Omvärldsanalys: Designpedagogik¤rldsanalys_Design… · på reflektionen, den kreativa processen, den estetiska processen och problemlösningen som metoder som kan appliceras på

Omvärldsanalys:

Designpedagogikvad, vem, varför & hur

Rhetikfabriken AB

Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 2

InnehållsförteckningDesignpedagogik med barn och unga i fokus.......................................................................................3

Relationen till konst- och arkitekturpedagogik................................................................................3Designprocessen...................................................................................................................................5

Pedagogiska verktyg........................................................................................................................7Ny teknik – nya möjligheter............................................................................................................8

Designpedagogik på svenska..............................................................................................................10Child culture design - HDK...........................................................................................................11

Det nationella uppdraget.....................................................................................................................12Arkitekturmuseum.........................................................................................................................12Riksutställningar............................................................................................................................12

Designpedagogik i vår omvärld..........................................................................................................13Danmark.........................................................................................................................................13

Designmuseum Danmark..........................................................................................................13Designkolding...........................................................................................................................13DCUM.......................................................................................................................................14

Norge.............................................................................................................................................14Finland...........................................................................................................................................14

FantasyDesign in Community...................................................................................................15Storbritannien.................................................................................................................................15Tyskland.........................................................................................................................................15Polen..............................................................................................................................................16

Utvecklingspotential...........................................................................................................................17Begreppets omvärld i korthet.............................................................................................................18Några tänkbara besöksmål och samarbetspartners.............................................................................19Källförteckning/fördjupning/länksamling..........................................................................................20

Rhetikfabriken AB / Klostergatan 1 / 211 47 Malmö / 040-6160644 / [email protected] / www.rhetikfabriken.se


Designpedagogik med barn och unga i fokusDesignpedagogik är som begrepp och som verksamhetsområde under utveckling. Kommuner, konsultföretag, forskningsinstitutioner och kulturinstitutioner arbetar i växande omfattning med designpedagogiska projekt. Ändå verkar inte begreppet fått något starkt fäste i Sverige eller ens en tydlig definition ännu. Utvecklingen verkar primärt ske genom att de genomförda projektet får definiera vad designpedagogik är, istället för att man utgår från en speciell designpedagogisk definition eller arbetsmodell.

Traditionellt har design tolkats som att skapa något fysiskt. Begreppet har de senaste åren breddats till att i större utsträckning även omfatta skapande av interaktion, skapandet av sociala innovationer och annat icke-fysiskt skapande. Det kan exempelvis vara design av nya välfärdstjänster och design av olika former av projekt. Breddandet av designbegreppet kan tolkas som en naturlig anpassning och utveckling i övergången från produktionssamhället till tjänstesamhället. Ett samhälle där gränserna mellan humaniora, naturvetenskap och andra områden luckras upp. Det finns tydliga tecken på en allt starkare direkt förbindelse mellan konst, kulturella och kreativa näringar, innovation och ekonomisk tillväxt.1

Den snabba teknikutvecklingen har också bidragit till att bredda designområdet och göra det tillgängligt för fler. Det finns en mängd designverktyg fritt tillgängliga på nätet och utvecklingen går snabbt. Surfplattor i förskolan och 3D-skrivare för några få tusenlappar är bara några exempel. Alla designar idag och den professionelle designern måste finna sin position i ett virrvarr av tekniska hjälpmedel, amatördesigners, nätverk och samverkansformer.2

Mitt i virrvarret växer delaktighet, estetiska läroprocesser och kreativitet fram som allt mer centrala delar inom designområdet. Mycket av det som idag är unikt med design hittar man i designprocessen. Det handlar lika mycket om att skapa som att skapas. Därför är det kanske naturligt att utvecklingen av designpedagogiken också är mer av en skapande process än en teori- och metodutveckling. Defining by doing!

Även om barn och unga föds in i den nya tekniken, kommer inte förståelse för designprocessen, den estetiska känslan, nödvändig baskunskap och allmänbildning inom kultur och design av sig själv. Att arbeta med barn och unga ställer stora krav på kunskap om metoder. Speciellt när arbetet omfattar delaktighet och inflytande, vilket har ett stort värde i sig själv när vi ska fostra morgondagens generationer till att bli självständiga individer med stark självkänsla och stort ansvarstagande. Det finns ett behov av att utveckla designpedagogiska metoder för barn och unga.

Föreliggande text är en första scanning av hur begreppet designpedagogik tolkas och diskuteras i olika länder. Var finns kunskapen och metoderna idag och var saknas de? Omvärldsanalysen är en del av Form/Design Centers satsning på att i framtiden kunna erbjuda barn och unga ett tydligare verktyg för djupare förståelse och starkare ingångar till design och arkitektur som kan bidra till deras utveckling att bli aktiva kulturskapare med kreativitet i sin läroprocess och inte stanna som passiva åskådare i vårt samhälle.

1 EU-kommissionen (2011). Enligt Tillväxtverket innefattar kulturella och kreativa näringar områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande.

2 Emilson (2010)



Relationen till konst- och arkitekturpedagogikKonstpedagogik är i Sverige ett begrepp som är välutvecklat och tydligt definierat. Flera svenska museum har heltidsanställda konstpedagoger som arbetar med besökare och universiteten erbjuder utbildningar i ämnet.

Konstpedagogens uppgift är att förmedla hur konst kan förstås, hur man kan diskutera konst och tolka den. I ett samhällsklimat där konstens roll ofta är att provocera och pröva gränser, har konstpedagogerna en viktig roll för att skapa förståelse för konst. De bidrar till att man ökar kunskapen och förståelsen för vilken roll kreativiteten spelar för inlärning. Ämnet är nära besläktat med bildpedagogiken.

