Möt den nyagenerationensjöfolk

Fira jul på Sjömanskyrkan

Välkommen Elin!

- Nytt från Sjömanskyrkorna i Göteborgs Stift -www.sjomanskyrkan.se

Vi minns Mary

Nummer 3 - 4 2013 Årgång 54Vinter

2

Innehåll3 Sjömansprästen har ordet5 Ordförande har ordet6 Tack Mary7 Smoke Rings bjöd på högklassig Jazzmusik8 Sommarkvällar i sjömanskyrkan9 Krigsseglardagen i Halmstad10 Bilbåtar i Uddevalla10 Maritimt storfrämmande11 Kulturnatta i Sjömanskyrkan12 Krigsseglardagen i Göteborg14 Christian för sjömanstraditionen vidare17 Riskfyllt arbete på vresigt Atlanten20 Välkommen Elin21-24 Aktuell information

Hemmahamn- Nytt från Sjömanskyrkorna i Göteborgs Stift -

Nummer 3 - 4 2013Årgång 54 vinter

Omslagsbild: Störst i hamnen!? Majestisk Maersk

besöker Göteborgs hamn.Läs mer på sidan 10

Hitta rättAnsvarig utgivare: Ib Pihlblad

Layout: Kerstin Franzén

I redaktionen: Ib Pihlblad, Kerstin FranzénRedaktionen: hemmahamn@hotmail.se

Sjömanskyrkan i Göteborg(gemensam expedition för samtliga enheter)

Besöksadress: Amerikagatan 2, Göteborg Postadress: Box 4039, 400 40 GöteborgTelefon: 031-14 03 88Fax: 031-14 77 24E-post:sjomanskyrkan.gbg@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.sjomanskyrkan.se

Öppet: Måndag-fredag 10-16 Lördag-söndag 10-14

Sjömanskyrkan i Bohuslän(mobil verksamhet)

Postadress: Vindfällegatan 35/84451 73 UddevallaTelefon: 0707-65 26 84 E-post: sjk.uddevalla@mareud.com

Sjömanskyrkan i HalmstadBesöks- & postadress: Strandgatan 5 302 50 HalmstadTelefon/fax: 035-15 78 70E-post: halmstad@sjomanskyrkan.seÖppet: Måndag – torsdag 9 – 16 Fredag 9 – 13 Söndag vid gudstjänster

Plusgiro: 90 03 43-5

3

Sjömansprästen har ordetTradition eller levande hopp?

”Det folk som vandrar i mörkret ser ett ljus skina klart. Över dem som bor i mörkrets lands strålar ljuset fram. ”

Dessa välkända ord från profeten Jesaja (9:2) är goda nyheter från Gud, vår Fader i himmelen. Guds ord utsagda för att ge oss hopp och ljus för de människor som hamnar i mörker och förtvivlan. Som ett svar på Guds ord sagt genom profeten i forntida dar´ och för vår skull i vår tid firar vi jul med budskapet om att Ordet blev människa och bodde bland oss. ”Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen.” Joh 1:9 Ljuset skulle ta gestalt och bli synligt i världen på ett för profeten och hans tid obegripligt sätt, men som en verklighet för dem som nåddes av ängelns besked; för herdarna, värdshusfolket och Josef och Maria och sedan för världen och oss. ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss och vi såg hans härlighet…” Joh 1:14

En ung kvinna, Lucia, som också kallas ”Ljusbäraren”, kom att bli en bild för både profetens och apostelns ord om hoppets ljus. Hon fick ge ljus och värme till många av dem som i hennes tid levde i förtryck och mörker. Det är den kristna trons grund att leva i hoppet att ljuset övervinner mörkret. Även i det djupaste mörker kommer det alltid att finnas en väg ut mot ljuset och värmen. Santa Lucia är ett vittne om hur ljuset övervinner hårdhet och mörker. Den unga italienska kvinnan, som levde på 300-talet i Syrakusa, Sicilien, levde i en tid när den romerska staten, kejsaren, utövade

terror och förföljelse av de kristna. Många dukade under och många flydde. Lucia gav aldrig upp hoppet eller sin tro. Hennes bekännelse till en levande Gud, Jesus, räddade hennes själ, men hennes liv fick ett fruktansvärt slut. Hennes obevekliga tillit till Jesus och tro på ljusets seger kom att ge de samtida med henne och i hennes efterföljd hopp och styrka att stå upp mot det onda.Vi kan tycka att världen borde lära sig av historien. Våld, förföljelse och terror har aldrig byggt upp något. Det har alltid brutit ned och förgjort. Så upplever många sin verklighet också idag. Mörkret kommer tätt på många i vårt land och på alltför många platser runt om i världen. Santa Lucia har för många också idag inte bara traditionens relation, utan det finns också inspiration att hämta från hennes kamp och trosvissa opposition. Hon kan också idag i vår förberedelse inför julen och dess budskap om ljuset

