Perspektiv på innovation vid Högskolan i Halmstad

Det innovationsdrivande lärosätet

V I D H Ö G S KO L A N I H A L M S TA DINNOVATIONP E R S P E K T I V P Å


v i D h ö g s ko l a n i h a l m s ta DinnovationP e r s P e k t i v P å

Förord

Detta är en skrift om Högskolan i Halmstad. En speciell skrift eftersom den har ett bestämt tema: perspektiv på innovation. Skriften utgör en väv av dåtid, nutid och framtid och handlar samtidigt om hur vi vid ett lärosäte konstruerar vår verk-samhet – forskning, utbildning, utveckling och administration. Det gör vi genom idogt lärande. Oavsett vad vi egentligen sysslar med, lär vi så länge vi arbetar med att skapa något nytt. Tyngs vi av invanda rutiner lär vi oss ingenting men däremot om vi experimenterar. Vi lär oss till och med av det vi egentligen inte vill göra, av att göra till synes irrationella saker, av att arbeta enträget inom områden vi inte tidigare känner till. Vi lär genom att söka där vi inte väntar oss att finna något.

att tänka rätt är stort – att tänka innovativt är störreAtt lära är att upptäcka sådant som får konsekvenser för oss, som förändrar vårt handlande, vårt sätt att se och inse, våra tankemönster, vårt språk och våra känslor. Att lära hänger samman med innovation. Innovation sker ofta när olika sorters kun-skap, kompetens och erfarenheter kombineras. Många talar till och med om att det är först när idéer eller material som egentligen inte hör samman förs samman som innovation uppstår. Att vara innovativ innebär att släppa fram nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt för att låta dessa bli del i ett sammanhang och sedan spridas där. Latinets innovare betyder helt enkelt förnyelse. Innovation handlar därför om att förnya det som har värde för individer och för samhälle. Själva värdet uppstår i tillämpningen, i användningen och i spridningen av det som förnyar, det vill säga innovationen. Innovation – i betydelsen förnyelse – måste självfallet också handla om det meningsfulla i att överhuvudtaget förnya och förändra något.

Innovation sker i företag, i offentlig verksamhet och i civilsamhället och ofta i samspel mellan dessa. Det råder heller ingen tvekan om att innovationsarbete i all-mänhet blir alltmer tvärdisciplinärt och globalt, vilket medför fokus på frågor som inte enbart handlar om kommersialisering utan också om att skapa samhällsnyttiga

4 | PersPektiv På innovation

värden som bidrar till ökad välfärd. Kommande innovationer – var de än sker – kommer sannolikt att i ökad grad ske på områden som är samhällsnyttiga i syfte att lösa de stora globala utmaningarna. Det ställer således krav på en bred innebörd av begreppet innovation. Om så sker, öppnar detta för tankens frihet. Ovanför porten till aulan i Uppsala universitet finns de klassiska orden: ”att tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större”. Thomas Thorilds devis från 1794 känns i förstone provo-cerande. Man kan lätt tänka i termerna att tänka politiskt korrekt. Men man kan också förstå sentensen som en uppmaning att tänka logiskt och följdriktigt. Genom detta fångar uttrycket kärnan i det vetenskapliga förhållningssättet. Då blir det inte bara begripligt, då blir det ett uttryck för stor klokskap. Om vi travesterar detta skulle man kunna säga: att tänka rätt är stort, men att tänka innovativt är större!

innovation följer inte en enkel logikFör varje decennium ökar högskolans roll och betydelse såväl för den enskilde medborgaren som för samhället. Vi som arbetar inom högskolan deltar i en gi-gantisk kunskapsutveckling. Vi bidrar till ny vetenskap och vetenskapligt skolade människor inom många samhällsområden. Det gäller hälsa och omvårdnad, miljö och energi, kultur och medier, teknik och ekonomi och så vidare. Vi bidrar till hållbara infrastrukturer och till ökad livskvalitet för både oss själva och andra. Våra förutsättningar och villkor som anställda vid högskolan förändras alltmer. Vi förväntas i dag på ett helt annat sätt än tidigare samverka med andra delar av samhället, inte bara genom att ny kunskap och nya insikter adderas till forsk-ningsfronten eller att våra studenter ska bli mer kunniga än tidigare studenter. Vi förväntas också i ökad utsträckning överföra och integrera vår forskning i nya innovationer. Men innovationer följer inte en enkel logik där man systematiskt bearbetar steg för steg i en på förhand uttalad riktning. Våra innovationer är inte resultat av tekniska handlingar baserade på rationella och instrumentella kalky-ler. Snarare är innovationer resultatet av processer i komplexa och motsägelsefulla sociala system som inte låter sig styras fullt ut. Högskolan i Halmstad är ett bra exempel på detta. Högskolan förknippas i många sammanhang med karaktärsdra-gen innovation och entreprenörskap, och där lärosätets själ svarar mot öppenhet och vilja att pröva nya vägar. Personal har under decennier strävat efter att skapa något nytt, något annorlunda och något icke-traditionellt. Därmed har en kultur som har uppmuntrat kreativa, initiativrika och innovativa personer tagit form. Hundratals lärare, forskare och administratörer har attraherats av möjligheten att i en tillåtande och uppmuntrande miljö utveckla idéer och nya former av utbild-ning, forskning, utvecklingsverksamhet och sätt att administrera lärosätet.

Kreativitet och innovationsrikedom utgör därmed ett speciellt karaktärsdrag för Högskolan i Halmstad. Det är drivkrafter som präglar lärosätet. Upprinnelsen och de ursprungliga idéerna till flera program har ofta kommit till i samverkan mel-lan olika aktörer, inte sällan externa sådana, och har ofta varit grundade i tydliga behov i omvärlden. Många är de som under mer än tre decennier har arbetat med

PersPektiv På innovation | 5

lärosätets utbildningar och som då har valt bort institutionella traditioner till hur utbildningar bör genomföras. I stället blev många utbildningar tidigt unika, inno-vativa, gränsöverskridande och tvärvetenskapliga. En speciell kultur växte fram som uppmanade studenterna att vara företagsamma, tänka annorlunda, ifrågasätta och ompröva. Denna ”innovativa smitta” sätter fortfarande spår i hur utbildningar skis-seras, utformas och genomförs. Det kreativa nytänkandet har blivit ett adelsmärke för Högskolan i Halmstad.

innovation är både målet och medletDen här skriften syftar till att stimulera till samtal – kanske snarare dialog – kring olika perspektiv och frågor som berör innovation. I första hand vänder skriften sig till personal vid Högskolan i Halmstad. Skriften vänder sig också till alla som har intresse av att förstå hur ett lärosäte under 2010-talet kan tillvarata sin egen historia i ett profileringsarbete där innovation utgör både mål och medel för alla verksam-heter. Dessutom erbjuder skriften gedigen kunskap om innebörden i innovation, innovationssystem och innovationsvetenskap.

Skriften utgörs av tre kapitel som omfattar tre tidsperspektiv: dåtid, nutid och framtid. I det första kapitlet ”Högskolan i Halmstad en innovation” beskriver Lena Lundén lärosätets ”innovationshistoria”, det vill säga med fokus på dåtiden. Här framträder en bild av att lärosätet har en lång och framgångsrik tradition av att ar-beta både praktiskt och teoretiskt med innovation. Genom att göra nedslag i histo-rien, såväl hos muntliga som skriftliga källor, visar det sig att Högskolan i Halmstad har varit ett innovativt lärosäte redan från början – även om begreppet innovation då inte användes. Högskolans innovationshistoria går faktiskt att spåra ända tillbaka till slutet av 1960-talet. Börje Årnedal ställer i det andra kapitlet ”Spaning på inno-vationssystem” frågor om nutiden. Han gör en ”omvärldsspaning” på innovations-system för att identifiera trender och exempel som man kan ta lärdom av. Nedslag görs i närliggande regioner, i Sverige samt i andra delar av världen. Syftet är att iden-tifiera likheter och skillnader mellan Högskolan i Halmstad och andra aktörer när det gäller innovationssystem och nyttiggörande av forskning och ny kunskap. I det tredje kapitlet ”Betydelsen av innovation och innovationsvetenskap för Högskolan i Halmstad” ramar Mike Danilovic in hur innovation kan uppfattas och beskrivas för att möta framtidens frågor och utmaningar. Han diskuterar bland annat hur inno-vationsforskning och innovationsvetenskap kan vara en möjlighet för olika forskare, från olika ämnesområden och med olika kompetens, att samverka.

Med denna skrift, som ett gemensamt diskussionsunderlag, påbörjas under 2012 samtal på Högskolan i Halmstad som inte handlar om innovationsbegreppets vara eller icke-vara, utan om att fördjupa innebörden i vad innovation står för och hur visionen om det innovationsdrivande lärosätet ska uppfyllas. Skriften kan bidra till ett möte kring olika perspektiv på innovation. Men själva förutsättningen för att mötet ska äga rum finns inte i den skrivna texten utan i dialogen om vad texten beskriver, det vill säga perspektiv på innovation. Innovation är inte begränsad till tid och rum


utan återfinns i Högskolan i Halmstads dåtid, nutid och framtid. Skriften ska för-stås som ett medel för att skapa ett samtal snarare än att föreskriva vad innovation är. Den kan bidra till att vi fördjupar vår förståelse av varför Högskolan så enträget under mer än 30 år har präglats av frågor som har legat innovationsbegreppet nära. Genom denna insikt får vi också en riktning om varthän vi vill att Högskolan ska vara på väg.

En av de bärande tankegångarna i denna skrift är att innovation kan relateras till alla kunskaps- och verksamhetsområden. På så sätt kan innovationsbegreppet vara en tillgång och möjlighet för Högskolan i Halmstad som helhet. Innovation måste därför belysas ur fler än ett perspektiv. Därav skriftens titel: Perspektiv på innovation. Var och en går också och bär på sina egna mer personliga perspektiv på innovation. Skriften vill uppmuntra att olika synsätt och värderingar diskuteras. Detta eftersom innovationer sällan uppstår i vakuum utan främst i kreativa möten mellan människor. Låter sig detta inte ske, kan vi knappast tala om en innovativ kultur. Och utan en innovativ kultur kan vi aldrig göra anspråk på att vara det innovationsdrivande lärosätet.

Mikael Alexanderssonrektor


innehåll

högskolan i halmstad en innovation 9

spaning på innovationssystemhur påverkar och påverkas högskolan i halmstad? 49

innovation och innovationsvetenskap vid högskolan i halmstad 73


dåt idlena lundén

skribent, högskolan i halmstad


högskolan i halmstaden innovation

För att skapa utveckling och tillväxt behövs innovationer och entreprenörer. Högskolan i Halmstad har lång tradition av att både skapa innovationer och utveckla kunskaper i, om och för innovation, entreprenörskap och affärsutveckling. Sedan mer än 30 år är Högskolan i Halmstad en plats där förmågan till kreativitet och skaparkraft ständigt manifesteras.

Inte sällan marknadsför sig Högskolan i Halmstad så. Faktum är att lärosätet i många sammanhang förknippas med karaktärsdragen innovation och entrepre-nörskap. Redan under tidigt 1980-tal rönte den då framväxande högskolan så-väl nationell som internationell uppmärksamhet för sin förmåga att – inte minst tack vare studenterna – generera nya värden i samhället i form av nya produkter, tjänster och företag. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess, och Högskolan i Halmstad har utvecklats till ett etablerat välkänt lärosäte med ett 80-tal utbildningar på olika nivåer, framgångsrik och på flera områden internationellt välrenommerad forskning, och med forskarutbildning i egen regi inom två områ-den: innovationsvetenskap och informationsteknologi.

Många associerar innovation till teknik, ibland också till ekonomi. Men inno-vationsbegreppet är vidare än så. Högskolan i Halmstad har varit innovativ på långt många flera sätt än genom utvecklingsingenjörer och avknoppningsföretag. Här har under årens lopp, runt om på lärosätet, utvecklats nya unika program och kurser, arbetssätt och metoder. Det kan vara hur man arbetar med pedagogik och undervisningsmetoder i naturvetenskap på lärarutbildningen, webbaserat stöd för undervisning på distans eller med virtuella patienter i sjuksköterskeutbildningen. Innovation kan också handla om hur system och rutiner för stöd till studenter, personal och verksamhet utvecklas och blir bättre.

Nu är inte innovation ett oproblematiskt begrepp, utan snarare ett mycket laddat sådant. Långt ifrån alla på Högskolan i Halmstad har genom åren känt sig hemma eller bekväma i att deras verksamhet beskrivs som innovationsrelaterad. Likväl ställer de flesta upp på beskrivningen av Högskolan i Halmstad som ett framsynt nytän-kande lärosäte där det under lång tid rådde pionjäranda och fanns en alldeles speciell


handlingskraft jämfört med många andra lärosäten. Här fanns en till synes aldrig sinande ström av utvecklingsinriktade idéer och aktiviteter. På ett sätt speglar det kanske att innovation snarare är ett tänkesätt som har olika uttrycksformer beroende på omstän-digheter som kultur, kontext och tradition.

Om innovationer förknippas med ingenjörer, kanske entre-prenörskap speglar ekonomernas intresseområde. Pedagoger å sin sida använder begrepp som metodutveckling, innovativa undervisningsformer eller double loop learning, medan socio-loger snarare relaterar till förändring och omdaning. Andra åter, svarar öppenhet och viljan (att våga) pröva nya vägar på frågan om vad innovation innebär för dem. Det är naturligtvis en för-enklad och mycket generaliserad beskrivning, men ger ändå en antydan om hur mångfacetterat begreppet innovation kan vara. De flesta verkar emellertid överens om att innovation på ett el-ler annat sätt handlar om framtiden, om att skapa och utveckla något nytt i syfte att förändra, förbättra och förnya.

Går man tillbaka i tiden och gör nedslag i historien, såväl hos muntliga som skriftliga källor, träder en relativt tydlig bild fram av att Högskolan i Halmstad har varit ett innovativt läro-säte redan från början – även om begreppet innovation inte har använts av alla, i alla tider.

själva tillblivelsen – en innovationHögskolans innovationshistoria går att spåra ända tillbaka till slutet av 1960-talet. Man skulle kunna säga att själva tillblivelsen av Högskolan i Halmstad, så som den kom att utvecklas, är en innovation som tog sin början 15 år innan Högskolan etablera-des som ett självständigt lärosäte år 1983. Under de sista åren på 1960-talet kunde man genom studieförbunden läsa en hel rad akademiska kurser i Halmstad inom bland annat språk, ekonomi och samhällsplanering – och intresset var stort. Samtidigt pågick två parallella statliga utredningar som kom att få stor betydelse för Halmstad. Den ena kallades U68 och var initierad av dåvarande utbildningsminister Olof Palme. Den utredde hur den eftergym-nasiala utbildningen i landet skulle utformas för framtiden. En av stötestenarna i denna utredning var lokalisering. Skulle högre utbildning också finnas i andra delar av landet än i de etablerade universitetsstäderna? En annan frågeställning handlade om att få nya grupper att studera på högskolan, och för att nå dit behövde man förändra högskolesektorn till både form och innehåll.

InnovationFörlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där.

Källa: Nationalencyklopedin


Den andra utredningen kallades Barnstugeutredningen, och fick minst sagt radi-kala följder för såväl synen på, som formen och innehållet vad gäller barnomsorgen i Sverige. Barnskötare skulle utbildas till förskollärare, och en förskollärarutbild-ning tillkom på försök 1973. Halmstad ansågs som en lämplig försöksort för den-na nya utbildning bland annat med argumentet att det inte tidigare fanns någon sådan utbildning på orten, som kunde påverka den nya. Möjligen kom sig valet av placeringsort av att en av de sakkunniga i utredningen var verksam som planerare i Halmstads kommun. Bidragande orsak eller inte, Halmstad gavs möjligheter att testa så kallade barnstugor i kommunen. Nämnda planerare var också den som tog fram konceptet för hur framtidens moderna förskolor skulle se ut, arkitektoniskt och pedagogiskt. Den första förskolan av detta helt nya slag byggdes i Halmstad, och stod modell för åtskilliga förskolor i landet under många år framöver. Se sidan 17 för en mer utförlig beskrivning av denna nya förskollärarutbildning.

stenen är kastad, första ringen bildasDet är ingen tvekan om att denna nya näst intill revolutionerande utbildning – högskoleutbildning för förskollärare – utgjorde början till det som skulle bli en självständig högskola i Halmstad tio år senare. Innovationen låg i det helt nya sät-tet att se på barn och barnomsorg, och på utbildning av dem som skulle sörja för omsorgen om barnen. Samtidigt aviserades från centralt håll i Stockholm att det kunde komma att bli ytterligare decentralisering av högskoleutbildningen. Halm-stads kommun (genom ”planeraren”) och Länsstyrelsen i Halland (genom länsrådet) gjorde gemensam sak när de tidigt insåg utvecklingsmöjligheterna för Halmstad och Halland i de stora omvälvande processer som skedde nationellt – och började agera för att Halmstad skulle vara med i den nationella utbyggnaden av Högskolesverige.

Sagt och gjort. Hösten 1970 bildades N-kommittén för eftergymnasial utbildning (N för Hallands län) med intressenter som de halländska kommunerna, länsstyrel-sen, landstinget och näringslivet, som tillsammans bedrev ett intensivt arbete under flera år för att förbereda för högre utbildning i Halmstad. För att över huvud taget komma ifråga och kunna påverka politikerna i huvudstaden, krävdes att man pre-senterade konkreta förutsättningar och en tydlig profil över inriktningen på den ut-bildning som man ämnade ge. Generella argument räckte inte. Redan då lyftes alltså behovet av profilering fram, ett krav från statsmakterna som har återkommit genom historien med oregelbundna mellanrum, och som är högaktuellt i dag år 2012.

Förutsättningar och profileringN-kommittén tillsatte tre arbetsgrupper med företrädare för olika intressenter, så-som industrin, facket och skolan, med uppdrag att ta fram lämpliga profiler för kommande högre utbildning i Halmstad. Utgångspunkten var nytänkande, det skulle inte vara något traditionellt, och många tänkbara alternativ diskuterades. Till slut enades man om tre inriktningar: teknik, barn och ungdom samt idrott och fritid. Inriktningar som finns kvar vid lärosätet än i dag, 40 år senare, om än i annan


tappning och under andra epitet. Noterbart är att det då uteslutande handlade om ett utbildningsperspektiv. Det talades enbart om utbildning, aldrig om forskning.

Teknikinriktningen hade sin grund i ett uttalat behov för framtida kompetens-försörjning bland de halländska industrierna, och då i synnerhet en efterfrågan på kompetens som var ett slags mellanting mellan gymnasieingenjör (som bedömdes vara för låg nivå) och civilingenjör (som bedömdes vara för hög nivå och ”för teoretisk”). Beteckningen ”mellaningenjör” lär för övrigt ha myntats av den stän-digt förutseende ”planeraren i kommunen”. Mellaningenjör var också det begrepp som kom att användas på de tvååriga högskoleutbildningar för ingenjörer som inrättades i början av 1990-talet, som ersättning för och påbyggnad på tekniskt gymnasium. Med i bagaget fanns därtill tidigare diskussioner kring att förlägga en filial för ingenjörsutbildningar i Halmstad, med Chalmers som moderinstitution, något som blev inaktuellt genom den nya regionindelningen för landets lärosäten, vilken infördes 1977 och som medförde att Halmstads orientering blev söderut, mot Lunds universitet.

Inriktningen barn och ungdom föreföll naturlig. Där byggde idéerna vidare på den försöksutbildning för den nya sortens moderna förskollärare, som redan var förlagd till Halmstad.

Idrotts- och fritidsinriktningen tog sin utgångspunkt i att Halland var ett känt idrottslän. Det fanns också en tydlig anknytning till profilområdet med fokus på pedagogik, och ytterligare en statlig utredning på skolområdet, SIA, Skolans inre arbete. Resultatet blev ett profilförslag som kopplade samman den nya tidens barnpedagogik med idrott, det som senare skulle bli ett av Högskolan i Halm-stad mest framgångsrika och välkända ämnen: idrottspedagogik. Området var helt nytt, och när den första kursen startade 1978 var Halmstad ensamt om att erbjuda detta på högskolenivå. Se vidare sidan 20.

med gemensamma krafter mot gemensamma målMed gemensamma krafter och ett oerhört stort engagemang lyckades N-kommit-tén övertyga staten (regering och riksdag) om att Halmstad var en ort att satsa på för den kommande utbyggnaden av högre utbildning i Sverige. Det var ingen rak och enkel väg mellan N-kommitténs förslag och riksdagsbeslutet 1975. Det fanns röster både för och emot och det dröjde ett par år innan utbildningarna kunde starta, och ytterligare några innan Högskolan i Halmstad formellt inrättades som självständigt lärosäte. Lagom till höstterminsstarten 1977 startade sex så kallade enstaka kurser på högskolenivå i Halmstad. Totalt gavs tio kurser under det första läsåret.

en pionjäranda som levde kvar länge, länge Beskrivningar som nytänkande, omdanande och unikt förekommer frekvent i be-skrivningar från denna tid – såväl i skriftliga som muntliga – av profilen och de tre inriktningarna, hur de skulle utformas och vilket innehåll de skulle ha. Man strävade efter att skapa något nytt, något annorlunda och icke-traditionellt. Flera


utbildningar var också helt nya unika satsningar, som de inom idrott och idrottspedagogik respektive barnomsorg. Halmstad hade inte likt städer som Växjö och Kristianstad, som blev högskoleorter i första decentraliseringsomgången 1967, någon tradition att bygga vidare på i form av lärarseminarium. För-skollärarutbildning och idrottspedagogik var inte heller något gemene man förknippade med högskoleutbildning.

innovation tack vare icke-tradition?Kanske var det sättet på vilket engagerade människor och be-slutsamma myndigheter på lokal och regional nivå enträget drev frågan och stred för sin övertygelse som lade grunden för det som under årtionden skulle prägla det nya lärosätet i Halm-stad och ge det dess kännetecken som innovationshögskolan (ibland även entreprenörskapshögskolan). Var det kanske så att förutsättningarna redan fanns i Halland och Halmstad, i form av en stark vilja till utveckling och förändring? En pionjäranda som det talas om, var man än söker information om denna tid: i pressen, i dokument och i vittnesbörd. Många talade om högskolan i Halmstad redan långt innan den fanns, som ban-brytande och om en speciell kultur. En vilja och kraft att göra och skapa något nytt. En inneboende innovationskraft.

Helena Eriksson, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad, skriver i sin avhandling (Eriksson, 2010) om hur staden Halmstad har utvecklats och förändrats under fyra decennier (1968–2006). Hon beskriver stadens utveckling, där Högskolan har varit en viktig del, genom mötet mellan tradition och innovation. Det händer något i mötet mellan det som är eller har varit och det som står för förnyelse.

Flaggskepp eller kanske fyrtorn?När de första utbildningarna inom ramen för den nya högsko-leverksamheten i Halmstad startade 1978, lokaliserade till S:t Olofsskolan, Kattegattskolan och Haldaskolan, var studenterna 320 till antalet och de anställda 27. Ännu fanns inte den for-mella högskolan i Halmstad, men det var likväl Högskolan alla pratade om. Det fortsatta arbetet med att driva och utveckla verksamheten präglades alltjämt av nytänkande och ambitio-nen att göra något som inte fanns någon annanstans, eller som inte gick att realisera på andra lärosäten, på grund av (häm-mande) traditioner. Samtidigt fanns en ambition på den nya högskolan att möta strömningar och efterfrågan i omvärlden.

U som i utvecklingsingenjörPersoner som ville skapa något nytt i utbildningssammanhang, som hade idéer om nydanande utbildningar och som inte fick gehör för dessa och kunde genomföra dem på sitt ”eget” läro-


säte, sökte sig till Halmstad. Det fanns många gånger inte plats eller utrymme för nymodigheter på de etablerade universiteten. Alltför radikala idéer passade helt enkelt inte in, inte i kulturen och traditionen, heller inte i strukturen. Tillkomsten av det som under lång tid benämndes Högskolan i Halmstads flaggskepp, Utvecklingsingenjörslinjen, är förmodligen det mest kända ex-emplet, och omtalas ofta som en framgångssaga. Berättelsen om hur nytänkaren och den innovativa eldsjälen Fredy Olsson kom till Halmstad och skapade en utbildning som var helt unik i sitt slag då, och som i dag – mer än 30 år senare – till stora delar är så än. Folk har genom åren rest från när och fjärran för att komma och titta på ”undret U” i Halmstad.

ingenjörer med trippel kompetens förankrade i verklighetenUtbildningen till utvecklingsingenjör (U-linjen med sina U:are) startade 1979 som en 2,5-årig högskoleutbildning om-fattande 100 poäng i det tidigare systemet. Initiativtagare och ”pappa” var alltså den nu framlidne Fredy Olsson, då univer-sitetslektor i maskinteknik vid Lunds tekniska högskola, som N-kommittén kom i kontakt med i samband med att koncept för möjliga högskoleutbildningar i teknik i Halmstad skulle tas fram. Tillsammans med industrin och facket hade denne visionära innovatör tagit fram förslag till sådana utbildningar, varav en i produktutveckling. Förslaget baserades till stor del på industrins framtida behov av ingenjörer med ett annat slags kompetens än den traditionella som byggde på specialisering inom smala tekniska områden.

Framtidens ingenjörer måste ha innovationsförmåga och kunna tänka kreativt. De behövde vara tränade i problemlös-ning och tillämpningar i vidare perspektiv. Grundidén i denna innovativa utbildning var därför att utbilda breddingenjörer i tre områden. I ingenjörsdelen ingick två teknikområden. Det var i sig ett helt nytt unikt koncept, att integrera maskinkonstruk-tion och elektronik. Den tredje delen var affärsinriktad och innehöll ekonomi och marknadsföring. Därtill läste studenter-na språk: svenska och engelska. Allt med sikte på nyprodukt-utveckling och innovationsteknik med ett väl integrerat an-vändarbehov och marknadsfokus. Upphovsmannens begrepp integrerad produktutveckling fanns inte tidigare. Utbildningen hade ytterligare ett unikt karaktärsdrag, nämligen att studen-terna arbetade med verkliga – ”skarpa” – projekt och konkreta

Utexpo – en innovation ännu efter 30 år1982 äger något excep-tionellt rum i Högskolans lokaler, en innovation som skulle bli en mångårig tra-dition, nära på institution, och som än i dag lever kvar på lärosätet: Utexpo, den årliga examensutställ-ningen. På Utexpo visar studenterna, inledningsvis på Utvecklingsingenjörs-linjen men numera från i princip samtliga ingenjörs- och naturvetenskapliga program, sina examens-arbeten, prototyper och idéer till nya produkter och tjänster för uppdrags-givare, möjliga arbetsgi-vare, lärare, anhöriga och allmänhet.


produkter, många gånger med företag som uppdragsgivare, och med eget budgetansvar.

Banbrytande ingenjörsutbildning Konceptet var på den tiden så nytt och revolutionerande att det inte gick att få gehör för det vid Lunds tekniska högskola. I Halmstad, däremot, fanns inga barriärer i form av traditio-ner och hindrande hävder om hur ”allt skulle vara”. Tvärtom, i Halmstad var själva avsikten att skapa utbildningar som var unika och som endast skulle finnas i Halmstad.

Succén för Utvecklingsingenjörslinjen var inte given från bör-jan, det fanns en hel del skepsis från flera håll. Men allteftersom växte intresset för den unika och så annorlunda utbildningen i Halmstad. Företag såg möjligheter i Högskolans speciella utbild-ning, både vad gällde att rekrytera personal och att få hjälp med produktutveckling och produktförbättring. Också nationellt från andra lärosäten och ”institutioner” var man imponerad av pro-grammet, dess studenter och deras framgångar och företagsamhet.

nyfikenhet och beundranMedialt fick utbildningen och ”U:arna” stor uppmärksamhet. Tidningsklipp efter tidningsklipp finns i arkiven med exempel på ”fiffiga lösningar” och ”flödande kreativitet”, som inte sällan genererade belöningar i form av priser och stipendier. Under ett halvår i början av 1990-talet var dessa ”uppfinnarjockar” som medierna gärna benämnde dem, ett stående inslag i Sveri-ges televisions lördagsunderhållning Gomorron Sverige. Under vinjetten Snilleblixtar tog sig studenterna an tittarnas problem som de löste under programmets gång – alltid iförda sina gula teknologoveraller.

U-studenterna levde som de lärde, och var mycket uppfin-ningsrika och lyckosamma i att marknadsföra sig själva och få sponsorer för olika projekt. Under tio års tid med början i slu-tet av 1980-talet, genomförde ett hundratal studenter så kall-lade Minor Field Studies-projekt (MFS) inom ramen för Sida, i framför allt Sri Lanka och Indien. Unikt var att projektet in-tegrerades som en naturlig del i utbildningen. Ett produktut-vecklingsprojekt inleddes med besök i mottagarlandet och en behovsundersökning. Själva arbetet drevs på hemmaplan som ett ordinärt examensarbete. Implementeringen slutligen gjordes i mottagarlandet efter examen. The Development Engineers (se-dermera Innovation Engineers) blev nu kända också utomlands.

Har Utvecklingsingenjörs-linjen varit alltigenom utvecklande och haft positiva pådrivande effekter för Högskolan? När övergår ett flagg-skepp till att bli ett fyrtorn, som visserligen lyser upp och vägleder en flotta, men som samtidigt står där det står, utan att förändras?