Arkitekturpedagogik som begrepp är inte lika etablerat. Snarare verkar det som att det liksom designpedagogik ligger i startgroparna. Att begreppet inte har fått ett starkt fäste, betyder däremot inte att arkitekturpedagogik som ämnesområde är svagt utvecklat. Det finns mycket kunskap om hur man på ett enkelt sätt lär ut till unga om arkitekturens och platsens betydelse och utformning, samt hur man kan involvera unga i skapandeprocessen.3

Begreppen arkitektur och design är i sig själva i viss mån överlappande. Den tydligaste skillnaden är att arkitekturen har en större betoning på byggande av den fysiska miljön, medan design är bredare. Design förenar arkitekturens funktionalitet med konstens estetik och samhällets etik. Designpraktiken kan karaktäriseras som "en förmåga att hantera komplexa och dynamiska problem med ett helhetsperspektiv på tekniska, estetiska och sociala aspekter."4 Bredden ställer andra krav på den pedagogik som designpedagogen arbetar utifrån. Det blir nödvändigt att i högre grad fokusera på reflektionen, den kreativa processen, den estetiska processen och problemlösningen som metoder som kan appliceras på alla designområden.

3 Se exempelvis Michelsen (2012)4 Källa: Designfakulteten, KTH



DesignprocessenDesign handlar mycket om ett speciellt tänk - designtänket. Hur tänker man och hur arbetar man som designer? Själva processen blir därför helt central i förståelsen för vad design är för något.

Det finns många sätt att beskriva designprocessen och den kan tillämpas inom en mängd olika områden. Den designprocess SVID5 presenterar är en traditionell modell för att arbeta med design inom produktutveckling.

Källa: www.svid.se

Användarstudierna utgår från en behovs- och funktionsanalys. Med användarstudierna som plattform utvecklas konceptförslag. I utvärderingsfasen väljs ett eller flera koncept ut och utvecklas. Förberedande aktiviteter inför presentationer påbörjas och detaljer justeras. Det slutliga förslaget presenteras, testas och utvärderas. Därefter går man över i en produktionsprocess. Denna överlappas ofta av en uppföljande och utvärderande designfas som inte så sällan leder fram till en ny utgångspunkt för en ny designprocess.

Den mest utbredda beskrivningen av designprocessen som också är bredare, verkar vara den modell som brittiska Design Council UK har utvecklat: The double diamond design process model. Rutan till vänster i modellen beskriver uppstartsfasen som ofta utgår från någon form av problem eller otillfredsställt behov där det finns en outvecklad idé till lösning eller behovstillfredsställelse. I utforskandefasen kan projektet breddas genom att man inkluderar användarstudier, marknadsstudier, referensgrupper etc. för att få in fler perspektiv. Det leder fram till en definierande fas som i bästa fall leder fram till en tydlig uppdragsbeskrivning.

Därefter rör man sig över i den högra rutan där man utifrån uppdragsbeskrivningen igen breddar projektet genom att inom ramen för uppdragsbeskrivningen initiera en kreativ process där lösningar utvecklas och testas, för att i slutändan leda fram till en färdig tjänst eller produkt. Bredden i double 5 Stiftelsen Svensk Industridesign



diamond-modellen kan sannolikt infånga merparten av de olika designprocesserna. Den kan rymma en mer mer kreativ och öppen process och kan därmed också infånga designprocesser som ligger närmare konstnärliga skapandeprocesser och design inom nya områden såsom design för social innovation.

Den konstnärliga skapandeprocessen sker dock ofta genom andra mindre strukturerade processer. Designprocessen liknar mer den process som används inom innovation, vilket understryker att design och innovation är närliggande fält, men där innovation inte nödvändigtvis inkluderar den estetiska dimensionen. Nedan illustreras innovationsprocessen i en såväl tekniskt som juridiskt mycket formaliserad förkommersiell upphandlingssituation. I sina olika faser liknar den såväl Double Diamond-modellen och SVID:s modell.



Källa: Vinnova

Det är idag mycket stark fokus på innovation och innovationskultur i samhället. EU, OECD, stat, kommun - alla är eniga om att vi behöver utveckla och förnya vår samhällsmodell och konkurrenskraft genom innovation. Ur det perspektivet blir det intressant att se den direkta koppling som finns mellan designpedagogens arbete med att tydliggöra de kreativa och estetiska läroprocesserna i barn och ungas utveckling och samhällsutvecklande innovationsprocesser.

Pedagogiska verktygDet finns redan idag ett antal metoder och verktyg som används inom pedagogiken för att stimulera och inspirera till diskussioner och tänkande kring design.

Exempel på dessa är designväskan som helt enkelt är en väska fylld med vardagssaker designade på 1900-talet som man kan låna från ett museum för att ha som utgångspunkt för en diskussion eller lektion om design.

Arkitekturboxen är en låda med kort som det står tips på övningar för barn på. De flesta övningarna i arkitekturboxen är rent arkitektoniska, men en del kan sägas lika mycket handla om design. Exempelvis: Hur känns dörrhandtaget? Beskriv vilka stämningar som skapas av färgerna i din skola? Ett tredje exempel på pedagogiska verktyg inom fältet är en designpedagogisk matta som Arkitekturmuseet tog fram med hjälp av en tävling. Det vinnande bidraget är en matta som ser ut att vara tredimensionell, föreställande något som liknar tre stycken Rubiks kub. Mattan är tänkt att inspirera till lek samtidigt som den ger möjlighet att vara utgångspunkt för lärande om design.

