Från politik via program till projekt och personligt växande

Vår utgångspunkt är att man genom att samarbeta med kollegor i andra länder får inspiration och påfyllning i sin verktygslåda i arbetet med andra människors lärande. Samarbetet bidrar därmed till kvalitetsutveckling i den organisation man är aktiv i.

Varför finns det pengar till internationellt samarbete?

Politiska mål når vi med olika medel

Vi lyser ut, möjligheten att söka bidrag. Utlysning är en inbjudan eller egentligen en beställning. Några exempel på mål är ett sammanhållet Europa, hållbar utveckling och hög sysselsättning genom kvalificerade jobb utförda av välutbildad arbetskraft.

Ett exempel på medel är bidrag för internationellt samarbete. Då paketeras de i vad som kallas program. Erasmus+ är ett program inom EU-samarbetet.

Vad betyder det för vuxenutbildningen?

Om man vill uttrycka sig formellt kan man säga att i Erasmus+ har utbildningssektorn en nyckeluppgift i att leverera det samhället, arbetsmarknaden och individen behöver.

Tanken är alltså att den organisation du jobbar i ska ta chansen att använda de program vi erbjuder. De blir en hävstång för att nå de mål som är gemensamma för Europa och i slutändan för individen. Den tanken har stöd i exempelvis de nationella styrdokumenten. I läroplanen för vuxenutbildningen står exempelvis att ”Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas” och att ”Rektorns ansvar… stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen.”

Vad står det i er organisations verksamhetsplan om internationellt samarbete? Om ni inte är där ännu kan ni gärna ta hjälp av frågorna i

Sida 1 (26)

ansökningsformulären för Erasmus+ för att formulera en långsiktig utvecklingsplan för att nå de egna målen. Vi har gjort ett klipp ur formuläret för Erasmus+ mobilitetsprojekt för vuxenutbildningen för att visa just hur användbara de frågorna är även om ni just nu inte planerar en ansökan. I de blåtonade rutorna i exemplet här under från 2018 års formulär har vi på UHR fyllt i förslag på vad ni kan reflektera över. Vi har också tagit med frågan om hur EPALE kommer att användas.

Sida 2 (26)

Ett tips är alltså att använda frågor från ansökningsformulär för att skärpa den egna organisationens formulering av svar på frågor som:

Vilka behov har vi, var behöver vi mest utveckla vår kompetens? På vilket sätt kan internationellt samarbete hjälpa oss att nå våra mål? Hur vet vi att vi är framme, att vi nått målen? Hur följer vi upp, sprider, utvecklar och behåller vi vår nya kompetens?

Formulären inom Erasmus+ finns enbart på engelska. Vuxenutbildning (adult education) står det. Men benämningen vuxenutbildning ska förstås som all verksamhet som ger stöd för lärande som vuxen. En folkhögskola, ett studieförbund, ett bibliotek, ett museum - alla är välkomna. Det är därför vi skriver organisation och inte exempelvis kommunal vuxenutbildning. Mer om definitioner längre ner.

Fråga den som deltagit i internationellt samarbete vad det ger och du får sannolikt de här svaren:

• Bygger på våra språkkunskaper

• Ökar vår förståelse av omvärlden

• Förbättrar vår sociala kompetens

• Gör att vi får syn på oss själva genom andra

• Utmanar våra föreställningar under trygga former

• Har roligt på vägen, lustfyllt lärande

• Utvecklar vårt förhållningssätt till vår vardag

• Ser samband och ökar vår kreativitet – resor är bildande

Och – ökar därigenom vår egen verksamhets kvalitet och attraktivitet

Vad kan ni då göra med stöd av Erasmus+ vuxenutbildning?

Sida 3 (26)

Påbjudet, möjligt och det som inte ryms

PåbjudetProgrammet ger stöd för två typer av aktiviteter (projekt):

• Individuella kompetensutvecklingsresor till andra europeiska länder

• samarbete under längre tid med kollegor i andra länder

Vilka kan resa?

• Personal• Studerande (som en del i de längre samarbetsprojekten)

Programmen vänder sig till organisationen. Med det menar vi att ansökan om bidrag skickas in av organisationen även om det är individer som i praktiken deltar.

Administration, resa och uppehälle är vad man i första hand kan söka bidrag för. I vissa typer av utvecklingsprojekt kan man också ansöka om bidrag för arbetstid. Det finns fastställda belopp vilket gör att man i förväg kan räkna ut vad man kan få i bidrag för det man önskar göra.

Ansökan görs under tidig vår, digitalt och på fastställda formulär. Stöd för ansökan finns på UHR:s webbplats Utbyten.se. Från utbyten.se kan man länka sig vidare till exempelvis programhandledningen på Europeiska kommissionens sida för programmet Erasmus+.

Resor kallas i Erasmus+ för mobilitet och med det menas att enskilda personer reser över nationsgränsen. Typiska aktiviteter är kursdeltagande och jobbskuggning.

Strategiska partnerskap innebär att man i samarbete med organisationer i andra länder tar fram något som behövs i det pedagogiska arbetet. Tänk tre organisationer i tre olika länder som grundmodell.

Projekt är benämningen för såväl mobilitet som längre samarbeten i strategiska partnerskap. Varaktigheten är från ett år för mobilitetsprojekt upp till tre år för strategiska partnerskap.

Sida 4 (26)

MöjligtProgrammen kan göras än mer användbara med hjälp av olika ”verktyg”. Verktygen ger stöd till och kompletterar programmen.