Utvecklingsingenjör blir industriell organisation blir innovationsvetenskapUnder förhållandevis många år var utvecklingsingenjörskonceptet framför allt en utbildning. I början av 1990-talet fick Högskolan magisterexamensrättigheter och skapade ett magisterprogram i ”innovation management”, kallat U4. 2007 erhölls masterrättigheter, och programmet Innovationsledning och affärsutveckling startade. Forskningen kring utbildningens kärnämnen var något som utvecklades efter hand, inledningsvis närmast besläktat med de etablerade ämnena industriell organisation – med fokus på produktutveckling – och företagsekonomi med in-riktningen entreprenörskap och ny teknik. Mer och mer kom forskningsinsatserna inom områdena att samordnas för att kunna bibehålla Högskolans ledande ställ-ning inom innovation och entreprenörskap. Genom åren har Högskolan strate-giskt satsat på att fördjupa och utveckla teoribildningen – parallellt med en fram-gångsrik praktik – runt innovationsprocesser och entreprenörskap, och utvecklat forskning som står sig stark i jämförelse. I dag benämns området innovationsve-tenskap och bedrivs i huvudsak inom forskningsmiljön CIEL, Centrum för inno-vations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning. Forskningen berör områden som affärsmodeller, kommersialisering och spridning av innovationer, men också sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Högskolan i Halmstad är ensam i Sverige om att ha examensrättigheter på forskarnivå inom området. Högskolans förmåga att både driva konkreta innovationsprocesser i praktiken och att förstå och förmå vidareutveckla dessa anses unik. Läs mer om CIEL:s forskning i kapitlet Innovation och innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad på sidorna 73–95.

ringarna sprider sigKonceptet med den unika, innovativa och gränsöverskridande utbildningen ut-vecklingsingenjör smittade av sig inom den unga Högskolan, och många andra visionära och omdanande utbildningar följde efter. Ett exempel är den tvååriga mekatroniklinjen som grundades 1983 som ett slags avknoppning till U, där ma-skinkonstruktion, elektronik och datateknik integrerades. En av anledningarna till utbildningens tillkomst var ett från mekanisk industri uttryckt behov av mo-dern teknik, där elektronik byggs in i system för styrning och reglering. Begreppet mekatronik fanns inte i Sverige då, Högskolan i Halmstad var återigen först med att mynta ett nytt begrepp i högskolesammanhang.


radikala samhällsförändringar grunden till radikal utbildningEtableringen av förskollärarlinjen och så småningom fritids-pedagoglinjen i Halmstad var resultat av stora samhällsför-ändringar på 1960- och -70-talen. Barnstugeutredningen och flera därpå följande utredningar på området fick effekter i form av en planmässig utbyggnad av barnomsorgen i landet för att möta såväl ett socialt som ekonomiskt behov. Fler kvinnor be-hövdes på arbetsmarknaden, vilket krävde barnomsorg – det var fortfarande i huvudsak kvinnorna som tog hand om barnen – samtidigt som tankar kring en förskola med en socialpedago-gisk funktion växte sig allt starkare. Det ena följde det andra, med utbyggd barnomsorg måste också innehållet förändras och planeras i enlighet, vilket i sin tur ställde krav på nya kompe-tenser bland dem som skulle arbeta i verksamheten.

När Halmstad, som en av två försöksorter, år 1973 fick upp-draget att i en helt ny tappning utbilda barnskötare (från hela lan-det) till förskollärare lades samtidigt grunden till de utbildningar inom barnpedagogik som därefter kom att ges i Halmstad under 20 år. Ömsom hyllade tack vare ett nydanande förhållningssätt, ömsom avfärdade som ”flummiga”. En viktig orsak till att den nya utbildningen förlades till Halmstad var att här i princip inte fanns någon högre utbildningstradition alls. Den andra orten, Solna, hade däremot lång tradition av att utbilda pedagoger. En annan bidragande faktor i valet av Halmstad var de tre helt nya förskolor som i samma period hade uppförts enligt barnstuge-utredningens modell för moderniserad barnomsorg.

avsaknad av erfarenheter var en fördelTanken på att utbildningen inte skulle vila på traditioner upp-repades som ett mantra och utgjorde själva basen till hur inne-håll och former för undervisning utformades. Det kan sägas vara det första exemplet på det kommande lärosätets innovativa förmåga att utveckla helt nya sätt att forma och bedriva utbild-ning. Just denna förskollärarutbildning betraktades till och med som radikal. I lärarlaget, ett tiotal personer, saknade så gott som alla utom utbildningsledaren och metodikläraren erfarenheter från förskoleverksamhet. Från huvudmannen Socialstyrelsens sida hystes inofficiellt förhoppningar att dessa lärare, befriade från institutionella traditioner och låsningar, skulle bidra med kreativt nytänkande.

Haldarådet Ett exempel på den demokratiska och dialogbaserade undervis-ningsform som präglade förskollärarutbildningarna är Haldarådet, som en timme varje måndag sam-lade hela skolan, lärare som studenter. Då disku-terades frågor, problem och förändringsförslag i demokratisk ordning. Intressant att notera är att det inte var fråga om omröstning, utan konsen-sus. Det resonerades till dess att alla var överrens. Modellen ingick i lärarnas idé om hur undervis-ning ska bedrivas och ansågs mycket radikal. Att involvera studenter och låta dem vara med och bestämma, var inte vanligt i svensk högre utbildning vid denna tid.


Försöket permanentasParallellt med försöksutbildningen pågick planeringen inför en framtida möjlig högskola i Halmstad. En av arbetsgrupperna i N-kommittén arbetade med spå-ret ”barn och ungdom”, i praktiken en utveckling av försöksverksamheten till en mer högskoleliknande förskollärarutbildning. I arbetsgruppen deltog, liksom i de andra arbetsgrupperna, många aktörer och intressenter: politiker, näringsliv, fackförbund etc. Exempelvis Kommunalarbetarförbundet var stark som facklig organisation och engagerade sig för sina medlemmar barnskötarna och för deras utveckling och ställning på arbetsmarknaden.

När förskolorna byggdes ut, kom frågan om fritidshem som ett brev på posten. Med yrkesarbetande föräldrar behövs också omsorg om barn i skolåldern, efter skoldagens slut. Följden blev att Halmstad 1975 hade utbildningar till barnskö-tare, förskollärare och fritidspedagoger, med olika huvudmän: Sannarpsgymnasiet i Halmstad, Socialstyrelsen och förskollärarseminariet i Göteborg respektive Skol- överstyrelsen, alla med sina krav och förväntningar. En inte alltigenom enkel situa-tion att hantera för lärarlaget i Halmstad. Det blev många diskussioner och ibland duster. Samtidigt upplevde lärarlaget ett i grunden starkt stöd från de ansvariga.

Från kattegattskolan till ”haldaskolan” Lokaliseringen av förskollärarutbildningen är en historia i sig. Från att ha varit inhyst i en sal på Kattegattskolan som snart blev för trång, hamnade utbildningen så småningom i ett annex till Halmstads tidigare läroverk, som hade stått tomt i tio år och såg ut därefter. Med en månad kvar till kursstart då 120 nya studenter väntades, tog lärarlaget till ytterligare ett nytt och annorlunda grepp. Med endast ommålade väggar som ett skal, engagerades hela studentgruppen och – som i ett slags manifestation – tågade genom staden, från sin gamla skola till den nya (som kom att kallas Haldaskolan efter den Haldexfabrik som en gång i tiden hade haft sin tillverkning där), och tog den i besittning med orden ”det här är vår skola nu”. Det första i raden av de så karakteristiska projektarbetena på utbildningen blev att utforma och inreda lokalerna efter tycke och framför allt efter behov. Även om det var 1970-tal ska det sägas att alla inte var lika entusiastiska och begeistrade över det ”anarkistiska tilltaget”.

Idén från lärarnas sida handlade om att utbildningen i stor utsträckning skulle likna studenternas kommande arbetsliv där de skulle ställas inför olika slags situa-tioner där många villkor och viljor skulle jämkas samman. Utbildningen utfor-mades därför enligt samma principer som för den nya förskolan: stora öppna ytor med möjlighet till rörelse och aktivitet i ”hemvister” och ”syskongrupper”. De bli-vande förskollärarna, fritidspedagogerna och barnskötarna bildade på samma sätt blandade arbetsgrupper – enheter. Arbetet bedrevs i projektform och studenterna tog och gavs ansvar att definiera fråge- och problemställningar och forma metoder kring hur de skulle jobba. Det informella samtalet och mötesplatser identifierades som ett par av de viktigaste arbetsformerna.


Kritikerna betecknade Haldaskolans verksamhet som ingenting annat än flum, till viss del kanske befogat? Icke desto mindre renderade omvärldens intresse för den annorlunda pedagogik-utbildningen i Halmstad en strid ström studiebesök. Ett år talas om 800 besökare.

Utbildningen flyttar ut i verklighetenYtterligare ett tecken på Halmstads radikalitet i pedagogutbild-ningssammanhang är när utbildningen ”flyttar ut i bostads-områdena”. 1981 var förskollärar- och fritidspedagogutbild-ningarna i Halmstad förhållandevis stora med 150 studenter. Frågeställningar kring ”att möta verkligheten” var mer aktuella än någonsin tidigare. Hur kan verkliga problem föras in i ut-bildningen? Hur kan studenterna och lärarna arbeta tillsam-mans med förskolan ute på fältet? Svaret på frågorna blev till synes enkelt, en så kallad fältenhet bildades. En lokal hyrdes i ett bostadsområde och utbildningen ”flyttade dit”. Inspiration fick lärare och studenter från de kringliggande förskolorna, fri-tidshemmen, skolan, BVC, hyresgästföreningen och de boende i området, som alla gav upphov till frågeställningar och projekt-arbeten. Detta radikala experiment pågick i ett och ett halvt års tid men ifrågasattes från flera håll, även internt på Högskolan. Det stora spörsmålet handlade om huruvida arbetssättet var regelvidrigt eller inte. I dag är det inte lika främmande att hög-skolan finns nära aktörer och avnämare i omvärlden.

nedläggning trots framgångAllteftersom anpassar sig förskollärar- och fritidspedagogut-bildningarna mer och mer till rådande struktur. Högskolan i Halmstad blir självständig högskola 1983 och något slags ge-nerell ordning för utbildningar vad gäller kursplaner, timplaner och tentamen blir nödvändig. Mer traditionell, om man så vill. I backspegeln är förmodligen denna anpassning trots allt en or-sak till utbildningarnas fortsatta framgångsrika utveckling. När utbildningarna av politiska skäl lades ner 1993 var de, paradoxalt nog, rankade bland de främsta i landet. Arbetsmarknadsskäl an-gavs av statsmakterna som det huvudsakliga skälet till nedlägg-ning. Många utexaminerade hade svårt att få jobb, även om Hög-skolans egna uppföljningar visade att detta inte gällde studenter från Högskolan i Halmstad. Dåvarande regering fattade emeller-tid beslut om att omstrukturera utbildningarna nationellt, vilket innebar att de lades ner vid lärosäten där man inte också hade

Flummig eller framsynt sjuksköterske-utbildning? En annan utbildning i Halmstad som fick stor uppmärksamhet och som ansågs radikal var sjuksköterskeutbildningen. Den drevs i landstings-kommunal regi sedan 1978. Denna utbildnings upplägg liknade till stora delar barnomsorgsutbild-ningen, med problem-baserat lärande där studenterna – något för-enklat – själva sökte den kunskap och de metoder som de ansåg relevanta. Personalen på sjukhuset lär inte ha uppskattat utbildningsformen, som de ansåg alltför ”flummig”.

År 1984 blev sjuksköter-skeutbildningen en hög-skoleutbildning genom ett nationellt beslut. Under tio år bedrevs utbildningen påVårdhögskolan i Halmstad för att 1995 integreras i Högskolan i Halmstad. Högskolan var då bland de första lärosätena i landet att införliva vårdutbildning- arna. Högskolan erhöll ett par år senare, som första mindre högskola, examens-rättigheter på kandidat- och magisternivå i om- vårdnad, tack vare den satsning som lärosätet hade gjort på forskning och forskningsanknuten utbildning inom området.


annan lärarutbildning. Högskolan i Halmstads ledning försökte påverka beslutet med argument om att Högskolans utbildningar fick goda omdömen i utvärderingar och var bland landets mest framgångsrika, men lyckades inte. Beslutet var taget.

idrottspedagoglinjen fostrade många innovativa idrottsledareEn av de tre profiler som den nya högskoleutbildningen i Halmstad skulle få när den grundlades på 1970-talet var inriktad på idrott och fritid. Halland var (även då) ett känt idrottslän med starka idrotter som fotboll, handboll, tennis och bordtennis. Här fanns också flera idrottsprofiler, och dåvarande kommunledning hade mycket stort intresse för idrott och tillika goda (personliga) kontakter med bland annat Svenska fotbollsförbundet och Riksidrottsförbundet. Två nationella inflytelserika organisationer vars betydelse skulle komma att bli stor för den nya ”högre idrottsledarutbildningen” som utvecklades i Halmstad.

När de första kurserna i idrottspedagogik startade på högskolan 1978 var de helt unika i sitt slag i Sverige. På Gymnastik- och idrottshögskolorna i Örebro och i Stockholm hade man yrkesutbildningar och utbildade gymnastiklärare med fokus på fysiologi, anatomi och didaktik. I Halmstad handlade det i stället om en fördjupad tvärvetenskaplig utbildning med beteendevetenskap som bas och med sociologiska aspekter på idrott och dess betydelse i samhället. Det fanns ett stort ”fält” i samhället som engagerade många människor och som hade stort inflytande på andra, men där många saknade akademisk utbildning – idrottsrörelsen. Bland dessa idrottsintresserade personer, både utövare och tränare, fanns en efterfrågan och ett intresse för att gå en akademisk utbildning, men inte i första hand en idrottslärarutbildning.

Utbilda – uppfostra – utveckla Historien om utbildningens uppkomst liknar den för Utvecklingsingenjörslinjen. N-kommittén arbetade med uppslag till kommande profilutbildningar, och kom på så vis i kontakt med (ytterligare) en visionär som hade svårt att få igenom sina alltför nydanande idéer på ”sitt” eget lärosäte. Han hette Bert Aggestedt och hade disputerat på en avhandling om barns upplevelse av idrott. Hans koncept innebar ett helt nytt sätt att se på barn och ungdomar, idrott och pedagogik. Grunden i denna unika idrottspedagogiska utbildning – som startade som en enstaka kurs – utgjordes av olika former av pedagogiska och sociologiska aspekter på idrott. I nära samverkan med åtskilliga externa aktörer inom idrottsrörelsen (idrottsutövare, trä-nare, läkare, idrottsförbund) utvecklades en mycket framgångsrik utbildning som blev nationellt känd, erkänd och mycket eftersökt. Utbildningen innehöll för-utom kurser i pedagogik och idrottssociologi, även kurser och kursmoment med fokus på idrottspsykologi, idrottsmedicin, handikappkunskap, företagsekonomi


och coachning. Därtill områden som näringsfysiologi, etik, hälsokunskap – kort sagt, utbildningen lade ett helhetsperspektiv på den idrottande individen.

Begreppet idrottssociolog var nytt i slutet av 1970-talet men icke desto mindre aktuellt. En av den tidens statliga utredningar, Skolans inre arbete (1970–74) kom att få betydelse för Halmstads nya utbildningssatsning. En mer flexibel uppdel-ning av resurserna för skolans arbete infördes i vad som kallades basresurs och för-stärkningsresurs. Den senare skulle i huvudsak användas för hjälp till elever med skolsvårigheter. Resultaten blev bland annat något som kallades ”samlad skoldag och fria aktiviteter”. Delvis innefattade det att ge idrotten och idrottens roll i samhället en ny innebörd. Till detta behövdes resurser i form av utbildad perso-nal – idrotts- och fritidsledare. Idrottsledare behöver kunna hantera frågor som ledarskap, metodik, kommunikation och delaktighet, men också hur man driver och utvecklar föreningsverksamhet. Alla sådana aspekter fanns integrerade i den nya idrottsledarutbildningen i Halmstad, med devisen utbilda, uppfostra, utveckla.

en inriktning blir treUngefär samtidigt som utbildningen kom i gång i Halmstad, fick den en syster-utbildning vid Umeå universitet, och de båda lärosätena var länge ensamma om att erbjuda idrottspedagogisk utbildning. Numera finns kurser och program med denna inriktning på många ställen i Sverige.

Studenterna har genom åren varit en mycket heterogen samling: gymnastik-lärare som vill komplettera sin utbildning, fritids- och ungdomsledare, tränare, idrottsutövare … Många välkända profiler inom idrott har gått denna unika idrottspedagoglinje på Högskolan i Halmstad.

I början av 2000-talet bytte linjen namn till Idrottsvetenskapliga programmet och från att ha haft en tydlig inriktning på karaktärsämnet pedagogik med inrikt-ning idrott, utökades utbildningen dels till att bli treårig, dels till att innehålla tre parallella spår med ett gemensamt basår. Studenterna kan sedan dess välja pedagogik inriktning idrott, psykologi inriktning idrott eller folkhälsovetenskap.

omvärlden flyttar till campusSamarbetet med omvärlden – idrottsförbunden i detta fall – var karakteristiskt också för denna Halmstadsutbildning. Genom hela utbildningen hade (har) studenterna nära kontakter och samverkan med olika idrottsrelaterade intressenter. Nätverket runt utbildningen grundlades på 1970-talet när utbildningen startade, och har vuxit sig starkt och utökats allteftersom nya studenter från hela landet har kommit till Halmstad och tagit med sig kontakter från sina egna klubbar och föreningar. Kon-takter som användes i de många projektarbeten som också i dag genomförs under utbildningen med reella problem och frågeställningar relaterade till Idrottssverige.

I dag är Högskolan i Halmstads lärare och forskare inom framför allt idrotts- och hälsoområdet samlokaliserade på campus med Hallands idrottsförbund. En unik företeelse i Sverige, men som inte alls ter sig särskilt märklig i Halmstad eller för


lärosätet. Snarare var det en naturlig och given följd av det mång-åriga och nära samarbetet mellan Högskolan och idrottsrörelsen i Halland, när man ”flyttade ihop” år 2005.

Unik akademisk möjlighet för professionella idrottsutövareI spåren av Idrottspedagoglinjen och dess efterföljare startade 2008 en annan unik idrottsutbildning på Högskolan i Halm-stad, Professionellt idrottsutövande – inriktning golf, eller School of golf som den populärt kallas. Programmet ger möjlig-heter till professionell idrottslig utveckling samtidigt som den studerande får en akademisk utbildning som leder till högskole-examen. Studierna är anpassade till tränings- och tävlingsverk-samhet, både vad gäller utbildningens innehåll och idrottens tidsmässiga årsplanering. Detta slags utbildning är vanlig i USA men helt unik i Europa, och ger vinster för såväl de studerande som Högskolan och golfsporten.

Diskussioner pågår på Högskolan om att utöka konceptet till flera idrotter, såsom bordtennis och handboll.

Ännu flera krusningarFlera av Högskolan i Halmstads utbildningsprogram är, eller har varit, unika i landet även om utvecklingsingenjörsprogram-met förmodligen är det mest kända och tydliga exemplet i de vida kretsarna. Många av utbildningsprogrammen har tillkom-mit i denna möjliggörande miljö där också närhet pekas ut som en gynnsam väsentlighet. Det var aldrig långt till andra kreativa initiativrika och innovativa personer, vare sig räknat i fysiska avstånd eller mer kulturbetonade. I möten – inte sällan runt fikabordet som under flera år var ett och samma för alla an-ställda på Högskolan – mellan olika ämnen och mellan män-niskor med skiftande bakgrunder och erfarenheter, föddes och frodades gränsöverskridande idéer som gav näring åt varandra och utvecklades till nya spännande och intressanta utbildning-ar. Detta verkar inte ha varit något som organiserades fram, åtminstone inte förrän på senare tid när Högskolan växte och krav på mer fasta strukturer blev nödvändigt.

Först förskollärarutbildningen med omvälvande syn på peda-gogik, så idrottspedagogiken likaledes nytänkande och innovativ och utvecklingsingenjörslinjen med sitt revolutionerande kon-

Är denna kreativitet och innovationsrikedom ett speciellt karaktärsdrag för Högskolan i Halmstad? Har lärosätet var särskilt framgångsrikt jämfört med andra i att skapa nya unika utbildningar som är gränsöverskridan-de både till innehåll och ”tillkomst”? De ursprung-liga idéerna till flera program har ofta haft sin upprinnelse i samverkan mellan olika aktörer, inte sällan externa sådana, och har ofta varit grun-dade i tydliga behov i omvärlden.

Vilka är dagens förutsätt-ningar och möjligheter för att skapa den sortens unika innovativa utbild-ningsprogram, jämfört med när Utvecklingsin-genjörs, förskollärar- och idrottspedagoglinjerna utvecklades? Högskolan i Halmstad är inte längre ett nytt lärosäte, det har en historia och traditioner. Hur ser strukturer och, inte minst, uppdraget ut i dag givet neddrag-ningar, resursallokering, koncentration, kvalitets-krav, profilering m.m. i Högskolesverige?

I tider av ”autonomi”, hur långt utanför ramarna och gängse uppfattningar vågar man gå för att

forts. nästa sida


cept. Mekatronik, idrottspsykologi, europaekonom, bygg- och fastighetsekonom, kultur och kommunikation, socialt utveck-lingsarbete, arbetsvetenskap, globalisering, myndighetsutövning och omvärldsanalys, hållbar turism, it-ekonom, it-forensik, pro-fessionellt idrottsutövande … Listan kan göras lång över alla de exempel på nya unika utbildningar som har skapats och etable-rats vid Högskolan i Halmstad, som ett resultat av människors drivkraft och innovativa förmåga. Inte sällan fanns utgångspunk-ten i ett behov uttryckt och definierat utanför Högskolan.

Många andra lärosäten sneglade på Högskolan i Halmstad och följde efter och skapade kopior eller varianter på utbildning-ar som fanns här. Exempelvis gjorde Utvecklingsingenjörslinjen uppenbarligen intryck på lärosätena i Karlstad och i Mälardalen, liksom på Chalmers tekniska högskola, där den framgångsrika Entreprenörsskolan skapades med U-linjen som inspiration. Ekonomer med data-/it-kunskaper var en efterfrågad kompe-tens i arbetslivet och som Högskolan i Halmstad var tidig att utveckla utbildningar kring. Konceptet fick efterföljare på andra högskolor.

högskolan i halmstad blir självständigt lärosäte1983 inrättades Högskolan i Halmstad som självständigt läro-säte (nu lokaliserad till Eketångaskolan) och får sin första rektor – SvenOve Johansson. De första verksamhetsåren (1977–82) hade först regionstyrelsen i Lund, därefter en interimistisk sty-relse haft det formella ansvaret. I praktiken leddes verksamhe-ten av en byrådirektör på plats i Halmstad. Efter ett decen-nium av förberedelser, planering, ”igångsättning” och prövotid, följde nu ett arbete med etablering och delvis legitimering, man måste ”upp till bevis”. Nya och unika utbildningar utvecklades. Huvudinriktningen för Högskolans utbildningsutbud blev spe-cialisering, fördjupning och unikhet genom att koncept som inte redan fanns kompletterade utbudet på det nationella planet. Högskolan hade starkt stöd för sina utvecklingsplaner hos Söd-ra högskoleregionen, till vilken Högskolan ännu hörde (fram till 1988 då denna regionindelning avskaffades).

Det var relativt lätt för den nya Högskolan att anställa per-sonal. Människor drogs till Halmstad och ville vara med och bryta ny mark vid ett ungt, hungrigt lärosäte. Det blev en fram-

utveckla en helt ny utbild-ning som går på tvärs genom hela systemet? Skulle det över huvud taget gå att starta en utbildning i dag utan forskningsförankring? Eller är det så att sådana begränsningar inte finns: ”allt är möjligt i Högskole-sverige”?

”Det såddes ett frö under 60-talet, under 70-talet växte plantan upp och nu under 80-talet kan vi börja skörda de första frukterna”. Orden är Johannes Antonssons, som var landshövding i Hallands län, när han fredagen den 11 novem-ber 1983 förrättar den officiella invigningen av Högskolan i Halmstad.ur Hallandsposten, 12 november 1983


gångsfaktor att man lyckades rekrytera (nya) driftiga personer som fick utrymme och möjlighet att utveckla idéer och nya former av utbildning, och i flera fall möjlighet att bygga upp forskningsverksamhet. Med personer utifrån kom influenser från andra delar av landet – och från andra länder – och an-dra ämnesområden. Idéer och tankar som inte var gångbara på andra håll fick gehör i Halmstad tack vare företagsamma och initiativrika människor och en tillåtande och uppmuntrande miljö. Tillsammans drev dessa personer utvecklingen av Hög-skolan i Halmstad framåt och vidare, och odlade kulturen – an-dan – som präglades av idén om att allt är möjligt. En kreativ, innovativ arena med nutidens vokabulär?

Forskningen etablerasNär Halmstad blev en ort för högre utbildning var uppdraget från staten tydligt: (ut)bildning, ingen forskning. Trots detta har Högskolan i Halmstad etablerats som självständigt lärosäte där forskningen i dag är en central och förutsättningsskapande del av verksamheten. Hur gick det till? Det var naturligtvis inte så att forskningen etablerades över en natt, eller kom från ingenstans. Många lärare hade ett driv att bidra till kunskapsutvecklingen inom sina ämnesområden och ledningen gjorde vad den kunde för att ta vara på initiativrikedomen. Småskaligheten gjorde att forskare från olika områden kom närmare varandra och kunde utveckla intressanta kombinationer och korsbefruktningar.

En väsentlig förklaring till forskningens grogrund och möj-lighet att växa var återigen den möjliggörande tillåtande miljön, men det fanns ytterligare tre väsentliga faktorer. Det första var intresset från omvärlden som sökte sig till Högskolan och ville ha hjälp att lösa problem och att utveckla kunskap, vilket gav upphov till möjliga (forsknings-)projekt. Externa forskningsfi-nansiärer som var villiga att satsa på Högskolan i Halmstad var den andra förklaringen. Den tredje står att finna i Högskolans ledning och organisation.

I mitten av 1980-talet när forskningen vid Högskolan i Halm-stad började att etableras mer systematiskt, inrättade ledningen centrumbildningar, det vill säga forskningsmiljöer som komple-ment till institutionerna där undervisande, icke-forskarutbildad personal var i majoritet. När Högskolan blev självständig 1983 fanns endast två disputerade lärare vid lärosätet.

Ledningen både uppmuntrade och uppmanade Högsko-lans lärare att vidareutbilda och forskarutbilda sig, vilket skulle

Trade Center –storslagen satsningEtt sidospår i Högskolan i Halmstads innovations-historia är den om hur Högskolan hamnade där den hamnade, på det som skulle bli campusområdet ”på Öster”.

När det stod klart att Högskolan måste lämna sina tidigare lokaler på Eketånga på grund av att de visade sig vara hälso-vådliga, krävdes kreativa lösningar på lokalfrågan. Efter många turer och gemensamma insatser av flera inblandade parter, framför allt externa tillskyndare, fick Halmstad sin första ”skyskrapa”, en av få i landet av denna fristående typ.

Namnet Trade Center fick symbolisera en miljö där människor som sysslar med handel, industri och utveckling – entreprenörer – möts. Det föreföll givet att också Högskolan skulle vara där.

forts. nästa sida


visa sig vara en mycket framsynt strategi som gav Högskolan i Halmstad försprång i den fortsatta utvecklingen. Att ha fors-karutbildad personal blev allteftersom en viktigare och vikti-gare faktor för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Forsk-ning blev alltmer avgörande också för de mindre ”utbildande” lärosätena, inte minst av skäl som legitimitet och profilering.

Centrumbildningar var en annorlunda lösning där forskare och forskarstuderande kunde samlas i, ofta tvärvetenskapliga, stimulerande miljöer. Personer frikopplades från undervisning under en period för att fokusera på sin egen fortbildning, vilket möjliggjorde att kompetensnivån bland Högskolans lärare kunde höjas rejält på relativt kort tid. En viktig drivkraft var att Hög-skolan finansierade en del av centrumbildningarnas verksamhet, i synnerhet uppbyggnadsfasen, förutsatt att forskargruppen kunde presentera ett långsiktigt sammanhållet forskningsprogram.

I sammanhanget ska sägas att Högskolans ledning satsade på kompetensutveckling för samtliga personalkategorier, där alla – inte bara lärare – som önskade fick möjlighet att vidareutbilda sig med stöd från arbetsgivaren. Något som inte var så vanligt i högskolesektorn vid denna tid.

Förfrågan från företag blev starten för framstående forskningsmiljöInledningsvis utgjorde emellertid inte forskning i sig samlings-punkten i centrumbildningarna. I stället var det industrin som hade knackat på dörren och frågat om inte Högskolan kunde vara behjälplig. Ett par företag i Halmstad hade behov av kom-petensutveckling och produktutveckling kring bildanalysteknik. Datoriserad utrustning för kvalitetskontroll och tillskärning an-vändes i industrin, en teknik som behövde bli mer tillförlitlig och precis. På Högskolan samlades några personer med erfarenhet från olika relevanta områden, som till exempel datorgrafik och datorsystemteknik, för att tillsammans med företagen diskutera lösningar. Man formulerade en projektplan, köpte utrustning, testade olika lösningar i labbmiljö på Högskolan och utvecklade tillsammans kunskaper och nya tekniker. Äkta samproduktion, med dagens terminologi, långt innan begreppet fanns.

Forskarna kunde parallellt bedriva forskning baserat på pro-jektet, och Högskolans första forskningsmiljö grundades: Cen-trum för bildbehandling och datorgrafik, CBD. Det bildades nya ringar på vattnet, och flera centrumbildningar följde.Under 1980-talet började it-revolutionen gry och det fanns ett

Det är tvivelsutan så att den 22 våningar höga byggnaden har stor sym-bolisk betydelse för staden i dag. ”Skrapan” kan ses vida ifrån. En byggnad som var en innovation när den uppfördes, och som står för innovation, utveckling och tillväxt – tack vare Högskolan och de företag och andra organisationer som ryms innanför dess väggar av stål och glas.


stort sug efter att hitta sätt att dra nytta av den nya tekniken. Högskolans forsk-ning blev en viktig resurs och samarbetet mellan forskare och näringsliv har på-gått alltsedan dess. Ett samarbete som ger flera fördelar. Forskare kan få uppslag till intressanta forskningsfrågor och möjlighet att kombinera teori och praktik. Högskolan får större möjligheter att finansiera forskningsprojekt. Och företagen och arbetslivet får ta del av vetenskapliga framsteg som kan leda till innovationer i form av nya produkter, tjänster och processer.

Högskolan i Halmstad har efter hand utvecklat en av Sveriges – och på vissa områden också internationellt sett – starkaste forskningsmiljöer inom informa-tions- och kommunikationsteknologi. Fundamentet till detta står att finna i två av de första centrumbildningarna vars forskning genom åren har utvecklats till det som i dag benämns samverkande inbyggda system och medvetna intelligenta system. Området omfattar allt från möjliggörande ny teknik, via systemlösningar, intelligent informationsbehandling och värdeskapande produkter och tjänster till affärsmodeller och samhällsaspekter. Informationsteknologin har, från att ha varit ett innovationsområde i sig, gått till att bli en möjliggörare för förnyelse och för-bättring inom flera tillämpningsområden. Två områden där Högskolan i Halm-stad under lång tid har legat – och definitivt fortfarande befinner sig – i framkant är framtidens hälsovård och framtidens trafik och transporter.

omvärlden en stark drivkraftÖnskemål från näringslivet i Halland var ett viktigt incitament till Högskolans tillkomst, och samverkan med omvärlden är något som har präglat lärosätet ge-nom alla år, till ömsesidig nytta för såväl utbildning och studenter, forskning och forskare som omvärld.

