Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg

Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

SAMRÅDSHANDLING

Vi har arbetat med fördjupningen av översiktsplanen Fördjupningen av översiktsplanen har tagits fram av Smideman Arkitekter AB på uppdrag av Stadsbyggnads en heten, Motala kommun. Medverkande på Smideman Arkitekter AB har varit Bengt Smideman samt Yvonne Ekedahl, Magnus Smideman och Erika Wörman. Medverkande i planarbetet från Motala kommun har varit Leif Sjögren, stadsbyggnadschef, Marianne Cedervall, biträdande stadsbyggnadschef samt Anna Säfström, planeringsarkitekt.

Övriga medverkande:Den tillhörande miljöbedömningen är upprättad av:Johan Rodéhn, miljöbedömning (Structor Nyköping AB)Mats Dorell, miljöbedömning (Structor Nyköping AB)Yvonne Ekedahl, grafisk form (Smideman Arkitekter AB)

Foto: Smideman Arkitekter AB

Smideman Arkitekter ABSöder Mälarstrand 21118 20 Stockholm08-556 006 [email protected]


INNEHÅLL Förord 7

Inledning Vad är en fördjupning av översiktsplanen? 9Planområdets läge och avgränsning 9Målsättningar med planen 9Tillväxtvision 9Borensberg i regionen 10Tidigare planering 12Planhandlingar 13Plankarta 14

Planförslag Sammanfattning 15Centrum med småstadskaraktär 16Trädgårdsstad och villor 24Verksamhetsområden 28Kommersiell service 28Skolor och förskolor 28Trafik 29Teknisk försörjning 31Grönstruktur 33Fritid och turism 34Landsbygdsutvecklingsområde (LIS) i strandnära läge 37

Konsekvenser av planförslaget Sammanfattning ur Miljökonsekvensbeskrivningen 39Ekonomiska konsekvenser 40Sociala konsekvenser 41

Planeringsförutsättningar Befolkning 43Arbetsplatser 43Arbetande 44Service 44Skolor och barnomsorg 45Fritidsanläggningar, friluftsliv, nöjen 45Naturvärden 47Kulturvärden 51Bebyggelseutveckling – bebyggelsestruktur 52Biltrafik och parkering 54Gång- och cykeltrafik 55Kollektivtrafik 57Broarna 57Teknisk försörjning 58Markägoförhållanden 61Geologi – mark som inte kan bebyggas 61Miljö- och riskfaktorer 61Utvecklingsinitiativ 62

Övriga handlingar:Plankarta i A3-formatMiljökonsekvensbeskrivning


7

PLANFÖRSLAGFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Borensberg är den näst största orten i Motala kommun. Med de kvaliteter Borensberg har och den utveckling som förväntas för näringsliv och boen de har Borensberg möj lighet att gå från en löst sammanhållen ort till att få betydligt mer småstadskaraktär. Utanför de centrala delarna kan man utveckla den trädgårdsstadskaraktär som man ursprungligen strävad e efter när Borensberg plan lades. Med medvetna åtgärder kan orten förvandlas till att bli mycket attraktiv.

Att komma till Borensberg för första gången är som att hitta ett smycke i gräset. Det är en lycklig slump att man hittar det men man ser genast att det har ett värde. Det behöver dock renoveras och kompletteras med viktiga delar som fattas. Först då blir det en verklig juvel.

Uppgiften är inte helt olik att slipa en diamant. Det gäller att analysera den värdefulla stenen noga innan man sätter igång. Det krävs professionell kunskap för att få fram dess rätta värde. Annars kan den förstöras på ett förödande sätt.

FÖRoRd


8

INLEdNING Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Karta över Borensberg med planområdets avgränsning.

9

INLEdNINGFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

INLEdNING Vad är en fördjupning av översiktsplanen?Fördjupningen av den kommunövergripande översikts planen visar den långsiktiga användningen av mark och vatten i en del av kom munen. Fördjupningen redovisar också förslag till bebyggelse utveckling inom planområdet.

Förslaget till den fördjupade översiktsplanen har tagits fram efter ett rådslag den 17 maj 2010 då företagare, före nings-aktiva och allmänhet deltog i två olika möten.

I enlighet med bestämmelser angivna i Plan- och bygglagen ska förslaget diskuteras ytterligare och remissbehandlas under ett samrådsskede och ett utställningsskede och slutligen antas av kommunfullmäktige.

Den antagna planen kommer att ligga till grund för detalj-planering, bygglovprövning och annan tillståndsprövning samt andra beslut som berör mark- och vattenanvändningen inom området. En översiktsplan är inte bindande men utgör ett vik-tigt underlag. Avviker en detaljplan från denna översiktsplan ska detta anges i detaljplanen. Översiktsplanen blir inte auto-matiskt genomförd utan ska göra en utveckling möjlig. Samti-digt ska den inte låsa utvecklingen i onödan utan hålla öppet för framtida kompletteringar av strukturen.

Planområdets läge och avgränsningPlanområdet omfattar Borensbergs tätort samt omgivningar enligt kartan på föregående sida.

Målsättningar med planenEtt av målsättningarna med planen för Borensberg är att höja ortens inneboende attraktionskraft, bland annat genom åt-gärder i de centrala delarna. Borensberg ska därigenom bli en ännu mer lockande bostadsort som kan komplettera utbudet i Linköping och Motala. Planen ska peka ut goda bostadslägen för småhus och flerbostadshus. Planen ska också peka ut om-råden där näringslivet kan expandera eller nyetablera. Sam-hällssituationen ska främja kollektiv trafiken så att pendling till Linköping och Motala blir bekväm. En målsättning med planen är också att stärka turistnäring en genom att möjliggöra en utveckling längs Göta kanal.

Sammantaget ska de föreslagna åtgärderna i planen ha som mål att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i Borensberg.

TillväxtvisionDet inledande rådslaget inför den fördjupade översiktsplanen har påvisat att Borensberg har stora utvecklingsmöjligheter. En jämförelse har också gjorts med Linköping kommuns pågående planering för Ljungsbro-Berg. Kommunstyrelsen har mot denna bakgrund beslutat om en högre tillväxtvision än vad som står i Översiktsplan 2006 för Motala kommun, ÖP 06. Den nya visionen innebär att beredskap ska finnas för att varje år skapa 20 nya villatomter och 10 nya lägenheter i fler bostadshus. Dessa siffror innefattar eventuellt nischade boenden som äldre boende eller hästboende. Visionen är inte en prognos, men visar kommunens ambition att skapa plan-beredskap för en framtida utveckling.

10


1 tim 32 min

1 tim 33 min

54 min

Diagrammet visar körsträcka och körtid från Borensberg.

Borensberg i regionenBorensberg kan sägas ha fyra olika roller i det regionala sam-spelet:

• Industriort. Borensberg har flera framgångsrika industri-företag, med en betydande inpendling av arbetskraft.

• Turistmål. Kanaltrafiken och cykelturismen ger underlag för en besöksnäring med expansionsmöjligheter om gästham-nen rustas upp och cykelvägnätet förstärks.

• Boplats/pendlingsort. Borensberg erbjuder en trygg och bra boendemiljö och fastighetspriserna är relativt låga. Det ger goda förutsättningar för ökad bosättning av pendlare till Linköping, till Motala och till försvarets anläggning i Kvarn.

• Centralort/serviceort. Borensberg är centrum för ett ganska vidsträckt omland från Tjällmo i norr till Klockrike i söder. Det bidrar till underlaget för handeln, skolorna och vård-centralen. Försvarets expansion i Kvarn ger ökat underlag.

Genom sitt läge vid Boren och utmed kanalstråket, på pend-lingsavstånd från både Motala och Linköping, har Borens-berg en särställning bland kommunens mindre orter. Med ett varierat utbud av tomtmark har Borensberg en viktig roll fram-för allt som bostadsort i regionen. Men Borensberg bidrar inte bara med fina bostadslägen och vacker natur utan är en levande tätort med skolor, butiker och flera stora företag. Det medför att orten idag har en inpendling på cirka 700 personer

11


vilket motsvarar ungefär hälften av utpendlingen. Pendlingen sker till över vägande delen mot Linköping och Motala. Ett inte obetyd ligt utbyte finns med Mjölby, Vadstena och Norrköping.

Borensberg är definitivt en del av den fjärde storstads-regionen med restider med bil på mindre än en timme till regionens tre största städer Linköping, Norrköping och Motala . Kommande förbättringar av framför allt riksväg 34 kommer att förkorta restiden ytter ligare.

Ett stort antal bussar angör dagligen Borensberg på sträckan mellan Motala och Linköping. Även kollektivtrafiken kommer att ha nytta av förbättringarna av riksväg 34. I och med Linköpings planerade expansion i Ljungsbro, Berg och Sättuna och därmed ökat resandeunderlag kan det uppstå möjligheter att ansluta även Borensberg som därigenom skulle kunna få ytterligare förbindelser med Linköping.

Borensberg ligger i Östergötland vid Göta kanals utlopp i sjön Boren och därmed vid ett av Sveriges viktigaste turist-stråk . Det används inte bara för båttrafik utan också för cykel-turism. Ett förbättrat cykelvägnät i Borensberg skulle möjlig-göra ett sammanhållet cykelstråk från Linköping till Motala.

12


Borensbergs tätort. Siffrorna 1–9 står för nya bostadsobjekt som enligt ÖP 06 för Motala kommun skall utredas vidare innan planläggning påbörjas.

Områden av stor betydelse för tätortsnära rekreation och friluftsliv

Område som är av riksintresse för kulturmiljövården

Området utmed Göta kanal genom hela kommunen är förklarat som

riksintresse för friluftslivet

Beskrivning ur ÖP 06:

1 Väster om Hällsätersleden I första hand villatomter. Privatägd, ej planlagd mark.

2 Hagstigen västra Ett 15tal villatomter. Kommunägd mark, detaljplanelägg

ning pågår (2006).

3 Norr om gamla riksvägen I första hand villatomter. Kommunägd, ej planlagd mark.

4 Centrum Flerbostadshus, detaljplaneläggning pågår för ett projekt

(2006).

5 Sågarhem I första hand villatomter. Ej planlagd mark, ägs av

Sveaskog.

6 Södra hamnområdet Flerbostadshus som utformas med särskild hänsyn till

den speciella miljön. Detaljplanelagt för industriändamål, viss kommunägd, reste rande i huvudsak av Lantmännen respektive Kanalbolaget.

7 Västanå Radhus/småhus i grupp. Privatägd jordbruksfastighet, ej planlagd.

8 Söder om Strandbaden Villatomter. Ägs av Sveaskog, planlagt för fritidsbebyg

gelse, delvis parkmark.

9 Korsbäck Villatomter. Ej planlagd mark. Inköpt av kommunen för

exploa tering.

Tidigare planeringÖversiktsplanen för Motala kommun, ÖP 06, är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2006. I kapitel 12 om Borens-berg står det bland annat:Plan och markberedskap bör finnas för kontinuerlig försäljning av i genomsnitt tio nya villatomter om året. Beredskap bör också finnas för att kunna uppföra flerbostadshus i mindre projekt, i genomsnitt fem nya l ägenheter om året.

Nedan finns ett utsnitt ur översiktsplanens karta för Borensberg med föreslagna utbyggnadsområden numrerade samt några ytterl igare förklaringar inlagda.

De delar av Borensberg som är detaljplanelagda framgår av kartan på nästa sida. De flesta är äldre planer vilkas genom-förande tid har gått ut. Även dessa planer gäller tills de upphävs eller tills en ny detaljplan vinner laga kraft.

13


Översikt över detaljplanelagda områden

Under lång tid har utbyggnaden med nya bostads om råden skett västerut, på båda sidor om Hällsättersleden. Succes sivt har samhällsservice byggts ut även här och numera finns både skola, barnomsorg och kollektiv trafik. Samhällets kommersiella cent rum har också riktat sig mer mot de nyare bostadsom rå -de na med en livsmedelshall utmed Hällsätersleden. De senaste åren har efterfrågan på villatomter varit stigande och nu pågår utbyggnad i områdena vid Morkullevägen och Vargstigen .

PlanhandlingarTill den fördjupade översiktsplanen hör denna handling samt plankarta i A3 format. Till förslaget har en miljökonsekvens-beskrivning upprättats som biläggs handlingarna.

14

PLANFÖRSLAG Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Verksamhetsområden

Landsbygdsboende med möjlighet till hästhållning

Småbåts och gästhamn

S

F

S

F

Bostäder, trädgårdsstad/villabebyggelse

Centralt område med framtida småstadskaraktär

Hästområde med ridverksamhet

Föreslagen skola

Föreslagen förskola

Skola

Förskola

Vägreservat för ny vägförbindelse

Föreslagen gång och cykelväg

Planområdets gräns

Plankarta

Föreslagna utbyggnadsområden är numrerade, se beskrivning sid 24–27.

Natur och friluftsområden/ bevarade naturpartier

15


SammanfattningDen fördjupade översiktsplanen för Borensberg innehåller strukturer för bebyggelse, gator/vägar, grönska med mera som ska möjliggöra att samhället utvecklas enligt den vision och de programförutsättningar som kommunstyrelsen ställt sig bakom .

Planens bebyggelsestruktur möjliggör en omfattande utbygg nad av bostäder i attraktiva lägen av såväl småhus som lägenheter i flerbostadshus. Nya områden för småhus föreslås i en krans kring centrum på 0,5–1,5 kilometers avstånd. De fles-ta kan få fin utsikt och närhet till vatten och naturmark. Efter samrådet kompletteras planen så att det framgår vilka områden som bör byggas ut först. Planen öppnar möjligheter för blan-dade hustyper så att friliggande villor kan blandas med parhus, radhus och i vissa fall små flerbostadshus. Lägenheter föreslås i övrigt i mycket centrala lägen i nybyggnader samt påbyggnader på befintliga hus. Planen medger också boende i mer lantliga lägen med möjlighet till djurhållning.

Utvecklingen enligt visionen innebär att befolkningen kommer att öka från dagens cirka 2900 invånare med ytter-ligare 1500 personer. Det ökar behovet av skolor och för-skolor . Planen redovisar flera markområden anvisade för utbyggnad av skola och förskolor.