För dokumentation av meriter, kunskaper och färdigheter efter en gemensam europeisk standard kan vi använda Europass

Vuxenutbildares webbplats för att finna exempelvis kurser, diskussionsgrupper eller samarbetspartners heter EPALE, Electronic Platform for Adult Learning in Europe

Det som inte ryms - tänk bort!Här har vi samlat exempel på sådant man gärna vill göra, men där Erasmus+ inte är svaret på hur man finansierar det.

Studiebesök eller att åka ett helt arbetslag – mobilitet betyder enskilda personers kompetensutveckling

Kostnadstäckning Bidrag till drift av egna verksamheten Bidrag för lokalt utvecklingsarbete Bidrag för samarbete nationellt - du ska gå över gränsen! Att ni ska söka i vuxdelarna av programmen för att personalen

tillhör den vuxna befolkningen – det är den studerande ni utgår från när ni väljer program och sektor

Att ni hittar projekt ni kan ansluta till hos oss Att vi har förslag på partners – vi har förslag på sätt att leta

partners

DefinitionerMånga begrepp och indelningar måste man ha koll på och hålla isär. Här är två som är aktuella just för vuxenutbildningsdelen av Erasmus+.

SektorerFör att hela utbildningssektorn ska kunna ta del av resurserna inom Erasmus+ fördelas bidragsbudgeten mellan olika länder och sektorer. Med sektorer menar vi:

Högre utbildning Förskola – skola Yrkesutbildning

Sida 5 (26)

Vuxenutbildning (allmänt lärande utanför yrkesutbildning och högre utbildning)

Det finns skilda ansökningsformulär för respektive sektor. Det finns det för att möjligheterna kan skilja sig mellan dem. Ett exempel är att yrkesstuderande i vuxenutbildning kan få göra praktik utomlands med stöd av Erasmus+. Men då är det inom sektorn yrkesutbildning ni söker, inte vuxenutbildning. I ansökningsformuläret för vuxenutbildning finns enbart möjlighet att ansöka om personalens kompetensutveckling utomlands. Vill ni samarbeta över sektorsgränserna? Då riktar ni blicken mot Strategiska partnerskap inom Erasmus+.

Formellt, icke-formellt och informellt lärande I Erasmus+ vuxenutbildning är alla organisationer välkomna som arbetar med vuxnas möjligheter till lärande hela livet. Du kan stöta på den här uppdelningen när du läser om Erasmus+, så vi försöker förklara det som utmärker de olika aspekterna av lärande så här:

Formellt lärande är planerat och strukturerat, tänk betyg, tänk behörighet till studier på universitetsnivå

Icke-formellt lärande för tankarna till det lärande som sker inom folkbildningen. Fritt och frivilligt, men planerat och strukturerat

Informellt lärande är allt övrigt lärande, när vi vill synliggöra det talar vi ofta om validering

Några typexempel på organisationer som är med i samarbetsprojekt inom Erasmus+: kommunalvuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, museer och bibliotek.

……………………………………………………………………………………………………………

Vi lämnar nu den första delen, den som beskriver grunderna. Nästa steg är att vi tar er med till programguiden. Ni kommer att känna igen er, vi återkommer till det som är utmärkande för Erasmus+.

Hur ska man förstå handboken för Erasmus+; ”Erasmus+ Programme Guide 2018”?

Sammanhanget; varför finns möjligheten att söka bidrag för samarbete inom utbildningsområdet?

Sida 6 (26)

Utbildning är ett nyckelområde för att vi ska nå gemensamma europeiska mål. Erasmus+ är ett led i strategin att ta sig an gemensamma utmaningar som matchning mellan utbildning och arbetsmarknad och en allt snabbare förändring av arbetsliv och arbetsinnehåll.

Handboken, eller programguiden, har Europeiska kommissionen publicerat för den som vill veta vad som gäller om man planerar att göra en ansökan. Vårt syfte här är att förklara vad det står som berör just vuxenutbildningen.

Ha gärna även ansökningsformulären till hands. De finns på vår webbplats www.utbyten.se .

Kommissionens webbplats för Erasmus+ är också bra att studera för att skapa sig en överblick. Ladda dock alltid ner formulären från den svenska webbplatsen eftersom de är nationellt anpassade vad gäller bidragsnivåer.

Den här vägledningen och ytterligare stödmaterial för ansökan finner ni på EPALE, Electronic Platform for Adult Learning, som är den gemensamma europeiska webbplatsen för vuxenutbildare. Länk till den svenska sidan där allt stödmaterial efterhand laddas upp: http://ec.europa.eu/epale/sv/resource-centre

Programguidens strukturProgramguiden är uppdelad i tre avdelningar. Den första delen presenterar allmän information som syften, programstruktur, budget och vem som kan delta. Här får man snabbt klart för sig att det handlar om en beställning av ansökningar och att man förväntar sig att resultaten av de beviljade projekten ska vara tillgängliga för alla och bidra till måluppfyllelsen av de europeiska strävandena. Det finns som bekant inga gratis måltider. Pengarna finns – för att ni ska kunna göra skillnad!

I den andra delen av programguiden beskriver man programdelarna. Programmet har en uppdelning i sektorer; allmän vuxenutbildning (adult), yrkesutbildning (VET, inklusive yrkesutbildning för vuxna), förskola- skola och högre utbildning. Samtliga dessa delar ansvarar Universitets- och högskolerådet för.

En femte sektor är ungdomsdelen (Youth). Inom Youth finns möjligheter för vuxna upp till trettioårsåldern att tillbringa en viss tid i ett annat

Sida 7 (26)

europeiskt land. Ansökan görs av organisationer som är verksamma inom icke-formellt lärande för vuxna. Se mer om detta på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCFs webbplats: http://www.mucf.se/

Den tredje och sista delen i programguiden är intressant om ni har tänkt göra en ansökan 2017. Där finns till exempel instruktioner om tillvägagångssätt vid ansökan.