Verktygen är utmärkta sätt att få elever eller andra deltagare att börja fundera på hur form, material,



färg med mera är kopplat till vår vardag och vår egna eller platsers identitet, hur det skapar strukturer och formar vårt beteende. Samtidigt har det sina begränsningar i att man inte får någon känsla för hela designprocessen. Det finns sannolikt ett relativt stort utvecklingspotential när det gäller pedagogiska metoder och verktyg för att utveckla förståelsen och intresset för designområdet.

Ny teknik – nya möjligheterNy teknik och bättre tillgång till teknik innebär förändrade förutsättningar för att arbeta med designpedagogik. Ett exempel är surfplattornas ökande roll i skolan och förskolan. Samtidigt som tekniken har utvecklats väldigt snabbt, har användarvänligheten de senaste åren nästan utvecklats ännu snabbare, vilket har öppnat upp för att tekniken på ett helt annat sätt än tidigare kan användas i skolan.

"Tidigare var tanken att det krävdes mognad för it i skolan. Nu är det snarare tvärtom, att det ska satsas på de små och sedan byggs digital kompetens upp över tid.

Sandra Wissting, affärsutvecklare på Atea6

Riksutställningar följer ny teknik och lyfter bland annat fram laserprojicering i äkta 3D, till skillnad från traditionell 3D-teknik som oftast bygger på att lura ögat. Det sker en snabb utveckling även på det här området.

Ett av de mest intressanta områdena för designpedagogiken är utvecklingen av 3D-skrivare. En av styrkorna med 3d-skrivarna är att de är optimala för produktion i små serier. Barn och ungdomar kan alltså ta steget från att endast designa någonting på papper eller i datorn till att få en färdig produkt. Detta medför att delar av designprocessen som tidigare varit svåra att ta del av på grund av höga kostnader eller tekniska svårigheter att bygga själv, blir tillgängliga. Möjligheten att vrida, vända och testa hur egna produkter fungerar, gör att man kan utvärdera och sedan förbättra dem enkelt.

En av de intressanta möjligheterna är också att man genom funktionen 3D-scanning får möjlighet att bygga vidare på någon annans produkt. Detta gör att trösklarna till att göra produkter som är fullgoda för användning sänks betydligt.

För att illustrera hur snabbt utvecklingen av 3D-skrivare går, kan man se på en av de ledande tillverkarna Makerbot. De släppte sin första skrivare i januari 2012. Bara åtta månader senare släppte de en ny modell som är 20 gånger snabbare och kan skriva ut 37 procent större volym, jämfört med den tidigare modellen. Priset ligger på cirka 14 000 kronor. För bara några år sedan fanns bara 3D-skrivare som kostade över 100 000 kronor. Idag finns det budgetalternativ med priser under 4000 kronor. Utvecklingen gör i än högre grad design och hela designprocessen tillgänglig för alla. Metodutvecklingen inom utbildningen drivs på av tillverkarna själva. Makerbot har exempelvis lektionsplaner på sin hemsida från årskurs 3 i grundskolan och uppåt.

Teknikutvecklingen och de snabbt fallande priserna går hand i hand med den allt starkare gör-det-själv-trenden. För några få tusenlappar kan man få en dator som man kan fylla med gratis open source-program för bildredigering, ritprogram etc. och till dessa kan man köpa en egen liten fabrik i form av en 3D-skrivare, specialanpassad för produktion i små serie.

Skapandeprocessen blir både mer individualiserad och mer öppen, vilket i än högre grad kommer

6 Segertåget fortsätter i skolorna, PC för Alla 2012-10-23 (http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.472718/segertaget-fortsatter-i-skolorna)



att komplicera frågor omkring äganderätt och patent. Ett hint om hur framtidens skapande kan se ut ges av The Pirate Bays nya fildelningskategori - physibles:

"We believe that the next step in copying will be made from digital form into physical form. It will be physical objects. Or as we decided to call them: Physibles. Data objects that are able (and feasible) to become physical. We believe that things like three dimensional printers, scanners and such are just the first step. We believe that in the nearby future you will print your spare parts for your vehicles. You will download your sneakers within 20 years.The benefit to society is huge. No more shipping huge amount of products around the world. No more shipping the broken products back. No more child labour. We'll be able to print food for hungry people. We'll be able to share not only a recipe, but the full meal. We'll be able to actually copy that floppy, if we needed one.We believe that the future of sharing is about physible data. We're thinking of temporarily renaming ourselves to The Product Bay - but we had no graphical artist around to make a logo. In the future, we'll download one."7

7 http://thepiratebay.se/blog/203



Designpedagogik på svenskaI Sverige är begreppet designpedagogik nära kopplat till Konstfack. Högskolan erbjuder inom Institutionen för bildpedagogik en examenskurs som heter Självständigt arbete i designpedagogik. Kursen är en gemensam nämnare hos många som arbetar med designpedagogik och projekt som genomförts inom området. Då Konstfacks tolkning av begreppet kan ha påverkat många aktörer både direkt och indirekt, så är det relevant att förhålla sig till deras tolkning.