Planförslaget gör det också möjligt att öka attraktiviteten på orten genom åtgärder i den offentliga miljön och komplet-teringsbebyggelse centralt. Delar av den tillkommande bebyg-gelsen centralt har möjligheter att rymma kommersiella lokaler så att servicen kan utvecklas. Attraktiviteten beror mycket på att befintliga värden bevaras så att den utveckling som möjlig-görs måste i stor utsträckning ske görs med hänsyn till dessa.

Planförslaget ger en långsiktig beredskap att utveckla trafiksystemet för olika trafikslag. Den innehåller reservat för en ny bro som kan avlasta strömbron och kanalbron. Utöver det finns möjlighet att anlägga vissa gator och vägar som kan avlasta de centrala delar na samt försörja den nya bebyggelsen

som kommer till. Flera nya gång- och cykelvägar föreslås. Det finns även beredskap för utveckling av kollektivtrafiken.

Förslaget innehåller plats för utveckling av företagandet med nya verksamhetsområden i lägen som är lätta att nå med tung trafik utan att det stör boende, ett vid Erstorp och ett i sydost vid riksväg 34.

Turistnäringen och friluftslivet tillgodoses på ett flertal sätt. Hamnområdena ges möjlighet att utvecklas och bli attraktiva besöksområden. Fler gång- och cykelstråk är också gynnsamt för turismen som till betydande del är naturturism. Stråken knyter ihop olika rekreationsområden såsom camping, båtham-nar, ridområden, bollplaner, strövstigar med mera.

Planförslaget innehåller en grönstruktur som utgår från de lagskyddade naturpartierna och knyter ihop dem med Borensbergs omgivningar i olika väderstreck.

En avgörande fråga för Borensbergs utveckling är att vissa områden som ligger inom strandskyddszonen får tas i anspråk. Detta är nödvändigt för att komplettera centrum och utveckla turismen och för att kunna erbjuda attraktiva bostadslägen. Områdena pekas i förslaget ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, enligt de nya strand-skyddsreglerna. I planförslaget finns det också anvisat möj-ligheter att annonsera Borensberg i större utsträckning med skyltning och entréplatser.

Nedan följer en detaljerad beskrivning av de möjligheter som den fördjupade översiktplanen syftar till att skapa för utvecklingen i Borensberg.

PLANFÖRSLAG

16


Centrum med småstadskaraktärI de centrala delarna av Borensberg är det viktigt att handeln, servicen och turismen kan utvecklas samtidigt som trafik och parkering fungerar på ett tillfredsställande sätt. Möjligheterna att förtäta med nya bostäder bör också tas tillvara.

I takt med att befolkningen ökar kommer det att finnas underlag för mer dagligvaruförsäljning i Borensberg. Översikts-planen håller möjligheterna öppna antingen för att dagligvaru-handeln ska kunna expandera i anslutning till befintliga butiker eller som en helt ny etablering. För en etablering på ny plats har alternativa lägen pekats ut i området väster om Husbyvägen och vid södra hamnen. Oavsett vilket alternativ som väljs kom-mer det ställa krav på utrymme både för butiksytor, parkering och övrig friyta. Butikernas lokalisering har även stor betydelse för funktionen och upplevelsen av centrum i sin helhet och måste därför utredas noggrant inför beslut om förändringar.

Som framgår av trafikavsnittet, behöver stråket över Motala ström och Göra kanal på sikt förstärkas. Ett alternativ är att söka lösningar vid de befintliga broarna. Plankartan redovisar, som ett annat alternativ, ett läge för en framtida för-bindelse väster om den nuvarande bron. Det skulle innebära att en stor del av trafiken på Husbyvägen och över broarna flyttas över till Häll sättersleden och Hamnvägens västra del. Centrum måste kunna utvecklas utan att detta försvåras eftersom det kan dröja lång tid innan frågan om en ny bro blir aktuell.

Besöksnäringen och turismen ska kunna utvecklas kring kanalslussen och södra hamnen. Detta är det naturliga läget för en gästhamn med nödvändig service. Miljön kring södra hamnen behöver rustas upp och knytas ihop med centrum via stråket över broarna. Vid södra hamnen finns utrymme både för nya verksamheter med anknytning till besöksnäringen och

för bostäder, kanske i kombination med dagligvaruhandel som nämnts ovan.

Nya lägenheter i flerbostadshus bör i första hand ligga i centrum. Här är avstånden korta till allsidig service och genom en komplettering med nya bostadshus finns möjlig heten att skapa en tätare bebyggelse och ett trivsammare cent rum. Alla utvecklingsinitiativ från mark- och fastighets ägare är intressanta att analysera vidare.

Miljön måste vara tilltalande så att Borensberg lockar till sig nya invånare och besökare. Därför föreslås att småstads-karaktären förstärks. Det som eftersträvas är att bebyggelsen förtätas så att gaturummen och platserna får en tydlig avgräns-ning. Förändringar i bebyggelsen och den offentliga miljön utformas på ett medvetet sätt. En väl genomförd småstads-miljö är uppbyggd av sekvenser av platser och stråk. Kartan på sid 19 redovisar grovt hur en sådan struktur kan se ut i cent rala Borensberg.

Gatustråken bör vara kantade av byggnader eller på annat sätt göra stråkkänslan tydlig. Belysning, trädplanteringar och markbeläggningar kan också utföras så att de förtyd ligar stråk-känslan. I småstaden är det vanligt att gatans trottoar möter husens fasader. I undantagsfall är det förgårdar mellan hus och trottoar. Det kan till exempel vara vid butiksbygg nader där verksamheten växer ut på förgården med exponering av varor.

Platserna skapas till stor del av de husfasader som omger dem. Det gör att en samordning av byggnadernas utformning är viktig för ett gott resultat. Det kan gälla hushöjder i för-hållande till platsens storlek, entrélägen, fönsterplacering, tak ut form ning och andra detaljer i arkitekturen. Det är också mycket viktigt hur platserna utformas med markbeläggning,

17


1:10000 (A3)1:10000 (A3)

Platser och stråk inom det framtida småstadsområdet

möblering, belysning, grönska och så vidare. Varje plats är unik beroende på sin placering och dignitet. Det ska avspeglas i utformningen.

Småstaden har en balans mellan enhetlighet och variation. Enhetligheten kan gälla skalan på de offentliga rummen och på bebyggelsen men också detaljer som val av belysnings-stolpar, huvudsakliga takvinklar, markbeläggning med mera. Varia tionen kan gälla hushöjderna inom ramen för skalan, färg sättningen och möbleringen av de olika platserna.

I en levande småstadskärna har bebyggelsen ett blandat innehåll med publika verksamheter som handel eller annan service i bottenvåningarna. Husbyvägen har till stor del redan en sådan karaktär, och det är önskvärt att även nya hus som byggs vid de centrala stråken har lokaler i bottenvåningen. Vissa funktioner, som större butiker och parkeringar, kan dock vara svåra att infoga i småstadens mönster. Ofta kan man ändå få en acceptabel miljö med en medveten gestaltning.

Möjligheterna att förstärka småstadskaraktären bör tas tillvara vid ny- eller ombyggnader av hus och när den offent-liga miljön förändras. För att lyckas krävs att alla parter, såväl Motala kommun som fastighetsägare och verksamhetsidkare, delar visionen och samverkar. Ett gestaltningsprogram som förtydligar vilka ambitioner som ska gälla kan vara ett bra hjälpmedel.

På sidorna 18–23 redovisas idéer för olika delar av det centrala området, se kartan på 18. Dessa idéer är inte fär-diga förslag utan är mer avsedda som underlag för en dis-kussion om hur målsättningen för det centrala området kan uppfyllas.

18

IdÉSKISS Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Orange fält markerar område som bör utvecklas med små stads karaktär.

Husbyvägens centrala del

centralt torg

Väster om Husbyvägen

brostråket

knutpunkten söder om broarna

Södra hamnen/Skänningevägen

Väster om hamnvägen

Husbyvägens norra del

mellan Motala ström och Göta kanal

öster om Husbyvägen

19


Centrala torget i Borensberg med förslag för att hålla ihop torgrummet med markbeläggning och klockstapel. Pilarna visar siktlinjer som redovisas varifrån klockstapeln syns. Röd linje visar en mittaxel mot ICAbyggnaden som förstärks av klockstapelns placering. Den kan utnyttjas vid planeringen av norra hamnen för att knyta ihop ett hamntorg med centrala torget.

Centralt torg

© Lantmäteriverket 50m

Husbyvägens ombyggnad har betytt mycket för miljön i centrum men det skulle också behövas en central plats som kan uppfattas som hjärtat i samhället. Det finns en välbelägen platsbildning mellan Gästgiveriet och ICAbutiken . Denna plats skulle kunna utvecklas till ett intressant och unikt torg. Där finns många karaktärsbyggnader som bidrar dess status. En ny byggnad på västra sidan om Husbyvägen skulle förstärka rumskänslan, men det går också att skapa torgkänsla med en tydlig markplanering som håller ihop platsen. Med tanke på nivåskillnaderna och byggnadernas olika riktningar behövs en centralpunkt. Skisserna visar en klockstapel, vilket anknyter till Borensbergs tradition som ”urort”. Det skulle kunna bli ett landmärke som markerar centrum. Detta är en idéskiss som inbegriper såväl kommunal som privat mark och de stora nivåskillnaderna måste beaktas.

ICA

20


ICAbutiken i Borensberg

Vid Husbyvägens norra del, från Hällsättersleden upp till rondellen, finns det visst utrymme för förtätning av bebyggelsen. Nya hus utefter Husby vägen kan bidra till att småstadskaraktären utvidgas. Det skulle vara önskvärt med butiker i bottenvåningarna, men det kommersiella underlaget är förmodligen för litet.

Klakorpsområdet öster om Husbyvägen är till stor del bebyggt efter trädgårdsstadens ideal i enlighet med den ursprungliga stadsplanen. I den del av området som ligger närmast centrum bör möjligheterna att försiktigt förtäta bebyggelsen prövas.

Detta är ryggraden i Borensbergs centrum. Husbyvägen måste bli kärnan i småstadsmiljön och upplevas som ortens vardagsrum, där man gärna vistas, inte bara för att handla utan också för att koppla av och möta bekanta. Själva gatan har fått en bra utformning i och med ombyggnaden för några år sedan, men det finns vissa möjligheter att förtäta bebyggelsen.

ICAbutiken är endast i ett plan och visar en sluten fasad mot Husbyvägen. Eftersom det finns behov av en större butiksyta, skulle man kunna pröva om det är möjlighet att bygga till butiken på insidan, samtidigt som delen mot Husbyvägen byggs på med en eller två bostadsvåningar och ges en mer levande entré mot gatan. Parkering kan anordnas ovanpå den inre butiks delen. Om detta visar sig omöjligt och ICA flyttar till nya lokaler, kan nya butiker flytta in med entréer mot gatan.

För att förstärka småstadskaraktären och skapa nya centrala lägen heter skulle nya hus kunna prövas närmast gatan vid Baptistkyrkan och vid den viktiga korsningen med Hällsättersleden.

Husbyvägens centrala del

Öster om Husbyvägen

Husbyvägens norra del

Hamnvägen

ICA

Husbyvägen

Hällsättersleden

21

IdÉSKISSFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

En oas i en lägenhetsträdgård i Sätra

Balkonger på mark i Borensberg

Förslag på nya bostäder vid korsningen Hällsättersleden/Hagstigen.

Om de geotekniska förhållandena tillåter, föreslås nya bostäder i anslutning till korsningen Hällsätterleden/Hagstigen. Korsningen kan utformas som ett litet torg, så att centrum med sin småstadskaraktär växer västerut. Det kan på så sätt bli tryggare och upplevas närmare att röra sig mellan de västra bostadsområdena och centrum.

Närmast Hamnvägen finns utrymme för parkering och eventuellt en ny butik . I övrigt föreslås att detta område bibehålls som ett centralt fritidsområde som kan utvecklas till att bli Borensbergs centrala aktivitetsfält. En bollplan har nyligen anlagts, och i västra delen finns kolonilotter som kan utvecklas. Småbåts hamnen föreslås utvidgas västerut.

Förslag till utveckling av detta område beskrivs utförligare under avsnittet ”Fritid och turism” i detta kapitel.

Här är bebyggelsekaraktären mer blandad än vid Husbyvägen. Delvis är området bebyggt efter moderna planeringsideal, där husen inte har någon direkt anknytning till gatan. I den västra delen finns bland annat vårdcentralen och Östenssons butik och ett industriföretag som skulle få större möjligheter att utvecklas vid en omlokalisering. Det finns vissa möjlig heter att förtäta området med nya hus och att rusta upp miljön så att kvarters mönstret förstärks. Vid Boregatans södra del har en gammal verkstadsbyggnad nyligen rustas upp och nyttjas nu för en butik med bostäder ovanpå. Möjligheterna att komplettera området ökar om parkeringsfrågan kan lösas på ett bra sätt. Om en ny livsmedelsbutik etableras, krävs stora ytor både för byggnaden och för parkering.

Hällsättersleden har stor betydelse i trafiksystemet, särskilt om en ny bro byggs över Motala ström och Göta kanal. Den del som ligger närmast Husbyvägen bör på lite sikt ges en mer stadsmässig karaktär, bland annat genom trädplantering och eventuellt nya byggnader med anslutning till gatan. Det finns också skäl att diskutera bussterminalens framtida storlek.

Med en rakare sträckning av Hamnvägen öppnas möjligheter att med ny bebyggelse skapa en stadsmässighet, samtidigt som en ny bro över Motala ström förbereds. Då kan också hamnmiljön förbättras och utvidgas. De geotekniska förhållandena måste dock uppmärksammas i detta område, översvämningsrisken likaså.

Hagstigen

Väster om Hamnvägen

Väster om Husbyvägen

Hällsättersleden

22


Fotomontaget visar hur två byggnader på var sin sida om brofäste t ger en mer ståndsmässig port in mot torget i Borensberg.

Fotomontaget visar exempel på hur en

byggnad bakom muren skulle knyta ihop staden

Mellan Motala ström och Göta kanal

Den del av Näset som ligger mittemot södra hamnen borde kunna få en mer publik användning. Byggnaderna på ön är kulturhistoriskt intressanta och naturen längre ut är högt klassad. Det är dock inte så mycket vegetation närmast väster om Kanalbostället. Där kan flera verksamheter rymmas utan att påverka miljön nämnvärt. Minigolf är en möjlighet vid sidan av promenad stigar.