Programdelarna för vuxenutbildning

Utgångspunkt:På arbetsmarknaden behövs fler personer med högre kvalifikationer. Programmet vänder sig därför till organisationer med kraft att genomföra aktiviteter som leder till högre kvalifikationer hos den vuxna befolkningen. I det ryms också validering av det individen redan har med sig och som förvärvats på annat sätt än genom det formella utbildningssystemet.

För vuxenutbildningen står två programdelar öppna. Programdelarna benämns ”Key actions”. Key Action 1 är personalfortbildning. Key Action 2 är Strategiska partnerskap.

Webbplatsen EPALE (Electronic Platform for Adult Learning in Europe) är också en del av Erasmus+, men inte ett program att söka pengar från.

Key Action 1 – fortbildning (mobilitet)

Vad är kärnan i ett mobilitetsprojekt?Stöd till förändringar genom att personal hämtar in nya idéer, ny kunskap och breddar sin kompetens i andra länder. Då ökar möjligheterna för dem vi möter i vår profession att få en lärandesituation anpassad efter personliga behov.

Varför inte hemma i Sverige?Vi är européer och har allt att vinna på att lära oss mer om varandra och av varandra. Europabygget är inte enbart en fråga om ekonomisk tillväxt, det är framsprunget ur en fredslängtan. Samarbete och ömsesidigt utbyte ökar förståelse och skapar en känsla av gemenskap och samhörighet. Så Erasmus+ är alltså till för den som söker just den internationella vägen till ny energi och måluppfyllelse.

Sida 8 (26)

Vad beskriver ni i ansökan?Först beskriver ni vilka behov ni har av utveckling för att nå organisationens mål och den vuxnes lärandemål. Sedan skriver ni på vilket sätt Erasmus+ KA1 ska kunna hjälpa till att tillgodose de behoven. Därefter beskriver ni konkret vilka aktiviteter ni söker medel för. Och slutligen utvecklar ni hur det sedan kommer att märkas att de aktiviteterna förändrat organisationens arbetssätt på lång sikt. Mobiliteten ska leda till mätbar förändring och till att deltagarens erfarenhet synliggörs. Mobiliteten ska göra skillnad!

Giltighetskriterier – kolla att ni använder rätt formulärGiltighetskriterier betyder krav som ska vara uppfyllda för att en ansökan ska behandlas. Det är en bruttolista som ska passa samtliga länder som deltar i programmet. En och samma organisation kan arbeta med såväl allmänt- som yrkeslärande. Ibland även med högre utbildning och skola. Så länge personalen som är aktuell ska fortbilda sig för arbete med att stödja vuxnas allmänna lärande är ni rätt ute om det är Erasmus+ Adult ni valt som ansökningsformulär. Gör det tydligt i beskrivningen i ansökan!

Vem kan då ansöka? Enklaste svaret är den som ska skicka sin vuxenutbildningspersonal utomlands. Även om det är ett ömsesidigt utbyte ska alltså varje sändande organisation ansöka i sitt eget land för de egna resorna, mobiliteterna som det kallas.

Konsortium – ett smart sätt att samarbeta nationelltNi ansöker som organisation. Individer utan en organisation bakom sig kan inte söka.

Man kan nationellt gå samman i ett konsortium. En paraplyorganisation kan stå för själva ansökan och alla detaljer runt kontrakt, budget och rapportering. Övriga medlemmar i konsortiet är då de vuxenutbildningsorganisationer som skickar sin personal. Man kan också slå sig samman fler sändande organisationer och en tar på sig det administrativa ansvaret som ansökare.

Kurs och jobbskuggning – måste jag veta vem som tar emot oss?När ni lämnar in ansökan i första dagarna i februari är det svårt att veta vilka kurser som är möjliga att delta i. De kanske inte är annonserade på EPALE eller på andra ställen än. Om ni vet är det en fördel, men det är inte ett krav. Jobbskuggning är en annan sak. Då kommer ni överens med mottagaren av personal så att ni kan skriva in det i ansökan.

Sida 9 (26)

Varför kallas det projekt?Utlandsvistelsen är en del av er långsiktiga strategi för utveckling av den egna organisationen. Samarbetet med mottagande organisation för jobbskuggning sträcker sig sannolikt över flera år och med ömsesidiga utbyten. Ni utvecklar ett samarbete med överenskommelser om förutsättningarna. Ni ska i ansökan tala om hur ni förbereder och följer upp mobiliteten, också det är en del av projektet. Från två dagar till två månader kan mobiliteten pågå och bidragets storlek anpassas efter längden på mobiliteten. Projektets varaktighet är ett till två år.

Vilka i personalen kan kompetensutveckla sig utomlands?Det är organisationen som ska rusta sig. Därför är såväl ledningspersonal som lärare, vägledare, studiebibliotekarier, museipedagoger, handledare och coacher med flera benämningar på medarbetare välkomna. Rådgör med oss på myndigheten om ni undrar över någon särskild kategori.

Vad är det man bedömer i ansökan och hur går bedömningen till?Se det som en tydlig signal att man i programguiden presenterar bedömningskriterierna. En ansökan kan vara hur bra som helst, men om den inte stämmer med det man efterfrågar så kommer den aldrig i fråga för beviljande.

