Embed Size (px)
Citation preview
MILO Äppelviks-
skolans
tidning
VT2016
NR 35
Intervjuer Möt gänget i Svalan Oseriöst Elevförslag på Life Hacks Äppelviken
Gospeln Bäst någonsin! Snygghetstävling Mister & Miss Äppelviksskolan
Bucket list Att göra innan man slutar nian Rockstar Johan Nylund & Respect
Mauricio hotad
efter att ha vittnat mot
NORDFRONT
Dålig koll på
integrationen
bland lärarna
MILO sätter betyg på
LÄRARNA
Traditionella könsstrukturer
i vår skola
Det är ett spännande
nummer av Milo du hål-
ler i din hand! Mycket
händer på vår skola nu,
saker som gör att vi
kanske behöver börja
tänka annorlunda både
här och där.
Numret präglas av våra
nyanlända i ”Svalan”, frå-
gor om integration men
också ett kraftigt ifråga-
sättande av skolans för-
tryckande normer, äkta
jämställdhet och feminism.
Milo skriver också om de
hot vår intendent Mauricio
fått ta emot efter att ha be-
vittnat hur personer inom
nationalsocialistiska Nord-
front misshandlade en man
i Åkersberga centrum förra
året. Vi skulle ha bevakat
rättegången och satt på
tunnelbanan på väg dit, när
den ställdes in i sista se-
kund. Fortsättning följer.
Äntligen betygsätter vi
våra lärare utifrån kriterier
som elever från hela skolan
varit med och tagit fram.
Här kan alla som är intres-
serade av elevdemokrati se
vilka egenskaper hos lärar-
na och i deras undervisning
som vi värderar högt.
Vi granskar också mob-
bing genom tiderna, presen-
terar Life hacks och en Bucket
list och du kan dessutom
läsa om lärarnas dolda ta-
langer och drömmar vid
sidan av undervisningen i
klassrummet.
Journalister
Alanko, Clara
Anger, Fredrika
Berzell, Alva
Bjarnemark, Kristin
Blomberg, Filip
Bysell, Tyra
Carlsson, Jonna
Carp, William
Carrfors, Isac
Edlund, Andreas
Ekblom, Filippa
Friberg, Andrea
Friberg, Tore
Frölander, Vanessa
Gelhaar Berntzon, Denise
Glas, Oscar
Grauers Wiktorin, Lova
Gullberg, Albert
Hamilton, Matilda
Hamrin Lundberg, Jakob
Hällström, Ludvig
Janouch, Ingrid
Jonsson, Saga
Järnblad, Hannes
Lindskog, Elin
Lindström, Filippa
Ljunglöf Garelius, Sofia
Majstorovic, Danielle
Matseke, August
Migchelsen, Selma
Nilsson Mendel, Gustav
Oldmark, Anton
Resenius, My
Rouholamin, Nadya
Rådling, Ossian
Skantze, Ida
Stierna, Emilia
Stille, Lydia
Stockhaus, Selma
Stove, Elias
Suuronen, Ida
Tufvasson, Norma
Wadell, Paula
Wiberg, Johan
Wilston, Mathilda
Vucetic, Märta
Wågnert, Jakob
Ansvarig utgivare
Arne Landström
08-508 34101
Ansvariga lärare
Jesper Stridbeck
Kontakt
Det här är MILO
2 MILO Vt16
Milos redaktion läsåret 2015-2016
Milo har pratat med
olika lärare och frågat
vad de egentligen vet om
integrationen här på
skolan. Det visade sig
att skrämmande många
har noll koll.
Med enledning av våra
nyanlända och skolans
nya klass ”Svalan” så har
vi frågat en drös av lärare
de här simpla frågorna:
1. Vad heter klassen som
de ensamkommande
barnen går i?
2. Hur många är de?
3. Vet du vad någon av
dem heter?
4. Har du pratat med nå-
gon av dem?
5. Vet du hur Äppelviks-
skolan jobbar med in-
tegration?
6. Har du några åsikter
om hur Äppelviksskolan
tar emot dessa elever?
Studievägledare Tina
Med lätt ansträngd röst
avvisade hon oss och där-
med våra frågor. Kan det
ha något att göra med att
hon inte vet så mycket?
Johan Nylund
När Johan insåg vad vi
skulle fråga såg vi hur
paniken växte i rockstjär-
nans ögon. Med orden
Rektorn har inte framfört
sina planer, lämnade han
oss hastigt.
Annika Hansen
Annika var mycket trevlig
och svarade glatt på alla
våra frågor. Hennes kun-
skaper var dock inte de
bästa. Hon visste varken
vad klassen de går i heter
och kunde bara ett av kil-
larnas namn. Hon visste
heller inte mycket om
skolans framtida integrat-
ion eftersom det också
enligt henne inte hade
framfört några sådana
planer till alla.
Pia Gullers
Pia var nervöst inställd till
vår intervju redan från
början, men hon visste
vad klassen heter och hur
många de var. Pia ville
från början inte nämna
några namn men be-
rättade efter ett tag att hon
kunde två stycken.
Vi har ingen aning om hur
många som kommer, la hon
också till.
Rektor Arne
Arne berättar att lärarna
gör så gott de kan utifrån
deras förutsättningar. Ele-
verna ska gå i förberedel-
seklassen Svalan i cirka
två månader innan de
slussas ut i klasserna.
Arne säger också att
Äppelviksskolan kollar på
hur andra skolor jobbar
med integration och att vi
ska försöka göra som
dem. Inte heller han har
någon aning om hur
många som kommer
komma i framtiden.
Olle Nordheden
Olle hade fel på antalet
elever och visste att en
elev har flyttat härifrån,
men inte mycket mer. Han
tyckte i övrigt att lärarna
och eleverna verkar posi-
tivt inställda till integrat-
ionen på skolan.
Frida Bursell
Frida hade bäst koll av
alla lärare vi pratade med.
Hon visste både hur
många de var och kunde
nästan alla namn. Hon
tyckte också att vi måste
jobba mycket mer med
integrationen och tydligt
informera oss elever om
hur vi kan hjälpa till i
detta. Mycket handlar om
att uppmuntra oss elever
till att umgås ”på riktigt”
så att eleverna i Svalan
inte känner att vi tvingas
vara med dem som någon
allmän integrationsåtgärd.
Dålig koll bland de flesta
Sammanfattningsvis så
känner vi att när ingen av
de tiotals lärare vi har
frågat kan svara rätt ens
på en majoritet av våra
frågor, så måste man nog
inse att vi kanske kommer
få problem. Utöver de
som ställde upp på inter-
vjun så var det många
som avböjde helt, uppen-
barligen för att det blev
pinsamt när de inget
visste.
Bland oss elever finns
det många som är nyfikna
och vill lära känna killarna
bättre, men när inte ens
rektorn har svaren vi sö-
ker känner vi oss oroliga
för att misslyckas. Integ-
ration är så viktig men
den sker inte av sig själv.
Andrea Friberg
Nadya Rouholamin
Tyra Bysell
Dålig koll på integration
bland skolans lärare
3 MILO Vt16
SVALANS KLASSRUM. Få lärare verkar ha koll på hur
undervisning och integration går till här inne.