Med en ny bro väster om den befintliga kan Näset på sikt få en betydligt bättre tillgänglighet. Då blir den mycket lämpad för bebyggelse och verksamheter som tar hänsyn till kultur och naturmiljön. Det skulle också hjälpa till att knyta ihop Borensbergs norra och södra delar.

Bebyggelsen öster om brostråket är kulturhistoriskt intressant och förutsätts bevaras i stort sett i nuvarande form. Men här finns utrymme för ett annex till Göta hotell om det infogar sig i kulturmiljön.

Stråket mellan norra och södra Borensberg består av kulturhistoriskt intres santa anläggningar och byggnader. Det har också en värdefull natur och värde fulla utblickar. Föreningen Framtid Borensberg har en flotte i Motala ström som med olika motiv bidrar till att göra miljön intressantare. Men promenaden över broarna upplevs ändå som ganska lång och det finns önskemål att knyta den södra stranden närmare till centrum på norra sidan.

Det bör övervägas om mindre byggnader kan placeras utmed denna sträcka för att knyta ihop staden. Det kan vara på den västra sidan av strömbrons norra landfäste där en tydligare och mer ståndsmässig port kan bildas till torget. Det kan också vara på västra sidan om vägen på ön, bakom murarna och eventuellt en kioskbyggnad på östra sidan i anslutning till hotellet . Även vid det södra brofästet kan mindre byggnader rymmas.

Om bron avlastas från genomfartstrafik, finns möjligheter att med olika typer av utsmyckningar göra stråket intressantare.

Brostråket

23

IdÉSKISSFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Knutpunkten söder om broarna



Södra hamnen är tilläggsplats både för kanalbåtarna och fritidsbåtar på Göta kanal. Här finns flera intressanta byggnader och gott om utrymme. Men miljön behöver rustas upp för att vara inbjudande. Det är också angeläget att knyta ihop södra hamnen med centrum i övrigt.

Området kring södra hamnen och Skänningevägen kan kompletteras med flera nya funktioner: utrymmen för turister och besökare, gärna en servering, bostäder och eventuellt även en livsmedelsbutik och/eller skola. En husbilscamping är aktuell i västra delen men kan på lång sikt behöva flyttas om en nya bro ska byggas.

Det är önskvärt att södra sidan får en sammanhållen liten kärna med småstadskaraktär. I första hand bör denna karaktär utvecklas längs Skänningevägen och vid hamnen. Silobyggnaden är svår att bygga om på ett ekonomiskt vis men kan eventuellt ersättas med ett högt bostadshus som påminner om platsens historia. Ny bebyggelse ger också ekonomiska förutsättningar att rusta upp miljön kring kajen. Det finns en äldre industribyggnad som är karaktärs full och bör återanvändas, men här finns föroreningar som behöver saneras.

Med en framtida ny bro i Skänningevägens förlängning norrut blir det också logiskt att bebygga områdena kring detta stråk.

Stråket över broarna möter i söder en vacker fondbyggnad som bidrar till en platskänsla. I övrigt är denna knutpunkt mest en trafikyta. Men det är en v iktig plats i samhället och det är därför värt att satsa på en upprustning av miljön. Trafikens, bland annat bussarnas, behov måste tillgodoses och säkerheten för oskyddade trafikanter behöver öka. Trycket på korsningen skulle eventuellt kunna minska om en genomfart med parkering kan anordnas norr om Arla Plast.

Hamnvägen

Hus

byvä

gen

Linköpingsvägen

Skänningevägen

Skänningevägen

24


Trädgårdsstad och villorFör att tillgodose behovet av mark för bostäder i villor och grupphus måste nya områden tas i anspråk. Villor är den mest efterfrågade boendeformen, men de nya områdena bör om möjligt innehålla även grupphus och mindre flerbostadshus. Borensbergs värdefulla karaktär består till stora delar av den gamla trädgårdsstaden i nordöst. Det är därför önskvärt att komplettera med nya trädgårdsstadsmiljöer där småhus byggs i medvetet planerade formationer och utföranden. Den offent-liga miljön ges en tydlig gestaltning så att miljön får status och stadsmässighet. Det finns goda exempel på nya trädgårdsstads-delar på flera håll i landet. I rena villaområden, där bebyggel-sen är glesare och husen oftast byggs utan samordning är det dock svårare att skapa en trädgårdsstadskaraktär. Frågan bör tas upp inför varje utbyggnadsetapp. Där det finns intresse och möjlighet att skapa en trädgårdsstadsmiljö, bör ett gestaltnings-program upprättas i samband med detaljplaneringen. Här presenteras ett antal möjliga utbyggnadsområden med ungefärliga siffror för hur många tomter eller bostäder som kan rymmas. Men planeringsförutsättningarna är inte utred-da och motstående intressen kan finnas. Markägarnas intres-se blir avgörande för om man ska gå vidare med detaljplane-ring . Detaljplanerna kommer sedan att visa i vilken mån det är möjligt att bebygga marken.

I det följande beskrivs föreslagna utbyggnadsområden (karta på sid 16). Numreringen ansluter till översiktsplanen, ÖP 06. Områdena 4 och 6 är därför inte med här.

1 Väster om HällsättersledenVäster om Hällsättersleden finns stora markytor som bedöms möjliga att bygga på. Området ligger cirka två kilometer från centrum men är attraktivt på grund av närheten till sjön Boren och vacker natur. Planering för nya småhus har påbörjats i Brånshult cirka en och en halv kilometer längre västerut.

Markerna mot riksväg 34 respektive Borens strand bör hållas fria. Området kan omfatta cirka 10 hektar, vilket motsvarar ett 60-tal villor eller 80–100 bostäder i blandad bebyggelse. Området är till övervägande delen privatägt.

• Storlek: 104000 m2

• Småhustomter: ca 65 st • Blandad bebyggelse: ca 100 bostäder

2 Väster om VargstigenTomterna vid Vargstigen håller på att bebyggas. Vid Husby-vägen finns en mindre yta som kan bebyggas med en liten husgrupp. Den kan skärma av grönområdet från Husby-vägens trafik . Den kan också bidra till trygghet för gång- och cykels vägen till stallet. Eventuellt kan denna del också inne-hålla en förskola som kan få vistelseytor mot grönområdet. Kommunen är markägare.

• De föreslagna områdenas totalarea ca 845000 m2

• Möjligt antal friliggande småhus ca 495 st

• Antal bostäder vid blandad bebyggelse

ca 710 st

Radhus i Tessinområdet, Nyköping

25




3 Husbyvägens norra sidaHusbyvägens västra del har en vacker sträckning med många utsiktslägen över Borensberg och Boren. På dess norra sida finns utrymme för nya bostäder. Terrängen är delvis brant. En skyddszon måste lämnas mot Erstorps industriområde i norr.Den nya bebyggelsen bör trafikförsörjas från en ny lokalgata så att utfarterna mot Husbyvägen begränsas.

Mellan den nya bebyggelsen och Husbyvägen föreslås en del av slänten bevaras så att Husbyvägen här har kvar en del av sin vägkaraktär. Området kan rymma friliggande villor, radhus och parhus. Även detta område ägs av Motala kommun.

• Storlek: 45000 m2 • Småhustomter: ca 30 st • Blandad bebyggelse: ca 45 bostäder

5 Mellan Klakorp och SågarhemMellan Klakorp och Sågarhem är det delvis mycket brant terräng. Det gör att det i huvudsak måste bli sluttningshus i detta område och att vissa delar inte bör bebyggas alls. Strand-området mellan vägen mot Sågarhem och Motala ström lämnas orört. Den nya bebyggelsen läggs ut längs gator som dras med hänsyn till terrängen. Längst i nordväst är det något flackare vilket ger möjligheter att skapa en mer typisk trädgårdsstads-miljö. Området kan rymma sluttningshus och parhus. Inom detta område kan en del av ytan avsättas för för skola. Marken är privatägd.

• Storlek: 150000 m2 • Småhustomter: ca 50 st • Blandad bebyggelse: ca 75 bostäder

7 VästanåDetta område på ömse sidor om Linköpingsvägens västra del ligger relativt centralt. Ny bebyggelse kan skapa en tydligare port till Borensberg. Bebyggelsen måste utformas med hänsyn till kulturmiljön. Skyddszoner mot kanalen, djurhållningen i väster och industrin i söder bör hållas fria från bebyggelse. Området är i privat ägo. Områdena kan rymma cirka 210 villor, parhus och radhus. Av dessa kan cirka 85 vara villor.

7a: Västanå norra• Storlek: 60000 m2


Den lugna, rena stilen från svenska bruksorter skulle kunna inspirera den nya bebyggelsen i kulturmiljön längs inre Linköpingsvägen.

26


7b: Västanå södra• Storlek: 68000 m2


8 StrandbadenVäster om Skänningevägen finns en skogsridå mot bebyggel-sen närmast vattnet. I och med ortens utveckling är det lämp-ligt att marken utnyttjas för bebyggelse efter att delar av den av satts för gång- och cykelbana. Den södra infarten till Borens-berg kan på så sätt bli tydligare. En förskola kan bli en knut-punkt i den här delen av Borensberg. Inom området finns ett befintligt fritidshusområde där permanentbosättning kan tillåtas . Området kan rymma villor och radhus. Hänsyn måste tas till skyddsvärden, ekskogspartier, dels söder om området, dels nära Skänningevägen.

• Storlek: 200000 m2 (varav 70000 m2 bebyggd mark)• Småhustomter: ca 25 st • Blandad bebyggelse: ca 35 bostäder• Till detta kommer ett antal nya bostäder på grund av

helårsbosättning i fritidshus.

9 KorsbäckÖster om Skänningevägen finns ett markområde med relativt plan mark. Detta område har inte sjöutsikt som attraktions-kraft utan får sina kvaliteter genom planutformningen och bebyggelsen . Hästhållningen i området måste avvecklas om det ska vara möjligt att bygga bostäder. Områdena kan rymma cirka 280 villor, parhus och radhus varav 125 villor. Ett reservat för skola och förskola är också inlagt i området. Kommunen äger den norra delen av området, den södra är privatägd.

9a: Korsbäck norra• Storlek: 85000 m2


9b: Korsbäck södra• Storlek: 70000 m2


Det vackra Strandbaden där permanentbosättning kan tillåtas.

27


Flerfamiljshus och radhus i Järla Sjö, Nacka

10 Norr om FågelsjövägenPå Fågelsjövägens norra sida finns en liten grupp villor. T errängen är brant, men ett mindre område längre norrut kan vara möjligt att bebygga. Det finns goda förutsättningar för att hitta utsiktslägen. Det kan göra området attraktivt, liksom närheten till förskolor, skola och naturomgivningar na. Området kan med hänsyn till terrängen rymma mestadels vil-lor. Kommunen äger en del av området. Resten är privatägd.



11 SågarhemHusgruppen vid Sågarhem kan utvidgas österut. Närheten till nya riksväg 34 utgör en begränsning.



12 Näs norr om StrömmenDen kulturhistoriskt värdefulla miljön vid Näs bör lämnas orörd, men det finns möjligheter att försiktigt komplettera med anpassad ny bebyggelse på de öppna markerna söder om Sågar hemsvägen. Hänsyn måste tas till den värdefulla ekdungen i nordöst.



13 Näs söder om kanalenSluttningen mellan Linköpingsvägen och Göta kanal är vackert belägen. En tillräckligt bred vegetationsridå närmast kanalen måste lämnas fri. En exploatering av detta område förutsätter att vatten- och avloppsledningar och en gång- och cykelväg utmed en lång sträcka av Linköpingsvägen byggs ut. Området mellan Näs och Västanå bör lämnas fritt med hänsyn till land-skapsbilden. Det finns värdefulla ekbestånd som måste lämnas orörda.



Landsbygdsboende med djurhållning/hästverksamhetSöder om Linköpingsvägen i närheten av östra utfarten mot riksväg 34 anges ett område där bostäder i kombination med hästverksamhet kan vara tänkbart. Det kan röra sig om ett tiotal bostäder . Karaktären av landsbygdsboende skall bibehål-las. Stall och hästhagar måste placeras på tillräckligt avstånd från befintliga bostadshus. De måste också placeras 200 meter från den föreslagna bebyggelsen norr om Linköpingsvägen.

28


VerksamhetsområdenBorensberg har fördelen att ha flera betydande företag på orten. Det är väsentligt att de får möjlighet att expandera genom att bygga ut eller flytta till nya tomter på orten. I många fall kan arbetsplatser och bostäder blandas, men företag som kräver stora byggnader och anläggningar samt har tunga trans-porter behöver få sina lokal- och transportbehov lösta separat.

Industriområdet i den södra delen av Borensberg, med Arla Plast och Finja betong med flera företag, ligger centralt i samhället. Området är omgivet av vägar och bostadsbebyg-gelse samt av värdefull natur. Därför reserveras ingen mark för expansion av området. Den ekdunge som sedan tidigare är planlagd för industri i den sydöstra delen bör i stället bevaras som natur- och friluftsområde. De nuvarande före-tagens utvecklingsbehov bedöms kunna tillgodoses genom omdis poneringar inom området. I planförslaget möjliggörs dock en ny matargata från Linköpingsvägen för att underlätta transporter och minska trafikbelastningen i området kring broarna.

Vid norra infarten från riksväg 34 föreslås att Erstorp och industriområdet vid Fågelsjövägen utvecklas norrut. Delvis kan man utnyttja bullerstörda områden som har goda skyltlägen och blir lätta att nå från riksvägen. Området är mycket kuperat och det begränsar möjligheterna att skapa stora sammanhäng-ande tomter. Branta terrängpartier måste sparas som natur-mark, bland annat vid vattentornet. Området öster om infarten behöver antagligen trafikmatas via befintliga industritomter vid Fågelsjövägen. På västra sidan om infarten kan uppfyllna-der krävas på marken norr om Erstorpsområdet. Närmast på- och avfarterna kan mark reserveras för en ny drivmedelssta-tion. Med god gestaltning kan detta område bli en levande och intressant entré till Borensberg.

