1

Innovationsområdet

Smarta material – Position 2020Innovationsområdet Smarta material handlar om att frigöra potentialen i tek-nikutvecklingen för att hantera globala samhällsutmaningar. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar med nya och avancerade material, särskilt knutet till utmaningarna energi, hälsa, mat, vatten och resurseffektivitet. Läro-sätena i Skåne har en global forskningsposition inom materialområdet, vilken förstärks genom etableringen av ESS och MAX IV. Utifrån dessa styrkor kan vi skapa en lika ledande global position för innovation.

Forsknings- och innovationsrådet i Skåne, FIRS, 16 juni 2016

2

Detta dokument pekar ut riktningen för arbetet med innovationsområdet Smarta material som är ett av tre prioriterade områden i den internationella innovationsstrategin för Skåne. Visionen är att bli ”Europas mest innovativa region 2020”.1 För att nå dit på fyra år identifierar detta styrdokument möjligheter och hinder för innovation samt konkreta åtgärder.

Innovationsområdet Smarta material handlar om att frigöra potenti-alen i teknikutvecklingen för att hantera globala samhällsutmaningar. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar med nya och avancerade material, särskilt knutet till utmaningarna energi, hälsa, mat, vatten och resurseffektivitet. Lärosätena i Skåne har en global forskningsposition inom materialområdet, vilken förstärks genom etableringen av ESS och MAX IV. Utifrån dessa styrkor kan vi skapa en lika ledande global position för innovation.

Med begreppet material avses hårda, mjuka och levande material. Termen ”smarta material” innefattar dels en bättre förståelse för möjligheterna i existerande material och dels utvecklingen av nya material för att möta samhällsutmaningar och krav på hållbarhet.

Smarta material – Position 2020

Bilden på framsidan kommer från NanoLund, ett av styrkeområdena som är viktiga för innovationsområdet. Bilden föreställer en levande cell på en bädd av nanotrådar i samband med studier av interaktioner mellan biologiska celler och nanostrukturer.

1 En internationell innovationsstrategi för Skåne 2012-2020

3

Prioriterade utvecklingsområden mot 2020

1. Ett samlat regionalt ledarskap som drivkraft De involverade aktörerna i regionen behöver samla sig kring regionens styrkor. FIRS och strategigruppen

för innovationsområdet Smarta material kan ta en ledande roll i utvecklingen. Genom arbetet i FIRS kan regionen få en gemensam strukturerad hantering av information, såväl om de satsningar som sker i Skåne och Sverige som av processer för gemensam omvärldsanalys för att få bättre kunskap om vad som behöver utvecklas.

2. Satsa på styrkeområden utifrån samhällsutmaningar Strategier och planer för att säkerställa tillgång till kompetens som kan öka användningen av spridnings-

tekniker som neutron- och synkrotronljus krävs. Därtill behövs stöd till forskningsområden som utvecklas genom användning av spridningstekniker. Styrkeområden av relevans för de utmaningar som regionala aktörer formulerar bör prioriteras. Särskilt gäller detta de områden som berör de fyra identifierade sam-hällsutmaningarna.

3. Artikulera utmaningar De gemensamma utmaningarna kan utvecklas i öppna forum där intressenterna tillsammans har en för-

måga att agera på dessa. Teknik inom materialområdet kommer att vara viktiga delar i utvecklingen av nya lösningar som adresserar de stora samhällsutmaningarna. Därför bör företrädare för området bjudas in till verksamheter som syftar till att definiera lösningar på våra gemensamma frågor.

4. Skåne som testmiljö Skåne kan bli en internationell ledande innovationsmiljö för avancerade material. Att synliggöra de senaste

innovativa lösningarna i de offentliga miljöerna kan skapa internationellt intresse och en kultur av offentliga så kallade living labs eller show rooms. Detta kommer att innebära ett stöd i de inblandade företagens affärsutveckling. Skåne som testmiljö innebär att offentliga aktörer öppnar verksamheten som grogrund för utveckling samt att idéer på väg att bli innovationer synliggörs i offentliga miljöer.

5. Starkare internationell ansats Organisationer och företag i Skåne behöver mer samarbete med internationella företag samt forsknings-

och utvecklingsinstitut med intresse för materialområdet. För att sådana ska etablera sig i regionen krävs ett systematiskt och proaktivt arbete som drar nytta av möjligheterna i EU. Ett fortsatt engagemang i nätverket Vanguardinitiativet kan skapa nya samarbeten och djupare dialog med prioriterade samarbetsparter. Sam-arbeten med aktörer i regioner som kompletterar Skåne bör också utvecklas ytterligare.