Förutom relevans tittar bedömarna på kvalitet i de olika stegen i genomförandet. Sedan var det ju det här med att göra skillnad och att veta att man verkligen gjort skillnad. Och att man tänker fortsätta att göra skillnad efter projekttidens slut. Därför görs en bedömning av er beskrivning av förväntade effekter, hur ni utvärderar det och hur ni delar med er av era resultat.

PengarnaPrinciperna för vad ni kan få bidrag för kan ni läsa om på sidan 68 och följande sidor i programguiden. Resa, uppehälle, administration, kurskostnad, extrakostnader för särskilda behov är byggstenar. Tabell 1 på sidan 74 anger lägsta- och högstanivå för dagsersättning. Varje land tillämpar sin egen nivå. På vår webbplats www.utbyten.se hittar ni de svenska nivåerna, alltså vad ni som svensk organisation kan räkna med i bidrag om er ansökan beviljas.

Key Action 2 . Strategiska partnerskap

Strategiska partnerskap är längre projekt på upp till tre år. I mobilitetsprojekt kan ni bara samarbeta med andra

Sida 10 (26)

vuxenutbildningsorganisationer . I strategiska partnerskap kan ni samarbeta också med andra organisationer som kan tillföra vuxenlärandesektorn i Europa något värdefullt.

Två typer av strategiska partnerskapStrategiska samarbetsprojekt för innovation är den ena formen av projektsamarbeten, utbyte av goda exempel och metoder (erfarenhetsutbyte) är den andra. Förenklat kan man tala om utvecklingsprojekt respektive nätverksprojekt.

För Sveriges del kommer 35 % av budgeten 2018 att reserveras för utbytesprojekt för att garantera att även små organisationer och små projekt finner sin plats i det europeiska samarbetet.

PrioriteringarI programdelen strategiska partnerskap har vi viktiga prioriteringar. Det innebär en beställning av ansökningar inom vissa bristområden. Först har vi de prioriteringar som är gemensamma för alla strategiska partnerskap inom Erasmus+. De kallas horisontella. Nyckelkompetenser och inkludering är två av dessa. Vi har också specifika prioriteringar för vuxenutbildningen. Här ser vi att det fortfarande finns behov av att utveckla metoder för att nå dem som behöver bygga upp sin grundkompetens och att få den validerad – för att ta några exempel. På sidan 108 kan du läsa mer.

PengarnaI programguiden kan ni läsa mer om byggbitarna för en budget och hur man räknar fram totalbudgeten. Det kan vara intressant att veta att det i varje ansökan ska framgå vem som är koordinator eller samordnare i ansökan och det blivande projektet. Det är den organisationen som skickar in ansökan och det är ur den organisationens hemlands budget projektet bekostas. Varje land förfogar över en förutbestämd summa pengar för strategiska partnerskap inom vuxenutbildningen. Ett litet projekt kan ge mer per satsad euro än ett stort, projektet måste vara värt pengarna.

Europeiskt mervärdeInget som kunde ha utförts lika väl nationellt ska beviljas inom Erasmus+. Ansökan bedöms därför mot sitt värde för hela Europa.

KvalitetsbedömningI er ansökan om mobilitetsprojekt ska ni övertyga bedömarna av ansökan om era behov i organisationen. I de strategiska partnerskapsansökningarna för innovation ska ni däremot visa att ni satt samman ett optimalt team av högkompetenta partners. Rätt

Sida 11 (26)

organisationer i förhållande till projektidén. Hur ni lyckats med det bedöms liksom hur ni planerar att samarbeta för att föra projektet framåt.

EPALE – digital mötesplats för vuxenutbildareNi kommer att ha stor nytta av EPALE, webbplatsen för vuxenutbildare. Samarbete förutsätter att man har någon att samarbeta med – och EPALE kan vara ett sätt att hitta varandra. Samarbete kan betyda projektpartners, men också intressanta aktörer för jobbskuggning eller utbyte av pedagogisk personal. Erasmus+ ger möjlighet till stöd för kompetensutveckling och i EPALE kan man söka efter lämpliga kurser.

EPALE är en europeisk webbplats, men i varje land finns nationella kontaktpunkter precis som för Erasmus+. I båda fallen är det Universitets- och högskolerådet. På webbplatsen utbyten.se kan du läsa vidare om Erasmus+ och andra program och verktyg.

………………………………………………………………………………………………………………..

Vi fortsätter med att visa likheter och skillnader mellan mobilitetsprojekt och strategiska partnerskap inom Erasmus+. Texten är skriven så att den ska kunna läsas som ett separat dokument. Var alltså återigen beredd på att känna igen sådant som du läst tidigare i den samlade presentationen av Erasmus+ för vuxenutbildningen

Erasmus+ för organisationer inom området vuxnas allmänna lärande (AE)

Många organisationer arbetar med vuxnas lärande och kan därmed delta i Erasmus+.

Högre utbildning och yrkesutbildning för vuxna har sin tillhörighet i andra sektorer i Erasmus+ än vad vuxenutbildning för allmänt lärande har. Vuxenutbildning (AE) är det om jag ser den vuxna människan i sin medborgarroll, sin bildning, sitt livslånga lärande i exempelvis grundutbildning, i föreningslivet eller vid sina besök på museer och bibliotek. Ser jag en vuxen yrkeselev – då är det yrkesutbildning (VET). Ser jag en student på ett lärosäte framför mig – ja då väljer jag högre utbildning (HE). Den delen av Erasmus+ som heter vuxenutbildning (AE) täcker alltså bara delar av den vuxna människans lärande. Vilken sektor

Sida 12 (26)

man väljer i ansökan avgörs av vilken aspekt på vuxenlärande man anlägger.

