Personcentrerad

vård

”En patient är en personsom är mer

än sin sjukdom”

GPCCCentrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum till vilket över hundra forskare finns knutna. Centrumets övergripande syfte är att stödja och genomföra personcentrerad hälso- och vårdforskning.

Unikt för GPCC är att vi har utvärderat effekterna av personcentrerad vård utförd på ett strukturerat sätt. Förutom avsevärda kostnadsbesparingar i form av bland annat kortare vårdtider, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats då vården anpassas till varje enskild person och individens egna resurser tas tillvara på ett helt nytt sätt.

Personcentrerad vård – ett paradigmskifteGPCC vill att hälso- och sjukvården inte baserar vård och behandling enbart på bio-logiska markörer och avbildningar, utan att den integrerar ett större sammanhang, där patientens upplevelse av sin sjukdom och hälsa står i centrum. Personcentrerad vård innebär att patienten tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen ingår ett partnerskap där alla beslut rörande vård, behandling och rehabilitering tas i samråd och att en personlig hälsoplan upprättas gemensamt.

Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat på biologiska mätmetoder och personen har kommit i bakgrunden. Patienten som person skall få vara en aktiv part i den gemensamt planerade vården. Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg.

Vad är personcentrerad

vård?

En persons resurser innebär mänskliga och mellanmänskliga tillgångar som glädje, mo-tivation och mänskliga kontakter. Exempel-vis kan vilja vara en resurs hos en person. En persons vilja kan mobiliseras i olika mål; det kan vara att kunna gå en viss sträcka efter en operation för att kunna rasta sin hund, eller att kunna komma hem inom en viss planerad tid. Däremot innebär resurser inte nödvändigtvis fysisk eller intellektuell förmåga.

Den mest centrala delen i personcentrerad vård är partnerskapet; det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med tillståndet, å andra sidan hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om tillståndet på en generell nivå.

Strukturerad dokumentation av patientens berättelse utförd av personalen används till att i samråd med patienten formulera en personlig hälsoplan. Detta säkerställer att vård, behandling och/eller rehabilitering genomförs såsom överenskommet.

Medverkan i den egna vården enligt per-soncentrerad vård är alltså mycket mer än egenvård: det innebär att patienten ses som en jämlik partner i vården, en person med expertis om sin egen situation och om hur hon/han hanterar sin sjukdom/hälsa. Detta innebär att man som patient ges möjlighet att, efter förmåga och vilja, vara fullt insatt i och medverka i planering av den egna vår-den, samt att ens resurser, motivation och omständigheter beaktas och tas till nytta.

Personcentrerad vård tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse och utgår från den enskildes resurser och behov.

Den mest centrala delen i person- centrerad vård är partnerskapet; det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patien-tens kunskap om hur det är att leva med tillståndet, å andra sidan hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om tillståndet på en generell nivå.

Medverkan i den egna vården är alltså mera än egenvård: det innebär att patienten ses som en jämlik partner i vården, en person med expertis om sin egen situation och om hur hon/han hanterar sin sjukdom/hälsa. Detta innebär att man som patient ges möjlig-het att, efter förmåga och vilja, vara fullt insatt i och medverka i planering av den egna vården, samt att ens resurser, motivation och omständigheter beaktas och tas till nytta.

Strukturerad dokumentation av patientens berättelse utförd av perso- nalen används till att i samråd med patienten formulera en personlig hälsoplan. Detta säkerställer att vård, behandling och/eller rehabilitering genomförs såsom överenskommet.

En persons resurser innebär mänsk-liga och mellanmänskliga tillgångar som glädje, motivation och mänskliga kontakter. Exempelvis kan vilja vara en resurs hos en person. En persons vilja kan mobiliseras i olika mål; det kan vara att kunna gå en viss sträcka efter en operation för att kunna rasta sin hund, eller att kunna komma hem inom en viss planerad tid. Däremot innebär resurser inte nödvändigtvis fysisk eller intellek tuell förmåga.

Fakta om GPCC

Mer än 100 nationella samt internationella forskare från olika discipliner knöts då samman för att skapa ett nationellt ”centre of excellence” inom personcentrerad vård.

Forskare från sex av sju fakulteter vid Göteborgs universitet är representerade. Här möts bland andra, pedagoger, sjuk-sköterskor, företagsekonomer, läkare, orga-nisationsforskare, lingvister och jurister för att göra forskning i världsklass i ett trettiotal olika projekt. Det finns dessutom cirka 30 doktorander knutna till GPCC.

Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset har en stark tradi-tion av klinisk forskning, och nu bidrar GPCC med tvärvetenskaplig forskning om personcentrerad vård. Utöver den kliniska

forskningen, har hela centrumets verk- samhet nyttiggörande inbyggt i sin vision redan från början. Detta för att säkerställa att forskningen kan tillämpas i praktisk verksamhet med slutmålet att bidra till en evidensbaserad, hållbar förändring i hälso- och sjukvården.

Kunskapstriangeln: forskning, innovation och utbildningFör att möjliggöra en sådan förändring i hälso- och sjukvården integrerar GPCC den så kallade kunskapstriangeln, dvs. forskning, innovation och utbildning, och omsätter kunskap om den person-centrerade vården i sammanlänkade aktiviteter på dessa arenor.

Gothenburg University Centre for Personcentred Care – GPCC invigdes år 2010, med stöd från regeringens strategiska forskningssatsning inom SFO-området vårdforskning. GPCCs övergripande syfte är att stödja och genomföra forskning av hög kvalitet inom personcentrerad vård.