4

bli ett levande hopp för kampen och tron på att ljuset kommer att segra över mörkret.Det kanske inte är tradition eller levande hopp som vi skall förknippa med Santa Lucia. Det kanske är både och. Traditionen bär och framvisar henne som ett levande hopp och en förebild för tro och kamp. Santa Lucia kan bli ett tecken för oss alla. Ett tecken för det hon fick genom Jesus Kristus. Kraft och mod och trons gåva. Men också att göra oss till ljus

i en värld som på många områden är satt i mörker.Poeten Bo Setterlinds dikt ”Tänd ljus får klä ord för det hopp Santa Lucia inspirerar till:

Låt inte mörkret hindra digatt söka ljuset.

Och när du funnit det,låt andra se,

pröva, övertyga sig.Ib PihlbladSjömanspräst

Göteborgs LuciaKom och möt Göteborgs Lucia

i SjömanskyrkanOnsdag 4:e december kl. 10.00Kaffe, pepparkakor och frukt

Aktuell info på hemsidanwww.sjomanskyrkan.se

Välkomna

5

Ordförande har ordet

Sommaren blev härlig och långsträckt i år. Nu skriver vi slutet av September och fortfarande kan nästan sommarlika dagar njutas. Fantastiskt! Enligt kalen- dern har dock hösten redan börjat. Men Sjömanskyrkan sjuder av liv, såväl i Göteborg som på stationerna i Halmstad och Uddevalla.

När detta läses börjar det redan lacka mot jul. På försommaren hade jag förmånen att sammanträffa med personalen för att informera om Framtidsprojektet och Göteborgs Sjö- fartshus – Sjömanskyrkan. Flera kloka synpunkter lämnades. Jag upplevde det som att personalen, likt de flesta andra som får höra om vårt Framtidsprojekt, var positivt inställd till denna spännande fråga.Efter styrelsebeslut i juni har bygg- lovshandlingar skickats in avseende ombyggnad och uppfräschning av vårt fina gamla hus i Göteborg.

Framtidsgruppens idéer har fått gehör i styrelsen och fas två av projektet är nu igång. Vi väntar på yttrande från Byggnadsnämnden för att eventuellt

komplettera ritningar och skisser.

Framtidsprojektet är således nu väl igång. Jag hoppas att vi snart skall få se hantverkare i huset som jobbar med olika delprojekt i källar/suterrängplanet. Pullmankojer till hotelldelen har redan skickats till Göteborg.

I nästa nummer av Hemmahamn räknar jag med att kunna åter- komma med en ny rapport om Fram- tidsprojektets fortskridande.Jag önskar personal, styrelse och alla vänner till Sjömanskyrkan och Göteborgs Sjöfartshus fina helger och ett gott nytt år!

Per A. Sjöberger”

6

Mary fick tillsammans med förestån-darna Georg Furberg och därefter Seth Göthager och a rbetskamraterna Kalle, Olle och Ingemar med flera vara med och be-tjäna sjöfolket när svensk handelsflotta växte och nådde sin största storlek 1968.

Präst under åren 1954-1968 var den legendariske Sven Johansson. Vi som kom med i arbetsla-get på 70-talet fick ofta höra Mary be-rätta om glansdagar-na när Broströms var stora och Svenska Amerikalinjen satte sin prägel på ham-nen och hela sta n.

Om vi gjorde något som var bra kunde Mary säga:” det var nästan som på Sven Johanssons tid.”

Mary hade en stor bredd. Hon kun-de se och möta den enskilde och inte

sällan utsatta män-niskan. Samtidigt ledde hon ett ar-betslag anställda och organiserade en stor frivilliggrupp rekry-terad bland damerna i sykretsarna. Hon bidrog stort till att göra Sjömansgården till en trivsam mö-tesplats för sjöfolk och sjöfolkspensio-närer.

Många andra orga-nisationer fick god service i våra loka-ler. Detta betydde mycket för Sjömans-kyrkans ekonomi. Jag blev imponerad av henne och alla fri-villiga som hon ledde med fast hand vid julfester och andra

begivenheter. Då var hon befälhavar-nas överman.