Blå cirkel= allt lärande som vuxen. I Erasmus+ ligger den lila och den gröna cirkeln utanför vuxenutbildningen och med egna ansökningsformulär.

Yrkeslärande

Hur ser helheten i programmet Erasmus+ vuxenutbildning ut?

Sida 13 (26)

Högre utbildningYrkeslärande

Hur ser möjligheterna ut för den som vill delta i Erasmus+ vuxenutbildning?

På arbetsmarknaden behövs fler personer med högre kvalifikationer. E+ ska hjälpa till med det. Programmet vänder sig till organisationer med kraft att genomföra aktiviteter som leder till högre kvalifikationer hos den vuxna befolkningen.

Varje år kan man som organisation söka projektmedel inom två olika delar av Erasmus+. I den ena delen, mobilitet (KA1) för personal inom vuxenutbildningen, beskriver man i ansökan de planer man har för att sända personal utomlands för fortbildning eller undervisning. Det är för att kunna genomföra detta man ansöker om medel. I den andra delen, strategiska partnerskap (KA2), är man en grupp organisationer från olika länder som tillsammans presenterar en plan för samarbete och utveckling. De projektplaner som kommer att prioriteras vid en kvalitetsbedömning är de som ansluter till de gemensamma europeiska målen. Men man måste också som ansökare övertyga bedömarna om att metoden som presenteras är hållbar och kostnadseffektiv.

För detaljer och förutsättningar hänvisas till kommissionens webbplats för Erasmus+ och programguiden som finns där: Erasmus +

Erasmus+ vuxenutbildning vänder sig inte enbart till rena utbildningsorganisationer. Termen ”Adult Education”, AE, börjar allt oftare ersättas av ”Adult Learning”, AL. I KA1 och KA2 använder man fortfarande AE, men i den del av Erasmus+ som heter EPALE (Electronic Platform for Adult Learning in Europe) EPALE, är vuxenlärande och inte vuxenutbildning i fokus. EPALE är en webbplats där den som arbetar med andras lärande som vuxna kan finna exempelvis fortbildningskurser eller samarbetspartners. Informationsmaterial av den typ du just nu läser finns också där, ibland på flera språk, ibland enbart på

Sida 14 (26)

originalspråk eller engelska. Universitets- och högskolerådet, UHR, ansvarar för EPALE i Sverige. UHR publicerar stödmaterial för deltagare i de program för internationellt samarbete som myndigheten ansvarar för inom vuxenutbildningen. De publiceras på EPALE under rubriken Resurscenter.

För att hamna rätt i sin ansökan inom Erasmus+ ska man alltså först definiera sig som en vuxenlärandeorganisation och sedan välja KA1 eller KA2. Det handlar dessutom om vad man vill göra i sitt projekt likaväl som vilken typ av organisation man är när man söker. En kommunal vuxenutbildning eller en folkhögskola kan erbjuda såväl allmänt lärande som yrkeslärande. På Universitets- och högskolerådets webbplats finns kompletterande information: Utbyten.se Erasmus +

Policy – eller vilket vatten simmar vi i?

Gemensamma EU-mål som berör vuxenutbildningen direkt:

Minst 40 procent av alla 30–34-åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning

Minst 15 procent av den vuxna befolkningen i åldern 25-64 år ska delta i det livslånga lärandet

Man önskar därför projekt som minskar antalet vuxna med låg utbildningsbakgrund. Dessutom förstår man av skrivningarna att det handlar om kontinuerligt lärande som vuxen. ”Avlärning” av inaktuella kunskaper och färdigheter liksom nyinlärning är den vuxnes utmaning. Vägledning, validering, individualisering… blir utmaningar för den som tillhandahåller möjligheterna till ny inlärning.

Vilka är de avgörande likheterna och skillnaderna mellan de två delarna inom Erasmus+ vuxenutbildning; KA1 och KA2?

Likheter

Det handlar om europeiska projekt som ska förena politiska mål och de deltagande organisationernas och den vuxnes mål och behov

Ansökan görs en gång per år under tidig vår, men vid skilda tillfällen för de två delarna KA1 och KA2

Sida 15 (26)

De medel man kan söka är bidrag och ger därmed inte full kostnadstäckning – ett smidigt sätt att lösa behovet av medfinansieringen utan att man behöver redovisa kostnader in absurdum

Ansökan görs elektroniskt av en (koordinerande) organisation, vilken sedan representerar samtliga partners i kontakten med sitt nationella kontor (=Universitets- och högskolerådet, UHR)

Det handlar om projekt över längre tid, minst ett år och max tre år (KA2)

I ansökan finns frågor som ska besvaras antingen genom en beskrivande text eller genom att man fyller i en siffra; för att en ansökan ska kunna bedömas måste man därför på förhand veta exempelvis antal planerade mobiliteter och destination

Strategiskt ”tänk”:– Vad är själva problemet som ska lösas med internationellt samarbete?– Vilket angreppssätt väljer ni och tillsammans med vem/vilka?– Hur skall projektet ha förändrat organisationen (KA1) eller utbildningen i Europa/deltagande organisationer (KA2) och hur ser man det?– Vilken garanti finns i arbetssättet för uthållighet efter projekttidens slut?– På vad sätt arbetar man för överförbarhet av resultat till andra organisationer och verksamheter?

