EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2019

Platsidentitet i översiktsplanen

- En fallstudie om storstadsnära landsbygd

ANNA WISTRÖM

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

ii

Sammanfattning I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av.

iii

Abstract English title: Place identity in the comprehensive plan In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy.

iv

Innehållsförteckning Sammanfattning ..................................................................................................................................... ii

Abstract.................................................................................................................................................. iii

1 Inledning ........................................................................................................................................ 1

1.1 Syfte och frågeställningar ....................................................................................................... 2

1.2 Avgränsning ............................................................................................................................ 3

1.3 Definition av begrepp ............................................................................................................ 4

1.4 Disposition ............................................................................................................................. 5

2 Litteraturbakgrund ........................................................................................................................ 6

2.1 Platsidentitet ........................................................................................................................... 6

2.1.1 Platsidentitet och planering ........................................................................................... 8

2.2 Platsmarknadsföring .............................................................................................................. 9

2.2.1 Platsmarknadsföring och planering ............................................................................. 10

2.3 Landsbygdens plats i planeringen i Sverige ......................................................................... 11

2.3.1 Urbanisering och centralisering ................................................................................... 11

2.3.2 Landsbygden i planering .............................................................................................. 12

2.4 Staden som norm .................................................................................................................. 13

2.5 Staden som ekonomiskt centrum ........................................................................................ 14

2.1 Sammanfattning ................................................................................................................... 15

3 Metod ........................................................................................................................................... 17

3.1 Urval ...................................................................................................................................... 17

3.2 Forskningsstrategi ................................................................................................................. 19

3.2.1 Norrtälje kommun ....................................................................................................... 19

3.2.2 Upplands-Bro kommun ............................................................................................... 20

3.3 Kvalitativ innehållsanalys ..................................................................................................... 21

3.4 Semi-strukturerade intervjuer .............................................................................................. 23

4 Teoretiskt ramverk ...................................................................................................................... 24

4.1 Ramverk ................................................................................................................................ 24

v

4.1.1 Vad– Rumsliga kvaliteter/Invånarnas kvaliteter/Sociala konstruktioner/Kultur & historia 25

4.1.2 Hur – Fokus stad/Fokus utanför stad ......................................................................... 26

4.1.3 Vem – Inåt/Utåt........................................................................................................... 26

4.1.4 Varför – Bygga på/Bygga ny ........................................................................................ 27

5 Resultat & Analys ........................................................................................................................ 29

5.1 Översiktlig planering ............................................................................................................ 29

5.1.1 RUFS ............................................................................................................................ 29

5.1.2 Översiktsplanen ............................................................................................................ 31

5.2 Platsidentiteten i översiktsplanen ........................................................................................ 32

5.2.1 Norrtälje kommun ....................................................................................................... 32

5.2.2 Upplands-Bro kommun ............................................................................................... 37

5.2.3 Sammanfattning ........................................................................................................... 41

5.3 Platsidentitetens roll i översiktsplanen ................................................................................ 42

5.3.1 Norrtälje kommun ....................................................................................................... 42

5.3.2 Upplands-Bro kommun ............................................................................................... 45

5.3.3 Sammanfattning ........................................................................................................... 48

6 Diskussion .................................................................................................................................... 49

6.1 Implikationer ........................................................................................................................ 49

6.1.1 Fysiska kvaliteter eller sociala relationer....................................................................... 49

6.1.2 Syns inte finns inte ....................................................................................................... 51

6.1.3 Platsidentitet i översiktsplaner ..................................................................................... 52

6.1.4 Slutsats .......................................................................................................................... 52

6.2 Metodkritik ........................................................................................................................... 53

6.3 Vidare forskning ................................................................................................................... 53

7 Referenslista ................................................................................................................................. 54

Bilagor ................................................................................................................................................... 60

1

1 Inledning I denna del förklaras det problem, syfte och frågeställningar som detta arbete kretsar kring samt hur arbetet har avgränsats. Här förklaras även arbetets disposition samt ord och begrepp som kan vara bra att ha med sig för att få en bättre förståelse för detta arbete. Alla har en eller flera platser vi på något sätt relaterar och känner tillhörighet till. Platser är något vi förknippar med aktiviteter, dofter, känslor, fysiska kvaliteter såsom träd, blommar, gatumiljöer och arkitektur. Den där tillhörigheten och de där bilderna av vad platsen representerar skapar en slags identitet för just den platsen. Något som i teorin kallas för platsidentitet. Platsidentiteten är något som skapas i relation till andra människor, den är i en ständig process av förändring då människorna som bor och vistas där också ständigt förändras (Hauge, 2005). I den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar har det däremot blivit allt mer populärt hos regioner och kommuner att använda verktyg såsom platsmarknadsföring för att visa upp en attraktiv bild av sig själva. Denna marknadsföring skapar en bild av platsen och kan därför ses som en typ av representation av en plats identitet. Denna representation är i sig själv en del av processen i skapandet av en platsidentitet, då representation är ett av tre steg en människa går igenom för att skapa sig en bild av en plats (Kavaratzis & Aschmorth, 2005). I början av detta examensarbete lästes ett flertal översiktsplaner från olika kommuner inom Stockholms län igenom. I dessa dokument dök ord och fraser såsom attraktivt, stadsmässigt, grönt, tillväxt, identitet, stadsmässiga kvaliteter och bygga stad, återkommande upp i översiktsplanernas introduktioner och visionära delar. Även i de översiktsplaner som tillhör kommuner som i mångas ögon skulle anses som mestadels pendlingskommuner eller kommuner med en stark prägel av landsbygd. I en storstadsregion där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Allt fler kommuner verkar vilja visa upp en gemensam bild av kommunen för att stå ut i konkurrensen om nya invånare och investeringar. Men när platser marknadsförs är det naturligt att vissa delar inte visas upp. En kommun består av många olika typer av platser och det som enligt forskningen definierar en plats är människors olika bilder av den. Platsidentiteten har därför en stark koppling till de människor som bor och vistas där. Platsmarknadsföring riskerar därför att osynliggöra vissa människor. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. Landsbygdskommuner nära storstäder kämpar inte på samma sätt mot en minskande befolkning som många andra kommuner i Sverige men de idéer och normer som råder idag om att landsbygden ska bevaras och vara till för andra att besöka ser

2

fortfarande ut att vara närvarande. Under min utbildning till civilingenjör inom samhällsplanering har fokus oftast varit på staden vilket riskerar reproducera idéer om att det är staden som är det främsta föremålet för samhällsplanering. Detta arbete ämnar bidra till diskussionen kring att så inte behöver vara fallet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. För att uppfylla syftet med denna uppsats ska följande frågeställningar besvaras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro med hjälp av metoderna kvalitativ innehållsanalys, intervjuer och en litteraturstudie:

1. På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna? Denna frågeställningen ämnar ta reda på vilka platser och platsidentitetskapande aspekter som framträder i översiktsplanerna samt i vilka sammanhang dessa presenteras. Utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys har fyra så kallade huvudkategorier valts ut som kommunernas översiktsplaner kommer att analyseras utifrån. Kategorierna är baserade på de fyra frågorna Vad, Hur, Vem och Varför vilka har pekats ut av bland annat Hauge (2005) som viktiga frågor som bör ställas när platsidentitet ska studeras. Den första frågeställningen besvaras under delen Resultat & Analys med hjälp av de två första huvudkategorierna Vad och Hur. Den första huvudkategorin Vad ställer sig frågande till vad det är för bild/identitet som visas upp medan den andra kategorin Hur undrar vart bilden/identiteten är kopplad. Tillsammans ställer de sig även frågande till hur landsbygden presenteras och i vilka sammanhang.

2. Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen? Den andra frågeställningen ämnar ta reda på vilket syfte platsidentiteten har i översiktsplanen. Vad får kommunerna ut av att belysa platsidentitetskapande aspekter. Denna frågeställning besvaras under delen Resultat & Analys med hjälp av de två sista huvudkategorierna Vem och Varför. Den tredje huvudkategorin Vem ställer sig frågande till vem bilden/identiteten ämnar rika sig till medan den sista kategorin försöker ta reda på varför denna bild/identitet har valts att presenteras utifrån balansen mellan en ny och en gammal identitet. Den första och den andra frågeställningen kommer även att besvaras med hjälp av intervjuer som i detta arbete används som ett komplement till den kvalitativa innehållsanalysen.

3

3. Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer? Den tredje frågeställningen ämnar väcka en diskussion kring för och nackdelarna med att kommuner använder sig av platsidentitet i översiktsplanerna samt problematisera landsbygdens plats i dessa planer. Denna frågeställning besvaras under delen Diskussion och utgår ifrån den forskning som presenteras i litteraturstudien och det resultat som har framkommit genom den kvalitativa innehållsanalysen som presenteras under delen Resultat & Analys. Platsidentitet anses av forskarna vara något som skapas av de människor som bor och verkar på en plats och att platsidentitet inte enbart bör kopplas till rumsliga aspekter. Men detta arbete argumenterar delvis för att som kommun koppla platsidentitet till fysiska kvaliteter i översiktsplanen gör att fler kan relatera till den, speciellt när någon typ av platsidentitet ska omfatta ett område så stor som en kommun. Arbetet argumenterar också för att det finns en konflikt mellan hur landsbygden presenteras i översiktsplanen och hur kommuner likställer utveckling och tillväxt med bostadsbyggande. Denna syn på utveckling utgår ifrån det urbana perspektivet vilket är en av två saker som kritiseras i den större debatten kring stad och landsbygd. Ambitionen med detta arbete är att det ska vara ett bidrag i diskussionen om staden som norm. Genom att lyfta fram landsbygdens plats i den översiktliga planeringen hoppas detta arbete kunna väcka tankar kring reproduktion av staden som främsta föremål för planering.

1.2 Avgränsning

Detta arbete är tematiskt avgränsat till att i första hand belysa hur kommuner använder platsidentitet i översiktsplanen genom att kolla på hur platsidentitet framträder och vilken roll den har. Platsidentitet är ett brett begrepp som innefattar många aspekter vilket har lätt till att många avgränsningar har behövts göras i detta arbete. Den största avgränsningen som har gjorts är valet att enbart fokusera på översiktsplaner från två kommuner. Resterande material såsom intervjuer och andra dokument från kommunerna har setts som ett komplement till analysen av översiktsplanerna. En av de avgränsningen som har gjorts angående begreppet platsidentitet är på vilket sätt detta begrepp ses utifrån. Platsidentitet kan studeras utifrån olika nivåer, där miljöpsykologi hör till det vanligare och oftast studeras på mindre geografiska ytor. Miljöpsykologi handlar om hur individer skapar sig identiteter genom plats (se exempelvis Twigger-Ross & Uzzell, 1996). Detta arbete utgår däremot ifrån hur identitet används inom samhällsplanering och vilka effekter denna användning har. Vilket innebär att platsidentitet kommer ses mer utifrån ett makroperspektiv än hur exempelvis invånarna själva skapar identitet. Vilket också är en av anledningarna till varför intervjuer ej har hållits med invånare.

4

I detta arbete har även landsbygden valts ut som fokusområde då denna miljö har en tendens att marginaliseras i den större debatten och inte minst inom planering. Det finns många olika typer av landsbygd och det är svårt att sätta en definition på vad landsbygd är. Därför utgår detta arbete ifrån Tillväxtverkets definition av landsbygd, vilket baseras på antal invånare per kvadratkilometer och tillgänglighet till närmsta större stad. Ett område räknas som urbant om det är minst 300 invånare per kvadratkilometer och att det totala antalet invånare är fler än 5000. Arbetet utgår även ifrån deras uppdelning av kommuner i olika kommuntyper, vilka syftar till att underlätta jämförelser utifrån ett landsbygdsperspektiv. (Tillväxtanalys, 2014) Ett par antaganden har gjorts för att enklare kunna analysera och ta sig an det utvalda materialet. Det första antagandet är att kommuner på något sätt använder sig av platsmarkandsföring för att kunna visa upp en positiv och attraktiv bild av sig själva. Detta för att platser och regioner konkurrerar med varandra om nya invånare och investeringar vilket är arbetets andra antagande. Dessa antaganden förklaras ytterligare i litteraturbakgrunden. Arbetet har också en geografisk avgränsning i och med att två kommuner har valts ut som studieobjekt. Dessa är Norrtälje kommun och Upplands-Bro kommun och de har valts ut på grund av deras översiktsplaner som utifrån ett första intryck presenteras väldigt olika.

1.3 Definition av begrepp

Nedan följer en lista på ord och begrepp som behöver ytterligare förklaring för att underlätta och ge läsaren en ökad förståelse för arbetet. Attraktiv Ordet attraktivt betyder enligt Nationalencyklopedin något som kan

locka många (Nationalencyklopedin, 2019d). Identitet Personers eller gruppers egen identifikation som tillhörande

(Nationalencyklopedin, 2019e). Kulturlandskap Ett landskap som mer eller mindre har påverkats av människans

aktivitet. Likställs ofta med odlingslandskap (Nationalencyklopedin, 2019f).

Landsbygd När ordet landsbygd nämns i detta arbete menas de platser utanför städerna och tätorterna.

5

1.4 Disposition

Detta arbete är uppdelat i de sex delarna Inledning, Litteraturbakgrund, Metod, Teoretiskt ramverk, Resultat & Analys och till sists Diskussion. Arbetes frågeställningar besvaras under Resultat & Analys och Diskussion. Arbetet bör läsas i kronologisk ordning, då metod och det teoretiska ramverket utgör en viktig del i att förstå det presenterade resultatet. Inledning: I denna del förklaras det problem, syfte och frågeställningar som detta arbete kretsar kring samt hur arbetet har avgränsats under arbetes gång. Här förklaras även arbetets disposition samt ord och begrepp som kan vara bra att ha med sig för en bättre förståelse vid läsning av detta arbete. Litteraturbakgrund: Denna del tar upp tidigare forskning och lyfter begrepp och argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta arbete berör och analyserar kring. Litteraturbakgrunden syftar också till att klargöra olika centrala begrepp och idéer som ibland kan blandas ihop med varandra. Metod: I denna del ges en överblick över de metoder som använts för att besvara detta arbetes frågeställningar samt på vilka sätt de har använts. Den innehåller även en kort presentation av arbetets två studieobjekt och de urval som har gjorts. Teoretiskt ramverk: Denna del beskriver det teoretiska ramverk som använts i detta arbete. Här förklaras djupare de fyra huvudkategorierna Vad, Hur, Vem och Varför med tillhörande underkategorier som upprättats i enlighet med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat & Analys: I denna del presenteras och analyseras det resultat som framkommit genom analys av studieobjekten med hjälp av det teoretiska ramverket. Här besvaras arbetets två första frågeställningar: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna? och Vilken roll har platsidentitet i översiktsplanen? Diskussion: Denna del presenterar svaret på den tredje frågeställningen: Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer? Denna del lyfter även platsidentitet i översiktsplanen till en mer generell nivå samt tar ställning till arbetes genomförande. Den blickar även framåt och pekar ut möjlig fortsatt forskning.

6

2 Litteraturbakgrund Denna del tar upp tidigare forskning och lyfter begrepp och argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta examensarbete berör och analyserar kring. Litteraturbakgrunden syftar också till att klargöra olika begrepp och idéer som ibland kan blandas ihop med varandra.

2.1 Platsidentitet

Det finns mycket forskning om platsidentitet och det finns ännu mer forskning om begreppen plats och identitet. Plats ett komplext ord som är svårt att definiera vad det betyder och vad det innebär, detta gäller även för ordet identitet. Krantz (1997) refererar till Charles Westin (1996) och hans förståelse för identitet som något människor skapar i sitt medvetande. Enligt denna definitionen anser Krantz att det då blir svårt att tillämpa begreppet på en plats, eftersom en stad eller en plats som ett rumsligt objekt inte kan ha något medvetande. Platsen å andra sidan, är enligt Hauge (2005) mycket mer än bara en position på en karta. Platsen är sammanflätad med känslor, aktiviteter, särskild natur och minnen och det är intrycken och berättelserna om dessa som skapar en identitet och som i sin tur skapar en plats. Detta kan jämföras med Nationalencyklopedins definition av “regional identitet” som beskrivs som “den påverkan en människa utsätts för genom att växa upp och leva i en viss omgivning.” eller “en människas förankring och tillhörighet i en region.” (Nationalencyklopedin, 2019a) Denna definition förutsätter att invånarna har en identifikation med regionen och att denna koppling kan vara både känslomässig, psykologisk och kulturell (Nationalencyklopedin, 2019a). Begreppet regional identitet används mer och mer inom forskningen men också inom politiken. Globaliseringen anses vara en av de större orsakerna till att det har blivit allt mer populärt (Zimmerbauer, 2011). Begreppet platsidentitet används enligt Kalandides (2011) på många olika sätt. Ibland används begreppet som ett annat ord för platsbild och ibland kan det användas som ett annat sätt att beskriva lokal kultur. Men Kalandides menar att det finns en skillnad mellan identitet och bild. Medan identitet ofta betraktas som något objektivt och fundamentalt, vad en plats faktiskt är, betyder bild hur platsen uppfattas utifrån. Men det finns en viss förvirring runt den förklaringen då just platsbild är något som formas av platsmarknadsföring. De flesta är överens om att stadens unika karaktär och identitet är en av stadens viktigaste tillgångar, vilket har lett till att flera argumenterar att platsmarknadsföring har gjort att den lokala identiteten minskar. Kalandides (2011) anser därför att det är viktigt att ta reda på vilka sätt begreppet platsidentitet används på och kommer i sin studie fram till sex olika sätt detta görs. Bland annat beskrivs och används platsidentitet ofta som en del av individens identitet, att den formar gruppidentitet, är en grupps uppfattning om en plats eller är en känsla, karaktär, av en plats (Kalandides, 2011). Det har stor betydelse på vilket sätt platsidentitet och regional identitet väljs att ses utifrån då hela konceptet blir

7

mer eller mindre användbart beroende på om det ses utifrån något som skapas av sociala relationer eller om det är kopplat till platsen. Då världen idag är så uppkopplad och sociala relationer inte direkt har några specifika gränser blir identitet kopplad till sociala faktorer svår att identifiera. (Zimmerbauer, 2011) Men i många fall används identitet enligt Hauge (2005) på ett sådant sätt som antyder att det inte är något som kan förändras. Bland annat påstås platsidentitet många gånger vara ”äkta” just på grund av att den många gånger är baserad på historia, vilket betyder att platsen ses som något som alltid har varit. Människors möjlighet att identifiera en plats är dock ofta kopplad till andras berättelser av den, vilket enligt Hauge (2005) betyder att processen av att hela tiden omformulera bilden av en plats är det som gör det till en plats. Hauge och Jenkins (2005) definierar därför platsidentitet som något som skapas i relation till andra människor, andra platser och andra identiteter för just den platsen. Hauge (2005) förklarar att:

“places are places (and not just spaces) because they have identity. Place identities are formed through milieux of feelings, meanings, experiences, memories and actions that, while ultimately personal, are substantially filtered through social structures and fostered through socialization. Thus place identities are relational - i.e. they are formed in relation to other people, other places and other identities for that place” (s.7-8)

Enligt Syssner (2012) är forskare överens om att människor kan ha många olika identiteter, för en och samma plats, som då också kan vara motsägelsefulla. Detta grundar sig i att identiteter är föränderliga och kan skifta beroende på bärarens omgivning. Kavaratzis och Aschmorth (2005) beskriver en människas bildskapande av en plats som en process i tre steg. Det första steget är genom den fysiska utformningen och planeringen av en plats, det andras steget är genom användningen av platsen både genom en själv och andras. Och det tredje steget är genom representation, hur platsen presenteras av bland annat media och av andra personer. Enligt Zimmerbauer (2011) har platsidentiteten olika roller och är skapad utifrån olika saker beroende på den geografiska skalan. Zimmerbauer diskuterar att platsidentiteten till mindre platser såsom byar bygger på sociala interaktioner och en känsla av gemenskap och samhörighet. Vilket gör platsidentiteten mer kopplad till en fysisk plats. Faktorer såsom sociala relationer, användning av en plats och att detta delas med andra i det dagliga livet har alltså stor betydelse för identiteten. (Zimmerbauer, 2011) Detta kan förklara varför platsidentitet ofta kopplas social hållbarhet idag då social hållbarhet i många fall menas som trivsel och gemenskap och att det ska generera en känsla av tillhörighet. Inom planering innebär social hållbarhet i det flesta fall ett fokus på demokrati, påverkansmöjligheter och inkludering. (Gunnarsson-Östling, 2014) Större platser såsom kommuner eller regioner är däremot mer beroende av landmärken eller andra typer av fysiska

8

kvaliteter som representerar den. Människor kan därför känna en gemenskap på grund av att de delar en relation till det som symboliserar och utmärker platsen. (Zimmerbauer, 2011)

2.1.1 Platsidentitet och planering

Under 1990-talet började många politiska aktörer anamma idén om att människor behövde nya platsrelaterade identiteter då den nationella identiteten minskade i betydelse, både på lokal och regional nivå. Detta utvecklades till att många regioner och kommuner ville stärka sin identitet och det finns flera idéer om varför det kommer sig. Globaliseringen har betytt att människor många gånger är knutna till platser på andra villkor än förut och att platsers befolkning har blivit allt mer diversifierad. Detta har skapat en bild av att det finns en brist på sammanhållning vilket i många fall anses vara negativt för kommunens och regionens konkurrenskraft. Många kommuner använder också sitt varumärke som ett verktyg för att uppnå en målbild för hur kommunen ska fungera och uppfattas. Med en stärkt identitet hoppas de på att medborgarna känner en större tillhörighet och gemenskap med den kommun de bor i och samtidigt få konkurrensfördelar för fortsatt utveckling. Det finns en övertygelse om att en tydlig identitet är positivt för den ekonomiska utvecklingen. Men att som kommun eller region prata om en gemensam identitet är inte helt oproblematiskt. Många gånger riskerar man att osynliggöra människors olika intressen och förutsättningar, samt sätta gränser där vissa inkluderas och andra problematiseras. (Syssner, 2012) Enligt (Gunnarsson-Östling, 2014) så påpekar även Boverket betydelsen av identitet som återkommande i stadsutvecklingen, vilket innefattar både den egna identifieringen med det område man bor i men också den identitet området har utåt. Enligt Hauge (2005) handlar planering om att skapa en plats, vilket enligt tidigare definition betyder att de identiteter som finns måste omformas genom att ändra på de faktor som är med och skapar platsidentiteten. Om planering handlar om att skapa en plats betyder det att planerare i så fall har stor makt att påverka hur en plats identifieras. Hauge (2005) påpekar dock att så oftast inte är fallet, då planerare i många fall påverkas av politiker och ekonomiska intressen samt att de även håller dialoger med medborgare och andra berörda. Medborgardialogen är alltså en viktig del i skapandet av en plats och dess identitet tillsammans med den bild man vill förmedla (Hague & Jenkins, 2005). Samhällsplanering ses inom forskningen som en form av maktutövande eftersom planering blir politisk i det sätt det används som ett verktyg för att utforma det framtida samhället. Som Syssner och Olausson (2016, s. 228–229) noterar så handlar samhällsplanering “om att identifiera behov i samhället, om att ställa dessa behov varandra, och om att värdera vilka intressen som ska väga tyngst.” Någonting som många gånger förknippas med eller till och med blandas ihop med platsidentitet är vision. Visionsarbetet går ut på att skapa sig en framtidsbild av hur en kommun eller region ska utvecklas. En vision kan också ses som en målbild. Förhållandet mellan vision och platsidentitet är

9

på många sätt svår att tyda då visionen kan ses som både ett resultat av platsidentiteten men också som en del i skapandet av en platsidentitet. Precis som platsidentitet så omformuleras och ändras visionen med tiden. (Kavaratzis & Hatch, 2013) Enligt Tamm Hallström och Grafström (2016) skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) på sin hemsida att “de kommuner som lyckas bäst med att hålla uppe bostadsbyggandet har ofta en tydlig vision för kommunens utveckling.” (Tamm Hallström & Grafström, 2016, s.2) och att SKL tydligt påpekar vikten av att kommunicera en sådan vision.

2.2 Platsmarknadsföring

Det finns många förklaringar till varför platsmarknadsföring har blivit så central i den lokala och regionala politiken. Det vanligaste svaret är att den globala konkurrensen har gjort det nödvändigt för regioner, kommuner och städer att marknadsföra sig själva. Platsmarknadsföring är på många sätt marknadsföring av ett varumärke som appliceras på en plats. Esthuis och Edwars (2013) anser att varumärket inte är produkten i sig utan varumärket är det som ger mening och värde till produkten och på så sätt skapar dess identitet. Men Syssner (2012) beskriver Simon Anholts (2007) tankar där han påpekar att ingen marknadsföring i världen kan förändra en plats anseende, om man inte också tar sig an de förutsättningar som ligger till grund för det. Detta beror på att marknadsföring av en plats inte alls är samma sak som att marknadsföra en produkt. En plats rymmer människor som alla har olika upplevelser och känslor kopplade till den. Som Kavaratzis och Aschmorth (2005) konstaterar, så får en plats inte en ny identitet bara för att den får en ny logga och slogan. Enligt Syssner (2012) består ordet platsmarknadsföring av två svårt definierade begrepp, plats och marknadsföring. Syssner väljer att definiera platsmarknadsföring som “ett långsiktigt, strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats” (Syssner, 2012, s.11). Denna definition ligger enligt Syssner nära den definition som John Gold och Stephen Ward introducerade där det förstås som “the conscious use of … marketing to communicate selective images of specific geographical localities or areas to target audience” (Gold & Ward 1994, citerad i Syssner, 2012, s.20). Kavaratzis och Hatch (2013) anser att det är viktigt att förstå kopplingen mellan marknadsföring och identitet. Om inte platsmarknadsföringen grundar sig i identiteten kommer det nya “varumärket” vara främmande för platsen och särskilt för de människor som bor och vistas på platsen. De vill istället att platsmarknadsföring ska ses som en del av identitetsprocessen. Eftersom identitet inte kan ses som något som är fast och som inte förändras.

10

2.2.1 Platsmarknadsföring och planering

Användandet av platsmarknadsföring inom planering grundar sig enligt Syssner (2012) ofta i tron att kommuner och regioner måste konkurrera om världens konsumenter, investerare, turister och så vidare. De som har en “positiv image” klarar sig enligt Syssner bättre i konkurrensen än de som har en “dålig image” eller ingen alls. De flesta kommuner och regioner i Sverige och i resten ut av västvärlden använder sig av platsmarknadsföring på något vis. Kommuner och regioners användande av platsmarknadsföringen har på många olika sätt blivit kritiserat. Framförallt har metoden blivit kritiserad för att vara odemokratisk. Många gånger väljs attraktiva miljöer ut för att påverka människors intryck av platsen för att det anses vara positivt för kommunernas och regionernas utveckling. Denna marknadsföring är inte enbart till för turister och investerare utan också för de som redan bor där. Det uppstår därför ett problem när vissa miljöer aldrig får synas och på så sätt marginaliseras. Problemen som dessa miljöer kanske har kan på så sätt inte heller identifieras eftersom de inte syns. De ses heller aldrig som resurser och riskerar därför också att aldrig finnas med i kommunens eller regionens framtidsbild. Hur platsen representeras är därför en fråga om makt. (Syssner, 2012) Syssner (2012) skriver att inom den lokala och regionala utvecklingspolitiken är idén om att bilden av en stad eller en region är viktig för dess ekonomiska tillväxt väl etablerad. Den ekonomiska utvecklingen anses många gånger beroende av hur platsen porträtteras, om den ses som attraktiv och på så sätt värd att investera i eller flytta till, vilket är en av anledningarna till att platsmarknadsföring har vuxit sig så stark: många kommuner och regioner uttrycker en vilja att utveckla den egna bilden. Inom planering används enligt Syssner platsmarknadsföring också till att försöka stärka vissa faktorer som anses viktiga för en regional tillväxt. Forskare har kommit fram till att många av de kommuner och regioner som lyckats skapa tillväxt och arbetstillfällen hade en befolkning som bar på vissa kvaliteter såsom entreprenörsanda, samarbetsförmåga och innovativa, eller som de också kallas mjuka utvecklingsfaktorer. Syssner (2012) beskriver att användningen av platsmarknadsföring många gånger handlar om att locka till sig den önskade medborgaren och att det därför är viktigt att förstå vilka som får plats i den bild som förmedlas av en kommun eller region. Det är en balansakt att kommunicera en plats då man riskerar att antingen skapa en snäv bild som är lätt att kommunicera utåt men som få känner igen sig i eller så skapas en för generell bild som inte uppfyller sitt syfte. Det är därför viktigt att ha förståelse för att det finns en benägenhet att dela in människor i vi och dem när bilder och texter som är tänkta att representera en viss typ av människor ska studeras. (Syssner, 2012)

11

2.3 Landsbygdens plats i planeringen i Sverige

2.3.1 Urbanisering och centralisering

För att få en förståelse för de spänningar och konflikter som finns idag mellan stad och landsbygd är det viktigt att förstå den historiska bakgrunden. Däribland till den urbanisering och centralisering som skett sedan 1800-talet fram tills idag. I början av 1800-talet bodde 90 % av Sveriges befolkning på landsbygden och där de flesta försörjde sig på jordbruk och var ett så kallat bondesamhälle. Urbaniseringsgraden började öka snabbt under industrialiseringen då folk flyttade från landsbygden till staden för att hitta arbete. På mindre än 100 år ökade andelen som bodde i städerna från 15 till 80 procent. Idag är befolkningen på landsbygden hyffsat stabil och minskar inte längre. Den fortfarande ökande urbaniseringsgraden beror till största del på att det är i städerna landets befolkningstillväxt sker. Urbanisering betyder nämligen inte bara att människor flyttar från stad till land utan också förhållandet mellan befolkningsstorleken i städerna och på landsbygden. Idag bor ca. 85 procent av alla människor i Sverige i tätorter. (SCB, 2015) Centralisering betyder att det finns en koncentration av saker i en viss punkt. I en samhällsprocess innebär det här att service, befolkning eller inflytande är samlade på en eller ett fåtal platser. På många sätt började centraliseringen i Sverige samtidigt som urbaniseringen. När det småskaliga blev storskaligt och företag och vissa samhällsfunktioner koncentrerades till städerna och tätorterna. (Nationalencyklopedin, 2019b) Å andra sidan har det samtidigt skett en decentralisering inom den offentliga sektorn i Sverige. Där ansvaret har flyttats från ett fåtal centrala aktörer till ett större antal aktörer. Detta kan framförallt ses inom utbildningsområdet och inom transportsektorn där det idag är möjligt för utomstående aktörer att starta friskolor eller starta nya buss och tåglinjer. (Nordin, 2014) En annan sektor som de senaste åren har börjat diskuterats i relation till centralisering är journalistiken och mediabevakningen. Många är oroliga över vad en mer koncentrerad bevakning kan betyda för de platser som inte längre har en lokal bevakning. Nygren och Althén (2014) har undersökt vad en minskad bevakning kan få för betydelse, varav Gustafsson (2014) som är landsbygdsstrateg på Jordbruksverket diskuterar i förordet till rapporten ”Landsbygd i medieskugga” vad det kan innebära att befolkningen inte får insyn i vad som händer i det lokala samhället. Det kan resultera i att intresset för att engagera sig i de lokala frågorna kan minska. Gustafsson beskriver också att det finns en risk att den gemensamma identiteten inte längre är lika stark då människorna inte längre har tillgång till några gemensamma referensramar som bland annat medierna bidrar till.

12

Även i media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket påverkar både beslutsfattare, politiker och enskilda människor och medborgare då medierna är en stor del i den politiska agendan. Enligt Gustafsson (2014) kan den här förskjutningen av journalistiken bidra till att påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut om bland annat infrastruktur och välfärd. Den minskande mediebevakningen gör att “platsen och människorna blir osynliga” (Gustafsson, 2014, s.5) och inte räknas. Landsbygden hamnar i en skugga bort från politiken och demokratin vilket är en risk för landsbygdens fortsatta utveckling. En negativ mediebevakning kan även bidra till att självkänslan hos dem som bor i ett område blir sämre (Boverket, 2010).

2.3.2 Landsbygden i planering

Qviström (2008) skriver att det alltid har funnits någon typ av gräns mellan staden och dess omgivande landsbygd. Allt sedan 1900-talets andra hälft har ett starkt intresse för den mark närmast staden vuxit fram inom samhällsplanering. Det stadsnära landskapet har blivit allt mer påverkat av den expanderande staden med markspekulationer och en mer spridd bebyggelse som följd. Denna typ av markspekulation började redan i samband med industrialiseringen och har sedan dess kritiserats mycket. Under 1930-talet diskuterades stadens expansion “som ett hot mot landskapets värden och mot tillgången på rekreationsmark.” (Qviström, 2008, s.85) Sedan dess har ett flertal åtgärder gjorts för att skydda den stadsnära naturen och dessa insatser spelar än idag en stor roll. I början av 1970-talet gjordes en lagändring så att bygglov även skulle krävas för bebyggelse utanför tätorterna för att förhindra en dold urbanisering, där lantbruksfastigheter och bostadshus gjordes om till bostäder för stadsbor. (Qviström, 2008) Idag kallas ofta detta för “rural gentrification” (Johansson & Westlund, 2012). Men även jordbrukets rationalisering har lett till färre rekreationsområden i landskapet. Qviström (2008) skriver att den stadsnära landsbygden har påverkats mycket av planeringens utveckling de senaste hundra åren. Och för att kunna påverka dess framtida utveckling är det viktigt att förstå dagens planering som berör det stadsnära landskapet. Byggnadslagstiftningarna är skapade utifrån det urbana vilket har satt en tydlig prägel i dagens plan- och bygglag. Planeringen på landsbygden och i den stadsnära landsbygden täcks till största del av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Men det finns ett glapp, antingen är det stad eller landsbygd både inom teorin och lagen. I lagen görs det däremot ingen skillnad på stad och land i relation till översiktsplanering. (Qviström, 2008) Men i de flesta fall är det största fokuset riktat mot städerna och tätorterna i dessa planer medan landsbygden beskrivs mer översiktligt. Därför är det viktigt att påpeka att kommunerna har ansvar även för landsbygdens utveckling. Granvik (2013) menar att en förstärkning av urbana perspektiv gör att människors livsvillkor i urbana miljöer blir normerade. (Granvik, 2013)

13

Det finns åtskilliga krönikor, artiklar och insändare om centraliseringen i Sverige där människor uttrycker sitt missnöje om den allt mer minskande servicen i landets landsbygds- och glesbygdskommuner. Där vårdcentraler, byskolor och annan kommunal och statlig service stängs för att i de flesta fall spara pengar och effektivisera verksamheten. Saker som kritiseras i debatten är det återkommande urbaniseringsperspektivet och hur urbana lösningar används på landsbygden. Den fortsatta uppdelningen mellan stad och landsbygd, vi och dem snarare än oss. Men framförallt ställer sig de flesta frågande till när landsbygden blev det som är utanför; när politikerna slutade bry sig om människor på landsbygdens levnadsvillkor. (Ackermann, 2019; Alex, 2017; Bengard, 2019-02-22; Bengard, 2019-04-17, Nordlund, 2019)

2.4 Staden som norm

Stad och landsbygd har traditionellt setts som två motsatser och så även idag. Men med digitaliseringen och den nya kunskapsekonomin så har avstånden krympt. Livet på landsbygden är på många sätt en avspegling av livet i staden där de största skillnaderna som finns kvar är tillgänglighet och täthet. I dagens samhälle är de två sammanflätade på många olika sätt. Och enligt Johansson och Westlund (2012) betyder det här att stad och landsbygd bör studeras samtidigt och inte separat. Idag är landsbygden många gånger beroende av stadens utveckling och preferenser för att ha en tillväxt både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Frågan om landsbygdens vara och icke vara har börjat diskuteras i större utsträckning de senaste åren och i Landsbygds- och skärgårdsstrategin för Stockholmsregionen nämns dagens tre stora trender, urbanisering, globalisering och digitalisering som några av de anledningarna till att frågan har blivit så aktuell (Stockholms läns landsting, 2018). Många krönikörer i diverse olika tidningar frågar sig när landsbygden blev det avvikande, när 98 procent av Sveriges yta blev en enda stor periferi se exempelvis Bengard (2019) eller Ackermann (2019). Urbanforskaren Julia Fredriksson (2014) har istället valt att vända på frågan och undrar när stadskärnan blev norm. Staden har genomgått stora strukturella förändringar och precis som Johansson och Westlund (2012), konstaterar Fredriksson (2014) att det som tidigare var stadens periferi består av alla de funktioner som de flesta skulle klassa som urbana. Fredriksson nämner fortsättningsvis att människor har möjlighet att röra sig längre sträckor idag och stannar därför inte inom de traditionella gränserna. Denna rörlighet är också en av anledningarna till att avståndet mellan stad och land minskat och att de flesta som lever i västvärlden är del av det urbana samhället. Många forskare diskuterar hur den nya staden ska förstås. Fredriksson (2014) nämner Edward Sojas begrepp ”Postmetropolis” om hur staden måste ses i ett mycket större komplext sammanhang, att staden är mycket mer än en geografiskt avgränsad yta utan är en del av ett urbaniserat regionalt stadsrum. Fredriksson konstaterar därför att stadskärnan tycks ha spelat ut sin roll men att det samtidigt finns ett ökat intresse inom kommunal planering för stadskärnor och särskilt för dess form och bebyggelsemönster.

