X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1

Omvärlds- och hotbildsanalys 2009

Fortsatta strategier mot organiserad brottslighet och brottsvinster

VISION FÖR EKOBROTTSMYNDIGHETEN

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Detta förutsätter att Ekobrottsmyndigheten

förutser brottsutvecklingen genom fortlöpande analyser av sambandet mellan samhällsutvecklingen och den ekonomiska brottsligheten

undanröjer brottsliga hot mot samhällsekonomin, näringslivet och tillväxten

har hög rättslig kvalitet i den operativa verksamheten och en mångsidig kompetens

tar aktiv del i rättsutvecklingen

har en bra arbetsmiljö med attraktiva och säkra arbetsplatser som stimulerar till goda resultat och god personlig utveckling

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

5 FÖRORD

6 2009 – ETT OMVÄLVANDE ÅR

• Strategisk inriktning och myndighetens prioriteringar

• Modell

9 OMVÄRLDSANALYS

• Begreppen omvärld, närvärld och invärld

• Omvärldsfaktorer

• Närvärldsfaktorer

• Invärldsfaktorer

12 TENDENSER I BROTTSUTVECKLINGEN

• Brottsutveckling

• Mörkertal

• Opinionsundersökning

• Trender

15 DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETENS HOTBILDER

• Grov och organiserad brottslighet

• Brott på de finansiella marknaderna

• Mindre avancerad brottslighet

18 MOTKRAFTER

21 FORTSATTA PRIORITERINGAR

”För att den ekonomiska brottsligheten ska motverkas krävs en gemensam problembild, en vässad operativ förmåga, samverkan och ett starkt engagemang i näringslivet.”

Ekobrottsmyndighetens årliga omvärlds- och hot-bildsanalys ger en regelbunden lägesbild av den ekono-miska brottsligheten. Analysen syftar till att öka kunska-pen om vad som ligger bakom den ekonomiska brottslighetens utveckling och vad som kan vara driv-krafterna för ny brottslighet. Analysen används på flera sätt. Den ligger till grund för den strategiska inriktning-en av myndighetens resurser. Den används också för att sprida kunskaper om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter och till allmänheten.

I årets omvärlds- och hotbildsanalys besvaras i huvudsak tre frågor: För det första hur omvärlden ser ut och hur den påverkar brottsincitament. För det andra hur brottsligheten och dess aktörer ser ut. För det tredje hur motkrafterna samverkar genom lagstiftning, samarbete mellan myndig-heter och genom engagemang från privata aktörer.

Underlag till omvärlds- och hotbildsanalysen hämtas från Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelse-tjänst och andra specialister inom myndigheten. Sam-verkande myndigheter, arbetslivets organisationer och olika privata aktörer bidrar med sina kunskaper om brottsutvecklingen och de drivkrafter som leder till eko-nomisk brottslighet. Utvecklingen kan beskrivas både som långsam och snabb. Nya metoder att begå brott och

nya tekniker kan innebära en snabb förändring. Samti-digt består mycket av brottsligheten, aktörerna och struk-turerna över tid. Det innebär att de beskrivningar som redovisas i analysen delvis blir desamma som i föregå-ende års analyser.

Det finns några nyheter i år. En opinionsundersökning om allmänhetens kunskaper och attityder till ekonomisk brottslighet och brottsbekämpningen presenteras i korthet. Ett kvoterat slumpmässigt urval av cirka tusen personer som demografiskt representerar Sveriges befolkning har svarat på frågor som är viktiga för att förstå vilka motkraf-ter som bör sättas in för att stävja brottsligheten.

En annan nyhet för i år är att omvärlds- och hotbildsana-lysen kopplas ihop med ytterligare information på Ekobrottsmyndighetens hemsida (www.ekobrottsmyn-digheten.se) och på myndighetens ungdomswebb (www.ekobrott.se). Där kan du läsa mer om den ekonomiska brottsligheten, dess struktur och tillvägagångssätt.

Stockholm i november 2009Magnus Hedberg

sekretariatet för omvärldsanalysekobrottsmyndigheten

FÖRORD

Det är ännu för tidigt att värdera hur finanskrisen påver-kar incitamenten för ekonomisk brottslighet av olika slag. Den totala bilden blir dock att krisen tillsammans med lågkonjunkturen innebär stora risker för att den ekonomiska brottsligheten tilltar. Globaliseringen och teknikutvecklingen ger nya möjligheter. Det gäller även för dem som begår brott och den gränsöverskridande brottsligheten ökar i omfattning. Brottsstatistiken i Sverige visar att den anmälda ekono-miska brottsligheten ökar markant jämfört med andra brottstyper. Med denna generella ökning av anmälda eko-nomiska brott kan det noteras att antalet anmälda brott på de finansiella marknaderna ökar stadigt. Inom den brottstypen ökar otillbörlig marknadspåverkan mest. Den ekonomiska brottsligheten blir också alltmer organiserad. Drivkrafterna är pengar, makt och infly-tande. Ekonomisk brottslighet ger inkomster till den organiserade brottsligheten. Näringsverksamheter av olika slag används för att dölja och tvätta pengar från

annan brottslig verksamhet. Också den mindre avance-rade brottsligheten växer och den har delvis samband med den mer avancerade brottsligheten. Fusket för att krympa beskattningen upptäcks i allt fler branscher och det kostar varje år samhället stora summor. Det finns samtidigt motkrafter. Ny lagstiftning, olika initiativ från myndigheter och privata aktörer tillsam-mans med samarbete över organisatoriska gränser ut-vecklas. Det är viktigt framför allt för att förebygga eko-nomisk brottslighet. Lika viktigt är att begångna brott utreds och åtalas. Under 2009 har de brottsbekämpande myndigheternas mobilisering mot den organiserade brottsligheten intensifierats. Ekobrottsmyndighetens kompetens har blivit en viktig del i detta arbete. En mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet genomförs i samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyn-digheten och Polisen. Det internationella samarbetet utvecklas inte minst genom att Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet är ett svenskt Asset Recovery Office.

Finanskrisen drabbade världen med stor kraft när bostadslånebubblan som initierades i USA sprack. Detta har fått stora återverkningar över hela världen med drastiskt minskad tillväxt och kraftigt ökad arbetslöshet. Den världsom-spännande finanskrisen har präglat det ekonomiska livet i Sverige under året och påverkat förutsättningarna för både samhälle och enskilda.

2009 – ETT OMVÄLVANDE ÅR

2 0 0 9 – E T T O M VÄ LVA N D E Å R 7

Grov och organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndig-hetens specialistkompetens ska användas utan orga-nisatoriska eller geografiska hinder för insatser mot den grova ekonomiska brottsligheten och den organiserade brottslighet som har samband med allvarlig ekonomisk brottslighet. Myndigheten tar initiativ till särskilt ut-sedda grupper i kampen mot den grova och organise-rade brottsligheten.

Finansmarknadsbrottslighet. Ekobrottsmyndighetens kapacitet att hantera ökad brottslighet på de finan-siella marknaderna ska stärkas. Prioriteringen med sär-skilda resurser för analys, utredning och lagöring av misstänkt brottslighet på finansmarknaderna genom finansiella specialister, särskilt utbildade åklagare och utredare ligger fast.

Återförande av brottsvinster. Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet utgör tillsammans med Finanspoli-sen svenskt Asset Recovery Office. Enheten bedriver ett strategiskt och operativt arbete som leder till att brotts-vinster återförs i allt större utsträckning. Brottsutbytes-enhetens arbete ska vidareutveckla och intensifiera samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter för en enad strategi mot brottsvinsterna.

