Skuru Skolas Plan mot diskriminering och kränkande ... · Skuru Skolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skuru skola och

Skuru Skolas

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Skuru skola och fritidshem

Läsåret 2016-2017

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Skuru Skola och Fritidshem

Grundskola år 1-5

Grundskola år 6-9

Grundskola år 6-9 (särskild undervisningsgrupp)

Fritidsverksamhet F-3

Fritidsverksamhet Klubben år 4-5

Ansvarig för planen

Rektor Lena Gustavsson

Grundläggande värden på Skuru förskola/skola/fritidshem

Alla barn och elever från förskolan till årskurs 9 skall utvecklas till stolta och kunskapssökande individer som själva har möjlighet att forma sin framtid

Våra elever ska:

- Utveckla förmågor och få goda kunskaper för vidare studier

- Mötas av vuxna som ser dem och intressera sig för dem som individer och i grupp

- Utveckla känslan för att de kan förverkliga sina drömmar och utveckla kreativitet

- Utveckla känslan av att olika är bra.

För att vi ska uppnå dessa värden ska ingen på vår skola bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Policy

På vår skola råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Var

och en ska bemötas utifrån allas lika värde och lika rättigheter. Om diskriminering, trakasserier eller

kränkande behandling ändå sker ska var och en vara säker på att vi startar en utredning, åtgärdar och

följer upp. Alla elever på skolan ska alltid ha en vuxen att gå till. Alla elever ska alltid bli lyssnade på.

Ansvariga för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Alla på skolan ingriper alltid, snabbt och tydligt när vi får reda på eller upptäcker att diskriminering och kränkande behandling har förekommit. I första hand hanteras ärendet av elevens mentor. Alla medarbetare och elever ska bidra till att göra skolan och fritidshemmet till en meningsfull, trygg och trivsam miljö. Alla ska mötas med respekt och mänsklig hänsyn. Tillsammans strävar vi efter att alla ska känna trygghet och trivsel i vardagen. En vardag där alla känner sig sedda, välkomna och viktiga. Alla vuxna arbetar tillsammans aktivt med kamratrelationer. Alla medarbetare ska aktivt bygga tillitsfulla relationer där mentorskapet är utgångspunkten och där alla vuxna genom bemötande är goda förebilder. Vi ska lyfta och främja likheter och olikheter där allas lika värde är grund för lärande och umgänge. Alla medarbetare ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i vardagen.

Planen gäller under perioden 2016-08-13–2017-08-12

Vid varje läsårsstart förankrar vi planen för elever, vårdnadshavare och medarbetare för att alla ska få

möjlighet att vara delaktiga i hur vi arbetar med trygghet och trivsel.

Elevers delaktighet:

Eleverna är delaktiga i arbetet med att utveckla skolans plan mot diskriminering och kränkande

behandling genom anonyma elevenkäter, klassrumsdiskussioner, enskilda samtal samt genom

klassråd, lagråd och elevstyrelse. Vi har återkommande diskussioner kring trygghet, trivsel, regler,

åtgärder, aktiviteter och övriga frågor. Eleverna kommer med synpunkter och förslag på aktiviteter

och åtgärder som ska främja och förebygga likabehandlingsarbetet.

Ett exempel är husmodellen där vi uppmärksammar trygga och otrygga platser. Aktiviteter och

åtgärder som eleverna har förslag på utgår från den kartläggning som görs.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare har möjlighet att påverka skolans arbete mot diskriminering och kränkande

behandling genom att delta på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, kontakt med rektor,

skolsköterska, mentor, fritidspersonal och trygghetsteamet. Planen mot diskriminering och kränkande

behandling läggs ut på skolans hemsida och schoolsoft. Information om trivselregler tas hem för

påskrift. Elev och vårdnadshavare godkänner genom att skriva under och återlämna det påskrivna

dokumentet till skolan.

Personalens delaktighet

Alla som arbetar på Skuru skola ska arbeta utifrån planen mot diskriminering och kränkande

behandling. Alla medarbetare har ett ansvar att reagera och agera kraftfullt mot alla former av

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare ska arbeta främjande i sin

planering för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Medarbetare ska

säkerställa att alla elever och nya elever känner till innehållet i skolans plan mot diskriminering och

kränkande behandling. Vid varje nytt läsår implementeras planen mot diskriminering och kränkande

behandling för alla vuxna på skolan. Ansvarig för trygghetsteamet deltar i skolans elevhälsoteam och

rapporterar till rektor varje vecka. Trygghetsgruppen träffas regelbundet och tar upp aktuella ärenden

gällande arbetet för likabehandling mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Trygghetsansvariga har till uppgift att planera trygghetsarbetet samt stötta och handleda alla

pedagoger i främjande arbete, värdegrundsarbete, konflikthantering, dokumentation.

