FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingCyril, tolv år, befinner sig på ett barnhem i den belgiskastaden Liège där han har dumpats av sin pappa Guy. Cyrilförsöker desperat få kontakt med pappan och få tillgångtill den cykel som pappan lovat honom. Pappan har dockavslutat sitt mobilabonnemang och verkar omöjlig att nå.Cyril rymmer från barnhemmet för att söka upp pappan

i hans lägenhet. Men pappan har flyttat. Cyril jagas avbarnhemspersonalen och han söker sin tillflykt till enläkarmottagning där han får kontakt med en av patien-terna, hårfrisörskan Samantha. Cyril klamrar sig desperatfast vid Samantha, men barnhemspersonalen övertalarhonom att släppa kvinnan för att följa med och besökapappans tomma lägenhet.

Någon dag senare söker hårfrisörskan Samantha uppCyril för att överlämna den cykel som hon insett att Cyrilspappa i desperation sålt till en annan familj för att få inpengar. Samantha har köpt tillbaka cykeln. Precis som deska skiljas frågar Cyril om han kan få bo hos Samantha påhelgerna.Cyril kör runt på sin cykel och frågar personalen på en

bar, ett konditori och en bensinmack om de vet vart pap-pan flyttat. Men ingen har någon information att ge.Cyril får möjlighet att tillbringa helgerna som foster-

hemsplacerad hos Samantha. Cyril längtar efter pappan,är aggressiv och apatisk och har svårt att ta emot tröstfrån Samantha och hennes pojkvän.Samantha lyckas via polisen få kontakt med Cyrils

pappa och avtala tid för ett möte, men pappan dyker inteupp på den avtalade mötesplatsen.Samantha har adressen till pappans bostad. Där träffar

de en kvinna som hänvisar dem till den restaurang därpappan arbetar. De träffar pappan, men då Cyril frågarnär pappan tänker hämta honom från barnhemmet avvi-sar pappan Cyril med motiveringen att han inte kan tahand om Cyril, att han saknar pengar och lägenhet. I ettsamtal med Samantha vädjar pappan till Samantha att tahand om sonen. Innan de skiljs säger pappan till Cyril atthan inte vill se honom igen. I bilen, på väg hem, får Cyrilett sammanbrott.En dag, då Cyril cyklat hem från affären och lagt in

matvarorna i Samanthas kylskåp, upptäcker Cyril att cy-keln blivit stulen av en jämnårig pojke. Cyril förföljer poj-ken och hamnar i ett skogsparti med en övergiven arbe-

Pojken med cykeln

”Pojken med cykeln” är en belgisk film om tolvårige

Cyril som rymmer från ett barnhem för att söka upp sin

pappa som övergivit honom. Av en händelse möter han

en hårfrisörska med ett sällsynt stort hjärta som väljer

att ta sig an honom.

Filmen utgår från pojkens perspektiv och skildrar

hur han på sin cykel försöker orientera sig i tillvaron

och förhålla sig till de olika personer han möter. Berät-

telsen handlar om svårigheterna att hantera svek, tillit

och försoning.

Rekommenderad från åk 8

EN FILMHANDLEDNING AV

KLAS VIKLUND

Dramat och temat”Pojken med cykeln” är ett drama om barnhemsbarnetCyril som desperat försöker få kontakt med sin pappa föratt få tillgång till den cykel som pappan lovat honom, mensom pappan sålt till en annan familj. De inledande drama-tiska frågorna är: Ska Cyril hitta pappan? Ska Cyril finnasin cykel?När hårfrisörskan Samantha lyckats köpa tillbaka cy-

keln utvecklas berättelsen till en historia om hur Cyril påsin cykel försöker utforska och orientera sig bland män-niskorna i staden – och ställa frågor om var pappan kanfinnas.Cyril möter både fientlighet och vänlighet under sina