Internationellt samarbete. Andelen ärenden med inter-nationella inslag ökar stadigt. Ekobrottsmyndigheten ska genomföra satsningar för att i olika sammanhang öka den strategiska och operativa verksamhetens fokus och kompetens i det internationella samarbetet.

Strategisk inriktning och myndighetens prioriteringarSamhället bygger på medborgarnas förtroende för det allmänna. Villkor och lagar ska gälla lika för alla. För att nå framgång krävs bred och djup samverkan och en gemen-sam inriktning. Ekobrottsmyndigheten har ett viktigt samordnande ansvar i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och i arbetet med att spåra brottsvinsterna. Finanskris, lågkonjunktur, mobiliseringen mot den or-ganiserade brottsligheten och kampen mot brottsvin-sterna kommer också att ställa fortsatt stora anspråk på Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper. Framti-dens ekobrottsbekämpning kommer i allt högre grad ske över myndighetsgränser, organisationsgränser, geogra-fiska gränser och nationsgränser. För att förtroendet ska upprätthållas är det viktigt att rättsväsendet tar itu med den grova organiserade brotts-ligheten. Ekobrottsmyndigheten prioriterar att bekämpa den allvarliga ekonomiska brottsligheten och den grova och organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten lägger också ned stora resurser på att bekämpa brottslig-het som hotar finansmarknaderna. Andra angelägna uppgifter handlar om att spåra, säkra och återföra ut-byte av brott och att bekämpa penningtvätt. Inom alla dessa områden utvecklas det internationella samarbetet. Brottsutredningar med internationella kopplingar har blivit Ekobrottsmyndighetens vardag. Även den mindre avancerade brottsligheten måste lagföras snabbt och rättsäkert. Ekobrottsmyndighetens prioriteringar ligger fast. Slutsatserna i årets omvärlds- och hotbildsanalys leder fram till en fortsatt hög prioritet på fyra områden under 2010:

8 2 0 0 9 – E T T O M VÄ LVA N D E Å R

förutsättningar och tillfällen. Den undre delen av bilden illustrerar hur olika kon-troll-, tillsyns- och brottsbekämpningssystem i den så kallade invärlden upptäcker, förebygger och utreder brotten. En stor del av den brottslighet som inte upptäcks av de kontroll- och brottsbekämpande myndigheterna finns inom något av de områden som analyseras när-mare i årets hotbildsanalys: Grov och organiserad brotts-lighet, brottslighet på de finansiella marknaderna och mindre avancerad brottslighet.

Ekonomisk brottslighet – påverkansfaktorer och hotbilderStrukturen i årets omvärlds- och hotbildsanalys kan åskådliggöras i en schematisk modell. Syftet är att struk-turera påverkansfaktorer och hotbilder för ekonomisk brottslighet. Överst i bilden visas hur potentiella gärningsmän på-verkas av olika faktorer. Det handlar med andra ord om den ekonomiska brottslighetens drivkrafter. Faktorerna i det vi kallar omvärlden och närvärlden ger möjligheter,

Drivkrafter

Tekniska faktorer

Ekonomiska faktorer

Ekologiska faktorer

Politiska faktorer

Sociala faktorer

Demografiska faktorer

Mindre avancerad brottslighet

Organiserad brottslighet

Brottslighet på finansmarknaderna

IN VÄRL D

UPPTÄCKTSRISK

PÅVERKANSFAKTORER OCH HOTBILDER

KONTROLL-SYSTEM

BROTTS-BEKÄMPNING

SLUTSATS:Behov av fördjupad analys av problemområdena

Möjligheter

Förutsättningar

Tillfällen

ÅTALLAGFÖRING

Ekobrotts-

Åklagar-

OMVÄRLD NÄRVÄRLD

myndigheten

myndigheten

Domstolsväsendet

Kriminalvården

Länsstyrelsen Skatteverket Finansinspektionen Konkursförvaltare

Tullen:

• KUT• BF• Utredning

• KUT• BF• Utredning

• KUT• BF• Utredning

EBM: Polisen:SBE:

• KUT• BF• Utredning

Försäkringskassan

Begreppen omvärld, närvärld och invärldFör att åskådliggöra hur olika trender påverkar en myn-dighet kan man arbeta med en modell som skiljer mellan olika nivåer. Dessa brukar kallas omvärld, närvärld och invärld. I omvärlden försiggår allt det som är svårt att påverka och som myndigheten därför måste förhålla sig till. Närvärlden motsvarar övriga rättsväsendet och sam-hällslivet i stort. Det handlar om intressenter och fakto-rer som påverkar myndigheten och som myndigheten har viss påverkan på. Invärlden utgörs i Ekobrottsmyn-dighetens fall av den egna myndigheten. Dessa faktorer är man fri att själv påverka. Det bör betonas att myndig-hetens egna åtgärder inte ensamma kan stävja brottsut-vecklingen men de kan tillsammans med andra aktörers insatser göra skillnad. Ett sätt att garantera bredden i omvärldsanalysen är att metodiskt granska utvalda delar av det omgivande

samhället. Det handlar vanligtvis om faktorer som rör ekonomi, teknik, demografi, ekologi samt politiska och sociala förändringar. Några övergripande slutsatser för Ekobrottsmyndigheten redovisas i denna analys.

OmvärldsfaktorerEkonomiska faktorer. Till följd av finanskrisen och låg-konjunkturen kommer många människor att vara arbets-lösa under en relativt lång tid. Ju längre en person står utan arbete desto större är risken att personen inte kommer tillbaka i sysselsättning. Arbetslöshet riskerar att skapa motsättningar och social instabilitet vilket i sin tur kan ge ökade incitament för olika typer av fusk eller brotts-lighet – även ekonomisk sådan. Hushållens tilltagande skuldsättning kommer san-nolikt att förvärras när arbetslösheten fortsätter öka. Läget är redan allvarligt trots att krisen ännu inte slagit

Hur ser omvärlden ut och hur den ger incitament till ekonomisk brottslighet? Omvärldsanalys är en systematisk och fortlöpande process där man samlar in, analyserar och förmedlar information om omvärlden. Genom att arbeta med omvärldsanalys gör man sig bättre beredd inför framtiden. Man skapar också förståelse för förändringar, gör det lättare att prioritera och minskar osäker-heten vid betydelsefulla beslut.

OMVÄRLDSANALYS

1 0 O M VÄ R L D S A N A LY S

så hårt mot hushållen. När räntorna går upp och varslen faller ut kan det bli värre. Kronofogden bedömer att den höga ökningstakten för inkommande ärenden håller i sig ytterligare några år. För den ekonomiska brottsligheten har finanskrisen och lågkonjunkturen kastat om spelplanen för en tid framöver. Antalet konkurser har ökat kraftigt och tidi-gare erfarenheter visar att var tredje konkurs brukar med-föra en brottsanmälan. Minskande vinster och ibland stora förluster i näringslivet öppnar för att den som tjänat pengar på brott kan investera i legal näringsverksamhet. Det finns anledning för Ekobrottsmyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter att bevaka ut-vecklingen noga. Tjänstesamhällets framväxt och utveckling ställer krav. Myndigheterna måste ge god och relevant infor-mation så att det blir lätt att göra rätt för företag och företagare när det handlar om sådant som exempelvis skatte- och bokföringsskyldighet. Kunskapen om ansvar och lagstiftning kan ibland brista. Uppgiften är att mot-verka omedvetna eller medvetna ekonomiska oegentlig-heter i en framväxande sektor bestående av mindre tjäns-teföretag.