En bra illustration av hur designpedagogik tolkas inom Konstfack, är hur Den Pedagogiska Designbyrån, ett företag bildat av före detta studenter på kursen, beskriver ämnet:

"Design handlar om så mycket mer än att skapa produkter. Designprocessen kan användas som ett verktyg för att få insikt i barn och ungas åsikter, ett sätt att undersöka ett rums förutsättningar eller en metod för att förändra ett system. I designprocessen undersöks också andras erfarenheter av problemet eller sammanhanget. Man försöker tänka sig in i andras situationer. Tillsammans skapar vi nya erfarenheter som kan förändra strukturer och utveckla metoder. Vi sätter oss in i och reflekterar kring våra egna och andra människors liv och vardag. Det gör designpedagogik till en demokratisk rörelse som genom problemlösning och kreativt skapande lyfter fram olika synvinklar och uppfattningar."8

Begreppet diskuteras på ett liknande sätt inom ett flertal examensarbeten från Konstfack. Designpedagogik är här någonting som man kan använda för att inspirera, förändra och medvetandegöra världen. Ofta finns andra begrepp som participatory design, DIY och craftivism med i diskussionen och ses som nära kopplat till designpedagogiken.

Participatory design går i korthet ut på att man har ett tydligt brukarfokus och involverar brukaren i hela designprocessen. DIY är en akronym för Do It Yourself. Craftivism är en sammanslagning av Craft (hantverk eller slöjd) och activism, där man genom hantverk som uttrycksmedel/verktyg vill skapa samhällsförändring. Gemensamt har begreppen ett fokus på att individer själva ska deltaga i skapandet av produkter och miljöer. När individerna själva deltar så skaffar de sig en makt över produkterna de använder och miljön de befinner sig i, istället för att vara beroende av det som företag och myndigheter skapar åt dem. Rörelsen är till viss del besläktad med open source-rörelsen inom programvaruutveckling. Man ser det ofta som en demokratisk rörelse, där det också är ett starkt fokus på att skapa samhällsförändring genom gör-det-själv och brukarinvolvering.

Just samhällsförändring med delaktighet i centrum är utgångspunkten i det Öresundsbaserade projektet Design to improve life som drivs av non-profit-organisationen INDEX i samarbete med Københavns kommune, Malmö Stad, Malmö Högskola m.fl. Det övergripande målet är att genom designprocesser nå fram till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbart samhälle. Man utvecklar också en designskola och en designkompass som ska kunna användas i grundskolan. Två lärare från Latinskolan i Malmö har gått en pilotkurs.9

Vad gäller utbudet av designpedagogiska projekt eller kurser, så erbjuder en del museer och andra institutioner temadagar om design eller lånar ut verktyg som designväskan till skolor och andra intresserade. Typiskt är dessa kopplade till pågående utställningar och ofta tenderar de att röra sig mer mot konstpedagogik och bildpedagogik, även om det finns ett relativt stort mått av begreppsöverlappning här. Få inkluderar barn och unga i själva designprocessen och inkluderar det

8 http://www.denpedagogiskadesignbyran.se9 http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola--utbildning/Gymnasieskola/Gy-nyhetsarkiv_maj_2008/5-30-2012-

Kompass-visar-vagen.html (20121018)



bredare kultur- och samhällsperspektivet i pedagogiken. Intrycket är att designpedagogik riktad till barn och unga är relativt outvecklad.

Child culture design - HDKDet erbjuds designutbildningar vid en rad högskolor och universitet i Sverige. Merparten av designutbildningarna samarbetar med den relativt nya Designfakulteten vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm som är nationellt centrum för designforskning. Flera av utbildningarna har betoning på den mer tekniska delen av design med inriktning mot materialutveckling och produktdesign. Så vitt det har varit möjligt att få fram, är det få högskolor och universitet som använder begreppet designpedagogik i sin forskning och i sina utbildningar. Det är egentligen bara Konstfack som direkt använder begreppet i en utbildning.

Även om Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs Universitet inte i någon större utsträckning tycks använda begreppet, berör deras program på avancerad nivå Child Culture Design i hög grad ämnet. Programmet är sannolikt unikt i världen med sin inriktning på hur man omsätter kunskap och forskning kring barnkultur i designprojekt. Målet med utbildningen är att fördjupa kunskaper i kreativa processer och samtidigt ge specialistkompetensen att ha barns perspektiv i fokus i alla delar av designprocessen. Programmet är uppbyggt runt brukarperspektivet. Genom studier av slutbrukaren byggs kunskap om brukarens förutsättningar som vävs in och tillämpas i designprocessen. Studenten ska få en mångvetenskaplig kunskapsplattform att stå på. Denna bredd är något som genomsyrar alla HDK:s utbildningar inom design, där de dessutom har tagit bort traditionella fackgränser.

HDK har ett samarbete med Röhsska Museet i Göteborg som är ett kommunalt designmuseum som även har ett nationellt nätverksuppdrag inom konsthantverk och formgivning. Samarbetet har bland annat har resulterat i utställningar såsom Play 2011, där tolv designstudenter från Child Culture Design skapade en interaktiv utställning utifrån några artiklar i FN:s Barnkonvention och Homo Ludens - Den lekande människan 2010, där studenter från HDK ställde ut möbler och formgivning som stimulerade till fantasi och kreativitet speciellt riktat till barn i åldern 5 till 8 år.

Studenter från Child Culture Design har också varit engagerade i utvecklingen av Stadsbiblioteket i Malmö där man har utvecklat ett koncept för inredning av miljöer för 9 till 12-åringar. Konceptet har haft ett brukarfokus och har utvecklats i en öppen designprocess tillsammans med mellanstadieelever från Mellanhedsskolan och Möllevångsskolan.10

10 Slideshow om processen: http://www.slideshare.net/sarastiber (20121016)



Det nationella uppdragetUnder 2011 tog regeringen initiativ till en översyn av form- och designområdet med fokus på hur form och design kan synliggöras i ökad grad. Regeringen vill skapa bätte förutsättningar för kulturen att påverka samhällsutvecklingen. Kulturens egenvärde och medborgarperspektivet betonas.