4

Varför innovationsområdet Smarta material?Europa 2020 och smart specialiseringÅr 2010 lanserade Europeiska kommissionen tioårs- strategin Europa 2020 med fokus på ekonomisk återhämtning. Innovation lyftes fram som ett särskilt prioriterat område, med ökad samverkan mellan med-lemsstaterna som en beståndsdel. Medlemsstaterna skulle också identifiera nationella och regionala styrkor och ta fram så kallade smarta specialiseringsstrategier, vilka med tiden fått stor effekt på många av EU:s politikområden.

Den internationella innovationsstrategin för Skåne lanserades 2011 och var en av Europas första smarta specialiseringsstrategier. I denna prioriterades tre områden för gemensam mobilisering - innovations-områdena Personlig hälsa, Smarta hållbara städer och Smarta material. De har alla förankring i regional kompetens och de två första speglar såväl regionala som globala utmaningar.

En avgörande faktor för innovationsområdenas fram-gång är öppenhet för interaktion mellan olika aktörer, särskilt i samband med så kallad öppen innovation. Med detta menas att företag och organisationer syste-matiskt letar efter innovationer utanför den egna or-ganisationen och genom förståelse för att relationer är avgörande för innovation arbetar för att få fler aktörer att bidra i innovationsprocessen.

Den internationella innovationsstrategin med de tre innovationsområdena var viktiga byggstenar för den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne som togs fram genom analyser, möten och samtal med kommuner, myndigheter, näringsliv, branschorganisa- tioner, idéburen sektor med flera under 2012-2014. Strategin Det öppna Skåne har en vision om att Skåne ska bli en öppen region med livskvalité i världsklass, ledande innovationskraft, en stark tillväxtmotor och förmåga att attrahera internationellt näringsliv, kapital och talang.

Specialiserad kompetens i regionenSatsningen på innovationsområdet Smarta material tar

sin utgångspunkt i den starka materialrelaterade forsk-ning som finns vid lärosätena i Skåne, etableringen av forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS samt de forskande företag som finns i regionen. De goda förutsättningarna förväntas attrahera ledande forskare från hela världen som vill använda forskningsanlägg-ningarna eller samarbeta med de kringliggande starka forskningsmiljöerna.

Teknikutveckling, innovationer och nya företag i anslutning till forskningsanläggningarna kan bidra till att lösa globala hållbarhetsutmaningar och skapa nya förutsättningar för människors vardag inom områden som energi, hälsa, mat, vatten och resurseffektivitet.

Innovationsområdet Smarta material täcker en mängd vetenskapliga discipliner (exempelvis materialvetenskap, livsvetenskaper och nanovetenskap) och många olika branscher kan utvecklas med dessa teknikmöjligheter (livsmedel, mobil, skog, medicinteknik, läkemedel etc.). Detsamma gäller offentlig verksamhet som står inför stora utmaningar (vattenrening, energiförsörjning och ljus i offentliga miljöer).

I Skåne finns internationellt konkurrenskraftig kom-petens (i såväl akademin som näringslivet) inom inn-ovationsområdet Smarta material, framför allt kopplat till följande globala utmaningar:• Energi (solceller, batterier, LED etc.)• Hälsa och välmående (ljus, läkemedelsformuleringar,

medicinteknik, implantat etc.)• Livsmedel och vatten (förpackning, vattenrening etc.)• Resurseffektivitet (förädlade material som textilier,

cement, plast etc)

Insatser inom innovationsområdet ska också leda till att miljöerna runt forskningsanläggningarna blir inter-nationellt ledande innovationsmiljöer med ett globalt uppkopplat ekosystem där teknikmöjligheter skapar nya revolutionerande produkter och tjänster. Den internationella attraktionskraften är därmed både knu-ten direkt till anläggningarna för möjliga användare och indirekt för de som vill finnas i innovations- miljöer runt dessa.

5

Var är vi i dag?Förutsättningar och utmaningar i det regionala innovationssystemetI Skåne finns goda förutsättningar för ett framgångs-rikt arbete, men samtidigt måste ett antal utmaningar mötas för att nå de uppsatta målen.