Tekniska faktorer. Den allt snabbare utvecklingen av sofistikerad ny teknik ställer krav på att myndigheterna har tillgång till nödvändig kompetens. Det handlar om att på ett tidigt stadium förstå utvecklingen och värdera nya produkter och tjänster inom områden som Internet och mobiltelefoni. Den stora utmaningen för de brotts-bekämpande myndigheterna är sedan förmågan att om-sätta dessa tekniska kunskaper i en effektiv brottsbe-kämpning.

Demografiska faktorer. Det är välbekant att den demo-grafiska utvecklingen sätter ekonomisk press på välfärds-staten. En demografisk faktor som inverkar positivt i detta avseende är den ökande migrationen. De män-niskor som söker sig till Sverige är huvudsakligen i arbets-för ålder. Många som kommer till Sverige från andra länder har dock en svår situation på arbetsmarknaden. De som hittar arbete kan tvingas till svartarbete. De som inte hittar arbete kan drivas till att starta eget företag utan tillräckliga kunskaper om gällande lagar och regler. Utanförskapet är en riskfaktor och kan vara en drivkraft för ekonomisk brottslighet.

Ekologiska faktorer. De globala klimathoten blir allt mer uppenbara. För att komma till rätta med problemen kommer det att krävas stora insatser från samhällets sida. Det handlar inte minst om tuffare lagstiftning både glo-balt och nationellt. Med lagstiftning mot – eller ökade kostnader för – miljöfarlig produktion öppnar sig en

marknad för ekologisk brottslighet med ekonomiska motiv. Vid Ekobrottsmyndigheten utreds och lagförs ekonomisk brottslighet som har samband med allvarliga miljörelaterade brott i samverkan med åklagare och spe-cialister vid andra myndigheter. Denna typ av brottslig-het kommer med stor sannolikhet att kräva ökad upp-märksamhet framöver inte minst genom mobiliseringen mot den grova och organiserade brottsligheten.

NärvärldsfaktorerPolitiska faktorer. På flera punkter har politiska initiativ motverkat den svarta sektorns framväxt. Riksdagen har beslutat om särskilda personalliggare som ska föras av restaurang- och frisörföretag för att förebygga svart- arbete. Det har införts ett husavdrag som inkluderar både ROT-tjänster och hushållsnära tjänster. Riksdagen har dessutom beslutat att skärpa kontrollen av kassaregister så att alla företag som säljer varor eller tjänster mot kon-tant betalning måste använda certifierade kassaregister. Systemet med omvänd byggmoms fungerar. Insatserna mot fusk inom välfärdssystemen leder till resultat. Sam-tidigt pågår en rad olika åtgärder för att förenkla och främja företagandet. Det är en god utveckling. Men det går inte att komma ifrån att regeländringar som syftar till att underlätta företagandet har en baksida genom att lättnaderna kan utnyttjas för att genomföra och dölja ekonomisk brottslighet.

Sociala faktorer. De sociala spänningarna i samhället tenderar att vidgas. Utanförskapet är ett samhällspro-blem och leder bland annat till risker för rekrytering till kriminella gäng. Problemet riskerar att permanentas under långa tider av lågkonjunktur. Omfattningen av svart arbete i utsatta bostadsområden verkar trots det vara relativt låg. Många av de arbetslösa ungdomar som det handlar om står långt från både den vita och den svarta arbetsmarknaden. En annan social faktor som spelar in när det gäller brottsutvecklingen är de normer och värderingar som växer fram. Det är svårt att entydigt bedöma i vilken riktning de normer och värderingar som gäller ekonomisk brottslighet kommer att utvecklas och hur de på sikt kommer att påverka myndighetens arbete. I nuläget är det en central uppgift för olika samhällsaktörer att kon-tinuerligt arbeta för att påverka attityderna i rätt riktning.

InvärldsfaktorerMobilisering mot grov organiserad brottslighet. De brottsbekämpande myndigheterna satsar gemensamt stora resurser i samhällets mobilisering mot den grova och organiserade brottsligheten. Mobiliseringen innebär ett helt nytt arbetssätt där samverkan och gemensam

O M VÄ R L D S A N A LY S 1 1

fokusering sätts i centrum. Ekobrottsmyndigheten har anpassat organisationen för att delta i mobiliseringen och medverka i insatser mot allvarlig brottslighet i hela landet. Särskilda åklagare, poliser och revisorer arbetar redan gemensamt och nu inrättas särskilt utsedda grupper i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten. Kriminalunderrättelsetjänsten tar fram underlag för Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpning och samver-kar med andra myndigheters kriminalunderrättelsetjäns-ter i syfte att kartlägga brottsaktörer och brottskoncept.

Ökad takt i kampen mot finansmarknadsbrott. Samar-betet mellan Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Stockholmsbörsen för att bekämpa brottslighet på de finansiella marknaderna är väl utvecklat. Ekobrotts-myndigheten ligger tätt på brottsligheten och har för-stärkt sin operativa och analytiska förmåga. Arbetsmeto-derna förfinas fortlöpande och möjligheten att använda hemliga och personella tvångsmedel tas till vara. Genom aktiv lagföring ges samtidigt en viktig brottförebyggande signal. Marknadens aktörer är mycket medvetna om hur myndigheterna aktivt och systematiskt övervakar handeln och tvingas därigenom att anpassa sitt beteende så att marknaden skyddas från brott.

Jakt på pengarna. Att spåra, frysa och förverka pengar som är vinster av brott är en internationellt väl beprövad arbetsmetod som vinner allt större terräng. Fortfarande förverkas eller återförs brottsvinsterna i för liten utsträck-ning men fler steg tas för att öka insatserna. För att flytta fram positionerna behövs mer fokus på ett myn-dighetsgemensamt arbete som kan bistå utredare och åklagare i arbetet med att spåra och återföra brottsvinster. Ekobrottsmyndigheten har byggt upp en särskild brotts-utbytesenhet där specialiserade åklagare och analytiker arbetar myndighetsövergripande med att utveckla me-toderna och ge operativt stöd så att vinsterna från den allvarligare brottsligheten kan återföras.

Partnerskap med näringslivet. Näringslivets engage-mang för att förebygga brott är vitalt. I Ekobrottsmyn-dighetens forensiska råd ingår företrädare för näringsli-vet. Rådets huvuduppgift är att identifiera riskområden för ny brottslighet. Det handlar om kunskaper om den ekonomiska brottslighetens drivkrafter, struktur, logistik med mera. Med kunskap om riskerna och skadorna kan brott förebyggas och risken för upptäckt höjas på ett sätt som gör skillnad. Andra exempel på partnerskap med näringslivet är de olika brottsförebyggande projekt som på initiativ av näringslivet drivs gemensamt med Eko-brottsmyndigheten och andra myndigheter.