Vid den östra infarten, nästan mittemot Brunneby gård, föreslås ett område för verksamheter i huvudsak med anknyt-ning till besöksnäring och turism. Viss handel kan också loka-

liseras hit. Detta område kommer att annonsera Borensberg för trafikanter från linköpingshållet och kan få stor betydelse för Borensberg som besöksmål. Det är mycket viktigt att bygg-nader, skyltar och annan infrastruktur gestaltas på ett sådant sätt att det intressanta landskapet inte påverkas negativt.

Kontor, hantverk och liknande verksamheter kan med fördel blandas med annan bebyggelse i den centrala delen av Borensberg.

Kommersiell serviceOm Borensbergs befolkning ökar enligt kommunens vision skulle den uppskattade ökningen av köpkraft motsvara ett behov av ny totalyta för dagligvaruhandel på cirka 1000–1500 m2. Till detta kommer yta för parkering och övrig tomtyta. Detta innebär att ytor bör reserveras för en utökning av befint-liga butiker där detta är möjligt.

Att få ytter ligare en ”halvstor” etablering på cirka 1000 m2 bedöms inte realistiskt. Däremot bör ett nytt läge pekas ut för en större butik som i så fall skulle ersätta någon av de befint-liga. En markyta på 8000–9000 m2 kan behöva reserveras för att ge utrymme även för parkering.

Skolor och förskolorEn ny skola behöver på sikt byggas om Borensberg växer enligt tillväxtvisionen. Den bör placeras söder om kanalen. Ett möj-ligt läge redovisas i Korsbäck. Möjligheterna att placera skolan mer centralt, till exempel vid södra hamnen, bör undersökas i den fortsatta planeringen. Förskolor kommer också att behöva byggas om befolkningsutvecklingen följer visionen. Flera lägen finns redovisade i olika delar av Borensberg.

29


TrafikPlanerad ny sträckning av riksväg 34 mot MotalaRiksväg 34 har stor betydelse för arbetspendlingen mellan Motala–Borensberg och Linköping, men har låg standard och är olycksdrabbad. Trafikverket planerar nu genomföra en ombyggnad av riksväg 34 mellan Motala och Borensberg i en ny sträckning norr om den nuvarande. Det innebär att vägen blir en säkrare, mötesfri väg – en så kallad 2+1-väg med mitträcke. Nuvarande väg kan då utnyttjas som lokalväg med cykel- och viss kollektivtrafik. Nya riksväg 34 kommer att anslutas till befintlig väg cirka 700 meter väster om Borensberg. Den befintliga vägen kompletteras med en cykelbana fram till Borensbergs västra infart.

Gång- och cykeltrafikDen kommande cykelvägen utmed riksväg 34 bör på sikt län-kas samman med stråken längs Husbyvägen och Hagstigen. Även Svarthällsvägen föreslås på sikt förstärkas med stallet i Svansätter, norr om riksväg 34 som målpunkt.

På sikt föreslås det övergripande gång- och cykelnätet byggas ut och förbinda de östra delarna av Borensberg med centrum. På norra sidan om vattendragen innebär det en förstärkning längs med vägen mot Sågarhem och Näs, öst-erut mot Näs. På södra sidan föreslås en utbyggnad ske från centrum till folkparken. Möjligheten att binda ihop dessa två stråk vid kraftstationen i Näs bör också studeras, för att kunna få ett sammanhängande slinga för promenader och cykelturer. Möjligheten att förlänga det populära gångstråket på halvön till Näs bör också undersökas. Göta kanalbolag äger marken.

På södra sidan planerar Trafikverket i samarbete med Motala kommun att bygga ut gång- och cykelnätet med en ny länk längs med Skänningevägen under 2011. Trafiksäkerheten kommer därigenom att förbättras för de skolbarn som bor längs med sträckan, men även för de sommargäster som bor i och invid Strandbaden.

KollektivtrafikEn väl fungerande kollektivtrafik, som ökar tillgängligheten och underlättar människors rörlighet, är en viktig förutsätt-ning för att knyta samman regionens ortsystem till en helhet. För Borensbergs utveckling är standardhöjningen av riksväg 34 som en del av kollektivtrafikens regionala stomnät av stor be-tydelse. Pendling med kollektivtrafik ger också vinster såsom ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan.

Införandet av pendeltågstrafik Motala–Mjölby–Linköping 2012 medför inga stora förändringar för busstrafiken Motala–Borensberg–Linköping. Vid en inflyttning i takt med visionen ökar resandeunderlaget, varför det är rimligt att tro att turtät-heten kommer ha förutsättning att höjas. Även Linköpings kommuns utbyggnadssatsningar i Ljungsbro och Berg kan ge ökat underlag för trafiken mot Linköping via dessa orter.

En tydlig bytespunkt med trafikinformation, parkerings-möjligheter för både bil och cykel samt annan service är viktig för att göra resandet bekvämt och tryggt. Frågor om sam-ordning, lokalisering och utformning måste ständigt hållas aktuella. Möjligheterna att förbättra den centrala hållplatsen vid Husbyvägen kan behöva utredas, liksom bussterminalens framtida storlek.

BiltrafikRedan idag utgör vattendragen som delar orten en barriär. I samband med att orten successivt växer kan det bli aktuellt att se över kapaciteten på länken mellan de två sidorna. Behovet av en förstärkning ökar vid ökad bostadsutbyggnad söder om vattendragen. Även en framtida lokalisering av andra funk-tioner, såsom handel eller en ny skola, kan göra att kraven på tillgänglighet och säkerhet ökar.

30


På sikt, om Borensbergs invånarantal ökar stadigt kan bar ri är-effekten bli så påtaglig att det blir aktuellt att vidta åtgärder.

Tre alternativ förelås:1. Nuvarande broar behåller sina funktioner men avlastas från

genomfartstrafik med aktiva åtgärder i vägnätet.

2. Ny gång- och cykelbro byggs i ett läge väster om befintliga broar.

3. Ny bilförbindelse med nya broar byggs i läge utpekat på karta .

Åtgärder i steg 1 kan genomföras närliggande i tid men för-utsätter Trafikverkets medverkan då de har väghållaransvaret . Det finns redan en detaljplan för en ny gång- och cykelbro väster om den nuvarande bron. Men det är viktigt att man detaljstuderar dess förhållande till strömbron, för att minimera inverkan på det kulturhistoriska värdet.

För att avlasta området söder om broarna från trafik till industriområdet visar plankartan en möjlig ny vägförbindelse från Linköpingsvägen till det södra industriområdet.

Akvedukten i Borensberg

EFTERFÖRE

Tydliga entréer och utvecklad skyltningDet är lätt att passera Borensberg utan att upptäcka orten. Kommer man från Linköping är det bara en vanlig vägskylt som annonserar orten. Borensberg syns inte härifrån och inte heller kanalen. Kanalen syns till exempel inte. Inte förrän man svängt av anar man en liten och lågt sittande välkomstskylt. Den här entrén borde få en reklamskylt för Borensberg med en stor säljande bild. Här föreslås också viss handel och annan turist inriktad verksamhet få etableras inom begränsat område.

Missar man den sydöstra infarten så passerar man under akvedukten till Göta Kanal. För många är det något ovanligt och speciellt med akvedukter men det finns nästan ingenting i anslutning till akvedukten som uppmärksammar den. Rast-platsen kan med olika förbättringsåtgärder göras mer inbju-dande. Strax efter rastplatsen finns ytterligare en avfart till Borensberg som är värd att markera tydligare. Inte minst konferensgäster till Näs konferenscentrum kan behöva hitta bättre . Norra infarten, vid väg 211, har inget i landskapet eller utblickarna som lockar in till Borensberg. En drivmedelssta-tion söder om avfarten skulle vara en utmärkt placering för att

31


Ett torg i SöderköpingTorget i Järla Sjö, Nacka

Teknisk försörjningI stort finns kapacitet att ansluta ny bebyggelse till befintliga vatten- och avloppsledningar. Detta gäller framförallt vid för-tätning i de centrala delarna av Borensberg. Vid nyexploatering av större områden kan pumpning av avlopp komma att krävas , beroende på höjdförhållanden. Det kan då bli aktuellt med lokala pumpstationer eller att en förening bildas som har en ·gemensam anslutning.

Områden vid Sågarhem, söder om kanalen, väster om Hällsätersleden samt norra Borensberg kan utan problem anslutas till befintligt nät. Området i anslutning till Strand-baden innebär långa ledningsdragningar samt fördyrande åt-gärder såsom pumpning, vilket kan föra med sig relativt höga kost nader om antalet nya anslutningar blir begränsat. Vid en utbyggnad av bostäder i området söder om kanalen kring Näs kan vatten- och avloppsfrågan vara en begränsande faktor. Om mer än enstaka hus ska byggas, måste ledningsnätet dit förstärkas .

få tillfälliga gäster som förhoppningsvis kan få upp ögonen för Borensberg . Norra infarten ligger nära bebyggelse så det skulle vara logiskt med en entréplats strax söder om avfartsramperna. Det skulle synas från riksväg 34 och det skulle ge Borensberg en tydlig port i norr.

Nordvästra infarten borde också ha en motsvarande entréplats cirka 50 meter in på Husbyvägen så att den syns från riksväg 34 och tillsammans med en skylt vid vägen uppmärk-sammar Borensberg.

Södra infarten på Skänningevägen bör också ha en entré-plats strax innan tätbebyggelsen börjar. Även här ger det Borensberg en tydligare port i stället för bara en trafikskylt som markerar tätort.

På Linköpingsvägen bör entréplatser anläggas nära Folkets park.

32


Natur och friluftsområden markerade med grönt. De gröna pilarna visar de viktigaste spridningskorridorerna för växter och djur.

33


GrönstrukturI planförslaget reserveras ett antal områden för naturvård och friluftsliv:

Skogsområdet vid Salsjön är i första hand värdefullt för friluftslivet. Det är det enda större sammanhängande skogs-området som är direkt tillgängligt från samhället. Området ägs av Sveaskog. Det är angeläget att området sköts på ett varsamt sätt som tätortsnära skog.

Landskapet vid Dansätter och den norra Borenstranden innehåller flera värdefulla hagmarker och har stor betydelse som bostadsnära rekreationsområde. Området ägs av Motala kommun och kräver skötsel så att de öppna markerna hävdas.

Näset och den yttersta udden söder om kanalen har höga naturvärden och bör bevaras så orörda som möjligt. Motala Ström och Göta kanal med strandområden och den mellanliggande landtungan är av stor betydelse för friluftslivet och bör utvecklas ytterligare så att cykelturism och vandring underlättas. Broarna vid Näs är viktiga ut denna synvinkel.

Det finns ett flertal värdefulla ekhagar inom och i utkanten av Borensberg. På plankartan är de redovisade som natur- och friluftsområden och avses bevaras. I de fall där nyexploatering kan komma att beröra värdefull natur bör noggrann invente-ring ske i samband med planläggning. Ambitionen bör vara att där möjlighet finns, spara gröna korridorer, nyplantera ädellöv

samt undvika att exploateringar stänger av och skapar barriärer mellan värdekärnor. På kartan har gröna korridorer markerats. De bör vidmakthållas vid exploateringsåtgärder.

Särskilt viktigt bör denna målsättning vara i område 5 mellan Klakorp och Sågarehem där gröna korridorer bör bevaras ner mot vattnet för att inte skapa barriärer. Vid om-råde 12 finns solitära träd som bör bevaras vid exploatering. Längs med kanalens södra sida finns ädellövsmiljöer som kan förstärkas genom att knytas samman och bilda gröna korri-dorer i sydlig riktning med ekmiljöer kring Folkets park och ekmiljö direkt öster om område 7.

Landtungan och vandrarhemmetLandtungan är ett av Borensbergs mest centrala och attrakti va parkområden. Det är en nackdel att gående, cyklande och bilar samsas på en smal väg till vandrarhemmet. Det har tyd ligen funnits en gångväg mitt på landtungan kallad Kärleksstigen. Möjligheten att återskapa stråket bör om möjligt studeras.

En gångbro eller mini färja över Motala ström vid vandrar-hemmet har föreslagits. Konsekvenserna av det är inte entydiga utan bör utredas samtidigt som mark bör reserveras på båda sidor för en eventuell framtida förbindelse.

34


Befintlig småbåtshamn som det ser ut idag.

Fritid och turism BollsportNär Borensberg växer, kan ytterligare en bollplan komma att behövas. I första hand bör mark reserveras i anslutning till en eventuell ny skola i den södra delen av samhället. Redan idag finns behov av en ny sporthall. Även denna skulle kunna byggas i anslutning till ny skola.

RidsportI planförslagen har ett område kring Korsbäck redovisats som möjligt för framtida bostadsbebyggelse. Detta innebär att rid-anläggningen här på sikt behöver flyttas. Alternativa lägen har pekats ut i planförslaget. Det ena är vid Svansätter, det andra är väster om Kårgården där det eventuellt kan finnas intresse från markägaren att låta den enskilda hästhållningen inom fastigheten utvecklas.

Att skapa en samlad anläggning skulle vara önskvärt men är förknippat med mycket stora investeringskostnader oavsett vilket område man väljer.

SmåbåtshamnenUnder arbetet med den fördjupade översiktsplanen har strän-derna utmed Motala Ström och Boren inventerats för att hitta lämpligaste läge för lokaliseringen av nya båtplatser. Ingenstans förutom genom en utvidgning av nuvarande båthamn har ett läge hittats som skulle innebära ett betydande tillskott av båt-platser.I planen föreslås därför att befintlig småbåtshamn ska kunna utvidgas betydligt och inrymma cirka 200 båtplatser. För delar-na med att ha småbåtshamnen centralt är många. Det handlar om tillgänglighet, trygghet och säkerhet och liv och rörelse som bidrar till trevnaden. Inom området skulle klubblokaler kunna uppföras och eventuellt samnyttjas med andra förening-ar. In nan Borensberg förtätats i större omfattning bör det även gå att avsätta ytor för vinteruppställning av båtar.

GästhamnenEn förhoppning är att en ny servicebyggnad med hygienutrym-men på sikt ska kunna byggas i gästhamnen. Miljön på hela södra kanalstranden behöver rustas upp och i planen nämns både bostäder och handel som nya användningssätt. Turist byrå finns redan i området, och andra verksamheter med anknytning till besöksnäringen som caféer och restauranger bör beredas plats i zonen närmast kajen. I omvandlingen är det viktigt att utrymme reserveras så att gästhamnen ges möjlighet att växa under en lång tid framåt. Vid fortsatt utredning bör det särskilt beaktas att delar av området innehåller markför oreningar.