Förankring av planen

Trygghetsgruppen besöker alla klasser vid terminsstart. Kort info om diskrimineringslagen och planen

mot diskriminering och kränkande behandling. Fortsatt arbetet i alla klasser där mentor har ansvar. All

personal informeras om planen vid läsårets start. Trygghetsansvarig är med på alla föräldramöten för

årskurs F-9 vid skolstart. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på skolans

hemsida och schoolsoft för elever, vårdnadshavare och all personal på skolan.

Utvärdering av arbetet och planen för läsåret 2016/2017

Kartläggningsmetoder

Upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Delaktiga i utvärderingen av planen

Skolledning, trygghetsteam, elevhälsoteam, personal, vårdnadshavare och elever.

Årets plan ska utvärderas senast 170812

Beskrivning hur årets plan ska utvärdera

Trivselenkät genomförs med både elever, vårdnadshavare och personal. Regelbunden

resultatuppföljning genomförs vad gäller trygghet, trivsel, arbetsro och elevhälsoarbetet. Detta görs i

skolledning, elevhälsan, klassråd, lagråd och elevstyrelsen samt på föräldramöten, föräldraråd,

utvecklingssamtal, i arbetslagen skola och fritidshem. Trygghetsteamet har fasta tidpunkter för möten,

uppföljning och utvärdering.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor Lena Gustavsson

Inledning

En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. På Skuru skola ska all personal i samarbete med barn/elever och föräldrar arbeta för ett varmt klimat där alla kan trivas och känna sig trygga. Skola, förskolan och fritidshem ska på ett tydligt och kraftfullt sätt markera att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i alla dess former inte accepteras samt alltid skydda och värna den som blir utsatt. All personal på Skuru skola och förskola ska förebygga och motverka alla former av mobbning och diskriminering, och rektor har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och elever blir väl behandlade i skolan. För att kunna genomföra detta är det viktigt att alla är delaktiga i arbetet för att främja likabehandling samt motverka diskriminering och kränkande behandling - både föräldrar, barn/elever och personal på skolan, och att arbetet utvärderas varje år.

Barn/elever som är trygga och trivs i sin skola känner glädje, nyfikenhet och får lust att lära. På vår skola arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande med dessa frågor för att skapa goda förutsättningar för en trygg och säker skolmiljö med fungerande individer och grupper.

FRÄMJANDE ARBETE 2016/2017

Främjande likabehandling utifrån dom 7 diskrimineringsgrunderna.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling,

Kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Etnisk tillhörighet,

Religion eller annan trosuppfattning,

Funktionsnedsättning,

Sexuell läggning

Ålder

Mål:

Genom att inleda läsåret med ett intensivt arbete för att främja trygghet och trivsel, skapar vi

höga förväntningar på studiero och trygghet.

Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter

för alla elever oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Syftet är att förstärka

respekten för allas lika värde. All personal är skyldiga att både främja, förebygga och ingripa

vid misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla som arbetar på

skolan ska (utdrag från LGR11 s.12): "Medverka till att utveckla känsla för samhörighet,

solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Aktivt motverka

diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den

enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt".

Uppföljning:

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor samt

arbetsro tas upp (klassråd, elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, elevhälsan

trygghetsteamet ), samt i trivselenkäter och i samtal på individ- och

gruppnivå. Trygghetstansansvarig besöker arbetslagen kontinuerligt för avstämning.

Introduktionsveckorna. 34-35:

Introduktionsveckorna i början av läsåret har all personal fokus på främjande arbete. Under

dessa veckor arbetar lärare och elever tillsammans kring arbetsmiljö, arbetsro, relationer

mellan elever/elever och elever/lärare, kring att öka kunskap om kränkningar och

diskriminering.

Alla arbetslag för ett ”kitt” med

Trygghetspromenader- vi undersöker vår skolmiljö.( Husmodellen.)

Trivselregler- Hur vi vill ha det i skolan?

Samarbetsövningar-för att stärka gruppkänslan.