14

Fredriksson (2014) beskriver att den traditionella europeiska staden, med dess form och bebyggelsemönster, har blivit allt mer populär och tillsammans med stadskärnan pekas de ut som en positiv utveckling för staden. Detta nyfunna intresse beskrivs på många sätt som att det sociala livet har blivit bättre och har blivit en prioritet istället för trafikplaneringen. Stadskärnan i den traditionella europeiska staden ses också som lösningen på många olika problem, särskilt ekologiska och är en stor del i en positiv ekonomisk utveckling för städer och regioner. Fredriksson förklarar att stadskärnan “på många sätt kommit att stå som en symbol för god social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.” (s.13)

2.5 Staden som ekonomiskt centrum

Länge ansågs staten skyldig att jämna ut skillnader mellan rika och fattiga områden. Att resurser skulle fördelas inom den nationella enheten. Men detta ändrades i slutet av 80-talet och under 90-talet, då statens roll började omprövas och istället började en diskussion om hur kommuner och regioner skulle bära sig själva. Detta innebar ett fokus på den regionala ekonomiska utvecklingen och hur tillväxt, livskraft och attraktionskraft bäst skapades utan större stöd och utjämningspolitik. Som en följd av detta så började regioner uppmuntras, både på nationell och EU-nivå, till att konkurrera med varandra om investeringar, företagsetableringar, turister med mera. De tidigare stöden försvann inte men ändrade dock karaktär till att istället stödja konkurrensstärkande åtgärder (Olausson & Syssner, 2018). Fainstein (2012) kritiserar denna trend då hon anser att fokus på konkurrens många gånger leder till att den sociala hållbarheten får stå åt sidan. Likaså kritiserar Harvey (1989) städernas nya sätt att planera. Nämligen att när städerna lägger mycket kraft på marknadsföring, för att kunna hävda sig i konkurrensen, väljer de att fokusera på tillväxt istället för välfärd. Harvey nämner också att de lokala myndigheterna har fått ett allt större entreprenörsmässigt tänk under de senaste årtiondena. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför staden har blivit en så central del i dagens ekonomi. Sen industrialiseringen har staden setts som en plats där saker och ting produceras. I och med globaliseringen har flera av de västerländska städerna övergått från en produktion av saker till en produktion av kunskap och innovativa idéer. Ekonomer definierar staden som en rumslig koncentration av ekonomiska aktörer, aktörer som genom ökade inkomster får ett större begär av varor och tjänster men också av attraktiva platser att bo på. Många anser att så länge städer utmärker sig i att erbjuda dessa varor och tjänster så kommer det alltid finnas en efterfrågan på städer. Å andra sidan är företag mer produktiva i städer på grund av lägre transportkostnader av varor och tjänster men också för att de har tillgång till idéer, teknik, innovation och arbetskraft på grund av att människor väljer att bo nära varandra. Framtidens städer är på många sätt beroende av att människor är villiga att fortsätta bo på en liten yta. (Glaeser, E., Kolko, J., & Saiz, A., 2001)

15

2.1 Sammanfattning

Platsidentitet är ett komplext begrepp med många innebörder och som är högst individuellt. Platsen å andra sidan är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Dessa är med och skapar platsidentiteten men framförallt menar forskarna att det är människorna som bor och vistas på platsen som skapar platsens identitet. Det har därför stor betydelse på vilket sätt platsidentitet och regional identitet väljs att ses utifrån då hela konceptet blir mer eller mindre användbart beroende på om det ses utifrån något som skapas av sociala relationer eller kopplat till platsen. Eftersom platsidentitet är något som både kan kopplas till fysiska kvaliteter och sociala relationer. Det finns en övertygelse om att en tydlig identitet är positivt för den ekonomiska utvecklingen. Många är överens om att en stads unika karaktär och identitet är en av stadens viktigaste tillgångar. Men att som kommun eller region prata om en gemensam identitet är inte helt oproblematiskt. Många gånger riskerar man att osynliggöra människors olika intressen och förutsättningar, samt sätta gränser där vissa inkluderas och andra problematiseras. Andra argumenterar också för att marknadsföring av en gemensam identitet gör att den lokala identiteten istället minskar. Det finns många förklaringar till varför platsmarknadsföring har blivit så central i den lokala och regionala politiken. Det vanligaste svaret är att den globala konkurrensen har gjort det nödvändigt för regioner, kommuner och städer att marknadsföra sig själva. Det är därför viktigt att förstå kopplingen mellan marknadsföring och identitet. Människor skapar sig dessutom en bild av en plats genom en process i tre steg där det tredje steget är genom representation, hur platsen presenteras av bland annat media och av andra personer. Om inte platsmarknadsföringen grundar sig i identiteten kommer det nya “varumärket” vara främmande för platsen och särskilt för de människor som bor och vistas på platsen. Platsmarknadsföring bör därför ses som en del av identitetsprocessen eftersom identitet inte kan ses som något som är fast och oföränderligt då den förändras med människorna. Framförallt har metoden blivit kritiserad för att vara odemokratisk. Många gånger väljs attraktiva miljöer ut för att påverka människors intryck av platsen för att det anses vara positivt för kommunernas och regionernas utveckling. Det uppstår därför ett problem när vissa miljöer aldrig får synas och på så sätt marginaliseras. Problemen som dessa miljöer kanske har, kan på så sätt inte heller identifieras eftersom de inte syns. De ses heller aldrig som resurser och riskerar därför också att aldrig finnas med i kommunens eller regionens framtidsbild, vilket blir en fråga om makt. Platsmarknadsföring handlar också många gånger om att locka till sig den önskade medborgaren. Det är därför viktigt att förstå vilka som får plats i den bild som förmedlas av kommunen eller regionen. Det finns en benägenhet att dela in människor i vi och dem när bilder och texter, som är

16

tänkta att representera en viss typ av människor, ska studeras. Det är på grund av detta en balansakt att kommunicera en plats då det finns risk att antingen skapa en snäv bild som är lätt att kommunicera utåt men som få känner igen sig i eller så skapas en för generell bild som inte uppfyller sitt syfte. Det finns idag spänningar och konflikter mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket påverkar både beslutsfattare, politiker och enskilda människor och medborgare då medierna är en stor del i den politiska agendan. Detta kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut om bland annat infrastruktur och välfärd. En minskad mediebevakningen gör att platsen och människorna riskerar att bli osynliga och inte räknas. Landsbygden hamnar i en skugga bort från politiken och demokratin vilket är en risk för landsbygdens fortsatta utveckling vilket också kan påverka människors självkänsla. Den storstadsnära landsbygden har påverkats mycket de senaste hundra åren av planeringens utveckling. För att kunna påverka dess framtida utveckling är det viktigt att förstå dagens planering som berör det stadsnära landskapet. I lagen görs det ingen skillnad på stad och land i relation till översiktsplanering men i många fall hamnar det största fokuset på staden. Det finns många faktorer som pekas ut som anledningen till att staden har blivit norm i dagens samhälle. Stadskärnan i den traditionella europeiska staden ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Vilket leder oss tillbaka till kommuner och regioners konkurrens med varandra. Det finns ett flertal forskare som kritiserar detta då de anser att välfärden och den sociala hållbarheten får stå åt sidan för tillväxt. Saker som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd är det återkommande urbaniseringsperspektivet och hur urbana lösningar används på landsbygden. Och att det finns en fortsatt uppdelningen mellan stad och landsbygd, ett vi och ett dem snarare än oss. Därför är det viktigt att påpeka att kommunerna har ansvar även för landsbygdens utveckling. Det är ont om forskning kring landsbygdens plats i planeringen och dess identitet vilket ökar vikten av detta arbete som ett komplement till den diskussionen.

17

3 Metod Denna del ger en överblick över de metoder som använts för att besvara detta arbetes frågeställningar samt på vilka sätt de har använts. Den innehåller även en kort presentation av arbetets två studieobjekt och varför dessa urval har gjorts. Detta arbete grundar sig på kvalitativa metoder för att få en djupare förståelse för platsidentitetens roll i översiktsplanen och vad denna användning kan få för implikationer. Ett kvalitativt angreppssätt går enligt Groat och Wang (2002) ut på att analysera, tolka och se de bakomliggande orsakerna kring ett ämne utifrån dess kontext vilket är anledningen till att det är ett lämpligt angreppssätt för detta arbete. Kvalitativa metoder förklarar och ser världen utifrån olika perspektiv vilket gör att det är bäst att använda minst två metoder för att få ett så bra resultat som möjligt (Denzin & Lincoln, 2017). Likaså uttrycker Hauge (2005) att enbart utgå ifrån empiriska metoder såsom frågeformulär innebär att de mest betydelsefulla aspekterna av att studera platsidentitet går förlorade. Detta arbetes forskningsstrategi kommer därför grunda sig på en fallstudie och sedan använda sig av de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer och på så sätt skapar en viss triangulering. Vilket innebär att det som studeras ses utifrån flera perspektiv (Denscombe, 2016). Dessa kommer också kompletteras av en inledande litteraturstudie. Vars syfte är att genom tidigare forskning klargöra centrala begrepp och idéer som kan blandas ihop med varandra samt lyfta argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta arbete berör.

3.1 Urval

Stockholms län valdes som utgångspunkt vid urval av kommuner delvis på grund av min placering som författare till detta arbete för att underlätta resande till och från de valda studieobjekten. Men också på grund av min utbildning som gett en god bakgrund, förståelse och kunskap om den planering som pågår inom länet. På grund av intresse bestämdes det tidigt i arbetsprocessen att arbetet på något sätt skulle utgå ifrån ett landsbygdsperspektiv. Vilket gjorde det extra intressant att välja kommuner inom Stockholms län, som är en stark tillväxtregion och där staden ofta är i fokus, för att genom detta arbete belysa de platser som vanligtvis inte syns i planeringen. Att välja kommuner som tillhör samma län gör också att de blir lättare att jämföra då de har liknande förutsättningar, problem och påverkas av liknande faktorer. Som tidigare nämnts lästes ett flertal översiktsplaner igenom vid uppstarten av detta arbete. På grund av intresset för landsbygdsfrågor lästes framförallt översiktsplaner från kommuner som på olika sätt präglas av landsbygd. Två av de översiktsplaner som stack ut var den för Norrtälje

18

kommun och den för Upplands-Bro kommun mycket på grund av att de var väldigt olika. Bland annat är den ena översiktsplanen mer visionär och den andra mer konkret. Efter att dessa planer läst igenom jämfördes kommunerna med tillväxtverkets definition och kommunindelningar där Norrtälje och Upplands-Bros översiktsplaner initialt inte verkade stämma överens med den indelningen. Vilket ytterligare väckte ett intresse av att göra en fallstudie utifrån platsidentitet på dessa två kommuner. Kommunerna skiljer sig mycket i areal men har en liknande befolkningstäthet. Dessa två studieobjekt kommer ytterligare beskrivas under fallstudie. Detta arbete har vuxit fram efterhand och till slut valdes två kommuner ut som studieobjekt i fallstudien. På grund av det initiala intrycket av de utvalda kommunerna var det extra intressant att göra en djupare analys av just dessa två

kommuner. Att istället utföra ytterligare analyser på översiktsplaner från fler kommuner skulle resultera i en mer ytlig analys. För att kunna göra någon typ av jämförelse, visa på skillnader och argumentera för och emot, utifrån arbetets frågeställningar valdes därför två kommuner ut som studieobjekt. Översiktsplanen är ett dokument som varje kommun är skyldig att upprätta i enlighet med proceduren i PBL och den ska hållas aktuell vilket innebär att den ska omprövas minst en gång vart fjärde år (Boverket, 2018). Därför utgör översiktsplanen ett bra dokument för jämförelse mellan kommuner men det är samtidigt viktigt enligt Syssner och Olausson (2016) att nämna att kommunerna själva bestämmer på vilket sätt de vill utforma planen. Vilket resulterar i att de ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun den tillhör, vilket såklart påverkar hur lätt det är att jämföra dem. I detta arbete utgör även översiktsplanen ett bra dokument att utgå ifrån, då som Qviström (2008) beskriver många tätorter täcks av fördjupade översiktsplaner och detaljplaner medan landsbygden i de flesta fall ligger utanför planlagt område. Översiktsplanen utgör därför i

Figur 1 Landsbygd i Stockholms län (Stockholms läns landsting, 2018)

19

många fall det enda plandokument som täcker landsbygden och eftersom det är ett av detta arbetes fokusområden utgör översiktsplanen ett bra dokument att utgå ifrån. I den här typen av arbete är det viktigt att förstå att varje beskrivning av studieobjekten omfattar ett urval och en tolkning av författaren. I detta fall är författaren uppvuxen på landsbygden vilket kan påverka de urval, beskrivningar och tolkningar som görs.

3.2 Forskningsstrategi

Som ett sätt att begränsa arbetet men också för att få en djupare förståelse för hur platsidentitet visar sig i översiktsplanerna kommer detta arbete som forskningsstrategi utgå ifrån en fallstudie av de två kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro. En fallstudie används för att förstå dynamiken inom ett område och kan analyseras på olika nivåer med hjälp av flera olika metoder, både kvantitativa och kvalitativa (Eisenhardt, 1989). I detta arbete har kvalitativa metoder valts ut för att analysera material från de olika fallen, vilka presenteras senare i denna metoddel. Nedan presenteras kort de två kommuner som valts ut som studieobjekt och varför de utgör bra studieobjekt för att uppfylla detta arbetes syfte.

3.2.1 Norrtälje kommun

Norrtälje kommun har en översiktsplan antagen 2013 och heter Översiktsplan 2040. I inledningen beskrivs översiktsplanen ha arbetats fram för att vara robust och långsiktigt hållbar och att den syftar till att skapa tillväxt (Norrtälje kommun, 2013). Denna översiktsplan är väldigt visionär i sin utformning och utifrån ett första intryck fokuserar den mycket på tätorterna och stadens utveckling. Utifrån detta arbetes fokusområden som är platsidentitet och landsbygdens plats i planeringen utgör denna kommuns geografiska läge nordvästra delen av Stockholms län ett intressant studieobjekt då den präglas mycket av Stockholm och den övriga regionens ökade tillväxt. Samtidigt som den enligt Tillväxtverket och i mångas ögon ses som en landsbygdskommun visar dess översiktsplan på ett större fokus på staden och dess utveckling. Nedan följer en kort beskrivning av kommunen som tydligare förklarar dess läge och hur den relaterar till övriga regionen. Norrtälje kommun är belägen i nordöstra delen av Stockholms län utmed kusten och upptar med sina dryga 2000 kvadratkilometer ungefär en tredjedel av länets totala yta. (Norrtälje kommun, u.å.a) Kommunen gränsar till kommunerna Sigtuna, Vallentuna, Österåker i sydväst och kommunerna Östhammar, Uppsala och Knivsta i nordväst. Kommunen har starkast infrastrukturkopplingar med Stockholm, Arlanda/Märsta och Uppsala. Dessa kopplingar består av väg och bussförbindelser då kommunen ej har någon järnväg. (Norrtälje kommun, 2013)

20

Norrtälje kommun har länge haft en stadigt ökande befolkning och idag bor ca. 61 000 människor i kommunen (Norrtälje kommun, u.å.a). Kommunen har även ett stort antal fritidshus och är en populär besökskommun vilket gör att antalet invånare i kommunen fördubblas under sommaren (Visitroslagen, u.å.). Befolkningen i kommunen har blivit allt mer geografiskt utspridd men en stor del av invånarna bor i Norrtälje stad. Däremot sker har den största befolkningstillväxten skett på landsbygden (Norrtälje kommun, 2013). Staden fick stadsrättigheter år 1622 (Norrtälje kommun, u.å.b) och beskrivs idag av turistföreningen som en idyllisk stadskärna med mycket historia (Visitroslagen, u.å.). Norrtälje är en av fyra kommuner som utgör området Roslagen som är ett kustområde i östra Uppland som präglas av skärgård, öppna landskap och höga kulturvärden. Norrtälje kommuns skärgård består av 11 000 öar. (Visitroslagen, u.å.) Kommunen har näst mest utpekade riksintresseområden i landet, hela 26 stycken (Norrtälje kultur, u.å.). I Tillväxtverkets enkla kommunindelning klassas Norrtälje kommun som Landsbygdskommun medan den i den avancerade kommunindelningen klassas som Landsbygdskommun nära större stad (Tillväxtverket, 2018).

3.2.2 Upplands-Bro kommun

Upplands-Bro kommun har en översiktsplan antagen 2011 och heter ÖP 2010: Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. I inledningen beskrivs planen vara utformad på ett sådant sätt som ska möjliggöra en hållbar samhällsutveckling samtidigt som den ska ge möjlighet till expansion. Syftet med planen är att stödja kommunen i sin roll som tillväxtkommun. Till skillnad från Norrtäljes översiktsplan är planen väldigt konkret och sättet de är utformade på är väldigt olika. Utifrån ett första intryck av planen är den fokuserad på kommunens gröna profil, vilket framförallt kopplas till de platserna utanför tätorterna. Precis som Norrtälje kommun utgör Upplands-Bro kommuns geografiska läge att det blir ett intressant studieobjekt på grund av dess närhet till Stockholm. Men till skillnad från Norrtälje kommun anses Upplands-Bro vara en storstadskommun enligt Tillväxtverket. Detta gör dessa kommuner extra intressanta som studieobjekt då den kommun som kategoriseras som landsbygdskommun utifrån ett första intryck har ett stort fokus på stad medan den kommun som kategoriseras som storstadskommun har ett stort fokus på landsbygd. Denna balansakt och kommunernas val att se och beskriva sig själva utgör därför tillsammans en intressant fallstudie om platsidentitet utifrån ett landsbygdsperspektiv. Nedan följer en kort beskrivning av kommunen som tydligare förklarar dess placering och hur den relaterar till övriga regionen. Upplands-Bro kommun är belägen i nordvästra delen av Stockholms län och som de själva beskriver ligger de i hjärtat av Mälardalen och är till ytan cirka 325 kvadratkilometer (Upplands-Bro kommun, u.å.a). Kommunen gränsar till Sigtuna kommun i nordöst, Upplands Väsby kommun i öster, Järfälla kommun i sydöst, Ekerö kommun i söder, Enköpings kommun i sydväst och Håbo

21

kommun i nordväst. Kommunen har starkast infrastrukturkopplingar till Stockholm och Bålsta tack vare pendeltåg och motorväg. Mälarbanan går även igenom kommunen men regional- och fjärrtåg stannar inte där. (Upplands-Bro kommun, 2011) I Upplands-Bro kommun har idag cirka 28 000 invånare vilka har ökat i allt snabbare takt de senaste åren. Kommunen har en stark prägel av landsbygd och marknadsför sig ofta som en grön kommun och anser sig vara en av regionens mest natursköna kommuner med sina 13 mil stränder och skärgård i Mälaren med 50 öar. (Upplands-Bro kommun, u.å.a) Upplands-Bro har en lång historia då människor har bott vid Mälaren sedan forntiden. Vilket gör att det finns många fornminnen och en utpräglad kulturmiljö i Upplands-Bro. (Upplands-Bro kommun, u.å.b) Kommunen har idag de två större tätorterna Bro och Kungsängen där en stor del av kommunens invånare bor. Båda tätorterna har var sin pendeltågsstation. I Tillväxtverkets enkla kommunindelning klassas Upplands-Bro kommun som Storstadskommun och även i den avancerade kommunindelningen klassas kommunen som Storstadskommun (Tillväxtverket, 2018).