Hamnbodarna i Nynäshamn

35


Uteservering på kajen i Nyköping

Värdshuset Göta Hotell från 1908 i sitt fina läge vid Motala ström.

Cykelleder och promenadstigarCykelturismen har goda förutsättningar i området kring Borensberg, och det blir ännu bättre när nya riksväg 34 möjlig-gör cykling till Motala på den nuvarande vägen. En idé har väckts att skapa en ”östgötaslinga” för cykelturism, och där ingår stråket utefter Göta kanal från Berg och Linköping mot Motala. Borensberg blir då en viktig service- och besökspunkt. En skyltad cykelväg genom västra Borensberg blir då angelägen från centrum till den nordvästra infarten där den nya cykel-banan till ”gamla” riksväg 34 ska anslutas. från Borensbergs centrum till den nordvästra infarten där den nya cykelbanan till ”gamla” riksväg 34 ska anslutas.

Det finns många fina promenadvägar i och kring Borens-berg. Utöver motionsslingorna vid Salsjön är det särskilt viktigt att det finns bra stigar till badplatserna, till de vackra ekhagarna och fram till bron vid Näs utefter strömmen och kanalen inklu-sive landtungan.

OdlingBorensberg har idag ett odlingsområde med odlingslotter söder om Hällsättersleden. Detta område finns medtaget i planför-slaget som ett odlingsområde som kan utvecklas. Det finns mer yta avsatt för en expansion med odlingslotter och mindre för-rådsbyggnader. Det finns också idéer om en föreningsbyggnad i närheten vilken kan betjäna båtklubben och eventuellt andra föreningar med verksamhet i centrala Borensberg.

Logi, näringsställen med meraGästgiveriet, Göta Hotell, vandrarhemmet, Näs konferens-centrum och glasbruket är alla belägna i kulturhistoriskt värde-fulla miljöer. Därför krävs särskild omsorg vid eventuella för-ändringar. Översiktsplanens inriktning är dock att det ska

vara möjlighet att utveckla verksamheterna med omsorgsfullt ut formade ny- och tillbyggnader.

Även de två campingplatserna Borensäng och Strand-badet bör ges möjlighet att förbättra och utveckla sin verk-sam het. Ytterligare mark bör dock inte tas i anpråk eftersom campingplatserna gränsar dels till den alllmänna badplatsen med närlig gan de skyddsvärda naturpartier, dels till områden som är intres santa för nya bostäder.

36


Område där undantag från strandskyddet behöver kunna göras för landsbygdsutveckling.

37


Borensberg är mittpunkt i ett ganska vidsträckt landsbygdsom-råde, från Tjällmo i norr till Klockrike i söder. Av landsbygds-programmet, antaget av kommunfullmäktige 2008, framgår att Borensberg utgör en del av kommunens landsbygd men sam-tidigt har en särställning på grund av sitt läge vid kanalen och pendlingsstråket Motala–Linköping. Borensberg berörs av två geografiska områden inom Leader, EU:s program för lands-bygdsutveckling. Samhället Borensberg ingår i Leader Gräns-landet som innefattar de norra delarna av Östergötland, medan Leader Folkungaland avser landsbygden söder om kanalen.

Borensberg har möjlighet att erbjuda arbetstillfällen som kan minska utflyttningen från omgivande landsbygd. Om dessa möjligheter ska kunna tas tillvara, krävs att turismen kan utvecklas i kanalstråket samtidigt som attraktiva bostadslägen erbjuds. Ny bebyggelse och nya anläggningar behöver då ges möjlighet att tillkomma nära Göta kanals och Motala ströms stränder. I den fördjupade översiktsplanen preciseras det om-råde där undantag från strandskyddet behöver kunna göras för landsbygdsutveckling, se kartan på nästa sida.

I de centrala delarna av samhället blir det fråga om att för-täta bebyggelsen och samtidigt göra de attraktiva kajerna och stränderna så tillgängliga som möjligt, i huvudsak som allmän plats. Många av de befintliga husen står i omedelbar närhet av stranden. Nya byggnader och anläggningar behöver kunna ansluta till dessa och komplettera miljön, samtidigt som passa-ger och vistelseytor för allmänheten i strandzonen värnas.

Landsbygdsutvecklingsområdet innefattar Göta kanals och Motala ströms stränder ut till riksväg 34. Här är det dels fråga om att kunna utveckla turismen i kanalens och Strömmens omedelbara närhet, dels att kunna erbjuda attraktiva bostads-lägen inom nuvarande strandskyddszon men på något större avstånd från vattnet.

Landsbygdsutvecklingsområdet sträcker sig även söderut utefter Borens strand ned till den riksintressanta Vålberga

mosse. Tanken är att det här ska vara möjligt att komplettera det befintliga fritids-/bostadsområdet vid stranden med ny bebyggelse som tillåts placeras cirka 50 meter från stranden.

Den västra, moderna delen av Borensberg är planerad med en värdefull, grön frizon på minst 150 meter till Borens strand. Här bedöms det inte lämpligt och önskvärt att minska avståndet till stranden vid komplettering av bebyggelsen eller utbyggnad västerut. Landsbygdsutvecklingsområdet innefattar därför inte den västra delen av Borensberg.

Riksintressena för friluftlivet och kulturmiljön skulle kunna skadas av att byggnader och anläggningar tillkommer inom strandskyddsområdet. Med nedanstående riktlinjer för tillkom-mande byggnader och anläggningar inom nuvarande strand-skyddszon skyddas riksintressena:

Landsbygdsutvecklingsområde (LIS) i strandnära läge

38


Den centrala delen av Borensberg samt ön mellan Göta kanal och Motala Ström: • Nya byggnader och anläggningar skall placeras och utfor-

mas med hänsyn till kulturvärdena. Bestämmelser om detta skall införas i detaljplanerna.

• I zonen närmast vattnet prioriteras turism, fritid/friluftsliv och det offentliga rummet.

• Naturvärdena skall beaktas. En avvägning mot fritidsintres-sena får dock göras på Motala ströms norra sida.

• Fria passager utmed stranden skall skapas där så är möjligt och bibehållas där de redan finns.

Norra sidan av Motala ström öster om Klakorp:• Inga nya byggnader bör tillkomma mellan stranden och

vägen mot Sågarhem, utom vid Näs och närmast Klakorp.• En passage utmed stranden bör eftersträvas• Vid Näs skall bebyggelsen anpassas till natur- och kultur-

värdena och placeras minst 50 meter från stranden.

Jordbrukslandskapet söder om Göta kanal • Vegetationen utefter kanalen och ekdungarna vid Ekbacken

och Folkets park skall skyddas. • Eventuell ny bostadsbebyggelse placeras minst cirka 50

meter från kanalen. • Ett promenadstråk tillskapas utefter kanalen i takt med att

området byggs ut. • Det öppna landskapet mellan Västanå och Näs skall

bibehållas. • Ny bebyggelse anpassas till landsbygdens tradition och till

kulturvärdena vid Västanå och Näs.

Borens strand söder om Göta kanal• Udden närmast kanalen skyddas med hänsyn till natur värde-

na • Badplatsen skall vara tillgänglig för allmänheten och får

endast kompletteras för friluftslivets och turismens behov. • Ny bebyggelse får tillkomma i anslutning till fritidsbebyg-

gelsen vid Strandbaden på minst cirka 50 meters avstånd från stranden. Hänsyn skall tas till värdefulla ekbestånd och ekhagarna vid Sjövik.

39

KoNSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGETFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Sammanfattning ur Miljökonsekvensbeskrivningen

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som avser Samråds-förslaget av den fördjupade översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun är utarbetad. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en översiktsplan som kan antas få betydande miljöpåverkan upp-rättas. Bedömda konsekvenser av presenterade förslag presen-teras i MKB.

Planen har som helhet goda förutsättningar att stärka Borensberg som boendeort och besöksort genom att platser knyts ihop och förtydligas. Bedömningen är att stadsbilden härigenom stärks. Genom att prioritera förtätning vid nybygg-nation kan andra områden sparas från exploatering, vilket även innebär att befintlig teknisk infrastruktur kan användas. Vid

förtätning riskerar man dock att bygga igen viktiga grönom-råden och rekreationsytor.

Stora miljövärden finns inom planområdet, inte minst syn-ligt genom utpekade riksintressen för friluftsliv och kulturmil-jö. Flera initiativ i planen kan stärka förutsättningarna för upp-levelsen av orten och friluftslivet till exempel genom att platser tillgängliggörs och att anläggningar tillkommer som stödjer rekreation (torg, småbåtshamn, broar etc). Det finns dock risk att förutsättningarna för friluftslivet försämras om tillämp-ning av områden med lättnader i strandskydd (LIS-områden) medför ökad exploatering i värdefulla lägen, såvida det inte är fråga om anläggningar som vänder sig till en bred allmänhet. Riktlinjer har satts upp i planen för hur anläggningar inom

KoNSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

40

KoNSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

LIS-området ska regleras. Riktlinjerna är allmänt hållna och utveckling som är negativ för både friluftsliv och kulturmiljö kan inte uteslutas trots riktlinjerna. I stort bedöms föreslagna bostadskvarter inom strandskyddsområden kunna genomföras utan större miljökonsekvenser. Planen påverkar även frilufts-livet genom att exploatering föreslås i vissa områden som ingår i kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för frilufts-liv (främst ortsnära skogsområden).

En större miljöpåverkande anläggning föreslås i planen, att dagens båtplatser på norra sidan om Motala ström utökas och blir en småbåtshamn. En samlad välordnad anläggning för att möta behovet av båtplatser är positivt eftersom det begränsar behovet av båtplatser i andra lägen samt att miljö effekter kan kontrolleras. Etableringen innebär dock arbeten i vatten, till exempel muddring, vilket kräver tillstånd för vatten verksamhet. Satsningar för ökad båttrafik medför direkta effekter (mudd-ring) och indirekta effekter (ökad båttrafik och belastning på vattenmiljöer).

Planen prioriterar framförallt att ortens industriverksam-heter expanderar i norr, vilket är positivt på grund av att risk

för störning vid bostäder är mindre där än i söder. Dock före-slås ny tillfartsväg till industriområdet i söder vilket bedöms innebära störning för boende i de bostadsområden som plane-ras i det området. Generellt bör gällande skyddsavstånd följas för verksamheter invid till exempel vägar och hästverksamheter för att begränsa störningar. En expansion av orten i sydostlig riktning kan få negativa effekter på naturmiljö genom förlust av eller påverkan på ekmiljöer, men även förlust av produktiv jordbruksmark.

Inom de områden där det har identifierats en risk för betydande miljöpåverkan har förslag till skadeförebyggande åtgärder föreslagits och alternativ har vägts mot varandra. Förslag har även getts för hur positiva effekter kan förstärkas. Samman taget bedöms planförslaget i huvudsak vara i enlighet med miljömålen, vilket kan bli ännu tydligare om strategiska prio ri teringar görs bland de alternativa utvecklingsvägar som diskuteras i planen.

Ekonomiska konsekvenserUtvecklingen av Borensberg är förknippad med kostnader. Vissa kostnader är rena samhällsinvesteringar medan andra kan räknas som exploateringskostnader som bör täckas med exploateringsintäkter och intäkter från tomtförsäljning. En del investeringar och åtgärder behöver göras redan idag medan andra inte behöver göras förrän tidigast då orten vuxit och befolkningsvisionen uppfyllts.

Stora samhällsinvesteringar är• ombyggnad av genomfarten med nya broar och ny gatu-

sträckning, alternativt ombyggnad av befintliga broar.• utbyggnad av övergripande gång- och cykelvägar.• byggande av ny skola.• byggande av två nya förskolor.• byggande av ny sporthall.• upprustning av centrummiljön.

41

KoNSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGETFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Investeringar som får bäras av företag, föreningar eventuellt gemensamt med kommun• gästhamn• småbåtshamn• olika typer av sport- eller idrottsanläggningar

Investeringar som får bära sina egna kostnader genom försälj-ning av tomtmark eller genom exploateringsbidrag vid utveck-ling av privatägd mark:• utbyggnad av lokalgator • utbyggnad av lokala gång- och cykelvägar• iordningställande av lokala grönytor och parkområden• utredning av arkeologi, geoteknik och förekomst av mark-

föroreningar• arkeologiska slutundersökningar och marksanering• planläggning, fastighetsbildning och andra administrativa

kostnader

Utbyggnad av vatten och avlopp, fjärrvärme, tele- och data-fiber bekostas i normalfallet genom anslutnings- eller anlägg-ningsavgifter till respektive ledningsägare. I vissa fall kan explo-a teringsprojektet behöva ta kostnader för delar av anläggningar som inte bedöms kunna belasta taxekollektivet.

Sociala konsekvenserFörslaget bygger på en vision om 1500 nya invånare vilket är en ökning med drygt 50 procent. Befolkningsökningen inne-bär ökat underlag för social och kommersiell service vilket ger möjlighet till en ökad bredd i utbudet. Det gäller inte minst skolor och förskolor. Den ökade befolkningen utgör också underlag för fler fritidsverksamheter och ett rikare föreningsliv. Detta kan sammantaget bidra till högre livskvalitet.

Den föreslagna bostadsutbyggnaden föreslås bestå av både småhus och flerbostadshus så att en social integration är möjlig mellan olika hushållstyper och inkomstlägen. Planen håller även öppet för seniorboende, trygghetsboende och

”hästboende ” som särskilda kategoriboenden så att den sociala sammansättningen blir så stor som möjligt.Den föreslagna utvecklingen av stadsbyggnadskvaliteterna med bland annat ett antal torg och andra platser skapar naturliga vistelse- och mötespunkter i Borensberg. Spontana sociala kontakter underlättas och de sociala nätverken på så vis kan förstärkas. Detsamma gäller där trädgårdsstadsmiljöer tillskapas .

Särskilda mötesplatser är södra hamnen där en utveckling av olika verksamheter kan skapa många sociala kontakter. Även norra hamnen kan bi ett sådant område, bland annat för båt-intresserade. Även kolonilottsområdet kan bli en katalysator för sociala kontakter. Likaså är den möjliga utvecklingen av hästverksamheter betydelsefull för den sociala utvecklingen.