I regionen finns många etablerade företag inom IT, livsmedel, clean tech och life science som kan dra nytta av anläggningarna och ny materialutveckling. Detsamma gäller branscher såsom byggsektorn, tradi-tionell industri samt textil och heminredning, exem-pelvis Skanska, Nolato och IKEA. Det finns också ett tjugotal företag som baseras på nanoforskning som i hög grad är branschöverskridande.

Näringslivets utveckling stöds av ett tiotal kluster- initiativ, till exempel Packbridge och Livsmedelsaka-demin, samt de sex inkubatorer och tre science parks som finns i Skåne. Utmaningen är att attrahera stora företag som tidigt kan anamma nya högteknologiska materialmöjligheter och därmed dra med fler företag i användandet. Näringslivets utveckling är också bero-ende av tillgång till forskningsinstitut och akademiskt tunga konsultbolag som fungerar som mediatorer mellan näringslivets behov och forskning eller forsk-ningsinfrastruktur.

De fyra lärosätena i Skåne lägger grunden för den akademiska kompetensen med världsledande forsk-ning och relaterad forskningsinfrastruktur inom flera områden av betydelse för innovationsområdet. Här kan ytterligare satsningar göras för att skapa fler och starkare forskningsmiljöer med relevans för innovations- området. För att detta ska tas tillvara krävs ytterligare samarbeten med forskare över hela världen. Den natio-nella strategi för ESS som Vetenskapsrådet tagit fram på uppdrag av regeringen är en bra utgångspunkt. Därutöver måste lärosätena själva och med hjälp av nationella aktörer etablera kontakter med andra läro-säten och visa på forskningsmöjligheterna. Dessutom

krävs än tydligare fokus på hur ny kunskap kan bidra till att möta de utmaningar som de regionala offentliga aktörerna identifierar.

Den offentliga sektorn i regionen har utvecklat stöd-system i form av företagsrådgivning och insatser för goda fysiska miljöer för innovation, exempelvis Krinova i frågor som rör livsmedel. I framför allt Lund finns ett stort antal teknikentreprenörer, där många redan ser fördelarna med den nya tekniken. I Malmö finns en stark samling av entreprenörer i andra branscher som skulle kunna utvecklas genom möjligheterna inom materialområdet. Företagsrådgivning behöver därför kompletteras med mötesplatser där innovatörer och eldsjälar kan möta samarbetspartners.

Det finns en god beredskap hos de offentliga aktörerna att arbeta med innovationsupphandling. Detta kan bidra till nya förutsättningar för innovationer inom materialområdet, men det kräver att organisationerna prioriterar innovationsupphandling.

Ett utvecklat innovationssystem kräver tillgång till kapital för både stödverksamheter och företagsinves-teringar. Det regionala offentliga kapitalet används i första hand till stödinsatser, medan det nationella riskkapitalet i högre grad kan gå till enskilda företags-investeringar. Inget finansieringssystem är komplett utan privat kapital för företagen. I regionen finns flera privata investerare i form av affärsänglar och fonder. Det krävs dock insatser för att öka kapitalmarknader-nas intresse för investeringar i företag i regionen och för att öka möjligheterna till kompletterande offentlig finansiering i statens nya fondinveststruktur.

Mycket av arbetet kring Smarta material är i dag koncentrerat till Lund, men verksamheten har bety-delse för såväl regionen som hela Sverige och Europa. För att få de olika delarna av innovationssystemet att fungera krävs därför en hög grad av samhandling av samtliga aktörer i innovationssystemet.

6

Pågående arbete 2013-2016Ett flertal utvecklingsprocesser pågår för att utveckla ekosystemet och tillvarata möjligheterna inom innova-tionsområdet Smarta material.

Genom satsningar på internationella etableringar samarbetar parterna i interregprojektet ”ESS & MAX IV: Cross Border Science and Society” för att identi-fiera gemensamma internationella styrkor i regionen och ta fram ett ambassadörsnätverk för att synliggöra regionen.

För att samhällsutmaningar ska kunna adresseras med avancerad teknik behövs nya smarta metoder för affärsmöjligheter. 2014 skapades Materials Business Center för att öka industriengagemanget och med hjälp av entreprenörer, utveckla nya teknikmöjlighe-ter med stöd i akademin. Ett annat större initiativ är Launch Nordic som samlar stora företag som IKEA, H&M och Novozymes för att adressera hållbarhetsut-maningar med entreprenörer som förändringsagenter. För att stärka den internationella positionen för Skåne planeras 2016 konferensen The Bridge — Pushing humanity forward by linking science and business. Där ska världsledande forskare och innovatörer träffas årligen för att diskutera stora samhällsutmaningar i gränslandet mellan företag och akademi.