3.3 Kvalitativ innehållsanalys

Detta arbete kommer använda sig av metoden kvalitativ innehållsanalys, vilket är en metod inom metoden dokumentanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen lämpar sig bra att använda när exempelvis textmaterial ska analyseras utifrån ett särskilt fokusområde. Den hjälper även till att minimera mängden material så att det blir lättare att hitta det som eftersöks (Schreier, 2013). Detta arbete ämnar belysa och lyfta ut kommunernas platsidentitet samt vilken roll den utgör, vilket gör att denna metod lämpar sig bra för att uppfylla detta arbetes syfte. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes ut som metod för att få en mer strukturerad analys och som underlättade jämförelse av de olika planerna. Hauge (2005) uttrycker även att när platsidentitet ska analyseras är det viktigt att inte enbart fokusera på de delar som explicit uttrycker platsidentitet utan försöka läsa mellan raderna. Detta kan göras genom att till exempel leta efter indikatorer som på olika sätt antyder till en viss platsidentitet vilket denna metod underlättar. Innehållsanalys används för att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll och tillhör metoden dokumentanalys. Det finns två olika tillvägagångssätt att utföra en innehållsanalys, en kvalitativ och en kvantitativ. Till skillnad från den kvantitativa innehållsanalysen syftar den kvalitativa innehållsanalysen till att analysera texter där ingenting nödvändigtvis räknas eller mäts. De analyser som innehåller en mindre del kvantitativ analys och en större del kvalitativ brukar ibland också betraktas som kvalitativ. (Bergström & Boréus, 2012) Innehållsanalys kan användas för att analysera de flesta dokument samt också för att analysera bilder och intervjuer. Metoden går ut på att kategorisera materialet som ska analyseras utifrån ett förbestämt ramverk eller så kallade kategorier.

22

(Schreier, 2012) Ramverket är kopplad till tidigare forskning, arbetets frågeställningar samt utifrån det material som ska analyseras. Metoden innehållsanalys går alltså ut på att organisera information utifrån kategorier som är baserade på huvudfrågeställningen. (Bowen, 2009) Ramverket ska bestå av minst en huvudkategori och minst två underkategorier. Huvudkategorierna är de aspekter som efterfrågas i frågeställningarna medan underkategorierna är till för att belysa vad som tas upp angående dessa aspekter i det material som ska analyseras. Det är viktigt att varje huvudkategori enbart belyser en aspekt av materialet. ”Unidimensionality” är ett av villkoren som måste uppfyllas när kategorier bestäms och underkategorierna till en huvudkategori bör därför väljas så att de utesluter varandra eller är så kallade motsatser. Detta för att lättare undvika så kallade gråzoner. Om något material är svårt att kategorisera i det ena eller det andra är det lämpligare att istället skapa ytterligare en underkategori som täcker den ovissheten. Vilket är anledningen till att kategorier först jobbas fram genom en preliminär analys för att se till så att all relevant material täcks av någon kategori samt att de valda kategorierna fungerar på det material som ska analyseras. (Schreier, 2013) Efter att preliminärt bestämt vilka kommuner som skulle utgöra studieobjekten i detta arbete lästes deras översiktsplaner igenom ännu en gång för att kontrollera så att det var möjligt att utföra en kvalitativ innehållsanalys på dem. Inför denna genomläsning hade fyra huvudkategorier med respektive underkategorier tagits fram med hjälp av frågeställningarna och litteraturbakgrunden. Varje kategori var baserad på återkommande teman i litteraturbakgrunden som alla kretsade kring olika frågor som dök upp angående platsidentitet. Hauge (2005) sammanfattade dessa teman bra genom att peka ut de fyra frågorna vad, hur, vem och varför. Vilka också passade väl ihop med detta arbetes frågeställningar. Enbart två underkategorier valdes ut till vardera huvudkategorin inför den första genomläsningen, detta för att hålla analysen så enkel som möjligt. Som tidigare nämnts är platsidentitet ett begrepp som kan omfattas av många olika perspektiv och valet av två underkategorier fungerade därför som en avgränsning. Att enbart utgå från två underkategorier gjorde det också lättare att uppfylla kravet om ”unidimensionality”. Efter genomläsningen gjordes en omvärdering av kategorierna där några underkategorier fick tas bort och nya läggas till för att materialet på bästa sätt skulle kunna analyseras utifrån det bestämda ramverket. Det upptäcktes bland annat att frågan Vad var ganska omfattande. Därför valdes fyra underkategorier till denna fråga för att enklare kunna bena ut vad det var för platsidentitet som visades upp. De valda huvudkategorierna och dess underkategorier redogörs för mer utförligt i det teoretiska ramverket. Efter det lästes varje översiktsplan igenom ytterligare fyra gånger. Där varje genomläsning gjordes utifrån en huvudkategorierna och materialet färgkodades utifrån vilken underkategori det tillhörde. Hela översiktsplanen lästes igenom varje gång, men det största fokuset låg på de visionära delarna och delar om bebyggelseutveckling, näringsliv och kultur.

23

3.4 Semi-strukturerade intervjuer

Semi-strukturerade intervjuer är en kvalitativ metod som är ett mellanting mellan strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Metoden innebär att forskaren i förväg bestämmer ett antal punkter eller frågor som ska besvaras under intervjun men de kan skilja sig från intervju till intervju. Fördelen med att använda semi-strukturerade intervjuer är att de förbestämda frågorna skapar en ram för vilken intervjun hålls inom samtidigt som metoden gör det möjligt att ställa följdfrågor. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016) Semi-strukturerade intervjuer har gjorts med två översiktsplanerare, en från Upplands-Bro och en från Norrtälje. Intervjuerna med planerarna fokuserar först och främst på deras upplevelser av arbetet med identitet samt deras inställning till identitet som verktyg. Intervjufrågorna presenteras i bilaga A. Då de intervjuade översiktsplanerarna själva inte var delaktiga i framtagandet av de studerade översiktsplanerna fick frågor om arbetsprocessen hoppas över. På grund av att båda kommunerna hade hög arbetsbelastning under tidperioden för detta arbete var det inte möjligt att få till intervjuer med fler planerare på deras avdelningar. Tidsbristen gjorde också att intervjuerna fick hållas genom telefon vilket på grund av tekniska problem resulterade i att samtalen ej kunde spelas in. Intervjuerna ska därför ses som ett komplement till den kvalitativa innehållsanalysen och utgör inte underlag för analysen i sig.

24

4 Teoretiskt ramverk I denna del beskrivs det teoretiska ramverk som använts i detta arbete. Här förklaras djupare de fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier som upprättats i enlighet med metoden kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som används i detta examensarbete fungerar som en referensram under arbetets gång och är också en väsentlig del av den kvalitativa innehållsanalysen. Ramverket är indelat i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier, vilka har arbetats fram med hjälp av litteraturbakgrunden och arbetets frågeställningar i enlighet med metoden kvalitativ innehållsanalys.

4.1 Ramverk

I antologin Place Identity, Participation and Planning lägger Hauge (2005) stor vikt på Arne Bugge Amundsens förslag om hur platsidentitet bäst analyseras. Hauge menar, genom Amundsen, att detta bäst görs genom att ställa sig frågorna vad, hur, vem och varför. Dessa frågor är baserade på de maktrelationer som kan uppstå när platser marknadsförs och platsidentiteter kommuniceras. Det är därför enligt Hauge (2005) viktigt att ställa sig frågan Vad det är för platsidentitet? och Hur den har blivit konstruerad och bestämts? De valda kategorierna har arbetats fram utifrån dessa frågor tillsammans med detta arbetes frågeställningar och litteraturbakgrund. Detta ramverk kommer sedan användas för att utföra en kvalitativ innehållsanalys på de översiktsplaner som valts ut som studieobjekt i detta arbete.

Figur 2 Illustration av det teoretiska ramverket

25

4.1.1 Vad– Rumsliga kvaliteter/Invånarnas kvaliteter/Sociala konstruktioner/Kultur & historia

Den första huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den första fråganVad, därav namnet på denna kategori. Denna fråga beskriver Hauge (2005) handlar om vad identiteten omfattar. Vad är det för bild/identitet som visas upp? Vilket är precis den fråga som ämnas besvaras. Denna kategori omfattar material som på något sätt nämner vad kommunen har för identitet, vad som utmärker kommunen eller beskriver en bild av kommunen. Indikatorer som kan visa på en sådan beskrivning är ord som ”identitet” och ”attraktivt”. Hauge (2005) skriver också om flera olika aspekter som ofta gäller när platsidentitet nämns i olika sammanhang. Amundsens fyra element är några av dem. Den första berör rumsliga kvaliteter som skiljer en plats från en annan. Vilket kan vara saker såsom geografisk lokalisering, arkitektur och kommunikationer. Det andra elementet handlar om invånarna och deras kvaliteter och karaktärer som skiljer dem från andra invånare på andra platser. Det tredje berör sociala konstruktioner och invånares relationer till varandra. Det sista elementet handlar om kultur och historia då det är något som knyter till invånarnas traditioner och är något som särskiljer dem från andra. (Hauge, 2005) Detta kan kopplas till Zimmerbauers (2011) diskussion om hur platsidentiteten skiljer sig åt beroende på vilken geografisk skala platsen den är kopplad till har. Enligt Zimmerbauer är platsidentiteten till en större plats såsom en kommun kopplad till landmärken, andra fysiska kvaliteter och symboler som representerar platsen. Människorna känner utifrån dessa en gemenskap med varandra för att de delar dessa saker. Att använda sig av ord som identitet och karaktär har enligt Hauge (2005) blivit allt mer populärt bland planerare. Men vid användningen av dessa begrepp anser Hauge att de bakomliggande betydelserna oftast inte analyseras utan de flesta antar att plats först och främst definieras utifrån dess fysiska kvaliteter vilket blir problematiskt. Denna huvudkategori omfattar därför underkategorierna Rumsliga kvaliteter, Invånarnas kvaliteter, Sociala konstruktioner och Kultur och historia. Där var och en av underkategorierna omfattar material som kan kopplas till de beskrivningar av dessa element som kan läsas i stycket ovan. Denna kategori försöker besvara första frågeställningen: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanen?

26

4.1.2 Hur – Fokus stad/Fokus utanför stad

Den andra huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den andra frågan Hur. Denna fråga beskriver Hauge (2005) handlar om hur bilden/identiteten presenteras och var. Gustavsson (2014) är en av dem som diskuterar hur medias representation av platser kan påverka människors engagemang, identitet och självkänsla och konsekvenserna av att denna representation försvinner. En minskad representation kan påverka prioriteringar och göra så att människor och platser blir osynliga (Gustafsson, 2014). Landsbygden är ofta en sådan plats som hamnar i skymundan, då media så väl som plandokument ofta sätter fokuset på städerna och tätorterna. Översiktsplanen är i många fall det enda dokument som täcker det som finns utanför tätorterna och kommunerna är ansvariga för även landsbygdens utveckling. (Granvik, 2013) Eftersom detta arbete försöker lyfter konflikten mellan stad och landsbygd ställer sig denna huvudkategori sig frågande till vart bilden/identiteten är kopplad, men också alla de mål, visioner och utvecklingsmöjligheter som kommunerna nämner i sina översiktsplaner och visionsdokument. Är staden den plats som mest pekas ut? Huvudkategorin ställer sig också frågande till hur landsbygden presenteras, och i vilka sammanhang. Denna kategori omfattar material som visar på mål, visioner och annan utveckling som är kopplad till en viss plats i kommunen. Denna huvudkategori omfattar därför de två underkategorierna Fokus stad och Fokus utanför stad. Underkategorin Fokus stad omfattar material där mål, utveckling och visioner beskrivs i relation till staden som den plats där dessa ska uppfyllas. Underkategorin Fokus utanför stad omfattar det material om mål, utveckling och visioner som inte är fokuserade på någon specifik plats eller om de är fokuserade på landsbygden. Materialet som ska besvara frågan denna huvudkategori berör omfattar inte bara de översiktsplaner som analyseras i detta arbete utan kommer även kompletteras med intervjuer med översiktsplanerare från vardera kommunen. Denna kategori försöker besvara frågeställningen: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanen?

4.1.3 Vem – Inåt/Utåt

Den tredje huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den tredje frågan Vem. Denna fråga beskriver Hauge (2005) handlar om vem det är som berättar och visar upp den bild/identitet som första kategorin besvarar. Platsmarknadsföring är något som blivit allt mer populärt bland kommuner att används sig av. Men platsmarknadsföring är enligt Syssner (2012) inte enbart till för att locka till sig turister och investerare utan är också i många fall riktad även till kommunens invånare. Som nämns i litteraturbakgrunden så har metoden däremot blivit kritiserad för att vara odemokratisk och marginalisera platser och människor på grund av att bara attraktiva

27

miljöer visas upp för någon. Med utgångspunkt i att översiktsplanerna på något sätt används i platsmarknadsföringssyfte kommer den här huvudkategorin ha ett lite annat angreppssätt än Hauges beskrivning av frågan vem. Istället för att ställa frågan om vem det är som berättar, så ställs frågan vem det är som bilden/identiteten ämnar rikta sig till. Är det den egna invånaren eller är det möjliga nya invånare och företag som översiktsplanerna och visionsdokumenten i första hand vänder sig till? Denna kategori omfattar därför material som på något sätt är vinklat till en specifik grupp eller på något annat sätt är inåtorienterad eller utåtorienterad. Denna huvudkategori omfattar därför de två underkategorierna Inåt och Utåt. Underkategorin Inåt omfattar material som är inåtorienterad. Med inåtorienterad menas att materialet riktar sig till kommunens egna invånare och företag. Underkategorin Utåt omfattar material som är utåtorienterad. Med utåtorienterad menas material som riktar sig till människor och företag utanför den egna kommunen, till exempel för att locka nya människor och företag att flytta dit och etablera sig där. Utåtkategorin berör också material som på något sätt beskriver andra platser utanför kommunen. Denna kategori försöker besvara frågeställningarna: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanen? och Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen?

4.1.4 Varför – Bygga på/Bygga ny

Den sista huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den fjärde frågan Varför. Denna fråga sammanfattas utifrån att “all narratives, all public messages are related to intentions—open and hidden, internal and external, conscious and unconscious, functional and structural” (Amundsen, 2001, s.18, citerad i Hauge, 2005, s.13). Som nämns introduktionen till ramverket kan det pratas om en äkthet i relation till platsidentitet och det finns därför ett intresse i att ta reda på om det faktiskt är så. Frågan handlar på så sätt om de bakomliggande orsakerna till varför denna bild/identitet har valts att presenteras. Syssner och Olausson (2016) beskriver platsskapandet och samhällsplaneringen som en form av maktutövande vilket är högst relevant att ha i åtanke när en platsidentitet bestäms och kommuniceras. Detta på grund av att denna process är enligt Kavaratzis och Hatch (2013) en del av den identitetsskapande processen. En platsidentitet som inte grundar sig på den befintliga identiteten kommer kännas främmande men den är samtidigt med i processen att skapa en ny identitet för platsen (Kavaratzis & Hatch, 2013). Syssner (2012) är bland annat en av dem som påpekar hur viktigt det är att ha en balans mellan just gamla och nya identiteter när en plats ska marknadsföras. En annan intressant kritik är Hauge (2005) som kritiserar planerares användning av orden identitet och karaktär då Hauge anser att bakomliggande orsaker till en identitet oftast inte analyseras utan planerare kopplar direkt identiteten till de fysiska kvaliteterna.

28

Utifrån antagandet att kommunernas önskan om att skapa en positiv bild av sig själva i konkurrensen med andra kommuner och vill utveckla sin bild/identitet kommer denna huvudkategori därför beröra varför denna bild/identitet presenteras utifrån balansen mellan en ny och en gammal identitet. Huvudkategorin omfattar därför de två underkategorierna Bygga på och Bygga ny. Underkategorin Bygga på omfattar material som på något sätt beskriver eller visar på en önskan att kommunens bild/identitet ska utvecklas utifrån det de redan är. Indikatorer på sådant material kan vara beskrivningar om till exempel utveckling utifrån någon fysisk eller social kvalitet. Medan underkategorin Bygga ny omfattar material som uttrycker ett arbete med eller önskan om att skapa en ny bild/identitet av kommunen. Vilket kan identifieras utifrån beskrivningar om att till exempel bygga nytt eller en önskan/mål att attrahera nya invånare och företag. Även denna huvudkategori kommer kompletteras med intervjuer med översiktsplanerare utöver de dokument som analyseras. Denna huvudkategori är extra intressant att studera då båda kommunerna som är studieobjekt i detta arbete är inne i en fas där de har börjat förändras från att vara landsbygdskommuner till att bli allt mer integrerade i en storstadsregion med allt vad detta kan tänkas innebära: exempelvis bättre kommunikationer, ökad befolkningstillväxt och ett ökat intresse från olika typer av företag som vill exploatera eller flytta sin verksamhet. Denna kategori försöker besvara frågeställningarna: Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen?

29

5 Resultat & Analys I denna del presenteras och analyseras det resultat som framkommit genom analys av studieobjekten med hjälp av det teoretiska ramverket. Här besvaras arbetes två första frågeställningar. Den första frågeställningen besvaras under rubriken Platsidentitet i översiktsplanen och den andra frågeställningen besvaras under rubriken Platsidentitetens roll i översiktsplanen. Varje kommun presenteras var för sig utifrån de fyra huvudkategorierna vad, hur, vem och varför redovisade i det teoretiska ramverket.

