Plan mot diskriminering och kränkande behandling … · 2018-01-22 · -post [email protected] Org.nr 212000 1751 Sida 1 av 19 4-01-31 l Plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Sannerudsskolan 7-9 2017-11-22

Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510

Box 88

665 23 Kil

Kommunhuset

Östra Torggatan 2D

Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0

E-post [email protected] Org.nr 212000-1751

Sida 1 av 19

KIL

1000,

v1.1

, 2014-0

1-3

1

l

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

Sannerudsskolan 7-9

2017/2018

Planen omfattar: Grundskola 7-9 och Grundsärskola 7-9

Ansvarig för planen: Rektor

Sida 2 av 19

ÖVERGRIPANDE POLICY OCH VISION

På vår skola vill vi att alla elever ska känna glädje och lust till lärande varje dag de går till skolan. Vi arbetar alltid för att eleverna ska känna trivsel, trygghet och respekt för alla de möter.

Lagen förbjuder diskriminering och kränkningar och den gäller för alla. Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om allas lika värde. Kränkningar kan vara

• Fysiska – t ex slag och knuffar

• Verbala – t ex hot eller könsord

• Psykosociala – t ex utfrysning, ryktesspridning

• Texter eller bilder – t ex sociala medier, e-post, sms och mms

Mobbning innebär att någon utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

Skolledningen och all personal på Sannerudsskolan tar tydligt avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola och grundsärskola

Ansvariga för planen

Rektor: Sofia Gustafsson & Tobias Axnemon

Planen gäller från

2017-11-22

Planen gäller till

2018-12-31

Elevernas delaktighet

Elevskyddsombud

Vårdnadshavarnas delaktighet

Via föräldramöten

Sida 3 av 19

Ta del av likabehandlingsplan som ligger hemsidan

Personalens delaktighet

Arbete på APT

Samverkan med elever via klassråd

Förankring av planen

Planen kommer att göras känd på hemsidan för vårdnadshavare. Den kommer att

tas upp på klassmöten och utvecklingssamtal.

Planen kommer att göras känd för eleverna i början av terminen och arbetas med

under året, dels utifrån en stående punkt kring den psykosociala miljön på

dagordning för elevråd, samt klassråd.

Planen kommer göras känd i ledningsgruppen för att sedan förankras i alla

arbetslag.

Eleverna undervisas om diskrimineringsgrunderna och om begreppen

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel

på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och

yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt

arbete för en tjej”. [diskriminering]

Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den

ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på

grund av kön]

Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig

som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att

någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på

annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen

könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande

Sida 4 av 19

identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det

normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell

läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på

händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom

han sminkar sig. [trakasserier]

Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn

på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn

ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina

problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender

betyder och innebär. [diskriminering]

Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna

från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille

för att få gå in där. [trakasserier]

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller

etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en

etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,

kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska

tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller

trakasserier:

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk

ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att

inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

Thomas, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra

eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på

honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du

vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på

dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och

har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska

inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Sida 5 av 19

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning.

Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning

som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel

buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska

eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion

faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av

några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att

det är roligt. [trakasserier]

Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med

motiveringen

”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila

utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes

skåp. [trakasserier]

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av

en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas

uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och

inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever

individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som

hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra

elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte

kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar

lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden

”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och

trakasserier]

Sida 6 av 19

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell

eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering

eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika

sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på

besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och

ibland får han jobba ensam.

James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de

andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par,

får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans.

[diskriminering]

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot

åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut

i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på

grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att

särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning

av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på

grund av detta. [trakasserier]

Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass.

Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon

har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall.

[trakasserier]

Sida 7 av 19

FRÄMJANDE INSATSER

KÖN

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och

Ålder

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika

stort utrymme. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något

som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Stärka elevernas förmåga

att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka

deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap.

INSATS

1. Att i undervisningen tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt.

2. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen

utan att begränsas av stereotypa könsroller. Detta är även angeläget vid

studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt

fortsatt utbildning och framtida yrkesval.

ANSVARIG

Rektor, SYV och lärare

DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

Arbetet pågår under hela läsåret.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÅLDER


Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder


Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan

delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna hänga med på aktiviteter eller

utflykter. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda

INSATS

Alla aktiviteter är anpassade så att alla kan delta.

Sida 8 av 19

ANSVARIG

Rektor och lärare



ETNISK TILLHÖRIGHET


Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan

trosuppfattning.


Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället.

Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både

historiskt och i nutid. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar

och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i

media eller läromedel

INSATS

1. Utbildning för personal av EXPO.

2. Toleransprojektet – Kungälvsmodellen. (Resan).

3. Teaterföreställning ”Svarta moln”, Mattias Walan.

4. Berörs i ordinarie undervisning.

5. Värdegrundsveckan

6. Föreställning med Malte Hallquist

ANSVARIG

Rektor och lärare



Sida 9 av 19

KÖNSIDENTITET OCH KÖNSUTTRYCK


Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och

Ålder


Prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet.

