Organisationer i förändring -

Vad händer i verksamheterna?

Carina Löfström2008-02-07

Innehåll

• Trenden NMP/företagisering/marknadisering

• Vilka konsekvenser får den i praktiken? Exempel från Posten och äldreomsorgen

Välfärd i förändring – hur då?

”Den offentliga sektorn utgör sedan ett par decennier en organisatorisk experimentverkstad. Denna omformning innebär bl a en övergång från

- anslagsfinansiering till intäktsfinansiering,

- monopolinnehav till konkurrensutsättning,

- regelstyrning till mål- och resultatstyrning,

- en syn på verksamhetens avnämare som medborgare, invånare eller brukare till en syn på dem som kunder.”

(Forssell & Jansson 2000)

Företagisering

”Att myndigheter och andra organisationer inom offentlig förvaltning har anammat egenskaper och beteenden som normalt förknippas med affärsdrivande företag” (Arvidsson, 2002)

Företagiseringens former i offentlig sektor från 1980-talet

• Utläggning av verksamheter- Entreprenörer- Avknoppning- Bolagisering - Privatisering

• Interna organisationsförändringar- Ekonomistyrning- Internprissättning/prestationsersättning- Resultatenheter- Beställar- Utförarorganisationen- Mål- och resultatstyrning

• Förändringar gentemot avnämarna- Ökad och differentierad användning av avgifter- Kundvalssystem

(Forsell & Jansson, 2000)

New Public Management - NPM

- Ökad uppdelning av offentliga organisationer i ”företagiserade” enheter- Mer kontraktsbaserad konkurrens via skapandet av interna marknader och periodiska kontrakt- Ledarstil à la privata företag- Ekonomisk disciplin i handhavandet med resurser- Handgriplig ledning från högsta ledningen - Explicita mätbara standarder för uppföljning av utfall och en betoning på betydelsen att organisationens output kontrolleras

• Förespråkades av PUMA - The Public Management Committee, OECD, 1995

Nya idéer möter gamla vanor

Exemplet ”När Posten blev företag”

”I en tid som kännetecknas av konkurrens, ny kommunikationsteknik, komplexa kundlösningar, och nya kunskapsbehov, ställs också nya krav på hur vi organiserar och styr arbetet. Att styra företag med detaljerade instruktioner och hierarkiska beslutsvägar är varken möjligt eller önskvärt i dagens samhälle. För hur reglerar man säljarens möte med kund? Hur kan kundens problem lösas om regelboken bara tillåter en standardlösning?”

Idén om företaget möter den gamla myndighetens vanor

Myndighet (Problem) Företag (Lösning)

ProduktionByråkratiKontrollMätbarhetHierarki

KonkurrensDecentraliseringKundfokuseringResultatMålstyrningAffärsmässighet

Förändringens praktik

Så här bör man göra Så här gör man

Idé Vanor Översättning

Reflektioner

• Nya idéer översattes på olika sätt i organisationen (integrering, selektiv integrering, refusering) beroende på specifika förutsättningar och förväntningar

• Förändring tar tid. Ju mer okänd en idé är, desto längre tid.

• I Postens fall en 10-års process (minst)

NPM - just nu inom äldreomsorgen

• Bygger på idén om medborgarnas valfrihet.• ”Kunden i centrum” – Hon har makten att besluta• Kundernas efterfrågan som skall styra organisering

och inriktning

Individualisering

Dir 2007:38 Utredning om ”Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen”

Regeringen vill stärka den enskildes möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Genom att det finns fler utförare på dessa områden kan individen själv välja, vilket gör att den offentligt finansierade servicen blir mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Att öka valfriheten är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom såväl äldreomsorgen som i stödet till personer med funktionshinder…. Det innebär att makt flyttas från politiker till medborgare och de enskildas önskemål kommer i fokus…

Exemplet ”valfrihet/inflytande i Askims hemtjänst”

Möjlighet att välja mellan serviceinsatser utifrån beviljade timmar

Upplevelse av valfrihet

Trygghet Inflytande Valfrihet

Reformer och förändring

• Reformer – medvetna försök från politiska och administrativa aktörer att förändra strukturella eller kulturella drag i organisationer

• Förändringar – det som sker– kan se olika ut på olika platser i organisationen – leder inte alltid till önskat resultat. Uppstår ofta sidoeffekter. – Resultat kan bero på vem man frågar och när. Vad händer på längre sikt?

Ex. Ädelreformen skulle förbättra samordningen mellan olika aktörer. Skapade problem med samordningen mellan andra.