Tack Mary

Mary Johansson blev Sjömansgårdens första husmor när portarna slogs upp på Stigbergstorget hösten 1954. Och hon blev Sjömansgården/Sjömanskyrkan tro-gen till dess hon gick i pension 1982. Jag hade förmånen att få arbeta med hen-ne under åren 1978-82 och flera år senare när hon ställde upp frivilligt. Hon levde som hon lärde.

7

Det var stående ovationer när Smo-ke Rings BigBand hade avslutat sin konsert med Glenn Millers parad-nummer, In the Mood från 1959. Så det var bara för solisten Elisabeth Bergenstråhle att inta scenen och avsluta på samma sätt som hon in-ledde, med sin finstämda tolkning av Erna Tauros (text Tove Jansson) lite vemodiga Höstvisa; Skynda dig älskade, skynda att älska...

Vilken högtid för alla oss som älskar Jazzmusik, och vi var många, denna rug-giga oktoberdag. Lennart Johansson tog oss med på en Jazzresa från tidigt 1900-tal och framåt. Vi bjöds på all den musik vi tycker så mycket om, musik som framförts av de stora; Glenn Millers Moonlight Serenade, Frank Sinatras On the Sunny Side och många fler. Och Smoke Rings BigBand fick dessa klassiker att brista ut i full blom. Elisabeth gjorde en underbar tolkning av Gröna små äpplen, en av Mo-nika Zetterlunds sånger.

Trumpetaren Örjan Yttergren framförde sångarsolo av As time goes by, känd från filmen Casablanka. Vilken upplevelse!Efter föreställningen serverade vår nya värdinna, Elin Sundius, med goda med-hjälpare en välsmakande höstbuffé.

Mary sparade sig inte. Hon var arbets-sam, ekonomisk och plikttrogen. Hon hade glimten i ögat och fick många vänner.

Som ett litet bevis på den tacksamhet

vi kände för Marys insats de många åren blev Mary gudmor till Sjögårdens utfärdsbåt 1984. Båtens namn blev ”Mary Jose-fina”.

Mary föddes 1917 på Styrsö och behöll kontakten med ön hela livet. Under sin aktiva tid hade hon också en bostad i grannhu-set till Sjömansgården. Mary avled den 3 september i år 96 år gammal.

Med Mary har ett stort stycke svensk sjömanskyrkohistoria gått till ända. Mary, vila i frid!

Leif Sjöstedt

Smoke Rings BigBand bjöd på högklassig Jazzmusik

8

Sommarkvällarna på Sjömanskyrkan i Halmstad avslutades den 18 augusti med ”lapp på luckan” när drygt 80 personer hade kommit för att lyssna till sång, musik och uppbyggliga ord. Dessutom fick besökarna sjunga med i välkända sånger och psalmer.Det har varit många fina och välbesökta söndagskvällar under sommaren, förutom de bofasta når vi även många turister som gärna återkommer varje sommar.

Sommarkvällar i Sjömanskyrkan

T v: deltagarna under ”finalkvällen”, då stämningen var på topp, inte minst mellan sångare och musiker. Efteråt smakade kaffe och hembakat som vanligt utmärkt.

Hälsn ingarBo Lindbla dh kaplan

9

Söndag den 1 september högtidlighölls Krigsseglardagen på Sjömanskyrkan i Halmstad. Krigsseglarnas skara minskar, men ännu finns de som minns och som kan berätta.I Halmstad underhöll Flottans Kavaljerer med kända sånger, där vi även fick tillfälle att sjunga med. En andakt hölls av kaplan Bo Lindbladh, där han erinrade om krigsseglarnas värdefulla insatser under kriget. Kaffe och hembakat bröd serverades och stämningen var gemytlig runt kaffeborden.

Krigsseglardagen i Halmstad

Här ses två av krigssegalarna: Georg Gullstrand, som kommit från Vittsjö tillsammans med Sven Strömberg från Halmstad, i samspråk med kaplanen.

Hälsn ingarBo Lindbla dh kaplan

10

Göteborgs hamn har under sensommaren och hösten haft stor-främmande. Två av världens största fartyg anlöpte 27 augusti och 1 oktober Göteborgs containerhamn. De båda fartygen, där det ena just heter som rede-riet, Maersk Mc-Kinney Möller, och systerfartyget, Majestic Maersk som kan ta 18 000! containrar.