Innovationer baserade på avancerade material behöver ofta forskningsnära infrastruktur för att utvecklas. För området nanoteknik arbetas med att etablera anlägg-ningen ProNano — Nanoproducts for the future, som ska bidra med pilotproduktion av nanoteknik. Där-utöver pågår utveckling av Open Lab Skåne som ska synliggöra, tillgängliggöra och samordna kompetenser inom life science, materialvetenskap och kemi samt fungera som instegslabb till anläggningarna.

För att säkerställa kompetensförsörjningen till ESS och MAX IV samt företag som vill använda anläggningar-na och tillvarata resultaten pågår ett utbildningspro-gram för forskare som Lunds universitet och Malmö högskola driver inom ramen för interregprojektet ”ESS & MAX IV: Cross Border Science and Society”.

För många berörda branscher är konsumentsäkerhet i form av standardiserade processer, kunskaper om risker etc. avgörande för att de ska satsa på utveck-ling inom nya och avancerade material. För att stärka säkerheten kring framtagande av nya material pågår en förstudie för ett internationellt ledande center inom nanosäkerhet.

Våren 2016 samlades ledare för utvecklingsprocesser och nyckelaktörer i organisationer i regionen för att skapa samling kring visionen och genomförandet av innovationsområdet.

FOT

O: P

ERRY

NO

RD

ENG

7

Var vill vi vara 2020 inom innovationsområdet Smarta Material?

Målet med en gemensam mobilisering för insatser inom innova-tionsområdet Smarta material är att: Skåne år 2020 är en interna-tionellt ledande plats för affärsmöjligheter kring nya och utvecklade material, framför allt inom områden som adresserar samhällsutma-ningarna inom energi, hälsa, mat, vatten och resurseffektivitet.

En särskild utmaning för innovationsområdet Smarta material är att endast MAX IV kommer att vara i full drift till 2020 eftersom ESS förväntas öppna för an-vändare 2023. Det önskade läget för innovationsom-rådet till år 2020 är därför långt ifrån ett fullständigt innovationssystem utan snarare en bättre beredskap och att förutsättningar för detta tillsammans med initial verksamhet finns på plats.

Skåne ska vara ett naturligt val när företag och indivi-der världen över vill investera, forska och produktut-veckla. Insatserna behöver därför en stark global ansats och genomföras i nära samarbete med andra svenska storstadsregioner, Greater Copenhagen och parter i Hamburg. Stor kraft ska läggas på att samarbeta i EU, bland annat genom deltagande i Vanguardinitiativet som samlar 30 europeiska regioners arbete med smart specialisering.

Såväl offentliga som privata aktörer ska 2020 leva visionen om att vara Europas mest innovativa region genom att i sin kärnverksamhet använda de möjlighe-ter som tekniken ger. Användande av innovationsupp-handling med fokus på materialområdet bör vara en naturlig del av offentlig verksamhet.

Fler mötesplatser som underlättar utbyte mellan industri och akademi bör finnas på plats. Som ett led i detta bör ambassader och Business Sweden infor-mera om möjligheterna på materialområdet i Sverige. Därutöver bör nationella aktörer som RISE, Vinnova och Vetenskapsrådet genomföra insatser i Skåne som stärker utbytet mellan forskning och industri.

8

1...

2...

3...

Prioriterade utvecklingsområdenFöljande fem områden är särskilt viktiga fram till 2020 och bortom.

1. Ett samlat regionalt ledarskap som drivkraftDet är många intressen och parter som engagerar sig men insatserna är inte alltid samordnade, därför behövs ett gemensamt ledarskap för systemets utveck-ling.

UtvecklingsbehovDe involverade aktörerna i regionen behöver samla sig kring regionens styrkor. FIRS och strategigruppen för innovationsområdet Smarta material kan ta en ledande roll i utvecklingen. Genom arbetet i FIRS kan regionen få en gemensam strukturerad hantering av information, såväl om de satsningar som sker i Skåne och Sverige som av processer för gemensam omvärlds-analys för att få bättre kunskap om vad som behöver utvecklas.