4 MILO Vt16
De allra flesta av våra
nyanlända kommer från
Afghanistan. Här berät-
tar de om allt från hur
lärare har misshandlat
dem när de svarat fel
eller ifrågasatt något,
till skillnader i synen
mellan könen.
Kvinnosynen är väldigt
annorlunda om man jäm-
för med Sverige. Där de
flesta kommer ifrån har
man separata skolor för de
olika könen och som kille
blir man lärd att aldrig ens
titta på en tjej. Gjorde de
det ändå så blev det slag
med linjal.
Flickorna å sin sida fick
lära sig att inte springa
eller skratta högt i skolan.
Undviker lärarna
Ingen, oavsett kön, ville få
lärarnas uppmärksamhet.
Det ledde bara till trubbel.
Eleverna i svalan tycker
att svenska skolan är bättre
på många sätt. Dels så är
de glada att de får mat i
skolan och de tycker ma-
ten är god! Gemenskapen
mellan kompisarna är
bättre här. De berättar om
stök och gängbråk från
sina tidigare skolor. Lärar-
na här i Sverige är mycket
snällare och slåss inte.
Pratar via Google
De flesta av de nyanlända
bor hos familjer som inte
pratar svenska. Några av
föräldrarna pratar inte ens
fosterbarnens språk—
ingen förstår något! Ett par
av killarna berättar hur de
kommunicerar via Google
translate hemma, extremt
problematisk om man vill
komma in i det svenska
samhället. Bara en av kil-
larna har en familj som
pratar svenska med ho-
nom. Vissa föräldrar kan
svenska men väljer ändå
att prata sitt modersmål
hemma.
Belén är den enda flickan
och den enda som kommer
från Paraguay i Sydame-
rika. Hon berättar att sko-
lan där är relativt lik vår i
Sverige. Hon gick på en
privatskola med bra resur-
ser. Enda skillnaden var
att de bar skoluniform i
skolan. Utbildningen var
bra och lärarna var snälla
till skillnad från de som
killarna beskrev i deras
tidigare skolor.
Andrea Friberg
Nadya Rouholamin
Tyra Bysell
Våra frågor
1. Musik?
2. Favoritmåltid?
3. Hobby?
4. Favoritämnen?
5. Hemland?
6. Hur länge har du bott i
Sverige?
7. Modersmål/Språk
8. Vart bor du nu?
Intervju med
Barkat 1. Indisk pop
2. Ris och vegetariskt
3. Kickboxning
4. Svenska och engelska.
5. Afghanistan
6. 8-9 månader
7. Dari
8. Sollentuna
Baset 1. Pop och darimusik.
2. Kyckling och mjölk.
3. Fotboll
4. Matematik
5. Afghanistan
6. 5 månader
7. Dari, persiska
8. Kista
9. (Gillar inte vädret)
Belén 1. Popmusik
2. Vet inte.
3. Simning
4. Läsa böcker
5. Paraguay
6. 2 månader
7. Spanska, engelska
8. Husby
Svalan Vi på Milo har lärt känna de nyanlända lite
bättre. För oss har de berättat vad de gör på
fritiden, om skillnader mellan deras hemlän-
der och Sverige, var de bor nu och hur de
trivs i den svenska skolan. Vi tycker det är
viktigt att få en chans att lära känna dem,
även fast vi pratar olika språk. (Alla var inte
närvarande i Svalan när vi intervjuade.)
Mehde 1. Rap, Hip-hop.
2. Te, kakor, pasta och ris.
3. Fotboll och piano.
4. Historia.
5. Afghanistan och 2-3 år i
Iran.
6. 5 månader.
7. Rinkeby.
8. Dari, persiska.
Behrooz 1. Pop.
2. Ris och kyckling.
3. Fotboll.
4. Matematik.
5. Afghanistan.
6. 5 månader.
7. Rinkeby.
8. Dari
Ehsan 1. Pop (Rihanna)
2. All mat.
3. Pingis och fotboll.
4. -
5. Afghanistan.
6. 3 månader.
7. Rinkeby
8. Dari
Omid 1. Hip-hop och rap
2. Ghorme Zabsi (Persisk gryta)
3. Gymmar
4. Bild
5. Iran och Afghanistan
6. 5 månader
7. Jakobsberg
8. Dari och persiska.
Amir Gul 1. Rock och darimusik
2. Kyckling
3. Basket och fotboll
4. Matematik
5. Afghanistan
6. 4 månader
7. Akalla
8. Dari
9. (Gillar vädret)
Erfan 1. Rap (Eminem)
2. Köttbullar, ris
3. Fotboll
4. Biologi
5. Afghanistan och Iran
6. 5 månader
7. Akalla
8. Dari och persiska
5 MILO Vt16
Diskussionen kring ny-
anlända och rykten om
kanske hundra ensam-
kommande till skolan
har föranlett både oro
och många frågor från
undrande föräldrar till
skolan.
En del av denna oro har
ventilerats både i mail
föräldrar emellan och
direkt till rektor Arne.
Ibland kan man skapa
problemen innan de ens
har uppstått. Ska man
oroa sig tycker vi att man
ska ha nog med fakta för
att verkligen ha skäl att
göra detta. Som så ofta
när det handlar om in-
vandring finns många
rykten och lite fakta.
Oro för kvinnosyn
Till exempel så har lösa
rykten som Milo fått ta
del av spridits via mail av
föräldrar som nog vill väl
vad gäller oss elever, men
som inte själva har kun-
skap om eller lösningar
på hur integrationen ska
fungera. Vi på redaktion-
en och som elever på sko-
lan tycker att de för till-
fället oroar sig i onödan.
Information som tas upp
är till exempel sådan som
skolan inte har bekräftat
än. Flera allmänna oro-
sargument om riktiga
åldrar, kvinnosyn och
rädsla för kriminalitet
ventileras på ett sätt som
inte bottnar i fakta och
som skapar oro och nega-
tiva förvätningar.
Vi-och-dem-problematik
Annan oro som Milo
snappar upp från föräld-
rahåll är att så många som
hundra ensamkommande
till skolan kommer leda
till en ”vi-och-dom-
problematik”. Kanske
ligger det något i det, men
om alla tänker så redan
från början så är det själv-
klart att det också kom-
mer uppstå sådana pro-
blem. Det är samma som
om föräldrarna pumpar i
sina barn att tjejer ska
vara extra försiktiga, då
blir vi så klart automatiskt
rädda vilket bara bidrar
till utanförskap.
Fördomsfulla föräldrar
Det finns många exempel
på fördomsfulla argument
bland föräldrar, men man
ska inte dra alla över en
kam och påstå saker utan
några grunder. Fråga
istället för att påstå att ni
vet och var framförallt
försiktiga med att inte låta
oss barn påverkas av er
egen oro.
Milo har också granskat
en incident som hänt nyli-
gen på skolan som vi för-
knippar med diskussioner
kring de nyanlända. Vi
har intervjuat den drab-
bade som vill vara ano-
nym. När hen kom till
skolan och skulle öppna
sitt skåp hade någon ritat
ett stort och ett litet hak-
kors på det. Hen gick di-
rekt till lärarrummet och
Mauricio tog bild, men
gjorde också kopplingen
att ett engagemang för
integration kan ha legat
bakom klottret. Milo vill
uppmärksamma sådana
här händelser så att de
inte upprepas.