Skulle man ställa dessa i en enda rad skulle den nå från Göteborg till Falkenberg. Farty-gen är 398 m långa, 58 m breda och har en höjd på 73 meter. De är dessutom byggda för att minimera miljöutsläpp. När fartygen anlöpte Göteborg flockades nyfikna för att beskåda de mäktiga skapelserna. Det anordnades dessutom båtturer för dem som ville se fartygen på närmare håll. Farty-gen går sträckningen Europa och Asien.Marina Bengtsson

Uddevallaföretaget Orient-export exporterar fortfarande begagnade bilar och lasttbil-schassin till Sydamerika från Uddevalla. CSAV RIO ITATA var nyligen i Uddevalla för andra gången för att intaga en sådan last. Dessa stora men enligt min mening, fula, men troligtvis effektiva bilfartyg lastar i f.d Uddevallavarvets gamla bygg-docka där det en gång i tiden byggdes 499.000 tonnaren NANNY. Ett av världens en gång i tiden bredaste tankfartyg. I denna byggdocka skulle man kunna klämma in 6 fartyg av CSAV RIO ITATA’s stor-lek och ändå ha lite plats över.En rättelse till förra numret av Uddevallaartikeln i Hemmahamn. ”Det var inte Beijers som köpte gamla Volvofabriken utan BENDERS”, Jag beklagar felskrivningen.

Rolf Skiöld

Bilbåtar i Uddevalla.

Maritimt Storfrämmande i Göteborg

David och Goliat

CSAV Rio Itata på väg in under Uddevallabron

Sedan några år tillbaka har Sjömanskyrkan varit med i den för hela Göteborg gemensamma satsning-en på en kulturaktivitet, Kulturnatta.I årets program fanns i Sjömanskyrkan represen-tanter för föreningarna Gamla Majgrabbar och Fyrsällskapet. Vi hade en utställning med bilder från en vecka ombord på fiskebåten Zaron LL 575 från Dyrön. Dramatiska bilder i svart-vitt som visar livet och arbetet ombord under en vecka 1956. Under kvällen visades också den film som beskriver verksamheten i Sjömanskyrkan i tiden strax efter in-vigningen av huset på Stigbergstorget 1954/55. Den bjuder också på fina bilder över hamnaktiviteterna och sjötrafiken vid kajen nedanför Sjömanskyrkan.

Kvällen avslutades med ett fantastiskt uppträdande av sång- och performancegruppen Rabalder i Skep-pet. Gruppen drog fullsatt hus och bjöd de närva-rande på sång, samtidigt som de med sina kroppar och agerande gav sången och musiken ytterligare en dimension.

i Sjömanskyrkan

11

CSAV Rio Itata på väg in under Uddevallabron

12

Högtidlighållandet av Krigsseg-lardagen hålls traditionellt första söndagen i september vid Stenpi-ren i Göteborg.

Vädret var inte det bästa denna sön-dag, varför alla deltagare, ca 60 pers. samlades inombords i nedre salongen på Ångaren Bohuslän; den gamla praktfulla Ångaren har under många år varit platsvärd vid Stenpirenmonu-mentet för Krigsseglardagen.

I år var vädret alltför blåsigt och regnigt för att hållas på piren. Det blev ett varmt och innerligt möte kring minnet av de uppoffringar som så många svenska sjöfolk gjorde under krigsåren.

Dagen ombord inleddes med Korum, en andakt ledd av sjömansprästen Ib Pihlblad och kantor Ulla Gylllenros. Därefter hölls Högtidstalet av VD för Redareföreningen´Christer Schoug, som framhöll värdet och betydelsen av att minnas dem, som så många idag glömt eller inte varit kunniga om, vad de gjorde under de många svåra krigsåren ,1939-1945.Flottans män avslutade dagen och underhöll och tog med sång och mu-sik fasta på sjöfolkets glädjetoner och sorgesånger denna minnesallvariga och hoppfulla dag på sitt frimodiga och glada sätt. Eftersom

Eftersom Stenpiren är under om-byggnad kunde inte den sedvanliga kransnedläggnigen vid Krigsseg-larmonumentet äga rum. Därför beslutades att kransen som Sjöbefäls-förbundet och SEKO Sjöfolk lägger ned vid monumentet i år placerades i Sjömanskyrkans foajè vid minnes-tavlorna över de omkomna Sjöfolket under 2:a världskriget. Ib Pihlblad

Krigsseglardagen i Göteborg - Ombord igen.