Det fanns emellertid en annan sida (en baksida?) av it-utvecklingen på 1980-ta-let, som kom att få (forsknings-)konsekvenser för Högskolan. I takt med teknik-utvecklingen och datorernas inträde i arbetslivet, förändrades villkoren på många arbetsplatser, både för anställda och ledningar. Forskning efterlystes om ”män-niskan i den nya tekniken” och man vände sig till Högskolan i Halmstad, som blev ett av de första lärosätena i landet som bedrev aktionsforskning – i dag ofta kallad interaktiv forskning – om förändring och utveckling i arbetslivet. Frågorna var i ropet och Högskolan i Halmstads kompetens, såväl metodmässigt som äm-nesmässigt, skapade uppmärksamhet och genererade forskningsmedel från flera nationella aktörer som finansierade detta slags forskning.

Under 1980- och -90-talen genomgick Sverige omfattande strukturomvand-lingar. Landet gick även från stark högkonjunktur och kraftig överhettning till lågkonjunktur och recession på några år. Under samma period och delvis som svar på rådande konjunkturläge genomfördes många nationella program för att möta de strukturella förändringarna. Två satsningar som fick särskild betydelse för Hög-skolans utveckling är LOM-programmet (Ledning, organisation och medbestäm-mande) och Arbetslivsfonden, båda inriktade på att stödja arbetslivets utveckling.


Dessa program kom att lägga grunden för arbetslivsforskningen vid Högskolan i Halmstad. Företag, organisationer, inte minst fackförbund, och offentliga förvaltningar vände sig till Hög-skolan för att få hjälp med kunskapsutveckling och forsknings-samarbete relaterat till arbetslivet.

högskolan utvecklar unik kompetens om förändringsarbetePå ett sätt kan Högskolans (tidiga) samverkan med omvärlden ha lagt grunden till något som aldrig explicit har varit Högsko-lans profil, men som ändå i mångt och mycket kännetecknar lärosätets både förhållningssätt och kompetensområde, nämli-gen förändringsarbete. Ett begrepp vars innebörd till stor del handlar om innovation, nytänkande och förmågan att initiera och leda innovativa processer, på olika plan och nivåer, och i olika samhälleliga kontexter. Både arbetslivsforskningen och småföretagsforskningen etablerades som ett svar på behov i omvärlden och blev ett embryo till något som genom åren har mejslats ut till Högskolans framstående forskningsområde – innovationsvetenskap.

Det finns andra exempel på innovativa områden där Hög-skolans forskning har tydlig samhällsrelevans och har etablerats och vuxit fram som svar på behov och strömningar i omvärlden. Forskare vid Högskolan i Halmstad blev tidigt kända för forsk-ning om allt från sociala och pedagogiska frågor och hälsoteknik till energi- och miljökunskap och materialteknik. Inte minst har forskning om leksaker och pedagogiska medier, funktionshind-rades situation i samhället och forskning om missbruk och bero-enden av olika slag rönt stor uppmärksamhet.

Forskning om hälsovetenskap, hälsa och livsstilForskning om hälsa och livsstil har en stark ställning på Högsko-lan i Halmstad. Redan på 1990-talet formerades forskargrup-per med omvårdnadsvetenskaplig, handikappvetenskaplig och idrottspsykologisk inriktning. Högskolan var länge ensam i Sve-rige om att utveckla och bygga upp forskning kring psykologiska aspekter på idrott och idrottsskador. Forskningen inom dessa områden har blivit mer och mer mångdisciplinär genom åren. Forskarna inom de olika disciplinerna verkar i dag tillsammans under ett gemensamt paraply. Från att ha haft en hälsovetenskap-lig inriktning, har fokus under senare tid svängt mer åt frågor som rör hälsa och livsstil. Samverkan mellan forskargrupperna

LOM-programmet(Ledning, organisation och medbestämmande) pågick under åren 1985–1990 och startade på initiativ av arbetsmark-nadens parter, först inom ramen för Arbetarskydds-fonden, senare Arbetsmil-jöfonden. Syftet var att stimulera till och initiera forskning och utveckling med inriktning på ledar-skap, arbetsorganisation och medbestämmande. Programmet skulle därtill stödja och utveckla (re-gionala) nätverk för för-ändring, inte minst genom att bidra till att bygga upp forskarmiljöer för att tillförsäkra arbetslivet resurser i form av kunniga arbetslivsforskare.

Arbetslivsfondeninrättades 1990 med uppgift att ge bidrag till förbättring av arbetsmiljön och arbetets organisation, att främja aktiv rehabi-litering till arbete samt att minska anställdas sjukfrånvaro. Arbetslivs-fonden bestod av en central arbetslivsfond och en regional fond i varje län och finansierades av arbetsmiljöavgifter. Fonden avvecklades 1995 i samband med att Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforsk-ning inrättades.


har genererat internationellt uppmärksammad forskning kring bland annat hälsa och levnadsvillkor för barn och vuxna med funktionsnedsättning, interventioner i samband med idrottares skador och hälsoproblem samt rehabilitering och livsstilsföränd-ringar vid hjärtsjukdom. Genom detta mångvetenskapliga per-spektiv har en stark grund för en unik, integrerad plattform för forskning och innovationer kring hälsa och livsstil lagts.

engagerade finansiärerDet mesta av finansieringen av centrumbildningarna, som flest tolv till antalet, kom från externa medel som söktes hos olika forskningsfinansiärer och genom nära samarbete med närings-liv och offentlig sektor. Ett genombrott var när Högskolan, som första högskola, fick ett så kallat rambidrag för forskning av Styrelsen för teknisk utveckling, STU. Genom generösa bidrag var även bankerna i regionen med och lade grunden för Hög-skolans forskning.

Därtill fick forskningen en flygande start med anledning av regeringens beslut i början av 1990-talet att satsa på högskolor som verkade nära näringslivet. Med tio miljoner kronor från re-geringen och lika mycket från industrin, fick Högskolan fantas-tiska möjligheter att bygga upp forskningen runt två av de inrikt-ningar som lärosätet är starkast på i dag: informationsteknologi samt innovation och företagsutveckling.

En finansiär som har varit Högskolan ”trogen” i nära 20 år är KK-stiftelsen. Högskolan har varit framgångsrik i KK-stiftelsens utlysningar alltsedan stiftelsen grundades 1994. Forskare vid Högskolan har fått forskningsmedel både i enskilda forsknings-projekt, inom särskilda program och profil- och plattformssats-ningar. Nu senast (december 2011) inom KK-miljöprogrammet.

Professorer med sikte på innovatörskapNär de mindre och medelstora högskolorna fick möjlighet att inrätta professurer (i mitten av 1990-talet) ansökte Högskolan i Halmstad år 1996 om att få göra så i inte mindre än 20-talet ämnen, inom såväl teknikområdet som samhälls- och beteende-vetenskap. Flera av dem – inom båda områdena – var inriktade på utveckling, förändring, innovation och entreprenörskap och i ansökan betonas flervetenskap, tillämpning och ”innovatör-skap”. Efter Högskoleverkets beslut annonserde Högskolan ut sex professorsanställningar, varav en i datateknik inriktning real-tidssystem. Någon sådan professur fanns inte i Sverige tidigare.

KK-stiftelsenI början av 1990-talet beslu-tade riksdagen att systemet med löntagarfonder skulle avskaffas. I stället bildades stiftelser, bland annat för strategisk forskning, SSF; för miljöstrategisk forsk-ning, Mistra; för vård- och allergiforskning, Vårdal; för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT samt Stiftelsen för kunskaps- och kompetens-utveckling, KK-stiftelsen. Stiftelserna fick sammanlagt nära 20 miljarder kronor från löntagarfonderna.

Den dåvarande regeringen menade att kunskaps-utveckling och förnyelse var centralt för Sveriges konkurrenskraft och framtid. KK-stiftelsen fick ett särskilt uppdrag i detta och stiftelsens verksamhet har sedan starten skilt sig från andra aktörers. Målet för stiftelsen var (är) att hitta nya vägar mellan näringsliv och akademi.

KK-stiftelsen bildades 1994, fick ett startkapital på 3,6 miljarder kronor och har nu satsat mer än 7,7 miljarder kronor på fler än 2 100 projekt.


Professuren i produktutveckling och innovationsteknik tillsat-tes aldrig, och det dröjde ända till 2010 innan Högskolan fick sina första professorer i innovation, (varav en adjungerad) då i industriell organisation med inriktning på innovation och ”technology management”. 2005 anställdes en professor i före-tagsekonomi – inriktning entreprenörskap.

Som ett bevis på näringslivets tilltro till Högskolans innova-tionskraft och skicklighet i kunskapsutveckling, har flera exter-na aktörer som företag och stiftelser under perioder finansierat professurer på Högskolan, som på olika sätt har relaterat till innovation och entreprenörskap även om dessa begrepp inte har återfunnits i professorsbenämningen.

högskolan hoppar på eU-tågets första avgång Forskarna och centrumbildningarna etablerade på ett tidigt stadium internationella relationer. Forskning i sig är förvisso internationell, men det fordras strategiska satsningar för att bli erkänd och nå framgång.

Runt centrumbildningarna och också utbildningsprogram-men byggdes internationella nätverk upp som har utvecklats och stärkts genom åren. När Sverige blev medlem i EU 1995, och därmed fullt ut fick tillträde till EU:s många utbytespro-gram, hade Högskolan i Halmstad definitivt ett försprång ge-nom redan gjorda erfarenheter och omfattande, väl etablerade nätverk runt om i Europa.

Inom ramen för flera av EU:s stora program för forskning, utbildning och utveckling – Comett, Adapt, Leonardo da Vin-ci, Erasmus och Employment som exempel – agerade Högsko-lan i Halmstad på den internationella arenan och drev projekt kring arbetslivsfrågor, jämställdhet, integration, teknikutveck-ling, miljöfrågor och marknadsföring.

Högskolan i Halmstad har, och har genom åren haft, många anställda med utländsk bakgrund, många av dem har kun-nat rekryteras tack vare de internationella kontakterna. Likaså är det helt visst att Högskolan och dess verksamhet har haft mycket att vinna på att kunna erbjuda utländska studenter att studera vid lärosätet genom olika utbytesprogram. Det har bi-dragit till nya viktiga globala perspektiv och i flera fall stärkt och etablerat vidare utveckling av internationaliseringen. En tydlig effekt är därtill den kompetens som tillförs det lokala och regionala arbetslivet runt Högskolan genom att internationella studenter anställs.

Datateknik inriktning realtidssystem

Datorsystemteknik

Produktutveckling och inno-vationsteknik

Signalanalys inriktning bildanalys

Tillämpad fotonik

Sociologi inriktning arbetsve-tenskap

Dessa var de sex första professurer som Högskolan fick rätt att inrätta.

Varför dröjer det förhål-landevis så länge, ända till 2010, innan ett lärosäte som vill förknippas – och också förknippas – med innovation får en professor inom området? Högskolans första professorer utnämns redan 1998.


innovationsdrivande och omvärldsorienteradMånga talar om att ledningen för den unga högskolan styrde genom frihet under ansvar. Personer rekryterades som hade vi-sioner och idéer om unika innovativa sätt att driva utbildning och om oprövade forskningsområden. Dessa fick frihet och möjlighet att blomma ut. Återigen kan hämskon användas för en jämförelse: i en etablerad forskningsmiljö på ett stort univer-sitet blir man lätt en i mängden. Ett lärosäte som Högskolan i Halmstad kunde utgöra en ny spelplan med nya möjligheter.

Högskolan i Halmstads hållning har i mångt och mycket varit omvärldsorienterad. Ledningen har haft stort intresse för samverkan med omvärlden i allmänhet, och för utveckling och innovation i synnerhet. Omvärldsdriven forskning har utveck-lats i spåren av omvärldsdriven utbildning. Ett förhållningssätt som nära på har blivit ett signum för Högskolan i Halmstad, utan att verksamheten för den skull har blivit omvärldsstyrd. Det är i stället fråga om ömsesidighet.

Högskolan i Halmstad har utan tvekan mycket aktivt be-drivit ”samverkansuppgiften” enligt 1997 års högskolelag långt innan denna lagtext kom till. Redan i 1977 års högskolereform slogs förvisso fast att högskolorna ska sprida kännedom om forsk-ning och utvecklingsarbete, men det är inte förrän 20 år senare som kravet på ömsesidighet och samverkan med det omgivande samhället lagstadgas. Högskolan i Halmstad hade då redan väl etablerade metoder och nätverk, och mycket erfarenhet av att samverka med olika aktörer och organisationer i omvärlden.

Mycket av det som skulle kunna benämnas Högskolans nu-varande innovationssjäl grundlades redan under de första åren som verksamheten var i gång. Kanske redan innan lärosätet ens var ett självständigt lärosäte. En drivkraft har sannolikt varit överlevnad. Med knappa resurser blir ”nöden uppfinningar-nas moder”. Det gällde att ”hitta på” och vara innovativ för att finna intresserade finansiärer. I kombination med en till-låtande, uppmuntrande ”låt-tusen-blommor-blomma-filosofi” och ett strukturbygge med tydliga medvetna satsningar på ett innovationsstödsystem, har kanske detta sammantaget utgjort Högskolans framgångsfaktor i utvecklingen – i riktningen mot det innovationsdrivande lärosätet?

Hur kom det sig att Hög-skolan i Halmstad, som ett jämförelsevis litet lärosäte och som relativt ensamt svenskt sådant, tidigt lycka-des etablera sig i internatio-nella sammanhang, och nå framgångar inom EU:s olika utvecklingsprogram?


2000-talet – profileringarnas tidDagarna före millennieskiftet tillsände Högskolan i Halmstad utbildningsdepar-tementet sina planerade forskningsstrategier inför 2000-talet. Högskolans inrikt-ning angavs vara ”innovation och entreprenörskap både i en snävare teknisk-eko-nomisk betydelse och i en bredare samhälls- och humanvetenskaplig”. För det sistnämnda området användes benämningen förändringsprocesser som ett slags pendang till innovation och entreprenörskap inom teknik-ekonomiinriktningen. Strategin innebar att två profilerade forskningsområden skulle utvecklas, dels tek-nik präglad av innovation och entreprenörskap, dels samhälls- och humanveten-skap med inriktning på kommunikation och förändringsprocesser. För teknikde-len planerades en ansökan till regeringen om att få inrätta ett vetenskapsområde med rättigheter att examinera på forskarnivå, en möjlighet för icke-universitet som regeringen hade öppnat upp för vid denna tid. Samma ambition men på något längre sikt fanns också för samhälls- och humanvetenskap.

Ansökan om vetenskapsområde och forskarutbildning i egen regi inom inled-ningsvis data- och elektroteknik och industriell organisation, tillsändes regeringen (utbildningsdepartementet) i november 2002. De politiska vindarna blåste inte i Halmstads riktning denna gång, det blev inget vetenskapsområde. Orsaken kan knappast har varit bristande kvalitet. Ansökan prövades nämligen aldrig då reger-ingen ”ångrade sig” och inte ens skickade ansökan vidare till Högskoleverket för bedömning.

Lite drygt sju år senare, i mars 2010, fick (denna gång) Högskoleverket en ny ansökan från Högskolan i Halmstad om examensrättigheter på forskarnivå inom tre områden: informationsteknologi, innovationsvetenskap och hälsovetenskap. Det gick Högskolans väg i två av fallen, i informationsteknologi och i innovationsteknik.

Den gränsöverskridande högskolan för innovation och kreativitetÅr 2003 slogs visionen om Den gränsöverskridande högskolan för innovation och kreativitet fast. Visionsdokumentet är omfattande och innehåller såväl mål för individen, akademin och samhället, som strategier för hur vision och mål ska uppfyllas. Begreppen innovation och entreprenörskap finns explicit på flera stäl-len, och handlar om allt från innovationsfrämjande arbetsmiljö och öppenhet till konkreta målsättningar för utbildning och forskning. Därutöver finns beskriv-ningar om att Högskolan ska vidareutveckla företagsparker, skapa regionala inno-vationssystem och få företag att etablera sig i regionen.

alltför visionära idéer om en innovationshögskolaNågra år tidigare, på hösten år 2000, fanns förhållandevis långtgående planer på att tydligare profilera Högskolan i Halmstad som Innovationshögskolan. Sats-ningen tog sin utgångspunkt i Högskolans fleråriga och framgångsrika arbete för att skapa avknoppningsföretag. I samklang med att Verket för innovationssystem,


Vinnova, bildades år 2001, förutspådde Högskolans dåvarande ledning med styrelseordföranden i spetsen, att det fanns goda förutsättningar att utveckla Högskolan i Halmstad till en hel-täckande ”innovationshögskola”. I en workshop med 50-talet anställda från hela lärosätet arbetades vision och förutsättningar fram. Den övergripande målsättningen med profileringen var att befästa Högskolans ställning som främst i landet på hand-lingsinriktade innovationsutbildningar och avknoppningar från grundutbildningen. Det skulle ske genom att satsa särskilt på kvinnors företagande, att bli först i landet att utveckla innova-tionsinriktade forskarutbildningar samt att bli internationellt ledande i dessa avseenden. Det fanns tydligt preciserade kvanti-tativa målsättningar gällande bland annat nystartade företag och antal verksamma personer i det kunskapsbaserade företagandet runt Högskolan, på förslag kallat Innovation City.

Visionen skulle uppnås genom ett antal framgångsfaktorer: innovation och affärsutveckling skulle erbjudas som en del av alla utbildningsprogram liksom att nya möten mellan gränsöver-skridande ämnen (till exempel mellan hälsovetenskap och tek-nik) aktivt skulle stimuleras, ”drivhus”-aktiviteter skulle utökas och breddas samt genom ett generellt magisterprogram, Master of Innovation med tillträde för alla kategorier av studenter med kandidatexamen. En professur i innovation och produktutveck-ling identifierades vidare som en nyckelfaktor i utvecklingen.

Innovationshögskolan (Innovation University) skulle bli sy-nonymt med Högskolan i Halmstad och vara det naturliga valet för den som bar på en idé om en produkt före högskole-studierna, och för den som ville ha en innovationsinriktad ma-gisterutbildning eller forskarutbildning. Satsningen omfattade hela Högskolan, och framgången skulle vinnas genom kreativt samarbete över ämnesgränserna.

Innovationshögskolan skulle utgöra en del av Innovationssta-den Halmstad, ett lokalt samarbete på strategi- och visionsnivå som etablerades i slutet av år 2000 mellan Halmstads kommun, näringslivet och Högskolan i Halmstad. Högskolans vision om Innovationshögskolan sammanföll till punkt och pricka med Halmstads kommuns profileringsstrategi för framtiden, som bland annat innefattade ett starkare näringsliv. Trippelhelixmo-dellen var förebild, där lärosäten, företag och offentlig sektor samverkar i en treenighet. Så småningom kom också Militär-högskolan in i samarbetet, medan näringslivets roll blev allt mindre synlig. I dag finns Innovationsstaden kvar som ett fo-

Innovation CityHögskolans tanke inled-ningsvis var att en ”inno-vationsstad” – Innovation City – skulle vara en stad i staden, det vill säga markera det kunskapsba-serade företagandet runt Högskolan, ungefär som Silicon Valley i Kalifornien eller Kista Mobile Valley norr om Stockholm.

De politiska företrädarna i Halmstads kommun ansåg emellertid att konceptet var så visionärt att inte enbart ett kvarter i staden skulle ha denna beteckning. Hela Halmstad skulle vara ”Innovationsstaden”. Kronan på verket skulle vara ett innovationsmu-seum, ett levande Science Center med inriktning på innovationer. En utredning gjordes redan 1995 om förutsättningarna för ett sådant museum.


rum (utan näringslivet) där frågor om forskning, utbildning och tillväxt av ge-mensamt intresse behandlas.

Konceptet om innovationshögskolan väckte sådant intresse och förundran, att företrädare för Högskolan i Halmstad blev inbjudna till världsutställningen i Han-nover år 2000 för att berätta om visionen och leda en workshop om innovation.

hälsotekniksatsningen tar fartEn effekt av visionen om en innovationshögskola var att Högskolan i Halmstad blev ett av det då nybildade Vinnovas fem pilotprojekt i landet för att bygga upp regio-nala innovationssystem. Halmstads ”pilot” fick namnet Innovationsmotorn. Vin-nova menade emellertid att ”bredden inte kan vara spetsen”, innovation i sig är ett för vitt och oprecist område för ett innovationssystem, och uppmanade Högskolan att konkretisera och tydligare peka ut vad innovationssatsningen skulle inrymma.

Tillsammans med intressenter för näringsliv och det offentliga gjordes en ana-lys av framtida möjliga utvecklingsområden i regionen. Man landade i välfärds-teknik och så småningom, på hösten 2002, etablerades ett regionalt samarbete och nätverk kring hälsoteknik, Hälsoteknikalliansen. Det var en unik satsning i Syd-västsverige med ambitionen att göra regionen ledande när det gäller utveckling av produkter och tjänster inom hälsoteknikområdet, och därigenom skapa tillväxt. Återigen var Högskolan i Halmstad först med ett visionärt begrepp: hälsoteknik. Hälsoteknikalliansen har i dag ett 60-tal medlemmar, varav 50 företag, och sam-arbetar mycket nära Hälsoteknikcentrum på Högskolan.

konsolideringstid – ny profilsatsningTankarna om Innovationshögskolan presenterades ungefär samtidigt som Hög-skolan fick en ny (ordinarie) rektor efter ett par turbulenta år med flera rektors-byten – ordinarie och tillförordnade – på kort tid. Av olika skäl realiserades aldrig visionen om Innovationshögskolan, där den största svårigheten sades vara att stora delar av lärosätet inte kunde identifiera sig med begreppet innovation. Detta visar att Högskolan i Halmstads innovationshistoria inte alltigenom är en solskenshis-toria. Ett visst ifrågasättande har under olika perioder funnits internt på lärosätet av att begreppet innovation skulle karakterisera och utmärka Högskolan i Halm-stad. Samtidigt kan man konstatera att intern kritik är sunt och ofrånkomligt på ett lärosäte. Forskares uppdrag är att ifrågasätta och problematisera. Debatt och kritiska förhållningssätt skapar trovärdighet, dynamik och utveckling, om de till-låts och tas tillvara.

Under de första åren in på 2000-talet blev det alltmer tydligt att examensrättig-heter på avancerad och forskarnivå framgent skulle vara avgörande för ett lärosätes utveckling, legitimitet och identitet. Dåvarande ledning bedömde att det skulle vara svårt att uppnå detta genom att profilera sig med ett så vagt begrepp som innovation. Allt skulle kunna definieras som innovation, och därmed urvattna innebörden i begreppet. Den akademiska logiken baserades dessutom (åtminstone


då) på att ämnen ska vara väl avgränsade. Möjligheten att erhål-la examensrättigheter var avhängigt strukturella förutsättningar vilket gjorde att profilen måste utgöras av annat än innovation rätt och slätt. Därmed inte sagt att innovation inte skulle vara en del av Högskolan i Halmstads varumärke.

Skrinlagda planer på Innovationshögskolan till trots, efter ett omfattande och mångårigt visionsarbete initierat av den nya ledningen, lades en vision om den gränsöverskridande högsko-lan för kreativitet och innovation således fast år 2003.

innovation tonas ned i varumärketHögskolan i Halmstad befann sig under de första åren på det nya årtusendet i en (ny) fas där mycket handlade om att skapa hållbara system för verksamheten, ett slags konsolideringsfas. Högskolan växte och struktur och systematik av annat slag än tidigare blev nödvändigt som en anpassning till rådande situa-tion. Samtidigt kom krav från statsmakterna på att landets läro-säten skulle profilera sig. Högskolan i Halmstads profil ”stöttes och blöttes” under lång tid i en omfattande process, och kom så småningom att utgöras av tre så kallade styrkeområden. Kort uttryckt som utveckling och studier av verksamhet, produkter och livskvalitet. Innovation övergår från att vara ett kunskaps-område till att mer definieras i termer av karaktärsdrag som be-skriver hur Högskolans verksamhet bedrivs, snarare än som en profil för lärosätet. Profilen kom i stället att baseras på ämnen där Högskolans forskning håller hög kvalitet, och där så gott som alla delar av lärosätets verksamhet inkluderades.

Innovation raderades emellertid inte från den lärosätesöver-gripande agendan. Under de första åren på 2000-talet utveck-lades och förädlades Högskolans innovationsstödsystem. Ett system – som i allt väsentligt finns kvar genom Science Park Halmstad – och som omfattar utbildning med koppling till innovation och entreprenörskap, inkubatorsverksamhet, före-tagshotell, riskkapitalbolag och coachnings- och inspirations-verksamhet riktat till både studenter och forskare. Högskolans ledning var mycket noga med att understryka att alla skulle kunna nyttja innovationsstödsystemet, oavsett ämnes- eller områdestillhörighet: teknik, vård, samhällsvetenskap, lärarut-bildning, humaniora, ekonomi etc.

2010 ersattes visionen om den gränsöverskridande högsko-lan med en betydligt längre formulerad vision. Däremot var be-skrivningen av innebörd och strategier avsevärt mer kortfattad

Högskolans visionHögskolan i Halmstads nuvarande vision, fastställd i april 2010, lyder:

”Visionen för Högskolan i Halmstad är att utvecklas till ett specialiserat läro-säte som med interna-tionellt erkänd forskning, forskarutbildning och utbildning deltar aktivt i utvecklingen av människa och samhälle.”

Realiserades någonsin visionen om ”den gräns-överskridande högsko-lan för kreativitet och innovation”? Gagnar eller hämmar ett preciserat och omfattande strategi-dokument en verksamhet och dess utveckling?

Varför har en högskola som gärna beskriver sig som ledande inom inno-vationsverksamhet, så få kurser inom området?

Finns skäl (och behov) till att Inspirationsgruppen för innovation återupp-står?


än i tidigare visionsdokument. Visionsdokumentet från 2003 utgjordes av ett häfte på 20 sidor, den nya visionen definierades på en halv A4-sida.

Entreprenörskap är helt borttaget, och innovation anges i den nya visionen som en gemensam inriktning över hur forsk-ning och utbildning vid Högskolan ska genomföras. Innovation har – tillsammans med samverkan och välbefinnande – funnits med i profileringsprocessen som komplement till styrkeområ-dena. Ibland har de benämnts teman, ibland ledord eller karak-tärsdrag för Högskolans utbildning och forskning. De beskrevs också som drivkrafter i det dagliga arbetet, något som främjar samspelet mellan styrkeområdena.

inspirationsgruppen för tema innovationSom ett led i profileringen initierades under 2005–2006 tre in-spirationsprocesser, en för vartdera temat (som de benämndes vid den tiden). I maj 2006 ordnades en högskoleintern konferens i Varberg för att kartlägga utbildning, forskning och annan verk-samhet på Högskolan, som på ett eller annat sätt berörde inno-vation och innovationssystem. Ett resultat blev den grupp som tillsattes av rektor, Inspirationsgruppen för innovation, som fick uppdraget att ”samla in och skapa berättelsen om innovation och verksamheten kring innovationssystem, tjänste- och produktut-veckling samt företagsstöd”. Metoden blev så kallad storytelling och perspektivet såväl dåtid som nutid och framtid. Med hjälp av en extern skribent arbetade gruppen fram en exposé över Hög-skolans framgångsexempel, med syfte att ge en helhetsbild av de aktiviteter kring innovation och innovationsstödsystem som fanns på lärosätet. Gruppen var tvärsektionellt tillsatt och leddes av en ordförande, och hade också en mindre administrativ resurs.

En kartläggning av Högskolans utbildningsutbud genom-fördes för läsåret 2008/09 vilken visade att det fanns tiotalet kurser inom området entreprenörskap och innovation, de flesta på Sektionen för ekonomi och teknik. Kartläggningen var samtidigt aningen missvisande då kurser som hade inslag av innovation och entreprenörskap, men där begreppen inte ingick i kursnamnet, inte syntes i kartläggningen. Av bland annat denna anledning gav gruppen Högskolans kvalitetsråd förslaget att initiera ett par processer i syfte att göra innovation tydligt både i utbildningarna och i organisationen. Ett resultat av gruppens arbete blev att en innovationskoordinator utsågs på lärosätet, med uppdrag att samordna alla aktiviteter som på

En profil – tre styrkeområdenPå Högskolan i Halmstad har vi tre styrkeområ-den inom utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi både har den breda basen och det som sticker ut och som sammantaget gör oss duktiga och framgångsrika. Dessa är utveckling och studier av:

• VERKSAMHET (organisation, region, samhälle) med särskild inriktning innovationsvetenskap

• PRODUKTER, PROCESSER och TJÄNSTER med särskild inriktning informationsteknologi

• LIVSKVALITET, VÄLFÄRD och KULTUR med särskild inrikt-ning hälsa och livsstil

Vi har dessutom tre ledord som vi tycker är extra viktiga och som vi vill ska karakterisera vår utbildning och forskning – samverkan, innovation och välbefin-nande. De är drivkrafter i det dagliga arbetet och främjar samspelet mellan våra styrkeområden.

Ur Möjligheternas högskola, Högskolan i Halmstads

presentationsbroschyr, maj 2011


olika sätt kan relateras till innovation och innovationsstöd. Inspirationsgruppen var därefter tänkt att fungera som referensgrupp åt koordinatorn vid behov, men upplöstes i praktiken.

möjliggörande strukturer ”skapa din egen framtid” Vilken relation eller uppfattning man än har om begreppet innovation går det inte att komma ifrån att Högskolan i Halmstad har skapat (och vidmakthållit) ett gott anseende i sammanhanget. När Högskolan i Halmstad grundades var tanken att den skulle bli en regional resurs för samhälle och näringsliv. För att åstadkomma detta var den unga högskolan en aktiv omvärldsorienterad aktör. Som en efterkon-struktion skulle strategin för måluppfyllelsen kunna urskiljas som två parallella spår som lärosätet slår in på. I det ena spåret handlar det om kontakter med om-världen och en omfattande uppsökande verksamhet för att nå små och medelstora företag (i regionen), något som kom att bli en central uppgift för Högskolan. Inte minst studenter har engagerats i mängder av utvecklingsprojekt, till gagn för ”alla”, på Högskolan såväl som i omvärlden.

Det andra spåret handlar om Högskolan i Halmstad som kom att bli erkänd som en innovativ högskola med ovanligt många företagsstarter kring nya idéer, och som uppmuntrade och stödde studenter (och forskare) att starta företag, ba-serade på examensarbeten och forskningsresultat. Studenterna skolades tidigt in i en kultur som odlade idén om att vara nytänkande, gränsöverskridande och före-tagsam. En kultur som uppmanar studenter att skapa sin egen framtid genom att våga pröva sina vingar (idéer). Varför inte som företagare? Det var en vision, om än aldrig fastställd av någon styrelse, och i lika hög grad ett förhållningssätt som proklamerades på många utbildningar på lärosätet, och det byggdes successivt upp stöd och förutsättningar – en struktur – för att hjälpa studenterna att genomföra och driva sina idéer. Parallellt fanns, som en lika avgörande betingelse, Högskolans vilja och ambition att medverka och aktivt bidra till samhällsutveckling, tillväxt och välfärd.

tylösands forskningscentrum och teknocenterHögskolans innovationsstödsystem har sett olika ut genom åren, men lärosätet har under alla år långsiktigt arbetat för att utveckla och anpassa stödsystemet till rådande tider. De första systemmodellerna benämndes inte ens innovationsstöd-system, men i retrospektiv kanske de kan betraktas som sådana?