Schemaläggning matsal och idrott-för att det ska finnas vuxennärvaro

Temaarbeten-vi ökar vår kunskap.

Trygghetsenkäten- vi undersöker vår verksamhet

Årlig revidering av planen mot diskriminering och kränkning- vi tar tillvara erfarenheter och

utvecklas.

Förankring av planen mot diskriminering och kränkning- alla på skolan känner till vår plan.

Temaarbete: Temaarbeten under läsåret utifrån diskrimineringsgrunderna utbildar elever

(och vuxna) om diskriminering och höjer uppmärksamheten kring diskriminering som kan

förekomma i skolan och samhället i övrigt.

Personalfördjupning: När personal planerar sin verksamhet titta på diskrimineringsgrunderna

och analysera vår verksamhet utifrån dessa.

Ansvarig

Alla på skolan

Datum när det ska vara klart

Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017

Främja likabehandling oavsett kön.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och kön.

Mål

Alla elever ska oavsett kön uppleva att de behandlas lika och synliggörs i skolan. Alla ska känna sig lika

viktiga, lika mycket värda och lika lyssnade på. Vi ska arbeta för att alla, oavsett kön, ska ha lika stort

inflytande och utrymme i verksamheten i både skola och fritidshem. Uppföljning görs via elevenkäter

under läsåret samt i grupp och enskilda samtal/diskussioner.

Insats

Vår inställning är att vi talar till och om skolans elever som individer och inte utifrån kön. Samtal och

diskussioner förs kring ämnet "alla människors lika värde". Lärarna använder ett normkritiskt

perspektiv i sin undervisning, vilket innebär att inte utgå ifrån ett heteronormativt synsätt. Alla elever

ska vara delaktiga i skolans aktiviteter och uppdelningar ska inte göras utifrån kön.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,

elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal

på individ- och gruppnivå.

Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck

Mål

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Ingen individ ska missgynnas p.g.a. detta. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje

individ är olika och har olika förutsättningar .Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva

Insats

I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval. I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal med. Vi ska alltid förmedla alla människors

lika värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra

olika sexuell läggning och familjekonstellationer.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas

upp regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT,

Trygghetsteamet), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.

.


Främja likabehandling utifrån funktionsnedsättning.

Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling och Funktionsnedsättning

Mål

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning. Ingen individ ska

missgynnas p.g.a. sin funktionsnedsättning. Skolans verksamhet ska planeras så att kompensation ges

och en individ med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation som en elev utan

funktionsnedsättning.

Vi ska arbeta för att alla på skolan ska förstå att en funktionsnedsättning är något en människa kan ha,

inte något en människa är. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje individ är olika

och har olika förutsättningar.

Insats

Skolan har hissar, automatiska dörröppnare och handikappanpassade toaletter. Skolan erbjuder vid behov individuellt stöd och pedagogiska hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller andra pedagogiska eller psykosociala svårigheter. I samarbete med elev och vårdnadshavare gör skolan en bedömning av hur behovet ser ut. Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.

friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska reformer för mänskliga rättigheter

som särskilt påverkat personer med funktionsnedsättning synliggöras. Också andra personer, till

exempel författare, forskare och politiker med funktionsnedsättning behöver synliggöras.



på individ- och gruppnivå. Ansvarig: All person. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017

Främjande likabehandling/Religion eller annan trosuppfattning.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett religion eller annan trosuppfattning.

Ingen individ ska missgynnas p.g.a. sin religion eller annan trosuppfattning. Skolans verksamhet ska

planeras så att alla individer kan delta.

Vi ska arbeta för att medvetandegöra alla på skolan om rätten att bestämma sin egen trosuppfattning.

Alla föräldrar och elever ska kunna känna sig trygga med att skolans undervisning är opartisk i denna

fråga.

Insats

Inom ramen för I So-ämnena diskuteras denna fråga upp i samband med mänskliga rättigheter. I

skolan uppmärksammar vi fester och traditioner som är knutna till världsreligionerna. Vi ska också

belysa alternativa seder och högtider utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället

för kristet dop.

Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.

friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska personer, till exempel författare,

forskare och politiker, med olika trosuppfattningar synliggöras.





Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och sexuell läggning

Mål

Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva. Vi ska alltid förmedla alla människors lika

värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra olika

sexuella läggningar och familjekonstellationer.


lagråd och elevstyrelsen, fritidsråd, arbetslagsmöten, EHT, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i

samtal på individ- och gruppnivå.