13

14

”När jag började på Sjöbefälssko-lan var det första jag fick höra: Res er och gå härifrån om ni är smarta, berättar Christian. Men det övervägde jag inte ens. Jag hade tidigt bestämt mig för att läsa till sjökapten.”Jag träffade Christian Schale för-sta gången strax före jul förra året. Vi hade fått ett telefonsamtal på Sjömanskyrkan i Rotterdam, där jag tjänstgjorde. Kapten på Ek-Star ville ha tag på en engelsk Bibel. Vi åkte ut till båten, med Lusse-katter och engelsk Bibel.Christian var skeppare och ensam svensk ombord. Han planerade för julhelgen och ville ge sin filippinska besättning en stämningsfull högtid, och då behövde han Julevangeliet på engelska.

Det blev ett fint möte. Vi hade mycket att prata om, om sjöfar-

tens förändrade villkor, om bröderna Ebbe och Ernst Schale, dessa namn-kunniga sjökaptener som jag träffade på tidigt 70-tal, i Marseille, då jag var knuten till Sjömanskyrkan där. På styckegodsarnas tid.Nu är Christian hemma och har tid att greja med sitt hus; och vi träffas igen, här på Sjömanskyrkan i Göteborg.- Jag vet exakt när jag bestämde mig för att bli sjökapten, berättar Christi-an. Det var en jul, jag var kanske 13 år. Som vanligt firade vi jul hemma hos mina farföräldrar. När vi ätit julmiddag bad farfar Ebbe mig sitta ner en stund. Det var dags att ta klivet in i vuxenvärlden. Han tog fram två glas som han fyllde med whisky. Så började han berätta, om li-

vet som sjökapten om upplevelser från när och fjärran. Hans berättelse gjorde ett stark intryck på mig. Det var den kvällen jag bestämde mig.- Din farfar betydde mycket för dig.- Ja vi har alltid haft en stark samhö-righet, och jag vet att han blev glad över mitt yrkesval.Christian kommer från en släkt av sjö-farare, så långt tillbaka som till 1610.Men hans pappa valde livet på land-backen.- Det ska han ha all heder av, att han valde familjen framför att vara frånva-rande under långa pass till sjöss, säger Christian. Pappa hade själv upplevt det, även om han, som liten var med farfar på fantastiska resor ombord på Svenska Lloyds styckegodsare. På den tiden var en kapten ”ägd” av rederiet och fick ge sig av med kort

Christian för sjömanstraditionen vidare

15

varsel. Och passen var långa.Men nu är arbetsförhållandena väldigt annorlunda.Jag kunde själv vara med vid min sons födelse, medan farfar fick telegram, samma dag han mönstrat på ett långt pass, att han hade fått en son.- Hur började din sjöfartsbana?-Efter militärtjänsten började jag min utbildning på Lindholmen och år 2000 var jag färdig. Jag var ute med Teekay Tankers under en period och hade fyra månaders törnar. Det var helt OK då, när man inte hade familj.På den tiden var det inte helt lätt att hitta jobb. Jag sökte på ett 20-tal re-derier och fick väldigt bra kontakt med personalchefen på DFDS Tor Line, där jag varit elev. Hon sa att jag kunde höra av mig igen. Kan jag ringa varje dag? frågade jag. Det kunde jag,

och det gjorde jag.Efter tre månader fick jag jobb som Andre Styrman på Tor Belgia.Att jobba inom tankfarten kändes som en utmaning, och när en äldre Andre Styrman på rederi Veritas fartyg Ast-ral blev hastigt sjuk blev jag tillfrågad på förmiddagen och mönstrade på se-nare på eftermiddagen.- Och nu är du på Ek-Star. Blev sjö-manslivet som du tänkt dig?- Under utbildningen fick vi ju lära oss navigation och metrologi, och till och med hur man seglar efter stjärnorna.I verkligheten är det väldigt mycket data, mycket e-post, rapporter och öv-ningar, väldigt mycket pappersarbete.- Hinner ni gå i land?- I tankfart är det ju korta liggetider, men en del hamnar ligger bra till och i Stockholm och Göteborg brukar det

Svensk jul med betydande filippinskt inslag ombord på Ek-Star.