cykelturer. Cykeln är hans redskap för att nå frihet ochoberoende, men cykeln tycks ständigt vara hotad. Redandå Cyril besöker baren, där han frågar om personalenkänner till vart hans pappa flyttat, är den jämnåriga poj-ken på plats för att försöka stjäla cykeln. I bakgrunden påparkeringsplatsen utanför baren anar man Wes och deäldre ungdomarna vid en röd bil. Scenen inger en känslaav obehag. Har Wes redan här planerat att använda denunga pojken Lance för att skapa kontakt med Cyril ochförleda honom att råna bokhandeln?Wes framstår till en början som en omtänksam person

då han erbjuder sig att betala för att laga cykelns punkte-ring. Wes tar med Cyril till sin farmor och farfar för attspela dataspel och dricka läsk. Men syftet är allt annat ängott eftersom det handlar om att knyta till sig Cyril för attbegå ett rån. Att Wes har en dubbel personlighet antydsav att han valt bort sitt egentliga namn, Steve, och kallarsig Wes efter den manipulativa och ondsinta figuren Al-bert Wesker i dataspelet ”Resident Evil” som lanserades1996 och även blivit film.Wes delar Cyrils öde som föräldralös och han tycks må-

na om sina farföräldrar. Det första som händer när Wesoch Cyril kommer till lägenheten är att Wes hjälper sinfarmor upp i sängen. Hon ramlade ut när hon skulle taupp fjärrkontrollen till tv:n som hon tappat på golvet.Denna positiva presentation av Wes gör chocken över hurhan senare utnyttjar Cyril för rånet mot bokhandlarparetså mycket mer dramatisk.Vid en fotbollsplan blir Cyril inbjuden att vara med och

spela fotboll, en gest av att han är önskad och välkom-men. Men framför allt är det hårfrisörskan Samantha somvisar prov på obegränsad kärlek och oändliga uppoff-ringar med den apatiske och aggressive Cyril. Hon fram-står som filmens egentliga gåta och den fullkomliga mot-parten till Wes som har sin dolda agenda. Filmen beskri-ver Samanthas goda handlingar, men utan närmareförklaringar. Hon framstår som änglalik. På Cyrils frågasvarar Samantha att hon inte själv vet varför hon tar sigan honom. Men hennes lojalitet mot Cyril är orubbad,trots att han kränker henne och övermannar henne.Även om en fosterhemsplacering hos Samantha också

är kopplad till en viss ersättning tycks det inte vara peng-arna som driver henne. Hon köper tillbaka cykeln ochordnar med mobiltelefon till Cyril utan att hennes eko-nomi diskuteras.Cyril och Samantha möts i väntrummet till en läkar-

mottagning och en möjlig förklaring skulle kunna vara attSamantha på grund av sjukdom fått en insikt om hurskört livet är och betydelsen av att visa omsorg om sam-

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

tarvagn där han går till attack mot pojken.Några äldre ungdomar dyker upp och bevittnar slags-

målet. En av de äldre ungdomarna, som kallar sig Wes,erbjuder sig att betala för en reparation av den punkter-ing på cykeln som uppstått under den vilda jakten. Wesger Cyril smeknamnet ”Pitbull”.Wes bor i ett rum hos sin farmor och farfar. Han bjuder

hem Cyril för att spela ”Assassin’s Creed” på hans PlaySta-tion 3. En förtroendefull relation uppstår mellan dem.Wes har själv under tre år vistats på det barnhem därCyril är placerad.Efter att Cyril och Wes hämtat den lagade cykeln på en

verkstad dyker Samantha upp i sin bil tillsammans medsin pojkvän Gilles för att hämta hem Cyril. De är utom sigav oro och har letat efter Cyril i flera timmar.När Samanthas pojkvän Gilles avkräver Cyril en ursäkt

tar Samantha parti för Cyril varefter Gilles lämnar bilen.Trots att Samantha förbjuder Cyril att umgås med Wes

träffas de igen. I en blandning av lek och allvar försökerWes lära Cyril hur man genomför ett rånöverfall med ettbasebollträ.På kvällen försöker Samantha hindra Cyril från att gå