Insats

I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval. I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal.




Ansvarig: Lärare och studie- och yrkesvägledare. Skolsköterska och kurator. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning


Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck och

sexuell läggning. Ingen individ ska missgynnas p.g.a. detta. Vi ska alltid förmedla och jobba med

acceptans för att varje individ är olika och har olika förutsättningar.

Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva. Vi ska alltid förmedla alla människors lika

värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra olika

sexuell läggning och familjekonstellationer.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp i

regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT och i

Trygghetsteamet samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.

Insats

I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval.

I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal med.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas

upp regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT,

Trygghetsteamet), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.

I undervisningen ska denna fråga belysas och personer med olika könsidentiteter eller könsuttryck

synliggöras. Normer kring de två binära könsidentiteterna ska synliggöras och problematiseras.

Använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar.


Främja likabehandling oavsett ålder

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och ålder

Mål

Eleverna ska uppleva att deras åsikter lyssnas på och respekteras av all personal och alla elever. Alla ska känna sig lika värda oberoende av ålder samt att ha förståelse för de olikheter som kan förekomma. Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret samt i grupp och enskilda samtal/diskussioner. Insats Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Att alla ska känna sig lika mycket värda oavsett ålder. Vi arbetar med integrering mellan årskurser genom att ha exempelvis ha gemensamma aktivitetsdagar, frilufts- och idrottsdagar. Regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelsen, fritidsråd och matråd i alla klasser och genom skolans anonyma enkät. Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd, elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.


Främjande likabehandling utifrån etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet.

Mål

Målet är att alla ska känna sig lika värda oberoende av nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller

annat liknande förhållande.

Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret.

Insats

Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Alla ska känna sig lika

mycket värda oavsett etnisk tillhörighet. Under läsåret 2016-2017 kommer vi att fortsätta arbeta med

diskrimineringsgrunderna i olika former. Som t.ex. teamarbeten. Tillämpa ett normkritiskt

förhållningssätt i undervisningen. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, till

exempel genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att

på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd, elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.


Resultat/utvärdering av Läsåret 2015/2016

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Personal: Zondera medarbetarundersökning

Introduktionsveckor:

Fokus på trivsel och trygghet. Alla klasser gjorde rutiner och trivselregler i klassrum, kapprum, matsal,

omklädningsrum och utemiljön. Vi genomförde diskussioner och delaktighet för att få en ökad

förståelse för vår gemensamma miljö.

Information gavs i alla klasser om diskrimineringsgrunderna.

Elevstärkande/lära känna övningar genomfördes

Trivselenkäter på intranätet genomfördes

Trygghetspromenader genomfördes på höstterminen för att kartlägga otrygga platser. Resultatet

presenterades av husmodellen från diskrimineringsombudsmannen.

Fritidsledare finns i bibliotek och i cafeteria.

Elevstödjare anställdes och placerades i korridorer/pingishall kl:11.00–16.00 varje dag.

Mentorstid/1 ggr vecka genomfördes i varje klass.

Kompissamtal i år F-3

Fritidshemmet har daglig kontakt med vårdnadshavarna.

Anonym brevlåda sattes upp på tre olika i skolan. Man kunde skriva en lapp om man kände sig otrygg

eller utsatt.

Lagrådet har träffats och har arbetat med husmodellen med år 3, 4-6 och 7-8 där vi har kartlagt

trygga och mindre trygga platser.

Genomfört Klassråd, lagråd och elevstyrelse för att få ökad delaktighet och förståelse. I dom olika

råden kommer information fram och otrygga platser, trivselregler, raster och omklädningsrum

Riskområde/ Mål/Åtgärd/ Ansvar

Riskområden Mål Åtgärd Ansvarig

Undvik köbildning vid t.ex. lunchen

Undvika konflikter Vuxen först framme Alla pedagoger

Klassplacering på lektion

Att man ska känna sig trygg

Elever ska ha samma placeringar på alla lektioner.

Alla pedagoger

Gemensamma regler Trygga elever Alla pedagoger börjar varje lektion likadant . Lektionstid/planering för lektionen

Alla pedagoger

Gruppindelning Elever får många olika kamrater

Pedagog ansvarar för gruppindelning

Alla pedagoger

Raster Alla elever ska känna sig trygga och ha en stimulerande rastverksamhet.

Skolgårdsregler med flera vuxna på gården och på strategiska platser. Alla rast värdar har gul jacka eller orange väst för att synas bättre.