vänd

16

fungera, och i S:t Petersburg är de lite långsamma. Där kan man få ett par dygn. Så jag har sett Vinterpalatset och alla andra sevärdheter där.- Vad betyder Sjömanskyrkan?- Den är viktigt. Jag är ju enda svensk ombord. Jag trivs väldigt bra med att jobba med Filippinare, men det kan bli lite ensamt. Det är värt mycket att få prata på sitt eget språk. Ibland är det mycket att göra när vi ligger vid kaj, och då kan det kanske verka som om vi inte uppskattar besöket. Men det gör vi alltid. Det är ett moraliskt stöd.Och fortfarande läser jag helst en pap-perstidning.Christian betonar att det är viktigt att också ta med filippinska tidningar.- Och Lussekatterna betyder mer än man tror. Det är en symbol för om-tanke, säger han.- Din fru Catia är från Portugal.- Ja, hon var utbytesstudent i Stock-holm och blev väldigt förtjust i Sve-rige. Vi träffades här i Göteborg. Vår son Tiago har hunnit fylla sju år.Han var med ombord redan när han var fyra månader.- Hur funkar det att ha familj?Bra, när jag är hemma är jag hemma till 100%.

Christian saknar sin farfar som inte längre finns ibland oss.Men huset han bor i är farfar Ebbes, och där har alltid bott en Sjökapten Schale. Och sitt yrkesval har han aldrig ång-rat. Han rekommenderar varmt alla som fundera i de banorna att pröva på.

Smycket DroppenPresent som sprider glädje

Sjömanskyrkan i Göteborg och Halmstad säljer detta smycke.I silver 14 mm, inkl. kedja 325 krI silver 32 mm inkl. kedja 350 krDroppe på nål 100 kr

Nästa generation Sjökapten Schale? Sonen Tiago på sin första sjöresa år 2006.

Kerstin Franzén

17

Riskfyllt arbete på vresigt AtlantenMen också spännande upplevelser i det stora landet i väst

1958 fick jag jobb som matros på ett av Svenska Amerika Liniens fartyg. Men efter bara två månader ombord blev jag tillfrågad om jag ville bli båtsman - den dåvarande skulle hastigt lämna båten. Jag tvekade först men accepterade sedan. Jag skulle bli arbetsledare för nio man på däck, ansvara för färg, tågvirke, verktyg m m. Som båtsman stod man mellan befäl och manskap, vilket inte alltid var så lätt.

Dagens arbetsuppgifter hämtade jag hos över-

styrman och sedan skulle jag fort tänka ut hur arbetena skulle fördelas mellan man-skapet. Under resans gång gick ju flera vakt och då hade jag bara få dagmän att basa över. Min början som båtsman blev inte alltid så lätt. Ef-ter en dags arbete i lastrum skulle vi lucka på. Det arbetet gick fortare än vad jag tänkt och de som arbetat fick le-digt lite för tidigt. Styrman-nen hade haft koll på detta och jag fick en anmärkning. Som arbetsledare skulle jag också tänka på arbetarskydd. Livlinor skulle bl a användas då det var risk för fall. Några ”äldre” matroser tyckte att jag var ”tjatig” som var noga med detta.

I Finland lastade vi papper och i Sveri-ge bl a stångjärn för hamnar på Ame-rikas ostkust. Fartyget blev nedlastat och på resan över Atlanten skulle vi få mycken överspolning - vi fick storm och grov sjögång. En stor våg knäckte ett luftrör längst fram i båten. Vatten kunde då komma in i förligaste rummet. Jag fick order om att täta läckan. Att

det var en risk att utföra detta förstod jag och gick själv fram.Farten var ned-satt och jag kunde med en presenning och rep utföra arbetet. Just då jag var klar kom en jättevåg som drog med mig. Då vattnet försvann låg jag i ankarspelet och jag blödde från pan-nan. Jag kunde emellertid gå akterö-ver. Kapten hade haft uppsikt över det hela och då jag var nedanför bryggan ropade han nästan argt: Det kunde ha gått illa, det där.En styrman och en maskinist, vilka hade hand om sjukvården, sydde ihop

vänd

18

såret som var ca fyra cm. De var skick-liga och såret läktes fort och så små-ningom var skadan helt osynlig.

Vår första lossningshamn blev i Bos-ton. Det blev ett kort besök där, men jag fick besök av en skolkamrat - han var styrman på ett svenskt fartyg som också låg där.

Till Albany hade vi papper. Platsen ligger långt inne i landet. Det är Hud-sonfloden som leder dit och på vägen passerade vi Zing-Zing, ett omtalat fängelse som bl a Evert Taube sjungit om.