ForskningFlertalet av de studier som bedrivs inom GPCC är pågående men ett par har avslutats och presenterar positiva resultat. En av dessa studier visar att för patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt, vilka fick personcentrerad vård under hela sin sjukhusvistelse, rapporterades en högre grad av trygghet i relation till tillståndet och behandlingen[1] och vårdtidens längd minskade med en tredjedel[2]. Ett annat exempel på vad som kan åstadkommas med ett personcentrerat förhållningssätt visar en studie med äldre patienter med höftleds-fraktur. Genom ett strukturerat person-centrerat teamarbete på vårdavdelningen kunde följande resultat rapporteras:

• en signifikant förbättrad smärtlindring jämfört med kontrollgruppen[3].

• en signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation jämfört med traditionell vård[3].

• en 50% reduktion i antal vårddagar jäm-fört med den traditionella vården[4].

• en 40% reduktion i vårdkostnader jäm-fört med den traditionella vården[5].

1. Dudas K, Olsson LE, Wolf A, Swedberg K, Taft C, Schaufelberger M, Ekman I: Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person-centered care than in usual care. European Journal of Cardiovasc Nursing, 2013 Jan 9. [Epub ahead of print]

2. Ekman I, Wolf A, Olsson LE, Taft C, Dudas K, Schaufelberger M, Swedberg K: Effects of person-centered care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. European Heart Journal, 2011, 32:2395–2404.

3. Olsson LE, Karlsson J, Ekman I: Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing, 2007, 58(2):116-25.

4. Olsson LE, Karlsson J, Ekman I: The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: a prospective comparative study of patients with acute hipfracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2006, 1:3.

5. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson J: A costeffectiveness study of a patient-centered integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing, 2009, 65(8):1626-1635.

För att förbättra vårdprocesser arbetar GPCC kontinuerligt med intressenter inom näringslivet, offentlig och privat hälso- och sjukvård, regionala och nationella innova-tionssystem samt internationella utveck-lingspartners för att identifiera hållbara och skalbara sätt att genomföra evidensbaserad personcentrerad vård.

Referensavdelningar för personcentrerad vårdEtt exempel på nyttiggörande är de vård-avdelningar som nu arbetar helt efter personcentrerade principer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.

GPCC samarbetar här med bland andra Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Västra Götalandsregionen, IT-Universitet, näringslivet (IBM, Astra Zeneca, Dober-man) samt den statliga innovationsmyn-digheten Vinnova. Projektet syftar till att utveckla framtidens personcentrerade vårdavdelningar samt utgöra en öppen och hållbar testbädd för nya vårdformer, tjänster och produkter såsom utbildning,

ehälsa och IT lösningar. Avdelningarna utgör en referenspunkt för framtidens sjukvård både nationellt och internatio-nellt genom att identifiera, utveckla och integrera innovativa dellösningar för en omställning till en effektiv vård av hög kvalitet. Avdelningarna finns inom verk-samheten medicin, geriatrik och akutmot-tagningen vid Östra sjukhuset, som är den största medicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

GPCC innovation och utbildning: exempel på nyttiggörande

Personcentrerad vård i praktiken (PVP)Ett annat exempel på nyttiggörande är de utbildningsprogram som GPCC nu skräddarsyr för olika verksamheter.

För att kunna utveckla hälso-och sjuk-vården till en mer personcentrerad vård krävs genomgripande förändringar av såväl kultur som struktur. Utbildnings-programmet PVPs mål är att etablera ett hållbart personcentrerat förhållnings-sätt som genomsyrar hela vårdprocessen vilande på tre grundpelare: Partnerskap, Berättelse och Dokumentation.

Modellen för programmet är hämtat dels från evidensbaserad personcentrerad kunskap, dels från kunskap om föränd-ring. Varje program skräddarsys utifrån de behov som finns på den enskilda enheten. Programmet syftar till att leda till effekter på såväl deltagarnivå som organisations-nivå.

EffEktmål På dEltagaRniVå

• Få en fördjupad förståelse för vad per-soncentrerad vård innebär och hur den kan genomföras i praktiken.

• Kunna utveckla strukturerade arbetssätt för att planera och systematiskt genom-föra personcentrerad vård för patienter med varierande sjukdomstillstånd och vårdbehov.

• Förmåga att etablera partnerskap med patienten och upprätta vårdplaner ur ett personcentrerat perspektiv.

EffEktmål På oRganisations-niVå

• Samsyn förankrad i begreppet person-centrering.

• Kunna identifiera möjligheter och hinder för att införa ett personcentrerad vård inom verksamheten.

• Göra en plan för fortsatt arbete.

Modellen är uppbyggd så att föränd-ringsarbetet sker på tre nivåer samtidigt, ledningsnivå, bland strategiskt utvalda förändringsagenter samt alla medarbe-tare.

för vidare information och frågor kring referensavdelning-arna och utbildningspaketen kontakta:

axel Wolfaxel.wolf@gu.setelefon: 031-786 60 34mobil: 0709-35 53 64

irma lindström kjellbergirma.lindstrom@fhs.gu.setelefon: 031-786 60 65mobil: 0709-58 55 53

www.gpcc.gu.se

http://www.facebook.com/gpcc.gu

GPCC – Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitetBox 457, 405 30 Göteborg

E-post: administrator.gpcc@gu.se

Telefon: 031-786 69 29 Se

ptem

ber

2013