Benny Alla pedagoger

Gruppindelning på raster

Alla ska få vara med Ingen ska hamna utanför då ingriper vuxen.

Alla på skolan

Omklädningsrum Att det ska vara en trivsam och trygg miljö

Elever får inte vara ensamma i omklädningsrummen alternativt en vuxen i närheten

Berörd personal Enligt schema

Konflikter:

Det förekommer i vissa klasser vid något eller några tillfällen varje läsår att det uppstår konflikter

mellan barn/grupper av barn. Vi tar tag i detta direkt och har samtal med de iblandade direkt.

Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och

ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna har besvarat skolans trivselenkät och kommuns enkät Våga visa.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalenkäter. Planeringsdagar vid uppstart på höstterminen. Introduktionsveckor vid skolstart i 2

veckor. Temat i år är trygghet och trivsel.

Resultat och analys Inför läsåret 2016/2017

Vi behöver förankra planen för eleverna, vårdnadshavarna och all personal på skolan. Rutiner ses över

och utvärderas t.ex. trygghetsteamets roll och sammansättning, anmälan av kränkande behandling

och årshjul för trygghetsarbetet.

Främjande och förebyggande åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller

könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,

sexuell läggning och ålder


Vårt mål är att vi ska kunna avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling. Vi vill ha en verksamhet som präglas av samspel mellan alla - barn, unga och

vuxna. Ett samspel där våra värderingar som förebilder för varandra kommer till uttryck i hur

vi förhåller oss till och behandlar varandra med respekt. Tanken om likabehandling

genomsyrar även skolans undervisning och återkommer som tema vid flera tillfällen under

läsåret. Vi ska alla uppmuntra var och ens utveckling och skapa en god gemenskap

tillsammans vilket förutsätter en stimulerande och trygg miljö mellan alla på skolan. Genom

att pedagogerna skola/fritidshem är tillsammans med barnen under hela dagen lär de känna

varje barns och elevs behov och intressen, kan föra samtal, följa upp samt säkerställa ett

relevant innehåll i vardagen. På samma sätt skapar vår värdegrund, med tydliga

förhållningssätt mot varandra, möjligheter för var och en att verka under bästa tänkbara

former samtidigt som den inbjuder till dialog, samspel och gemenskap.

Konkret i verksamheten:

Introduktionsveckor:

Fokus på främjande arbete. I augusti 2 veckor med trygghet och trivsel.

Trygghetsansvarig presenterar en kort information på alla föräldramöten år F-9.

Trygghetsteamet går ut i alla klasser och presenterar sig och vår funktion.

Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Mentor tillsammans med eleverna gör trivselregler för klassrum, kapprum, matsal,

omklädningsrum och utemiljön.

Val av elevrepresentanter till klassråd, lagråd, elevstyrelse, matråd och fritidsråd.

Aktiviteter med andra elever/klasser.

Trivselenkäter:

Mål: Att alla elever/vuxna på skolan känner sig trygga och trivs på skolan.

Att vårdnadshavarna känner sig trygga med alla lämna sina barn på Skuru Skolas

Förskola/Skola.

Att upptäcka situationer och platser där vi behöver agera för ökad trygghet och trivsel.

Trygghetspromenader varje termin:

Mål: Trygghet och trivsel.

Vi undersöker vår skolmiljö ute och inne.

Upptäcka otrygga platser där vi vuxna måste vara mer närvarande.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Delaktighet/Förståelse:

För klassråd, lagråd, elevstyrelse, matråd och fritidsråd ska finnas färdiga datum i

kalendarium. I de olika råden kommer information fram och otrygga platser, trivselregler,

matsituationer, omklädningsrum, raster och fritids.

Elevhälsan:

Har ett fokus på trygghet och trivsel på skolan. Vi har alltid en stående punkt från

trygghetsteamet där kurator och skolsköterska och trygghetsteamets utredare är delaktig.

Arbetslagen:

Arbetslaget har en stående punkt på sina möten varje vecka om trygghet och trivsel.

Trygghetsansvarig är med på arbetslagsmöten i år F-9 återkommande och

diskuterar elevvård, trygghet- och trivselfrågor samt ärenden. Handledning till personal ges av

Trygghetsansvarig. Klasskonferenser och överlämningar genomförs.

Fritidsmöten/avdelningsmöten:

Allpersonalkvällar (APT)

Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.