De två vanligaste ekobrottskategorierna, skatte- och bok-föringsbrott, upptäcks och anmäls främst av Skatteverket och konkursförvaltare. Här har, enligt BRÅ, antalet in-komna brottsmisstankar ökat under hela 2000-talet. Under 2008 anmäldes 15 800 brott mot skattebrottslagen, 8 900 bokföringsbrott och 1 500 förskingringsbrott. De två största ekobrottskategorierna skattebrott och bokfö-ringsbrott står tillsammans för närmare 90 procent av alla misstänkta ekobrott. Bakom dessa benämningar ligger inte sällan omfattande och avancerad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens anmälningsstatistik tyder på att den ekonomiska brottsligheten tenderar att bli allt grövre. Ekonomisk brottslighet är ofta ett led i organise-rad multikriminell verksamhet. Det gränsöverskridande kriminella samarbetet ökar. Den finansiella turbulensen möjliggör mer avancerad ekonomisk brottslighet. Finans-krisen och lågkonjunkturen öppnar också nya vägar och

stimulerar på så sätt den organiserade brottsligheten. Slutsatsen är att den ekonomiska brottsligheten både blir grövre och mer internationell till sin karaktär. Insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan är antalsmässigt små brottskategorier, som dock har ökat kraftigt under hela 2000-talet. Anmälningar som rör marknadsmissbruk vid handel med finansiella instru-ment väntas öka ytterligare under 2009. Detsamma gäl-ler anmälningar från revisorer, Finanspolisen och från enskilda personer. Uppklaringsprocenten definieras som kvoten mellan antalet uppklarade brott och antalet anmälda brott samma år uttryckt i procent. Uppklaringsprocenten för ekono-misk brottslighet är generellt sett hög. Till exempel kan, enligt BRÅ:s statistik, en person bindas till brottet i en tredjedel av bokföringsbrotten och närmare en femtedel av brotten mot skattebrottslagen.

Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för många olika typer av brott. Till ekonomisk brottslighet räknar Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) – som svarar för den officiella statistiken – i huvudsak olika typer av skattebrott, bokföringsbrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott. Här beskrivs tendenser i den ekonomiska brottslighetens utveckling.

TENDENSER I BROTTSUTVECKLINGEN

T E N D E N S E R I B R O T T S U T V E C K L I N G E N 1 3

MörkertalEkonomisk brottslighet kan lika lite som annan brotts-lighet värderas endast utifrån anmälningarna. Hur många ekonomiska brott som anmäls påverkas i hög utsträck-ning av hur aktiva kontroll- och tillsynsmyndigheterna är i sin verksamhet. Mörkertalet är de brott som aldrig upptäcks eller de brott som upptäcks men inte anmäls. De ekonomiska brott som inte fångas upp av kontrollsystemen eller av kriminalunderrättelsetjänsten är mycket svåra att iden-tifiera. Dessa brott blir därmed varken upptäckta, ut-redda eller lagförda. Mörkertalet för ekobrottslighet bedöms ofta vara större än för många andra brottstyper. En orsak är att ekobrott sällan drabbar någon enskild person och därmed finns det inga enskilda brottsoffer som kan anmäla brotten. Majoriteten är typiska spa-nings- eller utredningsbrott som upptäcks i huvudsak genom samhällets kontroll- och tillsynsfunktioner. Den upptäckta brottsligheten tenderar därför att säga mer om kontrollverksamheten än om brottsligheten som sådan. Det finns olika sätta att försöka mäta omfattningen av mörkertalet. Enligt Skatteverkets beräkningar från 2006 försvinner sammanlagt 133 miljarder kronor i skat-teintäkter årligen genom fusk, fel eller misstag. Detta så kallade skattefel motsvarar omkring tio procent av den fastställda skatten eller närmare fem procent av brutto-nationalprodukten (BNP). Dessa siffror bör ses som ett golv för samhällets kostnader eftersom de enbart rör det direkta skatteundandragandet och inte tar hänsyn till exempelvis ökade kostnader genom att samhällsekono-mins funktionssätt försämras. Ekonomisk brottslighet skadar förtroendet för de finansiella marknaderna, för-sämrar produktiviteten och förutsättningarna för före-tagande samtidigt som den motverkar hög sysselsättning. Riksbanken uppskattar i en rapport från 2001 att 45 – 65 procent av i samhället utestående sedlar och mynt inte kan förklaras med normala transaktioner eller beho-vet att hålla en säkerhetsbuffert. Även detta kan tas som ett mått på ekonomisk brottslighet i vid bemärkelse.

OpionsundersökningFör att få kunskap om allmänhetens kunskaper och attityder till ekonomisk brottslighet har Ekobrottsmyn-digheten i september – oktober 2009 låtit genomföra en opinionsundersökning. Den är baserad på svaren från ett kvoterat slumpmässigt urval av 1 007 svenskar i åld-rarna 16 år och äldre. Demografiskt representerar urvalet Sveriges befolkning utifrån kön, ålder och geografisk tillhörighet. Av undersökningen kan konstateras att svenskarna bedömer att ekobrotten i Sverige är omfattande. På frå-gan: ”Vad anser du om den ekonomiska brottslighetens

omfattning i Sverige?” svarade sju av tio mycket eller ganska omfattande. Endast en av hundra ansåg att den ekonomiska brottslighetens omfattning var ett mycket litet problem. Den ekonomiska brottsligheten uppfattas dessutom ha ökat på senare tid. På frågan: ”Är du av uppfattningen att den ekonomiska brottsligheten har ökat eller minskat i omfattning de senaste fem åren?” svarade nästan sju av tio att den ökat något eller mycket. Endast två av hundra svarade att den minskat. De flesta svenskar anser dessutom att ekobrottslighe-ten har en negativ påverkan på samhällsekonomin. På frågan: ”Vilken påverkan bedömer du att den ekono-miska brottsligheten i Sverige har på samhällsekonomin?” svarade nästan åtta av tio att den hade mycket eller ganska negativ påverkan. Skattefusket bedöms ha mest negativ påverkan på samhällsekonomin följt av bidragsfusk, finansmarknadsbrott och penningtvätt. Minst negativ påverkan bedöms svartjobb och bedrägerier ha. Opinionsundersökningen visar tydligt att svenska folket bedömer att den ekonomiska brottsligheten är ett stort och växande samhällsproblem. Känslan stämmer väl med den statistik som finns att tillgå. Mörkertalet är dock sannolikt omfattande varför den totala brotts-ligheten är svår att fastställa.

Trender2009 har – av naturliga orsaker – präglats av finanskrisen. Än är det för tidigt att till fullo utvärdera konsekven-serna ur ett ekobrottsperspektiv. Mycket av den brotts-lighet som nu tar form kommer att upptäckas först om några år. Det finns dock starka skäl att förutse en ökning av den anmälda ekonomiska brottsligheten med tyngd-punkt på den grövre brottsligheten. Den gränsöverskridande brottsligheten ökar i omfatt-ning. Konsekvensen är att ärenden blir mer svårutredda och tar mer resurser i anspråk. Även relativt enkla ären-den blir besvärligare och mer tidskrävande att utreda. Det blir vanligare att gärningsmän utnyttjar personer med anknytning till grannländer som avtalspartners, bolagsmän eller vanliga målvakter. Den organiserade ekonomiska brottslighetens van-ligaste inkomstkälla är hanteringen av svart arbetskraft inom bygg- och bemanningsbranscherna. En tendens till något färre svartarbetskraftshärvor inom byggbran-schen kan skönjas. Detta är troligen en konsekvens av lågkonjunkturen som lett till en kraftig minskning av byggandet. En annan tendens är att antalet anställda inom bemanningsbranschen ökar. Inte minst under rådande lågkonjunktur är företagen rädda för att an-ställa fast personal. Konsekvensen av detta är en ökad risk för fler svartarbetskraftshärvor inom bemannings-branschen.

1 4 T E N D E N S E R I B R O T T S U T V E C K L I N G E N

Grov och organiserad brottslighet

J Stärkt koppling mellan organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet.

J Flexiblare sammansättning av kriminella konstellationer.

J Fortsatt etablering av traditionellt hårdföra kriminella personer i näringsverksamhet.

J Fortsatt användning av traditionella ekobrottslingar som konsulter.

J En allt högre kapacitet hos kriminella ekobrottskonstellationer.

J Finanskrisen och lågkonjunkturen ökar risken för att företag – som sedan kan användas för penningtvätt – säljs mer lättvindigt.