Då en kamrat och jag gick iland i Al-bany, för att köpa och sända vykort, blev vi tilltalade av en ung man, som undrade varifrån vi kom. Då han hör-de att vi var svenskar blev han intres-serad, han var journalist och undrade om vi hade släktingar i Amerika. Det hade vi båda och vi fick följa med till ett tidningstryckeri. Vi blev intervjua-

de och fotograferade. Det skulle bli en berättelse för tidningen, som vi emel-lertid inte fick se - kanske på ”vårt” papper.

Det var spännande då vi nalkades New York. Frihetsgudinnan tog emot oss och Manhattans skyskrapors tag-giga siluett var imponerande.

Då arbetet var slut för dagen ville man ju gärna bekanta sig med storstaden.En representant för sjömanskyrkan där hade försett oss med kartor och med hjälp av dessa var det inte svårt att hitta. Tunnelbana var något nytt för mig, men jag lärde mig snart de olika linjerna.Det blev besök vid Time Square, Em-pire State Building, kyrkan, Central Park m fl platser.Metropolitan såg jag från utsidan - underhållningen en kväll blev istäl-let City Music Hall, där det bjöds på sång, musik och balett.En kväll var vi fem däckare som åkte

Välförtjänt ledighet med besök på Coney Island.

19

till nöjesfältet Coney Island, som kallas Världens största lekplats. Berg- och dalbanan provade vi trots att vi hade upplevt liknande på Atlan-ten. Vi prövade också våra krafter med slägga för att få en ”gubbe” att lyfta på hatten. Jag lyckades och fick som pris en stor ci-garr. Jag var ju ingen rö-kare och måste kasta den efter några bloss.

I Philadelphia lossade vi och jag hann där att be-söka Old Swede´s Church. Den var ett minne från den svenska invand-ringen och där det hållits predikningar på svenska på 1800-talet. I en eng-elsk skrift kunde jag läsa, att altaret och dopfunten hade kommit från Gö-teborg. Två fartygsmodeller hängde i kyrkan, av Kalmar Nyckel och Fågel Grip.

I Houston, Texas lossade vi det sista. Vi fick där fira jul. Tidigt på Julaftonens morgon kände jag röklukt då jag vaknade. Jag kunde ganska snart avgöra att lukten kom från en hytt i närheten. Då jag öpp-nade dörren möttes jag av mycket rök

men litet eld. Jag fick hjälp och vi förde ut mannen som låg där. Vi kunde med en vattensläckare få stopp på elden. Mannen hade skadats litet men hyt-ten var mest sotig. Det blev plåster på såren och hytten blev bra efter rengö-

ring. Sist i min dagbok står det: Firat Jul med mat, dryck, klappar och sång.

I Texashamnar lastade vi för Europa, bl a bomull, spannmål och plast.I en hamn blev vi er-bjudna jobb på en fiske-båt. Man skulle rymma och amerikanarna skulle ordna med uppehålls- och arbetstillstånd. Men

varken det milda klimatet eller högre lön lockade någon.

På hemresans kvällar fick jag ofta be-sök i min hytt. Jag hade köpt en bat-teridriven skivspelare och sång och musik var lockande. Doris Day var fa-voriten, men sång av Evert Taube och Postflickorna gillades.Däremot fick jag ensam njuta av Tjajkovskij:s B-mollkonsert.

Det var spännande då vi nalkades New York.Frihetsgudinnan tog emot oss och Manhattans sky- skrapors taggiga siluett imponerade.

Axel Adofsson

Hem- och sjukbesök Sjömanskyrkan i Göteborg

Känner du någon som behöver komma i kontakt med oss eller skulle du själv vilja ha ett besök?

Vi finns också till för samtal här i Sjömanskyrkan.Ring 031-14 03 88 eller besök oss

Har du sjöanknytning?

fotoakuten.se

20

Utställning i Sjömanskyrkan december 2013

”Segel och salt svärd och silver”Samspelet mellan

Göteborg och Majorna 1620 – 1720

I samarbete med Majornas museum

Elin Sundius heter jag och jag är ny värdinna på Sjömanskyrkan. Det är mig man ska kontakta då man är intresserad av att ha något evenemang i någon av våra fina konferenslokaler.Jag kommer ur-

sprungligen från Vaxholm norr om Stock-holm och hittade hit till Göteborg pga min man som är uppvuxen i Bräcke på Hisingen.Jag har jobbat med service sedan jag var ca 15 år, på bl.a. Berns Salonger i Stockholm, som stewardess på Condor Ferries i England samt drivit ett lägenhetshotell i Barcelona. Jag har två små barn så det blir att min fritid i huvudsak går åt till att umgås med dem, annars spenderar vi mycket tid på vårt lant-ställe i Stenungsund.Att få jobba på Sjömanskyrkan är på sätt och vis mitt sätt att föra familjetradi-tionen vidare då min far, farbror, farfar samt farfarsfar var/är sjömän. Ser du mig springa omkring i kyrkans lokaler, stanna mig gärna och presentera dig då jag är intresserad av att lära känna alla som kommer hit.