INSATS

1. Ingår i sex- och samlevnadsundervisningen i biologi.

2. Aktivitet på skolan vid Värmland Pride

3. Det finns att tillgå separata omklädningsrum på idrotten.

4. Framtidsfrön – val av yrken.

ANSVARIG

Rektor, skolsköterska och lärare



RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING



I undervisningen belysa hur religioner såsom judendomen och islam bidragit till

västerländsk kultur och vetenskap. I syfte att skapa religiös och kulturell

samexistens tillämpa en undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom

till exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och hinduism.

Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa

föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller

läromedel.

INSATS

1. Ingår i SO-undervisningen.

2. Toleransprojektet – Kungälvsmodellen. (Resan)

3. Föreläsning för personal av EXPO

Sida 10 av 19

ANSVARIG

Rektor och lärare



SEXUELL LÄGGNING


Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning


Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa

föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i

media eller läromedel.

INSATS

1. Vara medveten om könsstereotypa föreställningar vid inköp av nya

läromedel.

2. Aktivitet vid Värmland Pride

3. Ingår i undervisningen.

ANSVARIG

Rektor, skolsköterska och lärare



ÅLDER


Kränkande behandling och Ålder


Se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där

elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar.

INSATS

1. Uppstartsvecka med åldersblandade grupper.

Sida 11 av 19

2. Åldersblandade föreställningar vid t.ex. avslutningar.

3. Åldersblandade arbetslag.

4. Åldersblandade friluftsaktiviteter.

5. Åldersblandade grupper på elevens val.

6. Utöka samarbetet mellan f-6 samt 7-9.

ANSVARIG

Rektor och lärare



BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET


Kränkande behandling och Funktionsnedsättning


Skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning så att personen

kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

INSATS

1. Anpassad undervisning utifrån elevens behov.

2. En till en datorer med stödprogram för alla.

3. Specialpedagogisk lyft enligt Skolverket.

ANSVARIG

Rektor, specialpedagog och lärare



Sida 12 av 19

KARTLÄGGNING

KARTLÄGGNINGSMETODER

Enkäter genomförs med alla elever och föräldrar. Samtal på mentorsträffar.

Elevrådet sammanträder regelbundet. Husmodellen. Individuella samtal mellan

mentor och elev. Utvecklingssamtal. Rapport från elevhälsan.

OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,

Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning,

Ålder och Bristande tillgänglighet.

HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN

Enkäter genomförs med alla elever. Samtal på mentorsträffar. Elevrådet

sammanträder regelbundet. Husmodellen. Utvecklingssamtal.

HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN

Genom planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra

vuxna i skolan. Genom sammanställning av elevenkäter i arbetslag och diskussion

kring de resultat som framkommit.

RESULTAT OCH ANALYS

De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men

inte alla. Eleverna känner sig trygga på lektionerna, på rasterna och på vägen till

och från skolan. Skolan behöver bli tydligare med vilka ordningsregler som gäller

likabehandlingsplanens innehåll och elevinflytande.

Sida 13 av 19

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

NAMN

Kränkande behandling

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN

Kränkande behandling


Alla ska känna trygghet i skolan

ÅTGÄRD

1. Se till elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal.

2. Pedagogisk lunch.

3. Att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt.

4. Information om kränkande behandling i sociala medier för elever, personal och

föräldrar.

5. Skapande av trygghetsteam på skolan.

6. Socialpedagog anställs.

7. Illustration och samtal kring diskrimineringsgrunderna.

8. Socialpedagog anställs.

9. Utveckla samarbetet med Ungdomsgården.

10. Teaterföreställning åk 8.

MOTIVERA ÅTGÄRD

Elevenkäten visar att inte alla känner sig trygga.

ANSVARIG

Rektor och all personal



Sida 14 av 19

NAMN

Språk

OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,

Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och

Ålder


Nollvision när det gäller kränkande språkbruk.

ÅTGÄRD

Samtlig personal bemöter kränkande språkbruk på ett konstruktivt sätt.

MOTIVERA ÅTGÄRD

Många kränkande ord används i de vardagliga samtalen.

ANSVARIG

Rektor och all personal



Sida 15 av 19

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER

POLICY

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

UPPMÄRKSAMMA KÄNNETECKEN

Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en

elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

GEMENSAM UPPFATTNING

Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och

kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på.

UPPSIKT OCH NÄRVARO

Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid som baserar sig på

kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Personal rör sig på

skolan och ”rastminglar”, dvs bygger relation med eleverna och är vuxna ute i

korridorerna.

REGELBUNDNA UNDERSÖKNINGAR

Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier

och kränkande behandling.

