagda patienters journaler medverkade i studien. Hälften dokumenterades i ett sju veckor gammalt elektroniskt journalsystem och andra hälften dokumenterades med penna och papper. Frågeformulär, intervjuer, observationer och kvalitets-checklistor användes för att utvärdera försöket.

Antal vårdplaner ökade med 23 % procentenheter från 50% med det elektroniska systemet

III

Definition, structure, content, use and impacts of electronic health Häyrinen, Saranto & Nykänen Finland 2007

Syftet är att finna hur elektroniska vårdjournalsystem är definierade, hur strukturen beskrivs, i vilken kontext de används, vem som har tillgång till dem, vilka komponenter som används och studeras, vad är syftet med forskning på området, vilka metoder för datainsamling har använts i undersökta studier och vad

Systematisk litteraturstudie i databaserna Pubmed/Medline, Cinalh, Eval and Cochrane. 299 artiklar identifierades men endast 89 användes till slut i studien.

Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare blev bättre. Överrapporteringen mellan skiften blev bättre. Omvårdnadsjournalen påverkar arbetet för andra yrkeskategorier. Patientnära dokumentation förbättrade inte patienternas tillfredställelse med sjuksköterska-patientrelationen. Systemet påverkade inte läkar-patientinteraktionen. Läkarnas eventuella okunskaper om IT gjorde däremot det. Övervakning i hemmet

III

21

blev resultatet i dessa.

hade en positiv effekt på omvårdnaden. Vissa studier visade på att ingen effekt gavs på omvårdnaden av det elektroniska journalsystemet. En studie visade att patienterna inte hade några negativa åsikter om elektronisk intervju.

Evaluation of electronic health records from viewpoint of patients Koide, Asonuma, Naito, Igawa & Shimizu Japan 2006

Syftet med studien är att förtydliga skillnaderna elektroniska journalsystem gett patienterna, speciellt patienternas tillfredställelse

Ett av författarna självutvecklat frågeformulär delades ut till patienterna efter utskrivning, tre månader före implementering av det nya systemet och tre respektive nio månader efter. Detta gjordes på tre sjukhus. Analysen gjordes med programmet SAS. 133 patienter ingick i studien

Ingen större skillnad på upplevd kvalitet av patientinformation upplevdes. Den upplevda kvalitetenn på omvårdnaden var tillfredställande eller delvis tillfredställande för 67% tre månader innan skiftet, 72% tre månader efter och tillbaka till 67% nio månader efter skiftet

III

Perceptions of Impact of Electronic Health Records on Nurses’ Work Kossman USA 2006

Syftet med studien var att titta på hur sjuksköterskor upplever att användande av elektroniska journalsystem påverkar deras arbetsprestation

Studien hade en deskriptiv kvalitativ design och använde sig av bl.a. frågeformulär, djupintervjuer och observationer. Studien genomfördes på två sjukhus och samtliga sjuksköterskor på sjukhuset erbjöds att delta varav 46 kom att delta

Flera faktorer påverkade sjuksköterskans tid hos patienten till en minskning. Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde koncentrera sig på patientens omvårdnad med det elektroniska journalsystemet. Även ifall det var möjligt att ta med sig datorn in på rummet

III

Nurses’ perceptions of their documentation experiences in a computerized nursing care planning system

22

Lee Taiwan 2005

Syftet var att utforska hur innehållsdesignen i en datoriserad omvårdnadsplan påverkar sjuksköterskors syn på deras dokumentationserfarenheter, speciellt i omvårdnadsplaner.

Deskriptiv och utforskande kvalitativ metod användes. Djupintervjuer genomfördes en och en med 20 sjuksköterskor. För dataanalysen användes en metod utvecklad av Miles och Huberman.

En del sjuksköterskor lärde sig nya sätt att omvårda patienten genom den datoriserade vårdplanen.

II

Electronic health records documentation in nursing: Nurses’ perceptions, attitudes and preferences Moody, Slocumb, Berg & Jackson USA 2004

Målet med forskningen var att bestämma användartillfredställelse av funktionaliteten av det nuvarande systemet, upplevda problem, hinder, och frustration associerad med det nuvarande elektroniska journalsystemet, och attityder i allmänhet mot användande av ett elektroniskt journalsystem

Metoden på studien var av deskriptiv tvärsnittsdesign. Ett egenutvecklat frågeformulär gick ut till samtliga omvårdnadspersonal på 23 enheter. 103 stycken ur personalen kom att svara på det. 3 stycken togs bort ur studien på grund av brist på svar i formuläret. Deskriptiv statistik med hjälp av programmet SPSS användes för att analysera kvantitativa svar i formuläret och innehållsanalys användes för att analysera kvalitativa svar

81% tyckte att elektroniska journalsystem var mer en hjälp än ett hinder för omvårdnad. 76% trodde att tids nog skulle elektroniska journalsystem leda till bättre omvårdnad

III

Measurement of the effects of an integrated point-of-care computer system on quality of nursing documentation and patient satisfaction Nahm & Poston. USA 2000

Syftet med studien var att uvärdera effekten av ett integrerat point-of-care datasystem på kvaliteten av omvårdnadsdokumentation och patienttillfredställelse.

