Skärhamns skolas

Likabehandlingsplan - plan för arbete mot diskriminering och

kränkande behandling läsåret 2018/2019

Gäller för perioden

2018-10-01 – 2019-09-30

Ansvarig för planen:

Anna Kern, Rektor

Skärhamns skola

Upprättad Lå 18/19

Copyright: www.portofhelsinki.fi

2

Innehåll

Viktigt att veta ............................................................................................................................................................ 3

Inledning ...................................................................................................................................................................... 5

Varför en likabehandlingsplan? ..................................................................................................................... 5

Målet med planen ................................................................................................................................................ 5

Kunskap & Lärande ............................................................................................................................................ 6

Inflytande & Lärandemiljö ............................................................................................................................... 7

Delaktighet & Världsvana ................................................................................................................................ 8

Vad säger lagen? ........................................................................................................................................................ 9

Resultat av elevenkäten hösten 2017 ........................................................................................................... 10

Kartläggning för att tidigt upptäcka kränkningar .................................................................................... 29

Planerade aktiviteter ...................................................................................................................................... 31

Förebyggande arbete ...................................................................................................................................... 35

Planerade insatser ........................................................................................................................................... 35

Rutiner – Så här gör vi ......................................................................................................................................... 37

Vad gör du som personal? ............................................................................................................................. 38

Vad gör du som förälder? .............................................................................................................................. 40

Kontaktuppgifter ......................................................................................................................................... 40

Vad gör Trygghetsteamet? ............................................................................................................................ 41

Trygghetsteamets årsplan ............................................................................................................................ 42

Vem gör vad vid kränkningsanmälan? .................................................................................................... 43

Skärhamns skolas ordningsregler ............................................................................................................. 44

Bilagor ........................................................................................................................................................................ 45

Bilaga 1 Skollag (2010:800) ......................................................................................................................... 45

Bilaga 2 Diskrimineringslag (2008:567) ................................................................................................ 47

Bilaga 3 Vad får lärare och elever göra? ................................................................................................. 49

3

Viktigt att veta

Kränkning/ar

Är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad och mindre värd, utan

att själv har varit med och startat bråket.

Fysisk form av kränkning

Kan innebära att man blir slagen, tafsad på eller sparkad.

Verbal form av kränkning

Kan innebära att man får höra fula ord, rykten som inte stämmer, blir utsatt för hot eller

utpressning.

Psykisk form av kränkning

Kan innebära att man blir utsatt för blickar, miner och suckar som gör dig osäker och illa

till mods.

Text eller bild form av kränkning

Kan innebära att man blir utsatt för kränkande sms, mms eller blivit utsatt på Internet på

annat sätt.

Sexuella anspelningar (sexuella trakasserier)

Det kan bland annat innebära att man får kommenterar, visslingar, blickar eller blir tafsad

på. Det kan också innebära att någon/några sprider rykten om en person och att det känns

obehagligt och/eller har att göra med sex eller ens kropp.

Trakasserier

När någon på ett aktivt och medvetet sätt kränker någons värdighet i samband med någon

av de sju diskrimineringsgrunderna.

Diskriminering

När en elev behandlas orättvist, utan att det behöver vara en medveten eller aktiv handling,

och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:

o etnicitet

o religion och annan trosuppfattning

o kön

o könsidentitet eller köns uttryck

o sexuell läggning

o funktionsnedsättning

o ålder

4

Mobbning

Med mobbning menas upprepande kränkningar mot en person under en längre tid. Det kan

vara en eller flera personer som mobbar en annan elev.

Vad är inte en kränkning?

Allt som upplevs kränkande är inte en kränkning i lagens mening. Till exempel är det

personalens jobb att säga till när någon bryter mot regler och att stoppa slagsmål. Det kan

då upplevas som kränkande av den som blir tillrättavisad. (Se bilaga 1, Skolpersonalens

befogenheter.)

Funktionsnedsättning

En människa som har en skada eller sjukdom och som får svårt att klara vardagslivet.

Främja

Arbetet med att skapa respekt för alla människors lika värde och bidra till en skolmiljö där

alla elever känner sig trygga och utvecklas.

Förebygga

Förhindra så att kränkning och trakasserier inte sker.

Jämlikhet

Att alla människor ska ha samma och lika rättigheter.

Jämställdhet

Att tjejer och killar ska ha samma och lika rättigheter.

5

Inledning

Detta är Skärhamns skolas likabehandlingsplan. Här står det hur vi ska arbeta för positivt

kamratskap och hur vi skall förhindra att någon blir kränkt, samt vad vi ska göra ifall någon

blir kränkt.

Varför en likabehandlingsplan?

Syftet med denna plan är att alla elever, föräldrar och personal skall känna sig trygga och

bemötas och behandlas med respekt. Alla ska veta vilka rutiner som finns samt veta hur

man kan gå tillväga om en kränkning uppstår.

Målet med planen

1. Alla på skolan – elever, föräldrar och personal – vet att det finns:

- lagar mot kränkningar och diskriminering

- en likabehandlingsplan på skolan med rutiner för arbetet mot kränkningar.

2. Alla vet:

- vad en kränkning är

- vad man kan och ska göra för att förebygga kränkningar

- hur man ska hantera kränkningar när de uppstår

3. Alla elever och vuxna ska känna sig delaktiga i trygghetsarbetet på skolan och sträva

efter samma mål.

Copyright: http://beo.skolinspektionen.se

6

Skärhamns skolas vision för skolresultat

På Skärhamns skola vet vi att elever lär när kamratskapet är gott och läraren är engagerad

och tydlig i undervisningen.

Vi vet att nyckeln till lärandet ligger i språket och arbetar därför efter väl utvecklad plan

för hur språkets betydelse skall poängteras på varje lektion och på varje rast på skolan.

Vi tar vara våra på elevers naturliga drivkraft och har därför med eleverna i vår planering

av undervisningen. Vi arbetar ämnesövergripande och finner tillsammans med våra elever

nya och kreativa vägar till kunskap.