Brottslighet på de finansiella marknaderna

J Fler marknadsplatser bedriver handel med svenska aktier och andra instrument. Det ökar risken att misstänkt brottslighet inte anmäls till tillsynsmyndigheterna.

J Anmälningarna om insiderbrott har delvis ändrat karaktär till mer problemrelaterade händelser, det vill säga sådant som rör företags finansiella situation.

J Anmälningar om otillbörlig marknadspåverkan har delvis ändrat karaktär och avser oftare pressade belånade aktieägare som genom skenbar handel försöker minimera skador och förluster eller blåsa upp aktiens likviditet.

Mindre avancerad brottslighet

J Antalet konkurser ökar kraftigt och brott upptäcks i var tredje konkurs. J Skärpt lagstiftning har minskat problemen med svartarbete i vissa branscher.J Olika typer av bedrägerier ökar, både mot privatpersoner och mot staten.

En oroväckande utveckling är att grovt kriminella ten-derar att bli allt mer sofistikerade och drivna. Det finns till exempel tecken på att man kontrollerar eller äger olika typer av växlingskontor. Det är svårt att bedöma utbredningen men skadeverkningarna är stora eftersom de omsätter stora summor. Under det senaste året har rapporteringen om nätbe-drägerier av olika slag ökat. Det har handlat både om näringslivsrelaterade bedrägerier och ungdomar som köper kontokortsnummer via Internet. Investerings-bedrägerierna tenderar att innehålla fler inblandade per-soner och gälla högre belopp. Ett generellt problem är att anonymiteten på nätet ställer till stora bekymmer för

brottsbekämpande myndigheter. Leverantörer får inte spara trafikuppgifterna längre än vad som behövs för förhållandet mellan kund och leverantör och vid åtgärder i ett land riskerar man att servern flyttas utomlands. Inom den mindre avancerade brottsligheten kan kon-stateras att fusket med att krympa beskattningen, genom att en del av verksamheten är vit och en annan svart, upptäcks i alltfler branscher än de traditionella. Ekobrottsmyndighetens samlade kunskaper och erfarenheter ger stöd för att identifiera ett antal övergri-pande trender och tendenser inom den ekonomiska brottsligheten. De kan sammanföras under tre olika rub-riceringar i enlighet med strukturen i denna rapport:

Hotbild grov och organiserad brottslighetDen organiserade brottsligheten tar en allt större andel av den ekonomiska brottsligheten. Drivkraften är pengar, makt och inflytande. Föreställningen hos många som begår grova brott är att det finns mindre risker, kortare straff och mer pengar i ekonomisk brottslighet än inom andra brottsområden. Förändrade värderingar har också medfört att fler personer med kvalificerade kunskaper är beredda att begå brott. De som begår brott är snabba att använda sig av ny teknik och finna nya möjligheter att begå brott. Den organiserade brottsligheten försöker att med sitt agerande ändra samhällets spelregler. En tendens är att de försöker investera i legal verksamhet. Organiserad brottslighet skapar också olika typer av hot mot rättsvä-sendet och samhället. För det första riskerar rättegångar att ställas in för att vittnen har hotats till tystnad eller för att målsäganden skrämts och dragit tillbaka gjorda polis-anmälningar. För det andra kan poliser, åklagare, politi-ker och andra skrämmas till passivitet eller utsättas för våld på grund av sitt arbete mot den organiserade brotts-

ligheten. För det tredje riskerar den fria konkurrensen sättas ur spel på grund av beskyddarverksamhet och ut-pressning. I det följande beskrivs verklighetsscenarier mer ingående.

Allvarlig och systemhotande brottslighetFör att skydda eller utöka den brottsliga verksamheten krävs olika former av beskydd, hot, våld och indrivning. Denna funktion finns antingen inom den aktuella kriminella konstellationen eller så hyrs den in. Personer med koppling till självmarkerande kriminella gäng med vålds- och skrämselkapital anlitas för denna typ av upp-drag. Det finns exempel på otillåten påverkan gentemot rättsväsendets personal där kriminella personer sökt upp dem i samband med MC-relaterade utredningar och framfört förtäckta hot, följt efter eller försökt skrämmas. Ett annat sätt att påverka är med pengar. Det har kon-staterats att personal på växlingskontor tagit emot mutor för att underlätta kontantuttag åt personer som agerar i organiserade upplägg.

Detta avsnitt ger en sammanfattande bild av de hot som den grova och organiserade brottsligheten, brott på de finansiella marknaderna samt den mindre avancerade brottsligheten vållar samhället och enskilda individer.

DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETENS HOTBILDER

1 6 D E N E K O N O M I S K A B R O T T S L I G H E T E N S H O T B I L D E R

I en del fall förekommer användning av indrivare för att säkerställa betalning av skulder. Indrivning sker antin-gen genom inkassoföretag som anlitar våldsbrottslingar eller företag som anlitar privata delgivningsmän som an-vänder okonventionella metoder. Utpressning verkar vara en växande tendens inom framför allt byggbranschen. Riskerna är stora i en bransch där brott begås genom kon-tantbetalning utan bokföring som ger utrymme för att transaktioner regleras utanför ordinarie rutiner.

Företagandet drabbas. Organisationen Företagarna har under våren 2009 genomfört en undersökning som visar att vart tionde företag i Sverige – omkring 70 000 – har utsatts för någon form av organiserad brottslighet. Vart femte företag drabbas av konkurrens från svart arbets-kraft. 10 000 företag tvingas konkurrera med kriminellt ägda företag och 3 000 – 4 000 företag krävs på beskyd-darpengar, drabbas av svarta underleverantörer eller mutor och hot när avtal ska skrivas. Undersökningen ger en bild som innebär att den organiserade brottsligheten slår allt hårdare mot småföretagen och att de flesta bran-scher drabbas.

Snedvriden konkurrens. En sund konkurrenssituation med lika förutsättningar för alla är en nödvändig förut-sättning för att nya företag ska kunna bildas och för att befintliga företag ska utvecklas och växa. Den ekono-miska brottsligheten som är organiserad etablerar till synes legala verksamheter och hindrar en sund konkur-rens i många branscher. Fenomenet riskerar att spridas till nya områden. En snedvriden konkurrenssituation är påtaglig inte minst inom vissa delar av tjänstesektorn. Företagens kostnader kan komma att öka till följd av att försäkringar måste tecknas eller andra motåtgärder vidtas för att de ska kunna skydda sig mot konkurrens som bygger på brott. Den som driver verksamhet som delvis är brottslig kan ta andra affärsrisker och ha en annan prissättning och därmed konkurrera på osunda villkor. Det kan leda till att det blir omöjligt att driva legal verk-samhet eller mycket dyrt för företagare som konkurreras ut och därmed drabbas direkt av brottslighetens effekter. Det kan också förekomma ren beskyddarverksamhet och utpressning.

Medborgarna känner oro. I Ekobrottsmyndighetens opinionsundersökning om medborgarnas syn på eko-brott framkommer att svenskarna känner oro för den organiserade brottslighetens utbredning. På frågan: ”Hur orolig är du för den organiserade brottslighetens utbred-ning i Sverige?” svarade nästan tre av fyra att de var mycket eller ganska oroliga. Främsta effekten är enligt samma undersökning att rättssäkerheten urholkas och att enskilda personer drabbas. Nära nio av tio instämde

helt eller delvis i detta. Resultatet antyder att oron för den grova organiserade brottsligheten riskerar bli en påtaglig del i många människors vardag. I undersökningen ställs även frågan om vilka åtgärder som bedöms vara mest effektiva för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Samarbete mellan polis/myndigheter i olika länder svarade 85 procent av de till-frågade följt av hårda straff för deltagande i organiserad brottslighet som angavs av 75 procent. Fokus på att återta pengar från brottslig verksamhet och upplysning och påverkan av allmänhetens attityder menar 67 pro-cent av de tillfrågade är framgångsmetoder.