Föräldrar:

Föräldrar informeras på föräldramöten av Trygghetsteamet, och på hemsidan. (Viktigt att ta

reda på om det finns elever eller vårdnadshavare som behöver tolk för att förstå planen).

Föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och information på hemsidan och schoolsoft.

All personal:

Allpersonalkvällar (APT)

Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.

All personal ska vara delaktig i planen och den ska gås igenom tillsammans på gemensam tid.

Ledningen deltar för att markera vikten av att alla vet hur de förväntas agera vid till exempel

ett misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkning.

Åtgärd

Goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling. Påbörja genast i arbetslaget när det kommer signaler om att en elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Kontakta vårdnadshavare direkt. Verksamheten måste

vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra kränkningarna upprepas.

Se checklista.

Motivera åtgärd

Trygghetsteamets rutiner ska utvecklas så att kontakten elever/vårdnadshavare och personal

bygger på ömsesidig respekt.

Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2016/2017

Trygghet och trivsel


könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder


Skuru skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling ska genomsyra hela

vår verksamhet och avspeglas i förhållningssätt, undervisning, regler och rutiner.

Alla på Skuru Förskola/Skola och fritidshem ska involveras i likabehandlingsarbetet.

Varje elev, vårdnadshavare och all personal på skolan ska känna en trygghet och

säkerhet i hur vi arbetar i trygghetsteamet och planen mot diskriminering och

kränkande behandling.

Vi på skolan genomför pedagogisk lunch, enhetlig undervisningsstruktur, mentorskap,

rast verksamhet åk 1-5, skolvärdinna, elevstödjare, trygghetsteam, EHT,

eftermiddagsaktiviteter på F-5/fritids, föräldrasamverkan, föreläsningar, temadagar,

trygghetsenkät och husmodellen.

Våra elev ska känna att:

Vi sätter barnens och elevernas trygghet först

Vi möter alla med positiva förväntningar

Vi gör inlärningen stimulerande och variationsrik

Vi gör varje barn och elev medveten om sin utveckling


Trygghet på fritidshemmet



sexuell läggning och ålder


Alla ska känna sig trygg att komma till fritidshemmet vid lämning och hämtning. Att alla ska bli

sedda och bemötta.

Åtgärd

Ha fritidsråd på varje fritidsavdelning för att lyfta fram punkter som värdegrund och trygghet.

Att barnen känner sig delaktig i verksamheten.

Ansvarig: Fritidspersonalen. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017

Grupptillhörighet

Förebyggande mot sociala färdigheter. Grupptillhörighet



sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla elever ska uppleva att de har vänner och tillhör en grupp på skolan. Utvärdering sker via trivselenkät i varje årskurs samt genom hälsosamtal med skolsköterska i årskurs 8. Åtgärd

Vi arbetar med värderings-, och samarbetsövningar i klasserna på mentorstid.

Lärarna tar ansvar för att dela in eleverna i grupper/par vid grupparbeten samt för att placera eleverna i klassrummet.

Lärarna arbetar aktivt med att uppmärksamma negativa grupperingar och att förstärka och underlätta positiva grupperingar. Detta sker genom styrda indelningar vid fria uppgifter, utflykter m.m.


Sociala Media Policy.

Mål.

Var inte offentlig på sociala medier utan ha dina vänner.

Var ärlig! ( Blogga inte anonymt). Tänk efter före innan du skriver inlägg.

Tänk på konsekvenserna. Är du upprörd?. Vänta med att skriva så du inte förhastar dig.

Respektera upphovslagar. ( Visa respekt för de lagar som styr upphovsrätten.)

Bli först att svara på dina egna misstag. ( Gör du fel, var öppen med dina misstag och rätta till

dom snabbt.)

Skydda din egen integritet. (sekretessinställningar)

Åtgärd

Att öva på sociala färdigheter.

Hur man trivs i grupp och vill ha det tillsammans.

Övningar där man jämför med hur det uppfattas om det som uttrycks i skrift istället för att

förmedlas genom tal.

Handlingsplan om blir kränkt på dator eller telefon.

Ta skärmbild.

Meddela vuxen.

Kontakta nätadministratör.

Kontakta skolan.

Kunna se varandra i ögonen, hälsa, säga förlåt, tack och ge uppskattning till andra

Polisanmäl.

Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen Både Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen

föreskriver nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Båda

lagarna ställer krav på skolor att, med hjälp av hemmen, bedriva ett målinriktat arbete för att

förebygga nätmobbning och hantera redan påbörjad nätmobbning.


Anmälan om kränkande behandling

Personuppgifter som personnummer eller känsliga personuppgifter ska inte förekomma i anmälan.

Undvika värderande omdömen om de som varit inblandade. Anmälan ska vara så saklig som möjlig.

Syftet

Anledningen till att en anmälan ska göras är att styrelsen för skolan – KSVU- ska kunna bilda sig en

uppfattning om hur kränkningssituationen ser ut vid de kommunala skolorna och förskolorna och ev.

vidta åtgärder. Nämnden behöver få information om frekvens och omfattning av kränkningar och ev.

något om karaktären på det som sker.

Om Skolinspektionen eller Barn och elevombudet startar en utredning om kränkande behandling vid

en skola i Nacka kommer anmälan om kränkande behandling till huvudman att efterfrågas. Om en

sådan anmälan inte har skett och en kränkning konstateras blir det en kritikpunkt i beslutet och

kommer sannolikt också att medföra ett föreläggande. Barn och elevombudet kan även ta upp frågan

om vite om bristerna varit omfattande.

Utredning om kränkande behandling

Utredning om kränkande behandling är delegerat till rektor i Nacka kommun enligt KS:s

delegationsordning, punkten 58.

Enligt 6 kap. 10 § skollagen ska all kränkande behandling anmälas till huvudmannen av förskolechef

eller rektor. Bedömning av om kränkande behandling skett bygger på elevers/barns känsla av

utsatthet eller osäkerhet. Men även om barnen eller eleverna inte upplevt det kan det ibland ändå bli

aktuellt för personalen att göra bedömningen att den aktuella händelsen inneburit en kränkning.

Det kan vara nödvändigt att utreda vad som har skett innan rapporteringen för att klarlägga om det

som har skett har varit en fråga om kränkning. I de allra flesta kränkningsfall bör den rapportering som

här sker även vara tillräcklig för att utgöra både utredning och rapportering. Men i en del fall, t.ex. om

kränkningarna fortsätter eller det visar sig att det finns flera händelser som ingår i ett större mönster,

kan en mer omfattande utredning behöva göras. Då bör en skriftlig utredning upprättas som är mer

omfattande än det som blir resultatet av frågorna ovan och som också ska anmälas till huvudmannen

enligt den rutin som KSVU antog om kränkande behandling den 15 december 2015. En utgångspunkt

kan vara bifogad blankett (bilaga 2)

Bilaga 1

Anmälan till rektor om kränkande behandling

Enligt SKOLFS 2012:10 ska anmälan om kränkande behandling till huvudman göras skyndsamt. All

förekomst av kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. (jfr. KSVU rutin för kränkande

behandling.

1. Vad har hänt? Ange händelserna i kronologisk ordning med datum för händelserna samt namn

och klass (om det gäller elever) på utsatt och inblandade.

2. När fick personalen kännedom om kränkningen och när rapporterades den till rektor?

3. Vilka åtgärder har vidtagits? Ange dels de åtgärder som har vidtagits för att stödja den eller de

som blivit kränkta och åtgärder för att motverka kränkningen? Alla åtgärder anges med datum

för när de vidtagits.

4. När informerades vårdnadshavarna om händelserna?

5. Har kränkningarna eller trakasserierna upphört? Om nej, hur kommer skolan att se till att

kränkningarna upphör?

Uppgiftslämnarens namn

_________________________________________________________

Bilaga 2

Utredning om kränkande behandling

Förskolechef och rektor har enligt kommunstyrelsens delegationsordning ansvar för att utreda och

åtgärda trakasserier för kränkande behandling. Skolverket har utfärdat ett allmänt råd (SKOLFS

2012:10) där det bland annat anges hur trakasserier eller kränkande behandling ska utredas och

dokumenteras.

Detta dokument kan användas som ett stöd för en utredning och är främst avsedd för mer omfattande

eller svårlösta kränkningsärenden. I de flesta fall bör det räcka med att göra rapporteringen till

huvudmannen eftersom blanketten som då fylls i, bör räcka som utredning. Men om kränkningarna

fortsätter eller det är svårt att utreda bör en mer omfattande utredning göras och då kan den här

blanketten användas som stöd.

Utredning

Beskriv här vad som har inträffat och när det har inträffat samt ange namn och klass på de barn/elever

som varit inblandade?