Vi samarbetar med alla elevers föräldrar och ser dem som en viktig resurs för att ge

eleverna den trygghet och det lärande som de har rätt till.

Ett viktigt mål i vårt arbete är att alla elever successivt i takt med sin mognad tar ansvar

för sina studier och sin arbetsmiljö. För att våra elever ska lyckas med detta är det viktigt

att de känner vårt och föräldrarnas engagemang och stöd i deras lärande och utveckling

Skärhamns skolas pedagogiska utgångspunkt bygger på följande övertygelse om lärande:

Alla kan och vill lära sig

Alla kan och vill visa respekt och alla skall bemötas med respekt

Alla vill känna sig delaktiga och välkomna i skolan

Alla är väl omtalade och vi talar positivt om varandra

Det innebär att all personal och alla elever på skolan strävar efter att denna övertygelse blir

verklighet i skolans vardag. Skolans nya pedagogiska vision bygger på perspektiv som

forskning visat är gällande för framgångsrika skolors organisation och innehåll.1

Kunskap & Lärande Skärhamns skolas lärare har höga förväntningar på alla elevers förmåga att lära och nå

goda skolresultat. Vi litar på att varje elev kan och vill lära sig och vi anpassar våra

1 Lennart Grosin, Framgångsrika skolor, 2004 (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1832)

(http://www.ekero.se/Global/Uppleva_och_gora/Ung_i_Ekero/1358skolklimat,prestation,anpassning_lenna

rtgrosin.pdf) Ulf Blossing, Kompetens för samspelande skolor: om skolorganisationer och skolförbättring,

2008. (Studentlitteratur)

7

undervisningsformer efter elevers olika behov. Vi använder forskningsbaserade strategier

och metoder i vår undervisning. Skärhamns skolas lärare ser en utvecklingspotential i att

kritiskt granska och reflektera över skolans undervisningsformer både i förskoleklass,

grundskola och fritidshem.

Detta innebär att:

Skärhamns skola leds av ett tydligt och visionärt pedagogiskt ledarskap från rektors

sida, som prioriterar skolans kunskapsmål och tar ansvar för undervisningskvalitén

i skolan.

Den individuella utvecklingsplanen har en praktisk betydelse hela terminen med

regelbundna uppföljningar.

Språket är en viktig nyckel till lärandet och därför skall all undervisning

genomsyras av språkstärkande arbetssätt och metoder.

Vi utvecklar ett arbetssätt som tar till vara de digitala verktygens potential för att

skapa en likvärdig skola och för att stärka elevernas lärande och kunskaper.

Utvärdering av elevernas kunskapsresultat sker i relation till genomförd

undervisning. Vi genomför observationer kollegor emellan i syfte att utveckla vår

undervisningsskicklighet.

Inflytande & Lärandemiljö På Skärhamns skola lägger vi grunden för alla elevers lust och nyfikenhet i ett livslångt

lärande. Vi skapar samarbetsformer för både lärandet och den sociala samvaron på skolan

och fokus är att alla skall få ha inflytande över skolans vardag. Skärhamns skolas

personal och elever är förebilder i att skapa och vårda goda relationer. På Skärhamns

skola ges eleverna möjlighet att utveckla sitt språk, sitt kritiska tänkande och sin

problemlösningsförmåga. På Skärhamns skola säkerställer vi alla elevers rätt till trygghet

och studiero.

Detta innebär att:

Varje lärare leder sina elever utifrån inkluderande förhållningssätt och metoder.

Alla elever skall känna sig välkomna och delaktiga i undervisningen.

Skolan har ett utvecklat samarbete mellan skolledning, lärare och elever och deras

föräldrar.

Särskilt stöd utreds omgående av lärare tillsammans med elevhälsan och stödet ges

i första hand inom klassens ram.

Undervisning sker med fokus på individualisering och elevers förmåga att

samverka utifrån sina olikheter.

Trygghet och kontinuitet skapas genom att skolledning, personal och elever

tillsammans utarbetar tydliga gemensamma rutiner och spelregler för både

undervisning och social samvaro.

8

Arbetslagen arbetar aktivt med flexibla grupp- och klassindelningar.

Vi skapar positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på respekt och

ömsesidigt förtroende. Lärarna uppträder som förebilder och auktoriteter. Lärare

tar konflikter enskilt med eleverna och inte inför klassen.

Delaktighet & Världsvana Goda kunskaper är en förutsättning för alla människor delaktighet i ett demokratiskt

samhälle. Våra elever skall se vilka möjligheter de har att vara aktiva och ansvarstagande

medborgare i en föränderlig värld. Skärhamns skola uppmärksammar och uppmuntrar

goda insatser och prestationer och visar uppmuntran och belöning för bra arbete.

Detta innebär att:

Entreprenöriellt lärande sker genom att varje lärare etablerar varaktig kontakt och

samarbete med andra verksamheter/organisationer utanför skolans område.

Skärhamns skolas elever besöker regelbundet kommunens kulturinstitutioner och

görs delaktiga i ett rikt kulturutbud.

Undervisning sker såväl i, som utanför skolan genom aktiva studiebesök och utbyte

med andra medborgare.

Lokalt föreningsliv ges möjlighet att erbjuda eleverna aktiviteter efter skoltid.

Skolans personal är engagerad i dessa samarbeten.

9

Vad säger lagen?

1. Lagarna är till för att motverka diskriminering och kränkningar mot barn och elever.

2. Varje skola måste upprätta en ny likabehandlingsplan varje år.

3. Skolan måste förebygga och förhindra kränkningar

(se till att kränkningar inte uppstår).

4. Skolan måste utreda och göra något åt kränkningarna så att de upphör.

5. Skolan får inte diskriminera någon t.ex. genom regler på skolan som bidrar till

uteslutande av en viss grupp elever.