Nadya Rouholamin
Tyra Bysell
6 MILO Vt16
Oro och fördomar
bland föräldrarna
Hakkorsklotter mötte en elev när hen kom till sitt skåp en morgon.
För femte året i rad har
årskurs åtta haft en
gospelkonsert för ele-
ver, lärare och föräld-
rar. Vi intervjuade
några av lärarna och
elever i årskurs sju och
frågade vad de tyckte
om uppträdandet.
Gospel är en kyrklig mu-
sikgenre som utvecklades
i USA i församlingar vars
flesta medlemmar var
svarta. Nu har Gospeln
spridits till Äppelvikssko-
lan med hjälp av gospel-
verkstaden.
Gospelverkstaden var
här för femte året i rad och
lärde årets åttor allt om
gospelns historia och
själva musikstilen. Milo
intervjuade flera lärare
och elever här på skolan.
Så här tyckte årets sjuor
som var storpublik på en
av konserterna.
Vad tyckte ni om go-
spel?
- Det var jätte bra.
Lärde ni er något?
- Ja, jag lärde mig att de
jobbade på åkrar på den
tiden. Annars inget speci-
ellt?
Sjöng vi bra?
- Ja, faktiskt! Jättebra.
Ser ni framemot att göra
det själva?
- Ja, det gör vi. Det ver-
kar vara kul och man mis-
sar massor av lektioner.
Vilken av låtarna var
bäst?
- Den när ni sjöng ihop
två låtar, We are the world
och Glory.
Vilken del var sämst?
Den sämsta delen var när
det var slut.
Så tyckte lärarna
Vad tyckte ni om gospel?
- Det var skitbra! På rik-
tigt!
Sjöng vi bra?
- Aa, det gjorde ni.
Var det de bästa du hört
på dem här fem åren?
- Ja, jag blev särskilt im-
ponerad av solisterna. Jag
pratade med Lasse efteråt
och han sa att det här nog
var det bästa året.
Vilken låt var bäst?
- Den när ni hade mixat
ihop, We are the world och
Glory. Sedan så var det
väldigt bra tryck i Schack-
les.
- När solisten kom in
och vrålade var grymt!
Hon lyfte kören väldigt
mycket. Sedan så var Ty-
ras rap väldigt bra.
Vissa lärare besvikna
Men för alla handlade inte
gospeln bara om glädje
och gemenskap, i alla fall
inte för vissa lärare som
tycker tid försvann från
deras livsviktiga lektioner.
Vi i åttan tyckte i alla fall
att de var jättekul att lära
oss om gospelns historia
och själva musikgenren.
Vi hoppas att nästa gen-
ration åttor kommer tycka
det blir lika roligt som vi
gjorde.
Filip Blomberg
Gustav Mendel
Årets gospel
bäst någonsin
7 MILO Vt16
För ungefär ett år se-
dan, i mars 2015 ham-
nade vår intendent
Mauricio i problem med
den nationalsocialist-
iska rörelsen Nordfront
när han gick emellan
fem aktivister som
misshandlade en en-
sam man. Händelsen
har följts upp med per-
sonliga hot mot Mauri-
cio och hans familj och
rättegången som var
planerad i april har bli-
vit uppskjuten.
En kylig vårdag i början
av mars 2015 var Mauricio
Contreras och handlade
vid Åkersberga Centrum
när han bevittnade unge-
fär tio mörkklädda akti-
vister från den nationalso-
cialistiska gruppen Nord-
front. De står vid entrén
där de har rullat ut sina
flaggor och banderoller,
de pratar med förbipasse-
rande och delar ut flyg-
blad.
Nynazister
Nordfront är vad de flesta
av oss skulle kalla nyna-
zister eftersom de själva är
uttalade nationalsoci-
alister. De skriver bland
annat på sin hemsida i
artikeln Top 10 myter om
förintelsen om hur
”Förintelsen var omöjlig
med tanke på antalet ju-
dar som fanns under 40-
talet” och ”att giftgasen
Zyklon B bara användes
för att avlusa kläder”.
”Vi är patrioter”
När Mauricio såg aktivis-
terna gick han fram för att
prata. På frågar vilka de är
fick han svaret:
- Vi är patrioter som för-
svarar vårt land mot massin-
vandring.
Mauricio frågar
- Är ni nynazister?
- Nej, det är ett skällsord
som våra fiender använder
för att svartmåla oss.
- Men vad har ni för ideo-
logi?
- Vi är nationalsocialister.
- Som Hitler var?
- Nej, han var nazist.
Misshandlad
Mauricio går då iväg för
att hämta en ordningsvakt
som kan kolla om de har
tillstånd för att demon-
strera varpå ordningsvak-
ten svarar att ”man har
rätt att dela ut flygblad i
det här landet”.
Medan Mauricio pratar
med ordningsvakten går
en annan man fram till
aktivisterna. Han uttryck-
er ljudligt sitt missnöje
mot aktivisterna och säger
högt:
- Ni borde skämmas och
hjälpa de nödställda istället
för att hetsa mot människor.
Efter det går mannen sin
väg bort från passagen
och fram till den romska
kvinnan som brukar sitta
vid centrum. Plötsligt är
han omringad av 4-5 akti-
vister från Nordfront som
börjar sparka och slå ho-
nom och snart ligger han
på marken. Misshandeln
fortsätter och mannen
försöker flera gånger fly.
Mauricio vittne
Hotad av nynazi-
8 MILO Vt16
Här konfronterar Mauricio Nysvensk rörelse i Åkersberga centrum med hot och rättegång som följd.
Många åskådare
Vid sidan står flera åskå-
dare, bland dessa den
passiva vakten men även
mannens fru som gör vad
hon kan för att få bort
aktivisterna.
Mauricio och mannens
fru springer sedan en bit
bort för att ringa polisen
och alarmera väktare. När
männen förstår att polisen
är på väg lämnar de plat-
sen i sina bilar.
Polis och ambulans
kommer till platsen bara
några minuter efter att
gärningsmännen har för-
svunnit. De samlade in
vittnesmål och bevis-
material. Mannen skickas
till sjukhus för att under-
sökas. Han hade blåmär-
ken över armar, ben, ma-
gen och huvudet. Han
hade också svårt att se
skarpt på ena ögat.
Milo på rättegången
Polisen kunde ganska
snabbt identifiera vilka
personer det handlade om
eftersom de var kända
sedan tidigare.
Männen kallades till
förhör hos polisen. I för-
hören så svarar alla fyra
männen på frågorna exakt
likadant och bara:
- Ingen kommentar.
Det väcka förstås tanken
om att det inte är första
gången som de sitter i en
sådan här situation.
Åtal väcks mot männen
och rättegången bestäm-
des till den 10 mars i år.