Väl mött!

Elin

Välkommen Elin

Personalen på Sjömanskyrkanönskar er alla.

En Välsignad Juloch

Ett Gott Nytt År

21

Vigsel och DopAtt gifta sig och låta döpa sina barn i Skagen är mycket populärt. Vi har numera vigselrätt i Danmark.Vigslarna ökar i Sjömanskyrkan igen. Välkomna att boka in vigsel för tiden mellan april-september 2014.

För mer information kontakta:Sjömanspräst Ib Pihlbladtelefon +46 31 140 388mobil: +46 703 066 644 epost: ib.pihlblad@svenskakyrkan.se

ÖPPETMåndag - torsdag kl 9 - 16 Fredag kl 9 - 13Lördag StängtSöndag öppet i samband med gudstjänst

Onsdag eftermiddagar träffas vi och stickar, virkar eller bara umgås lite

Halmstad

Vintern i Sjömanskyrkan

www.sjomanskyrkan.se

Skagen

I Bohusläns hamnar rullar ständigt Sjömanskyrkans blå bil. Rolf Skiöld bedriver mobil verksamhet och besöker fartyg i hamn.Ett nytt IT-center kommer att öppna inom kort i Sörviks- hamnen i Uddevalla.Tel: 0707-65 26 84

Bohuslän

22

Gudstjänster

Vi firar gudstjänst söndagar kl 13.00 Kyrkkaffe serveras

varje söndag

Varmt välkomna!

Julens Gudstjänster 24/12 Julafton kl 13.30 Julbön

25/12 Juldagen kl 12.00 Juldagsmässa

26/12 Annandag Jul stängt29/12 Söndag e Jul kl 13.00

Gudstjänst Nyårafton kl 10-14Nyårsdagen stängt

5/1 Söndag e nyår kl 13.00 Mässa

6/1 Måndag Trettondedagen stängt

Vigsel, dop och

begravningKontakta vår värdinnaElin för bokning

073-8268780

Vill du hyra konferens- och föreningslokal?

Kontakta vår värdinna Elin073-8268780

Göteborg

23

JulfirandeJulafton, Julbuffé 14.00

Juldagen Grötfrukost 11.00Julbuffé kl 13.00

Obs: Annandag Jul, StängtBiljetter till

Sjöfolkets julfirande kan köpas i

Sjömanskyrkans expedition den 4-20 december

Dagens lunchserveras måndag - fredag.

11.30 -14.00Pris: 65 kr

inkl sallad, måltidsdryck eller kaffe

Dagens soppa 35 krFör meny se våran hemsida:

www.sjomanskyrkan.se

Bada bastu Nu när vintern har svept in

Göteborg i sin fuktiga rock kan det vara skönt att krypa in i en

varm och skön bastu.

Bastun är öppen

för herrarvarje fredag kl 10 - 13

Göteborg

Önskas fartygsbesök?Kontakta oss om

du vill att vi besöker

just ditt fartyg.

Välkommen att ringa Marina

031-14 03 88Vi tar gärna emot julklappar

till våra Sjömän!

Måndagskaffeför sjöfolk

Varje måndag kl 14.15

under terminen i

Café KulingStart 13/1 efter Juluppehållet

Varmt välkomna!

24

B

Sjömanskyrkorna i Göteborgs stiftBox 4039, 400 40 Göteborg

Telefon: 031-14 03 88, Fax: 031-14 77 24Plusgiro 90 03 43-5

POSTTIDNING

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. (ej adressidan)

Sjö

man

skyr

kan

2013

Söndag 8 december kl. 17.00

Julkonsert Sjömanskyrkan Göteborg

Swingin´ ChristmasSmokeRings BigTomteBand

Dirigent Kurt LindeSolist Elisabeth Bergenstråhle

Kaffeservering ingår i biljettpriset

Entré 100: -(till Sjömanskyrkan)

Välkomna