6. Personalen får inte kränka eller diskriminera elever.

7. Om skolan inte har följt lagen kan Barn- och Elevombudsmannen göra skolan

skadeståndsskyldig. Bevisbördan ligger på skolan som måste visa att man följt

lagen.

Se bilagor för Skollagen (2010:800) samt Diskrimineringslagen (2017:282).

10

Resultat av elevenkäten hösten 2017

Skärhamns skola valde under hösten 2017 och tidig vår 2018 att kartlägga elevernas

uppfattning om trygghet genom två olika insamlingsmetoder.

- Elevenkäter med fokus på trygghet och förekomst av kränkningar.

- Fokusgrupp av elever med fokus på otrygga platser.

Fokusgruppen har utgjorts av elevrepresentation i form av skolans kamratstödjare. Det är

två elever från varje klass.

Enkäten besvarades av totalt 218 elever, vilket är skolans samtliga elever.

Flickor: 106 Pojkar: 109 Annat: 3

Åk F-3: 139 elever

Åk 4-5: 79 elever

Förskoleklassen, samt ettorna har fått hjälp av lärare att besvara enkäten.

Det gör att tillförlitligheten som ”anonym” källa för resultatet kan

ifrågasättas.

Eleverna har besvarat ett antal frågor med tre olika svarsalternativ:

De svar som redovisas som A, B och C bygger på påstående där eleverna

relaterar till ansikten. A är en glad figur, B är en neutral figur med C är en

ledsen figur, om inte annat framgår.

11

Hur är det på lektionerna?

Ibland pratar kompisarna Jag gillar bara matematik Ibland är det roligt med matematik Jag är mittemellan Mitimelan Ibland pratar kompisarna. Jag också. Ja det är jag. Det pratas ofta. Jag pratar också Kul på lektionerna. Ibland är det pratit Det är tråkigt. Ibland är folk jätte duma och retas Det är ofta pratit på lektionerna, ibland är det mindre pratit men det är fortfarande pratit. Jag hatar lektioner, det är tråkigt att sitta still och jobba.

Kommentar: En stor majoritet upplever att de är nöjda på sina lektioner.

12

Lite nervös Lite läskigt Jag känner mig alltid rädd. Det är för att jag inte har pratat inför så många förut. Ibland är jag lite blyg Jag vill att kompisarna ska lyssna på mig Ja, jag pratar inför klassen. Det går bra då Sådär asså Jag gillar prata i för klassen Beror på vad man ska prata om Jag är inte en sån person som vill synas så mycket men jag har oftast inga problem att prata inför klassen.

Kommentarer: Att tala inför grupp upplevs av några elever som obehagligt, men de allra

flesta tycker att det är roligt eller är neutrala inför att göra det.

13

Tycker inte om någon mat Bra Jag är hungrig Ibland tycker jag inte om maten Pratit i alla klasserna Det är mycket ljud Skitmat Det är för högt och för lite mellan borden Jag älskar att vara i matsalen för att det känns som att alla är sams i matsalen Ibland är det väldigt pratigt

Kommentar: De allra flesta elever är nöjda med matsalen.

Bra Vet ej?

14

Det är smutsigt i duschen När man pratar så brukar dem andra också prata och det är väldigt jobbigt men jag älskar att bli svettig.

Kommentarer: De allra flesta är nöjda med idrotten, men det finns anledning att alltid vara

uppmärksam på risken för kränkningar.

Det är för högljudda Mitimelan Tveksam om jag inte haft en bra dag på morgonfritids För lärarna tjatar mycke Det är roligt Jag älskar att vara med mina klasskamrater fast ibland bråkar de med varandra med det går över efter en stund. Glad om inte någon viftar med sin jacka eller halsduk och säger pajas. Då blir jag ledsen Jag gillar att vara med kompis

15

Några följer efter mig ibland och det vill jag inte. När vi leker kurragömma, ett favoritställe är att gömma sig bakom träd. Jag gillar inte att vara ute För många pratar Jag får inte vara med på alla lekar, tex. vid vattenfallet. Tråkigt, jag gillar mest att vara inne. Mitimelan Ibland frågar jag mina kompisar om de vill leka med mig, och då säger de nej ibland. Jag leker ofta med samma person Lite lite rast! Det är kallt och jag fryser. Är med mina vänner Det är en kille som retas, han taklas och säger dumma saker till alla Det finns många att leka med Jag är med på bandy på rasterna och det är jättekul men ibland får jag hårda skott på mig men det går bra Jag gillar inte när det är oväder Ibland är det inte bra, jag gillar inte när de jagar mig. Ibland är jag själv När jag är med vissa kompisar så brukar jag bli utanför ibland.

Kommentarer: Rasterna är uppskattade av de flesta eleverna, men 17 elever upplever att de

inte är bra. Skolan har sedan denna undersökning genomfördes infört ”rastlekar” som är en

organiserad lekstund med lärare där alla elever är välkomna att vara med.

16

Kommentar: Nästan alla elever uppger att de är trygga med sina kompisar.

Kommentar: Nästan alla elever är trygga med de vuxna på skolan.

17

Olika Ibland Vet inte

Kommentar: Den här frågan upplevdes av fokusgruppen svår att svara på, men de flesta

säger nej.

Kommentarer: Sociala medier är ungefär 50/50.

18

Kommentar:

Många elever väljer att prata med sina föräldrar och en stor andel pratar med någon vuxen

på skolan.

19

Har inte blivit det En kompis var dum mot mig. Ingenting Kommer inte ihåg Nej Jag känner mig inte diskriminerad på något sätt av dessa orden och inte i vanliga fall också. Mitt efternamn Ja, ibland småretas någon Jag har svårt att koncentrera mig och jag har adhd Folk har sagt att tjejer inte kan mer en killar 2 killar har hotat mig när jag var här på fritiden Jag känner mig inte diskriminerad

Kommentar: Vid mötet med fokusgruppen visar det sig att eleverna har svårt att förstå

innebörden av begreppet diskriminering. Det är därför svårt att dra några generella

20

slutsatser angående elevernas svar. Skolan behöver bli bättre på att lära eleverna hur

diskriminering definieras.