En kvasi-experimentell metod användes för studien. Studien skedde på fyra vårdenheter. Data samlades in 3 månader före implementeringen och 6, 12 och 18 månader efter. Samtliga patienter som var orienterade erbjöds att delta. 108 personer deltog. Patienternas tillfredställelse mättes med hjälp av

Systemet verkade inte ha någon effekt på patienternas tillfredställelse med sjuksköterska-patient-relationen.

III

23

Risser Patient Satisfaction Scale.

The impact of converting to an electronic health record Nowinski, Becker, Reynold, Beaumont, Caprini, Hahn, Peres & Arnold USA 2007

Syftet är att bedöma effekten av ett elektroniskt journalsystem på organisationskulturen, graden av kvalitetsförbättringar och kvaliteten på vården.

Ett frågeformulär (kultur och kvalitetsformuläret) delades ut till tre sjukhus och ett flertal mindre kliniker 12 månader för ett elektroniskt journalsystem infördes och följdes upp med samma formulär 24 och 36 månader efteråt. SAS v8.2 användes för analysarbetet.

Efter ett år upplevde personalen organisation som mer hierarkisk. Vid samma tid gs inga kvalitetsindikatorer ha förbättrats av ökat informationsflöde.

III

The Impact of Computerized Documentation on Nurses' Use of Time Pabst, Scherubel & Minnick USA 1996

Syftet med studien var att avgöra om patientnära dokumentationsteknologi minskade tiden som sjuksköterskor använder till att dokumentera åtgärder och ifall tid på dagen, plats och kvalitet på dokumentation varierar mellan automatiserade och ej automatiserade enheter.

En vårdavdelning som skulle införskaffa utrustning för att bli en automatiserad enhet studerades innan och tre månader efter utrustningen införskaffats. Datainsamlare observerade alla omvårdnadtgärder var tionde minut. Sammanlagt 14000 åtgärder. Deskriptiv statistik framställdes genom programmet SPSS-X

Sjuksköterskor på automatiserade enheter minskade dokumentationstiden och spenderade mer tid med patientnära vård. Däremot kunde sjuksköterskorna öka antalet patienter genom den mer effektivt utnyttjade tiden.

II

Effect of computerized charting on nursing activity in intensive care Pierpont, Pierpont, Thilgen & Thilgen USA 1995

Syftet var att mäta effekten på omvårdnaden när man inför ett elektroniskt journalsystem på intensivvårdsavdelningar.

En erfaren studietekniker observerade två sjuksköterskor samtidigt under deras åtta-timmars-skift. Detta gjordes för samtliga tre dygnsskift för 58 sjuksköterskor innan det nya elektroniska

Före det elektroniska journalsystemet användes 24% av tiden till att dokumentera (7% insamling av data och 17% föra in i journalen). Efter systemskiftet sjönk datainsamlingen till 4% medan journalföringen sjönk

II

24

25

journalsystemet infördes och för 60 sjuksköterskor efter det hade införts.

till 10%. Däremot spenderades 10% extra vid datorn för att läsa på och föra in information. Datahanteringen var allt konstant i tidsaspekt över systemskiftet.

The impact of electronic health records on time efficiency of physicians and nurses - a systematic review Poissant, Pereira, Tamblyn & Kawasumi. Kanada 2005

Syftet med studien var att uppskatta skillnaden i tid som kliniker lägger på dokumentering, och identifiera faktorer som kan förklara skillnader i effektivitet som tidigare observerats.

En litteraturstudie gjordes med avgränsning mellan 1966 och 2004. Sökningarna gjordes i databaserna Medline, Cinahl, Healthstar och Current Health databases. Sammanlagt 23 artiklar mötte kriterierna och användes i studien.

Sex av elva studier visade på en minskad tids användning för omvårdnadsdokumentation. Skillnaderna sträcke sig mellan minus 2,1% till minus 45,1%. Två studier visade på ökad dokumentationstid. 7,7 % respektive 32,9% ökning av tiden.

III

Bilaga 3. Datavärdering (Forsberg & Wengström, 1993) Tabell 2. Poängsättning för vetenskaplig styrka Klass 1    0‐10p 

Klass 2    11‐16p 

Klass 3    17‐22p 

 

 

Tydligt    2p 

Otydligt    1p 

Ej redovisat    0p 

 

Ja    2p 

Nej    0p 

(Forsberg & Wengström, 1993) Tabell 3. Faktorer för vetenskaplig styrka     Tydligt    Otydligt    Ej redovisat 

Sammanfattning   

Syfte   

Urval   

Metod   

• Datainsamling  

• Dataanalys 

• Mätinstrument 

Resultat 

         Ja    Nej 

Reliabilitet 

Validitet 

26