ut. Hon erbjuder Cyril att följa med den jämnåriga pojkenMourad på bio, men Cyril övermannar Samantha, stickerhenne med en sax och lyckas ta sig ut.Cyril följer Wes anvisningar och slår ned en bokhand-

lare och hans son när de på kvällen lämnar sin butik meddagskassan. När Wes förstår att Cyril blivit iakttagen fårCyril ensam ta ansvar för sedelbunten och rånet. Cyrilbeger sig till restaurangen där pappan arbetar och erbju-der honom pengarna, men pappan vägrar ta emot sed-larna och kör iväg Cyril.När Cyril återvänder till Samantha får han veta att poli-

sen sökt honom. Cyril är ångerfull för att ha övermannathenne och säger att han skulle vilja bo hos Samantha helatiden.Senare möter Samantha och Cyril bokhandlaren, herr

Surlet, på polisstationen för en medling. De träffar enuppgörelse om att Samantha under tjugo månader skabetala paret Surlets omkostnader för sjukvård med mera.Cyril uppmanas att be bokhandlaren Surlet om ursäkt.Herr Surlet accepterar ursäkten. När Cyril undrar var bok-handlarens son är berättar bokhandlaren att sonen Martininte accepterar någon ursäkt.Samantha och Cyril gör en gemensam cykelutflykt. De

äter matsäck och diskuterar kvällens aktiviteter. Saman-tha föreslår att de ska bjuda Mourad och hans föräldrarpå grillfest.Cyril cyklar till en bensinstation för att köpa grillkol.

Där möter han bokhandlaren herr Surlet och hans sonMartin. Sonen Martin får ett raseriutbrott och attackerarCyril då Cyril försöker fly med grillkolen på sin cykel.Cyril söker sin tillflykt till skogspartiet med arbetarvag-

nen. Via arbetarvagnens tak lyckas Cyril klättra upp i ettträd. Bokhandlarsonen Martin kastar sten på Cyril i trä-det. En av stenarna träffar Cyril som livlös faller till mar-ken.När bokhandlaren och hans son Martin diskuterar om

de ska ringa ambulans vaknar Cyril till liv. Cyril tar påsenmed grillkol under armen och försvinner på sin cykel runtett gathörn.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

hällets små och svaga.Samanthas relation till Cyril utgör en provkarta på

olika förhållningssätt till uppfostran och till hur vuxnamöter barn och unga. Hon tillämpar ofta en naturliggränssättning där tillfället får avgöra vad som gäller, honavstår till exempel från att förnedra Cyril genom att av-kräva honom en ursäkt sedan han varit hemma hos Wes.Hon kan visa prov på en auktoritär gränssättning, somnär hon vill hindra Cyril från att träffa Wes. Men hon kanockså erbjuda en demokratisk gränssättning där honinvolverar Cyril i den lilla familjens beslut, som när de islutet av filmen gemensamt beslutar att bjuda Mouradsfamilj på grillfest.Det gemensamma temat för flera av personerna i fil-

men är att de känner sig svikna, att de har svårt för tillitoch försoning.Vad som hänt Cyrils mamma redovisas inte i filmen,

men det framstår som att hon under en längre tid intefunnits i Cyrils liv och att pappan drabbats av en stor livs-kris. Pappan har avslutat sitt mobilabonnemang och rentfysiskt gestaltas hur svårt det är att få kontakt med pap-pan i restaurangen där han arbetar. Cyril tvingas klättraupp i höga fönster och knacka på rutorna. De träffar pap-pan i restaurangen sedan Cyril fått hjälp att ta sig upp påen hög mur mot innergården.Pappan uttrycker sig drastiskt när han försöker avvisa