Det är svårt med begreppet diskriminering då eleverna är förhållandevis unga. Skolan

behöver bli bättre på att fånga upp risker för diskriminering.

Jag En pojke i förskoleklassen Jag får vara med men jag får inte bollen på fotbollen Vet inte riktigt men ser att folk går ensamma

Kommentar: Nästan 15 procent uppger att någon inte får vara med, vilket innebär att skolan

behöver bli bättre på att samtala med eleverna om att alla skall få vara med.

21

Kommentar:

De allra flesta elever trivs med personalen på skolan. Elva elever anser inte det, vilket gör

att det är viktigt att skolan även uppmärksammar när relationen mellan elever och personal

inte är god. Det kan finnas risk för att elever känner sig illa behandlade av den personal de

inte trivs med.

Kommentar: De allra flesta elever säger till en vuxen, men många säger också själva ifrån.

22

Ibland Inte så mycket Ibland bestämmer ni vuxna regler och då vill jag inte vara med Lite Båda Jag har inte försökt men om jag skulle försöka tror jag att jag får vara med att påverka Ibland när jag skriver saga med kompisar så lyssnar de inte så bra.

Kommentar:

Lägger man ihop de som inte vet och de som säger nej, så är det närmare hälften av eleverna

som inte vet om de får vara delaktiga eller anser att de inte får vara det. Det är ett resultat

som behöver ses över inför nästa läsår.

JA, det har vi och vi har också haft det i musiken och sjungit om det I typ 3:an

23

Det är när man ska behandla barn lika

Jag tänker inte mycket på det. Ja det visste jag eller jag vet att det finns en här i alla fall Vi har pratat på fritids om det Jag visste inte Jag vet att det finns men har ingen aning om var det är

Kommentar: Skolans likabehandlingsplan behöver tydliggöras mer för eleverna.

Kommentar: Nästan alla elever träffar kompisar.

24

Kommentar: Nästan hälften av eleverna spelar dataspel efter skolan varje dag.

25

Kommentar: Drygt hälften av skolans alla elever går på fritids.

Kommentar: De allra flesta trivs.

26

Ibland får inte jag vara med och ibland är det nån annan Ibland är någon ensam kvar på fritids och då tycker jag synd om den En tjej, fast jag tror hon är blyg och inte vill vara med. Men hon får! Ibland jag Jag vet inte

Kommentar: Det är viktigt att uppmärksamma att nästan 13 procent av eleverna anser att

någon inte får vara med.

27

ganska

I caféet I soffan I korridoren vid kroken Men mina kompisar Vet inte I musikrummet I bokrummet Lugna rummet På toaletten. Det är det enda stället ja vet att man får vara ifred på. När jag är inne efter maten I mysrummet Bygg och lekrummet Ibland

28

Kommentar: Relativt många, nästan en tredjedel, anser inte att det finns lugn och ro på

fritids.

Är det något mer du vill berätta?

Jag får inte alltid vara med treorna Jag skulle vilja att barnen får bestämma! Ibland bråkar någon i klassen Jag blir retad för att jag är vegitarijan Att jag gillar att leka Alla fröknar är snälla på skolan! Nej jag kommer inte berätta om mitt privat liv Jag tycker att skolmaten ska förbättras Jag tycker skolan ska förbättras Kan ni prata med någon i köket så det inte blir fisk varje vecka jag hatar fisk. Jag ber kanske om mycket, men tro mig FISK = i våran klass så äter vi också tidigt så om jag är jättehungrig och det blir fisk så går jag hungrig hela dagen och ibland känns det som vår fröken bara är på mig och min kompis så fort jag säger 2 ord så ska hon skrika mitt namn. Jag trivs på skolan för det mesta förutom när jag saknar min mamma och pappa. Jag känner mig tryggast med mamma och pappa och de lyssnar på mig mest. En gång på fritids så var det någon som var dum mot någon och då lyssnade inte fröknarna. Jag har blivit hotad Jag hatar Skärhamns skola! Nej

Sammanfattande kommentarer:

Enkäten genomförs av alla elever på Skärhamns skola och den ser likadan ut på kommunens

övriga skolor. Resultatet skall ses i ljuset av att de yngsta eleverna har lite hjälp att fylla i

enkäten och att många av svaren sker spontant och ”här och nu”, utan djupare reflektion.

Det har varit positivt för skolan att träffa fokusgruppen som bestått av ”kamratstödjarna” på

skolan. Flera av frågorna kan med fördel resoneras om och därför ge en mer nyanserad

bild av hur eleverna uppfattar sin skolmiljö.

Kartläggning för att tidigt upptäcka kränkningar

Vi uppmuntrar föräldrar och personal att ta kontakt med mentor, trygghetateam eller

elevhälsan så fort någon form av kränkande behandling upptäcks. Hur man bär sig åt när

någon har blivit kränkt hittar ni längre bak i planen, under rubriken ”Rutiner – så här gör

vi”. Utöver den vardagliga kontakten har vi följande verktyg till vår hjälp för att kartlägga

och upptäcka kränkningar:

Aktivitet

Ansvarig

Tidsplan

Incidentrapportering Systematisk kartläggning

görs av var incidenterna

sker, vilka personer som är

inblandade och vilken typ av

incidenter som är vanligast.

Rektor

Samtlig personal

Vid incident

Elevrådet Varje klass utser en

representant och en

suppleant. Elevrådet träffas

en gång i månaden för att

diskutera skolklimatet samt

ge förslag till förbättrande

åtgärder.

Mentorer

Rektor

Månadsvis

EHT

Varje vecka träffas

elevhälsoteamet för att

diskutera elevärenden samt

organisation.

EHT

Veckovis.