5.1 Översiktlig planering

5.1.1 RUFS

Båda översiktsplanerna som analyseras i detta arbete har enligt kommunerna själva influerats av den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) som antogs av landstingsfullmäktige 2010. Nedan presenteras kort hur RUFS 2010 berör platsidentitet och landsbygd samt hur nyare publikationer från Tillväxt- och regionplaneförvaltningen berör frågan. I en förstudie från 2006 om den storstadsnära landsbygden och dess samspel med regionens tätorter, i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län, beskrivs landsbygden utifrån dess relation till staden. Landsbygden är enligt studien en lokaliseringsort och en marknad för städernas produktion, ett rekreationsområde och ett utflyktsmål för stadsbefolkningen eller en mark för framtida stadsutbyggnad och infrastruktur. Landsbygden producerar råvaror till staden och är också mottagare av avfall från staden. I denna förstudie menar de att den traditionella uppdelningen mellan stad och land inte längre är lika tydlig och att det därför är lämpligare att istället prata om regiondelar. (Tornberg, Östberg, & Dahlström, 2006) I den regionala utvecklingsplanen från 2010 pekas natur- och kulturmiljön tillsammans med arkitektoniska värden ut som en viktig del av Stockholmsregionens identitet. De beskriver att: ”regionens rika historia avspeglas i städer, på landsbygden och i och invid vatten. Regionens kulturmiljöer berättar om landskapets och samhällets utveckling och är av stor betydelse både för regionens attraktivitet och ekonomiska tillväxt, och för invånarnas känsla av sammanhang och identitet.” (Regionplanenämnden, s.78) I RUFS uttrycks den storstadsnära landsbygden och staden vara väldigt integrerade. Landsbygden har en väldigt liten del av regionplanen som helhet men benämns som ett område som blir allt mer attraktivt för boende, besökare och näringsidkare. På grund av det ökade intresset rekommenderar planen att en stor hänsyn måste tas till landsbygdens värden så att till exempel utspridd bebyggelse

30

undviks och jordbruk, djurhållning och “gröna” näringar inte hindras från att utvecklas. (Regionplanenämnden, 2010) De uttrycker att: “även på landsbygden, längs kusten och i skärgårdsområdet behövs en medveten planering av bebyggelse, anläggningar och landskapsvärden. På så sätt kan man behålla och stärka regionens unika miljökvaliteter och attraktivitet. Delar av landsbygden ska bevaras relativt opåverkad och unika natur och kulturvärden ska skyddas.” (Regionplanenämnden, s.101) Som ovan citat antyder anser de att det är viktigt att landsbygden finns med i planeringen för att på bästa sätt kunna värna om natur- och kulturlandskap. Sedan dess har ett antal studier släppts samt en särskild plan för landsbygden och skärgården av regionplanenämnden. I dessa nya publikationer uttrycks ett ökat behov av att verkligen inkludera landsbygdens förutsättningar, utmaningar, möjligheter och behov i den regionala planeringen. Det finns inte bara en typ av landsbygd inom Stockholms län utan flera som har olika behov och förutsättningar beroende på geografiskt läge. Kommande planering måste ta hänsyn till alla olika platsers förutsättningar och utforma mål för utveckling utifrån dem. (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2015) 2018 släpptes ”Landsbygds- och Skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen”, en strategi som syftar till att bland annat vara ett kunskapsunderlag för dessa områdens utvecklingspotential och vara en fördjupning av länets landsbygds- och skärgårdsfrågor. Den tidigare regionplanen fick kritik för att inte ha lyft dessa frågor på ett bra sätt och den haft ett för stort fokus på staden och tätorterna. (Stockholms läns landsting, 2018) De skriver att: “Tillväxt- och regionplanenämnden har särskilt vinnlagt sig om att hörsamma de synpunkter som förts fram om ökad konkretion och fokus på genomförande. Landsbygdsbornas och skärgårdsbornas egna behov har fått ökad tyngd, liksom vikten av ett gott företagsklimat, välfungerande infrastruktur och enklare regelverk både för verksamheter och bostadsbyggande.” (Stockholms läns landsting, 2018, s.3) En förståelse för och en insikt i landsbygdens olika förutsättningar har alltså väckts under de senaste åren, mycket tack vare människors synpunkter.

31

5.1.2 Översiktsplanen

Precis som regionplanen täcks översiktsplanen av Plan- och bygglagen som “syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer” (PBL 1 kap 1 §). Alla kommuner i Sverige ska ha en aktuell översiktsplan som redovisar framtida planer för mark- och vattenanvändning i hela kommunen. Kommunfullmäktige tar ställning till om planen är aktuell minst vart fjärde år, minst en gång varje mandatperiod. I Plan- och bygglagen står det att: “Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.” (PBL 3 kap 2 §) Den ska alltså visa på den politiska inriktningen och bör baseras på förändringar och trender runt om i världen, den fysiska strukturen, riksintressen, allmänna intressen och andra övergripande mål för att kunna ge vägledning för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, vilka bör tas fram genom sammanställningar och analyser utifrån olika förutsättningar. Översiktsplanen är inte bindande men den har en central roll i kommunernas planering och arbete med en långsiktigt hållbar utveckling. (Boverket, 2018) Översiktsplanen har i de flesta fall ett perspektiv på 10–30 år (Qviström, 2008). Många kommuner gör även så kallade fördjupade översiktsplaner eller planprogram. Vilket är dokument som ämnar att minska avståndet mellan översiktsplan och de mycket detaljerade och begränsade detaljplanerna. Byggnadslagstiftningarna är skapade utifrån det urbana så översiktsplanen är oftast det enda dokument som täcker landsbygden. Däremot görs det ingen skillnad på stad och land i relation till översiktsplanering i lagen. (Qviström, 2008)

32

5.2 Platsidentiteten i översiktsplanen

Denna del ämnar besvara den första frågeställningen:

1. På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna? Varje kommun presenteras var för sig i ordningen Norrtälje och sedan Upplands-Bro. Först kommer en beskrivning av kommunens översiktsplans uppbyggnad och syfte samt kort reflektion över dess generella intryck. Sedan presenteras det resultat som framkommit av de två första huvudkategorierna Vad och Hur genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet kompletteras även med svar från intervjuerna. Svaret på frågeställningen sammanfattas och besvaras kort efter att resultatet från de båda kommunerna har presenterats.

5.2.1 Norrtälje kommun

Figur 3 Titelsida för Norrtälje kommuns översiktsplan (Norrtälje kommun, 2013)

Norrtälje kommuns översiktsplan antogs i december 2013 och heter Översiktsplan 2040. Som namnet antyder har planen ett sikte på år 2040 men innehåller även mer konkreta delmål för år 2020 och 2030. Översiktsplanen beskrivs ha arbetats fram för att vara robust och långsiktigt hållbar och syftar till att skapa tillväxt. Till grund för översiktsplanen ligger Norrtälje kommuns vision som lyder ”Roslagen: möjligheter, tillväxt och framtidstro”. (s.3) Norrtälje kommun samverkar även

33

med ett flertal andra kommuner samt är en del av regionplaneringen i Stockholms län. Deras översiktsplan sägs därför ta hänsyn till och utgå ifrån visionerna Stockholm Nordost: En vision för tillväxt 2010–2040 och RUFS 2010. (Norrtälje kommun, 2013) Översiktsplanen består av 88 sidor uppdelade i femton kapitel. Det viktigaste kapitlet att läsa enligt kommunen och som hela planen grundar sig på är kapitel fyra ”Strategier för tillväxt” som tar upp kommunens idéer om framtiden. Därefter följer ett flertal temakapitel som bland annat handlar om utbildning, bebyggelseutveckling, miljö, hälsa och säkerhet, infrastruktur och kultur, fritid och rekreation. (Norrtälje kommun, 2013) Norrtälje kommuns översiktsplan är väldigt visionär med några få konkreta delar. Detta märks först och främst genom att de sällan beskriver hur de ska uppnå de mål de har satt upp. De målar upp en tydlig bild om vart kommunen ska vara åt 2040 men nämner väldigt lite vart de är idag och vad de utgår ifrån. Planen har ett större fokus på vart de vill än hur kommunens mark- och vattenområden samt byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras för att uppnå den visionen, vilket också bekräftas av att översiktsplanen inte innehåller någon markanvändningskarta. Precis som de uttrycker i syftet med översiktsplanen har den ett stort fokus på att skapa tillväxt, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Nästan alla mål och visioner de beskriver är ämnade att gynna tillväxt. Men det finns även ett annat fokus som är framträdande, nämligen deras önskan om att bli en större del av stockholmsregionen och få en bättre koppling till Stockholm. Bland annat genom infrastruktur men också ha ett större utbyte av till exempel arbetskraft.

5.2.1.1 Vad Vad är den första huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till vad det är för bild/identitet som visas upp. Huvudkategorin består av de fyra underkategorierna: Rumsliga kvaliteter, Invånarnas kvaliteter, Sociala konstruktioner och Kultur & historia. Kategorin omfattar material som på något sätt beskriver vad kommunen har för identitet. Ordet identitet används tre gånger i Norrtälje kommuns översiktsplan och alltid i relation till någon platsidentitetskapande aspekt. I detta fall är det framförallt utmärkande natur som nämns men där även kultur och historia är en viktig koppling. “Skärgården och kustområdet är en av Norrtälje kommuns största profil- och identitetsbärare” (Norrtälje kommun, 2013, s.19) är det första exemplet på när ordet identitet används i översiktsplanen vilket enligt Hauge (2005) handlar om någon typ av rumsliga kvaliteter. De två andra tillfällena då identitet nämns är de istället kopplade till den fjärde aspekten som Hauge nämner, nämligen kultur och historia som ges exempel av nedan:

34

“De kulturvärden som vi har runt omkring oss, oavsett om vi befinner oss i stad eller på landsbygd, kan berätta för oss om hur samhället såg ut förr och hur det har växt fram. Detta är en process som ständigt pågår, och om ett antal åt kommer det som vi byggt och skapat i dag också att vara en del av vår kulturhistoria. Detta ger oss en identitet och historia.” (Norrtälje kommun, 2013, s.65)

Den kvalitativa innehållsanalysen lyfter, genom den första huvudkategorin Vad, däremot fram flera andra aspekter som kommunen använder för att marknadsföra sig själva eller på något sätt försöker skapa sig en gemensam bild av kommunen med. Just ordet attraktivt är något de använder många gånger i sin översiktsplan, 85 gånger för att vara exakt. Det som först och främst lyfts fram som attraktiv med kommunen är samma som de förknippar med kommunens identitet, det vill säga natur- och kulturlandskapet, skärgården och vattnet, vilket kan ses enligt nedanstående citat:

“Norrtälje är en stor och miljömässigt differentierad kommun med stad, landsbygd, skärgård och vattenområden. Många av miljöerna är av stort värde genom unika kulturarv och fantastiska naturmiljöer. Dessa miljöer är också en stor anledning till att Norrtälje kommun är så attraktiv som boende- och fritidskommun.” (Norrtälje kommun, 2013, s.15)

Men de lyfter även fram Norrtälje stad och dess stadskärna som attraktiv. Även dessa aspekter kan lätt delas in i underkategorierna Rumsliga kvaliteter och Kultur & historia. Zimmerbauers (2011) teori om att en större plats såsom en kommun har en platsidentitet som är kopplad till landmärken och andra fysiska kvaliteter stämmer bra överens med den platsidentitet som Norrtälje kommun visar upp. Däremot är Hauge (2005) kritisk till att planerare i de flesta fall tenderar att sätta identitet lika med fysiska kvaliteter utan att tänka på de bakomliggande orsakerna. Denna kritik grundar sig i att många forskare anser att det är människorna som skapar platsidentiteten och inte enbart de fysiska aspekterna. Det bildas därför en konflikt eftersom identitet ses som något som ständigt förändras, medan de fysiska kvaliteterna som i dessa fall pekas ut som del av platsidentiteten ofta inte anses ändra på sig i någon större grad om inte människan aktivt gör större förändringar. (Hauge, 2005) Men Norrtälje kommun lyfter även fram andra saker som attraktivt som delvis kan kopplas till underkategorin Invånarnas kvaliteter. Dessa är mer kopplade till hur kommunen vill vara. Ett Norrtälje som utvecklas i samma takt som övriga Stockholmsregionen med fler utbildade invånare, fler kunskap- och tjänsteföretag. Exempelvis så nämner de tidigt i planen att:

“Dagens och morgondagens barn och unga ska stimuleras till fortsatt utbildning och utveckling. När fler Norrtäljebor skaffar sig högskoleutbildning så stärks kommunens

35

konkurrenskraft och det lokala företagsklimatet utvecklas.” (Norrtälje kommun, 2013, s.10)

Det skrivs också att:

“Antalet sysselsatta i branscher som driver tillväxt (till exempel företagstjänster och utbildning) har växt starkt under 2000-talet och sysselsätter snart lika många personer som den inom kommunen starka byggbranschen.” (Norrtälje kommun, 2013, s.9)

Citaten ovan visar på en önskan om en ny invånaridentitet. De vill att deras invånare ska ha kvaliteter såsom högutbildad och entreprenöriell. Men entreprenöriell inom branscher som de anser driver tillväxt på ett annat sätt än det folk jobbar med i Norrtälje idag. I intervjun med en av Norrtälje kommuns översiktsplanerare beskrivs kommunen som “stad”, “landsbygd” och “utveckling”. Ord som på något sätt sammanfattar och genomsyrar hela översiktsplanen. Men de ord som alltid följer med dem i deras planering oavsett om det politiska klimatet skiftar är Roslagen, Möjligheter och Framtidstro. (personlig kommunikation, 24 april 2019) Vilket är Norrtälje kommuns officiella vision. Norrtälje kommuns översiktsplan innehåller många platsidentitetskapande aspekter, vilket kan bero på det visionära angreppssättet. De pekar ut mycket som attraktivt och har en klar bild över hur de vill att kommunen utvecklas. Samtidigt som den kvalitativa innehållsanalysen lyfter fram många intressanta aspekter så är det svårt att riktigt få ett grepp om vilken platsidentitet Norrtälje förmedlar. Istället för att försöka se en bild är det enklare att försöka se två, den nuvarande identiteten och skapandet av en ny, då översiktsplanen är en blandning av dessa.

5.2.1.2 Hur Hur är den andra huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till vart bilden/identiteten är kopplad. Den ställer sig också frågande till hur landsbygden presenteras, och i vilka sammanhang. Huvudkategorin består av de två underkategorierna: Fokus stad och Fokus utanför stad. Kategorin omfattar material som visar på mål, visioner och annan utveckling som är kopplad till en viss plats i kommunen. När frågan hur hamnar i fokus är det flera saker som utmärker sig, bland annat att det är mycket fokus på stad. Det är därför viktigt att förstå de anledningar som gör att staden faktiskt hamnar i fokus från första början. Dagens planering är hårt präglad av miljö och en hållbar utveckling och staden är en stor del i den. Fredriksson (2014) skriver om hur stadskärnan har blivit en symbol för god social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Något som också avspeglas i Norrtälje kommuns översiktsplan. I hela planen är det Norrtälje stad och kommunens andra större tätorter

36

som lyfts fram som de platser där utveckling och attraktiva livsmiljöer ska skapas: “Det är viktigt att Norrtälje stad i framtiden utnyttjar sin fulla potential som tillväxtmotor för kommunens utveckling.” (Norrtälje kommun, 2013, s.12). Hållbarhet, miljö och bevarande av grönstruktur är de tre anledningar som främst nämns för varför de väljer att fokusera all utveckling på staden:

“För att skapa en hållbar bebyggelsestruktur i Norrtälje kommun behöver fler nya bostäder lokaliseras i anslutning till befintliga tätorter och i stråk med tillgång till god kollektivtrafik.” (Norrtälje kommun, 2013, s.16–17)

Denna typ av utveckling uttrycks bidra till en ökad gemenskap och helt enkelt en god social utveckling: “En samlad bebyggelse öppnar upp för gemenskap och sociala aktiviteter” (Norrtälje kommun, 2013, s.17) När stadskärnan lyfts fram som lösningen på de flesta problem blir det självklart att det som är utanför städerna hamnar i skymundan. Istället får det en annan funktion vilket också syns tydligt i Norrtäljes översiktsplan. De nämner bland annat att:

“Kommunens vackra landsbygd erbjuder många attraktiva besöksmål och upplevelser …. De vackra natur- och kulturlandskapen stärker också landsbygdens värde som besöksmål …. Turismen skapar behov av service och ger underlag till fler arbetstillfällen på landsbygden.” (Norrtälje kommun, 2013, s.43)

Norrtälje har länge haft en stark turism och är ett populärt besöksmål för stadsbor som vill uppleva fantastisk natur och skärgård. När fokus läggs utanför staden och tätorten är det i de flesta fall i relation till besöksnäringen och beskrivs som något som ska bevaras då det är en sådan speciell kulturmiljö. Under analysen av Norrtäljes översiktsplan märks framförallt en skillnad mellan landsbygd och skärgård. För om det inte är staden och tätorten som pekas ut som attraktivt i översiktsplanen är det kusten och skärgården. Kommunens övriga landsbygd nämns knappt. I intervjun berättar planeraren att de inte kan definiera landsbygden då det finns så många olika typer av landsbygd. Där en utmaning för dem är att balansera vad människor behöver och vad människor vill ha. Detta kan vara en anledning till att de har valt att inte belysa landsbygden. Däremot har de istället tagit fram en särskild strategi för landsbygden och skärgården, som tagits fram genom dialog med invånare. Norrtälje kommun ska påbörja arbetet med en ny översiktsplan 2020 och i diskussionerna kring den har frågan om vem som har rättat att bestämma en bild av plats dykt upp. (personlig kommunikation, 24 april 2019) Som tidigare nämns går det att det att dela upp den identitet som Norrtälje visar upp i två delar. Den som Norrtälje är och den som Norrtälje strävar mot att bli. Den identitetsbild som kommunen visar upp att de vill vara är den som till största del är kopplad till staden och tätorten. Medan den

37

identitet som kommunen visar upp vad de är idag är i översiktsplanen kopplad till landsbygden och skärgården. Det finns alltså en ganska tydlig uppdelning mellan gammal och ny och vart den är kopplad. Granvik (2013) är en av de som är kritisk till kommunernas och medias hantering av landsbygden och vart de väljer att lägga sitt största fokus. Översiktsplanen är ofta det enda dokument som landsbygden och de platserna utanför tätorterna berörs av. I intervjun med översiktsplaneraren beskrivs översiktsplanen som ett väldigt viktigt dokument när det kommer till att göra prioriteringar. Det är den planen som visar vart utveckling ska ske. Att kunna representera olika platser i översiktsplanen är något de jobbar med och som är en stor utmaning för dem. I intervjun uttrycks även en tro på att om tätorterna växer kommer det också gynna landsbygden. (personlig kommunikation, 24 april 2019) En viktig fråga som dock väcks av detta är hur kommunen kan vara ansvarig för utvecklingen av de platserna utanför städerna om de inte ens syns i dokumenten?