Prioriterade åtgärder • FIRS ledamöter uppträder tillsammans och tar fram

gemensamma ståndpunkter vid strategiskt viktiga tillfällen

• Ge strategigruppen i uppdrag att samla intresserade parter kring en gemensam vision

• Inrätta en struktur för omvärldsanalys och utifrån-in-analys av hur vi kan agera tillsammans för att nå en starkare internationell position

• Synliggöra den samlade bilden av utvecklingen

2. Satsa på styrkeområden utifrån samhälls- utmaningarInnovationsområdet Smarta material skapades för att tillvarata befintliga regionala styrkor. Styrkorna i sig behöver nu kompletteras med insatser för att vi ska dra nytta av dem. ESS och MAX IV får mindre värde om det inte finns relevanta forskningsområden och företag som kan nyttja dem eller om det saknas kompetent personal som kan använda anläggningarna och resultat från dem.

UtvecklingsbehovStrategier och planer för att säkerställa tillgång till kompetens som kan öka användningen av spridnings-tekniker som neutron- och synkrotronljus krävs. Där-till behövs stöd till forskningsområden som utvecklas

genom användning av spridningstekniker.

Styrkeområden av relevans för de utmaningar som regionala aktörer formulerar bör prioriteras. Särskilt gäller detta de områden som berör de fyra identifierade samhällsutmaningarna.

Prioriterade åtgärder• Genomför en analys av kompetenser som krävs

de kommande tio åren som grund för insatser för samverkan och för dimensionering av utbildnings-utbudet

• Samordna insatser för styrkeområden kopplade till regionala offentliga aktörers utmaningar

• Använda innovationsupphandling för områden knutna till Smarta material

• Stödja styrkeområden som är eller kan bli användare av ESS och MAX IV

3. Artikulera utmaningarProblemdefinitioner och lösningar för stora samhälls-utmaningar är ofta för komplexa för att enskilda orga-nisationer och företag ska kunna adressera dessa själva. Då måste utmaningarna formuleras och struktureras så att många olika aktörer kan samverka.

UtvecklingsbehovDe gemensamma utmaningarna kan utvecklas i öppna forum där intressenterna tillsammans har en förmåga att agera på dessa. Teknik inom materialområdet kommer att vara viktiga delar i utvecklingen av nya lösningar som adresserar de stora samhällsutmaning-arna. Därför bör företrädare för området bjudas in till verksamheter som syftar till att definiera lösningar på våra gemensamma frågor.

Prioriterade åtgärder• Insatser för att offentliga aktörer ska definiera egna

och upplevda samhällsutmaningar• Låt FIRS definiera områden där regionala utma-

ningar kan mötas med lärosätenas styrkor inom materialområdet och vilka satsningar som behövs för detta

• Stödja insatser som samlar många olika intressenter för att agera på samhällsutmaningarna, där nya och avancerade material är en viktig aspekt

9

4...

5...

4. Skåne som testmiljöSkåne kan bli en internationell ledande innovations-miljö för avancerade material. Att synliggöra de senaste innovativa lösningarna i de offentliga miljöerna kan skapa internationellt intresse och en kultur av offentliga så kallade living labs eller show rooms. Detta kommer att innebära ett stöd i de inblandade företa-gens affärsutveckling. Skåne som testmiljö innebär att offentliga aktörer öppnar verksamheten som grogrund för utveckling samt att idéer på väg att bli innovationer synliggörs i offentliga miljöer.

UtvecklingsbehovDe individuella relationerna är ofta avgörande för ut-veckling och innovation. Därför behöver hela systemet involveras. Innovation inom materialområdet inkluderar i dag inte tillräckligt mycket andra kompetenser som exempelvis design, konsumentbeteende, juridik, regle-ringar och konsumentsäkerhet.

Stödsystemets förmåga att stödja materialmöjligheter måste också förbättras eller kompletteras. Det handlar i första hand inte om att utveckla kommersialiserings-faserna, utan snarare skapelsefasen där problemlös-ningarna är komplexa. Systemet behöver kompletteras med test- och demoanläggningar, kapitalförsörjning till uppstartsbolag och reglerade utvecklings- och produktionsprocesser i högteknologiska områden som nanoteknik. Det behövs också ett entreprenöriellt intresse för de möjligheter som finns.

För samtliga insatser krävs tillgång till rådgivare och stödjande verksamheter som underlättar för både nystartade företag att etablera sig och för etablerade företag att få ny kunskap.