Närvaroarbete

Systematiserad

närvarokontroll.

Mentor

Närvaroteamet med kurator

som huvudansvarig.

Dagligen

30

Aktivitet

Ansvarig

Tidsplan

Trygghetsteamet Går igenom anmälningar om

otrygghet på skolan och gör

upp handlingsplan mot

kränkande behandling.

Trygghetsteamet med

kuratorer som

huvudansvariga.

Veckovis

Hälsosamtal

Enskilt hälsosamtal med alla

elever om den individuella

psykiska och fysiska hälsan

samt om skolsituationen och

klimatet i klassen

Skolsköterska

Årskurs 4

Trivselenkät

Enkät som besvaras av

samtliga elever som syftar att

kartlägga kränkningar och

trygga/otrygga platser på

skolan. Detta utgör i sin tur

underläget för vilka åtgärder

som, i den nya planen,

behöver förändras.

Mentorerna gör enkäten med

respektive klass.

Trygghetsteamet ansvarar för

sammanställning av

resultaten.

I samband med upprättandet

av ny likabehandlingsplan

(november-december).

Välkommen tillbaka; enkät

Enkät som besvaras av

samtliga elever som syftar

till att kartlägga om man

känt sig välkommen av

elever och personal.

Trygghetsteamet

I samband med skolstart

efter sommar och jullov.

Utvecklingssamtal med

elev och föräldrar

Mentorer erbjuder varje elev

med föräldrar ett samtal för

att diskutera elevens

pedagogiska och sociala

skolsituation.

Mentor

Varje termin

31

Planerade aktiviteter

Aktivitet

Syfte

Ansvarig

Utvärdering

Religiös obundenhet

Litteratur som köps in

till skolan ska beakta

religiös obundenhet. En

multikulturell kalender

ska också finnas i varje

klassrum, och tas

hänsyn till vid

planering av viktiga

aktiviteter.

Att alla elever och

personal på skolan

respekteras lika

oavsett kultur och

religion.

Rektor

Bibliotekarie

Mentorer

Sker i samband med

läsårslut.

Normkritiskt

perspektiv i möte med

elever. Skolans personal ska en

gång under läsåret få

kunskap om och

diskutera hur man

arbetar normkritiskt.

Genom att i

personalgruppen

diskutera normkritik,

främjas ett

normkritiskt

förhållningssätt hos

eleverna.

Samtliga

mentorer

Sker i samband med

läsårsslut.

Ordningsregler Elevrådet tillsammans

med rektor tar under

oktober månad fram

nya ordningsregler som

ska gälla för alla som

går på skolan under

resten av läsåret.

Att alla ska ha

gemensamma regler

för hur vi behandlar

varandra i skolan.

Rektor

Utvärderas med

elevrådet sista mötet

innan sommarlovet.

32

Aktivitet

Syfte

Ansvarig

Utvärdering

Personal äter med

elever i matsalen

Lärare och övrig

personal har möjlighet

att äta tillsammans med

sina elever i bamba.

Att personal aktivt

hjälper till med

trivseln i matsalen.

Personal som

väljer att äta

pedagogiska

måltider.

Utvärderas med

lärare vid läsårslut

Temadagar

Likabehandling

Det kommer att

anordnas en halvdag

per termin med fokus

på skolans

värdegrundsarbete.

Att öka känslan av

samhörighet. Skapa

viktiga reflektioner

och diskussioner.

Rektor

Kuratorer

Trygghetsteam

Varje mentor

diskuterar resultatet

av dagen med sin

klass och lämnar in

skriftligt till kurator

och trygghetsteam.

Föräldramöten

Minst en gång varje

termin bjuds

föräldrarna till eleverna

på skolan in till

föräldramöte. Här

diskuteras aktuell

situation samt framtida

utveckling. Mötesform

beslutas av mentor i

eventuellt samråd med

kollegor.

Att öka samverkan

mellan skola och

föräldrar. Ge

föräldrar chans att

komma till tals och

påverka sina barns

skolsituation.

Mentorer

Rektor

Rektor ansvarar för

utformandet av en

utvärderingsmetod

Fritids Drop-in fika

Minst en gång per

termin har

fritidsavdelningarna

drop-in fika för

elevernas föräldrar.

Öka samverkan samt

ge föräldrar inblick i

hur deras barn har

det efter skolans slut.

Fritidspersonalen

Utvärderas i

samband med

läsårsslut.

33

Aktivitet

Syfte

Ansvarig

Utvärdering

Klassråd

På klassrådet diskuteras

den aktuella

stämningen i klassen.

Alla klasser gör under

höstterminen en

samarbetsplan för att

öka tryggheten i

klassen.

Att öka samarbete

och minska

otrygghet.

Mentorer

Elevrådet utvärderar

mentorstiderna

månadsvis.

Elevråd Varje klass utser en

representant och en

suppleant. Elevrådet

träffas en gång i

månaden för att

diskutera skolklimatet

samt ge förslag till

förbättrande åtgärder.

Elevrådets syfte är

att ta till vara

elevernas rätt att

påverka sin egen

skolmiljö. Det är ett

utbildningstillfälle i

demokratisk fostran

där eleverna får

framföra åsikter

gällande behov av

åtgärder för att

förhindra

diskriminering.

Lärare med

ansvar för

elevrådet

Rektor

Utvärderas vid

terminsslut.

Elevrådets presidium

Ordförande och vice

ordförande, sekreterare

och vice sekreterare

träffar skolledningen

månadsvis. Rektor

närvarar två gånger per

termin.

Presidiet har till

uppgift att ha

inflytande och

samarbeta med

skolledningen i

frågor som rör

skolans organisation.

Rektor,

skolsköterska och

kurator.

Utvärderas med

rektor vid läsårets

sista träff med

presidiet.