Cyril. Men han tycks inte allt igenom elak – enbart oför-mögen att hantera situationen. ”Nu när hans farmor ärdöd är jag helt ensam. Jag klarar det inte”, säger Cyrilspappa till Samantha.Det är en dramatisk situation när en förälder väljer att

helt och fullt avsäga sig sitt barn. Men det som gör Cyrilså frustrerad är att pappan inte kunnat förklara situa-tionen och behållit kontakten med Cyril. Cyrils verklighetkrackelerar och han svarar med ett beteende som brukarkallas ambivalent anknytning där han växelvis går tillangrepp mot Samantha och hennes pojkvän Gilles ochväxelvis söker närhet och ömhet. På något sätt måstekänslorna inom honom få ett utlopp. Hela Cyrils personskriker: Se mig! Bekräfta mig! Visa att jag finns! Låt migfå vara med!Det framgår i filmen att barnhemsföreståndaren önskat

att pappan skulle ha tagit första steget för att återta kon-takten med Cyril under barnhemsvistelsen, men pappandeklarerar att han inte klarat av det mötet. Han vill börjaom. Pappan framstår som ett stort barn som själv behövertas omhand.Filmen väcker intressanta frågor om hur barns och

ungas tillit påverkas när en förälder överger barnet. Cyrilvägrar i det längsta att ge upp hoppet om pappan. Han äri en utsatt position och det är förmodligen därför han harså lätt att knyta an till Wes och bli hans förtrogna i rånet.Via skildringen av Cyrils pappa Guy problematiseras

också hur en förälders egen självbild och fortsatta föräld-raförmåga påverkas av att under en längre eller kortaretid avstå från att ta hand om sitt eget barn.Eftersom Cyril är minderårig blir påföljden av rånet

mot bokhandlarparet inte så hård. Cyril och Samanthakallas efter en tid till medling på polisstationen. Det fram-går då att Wes, som egentligen heter Steve Deschamps,sitter i fängelse.Filmens slut blir en utforskning av möjligheten till för-

soning. Kan Cyril försonas med sin pappa som avvisarhonom och kör ut honom när han vill överlämna peng-arna från rånet? Kan bokhandlarsonen Martin försonasmed Cyril som begått rånet? Bokhandlaren och sonentycks rätt chockerade efter att bokhandlarsonen Martinkastat sten på Cyril och han fallit ur trädet där han göm-mer sig. Filmen slutar relativt öppet med att Cyril tar singrillkol och cyklar hem till Samantha och grillfesten medMourad.

• Fundera över vad de olika personerna i filmen betyderför Cyril: barnhemspersonalen, pappa Guy, hårfrisörskanSamantha, fotbollskillarna, Wes, Mourad, bokhandlarenherr Surlet och hans son. Vilken relation har Cyril tilldessa personer?

• Resonera kring de olika personerna i filmen, även Cyril,och diskutera i vilken utsträckning det går att förstå derashandlande. Vad kan det vara som driver hårfrisörskanSamantha? Varför lämnar hon pojkvännen Gilles till för-mån för Cyril?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

En realistisk tradition”Pojken med cykeln” har skrivits och regisserats av de bel-giska bröderna Jean-Pierre Dardenne (född 1951) ochLuc Dardenne (född 1954). De har tillsammans produce-rat ett antal dokumentärfilmer. De har också gjort ett fler-tal spelfilmer kring vardagsrealistiska öden.Spelfilmernas styrka är att de på ett enkelt sätt förmår

att gestalta komplicerade moraliska dilemman för män-niskor i samhällets utkant och de relationer som uppstårdå de möter personer från samhällets mer privilegieradeskikt.Deras internationella genombrott kom med spelfilmen

”Ett löfte” (1996) som berättar om en illegal invandraresom dör i en arbetsplatsolycka och om hur byggnadsent-reprenörens 15-årige son tvingas hjälpa sin pappa att röjaundan liket samtidigt som sonen i hemlighet avlagt ettlöfte om att i händelse av en olycka hjälpa invandrarensfamilj.Spelfilmen ”Rosetta” (1999) skildrar en tonårsflickas

kamp för ett drägligt liv, samtidigt som hon lever med sinsvårt alkoholiserade mamma i en husvagn på en camping-plats.”Sonen” (2002) berättar om hur en snickarlärare på en