5.2.2 Upplands-Bro kommun

Figur 3 Titelsida för Upplands-Bro kommuns översiktsplan (Upplands-Bro kommun, 2011)

Upplands-Bro kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i december 2011 och heter ÖP 2010: Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. Planen siktar mot år 2030–2040 och syftar till att stödja kommunen i sin roll som tillväxtkommun. Översiktsplanen har utformats på ett sådant sätt som ska möjliggöra en hållbar samhällsutveckling samtidigt som den ger möjlighet till

38

expansion. Kommunen ingår i regionplaneringen för Stockholms län vilket gör att översiktsplanen delvis är baserad på RUFS 2010. Upplands-Bro ligger tillhör till viss del även den region som kallas för Mälardalen vilket översiktsplanen tar fasta på och tar med de projekt och planer som ska få Mälardalen att växa. (Upplands-Bro kommun, 2011) Översiktsplanen består av 118 sidor uppdelade i sexton kapitel. Kapitel två utgör en sammanfattning av planen och efter den följer sex tematiska kapitel som berör bland annat kommunikation, boende, kultur och rekreation, arbetsplatser och hälsa och säkerhet. Sedan följer tre kapitel som behandlar specifika områden i kommunen, nämligen Bro, Kungsängen och Landsbygden. Varje kapitel har en ruta som kort förklarar kommunens planeringsinriktning för det tema som kapitlet behandlar. (Upplands-Bro kommun, 2011) Upplands-Bro kommun har valt att göra en översiktsplan som är väldigt konkret med en del visionära inslag. Den går rakt på sak och beskriver på ett klart och tydligt sätt hur kommunens mark- och vattenområden samt byggda miljö planeras att användas, utvecklas och bevaras framöver. Planen målar upp en tydlig bild om vad de planerar att göra de närmsta 20–30 åren. Den innehåller tydliga markanvändningskartor som visar vad som ska utvecklas och bevaras och varje kapitel har en ruta som beskriver just det kapitlets mål. Däremot är få av deras mål mätbara vilket gör att just dessa delar där planeringsinriktningen förklaras känns mer visionära än planen som helhet. Istället har kommunen valt att lägga ett större fokus på de fördjupade översiktsplaner som tagits fram sedan översiktsplanen antogs, nämligen för tätorterna Kungsängen och Bro samt en för landsbygden. Istället för att ha ett kapitel om kommunens vision eller låta översiktsplanen vara visionär har de valt att separat upprätta en vision kallad Upplands-Bro 2035. Den är inte specifikt kopplad till översiktsplanen utan riktar sig istället till kommunens verksamhet som helhet. I denna vision lyfter de upp tre fokusområden: tillgänglig plats, mötesplats och levande plats.

5.2.2.1 Vad Upplands-Bro kommun har valt att inte använda sig av ordet identitet varken i översiktsplanen eller i visionen. Ett annat ord som de däremot använder är profil. Vilket enligt nationalencyklopedin betyder “egenskaper som framstår som karakteristiska för” till exempel en kommun (Nationalencyklopedin, 2019). I detta sammanhang är det möjligt att säga att profil är en typ av platsidentitet då det enligt Hauge (2005) är kvaliteter som är kopplade till en plats. Den profil som kommunen återkommer till och som de försöker lyfta är sin gröna profil. Den gröna profilen omfattar kommunens naturmiljöer som de vill bevara och som de värdesätter:

“Kommunens kvaliteter med bland annat närheten till Mälarens stränder och öar, jordbrukslandskapet och stora skogsmarker ger en tydlig grön profil som är viktig att bevara och utveckla.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.12)

39

Den gröna profilen kan delvis placeras i underkategorin rumsliga kvaliteter med den särskilda grönskan. Men sättet som kommunen skriver om sin gröna profil antyder att deras koppling till grönskan är mer anknutet till kultur och historia. Den kvalitativa innehållsanalysen lyfter inte direkt fram några andra aspekter än just de kommunen pekar ut som profilbärande. Det är svårt att urskilja några större karaktäristiska drag som de särskilt vill belysa. Det utpekade naturlandskapet har varit en del av kommunen i många hundra år och på så vis har det präglat och präglar platsen än idag. Detta naturlandskap är de väldigt måna om att bevara:

“Det är en utmaning att möta behoven från en växande befolkning och ett expansivt näringsliv och samtidigt bevara och utveckla kommunens skönhet och andra värdefulla kvaliteter.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.3)

Och precis som för Norrtälje kommun stämmer Zimmerbauers (2011) teori om att större platser kopplar sin platsidentitet till fysiska kvaliteter istället för sociala relationer även på den platsidentitet som visas upp i Upplands-Bros översiktsplan. Till skillnad från Norrtälje väljer Upplands-Bro kommun att inte ta med några sociala aspekter knutna till platsidentiteten som Hauge (2005) anser att planerare bör göra. Detta resulterar i att idén om att identiteten är fast och inte föränderlig ytterligare reproduceras. Däremot anser Zimmerbauer (2011) att dagens samhälle där sociala relationer skapas på helt andra sätt än förut gör att en platsidentitet i så fall blir svår att analysera men på en sådan stor geografisk yta som en kommun är det ändå näst intill omöjligt att knyta platsidentiteten till något annat än fysiska kvaliteter och andra traditioner. Upplands-Bros översiktsplan visar generellt upp en bild av en landsbygdskommun som precis har börjat inse att det finns ett ökat intresse för kommunen tack vare dess närhet till Stockholm. Detta är även något som bekräftas i en intervju med en av översiktsplanerarna från kommunen. Planeraren berättade att de senaste 5–6 åren har de sett ett helt annat intresse från exploateringsföretag som vill investera i kommunen, något de inte har varit vana vid tidigare. Så att visa upp en tydlig bild av kommunen är något som planeraren anser att de behöver jobba på och att bli bättre på att ha gemensamma mål och visioner. (Personlig kommunikation, 16 april. 2019)

5.2.2.2 Hur Det sätt som Upplands-Bro kommun har valt att skriva sin översiktsplan på gör det svårt att på något sätt koppla möjliga identitetsskapande aspekter till en specifik plats. I de flesta fall är dokumentet skrivet på ett sådant sätt att det kan knytas till varken staden eller det utanför staden. Exempelvis skrivs det att den ska “säkra kommunens tillväxt och långsiktigt hållbara utveckling i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.8) Men det finns

40

en del i översiktsplanen som är mer kopplad till staden än övriga dokumentet, vilket är kapitlet om bostadsutveckling. Precis som Norrtälje väljer Upplands-Bro att planera för ny bebyggelse i anslutning till redan existerande tätorter, specifikt tätorterna Bro och Kungsängen. Även i detta fall går det att koppla anledningarna till detta beslut till kommunens miljö- och hållbarhetsarbete men också av ekonomiska själ. “Detta för att använda och utveckla befintlig teknisk infrastruktur, kollektivtrafik och närservice” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.8) och “Förtätningar och viss ny bebyggelse utanför tätortsavgränsningarna riskerar att ta mark med natur- och kulturvärden i anspråk samt påverka landskapsbilden negativt.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.18) Den gröna profilen har störst anknytning till det utanför tätorterna. Men även fast det är kvaliteter förknippade med landsbygd, såsom öppna landskap, uttrycks det sällan att det är landsbygden som menas. Utan som tidigare nämnts beskrivs det mesta i översiktsplanen på ett sätt så att det berör hela kommunen. Den gröna profilen är därmed inte bara kopplad till landsbygden utan inkluderar även tätorterna. “Upplands-Bro ska fortsätta vara en ’grön’ kommun. Tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. Möjligheter till närrekreation och friluftsliv ska utvecklas.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.8) Att stadskärnan är en symbol för god social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling som Fredriksson (2014) beskriver är i Upplands-Bros översiktsplan inte lika tydlig. Det går inte heller att göra någon direkt koppling mellan den platsidentitet som presenteras och någon plats. Att tätorterna lyfts fram som lösning i det fortsatta hållbarhetsarbetet är tydligt, men denna uppdelning är något som i sig självt inte behöver vara kopplad till identiteten. Upplands-Bro uttrycker detta som ett typ av problem, att fokus hamnar för mycket på tätorterna på grund utav att den framtida bebyggelseutvecklingen just sker där:

“Översiktsplanen är främst inriktad på nya utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter i eller i anslutning till de båda tätorterna Bro och Kungsängen. En konsekvens av detta fokus blir att kommunen efter översiktsplanens antagande, kan komma att behöva arbeta vidare med geografiska fördjupningar och tematiska tillägg till planen.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.10)

Det är den främsta anledningen till att kommunen har valt att göra en särskild fördjupad översiktsplan för landsbygden: för att kunna lyfta upp den och ge den samma plats i planeringen. Detta nämns även i intervjun där planeraren konstaterar att det är så lätt att fokusera på tätorterna. De valde medvetet att göra den fördjupade översiktsplanen för landsbygden innan de började med de fördjupade översiktsplanerna för tätorterna Bro och Kungsängen. Planeraren berättar också att de är stolta över sin landsbygdsplan och att de tar landsbygden på allvar. De tycker att det verkar så lätt att personer i en kommun känner sig bortglömda och överkörda. Och det finns en spänning

41

mellan landsbygd och tätort där många anser att tätorterna växer på landsbygdens bekostnad. Det är viktigt att komma bort från motsättningar mellan platserna. Vilket kan göras genom att möta invånarna och förstå deras känsla av att deras situation inte får höras eller komma till tals. Det är bättre för hela kommunen om alla platser får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. (personlig kommunikation, 16 april 2019)

5.2.3 Sammanfattning

I analysen av de två översiktsplanerna genom den första huvudkategorin Vad, framgår det att både Norrtälje kommun och Upplands-Bro kommun framförallt har kopplat sin platsidentitet till rumsliga kvaliteter. Fysiska rum som är lätta att identifiera, beskriva och koppla till olika mål och utvecklingsstrategier. Den andra aspekten som båda kommunerna identifierar sig genom är kultur och historia, där båda lyfter kulturlandskapet som en viktig del av kommunen och för Norrtäljes del även Norrtälje stads gamla stadskärna. Ingen av kommunerna jobbar aktivt med någon typ av platsidentitet men den kvalitativa innehållsanalysen visar att det i många fall går att hitta drag som visar på någon typ av självbild. Och precis som Hauge (2005) säger verkar planerare först och främst koppla den identiteten till fysiska kvaliteter och behandla identiteten som något som är lite mer fast vilket riskerar att reproducera idéen om att den är fast. Dock sticker Norrtälje ut lite grann i och med att de nämner invånares kvaliteter och på så vis visar på en identitet som är mer föränderlig.

I analysen utifrån den andra huvudkategorin Hur, framgår det att de flesta platsidentitetskapande aspekterna som kommunerna visar är kopplade till platser utanför staden, exempelvis kulturlandskapet. Däremot är de flesta mål, visioner och utvecklingsmöjligheter kopplade till staden. Den främsta anledningen som båda kommunerna lyfter fram till varför de fokuserar på staden är på grund av hållbarhet och ekonomi. Staden är enligt Fredriksson (2014) en symbol för hållbar utveckling och ses som lösningen på alla de problemen. Generellt visar båda översiktsplanerna en bild av att landsbygden är natur, kultur och turism och är något som ska bevaras för andra att njuta av. De större tätorterna och staden ska utvecklas, ha tillväxt och det är i anslutning till staden som tillgången till rekreation och friluftsliv är viktigt. Både Norrtälje och Upplands-Bro har valt att komplettera sina översiktsplaner, precis som RUFS, med andra dokument som ska täcka upp för de allt för stadsfokuserade planerna. En fråga som väcks av detta är vad utveckling faktiskt innebär.

Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa aspekter är som tidigare konstaterats ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte i första taget förändras. Platsidentiteten är svår att definiera och i översiktsplanen är det dessutom bara en bråkdel av den som syns då identiteten enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer.

42

5.3 Platsidentitetens roll i översiktsplanen

Denna del ämnar besvara den andra frågeställningen:

2. Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen? Varje kommun presenteras var för sig i ordningen Norrtälje och sedan Upplands-Bro. Först kommer en beskrivning av kommunens användande av platsidentitet och deras inställning till det som verktyg. Sedan presenteras det resultat som framkommit av de två sista huvudkategorierna Vem och Varför genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet kompletteras även med svar från intervjuerna. Svaret på frågeställningen sammanfattas och besvaras kort efter att resultatet från de båda kommunerna har presenterats.

5.3.1 Norrtälje kommun

Att Norrtälje kommun använder sig av platsidentitet är tydligt, vilket har visats under rubriken Platsidentiteten i översiktsplanen. Översiktsplaneraren anser dock att de inte använder sig av platsidentitet i sin planering men att de däremot använder sig av varumärkesskapande (personlig kommunikation, 24 april 2019). Syssner (2012) och Kalandides (2011) är exempel på två forskare som å andra sidan anser att användandet av platsidentitet är en del av att jobba med platsmarknadsföring. Konkurrens och globalisering pekas ut som två av de främsta anledningarna till att kommuner använder sig av begreppen platsidentitet och platsmarknadsföring och de verktyg de utgör (Syssner, 2012). Att dessa två anledningar också är en del av Norrtälje kommuns svar på varför de använder sig av platsidentitet bekräftas i deras översiktsplan, men också i intervjun med en av kommunens översiktsplanerare. I planen skrivs det exempelvis att “kommunen har ett strategiskt läge i jämförelse med många andra kommuner i landet genom att vara en del av Stockholmsregionen, med närhet till Arlanda” (Norrtälje kommun, 2013, s.40). Samtidigt som regionen upplever en konkurrens globalt, där kommunerna samverkar med varandra för att uppnå målet om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2015), upplever Norrtälje kommun även en stor konkurrens mellan kommunerna i regionen: “Konkurrensen om näringslivets lokaliseringar och nya arbetstillfällen är hård mellan kommunerna.” (Norrtälje kommun, 2013, s.40). I marknadsföringen av Norrtälje kommun berättar planeraren att de vill visa upp att de inte bara är en landsbygdskommun utan att de även kan erbjuda andra attraktiva kvaliteter. Kommunen är mycket mer än bara skärgård och landsbygd. De har även en växande stad och de är en kommun där det finns plats för alla. Att visa upp en tydlig identitet och bild av kommunen är viktigt för att kunna attrahera nya invånare och företag. (personlig kommunikation, 24 april 2019)

43

Konkurrensen har således en stor betydelse för Norrtälje kommuns användning av paltsidentitet och platsmarknadsföring. Men vad handlar konkurrensen egentligen om? Ovanstående citat om att konkurrensen om företag och arbetstillfällen är hård antyder att ekonomi kan vara en sådan faktor. Syssner (2012) tar upp att det finns en övertygelse hos kommuner att en stark identitet är positivt för den ekonomiska utvecklingen. Idén om att en ökad inflyttning av nya invånare och företag ska bidra till Norrtälje kommunens tillväxt är tydlig men att platsidentiteten i sig ska vara en bidragande faktor är inte lika tydlig. Nedan analyseras resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen av Norrtälje kommuns översiktsplan utifrån de två huvudkategorierna Vem och Varför för att försöka svara på frågan vilken roll platsidentiteten har i översiktsplanen.

5.3.1.1 Vem Vem är den tredje huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till vem bilden/identiteten ämnar rikta sig till. Huvudkategorin består av de två underkategorierna: Inåt och Utåt. Kategorin omfattar material som på något sätt är vinklat till en specifik grupp eller på något annat sätt är inåtorienterad eller utåtorienterad. Norrtälje kommuns översiktsplan är skriven på ett sätt som gör den till största del utåtorienterad. Den har ett stort fokus på Stockholmsregionen, både hur kommunen kan bli en större del av den men också vad regionen kan ge kommunen. “Ju mer integrerad kommunen blir i Stockholmsregionen desto starkare blir de lokala förutsättningarna för tillväxt i Norrtälje kommun.” (Norrtälje kommun, 2013, s.7). Framförallt på grund av att planen är väldigt visionsbaserad ges ett intryck av att planen i sig används för att attrahera företag och nya invånare till kommunen. Planen är på så sätt en del av en marknadsföring och ger en bild av att kommunen i första hand ska utvecklas för att kunna attrahera andra att flytta dit. Exempel på sådana delar i översiktsplanen är framförallt kopplade till attraktiva miljöer att bo i:

“Boende i närheten av sjöar är attraktivt för många människor som kan tänka sig att bosätta sig i kommunen men även möjligheterna att tillgängliggöra stränder genom olika typer av anläggningar är viktigt för att skapa fler attraktiva boendemiljöer och arbetstillfällen i kommunen.” (Norrtälje kommun, 2013, s.18)

Men de nämner också att de vill attrahera en viss typ av människor att flytta dit. Dessa människor stämmer bra in på den “nya” identitet som kommunen försöker skapa sig:

“Kommunens möjligheter att attrahera boende kombinerat med distansarbete är goda. Att locka denna kategori boende är angeläget eftersom dessa ofta är resurspersoner för bygdens utveckling.” (Norrtälje kommun, 2013, s.21)

44

Men mycket av det som pekas ut som attraktivt i kommunen är också en stor del av kommunens besöksnäring. Som tidigare nämnts har Norrtälje kommun länge präglats av att vara en turistkommun vilket de också strävar efter att fortsätta vara. Problemet uppstår då fokuset för landsbygden och skärgårdens del endast blir att dessa områden ska bevaras och göras attraktivt för besökare och möjliga nya invånare. Bland annat Syssner (2012) beskriver hur platsmarknadsföring som enbart fokuserar på det attraktiva marginaliserar platser och människor. I detta fall riskerar det att de människor som redan bor på dessa platser att marginaliseras då kommunen enbart belyser dem utifrån andras möjlighet att flytta dit eller besöka dem. Å andra sidan finns det delar av översiktsplanen som är inåtorienterade. Men även de är kopplade till besöksnäringen. De lokala invånarna och landsbygden och skärgården pekas ut som en ekonomisk potential för besöksnäringen:

“Landsbygdens struktur av små företag lämpar sig väl för att skapa och stärka olika former av nätverk med inriktning mot besöksnäringen, upplevelser, lokalproducerade produkter med mera.” (Norrtälje kommun, 2013, s.21)

Norrtälje kommuns översiktsplan har ett stort fokus på utveckling men denna utveckling är inte först och främst till för den egna invånaren utan för potentiella nya invånare. Planen utgår inte från invånarnas egna behov utan från potentiella nya företag och invånares behov och önskemål. Översiktsplanen är en del i den platsmarknadsföring som ska attrahera dessa till att flytta till Norrtälje kommun vilket också bekräftas under intervjun med översiktsplaneraren. Där planen beskrivs som ett dokument för kommunen att marknadsföra sig utåt (personlig kommunikation, 24 april 2019).