Men när Milo var på väg
till tingsrätten i Sollentuna
så fick vi meddelandet på
tunnelbanan att den var
uppskjuten. Orsaken, vi-
sade det sig senare, var att
en av de misstänkta män-
nen hade ”glömt” att kalla
ett av sina vittnen
(väktaren). Ett klassiskt
sätt att få en rättegång
uppskjuten.
Mauricios dödshotad
Efter att Mauricio valt att
ställa upp som huvud-
vittne under rättegångs-
förhandlingarna har
Nordfront öppet hängt ut
honom på sin hemsida.
Det har lett till att Mauri-
cio fått ta emot flera ano-
nyma hot från Nordfront-
anhängare.
På forumen under Nord-
fronts artikeln kan man
läsa saker som ”Helt rätt
av killarna!” och att de får
”skylla sig själva om de
uppmuntrar mångkul-
turen”.
Hoten som Mauricio har
fått motta är polisanmälda
och ligger nu i Säpos hän-
der vilket gör att Milo
tyvärr inte kan publicera
några av de hemska saker
som har riktats mot både
honom och hans familj.
Rättegången är tillsvi-
dare uppskjuten på okänd
tid men kommer antaglig-
en att hållas i Sollentunas
Tingsrätt i slutet av maj.
Milo kommer givetvis att
bevaka den men hinner
tyvärr inte skriva om det i
det här numret. Vi kom-
mer fortsätta följa fallet
och göra en uppföljning så
snart tingsrätten meddelat
en dom.
/ Red
till misshandel
stiska Nordfront
Det här är en del ur gärningsmannaförhör från polisens förundersökning.
Bilden till höger visar Mauricios bevisfoto som nämns i protokollet.
9 MILO Vt16
Emelie och Fanny är två
tjejer födda 97, de går
trean i gymnasiet på
Södra Latin men var en
gång elever här på Äp-
pelviksskolan.
Efter att vi mött tjejerna
vid entrén sätter vi oss i
pelarsalen och snart börjar
en ivrig diskussion.
Först får vi höra om hur
stämningen var när de
gick på skolan. När vi hör
vad de berättar märker vi
att några stora förändring-
ar inte har skett sen de
slutade här för tre år sen.
Nedtryck under tre år
- Hela min högstadietid var
präglad av skämt som tryck-
er ner tjejer, men jag insåg
att det alltid är okej att vara
arg för såna saker, säger
Emelie medan hon pillar
lite på bullen hon har
framför sig. När hon blev
arg på killarnas sexistiska
skämt roades de bara
ännu mer och fortsatte på
samma sätt.
Emelie och Fanny be-
rättar att de inte hade nå-
gon aning om vad femin-
ism var när de gick i hög-
stadiet, men tror att det
hade varit bättre om lärare
undervisat i ämnet så ele-
ver i olika skolor och åld-
rar får upp ögonen tidi-
gare.
Omöjliga uppgifter
Vi pratar också om hur
strukturer i samhället och
skolan ser ut. Om makten
som män får genom att ge
oss kvinnor omöjliga vill-
kor att uppfylla, där allt vi
gör är felaktigt på något
sätt.
- Man ska vara sexig, men
inte när man själv vill det för
då blir det slampigt. För man
ska ju inte vara slampig,
men inte heller för pryd,
såklart.
Man blir bestraffad oav-
sett hur man uttrycker sig.
De flesta tjejer har någon
gång blivit tafsad på tun-
nelbanan eller ute på stan
av män som inte har nå-
gon respekt för kvinnor.
Av män som ser kvinnor
som objekt, som tar på
kvinnors rumpor som om
det är deras alldeles egen
sexleksak.
Alla ser detta hända,
ändå reagerar ingen. Istäl-
let anses beteendet vara
helt normalt i vårt sam-
hälle och kultur.
Blev tafsad varje dag
- När jag gick i åttan blev
jag och min kompis tafsade
på varje dag i ungefär en
månad, det föll mig aldrig in
att säga nej.
Emelie var så påverkad
av skolans normer att hon
började ta tafsningarna
som komplimanger.
- Att säga att sexuella tra-
kasserier är okej bara för att
det händer så ofta är ungefär
som att säga att det är okej
att jag dödar någon, eftersom
det ju ändå sker så många
gånger varje år, säger
Fanny som ett av många
exempel.
Vi märker att hon blir
provocerad medan vi pra-
tar vidare om ämnet.
Få killar är feminister
Milo har frågat runt bland
skolans elever om femin-
ism. Många mötte oss
med osäkerhet och vågade
inte svara ärligt. Flera blev
också påverkade av sina
kompisar och vissa hade
ingen kunskap alls om
ämnet.
Majoriteten av de som sa
nej på frågan om de är
feminister eller inte var
killar. Dom tycker inte att
ämnet rör dem. Vi blev
förvånade när vissa till
och med svarade att jämn-
ställdhet inte är viktigt
alls.
Brösten tillhör männen
I vår skola, Äppelvikssko-
lan år 2016, blir man ut-
stirrad om man bryter mot
normerna. Till exempel
om man som tjej kommer
till skolan utan bh. Däre-
mot tycker många killar
att det är helt okej och
sexigt när bröst visas
inom porrindustrin.
En del killar tycker det
är okej att bröst visas på
10 MILO Ht16
Ingen lärare jobbar
TRADITIONELLA
Emelie och Fanny gick på Äppelviksskolan för tre år
sedan och har i efterhand förstått hur nedtryckta de
blev då, bara för att det var tjejer. Inget verkar ha
hänt sedan dess och Milo efterlyser nu ett tydligt
genusarbete hos alla skolans lärare.
deras villkor och när de
själva har makten, men
om en tjej inte har bh på
sig och har makten själv,
då är det plötsligt oaccep-
tabelt.
Vad är feminism?
Lång tillbaka genom vår
historia har kvinnor över
hela världen upplevt hur
det är att bli annorlunda
behandlade, just för att de
är kvinnor.
Även om problemet inte
verkar vara lika stort
längre så blir kvinnor dis-
kriminerade överallt. Dag-
ligen. I många länder blir
flickor bortgifta redan när
de är 8 år, de har ingen
rätt till något så självklart
som utbildning. Att kvin-
nor ska få rösta är absolut
ingen självklarhet i vissa
länder ens idag.
Allt för vanligt är också
att kvinnan som blev ut-
satt för en våldtäkt blir
anklagad och inte den
som begått brottet.
Men ändå bortser folk
från detta och säger att
feminismen inte är viktig!
Trakasserier hos oss
En stor del av alla tjejer i
vår skola har någon gång
upplevt sexistiska med-
delanden på internet och
obehag när de går hem
själva på kvällen. Något
som inte alls verkar vara
lika vanligt bland killar.
Inte så konstigt då att
ordet som egentligen be-
tyder jämställdhet har fått
en kvinnlig klang. Femin-
ismen handlar om att lyfta
kvinnor till samma nivå
som män. Inte sänka män-
nen till den nivå där man
placerat kvinnorna.
Lärare också osäkra
Så, varför blir folk så
osäkra när man nämner
feminism?
Vi tror att det beror på
okunskap. Ordet feminist
har blivit svartmålat och
länkat till manshat,
kroppsbehåring och Zara
Larsson. Få verkar veta
vad det betyder.