Hotbild brott på de finansiella marknadernaDen internationella finanskrisen visar tydligt sårbarheten på de finansiella marknaderna. Det mesta tyder på att internationaliseringen av finansmarknaderna kommer att öka ytterligare framöver. Detta tillsammans med utvecklingen på värdepappersområdet och teknikut-vecklingen ökar riskerna för att finansmarknaderna ska kunna utnyttjas för fler brott. Finansmarknadernas funktionssätt bygger på att alla aktörer har tillgång till relevant information. Om infor-mation är ojämnt fördelad så minskar effektiviteten. Det är i sin tur ett hot mot prisbildning, likviditet och för-troendet för aktörerna. Nyckelbegreppet är förtroende. Om någon misstänker att andra aktörer kan utnyttja information som han eller hon själv inte har undviker personen troligen att göra investeringar eller andra affärer på de finansiella marknaderna. I förlängningen av en sådan utveckling hotas sparande, pensioner, inves-teringar och företagens kapitalförsörjning.

Fler marknadsplatser. Det har blivit enklare att handla med värdepapper över nationsgränserna inom EU. Det avses på sikt öka konkurrensen på den europeiska värde-pappersmarknaden och stärka skyddet för den som inves-terar i värdepapper. Europeiseringen av värdepappershandeln leder till att fler marknadsplatser bedriver handel med svenska aktier och andra instrument. Under året har ytterligare en marknadsplats (Burgundy) tillkommit. En ökning av antalet marknadsplatser leder till minskad överblick för marknaden och det finns en risk att marknadsplatserna hanterar reglerna om anmälningsskyldighet olika. Glo-baliserad handel tar ytterligare ett steg med fler mark-nadsplatser som tillhandahåller handel med andra länders värdepapper. Det blir svårare att dra slutsatser om helheten och andra länder måste kontaktas för att inhämta uppgift om hur handeln gått till. Det innebär risk för en viss tröghet i kontrollsystemen och att brotts-utredningar fördröjs.

D E N E K O N O M I S K A B R O T T S L I G H E T E N S H O T B I L D E R 1 7

och organiserad brottslighet återkommer här trots att den här är att beteckna som mindre allvarlig och drama-tisk. Den svarta sektorn utgör ett betydande samhälls-problem. Svartarbete leder till ett ansenligt årligt skatte-bortfall. Skattebasen utgör grunden för de offentliga utgifterna i stat, landsting och kommuner. Självklart utgör skyddet av skattebasen en av de viktigaste samhälls-uppgifterna. Skyddet för skattebasen är en huvuduppgift för Skatteverket men Ekobrottsmyndigheten, andra myndigheter och organisationer är också engagerade. Brottsligheten inom den svarta sektorn sätter konkur-rensen mellan företag i vissa branscher ur spel. Oredovi-sade intäkter och svartarbete förekommer vanligen i branscher med omfattande kontanthantering, exempel-vis restaurang-, taxi och frisörbranschen. Stora problem finns dock även i andra branscher, inte minst inom bygg-branschen. När arbetslösheten ökar är risken påtaglig att svartjobben blir fler. Det är därutöver välbekant att i tider av lågkonjunktur ökar antalet konkurser. I dessa upptäcks ofta olika typer av oredlighet och bokföringsbrott. Skatteverket bedömer att ungefär 800 000 svenskar jobbar svart varje år. Det handlar om allt från enklare granntjänster till heltidsjobb inom servicenäringen. Det är mycket svårt att få en säker bild av hur vanligt det är med svartarbete. Skatteverket har funnit att svenskarna årligen konsumerar för omkring 120 miljarder kronor mer än vad som täcks av deklarerade inkomster. Av denna summa beräknas omkring 66 miljarder vara inkomster från svarta jobb. Två tredjedelar av det beloppet tros vara oredovisade inkomster i små företag. Enligt en annan rapport från EU-organet Eurofound tillhör Sverige de fem länder inom unionen med störst andel medborgare som arbetar svart. I genomsnitt utför fem procent av EU:s arbetsföra befolkning någon typ av svartarbete varje år, vilket kan jämföras med tio procent i Sverige. I Ekobrottsmyndighetens opinionsundersökning om medborgarnas syn på ekobrott framkommer att nästan fyra av tio uppger att de jobbat svart en kortare tid medan endast en av tjugo jobbat svart en längre tid. En av tio uppger att de fuskat med skatten och en av tjugo har tagit emot bidrag man inte varit berättigad till. Denna undersökning understödjer tesen att svartjobben fortsatt är ett betydande samhällsproblem. Slutsatsen av hotbilden från den mindre avancerade brottsligheten är att den hindrar en sund konkurrens i många branscher. En växande svart sektor drabbar dess-utom möjligheten att finansiera angelägna samhällsfunk-tioner. Människors tilltro till gemensamma lösningar riskerar att försämras. Det är angeläget att bekämpa denna brottslighet för att värna företagandets villkor, motverka orättvisor och i förlängningen skydda det demokratiska samhällets legitimitet.

Bristfälligt förda loggböcker. Noterade bolag har en skyl-dighet att föra en loggbok över alla anställda och konsulter som har tillgång till insiderinformation. Känslig informa-tion som sprids till många personer ökar risken för läckor och det är därför angeläget att aktivt begränsa antalet anställda med insiderinformation. Bristfälligt förda logg-böcker ger incitament till brott.

Medias rapportering av finansmarknadsbrott. Under finanskrisen och dess efterdyningar har de finansiella marknaderna kommit i medialt fokus på ett sätt som aldrig tidigare. Undersökningar visar att medborgarnas generella skepsis mot marknaden och dess aktörer ökat. Samtidigt har flera av Ekobrottsmyndighetens finans-marknadsärenden som gått till domstol varit omskrivna. Medborgarnas medvetenhet om finansmarknadernas betydelse för samhällsekonomin och att brottslighet på detta område aktivt lagförs har rimligen ökat. Det finns skäl att anta att detta i sig kan verka brottspreventivt.

Tre konkreta effekter av finanskrisen:J Större fokus på finansiella rapporter och sådant som gäller prognoser, vinstvarningar och varsel. Det finns fler varianter på insiderinformation än normalt i samband med rapportperioder.

J Extrema rörelser i marknaden orsakar fler och större tradingförluster vilket ökar risken för gömda förluster. Risken för olika typer av tro-

löshetsbrott tilltar.

J Misstänkt insiderhandel gäller oftare handel i närtid före negativa nyheter snarare än inför företagsförvärv. Ekobrottsmyndigheten

upptäcker stora olagliga vinster.

Finanskrisen. Finanskrisen har i grunden påverkat de finansiella marknaderna. En skakig marknad är mer känslig för ryktesspridning och reagerar ofta kraftigare när ny information kommer ut. En större andel kraftiga rörelser på börsen har en naturlig förklaring i en turbu-lent marknad, vilket gör det svårt för kontrollsystemen att identifiera misstänkt handel. Detta får till följd att en större andel ärenden än normalt inte leder till åtal. Ären-dena kräver likväl en grundlig genomgång för att man ska kunna fastställa vad som har hänt. Om ett ärende inte leder till förundersökning eller åtal hos Ekobrotts-myndigheten underrättas Finansinspektionen som ofta kan vidta tillsynsåtgärder på grund av vad som framkom-mit i ärendet.