1985 etablerades Tylösands forskningscentrum som landets första teknikpark i anslutning till en mindre högskola. Namnet kom sig av att Högskolan då låg på Eketånga, ett (visserligen långt) stenkast från Tylösand. Den bärande idén bakom centrumet var att ge företag och enskilda forskare – och externa innovatörer – möjligheter att arbeta med utvecklingsidéer i en miljö präglad av kreativitet och


samarbete, med dagens vokabulär ett slags inkubatorsverksam-het. Det fanns också en tanke om att vinna ekonomiska förde-lar genom att dela på utrymmen som konferensrum och pentry.

Bakom stod, förutom Högskolan, Stiftelsen för forsknings- och utvecklingssamverkan i Hallands län, Nfo, (med stiftarna landstinget, länsstyrelsen, kommunförbundet, Utvecklingsfon-den och Sydsvenska handelskammaren). Kontakter med andra externa aktörer ingick i modellen, som exempelvis Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och bankerna i länet.

Under hösten 1991 togs ett nytt steg i utvecklingen av inno-vationsstödsystemet (som fortfarande ännu inte benämndes så), genom att Nfo-stiftelsen ombildades och får nytt namn – Tek-nocenter – och nya lokaler. I Teknocenter levde idéerna från Tylösands forskningscentrum vidare och utvecklades. Men det blev också en teknik(science)park som sökte attrahera redan eta-blerade företag att lokalisera sig i den kreativa miljön som Hög-skolan erbjöd. När Nfo-stiftelsen lades ned, tog Högskolan över delar av stiftelsens ansvar under begreppet Innovationscentrum.

innovationsgruppen högskolans första ”riktiga” inkubatorMycket av det som i dag utgör Högskolans studentinspirations-verksamhet när det gäller entreprenörskap och företagsamhet, har sin grund i idéerna för Innovationsgruppen, IG. IG bilda-des 1994 och var ett högskoleinitiativ för att på ett mer struk-turerat och systematiskt sätt organisera stödet till studenter som ville starta företag. IG fungerade också som en bro mellan Hög-skolan och Teknocenter. I inkubatorn IG erbjöds studenter att under en period om sex–nio månader arbeta vidare med pro-jekt som hade kommersiell potential. Högskolan tillhandahöll kontor, teknisk utrustning och rådgivning. Rådgivare var två lärare, en ingenjör och en ekonom. Dessutom engagerades eta-blerade affärsmän (ja, enbart män!) som hade stor kompetens och erfarenhet av företagande, och som gärna stödde ungdo-mar med entreprenöriella ambitioner, som mentorer åt de unga företagarna.

Bland inkubatorföretagen var utvecklingsingenjörerna i majo-ritet, men där fanns också dataingenjörer, naturvetare, ekonomer och beteendevetare. De hade stort utbyte av varandra, studenter såväl som etablerade företagare, och fungerade som internkon-sulter åt varandra. Den kreativa miljön och blandningen av kom-petenser, samlad i gemensamma lokaler, har onekligen varit en

Tylösands forskningscentrumUnder de fem–sex år som Tylösands forskningscen-trum fanns etablerades ett tiotal företag med tillsammans 35 anställda i miljön. I företagen fanns specialistkompetens inom områden som regionens näringsliv hade behov av att utveckla och stärka: elektronik, datateknik, mekatronik, produktut-veckling och ADB.


framgångsfaktor visar flera studier, se vidare avsnitt Akademiskt företagande, sidan 41.

Återigen mötte Högskolan i Halmstads kreativa innovativa initiativ stort intresse nationellt. Forskningsbyar i anslutning till lärosäten fanns redan runt om i landet, men konceptet med studentföretagande var däremot (relativt) unikt. I Halmstad var det nästan uteslutande unga studenter som startade företag i teknikparksmiljön, medan det på de flesta andra lärosäten var forskare som stod för företagsstarterna. Intresset från omvärl-den var stort. Åtskilliga politiker, företagsfrämjare och personer från andra lärosäten kom på besök för att ”titta på” studentfö-retagen, kreativiteten och infrastrukturen.

näringslivsservice – högskolan blir modell för sverigeParallellt med forskningens etablering vid Högskolan, och omstruktureringen av Tylösands forskningscentrum till Tek-nocenter, bildades ett näringslivssekretariat på Högskolan. Alla lärosäten i landet skulle ha kontaktsekretariat för att främja ut-åtriktad verksamhet, enligt propåer från statsmakterna. Så ock Högskolan i Halmstad. Men Högskolan i Halmstads modell för denna verksamhet blev i många avseenden unik i förhål-lande till andra lärosätens. Kontaktsekretariatets huvudsakliga verksamhet blev här uppsökande. Personalen ägnade stor del av sin tid åt att besöka företag i regionen, för att efterhöra hur hög-skolor kunde bidra till företagens utveckling och tillväxt. Inte nödvändigtvis Högskolan i Halmstad, utan högskolesektorn i sin helhet. Högskolan i Halmstad representerade i denna verk-samhet hela Högskolesverige, inte bara Högskolan i Halmstad. Ett helt nytt och unikt förhållningssätt. Det handlade i första hand inte om att ”ta hem uppdrag” till Högskolan i Halmstad utan om att stärka företagen och bistå dem på, för dem, bästa sätt, oavsett var kompetensen fanns. Uppsökande och mäklan-de verksamhet således. Det var genomförbart tack vare ett brett kontaktnät med så gott som samtliga lärosäten i landet.

Sekretariatet, Högskolan i Halmstads Näringslivsservice (HHNS), var mycket aktivt i att få till stånd innovationsprojekt mellan regionens företag å ena sidan, och högskolor och univer-sitet å den andra. HHNS hade en viktig roll också i förhållande till nyföretagandet runt Högskolan genom att knyta samman existerande företag med nystartade, problemställningar med kompetens, och genom att förmedla kontakter med Teknikbro-

Hur fungerar dagens uppsökande, mäklande verksamhet vid Högskolan i Halmstad? Finns det spår av Näringslivsservice modell i sättet som Hög-skolan närmar sig företag nu för tiden?


stiftelser, Nutek och andra aktörer som kunde bidra med affärs- och branschråd-givning – eller finansiering. Högskolan i Halmstads icke-konkurrerande modell för företagsstöd och högskolesamverkan blev väl ansedd och känd, och kom att benämnas Halmstadsmodellen, ett renommé som resulterade i att flera studenter vid Högskolan i Halmstad (framför allt utvecklingsingenjörer) fick uppdrag i fö-retag i helt andra landsändar.

teknikbrostiftelserna och kunskapsbronSju så kallade teknikbrostiftelser inrättades i Sverige i början av 1990-talet jämte holdingbolag för att öka kontaktytan mellan forskning och företag. Tanken var att dessa två strukturer utanför högskolan skulle underlätta kunskapsflödet mellan högskola och näringsliv. Såväl Teknikbrostiftelsen i Lund som den i Göteborg blev aktiva samarbetspartner till Högskolan i Halmstad och bidrog med finansiering till olika typer av verksamhet som syftade till entreprenörskap, företagande och utveckling. Högskolan drog således fördel av att ligga mittemellan två universi-tetscentrum. När så småningom Kunskapsbron etablerades i mitten av 1990-talet vid sex lärosäten i södra Sverige, som Teknikbrostiftelsens förlängda arm, var Hög-skolan i Halmstad något av en förebild, och bistod med metodutveckling för hur verksamheten skulle organiseras och bedrivas.

Lite smolk i bägaren för Näringslivsservice annars så framgångsrika verksamhet är det faktum att det inte kom att handla så mycket om forskningssamverkan eller forskarförmedling, åtminstone inte vad gäller Högskolan i Halmstad, som kanske var tanken inledningsvis. Det var framför allt studenter som kopplades samman med företag och som icke desto mindre resulterade i hundratals examens- och andra projekt genom åren. Förmodligen är förklaringarna många till varför forskningsba-serade projekt där Näringslivsservice hade en mäklarfunktion blev förhållandevis få med tanke på de stora framgångar verksamheten i övrigt hade. Den uppsökande verksamheten var mer känd utanför Högskolan i Halmstad än på Högskolan i Halmstad. Kanske var Näringslivsservice alltför utåtriktat, kanske skulle den upp-sökande verksamheten också ha varit inåtriktad i ungefär samma utsträckning?

hhUaB och hhiaBEn komponent i Högskolans innovationsstödsystem har sedan mitten av 1990-ta-let varit holdingbolaget HHUAB, Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag. Högskolan i Halmstad var den enda högskola som fick holdingbolag när rege-ringen bildade sådana vid några av landets lärosäten. År 2008 bildades ett dotter-bolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag, HHIAB, som också Läns-försäkringar Halland är delägare i. Holdingbolaget investerar företrädesvis i tidiga skeden och oftast när bolag söker externt kapital för första gången.

Dagens innovationsstödsystemLagom till Högskolan i Halmstads 25-årsjubileum som självständigt lärosäte, år 2008, sjösattes nästa uppgraderade version av innovationsstödsystemet. Befintligt


stödsystem behövde utvecklas och anpassas till rådande tider. Samtidigt rekon-struerades Teknocenter, och Science Park Halmstad bildades, samägt av Högsko-lan i Halmstad och Halmstads kommun till 49 procent vardera, samt till 2 pro-cent av en alumniförening av företag, tidigare verksamma i Teknocenter. Dagens innovationsstödsystem består i huvudsak av ett tillväxtprogram för att möjliggöra utveckling av (examens)projekt till företag, studentinspiration, rådgivning till forskare samt inkubatorsverksamhet.

Tiden verkar nu, efter fyra år, mogen för att ta ytterligare ett steg och utveckla scienceparkmiljön till en innovationspark som tydligare binder samman utbild-ning, forskning, innovation och utveckling på en arena där forskning kan möta praktik, det vill säga företag och offentlig verksamhet.

gynnsam miljö för avknoppningsföretagTanken om att entreprenörskap ska finnas ”överallt” på Högskolan, verkar ha levt kvar på lärosätet, ibland som en vilande idé, ibland mer livaktigt. Det har av och till funnits idéer om att föra in entreprenörskap i samtliga utbildningar: såväl i da-tateknik och marknadsföring som i kultur och kommunikation, vård och pedago-gik. Det har visat sig svårt att omsätta i praktiken, och har aldrig genomförts fullt ut, även om inslag av entreprenörskap finns på många utbildningar och kurser. Möjligheten att välja kurser inom entreprenörskapsområdet, oberoende av utbild-ning, har emellertid funnits på de flesta håll. Sedan en tid finns numera inom flera utbildningsprogram en schemalagd ”strimma av entreprenörskap” under hela utbildningen, som studentinspirationsverksamheten Ta steget har initierat och driver.

Studenterna från Högskolan i Halmstad i allmänhet, och Utvecklingsingen-jörsprogrammet i synnerhet, har historiskt sett visat sig mycket benägna att starta egna företag, ofta baserade på examensarbeten. Högskolan är, kanske mer än något annat, känd just för detta och har erhållit pris för bästa entreprenörsutbildning och årets teknikutbildning. Högskolans studenter, och ibland också forskare, har genom åren vunnit flera priser och utmärkelser såsom Innovation cup, Venture cup och Swedish Embedded Award. Kvitton på kreativiteten och höjden i projekt- och examensarbeten är också stipendier som år efter år har ”regnat” över studenterna. För att nämna några: Skapa, Konstruktion & design, Sparbanksstiftelsen Kronan, samt från lokala företag och organisationer. Och – Fåhréstipendierna. En dona-tion av framlidne lektor Sten Fåhré gör att Högskolan varje år kan dela ut ett antal stipendier till studenter vid Högskolan i Halmstad. De första åren kunde endast utvecklingsingenjörer komma ifråga, medan stipendieprogrammet nu är öppet för samtliga ingenjörsstudenter vid lärosätet. Stipendierna är stora, kanske de största i sitt slag i Sverige. Donationen avkastar för närvarande cirka 400 000 kronor per år. De senaste åren har studenter exempelvis belönats med 100 000 kronor för bästa examensarbete, och 50 000 kronor har tilldelats årets bästa student.

Förklaringen till de myckna företagsstarterna kan sannolikt till viss del stå att


finna i den grund som utbildningen vid Högskolan lägger för handlingsinriktade och entreprenöriella studenter, där flera samverkande faktorer bidrar till framstegen. Utbildningarnas innehåll är ofta flervetenskapligt och projektorienterat med re-ella problemställningar från industri, forskning eller andra delar av samhället. Examensprojekt håller generellt sett mycket hög kvalitet. Och, vid Högskolan i Halmstad skapades tidigt en spe-ciell kultur – som lever kvar – som uppmanar och fostrar stu-denterna att vara företagsamma, tänka annorlunda, ifrågasätta och ompröva, det vill säga en kultur av ”ta-sig-för-samhet”.

akademiskt företagandeI en studie från 1996 (Eriksson, 1996) görs en kartläggning av företag som har startats av studenter vid Högskolan i Halm-stad mellan åren 1981 och 1992. Redan bland de allra första kullarna ingenjörsstudenter som examinerades vid Högskolan startades det företag. Mellan 1984 och 1988 startades cirka fem–sex företag per år, ett antal som dubblerades under de sista åren för studien (1989–92).

två vågor av akademiskt entreprenörskapEn annan studie om studentföretagande publicerades 2009 (Berggren & Lindholm Dahlstrand, 2009) och har fokus på regionala effekter av företag som startas i anslutning till aka-demin, i detta fall 15 avknoppningsföretag från Högskolan i Halmstad. De studerade företagen som samtliga finns inom området inbyggda och intelligenta system, grundades mellan 1988 och 2004. Tre av dem startades av forskare, tolv av stu-denter. Tretton av företagen lever kvar och grundarna är fort-farande aktiva i sitt företag. Tolv hade kvar sina huvudkontor i Halmstad 2008. 2007 när studien gjordes hade företagen till-sammans 295 anställda, 2012 är antalet cirka 500.

I studien definieras två vågor av akademiskt entreprenör-skap, vilka har fått både indirekta och direkta regionala effekter. Den första vågen startade i slutet av 1980-talet och varade fram till mitten av 1990-talet, och har stark koppling till Utveck-lingsingenjörsprogrammet. Studenter från det programmet var involverade i flertalet företag som startades. Å andra sidan är grundarna till det största och mest framgångsrika företaget – HMS Industrial Networks – dataingenjörer från Högskolan.

Högskolan i Halm-stad jämförs med Chalmers och MIT I november 2010 publi-cerade Swedish Economic Forum en studie där Högskolan i Halmstad jämförs med Chalmers och MIT i USA, och där det betonas att ett nära samarbete med industrin och dess entreprenörs-anda är ett framgångs-recept. Utredarna menar att särskilt Halmstadsfal-let visar att även i situatio-ner med stora lokala resursbegränsningar kan ett universitet stimulera lokal ekonomisk utveck-ling. I Halmstad, och på liknande sätt vid MIT, var det den tekniska utbild-ningens inriktning på in-dustrin, och den rådande entreprenörsandan liksom studenternas kvalitet som gav upphov till en stor del av nystartsverksamheten.

”En innovationsstrategi för Sverige”, Swedish Economic

Forum Report 2010


Första vågens studententreprenörer inspirerades av den nybyggaranda som fanns inom och runt Högskolan. Många slogs också av att utvecklingsingenjörerna skilde sig markant från andra studenter genom sitt självförtroende och kreativitet.

Forskningen inom inbyggda och intelligenta system utgjorde en frekvent källa till bra examensarbeten, och möjliggjorde samarbeten mellan studenter från olika utbildningar, något som är vanligt än i dag, mycket tack vare litenheten, närheten – och ”match-makers”. Personer som fungerar som mellanhänder och agenter, och för samman människor som de bedömer kan ha nytta och utbyte av varandra. De känner till ”båda sidor”, vad studenter vill ha och söker, och vad forskarna har och kan erbjuda.

Den andra vågen studentföretag tog fart runt millennieskiftet. Den första vå-gen av företagare fanns nu som förebilder men också som stöttepelare till andra vågens nyföretagare. De blev diskussionspartner, ställde upp med nätverk – och ibland även med finansiering.

Båda vågorna har haft betydelse inte enbart för varandra, utan också för den regionala utvecklingen och innovationsförmågan. I studien ges flera tänkbara för-klaringar till denna i jämförelse framgångsrika avknoppningskultur som har vuxit fram vid och runt Högskolan i Halmstad. Entusiastiska eldsjälar som kom att bli nyckelpersoner för lärosätet under många, många år var med och skapade en innovativ högskola. Utvecklingsingenjörsprogrammet attraherade studenter från hela landet, med olika bakgrund, ålder och erfarenheter. Högskolans program och tidigare studenter har attraherat nya kreativa och talangfulla människor till regio-nen, som i sin tur har inspirerats till att starta företag. Det finns en stark social interaktion och nätverkande.

Den första vågen banar väg för den andra och effekten växer i regionen. Att stu-denter omsätter högskoleforskning till livskraftiga avknoppningsföretag har väckt förundran i omvärlden, där det många gånger snarare förväntas att forskarna ska stå för kommersialiseringen (Berggren, 2009).

Halmstads attraktionskraft som stad att bo och leva i bidrar till att många stu-denter stannar kvar efter examen från Högskolan. Detta har lagt grunden till ett kompetensnätverk runt Högskolan och Halmstad. Hela Halmstad skulle kunna beskrivas som ett regionalt nätverkande innovationssystem. Samarbete med Hög-skolan ger företag tillgång till både kunskap och kompetens, något som ökar fö-retagens innovationsförmåga. Det finns ingen tvekan att den växande högskolan genom åren har bidragit till att attrahera, utbilda och behålla högutbildad arbets-kraft i regionen.

högskolan gör skillnadStora delar av Högskolan i Halmstad har över tid haft ett naturligt förhållningssätt till inn-ovationsbegreppet vilket innebär att det är ett inslag i såväl grundutbildning som i forsk-ning. Detta får återverkan också i andra sammanhang, exempelvis i projekt och dialog-


ytor där externa aktörer samverkar med Högskolan i tillväxtska-pande innovationsdrivna initiativ. Här presenteras några exempel:

Hälsoteknikcentrum Halland, HCH, är ett treårigt utveck-lingsprojekt som startade 2009 och som drivs av Högskolan i Halmstad. HCH har sin grund i den innovationssystemsats-ning på hälsoteknik som Högskolan gjorde i början av 2000-ta-let, se sidan 33. Hälsoteknikcentrum finansieras av EU:s regio-nalfonder och Region Halland. Utgångspunkten är att genom innovationer (ny teknik och nya tjänster) möta behov i samhäl-let, framför allt inom vård-, hälso- och omsorgssektorn, och samtidigt öka innovationstakten och konkurrenskraften hos fö-retag. Efterfrågan på tjänster och produkter inom detta område ökar stadigt, inte minst eftersom allt fler i Sverige blir allt äldre.

På Hälsoteknikcentrum samlas forskare, lärare, doktorander och studenter från Högskolan, och företagare, användare och projektkoordinatorer från de halländska kommunerna och Re-gion Halland, för att gemensamt driva utvecklingen inom hälso- teknikområdet. Den behovsstyrda verksamheten är mycket framgångsrik och uppmärksammad, såväl regionalt som natio-nellt och internationellt. Inte minst från politiskt håll är intresset stort. En speciell styrka är närheten till och samspelet med bru-karorganisationer, vilket dels möjliggör praktiknära forskning, dels ökar attraktiviteten för näringslivet att gå in i forsknings- och innovationssamarbete.

Exempel på innovationer som har kommit fram genom HCH:s modell är Bike around, som är virtuella cykelturer och ett koncept speciellt framtaget för äldre personer med demens-sjukdom, och Trygg om natten som handlar om hur teknik kan komplettera nattillsyn inom vård och omsorg för ökad trygghet utan att avkall görs på integriteten.

KK-stiftelsens expertkompetensprogram. Hälsoteknikcen-trums verksamhet är till stor del en vidareutveckling av de KK--stiftelseprogram som Högskolan i Halmstad deltog i under sammanlagt ett tiotal år. minST var en expertkompetenssats-ning i mikro- och nanoteknik för företag. Systerprogrammen och föregångare var dels teknIQ, med fokus på intelligenta produkter, dels teknIQInnovation med syfte att stärka små och medelstora företags förmåga att använda forskning som en stra-tegisk resurs i produktutvecklingsarbetet. I minST kontaktades mer än 350 företag i regionen personligen av Högskolans pro-jektledare och forskare, drygt 50 företag har deltagit i kompe-tensprojekt och ett 20-tal gick vidare till prototyputveckling. Därtill har ett stort antal studentprojekt inom projektets ramar

Finns det förutsättningar för andra behovsmotiverade initiativ likt Hälsoteknik-centrum där olika aktörer möts kring ett område och tillsammans utvecklar kunskaper till gagn för sam-hället, och där Högskolan kan utgöra en ”innovations-motor”?


genomförts. Den ”intelligenta rullstolen med inbyggd putthjälp” är ett exempel på såväl studentprojekt som ett projekt där prototyp utvecklades. Projektet har vunnit flera priser, till exempel Swedish Embedded Student Award år 2007, och har utvecklats vidare i Science Park Halmstads inkubator. Arbetssättet i de tre programmen har influerat lärosätet på flera sätt, och resulterat i exempelvis elek-troniknätverk för ”framtidens elektronik i Halmstad” (se nedan), branschråd och arbetsplatsförlagd utbildning.

Elektroniknätverk för framtidens elektronik. Forsknings-, utbildnings- och innovationsstödsverksamhet vid forskningsmiljön EIS, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research, har lett till att ett kluster har vuxit fram i regionen inom elektronikområdet med fokus på inbyggda system.

Halmstad School of Innovation. Högskolan i Halmstad förberedde under 2011 en ansökan till KK-stiftelsen om ett unikt företagsanpassat produkt- och kompetensutvecklingsprogram kring innovationsförmåga i företag, baserat på ti-digare projekt och erfarenheter – och på Högskolans framgångsrika satsningar på innovation och samverkan med omvärlden.

Kvinnors entreprenörskap. Högskolan i Halmstad har i många år drivit forsk-nings- och utvecklingsprojekt med särskilt fokus på kvinnors företagande och en-treprenörskap. Tre exempel är Quis, WITEC och Sisters.

Det nationella nätverket Quis, Kvinnliga uppfinnare i Sverige, genomförde flera aktiviteter och samarbeten med Högskolan i Halmstad under 1990-talet ge-nom dåvarande Centrum för arbetslivsutveckling.

WITEC är ett europeiskt nätverk för kvinnor inom teknik och naturveten-skap, där Högskolan i Halmstad har varit svensk koordinator sedan det svenska nätverket etablerades i början av 1990-talet. Nätverket har bland annat förmedlat praktikplatser och stipendier till kvinnliga studenter i Europa. WITEC var bidra-gande orsak till att Centrum för arbetslivsutveckling vid Högskolan år 1996 som första lärosäte, fick regeringens jämställdhetspris för ”betydelsefulla insatser för att främja jämställdheten inom högre utbildning”.

I nutid finns projektet Sisters vid lärosätet, vilket Ta steget och Science Park Halmstad driver för att främja (framför allt unga) kvinnors företagande och entreprenörskap.

Forskarskolan Entreprenörskap–hälsa bildades 2006 och var de första fyra åren delfinansierad av Sparbanksstiftelsen Kronan. Idén bakom forskarskolan är att stärka och öka samverkan mellan doktorander inom områdena innovation, entreprenörskap och hälsoteknik.

Hedersdoktorer. 2011 utnämndes för första gången två hedersdoktorer vid Högskolan i Halmstad. Båda har tydlig koppling till innovation. Den ena var lära-re och studierektor för Utvecklingsingenjörsprogrammet under många år, och en sann eldsjäl som har bidragit till att införliva förhållningssättet ”innovation” vid lärosätet och i utbildningen. Den andra är studenten som tog sitt examensarbete vidare och skapade ett framgångsrikt multinationellt företag i elektronikbran-


schen, HMS Industrial Networks, och som genom olika samarbeten fortfarande, nära 25 år efter sin examen, är en innovativ kraft för Högskolan.

Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och nytänkande i kultur- och turismutbildningar är ett projekt, delfinansierat av Tillväxtverket, för att främja entreprenörskap i näringar som har anknytning till kultur och turism genom att studenterna får prova på entreprenörskap i utbildningen.

Tillväxt Halland var ett projekt i samarbete mellan Region Halland, de hal-ländska kommunerna, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och andra nä-ringslivsfrämjande aktörer. Projektet finansierades av Europeiska regionalfonden och pågick i tre år mellan 2008 och 2011. Genom att identifiera utvecklingsmöj-ligheter ämnade insatserna stärka de halländska företagens konkurrenskraft och öka tillväxten. Här stod den uppsökande verksamheten åter i centrum. I kommu-nerna fanns företagsutvecklare som erbjöd analyser av företagens utvecklingsbehov och innovationspotential, och som i nästa steg lotsade vidare till lämplig aktör. En sådan var Högskolan i Halmstad som via samordnande funktioner kunde matcha företag med rätt support, exempelvis studenter och forskare – på Högskolan i Halmstad eller annat lärosäte där rätt kompetens fanns.

en milstolpe, ett avstamp inför en ny era Strax före jul 2011 fick Högskolan ett glädjebesked som på samma gång var en stor framgång för lärosätet, och som innebär en inledning till ett nytt skede i Högskolan i Halmstads historia. Högskolan utnämndes då till KK-miljö, vilket betyder att KK-stiftelsen långsiktigt avser att stödja Högskolans framtida profile-ring och forskning med särskild inriktning på innovation.

En lika avgörande händelse för Högskolan i detta sammanhang är att de tre starkaste forskningsmiljöerna på lärosätet har gått samman och utvecklat ett forsk-ningsprogram för innovationsdrivande forskning inom de tre samverkande styr-keområdena innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Utgångspunkten är att tvärvetenskap är framgångskonceptet och många gånger en förutsättning för innovation.

Högskolans KK-miljö, Forskning för innovation, skapar goda utsikter för fortsatta forskningssatsningar och innovationsarbete i samproduktion med nä-ringslivet. Det skapar i sin tur förutsättningar för att möta de utmaningar och behov som samhället står inför – och därigenom bidra till utveckling och ökad välfärd. Exempel på områden där Högskolans innovationsinriktade forskning kan nyttiggöras i samhället är inom elektronik (i synnerhet inbyggda och in-telligenta system); affärsutveckling och innovationsförmåga hos företag; hälsa och hälsoteknik; miljö- och energiinnovationer; tjänsteinnovationer och inom idrotts- och handikappområdet.


innovationsdrivande eller innovationsdrivet?Högskolan i Halmstad har ett renommé om sig att vara en plats där det pågår innovation och entreprenörskap. Kanske kan man tala om en dubbel förmåga till innovation, där det å ena sidan handlar om att människor (anställda och stu-denter) skapar innovationer (produkter, tjänster, processer, system och metoder) ämnade för lärosätet i sig och för omvärlden, och å den andra, om att agera inno-vationsdrivande, att utveckla och understödja miljöer och odla en kultur som möjliggör att nya innovationer kommer fram?

På samma gång har begreppet innovation stundom varit omdiskuterat internt på lärosätet. Det har inte alltid varit lätt för alla att relatera begreppet till sin egen verksamhet, samtidigt som de flesta beskriver det man gör som något nytt, utveck-lingsinriktat och unikt.

I dag förefaller synen på Högskolan i Halmstad som ett innovativt lärosäte inte lika ifrågasatt. Högskolan är en KK-miljö, som inte utan anledning har fått namnet Forskning för innovation, och en profileringsprocess på väg mot det inno-vationsdrivande lärosätet har genom den nya ledningen tagit sin början.

Högskolan har till regeringen tydligt definierat sin riktning framöver. Forsk-ningen ska fortsätta att växa och bli än mer framstående med Forskning för innova-tion som drivkraft. Befintliga utbildningar ska vidareutvecklas och nya framtidsin-riktade program skapas.

Omvärlden är omistlig för ett lärosäte som vill profilera sig som innovations-drivande. Samarbetsarenor och mötesplatser, de som redan finns såväl som nya, och där Högskolan är en partner är centrala i den fortsatta utvecklingen av ett innovationsdrivande lärosäte.

En avgörande utmaning för Högskolan framgent är att verka för att teoribild-ningen runt innovationsprocesser och entreprenörskap kommer till nytta inom alla kunskapsområden.

Nu börjar en diskussion på Högskolan i Halmstad som inte handlar om inno-vationsbegreppets vara eller icke-vara, utan om att fördjupa innebörden i vad innovation står för, hur andra områden på sikt kan bli en del av Forskning för innova-tion – och om hur visionen om det innovationsdrivande lärosätet ska uppfyllas.

What’s in a name? That which we call a rose,by any other name would smell as sweet.

(William Shakespeare, 1595–96)


referenserBerggren, Eva (2009); Student Entrepreneurs – The Influence of University, Entrepreneurship Education and Research. Licentiatuppsats, nr L2009:033. Chalmers tekniska högskola.

Berggren, E. & Lindholm Dahlstrand, Å. (2009) Creating an entrepreneurial region: Two waves of academic spin-offs from Halmstad University. European Planning Studies 17 (8), 1171–1189.

Eriksson, Eva-Lena (1996); Akademiskt företagande. Från student till företagare. Licentiatuppsats, Lunds universitet.

Eriksson, Helena (2010); Befolkning, samhälle och förändring: Dynamik i Halmstad under fyra decennier. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Dokument och handlingar från Högskolan i HalmstadBeslut, budgetunderlag, årsredovisningar, ansökningar, examenskataloger, personalbladet Zoom, strategidokument m.m.

Artiklar om ”framgångsexempel” från Högskolan i Halmstad skrivna 2007–2008 av Hans Halling, frilansskribent.

Artiklar publicerade i Hallandsposten från 1976 och framåt.