Prioriterade åtgärder • Prioritera insatser som gör Skåne till en testmiljö

där produkter med nya och avancerade material finns i offentliga miljöer och i människors vardag

• Uppmuntra stödaktörer att involvera sig eller driva insatser för att generera nya idéer där nya och avan-cerade material är en del av lösningen

• Prioritera satsningar på viktiga test- och demo- anläggningar inom innovationsområdet Smarta material

• Ta en aktiv roll i den särskilda science park som

planeras i den nationella ESS-strategin• Presentera ett förslag på en ny investeringsfond med

materialfokus för Fondinvest AB• Stöd insatser som stimulerar kreativitet och möjlig-

heter till nya möten• Knyt ihop och synliggör insatser som bidrar till en

testmiljö

5. Starkare internationell ansatsFör att bli den mest innovativa regionen i Europa är internationella kontakter avgörande. Hela världen behöver inte finnas i Skåne. Däremot behöver hela världen kunna nås från Skåne.

UtvecklingsbehovOrganisationer och företag i Skåne behöver mer sam-arbete med internationella företag samt forsknings- och utvecklingsinstitut med intresse för materialom-rådet. För att sådana ska etablera sig i regionen krävs ett systematiskt och proaktivt arbete som drar nytta av möjligheterna i EU. Ett fortsatt engagemang i nät-verket Vanguardinitiativet kan skapa nya samarbeten och djupare dialog med prioriterade samarbetsparter. Samarbeten med aktörer i regioner som kompletterar Skåne bör också utvecklas ytterligare.

Prioriterade åtgärder• Skapa en task force för förberedelser inför och

påverkan av nästa programperiod i EU, med Skåne European Office för att samla svenska och europeiska partners i Bryssel

• Identifiera vilka företag och forskare som är särskilt viktiga att knyta till regionen. Fokus bör ligga på forskningsintensiva företag

• Skapa fler samarbeten med parter i Köpenhamn, övriga Sverige, Hamburg och EU

• Attrahera fler entreprenörer som har erfarenhet av utveckling i materialområdet, till exempel inom de så kallade Key Enabling Technologies (KETs)

• Följa och utveckla arbetet med den nationella ESS-strategin, särskilt med fokus på internationella kontakter

• Arbeta för att nationella aktörer marknadsför möj-ligheterna i Skåne inom innovationsområdet Smarta material

10

ArbetsprocessFör att stärka innovationskraften inom innovations-området Smarta material finns det sedan 2014 en så kallad strategisk grupp. Denna har till uppgift att identifiera och agera på gemensamma frågor samt att säkerställa informationsflöde och involvering av berörda organisationer i de planer och initiativ som genomförs i innovationsområdet.

Ledamöterna i den strategiska gruppen representerar Lunds universitet (ordförande), Malmö högskola, Region Skåne, ESS, MAX IV och Science Village Scandinavia. Till detta har Region Skåne sedan 2014 avsatt en resurs för att bidra till att utföra strategigrup-pens arbete.

Framtagande av detta dokument har förankrats genom diskussioner och möten med ett stort antal deltagande organisationer och beslutades av FIRS den 16 juni 2016. Därefter vidtar arbetet med att planera och utföra arbete i linje med detta dokument dels genom samordning och utbyten i den strategiska gruppen för innovationsområdet Smarta material, dels av de individuella organisationerna som ingår i FIRS. Åtgär-derna i detta dokument fokuserar på vad som ska vara uppnått 2020 för att arbetet inom innovationsområdet Smarta material ska kunna utvecklas positivt på längre sikt. De föreslagna åtgärderna i detta dokument kom-mer att följas upp och revideras av FIRS årligen fram till 2020. Ansvaret för beredning av denna uppföljning är den strategiska gruppen för innovationsområdet Smarta material.

Mer att läsa:En internationell innovationsstrategi för Skåne 2012-2020

OM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSRÅDET I SKÅNE (FIRS)FIRS är ett organ för att samla Skånes nyckelaktörer inom det offentliga, akademi och näringsliv för att agera tillsammans. Målsättningen med FIRS arbete är att stärka forsknings- och innovationskraften och göra Skåne till Europas mest innovativa region 2020. Rådet består av ledarna från Skånes kommuner, lärosäten, region och näringsliv.

Läs mer om FIRS