Olikheter

KA1 = individuell mobilitet, KA2 = organisationssamarbete i längre samarbetsprojekt

När man i KA1 ska redogöra för sin europeiska utvecklingsplan = behoven i den egna organisationen och hur internationellt samarbete kan förväntas bidra till att möta dem, ska man i KA2 innovationsprojekt däremot bevisa sin organisations kompetens (att med framgång genomföra det projekt man ansöker om)

I KA2 finns (dessutom) en ambition att skapa förutsättningar för förbättringar/utveckling på europeisk nivå utanför den egna organisationen

Sida 16 (26)

Bara i KA1 kan en ansökan lämnas in av och för en enskild organisation, i KA2 finns minst tre organisationer från lika många olika länder, och de ska samtliga finnas med redan i ansökan

Om ni är två europeiska organisationer som vill utbyta personal skickar var och en i sitt hemland in en ansökan om att få medel för att sända ut sin egen personal – om ni vill utveckla samarbetet ytterligare kan ni jämföra möjligheterna till det inom KA2 (erfarenhetsutbyte eller projekt för innovation)

I KA1 söker man medel för kostnader som hör samman med kursdeltagande, jobbskuggning och undervisning = hämta in respektive lära ut

Bara i KA2 kan kostnader för utveckling (arbetstid) finnas med i ansökan

I KA1 kan konsortier av svenska organisationer göra en gemensam ansökan

I KA2 är man välkommen att vara flera svenska organisationer i partnerskapet, men konsortiemodellen med många svenska organisationer inte lika användbar, utan kanske tvärt om kontraproduktiv, eftersom man eftersträvar en mångfald av erfarenheter och organisationer

I KA1 är det enbart personal i vuxenutbildningsorganisationer som kan resa, i KA2 kan såväl personal som studerande delta i resor utomlands – men då är det som en liten del av det större projektet, inte som isolerad aktivitet

I KA2 kan man få bidrag för max tio organisationer i partnerskapet per ansökan

I KA1 finns ingen begränsning för antal organisationer i ett konsortium i en och samma ansökan – dock är den totala budgeten för Sverige mycket begränsad varför det finns anledning att vara återhållsam med ansökningar med hög budget

Budget generellt

Budgeten för hela programmet är fördelad per land och sektor (vuxenutbildning, skola, yrkesutbildning, högre utbildning) och dessutom mellan KA1 och KA2

Sida 17 (26)

För Sverige ligger AE- budgeten för 2018 på 1 830 000 € Ett projekt belastar budgeten i det land där ansökaren hör

hemma Av den totala budgeten ska merparten gå till strategiska

partnerskap Ett projekt i KA2 kan ha en budget på mellan 45 000 € och

450 000 €, vilket betyder mellan 2 och 20 beviljade projekt per år om ansökt belopp beviljas

Ett projekt i KA1 är inte maximerat i totalbudget som i KA2, men budgeten för KA1 i Sverige för 2018 ger utrymme för enbart cirka 160 beviljade mobiliteter - totalt

Budget för KA1 respektive KA2

KA1, totalt ungefär 215 000 euro för svenska organisationer under 2018

Ett projekt i KA1 kan pågå i ett till två år, men totalbudgeten påverkas inte av antal år utan endast av antal planerade mobiliteter.

Varje enskild aktivitet (mobilitet) kan i tid sträcka sig över två dagar upp till två månader.

Resebidraget blir beroende på avstånd mellan 20 – 1500 euro per mobilitet.

Administrationsbidrag söks med ett enhetsbelopp på 350 euro per deltagare. Vid fler än 100 deltagare sänks bidraget för de ytterligare tillkommande till 200 euro per deltagare.

Uppehälle beräknas också per dag. Summan kalkyleras automatiskt i ansökningsformuläret genom att ni väljer ursprungsland Sverige.

Bidrag till Kursavgifter är maximerat till 70 euro per dag och totalt 700.

Man kan inte ansöka om kursavgift vid deltagande i konferens. Var därför extra noga vid en ansökan när ni söker bidrag för kurskostnader att verkligen visa att det rör sig om en kurs.

Stöd för särskilda behov. För deltagare som behöver särskilda arrangemang kan man ansöka om kostnadstäckning.

Sida 18 (26)

KA2, totalt drygt 1 616 000 euro för 2018

Ett projekt i KA2 kan pågå från mellan 12 och 36 månader, och administrationsdelen av budgeten är beroende av hur lång tid projektet ska pågå.

Ett projekt kan maximalt erhålla 150 000 euro per år, och högst 10 partners kan ingå om man ska få bidrag för alla.

Administrationsbidraget uppgår till 500 euro per månad för koordinerande organisation och 250 euro för partners

För Partnerprojektmöten kan man ansöka om medel för deltagare förutsatt att resvägen är längre än 10 mil. Beloppet är ett enhetsbelopp där uppehälle är inkluderat.

Produkter (intellectual outputs) eller ersättning för arbetstid. Ersättningen beräknas efter typ av arbete och det land där arbetet ska utföras (hemlandet). Någon maxsumma finns inte angiven för denna budgetpost, men maximala totalsumman 150 000 € per år per projekt ger en fingervisning. Bedömarna av ansökningar är mycket noga med att granska just denna budgetpost eftersom det kan handla om stora belopp i jämförelse med total tillgänglig budget i Sverige. Många partners med stor arbetstidsinsats är därför vanskligt – ”value for money” är alltid ledstjärnan vid bedömningen.

För att dela med sig av sina resultat (intellectual outputs) kan man ansöka om ”Multiplier events”. Denna budgetpost kan enbart vara aktuell i samband med den produkt man utvecklat i projektet. Bidraget kan inte användas för deltagare från de i projektet ingående partnerna.