Filmade intervjuer (samtliga från 2008) med:Jörgen Andersson, tidigare kommunstyrelsens ordförande, HalmstadLennart Andreasson, tidigare anställd, Högskolan i HalmstadCarl Bennet, ordförande, Högskolan i Halmstad 1998–2003 Jan Einar Blomqvist, tidigare studierektor, Högskolan i HalmstadRomulo Enmark rektor, Högskolan i Halmstad, 2000–2010Carl-Erik Flodin, tidigare planerare i Halmstads kommunAgneta Hansson, anställd på Högskolan i Halmstad sedan 1977SvenOve Johansson, rektor, Högskolan i Halmstad, 1983–1997Maj-Britt Sandlund, tidigare länsråd, Länsstyrelsen Halland

Öppna intervjuer med anställda och tidigare anställda på Högskolan i Halmstad genomförda under februari–april 2012Lennart Andreasson, Eva Berggren, Jan Einar Blomqvist, Hans-Erik Eldemark, Romulo Enmark, Agneta Hansson, SvenOve Johansson, Urban Johnson, Eva Nestius, Ole Olsson, Hugo Palmsköld, Bertil Svensson, Börje Årnedal.


nut idBörje årnedal

projektledare, högskolan i halmstad


hur påverkar och påverkas högskolan i halmstad?

spaning på innovationssystem

I föregående kapitel beskrivs Högskolan i Halmstads ”innovationshistoria” och i denna framträder en bild av att lärosätet har en lång och framgångsrik tradition av att arbeta både praktiskt och teoretiskt med innovation.

I samband med innovation diskuteras inom akademin i regel nyttiggörande och innovationssystem. Ett effektivt innovationssystem kan ge möjligheter för invol-verade aktörer att utvecklas och samtidigt aktivt bidra till ökad välfärd. De flesta lärosäten runt om i världen deltar på olika sätt i utvecklingen av ”sin” region. För-väntningarna på akademin att bidra till tillväxt och ökad välfärd ökar i takt med att samhällets behov och utmaningar blir alltmer komplexa. En särskilt intressant, och inte minst relevant aspekt av detta, är att Högskolan i Halmstad har utsetts till en så kallad KK-miljö av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Forskning för innovation som är namnet på Högskolans KK-miljö, skapar goda förutsätt-ningar för lärosätet – att som en av flera aktörer i ett innovationssystem – i sam-produktion utveckla ny kunskap som kan leda till innovationer och nyttiggörande.

Utan spaning, ingen aningHur påverkar och påverkas akademin och ett lärosäte som Högskolan i Halmstad av det som sker i omvärlden? I detta kapitel görs en ”omvärldsspaning” på inno-vationssystem i jakt på trender och exempel att lära av. Nedslag görs i närliggande regioner, i Sverige samt i andra delar av världen. Syftet är att identifiera likheter och skillnader mellan Högskolan i Halmstad och andra aktörer när det gäller innovationssystem och nyttiggörande av forskning och ny kunskap.

Tre kommande dokument med fokus på innovation och nyttiggörande kom-mer att få stor betydelse för många aktörer framöver, däribland högskolor och universitet. Dessa tre dokument är: regeringens innovationsstrategi, kommande forsknings- och innovationsproposition (båda aviserade till hösten 2012) samt


Innovationssystem Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/ offentlig verksam-het som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer.Källa: Vinnova

EU:s åttonde ramprogram för forskning – Horizon 2020 – med planerad start 2014.

en svensk innovationsstrategiSveriges regering planerar att ta beslut om en innovationsstra-tegi tidig höst 2012. Det är ett inriktningsdokument för att långsiktigt främja innovationsklimatet med sikte på 2020. En bred syn på innovation understryks:

”Framgångsrika innovationsprocesser sker ofta när människor kombinerar olika sorters kunskap, kompetens och erfarenheter. Innovation börjar hos den enskilda människan. Att bredda synen på innovation kan vara utmanande, bland annat för att inno-vationsbegreppet ofta avgränsas till sådant som rör forskning, ny teknik eller tillverkningsindustrin. Dessa områden av innovation är också centrala, men vi vill även inkludera andra viktiga nya lösningar.”

Ur regeringens nyhetsbrev den 5 april 2012

Den nationella strategin utgår från tre tydliga motiv till varför innovationsförmågan i Sverige behöver stärkas:

1. för att möta globala samhällsutmaningar, till exempel vad gäller klimat, miljö, säkerhet (som samtidigt innebär af-färsmöjligheter).

2. för att fortsatt stärka konkurrenskraften hos företag i Sve-rige på internationella marknader och säkra internationell attraktionskraft i svenska miljöer för framtida kompetens-försörjning, exportintäkter och sysselsättning.

3. för att leverera välfärds- och samhällstjänster av god kva-litet, då vi blir allt färre som ska kunna försörja allt fler, i takt med att befolkningen i genomsnitt blir äldre.

Regeringens arbete med innovationsstrategin bygger på dialog och en öppen process. I arbetet med att forma strategin förs en bred dialog med aktörer från det offentliga och från näringslivet.

Forsknings- och innovationsproposition 2012Parallellt med processen att ta fram en nationell innovationsstra-tegi pågår i regeringskansliet arbetet med den kommande forsk-ningspolitiska propositionen. Vart fjärde år presenterar regeringen en forsknings- och innovationsproposition som behand-lar regeringens prioriteringar för den kommande fyraårsperio-


den. Regeringen förbereder nu nästa forsknings- och innova-tionsproposition med prioriteringar för perioden 2013–2016. Propositionen kommer att presenteras under hösten 2012. Forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för arbetsliv och soci-alvetenskap (FAS), Formas, Energimyndigheten, Rymdstyrel-sen, Vinnova och Vetenskapsrådet har utarbetat en rapport om svensk forskning och forskningsbaserad innovation, utifrån sina respektive ansvarsområden, se vidare sidan 59 i denna skrift. Universitet och högskolor har även de lämnat in sina forsk-ningsstrategier som ett inspel till den kommande propositio-nen. Andra myndigheter och organisationer har också inbjudits att ge förslag på satsningar och synpunkter på inriktningen på statens satsningar på forskning, innovation och forskningens infrastrukturer.

Högskolan i Halmstad föreslår i sitt inspel att regeringen inrät-tar strategiska innovationsprogram för att lärosätena ska kunna delta mer effektivt i innovationssystemen. Dessa strategiska inno-vationsprogram ska, enligt Högskolans förslag, utgå från frågor som berör de utmaningar som i dag präglar samhället och bidra till att överbrygga och integrera olika discipliner och ämnesområ-den. De måste också inkludera utbildningen vid universitet och högskolor. Utbildning, och inte bara forskning, spelar en viktig roll för möjligheterna att lyckas med kommande satsningar på innovation, det vill säga en helhetssyn på kunskapstriangeln.

horizon 2020Horizon 2020 är EU-kommissionens förslag till nytt rampro-gram för forskning och innovation med planerad start den 1 januari 2014. Det nya programförslaget består till skillnad från det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling av endast ett specifikt program. Programmet foku-serar på tre delar efter de huvudprioriteringar för forskning och innovation som EU-kommissionen har tagit fram:

• Del I Spetskompetens• Del II Industriellt ledarskap• Del III Samhälleliga utmaningar

Huvudsyftet med Horizon 2020 är att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre.

Horizon 2020 har större fokus på innovation än tidigare ramprogram och alla som ämnar söka forskningsmedel inom

Kunskapstriangeln Kunskapstriangeln syftar till att skapa samspel mel-lan utbildning, forskning och innovation och däri-genom skapa förutsätt-ningar för ökad relevans och nyttiggörande av verksamheten vid universitet och högskolor.Källa: Vinnova


programmet måste förhålla sig till begreppet innovation på nå-got sätt. Näringsliv, särskilt små och medelstora företag, liksom forskningsinstitut blir därmed allt viktigare som samarbetspart-ner för akademin.

Innovationer inom områden som informationsteknologi, bioteknik, nanoteknik, materialvetenskap, produktion, rymd, hälsa, energi och säkerhet prioriteras. Global samverkan kom-mer att stimuleras.

innovationstrender Innovation är ett återkommande tema på många konferenser runt om i världen. Som exempel kan nämnas dels den kana-densiska Innovation 2011, dels EU-kommissionens Innovation Convention. Bland de trender som märks bland annat på konfe-renser finns ”open innovation” och där budskapet är att företag och organisationer tjänar på att ”innovera” tillsammans med kunder, leverantörer, konsulter, universitet, institut och andra. ”Öppenhet” i sammanhanget handlar, enligt inlägg på flera konferenser, emellertid också om mindre reglering från myn-digheternas sida för att skapa större möjligheter för att innova-tioner ska kommersialiseras.

En annan tydlig trend som lyfts är att de nya typer av inno-vativa (tjänste)företag som växer fram nu ställer nya krav på nya lösningar på nya problem. Google är kanske det tydligaste exemplet. Ett synnerligen ”nytänkande” företag som använder helt nya sätt att organisera verksamhet i syfte att främja inno-vationsprocesser. Google tar bland annat fasta på att hierarkier knappast fungerar i kreativa miljöer bland kreativa människor.

Nya sätt att kommunicera, där sociala medier tar över mer och mer som kommunikationsform, förutspås förändra inno-vationsarbetet radikalt. Mängden information som dessutom är tillgänglig för ”alla” ökar stadigt. Utbytet av informationen går oerhört mycket snabbare och blir en brygga mellan män-niskor i ett globalt perspektiv.

Ytterligare en spaning gäller att innovationer måste vara håll-bara. Något som i sig är en utmaning såväl som en möjlighet. Det behövs innovationer för att lösa problem av skilda slag i världen. Innovation är mycket mer än teknik och traditionellt näringsliv. Behovet av innovationer är stort och kreativa aktörer med olika bakgrunder behövs för att ta fram smarta idéer ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. I detta möts teknik, humaniora och samhällsvetenskap.

”Open innovationis the use of purposive inflows and outflows of knowledge to accelerate innovation. With knowledge now widely distributed, companies cannot rely entirely on their own re-search, but should acquire inventions or intellectual property from other com-panies when it advances the business model.”Definition enligt Henry Chesbrough som myntade begreppet ”open innovation”. Han är adjung-erad professor vid University of California, Berkeley, USA och vd för Program in Open Innovation.


I EU-rapporten Global Europe 2030–2050 pekas särskilt på pressen på de offentliga budgetarna på grund av en åldrande befolkning samt behovet av ”gröna” lösningar. OECD betonar å sin sida att ökade satsningar på forskning och utveckling ofta kompletteras med ökade krav på nyttiggörande, resultat och återrapportering, vilket ställer krav på utvecklade metoder för att mäta nyttan. I många länder förs resonemang om relevan-sen av att mäta nytta. Hur säkerställer en projektägare att en specifik åtgärd ger en viss nytta? Många gånger kan inte nyttan påvisas förrän efter ett stort antal år. Ofta kräver finansiärerna att de som beviljas medel mäter enligt finansiärens egna mallar och i andra fall vill projektägarna utveckla egna indikatorer för att kunna kommunicera dessa med sin omgivning.

akademins rollFörväntningarna på akademin, att forskning och ny kunskap ska bidra till lösningar för våra globala samhällsutmaningar är stora. Universitet och högskolor är således en väsentlig och unik aktör i ett innovationssystem. Men vilken roll har akademin i olika innovationssystem? I följande avsnitt görs en ”spaning” på några lärosäten – i Sverige och utomlands – som i början av 2000-talet definierades som goda exempel på hur man under-stödjer innovation och innovationssystem. Personal från Hög-skolan i Halmstad genomförde vid denna tid ett flertal studie-besök och studieresor för att lära mer och utbyta erfarenheter. Kontakterna som etablerades har nu delvis följts upp, och delar av erfarenheterna redovisas i detta kapitel. Förhoppningen är att genomgången kan inspirera och stimulera till vidare och fördjupade samtal och lärprocesser kring innovationsstödjande och nyttiggörande verksamhet.

nationella nedslagInnovationssystem mer än inkubatorer I princip alla högskolor och universitet i Sverige arbetar enligt egen utsago med innovation i någon form, dock oftast utan att detta anges explicit i något styrdokument. En genomgång visar att det lärosätena själva definierar som insatser inom innovation och innovationssystem, till stora delar definieras i termer av inku-batorsverksamhet. Det finns undantag, exempelvis Uppsala och Umeå universitet samt Mittuniversitetet. Lärosäten som alla be-

InkubatorInkubator – som är en försvenskning av det engelska begreppet för kuvös – refererar i detta sammanhang till att en högskola eller ett universi-tet, ofta tillsammans med andra aktörer, skapar en miljö för att stimulera stu-denter eller forskare att starta företag. Grunden kan vara ett forskningsre-sultat eller ett examens-arbete. Man skiljer oftast mellan inkubatorer som i huvudsak tillhandahåller lämpliga lokaler med in-frastruktur som it, och de mer avancerade som även tillhandahåller ”mjuka värden” som exempelvis mentorer och organise-rat samarbete med det närliggande lärosätet.


skriver att nyttiggörande både innebär stimulans till nyföretagande och till samarbete i form av forsknings- och innovationsprojekt med företag och offentlig verksamhet.

AIMday främjar tjänsteinnovationerUppsala universitet satsar även på tjänsteinnovationer inom humaniora och sam-hällsvetenskap och fokuserar där på tre områden: åldrandet, religion och samhälle samt regional utveckling. Exempel på innovationer av detta slag är konsekvenser av upphandling av vård, anhörigstöd, personalens delaktighet samt religiösa sam-funds betydelse för välfärden i tider när välfärdsstaten upplevs som osäker. Lärosä-tet använder verktyget AIMday (Academy Industry Meeting) för att matcha orga-nisationer med rätt akademisk kompetens, och hittills har ett antal tjänsteföretag inom områden som immigration, integration, kultur, religion och språkteknologi etablerats som ett resultat.

Lärande driver innovationssystemetFlera av de mindre högskolorna pekar på sin kanske självpåtagna roll i det regio-nala innovationssystem i vilket lärosätet ingår. Ett exempel är Blekinge tekniska högskola, BTH, och BTH Innovation som driver praktisk innovationsverksam-het, bland annat med uppgiften att stärka lärosätets roll i det regionala innova-tionssystemet. BTH har därtill en verksamhet kallad ProVision med ganska kort-siktiga så kallade proof of concept-projekt. Projektaktörerna utgår från en idé som en student, lärare, forskare eller ett företag har, vilken testas och utvecklas inom ProVision, för att därefter slussas vidare till BTH:s inkubator. Blekinge tekniska högskola bedriver också forskning om innovationssystem, och ett par av lärosätets forskare har gjort en fördjupad kunskapsöversikt över regionala innovationssys-tem. Fyra centrala begrepp har i den identifierats: system, lärande, tillit och styr-ning. I översikten lyfts lärandet fram som ett nyckelbegrepp, och det som många gånger utgör motorn som driver ett innovationssystem framåt.

Grants and innovation officeEtt annat lärosäte som utmärker sig och vars ambition är att vara en aktiv aktör i ”sitt” innovationssystem är Karlstads universitet. Som ett led i detta finns vid universitetet ett ”grants and innovation office”. Syftet är bland annat att nyttig-göra forskning och universitetet erbjuder företag och organisationer att stärka sitt innovationsarbete genom just forskning. Lärosätets satsning på innovation syns också i utbildningen genom program och kurser som exempelvis ”turism och innovation”, ”innovation och design” och ”user innovation”.

Målstyrd innovationÖrebro universitet har under 20 års tid utvecklat och använt ett verktyg kallat mål-styrd innovation. Utveckling och drift sker gemensamt mellan universitets innova-


tionskontor och företaget Avalon Innovation. I korthet går verk-tyget ut på att universitetet hjälper ett företag att identifiera ett omättat behov hos en möjlig kundgrupp, varefter olika kreativa metoder används för att ta fram de bästa lösningarna och också implementera dessa.

Gränslöst lärande – NU 2012 I en tid präglad av öppna, internationella och alltmer it-baserade kunskaps- och utbildningsmiljöer utmanas akademin av frågor kring det gränslösa lärandet. Traditionellt har utbildning till stor del knutits upp kring läraren, ett campus, litteraturen, rutiner, examinationer, något som i hög grad håller på att omformas.

För att diskutera pedagogiskt utvecklings- och kvalitetsar-bete, hållbara utbildningssystem, samverkan, kunskapsrele-vans, studenters påverkansmöjligheter och liknande frågeställ-ningar arrangeras konferensen Gränslöst lärande – NU 2012 i Göteborg i oktober 2012. Bland annat ska frågor kring hur tekniska innovationer förändrar barns och ungdomars sätt att lära diskuteras. Hur påvekas lärandet av dagens nya snabba sätt att kommunicera med hjälp av produkter som smarta telefo-ner och läsplattor och tjänster som appar, facebook, twitter och andra sociala medier?

organisationer nära akademinscienceparkverksamheter I anslutning till lärosäten som betonar innovation finns ofta något slags teknikpark eller teknikby, det vill säga ett område för kluster av företag (nya och etablerade) som samverkar med universitet och högskolor. Ideon i Lund var en av de första, och anses vara en framgångsrik föregångare.

Parkerna ser lite olika ut och använder olika namn som sci-ence park, science & innovation park, forskningspark, företags-park och så vidare beroende på ”parkens” syfte och målsättning. Parkernas branschförening Swedish Incubators & Science Parks, SISP, verkar för att ”scienceparkerna” inte enbart ska vara miljöer för nystartade företag, utan också utgöra öppna miljöer för regio-nal utveckling. SISP driver ett särskilt projekt, Innovationsexcel-lens, tillsammans med Vinnova med syfte att utveckla svenska forsknings- och teknikparker till noder i innovationssystem. Lokala pilotprojekt ska lyfta fram trender och goda exempel på

NU = nätverk och utvecklingNU är en nationell konferens som anordnas vartannat år och som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt.

Sveriges universitets- och högskoleförbund är värd för årets konferens som arrangeras av Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Halmstad, Jönkö-ping och Skövde, Högsko-lan Väst samt Karlstads universitet.


regionalt förankrad näringslivsutveckling. Innovationsexcellens förväntas bidra till mer tillgängliga och än mer värdeskapande innovationssystem som i en internationell kontext är mer sam-manlänkat på lokal, regional och nationell nivå. Det är också tänkt att skapa underlag för ett framtida nationellt utvecklings-program för ”scienceparker”. Science Park Halmstad deltar i pro-jektet, vilket öppnar möjligheter också för Högskolan i Halm-stad att bidra med goda exempel på hur ett lärosäte aktivt kan påverka innovationssystem och bidra till utveckling och tillväxt i samarbete med en närliggande sciencepark.

Sciencepark tillgång också för existerande företagNågra av de 60-talet medlemmar i SISP betonar tydligt sin roll som nod för innovation och tillväxt även för befintligt nä-ringsliv. Exempel på detta är Sandbacka i Sandviken, Idélab i Västerås, Munktell i Eskilstuna, Gothia i Skövde, Innovatum i Trollhättan och Johanneberg i Göteborg. En tydlig trend är att flera av dessa arbetar enligt arenamodellen. Med arena menas i detta sammanhang en professionell plattform och miljö för forskning och utvecklingsprojekt, där samarbetspartner inom näringsliv, akademi och övriga samhälle samverkar. I miljön finns mötesytor, testmiljöer, labb och annan utrustning, och plattformen – arenan – utgör basen för innovationsprojekt. Lindholmen i Göteborg är sannolikt det bästa och mest utveck-lade exemplet, och som omfattar ett antal olika kunskapscen-trum som Security, Safety, Media, Visual samt en öppen arena.

Som en del av Mittuniversitetet Campus Östersund planeras något som kan bli en i Sverige unik arena och innovationspark, nämligen Peak Innovation. Den är i relation till andra inno-vationsparker mer komplett, och samlar inom samma väggar forskning inom profilen turism-sport-friluftsliv, inkubators-verksamhet, innovation i samverkan med forskare och stu-denter, etablering av företag, internationellt nätverkande samt konferensverksamhet. Bland de samverkande aktörerna finns, för- utom universitetet (genom European Tourism Research Insti-tute, Sports Tech och Vintersportcentrum), näringslivet (exem-pelvis Peak Business & Sports), kommuner, regionförbund samt idrottsrörelsen genom Jämtlands-Härjedalens idrottsförbund.

Föreningen SNITTS Föreningen Swedish Network for Innovation & Technology Transfer Support, SNITTS, driver också i samverkan med

Intellectual property (immaterialrätt)Den del av juridiken som handlar om äganderätt till resultatet av en intellek-tuell prestation, till exem-pel uppfinningar (patent), varumärken, design eller texten i en bok (upphovs-rätt). Källa: Nationalencyklopedin


SISP, innovationsfrågor på nationell nivå. Bland annat arrangerar SNITTS en år-lig konferens, Innovation by Collaboration, och seminarier kring open innovation. På 2011 års konferens pekade föreläsare bland annat på trender och rekommenda-tioner som att EU uppmuntrar till ”open access”, det vill säga att kunskap sprids samtidigt som ”intellectual property”, IP, skyddas. Såväl svenska som brittiska fö-reläsare (varav några forskare) pekade på vikten av att lära mer om hur aktörer som utvecklar uppfinningar till innovationer hanterar IP. Kanske kan immaterialrätt användas mer för utbyte av idéer än enbart som skydd i bemärkelsen ”låsa in”.

ingenjörsvetenskapsakademin och vinnovaIngenjörsvetenskapsakademin, IVA, har tillsammans med Vinnova och Svenskt Näringsliv genomfört en omfattande analys som ligger till grund för en innova-tionsstrategi: ”Innovationsplan Sverige”. IVA avser att initiera projektet Innova-tionskraft som ett resultat av strategin i syfte att omsätta idéer i praktisk handling. Strategin innehåller övergripande förslag såsom starkare incitament för innovatio-ner generellt sett, mer engagerat politiskt ledarskap, blocköverskridande innova-tionspolitik och ökat intresse för kultur som stimulans till förnyelse. IVA menar att långsiktighet är viktigt liksom ökat kunskapsinnehåll i varor och tjänster för att möta globala utmaningar. Här har akademin som kunskapsgenerator och en del av Sveriges innovationssystem en viktig roll. IVA menar att det i dagsläget saknas en gemensam vision för akademins plats i det svenska innovationssystemet. IVA menar att forskningen i många fall är grunden till innovationer men att lä-rosätenas huvudsakliga roll inte är att verka för kommersialisering. Å andra sidan kan akademin bidra genom att vara en effektiv samarbetspartner i den så kallade kunskapstriangeln mellan utbildning, forskning och innovation. Såväl IVA som Vinnova ser samarbete som en framgångsfaktor: mellan lärosäten och företag, of-fentlig sektor, forskningsinstituten samt genom att företag och andra får använda lärosätenas utrustning exempelvis i olika labbmiljöer.

Vidare lyfter de båda organisationerna fram möjligheter för företag att dra nytta och kunskap av svenska studenters och forskares utlandsvistelser i interna-tionaliseringssammanhang.

IVA föreslår att staten bör införa ett fördelningssystem för de anslag som rege-ring och riksdag ger universitet och högskolor, vilket stimulerar till profilering för fullt utbyggd kunskapstriangel. Vidare bör statsmakterna öka flexibiliteten i medels- tilldelningen, menar IVA. IVA vill att lärosätena ges möjlighet att helt äga och utveckla sina egna innovationsprocesser. Universitet och högskolor bör stimuleras att utveckla strategiska samverkansprogram med företag och lärosätena ska kon-kurrera om medel för att långsiktigt finansiera detta. IVA understryker också vik-ten av att forskningsinstituten stärks och att akademin samarbetar mer med dessa.

IVA:s rapport väcker många intressanta frågeställningar, som till exempel rör framtida forsknings- och innovationspropositioner. Hur förbereder sig exempelvis Högskolan i Halmstad inför strategiska val av forskningsområden?


Även i IVA:s rapport understryks vikten av att inkubatorer med regional förankring skapar samarbeten med det befintliga nä-ringslivet och därmed blir en del av hela det regionala innova-tionssystemet.

Förutom den gemensamma analysen med IVA och Svenskt Näringsliv, har Vinnova arbetat fram ett underlag till regering-ens kommande forsknings- och innovationsproposition (plane-rad till hösten 2012). Underlaget kallas ”Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem” och utgör samtidigt ett viktigt policydokument att förhålla sig till, inte minst för ett lärosäte. Vinnova konstaterar att det för närvarande sker stora förändringar i omvärlden genom att kunskap, kapital och män-niskor söker sig till områden med de bästa förutsättningarna för utveckling. Utmaningarna kan ses som hot men är samtidigt möjligheter för enskilda företag – och hela länder – att bedriva ett strategisk innovationsfrämjande arbete.

För att Sverige ska kunna vara med och få bästa möjliga av-kastning på offentliga investeringar föreslår Vinnova utveckling av mer långsiktiga och strategiska innovationsprogram. Vin-nova menar vidare att kunskapstriangeln måste fortsätta att ut-vecklas liksom att inblandade aktörer samtidigt tar fram en na-tionell strategi för Sveriges medverkan i EU:s olika program för forskning och innovation. Små och medelstora företag måste, enligt Vinnova, engageras mer i innovationsarbetet. Behovet är stort vad gäller test-, demonstrations- och verifieringsmöjlighe-ter av innovationer. Den sista punkten som Vinnova pekar ut handlar om riktade insatser för offentlig innovationsupphand-ling för att öka drivkraften för innovation och förnyelse.

Gemensamma beröringspunkterVinnovas analys stämmer väl överens med den IVA har gjort. Vinnova betonar emellertid förstärkning av kvalitet i utbild-ning och forskning som viktigt för att innovationer ska komma till stånd. Vinnova menar samtidigt att innovationer i huvud-sak utvecklas utanför akademin, varför samverkan blir ännu viktigare och där de nationella innovationskontoren pekas ut som viktiga aktörer.

Vinnova poängterar i sin rapport ”Tjänsteinnovationer i offentlig sektor – behovet av forskningsbaserad kunskap och kompetens” att innovation ska ses i vid bemärkelse. Som grund för framtida innovationsarbete finns behov av forskning inom beteendevetenskap, psykologi och statsvetenskap kring innova-

Åtta nationella innovationskontorRegeringen inrättade år 2010 innovationskontor vid åtta lärosäten i landet. Innovationskontoren ska stödja nyttiggörandet av forskningsresultat genom kvalificerad rådgivning inom bland annat paten-tering, licensiering och kontraktsforskning. De åtta innovationskontoren är placerade vid följande lärosäten och ska också stödja verksamhet på lärosäten som inte har eget innovationskontor:

• Uppsala universitet – UU Innovation

• Lunds universitet – Innovationskontor Syd

• Umeå universitet – Innovationskontor Norr

• Linköpings universitet – Innovationskontor Ett

• Karolinska institutet – Innovationskontoret vid Karolinska institutet

• Kungl. Tekniska högskolan – InterAct

• Chalmers tekniska högskola – Innovationskontor Väst (vari Högskolan i Halmstad ingår)

• Mittuniversitetet – Fyrklövern (i samordning med Karlstads och Örebro universitet samt Linnéuni-versitetet


tionsprocesser i det offentliga. Mer konkret pekas det i rapporten på behov av ny kunskap om styrning och ledning, tvärvetenskapligt angreppssätt samt samspel mellan medborgare och myndigheter.

Vinnova pekar dessutom ut sociala utmaningar som klimat, energi och åldran-de befolkning som innovationsdrivande faktorer. Detta görs tydligt i analysarbete tillsammans med Tillväxtverket och Region Skåne, exempelvis genom identifie-ring av så kallade vita fält, det vill säga gränsområden mellan olika kluster.

För Högskolan i Halmstads del skulle ”vita fält” – med gemensamma frågeställ-ningar – till exempel kunna identifieras i gränslandet mellan existerande hälso-teknikkluster (Hälsoteknikcentrum Halland) och framtida möjliga kluster kring elektronik respektive logistik.

Forskningsmyndigheter Vetenskapsrådet, Energimyndigheten, Formas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Rymdstyrelsen har tagit fram ett gemensamt förslag till innovationsfrämjande åtgärder tillsammans med Vinnova: ”Framtidens forsk-ning och innovation kräver nya grepp”. Genom en omvärldsspaning har världs-ekonomins tyngdpunktsförskjutning mot länder som traditionellt har betecknats som ”utvecklingsländer” studerats. Forskningsråden lägger stor vikt vid ”the grand challenges”, det vill säga klimatförändringen, global hälsa, säkerhet för livsmedel, biologisk mångfald, säkerhet för vattentillgång, befolkningsutveckling och energi- säkerhet. Forskningsråden menar att forskning är avgörande och att det krävs samverkan mellan näringsliv, akademi och annan offentlig verksamhet i gemen-samma innovationssystem. Forskningsråden visar i sin analys att de länder som nu starkt ökar sina forskningsbudgetar är klart mer inriktade på teknik, infor-mationsteknologi, materialvetenskap och inte alls så mycket på medicin, vilket är fallet i de länder som traditionellt sett har varit dominerande inom forskning. Ämnesbalansen i den internationella forskningen förändras därmed.

Vetenskapsrådet och de andra forskningsråden föreslår att kopplingen till fö-retags och offentliga verksamheters behov utvecklas. Nyckelordet är långsiktighet och forskningsråden har identifierat sju nya områden för ökad kunskap, nytta och konkurrenskraft:

1. Kunskap, kognition, kommunikation – samhället och kunskapskrav i går, i dag och i morgon. Samhället förändras ständigt, exempelvis genom digita-lisering. Därmed förändras även processer som avgör hur kunskap blir till. Forskningsråden menar att förståelsen om detta måste ökas.

2. Samhällets utveckling och sårbarhet. Jordens befolkning lever i större urbana centrum och det ökar sårbarheten för såväl autonoma naturkrafter som de som är orsakade av människan. Dessa hot behöver förutsägas bättre i framtiden.

3. Den digitala explosionen. Samhället genererar gigantiska mängder digital in-formation. Särskilt föreslås att nätverksvetenskap utvecklas liksom vetenskapen om hur kunskap kan utvinnas ur denna datamängd.


4. Medicinens teknik. Medicinsk teknik befinner sig i gränslandet mellan nano-teknik, bioteknik och medicin. Fortsatt utveckling kräver integrering mellan biovetenskap och teknik.

5. Den biologiska variationen. Kunskap om evolution kommer att användas för att återställa den biologiska mångfalden. På motsvarande sätt kommer kun-skap om människors individuella egenskaper att generera nya tillämpningar inom hälso- och sjukvård.

6. Välfärd, arbetsliv, livsstil och hälsa. Vid uppkomst av ohälsa samverkar mekanismer inom miljö, livsstil och sociala förhållanden. Folkhälsosjukdomar, en ökad andel äldre befolkning och exponeringsrisker för nanopartiklar är prioriterade områden för ny kunskap.

7. Livets ursprung och förutsättningar. Astrobiologi, som avses i detta sammanhang, handlar om livets ursprung och om det finns liv på andra ställen i universum.