Den föreslagna utvecklingen förväntas inte bryta sociala kontaktnät. Tvärt om ökar möjligheten till omflyttning inom Borensberg så att nätverk kan bibehållas. Planen öppnar möjligheter till om- och tillbyggnader i bland annat fritids-husområdet Strandbaden vilket också bidrar till att befintliga nätverk kan bibehållas och förstärkas.

Ambitionen med den fördjupade översiktsplanen är att Borensberg ska kunna bli tryggare när dess olika delar knyts ihop lite mer. Likaså kan utvecklingen av den offentliga miljön skapa trygghet. Detta i sig är en kvalitet, men gör också att människor inte hindras från sociala möten på grund av otrygg-het.

Trygghetsaspekten är inte minst viktig för barn. De ska kunna röra sig i Borenberg på ett tryggt sätt i den offentliga miljön. Utvecklingen av gång- och cykelstråk kommer att inne-bära ökad trygghet och trafiksäkerhet. För barn är den måttliga skalan på skolor och förskolor också en trygghet. Likaså är hela ortens måttliga skala en trygghet. Det ger dessutom över-blick över ortens form och innehåll som har barnportioner av samhället i stort och därmed blir mycket pedagogisk. Det borgar för en god uppväxt.

42

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Motala kommunKommunledningsförvaltning

Befolkningsutveckling i Borensberg 1990-2009 samt prognos

2400

2500

2600

2700

2800

2900

3000

3100

3200

3300

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Prognos



2400

2500

2600

2700

2800

2900

3000

3100

3200

3300

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Prognos

Befolkningsutveckling i Borensberg, åldersgrupper 1990-2009

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

0-1516-2425-6465-w

Befolkningsutveckling i Borensberg, åldersgrupper 1990-2009

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

0-1516-2425-6465-w

Befolkningsutveckling i Borensberg 1990–2009

samt prognos

Befolkningsutveckling i Borensberg åldersgrupper

1990–2009

43

PLANFÖRUTSÄTTNINGARFörslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANERINGS-FÖRUTSÄTTNINGAR

Befolkning

Borensberg har en befolkning på cirka 2900 personer. Det är en folkmängd som legat praktiskt taget stilla under de senaste 20 åren. Ökningen har varit cirka 30 personer eller 1 procent. Andelen över 65 år har dock ökat från 17 procent till 24 pro-cent idag, medan de yngsta minskat från 24 procent till 20 pro cent. Andelen ungdomar har också minskat från 12 procent till 9 procent Åldersgruppen 25–64 år har legat strax under 50 procent under perioden.

ArbetsplatserBorensberg har flera industrier och verkstäder samt en turist-näring kopplad till Göta kanal. Det är emellertid vård, skola och omsorg som sysselsätter en majoritet av dess invånare. Borensberg är också en pendlingsort med korta avstånd till Motala och Linköping så många har sin sysselsättning där.Största privata arbetsgivare i Borensberg är Arla plast. En arbetsgivare som kommer att öka i betydelse är stridsskolan Kvarn som planerar att öka antalet anställda med kanske 100 personer de närmaste åren.

Det finns idag viss planlagd men ledig mark för nyetable-ring av verksam heter men mer mark bör avsättas.

Arbetsplatser i Borensberg 2008,

sektorer



2400

2500

2600

2700

2800

2900

3000

3100

3200

3300

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Prognos


Arbetsplatser i Borensberg 2008, sektorer

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Offentlig sektor

Statlig förvaltning

Primärkommunal förvaltning

Landsting

Näringslivet och övrigaorganisationer

Aktiebolag, ej offentligt ägda

Övriga företag, ej offentligt ägda

Statligt ägda företag ochorganisationer

Övriga organisationer

KvinnorMän

Totalt:



0 50 100 150 200 250 300 350 400

Offentlig sektor



Landsting






KvinnorMän



0 50 100 150 200 250 300 350 400

Offentlig sektor



Landsting






KvinnorMän

Totalt:



0 50 100 150 200 250 300 350 400

Offentlig sektor



Landsting






KvinnorMän



0 50 100 150 200 250 300 350 400

Offentlig sektor



Landsting






KvinnorMän

44


Arbetande

Antalet förvärvsarbetande i Borensberg är cirka 1280 personer. Av dem arbetar nästan hälften i Motala kommun och nästan en fjärdedel i Borensberg. Drygt hälften arbetar i andra kom-muner varav Linköping står för 75 procent. 6 procent arbetar i Mjölby och resten i övriga kommuner.

Cirka 130 personer pendlar in till Borensberg för att arbeta. Av dessa kommer cirka 80 personer från Linköping och resten från övriga Sverige.

ServiceI Borenberg finns två dagligvarubutiker, ICA och Östenssons . ICA har idag en totalyta på 700–800 m2, varav en säljyta på cirka 500 m2. ICA skulle redan nu vilja ha en butik på cirka

1600–1700 m2. Östenssons uppskattar sin totalyta idag till 1200–1500 m2. Östenssons har nyligen byggt ut och planerar inte för ytter ligare expansion. Om inflyttningen till Borensberg blir betydande kan dock saken komma i ett annat läge. I Borensberg finns också ett flertal fackhandelsbutiker och serveringar. Bland den kommersiella servicen kan nämnas järnhandel, färghandel, heminredning, el, blomsterhandel, klädbutiker, hantverk och leksaker.

Till den sociala servicen hör vårdcentral och ålderdoms-hem i anslutning till vårdcentralen, biblioteket och en mötes-lokal. Borensberg har också hotell, vandrarhem, konferens, kursgård samt camping. Kopplat till detta finns flera fritids-anläggningar som beskrivs under nästa rubrik. Borensberg har också ett flertal kyrkor.

45


Skolor och barnomsorgBorensberg har tre skolor: Bergvallaskolan, Dansätterskolan samt Hällaskolan. Hällaskolan är en högstadieskola och kom-mer att renoveras under de närmaste åren. Dansätter skolan ligger i västra delen av Borensberg medan de övriga två finns i nordost . Det finns också fem förskolor på den norra sidan. På den södra sidan finns inga skolor och förskolor.

skola

skola/förskola

förskola

skola

förskolaförskolaförskola

Fritidsanläggningar, friluftsliv, nöjenBoren och Göta kanal med omgivande landskap utgör riks-intresse som område för friluftsliv. Borensberg har en hel del fritidsanläggningar. Ett stall finns i norr och ett i söder . Sporthall finns vid Hällaskolan där även Borensbergs IF har ett klubbhus. I anslutning till klubbstugan finns också motions-spår och bollplaner. En ytterligare bollplan, den sk Lionval-len, har ställts i ordning av borensbergsborna och är placerad där Hagstigen möter Häll sättersleden. Vid campingen finns en

badplats med hopptorn. Vid vandrarhemmet finns kanotuthyr-ning. Det finns också en cykelut hyrning och möjlighet att hyra båt med fiskekort. Runt Göta kanal finns vandrings stigar som knyts ihop med broar i centrum samt vid kraft stationen i öster.

I nordost, vid Salsjön finns orienteringsmarker och klubb-stuga för orienterare. Området har också en hel del ströv stigar. Borensberg har också en Folkets park, söder om vandrarhem-met. Där är det bland annat onsdagsdans på sommaren.

Se vidare ”Miljöbedömning” i separat dokument. Där finns också karta.

CampingplatserBorensäng Camping är en familjecamping som ägs och drivs av Caravan Club of Sweden, en ideell före ning. Campingen lig-ger på kommunägd mark i direkt anslutning till det kommunala badplatsen, Strandbadet. Strandbadets Camping är en privatägd familjecamping med badplats och stuguthyrning söder om Borensäng Camping .

46


Fritidsanläggningar

47


SmåbåtshamnenBorensbergs båtklubb har idag ca 120 båtplatser vid norra stranden av Motala Ström inom mark och vattenområde som ägs av Motala kommun. Klubben har för flera år sedan presen terat förslag på alternativa utbyggnadsmöjligheter som kom munen bedömt vara möjliga att utreda vidare. Varken båtklubben eller kommunen har haft några ekonomiska medel för fortsatt utredning och anläggningsarbete och projektet har inte drivits vidare. Behovet av nya båtplatser är stort och möjlig heten att ha båt är en av Borensbergs viktigaste kvalitéer.

GästhamnenIdag är gästhamnen i Borensberg mycket enkel och turist-byråns lokal samutnyttjas för service till båtgäster. Gamla industribygg nader i anslutning till gästhamnen hyser fort faran-de en mekanisk industriverksamhet.

HästsportInom planområdet finns ett 60-tal hästar i större och mindre stall med beteshagar. De största anläggningarna finns i Kors-bäck där men bedriver ridskolaverksmhet oc i Svansätter där ett antal privatryttare bildad förening. På åda ställena arrende-ras mark och byggnader av Motala kommun.

I Borensberg finns inga möjligheter att rida inomhus vilket innebär att ryttare med sina hästar måste transportera sig till ridhus i Motala, Ljungsbro eller andra platser.

NaturvärdenBorensberg rymmer med läge vid Göta kanal och Motala ströms utlopp från sjön Boren natur- och kulturmiljöer av hög klass. Det är idag en mycket grön ort med olika vegetations-typer och vattenområden med känsliga stränder. Samhället ligger i förkastningsbranten med skogsbygder i norr och öst-götaslätten söder ut. Bebyggelsen har vuxit fram i sluttningarna ned mot vattnet och omges av natur om råden. Borensberg ingår i ett större sammanhängande område

utpekat som värdetrakt för ädellöv, i första hand ekmiljöer . Värde trakter är områden med särskilt höga ekologiska bevarande värden. En stor del av orten, ligger också inom om-råde som är utpekat som särskilt prioriterat då särskilt goda förutsättningar för så kallad ekologisk konnektivitet (det vill säga att områden ligger så nära att utbyte av individer och arter kan ske) finns. Inom dessa områden är målsättningen att sköt-sel och ekbruk bör stimuleras så att värdena bevaras och ut-vecklas.En kartläggning av länets värdefulla ekmiljöer har gjorts under de senaste 15 åren. De värdefulla ekmiljöerna finns både i skogsmark och i odlingslandskapet, men är ofta små och ut-spridda vilket gör att eklandskapet och dess växters och djurs långsiktiga överlevnad försvåras. Planområdet innehåller flera värdefulla enbestånd som bör skyddas i vidare planering, dess lokalisering framgår av kartan på sid 49. Dansättersområdet i västra Borensberg har kvar karaktä-ren av äldre odlingslandskap med skogsbeten, öppna hagmar-ker och åker. Här finns enbackar och ekhagar som riskerar att förslyas och växa igen sedan betet helt upphört. Norr om Borensberg angränsar större skogsområden. I södra Borens-berg vid badplatsen strandbadet och intilliggande camping finns ett värde fullt naturparti där kanalen möter Boren.

Strax utanför planområdet finns två riksintresseområden för naturvård. Vålberga mosse är av riksintresse för naturvård och ingår i Natura 2000. Det är också naturreservat. Området betecknas inom Natura 2000 som skogbevuxen myr. Göta kanal öster om riksväg 34 utgör ytterligare ett Natura 2000-område .

Borensbergs naturvärden finns närmare beskrivna i Natur-vårdsprogrammet (antaget av kommunfullmäktige 010924).

48


265 Träd och buskbärande hageKuperad hagmark med träd och buskar. Hagen har rik fjärilsfauna med hotade harter och många hävdgynnade växtarter. Exploatering som påverkar hagen negativt får ej ske, för en långsiktig bevaring. Kommunalt intresse.

268 StrandskogStrandskog med värden bland annat för kryptogamer och vedlevande insekter. Mestadels lövskog flera äldre träd. Lokalt intresse.

269 Grova ekarNyckelbiotop med tre mycket gamla och grova ekar. Troligen höga naturvärden i lav och insektsfaunan. Kommunalt intresse.

271 EnbackeFin obetad enbuskmark med artrik flora och många gångstigar. Tätortsnära och möjlighet till bad i närheten gör det till ett attraktivt område för friluftsliv . Området bör förbli oexploaterat. Kommunalt intresse.

272 SumpskogEn mindre långsträckt sumpskog utan höga naturvärden men som på sikt kan bli ett intressant område. Periodvis översvämmat. Viktigt område för fågellivet. Området skall lämnas för fri utveckling och inga åtgärder som kan påverka hydrologin får utföras. Lokalt intresse.

273 EkhageSvagt kuperad obetad ekhagmark med ekar, några av de grövsta är nyckelbiotopsklassade. Området måste undantas från alla typer av exploatering. Kommunalt intresse.

274 Grönområde med grova ekar Sex mycket grova och gamla ekar med mycket högt skyddsvärde. Torde hysa en artrik lavflora och insektsfauna. Att de är belägna i tätort ger ett landskapsekologiskt värde eftersom de underlättar spridningen av arter i landskapet. Regionalt intresse.

276 SumpviolslokalRödlistad sumpviol växer i öppnare partier på ett 25tal platser mellan strömmen och kanalen samt söder om kanalen.. Ytterligare kunskap om växtens ekologi behövs för att kunna avgöra hur lokalen bör skötas och om en igenväxning är ett hot mot arten. Kommunalt intresse

277 EkhageStörre ekhagmark med grova ekar och artrikt fältskikt. Värdefull naturmiljö och värde för landskaps bilden. I hagen finns även den ovanliga svampen blodkremla och rödlistade dagfjärilar. Alla former av exploatering måste undvikas. Regionalt intresse.

279 BjörkhageLiten björkhage med hävdarter. Dammen bidrar till naturvärdena i hagen. Alla former av exploatering måste undvikas för att bevara naturvärdena. Lokalt intresse.

280 Trädbärande hageLiten träd och buskbärande hagmark med inslag av hävdgynnad flora och en solbelyst damm. Alla former av exploatering måste undvikas för att bevara naturvärdena. Lokalt intresse.

281 EkarFyra nyckelbiotopsklassade grova ekar som är värde fulla för arters spridning i landskapet. Kommunalt intresse.

282 AlléEnsidig björkallé. Alléer i jordbrukslandskapet är positiva för landskapsbilden och ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Omfattas av det generella biotopsskyddet. Vägar i allér bör ej asfalteras. Lokalt intresse.