"Design och formgivning passar bra in i denna målsättning eftersom området berör den samtida och framtida samhällsutvecklingen, livskvalitet, företag, offentliga verksamheter och miljöfrågor. För många framstår kultur som en omistlig del av livet och design är en av de kultursfärer som bredast och djupast påverkar människor.11

I översynen ges det en ganska god bild av i vilken riktning Kulturdepartementet vill att form och designområdet utvecklas. Det handlar bland annat om mode, boendefrågor, miljöfrågor och IT. Det finns också en tydlig prioritering av barn och ungas tillgång till kultur. Nyckelbegrepp det ska arbetas utifrån är samverkan, förnyelse, uppföljning, spridning och kompetenshöjning.

ArkitekturmuseetEn stor del av översynen handlar om behovet av en tydligare nationell arena för form och design. Arkitekturmuseet har sedan 2009 just det uppdrag som efterlyses, men har inte lyckats synliggöra det i tillräcklig omfattning. I framtiden ska uppdraget förtydligas. I förtydligandet föreslås ett namnbyte och en tydlig koordinatorsroll för ett nytt och utvidgat designnätverk.

Inom det pedagogiska området erbjuder Arkitekturmuseet en mängd program för skolor i olika åldrar. Majoriteten av programmen som de erbjuder är klart inriktade på arkitektur, men designpedagogik verkar vara något som de försöker arbeta mer med. Den designpedagogiska mattan är ett exempel på detta och de har nyframtagna kurser med ett större fokus på just design.

Med tanke på tydliggörandet av deras nationella uppdrag på form- och designområdet, kan man förvänta att fler initiativ till utveckling av verktyg och metoder likt den designpedagogiska mattan kommar att tas de närmaste åren.

RiksutställningarDet krävs stor digital kommunikationskompetens om man vill nå barn och unga. Riksutställningar, som är en myndighet under Kulturdepartementet, har det nationella uppdraget att fungera som expertmyndighet när det gäller ny teknik, utställningsmetodik och pedagogik riktad mot barn och unga. I Riksutställningars uppdrag ingår att samarbeta närmare med Arkitekturmuseet för att hjälpa Arkitekturmuseet att förverkliga uppdraget som tydlig nationell arena för form och design. De ska även stödja lokala designcenter i designnätverket.

Lokala designcenter med nationellt uppdragI det nätverk som Arkitekturmuseet ska koordinera ingår förslag på lokala profilerade designcenter med ett nationellt uppdrag och därtill nationell finansiering12. Det är i första hand inte en fråga om att skapa nya center. Form/Design Center och Röhsska museet i Göteborg lyfts fram som exempel

11 Kulturdepartementet (2012)12 Kommun, region och/eller näringsliv ska dock fortsatt vara huvudfinansiär för verksamheten.



på väl etablerade lokala designcenter det kan byggas vidare omkring. I översynen föreslås ett trefaldigt nationellt uppdrag åt lokala designcenter.13

Uppdraget ska likna den nationella arenans uppdrag "att lyfta och synliggöra design- och formprocesser och skapa förståelse för designens roll i nutid och framtid."Men ett lokalt designcenter "bör ha ett betydligt mer närings- och samhällsinriktat samarbete med regionen än den nationella arenan, vars fokus ska ligga på den kulturella aspekten."Samtidigt ska lokala designcenter utveckla profilområden, där de i det nationella nätverket kan fungera som expert inom profilområdet. Uppdraget blir att sprida och synliggöra profilområdet såväl lokalt som nationellt. Exempel på profilområden som nämns är mode, digitala medier, konsthantverk och industridesign eller annan verksamhet som det redan finns kompetens och underlag för.

13 Kulturdepartementet (2012)



Designpedagogik i vår omvärldDesignpedagogik är ett fält i stark framväxt i flera länder. Det är svårt att få någon komplett bild av allt som pågår. För att få en ingång till ämnet i de olika länderna, har utgångspunkten för omvärldsanalysen i första hand varit nationella designorganisationer.

DanmarkDanmark är en stark designnation där det av tradition även finns gott om aktiviteter som är riktade mot barn och unga. Enligt chefen på Dansk Design Center, Nille Juul-Sørensen är dansk design i särklass eftersom den bygger på en lång demokratisk tradition som har människan som utgångspunkt och som tänker system, processer och produkter underifrån och upp.14

Designmuseum DanmarkDesignmuseum Danmark har ett brett program med kurser som riktar sig till olika åldrar. För 5 till 8-åringar erbjuds lite lättsammare kurser där barnen får se hur designers blivit inspirerade av djurvärlden, i kombination med att de får gå runt på museet. För barn i grundskolan erbjuds tolv olika kurser. För yngre årskurser erbjuds enklare lektioner i att lära sig arbeta med olika typer av material och för de lite högre årskurserna erbjuds lektioner om politiska utopier och ideologier som inspirerar och uttrycks inom design och arkitektur.

Designmuseet har även tagit fram undervisningsmaterial som är riktat mot framförallt gymnasieskolor. Detta finns fritt tillgängligt på www.designprocessen.dk. Där kan man genom videoklipp och intervjuer från ett antal olika designprojekt följa alla steg i designprocessen, allt från test av hållbarhet i tekniska laboratorium, till framställning av råmaterialet och byggandet av modeller.

Ett annat intressant danskt projekt är tjänsten som tillhandahålls på www.skoletjenesten.dk Det är ett samarbete mellan ett flertal danska kommuner och kulturinstitutioner för att ta till vara det pedagogiska värde som finns inom kulturinstitutionerna och nå ut med det till skolorna. Skoletjensten.dk fungerar som en slags grossist eller kunskapsbank för skolorna.