34

Aktivitet

Syfte

Ansvarig

Utvärdering

Matråd

Varje klass utser en

representant och en

suppleant. Matrådet

träffas en gång i

månaden för att

diskutera skolmaten

och miljön i bamba och

ger förslag till

förbättrande åtgärder.

Eleverna ska få

möjlighet att påverka

vilken skolmat som

ska serveras. Det är

även ett

utbildningstillfälle

för vikten av kost

och hälsa.

Köksansvarig,

kurator samt

mentor.

Utvärderas vid

terminsslut.

Rastaktiviteter

Två förmiddagsraster i

veckan genomförs

planerade

rastaktiviteter på

skolgården. Ansvariga

ser till att information

om var och när

aktiviteterna äger rum.

Öka gemenskapen

mellan eleverna på

skolan genom lek

samt ge elever som

sällan vet vad dem

ska göra, tips och

nya idéer. Ge

eleverna kunskap om

olika lekar och dess

regler.

Kamratstödjarna

med hjälp utav

mentor ansvarig

för gruppen.

Kamratstödjarna

tillsammans med

ansvarig mentor

utvärderar

aktiviteterna vid

terminsslut.

35

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier

eller kränkande behandling som finns på vår skola. Skolans förebyggande arbete under

kommande läsår bestäms utifrån:

1. Diskussioner i elevrådet.

2. Incidentrapporter och analys av dessa.

3. Trivselenkät, fokusgrupp samt föräldraenkät.

4. Diskussioner i Trygghetsteamet, EHT samt personalgruppen.

5. Samtal med skolans föräldraråd om likabehandlingsplanen och resultatet

av likabehandlingsenkäten.

De problem- och riskområden som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av

de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling.

Planerade insatser

Insats

Syfte

Ansvarig

Tidsplan

Utvärdering

Tillgänglig

information om

rutiner vid

kränkning.

Checklista för rutiner

vid kränkning ska

finnas i samtliga

klassrum samt i

personalrummet. Dessa

ska uppmärksammas på

likabehandlingsdagarna

samt löpande under

läsåret.

Öka medvetenheten

samt påminna om

hur man går tillväga

vid en kränkning.

Informationen ska

finnas lättillgänglig

och eleverna ska

påminnas om

rutinerna under

klassråden.

Mentorerna

Hela läsåret

I nästa läsårs

trygghetsenkät.

EHT

Elevhälsoteamet

diskuterar regelbundet

vilka förebyggande

åtgärder som ska vidtas

i samband med att

Att genom

tvärprofessionellt

samarbete arbeta för

att skapa en tryggare

skola.

Rektor samt

elevhälsans

representant

er

Veckovis

I slutet av

varje termin.

36

elevärenden och

organisatoriska frågor

diskuteras.

Insats

Syfte

Ansvarig

Tidsplan

Utvärdering

Trygghetsteamet

Trygghetsteamet

samlas varannan vecka

och diskuterar

kränkningar som

uppstår och startar

utredningar av

kränkande behandling.

För att alla elever ska

känna till

trygghetsteamet går de

runt i samtliga klasser i

början av varje termin

och presenterar sig och

förklarar teamets syfte.

Att alla elever på

skolan känner till

trygghetsteamet och

deras arbete.

Trygghets-

teamet

Varannan

vecka,

presentation

sker

terminsvis.

I nästa läsårs

trygghetsenkät.

Samarbete med

socialtjänst, polis och

fritid.

När skolan inte kan

hjälpa eleven utifrån de

behov som finns, har

skolan ett nära

samarbete med

socialtjänst, polis och

fritid. Kuratorerna

deltar i ett

samverkansorgan SSPF

där representanter från

skola, socialtjänst, polis

och fritid är samlade.

Att öka samverkan

mellan myndigheter

i stadsdelen för att

kunna stödja barn

och ungdomar på

bästa sätt.

Rektor

EHT

Vid behov

Avstämning

sker löpande i

EHT.

37

Rutiner – Så här gör vi

Vad gör du som elev?

Om du har blivit kränkt av en annan elev

Berätta för mentor eller någon annan personal

som hjälper dig att gå vidare, eller;

Skriv en anmälan till Trygghetsteamet och lämna den i Trygghetsteamets brevlåda som

finns i korridoren in till personalrummet. Du kan vara anonym (inte skriva ditt namn), men

tänk på att vi lättare kan hjälpa dig om vi vet vem du är!

Om du har blivit kränkt av en vuxen

Berätta för mentor, rektor eller någon annan personal, eller;

Skriv en anmälan till Trygghetsteamet och lämna den i Trygghetsteamets brevlåda som

finns i korridoren in till personalrummet.

Om du har sett eller hört att en annan elev blivit kränkt

Berätta för mentor eller någon annan personal, eller;

Skriv en anmälan till Trygghetsteamet och lämna den i Trygghetsteamets brevlåda som

finns i korridoren in till personalrummet.

Om du inte får hjälp av skolan

Skolan är skyldig att hjälpa dig. Om du fortfarande inte får den hjälp du behöver kan du

vända dig till Barn och elevombudsmannen, BEO. Vad som händer efter det beror på

vad du har för ärende, på situationen och vad skolan har gjort för att komma tillrätta med

kränkningarna. I det allra yttersta fallet kan BEO besluta om att begära skadestånd av

skolan. Det förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för att

stoppa kränkningarna.

Kontaktuppgifter: Barn- och elevombudet, Box 23069, 104 35 Stockholm,

beo@skolinspektionen.se, 08-586 080 00.

Det är viktigt att du

berättar, så att vi på

skolan får chans att

kunna hjälpa dig!

38

Vad gör du som personal?