Vi frågade runt bland
lärarna vad de gör för att
genusanpassa lektionerna,
men få hade ett bra svar.
De flesta svarade bara att
de försöker bortse från
folks kön. ”Jag säger hen”,
menade en lärare, men att
utbilda oss om genus,
jämställdhet och feminism
inom något ämne kom
överhuvudtaget aldrig
upp som ett alternativ.
Facit är deprimerande;
inget aktivt arbete görs
mot skolans traditionella
strukturer.
Tips till skolan
Lärarna borde prata med
eleverna om vad vi kan
göra för att vårt samhälle
ska bli jämlikt för alla. De
borde undervisa mer om
sexuella övergrepp, även i
det lilla, och kvinnornas
roll i samhället så att ung-
domar får en annan syn
på detta.
Vi lever i 2016 och nu är
det dags för förändring.
Det är helt sjukt att vi fort-
farande delvis lever i
strukturer som kvinnor
fått stå ut med i flera tusen
år! Det borde ligga i allas
intresse att krossa dem!
Filippa Ekblom
Ingrid Janouch
Kristin Bjarnemark
Sofia Ljunglöf Garelius
aktivt mot skolans
KÖNSSTRUKTURER Bra att göra
1. Stötta andra tjejer
2. Stå upp för sig själv
3. Lära av varandra
4. Förstå ett ”Nej!”
5. Inte våldta förihel-
vete!
6. Använda hjärnan
7. Bemöta folk med
respekt
Bra att inte göra
1. Dra kvinnoförtryck-
ande skämt
2. Ta makten över nå-
gon.
3. Tafsa
4. Kommentera andras
kroppar
5. Slutshamea
6. Ropa kränkande
saker efter tjejer
7. Kalla någon hora
eller slampa
11 MILO Vt16
Filippa Ekblom
Ingrid Janouch
Kristin Bjarnemark
Sofia Ljunglöf Garelius
12 MILO Vt16
”Jag skulle aldrig kalla
mig själv feminist, fast
jag tror på jämnställd-
het.”
”Feminism är en av
de viktigaste sakerna
som finns”
”Du är en jävla bög
om du kallar dig
själv feminist”
”Det lönar sig om synen
på tjejer förändras, Men
jag tänker inte kämpa för
att den ska göra det”
”Feminism är inte det som
alla tror, alla feminister är
inte manshatare, det är bara
dom 5 arga procenten .”
”Ställ inga jävla
feministfrågor,
vem bryr sig om
sånt liksom”
”Om Zara Larsson skulle
fråga om jag var feminist,
så skulle jag säga nej. An-
nars svarar jag ja”
”Jag är ju kille, så var-
för ska jag bry mig?
Jag är ju inte förtryckt
av samhället.”
”Man är en flicka om
man kallar sig själv
feminist”
”Jag vet inte vad feminism är
riktigt, jag vet inte varför jag
kallar mig själv en ickefemi-
nist”.
”Feminism och jämställ-
het tycker inte jag borde
vara politiska åsikter.
Det borde vara en själv-
klarhet att alla ska ha
samma rättigheter.”
”Vissa vill inte kalla sig själva
feminister, för halva ordet står
för kvinnor. Men det är ju
kvinnorna som är förtryckta av
samhället.”
” In i köket
kvinna!”
”Euw, aldrig att
jag skulle kalla
mig feminist”
”Jag är varken icke
feminist eller feminist,
ojämnställdhet är så
långt bort så jag vet
inte varför jag skulle
kalla mig själv det.”
”Flickor blir behandlade som skräp och
pojkar kallas skräp. Men stackars pojkar.” / anonym
På den här sidan publicerar vi helt vanliga citat och röster som ofta hörs när man pratar om jämställdhet, feminism och kön.
Du ska vara smal som
tjej och vältränad som
kille och du ska ha de
senaste trenderna på
dig för att passa in på
vår skola!
Det här är vad dagens
idiotsamhälle säger och
även vi på Äppelvikssko-
lan har krävande normer
som påverkar eleverna
och gör dem osäkra.
Normer i äppelviken
Idag är det många elever
på vår skola som känner
press över hur de ska klä
sig och hur deras kroppar
ser ut. Det som ”gäller”
här på Äppelviksskolan är
dyra märkeskläder, mär-
kesväskor och andra sta-
tussymboler.
På grund av detta kän-
ner många elever press
över vad det ska ha på sig
eftersom alla egentligen
kanske inte har råd med
de dyraste sakerna.
Eller så kanske de inte
ens gillar dem.
Egentligen borde man
ha på sig det man själv
vill och inte något som
andra talar om för en.
Vi på Milo gick runt och
intervjuade elever på sko-
lan. Resultatet kan ni se i
diagrammen här intill och
där är det tydligt att näst-
an hälften faktiskt väljer
att inte ha på sig vad de
själva tycker, av oro för
att någon annan ska tycka
att det är fult.
Din kropp är ful
Det andra diagrammet
visar att mer än hälften av
de tillfråga eleverna kän-
ner press över hur de ska
klä sig i skolan. Det här
visar att normer och skön-
hetsidealen påverkar ung-
domar väldigt mycket och
gör dom osäkra.
Normer och skönhetsi-
deal finnas överallt och
det är framförallt media
som skapar dom. Det står
alltid i tidningar om de
nya trenderna och vilka
kläder som är inne nu.
Skönhetsideal handlar
alltså inte bara om hur du
ska klä dig utan lika
mycket om hur din kropp
borde se ut.
Det är dig det är fel på
Reklamer och media visar
hela tiden på att man som
tjej borde ha smala ben
och midja och att man
som kille måste ha
magrutor och vara välträ-
nad. Det står även ofta i
tidningar om hur man
bäst kan gå ner i vikt och
nå sin idealkropp.
Nästan alla modeller
som du ser är väldigt
smala och de flesta bilder
Photoshoppade. Det finns
alltså knappt någon som
verkligen ser ut så som vi
förväntas se ut.
Allt detta pågår ständigt
runtomkring dig, omed-
vetet och du blir naturligt
övertygad om att det är
du som borde ändra på
dig till den person som
samhället anser att du ska
vara.
Få ser ut som modeller
Men i verkligheten är inte
de flesta människor som
de modeller du ser. Alla
tjejer har inte smala ben
och smal midja och alla
killar är inte vältränade.
På riktigt ser alla fak-
tiskt väldigt olika ut och
det är rätt märkligt att vi
ändå håller med om den
typiska bild av hur vår
kropp ska se ut som för-
medlas.
Vi borde inte heller för-
vänta oss att alla ska gilla
samma kläder som media
säger är snygga. Snyggt
betyder olika saker från
person till person och
därför finns det egentlig-
en inget som är varken
rätt eller fel.
Denise Berntzon
Selma Migchelsen
Vi förtrycks av normer
och skönhetsideal
13 MILO Vt16
Så här bör du se ut, enligt
reklam och vårt samhälle.
Milo sätter betyg Under hela vår skol-
gång blir vi elever be-
dömda utifrån kriterier
som skolverket har
fastställt, men det är
sällan vi får tycka till
om våra egna lärare.