När fick personalen reda på händelserna?

När fick rektor information om händelserna?

Har alla barn/elever som varit inblandade eller utsatta fått berätta om händelsen?

__Ja __Nej

Skiljer sig deras berättelser åt? (Om de gör det finns det anledning att gå tillbaka och föra nya samtal

för att ta reda på vad skillnaderna beror på.)

Har vårdnadshavare underrättats och fått ge sin syn på det inträffade?

__Ja __Nej

Alla vårdnadshavare måste underrättas. Om

Har undervisande lärare/mentor/pedagoger fått information om händelsen?

__Ja __Nej

Har kränkningarna eller trakasserierna upphört?

__Ja __Nej

Anmälan

Har en anmälan gjorts till andra myndigheter, t.ex. polis eller socialtjänst? (Har det varit fråga om

allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.)

__Ja __Nej

Om ja, till vilken myndighet? _________________________________________

Har anmälan skett till huvudmannen enligt webblösningen?

__Ja __Nej

Åtgärder

Vilka åtgärder har vidtagits? Ange även när?

När ska åtgärderna följas upp? _________________________

Uppföljning och utvärdering

Vad har åtgärderna lett till?

Slutsatser

Vad är den samlade bilden efter att utredningen har genomförts. Har åtgärderna varit tillräckliga för

att kränkningen ska upphöra? Har kränkningarna upphört? Om nej, varför inte?

Upprättad av (namn och kontaktuppgifter)

__________________________________________________________________

Vad är kränkande behandling?

Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10.

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har

samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom

diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför

diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till

diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen

utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt

diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling

kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta

likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis

telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande

tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut

eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och

återkommande.

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ

handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada

eller obehag.

DO skriver:

Det finns inget krav på uppsåt1. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling. En elev eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig

till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha

viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om

ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i

konkreta situationer och att skolan bedriver ett förebyggande arbete.

Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda, uppföljning och dokumentation när elev kränks av andra

elever Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever

för diskriminering, kränkning eller trakasserier.

Så här arbetar vi med att utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling.

All personal skall uppmärksamma och ingripa i konkreta situationer om elev/elever

diskrimineras eller kränks.

Berörd personal som sett händelsen på har ett första utredningssamtal enskilt med varje elev

samma dag.

Samtliga vårdnadshavare kontaktas samma dag. ( gäller både den som är utsatt och den som

utsätter).

Dokumentera allt man gjort och ge till trygghetsansvarig Pyttan Hjelm.

Trygghetsansvariga (Pyttan Hjelm) avgör om ärendet ska in i EDU (Nacka kommuns

rapporteringssystem).

Fortsatt utredning, åtgärder och uppföljning i arbetslaget eller av

trygghetsansvarig/trygghetsteamet.

Allt dokumenteras. Återkoppling till arbetslaget och vårdnadshavarna.

Avslutar ärendet då diskriminering och kränkande behandling upphört.

Rektor på skolan är alltid ytterst ansvarig för alla ärenden och avslut av alla ärenden.

Förslag till frågor som stöd vid samtalet mellan personal och elev.

Fråga alltid eleven om det är okej att du ställer några frågor.

Börja samtalet med följande:

Vad bra att vi kan ses nu.

Vi träffas utifrån det som hände…

Jag är här för att hjälpa dig/ er att reda ut situationen.

Jag är opartisk och det betyder att jag inte tar parti för någon av dig/er och kommer inte bedöma vem som gjort rätt eller fel.

Ni kommer själva få bestämma hur ni vill vara med varandra.

Ska vi börja?

Berätta din version av händelsen? Hur upplevde du det? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tänker du nu? Känner du dig trygg i skolan? Om inte var känner du dig otrygg och när? Hur ska vi kunna hjälpa dig så du känner dig trygg? Hur känns det till och ifrån skolan? Använd gärna skalfrågor från 1-10 Kan du ändra ditt beteende till det positiva? Har du förmågan att klara av det? Hur tror du den andra personen upplevde situationen?

Viktigt!

Sammanfatta samtalet. Elevens ansvar. Vad har ni kommit överens om. Våga säga till vuxen. Ge uppdrag tills nästa gång vi ses för uppföljning. Uppföljning 1-2 ggr/ vecka tills beteendet har slutat.

Documents

Skuru Skolas Plan mot diskriminering och kränkande ... · Skuru Skolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skuru skola och