Hotbild mindre avancerad brottslighetMycket av hotbilden som beskrivits i avsnittet om grov

Som samordnande myndighet kartlägger och analyserar Ekobrottsmyndigheten utvecklingen och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ur ett helhetsperspek-tiv, tar initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbetar förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrotts-bekämpningen. I den rollen ingår också att informera om ekobrottslighet till media, organisationer, andra myndigheter och allmänheten.

Motkrafter för allvarlig ekonomisk brottslig-het och grov och organiserad brottslighetFlera politiska beslut har fattats som innebär en tydlig förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Det är en satsning för att med kraft och uthållighet bekämpa de kriminella grupperingar som utnyttjar och skadar vårt öppna samhälle. Utgångspunk-ten för regeringens nationella mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten är att bygga vidare på det arbete som bedrivs i dag och att göra det med en

tydlig lokal förankring. Satsningen har en tydlig inrikt-ning mot brottsvinsterna och möjligheterna att förverka vinster från brott har stärkts. Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. I uppdraget ingår bland annat att inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polis-myndigheter och Rikskriminalpolisen, etablera perma-nenta regionala underrättelsecenter på åtta platser i landet och säkerställa en bred myndighetsrepresenta-tion i Operativa rådet. Brottsbekämpningen inriktas mot brottsvinsterna för att motverka att brott lönar sig. Ny lagstiftning om förverkande ger ökade möjligheter för myndigheterna. Utbyte av brotten ska spåras och förverkas i större utsträckning. Ekobrottsmyndigheten ska samordna det arbetet och i samverkan med andra myndigheter utveckla metoderna för att spåra och återföra vinster av brott.

Detta avsnitt syftar till att besvara frågan om vilka motkrafter som finns i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det handlar om lagstiftning, Ekobrottsmyndighetens och samverkande myndigheters arbete och insatser från andra aktörer.

MOTKRAFTER

M O T K R A F T E R 1 9

Grundtanken är att om man tar de kriminellas vinster från brottsligheten slår man sönder själva basen för deras verksamhet. Säkerhetspolisen har fått ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på poli-tiker, myndighetsföreträdare och journalister. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att leda arbe-tet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, polisen, andra myndigheter, närings-livet och övriga berörda organisationer. Ytterligare en del i mobiliseringen mot grov och organiserad brottslighet är att en särskild utredare getts i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för perso-ner som vill lämna kriminella grupperingar. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för att förhindra nyrekry-tering till kriminella grupperingar.

Motkrafter för brottslighet på de finansiella marknadernaMyndigheter och näringsliv samverkar för att marknads-platserna och företagsinformation inte ska utnyttjas för brott. Det handlar om att stämma av ansvar och uppgifter och att göra tydligt vilket ansvar som ligger på myndig-heterna och vilket ansvar som bör ankomma på närings-livet. Målet är att skapa en god kontroll och effektiv lagföring. De finansiella aktörerna är medvetna om hur myndigheterna aktivt och systematiskt övervakar handeln, att brott anmäls och att brott utreds snabbt och effektivt och åtalas i allt större utsträckning. Genom löpande lag-föring med kortade utredningstider nås ett viktigt brotts-preventivt syfte. Olämpliga beteenden kan upptäckas av marknadens aktörer, Finansinspektionen eller av Ekobrottsmyndig-heten. Åtgärder kan vidtas på olika sätt. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts inleder Eko-brottsmyndigheten förundersökning som leder till åtal om bevisningen är tillräckligt stark. Finansinspektionen kan besluta om att återkalla ett tillstånd för ett institut att bedriva sin verksamhet. Stockholmsbörsen kan stänga av en mäklare, men också föra händelsen till Disciplin-nämnden, som kan besluta om vite. Det internationella samarbetet ökar allt mer och sam-arbetet och samsynen med myndigheter i länder även utanför EU bör utvecklas. Den utan jämförelse största utmaningen för myndigheterna och marknaden är möj-ligheten att upptäcka brott på den svenska finansmark-naden när handeln sker från utlandet. Att följa handel som styrs från ett annat land, ofta via bulvaner för svenska medborgares räkning, är tidskrä-vande och kräver betydande kunskaper. Ekobrottsmyn-digheten har satt in resurser för analys av misstänkt

brottslighet på finansmarknaderna. Myndighetens finan-siella experter, särskilt utbildade åklagare och utredare tillsammans med en utveckling av arbetsmetoderna ger möjlighet till en rättssäker lagföring. Brottsutbytesenhetens specialistkompetens kopplas in för att ge ökade möjligheter att förverka och återföra brottsvinster. Nyckelpersoner specialutbildas i andra länder. Särskilda metoder tillämpas för att driva och skynda på utredningarna så att anmälda brott ska kunna avgöras på ett snabbt och rättssäkert sätt.

Motkrafter för mindre avancerad brottslighetUnder senare år har lagstiftningen på flera områden skärpts. Riksdagen har beslutat om särskilda personal-liggare som ska föras av restaurang- och frisörföretag för att förebygga svartarbete. I personalliggaren ska de per-soner som utför arbete i verksamhetslokalen vara anteck-nade med namn, personnummer och arbetstider. I maj antog riksdagen förslaget att det befintliga skatteavdraget för hushållsarbete även ska omfatta reparationer, om- och tillbyggnader i hemmet. Därmed infördes ett husavdrag

2 0 M O T K R A F T E R

som inkluderar både ROT-tjänster och de nuvarande hushållsnära tjänsterna. Det huvudsakliga syftet med skattereduktionen är att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Riksdagen har dessutom beslutat att skärpa kontrollen av kassaregister. Alla företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betal-ning måste använda certifierade kassaregister från den 1 januari 2010. Förra året trädde en särskild lag om underrättelseskyl-dighet för vissa myndigheter i kraft. Underrättelseskyl-digheten gäller när det för en myndighet finns anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild. Parallellt med detta har flera lagändringar gjorts med syfte att förenkla för den som startar och driver företag. Riksdagen har beslutat om en ny lag som underlättar tilldelningen av F-skattsedel och gör det lättare att starta näringsverksamhet. Syftet är att fler ska få möjlighet att starta företag även de som bara har en eller ett fåtal upp-dragsgivare. Utredningen ”Revisorer och revision” har föreslagit ett avskaffande av revisionsplikten för 96 pro-cent av alla aktiebolag. Förslaget är under beredning och eventuella lagändringar beräknas träda i kraft 2010. Andra förenklingsförslag som är på gång gäller redo-visning och innebär bland annat att reglerna om vanliga årsbokslut slopas och att alla företag som inte behöver upprätta en årsredovisning får upprätta vad som idag benämns ett förenklat årsbokslut samt att mindre företag inte behöver upprätta förvaltningsberättelse. Regeringen har föreslagit att kravet på aktiekapital i privata bolag sänks från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Vidare diskuteras förenklingar i aktiebolagslagen med förslag på slopande av bosättningskrav och låneförbud. Den Personalliggarutredning som i samverkan med berörda branschorganisationer utrett effekten av syste-met visar att de redovisade lönerna i restaurangbranschen ökade under perioden 2007 och 2008 med mellan 1 och