5.3.1.2 Varför Varför är den fjärde huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till varför denna bild/identitet har valts att presenteras utifrån balansen mellan en ny och en gammal identitet. Huvudkategorin består av de två underkategorierna: Bygga på och Bygga ny. Kategorin omfattar material som visar på en önskan att kommunens bild/identitet ska utvecklas utifrån det de redan är eller material som uttrycker ett arbete med eller önskan om att skapa en ny bild/identitet av kommunen. Även fast kommunen pekar ut mycket av det som är attraktivt i kommunen är det svårt att måla upp någon direkt bild av vad Norrtälje är. I intervjun med en översiktsplanerare från kommunen valde de att beskriva kommunen som stad, landsbygd och utveckling. Vilket går tydligt ihop med den bild som översiktsplanen visar. Den identitet de visar upp är väldigt mycket kopplad till Norrtäljes historia som turistkommun. Norrtälje är naturen och kulturen. På så sätt väljer de fortsättningsvis att bygga vidare på det som exemplet nedan visar:

45

”Norrtälje är en stor och miljömässigt differentierad kommun med stad, landsbygd, skärgård och vattenområden. Många av miljöerna är av stort värde genom unika kulturarv och fantastiska naturmiljöer. Dessa miljöer är också en stor anledning att Norrtälje kommun är så attraktiv som boende- och fritidskommun. Kommunens uppgift är att förvalta dessa miljöer och bidra till önskad utveckling i de olika delarna av kommunen.” (Norrtälje kommun, 2013, s.15)

Däremot visar de också upp en bild av att inte vara “nöjda” med vart de är idag. De vill att ”befolkningstillväxt, utbildningsnivåer, företagande och bostadsproduktion ska ligga på minst samman nivå som övriga Stockholmsregionen!” (Norrtälje kommun, 2013, s.10) Med mer utbildade invånare och fler företag som kan skapa tillväxt. I dessa delar visar de tydligt att de vill ifrån den gamla bilden av att Norrtälje kommun bara är en landsbygdskommun. Samtidigt som de vill bygga utifrån det de har så vill de också skapa sig en ny identitet. Diskussionen kring hur platsidentitet skapas har pågått länge. Norrtälje har två ganska tydliga bilder av var de är och vart de ska. Och som Syssner (2012) påpekar är det otroligt viktigt att hitta en balansgång mellan den gamla och den nya identiteten när en plats marknadsförs. För som Hauge (2005) konstaterar så riskerar den nya identiteten att kännas främmande om den inte är baserad på de som redan finns. Norrtälje kommun verkar ha valt att se sin översiktsplan som en del i den identitetsskapande processen som Kavaratzis och Hatch (2013) beskriver.

5.3.2 Upplands-Bro kommun

Att Upplands-Bro använder platsidentitet på något sätt är klart men anledningen bakom är inte lika tydlig. Till skillnad från Norrtälje där kopplingen till idé om konkurrens och globalisering var tydlig, visar inte Upplands-Bro kommuns översiktsplan eller intervjun med en av deras översiktsplanerare på en sådan koppling. Däremot berättar planeraren under intervjun att representation är något det pratar mycket om men att just platsmarknadsföring är något som bara används av de som jobbar med näringslivsfrågor och kommunikation och inte av de som jobbar med planering (personlig kommunikation, 16 april 2019). Detta bekräftas också i översiktsplanen då det är endast i kapitlet om arbetsplatser som de skriver om att attrahera någonting. Kommunen ska “agera för att locka näringslivet och offentliga verksamheter att etablera sig i kommunen”. (Upplands-Bro kommun, 2017, s.19) Som tidigare nämnts visar Upplands-Bro upp en bild av att vara en landsbygdskommun under förändring och det är där bland annat deras arbete med representation kommer in. Planeraren berättar att Upplands-Bro är en ganska spretig kommun och att det är viktigt för dem att skapa sig en gemensam bild att jobba utifrån på grund av det nya intresset från exploateringsföretag. Arbetet

46

med en platsidentitet eller en platsbild handlar således om kontroll. De vill undvika att bli fartblinda och att bebyggelseutvecklingen sker utan en egentlig ram. Genom en enhetlig bild hoppas de på att kunna attrahera projekt de vill ha istället för att attrahera företag som vill jobba själva utan några egentliga riktlinjer. (personlig kommunikation, 16 april 2019) Att arbeta med platsidentitet är således viktigt för Upplands-Bro kommun men inte på grund av de anledningar som Syssner (2012), Hauge (2005), Kavaratzis och Hatch (2013) och Kalandides (2011) nämner då deras beskrivningar kring varför platsidentitet används till största del är kopplad till någon typ av idé om konkurrens mellan regioner och kommuner. Att det finns en konkurrens om framförallt arbetsplatser är något som kommunen är medveten om men de verkar inte nödvändigtvis se att en stärkt platsidentitet kan vara positivt ur konkurrenssynpunkt. Någon som Syssner (2012) påstår att det finns en övertygelse om bland många kommuner. Nedan analyseras resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen av Upplands-Bro kommuns översiktsplan samt vision utifrån de två huvudkategorierna Vem och Varför för att försöka svara på frågan vad platsidentiteten är till för.

5.3.2.1 Vem Vid en första genomgång av översiktsplanen verkade det svårt att analysera den utifrån om den var inåt- eller utåtorienterad på grund av det sätt den är skriven på som tidigare nämnts. Men efter en andra genomgång var den inåtorienterade bilden mycket mer tydlig, vilket också blev bekräftat efter att ha läst vision 2035 för Upplands-Bro. Visionen innehåller tre ledord eller begrepp: tillgänglig plats, mötesplats och levande plats (Upplands-Bro kommun, 2017). Dessa begrepp definieras i visionen utifrån ett inåtorienterat perspektiv:

“Tillgänglig plats definieras som en välkomnande plats som det är lätt att röra sig inom och dit det är lätt att ta sig. Mötesplats är en plats för utbyte av erfarenheter och kunskaper, där vi skapar arenor för ’oväntade’ och kreativa möten. En levande plats är en plats som det är bra att bo och vistas i, där människor, djur och natur lever i en bra samklang.” (Upplands-Bro kommun, 2017, s.7)

Följande citat är ett typiskt exempel från översiktsplanen där kommunen börjar med ett utåtorienterat perspektiv men som de sedan vänder inåt:

“Kommunens läge i Stockholmsregionen och Mälardalen är attraktivt och den fördel som pendeltåget innebär ska förvaltas väl. Det ska vara enkelt att ta sig till pendeltågsstationerna och i dess omland bör goda cykelstråk för arbetspendling premieras.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.12).

47

Detta sätt att skriva fortsätter genom hela översiktsplanen vilket gjorde det svårt att använda de underkategorier som tilldelats denna huvudkategori. Upplands-Bros översiktsplan har dock några delar där den först och främst är utåtorienterad. Som visas i citaten ovan är dessa delar kopplade till kommunens utveckling i relation till Stockholmsregionen och näringslivet: “Stöd Stockholmsregionens utveckling mot en flerkärnig region med goda tvärförbindelser” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.19) Det går inte att utifrån översiktsplanen upptäcka om de använder sig av någon typ av platsmarknadsföring då ord som till exempel attraktivt inte används i någon större utsträckning. Det finns väldigt lite som antyder att de försöker locka någon som Syssner (2012) nämner. Som tidigare nämnts pratar kommunen mycket om representation och en del i det är på vilket sätt de vill synas utåt och inåt. Planeraren nämner att de pratar mycket med invånarna om vad de ser, vad de behöver och hur de ser på kommunen. Då de anser att mycket dialoger med de som bor och verkar i kommunen är viktigt. (personlig kommunikation, 16 april 2019) En annan faktor som märks tydligt är att Norrtälje kommuns översiktsplan är mycket mer fokuserad på Stockholm än vad Upplands-Bro kommun är. På många sätt har Norrtälje inte en lika bra kontakt med Stockholm på grund av att de saknar bra infrastruktur och kollektivtrafik. Kanske är det därför som Norrtälje har mer fokus på Stockholm än vad Upplands-Bro har, då Upplands-Bro redan har pendeltåg och bra infrastruktur som kopplar kommunen till Stockholm.

5.3.2.2 Varför I Upplands-Bro vill de bygga utifrån den identitet som redan finns. Ord som används ofta och i många olika sammanhang är ordet utveckla. En snabb återkoppling till kategorin Hur berättar att kommunen är mer drivande när det kommer till utveckling i tätorterna och mer återhållsam på landsbygden vilket bevisades genom att de vill att ny bebyggelse sker i anslutning till de två största tätorterna Bro och Kungsängen på grund av att de vill bevara och utveckla sin gröna profil på ett hållbart sätt. Syssner och Olausson (2016) beskriver planering och platsskapande som en form av maktutövande och att det är viktigt att vara medveten om det när en platsidentitet bestäms och kommuniceras. Upplands-Bro visar inte upp någon identitet som inte är kopplad till någon typ av fysisk kvalitet i kommunen. Vilket gör det svårt att se det som något maktutövande då de fysiska kvaliteterna är fasta och redan finns där. Vilket som tidigare nämnt då leder till att bakomliggande orsaker till en identitet inte analyseras av planerarna enligt Hauge (2005). I intervjun med översiktsplaneraren uppstod en kort diskussion om vem som har rätt att bestämma en platsidentitet. För dem dök den frågan framförallt upp under tiden de arbetat med de fördjupade översiktsplanerna för tätorterna. Media säger en sak, politiken säger en sak, polisen säger en sak och de boende säger en helt annan. Är det okej att andra bestämmer en plats identitet? Kommunen anser därför att det är viktigt att nyansera bilden och att låta en plats inte bara vara det

48

som är problematiskt. (personlig kommunikation, 16 april 2019) Till skillnad från Norrtälje visar Upplands-Bro upp en bild av att vilja utvecklas tillsammans med sina invånare och för sina invånare. Så för deras del handlar det om att fortsätta försöka hitta en balans mellan det gamla och det nya.

5.3.3 Sammanfattning

Den kvalitativa innehållsanalysen utifrån huvudkategorin Vem belyser en av de stora skillnaderna mellan Norrtälje och Upplands-Bros översiktsplaner, vilket är vem översiktsplanen framförallt riktar sig till. Även för denna kategori blev ordet attraktivt utmärkande då ordet i sig självt betyder att locka till sig många. Vilka är det som kommunerna vill locka till sig? Generellt visar Upplands-Bro upp en bild av att vara inåtorienterade. De försöker framförallt visa upp en positiv bild av sig själva för sina egna invånare. De uttrycker även att de vill utvecklas tillsammans med och för sina invånare. Norrtälje kommuns översiktsplan fokuserar väldigt mycket på det som är attraktivt och på så vis mer utåtorienterad. De visar i första hand upp en bild av att vilja utvecklas för att attrahera nya invånare och företag.

Analysen utifrån den fjärde huvudkategorin Varför har på många sätt redan blivit besvarad genom de tidigare kategorierna. Där båda översiktsplanerna syftar till att skapa tillväxt både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Baserat på att forskarna anser att balansgången mellan gamla och nya identiteter och att verktyg såsom platsmarknadsföring och platsidentitet är del av den platsidentitetskapande processen, ämnade denna kategori att kolla på den balansen. Upplands-Bro kommun visar upp en mycket tydlig koppling till den identitet de har haft och har idag medan Norrtälje kommun har en ganska tydlig skillnad mellan vart de har varit och vart de ska, kopplingen är inte lika tydlig. Norrtälje verkar se sin översiktsplan som en del av den identitetsskapande processen medan Upplands-Bro snarare har ett lite mer tillbakadraget förhållningssätt.

Platsidentitetens roll i översiktsplanen varierar troligtvis mycket från kommun till kommun. Men utifrån de två studerade kommunerna är platsidentitetens roll att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen men för Upplands-Bro handlar en starkare platsidentitet också om att ha en viss kontroll över sin egen utveckling. Platsidentiteten är kopplad till aspekter som anses attraktiva av kommunen. Vilket antyder att översiktsplanerna delvis används av kommunerna för att marknadsförs sig själva eller försöka visa upp någon typ av positiv bild av kommunen.

49

6 Diskussion I denna del presenteras svaret på den tredje frågeställningen. Den lyfter även platsidentitet i översiktsplanen till en mer generell nivå samt tar ställning till arbetets genomförande. Delen blickar även framåt och pekar ut möjlig fortsatt forskning.

6.1 Implikationer

Denna del ämnar besvara den tredje frågeställningen genom att luta sig tillbaka på det teoretiska ramverket och forskningsbakgrunden:

3. Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer? Först diskuteras för- och nackdelar med att som kommun i översiktsplanen använda sig av fysiska kvaliteter eller sociala kvaliteter i samband med platsidentitet. Sedan följer en diskussion om landsbygdens plats i planeringen och staden som fokus i samhällsplaneringen. Till sist följer en reflektion över begreppet platsidentitet och vad det innebär i relation till översiktsplanen.

6.1.1 Fysiska kvaliteter eller sociala relationer

Som tidigare beskrivits kan platsidentitet nämnas i flera olika sammanhang, varav Hauge (2005) framförallt nämner fyra aspekter som dessa kan delas in i: rumsliga kvaliteter, invånarnas kvaliteter, sociala konstruktioner och kultur och historia. Analysen av de två översiktsplanerna visar på att kommunerna gärna kopplar sin platsidentitet till rumsliga kvaliteter och kultur och historia, och då särskilt till kulturmiljöer, natur och historiska platser. Miljöer som i de flestas ögon ses som fasta eller som förändras väldigt långsamt, vilket riskerar att reproducera idéen om att platsidentitet också är något fast. Detta på grund av att platsidentitet som kopplas till historia ses som något som är ”äkta” och på så vis något som alltid har varit. I den tidigare forskningen verkar det däremot finnas en konsensus i att platsidentitet inte alls är något fast. Platsidentiteten är enligt forskarna först och främst kopplad till de människor som lever och vistas på platsen och på så vis är identiteten alltid föränderlig. Forskarna verkar därför anse att det är de två aspekterna invånarnas kvaliteter och sociala konstruktioner som faktiskt utgör platsidentiteten. Baserat på alla de översiktsplaner som lästs inför detta arbete samt de två som analyserats under arbetets gång verkar det som att det finns en uppdelning mellan teori och praktik. Vilket också Hauge (2005) uppmärksammat när han kritiserar planerare för att endast koppla platsidentitet till det fysiska rummet. Vilket såklart väcker en del frågor angående vad dessa olika angreppssätt kan ha för implikationer.

50

Att koppla platsidentitet till fysiska kvaliteter har sina för- och nackdelar. Det rumsliga kvaliteterna och det fysiska rummet ses av många som oföränderligt när det kopplas till platsidentitet. Exempelvis naturlandskapet är något som förändras väldigt långsamt och som kan ses som oföränderligt i många fall. Det ändras sällan drastiskt om inte människan har någon större påverkan. Detta gör att just de fysiska kvaliteterna är något som människor lätt kan relatera till och känna en tillhörighet till även fast de inte har några starkare relationer till varandra. Att som kommun fokusera på dessa aspekter när de vill skapa en gemensam bild av kommunen är därför bra då de flesta kan relatera och känna igen sig i det som kommunen lyfter fram. Men om vi istället utgår ifrån vad forskarna säger, att platsidentitet är något som faktiskt skapas av människorna som bor och vistas där, blir den presenterade identiteten väldigt skev. Presenteras platsidentiteten genom enbart fysiska kvaliteter, som till exempel Upplands-Bro kommun, betyder detta att den presenterade bilden därmed osynliggör det som faktiskt utgör identiteten, människorna. Dessutom presenteras platsidentiteten som något fast som inte förändras men människors intryck och skapande av en plats är alltid en föränderlig process. Om kommunen istället fokuserar mycket på de sociala relationerna och kvaliteterna finns risken att tydligare utesluta de som inte delar samma platsidentitet och som inte passar in i den presenterade bilden. När enbart de fysiska kvaliteterna presenteras och osynliggör det mänskliga skapandet av platsen, osynliggör det alla människors platsidentiteter. Men när sociala kvaliteter och relationer lyfts fram kommer detta skapa en form av utanförskap då chansen att det finns någon som inte relaterar till den bilden är ganska stor. Till exempel skriver Norrtälje kommun i sin översiktsplan att utbildningsnivån hos deras invånare ska öka. Vilket kan leda till att de som inte vill skaffa sig en högre utbildning kan känna sig utanför eller till och med mindre värda. Men att å andra sidan delvis fokusera på sociala relationer är bra då det ger platsidentiteten en bild av att inte vara lika fast. Att den är något som förändras med människorna och på så vis är något som går att påverka. En annan aspekt som Zimmerbauer (2011) tog upp är den geografiska ytan till vilken platsidentiteten är kopplad. Han påstår att platsidentiteten oftare kopplas till sociala faktorer om ytan är mindre och till fysiska kvaliteter om ytan är större. Det är inte möjligt att genom detta arbete bekräfta om hans påstående stämmer men det går däremot att säga att de fysiska kvaliteterna är mer framträdande i de studerade översiktsplanerna vilka är kopplade till en större geografisk yta. Om detta beror på den större geografiska ytan eller på planerarnas oförmåga att se platsidentitet som något föränderligt är något som vidare måste studeras. Att som kommun i översiktsplanen fokusera på de fysiska kvaliteterna är ett säkert kort. De fysiska kvaliteterna är något som de flesta invånarna och utomstående människor kan relatera till och känna tillhörighet till. Att i ett dokument som översiktsplanen plocka in sociala kvaliteter är i mina ögon riskabelt då det riskerar att spä på konflikter och skapa en större känsla av utanförskap om det inte presenteras på rätt sätt.