Exceptionella kostnader är kostnader som uppkommer därför att ingen av partnerna kan leverera exempelvis översättningar. Då är underkontraktering aktuellt. Man kan ansöka om ett bidrag för dessa som kan täcka 80 % av kostnaden.

Stöd för särskilda behov. För deltagare som behöver särskilda arrangemang kan man ansöka om kostnadstäckning.

Resa kan i vissa fall vara aktuellt då projektet även innehåller element av mobilitet för personal eller studerande.

Uppehälle för personal som undervisar eller själva deltar i lärandeaktiviteter under längre tid beräknas efter i vilket land aktiviteten äger rum. Se belopp i programguiden.

Sida 19 (26)

För personal som deltar i gemensamma korta träningstillfällen är beloppen också fasta. Summan beräknas per dag och inom intervall, se programguiden. För studerande är beloppen lägre per dag än för personal, se programguiden.

Hur kan modeller för samarbeten se ut?

KA1:

Sida 20 (26)

Ansökande eller sändande

organisation

Mottagande organisation

Ansökande och sändande

organisation

Sändande organisation

Mottagande organisation

Mottagande

organisation

Mottagande organisation

Mottagande organisation

KA2:

Sida 21 (26)

Sändande organisation Mottagande

organisation

Sändande organisationon

Sändande organisation

Ansökande organisation

Mottagande organisation

Mottagande organisation

Partner- organisation

Partner- organisation

Partner- organisation

Partner- organisation

Koordinerande organisation

Mottagande organisation

KA1 har en inriktning mot att anställd pedagogisk personal, om än i vid bemärkelse. Såväl formellt- som icke-formellt och informellt lärande stöttas inom Erasmus+.

Formellt lärande kännetecknas av att det är planerat, strukturerat och syftar till att den som lär ska nå en viss kompetens som är mätbar och har en växlingskurs – ett betyg som kvitto på att man kan gå vidare, exempelvis till högre studier. Kommunal vuxenutbildning brukar vi förknippa med formell lärande.

Det icke-formella lärandet är likaså planerat och strukturerat, men kärnan är lärandet i sig, inte kvittot. Folkbildning är det tydligaste exemplet på den typen av lärande, tänk folkhögskola eller studieförbund.

Kvar är alla former av övrigt och informellt lärande; metalärande, det som sker genom hela livet utan att vi tänker på det som utbildning. Inte desto mindre är det ett stort mått av lärande vi tillägnar oss i arbetslivet eller genom våra fritidsintressen. Det lärandet kan vi under vissa förutsättningar synliggöra och ta upp till den formella nivån genom det som kallas validering. Organisationer inom alla tre sektorerna är alltså välkomna i Erasmus+.

Strategier

Vilka partners ska vi välja? Välj de reskamrater som bäst hjälps åt att nå målet med sina kompetenser, sin pålitlighet och uthållighet/långsiktighet. En viktig del av kvalitetsbedömningen av en KA2-ansökan är just detta.

Ska vi lämna in ansökan i flera länder för säkerhets skull? En grundläggande princip i europasamarbetet är att man ska eliminera alla risker för dubbelfinansiering. Man ska inte kunna få medel för samma aktiviteter samtidigt eller flera gånger, och ansökaren ska intyga detta i ansökan. Upptäcks oegentligheter plockas samtliga ansökningar bort. Så svaret är nej.

Ska vi kombinera KA1 och KA2? Ja, varför inte? Man kan mycket väl ha ett utbyte av personal via KA1 mellan organisationer som planerar eller

Sida 22 (26)

har ett samarbete inom KA2. Bedömning av KA1 sker i varje sändande land för sig och KA2 bedöms enbart i koordinatorslandet.

Vilket språk ska vi skriva på? En rekommendation är att skriva på engelska för att underlätta förståelsen i alla led. På EPALE-webbplatsen finns ett flerspråkigt lexikon med vanliga europeiska begrepp inom vuxenutbildningen. På så sätt kan samtliga partner vara säkra på att i sin ansökan på engelska mena samma sak med de begrepp man använder. Och man vet att bedömarna av ansökan använder samma översättningar.

Övriga frågor som kan uppkomma när man planerar sina aktiviteter

Större projekt tillsammans med andra organisationer än vuxenutbildningsorganisationerI Erasmus+ har vi möjlighet att samarbeta tvärsektoriellt inom KA2, men budgeten tas från någon av sektorerna. Val av sektor avgörs av var nyttan av projektet är tydligast. Det är ansökaren som väljer sektor. Beviljade projektet kommer att bevakas under sin giltighetstid så att de inte glider över till ”fel” sektor. Man behöver inte ha representanter med i projektet från samtliga sektorer även om resultatet kan tänkas vara värdefullt för samtliga sektorer.

Vilka länder ska man samarbeta med? De länder som deltar i programmet finns förtecknade i programguiden. Partners som inte tillhör programländerna är tillåtna under förutsättning att de kan bidra med unik kompetens som inte kan finnas inom Europa. Motiveringen i ansökan är viktig – om inte bedömarna kan se det kommer ansökan att underkännas i den kvalitativa bedömningen.

Hur fria är vi när vi väl fått vår ansökan beviljad? Varje ansökan som kvalitetsbedöms får också en återkoppling vad gäller styrkor och svagheter. Kommentarer om förbättringar ska ses som anvisningar, inte som förslag. De nationella kontoren kan avsluta projekt som inte följer projektplan och anvisningar.