Därför har Milo frågat
elever här på skolan
vad de tycker är viktiga
kriterier för lärare att
sträva efter så att de-
ras undervisning blir så
bra som möjligt.
Genom våra undersök-
ningar har vi märkt att
tydliga genomgångar,
struktur och intresse för
ämnet är nyckeln till att
lärarens undervisning blir
omtyckt bland eleverna.
Det är också viktigt att få
höra hur andra elever re-
sonerar för att på så sätt
kunna bredda sina kun-
skaper och lättare få fram
rätt kunskaper på prov och
läxförhör. Att det finns en
tydlighet inför prov är
viktigt. Det kan exempel-
vis bestå av ett papper
med punkter om vad man
ska kunna men också ge-
nom att läraren använder
hjälpmedel som Google
drive, Kik och bloggar så
han eller hon snabbt och
enkelt kan dela informat-
ion med eleverna.
Alla lär sig på olika sätt,
därför är det också viktigt
att variera sin undervis-
ning. När man läser om ett
område så kan det vara
lättare att förstå helheten
om man får träffa någon
som arbetar med det man
jobbar med.
Följande kriterier tycker
eleverna på Äppelvikssko-
lan är viktiga för att kunna
bedöma lärarnas undervis-
ning.
På E-nivån…
… kan läraren använda
sig av enkla hjälpmedel,
till exempel overhead och
whiteboard-tavla. Läraren
har en enkel och till viss
del varierad undervis-
ning. Läraren har en i
huvudsak tydlig struktur
i sitt arbetet och visar till
viss del intresse för ämnet
och är i huvudsak peda-
gogisk.
Läraren har även en
relativt god kommunikat-
ion med eleverna.
På C-nivån…
… kan läraren använda
sig av till viss del avance-
rade läromedel till exem-
pel film och Powerpoint.
Läraren visar på väl
varierad undervisning
och har en tydlig struktur
i sitt arbetet gentemot
eleverna. Läraren visar
intresse för sitt ämne och
är relativt väl pedagogisk.
Läraren har även en god
kommunikation med ele-
verna.
På A-nivån…
… kan läraren använda
sig av avancerade lärome-
del till exempel datorer
och Ombea. Läraren visar
på en mycket väl varierad
undervisning och har en
mycket tydlig struktur i
sitt arbete. Läraren visar
ett mycket stort intresse
för sitt ämne, är mycket
pedagogisk och använder
sig av välutvecklade kom-
munikationsmedel till
exempel blogg, Kik och
Google drive.
BILD
14 MILO Vt16
Sabine Louvet
Vilka lärare har enligt vår
undersökning då lyckats
bäst då?
Jo, de som har lyckats bäst
har framförallt visat att de
kan lära ut på ett antal
olika sätt.
Sabine Louvet har mycket
varierad undervisning och
roliga lektioner som gör
att hennes elever kan hålla
koncentrationen uppe
under en längre tid. Hon
har även sin egen TV-serie
kalkyl där hon tydligt
visar och förklarar mate-
matik. Tyvärr är hon just
nu mammaledig så inga
klasser får ta del av hen-
nes lärorika undervisning.
Några av hennes egna
elever har däremot uttalat
sig om varför just hon är
en lärare som förtjänar ett
A i betyg.
- Hon är riktigt cool och tar
läraryrket till en helt ny
nivå. Vi fick använda sociala
medier som vi använder
dagligen, till exempel Twitter
där vi svarade på matte- och
NO-frågor med hjälp av
hashtags.”
Andreas Wennblad
Med sin medvetenhet om
hur elevernas stressiga liv
ser ut men också genom
sin pedagogik som får alla
elever att förstå det kom-
plicerade ämnet matte, så
får Andreas höga betyg.
Han tar även hänsyn till
att sjukdom är något
mänskligt och att man då
inte förväntas plugga ihjäl
sig när man ligger hemma
och äter glass med 39 gra-
ders feber. Andreas förstår
också att vi inte är robotar
och att vi inte borde ha
dessa sjukt höga förvänt-
ningar på oss varje dag, vi
är människor med liv och
vi ska väl också få ha lite
fritid.
Jenny Björklund.
Med sin tydliga struktur
och välutvecklade genom-
gångar profilerar sig Jenny
högt i lärarbetygsskalan.
Hon erbjuder exakta an-
teckningar av vad man
har gått igenom under
varje lektion så om man
skulle varit sjuk eller borta
av någon anledning kan
man lätt få tag på den in-
formation som man har
missat.
Jenny har också djupare
kunskap i sina ämnen och
kan svara på även svårare
frågor som eleverna ställer
och säger inte som vissa
andra som ber att ”få åter-
komma senare”.
Jesper Stridbeck
Jespers undervisning kän-
netecknas av avancerade
läromedel och mycket god
kommunikation med ele-
verna. Han har följt med i
utvecklingen och använ-
der samma sociala medier
som vi elever använder till
vardags när han ska
sprida information. Han
använder sig också av
Powerpointpresentationer
som både gör det lätt att
anteckna och ger en väldig
tydlighet och struktur.
Jesper kommer också
hela tiden på nya sätt att
lära ut, vilket leder till en
bred och varierad under-
visning där alla får chan-
sen att förstå.
Nu hoppas vi på att
denna undersökning ska
ge inspiration och åter-
koppling till lärarna så att
de kan utvecklas och bli
ännu bättre i sin roll som
undervisare för oss elever.
Lärarna bör lyssna till
vad vi elever har att säga
eftersom det någonstans
är vi som avgör om en
lärare är bra eller inte.
Elin Lindskog
Norma Tufvasson
på skolans lärare
”Andreas förstår också att vi
inte är robotar och att vi inte
borde ha dessa sjukt höga för-
väntningar på oss varje dag. Vi
är människor med liv och vi
ska väl också få ha lite fritid”
15 MILO Vt16
Vår heltidsvikarie Jo-
han Nylunds högstadi-
erockband är nära de-
but i Melodifestivalen
men nästa konsert kan
faktiskt bli här i Äppel-
viksskolan.
Att Johan är en rocker vet
vi ju alla. Det började i
redan i högstadiet när
Johan kom med i bandet
RESPECT som medlem
nummer tre.
- Det var fantastiskt och
kändes tufft att komma med i
ett band i högstadiet där man
skulle spela inför hela skolan,
berättar Johan som idag
hunnit med runt 150 spel-
ningar med RESPECT.
Ville få fler brudar
En stor anledning till att
Johan ville komma med i
ett band var för alla bru-
dar han kunde få och
andra roliga och sjuka
saker man kunde göra
med bandet.
En av dem sjukaste
grejerna skedde en kväll
när bandet var ute och
satte upp massa plan-
scher. När dem kom till
en rondell så såg de att
det satt en stor reklam-
skylt i mitten av den. Ett
perfekt ställe att sätta
upp en av deras plan-
scher, hela staden skulle
se deras band!
Johan klättrade upp för
skylten, klistrade en
Respect-planschen över
en stor cirkusaffisch men
när de gick där ifrån så
hörde de en jävla smäll!