ForskningsinstitutRISE, Research Institutes of Sweden, är ett nätverk av 19 forskningsinstitut där bland annat Swerea IVF och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, ingår. Ägare är det statliga RISE Holding AB. Nätverket har krav från staten att redovisa effek-ter som ökad tillväxt och konkurrenskraft. RISE vill stärka sitt strategiska arbete, bland annat genom stärkt samverkan med landets universitet och högskolor, mel-lan instituten och genom deltagande i EU:s ramprogram. Redan i dag samverkar förvisso RISE med lärosätena genom 65 professorer, 150 forskarstuderande och 40 centrumbildningar. Organisationen vill öka mobiliteten och stimulera till ökad gemensam användning av forskningsanläggningar.

Vid ett av instituten, SP, genomförs särskilda analyser kring innovationer och samspelet mellan ekonomi, aktörer och ramverk. Företag kan använda sig av inno-vationssystemanalyserna för att utveckla marknad, produkter och tjänster. SP är också en mycket aktiv partner i många av EU:s ramprogram och ambitionerna inför EU:s ramprogram för forskning, Horizon 2020, är stora.

regioner som centrum för innovationI USA talas i dag mycket om Regional Centers of Innovation, som definieras som ett geografiskt område som stödjer teknikbaserad ekonomisk utveckling genom en dynamisk mix av forskning, entreprenörskap, investerare och infrastruktur i stark samverkan med akademi och myndigheter – ett innovationssystem. Exempel är Silicon Valley och området kring MIT i Boston.

I Sverige fattade riksdagen år 1997 beslut om att tilldela de nya storlänen Skåne och Västra Götalands län samt Gotlands och Kalmar län utökad regional självsty-relse. Huvudsyftet var att utveckla den regionala samhällsverksamheten och ge den en bättre demokratisk förankring. Försöksverksamheten sköttes av regionala


självstyrelseorgan som bland annat övertog uppgifter från de statliga länsstyrelserna när det gäller regionala utvecklingsfrå-gor. År 2011 permanentades ordningen för Region Skåne och Västra Götalandsregionen, och samma år inrättades även Re-gion Halland och Region Gotland. Den regionala självstyrelsen innefattar också verksamhetsområden inom den landstings-kommunala sektorn.

region hallandTypiskt för ett regionalt centrum för innovation är att aktörer-na tar tillvara existerande resurser. De som verkar i Halland tar gärna fram fördelarna med att Halland ligger mitt emellan två stora regioner, ”nära till allt och trevligt att bo i”. Dessa tankar lyser tydligt igenom i Region Hallands vision ”Halland – bästa livsplatsen”.

Visionen präglar också de områden som Region Halland prioriterar i sitt innovationsarbete. För att fördjupa samarbetet mellan Region Halland och Högskolan i Halmstad inom såväl utbildning och kompetensutveckling som andra utvecklingsom-råden, har de båda organisationerna tecknat ett samarbetsavtal (april 2012). Detta skapar ömsesidiga mervärden och möjlig-heter att tillsammans bidra till regional utveckling och tillväxt i Halland. Innehållet utgår från de gemensamma utvecklingsom-råden som möts i ”Mål och strategier för Region Halland 2012–2015”, respektive Högskolan i Halmstads vision att utvecklas till ett profilerat lärosäte som med internationellt erkänd forskning, forskarutbildning och utbildning deltar aktivt i utvecklingen av människa och samhälle. Av dessa gemensamma utvecklingsom-råden prioriteras särskilt följande inom ramen för samarbetsavta-let: vårdutveckling; hälsoutveckling och livsstil; hälsoteknik och hälsoekonomi; kultur och kreativa näringar; kommunikation, logistik, infrastruktur och e-tjänster, samt bioenergi.

Region Halland har under de senaste åren genomgått en stor förändring, från att under flera år ha haft en relativt stor tillväxt-organisation med många EU-finansierade utvecklingsprojekt, som har drivits i egen regi, till att bli mer av en strategisk finan-siär och samarbetsorganisation till andra utförare. Förändringen beror delvis på sammanslagningen med landstinget och bildan-det av ”nya” Region Halland. Förändringen innebär att Hög-skolan i Halmstad nu kan driva fler egna innovationsprojekt med Region Halland som strategisk och finansierande partner i ett gemensamt innovationssystem.

Samarbetsavtal region halland och högskolan i halmstadI april 2012 tecknade Högskolan i Halmstad och Region Halland ett samarbetsavtal för att öka möjligheterna för regional utveckling och till-växt i Halland. Fördjupat samarbete mellan par-terna ska ske inom bland annat följande områden:

• en satsning på att utveckla akademisk utbildning inom hälso- och sjukvårdssektorn och öka de kliniska utbild-ningsplatserna

• skapa förutsättningar och arenor för fler och konkur-renskraftiga företag samt innovativa processer inom Halland

• en utveckling av innova-tionsarenor som ska utgöra en utvecklingsplattform för Halland

• särskilt främja utvecklingen av forskningsområdet innovationsvetenskap till nytta i det halländska innovationsarbetet

• kompetensutveckling för arbetslivet, med match-ning mellan studenter och arbetsliv


västra götalandsregionenDen närmaste omgivningen utanför Hallands län utgörs norrut av Västra Göta-landsregionen (VGR) och söderut av Region Skåne. (Den östliga riktningen mot Småland ingår inte i denna studie, utan fokus ligger endast på inrättade administ-rativa regioner.) Både VGR och Region Skåne är viktiga aktörer för Högskolan i Halmstad, inte minst genom arbetet i EU:s strukturfonder, men arbetssätten skiljer sig åt mellan regionerna och det ger lärosätet unika möjligheter.

Västra Götalandsregionen har sedan flera år ett stort antal aktiviteter i gång med syfte att främja tillväxten. Det finns i regionen stora forskningsinstitut som Swerea IVF och SP med tusentals anställda, och flera lärosäten, både större (som Chalmers och Göteborgs universitet) och mindre i flera av kommunerna.

I regionen finns Trollhättan med sina unika utmaningar i spåren av nedlägg-ningen av Saab, och där regeringen i samverkan med VGR nu gör omfattande satsningar. Regionen har också behållit kommunförbunden, till skillnad från Hal-land, och kommunerna satsar dessutom egna innovationsfrämjande utvecklings-medel. Delar av länet ligger i så kallat stödområde med särskild finansiering från EU. Allt detta påverkar Västra Götalandsregionen och gör att den skiljer sig avse-värt från Region Halland, på samma sätt som regionens lärosäten har helt andra förutsättningar jämfört med Högskolan i Halmstad.

Ett exempel på ett teknikintensivt och näringslivsinriktat program är Industriell dynamik, som är Västra Götalandsregionens satsning på samarbete mellan forsk-ningsinstituten, regionens lärosäten och näringslivet. Syftet med programmet är att med verktyg som teknikutveckling, problemlösning samt rådgivning i EU- och finansieringsfrågor skapa tillväxt i näringslivet – en väg för innovationer att bli kom-mersiella. Frågan om Hallands och Högskolan i Halmstads medverkan i program-met har diskuterats vid flera tillfällen. Andra innovationsfrämjande projekt är Kraft-samling Life Science och Innovationssluss Västra Götaland, som handlar om att ta tillvara sjukvårdsanställdas idéer och omvandla dessa till innovationer.

Större innovationssatsningar sker även i inkubatorer och så kallade samver-kansplattformar vid lärosätena i regionen. Exempel på detta är Espira i Borås, Gothia i Skövde och Innovatum i Trollhättan. På grund av Saabs nedläggning och att modellen har visat sig fungera så bra, kommer berörda finansiärer att satsa yt-terligare på Innovatums projektarena. Det finns idéer om att använda modellen i ett utvecklat Science Park Halmstad.

Västra Götalandsregionen satsar även på innovationsutbildningar såsom Chal-mers Entreprenörsskola, Göteborg International Bioscience Business School (GIBBS) och Idéum i Lidköping. Satsningar sker också på forskning och priori-terade områden finns inom maritima näringar, biomedicin, hälsa, smarta textilier kopplat till Högskolan i Borås (i samarbete med SP) samt fordon och transporter med miljöaspekt. Regionförbundet har också skrivit strategiska internationella samarbetsavtal med olika partner i Skandinavien, Europa, Indien, Mexiko och


med North Carolina i USA. Insatser sker därtill tillsammans med EIT, European Institute of Innovation and Technology.

Innovation handlar inte bara om teknik och traditionellt näringsliv. Ett faktum som Västra Götalandsregionen har tagit fasta på och som stimulerar till innovatio-ner och entreprenörskap inom den sociala ekonomin i ett särskilt program. VGR betonar behovet av nya metoder och angreppssätt som kan få betydelse för regio-nal tillväxt. Särskilt vill regionen som partner och finansiär i innovationssystemet skapa samarbete mellan akademi, föreningar, kooperativ och sociala företag.

region skåneVisionen för Region Skåne är att vara ”Europas mest innovativa region 2020”. För-utsättningar för att uppnå detta är regional, nationell och internationell samhand-ling, tillit samt öppenhet. Region Skåne har tillsammans med bland annat Vinnova gjort ett omfattande strategiskt analysarbete och med detta som grund organiseras nu det mer operativa arbetet. Arbetet kallas ”Innovationskraft! Kärnan i tillväxt!” och devisen är ”en region är en plats på jorden, inte en mindre del av Sverige …”. Region Halland samverkar med Region Skåne i sina innovationssatsningar, både genom att använda Region Skånes analys, och i den operativa verksamheten.

Skånes analysarbete innefattar en internationell innovationsstrategi och en strategi för kluster, exempelvis inom ”life science”, livsmedel, film och rörliga me-dier samt informationsteknologi. Region Skåne har fastställt att innovation är ett strategiskt förhållningssätt och något som ingår i den överordnade politiken. De skånska aktörerna såsom kommuner och företagsfrämjare, med Region Skåne i spetsen, har gjort en självvärdering följt av en internationell så kallad peer review. Denna pekade på att Skåne har goda förutsättningar men alltför många aktörer och för lite näringslivsnärvaro i processen. Vidare behöver ledarskapet stärkas och synen på innovation vidgas. Ett viktigt verktyg som har tagits fram i samarbete med Vinnova är ”white spaces innovation”, vilket innebär att genom att identi-fiera vita fält och överbrygga strukturella ”luckor” åstadkomma något nytt, såsom gränsöverskridande samarbete mellan discipliner, olika kluster och kompetenser.

högskolan i halmstad i mitten av tre regioner Skillnaderna mellan Region Skåne och Västra Götalandsregionen vad gäller stra-tegi och arbetssätt förefaller ganska stora. I Skåne har man inte kommit i gång lika snabbt med kraftfulla åtgärder som i VGR. Å andra sidan är Region Skånes grundanalys mer omfattande. Akademins bidrag till Skånes innovationssystem är inte lika tydligt. Region Halland – och Högskolan i Halmstad – ligger mitt emel-lan dessa båda storregioner. Det skapar möjligheter för Högskolan att vara en aktiv samverkanspart för tre olika regioner, med olika förutsättningar och mål men med samma inriktning att prioritera innovation till gagn för utveckling av samhället.


internationella utblickarI detta avsnitt görs en internationell utblick för att spana på i huvudsak lärosäten i Europa, Australien och Nordamerika. Exemplen är valda med utgångspunkten att de kan vara särskilt intressanta för Högskolan i Halmstad att samverka med och inspireras av. I några fall finns redan mer eller mindre etablerade samarbeten inom olika områden. Ambitionen är att innovationssystem ska belysas liksom hur dessa påverkar utvecklingen av respektive lärosäte och hur lärosätena lyckas bli katalysator för tillväxt och annan utveckling i sitt närområde.

Universitetet i Twente en förebild för Högskolan i Halmstad?Universitetet i Twente i Nederländerna benämner inte sitt lärosäte ”technische universiteit” likt universiteten i Delft och Utrecht, trots att teknik är det starkaste området på universitetet i Twente. På hela universitetet arbetar man i stället under devisen ”high tech with a human touch” och innovation och entreprenörskap betonas. Twente torde vara ett av de mest intressanta universiteten i Europa vad gäller begreppet innovation. Universitetet har en effektiv organisation för hante-ring av patent och licenser samt en ”Kennispark” (kunskapspark med inkubator och traditionell ”scienceparkverksamhet”). Kennispark är också framgångsrik i att attrahera företag och annan verksamhet från andra regioner i Nederländerna. I Kennispark finns även en ”Science shop” där företag kan presentera idéer eller behov för att initiera forsknings- och innovationsprojekt.

Grundläggande i Twente är att alla program inom humaniora, samhällsveten-skap och teknik innehåller moment av innovation och entreprenörskap. Samt-liga lärare stimuleras till att någon gång delta i en innovationsprocess. Ett viktigt verktyg för att förverkliga devisen om ”human touch” är så kallade minors. Det innebär att alla studenter som obligatorium ska läsa minst en kurs, omfattande motsvarande 20 ECTS, i något ämne som traditionellt sett inte hör hemma i den utbildning som studenterna går. Ingenjörer kan exempelvis välja mellan kurser i konsthistoria, musik och kriminologi.

En reflektion är huruvida det vore realiserbart och relevant att samtliga studen-ter på Högskolan i Halmstad erbjuds att läsa en minor i ett otraditionellt ämne? Vilka konsekvenser skulle det få för de nyutexaminerade studenterna, skulle de bli ännu mer kreativa och kompetenta?

Universitetet i Twente samverkar med andra universitet i landet i frågor som rör innovation. Lärosätet medverkar i ett nationellt nätverk för inkubatorer och är en aktiv partner i ECIU – European Consortium of Innovative Universities, där medlemsuniversiteten verkar tillsammans för att bli starka i innovationsarbetet.

Tydlig arena för innovation NIKOS – Nederlands Instituut voor Kennisintensif OndernemerScharp – är en del av universitetet i Twente. Inom NIKOS finns forskning om innovation, un-


dervisning i entreprenörskap, konsultation, inkubatormiljö, affärsutveckling och service för nystartade företag. Samtliga anställda på NIKOS verkar inom flera av dessa områden. NIKOS utgör tillsammans med universitet och Kennispark en sammanhållen arena – en kunskapstriangel – där utbildning, forskning och innovation är tydligt sammanvävda. Institutet har även program för utveckling av regionens näringsliv och är på så sätt en nod för tillväxt.

Mycket förenar universitetet i Twente och Högskolan i Halmstad Innovation som begrepp, att forska om och att praktiskt arbeta med, förenar lä-rosätena i Twente och Halmstad. Regionernas (som organisation) aktiva närvaro förenar också. Det som skiljer är att universitetet i Twente kom till stånd delvis på grund av en kris, nedläggningen av textilindustrin i regionen. En annan skillnad är att Twente och hela Nederländerna ligger mitt i Europas tätbefolkade centrum. Både universitetet och regionen där inte bara påverkar och påverkas av innova-tionssystemet, de utgör kärnan av det.

Europas största (?) satsning på innovationssystem i regionen Rotterdam–DelftI Nederländerna sker också en gigantisk satsning på en ny form av sciencepark kring Technische Universiteit Delft i regionen Rotterdam–Delft. Planering för en Science Port Holland pågår, ett slags innovationspark (som delvis redan finns), som ska bestå av fem geografiskt spridda och delvis olika campus, placerade till exempel på universitet, i hamnområden och på den lokala flygplatsen. Syftet för samtliga är att vara en öppen miljö för innovationer – kanske den största i Europa om några år.

USA ett föregångsland?USA anses ofta vara ett föregångsland när det gäller innovation, entreprenörskap och samarbete mellan akademi och samhälle. I president Barack Obamas inno-vationsstrategi för USA (från 2009) pekades prioriterade satsningar för framti-den ut. En nyckel till innovation är välutbildad arbetskraft. I det perspektivet är ledarskap i skolan avgörande liksom utmaningen att utbilda nästa generation i framtidens kunskap där de så kallade STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Maths) anses särskilt viktiga. Områden som särskilt lyfts fram och där innovationer kommer att vara avgörande för samhällsutvecklingen, är hållbar energi, hälsoteknik, informations- och kommunikationsteknologi, avancerad for-donsteknologi och nanoteknik. Olika utredningar i samband med framtagandet av strategin pekade på att universitetens patentorganisationer ofta är för lång-samma och i strategin föreslås därför en större frihet för forskare att välja andra patentombud för snabbare kommersialisering. Ett exempel i USA där denna verk-samhet fungerar väl är AzTE vid Arizona State University.


Georgia Tech i USAEtt lärosäte som framgångsrikt verkar enligt presidentens strategi är Georgia Tech i Atlanta. Likheterna med Högskolan i Halmstad är stora, och här finns redan etablerade kontakter att bygga vidare på.

Vid Georgia Tech har Enterprise Innovation Institute (EI²) inrättats, och fått pris som landets största och mest omfattande universitetsbaserade program för service till företag, kommersialisering av teknologi samt bidrag till ekonomisk ut-veckling. Organisationen har kontor över hela Georgia och driver 14 olika pro-gram. Ett av dessa är Advanced Technology Development Center som stimulerar såväl forskare och studenter som privatpersoner att starta företag. Avknoppningar från stora företag uppmuntras också. Utbudet av service är omfattande och EI² säger sig bidra till en stor del av den ekonomiska utvecklingen i staten.

EI² följer upp sina program och projekt mycket noggrant och har utvecklat ett avancerat system för utvärdering med väl definierade indikatorer. Såväl kvan-titativa som kvalitativa mätningar görs, bland annat av effekter i samhället och upplevd kundnytta.

UniQuest i AustralienI Sverige diskuteras då och då att bolagisering av uppdragsverksamhet kan vara en bra modell. Försök har gjorts i landet, och även vid Högskolan i Halmstad har frågan diskuterats, exempelvis när holdingbolaget HHUAB inrättades vid Hög-skolan i mitten av 1990-talet. Idén baserades på att skapa ett tjänstebolag för att möjliggöra kommersialisering av forskning och uppdrag vid lärosätet.

Vid University of Queensland i Brisbane etablerades ett sådant bolag redan 1983, UniQuest (UQ). Statens bidrag till lärosätet minskade under 1980- och 90-talen och universitetet såg bolagsetablering som en väg till framtida utveckling och expansion. Det tog cirka sju år för bolaget att nå nollresultat, men nu är det ekonomiskt viktigt för universitetet. UQ ägs av universitetets holdingbolag. Ett separat bolag ansågs som mycket viktigt med tanke på att bolaget kan råka ut för stämningar, vilket skulle kunna ruinera universitetet om det hade varit direktä-gare. Att ett universitet bedriver tekniköverföring (verksamhet för att patentera forskning och sälja licenser) i bolagsform är vanligt i exempelvis USA, Kanada och numera även i Storbritannien, men UQ anses vara en särskilt effektiv organisation.

Affärsmodellen i UQ bygger på att forskning äger rum på universitetet, resul-tatet förädlas och patenteras av UQ, som säljer licenser till företag eller offentlig verksamhet. Licensintäkterna tillfaller UQ, som efter omkostnader fördelar 33 procent till uppfinnande forskare, 33 procent till berörd institution, medan 33 procent går till UQ, vilket i princip betyder att det blir vinst för universitetet. Ett exempel på en känd produkt som har kommit fram genom detta tillvägagångssätt är vaccinet Gardasil.

UQ arbetar även med att förmedla innovationsprojekt och enklare konsult-uppdrag från näringslivet till universitetets forskare. UQ har dessutom personal på


institutionerna med uppgift att hitta kommersialiserbar forskning, främst bland forskare som saknar erfarenhet av entreprenörskap. Bolaget har även en avdelning som enbart sysslar med internationella projekt, i första hand biståndsprojekt i Afrika, och med miljöprojekt.

Kanada – som Europa fast i NordamerikaFå länder har en så genomarbetad innovationsstrategi som Kanada. Premiärmi-nistern är själv ytterst ansvarig för innovationsfrågor på det nationella planet. Samtidigt är provinser och territorier i Kanada relativt självstyrande med egna ekonomier, varför förutsättningar och arbetssätt skiljer sig avsevärt från varandra. Landets nationella innovationsstrategi påverkar universiteten via National Research Council. Kanadas regering satsar aktivt på att öka federala investeringar i innova-tion, öka kommersialisering av forskningsresultat i nya och – framför allt – be-fintliga företag samt stimulera till ökad globalisering av kanadensisk forskning och industri. Över hela landet finns IRAP, Industrial Research Assistance Program med Industrial Technology Advisors anställda. Oftast finns de i universitetens organisa-tion eller i den omedelbara närmiljön exempelvis i scienceparker och uppgiften är att söka upp företag och koppla frågeställningar till finansiärer, affärsutvecklare och, inte minst, till forskare och studenter vid universiteten.

Högskolan i Halmstad har goda kontakter med lärosäten i Kanada, bland an-nat i Halifax, Edmonton, Calgary, Vancouver och Victoria. Simon Fraser Univer-sity i Vancouver och University of Victoria har exempelvis båda uttryckt intresse för Högskolan i Halmstads innovationsarbete, och båda har stora likheter med Högskolan i sitt sätt att arbeta.

University of Victoria arbetar med ett innovationsprogram – Mitacs – som är landsomfattande och innebär att forskare och studenter erbjuder sin kompetens till företag med målsättning att pröva teorier i ”real world application”. Programmet inkluderar projektet ”Globalink”, som stimulerar nyutexaminerade studenter från hela världen att prova på att arbeta i kanadensiska företag. Programmet omfattar också träning i projektledarskap och entreprenörskap. Hela programmet genomsy-ras av att matematik och multimedia är grundläggande verktyg i innovationsarbete.

Kanadensiska universitet kan själva välja om forskaren eller universitetet ska äga patent och licenser. Både University of Victoria och Simon Fraser University har valt den svenska modellen, det vill säga att forskaren själv äger rättigheterna. Båda uni-versiteten har byggt upp en mycket professionell organisation för hantering av pa-tent och licenser i en modell som gagnar såväl den enskilda forskaren som lärosätet.

Knowledge Transfer Partnership i Storbritannien – studenter som innovationsbärare Studenter kan ofta vara de bästa ”bärarna” av innovationer mellan olika aktörer och instanser i samhället. Knowledge Transfer Partnership, KTP, är ett brittiskt innova-


tionssystem som har funnits över hela Storbritannien i ganska oförändrad form sedan 1975. KTP är kanske det viktigaste verktyget för Technology Strategy Board, som är Storbritanniens nationella innovationsmyndighet. En KTP-process startar genom att en så kallad KTP-advisor identifierar ett långsiktigt projekt i ett före-tag eller offentlig verksamhet. Ett ”KTP-office” vid ett närliggande universitet tar hand om projektet och via annonsering rekryteras en nyexaminerad student som anställs av universitetet men har sin placering i företaget som projektledare. Under de två till tre år som projektet löper har studenten tillgång till en handledare vid universitetet och en hos uppdragsgivaren. Uppgiften för studenten är att genom bland annat forsknings-, innovations- och studentprojekt hjälpa uppdragsgivaren att lösa ett problem. Parallellt med projektet genomgår studenten en avancerad managementutbildning. Systemet stimulerar på detta sätt universiteten att aktivt delta i innovationssystemet.

Det är viktigt att betona att KTP-verksamheten inte enbart handlar om teknik och näringslivet. Programmet är Europas mest lyckade kunskapsöverföringssys-tem, enligt de ansvariga för programmet. Fördelar för universiteten är bra kon-takter för nyttiggörande av forskning och innovationer, intäkter, möjligheter till publikationer, kontakter för studentprojekt, uppslag till nya forskningsteman och utveckling av personal. Den största och kanske viktigaste vinsten är långsiktiga re-lationer med företag och offentliga organisationer. Storbritanniens KTP-program är en möjlighet också för svenska studenter som är intresserade av att få in en fot på den brittiska arbetsmarknaden. Programmet är till sin uppbyggnad enkelt och effektivt, men kräver ordentlig och långsiktig finansiering. Det finns stora likheter mellan KTP i Storbritannien och Mitacs i Kanada.

skillnader och likheter mellan länderOlika länders tradition av samverkan mellan akademin och andra delar av samhäl-let speglar den roll som lärosäten har eller får i innovationssystemen. Närhet bety-der inte automatiskt likhet. Skillnaderna mellan så närliggande länder som USA och Kanada är tydliga. I USA eftersträvas konkurrens mellan lärosäten medan Ka-nada uppvisar likheter med Europa där snarare samarbete förespråkas. Kanada har inte bara likheter med Europa, också flera överensstämmelser med svenska system kan urskiljas. Kanadensarna vill också gärna samverka med Europa, särskilt Skan-dinavien. Kanske beror det på geografi? Såväl Kanada som Sverige är utsträckta länder med stora geografiska avstånd och mycket glesbygd samt en tradition av stora företag inom skogs-, stål- och gruvnäringarna. Båda länderna är beroende av innovationer inom infrastruktur och logistik.

I Europa märks tydliga likheter mellan länder som de nordiska, Storbritannien och Nederländerna, där samarbete mellan akademi och samhälle är naturligt och ger ömsesidig påverkan i gemensamma innovationssystem. Australien och Nya Zeeland visar likheter med både Europa och Kanada.


slutsatser och vidare diskussionNågra nedslag i verksamheter i och utanför akademin regionalt, nationellt och inter-nationellt visar att högskolor och universitet har stor betydelse i innovationssystem. De påverkar och påverkas. Förväntningarna på lärosätena finns där. Frågorna liknar varandra i princip över hela världen och att spana kan vara berikande både för att hitta goda exempel och för att hitta partner att samarbeta med. För Högskolan i Halmstad dyker många utmaningar och möjligheter upp och ett litet urval för vidare diskussion kan vara:

• Vilken är Högskolan i Halmstads strategi kring innovationssystem? Vilka inno-vationssystem bör lärosätet ingå i – geografiska, tematiska, internationella?

• Många universitet samarbetar med sina ”grannlärosäten”. Vilken är Hög-skolan i Halmstads strategi för att visa omvärlden att lärosätet är en del av Högskolesverige?

• Stora och kraftfulla regionala innovationscentrum finns både norr och söder om Halland. Hur skulle ökat samarbete med dessa kunna utveckla lärosätet?

• Finns möjligheter för Högskolan i Halmstad att samarbeta med Västra Göta-landsregionen och med Region Halland, till exempel i ett trepartsavtal? Hur kan samarbeten med forskningsinstituten fördjupas, inte minst för att bereda studenter möjligheter att delta i större forsknings- och innovationsprojekt och – i förlängningen – för lärosätet att påverka ett större innovationssystem?

• Vad finns att lära av universitetet i Twente i Nederländerna och det regionala innovationssystem som har utvecklats där?

• Är Mittuniversitetets satsning Peak Innovation den optimala och mest kompletta profilerade innovationsparken, där tvärvetenskap utgör basen för att utveckla såväl tekniska innovationer som tjänsteinnovationer (se sidan 56)? Fler science-parker innebär fler arenor för utveckling och samverkan, mötesplatser som är bredare och inrymmer mer än enbart inkubatorsverksamhet och ingenjörsområ-den. Hur kan Högskolan i Halmstad bidra till att en bra arena skapas?

• Vad är mest effektivt – för ett lärosäte och för samhället i stort (tillväxt) – inku-batorsverksamhet som fokuserar på nyföretagande eller en sciencepark som i första hand satsar på kunskapsöverföring till befintliga företag och organisationer? Hur mäter man sådan effektivitet? Kan frågan belysas genom en vetenskaplig studie?

• Nyutexaminerade studenter kanske är de bästa bärarna av kunskap. Kan brittiska KTP och kanadensiska Mitacs tjäna som inspiration för utveckling av metoder för innovationsåtgärder, i allmänhet och till den offentliga sektorn i synnerhet?

• Hur kan Högskolan i Halmstad använda ”open innovation”, både praktiskt ge-nom att stimulera till kreativa möten och teoretiskt i utbildning och forskning? Är ”open innovation” ett sätt att bredda innovation till alla ämnesområden?


• Hur förhåller sig Högskolan i Halmstad till frågorna kring immaterialrätt? Vilka konsekvenser får olika förhållningssätt om frågan diskuteras i relation till innovationssystem?

• Hur kan Högskolan i Halmstad bli mer aktiv genom lobbyverksamhet i Bryssel och i Stockholm? Vem ska finnas i främsta ledet och påverka utveckling inom innovation?

• Mycket tyder på att forskningsinstituten får en allt viktigare roll i framtiden. Halland är ett av några få län där det inte finns något forskningsinstitut. Hur kan Högskolan i Halmstad säkra relationerna och främja samverkan med redan existerande forskningsinstitut i andra regioner? Bör Högskolan rent av stimulera till att ett institut etableras i länet?

• Forskningsråden har identifierat sju nya områden för ökad kunskap, nytta och konkurrenskraft (se sidorna 59–60). Vilka av dessa är särskilt intressanta för Högskolan i Halmstad och hur kan lärosätet bidra till ett starkt innovations-system inom just dessa områden? Ska studenter stimuleras att välja examensar-beten inom dessa områden?

• De internationella utblickarna visar att Högskolan i Halmstad kan vara en attraktiv partner till andra lärosäten för erfarenhetsutbyte, metodutveckling och lärprocesser. Vilken strategi har Högskolan i Halmstad för att hitta de absolut mest lämpade samverkansparterna och för att skapa nätverk?

• Hur ska Högskolan i Halmstad fortsätta omvärldsspaningen? Internet utgör en gigantisk arena för spaningsmöjligheter. Vinnova, IVA och många andra ak-törer arbetar kontinuerligt fram underlag, undersökningar, rapporter, remisser etc. som på olika sätt är intressanta och i mångt och mycket påverkar Högsko-lan i Halmstad. Hur säkerställer vi att detta slags information och kunskap kommer ”alla” på Högskolan i Halmstad till del?



f ramt idmike Danilovic

professor, industriell organisation inriktning innovation, högskolan i halmstad


innovation och innovationsvetenskap

Syftet med detta kapitel är att stimulera till samtal kring två centrala begrepp: innovation och innovationsvetenskap, begreppens innebörd och deras betydelse för olika verksamhetsområden vid Högskolan i Halmstad. Detta kapitel ska ses som en första ansats att föra samtal på bred front kring vad innovation kan betyda för olika forskare från olika discipliner inom hela Högskolan i Halmstad. Målet med dessa samtal är att stärka Högskolans profilering som ett innovationsinrik-tat lärosäte. Det är viktigt att nämna att innovation som empiriskt fenomen och forskningsområde är brett och inkluderande medan innovationsvetenskap som forskarutbildningsområde och -ämne är mer begränsat.