DesignkoldingOm Konstfack till stor del äger begreppet designpedagogik i Sverige har triple helix-initiativet15 Designkolding16 tagit på sig ledartröjan i Danmark. I 2008 antog Kolding kommun en vision om att stärka kommunens redan starka designprofil. Det är en form av klusterinitiativ där kommunen, Kolding Designskole, Museet på Koldinghus och Trapholt tillsammans med Syddansk Universitet utgör kärnan i nätverket.

Centralt i Designkolding är en utbildningssatsning. Visionen är att alla barn i kommunen ska delta i estetiska läroprocesser och gå ut skolan som kreativa individer som kan tänka utanför boxen.

"Vi er kommet så langt nu med læsning og naturfag, at vi kan begynde at kigge op over kanten og tage fat på nogle andre områder. Det handler om kreativitet, om evnen til at tænke

14 DDC skifter fokus og ændrer huset radikalt, www.ddc.dk (20121018)15 Triple Helix är ett samspel mellan aktörer inom högskola, offentlig sektor och näringsliv inom ett område för att få

ut en synergieffekt av de invividuella insatserna.16 www.designkolding.dk



ud af boksen og lige give det et twist." menar Ulla Visbech som är projektledare för utbildningsprojektet.17

Precis som i Sverige definieras begreppet mycket underifrån, i en process man skulle kunna kalla defining by doing:

"Vi har kaldt det designpædagogik, og nu er vi så nødt til at diskutere, hvad det er. Det skal udvikle sig nedefra - vi kommer ikke med en færdig Plan B-model, som lærerne skal følge."

Den nuvarande definitionen tar utgångspunkt både i hela arbetsprocesser och i estetiska arbetsprocesser. Projektet har bland annat inneburit en omfattande kompetenshöjande insats i grundskolan där 50 lärare och pedagoger blev utbildade i designpedagogik under 2011. En målsättning var också att samtliga grundskolor i Kolding senast vid utgången av 2011 skulle ha en handlingsplan för designpedagogik.

Enligt Ulla Visbech hänger designpedagogiken också bra ihop med de kompetenser som OECD lyfter fram som viktiga i det framtida samhällsbygget - att arbeta i heterogena grupper, tänka självständigt och ta beslut.

DCUMUnder 1990-talet växte en rörelse bland elever i Danmark som samlade sig bakom parollen ”Svara nu!”. Uppropet gällde delaktighet i beslutsprocesser som behandlar skolans fysiska miljö. I samband med en av de danska ungdomsriksdagarna i början av 2000-talet föreslogs en lag för om skolans miljö. Frågan lyftes av dåvarande utbildningsministern som lade den till grund för ett lagförslag. I dag kan lagen ses som första steget på vägen mot att ge elever fulla rättigheter till inflytande över skolans miljö. Miljön benämns i lagstiftningen som en helhet med betoning på fysisk, psykisk och estetisk miljö.18

Som en konsekvens av den nya lagen bildades Dansk Center for Undervisningsmiljø (DCUM), som är ett oberoende nationellt centrum. Trivsel och barns medinflytande är kärnområden i DCUM:s verksamhet. Mycket av verksamheten handlar om det fysiska rummet och inom det estetiska området dominerar arkitektoniska frågor. Men man arbetar även med designfrågor. Varje år bjuder man in kommuner till nätverksmöten för kunskapsdelning och inspiration. Det senaste mötet behandlade designpedagogik som ett efterfrågat ämne.

NorgeEn viktig aktör i Norge är Norsk Form som har flera projekt igång som riktar sig mot unga. Framför allt är dock dessa främst inriktade mot arkitektur, t.ex. test av hållfasthet i olika konstruktioner. De var även med i projektet Fantasy Design som tas upp nedan. Tidigare har de även varit pådrivande i arbetet för att få in arkitektur och design på schemat i norska skolan. Ämnet Design og Teknologi infördes år 2006 i både grundskolan och för äldre årskurser.

I tidskriften FORM, som ges ut av Kunst og Design i skolen, som beskriver sig själva som en intresseorganisation som skall främja design, konst och hantverk i skolan, skriver Liv Oddrun Voll om några av de lärdomar de tagit i Norge hittills19. Hon menar att det har funnits svårigheter med att integrera design i skolan. Designprojekten inom skolan har en tendens att få ett stort fokus på själva 17 Ud af boksen (interview), Folkeskolen.dk, http://www.folkeskolen.dk/60029/ud-af-boksen-interview (20121018)18 Michelsen (2012)19 Teknologi og design – en gjøkunge i norsk skole?, FORM, nr.1, 2011



skapandet/den estetiska delen. Den teoretiska kopplingen till t.ex. matematik eller naturvetenskap tappas ofta bort.

FinlandI Finland bör organisationerna Design Forum Finland och Design museum Helsinki nämnas. De har tillsammans med några andra organisationer drivit projektet Ampiainen (Geting)- Form med sting och tagit fram material för skolor så att de kan arbeta med arkitektur- och designprojekt. De har även varit drivande i projektet FantasyDesign in Community finansierat av EU (se nedan).

Finlands Arkitekturmuseum har arbetat med något de kallar för Eco Boxes. Det var ett projekt som riktade sig mot skolor och andra intresserade för att ge inspiration till utbildning om design, arkitektur och miljön. Mer än konkreta tips på övningar så fungerar det som inspiration till olika ingångar man kan ha på undervisningen, till exempel intressanta fakta om skillnaden i energiåtgång mellan olika transportsätt.