283 Göta KanalEtt stort antal träd längs kanalen, bitvis som allé medan lövhagar kantar kanalen på andra ställen. Positivt för landskapsbilden men också värdefulla ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Vägen bör förbi grusad. Regionalt intresse.

284 EkhageGles ekhage med yngre ekar och visst inslag av hävdgynnad flora. Kommunalt intresse.

285 AlléAllé med 32 träd, mestadels lönn och några spridda ekar. Alléer i jordbrukslandskapet är positiva för landskapsbilden och ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Omfattas av det generella biotopsskyddet. Vägar i alléer bör ej asfalteras. Regionalt intresse.

286 EkbackeEkhage med ett sjuttiotal högstammiga, friska, tätt stående ekar på en höjd omgiven av åker. Nyckelbiotopsklassat. Dokumenterad fladdermusfauna. En ekallé leder upp till ekbacken som även är en kultur minnesmärkt övergiven gårdstomt. Hagen får inte exploateras. Kommunalt intresse.

287 JutbergetFriluftsområde med utsiktsberg. och örtrik granskog i varierande ålder. Väl utvecklat stigsystem som används som motionsspår. Områdets naturvärden utvecklas bäst om skogen lämnas för fri utveckling. Lokalt intresse.

289 Ek och björkhageLångsträckt hage med grova ekar och andra träd samt ett björkparti med glest stående hagmarksbjörkar. Knuta till de grövsta ekarna finns en rik lavflora, även rödlistade arter. Ekarna utgör en av de värdefullaste naturmiljöerna när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Regionalt intresse.

290 Motala strömEtt viktigt vattendrag som rinner från Vättern till Norrby sjön. Det är viktigt för flera olika organismgrupper och en viktig nerv i landskapet. Ingen exploatering får ske som påverkar vattendragets flöde, naturliga lopp, vattenkvalitet etc. Kommunalt intresse.

291 EkarTre gamla grova ekar som är nyckelbiotopsklas

sade. Artrikedomen kring ekarna är mycket hög och är av stor betydelse för många olika organismer. Ekarna är ytterst skyddsvärda. Kommunalt intresse.

292 Äldre ädellövträdSkogsområde med äldre ekar och askar. Några av askarna har tidigare varit hamlade och är därför ett kulturellt skyddsvärt element i landskapet. Ekar utgör en av de mest värdefulla enskilda miljöerna för bevarandet av den biologiska mångfalden. De äldre träden måste bevaras för att området skall bevara och utveckla sina naturvärden. Lokalt intresse.

862 EkhagmarkEkhagmark med ett flertal grova ekar som är nyckel biotopsklassade. Naturvärdena gynnas av nuvarande markanvändning med betesdrift. Kommunalt intresse.

884 BlandskogNaturområde med blandskog som domineras av gran och ek. Skogspartiet är ett viktigt strövområde för det rörliga friluftslivet. Området bör lämnas för fri utveckling för att naturvärdena skall bibehållas och utvecklas. Lokalt intresse.

885 Gammalt skogsbeteGammalt skogsbete med värden i den hävdgynnade floran som fortfarande finns kvar. Området bör betas och gallras för att naturvärdena skall bibehållas och utvecklas. Kommunalt intresse.

49


Naturvårdsprogrammet

50


1 Spannmålsmagasin uppfört 1860–70 i tre våningar med vita fönsteromfattningar

2 Spannmålslager i tegel, hopbyggt med siloanläggning i betong och gult trä

3 Borensbergs Mekaniska verkstad i röd tegelbyggnad från 1920, tillbyggt med röd träbyggnad

4 Gamla slussvaktarbostaden, synat 1827, uppfört i sten som putsats

5 Borensbergs enkelsluss med stämportar av trä och f örstärkningar av gjutjärn

6 Husbyfjöls slussinspektorbostad, senare kanalinspektor bostad, omtalad 1835, uppfört i timmer, klätt med panel

7 Göta turisthotell, byggt 1908 i trä, faluröd slätpanel och vita knutar

8 Kvarn i liggtimmer av okänt byggnadsår

9 Stenvalvsbro över Motala ström, murad i gråsten 1797, förstärkt 1932

10 Gästgivaregård, omtalad 1645, sammanbyggt 1915 med fd tingshus från 1600talet (norra delen)

11 Västanå med huvudbyggnad och lusthus från 1872. Intill låg fruktträdgård, bikupor och trädgårdsmästarbostad

12 Borensbergs glasbruk anlagt 1900. Några av byggnaderna tillkom på 1920talet. Tillverkade ca 12 000 flaskor per dag vid 1940talets slut

13 Borensbergs kraftstation vid Näs byggd 1904. Ny station från 1988.

1

2

3

4

5

6

7

8

910

11

12

13

51


KulturvärdenFrån Boren och österut, genom Borensberg, utgör Motala ström, Göta kanal samt omgivande landskap riksintresse för kulturmiljö. Göta kanal är en kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö anlagd mellan åren 1810 och 1832. Kanalen är av stor teknikhistorisk betydelse. I Borensberg ligger kanalinspektorbostaden, slussvaktarboställe, Göta hotell , Gästgivaregården, Västanå herrgård och stenvalvsbron från 1787. Byggnader, broar och andra anläggningar ingår i kanal-miljön. Även glasbruket, kraftverket, kvarnen och slussen är viktiga kulturlämningar. Vissa utblickar mot denna miljö är viktigt att bevara.

Borensbergs historia beskrivs sammanfattningsvis i nästa avsnitt. Ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader och

anläggningar ha markerats på kartan intill. Samtliga kulturhis-toriskt intressanta byggnader utmed Göta kanal finns redo-visade i ”Göta kanal-inventeringen” från 1975.

Utöver enskilda byggnader är området Klakorp närmast nordost om bron och Motala ström den första samlade bebyg-gelsen, enligt en avstyckningsplan från 1908. Planen revidera-des och utökades främst norrut 1920 av Linköpings stadsarki-tekt Gustav Linden. Det var då en trädgårsstadsplan.

I detaljplan för Klakorp, från 2002, finns också en invente-ring av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

52


Bebyggelseutveckling – bebyggelsestrukturNamnet Husbyfjöl, som är det gamla namnet för Borens berg, har hittats i dokument som härstammar från 1307. Husabyar anses ha varit namn för kungsgårdar i landet och namnet skulle alltså betyda bron vid Kungsgården. Redan under medeltiden hade orten betydelse som en plats där vägar möttes vid bron över Motala ström. I trakterna fanns flera kloster; Vreta , Skänninge och Vadstena. På väg till och från dessa resmål låg klosterhärbärgen som senare kom att bli gästgivaregårdar. Under första halvan av 1600-talet tillkom ett gästgiveri i anslutning till bron på den norra sidan. Strax efter det anlades också ett tingshus direkt norr om gästgiveriet. Mycket tyder på att Borensberg var ett av flera rastställen för resande längs den gamla riksvägen mellan Skänninge och Örebro. Borensberg kan dessutom uppvisa flera kulturhistoriskt intressanta bygg-nader, som härstammar från den verksamhet som förknippas med Motala ström och Göta kanal.

År 1810 fick Baltsar von Platen tillstånd att starta bygget av Göta kanal. 1832 var den klar i sin helhet för invigning. Borensberg fick en del anläggningar och byggnader i samband med detta, bland annat en sluss.

Mot slutet av 1800-talet började vattenkraften utnyttjas för elproduktion. Borensberg fick en kraftstation i Näs 1904 och i samband med utbyggnaden av denna började Motala Ströms Kraft AB stycka av tomter i Klaktorp. En avstyckningsplan för Klaktorp upprättades 1908 av Nils Christiansson från Arkitekt- och Stadsplanebyrån i Stockholm.

Avstyckningsplanen reviderades och utökades norrut och västerut 1920 genom Linköpings stadsarkitekt Gustav Linden. Denna plan var i högre grad en trädgårdsstadsplan. Den kom inte att genomföras i sin helhet utan ersattes av byggnads planer 1960.

Bostadsbebyggelsen i Borensberg utgörs till övervägande delen av friliggande villor. Den äldre de len av samhället,

Förslag till stadsplan för Borensberg, upprättad av Gustaf Linden 1920. Planens storslagna idéer om samhällets utbyggnad med esplanader, torg och offentliga byggnader återfinns bara i Skolgatans gröna stråk. Mark reserverades för förlängning av den smalspåriga järnvägen från Linköping och industriområden skulle ansluta norr om Strömmen.

Borensberg idag

53


Klakorpsområdet växte fram under 1910–1920 talet då kraft-bolaget i Näs köpte mark och styckade av tomter som sedan såldes. Området är idag en lummig trädgårdsstad med vackra miljöer. Från 1950-talet och framåt har samhället kontinuerligt byggts ut, med en successiv förskjutning allt längre västerut. Flerbostadshus finns i de äldre, centrala delarna av orten, men framförallt i de senare byggda områdena ett stycke väster om den gamla genomfarten, Husbyvägen. Under 1960- och 1970-talet tillkom först områdena norr om Hällsättersleden med flervåningshus, senare rena markbostäder i området ner mot sjön Boren. Ytterligare flerbostadshus har därefter byggts i mer centrala lägen. Det var således redan när Borensberg var egen kommun som villaområden började planeras och byggas ut i områdena mellan nuvarande Husbyvägen och sjön Boren. Tomterna har varit attraktiva och utbyggnaden har pågått kontinuerligt fram till 1990-talets början, när de statliga bostadssubventioner na försvann. Några år in på 2000-talet

vaknade åter intresset för småhusbyggande och byggklara tomter i Vännebergaområdet, som inte lockat marknaden under nästan tio år, såldes på kort tid slut.

Efter 1960 har bebyggelsen lagts ut enligt scaftprinciper med trafikplanering som dominerande utgångspunkt. Bebyg-gelsen har därmed hamnat i enklaver utan tydliga samband med varandra.

Borensberg har totalt sett en splittrad bebyggelsestruktur delvis beroende på att samhället byggts ut under en lång period. Delvis är det också för att industrier legat mitt i Borensberg och delat orten Det finns i ett flertal karaktärsfulla byggnader som är mycket värdefulla för ortens status och framtoning.

En jämförelse mellan centrala Borensberg och närbelägna Skänninge kan illustrera Borensbergs ”upplösta” bebyggelse-struktur.


Borensberg


Skänninge

54


Biltrafik och parkeringRiksväg 34 sträcker sig i en båge runt ortens nordostliga sida och förbinder Borensberg med Motala och Linköping. Vägen trafikeras av cirka 5000 fordon under ett årsmedeldygn (2005). På den aktuella sträckan är hastigheten 90 km/h. Vägen bygg-des om till förbifart i början av 1990-talet vilket bidrog till en väsentlig minskning av genomfartstrafik genom centrum. Fortfarande passerar en del tung trafik de centrala delarna. Dels beror det på centralt belägen industri, dels på trafik mel-lan Skänningevägen och Örebro vägen. Borensberg har bara en länk mellan de södra och de norra delarna. Det är stenvalvs-bron över Motala ström från 1787 och Kanalbron vilka inte uppfyller dagens krav på bredd för att rymma två körfält samt gång- och cykelbana.

Inom de olika stadsdelarna är trafiken löst på olika sätt. I söder försörjer en genomfartsled med trafik bostäder och in-dustrier. I nordväst är det ett trafik system med huvudleder och lokalgator så att trafiken koncentreras till vissa stråk. I nordost är det i huvudsak ett rutnät av gator där vissa har en högre dig-nitet och tar mer trafik.

Vid trafikplatsen vid norra infarten ansluter väg 211 från Tjällmo. Enligt mätuppgifter från 2009 trafikerar nästan 1800 fordon sträckan på ett årsmedeldygn. 11 procent av dessa utgörs av tung trafik.

Väg 1078, eller Husbyvägen som den kallas, trafikeras av cirka 1400 fordon/årsmedeldygn varav 8 procent utgörs av tung trafik. I samband med ortens 700-års jubileum 2007 genomförde Trafikverket (då Vägverket) och Motala kommun tillsammans en upprustning av Husbyvägen genom centrum.

Söder om broarna ansluter väg 1006 (Skänningevägen) och Linköpingsvägen och fortsätter vidare mot Fornåsa respektive Linköping. Linköpingsvägen trafikeras enligt uppgift från 2004 av 3000 fordon per årsmedeldygn varav 8 procent utgörs av tung trafik.

Förslag En väl fungerande kollektivtrafik, som ökar tillgängligheten och underlättar människors rörlighet, är en viktig förutsättning för att knyta samman regionens ortsystem till en helhet. För Borensbergs utveckling är standardhöjningen av RV 34 som en del av kollektivtrafikens regionala stomnät en viktig förutsättning. Att planera för att möjliggöra pendling med kollektivtrafik ger också vinster såsom ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan. Införandet av pendeltågstrafik Motala – Mjölby - Linköping 2012 medför inga stora förändringar för busstrafiken Motala-Borensberg-Linköping. Vid en inflyttning i takt med visionen ökar resandeunderlaget, varför det är rimligt att tro att turtätheten kommer ha förutsättning att höjas. Även Linköpings kommun utbyggnadssatsningar i Ljungsbro och Berg kan ge ökat underlag för trafiken mot Linköping via dessa orter. En tydlig bytespunkt med trafikinformation, parkeringsmöjligheter för både bil och cykel samt annan service är viktig för att göra resandet bekvämt och tryggt. Frågor om samordning, lokalisering och utformning måste ständigt hållas aktuella. Utrymme måste reserveras både i centrum och vid bussterminalen för framtida behov. Planerad ny sträckning RV 34 Riksväg 34 har stor betydelse för arbetspendlingen mellan Motala-Borensberg och Linköping, men har låg standard och är olycksdrabbad. Trafikverket planerar nu genomföra en ombyggnad av riksväg 34 mellan Motala och Borensberg i en ny sträckning norr om den nuvarande. Det innebär att vägen blir en säkrare, mötesfri väg - en så kallad 2+1-väg med mitträcke. Nuvarande väg utnyttjas som lokalväg med cykel- och viss kollektivtrafik. Nya rv 34 kommer att anslutas till befintlig väg ca 700 m väster om Borensberg. Biltrafik Planeringsförutsättningar Riksväg 34 sträcker sig i en båge runt ortens nordostliga sida och förbinder Borensberg med Motala och Linköping. Vägen trafikeras av ca 5000 fordon under ett årsmedeldygn (2005). På den aktuella sträckan är hastigheten 90 km/h. Rv 34 byggdes om till förbifart i början av 1990-talet vilket bidrog till en väsentlig minskning av genomfartstrafik genom centrum. Vid trafikplatsen vid norra infarten ansluter väg 211 från Tjällmo. Enligt mätuppgifter från 2009 trafikerar nästan 1800 fordon sträckan på ett årsmedeldygn. 11% av dessa utgörs av tung trafik. Väg 1078, eller Husbyvägen som den kallas, trafikeras av ca 1400 fordon/årsmedeldygn

var av 8 % utgörs av tung trafik. I samband med ortens 700-års jubileum 2007 genomförde Trafikverket (då Vägverket) och Motala kommun tillsammans en upprustning av Husbyvägen genom centrum. Söder om broarna ansluter väg 1006 (Skänningevägen) och Linköpingsvägen och fortsätter vidare mot Fornåsa respektive Linköping. Linköpingsvägen trafikeras enligt uppgift från 2004 av 3000 fordon per årsmedeldygn varav 8 % utgörs av tung trafik.