1,5 miljarder kronor vilket motsvarar mellan 4 000 och 6 000 årsarbetskrafter. I frisörbranschen hade personal-liggarna effekt direkt efter införandet, men effekterna har därefter avtagit. En majoritet av restaurang- och frisörföretagen anser att systemet har lett till minskat svartarbete och en sundare konkurrens. Reformen med personalligare har fallit väl ut och den samlade effekten av förändringarna i lagstiftningen har sannolikt inneburit att den mindre avancerade brottsligheten på det ekono-miska området kunnat tryckas tillbaka. Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför mindre avancerad brottslighet snabbt och rättssäkert med ett klart brottsförebyggande perspektiv. Lagföringen sker enligt särskilda rutiner med särskilt utsedda mängd-brottsåklagare, ekorevisorer och ekosekreterare. Utred-ningarna sker skyndsamt och omfattar vanligen förhör med en misstänkt och eventuellt förhör med bolagets revisor och bokförare. Slutresultatet är ofta ett strafföre-läggande. Det brottsförebyggande arbetet riktas främst mot tre grupper: skolungdomar, nyföretagare och nya grupper på arbetsmarknaden. I det brottsförebyggande arbetet krävs en kombination av vässad lagstiftning och ökad information. Länsstyrelserna, Skatteverket, Ekobrotts-myndigheten, Kronofogdemyndigheten, Försäkrings-kassan, Tullverket och Polisen samverkar kontinuerligt inom SAMEB (Samverkan mot ekonomisk brottslighet) bland annat genom olika brottsförebyggande projekt. Ekobrottsmyndigheten medverkar därutöver i att sprida information till exempel genom att föreläsa i skolor, delta i mässor och konferenser samt i gemensamma arbetsgrupper med olika branschföreträdare. Brottsförebyggande arbete handlar om att sprida in-formation och öka kunskaperna om den ekonomiska brottsligheten. För att nå ut med brottsförebyggande information till ungdomar har Ekobrottsmyndigheten öppnat en särskild ungdomswebb på www.ekobrott.se.

Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning. Inom Ekobrottsmyndigheten finns cirka 400 specialutbil-dade åklagare, poliser, ekorevisorer, analytiker och ekosekreterare samt specialister som arbetar tillsammans i projektgrupper för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. På myndigheten bedrivs kriminalunderrättelseverksamhet, utredning och lagföring, brottsförebyggande arbete samt spaning.

För att nå framgång i arbetet krävs partnerskap med näringslivet. Ekobrottsmyndigheten samarbetar med näringslivets och arbetslivets organisationer och andra intressenter för att minska den ekonomiska brottslighe-ten. Syftet är att fånga upp, ta till vara och utnyttja de erfarenheter och kunskaper kring ekonomisk brotts-lighet som finns inom näringslivet och arbetslivets orga-nisationer. Ekobrottsmyndigheten har etablerat kontakter med konkursförvaltare och näringslivet, exempelvis banker samt med olika branschorganisationer, bland annat FAR SRS. Initiativet till kontakt eller samverkan har i vissa fall tagits av organisationer som företräder branscher där det förekommer problem med svart ekonomi i form av svart arbete och undanhållna inkomster.

Ett tydligt exempel på partnerskap med näringslivet är myndighetens forensiska råd. Rådet har ett strategiskt och rådgivande uppdrag och ska bland annat erbjuda kunskap om olika affärsmiljöer. Rådets uppgift är att analysera utvecklingen inom näringslivet och identifiera nya riskområden för ekonomisk brottslighet. Rådet kan även ge råd om specifik expertkompetens som myndig-heten behöver knyta till sig i komplicerade ärenden. I rådet ingår representanter för näringslivet, advokatkåren och revisorskollegiet. Ekobrottsmyndighetens prioriteringar för det när-maste året ligger fast. Slutsatserna i årets omvärlds- och hotbildsanalys leder fram till fortsatta strategier med hög prioritet inom fyra områden för det brottsförebyggande arbetet och för utredning och lagföring under 2010:

Den allvarliga och grova ekonomiska brottsligheten är komplex, svårutredd och resurskrävande. Brottsligheten har ofta internationell koppling och omfattar stora ekonomiska värden. Samtidigt orsakar den mindre avancerade ekonomiska brottsligheten stora skador genom att den är så utbredd och riskerar att minska förtroendet i samhällslivet. För att den ekonomiska brottsligheten ska motverkas krävs en gemensam problembild, en vässad operativ förmåga, samverkan och ett starkt engagemang i näringslivet.

FORTSATTA PRIORITERINGAR

2 2 F O R T S AT TA P R I O R I T E R I N G A R

4. Internationellt samarbete

Förutsättningarna att bekämpa den grova och organise-rade ekonomiska brottsligheten utvecklas hela tiden genom det internationella samarbetet. Samtliga brotts-bekämpande myndigheter måste i högre grad samverka med sina motsvarigheter utomlands. Ekobrottsmyndigheten ska fortsätta satsningarna på det internationella samarbetet. Resultatet av den Euro-peiska ekobrottskonferensen, som hölls i Stockholm inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU, ska följas upp med fokus på nya arbetsmetoder, gemen-samma trender och framtida hotbilder i ett europeiskt perspektiv. Ekobrottsmyndigheten fortsätter satsningen med sär-skilt utbildade åklagare som arbetar med internationell brottslighet. Dessa åklagare är specialister på det inter-nationella regelverket och har de kunskaper som krävs för att nå praktisk framgång i det internationella samar-betet. Samtidigt ökas den generella kompetensen hos alla medarbetare i fråga om rättsligt samarbete inom EU.

1. Grov och organiserad brottslighet

Den grova organiserade brottsligheten ska bekämpas med underrättelsestyrd brottsbekämpning i samverkan. Ekobrottsmyndigheten ska bidra med sin specialistkom-petens i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten ska också ta ett särskilt ansvar för att samorda myndig-heternas insatser för att angripa de ekonomiska drivkraf-terna bakom brottsligheten och komma åt de vinster som genereras, döljs och tvättas.

2. Finansmarknadsbrottslighet

Satsningarna på att bekämpa den brottslighet som hotar finansmarknaderna ska fortsätta. Samverkan med andra myndigheter och näringslivet ska fördjupas. Ekobrotts-myndigheten har fått särskilda tillskott för att öka kapa-citeten att hantera en ökad brottslighet på de finansiella marknaderna. Resurserna ska användas till att öka möj-ligheterna för den åklagarkammare i Stockholm som ansvarar för finansmarknadsbrotten att fokusera på fler fällande domar och på att korta genomströmnings- tiderna. Åtgärder för att förverka vinning från brott på de finansiella marknaderna ska prioriteras.

3. Återförande av brottsvinster

Ekobrottsmyndigheten har byggt upp en särskild brotts-utbytesenhet där specialiserade åklagare och analytiker arbetar med att utveckla metoderna och ge operativt stöd så att vinsterna från den allvarligare brottsligheten kan återföras. Samverkan och samordning mellan myndig-heterna ska utvecklas ytterligare och Ekobrottsmyndig-heten kommer att ha en samordnande roll i det fortsatta arbetet

Det internationella samarbetet på detta område är stän-digt i fokus och ska utvecklas. Regeringen beslutade vid årsskiftet att Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen ska vara Asset Recovery Offices, ARO, i Sverige. De natio-nella ARO-kontoren ska samverka för att utbyta infor-mation med motsvarande kontor i de övriga EU-länderna för att internationellt kunna spåra, frysa och förverka vinning av brott.

Ekobrottsmyndigheten

Box 820 . 101 36 Stockholm

Tel vx 08-762 00 00

På Ekobrottsmyndighetens hemsida och på myndighetens ungdomswebb finns mer information om den ekonomiska brottsligheten, dess struktur och tillvägagångssätt.

www.ekobrottsmyndigheten.se

www.ekobrott.se

GRAFISK FORMGIVNING

Scooter AB

PAPPER

240 g Munken Lynx (omslag)

150 g Munken Lynx (inlaga)

TRYCK

Tabergs Tryckeri AB, 2009