Det var skylten som
hade fallit ned och nu
låg i tusen biter över hela
rondellen. Bandet läm-
nade allt som det var och
sprang genast därifrån
för att inte bli påkomna.
Vad dom inte tänke på
var dock att deras namn
stod över hela skadegö-
relsen.
Elever lyssnar
Milo har gått runt och
spelat upp låten World Of
Weeks för elever och lä-
rare och bett dem betyg-
sätta den mellan 1 och 10.
Genomsnittpoängen lan-
dade på 6. Dock så får han
ett helt annat betyg, be-
tydligt sämre, från sin
hustru Bino som inte alls
gillar den typen av musik.
Men ändå så är de som
gjorde för varandra.
Melodifestivalen
Bandet har haft det lite
svårt att hitta spelningar
runt om i Sverige den
senaste tiden eftersom de
bara kunnat öva en gång i
kvartalet. Idag bor band-
medlemmarna utspridda
runt om i Sverige. Men de
har kollat upp och har
seriösa planera på att delta
i Sveriges största sångtäv-
ling Melodifestivalen för
att få gång på karriären
igen. Nästa spelning kan
däremot faktiskt bli här
hos oss i Äppelvikskolan.
Finns på Spotify
Vill du lyssna på Johan
Nylunds så finns dom på
Spotify. Sök på Time for a
change Respect.
Andreas Edlund
Albert Gullberg
Respekt, Johan!
JOHAN NYLUND vikarie och rockstjärna. Sedan 15-årsåldern har han spelat i
sitt högstadieband RESPECT. Nu pratar bandet om Melodifestivalen 2017.
16 MILO Vt16
VAD HÄNDER OM MAN SÄTTER UPP EN LAPP I SKOLAN där man ber elever-
na att skriva sina bästa tips för att klarar sig igenom skoldagen, så kallade Life
hacks? Jo, efter en dag ser det ut så här. När lappen hade suttit uppe ytterligare en
dag tröttnade någon lärare och rev ned den. Milo lyckades ändå få tillbaka den och
har nu genomfört dess alla önskemål. Vänd sida för att se elevernas tips på hur
man gör skoldagarna i Äppelviken lite roligare. Svante Uggla & Oscar Glas
17 MILO Vt16
Life hacks
Strunta i regler (Branddörr skall hållas stängd!) Langa Red Bull
Gå till Ica och köpa kakor Rita Valrossar
18 MILO Vt16
Köpa ett pennskrin för 700 kr Droger
Ligg med Arne Ingen ide att ens försöka
Äppelviken
19 MILO Vt16
Hur har mobbning sett
ut genom tiderna här
på Äppelviksskolan? Är
det någon skillnad mel-
lan förr och idag? Hur
uppstod det till exem-
pel en skönhetstävling
på skolan och hur fi-
rade man alla hjärtans
dag förr?
För 17 år sedan fanns det
inget trygghetsteam på
Äppelviksskolan. Det
fanns inga som kunde
hjälpa till när det blev
bråkigt, därför var det
lättare för elever att
mobba varandra då än
idag.
Vi på Milo har intervjuat
Kicki Röhne som är sko-
lans chef för trygghetstea-
met och hon berättat för
oss hur det var förr.
Sjuorna skulle i vattnet
Då fanns inga sexor på
skolan så sjuorna var de
yngsta eleverna. Därför
fick dem det lite jobbigt i
början när niorna ville
visa vilka som bestämde.
Dom kunde göra många
hemska saker mot de nya.
Kicki berättade att de
äldre eleverna brukade
jaga de yngre och sedan
släpa dem ner till vattnet,
där de slängdes i med
kläderna på.
Det förekom att man
doppade ner deras huvu-
den i toaletten. Mr and Miss Äppelviken
Varje år brukade det vara
en talangjakt på skolan
där alla elever kunde få
uppträda. Det ledde till att
niorna startade en egen
tävling som de kallade för
Mr and Miss Äppelviks-
skolan. Tävlingen gick ut
på att elever röstade fram
den snyggaste tjejen och
killen i skolan. Vinnarna
fick gå upp på scenen i
matsalen och ta emot ett
pris.
Det var inte lärarna som
skapade den här tävlingen
men de tillät det hela och
gjorde inget för att stoppa
den.
Vi frågade en lärare som
jobbat här länge som be-
rättar om skönhetstävling-
en och om en händelse
som inträffade för några
år sedan.
Tjejen som blev Miss
Äppelviken gick typ i
sexan eller sjuan och blev
alltså framröstad som
snyggaste tjejen på skolan.
Hon hamnade nog i en
roll i och med det som inte
var så bra för henne. En
sådan roll är lätt att sedan
vara fast i under hela hög-
stadiet.
Tävlingen Mr and Miss
Äppelviken upphörde för
ungefär 15 år sedan och
det var nog lika bra det.
Alla hjärtans dag
Förr var det också tradit-
ion att man köpte en ros
till sin kompis eller någon
man tyckte var snygg på
alla hjärtans dag. Det gick
till och med så långt att
olika blomsteraffärer kom
till skolan och ställde sig
vid entrén så man kunde
köpa rosor där till sina
kompisar.
Rosorna skickades sedan
till klassrummen och dela-
des ut under lektionerna
till alla de som hade fått
en. Det var säkert roligt
för de som fick rosor, men
kanske inte lika kul för de
som inte fick det, det vill
säga de flesta.
Hela upplägget låter
kanske som en fin sak
men det som egentligen
hände var att alla bara fick
se vilka som var mest po-
pulära och vilka som var
utstötta.
Mer slagsmål förr
Idag har det hänt mycket.
Förr var det mer fysisk
mobbning med slagsmål
medan det idag är mer
psykisk mobbning.
Nu finns det ett trygg-
hetsteam på skolan med
hela åtta lärare och skol-
syster som har gjort stora
förändringar på det här
området. Men att upp-
täcka mobbning är fortfa-
rande svårt, kanske ännu
svårare nu eftersom den
oftast är psykisk och sker
utanför skoltid och på
nätet.
Denise Gelhaar Berntzon
Selma Stockhaus
Förr röstade man fram
Mr och Miss Äppelviken
Inte riktigt så här illa, men nästan, såg det ut för
bara 15 år sedan när vi utsåg Mister & Miss Äppel-
viken i skolan på matsalens stora scen.
Mr
& M
iss Ä
PPELV
IKEN
2016
20 MILO Vt16
På Äppelviksskolan
finns det en massa sa-
ker som ALLA borde
göra innan det gått ut
nian. Milo har därför
tagit fram en officiell
Bucket list, så du vet
vad som gäller.
1. Se Arnes kontor
Om man inte har sett Ar-
nes kontor (inifrån) minst
en gång har man helt en-
kelt inte gjort tillräckligt
roliga saker under sin
skoltid. Anledningen är
inte väsentlig, huvudsa-
ken är att
du kom-
mer dit.
I åratal
har elever
skrutit om
en rejäl
utskäll-
ning från
Arne. Var-
för inte bli
en i klubben?