Varför är beloppen utformade som enhetskostnader och så olika för korta och långa mobiliteter, och varför är de så låga i KA2?Principen är att förenkla med enhetliga belopp istället för att beräkna utifrån verkliga kostnader. Det minskar administrationstiden för alla parter. Man ska också se beloppsnivåerna som styrmekanismer. Rena mobiliteter hör hemma i KA1, det ska inte ske någon överlappning av

Sida 23 (26)

aktivitetstyper mellan programdelarna. I KA2 ingår mobilitetsaktiviteter som en del i ett större sammanhang. Modellen med enhetskostnader är också ett sätt att markera att det handlar om bidrag och inte kostnadstäckning, en viss del av kostnaden är medfinansiering från deltagande organisationer.

Kan jag hålla kurs för mina kollegor i ett annat land?I KA1 är alla mobiliteter avsedda för att jag antingen själv hämtar in kunskap eller att jag undervisar studerande. Man kan alltså inte hålla kurs för personal. I KA2 finns en byggsten kallad ”short term staff training events”. Här är syftet att man inom ramen för ett pågående projekt också tillsammans lär sig något. Men här finns inte utrymme för kurs i den bemärkelse vi har i KA1. Programdelarna ska inte vara överlappande. Kursdeltagande söker man om i KA1.

Kan man i KA1 använda sitt besök för att planera nya samarbeten?Jobbskuggning handlar naturligt om att jämföra de två organisationernas sätt att förhålla sig till sitt uppdrag och kan mycket väl därigenom leda till planer på projektarbete. Huvudsyftet får dock inte vara att planera för framtida projektsamarbeten.

Hur skiljer man på möjligheterna och förutsättningarna för det som kallas mobiliteter?Först skiljer man mellan personalmobiliteter och studerandemobiliteter. I KA1 vux är det enbart personal som kan komma ifråga. Och det ska vara personal med nära anknytning till studerande i den bemärkelse som programmet definierar.

I KA1 söker man medel för kostnader som hör samman med kursdeltagande, jobbskuggning eller undervisning. Bidraget är uppdelat på olika poster där ett administrationsbidrag följer varje enskild personalmobilitet och där resa och uppehälle kalkyleras var för sig beroende på mottagarland och avstånd. Dessutom kan man ansöka om bidrag för kurskostnad, men inte konferenskostnad.

I KA2 knyts administrationsbidraget till projektet i sig, inte till mobiliteterna. För projektmötesmobiliteter slås bidrag för resa och uppehälle samman till ett enhetsbelopp per mobilitet.Summan är oberoende av mötets varaktighet. För personalmobiliteter inom ramen för projektet finns flera möjligheter; rena undervisnings-/lärandeuppdrag såväl som gemensamma korta ”kurstillfällen”. Här har man återigen att kalkylera med tid och resmål för att räkna ut budgeten.

Sida 24 (26)

Det som i KA2 kallas ”Multiplier events” är till för att man ska kunna testa sina resultat (”Intellectual outputs”) externt. De bidrag som finns där avser personer utanför de deltagande projektparterna. Man kan alltså inte använda den budgetposten för personalmobilitet.

Såväl personal som studerande kan delta i mobiliteter inom ramen för projekt i KA2.

Hur ska vi uppfatta innebörden i ”exceptional costs”?Det mesta man gör inom sitt projekt har man kapacitet för eftersom man sett till att samla just de partners som är bäst skickade att genomföra projektet. För vissa moment kan man sakna kvalificerade medarbetare, och det är då man kan köpa in den tjänsten.

Europeisk utvecklingsplan – varför det?I berättelsen ”Alice i Underlandet” finns en ordväxling mellan Alice och en katt där Alice frågar efter vägen: ”Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?” ”Det beror på vart du vill komma”, svarade katten. Och så är det givetvis. Man måste veta målet för att kunna välja medel. En fortbildningskurs utomlands är ett medel för att nå mål i den egna organisationen. Det är rektor eller arbetsledare som sänder ut sina medarbetare för att hämta in värdefull kompetens.

I Erasmus+ finns medel att söka för organisationer som vill fortbilda sin personal. Medlen är då knutna till EU:s gemensamma utbildningsmål. Erasmus+; vuxenutbildning vänder sig till organisationer med kraft att genomföra aktiviteter som leder till högre kvalifikationer hos den vuxna befolkningen.

Erasmus+ har i sina ansökningshandlingar för fortbildning inom vuxenutbildningssektorn några frågor om bakgrunden till att man söker fortbildningsmedel. De frågorna är mycket användbara när man bygger upp den internationella dimensionen i sin utvecklingsplan. De tre dimensionerna är:

Den egna organisationens utvecklingsbehov när det gäller kvalitet och internationalisering

hur de sökta aktiviteterna (kompetensutvecklingen) möter de identifierade behoven

hur internationalisering är tänkt att fungera som verktyg i det långsiktiga utvecklingsarbetet; att vara en del av vardagen i organisationen

Läs mer i programguiden, s. 278:

Sida 25 (26)

Men vad är det som bedöms i ansökan?

Allt bedöms – det ni skriver såväl som det ni utelämnar. Det finns tre huvudområden som bedöms:

Relevans i förhållande till de centrala EU-målen och målen i Erasmus+ för vuxenutbildning (AE) – och relevans i förhållande till vilken organisation som söker

Kvalitet genom hela projektets skilda faser Påverkan – i vilken utsträckning resultatet är användbart för er

själva och för andra och hur ni gör det tillgängligt

Den som önskar kan anteckna sig för ett nyhetsbrev om Erasmus+ och andra möjligheter till internationellt samarbete. Det sänds till den som är intresserad av nyheter inom området vuxenutbildning. Anmäl till kerstin.hagblom(at)uhr.se

2017 12 05

Sida 26 (26)