ungdomsvårsskola plötsligt ställs inför utmaningen att taemot en tonårspojke som han anar är den person somnågra år tidigare mördat lärarens son i anslutning till ettrån.”Barnet” (2005) skildrar en utblottad småtjuv som väl-

jer att sälja sitt eget barn på den illegala adoptivmarkna-den med motiveringen att han alltid kan skaffa ett nytt.”Lornas tystnad” (2008) handlar om ett par från Alba-

nien och deras uppoffringar för att erhålla uppehållstill-stånd i Belgien.Bröderna Dardennes filmer är starka och osentimentala

berättelser, ofta med ett ungt perspektiv och mestadelsrollbesatta med relativt okända skådespelare som publi-ken inte har en relation till i egenskap av att de är”filmstjärnor”.

Brödernas filmstil knyter an till vad som kommit att kal-las neorealism, ett begrepp myntat i Italien vid slutet avandra världskriget. Det gick vid denna tid inte att fjärmasig från krigets fasor och dess konsekvenser. Ett antal fil-marbetare ansåg därför att det enda moraliskt försvarbaravar att använda filmkonsten för att skapa en ny socialmedvetenhet om verkligheten och förutsättningarna förett drägligt liv.En av neorealismens främsta uttolkare är den italienske

journalisten och manusförfattaren Cesare Zavattini. Hanriktade stark kritik mot den del av filmbranschen somutifrån kommersiella intressen såg som sin uppgift attmotverka ledan som publiken kunde förmodas kännainför vardagsverkligheten och som därför inriktade sig påatt göra spektakulär och förledande underhållning. Hanmenade att allt som innebar en flykt från verkligheten varatt betrakta som ett förräderi.Han kritiserade den amerikanska populärfilmen och

påtalade att det i Hollywood ofta uppstod en ”ämneskris”,att filmproducenterna hela tiden frågade sig vad de skullekunna ”hitta på” för att kunna förföra publiken, men atten sådan situation var otänkbar inom den neorealistiskarörelsen: ”Vi behöver inte sakna ämnen, därför att verklig-heten aldrig fattas oss. Man kan berätta om vilken tid somhelst på dygnet, vilken plats som helst och vilken personsom helst, om man bara visar på och belyser de kollektivaelement som alltid är verksamma under ytan.”Ett av Cesare Zavattinis exempel är att på film redovisa

alla olika stadier som ingår då en kvinna, efter andravärldskriget, går ut för att köpa ett par skor.Cesare Zavattini var själv på inget vis motståndare till

fiktionen, men han ansåg att fiktionen var ett redskap föratt skildra den lilla människans relation till vardagsverk-ligheten. Det handlar om att upptäcka och visa alla de ele-ment som ingår i en tillsynes banal vardagshändelse –först då blir händelsen spektakulär.Han har själv nämnt (och bemött) några av neorealis-

mens utmaningar: De neorealistiska filmerna handlar

Regisörerna Jean-Pierre och Luc

Dardenne.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

bara om fattigdom. (Någonstans måste man börja.) Deneorealistiska filmernas slutscener erbjuder inga lös-ningar. (Det är upp till publiken att ange lösningar, intefilmaren.) Vardagshändelser är ointressanta och lämparsig inte för film. (Ja, om man avstår från att ärligt analy-sera och problematisera dem.)Cesare Zavattini medverkade som manusförfattare till

flera av den italienska neorealismens filmer. Vissa avdessa neorealistiska filmer hade bara enkla handlingsbe-skrivningar. Dialog och utförande arbetades fram medskådespelarna för största möjliga äkthet. Tillsammansmed regissören Vittorio De Sica skrev Cesare Zavattinimanus till filmen ”Cykeltjuven” (1948), en av de mestvälplanerade och repeterade filmerna i denna genre.Filmen kan ses som en inspiration till bröderna Darden-

nes film ”Pojken med cykeln”, dels i den naturalistiskaformen, dels i den komplexa utforskningen av en pappa,en pojke, en stulen cykel och en problematisk familjeeko-nomi.”Cykeltjuven” handlar om en arbetslös man som en dag