2. Pranka vikarien
Det är inte helt ovanligt
att det kommer en helt
nyexad och sjukt nervös
vikarie, varför då inte ta
tillfället i akt och pranka
hen? Bland klassiska vika-
rie pranks hittar vi bland
annat byta-namn-med-
kompisenpranket. Har du
oturen att inte ha några
vänner, hitta då på ett
namn själv.
3. Häng med Johan
Nylund
För de flesta borde detta
vara en självklarhet, för
vem vill inte hänga med
skolans egna rockstar?
Har du inte hängt med
Johan tidigare så kan en
bra början vara att säga
hej i korridoren. Kan du
sedan inte få nog när ni
hängt klart kan ni följa
honom på
@johannylund_fanpage på
instagram, en officiell fan-
page för alla de som äls-
kar Johan. Man kan också
leta upp hans band
Respect på youtube.
4. Ta temadagarna på för
stort allvar
I många skolor skulle tan-
ken på att lägga ner flera
timmar på en utkläd-
ningsdag låta absurt. Här i
Äppelviksskolan är det
dock annorlunda och
sjuuukt viktigt. Varför
inte sticka ut lite extra och
klä ut dig som ett freak
nästa gång? Våga!
5. Klassresa
Ta med dig klassen på en
resa över världen som de
sent kommer att glömma.
Eller åk till Boda Borg.
Valet är ditt men vi kan
hur som helst garantera
dig att du inte kommer
ångra en skön klassresa.
6. Slösa för mycket
pengar på Ica
Om du är som den ge-
nomsnittliga Äppelvikar-
en är det inget nytt att Ica
är som skolans religiösa
tempel där Ica basic-
chokladen är Gud. När
det för tredje veckan i rad
är ”Fisk a la Äppelviken”
så har Ica skänkt tröst och
hopp genom åren via en
chokladkaka för endast
sju kronor.
Elias Stove
Elin Lindskog
Hannes Järnblad
Ludvig Hällström
Norma Tufvasson
Äppelviksskolans
officiella bucket list
21 MILO Vt16
Häng med Johan Nylund och pranka vikarien i Äppelvikens Bucket list.
Lärarnas dolda
Olle
Gitarrspelande jonglör
Olle är som vi alla vet väldigt ta-
langfull och han skryter gärna med
det. Till exempel att han kan jong-
lera med allt möjligt. Men vad mer
kan han göra?
Jo, på fredagkvällarna jammar han
på sin gitarr och sjunger med sin
familj, samtidigt som hans dotter
dansar discodans. Olles dröm är
också att en dag kunna dansa med
henne på hennes nivå. Kan ni se
framför er en glittersminkad Olle
med klänning svepa fram över dans-
golvet?
Olle har också varit med om dra-
matiska saker som att bevittna ett
rån och blivit utburen på bår.
Matthias
Discokulans kung
Vad tänker vi egentligen på när
Mattias kommer i vår tankebana? En
tekniklärare som vill dela med sig av
sina underbara kunskaper i ämnet
teknik?
Den bilden håller han nog inte
med om själv. När vi frågar Matthias
om dolda talanger så blänkte det till
i ögon på honom av gamla DJ-
minnen från förr. Fyllda dansgolv,
sköna grooves, glittrande discoku-
lor. Och vad vi inte visste är att han
fortfarande smyger ut vissa nätter
och vid sidan av läraryrket har en
hemlig karriär som discjockey på
bröllop, uteställen och andra tillställ-
ningar.
Camilla
Kastanjettdrottningen
Det är inte alltid lugn och ro på bil-
den, för när Camilla tar fram sina
kastanjetter blir det fart på eleverna.
Men när hon ska räkna takten blir
det krångligt. Då måste fingrarna
fram, för huvudräkning är inte hen-
nes bästa egenskap.
Men drömmen om att dansa fri-
dans finns alltid där i hennes tankar.
Det är därför hon brukar svänga
runt lite med sina moves på lektion-
erna. Camilla har också en stor dröm
om att kunna rida dressyr så hästen
och ryttaren blir till ett. Men hennes
hundar vägrar tyvärr att acceptera
detta och brukar istället gå till attack
mot hästar. Camilla får därför nöja
sig med långa promenader.
22 MILO Ht16
talanger
Anita
Landslagsspelaren
Anita, visade det sig, är väldigt bra
på att spela lacrosse. Så bra att hon
varit med i det svenska landslaget.
Hon känner också många fram-
gångsrika spelare.
Anita skulle utöver sina befintliga
talanger vilja kunna spela gitarr som
hårdrockaren Yngwie Malmsten
(googla om du inte vet vem det är!).
Anita var väg hem när hon gick
förbi McDonalds på Götgatan och
trodde sig se en schäfer som såg
bortsprungen och illa behandlad ut.
Den satt och stack in nosen i ham-
burgeroset när dörrarna öppnades.
Dagen efter kunde hon läsa i tid-
ningen att en varg hade gått fritt på
Södermalm just där vid den tiden.
Inger
Pingiscoachen
Inger är som vi vet en väldigt spor-
tig person med pingis som storhet
och stolthet.
Inger har coachat många pingis-
stjärnor, däribland världens bästa
pingisspelare någonsin, J-O Wald-
ner! Hon har även varit i Brasilien
där hon har besökt ett fattigt barn-
hem som hennes släkting har be-
kostat själv för över två och en halv
miljoner kronor.
Inger drömmer om att kunna laga
mat som kockarna i Italien.
Som idrottslärare får hon uppleva
många intressanta saker, till exem-
pel som när en elev fastnande mel-
lan ribbstolen och väggen för att han
inte ville dansa.
Jonas
Iron Maiden-löparen
Jonas är inte bara en härlig No- och
matte-lärare med glad och positiv
inställning, han är också bra på att
jogga, mil efter mil efter mil efter
mil. På mornarna kommer han
svettig till skolan efter att ha värmt
upp med lätta åtta kilometer före
han konfronterar eleverna.
Även Jonas drömmer om att kunna
spela elgitarr bra, alltså riktigt bra—
som Iron Maiden.
Ett tips från Milo är att ägna kvälls-
timmarna lite mer åt Guitar hero, ett
intresse som han kanske kan få näst-
an nyfödde sonen att dela med sig.
Alva Berzell
Fredrika Anger
Jonna Carlsson
Glittrande discodansare, anfal-
lande hundar, kastanjettklapper
och elgitarrer är bara några av de
hemliga talanger som vi hittade
bland lärarna. När de inte står och
mal framför tavlan i klassrummet
har de uppenbarligen andra egen-
skaper—och drömmar! De flesta
önskar att dom var bra på helt
andra saker än att lära ut.
23 MILO Ht16
Seksornas Glada Hörna Seksornas Glada Hörna Seksornas Glada Hörna
Hjälp kaninen att komma till morötterna
Måla rutorna med de ord som rimmar Sjung din favoritlåt högt!
1. Bada på nakna, Samir och Viktor
2. If i were sorry, Frans 3. Ta mig tillbaka, Darin 4. Dansa Pausa, Panetoz 5. Constellation prize, Robin
Bengtsson 6. Kizunguzungu, saraha 7. Manboy, Eric Saade
Finn 5 skillnader
Fyll i Blixten McQueen i fräna färger