Avsikten med kapitlet är inte att vara heltäckande eller att systematiskt relatera innovation och innovationsvetenskap till samtliga forskningsområden vid Högsko-lan, utan snarare att genom några illustrationer visa hur man kan uppfatta innova-tion, förhålla sig till det, och därmed öppna för ett närmande av Högskolans olika forskningsverksamheter till innovationsvetenskap. Förhoppningen är att kunna il-lustrera hur innovationsforskning och innovationsvetenskap kan vara en möjlighet för olika forskare, från olika ämnesområden och med olika kompetens att sam-verka. Därmed kan vi göra Högskolan i Halmstad till ett av Europas starkaste läro-säten med forskning om och för innovation och utforska hur innovationer skapas, och innovationernas betydelse för människor, olika grupper, organisationer, före-tag och samhälle. Dessutom med forskarutbildning inom innovationsvetenskap.

Inledningsvis diskuteras olika perspektiv på innovation och därefter innebör-den i innovationsvetenskap, vad området inkluderar, dess räckvidd och omfatt-

vid högskolan i halmstad


ning, det vill säga vad som kan eller inte kan anses utgöra innovationsvetenskap. Slutligen förs ett resonemang kring hur innovation och innovationsvetenskap kan utgöra möjligheter för olika forskare verksamma vid Högskolan.

vad är innovation?Ordet innovation härstammar från det latinska innovatus som är ett sammansatt ord för dels innovare, som betyder ”att förnya och att förändra”, dels novus som betyder ”nytt”. Innovation har kommit att definieras på många olika sätt. Det har genom åren framlagts olika definitioner allt beroende på vilka syften man har haft. Här följer några exempel:

The act of introducing something new [the American Heritage Dictionary]

The introduction of something new. A new idea, method, or device: novelty [Merriam-Webster Dictionary]

Innovation is the effort to create purposeful focused change in an Enterprise’s economic or social potential. Change that creates a new dimension of performance [Peter Drucker]

The introduction of new goods (…), new methods of production (…), the opening of new markets (…), the conquest of new sources of supply (…) and the carrying out of a new organization of any industry [Joseph Schumpeter]

The ability to deliver new value to a customer [Jose Campos]

Innovation is the way of transforming the resources of an enterprise through the creativi-ty of people into new resources and wealth [Paul Schumann]

Innovation does not relate just to a new product that would come into the marketplace. Innovation can occur in processes and approaches to the marketplace [David Schmittlen]

Definitionerna ovan utgör ett axplock av olika definitioner av innovation. Det finns inget entydigt sätt att definiera begreppet innovation. Det är ett mångfacet-terat empiriskt fenomen som inte låter sig definieras på ett enhetligt och otvety-digt sätt. Alla definitioner sker i ett sammanhang och har ett syfte.

Innovation som begrepp och empiriskt fenomen har över tiden kommit att präglas av den stora tekniska utveckling som vi har sett under 1600–1900-talen. Den tekniska utvecklingen har lett till en mängd betydande teknikbaserade inno-vationer såsom järnframställning och legeringar till exempel stål, ångmaskiner, elektricitet, motorer av olika slag, bilar, flygplan etc. Detta har medfört att även forskning kring innovation inledningsvis har kommit att präglas starkt av en tek-nisk inriktning och produktorientering.


oeCD:s perspektiv på innovationDetta märks inte minst i nedanstående OECD-definition av innovationsbegrep-pet. OECD definierar i Oslomanualen från 1992 innovation utifrån fyra huvud-kategorier: produkt-, process-, marknads- och organisatorisk innovation:

• Product innovation, A good or service that is new or significantly improved. This includes significant improvements in technical specifications, components and mate-rials, software in the product, user friendliness or other functional characteristics.

• Process innovation, A new or significantly improved production or delivery meth-od. This includes significant changes in techniques, equipment and/or software.

• Marketing innovation, A new marketing method involving significant changes in product design or packaging, product placement, product promotion or pricing.

• Organizational innovation, A new organizational method in business practices, workplace organization or external relations.

Dessa fyra områden knyter väl an till den forskningsmässiga tradition som sedan länge har varit etablerad vid Högskolan i Halmstad. Högskolan har ett grundmurat renommé som utvecklings- och innovationshögskola, både vad gäller grundutbild-ningar som Utvecklingsingenjörsprogrammet och den forskning som har utvecklats inom olika områden, till exempel kring produktutveckling och småföretag, vilket har föregått framväxten av området innovationsvetenskap vid lärosätet. En djupare historisk översikt över hur Högskolans innovationsprofil har utvecklats finns i det inledande kapitlet i denna skrift.

eU:s perspektiv på innovationInnovation som fenomen och inriktning inom forskning har under de senaste decennierna förskjutits från en teknikinriktning och produktfokusering till att alltmer handla om samhälleliga och sociala innovationer, särskilt inom tjänstesek-torn. EU-kommissionens syn på innovation riktar in sig på dessa aspekter i den nya satsningen Horizon 2020 – som är en fortsättning på sjunde ramprogrammet för forskning – med arbetsnamnet ”Forskning och innovation”.

The term ”social innovation” is a relatively new one, but social innovation itself is not new. There are many examples of social innovation throughout history, from kindergar-tens to hospices, and from the cooperative movement to microfinance. A ”field” of social innovation is, however, a new idea. Social innovation is about new ideas that work to address pressing unmet needs. We simply describe it as innovations that are both social in their ends and in their means. Social innovations are new ideas (products, services and models) that simultaneously meet social needs (more effectively than alternatives) and create new social relationships or collaborations. Open Book of Social Innovation, Murray, Calulier-Grice and Mulgan, March 2010


Förändringen från jordbruks- och industrisamhället till service- och informationssamhället har medfört att EU alltmer betonar innovationer inom de nya framväxande sektorerna för tjänster:

While the service sector plays an increasingly important role in the economy, accounting for about 2/3 of employment and Gross Do-mestic Product (GDP), the share of service firms which innovate is still low when compared to the level of innovation in manu-facturing, with the notable exception of Information and Com-munication Technology (ICT) services. Furthermore, evidence suggests that non-technological innovation plays a very important role in the service sector.

”Putting knowledge into practice: A broad-based innovation strategy for the EU”, EU-kommissionen, 2006

Det kan finnas flera förklaringar till att man förutom en stark betoning på att stärka företagens innovationsförmåga alltmer framhäver de nya sektorerna. En förklaring är en förändring från jordbruks- och industrisamhälle till tjänste- och informa-tionssamhälle, vilket ställer nya och annorlunda krav på organi-sering, ledning och utveckling av annat än traditionella produk-ter. Likaså är den demografiska strukturen i Europa annorlunda nu jämfört med under den agrara respektive den industriella eran. Nu är folk friskare och lever allt längre samtidigt som na-tiviteten är låg. Detta leder till att allt färre ska försörja allt fler. Det ställer i sin tur samhälle och politiker inför nya utmaning-ar. Att höja skattetrycket torde vara besvärligt. I stället riktas fokus på hur man genom innovativa sociala och samhälleliga lösningar kan tillfredsställa behov hos en europeisk befolkning med allt mindre relativa resurser till förfogande, som ska möta allt större förväntningar och krav. Hälsa och välfärd har alltmer kommit att utgöra fokus för en modern innovationsinriktning. Det finns anledning att tro att både de ekonomiska och sociala aspekterna i det moderna samhället har varit drivande för fram-växten av sociala och samhälleliga innovationer. Otvetydigt är det så att sociala och samhälleliga innovationer får ekonomiska effekter då de realiseras i nya lösningar som etableras i samhäl-let. Även här föreligger risk att det nya slår ut det gamla med betydande konsekvenser för människor – positiva som negativa.

En förskjutning mot sociala och samhällsinnovationer inne-bär inte att teknik- och produktrelaterade innovationer kan eller får glömmas bort. Innovationsbegreppet är i dag mer komplext och mer sammansatt än tidigare. Tekniska, produkt-, sociala och samhällsinnovationer är sammanflätade och behö-ver hanteras på ett integrerat sätt.

EU:s innovations-policy “Innovation policy is about helping companies to perform better and con-tributing to wider social objectives such as growth, jobs and sustainability …”


regeringens definition av innovationÄven Sveriges regering har initierat arbetet med att ta fram en nationell innova-tionsstrategi under 2012:

Att Sverige i många avseenden är ett ledande innovationsland i dag betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Innovation uppstår och behövs i alla delar av samhället: i näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Med avstamp i OECD:s och EU:s innovationsstrategier utgår arbetet med den nationella strategin från tre tydliga motiv till varför innovationsförmågan i Sverige behöver stärkas.Innovation handlar om nya sätt att skapa värden för människor, företag och samhället i stort. Värdet skapas när idéer omvandlas till lösningar på behov, efterfrågan och ut-maningar i vår vardag och i vår omvärld. En innovation kan vara allt från en ny vara eller tjänst till ett nytt sätt att organisera arbetet, affärsverksamheten eller relationerna med externa aktörer.

Sveriges regering, 2012

Den svenska regeringens syn på innovation ligger nära EU:s där både produkter och tjänster, organiseringsformer, sociala och samhälleliga innovationer är vik-tiga för utveckling av samhället (se vidare sidan 50). Mot den bakgrunden torde Högskolan i Halmstad ligga rätt i den politiska samtiden. Eller är det så att den politiska samtiden har kommit i kapp Högskolan i Halmstads långsiktiga och mödosamma arbete att bygga upp innovationsrelaterad forskning?

att bestämma och bedöma innovationInnovation kan inte förutses. Endast i efterhand kan man avgöra om en innova-tion har inträffat och vilken betydelse det får för människor och samhälle. För att kunna bestämma och bedöma en innovations karakteristika, betydelse och konse-kvens kan några aspekter användas:

1. Tid – när är något nytt?2. Innehåll – vad är nytt?3. Intensitet – hur nytt är något?4. Subjektivitet – för vem är det nytt?5. Socialt – vilken acceptans får innovationen i samhället? Vilka tar den till sig?6. Semantik – hur uttrycker man sig om innovationen, dess ursprung och effekter?7. Handling – hur använder man innovationen, hur får den fotfäste i samhället

och hur sprids den till olika områden?

Dessa sju aspekter är exempel på några möjliga bedömningskriterier. För att be-döma en innovations karakteristika och betydelse den får i samhället är det up-penbart att olika forskningstraditioner, perspektiv och metoder kan kombineras för att skapa en djupare förståelse och kunskap om innovationer.


innovation är mer än teknik och produkterSamhälleliga och sociala innovationer är minst lika viktiga för samhällets utveck-ling som de tekniska och naturvetenskapliga. Framväxten och spridningen av scientific management var en organisatorisk innovation som fick stor betydelse för både företags och samhällens utveckling under 1900-talet genom att indu-strin effektiviserades. Principerna för scientific management har spridits till and-ra samhälleliga verksamheter utanför den tillverkande industrin där principerna utvecklades. Överallt där dessa principer har införlivats har de fört med sig en mängd negativa sociala och samhälleliga effekter. De negativa effekterna hänger samman med långt driven arbetsdelning och arbetsspecialisering, som är några av de centrala aspekterna i scientific management, och som leder till att folk slits ut på grund av monotona arbetsmoment, tristess, distansering till arbetet och upple-velser av meningslöshet. Organisationsformen medförde dessutom svårigheter att attrahera utbildad arbetskraft.

Likaså var Napoleons militära utveckling av ”standardisering av vapen, organise-ring i form av divisioner och ledningsformer” en kombination av tekniska och orga-nisatoriska innovationer som fick stor spridning till andra länder och arméer. Det var en av de viktigaste förklaringarna till Napoleons framgångsrika (?) militära erövringar.

Innovation är en process där olika lösningar och teknologier växer fram, kon-kurrerar med varandra och efter hand ersätts det existerande av det nya. Vi vet ge-nom historiska studier av innovationer att så sker men vi kan inte förutse när detta kommer att ske, inom vilket område det sker, vilka som kommer att driva fram den nya innovationen och vilka som kommer att påverkas och hur de påverkas av det nya och inte heller i vilken omfattning. Vi vet dock att stora innovationer får betydande effekter som inte hade kunnat förutses.

Alla innovationer innehåller sociala dimensioner. Ibland har innovationer även politiska dimensioner. Sociala dimensioner utmärker sig speciellt genom att de innebär något annorlunda i förhållande till existerande praxis (kriteriet är alltså inte nytt men kanske relativt nytt). De kännetecknas av en utbredning och sta-bilisering som inkluderar förbättringar och de kännetecknas av en beständighet som går utöver tillfälliga moden. De har därutöver samhälleliga effekter som är förbundna med inverkan på samhällsutvecklingen.

Medbestämmandelagen (MBL), löntagarfonderna och ombudsmännen är tre exempel på svenska samhällsinnovationer med politiska effekter. De två första finns enbart i Sverige, medan ombudsman har fått viss internationell spridning.

innovation som processInnovation är en process som leder till någonting nytt, en ny produkt, tjänst, organiseringsform, ett nytt sätt att nå en marknad, eller nya sociala och samhäl-leliga lösningar. Det kan noteras att innovationer oftast går i cykler som avlöser varandra med relativt korta intervaller, medan sociala och samhällsinnovationer kan ta betydligt längre tid att utvecklas och spridas till nya områden. Det cen-


trala för innovation är nyhetsvärde, etablering och spridning samt värdeskapande: ekonomiskt, socialt eller samhälleligt. Värden skapas för individer – brukare och användare – för företag och för samhälle. För näringslivet är kommersialisering av nya lösningar, ny teknik eller nytt affärskoncept en av de mer centrala aspekterna som leder till att innovation uppstår.

Om en ny tanke, produkt, tjänst, uppfinning eller organisationsform inte eta-bleras, eller skapar något värde för någon, i någon mening och inte får spridning i samhället eller inte kommersialiseras, uppstår inte heller innovation. Det betyder inte att det inte kan röra sig om en ny, kreativ och spännande tanke, en uppfin-ning, en upptäckt, en ny teknik, ny metod eller liknande. Det kan mycket väl vara något nytt och spännande som på sikt kan utvecklas till innovation.

Innovation som process kan beskrivas i tre tydliga steg, enligt Bruce D. Merrifield: invention, translation and commercialization. All innovation börjar med en tanke där man identifierar en möjlighet och en avsikt att åstadkomma någonting (invention), följt av en utvecklingsfas (translation) och slutligen kom-mersialisering (commercialization), det vill säga implementering och spridning i bred mening. Kommersialisering är avgörande för framväxt av innovationer i af-färsmässiga sammanhang. Begreppet kan leda tankarna fel då man talar om till exempel sociala och samhälleliga innovationer som snarare handlar om acceptans och generell spridning i olika sociala miljöer och i samhället.

att skapa och ta till sig innovationÄven om kreativitet och innovation ligger varandra nära innebördsmässigt skiljer de sig åt. Kreativitet innebär att tänka ut någonting nytt, nya tankemönster, nya lösningar, nya produkter … Innovation är i stället ett fenomen som har sin gro-grund i nya tankar men som mer handlar om att omsätta de kreativa idéerna i handling till någonting konkret, att skapa någonting nytt som vinner acceptans och skapar värde för någon.

Spridning är inte en enkelriktad process. Att sprida någonting, oavsett vad det är, förutsätter att det finns en mottagare och därmed en mottagarkapacitet som förmår förhålla sig till det nya som sprids och som i olika utsträckning kan ta hand om det nya, att adaptera och absorbera det. Adaption och absorbering kan innebära att det nya existerar vid sidan om det gamla eller att det nya omkullkastar det gamla.

innovation polariserar samhälletSom redan har framhållits är två aspekter på innovation centrala: innovation är någonting (1) nytt och innovation skapar (2) ett värde. Värdet kan vara av ekono-misk natur och mätas i pengar. Värdet kan även handla om icke-monetära värden, om upplevda värden, känslor och relationer. Också dessa två egenskaper kan vara tvetydiga i meningen att nyhetsvärdet, vad som är värdeskapande och för vem värden skapas i sig inte är entydigt. Till exempel kan man hävda att atombom-ben började som en spännande tanke om teknikens möjligheter, framdriven av


forskarnas nyfikenhet och om strävan att utvinna ett nytt slags energi. Tanken utvecklades till en fundamentalt ny teknologi. Efter hand insåg vissa att den nya teknologin kunde utnyttjas till ett genombrott i framställning av supervapen. Det värde som kärnenergi och atombomben skapade inledningsvis och skapar allt-jämt, är betydligt mer tvetydigt. Det här exemplet visar hur forskning och teknik-utveckling kan ha olika slags utgångspunkt och skapa olika slags värden för olika grupper. Det är tveklöst så att atombomben är en radikal innovation. Den utgör samtidigt ett hot mot mänskligheten även om den för vissa är ett instrument för att skapa politisk balans. Atom- och kärnteknologin har emellertid även fått om-fattande fredlig användning i form av kärnkraftsproduktion. Även den omgärdad med laddade och polariserande föreställningar om dess betydelse och konsekven-ser för människor och samhälle.

innovation – ett tvetydigt fenomenPå liknande sätt upplever vi just nu en omfattande forskning inom bioteknik, genteknik och medicinteknik. Vi är mitt uppe i en omfattande kommersialisering av gentekniken inom olika områden, till exempel inom livsmedel och medicin. Gentekniken är framdriven av genuin forskningsbaserad nyfikenhet och en strä-van att hitta nya kommersiellt gångbara innovationer. Tekniken är ännu i sin linda och varken forskare inom gentekniken eller övriga kan ännu överblicka dess ef-fekter på människor och djur. Det finns således behov av betydande forskning för att bättre förstå hur genteknikbaserade innovationer uppstår och vilka effekter de får på människor, djur och samhälle. Dessa svåra frågor måste besvaras med hjälp av flera forskningstraditioner och metoder. Gentekniken får även legala aspekter som måste beaktas. Vad ska regleras av nationell och internationell lagstiftning? Äganderättsfrågor har också aktualiserats i och med den nya tekniken.

En del uttrycker tveksamhet inför den forskning som kan leda till oönskade konsekvenser medan andra menar att praktiskt taget allt som kan beforskas och utvecklas ska så göras. Oavsett inställning kan man konstatera med historiska ex-empel att det är svårt att förutse hur forskningsresultat kan komma att användas och omsättas i framtida innovationer, till någonting gott eller ont, för mänsklig-hetens väl eller för att kontrollera och förtrycka människor.

På liknande sätt kan man visa att många innovationer kan uppfattas på olika sätt, positivt som negativt. Innovationer kan vara mer eller mindre känslomässigt laddade och har många gånger politiska, ekonomiska, sociala och samhälleliga implikationer.

Oavsett vilken typ av innovation som sker är en av de kanske mest intressanta aspekterna förknippade med att innovation leder till förändring – för enskilda individer, företag och organisationer och för samhället i stort.

två typer av innovation: inkrementell och radikalInom innovationsområdet talas ofta om två huvudkategorier av innovationer: in-krementell och radikal. Med inkrementell innovation avses stegvisa och kontinu-


erliga utvecklingsprocesser. Som exempel kan nämnas återkommande uppgrade-ringar av datorers operativa system som Windows 95, 98 och 2000, till Windows 8 som introduceras under 2012. Flertalet innovationer kan hänföras till gruppen inkrementella innovationer. Ständiga lanseringar av nya dammsugare, köks- och symaskiner, bilmodeller, nya digitala kameror med allt större upplösning, nya mo-deller av iPhone, iPad och andra mobiltelefoner och läsplattor är alla exempel på inkrementell innovation. Vissa ifrågasätter emellertid om kontinuerlig produkt-utveckling med mindre uppgraderingar av det befintliga ska kallas innovation.

Radikala innovationer är mer omfattande förändringar. De är omdanande, ibland omvälvande och revolutionerande. Som exempel kan nämnas elektronik och mikroprocessorer, övergången från silverbaserad film till digitalfoto, intro-duktionen av den första iPhonetelefonen och läsplattan iPad, och inte minst lan-seringen av sociala medier som Facebook. Det är inte möjligt att förutse när en innovation ska inträffa, i synnerhet inte när en radikal innovation ska ske. Det man kan förutspå är att det kommer att komma flera radikala innovationer fram-över som kommer att omkullkasta mycket av det som vi i dag tar för givet. Radi-kala innovationer medför att etablerade lösningar ersätts av nya som är betydligt effektivare och skapar betydande värden jämfört med tidigare lösningar. Som regel är det svårt för redan etablerade företag att komma fram till nya radikala innova-tioner. De är i stället som regel förbehållna nya företag som ser nya möjligheter, utmaningar och utvecklar nya oväntade lösningar.

Det är inte ovanligt att dessa nya lösningar förlöjligas av till exempel etablerade företag med etablerade lösningar, som riskerar att slås ut av den nya innovationen och av konkurrerande lösningar. När en radikal innovation inträffar slås nämligen ofta de etablerade företagen och etablerade lösningarna ut. Ett exempel är Facit med sina mekaniska skriv- och räknemaskiner som slogs ut av elektroniska mot-svarigheter. Ledande tillverkare av gammaldags silverbaserad film – Kodak och Agfa – är ett annat. Dessa företag har slagits ut av den nya digitala tekniken, och den anrika kameratillverkaren Hasselblad har knappt överlevt den digitala tekni-kens intåg. De ledande mobiltelefontillverkarna Nokia, Ericsson, Motorola och RTM har alla starkt påverkats av lanseringen av Apples iPhone. Redan i början av 2012 rapporterades det att Apple visserligen endast har 8,5 procent av den totala mobiltelefonmarknaden, men cirka 75 procent av vinsten om man lägger ihop samtliga företag som tillverkar mobiltelefoner. Ericsson tvingades sälja sin mo-biltelefondel till Sony. Andra framgångsrika exempel på radikala innovationer är Ikea med sina logistiska lösningar med platta paket, Skype och Spotify. Alla med ursprung i Sverige men som efter hand har flyttat över sin verksamhet till andra länder för att säkra förmågan att utvecklas vidare.

samhälls- och företagsutveckling är innovationsbaseratEn av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk utveckling och tillväxt är baserad på innovationer, oftast förknippat med teknisk utveckling, och de affärsmöjlighe-


ter som uppstår genom kommersialisering av ny teknik, nya produkter och nya lösningar för organisationer och samhälle. Sveriges industriella historia känneteck-nas av att många av dagens storföretag har sin grund i tekniska innovationer som har kommersialiserats på ett framgångsrikt sätt och som därtill har gett upphov till många globalt framgångsrika storföretag. I många fall är dessa innovationer numera mogna. Samtidigt har affärslivet blivit globaliserat på ett sätt som aldrig tidigare har varit fallet. Det medför att traditionella svenska innovationsföretag som Ericsson, Volvo och Saab alltmer möter en starkare internationell konkur-rens som utmanar deras förmåga att vara ledande vad gäller att vara innovativ och utveckla nya framgångsrika lösningar. Det är mot den bakgrunden som vi ser att Volvo inte är ledande i utvecklingen av kompositmaterial för att minska vikten på bilar och därmed energiförbrukningen, att Volvo Cars har sålts till kinesiska ägare, att Ericsson inte längre är med på mobiltelefonmarknaden, att Astra-Zeneca har lagt ner sin forskningsverksamhet i Södertälje och att Saab Automobile har lagt ner sin fordonstillverkning.

Kundernas förändrade krav och förväntningar, global konkurrens liksom tek-nisk utveckling ställer de etablerade företagen inför stora utmaningar, att genom förbättringar, nya innovationer och kommersialisering säkra företagens överlevnad och fortsatta tillväxt. En stor utmaning för dagens och morgondagens svenska fö-retag ligger i att möta och hantera de nya krav som den snabba tekniska och allt-mer globala affärsmiljön ställer genom att utveckla former för att tillvarata kreativa idéer, utveckla nya innovationer och nya teknologier och lyckas att kommersialisera dessa för att vinna marknadsandelar, förbättra levnadsförhållanden för människor samt att skapa förutsättningar för välfärd och tillväxt. Detta gäller naturligtvis även för verksamheter inom den offentliga sektorn, att utveckla nya organisationsformer och samhällslösningar som möter medborgarnas förändrade behov och krav.

Förmågan att utveckla innovationer genom komplexa processer, det vill säga att skapa och utveckla nya produkter och tjänster, processer och organisatoriska lösningar och också omsätta dem i nya affärskoncept för att skapa affärer, är av-görande för företags utveckling och – i förlängningen – för ekonomisk utveckling och tillväxt. Om samspelet mellan innovations-, utvecklings-, och affärsförutsätt-ningar inte är tillfredsställande i Sverige finns det risk att företagen stagnerar i ut-veckling, eller till och med väljer att lämna landet. Affärsutveckling i näringslivet bygger på att företag och deras ledningar förmår hantera dynamiken med inno-vationer, utveckling av nya produkter och tjänster, processer och affärsmodeller.

Av lika stor vikt är förståelsen för de sociala och samhälleliga aspekter som är förknippade med innovationer, hur människor förhåller sig till ny teknik, hur tek-niken påverkar människor och deras liv, vilka behov som finns och hur teknik kan lösa dessa behov. Särskilt angeläget är kanske att förstå och hantera radikala inno-vationer som får dramatiska effekter på människor, företag, samhällsstrukturer och redan etablerade aktörer inom de områden som är utsatta för radikala inno-vationer. Hur påverkas kommunikationer mellan människor av sociala medier


och internetutvecklingen? Hur hanteras integritetsfrågor då alltmer av det vi gör i digitala medier följs upp av statliga och privata säkerhetsföretag? Hur kommer fö-retag och politiska aktörer i framtiden att skaffa information om människorna när vi överallt dagligen lämnar digitala spår av vad vi gör, var vi är och vilka vi träffar?

genusperspektiv på innovationInom den teknikinriktade utvecklingen och forskningen råder sedan länge en stark manlig dominans som, förutom att den har kommit att prägla teknikutveck-lingen och framtagningen av produkter inom många områden, även har präglat forskningen inom innovationsområdet. Det råder en obalans inom området vad gäller genusfrågor. Eftersom innovationsområdet är starkt manligt präglat har tek-nik- och produktfrågor under lång tid utgjort fokus. Även inom forskningen har den manliga dominansen satt agendan för forskningsfrågorna.

Ett exempel på konsekvenser av den manliga dominansen är hur våra bilar är utformade. Inom Volvo togs ett i sammanhanget ovanligt initiativ i början av 2000-talet, nämligen att låta en grupp kvinnliga produktutvecklare ta fram en prototyp som tog fasta på kvinnors behov när det gäller bilar. Den nya koncept-bilen väckte stor internationell uppmärksamhet genom de annorlunda lösningar som presenterades för lastning och förvaring av till exempel matkassar i bagage-utrymmet samt förvaringsutrymmet inne i bilen. När bilen så småningom kom i serieproduktion kom den emellertid ändock att i stora delar efterlikna traditio-nella bilar. Det är inte lätt att bryta traditioner och gamla sociala mönster i starkt manligt dominerade utvecklings- och industriella miljöer.

innovation är komplexa processerSynen på vad innovationer är, hur de kommer till och hur de kan utvecklas och spridas har ändrats över tiden. I företagens vardag är inte innovation, produkt-utveckling, affärs- och företagsutveckling skilda och separata företeelser utan kom-plexa, sammanvävda och integrerade processer som tillsammans utgör värdeska-pande aktiviteter som på olika sätt bidrar till att uppnå global konkurrenskraft. Få idéer och uppfinningar når status av en framgångsrik innovation och ännu färre innovationer är radikala. Men när de radikala innovationerna uppstår är effek-terna betydande. Många som har ägnat sig åt tekniskt utvecklingsarbete som har lett till tekniskt sett spännande lösningar, har upplevt betydande svårigheter med kommersialisering av tekniken och innovationerna. Många gånger har svårighe-terna med kommersialiseringen visat sig vara oöverstigliga. Framtida produkter kommer att vara alltmer komplexa genom att nya tekniker tillförs, nya tjänster ut-vecklas och nya funktioner möjliggörs. Människor med olika kompetenser måste samverka för att utveckla och kommersialisera nya tekniker och produkter. Där-med ökar kravet på starkare samspel mellan tekniker, ekonomer, samhällsvetare, beteendevetare och naturvetare för att klara utveckling och kommersialisering av tekniker och produkter, särskilt i internationella affärsmiljöer.


På motsvarande sätt kan man resonera inom vårdsektorn. San-nolikheten är låg att samhället kan tillskjuta mer pengar för att expandera sjukvården. Utmaningarna för sjukvården lig-ger snarare i att bryta gamla etablerade organiseringsmönster, rutiner och professionella gränser. Genom att arbeta kreativt och ta vara på alla medarbetares erfarenheter och genom att studera helt andra områdens lösningar, kan nya innovativa or-ganisationslösningar växa fram som med givna ekonomiska ra-mar kan öka tillgänglighet till sjukvård, diagnosticera patienters sjukdomstillstånd snabbare och leda till att åtgärder vidtas. Lik-nande resonemang kan föras kring behovet av innovativa lös-ningar inom kriminalvården där olika professioner (åklagare, socialtjänst, polis och skola) behöver utveckla innovativa orga-niserings- och ledningsformer för att tidigt bekämpa brottslig-het och snabbt kunna förebygga att ungdomar utvecklas till brottslingar.

innovationsvetenskap ett nytt forsknings- och forskarutbildningsområdeForskning som leder till konkreta innovationer sker i stort sett vid de flesta av Sveriges universitet och högskolor, liksom vid lärosäten i andra länder. Forskning om hur innovation uppstår, förståelsen för de komplexa kreativa processer som leder till innovation och hur innovationer sprids och kommersialiseras finns också vid flera av landets lärosäten. Många av de svenska lärosätena har även forskarutbildning nära kopplat till innova-tion. Högskolan i Halmstad är emellertid det enda lärosätet i landet med innovationsvetenskap som ett eget och självständigt forskarutbildningsområde och ämne. Detta skapar unika profi-leringsmöjligheter – nationellt och internationellt. Högskolan i Halmstad har sedan 2010 rätt att examinera på forskarnivå inom området innovationsvetenskap.

Innovationsvetenskap kombinerar sociala och beteende- vetenskapliga aspekter av ledning och organisering med områ-den av mer naturvetenskaplig och teknisk natur i syfte att förstå innovationernas tillblivelse, frambringande, kommersialisering

Innovations- vetenskap är ett flervetenskapligt forsknings- och undervis-ningsområde där skilda ämnen samverkar kring det gemensamma empi-riska fenomenet innovatio-ner. Forskningen inom området handlar främst om att förstå dynamiken i processer som leder fram till att innovationer uppstår i bred mening. Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter och pro-cesser, tjänster, och även som organisatoriska och samhälleliga innovationer. Konsekvenser av inno-vationer kan vara stora på alla plan – individpla-net, företagsplanet och samhällsplanet. Samspelet mellan dessa nivåer är av central betydelse för att forskarna ska förstå och kunna utveckla kunskap om de dynamiska aspek-terna av innovationernas tillblivelse. Definition av innovationsveten-skap vid Högskolan i Halmstad, 2011


och etablering på marknaden. Medan det tidigare har funnits en betoning på tek-nologisk utveckling och förändring, har de icke-teknologiska aspekterna av inno-vation under senare tid fått ett ökat erkännande. Denna insikt fanns visserligen redan tidigt hos en av portalfigurerna i ämnet, Joseph Schumpeter, som uttryckte att innovation innebär den tekniska och kommersiella realiseringen av en uppfin-ning och därmed inbegriper teknisk och social utveckling, marknadsföring, kom-mersialisering och organisering. I dag har synen på innovation och innovations-vetenskap vidgats och inkluderar såväl organisatoriska som sociala innovationer samt innovativa processer (Innovativa processer, SOU 2003:90).