NÅGON ATT PRATA MED

Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de

eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

ENGAGERA ER I VAD SOM HÄNDER UTANFÖR SKOLAN

Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan

eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller

mobbing via sms.

PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL

Mentor, lärare och elevhälsa.

Rektor: [email protected] & [email protected]

Kurator: [email protected]

Elevstödjare: [email protected]

Socialpedagog:

mailto:[email protected]




Sida 16 av 19

Rutiner för att utreda och åtgärda vid en kränkning

Arbetsgång vid kränkning

1. Agera

All personal är skyldig att ingripa om en elev utsätts för diskriminering,

trakasserier eller kränkande behandling. Den personal som upptäcker en

kränkning etc. ansvarar för att kontakta elevernas klassansvariga/mentorer samt

att fylla i Kränkningsanmälan, vilket bör ske skyndsamt. Blanketten ska lämnas till

rektor som skickar anmälan till nämnden (enligt skollagen), samt till mentor som

påbörjar utredningen.

2. Utred

Den personal som ansvarar för ärendet (mentor) påbörjar en utredning genom att

fylla i Incidentrapporten.

Del 1: utredning av kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier.

Beskrivning av händelseförlopp, utredarens bedömning, vilka åtgärder som tagits,

kontakt med vårdnadshavare m.m.

Del 2: uppföljning av åtgärder och mål.

Första steget är att samla information från anmälaren, den/de elever som blivit

utsatt samt övriga involverade.

Vid allvarligare händelser ska utvärderingen följas upp inom 2 veckor med eleven.

Därefter behöver rektor göra en bedömning om ev ytterligare åtgärder behöver

vidtas.

3. Avslutad utredning

Efter genomförd insats och uppföljning skall ärendet avslutas om det bedöms av att

diskriminering, kränkningen och/eller trakasserier har upphört. Detta genom att

fylla i Avslut Kränkningsanmälan. Här sker en kort sammanställning av de insatser

och åtgärder som vidtas av skolan.

All dokumentation samlas hos rektor med en kopia hos mentor.

Vid andra typer av incidenter används enbart Incidentrapportmallen och lämnas

direkt till ansvarig chef samt en kopia till mentor.

Sida 17 av 19

Bilaga 1 - Vad innebär främjande, förebyggande och åtgärdande arbete?

På skolan görs dagligen ett arbete med främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men det är inte alltid synligt. Här nedan visas de olika områden som Sannerudsskolan utför utifrån det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.

Främjande arbete

Förebyggande arbete

Åtgärdande arbete

Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Den omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. EXEMPEL Eleverna blir delaktiga i likabehandlingsplanen genom mentorsdagarna. Eleverna får lära sig mer om mötes- och studieteknik, i sjuan. Elever i årskurs nio får före och efter arbeta sin praktikplats och ta del av undervisning kring hälsa, ergonomi, normkritiska ögon på praktikplatsen och göra olika studiebesök på arbetsplatser. Elever är delaktiga i caféverksamhet på skolan och som matvärdar. Ämnesövergripande värdegrundsarbete Likabehandlingsplanen ska vara en naturlig del i

Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. EXEMPEL Vad har gjorts? Utifrån identifierade behov: Rastmingel som förebygger oro och bidrar till trygghet genom att ha uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Sammanslagning av elevråd och elevskyddsombud för bättre samverkan och bättre översikt. Elevernas delaktighet via elevråd och elevskyddsombud bidrar till förebyggande åtgärder för att avvärja risker på skolan. Rastmingel bidrar till att skapa goda elevrelationer. Tjuvstartsbesök inför skolstart åk 7 bidrar till

Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. EXEMPEL Vad har gjorts Elevhälsoteamet på skolan arbetar åtgärdande på uppdrag av rektorer. Socialpsykolog tillsammans med rektor och skolvärd har möte varje vecka för att åtgärda och trygga upp de riskområden som framkommit på skolan.

Sida 18 av 19

skolans verksamhet och känd av både elever o personal. Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Rastaktiviteter planeras tillsammans med elever och personal. Elevrådet ges möjlighet att påverka. Elevens delaktighet tillgodogörs verksamheten genom klassråd, elevskyddsombud och elevråd. Skolans trivselregler är skrivna i en främjande form.

att främja trygghet inför skolstart. Matsalen – ökad tillsyn under lunchen med fler pedagoger som äter med eleverna bidrar till en trygg miljö. Samarbete med Ungdomsgården startat upp kring elevvård.

Ny tydligare rutin vid kränkning har tagits fram. En konsekvenstrappa har lagts till i skolans trivselregler. Tydliga konsekvenser enligt skollagen används vid behov.

Sida 19 av 19

Documents

Plan mot diskriminering och kränkande behandling … · 2018-01-22 · -post [email protected] Org.nr 212000 1751 Sida 1 av 19 4-01-31 l Plan mot diskriminering och kränkande behandling