erbjuds ett arbete med att klistra upp affischer i Rom.Men arbetet kräver en cykel. För familjens sista slantarköper han en cykel och ger sig ut på Roms gator med sinson. Men i ett obevakat ögonblick stjäls cykeln och efteren lång och misslyckad jakt på den förmodade cykeltju-ven väljer pappan att själv stjäla en cykel.”Cykeltjuven” har, i likhet med bröderna Dardennes fil-

mer, hyllats för sin förmåga att utifrån ett humanistisktoch inkännande perspektiv synliggöra och problematiseramänniskors verklighet i en värld där moraliska frågorställs på sin spets.Det komplicerade med Cesare Zavattinis ideal om neo-

realismen är att också andra filmgenrer lyckas peka påsamhälleliga motsättningar och utmaningar, men att detäven kan ske genom olika typer av symboliska omskriv-ningar. Eftersom ”sagoperspektivet” under lång tid varitrådande inom populärfilmen, blir det naturligtvis extraverkningsfullt att avstå från sagoformen för att iställetskildra den lilla människans villkor här och nu.

• Diskutera den naturalistiska formen i ”Pojken medcykeln” och fundera över hur den förhåller sig till andrafilmgenrer. Vad är styrkan och svagheten med den berät-tarstil som tillämpas i ”Pojken med cykeln”?

• Diskutera neorealismens ideal, att utforska enkla vardags-händelser. Gör ett försök att i vår tid spinna komplexa intri-ger kring olika vardagshändelser. Hur fördjupar man berät-telsen för att bredda perspektivet? Hur skapar man ettöppet slut som överlåter till publiken att avgöra hur detgår?

Mer att läsaIntressanta tankar om uppfostran och om möjligheten förbarn och föräldrar att utvecklas och växa som människor ärbarnläkaren Lars H Gustafssons bok ”Växa – inte lyda”(Norstedts, 2010). Boken handlar till stor del om mindrebarn än Cyril, men innehåller många allmängiltiga reflek-tioner kring föräldraskapets villkor, gränssättning, anknyt-ning och om att upptäcka livet tillsammans.Cesare Zavattinis essä om neorealismen bygger på en

intervju i den italienska tidskriften Rivista del cinema itali-ano, publicerad i december 1952. Den har utgivits i svensköversättning under titeln ’Tankar om filmkonsten’ i antolo-gin ”Filmstilar”, redigerad av Gösta Werner (BokförlagetPan/Norstedts, 1977).

Besök webbplatsen

www.legaminauvelo-lefilm.com

Belgien, Frankrike, Italien 2011

Originaltitel: Le gamin au vélo

Producenter: Jean-Pierre Dardenne, Luc Dardenne & Denis Freyd

Manus & regi: Jean-Pierre Dardenne & Luc Dardenne

Kostym: Maira Ramedhan-Lévy

Produktionsdesign: Igor Gabriel

Foto: Alain Marcoen

Klippning: Marie-Hélène Dozo

I rollerna

Cyril Catoul - Thomas Doret

Samantha Puccio - Cécile De France

Gilles – Laurent Caron

Cyrils pappa Guy - Jérémie Renier

Logan – Romain Clavareau

Wes - Egon Di Mateo

Bokhandlaren herr Surlet - Fabrizio Rongione

Martin Surlet – Valentin Jacob

Mourad - Youssef Tiberkanine

Tekniska uppgifter

Speltid: 87 minuter

Format: Vidfilm 1:1,85

Ljud: DTS – Dolby Digital

Censur: Från 11 år

Svensk premiär: 13 januari 2012

Distribution

Folkets Bio/Scanbox Filmlager, Hjalmar Gullbergsgatan 1, 211 49 Malmö.

Tel 040-12 08 82. Info: Folkets Bio, Box 17099, 104 62 Stockholm Tel 08-

545 275 20, fax 08-545 275 27 epost info@folketsbio.se. www.folketsbio.se

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter den har

slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och bokar film.

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film & samhälle, Svenska Filminstitutet,

september 2012

Produktionsuppgifter