FantasyDesign in CommunityFantasydesign in Community var ett projekt som pågick 2009-2011 som var delvis finansierat av EU:s kulturprogram. I samarbetet ingick Design museum Helsinki som koordinerade projektet, Design Museum Gent (Belgien), University College Sealand (Danmark) and Museo Nacional de Artes Decorativas (Spanien). Projektet hade som mål att stödja ”learning with design” och designmetoder i formell och informell utbildning. Inom ramen för projektet anordnades även konferenser för att utvärdera metoder och resultat.

Projektet var indelat i små projektgrupper som arbetade på olika sätt, totalt ingick cirka 40 mindre projekt som finns beskrivna på hemsidan. Vissa av dessa projekten har säkerligen fortsatt vidare efter att projektperioden avslutades.

StorbritannienI Storbritannien finns det en mängd organisationer som arbetar med att främja design på olika sätt. En som arbetar aktivt med att nå ut med kunskap om design till skolor är Design Council som får anses vara ledande inom området. Organisationen är till största delen offentligt finansierad och arbetar brett med att främja och lyfta fram design mot näringslivet och offentliga institutioner. Den årliga budgeten ligger på omkring 100 miljoner kronor, vilket naturligtvis gör dem stora på området.

En stor del av deras verksamhet är riktat till skolor. Mest intressant är kanske en guide de har tagit fram till hur man håller workshops i design.20 Guiden betonar tydligt vikten av att förstå användarnas behov, att arbeta i team, hur beslut fattas, hur man arbetar med brainstorming etc. Med det så närmar sig guiden själva designprocessen mycket mer än de guider där man enbart skapar något eller fokuserar på att reflektera över materialval, färg och liknande. De använder sig också av double diamond-modellen21.

Det har inte varit möjligt att finna en direkt motsvarande begrepp till designpedagogik som används i Storbritannien. Design pedagogy används i viss utsträckning, speciellt inom forskning omkring 20 http://www.designcouncil.org.uk/resources-and-events/Schools-and-education/For-schools/ten-step-guide-to-

running21 Läs mer under rubriken Designprocessen



hur man bäst utbildar designstudenter. Det finns bland annat en Special Interest Group in Design Pedagogy som är knuten till universitetet i Coventry. Inom skolan talar man om och undervisar i ämnet Design and Technology. Design thinking och learning by design är andra begrepp som används.

TysklandRat für Formgebung22 är en organisation som verkar i Tyskland med att på olika sätt stödja och utveckla design och designbranschen. De har ett stort fokus på att hjälpa unga designers på olika sätt. För skolor har de tagit fram hemsidan designwissen.net. Där har de lagt upp information om design och tips på övningar i text, videos och podcasts anpassat för skolor och klasser i olika årsgrupper. Ett begrepp som de arbetar mycket med är design thinking, som i korthet innebär att man ska tänka som en designer för att lösa olika problem.

Universitetet i Vechta var tidigt ute med att starta utbildningar i Designpädagogik.23 I deras beskrivningar om ämnet designpädagogik kan man inte se samma aktivistiska och politiska diskussion som Konstfack har om designpedagogik. De har också inom ramen för detta område på universitetet en del utåtriktad verksamhet, bland annat samarbete med designwissen.net och något de kallar för Kinderuniversität och Sommerakademie där 10 till 12-åringar får gå workshops i att lära sig fota, göra serietidningar, bygga stolar och så vidare.24

PolenI Polen finns Lodz Design festival25 som på bara fem år vuxit till att bli en av Polens viktigaste event inom design. Festivalen har utöver tävlingar, konferenser och utställningar även ett brett program som är riktat mot en yngre målgrupp, för barn ända ner till fem års ålder. 2012 är andra året som de arrangerar ett sådant program. Programmet innehåller en mängd föreläsningar om design för barn, workshops för unga, samarbeten med skolor och liknande. Det finns alltså ett intresse för designpedagogik även i Polen.

På festivalen medverkar bland annat Toprojekt.pl - en blogg inriktad mot design för barn. Eftersom målgruppen för de flesta av deras projekt är väldigt unga barn så är det mycket fokus på att få barn att skapa egna saker efter instruktioner.

22 http://www.german-design-council.de23 http://www.uni-vechta.de/einrichtungen/wissenschaftliche-einrichtungen/institute-faecher/designpaedagogik/24 http://www.uni-vechta.de/oeffentlichkeit/kinderuni-vechta/sommerakademie-design-und-kunst-2012/25 http://www.lodzdesign.com/2012/en/



UtvecklingspotentialDen snabba teknikutvecklingen i kombination med ett breddande av designbegreppet och ett allmänt ökande intresse för design, har skapat ett virrvarr av trender och tendenser. Stort sett alla designar idag och mycket av vår identitet byggs upp av de designval vi gör, vilka designade kläder vi köper, hur vi designar vår personliga hemsida, vilken personligt designad kaffekopp vi använder på kontoret, vilket utseende och ljud vi ger vår mobiltelefon etc.

Samtidigt som hjulen snurrar allt snabbare slår pendeln också tillbaka. Ett förnyat intresse bland unga för traditionella hantverk och slöjd kan tolkas som ett sätt att söka sig tillbaka till kulturella rötter och finna en identitet i brukskonstens traditioner när mer och mer i vardagen flyter.

Samtidigt är det inte ett konservativt och passivt förhållningssätt till traditionen som unga söker. Interaktivitet, förnyelse och individuell anpassning står högt i kurs. Man vill designa sin egen identitet och sin omgivelse. Gör-det-själv-rörelsen är stark och växande. Ofta blir rörelsen också ett en positionering mot slit-och-släng-kulturen. Det är efter hand länge sedan hållbar design bara betydde att en produkt skulle vara funktionell, inte gå sönder och inte bli otrendig allt för snabbt. Nu är det för många självklart att design också ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar.