51

6.1.2 Syns inte finns inte

Utöver att ta reda på vilka sätt platsidentitet framträder i översiktsplanerna och vilken roll den har fokuserar även detta arbete på uppdelningen mellan stad och landsbygd. Då den största diskussionen kring platsidentitet i planering handlar om just representation och utanförskap. I media och i planering har staden hamnat i fokus och de som bor och verkar på landsbygden har länge känt sig bortprioriterade och de anser att staden växer på bekostnad av landsbygden. Att det även är störst fokus på städerna och att de pekas ut som den plats där utveckling ska ske är tydligt i de studerade översiktsplanerna. De studerade kommunerna har båda en stark prägel av landsbygd och står inför en ökad befolkningstillväxt och en önskad ekonomisk tillväxt. Att detta skapar en förändring i hur kommunerna ser på sig själva och planerar är ganska självklart och det är här forskarna pratar om platsidentitet som en balansakt mellan nya och gamla identiteter. Då översiktsplanen i många fall är det enda dokument som täcker platserna utanför tätorterna är det viktigt att dessa får synas i översiktsplanerna för att ha en möjlighet att på något sätt finnas med i kommunernas prioriteringar. För hur ska kommunerna kunna vara ansvariga för utvecklingen av dessa platser om de inte syns i dokumenten? I RUFS pekas den storstadsnära landsbygden ut som en plats som ska bevaras och skyddas mot bebyggelse och den expanderande staden, vilket också följer med in i de studerade översiktsplanerna. Landsbygden är något som ska bevaras. Detta innebär att det blir en konflikt i översiktsplanen när kommunerna likställer utveckling och tillväxt med bostadsbyggande och mer företag. Denna syn på utveckling utgår ifrån det urbana perspektivet vilket är en av två saker som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd. Adderas även hållbarhetsperspektivet till detta verkar kommunerna bli ännu mer återhållsamma med att nämna utveckling tillsammans med landsbygden. För utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det inte bra att bo på en plats som ökar bilberoendet. Men vad är egentligen utveckling? För en ort där servicen försvinner, infrastrukturen blir sämre och skolan stängs innebär troligtvis utveckling bara att få ha de grundläggande behoven kvar. De studerade kommunerna, och regionplanen för Stockholm, har däremot valt att komplettera sina planer med särskilda dokument som bara fokuserar på landsbygden och skärgården. Någonstans verkar det finnas en medvetenhet om att dessa platser utanför tätorterna inte får ta den plats de egentligen behöver i huvuddokumenten. Och att det krävs en annan typ av förhållningssätt för utveckling på dessa platser. Däremot ställer jag mig frågande till varför de inte har fått möjligheten att ta den platsen från början? Beror det på allmänintresset och att planen då riktas mot de platser där flest bor? Eller beror det på att planen följer investeringsviljan?

52

Den andra saken som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd är den fortsatta uppdelningen dem emellan. I intervjun med översiktsplaneraren från Norrtälje kommun väcktes en intressant diskussion kring definitionen av landsbygden. Det finns inte bara en landsbygd som det går att applicera en universell lösning på. I detta arbete har jag medvetet valt att dela upp stad och landsbygd som två olikheter och på så vis spär på konflikten om ett vi och ett dem och inte ett oss. Detta för att kunna se olikheter i representation.

6.1.3 Platsidentitet i översiktsplaner

Att som kommun inte visa upp någon typ av platsidentitet i översiktsplanen är nog näst intill omöjligt. Oavsett om en kommun jobbar aktivt med att skapa en gemensam bild av kommunen eller inte kommer det alltid finnas faktorer som kan pekas ut som identitetsskapande. Men hur den platsidentiteten berörs kan ske på många olika sätt vilket också har visats i detta arbete. Att använda sig av platsmarknadsföring eller platsskapande i planering är en balansgång. Att försöka fokusera på alla samtidigt riskerar att generalisera, vilket kan osynliggöra olikheter och dölja problem. Vilket kan göra planeringen svårare men framförallt riskerar man att få människor att inte känna tillhörighet till den beskrivning som ges av platsen. Men att å sidan fokusera djupare på ett fåtal gör att andra platser marginaliseras och det skapas ett utanförskap. Vilket leder till samma problem med att saker och ting osynliggörs. Att studera platsidentitet är svårt då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Som tidigare nämnts i litteraturbakgrunden och i det teoretiska ramverket är det många olika aspekter som tillsammans skapar en platsidentitet. Ett dokument som översiktsplanen har bara möjlighet att fånga en bråkdel av det som utgör hela kommunen

6.1.4 Slutsats

Att använda sig av platsidentitet i översiktsplanen är inte helt riskfritt utan flera olika implikationer kan uppstå. Beroende på hur platsidentiteten kopplas till fysiska kvaliteter riskerar den att reproducera idéen om att identiteten inte är föränderlig, vilket den i högsta grad är då den enligt forskningen skapas i relation till andra människor. Den riskerar också att dölja det som skapar identiteten vilket kan göra att den kan kännas främmande för många. Att fokusera mycket på sociala kvaliteter kan också få implikationer i form av en känsla av utanförskap hos dem som inte passar in i den presenterade bilden. Att visa upp en gemensam platsidentitet i översiktsplanen är en balansgång och det är viktigt att alla olika aspekter tas med för att kunna presentera en så rättvis bild som möjligt. Å andra sidan är det näst intill en omöjlighet att inte på något sätt beröra platsidentitet i översiktsplanen vare sig kommunen jobbar aktivt med det eller inte.

53

Landsbygden som plats får inte ta någon större plats i de studerade översiktsplanerna. Istället har kommunerna samt RUFS valt att komplettera existerande planer med dokument särskilt riktade mot landsbygden. Det finnas en konflikt mellan hur kommunerna verka tolka utveckling som bostadsbyggande och hur de beskriver att landsbygden ska bevaras. Vilket får som följd att fokuset ytterligare riktas mot städerna och dess utveckling.

6.2 Metodkritik

Detta arbete har arbetats fram efterhand, vilket har resulterat i att saker och ting har behövts anpassats allt eftersom arbetet har pågått. Framförallt upptäcktes det i slutet av arbetet att mer material hade behövts för att kunna dra ordentliga slutsatser och till fullo uppfylla arbetets syfte. Vilket är att bidra med kunskap till platsidentitetens roll i översiktsplanen. Metoden kvalitativ innehållsanalys fungerade som en bra referensram till detta arbete och utgjorde ett bra stöd vid analysen av de två översiktsplanerna. Men stundtals kändes den begränsande vilket resulterade i att jag klev utanför ramarna för metoden för att kunna anpassa den till mitt eget arbete. Överlag fungerade teorin bra att analysera utifrån men möjligtvis hade fler underkategorier behövts för att ytterligare kunna lyfta fram olika perspektiv.

6.3 Vidare forskning

Detta arbete utgår endast från de officiella dokumenten och delvis även planerarnas perspektiv och inte invånarnas. Vidare vore det intressant att se om den bild som presenteras faktiskt representerar invånarna och på så vid få med det så viktiga medborgarperspektiv. Då platsidentitet skapas av de människor som bor och vistas på en plats. Identitet är en process som ständigt förändras. Vidare vore det även intressant att se hur platsidentiteten skapas utifrån medborgarna och genom dem försöka måla upp en bild av en plats. Kommer den stämma överens med det som finns i de officiella dokumenten? En annan aspekt som skulle vara intressant att kolla vidare på är huruvida storleken på den geografiska ytan kan ha en betydelse på platsidentiteten som Zimmerbauer (2011) diskuterar. Men framförallt hade det varit intressant att kolla vidare på landsbygdens plats i planeringen och på vilka sätt den får synas och hur planerare överlag hanterar landsbygdens utveckling. Vad betyder egentligen utveckling och hur ser kommuner på utveckling?

54

7 Referenslista Ackermann, M. (2019). Vi bestämmer vår framtid. Hämtad 15 maj, 2019, från Land, https://www.land.se/kronikor/vi-bestammer-var-framtid/ Alex, M. (2017). Sverige rasar när BB i Sollefteå stänger och ”bilförlossningskurs” startar. Hämtad 15 maj, 2019, från MåBra, https://www.mabra.com/sverige-rasar-nar-bb-i-solleftea-stanger-och-bilforlossningskurs-startar/ Bengard, T. (2019-04-17). Är det verkligen centralisering vi vill ha?. Hämtad 15 maj, 2019, från Land, https://www.land.se/kronikor/ar-det-verkligen-centralisering-vi-vill-ha/?_ga=2.2170-96722.544476504.1557654401-493073262.1525439073 Bengard, T. (2019-02-22). När blev landsbygden det avvikande?. Hämtad 15 maj, 2019, från Land, https://www.land.se/kronikor/nar-blev-landsbygden-det-avvikande/ Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Boverket. (2010). Socialt hållbar stadsutveckling: en kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket. Från https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar-stadsutveckling.pdf Bowen, G. (2009). Document Analysis as a Qualitative Research Method. Qualitative Research Journal, 9(2), 27-40. doi: 10.3316/QRJ0902027 Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Denzin, N., Lincoln, Y. (2011). The SAGE Handbook of Qualitative Research. (4th ed.). Thousand Oaks: Sage. Eisenhardt, K. (1989). Building Theories from Case Study Research. Academy of Management Review, 14(4), pp. 532-550 Eshuis, J. & Edwards, A. (2013). Branding the City: The Democratic Legitimacy of a New Mode of Governance. Urban Studies, 50(5), pp. 1066-1082.

55

Fainstein, S. (2012). Globalization, local politics, and, planning for sustainability. In Sustainable urbanism and beyond : Rethinking cities for the future (s.167-168). New York: Enfield: Rizzoli ; Publishers Group UK Fredriksson, J. (2014). Konstruktion av en stadskärna: Den postindustriella stadens rumsliga maktrelationer. (Doktorsavhandling, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för Arkitektur). Glaeser, E., Kolko, J., & Saiz, A. (2001). Consumer city. Journal of Economic Geography, 1(1), 27-50. Granvik, M. (2013). Interaktion mellan stad och landsbygd i fysisk planering. I Från matproduktion till gastronomi (s. 25–37) Groat, L., Wang, D. (2002). Architectural Research Methods. Chichester: Wiley. Gunnarsson-Östling, U. (2014). Social hållbarhet: Vad är social hållbarhet?. Hämtad 17 april, 2019, från Kungliga Tekniska högskolan, https://www.kth.se/social/group/socioekologisk/page/social-hallbarhet-2/ Gustafsson, C. (2014). Lokal bevakning spelar stor roll. I Landsbygd i medieskugga (s. 5). Harvey, D. (1989). From Managerialism to Entrepreneurialism: The Transformation in Urban Governance in Late Capitalism. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 71(3), 3-17. Hauge, C. (2005). Planning and place identity. In Place Identity, Participation and Planning (pp. 2-14). London: Routledge. Hauge, C., & Jenkins, P. (2005). Place Identity, Participation and Planning. London: Routledge. Johansson, M., & Westlund, H. (2012). The new rurality and the diminishing urban-rural dichotomy. I Sustainable urbanism and beyond : Rethinking cities for the future (s.192-195). New York: Enfield: Rizzoli ; Publishers Group UK Kalandides, A. (2011). The problem with spatial identity: revisiting the “sense of place”. Journal of Place Management and Development, 4(1), pp.28-39. doi:10.1108/17538331111117142 Kavaratzis, M., & Aschmorth, G.J. (2005). City branding: An effective assertion of place identity or a transitory marketing trick. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie, 5, pp.506-514.

56

Kavaratzis, M., & Hatch, M. (2013). The dynamics of place brands: An identity-based approach to place branding theory. Marketing Theory, 13(1), 69–86. Krantz, B. (1997). Urbanitet & Identitet: Rapport från nordiskt symposium på Nordplan 7–9 november 1996 (Nordisk arkitekturforskning, 1997:4). Lund: Nordisk arkitekturforskning. Nationalencyklopedin. (2019a). Regional identitet. Hämtad 17 april, 2019, från https://www.ne.se/ Nationalencyklopedin. (2019b). Centralisering. Hämtad 2 maj, 2019, från https://www.ne.se/ Nationalencyklopedin. (2019c). Profil. Hämtad 19 maj, 2019, från https://www.ne.se/ Nationalencyklopedin. (2019d). Attraktiv. Hämtad 6 maj, 2019, från https://www.ne.se/ Nationalencyklopedin. (2019e). Identitet. Hämtad 27 maj, 2019, från https://www.ne.se/ Nationalencyklopedin. (2019f). Kulturlandskap. Hämtad 27 maj, 2019, från https://www.ne.se/ Nordin, A. (2014). Centralisering i en tid av decentralisering: Om den motsägelsefulla styrningen av skolan. Utbildning & Demokrati, 23(2), 27–44. Nordlund, J. (2019). Protesterna mot skolnedläggningar fortsätter med stor kraft. Hämtad 15 maj, 2019, från Land, https://www.land.se/landkoll/protesterna-mot-skolnedlaggningar-fortsatter-med-stor-kraft/?fbclid=IwAR3SD_zMjyLPDvnITRjK-soOJ_f9R1WhbxdvKjbng-00XbC5XqBFvxqrNEhc Norrtälje kommun. (2013). Översiktsplan 2040 Norrtälje kommun. Från https://www.norr-talje.se/info/stad-och-trafik/norrtalje-vaxer/oversiktsplan-och-detaljplanering/framtid/ Norrtälje kommun. (u.å.a). Kommunfakta. Hämtad 6 maj, 2019, från Norrtälje kommun https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/fakta-om-norrtalje-kommun/kommunfakta/ Norrtälje kommun. (u.å.b). Kommunala arkiv. Hämtad 6 maj, 2019, från Norrtälje kommun https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-stadsarkiv/vara-arkiv/kommunala-arkiv/?fbclid=IwAR1qu45ekZC4wZxLke4MM2e4Zj0IaJOF5VgmX5lJv8UH-beaiuDF9Zs-NLLo

57

Norrtälje kultur. (u.å.). Riksintresseområden i Norrtälje kommun. Hämtad 7 maj, 2019, från Norrtälje kultur https://kultur.norrtalje.se/web/arena/riksintressen?_ga=2.174554082.15-38584722.15571700312056817080.1557170031&fbclid=IwAR2JJh_hiUsxyV274h99sC13nxlTuhVpYIJt_qBty4LpY77WbzvtqHHHgCg Nygren, G., & Althén, K. (2014). Landsbygd i medieskugga: Nedmonteringen av den lokala journalistiken och bilden av landsbygden i Dagens Nyheter. Olausson, A., & Syssner, J. (2018). Mot en ny lokal utvecklingspolitik?: Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft (Centrum för kommunstrategiska studier, nr 2018:8). Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier. Qviström, M. (2008). Nordiska studier av stadsnära landskap (Landskap Trädgård Jordbruk rapportserie, nr 2008:4). Alnarp: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap. Regionplanenämnden. (2010). RUFS 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (2010:5 R). Stockholm: Regionplanenämnden. Från http://www.rufs.se/publikationer-/20102/hela-rufs-2010/ Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research Methods for Business Students (7. uppl.). Pearson Education M.U.A. Schreier, M. (2012). Qualitative Content Analysis in Practice. London: SAGE Publications Ltd Schreier, M. (2013). Qualitative Content Analysis. In The SAGE Handbook of Qualitative Data Analysis (pp. 170-183). London: SAGE Publications Ltd. Statistiska centralbyrån. (2015). Urbanisering – från land till stad. Hämtad 30 april, 2019, från Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/ Stockholms läns landsting. (2018). Landsbygds- och skärgårdsstrategi: för Stockholmsregionen (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, nr 2018:2) Stockholm: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Från http://www.rufs.se/publikationer/2018/landsbygd--och-skargardsstrategin/ Syssner, J. (2012). Världens bästa plats? : Platsmarknadsföring, makt och medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.

58

Syssner, J. & Olaussson, A. (2016). Översiktsplanering i kommuner som krymper. Statsvetenskaplig Tidsskrift, 118(2), 221–245. Tamm Hallström, K., & Grafström, M. (2016). Visioner som demokratiskt förändringsverktyg? (Decodes rapportserie, nr 2016:4). Tillväxtanalys. (2014). Bättre statistik för bättre regional- och landsbygdspolitik. (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2014:04) Östersund: Tillväxtanalys. Från https://tillvaxtverket.se/download/18.607baaf915a3b6cb29683ff1/1487858988356/rapport_2014_04_rev1.pdf Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. (2015). Hållbar landsbygdsutveckling (Arbetsmaterial 2015:7). Stockholm: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Tillväxtverket. (2018). Kommuntyper – stad och landsbygd. Hämtad 7 maj, 2019, från https://tillvaxtverket.se/statistik/regional-utveckling/regionala-indelningar/kommuntyper.html Tornberg, P., Östberg, S., & Dahlström, M. (2006). Den storstadsnära landsbygden: regionala funktioner och intressenter (PM 3:2006). Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret. Twigger-Ross, C., & Uzzell, D. (1996). Place and identity processes. Journal of Environmental Psychology, 16(3), 205-220. Upplands-Bro kommun. (2017). Verksamhetsplan 2018. Från https://www.upplands-bro.se/download/18.60c4d93f1604b6ed54f35e55/1513687425398/Budget%202018.pdf Upplands-Bro kommun. (2011). ÖP 2010: Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. Från https://www.upplands-bro.se/bo-bygga--miljo/samhallsplanering-och-byggprojekt/overgripande-planering/oversiktsplan-op-2010.html Upplands-Bro kommun. (u.å.a). Om kommunen. Hämtad 7 maj, 2019, från https://www.upplands-bro.se/kommun--politik/om-kommunen.html Upplands-Bro kommun. (u.å.b). Historia och kommunvapen. Hämtad 7 maj, 2019, från https://www.upplands-bro.se/kommun--politik/om-kommunen/historia-och-kommunvapen-.html?fbclid=IwAR1OpmyB6eakcq2XmsFjSVpdrTdSJYRwVTuZpt_wWPWsX4PzFXjufSOoaY

59

Visitroslagen. (u.å.). Flytta hit. Hämtad 6 maj, 2019, från Visitroslagen https://www.roslagen-.se/flytta-hit/ Zimmerbauer, K. (2011). From Image to Identity: Building Regions by Place Promotion. European Planning Studies, 19(2), 243-260. doi: 10.1080/09654313.2011.532667

60

Bilagor Bilaga A

Intervjufrågor Upplands-Bro & Norrtälje

- Vad arbetar ni med just nu i den översiktliga planeringen?

- Om ni skulle beskriva er kommun som plats med tre ord, vilka skulle det vara?

- På vilka sätt skulle ni säga att det är viktigt att kommunen visar upp en tydlig bild av vad som representerar Upplands-Bro kommun i den översiktliga planeringen?

- På vilka sätt arbetar ni för att kunna representera allas olika bilder av vad er kommun är i den översiktliga planeringen?

- Hur viktig är översiktsplanen för er i ert fortsatta arbete när det kommer till att göra prioriteringar?

- Använder ni er utav platsmarknadsföring? Skulle ni säga att det är viktigt att visa upp en positiv bild av kommunen i översiktsplanen?

- På vilka sätt skulle ni säga att representation av olika platser i översiktsplanen är viktigt?

- Vad hoppas ni få ut av att jobba med identitet?

61

TRITA TRITA-ABE-MBT-19477

www.kth.se