Policy

Alla medarbetare har skyldighet att skyndsamt agera när man upptäcker att en elev är

kränkt eller utsatt för trakasserier. Alla fall av misstänkta eller uppenbara former av

kränkningar skall anmälas till rektor.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:

o Den person i personalgruppen som uppmärksammar att en elev utsätts för

kränkande handling skall omedelbart ingripa och skydda eleven från den som

kränker.

o Den som har uppmärksammat kränkningen ska skyndsamt informera den

personal som ansvarar för inblandade elever (den som har blivit kränkt, och den

som har kränkt).

o Ansvarig lärare pratar med samtliga inblandade elever, tillsammans och/eller

enskilt, och respekterar samtliga elevers upplevelse. En elev kan vara kränkt

även om denne själv har betett sig illa.

o Den personal som uppmärksammat händelsen, alternativt ansvarig lärare

som blivit informerad, skriver en Incidentrapport som mejlas till rektor och

trygghetsteam.

o Rektor ansvarar för att den uppkomna situationen utreds.

o Vårdnadshavare till både barnet som blivit kränkt och barnet som har kränkt

skall informeras inom 24 timmar. Ansvarig för att detta sker är den person som

uppmärksammat händelsen, eller mentorn.

o Om en konflikt är så pass stor att mentorn anser det svårt att reda ut den, går

ärendet vidare till Trygghetsteamet som arbetar vidare med incidenten. Ärendet

tas vid behov även upp på skolans elevhälsoteam som leds av rektor.

39

o Rektor ansvarar för att händelsen anmäls till huvudmannen (barn- och

utbildningsnämnden, Tjörns kommun).

o Efter utredning avgör rektor, eller av rektor utsedd person, vilken åtgärd som

skall vidtas för att kränkningen inte skall upprepas.

o Vårdnadshavarna informeras fortlöpande om utredningens gång och om vilka

åtgärder skolan vidtagit för att händelsen inte skall upprepas.

o När ärendet är avslutat anmäls detta till huvudmannen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

o Den person i personalgruppen som uppmärksammar att en elev utsätts för

kränkande handling skall omedelbart stötta eleven och skydda eleven från den

som kränker.

o Händelsen anmäls direkt till rektor.

o Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.

o Rektor informerar sin chef/förvaltning.

o Rektor ansvarar för att utredning sker.

o Rektor följer upp ärendet genom kontakt med vårdnadshavare och informerar om

vilka åtgärder skolan vidtagit och hur arbetet har gått.

o Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.

o Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras skriftligt.

o Uppföljningen dokumenteras skriftligt.

40

Vad gör du som förälder?

Om ditt barn har blivit kränkt av annan elev eller vuxen i skolan

Kontakta i första hand ditt barns mentor. Telefonnummer och mailadress finns på

klasslistan.

Kontaktuppgifter Övrig personal som kan hjälpa till är följande:

Telefonnummer expedition Sarah Borggren: 0304-60 14 52

Telefonnummer kurator Oscar Efström: 070 650 34 20

Telefonnummer rektor Anna Kern: 0304-60 14 51

Om du anser att skolan inte gör vad den ska

Om du tycker att skolan inte gör vad som borde göras kan du vända dig till Barn- och

elevombudsmannen (BEO). I det allra yttersta fallet kan BEO besluta om att begära

skadestånd. Det förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för

att stoppa kränkningarna.

Barn- och elevombudet, Box 23069, 104 35 Stockholm,

beo@skolinspektionen.se, 08-586 080 00

41

Vad gör Trygghetsteamet?

Trygghetsteamet utgörs av en personalgrupp på skolan som arbetar nära eleverna i

vardagen. Gruppen träffas regelbundet för att tillsammans se vad man kan göra för att skapa

trivsel eller lösa konflikter. Trygghetsteamet består utav Camilla Färdig: lärare, Karolina

Ekström: fritidspedagog, Sandra Magnbäck: elevassistent samt Viktoria Johansson: lärare.

När en anmälan kommer in till Trygghetsteamet

Trygghetsteamet inhämtar information från anmälare och mentor för att analysera ärendet.

Två personer i gruppen får ansvar för ärendet, en som kan föra samtal samt en som sitter

med och antecknar. Trygghetsteamet håller samtal med samtliga inblandade i ärendet under

en femveckorsperiod, ett samtal i veckan samt andra eventuella åtgärder.

Om ett ärende efter fem veckor upplevs behöva mer tid så fortsätter utredningen. Rektor

informeras månadsvis om upprättade utredningar.

o Hela teamet samlar information om ärende.

o Elevernas föräldrar informeras om att incidenten tas upp i trygghetsteamet.

o Två personer i teamet håller enskilda samtal med samtliga inblandade i ärendet

under minst fem veckor.

o Trygghetsteamet diskuterar om fler åtgärder än samtal behövs.

o Trygghetsteamet återkopplar till mentorer.

o När en incident anses avslutad informeras föräldrar, mentorer samt rektor.

Om kränkningarna inte har slutat överlämnas ärendet till Elevhälsoteamet för fortsatt

hantering av ärendet. Rektorn tar då beslut om åtgärd för att stoppa kränkningarna.

42

Trygghetsteamets årsplan

Höstterminen

Augusti Trygghetsteamet gör en enkät med samtliga elever på skolan, om hur de

upplevt skolstarten. Efteråt analyseras svaren för att tidigt upptäcka om en elev upplever

det jobbigt att komma tillbaka till skolan efter ett längre lov. Informationen lämnas vidare

till mentorer som blir ansvariga för att hjälpa eleven att känna sig trygg och välkommen

tillbaka till skolan.

September Samtliga mentorer informerar sina klasser om likabehandlingsplanen och

sätter upp en affisch om likabehandling samt trygghetsteamets arbete. Syftet med

affischen är att tydligare synliggöra att likabehandlingsplanen finns och vilka som arbetar

i trygghetsteamet.

Oktober Vi gör en kartläggning av vilka riskområden som finns på skolan. Varje

klass får en karta över skolan, mentorerna ska tillsammans med sin klass punkta ut vilka

områden på skolan som känns otrygga. Trygghetsteamet analyserar klassernas svar och

tar fram åtgärder på eventuella problem och meddelar mentorerna om dessa.