Designpedagogiken har stor potential att bidra till att ge barn och unga den kompass de behöver för att navigera i det allt mer flytande och designade samhället, där man till och med har börjat designa barn. Målgruppen barn och unga är en prioriterade inom kulturpolitiken. De ställer dock krav på avsändaren.

"Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturpolitiken och metoder för att nå dem behöver anpassas och uppdateras. Likaså initieras förändringsprocesser i dag i allt högre grad nerifrån och upp, dvs. genom en aktiv och interaktiv delaktighet från gräsrotsnivå. Unga målgrupper kräver i högre grad en tvåvägskommunikation med interaktiva element som de själva kan vara delaktiga i. Detta innebär bland annat att utställningar, debatter, designföremål och designprocesser även måste kommuniceras i digital form, och finnas tillgängliga via nätet."26

En utmaning blir att vidareutveckla degignpedagogiska metoder, så att de ger en inblick i kulturens och estetikens värden, samtidigt som de ger fördjupande kunskap om estetiska läroprocesser och innovativa processer, uppmanar till eget skapande och omfattar en hög grad av individuellt skapande och delaktighet i det gemensamma skapandet. Ett steg på vägen blir att tydligare definiera och avgränsa begreppet designpedagogik.

26 Kulturdepartementet (2012)



Begreppets omvärld i korthetFör att få en snabb överblick över vad begreppet designpedagogik omfattar kan det sättas in i ett nät av begrepp som på olika sätt är närliggande. Listan kan mycket väl göras längre. Den skulle också kunna fungera som diskussionsunderlag till workshop eller liknande för att ringa in vad designpedagogik är, bör vara och kan vara.

Design

Produktdesign

Interaktionsdesign

Pedagogik

Konstpedagogik

Arkitekturpedagogik

Designprocess

Do-it-yourself (DIY)

craftivism

Transformativ design

Service design

Design för sociala innovationer

Participatory design

Inklusiv design

Hantverk

Designtänk

Estetisk läroprocess

Innovation

Demokrati

Identitet

Skapande

Kultur

...



Några tänkbara besöksmål och samarbetspartnersSverige:

HDK+Malmö Stadsbiblioteket

HDK+Röhsska

Konstfack

Arkitektmuseet

Utland:

Designmuseum Helsinki

Design Council UK

Kolding - Designkolding.dk

Designmuseum Danmark

Lodz Designfestival

Universitetet i Vechta, de



Källförteckning/fördjupning/länksamling

Designpedagogisk mattaArkitekturmuseet hade 2010 en designtävling där uppdraget var att skapa en designpedagogisk matta. Se vinnande bidrag och mer information här: http://www.arkitekturmuseet.se/arkitektur_ung/tavling-designpedagogisk/

Konstfacks-projekt: Flagga för ungaFör mer info se: Flagga för unga – Om hur ett designpedagogiskt projekt kan ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd av Lina Berggren.

Länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3261

Konstfacksprojekt: Materialet och traditionens estetikFör mer info se: Materialet och traditionens estetik – Ett undersökande arbete om ungdomars syn på material i förhållande till hemslöjdsrörelsen traditionella estetik.

Länk: http://bit.ly/O4PqUI

Konstfacksprojekt: Bagarmossens bibliotek – UNGRUMFör mer info se: Jag har varit med och inredit det här!: barn inreder rum på sitt lokala bibliotek : ett designpedagogiskt projekt om DIY, craftivism och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Länk: http://konstfack.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:461489

Konstfacksprojekt: Maskeraddagen och Datordagen - en designpedagogisk undersökning om identitetsskapande och tillhörighet

Länk: http://konstfack.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:461377

Retoy.se – Lek dig till en bättre värld"I Retoy Lab lär sig barn om miljö, globala samband och sina rättigheter på ett roligt och annorlunda sätt genom lek och med leksaken som verktyg. Retoy Lab bygger på två teman, Mina Rättigheter och Ett Leksaksliv. Pedagogiken och materialet tas fram av Retoy i nära samarbete med våra kunskapspartners som UNICEF Sverige och Tekniska Museet. Labben passar framförallt barn mellan 4-10 år. " Exempel – Bygga egna leksaker. Samarbete med bl.a. Tekniska Museet.

Har haft ett samarbete i maj med Form/Design Center..

Norsk formBoken "Plats för Kunskap" tar upp organisationen Norsk form och att de vill få in design och arkitektur på skolschemat. För tillfället verkar de bara erbjuda kurser i arkitektur för skolklasser. Men tidigare har de erbjudit det även i design.

Se: http://www.norskform.no/Temaer/Undervisning/



http://www.kunstogdesign.no – Ett annat tips ur Plats för Kunskap

EU-kommissionen (2011)Study on the Entrepreneurial Dimension of the Cultural and Creative Industries, EU-kommissionen/Utrecht School of the Arts, 2011

Emilson (2010)Design för social innovation: ett nytt designforskningsområde, Anders Emilson, Designfakulteten, KTH, 2010

Kulturdepartementet (2012)Översyn av form- och designområdet - att synliggöra och skapa insikt, Promemoria, Kulturdepartementet, 2012-02-15

Michelsen (2012)Plats för kunskap, red. Michelsen, Mint Förlag 2012


Documents

Omvärldsanalys: Designpedagogik¤rldsanalys_Design… · på reflektionen, den kreativa processen, den estetiska processen och problemlösningen som metoder som kan appliceras på