Innovationsvetenskap fokuserar även på konsekvenser och förändringar som innovationer leder till för de aktörer som skapar, använder dem eller drabbas av dem. Eftersom dessa konsekvenser och förändringar är väldigt komplexa och innefattar ekonomiska, tekniska, sociala, politiska samt kulturella aspekter kan detta också belysa den multidisciplinära karaktären som området med nödvändig-het behöver utveckla för att förstå och hantera innovation.

Internationellt sett finns i dag två lärosäten i Europa som profilerar sig genom Innovation Sciences. Högskolan i Halmstad är det ena och universitetet i Eindhoven i Nederländerna det andra. Också Högskolan i Halmstad använder den engelska översättningen Innovation Sciences i pluralform. Ett huvudskäl till detta är områdets karaktär, det vill säga att det är ett flervetenskapligt område där många olika tradi-tionella ämnen samspelar, kompletterar och berikar varandra med ett gemensamt syfte, att öka kunskap om och förståelsen för det empiriska fenomenet innovation.

innovationsvetenskap i sverigeInnovationsvetenskap som forsknings- och forskarutbildningsområde och ämne är nytt i nordiska sammanhang medan innovationsteknik är etablerat sedan länge. Den första professuren i innovationsteknik (Innovation management) tilldelades Torkel Wallmark, Chalmers tekniska högskola år 1983. Innovationsteknik har sedan kommit att etableras på flera lärosäten i Sverige, exempelvis genom Bengt-Arne Vedin, som var professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola, och som också under en tid var adjungerad professor i innovationskunskap vid Kungl. tekniska högskolan. (Bengt-Arne Vedin var för övrigt styrelseledamot i styrelsen för Högskolan i Halmstad åren 2001–2007.)

Dessutom användes termen medicinsk innovationsvetenskap år 1996 i sam-band med inrättandet av en tjänst vid Karolinska institutet (som John Skår fick). Däremot finns en stor variation av tjänster vari benämningen innovation ingår. Vid Lunds universitet används termen innovationsvetenskap bland annat i ”Handlingsplan för kommersialisering och tekniköverföring 2006–2010”. Be-greppet innovationsvetenskap har också vunnit insteg i Sveriges riksdag genom motionen ”Forskning inom innovationsvetenskap” (2006/07:Ub371).


vad är innovationsvetenskap vid högskolan i halmstad?Innovationsvetenskap betecknar ett område där kunskap och förståelse för proces-ser och dynamiken kring innovation kan utvecklas och därigenom också stödja näringsliv, det offentliga och samhället i stort i framtida utveckling av innova-tion och ekonomisk tillväxt. Detta sker genom framtagning av nya produkter och tjänster, ny teknik, nya affärsmodeller, nya organisationslösningar, framväxt av nya kunskapsintensiva branscher, och inte minst genom förnyelse av samhälleliga funktioner.

Innovationsvetenskap är ett tillämpat forskningsområde där närheten till praktik och empiriska företeelser är av central betydelse som grund för forskning och kun-skapsutveckling. Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter, pro-cesser och tjänster och som sociala, organisatoriska och samhälleliga innovationer.

Innovationsvetenskap är inte en traditionell ”vetenskap” med egna teorier, me-toder och presentationssätt. Inom området skapas förutsättningar för att bryta tra-ditionella akademiska gränser och skapa gränsöverskridande forskning. Samverkan mellan traditionella akademiska discipliner skapar förutsättningar för nya infalls-vinklar och nya perspektiv, som tillsammans med nya metoder kan utveckla ny ban-brytande forskning. Kombinationer av traditionella akademiska discipliner inom innovationsvetenskap är minst lika viktiga för utveckling av ny kunskap som kom-binationer av idéer är för framväxten av innovationer. Ju mer komplexa innovatio-nerna blir desto större krav ställs på att forskarna kan kombinera kunskapsområden för att förstå innebörd och konsekvenser av nya framväxande innovationer.

Valen som leder till bestämningen av området innovationsvetenskap har hit-tills skett på ett relativt konkret och pragmatiskt sätt på Högskolan i Halmstad, relaterat till hittillsvarande utbildningssatsningar och inriktning, i sin tur nära för-bundet med Högskolans utbildningsstrategi. Vidare sker valen bland existerande forskningsverksamhet och intressen, som i sin tur är nära kopplade till Högsko-lan profilering och forskningsstrategi. Det bestäms vidare genom nuvarande och framtida finansiering. Slutligen bestäms området genom personalens kompeten-ser, erfarenhet och forskningsmässiga och pedagogiska intressen, och inte minst genom en utveckling som baseras på samtal med kollegor på andra lärosäten, liksom forskningssamfundets bekräftelse. Det är eftersträvansvärt – och en utma-ning – att utforma området i en gemensam utvecklingsprocess mellan forskare och doktorander.

Ett tydligt exempel på hur Högskolan i Halmstad förhåller sig till innovation och forskning för innovation är dess KK-miljö där tre forskningsmiljöer: CIEL (Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning), CVHI (Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott) och EIS (Halmstad embed-ded and intelligent systems research), utgör den vetenskapliga kärnan. Var och en av miljöerna har en särpräglad historia och fokus. Genom samarbete skapas unika förutsättningar för att utveckla konkreta innovationer och samtidigt bygga ny kunskap om innovationers tillblivelse, spridning och etablering, konsekvenser


för människor och samhälle, samt inte minst kunskap om förutsättningar för och nya lösningar för kommersialisering av innovationer.

innovationsvetenskap är processorienteratOmrådet innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en processinrik-tad ansats. Inriktningen i innovationsvetenskap är studier av hur innovationer blir till innovation, entreprenörskap och entreprenörer, lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Detta innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påver-kar innovationsprocesser och hur idéer uppnår framgång på marknaden, det vill säga blir innovationer. Det kan handla om att studera ledningen av utvecklings-processer för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga eller andra externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga och ekonomiska tillväxt.

innovationsvetenskap är inkluderande Det är viktigt att vi kan förstå ämnesområdens olikheter för att kunna kombinera dessa till att skapa en stark, långsiktig, internationellt framstående och uthållig forsknings- och forskarutbildningsmiljö. Det centrala för innovationsvetenskap är inte vilken grundutbildning man har, vilket traditionellt ämne man kommer ifrån eller vid vilken sektion man är anställd vid Högskolan i Halmstad. Det centrala är den forskning som bedrivs. Utmaningen ligger i att skapa arenor för dialog mellan forskare från olika discipliner och överbrygga gränser för att forskning och forskarutbildning inom olika områden kan ske inom innovationsvetenskapsom-rådet. Lyckas Högskolan utveckla sådana förutsättningar kan, i framtiden, många fler forskare, med olika utbildningsbakgrund och från ännu fler ämnen än i dag känna tillhörighet till området innovationsvetenskap. Innovationsvetenskap är ett öppet och inkluderande område för nya perspektiv och kompetenser, där fokus ligger på hur vi genom kombinationer av existerande och nya kompetensområ-den, perspektiv och metoder kan öka och fördjupa kunskapen och förståelsen för innovationer, hur de uppstår, sprids och vilka konsekvenser de får i samhället.

områdets koppling till företagsekonomi och industriell organisation vid högskolan i halmstadOrganisatoriskt sett är ansvaret för forskarutbildning i innovationsvetenskap för-lagt till CIEL vid Sektionen för ekonomi och teknik, SET. Det betyder inte att sektionen och forskningsmiljön har monopol vare sig på området eller på fors-karutbildningen inom innovationsvetenskap. De som kan relatera sin forskning till området kan sägas tillhöra det oavsett om man är forskare inom CIEL (SET) eller inte. Antagning av doktorander till forskarutbildning i innovationsvetenskap baseras på en bedömning av att doktoranden håller sig inom området för exa-


mensrättigheten och att handledarna kan anses ha vetenskaplig kompetens för att handleda forskarstuderande.

Framväxten av innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har varit nära knuten till forskning inom företagsekonomi och industriell organisation. Med tanke på att företagsekonomi och industriell organisation i dagsläget utgör kärnan i området innovationsvetenskap, med avseende på antal verksamma forskare vid Högskolan i Halmstad, beskrivs nedan kortfattat dessa ämnens historia.

Företagsekonomi återfinns som ämnesområde inom de traditionella universi-teten på de filosofiska fakulteterna. Näringslivet och företagandet har under alla tider behövt och utvecklat praktisk kunskap om hur man organiserar och leder industriell verksamhet, och sedan slutet på 1800-talet har systematiserade kunska-per i specialiserade ämnen utvecklats och spridits genom akademiska utbildningar och forskning. Ekonomisk utbildning kring företag och företagande utvecklades i Sverige i början av 1900-talet inom bland annat nationalekonomi på tekniska högskolor. Utbildning om företagande fick ökad tyngd när handelshögskolor star-tades i Stockholm 1909 och i Göteborg 1923. Ämnesnamnet företagsekonomi tillkom något senare.

Från början utgjorde redovisning en huvudsaklig inriktning inom företagseko-nomi. Numera är redovisning, finansiering, organisation, ledning och ledarskap, entreprenörskap, strategi och marknadsföring ämnets kärna. Ytterligare ämnes-områden har dessutom utvecklats och ingår i dag i företagsekonomi, som till ex-empel logistik och transportsystem, innovation och produktutveckling.

Etableringen av ämnet industriell organisation vid svenska lärosäten måste ses mot bakgrund av tidsandan som rådde i Sverige och de utmaningar som det svens-ka näringslivet stod inför i början av förra seklet. Svaret på näringslivets behov blev att regeringen efter hand inrättade ämnesområdet industriell organisation och ett antal närliggande ämnesområden som industriell marknadsföring och industriell ekonomi vid flera av de statliga tekniska högskolorna. Placeringen av dessa äm-nesområden på tekniska högskolor kom naturligen att påverka verksamhetsinrikt-ningen i jämförelse med ämnet företagsekonomi på de icke-tekniska lärosätena. Medan företagsekonomi kom att få en stark ställning på universitetens filosofiska institutioner liksom på handelshögskolorna i Stockholm och i Göteborg, fick in-dustriell organisation, industriell marknadsföring och industriell ekonomi starkt fäste på samtliga svenska tekniska högskolor.

Centralt i båda dessa ämnen är att företagens och organisationernas verksam-het, processer och relationer till omgivningen undersöks. Ämnena kan alltså sägas vara teoretiskt och metodmässigt kompletterande och behandlar i stor utsträck-ning liknande empiriska fenomen, även om de vid många lärosäten är distinkta ämnesområden. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen och därmed följande behov och krav har inneburit att båda disciplinerna har börjat inrikta sig på frå-gor som handlar om tillblivelsen och skapandet av innovationer, företagens del i frambringandet av innovationer från idé till en marknadsmässig framgång, samt marknadsföring och spridning av innovationer.


Den teoretiska basen, forskningsmetoderna och de vetenskapliga ansatserna inom industriell organisation ligger mycket nära företagsekonomin och samhällsveten-skapen i övrigt. Det är i praktiken svårt att skilja avhandlingar skrivna inom före-tagsekonomi och industriell organisation från varandra.

innovationsvetenskap vid högskolan i halmstad är mer än företagsekonomi och industriell organisationFöretagsekonomi och industriell organisation kan inte användas som utgångs-punkt för precisering av området innovationsvetenskap. Varken företagsekonomi eller industriell organisation är teoretiska områden eller områden som har egna metoder för forskning. Möjligen kan hävdas att ekonomiska mikro- och makro-teorier utgör en teoretisk kärna inom företagsekonomi. Inom företagsekonomi och industriell organisation antas teorier från andra fält såsom sociologi, natio-nalekonomi, socialpsykologi, psykologi, etnologi etc. för att belysa, förstå och för-klara innovationer. Man kan till och med hävda att genom att väva samman nya kunskapsområden, perspektiv och metoder kan än bättre och djupare kunskap om innovationer utvecklas än vad som finns i dag.

För att berika kunskapsutvecklingen inom innovationsvetenskap, och se inno-vation från nya perspektiv, är det viktigt att både hålla ett djup inom olika veten-skapliga ämnen och att identifiera nya vetenskapliga perspektiv, modeller, teorier och metoder. Den vetenskapliga kvaliteten och djupet i forskningen ligger många gånger i en kombination av ämnesmässig breddning och fördjupning inom cen-trala områden. Det centrala är forskningens konkreta innehåll och inte den orga-nisatoriska hemvisten för forskarna.

En närmare bestämning av innovationsvetenskap visar på två tydliga känne-tecken som har betydelse för undervisning, forskning och forskarutbildning inom området. Även om det har skett en breddning av området, är teknik fortfarande en central del av innovationsvetenskapen, vilket innebär att en grundläggande förstå-else för teknologi fordras inom området innovationsvetenskap. Därmed är grund-läggande utbildning i vetenskaper som matematik, fysik, kemi eller biologi viktiga för att förstå uppkomsten av innovation och dynamiken i innovationsprocesserna, från tanke till etablering och kommersialisering. Den andra delen, som handlar om sociala aspekter, att förstå individernas situation och roll i innovationspro-cesser, organisation, marknader och institutioner har sin grund i beteende- och samhällsvetenskaperna. Det innebär att studier och forskning inom innovationsve-tenskap är en kombination av olika vetenskaper med skilda förhållningssätt, fram-ställning och metoder. Innovationsvetenskap är därmed ett flervetenskapligt ämne.

När det gäller beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen är en kombination av ämnena företagsekonomi (och områden inom detta såsom marknadsföring, finansiering, redovisning, organisation och ledarskap, entreprenörskap), natio-nalekonomi, sociologi, statsvetenskap och psykologi centrala. Genom sociologi kan förståelsen av sociala strukturers (nätverk av människor och företag) bety-


delse för innovation öka. På samma sätt bidrar psykologi till förståelse av motivationen och beslutsfattandets betydelse för entreprenörers, producenters och konsumenters handlingar under innovationers osäkra villkor. Ett delområde med viss självständig ställning är entreprenörskap, där entreprenörskap i vissa utbildningar och forskning förenas med innovation. Hög-skoleverket har gjort en utvärdering av spetsutbildningar inom detta område. Det innebär också att entreprenörskap, som har blivit ett omfattande och vida spritt område med tydligt fokus på innovation, är en del av innovationsvetenskap.

Innovationsvetenskap kan också beskrivas genom tre olika aggregationsnivåer: makronivå (nationell eller internationell) där oftast frågor kring innovationspolicy och dylikt behand-las; mesonivå (bransch eller marknad) där frågor kring specifika branscher, teknikområden och marknad behandlas; och mikro-nivå (företag, processer, projekt och individer) där bland annat frågor kring organisering och ledning av innovationsprojekt behandlas. Denna indelning återspeglar sig i viss mån i svenska så kallade excellenssatsningar inom innovationsområdet där ex-empelvis forskningsmiljön CIRCLE vid Lunds universitet före-faller fokusera i första hand på forskning på makronivå, medan CESIS vid KTH i Stockholm och CIND vid Uppsala univer-sitet mera rör sig på mesonivå. RIDE vid Chalmers i Göteborg förefaller röra sig över alla tre nivåer.

Forskning inom området innovationsvetenskap uppvisar stora variationer. Gemensamt är dock att den i regel har utveck-lats i spänningsfältet mellan företagens tekniska och ekonomis-ka förutsättningar; forskningens ekonomiska förutsättningar och möjligheter; organisatoriska strukturer; vetenskapliga och akademiska intressen, samt inte minst personliga intressen hos aktörer. Då området ska definieras på ett specifikt ställe, i detta fall vid Högskolan i Halmstad och under en specifik tid, måste man ta hänsyn till dessa förhållanden.

vad betyder innovationsvetenskap för högskolan i halmstad?Innovationsvetenskap är ett område som går på tvären genom samtliga sektioner på Högskolan i Halmstad. Innovationsve-tenskap avgränsas inte av den organisatoriska inramning som utgörs av ämnena företagsekonomi och industriell organisa-

CIRCLE Centre for Innovation, Research and Compe-tence in the Learning Economy, Lunds universitet

CESIS Centre of Excellence for Science and Innovation Studies, KTH

CIND Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics, Uppsala universitet

RIDE R&D, Innovations and Dynamics of Economies, Chalmers tekniska högskola


tion på Högskolan. Forskning inom området innovationsvetenskap kan drivas vid andra sektioner och i andra miljöer än vid CIEL och Sektionen för ekonomi och teknik. Genom området innovationsvetenskaps tvärsektionella karaktär skapas specifika möjligheter vid Högskolan i Halmstad att utveckla innovationsveten-skap till ett internationellt unikt och starkt forsknings- och forskarutbildningsom-råde. Det skapar en stor potential för Högskolans forskare att samverka oavsett or-ganisatorisk tillhörighet, och att tillsammans utveckla ny och innovativ forskning på området genom nya kombinationer av kompetenser och metoder, vetenskap-liga traditioner och perspektiv, och genom samarbete mellan företagsekonomer, forskare inom industriell organisation, statsvetare, pedagoger, historiker, tekniker, informatiker, samhälls- och beteendevetare, miljövetare etc.

Sektionen för hälsa och samhälle, HOS, på Högskolan i Halmstad har stor bredd i sin forskning, från kommunikation och medier till samhällsförändringar, lärande, sociala relationer till idrott, välfärd och hälsa.

Delar av denna forskning har nära kopplingar till innovationsvetenskap samti-digt som den kan bidra till skapande av innovationer. Forskning kan leda till ex-empelvis utveckling av nya medieformer, nya innovativa kommunikationsmedier, innovativ och socialt inriktad marknadsföring och nya sätt att etablera och utveckla varumärken. Delar av denna forskning ligger nära delar av forskningen inom CIEL.

Redan i dag finns statsvetare inom innovationsvetenskap vilka studerar lä-randeprocesser och samhällsrelaterade innovationer. Några statsvetare utvecklar kunskap om samhällssystem som innovation genom att studera spridningsförlopp av demokratiska system eller – på makroplanet – spridning och effekter av eco-(miljö)innovationer.

Likaså kan forskning inom handikappvetenskap bidra till både utveckling av ny kunskap inom handikappområdet som framtagning av nya metoder och stöd-verktyg för personer med funktionsnedsättning. Detta kan bli framtida innovatio-ner och processer som leder till att dessa nya innovationer mycket väl kan rymmas inom innovationsvetenskap. Genom samspelet mellan olika forskare och kompe-tensområden kan både nya lösningar utvecklas (till exempel inom Hälsoteknik-centrum, HCH) och ny vetenskaplig kunskap (inom innovationsvetenskap).

På samma sätt kan man resonera kring andra delar av HOS forskning som till exempel omvårdnad, vård- och medicinsk vetenskap, folkhälsa och human biome-dicin. Inom HOS finns även forskare inom sociologi och psykologi som med sin kompetens kan bibringa andra perspektiv på innovationsprocesser.

Ytterligare ett exempel på spännande resultat av samspelet mellan olika disci-pliner och kompetenser är framväxten av mobila tjänster för sjukvård och välfärd – hälsoteknik – som utvecklas i samspelet mellan forskare på flera sektioner på Högskolan. Dessa kan ses både som konkreta innovationer och som processer knutna till innovationsvetenskap.

Kontext och kulturgränser utgör fokus för forskningen inom Sektionen för humaniora på Högskolan i Halmstad. De elva traditionella ämnen som återfinns


har naturliga kopplingar till innovation och innovationsvetenskap. Innovationer uppstår i kreativa möten mellan människor. Därför kan det vara av stort intresse att studera och förstå hur olika identiteter hos aktörer i innovationsprocesser ut-vecklas och påverkas, och påverkar innovationsprocesser. Särskilt intressant kan vara att begripliggöra identitets- och kontextuella aspekter av internationella inno-vationsprocesser med tanke på att innovationsprocesser alltmer sker i en globali-serad värld. I ett globalt sammanhang kommer lokala identiteter och nationella gränser och nationella identiteter att alltmer vara centrala att förstå, förhålla sig till och hantera för att stödja och stimulera innovationsprocesser.

Det finns andra områden som är viktiga för att innovationer ska uppstå men forskningen där bidrar inte till att definiera eller utveckla innovationsvetenskapen. Ett exempel är huvuddelen av forskningen vid Sektionen för informationsveten-skap, data- och elektroteknik, IDE. Där bedrivs forskning av tre olika slag. En del forskar om grundläggande tekniker som efter hand kan komma att användas i olika produkter, som till exempel nanoteknik. Andra forskar mer om tillämpningsom-råden som till exempel inbyggda system och digitala tjänster. Inom alla dessa tre områden kan forskarna direkt eller indirekt bidra till att kunskap utvecklas som le-der till att innovationer uppstår. Forskningsresultat leder inte alltid till innovation. I bästa fall kan forskningsresultat ses som idéer och uppfinningar som kan prövas och testas i prototyper och konfronteras med marknaden och brukare. Först när en ny teknisk lösning ”hittar hem” i en ny eller etablerad produkt på en marknad kan man tala om att en innovation kan vara född. Det vill säga, inte förrän en ny produkt har börjat kommersialiseras och vinna marknadens och kundernas upp-märksamhet och kunderna är villiga att betala för den nya produktens funktioner, har forskningsresultat lett till innovation.

Nanoteknik och informatikNanoteknik betecknar teknik med en storlek lämpligt mätbar i nanometer. Na-noteknik och nanovetenskap handlar om att studera, manipulera och bygga ihop materien på atomnära nivå, speciellt för att på detta sätt kunna designa speciella egenskaper och funktionalitet.

Som vetenskapligt fält är nanoteknologi en ung vetenskap som etablerades först under 1980-talet. Området föregicks av upptäckten av tunnelmikroskop som möjliggjorde studier av ytor på nanonivå och vi fick ny kunskap om hur materia fungerar. Denna upptäckt belönades med nobelpriset år 1986 och ytterligare ett nobelpris under 1996. Nanoteknologi har under 1990- och 2000-talen kommit att få en stor spridning genom olika tillämpningar i en mängd olika områden, allt från medicinsk implantathantering, biologi, datateknik och elektronik till skön-hetsprodukter. Tillämpningsmöjligheterna tycks vara stora och nya områden där nanoteknologin kan användas växer starkt.

Vid Högskolan i Halmstad bedrivs främst forskning, men även till viss del utbildning, med anknytning till nanotekniken, dels inom IDE:s fysikavdelning,


dels inom SET:s forskning om funktionella ytor. En gemensam resurs i form av Rydberglaboratoriet finns etablerad inom Högskolan och Halmstadsforskarna har starka band till nanoforskningen vid Lunds universitet och på Chalmers.

Nanotekniken har en mycket stor potential att i stor skala förändra använd-ningen av befintliga produkter, såväl som att skapa helt nya produkter och tjänster inom i stort sett alla samhällssektorer. Innovationspotentialen är mycket hög, och här har Högskolan i Halmstad redan en god positionering och stora möjligheter att vara med och skapa ytterligare nya och innovativa produkter och tjänster ge-nom sektionsöverskridande samarbeten mellan SET:s och IDE:s forskningsmiljöer CIEL, MTEK (forskningsmiljön för maskinteknisk produktframtagning) och EIS.

Informatik är ett tvärvetenskapligt område med både en samhällsvetenskaplig och en teknisk inriktning, såväl empiriskt och teoretiskt som metodmässigt. Or-ganisering av informatik som ämne har kommit att ske olika vid olika lärosäten beroende på forskningens inriktning. På vissa lärosäten finns informatiken inom den tekniska fakulteten eller institutionerna och på vissa håll inom de företagseko-nomiska och samhällsekonomiska. På vissa håll finns informatiken på båda genom en uppdelning i en teknisk och en samhällsvetenskaplig del.

Delar av informatikrelaterad forskning kan sägas ligga innovationsvetenskap nära. Detta gäller särskilt då man studerar empiriska fenomen som exempelvis digitala tjänster och i projekt utvecklar affärsmodeller för kommersialisering av teknisk innovation som till exempel digitala tjänster och digital medieproduktion. Med tanke på att informatik och innovationsvetenskap är kompletterande forsk-ningsområden kan synergier i forsknings- och handledarprocessen stärka Högsko-lans position som dels drivande i utveckling av innovation, dels i utveckling av ny kunskap, spridning och kommersialisering av forskningsresultat.

Pedagogik som innovationVid Sektionen för lärarutbildning, LUT, utbildas framtida lärare för olika nivåer i utbildningssystemet. Lärarutbildningen baserar sin verksamhet på vetenskapliga studier av hur lärande går till i olika sammanhang och hur kunskapsutveckling påverkas av olika inre och yttre parametrar. Det bör noteras att pedagogik som forskningsämne även återfinns inom HOS-sektionen på Högskolan i Halmstad. Vad kan innovation vara och hur kan innovationsvetenskap främja sektionernas forskningsverksamhet för utveckling av innovativa pedagogiska modeller? Hur kan forskning kring lärande komma närmare forskning kring hur organisationer utvecklar innovationer och hur kan Högskolan i Halmstad utveckla nya pedago-giska modeller för utbildning av yrkesverksamma för framtida innovationer?

Sektionen för ekonomi och teknik – en unik kombination av samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskapSektionen för ekonomi och teknik har en organisation som inrymmer tre olika men kompletterande forskningsmiljöer: CIEL, BLESS (bio- och miljösystemforsk-


ning) och MTEK. En sådan blandning av teknik, naturvetenskap och samhälls-vetenskap är unik i landet. Genom denna kombination kan nya insikter vinnas som inte kan göras var för sig. Medan MTEK utvecklar spetskompetens inom ytbehandling och BLESS inom miljöområdet, kan samarbetet mellan de tre forsk-ningsmiljöerna både utveckla nya lösningar och djupare kunskap om förutsätt-ningar för innovationernas tillblivelse, utveckling, spridning och konsekvenser.

Som exempel kan nämnas att BLESS utvecklar kunskap om våtmarker och biogas vilket i samarbete med forskarna inom CIEL kan bidra med kunskap om hur dessa områden kan kommersialiseras och vilka affärsmodeller som kan be-höva utformas för att möjliggöra spridning. På samma sätt kan en kombination av kunskaper inom CIEL, MTEK och BLESS inom vindkraftssektorn positio-nera Högskolan i Halmstad som ledande inom förnyelsebar energiutveckling och forskning.

Det finns naturligtvis en mängd andra kombinationer som kan skapa spän-nande forskning.

hur går vi vidare?En av de bärande tankegångarna i detta kapitel är att innovationsvetenskap kan vara en tillgång och möjlighet för stora delar av Högskolan i Halmstad. Med samlade krafter kan vi fokusera på fenomenet innovation och belysa det ur än fler perspektiv. Därigenom kan vi etablera Högskolan som ett fokuserat och profilerat lärosäte med innovation som ett kärnområde. Innovationsvetenskap kan genom sin natur och områdesbeskrivning utgöra en arena för många forskare från samt-liga sektioner.

Punkterna nedan är en sammanfattning av kapitlet och kan också utgöra om-råden för vidare diskussion och samtal kring betydelsen av innovation och innova-tionsvetenskap för var och en, utifrån vars och ens vetenskapliga disciplin, intresse och ambitioner.

• Innovation är ett mångfacetterat begrepp som inbegriper processer varigenom nya lösningar växer fram som har ett nyhetsvärde och skapar värde för brukare och användare.

• Innovation är en process som sträcker sig från en tanke till realisering, från konkretisering till spridning och etablering i samhället.

• Innovation inbegriper ett nytt förhållningssätt till det etablerade.• Innovation inbegriper förmåga att se möjligheter och utveckla lösningar eller

kombinera gamla lösningar på nya sätt.• Innovation inbegriper produkter, tjänster, nya tankar, nya sociala, organisato-

riska och samhälleliga lösningar.


• I affärsmässiga sammanhang är omsättning av idéer till produkter, tjänster eller kombinationer av dessa och affärsmässig kommersialisering avgörande för att en innovation ska kunna sägas uppstå. Det räcker inte med en ny uppfin-ning eller en ny teknisk lösning.

• En av de mest centrala aspekterna av innovation är etablering och spridning av idéerna, varigenom innovation kan sägas uppstå.

• En idé, en upptäckt eller en uppfinning, som inte skapar värden för någon och inte får spridning i samhället kan heller inte sägas vara en innovation.

• Innovation är ett empiriskt fenomen som bäst studeras genom en kombination av olika vetenskapliga metoder och traditionella vetenskapliga ämnesområden.

• Innovationsvetenskap är ett integrerande, inkluderande samhällsvetenskapligt forsknings- och forskarutbildningsområde där innovation studeras från tanke till tillblivelse, kommersialisering och spridning i samhället.

• Innovationsvetenskap är ett för Högskolan i Halmstad strategiskt forsknings- och forskarutbildningsområde.

• Innovationsvetenskap placerar Högskolan i Halmstad på en nationell och internationell karta, som alltmer i olika nationella och internationella sam-manhang betonar innovationers betydelse för ekonomisk tillväxt och välfärds-utveckling.

• Innovationsvetenskap kan inte avgränsas och preciseras av de i dag domine-rande områdena företagsekonomi och industriell organisation.

• Innovationsvetenskap är gränsöverskridande, ett nytt område som går på tvären genom alla nuvarande sektioner på Högskolan i Halmstad och därför är inno-vationsvetenskap en angelägenhet för hela Högskolan.

• Innovationsvetenskap kan enbart definieras och preciseras utifrån forskningens innehåll och inriktning, oavsett forskarnas ämnesmässiga bakgrund, examens-benämning eller organisatoriska tillhörighet.

Vi behöver vara innovativa i allt vi gör, från hur vi utformar program och kurser på grundut-

bildningsnivå, hur vi arbetar med pedagogik och bildningsfrågor i undervisningen, hur vi stödjer studenter genom deras studietid, hur teoribildningen runt innovationsprocesser och entreprenörskap kommer till nytta inom alla kunskapsområden, till hur informationstek-nologi bidrar med ny teknik som möjliggör innovationer, och hur hälsovetenskaplig forsk-ning är grunden för innovationer inom hälsa och livsstil.

Mikael Alexandersson, rektor, Högskolan i Halmstad

”

Högskolan i Halmstad | www.hh.se

V I D H Ö G S KO L A N I H A L M S TA DINNOVATIONP E R S P E K T I V P Å


Documents

Perspektiv på innovation vid Högskolan i Halmstad