November Samtliga klasser gör en trivselenkät från Tjörns kommun, varje mentor

ansvarar för att enkäten genomförs med klassen. Svaren analyseras utav trygghetsteamet

och lägger grunden för nästkommande års arbete i likabehandlingsplanen.

December

Vårterminen

Januari Trygghetsteamet utvärderar svaren från novemberenkäten samt terminen

som varit i helhet. Trygghetsteamet gör även om enkäten om hur eleverna upplevt

skolstarten efter jullovet. Samma enkät som görs i augusti.

Februari Årskurs 2 och 5 utför en enkät ifrån GR. Göteborgsregionens

gemensamma enkät för specifika årskurser. Resultaten finns för alla att ta del utav på gr:s

hemsida.

Mars

April Vi gör en kartläggning om vilka riskområden som finns på skolan, samma

kartläggning som genomförs i oktober.

Maj

Juni Trygghetsteamet utvärderar enkäter samt riskområden och uppdaterar lika-

behandlingsplanen inför nästkommande läsår.

43

Vem gör vad vid kränkningsanmälan?

En checklista för personalen

Vuxen anmälare

Mentor

Trygghetsteam

EHT/rektor

Skriver

incidentrapport och

mejlar den till

berörda mentorer,

kuratorer,

trygghetsteam samt

rektor.

Pratar med sina

elever och

eventuellt

anmälaren och/eller

den som upptäckte

incidenten.

Återkopplar till

mentor när anmälan

kommit in och

berättar vad man

avser att göra åt

ärendet.

Bedömer om

ärendet hänger ihop

med andra

åtgärder/anmälan

till EHT för

pedagogisk, social

eller oro för hög

frånvaro.

Kontaktar

föräldrarna (kan

skicka hem

Incidentrapport).

Diskuterar lämpliga

åtgärder. Vem tar

hand om ärendet?

Samordnar

ytterligare åtgärder

och ser till att

samtliga berörda

kallas till

elevvårdskonferens.

En person utses

från EHT att vara

kontaktperson mot

arbetslaget/mentor.

Samordnar med och

återkopplar till

rektor,

Trygghetsteam

och övriga berörda.

Återkopplar till

mentor under

arbetet och när det

är avslutat. I

allvarligare fall

skickas ärendet

vidare till

EHT/rektor.

Rektor kan i

allvarligare fall

delta aktivt i

ärendet.

44

Skärhamns skolas ordningsregler

Jag ska som elev:

Komma i tid och ta med mig rätt material till lektionen

Behandla alla med respekt Jag tar ansvar för att alla får vara med i aktiviteterna på skolan. Ingen skall känna sig

utanför.

Vara rädd om skolans material och lokaler Jag bidrar till en trevlig skolmiljö genom att plocka upp efter mig och hålla snyggt på

bänkar och bord. Om jag bidrar till skadegörelse så kan det resultera i att mina

vårdnadshavare får ersätta det.

Respektera skolans mobilförbud På Skärhamns skola råder förbud att använda mobiltelefon under skoltid. Om en

vårdnadshavare behöver nå sitt barn så ringer man expeditionen 0304-601452.

Ta ansvar för att det är en bra arbetsmiljö på lektioner och raster Detta innebär att jag väntar på min tur och bidrar till en trivsam miljö. Jag leker inte

med bollar i korridoren och skojbråkar inte.

Har rast utomhus för att få frisk luft och röra på mig

Inte ha ytterkläder på inomhus under lektionstid eller i matsalen

Be om lov om jag vill fotografera eller filma någon

Lämna godis och tuggummi hemma

Följa de regler som gäller i särskilda lokaler/tillfällen Det kan vara farliga salar eller utrymmen som kräver särskilda regler såsom tex

slöjdsal, idrottssal eller matsal, eller när det är snö eller något evenemang på skolan.

Hålla mig inom skolans område under hela skoldagen/fritidstiden

Det är personalens uppgift att ta ansvar för allas trygghet, därför ska jag följa de vuxnas

uppmaningar. Vuxna har också andra rättigheter än elever för att ta detta ansvar.

45

Bilagor

Bilaga 1 Skollag (2010:800)

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare

föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra

att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de

åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och

elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att

påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade

åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande

behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

46

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller

en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten

är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor

som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande

behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna

kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att

förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn

eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt

som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en

skolenhet eller förskole enhet gäller första och andra styckena för den personal som

huvudmannen utser.

47

Bilaga 2 Diskrimineringslag (2008:567)

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika

rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering

4 § I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan

behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet

har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett

kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk

tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning

eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och

de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,

3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon

av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,

5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som

avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som

lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell

läggning och ålder

5 § I denna lag avses med

1. kön: att någon är kvinna eller man,

2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man

eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,

3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,

48

4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en

persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har

uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och

6. ålder: uppnådd levnadslängd.

Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av

diskrimineringsgrunden kön.

3 kap. Aktiva åtgärder

Att förebygga och förhindra trakasserier

15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra

att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för

trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

Likabehandlingsplan

16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över

de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller

studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra

trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som

utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.

En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

49

Bilaga 3 Vad får lärare och elever göra?

Nödvärnsrätten

Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda

situation då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärnssituation. Det

innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse

och misshandel av såväl person som egendom. En person kan t.ex. hållas fast eller dras

ifrån en plats där misshandel pågår.

Nödvärnsrätten som aldrig får innebära mer våld än situationen kräver gäller alla

människor, därmed också lärare och elever.

Nödvärnsrätten gäller bara det akuta ingripandet och försvaret. Var gränsen går för vilket

våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall, och sannolikt

har lärare en något utökad möjlighet att bruka våld i sitt tillsynsansvar än vad en enskild

person har i andra sammanhang. Om t.ex. en elev angriper andra elever kan en lärare med

några handgrepp tvinga eleven att hålla sig lugn.

(Brottsbalken 24 kap 1§ )