Gata Plats Datum Trafikmängd Tung %

HUSBYVÄGEN Svansättersvägen - Hällsättersleden 2007-10-16 3815 10

HÄLLSÄTTERSLEDEN Husbyvägen - Boregatan 2005-04-24 1400 7

LINKÖPINGSVÄGEN Bokmalsvägen - Väghållningsgräns 2004-04-20 3000 8

HAGSTIGEN Rådjursstigen - Ekorrstigen 2001-10-16 300 3

NORRBYGATAN Bergvallagatan - Strandvägen 2006-02-02 365 4,5 Väghållaransvar Inom orten finns tre väghållare: staten, kommunen och enskilda. Staten är väghållare för Tjällmovägen, Husbyvägen inklusive broarna, Linköpingsvägen samt Skänningevägen. Motala kommun är väghållare för Hällsättersleden mfl gator i samhället. Norrbygatan som delvis ligger på mark ägd av Sveaskog är enskild väg som en samfällighet har väghållaransvaret för. I praktiken sköts dock snöröjning mm av Motala kommun på den aktuella sträckan. Förslag Se övergripande struktur, kopplingar Broarna ((Bakgrund, läggs kanske inte in…) En detaljplan för utbyggnad av en gång- och cykelbro i ett läge strax väster om befintliga broar togs fram 1986, för att minska konflikterna med genomfartstrafiken. Kort därefter infördes nya kapacitetskrav på vägar och broar vilket medförde att dåvarande Vägverket genomförde en nationell översyn. I det arbetet blev det klart att strömbrons kapacitet inte var tillfredsställande och att åtgärder var tvungna att vidtas. De pengar som hade reserverats för en ny gång- och cykelbro blev sålunda överflyttade till projektet förbifart Borensberg som färdigställdes 1991(?). Den gång- och cykelbro som hade planerats blev därför aldrig genomförd. Dessutom hade bl.a. länsstyrelsen starka invändningar mot att bygga en bro i ett läge så pass nära den befintliga Strömbron med dess kulturhistoriska värde.

VäghållaransvarInom orten finns tre väghållare: staten, kommunen och enskilda. Staten är väghållare för Tjällmovägen, Husby vägen inklusive broarna, Linköpingsvägen samt Skänningevägen. Motala kommun är väghållare för Hällsättersleden med flera gator i samhället. Norrby-gatan som delvis ligger på mark ägd av Sveaskog är enskild väg som en samfällighet har väghållaransvaret för. I praktiken sköts dock snöröjning med mera av Motala kommun på den aktuella sträckan.

Parkering finns idag huvudsakligen i norra hamnen samt i anslutning till de två livsmedelshallarna. På södra sidan finns det vissa parkeringsytor i södra hamnen. Det är ett magert utbud som behöver kompletteras.

55


Gång- och cykeltrafikBorensbergs gång- och cykelvägnät har successivt byggts ut till ett förhållandevis utbrett nät. Det inkluderar stråk utmed de mest trafikerade lederna som Skänningevägen, Hällsätersleden, Husbyvägen och inom kort Linköpingsvägen.

Kartan på sid 60 visar befintliga gång- och cykelvägar inom orten samt de gång- och cykelvägar som har byggts under 2010. I norra Borensberg har nätet förstärkts med ett nytt belyst gång- och cykelstråk längs med Husbyvägen till cirkula-

tionsplatsen vid Tjällmovägen. Det kommer att förlängas längs Skolgatan till Hällaskolan.

Längs med Göta kanal löper en gång- och cykel väg till Ljungsbro och Berg, med anslutning till Linköping utmed Bergsvägen. I Trafikverkets vägprojekt för omläggningen av riksväg 34 ingår en ny gång- och cykelväg från Borensbergs västra infart till nuvarande väg vid Brånshult. Den nuvarande vägen kommer då att bli en bra cykelväg till Motala.

56


57


Kollektivtrafik Borensberg har en speciell busshållplats för flera bussar anlagd i anslutning till Hällsättersleden. Busshållplatsen har förlorat aktualitet i och med att expressbussarna går Husbyvägen och stannar ett par hundra meter därifrån. Det gör att de bussar som går Hällsättersleden också måste stanna på Husby vägen för att få rimliga omstigningar mellan linjerna. Ett etablerat system med hållplatser finns därför nu utmed Husbyvägen i centrum.

Borensberg försörjs av med kollektivtrafik med relativt hög turtäthet, dels regional expressbusstrafik utefter stom-linjen längs riksväg 34, dels övrig landsbygdstrafik. Express-busslinjerna 52 och 53 trafikerar orten via Husbyvägen och har två hållplatser, vid Hagstigen i norr och i centrum. Linje 520 trafikerar Borensberg på sträckan Motala – Linköping via Ljungsbro och Vreta kloster. Den har flera stopp längs med Hällsättersleden, varav ett är Borensbergs bussterminal. Linje 623 trafikerar sträckan Borensberg – Kvarn – Tjällmo, linje 624 Borensberg – Klockrike och linje 625 Borensberg – Fornåsa – Klockrike. Dessutom finns skolskjutstrafik till de tre skolorna i Borensberg.

Vid Husbyvägen i Borensbergs centrum sker omstigning mellan de olika busslinjerna. Centrum har under senare tid fått mer av karaktären bytespunkt medan bussterminalen har minskat i betydelse.

Borensberg trafikeras även av privata fjärrbussbolag som till exempel dagliga förbindelser med Stockholm.

BroarnaStrömbron är ett landmärke i Borensberg och har ett kultur-historiskt värde, men varken bron över Motala ström eller Göta kanal uppfyller dagens krav på trafiksäkerhet. Broarna är för smala för att rymma gång- och cykelbana och kör bana, vilket medför att fordon tvingas ut på fotgängarnas/cyklister-nas utrymme vid möte på bron. På strömbron finns en liten förhöjning för fotgängare och cyklister men på kanal-bron avskiljs ytan för fotgängare och cyklister endast med ett streck på marke från vägbanan med dess trafik. Som följd av problemen på den aktuella sträckan får ett antal barn skolskjuts i dagsläget.

Eventuella åtgärder för att förbättra trafikmiljön åligger Trafikverket, då de har väghållaransvaret för den aktuella sträckan. I samband med att frågan om trafiksäkerhet aktua-lise ras, bör också frågan om det fortsatta väghållar ansvaret lyftas.

58


Borensbergs VAutbyggnad

Teknisk försörjning

Vatten och avloppBorensberg har ett väl utbyggt ledningsnät för vatten och avlopp . Vattnet tas från Boren till ett lokalt vattenreningsverk. Kapaciteten klarar ytterligare bebyggelse.

Borensbergs avloppsledningsnät är anslutet till Linköpings reningsverk (via Klockrike). Tidigare fanns ett eget reningsverk i östra delen av orten, en anledning till varför nätet sträcker sig österut. Vatten- och avloppsledningarna går också till Sågarhem i öster och Brånshult strax väster om samhället. För några år sedan byggdes ledningsnätet även ut till Kårgården i sydöstra delen. Ledningarna dit har kapacitet för en begränsad utbyggnad. Näs är i dagsläget inte anslutet till det kommunala Vatten- och avloppsnätet.

Dricksvattentäckt för Borensberg är Boren, reningsverket ligger nordväst om Motala ströms inlopp.

Dagvatten Dagvattenledningar inom orten belastar Motala ström, Göta kanal samt Boren.

FjärrvärmeTekniska verken i Linköping är huvudman för fjärrvärmenätet i Borensberg. En relativt stor del av samhället kan idag nås av fjärrvärmenätet. Begränsande faktorer för en framtida utbygg-

59


Befintligt fjärrvärmenät

nad av nätet är berg i dagen, vilket innebär stora kost nader (östra delarna – Sågarehem). Även en utbyggnad av nätet på södra sidan skulle innebära stora kostnader.

ElElnätet är väl utvecklat i Borensberg.

Svenska Kraftnät har planer för en ny 400 kV luftledning som ersättning för den nuvarande nord-sydliga ledningen genom Motala. Den nya ledningen kan inte passera genom staden och föreslås därför dras i en båge österut runt Borensberg, så att den passerar Motala ström och Göta kanal strax öster om akvedukten för riksväg 34. Prövning av ärendet pågår hos En-ergimarknadsinspektionen.

Den föreslagna ledningen får omfattande miljökonsekven-ser och gör det svårare att utveckla området vid Borensbergs östra infart. Det vore mycket olyckligt för Borensberg att få en stor kraftledning som genomkorsar det värdefulla landskapet. Motala kommun anser inte att en luftledning bör byggas i den föreslagna sträckningen.

BredbandI Borensberg finns ett fristående företag som leverar bred-bandstjänster.

AvfallI Borensberg finns en återvinningscentral i Erstorps industri-område och en återvinningsstation vid Hamngatan söder om Pingstkyrkan.

60


Motala kommun

Göta kanalbolag

Vattenfall östnät AB

61


MarkägoförhållandenKommunen är en av de större markägarna i planmrådet. Utmed kanalen är Göta kanalbolaget fastighets ägare medan attenfall äger viss mark/vatten centralt utmed strömmen. I nordost är Sveaskog stor markägare. I väster och sydost finns större sammanhängande privata markinnehav.

Geologi – mark som inte kan bebyggasPå den norra sidan om Motala ström är marken förhållandevis höglänt och grundläggningsförhållandena bedöms som goda. Marken är dock kuperad vilket ställer särskilda krav. Ner mot strömmen väster om Strömbron finns områden som är sanka. Även på södra sidan om Göta kanal är grundläggningsförhål-landena sämre. På södra sidan om Göta kanal är det mer mark som har dåliga grundläggningsförhållanden.

Vid planläggning och byggande nära vattendragen måste risken för översvämning särskilt undersökas. Vissa delar av samhället löper risk att översvämmas vid höga vattennivåer. Det gäller mark i anslutning till norra hamnen och näset mellan Motala ström och Göta kanal. För eventuell bebyggelse söder om Hällsättersleden måste detaljerade utredningar göras inför grundläggningen på grund av dålig bärighet.

Miljö- och riskfaktorerPrästtomta skjutfält norr om Borensberg är av riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset ligger utanför planområdet, men den nordöstra delen ligger inom påverkansområdet för buller.

Planområdet påverkas också av buller från riksväg 34 och i viss mån från genomfartstrafik.

Förorenad mark förekommer på vissa platser. Nästan hela Borensberg har höga halter av markradon,

vilket måste beaktas så att all bebyggelse uppförs radonsäkert. En utförligare redovisning av miljö- och riskfaktorer och

hur de beaktas i planförslaget finns i miljökonsekvensbeskriv-ningen.

Sveaskog förvaltningsbolag

62


Hästhållning förekommer på fler platser, inom planom rådet och allergirisker kring hästar kan medföra problem för närbo-ende.

UtvecklingsinitiativDet har framförts många förslag för att utveckla Borensberg med nya verksamheter och ny bebyggelse under de senaste åren.

Borensberg omfattas av projekten Leader Gränslandet och Leader Folkunaland. Leader är ett av EU:s program för landsbygdsutveckling, där flera av kommunerna i Östergötland medverkar.

Leader Gränslandet har tidigare bidragit till flera projekt i Borensberg.

Intresseföreningen Framtid Borensberg är engagerad i ett flertal frågor, bland annat behovet av ett ökat bostadsbyggande och södra hamnens utveckling. Även Göta Kanalbolag vill att området kring södra hamnen utvecklas så att miljön upplevs positiv för kanalfarare och andra turister.

Arla Plast har nyligen förvärvat mark söder om sin fastig-het. Avsikten är att få utrymme för framtida utveckling och att få en trafikanslutning mot Skänningevägen. Ägaren av Göta Hotell har önskemål om att bygga ett hotellannex och even-tuellt även ny verksamhet i den så kallade inspektorsbostaden på kanalön. Bostadsstiftelsen Platen har ett projekt att komplettera sin be-

byggelse i centrum med två ytterligare flerbostadshus. Det är prövat i detaljplan, men Platen avvaktar med att bygga av eko-nomiska skäl. Skanska har intresse av att bygga bostadsrätter eller radhus med Bo Klok-konceptet. Förslag till ny småhusbe-byggelse har lagts fram bland annat av markägare i Sågarhem, Kårgården.

Villatomter finns till försäljning vid Närktergalsvägen (Eksjöhus) och Vargstigen (Motala kommun). Om visionen för Borensbergs tillväxt ska kunna förverkligas, krävs att fler områden planeras.

Borensbergs båtklubb har en lång kö till lediga båtplatser och önskar en utbyggnad av hamnen. Borensbergs ryttarföre-ning har framfört att behovet av ett ridhus är stort, och Fram-tid Borensberg önskar bland annat en simhall.

En planprocess har inletts för Brånshult, men övriga av-vaktar att översiktsplanen har kommit längre. Utanför själva tärorten är det i första hand försvarets anläggning i Kvarn som utvecklas med ökad utbildningsverksamhet. Detta medför både nya arbetstillfällen och att fler personer vistas där under kortare tid. Mindre företag i omgivningen är Brunneby Musteri, Högby Bad och Spa och Torpa gård.

Documents

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg