Prognos september 2013 - Ekonomistyrningsverket · 22 augusti 2013. BNP ökar i år med måttliga 1,3 procent men en ... Detta är främst en följd av konjunkturläget men ändrade

PrognosStatens budget och de offentliga finanserna

September 2013

ESV 2013:47

Prog

no

s septem

ber 2013

ESV 2013:47

ESV gör Sverige rikare

– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel.

– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89Box 45316104 30 Stockholm

Tfn 08-690 43 00Fax 08-690 43 50www.esv.se

ISSN 1401-7865ISBN 978-91-7249-349-0

Ladda ner prognosenPublikationen Statens budget och de offentliga finansernakan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljeradetabeller till prognosen och tidigare prognoser finns atttillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kanockså kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstakaexemplar, eller genom prenumeration.

Beställningar kan göras via:Ekonomistyrningsverket, PublikationsserviceBox 45316, 104 30 [email protected]: 08-690 43 50

Datum: 2013-09-03Dnr: 5.3-737/2013ISBN: 978-91-7249-349-0Tryckeri: Edita Västerås 2013

Om ESV:s prognoserEkonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2017.

ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna.

Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna.

Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 22 augusti 2013.

BNP ökar i år med måttliga 1,3 procent men en vändning är i sikte och nästa år blir tillväxten starkare. Trots detta blir tillväxten inte till-räckligt stark för att generera överskott i de offentliga finanserna. Det blir underskott 2013–2015. Årets underskott väntas bli 65 milj-arder kronor och nästa år blir underskottet nästan lika stort, 53 miljarder kronor. Det kommer att krävas åtstramningar i någon form om överskottsmålet ska nås framöver. Regeringen har aviserat reformer i stor-leksordningen 25 miljarder kronor i den kom-mande budgetpropositionen. Dessa har inte beaktats i beräkningarna. Även om reform-erna kan förväntas öka tillväxten skulle de offentligfinansiella underskotten bli betydligt större än i nuvarande prognos. Då de offentliga finanserna redan i nuläget inte når upp till överskottsmålet förordar ESV att eventuella reformer, som syftar till att stärka konjunk-turen, görs tillfälliga snarare än permanenta.

Vändning i sikte för tillväxten

Under första halvåret i år sjönk exporten och inve-steringarna medan hushållens och den offentliga sektorns konsumtion ökade. Det finns nu tecken på en ljusare konjunktur i våra viktigaste export-länder och exporten väntas vända upp under andra halvåret. En ökad export leder också till att den negativa utvecklingen för investeringarna bryts. BNP väntas därför öka ganska starkt under andra halvåret. Trots det blir BNP-tillväxten för helåret 2013 svag, 1,3 procent.

Nästa år accelererar tillväxten men BNP-ökningen blir ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnytt-jande. Tillväxten i ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognos-perioden. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 2014 för att därefter höjas successivt. Avmattningen i ekonomin har dock inte lett till någon minskad sysselsättning. Trots att sysselsättningen fortsätter att stiga är

emellertid arbetslösheten högre nu än för ett år sedan. Det beror på att arbetskraften har ökat mer än antalet sysselsatta. Det är delvis en effekt av att befolkningen ökar men ett ökat arbetskraftsdel-tagande bidrar också. Indikatorerna tyder på en svag utveckling på arbetsmarknaden framöver och den låga aktiviteten i ekonomin väntas dämpa sysselsättningen under hösten. Svag utveckling för skatteintäkterna i år

Skatteintäkterna ökar i år med måttliga 2,4 pro-cent. Detta är främst en följd av konjunkturläget men ändrade skatteregler, inom främst kapital-skatteområdet, bidrar också negativt.

Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsamt i år eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten är dämpad. Skatt på kapital minskar till följd av att bolags-skattesatsen har sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Därtill minskar skatteintäkterna från företagen av konjunkturella skäl. Avkastningsskatten blir lägre i år till följd av den låga statslåneräntan. Skatteintäkterna från mervärdesskatten ökar långsamt i år då investe-ringarna minskar och hushållens konsumtion är dämpad.

Nästa år förbättras konjunkturen och skatte-intäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar då med 3,5 procent. Måttlig underliggande utgiftsutveckling på statens budget

I år uppgår de totala utgifterna på statens budget till 928 miljarder kronor vilket är en ökning med hela 116 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen är främst en effekt av att Riksbanken lånar cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. Övriga utgifter ökar däremot måttligt, med 16 miljarder kronor, motsvarande 2 procent.

Nästa år blir de totala utgifterna betydligt lägre som ett resultat av att utgifterna 2013 är tillfälligt

Sammanfattning

höga med anledning av Riksbankslånet. Övriga utgifter, det vill säga utgiftsområdenas utgifter, ökar nästa år med 19 miljarder kronor.

Åren 2015–2017 fortsätter utgifterna att öka långsamt, med i genomsnitt 7 miljarder kronor årligen vilket motsvarar en ökningstakt som är lägre än 1 procent per år.

Totalt uppgår utgiftsökningen under de fem prognosåren till knappt 7 procent. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 2012 till 20 procent 2017. Utgiftsandelen de kommande år-en sjunker i ungefär samma takt som utfallet det senaste decenniet.

Under prognosperioden bidrar flertalet utgifts-områden till nominella utgiftsökningar, vilket är naturligt med tanke på befolkningstillväxt och makroekonomiska faktorer såsom pris- och löne-utveckling. Den största ökningen i miljarder kronor sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. Den procent-uellt största utgiftsökningen sker inom området Integration och jämställdhet där kommunersätt-ningarna ökar till följd av ett stort antal asyl-sökande.

Sedan prognosen i juni har prognosen för sjuk-penning samt aktivitets- och sjukersättning reviderats upp. Antalet sjukpenningdagar väntas bli fler än tidigare beräknat hela prognosperioden. Riksbankslånet skapar stort lånebehov

Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -143 miljarder kronor, vilket är en försämring med 118 miljarder kronor jämfört med förra året. Det beror främst på att Riksbanken lånar cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. Även något sjunkande kassamässiga skatteinkomster bidrar till försämringen av saldot. Försäljningen av aktier, främst i Nordea, bidrar till att saldot på statens budget blir 20 miljarder kronor mindre negativt jämfört med vad som annars skulle vara fallet. År 2014 blir budgetsaldot -49 miljarder kronor, således betydligt bättre än i år då lånet till Riksbanken tillfälligt ökar utgifterna.

Underskotten i de offentliga finanserna blir större om aviserade reformer blir verklighet

Det blir underskott i de offentliga finanserna 2013–2015. Underskottet i år uppgår till 65 mil-jarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av BNP. Nästa år minskar det något, till 53 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP. Regeringen har aviserat reformer i storleksordningen 25 miljarder kronor i den kommande budgetpropositionen. Dessa har inte beaktats i beräkningarna. Även om reformerna kan förväntas öka tillväxten skulle de offentligfinansiella underskotten bli betydligt större än i nuvarande prognos.

Det finansiella sparandet i ålderspensions-systemet är i genomsnitt något negativt under prognosperioden. Utbetalningarna av allmänna pensioner ökar tämligen mycket i år, delvis av demografiska skäl, men även till följd av stigande pensioner. Nästa år ökar utgifterna långsammare eftersom den genomsnittliga pensionen minskar med 2,7 procent 2014. Överskottsmålet nås inte

Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås de närmaste åren. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgifts-minskningar. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP. Ett annat sätt att uppnå överskottsmålet är därför att låta den automatiska åtstramningen i finans-politiken få verka utan inslag av annan finans-politik. En sådan åtstramande inriktning genererar tillräckliga överskott, men först på längre sikt. Då de offentliga finanserna redan i nuläget inte når upp till överskottsmålet förordar ESV att eventuella reformer, som syftar till att stärka den svaga konjunkturen, görs tillfälliga snarare än permanenta. Litet utrymme för permanenta utgiftsökningar

Marginalerna till utgiftstaken kan se stora ut men när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal 2014 kan endast permanenta utgiftsökningar om högst 7 miljarder kronor genomföras.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal

Utfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP, fasta priser, proc. utv. -0,6 -5,0 6,6 3,7 0,7 1,3 2,3 3,1 3,3 2,4

BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -0,9 -4,9 6,3 3,7 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6

Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,0 -0,3 4,0 2,1 1,5 2,3 2,8 3,1 3,3 2,4

Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,0 2,2 2,1 1,1 0,7 0,7 0,3 0,3 0,7 0,1

Investeringar, proc. utv. 1,4 -15,5 7,2 6,4 3,2 -2,9 4,0 6,9 6,8 5,0

Lager, bidrag till BNP-förändringen -0,5 -1,6 2,2 0,5 -1,1 0,3 -0,1 0,1 0,0 0,0

Export, proc. utv. 1,7 -13,8 11,4 7,1 0,8 -1,5 4,9 6,5 6,8 5,4

Import, proc. utv. 3,5 -14,3 12,0 6,3 0,0 -2,2 5,1 7,1 7,5 5,7

Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2,0 1,6 3,6 3,0 2,5 1,3 1,7 2,2 2,5

Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,7 5,1 5,3 3,9 2,6 1,6 1,7

Lönesumma, proc. utv. 5,5 0,1 3,1 5,6 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6

Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,1 8,0 7,5 7,0 6,6

Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr 69 -30 0 1 -22 -65 -53 -7 26 47

Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,6 -1,8 -1,4 -0,2 0,6 1,1

Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,4 38,4 38,1 41,5 41,6 39,9 37,0 34,0

Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,4 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,3 0,1 -0,1

Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 1,1 1,0 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,4

Sjuårsindikatorn 1,1 0,8 0,3 -0,4 -0,7 -0,5 0,0

Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 1,1 0,9 0,6 0,3 0,0 0,0 0,0

Konjunkturjusterat sparande 2,2 0,8 0,5 0,1 0,0 -0,9 -0,6 0,2 0,6 0,9

Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37,0 33,4 30,7 31,4 35,2 34,7 32,5 29,1 25,8

Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,6 45,4 44,2 44,2 44,3 44,2 44,1 44,1 44,2

Totala utgifter på statens budget, mdkr 766 886 781 805 812 928 847 848 846 867

Takbegränsade utgifter, mdkr 943 965 986 989 1022 1067 1081 1090 1109 1145

varav Ålderspensionssystemet, mdkr 201 220 223 222 238 257 258 268 287 303

Marginal till utgiftstaket, mdkr 14 24 38 74 62 28 24 35 56 50

Budgetsaldo, mdkr 135 -176 -1 68 -25 -143 -49 9 56 80

Engångseffekter på statens budget, mdkr 70 -105 23 36 8 -86 -1 0 8 0

Underliggande budgetsaldo, mdkr 65 -71 -24 32 -33 -57 -48 9 49 80

Källa: SCB och ESV

Temaavsnitt 1: Incitament och kommunal fastighetsavgift

Den avgift som en fastighetsägare betalar går inte direkt till den kommun där fastigheten är belägen. När systemet infördes 2008 utbetalades en kommunal fastighetsavgift till varje enskild kommun som motsvarade ett visst belopp per invånare Utbetalningssystemet från och med

2009 innebär att det endast är intäktsför-ändringen från fastighetsavgiften mellan beskatt-ningsåren som påverkar utbetalningen till kommunen. Vissa kommuner får därmed en lägre inkomst än vad kommunens fastighets-ägare betalar in till systemet och vice versa. Av landets 290 kommuner är det 144 som har en inkomst som överstiger den totalt inbetalda

4 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 3 S E P T E M B E R 2 0 1 3

fastighetsavgiften och 146 kommuner som har en lägre intäkt.

I temaavsnittet analyseras de incitament som systemet för utbetalning av kommunal fastig-hetsavgift skapar.

Temaavsnitt 2: Inkomstskattens utveckling 1991–2013

I ett särskilt temaavsnitt genomlyses inkomst-skattens utveckling 1991–2013. Analysen tar sikte på att besvara frågorna: Hur förhåller sig dagens skatteregler till reglerna i århundradets skattereform från 1991? Hur har ändrade skatteregler påverkat den genomsnittliga skatten, marginalskatten och inkomsten efter skatt?

Analysen visar att den genomsnittliga skatten liksom marginalskatten i dag är lägre än 1991,

undantaget de med de högsta inkomsterna. Därtill visas att utan införandet av jobbskatte-avdraget så hade nettoinkomstandelen, andelen av inkomsten som får behållas efter skatt och avdrag för eventuella kostnader för arbetsresor, i dag varit lägre än 1991 i samtliga inkomst-klasser. Den reala inkomsten, inkomsten korrig-erad för inflationen, har ökat med cirka 60 pro-cent i samtliga inkomstklasser. Skatteskalan är idag mer intuitiv – en högre inkomst innebär även en högre marginalskatt till skillnad från 1991 års skala där marginalskatten kunde bli lägre när inkomsten ökade.

Komplexiteten i skattesystemet har dock ökat, vilket gör det svårare att veta hur en ändring av bruttoinkomsten påverkar inkomsten efter skatt.

E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T , 3 S E P T E M B E R 2 0 1 3 5

1 Den makroekonomiska utvecklingen ................................................................................. 7

2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget ........................... 13

2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter ........................................................................................................... 13 2.1.1 Skatt på arbete ........................................................................................................................... 14 2.1.2 Skatt på kapital .......................................................................................................................... 16 2.1.3 Skatt på konsumtion ................................................................................................................... 19

2.2 Inkomsterna på statens budget .............................................................................................................. 21 3 Tema – Incitament och kommunal fastighetsavgift ......................................................... 27

4 Tema – Inkomstskattens utveckling 1991–2013 ............................................................. 31

5 Utgifterna på statens budget ........................................................................................... 41

5.1 Migration samt integration och jämställdhet (UO8 och UO13) ................................................................ 42 5.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10) ....................................................... 44 5.3 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) .................................................................................................... 45 5.4 Statsskuldsräntor (UO26) ....................................................................................................................... 47 5.5 Riksgäldens nettoutlåning ...................................................................................................................... 48 5.6 Realekonomiskt fördelade utgifter .......................................................................................................... 50

6 Saldot på statens budget ................................................................................................. 53

7 Offentliga finanser ........................................................................................................... 55

7.1 Offentliga sektorns finansiella sparande ................................................................................................. 55 7.2 Statens finansiella sparande .................................................................................................................. 56 7.3 Kommunsektorns finansiella sparande ................................................................................................... 58 7.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande ...................................................................................... 60 7.5 Den offentliga skulden ............................................................................................................................ 61 7.6 Finanspolitikens inriktning ...................................................................................................................... 64 7.7 Jämförelse med andra prognosinstitut.................................................................................................... 65

8 De budgetpolitiska målen ................................................................................................ 67

8.1 Överskottsmålet ..................................................................................................................................... 67 8.2 Utgiftstaket ............................................................................................................................................. 68

9 Förslag eller beslut som helt eller delvis inte har beaktats i prognosen .......................... 71

10 Revideringar sedan föregående prognos ........................................................................ 73

Appendix .............................................................................................................................. 77

Kontaktpersoner ................................................................................................................... 94

Förteckning över faktarutor Olika räntebegrepp ......................................................................................................................................... 48 Riksgäldens nettoutlåning .............................................................................................................................. 50 Balanskravet och god ekonomisk hushållning ................................................................................................ 58 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp .......................................................................................................... 63 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik ................................................................................ 64

Innehåll


Indikatorerna för överskottsmålet ................................................................................................................... 67 Konjunkturjusterat sparande – metod ............................................................................................................. 68 Engångseffekter ............................................................................................................................................. 87 Förändring av anslagsbehållningar ................................................................................................................ 90

Appendix Appendix 1. Volymer 2012–2017 ................................................................................................................... 78 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2013–2017, jämförelse med vårpropositionen

och föregående prognos. ............................................................................................................ 79 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011–2017,

jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos ........................................................ 80 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2012–2017 .................................. 82 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2008–2017 ........................................................... 83 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2011–2017 .................................................................................... 84 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2012–2017 .............................. 85 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2012–2017 ......................................... 87 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2012–2014 .......................................................................... 90 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017 ............... 91 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2008–2017 ........................................ 91 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2012–2017 ...................................................................................... 92 Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster .............................................................................................. 93

D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N


Vändning i sikte

Första halvåret i år sjönk exporten och invest-eringarna medan konsumtionen, både hushållens och den offentliga sektorns, ökade. Nu finns tecken på en ljusning i konjunkturen i våra viktigaste exportländer och exporten väntas vända upp under andra halvåret. En ökad export leder också till att den negativa utvecklingen av invest-eringarna bryts. Samtidigt fortsätter konsumtionen att öka i god takt. BNP ökar därför ganska starkt under andra halvåret. Trots det blir BNP-tillväxten för helåret 2013 svag och exporten och invest-eringarna sjunker jämfört med 2012.

Nästa år accelererar tillväxten men BNP-ökningen blir ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursut-nyttjande. BNP ökar 2014 lite starkare än den trendmässiga tillväxten. Åren 2015–2016 stiger tillväxttakten ytterligare och återhämtningen i ekonomin fortsätter. Återhämtningen i ekonomin går dock långsamt eftersom det kommer att krävas åtgärder för att komma tillrätta med skuld-problematiken i många länder i Europa under lång tid framöver. Det dämpar tillväxten i Sverige, främst genom en svagare export och återhåll-samma investeringar. Fullt resursutnyttjande nås först 2017. Tillväxten i ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognosperio-den. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 2014 för att därefter höjas successivt. Värt att notera är att de reformer för 2014 som regeringen nu har aviserat inte ingår i beräkningarna. Inkluderas dessa reformer blir även finanspolitiken expansiv nästa år vilket kan höja BNP-tillväxten och även leda till att reporäntan höjs snabbare än vad som antagits i prognosen.

Avmattningen i ekonomin har inte lett till någon minskad sysselsättning. Trots att syssel-sättningen fortsätter att stiga är arbetslösheten högre nu än för ett år sedan. Det beror på att arbetskraften har ökat mer än antalet sysselsatta.

Det är delvis en effekt av att befolkningen ökar men ett ökat arbetskraftsdeltagande bidrar också. Den låga aktiviteten i ekonomin bör få effekt på sysselsättningen och indikatorerna tyder på en dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver. Antalet sysselsatta väntas därför öka svagt under resten av året och i början av nästa år. Under andra halvåret nästa år börjar den öka snabbare igen. Arbetslösheten ligger kvar på nuvarande nivå under resten av innevarande år och under större delen av nästa år. Under 2015–2017 leder återhämtningen i ekonomin till att syssel-sättningen ökar snabbare och att arbetslösheten sjunker.

Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden

Källa: SCB och ESV.

Ljusning i global ekonomi ger skjuts i exporten

Exporten har sjunkit sedan mitten av förra året som en följd av den svaga globala konjunkturen. Nu finns det tecken på ljusning i euroområdet, som är vår viktigaste exportmarknad, och i USA blir konjunkturåterhämtningen allt stabilare. Det talar för en vändning i exporten under andra halvåret vilket indikatorerna också tyder på även om det inte är någon tydlig uppgång. Företagen är mer optimistiska om efterfrågan från omvärlden

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

780

810

840

870

900

930

960

990

1 020

2008 2010 2012 2014 2016

Årlig procentuell förändring Miljarder kronor

Miljarder kronor Procent

1 Den makroekonomiska utvecklingen



och produktionen kommande månader. Svensk export väntas därför stiga under andra halvåret jämfört med det första men sett över helåret sjunker exporten jämfört med 2012. Nästa år stärks tillväxten i vår omvärld och exporten ökar då med närmare 5 procent. Ökningstakten är dock fortfarande relativt låg sett i ett historiskt perspek-tiv, framför allt om man beaktar att exporten befinner sig i en återhämtningsfas. Åren därefter ökar exporten starkt men det tar lång tid innan återhämtningen är avslutad. Problemen i Europa kommer således att ge avtryck under flera år.

Importen har också sjunkit under det första halvåret i år men väntas, liksom exporten, vända upp under andra halvåret. Importen sjunker dock sett över helåret. Den sjunker mer än exporten och nettoexporten väntas därmed även i år ge ett posi-tivt bidrag till tillväxten. Nästa år ökar efterfrågan på importerade varor till följd av att både exporten och investeringarna ökar. Bidraget från netto-exporten väntas fortsätta ge positiva bidrag till tillväxten.

Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Hushållens konsumtion 1,5 2,3 2,8 3,1 3,3 2,4

Offentlig konsumtion 0,7 0,7 0,3 0,3 0,7 0,1

Fasta investeringar 3,2 -2,9 4,0 6,9 6,8 5,0

Lager1 -1,1 0,3 -0,1 0,1 0,0 0,0

Export 0,8 -1,5 4,9 6,5 6,8 5,4

Import 0,0 -2,2 5,1 7,1 7,5 5,7

Nettoexport1 0,4 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2

BNP 0,7 1,3 2,3 3,1 3,3 2,4

BNP, kalenderkorrigerad 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6

Källa: SCB och ESV 1Förändring i procent av BNP föregående år.

Konsumtionen är drivkraften i ekonomin i år

Hushållens tillförsikt inför framtiden fortsätter att stärkas. Oron för konjunkturutvecklingen har dämpats och färre tror på en försämring på arbets-marknaden. Konfidensindikatorn ligger nu strax över ett historiskt genomsnitt. De som har arbete har goda förutsättningar att öka konsumtionen. Trots låga löneökningar ökar deras reala dispo-

nibla inkomster förhållandevis starkt till följd av låg inflation och låga räntor. Dessutom ligger sparandet på en hög nivå eftersom konsumtionen ökat betydligt mindre än inkomsterna de senaste åren. Förbättrade framtidsutsikter och köpstarka hushåll tyder på att konsumtionen kommer att öka i god takt kommande kvartal. Hushållens konsum-tion ökar snabbare än förra året trots att de dispo-nibla inkomsterna totalt ökar svagare, till följd av en svag ökning av timmarna och timlönerna. Sparkvoten fortsätter ändå att öka något.

Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot

Källa: SCB och ESV

Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst

Nästa år ökar inkomsterna svagare än i år trots att timmarna då stiger snabbare. Det beror på att pen-sionerna sjunker, efter att ha ökat ganska mycket i år. Pensionsinkomsterna påverkas med viss efter-släpning av en svag utveckling på arbetsmark-naden och det är först 2014 som försvagningen av timmarna slår igenom i pensionsinkomsterna. Den så kallade bromsen i pensionssystemet är aktiv under hela prognosperioden, vilket sänker den genomsnittliga pensionsinkomsten 2014 (se avsnitt 7.4 om Ålderspensionssystemet). Pensio-närer är en grupp som ofta är känsliga för in-komstförändringar. Den svaga utvecklingen av pensionerna dämpar konsumtionsökningen. Trots det tilltar ökningstakten i konsumtionen ytterlig-are nästa år i samband med att hushållens fram-tidsförväntningar fortsätter att förbättras. Även

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015

Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot

Procent Procent



åren därefter väntas konsumtionen öka starkt. Den stiger snabbare än de reala disponibla inkomsterna från och med 2014. Det innebär att sparkvoten, som har stigit de senaste åren och i dagsläget ligger på en hög nivå historiskt sett, faller.

Låg aktivitet i ekonomin sänker investeringarna

Investeringarna sjönk kraftigt första kvartalet i år vilket är i linje med företagens förväntningar i SCB:s investeringsenkät. Investeringarna har sjunkit i de flesta sektorer. Det senaste kvartalet syntes dock en vändning i bostadsinvesteringarna, som har fallit under en längre tid. Under andra halvåret väntas investeringarna vända uppåt igen. Botten i konjunkturen väntas nu ha nåtts och efterfrågan på exportvaror stiger under andra halvåret vilket för med sig ökade investeringar. Jämfört med 2012 sjunker dock investeringarna i år. Nästa år blir det en rekyl och investeringarna ökar med drygt 4 procent.

Bostadsinvesteringarna, som sjönk kraftigt förra året, har alltså börjat öka igen och väntas fortsätta öka. Det är investeringarna i nybyggda bostäder, som ligger på en låg nivå i dagsläget, som ökar. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en hög nivå sedan införandet av ROT-avdraget, föll i slutet av förra året och fortsatte falla första halvåret i år. De väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå framöver.

Investeringarna i kommunerna har ökat mycket de två senaste åren och ligger nu på en hög nivå. Kommunerna fick 2012 tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från AFA Försäkring som bland annat användes till investeringar. I år ökar kommunernas inkomster svagt och utrymmet för investeringar under 2013 är därmed mindre, vilket medför att ökningstakten avtar. Invest-eringarna ligger dock kvar på en hög nivå efter-som flera stora byggprojekt, exempelvis nybygg-nationen av Nya Karolinska Solna, pågår i några år till. I slutet av prognosperioden avslutas flera projekt och då dämpas ökningstakten ytterligare.

De statliga investeringarna sjunker i år och nästa år eftersom investeringarna i järnvägs-projektet Citybanan i Stockholm minskar succes-sivt. Från 2015 ökar investeringarna igen som en

följd av de satsningar som regeringen har gjort på förbättrad infrastruktur.

Investeringarna i lager har varit oväntat höga första halvåret i år. Första kvartalet gav de ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Det var framför allt lagren av varor i arbete och färdigvaror inom in-dustrin samt lagren i handeln som ökade, vilket kan vara ett tecken på att efterfrågan var mindre än företagen väntat sig. Därmed kommer det sannolikt ske en korrigering av lagren under andra halvåret. Kommande kvartal kommer därmed lagerinvesteringarna vara lägre än under det första halvåret och de sänker då BNP-tillväxten. För 2013 väntas de ändå ge ett positivt bidrag men nästa år sänker de BNP-tillväxten lite.

Resursutnyttjandet fortsätter sjunka 2013

Den dämpade aktiviteten i ekonomin i år gör att resursutnyttjandet fortsätter att sjunka. Nästa år tar tillväxten i ekonomin fart och då stiger resurs-utnyttjandet igen. Prognosen för 2013–2014 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 2015–2017 görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflations-mål. Efter 2014 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den potentiella nivån 2014 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt 2015–2017. Fullt resursutnytt-jande nås 2017.

Oväntat stark sysselsättningsökning

Sysselsättningen har stigit oväntat snabbt mot bakgrund av den svaga tillväxten i ekonomin och även sett till vad indikatorerna har visat. För kommande kvartal tyder indikatorerna på en svag utveckling på arbetsmarknaden och vi räknar med att den låga aktiviteten i ekonomin med viss efter-släpning sätter spår på arbetsmarknaden i form av en avmattning av sysselsättningstillväxten.

Antalet sysselsatta väntas därför öka långsamt under resten av året. I början av nästa år fortsätter den att öka långsamt för att under andra halvåret börja öka lite snabbare igen. Syselsättningsgraden,



som har stigit något det senaste året, sjunker i slutet på innevarande år och fortsätter sjunka i början på nästa år. Därefter stiger den igen.

Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata

Källa: SCB och ESV

Arbetslösheten steg under förra året trots att an-talet sysselsatta ökade. Under första halvåret i år har den fortsatt att stiga något. Det beror på att antalet personer i arbetskraften ökat mer än antalet sysselsatta. Att arbetskraften har ökat relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Ett ökat arbets-kraftsdeltagande är främst en följd av att andelen sjuka som står utanför arbetskraften fortsätter att minska. Även andelen studerande har minskat. Arbetslösheten väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå under resten av året och första halvåret nästa år. Därefter börjar den sjunka igen.

Frånvaron har ökat mycket det senaste halvåret vilket har inneburit att antalet arbetade timmar ökat långsammare än sysselsättningen. Timmarna har dock svängt fram och tillbaka de senaste kvar-talen och det är svårt att veta vilken nivå de kommer att ligga på framöver. Vi räknar ändå med att medelarbetstiden, som har sjunkit det för-sta halvåret, kommer att minska jämfört med 2012 och timmarna ökar därför långsammare än antalet sysselsatta. Nästa år ökar medelarbetstiden då frånvaron minskar igen. Därefter ligger den stilla.

Åren 2015–2017 sker en återhämtning i ekonomin vilket får effekt på arbetsmarknaden.

Sysselsättningen ökar då snabbt och sysselsätt-ningsgraden börjar stiga igen. I slutet av prognos-perioden kommer sysselsättningsgraden att vara högre än i dagsläget men fortfarande betydligt lägre än 2008 då den senast nådde sin toppnivå. Det beror på olika sammansättningseffekter, bland annat på att personer mellan 65 och 74 år – vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet – utgör en större andel av den arbetsföra befolk-ningen än 2008. Dessutom har andelen som är födda utomlands ökat, och fortsätter att öka mar-kant som andel av befolkningen. De har också en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. När sysselsättningsökningen tar fart börjar arbetslös-heten att sjunka och den faller till 6,6 procent 2017.

Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP, fp 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6

Produktivitet 0,7 1,0 1,8 1,8 1,8 1,8

Arbetade timmar 0,6 0,2 0,6 1,1 1,1 0,8

Medelarbetstid 0,0 -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0

Sysselsatta 0,7 0,7 0,5 1,1 1,1 0,8

Arbetskraft 0,9 0,9 0,4 0,5 0,5 0,4

Personer i program, tusental 187 204 197 173 155 146

Arbetslöshet, ILO1 8,0 8,1 8,0 7,5 7,0 6,6

Öppen arbetslöshet1,2 5,7 5,5 5,5 5,3 5,0 4,8

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1Procent av arbetskraften. 2Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år.

Lägre avtal dämpar löneökningstakten

Nya avtal har slutits i år för en stor del av arbets-marknaden. Industrins avtal fungerade som rikt-märke. De avtal som har slutits är i de flesta fall treåriga och ger avtalsmässiga löneökningar på drygt 2 procent per år. Avtalen ger lägre löne-ökningar de kommande åren än de som slöts för 2012. Löneökningarna dämpas därmed i år jäm-fört med förra året. Löneökningarna väntas vara låga även 2014 och 2015. Totalt sett väntas lönerna öka med i genomsnitt knappt 3 procent

5

6

7

8

9

64

65

66

67

68

2007 2009 2011 2013 2015 2017

Sysselsättningsgrad Arbetslöshet (höger axel)

Tusental Procent av arbetskraften



per år 2013–2015. Åren 2016–2017 ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger.

Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Timlön, KL1 3,1 2,7 2,9 3,0 3,4 3,6

Timlön, NR1 2,9 2,5 3,0 3,1 3,5 3,7

Enhetsarbetskostnad 2,8 1,5 1,1 1,2 1,7 1,9

Lönesumma 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6

KPI 0,9 0,0 1,0 1,9 2,5 2,8

KPIF2 1,0 0,9 1,3 1,6 1,8 1,9

Prisbasbelopp, nivå 44,0 44,5 44,4 44,9 45,7 46,8

Reporänta, värde vid årets slut 1,00 1,00 1,25 2,00 3,00 3,75

Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex.

Inflationen nära noll i år

Inflationstakten har sjunkit och den årliga procen-tuella förändringen av KPI har till och med varit negativ de senaste månaderna. Det finns flera faktorer som förklarar den låga inflationen. Den viktigaste förklaringen är den nedgång i bostads-räntorna som följt av Riksbankens sänkningar av reporäntan. Den underliggande inflationen, mätt med KPIF där effekterna av förändringar i bo-stadsräntorna exkluderas, är också låg. Den låga underliggande inflationen beror på den svaga efterfrågan i ekonomin som har dämpat priset på både varor och tjänster. En starkare krona jämfört med för ett år sedan bidrar också till att hålla nere priset på importerade varor. Dessutom är energi-priserna lägre nu än för ett år sedan. Inflationen väntas vara låg under resten av året.

Nästa år bidrar återhämtningen i ekonomin till att inflationen stiger, men den är fortfarande låg. Den fortsatt svaga efterfrågan i ekonomin och ett lågt kostnadstryck, mätt som ökningen av arbets-kraftskostnaderna per producerad enhet, dämpar prisökningarna på varor och tjänster. Energipris-erna ligger dessutom kvar på samma nivå som i år och håller därmed nere inflationen. KPI fortsätter att vara lägre än KPIF 2014 eftersom bostads-räntorna ligger på en lägre nivå än 2013. De

sjunker inte under året men de ligger i stort sett stilla och som årsgenomsnitt blir de därför lägre eftersom räntorna har sjunkit under 2013.

Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Källa: SCB och ESV

Åren 2015–2017 ökar inflationen i takt med att resursutnyttjandet stiger och den underliggande inflationen, mätt med KPIF, når Riksbankens in-flationsmål på 2,0 procent 2017. KPI blir högre än KPIF från och med 2015 eftersom bostads-ränt-orna stiger i takt med att Riksbanken höjer repo-räntan. Vi räknar med att Riksbanken väljer att lämna reporäntan oförändrad på dagens nivå till i slutet av 2014. Inflationen är låg och efterfrågan i ekonomin svag men eftersom tillväxten väntas vända upp är bedömningen att Riksbanken inte sänker reporäntan ytterligare.

Konjunkturläget är fortfarande osäkert

Vi räknar med att konjunkturen vänder upp från och med andra halvåret och att det sker en åter-hämtning i ekonomin 2014–2017. Konjunktur-läget är dock fortfarande osäkert. Problemen i krisländerna i Europa är långt ifrån över och det kan fortfarande komma bakslag i den sköra vändning vi nu har sett i tillväxten. I USA ser utsikterna ljusare ut men även där finns faktorer som kan äventyra återhämtningen i ekonomin. Sannolikheten för en lägre tillväxt än väntat, både i omvärlden och i Sverige, är därmed fortfarande relativt stor.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2007 2009 2011 2013 2015 2017

KPI KPIF

Procent Procent

O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T


2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter

Den låga aktiviteten i ekonomin och effekten av ändrade skatteregler inom främst kapitalskatte-området medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter 2013. Skattein-täkterna ökar i år med 2,4 procent. Den underlig-gande ökningen, exklusive ändrade skatteregler, uppgår dock till 3,1 procent.

Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsammare i år eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten dämpas. Skatt på kapital minskar till följd av att bolags-skatten sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Skatt på kapital från företag påverkas även av lägre företagsvinster. Även avkastningsskatten minskar i år på grund av en låg statslåneränta. Hushållens konsumtion i löpande priser är fortsatt svag till följd av låga prisökningar, vilket bidrar till att skatteintäkterna från framför allt mervärdesskatt ökar långsamt. Intäkterna från mervärdesskatt påverkas också av att investeringarna minskar 2013. Intäkterna från energiskatt minskar 2013–2014 på grund av en lägre bensinförsäljning.

Nästa år förbättras konjunkturen och skatte-intäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar med 3,5 procent. In-täkterna från skatt på arbete ökar något mer än i år som en följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger. Konjunk-turen blir också ljusare för företagen, vilket inne-bär att vinsterna utvecklas starkare och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. Även intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion och investeringar ökar.

Diagram 5. Årlig förändring av skatteintäkter

Källa: SKV, Budgetpropositionen för 2013 och ESV

Åren 2015–2017 ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. Återhämtningen på arbetsmarknaden leder till en uppgång av intäkt-erna från skatt på arbete. Samtidigt bidrar en sta-bilare konjunkturutveckling till en ökning i före-tagsskatterna och skatt på konsumtion.

Skattekvoten beräknas i år uppgå till 44,3 pro-cent av BNP, vilket är högre än 2012. Skatte-kvoten ökar därmed något trots att ändrade skatte-regler bidrar till att intäkterna i år minskar med drygt 11 miljarder kronor, motsvarande 0,3 pro-cent av BNP. Det förklaras främst av att intäkt-erna från skatt på arbete ökar något snabbare än BNP.

År 2014 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant. Minskningen be-ror främst på den dämpade utvecklingen av punkt-skatterna.

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

2006 2008 2010 2012 2014 2016

ArbeteKapitalKonsumtionTotala skatter exkl. skatteändringarTotala skatter inkl. skatteändringar

Procent Procent

2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget



Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten

Källa: SKV och ESV

Statens skatteintäkter utvecklas svagt i år, framför allt skatt på kapital och konsumtion. En ytterligare förklaring till den svaga utvecklingen är de skatte-sänkningar som genomförts.

Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Staten 0,4 -0,5 1,2 3,8 5,0 5,5 4,6

Kommunsektorn 2,9 4,6 3,9 3,2 4,1 4,9 4,7

ÅP-systemet 6,4 3,6 2,9 3,1 4,8 4,1 4,5

Totala skatteintäkter 2,0 1,9 2,4 3,5 4,6 5,1 4,6

Källa: SKV och ESV

Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av löne-summan, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna i år. Både i år och nästa år ökar kommunernas skatteunderlag, se tabell 6 med knappt 3,5 procent.

Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Aktuell prognos 3,0 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,6

Föregående prognos 3,0 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 4,5

Fastställda 2,3 4,1 4,1

Källa: SKV och ESV

Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående pro-gnos kommenteras i avsnitt 10.

2.1.1 Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de to-tala skatteintäkterna och består av direkta och in-direkta skatter, där lönesumman utgör en gemen-sam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år ökar skatte-intäkterna med 3,6 procent. Från och med 2014 ökar intäkterna starkare till följd av återhämt-ningen på arbetsmarknaden.

Tabell 7. Skatt på arbete Miljarder kronor/Procent

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Nivå 905 939 973 1 010 1 054 1 107 1 159

Utvecklingstakt (%) 3,6 3,8 3,6 3,8 4,3 5,0 4,7

Källa: SKV och ESV

Höga pensionsutbetalningar stärker direkta skatter på arbete i år men inte nästa år

I år utvecklas utbetalda löner svagt medan utbe-talda pensioner, sjuk- och föräldrapenning, och arbetsmarknadsersättningar utvecklas starkare.

Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges

Nivå1

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Utbetalda löner 1 346 3,7 2,8 3,8 4,3 4,7 4,6

Aktivitets-och sjukersättning 34 -6,1 -4,4 -6,4 -5,8 -3,0 -2,0

Sjukpenning och föräldrapenning 53 6,7 5,7 2,3 3,3 4,0 4,2

Arbetsmarknads-ersättningar 30 3,7 5,8 -3,5 -10,7 -10,3 -7,0

Pensioner 358 6,1 5,3 1,1 3,5 5,5 4,9

Taxerad inkomst 1 897 4,2 3,3 2,9 3,8 4,5 4,4

Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 707 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,7

Källa: SKV och ESV 1Miljarder kronor

38

41

44

47

50

53

56

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel)

Miljarder kronor Procent av BNP



Sjukpenningen, som har minskat sedan 2003, har börjat stiga igen på grund av ett återflöde av personer som tidigare utförsäkrats från sjukför-säkringssystemet och ett nytt inflöde av personer med längre sjukdomsperiod. Även arbetsmark-nadsersättningar ökar eftersom antalet arbetslösa och andelen som får a-kassa ökar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Pensionsinkomsterna ökar i år med drygt 5 pro-cent till följd av en betydande ökning av balans-index. Nästa år ökar pensionsinkomsterna svagt. Från och med 2015 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att utbetalda löner ökar snabbare men arbetsmarknadsersätt-ningarna sjunker.

Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår i år till 527 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkt-erna från direkt skatt på arbete.

Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren

Källa: SKV och ESV

Skattereduktionerna beräknas i år till drygt 200 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget har ökat till 86 miljarder kronor i år medan reduktionen för den allmänna pensionsavgiften uppgår till drygt 100 miljarder kronor. Reduktionen för HUS-avdrag uppgår till 17 miljarder kronor, huvud-delen avser ROT-tjänster som har nått en stabil

nivå. RUT-tjänster beräknas i år till knappt 3 mil-jarder kronor och väntas öka till nästan 4 mil-jarder kronor 2017.

Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman

Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna.

De indirekta skatterna på arbete beräknas till 446 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 14 miljarder kronor eller 3 procent från 2012. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare 2015–2017. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4,2 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekost-naderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan andra, exempelvis HUS-avdraget, syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet.

Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Sjöfartsstöd -2 -2 -2 -2 -2 -2 -2

Ungdomar -20 -20 -21 -21 -22 -22 -23

Regional nedsättning -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1

Generell nedsättning -1 -1 -1 -1 -1 -1 -2

Nystartsjobb -6 -6 -6 -6 -7 -7 -7

Summa arbetsgivaravgifter -29 -30 -30 -32 -32 -33 -34

RUT -2 -2 -3 -3 -3 -3 -4

ROT -13 -14 -15 -15 -16 -16 -17

Totalt -44 -47 -48 -50 -51 -53 -55

Källa: SKV och ESV

-20

-10

0

10

20

30

40

-20

-10

0

10

20

30

40

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kommunal inkomstskatt Allmän pensionsavgift

Statlig inkomstskatt Skattereduktioner

Direkta skatter på arbete

Miljarder kronor Miljarder kronor



De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUS- avdraget samt nystartsjobb. Utbetalningarna av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 2013 till drygt 48 miljarder kronor.

2.1.2 Skatt på kapital

Skatt på kapital utgörs till största delen av hus-hållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt. Under pro-gnosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till 11 procent av de totala skatteintäkterna.

Tabell 10. Skatt på kapital Miljarder kronor/Procent

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Nivå 184 178 173 179 191 204 215

Utvecklingstakt,(%) -4,1 -2,9 -2,7 3,2 6,7 7,0 5,2

Källa: SKV och ESV

Hushållens skatt på kapitalinkomster ökar starkt under 2013

Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelnings-inkomster ökade med 14 miljarder kronor 2012, vilket främst berodde på att utdelningarna ökade. I år sjunker räntorna, därmed minskar hushållens ränteinkomster. Även utdelningarna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för inves-teringsfonder.

Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara be-tydligt lägre i år än 2012, vilket medför att ränte-utgifterna och ränteavdragen minskar kraftigt. Från 2015 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna ökar igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomsterna och ränteutgift-erna utgör hushållens löpande kapitalinkomster. I år och nästa år är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna från investeringsfonder väntas minska väsentligt på grund av den slopade skattskyldigheten. Det är först 2015 som nettot är lägre än 2012 trots att hushållens skulder ökar successivt. Exkluderas effekterna av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder är nettot lägre även 2015. Det förklaras av att ränte-nivåerna är lägre 2013–2015. Eftersom ränte-

utgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna, innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Detta leder till att skatteintäkterna ökar i år trots att skatt-skyldigheten för investeringsfonder slopats.

Hushållens kapitalvinster bedöms ha minskat 2012 med 6 miljarder kronor. Det beror bland annat på en lägre omsättning på bostadsmark-naden än året innan. I år väntas hushållens kapital-vinster öka igen, med 13 miljarder kronor, till följd av en högre omsättning på bostadsmark-naden samt börsuppgången under 2012 och 2013.

För prognosåren 2014–2017 beräknas kapital-vinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga an-delen 1993–2011 på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonto medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medel-värdet.

Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt

Källa: SKV och ESV

Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinst-erna åter till följd av att den slopade skattskyldig-heten för investeringsfonder på sikt väntas med-föra högre kapitalvinster genom minskade utdel-ningar.

Sänkt bolagsskatt till 22 procent i år

I år väntas skatten på företagsvinster minska med 9 procent till 89 miljarder kronor, jämfört med året innan. Tre olika faktorer bidrar till den

0

60

120

180

0

60

120

180

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

KapitalvinsterAvdrag för utgiftsränta m.m.Inkomstränta, utdelningar m.m.




kraftiga förändringen av företagsskatterna; sänk-ningen av bolagsskattesatsen, möjligheter att fondera vinstmedel till kommande år samt en fortsatt svag efterfrågan i omvärlden.

Det stora skattebortfallet i år förklaras till stor del av att bolagsskatten sänkts från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån är svårbedömd, och företagen kan finna andra möjligheter att minska sina skattebetalningar. ESV har därför endast räknat med ökade skatteintäkter om 6 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen. Regeringen räknade med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013. ESV bedömer att sänkt bolagsskatt och begränsningar av ränte-avdragen sammantaget leder till ett skattebortfall om drygt 10 miljarder kronor i år.

Ökad avsättning till periodiseringsfonder 2012

En indirekt effekt av den sänkta bolagskatten är att företagen i betydligt större utsträckning än normalt väntas utnyttja möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder. Avsättnin-gen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resul-tatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolags-skatten sänktes från januari 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska föregående års skattemässiga resultat som i stället kan tas upp till beskattning nästkommande år till en lägre skattesats. Vid en genomgång av ett antal stora företags bokslut kan det konstateras att exempelvis banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, har utnytt-jat denna möjlighet.

Svag efterfrågan, men återhämtning nästa år

I år påverkas företagens vinster av en fortsatt svag konjunktur där företagen pressas av en låg efter-frågan i Sveriges viktigaste exportländer, framför allt i Europa. Dessutom påverkar en stark krona många exportföretag negativt. Därmed fortsätter

nedgången från 2012 och vinsterna väntas falla något i bolagssektorn även i år. Rapporterna för årets första halvår tyder på att tendensen från föregående år består. Det innebär att vinsterna bland företag inom banksektorn har en fortsatt positiv utveckling, medan företag inom verkstads-industrin, råvaruproduktion och telekommunika-tion visar svagare resultat. Indikatorn för närings-livet enligt Konjunkturinstitutets barometer visar att läget inom näringslivet fortsatt är svagare än normalt. Det finns en stor variation mellan branscherna, där tillverkningsindustrin och bygg-företagen har en svag utveckling, medan efter-frågan och optimismen är större inom livsmedels-handeln och tjänstebranscherna.

Efter två svaga år bidrar den ekonomiska åter-hämtningen till att skatten på företagsvinster åter ökar från nästa år, då den beräknas uppgå till 92 miljarder kronor. Från 2015 medför den för-bättrade konjunkturen att skatten på företags-vinster ökar i snabbare takt, med i genomsnitt 6 procent per år under resten av prognosperioden.

Som andel av BNP minskar skatten på före-tagsvinster i år till 2,4 procent, men i takt med återhämtningen i ekonomin ökar skatten till 2,5 procent av BNP i slutet av prognosperioden.

Diagram 9. Skatt på företagsvinster

Källa: SKV och ESV

Avkastningsskatten rekordlåg i år

Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensions-försäkringar och påverkas främst av statslåne-räntan och livbolagens tillgångar. I år minskar

0

1

2

3

4

35

55

75

95

115

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Företagsskatt (vänster axel)Företagsskatt andel av BNP (höger axel)




skatteintäkterna kraftigt beroende på att statslåne-räntan har sjunkit. Årets räntesatser för kapitalför-säkringar bestäms av nivån på statslåneräntan den sista november 2012, och för pensionsförsäk-ringar av den genomsnittliga statslåneräntan under 2012. Nedgången av statslåneräntan under 2012 till den mycket låga nivån på 1,5 procent medför att avkastningsskatten i år minskar med knappt 4 miljarder kronor, och uppgår till 6 miljarder kro-nor, vilket är rekordlågt historiskt sett. Även 2014 kommer intäkterna från avkastningsskatten att vara på en fortsatt låg nivå, men en successivt stigande räntenivå medför därefter att den stiger snabbt under resten av prognosperioden.

Avkastningsskatten är en av de skatter som är mest känslig för förändringar i makrobilden, näm-ligen statslåneräntans utveckling. När statslåne-räntan minskar med 1 procentenhet, minskar in-täkterna från avkastningsskatt nästkommande år med 5 miljarder kronor.

En allt lägre statslåneränta har medfört att skatten nästan halverats sedan 2010. Livbolagens tillgångar har också en påverkan på avkastnings-skattens utveckling. Dessa föll på grund av det låga ränteläget och börsfallet under 2011. Under prognosperioden väntas livbolagens tillgångar stiga.

Diagram 10. Avkastningsskatt

Källa: SKV och ESV

Kupongskatten minskar till följd av höga återbetalningar

Kupongskatt är en statlig skatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder från skattskyldiga i utlandet. Höga återbetalningar innebär att intäkterna blir drygt 4 miljarder kronor i år. Under prognosperioden väntas utdelningarna stiga samtidigt som de nu-varande höga återbetalningarna minskar. Detta medför att nivån på kupongskatten från nästa år återgår till 5 miljarder kronor per år.

Fastighetsskatt på vattenkraftverk ökar i år

Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift uppgår till knappt 31 miljarder kronor 2013, varav fastighetsavgiften uppgår till knappt 16 miljarder kronor. Intäkterna från fastighetsavgiften ökar svagt till följd av en sänkning av fastighetsavgift-en för hyreshus. Fastighetsskatten väntas däremot öka mycket, med 15 procent, vilket framför allt beror på att taxeringsvärdena på vattenkraftverk har höjts kraftigt i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter.

Tabell 11. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Småhus 12,5 13,4 13,8 14,0 14,6 15,1 15,6

varav fastighets-avgift 12,0 12,9 13,3 13,5 14,1 14,5 15,0

Hyreshus, bostadslägenheter 2,9 3,0 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1

varav fastighets-avgift 2,8 3,0 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0

Hyreshus, lokaler 6,8 7,0 6,9 6,9 6,9 7,4 7,4

Industrier 1,6 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8

Vattenkraftverk 3,7 3,7 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5

Vindkraftverk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 27,5 28,8 30,9 31,0 31,8 32,8 33,4

varav fastighets-skatt 12,7 12,9 14,8 14,8 14,9 15,3 15,3

varav fastighetsavgift 14,8 15,9 16,0 16,2 16,9 17,5 18,1

Källa: SKV och ESV

År 2015 ökar fastighetsavgiften med drygt 4 pro-cent till 17 miljarder kronor, vilket till stor del beror på den allmänna fastighetstaxeringen av

0

1

2

3

4

5

6

0

5

10

15

20

25

30

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Avkastningsskatt (vänster axel)Statslåneränta (höger axel)

Miljarder kronor Procent



småhus. Från 2015 väntas också inkomstbasbe-loppet öka i en snabbare takt, vilket ger högre in-täkter från fastighetsavgiften då den maximala avgiften per bostad blir högre. När fastighets-avgiften infördes 2008 uppgick den maximala av-giften till 6 000 kronor per småhus och 1 200 kro-nor per lägenhet.

Tabell 12. Maximal avgift per bostad Kronor

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Små-hus 6 512 6 825 7 074 7 112 7 325 7 600 7 887

Lägen-heter 1 302 1 365 1 210 1 216 1 252 1 299 1 348

Källa: SKV och ESV

2.1.3 Skatt på konsumtion

I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionsskatterna uppgår till 29 pro-cent av de totala skatteintäkterna där mervärdes-skatt och punktskatter står för 21 respektive 8 pro-cent. Intäkterna från skatt på konsumtion uppgår i år till 12,7 procent av BNP. En svag utveckling av punktskatterna på alkohol, tobak och energi med-för att dess andel minskar något under prognos-perioden.

Tabell 13. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/Procent

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Nivå 455 453 461 476 498 520 542

Utvecklings-

takt, (%) 1,3 -0,5 1,8 3,3 4,6 4,5 4,1

Källa: SKV och ESV

Lång period med svag utveckling av intäkterna från mervärdesskatt

Utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatt beror huvudsakligen på utvecklingen av hus-hållens konsumtion som står för drygt 54 procent av skatteintäkterna från mervärdesskatt. Skatte-basen från den privata sektorn består även av förbrukning och investeringar, vilka står för 26 procent av intäkterna. Den offentliga sektorn svarar för den resterande delen. I år väntas in-

täkterna från mervärdesskatt fortsätta öka lång-samt eftersom investeringarna sjunker och hus-hållens konsumtion i löpande priser är svag. Att konsumtionen av vissa varor som beskattas med den högsta skattesatsen, som exempelvis bilar och energivaror, minskar under året bidrar också till den dämpade utvecklingen av intäkterna.

Nästa år stiger hushållens konsumtion av bilar och energivaror. Dessutom väntas investeringarna öka. Bostadsinvesteringarna, som står för drygt 60 procent av momsintäkterna från investering-arna i näringslivet, utvecklas starkt efter att ha minskat under 2012. Detta tillsammans med en stabil utveckling av andra delar i skattebasen med-för att intäkterna från mervärdesskatten nästa år ökar med 4,3 procent.

Diagram 11. Intäkterna från mervärdesskatt

Källa: SCB, SKV och ESV

Drygt 20 procent av de totala momsintäkterna kommer från den offentliga sektorn. Under peri-oder med en svag ekonomisk utveckling tenderar momsintäkterna från den privata sektorn att utvecklas svagare än de totala momsintäkterna. Anledning är att skattebasen från den offentliga sektorn inte är lika konjunkturkänslig som till exempel hushållens konsumtion eller investering-arna i näringslivet.

Den svaga utvecklingen i den svenska ekono-min tillsammans med sänkningen av skattesatsen för restaurang- och cateringtjänster 2012 har med-fört att momsintäkterna från den privata sektorn har utvecklats svagt under perioden 2011–2013,

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

0

100

200

300

400

500

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Årlig procentuell förändringMervärdesskatteintäkter (vänster axel)

ProcentMiljarder kronor



se diagram nedan. En förklaring är att utveck-lingen av hushållens konsumtion i löpande priser har dämpats av låga prisökningar de senaste åren. Investeringarna, framför allt bostadsinvesteringa-rna har också utvecklats långsamt. Detta innebär att statens momsintäkter från den privata sektorn knappt ökar under denna period. Från och med 2014 bidrar återhämtningen i ekonomin till att momsintäkterna från den privata sektorn utvecklas starkt.

Diagram 12. Utveckling av intäkterna från mervärdesskatt per sektor

Källa: SKV och ESV

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt minskar fyra år i rad

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt mins-kade med 0,6 miljarder kronor 2012. Året innan minskade intäkterna med 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt försäljningen av bensin som har minskat då fler väljer fordon som drivs med andra drivmedel. Dessutom har nya bilar lägre förbrukning. I år antas försäljningen av bensin minska med ungefär 7 procent samtidigt som för-säljningen av diesel minskar med 2 procent. An-delen låginblandat biodrivmedel i diesel, som är skattebefriad, ökar vilket leder till att skatteunder-laget minskar med 3 procent. Konsumtionen av elektrisk kraft väntas däremot öka till följd av den kalla inledningen av året. Sammantaget innebär det att intäkterna minskar något även i år, trots att energiskatten på diesel har höjts med 20 öre/liter.

Nästa år minskar försäljningen av elektrisk kraft från årets relativt höga nivå. Det gör att intäkterna totalt sett minskar med 1,1 miljard kronor 2014. Eftersom KPI, juni–juni, minskade något 2013 kommer indexeringen av skattesatserna innebära vissa skattesänkningar, vilket också dämpar intäkterna. Exempelvis kommer skatten på diesel att minska med 1 öre/liter. Skatten på bensin sjunker dock inte på grund av avrundnings-effekter.

År 2015 ökar intäkterna med 2,8 miljarder kronor, vilket bland annat beror på att flertalet skattesatser redan är fastställda för 2015 till en förhållandevis hög nivå. Till exempel kommer skatten på bensin att öka med 22 öre/liter, vilket är 16 öre mer än vad en normal indexreglering hade föranlett. Två regeländringar påverkar också intäkterna 2015. Dels kommer koldioxidskatten för uppvärmning inom industri och jordbruk att höjas, dels kommer återbetalningen av koldioxid-skatt för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner att minskas.

Diagram 13. Årlig utveckling av intäkter från energi- och koldioxidskatt

Källa: ESV

Av diagrammet framgår att skatteunderlaget från energi- och koldioxidskatt har minskat sedan 2003 till följd av att konsumtionen av produkter som är belagda med höga energi- och koldioxidskatter har minskat. År 2010 var dock ett undantag då konsumtionen av framför allt elektrisk kraft och

-1

0

1

2

3

4

5

6

-1

0

1

2

3

4

5

6

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017Totala mervärdesskatteintäkterMervärdesskatteintäkter, offentlig sektorMervärdesskatteintäkter, privat sektor

ProcentProcent

-7

-5

-3

-1

1

3

5

7

-7

-5

-3

-1

1

3

5

7

2000 2003 2006 2009 2012 2015

Varav ändrad skatt Varav ändrad volymÅrlig utveckling

Procent Procent



eldningsolja ökade kraftigt, vilket till stor del be-rodde på den kalla vintern.

Även under prognosperioden väntas intäkterna dämpas till följd av ändrat konsumtionsbeteende. Det är framför allt en lägre konsumtion av bensin som minskar intäkterna. Från och med 2014 mot-verkas detta till viss del av att konsumtionen av diesel stiger när industriproduktionen och gods-transporterna ökar igen. Även antalet dieseldrivna personbilar ökar. Men eftersom summan av energi- och koldioxidskatt per volymenhet är lägre på diesel än på bensin, minskar skatte-underlaget.

Sammantaget kommer inkomsterna från energi- och koldioxidskatt att minska med drygt 0,2 pro-cent av BNP under prognosperioden. Det mot-svarar knappt 11 miljarder kronor, trots att skatte-satserna höjs mer än den normala framskrivningen med KPI till följd av regeländringar och fast-ställda skattesatser 2015. Måttlig ökning av tobak- och alkoholskatt

De totala skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår i år till 24 miljarder kronor. Det motsvarar knappt 2 procent av de totala skatteintäkterna och 0,7 procent av BNP. I relation till BNP har an-delen sjunkit något sedan år 2000, medan de som andel av skatteintäkterna varit relativt konstanta. Att tobaks- och alkoholskatterna minskar som andel av BNP är delvis en effekt av att skatterna inte indexeras i takt med att ekonomin växer. Sedan 2011 indexeras dock skatten på samtliga tobaksprodukter med förändringen av KPI, juni–juni. Skatt på alkohol och tobak baseras på kon-sumerad kvantitet där volymökningen på alkohol bedöms bli måttlig under prognosperioden. Det är främst konsumtionen av vin som ökar. Samtidigt väntas tobaksvolymen trendmässigt sjunka något. En svag volymutveckling innebär en mycket måttlig ökning av skatteintäkterna under prognos-perioden. Trängselskatt i Göteborg ger högre skatt på vägtrafik

Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala skatteintäkterna. I likhet med flertalet punktskatter

minskar den som andel av BNP under prognos-perioden eftersom skattesatserna inte indexeras i samma takt som ekonomin växer.

I år uppgår de totala skatterna på vägtrafik till 17 miljarder kronor. Det innebär att skatten ökar med 1 miljard kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på införandet av trängselskatt i Göteborg. Från och med 2013 uppgår intäkterna från trängselskatter i Göteborg och Stockholm till knappt 2 miljarder kronor per år. Införandet av flerpassageregeln, det vill säga möjligheten att göra fler passager inom 60 minuter, medför något lägre intäkter från trängselskatt i Göteborg än tidigare beräkning.

Ändrade regler i form av höjd fordonsskatt och ändrade krav för skattebefrielse för miljöbilar medför att fordonsskatten blir 0,5 miljarder kronor högre från och med i år.

Tabell 14. Skatt på vägtrafik Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Fordonsskatt 11 11 11 12 12 12 13

Vägavgifter 1 1 1 1 1 1 1

Trängselskatt 1 1 2 2 2 2 2

Skatt på trafik-försäkringspremier 3 3 3 3 3 3 3

Totalt 16 16 17 17 17 18 18

Källa: ESV

2.2 Inkomsterna på statens budget

I inkomsterna på statens budget ingår de kassa-mässiga skatteinkomsterna och övriga inkomster. Innevarande år minskar statens inkomster med 2 miljarder kronor, trots att statens skatteintäkter ökar med 9 miljarder kronor. Under perioden 2014–2017 beräknas statens totala inkomster i genomsnitt öka med 5 procent per år. Periodisering av skatt minskar skatteinkomsterna i år

På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster, det vill säga inbetalning-en av skatterna, annorlunda än statens skattein-täkter, som redovisas det år de avser. I år är det



stora betalningsförskjutningar till andra sektorer i samhället som ger upphov till skillnad i utveck-lingen mellan inbetalade och periodiserade skat-ter. Detta medför att statens skatteinkomster är 16 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna. Det beror främst på slutregleringar av skatt till kom-muner och landsting.

Övriga inkomster ökar på grund av försäljning av aktier i Nordea

Övriga inkomster ökar i år med 10 miljarder kro-nor, främst beroende på statens försäljning av aktier i Nordea. Även bidragen från EU ökar, främst på grund av försenade utbetalningar. I öv-riga inkomster ingår förutom försäljningar och bidrag från EU även aktieutdelningar, Riksbank-ens inlevererade överskott, affärsverkens över-skott, finansieringsavgift från a-kassor, räntein-komster på bland annat studielån, offentligrätts-liga avgifter samt statliga pensionsavgifter.

Tabell 15. Övriga inkomster Miljarder kronor/Procent

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Nivå 103 70 80 58 59 62 64

Utvecklingstakt, (%) 57,6 -32,3 14,8 -28,1 2,3 4,1 3,4

Källa: ESV

Kraftigt minskande inkomster av statens aktier nästa år

I år uppgår statens aktieutdelningar till 21 mil-jarder kronor. Nästa år minskar statens utdel-ningar till 12 miljarder kronor, främst på grund av Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat.

Vattenfalls utdelning uppgår i år till knappt 7 miljarder kronor. Nästa år väntas Vattenfall inte lämna någon ordinarie utdelning. Det beror fram-för allt på att bolagets resultat under årets andra kvartal belastades med nedskrivningar om totalt 25 miljarder kronor. Det avsåg främst stenkol- och gaskraftverk i Holland och Tyskland samt goodwill. Resultatet för första halvåret visade en förlust om 17 miljarder kronor, jämfört med en vinst om 15 miljarder kronor för motsvarande period föregående år. En låg efterfrågan och ny kapacitet inom förnyelsebar energiproduktion har medfört lägre elpriser, vilket innebär att Vatten-

fall, även kommande år, får svårt att bibehålla tidigare års höga utdelningsnivåer. Bolagets res-ultat har de senaste åren påverkats kraftigt av stora engångsposter i form av nedskrivningar och avyttring av verksamheter. Bolagets utdelning kan framöver dessutom påverkas av ändrade eko-nomiska mål. Lönsamhetsmålet har sänkts från 15 procent på eget kapital till 9 procent på syssel-satt kapital. Utdelningspolicyn är dock oförändrad och uppgår liksom tidigare till 40–60 procent av vinsten.

Tabell 16. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Akademiska Hus AB 1,2 1,2 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6

LKAB 5,0 5,0 5,5 2,8 3,5 4,0 4,5

Nordea AB 0,7 0,6 0,7 0,4 0,4 0,4 0,4

TeliaSonera AB 4,6 4,6 4,6 4,9 5,1 5,4 5,7

Vattenfall AB 6,5 4,4 6,8 0,0 4,5 4,8 5,1

Sveaskog AB 0,8 4,5 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5

Övriga bolag 8,2 1,3 1,1 1,8 1,3 1,4 1,5

Totalt 26,9 21,7 20,6 11,6 16,6 18,0 19,3

Källa: ESV

LKAB delar i år ut 5,5 miljarder kronor till staten, varav 2 miljarder kronor som extrautdelning. Nästa år sjunker utdelningen till följd av ett svagt halvårsbokslut och att någon extrautdelning inte väntas. Bolagets resultat har i år påverkats av produktionsstörningar, svagare efterfrågan från Kina och sjunkande järnmalmspriser. Efterfrågan på järnmalm väntas åter öka under prognos-perioden, vilket medför att priset på bolagets produkter stiger. Utdelningsnivån väntas därmed stiga under prognosperioden. Bolaget står dock inför höga investeringskostnader i samband med utökningen av produktionskapaciteten, vilket kan dämpa utdelningsnivån.

Bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB, Nor-dea och Akademiska Hus delar i år ut sammanlagt 19 miljarder kronor till staten. Nästa år minskar utdelningen från dessa bolag till 9 miljarder kro-nor, på grund av resultatförsämringen i Vattenfall och LKAB samt försäljning av aktier i Nordea. De fem bolagen har dock fortsatt stor betydelse för



statens totala aktieutdelningar under prognos-perioden. Det statliga aktieinnehavet är för när-varande 37,3 procent i TeliaSonera och 7,0 pro-cent i Nordea medan de tre övriga bolagen, det vill säga Vattenfall, LKAB och Akademiska Hus, ägs helt av staten. Drygt hälften av statens aktier i Nordea tillhör stabilitetsfonden som redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta får till följd att delar av utdelningen redovisas på bud-getens utgiftssida.

Statens aktieutdelningar från de statligt hel- och delägda bolagen baseras på föregående års resultat och utdelningspolicy. Utdelningarna redovisas på statens budget under årets andra kvartal.

Diagram 14. Inkomster av statens aktier

Källa: ESV

Minskad inleverans från Riksbanken nästa år

Riksbankens inleverans uppgår i år till 6,8 miljar-der kronor. Beloppet för Riksbankens inleverans

utgör 80 procent av de fem senaste årens genom-snittliga resultat. Den höga nivån på nuvarande inleverans förklaras framför allt av stora vinster 2008, som ett resultat av kraftigt fallande obliga-tionsräntor. Från 2014 sjunker nivån på Riks-bankens inleverans därför påtagligt när det höga resultatet för 2008 utgår ur beräkningsunderlaget.

Riksbankens intäkter består till stor del av av-kastningen på de obligationer som utgör valuta-reserven. Under prognosperioden väntas räntorna stiga från nuvarande mycket låga nivåer. Ränte-förändringen får en omedelbar effekt på obliga-tionernas marknadsvärde. Stigande räntor medför fallande obligationspriser vilket medför att Riks-bankens resultat bedöms bli betydligt lägre fram-över.

Försäljningsinkomster från Nordea och Vectura

I år har staten sålt aktier i Nordea för 19,5 mil-jarder kronor, varav 9,3 miljarder kronor redo-visas som inkomster i statens budget. Resterande belopp redovisas på stabilitetsfondens konto i Riksgälden, och minskar därmed nettoutlåningen på budgetens utgiftssida. Dessutom har bolaget Vectura Consulting AB sålts för 0,9 miljarder kro-nor. I prognosen ingår inga försäljningar utöver de redan genomförda. Regeringen har bemyndigande att förändra eller helt avveckla ägandet i bolagen Nordea, SAS, Svensk Exportkredit, Sweroad, Bil-provningen, Lernia samt Bostadsgaranti.

0

5

10

15

20

25

30

35

0

5

10

15

20

25

30

35

1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016

AktieutdelningarExkl. extrautdelningar samt Vattenfalls ersättning för Barsebäck 2




Tabell 17. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017 Miljarder kronor

Utfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Skatt på arbete 909,0 867,1 874,1 905,1 939,4 972,9 1 009,8 1 053,6 1 106,6 1 159,0

Direkta skatter 497,5 475,7 474,7 487,3 506,5 526,6 546,1 569,7 599,2 628,2

Kommunal skatt 503,4 511,1 522,9 538,2 562,7 585,0 604,2 628,7 659,7 690,7

Statlig skatt 48,0 40,1 42,5 44,6 44,6 45,7 48,4 50,8 53,1 55,1

Allmän pensionsavgift 85,2 86,8 89,2 93,5 98,1 101,5 104,4 108,6 113,5 118,5

Skattereduktioner m.m. -139,2 -162,5 -179,9 -189,1 -199,0 -205,6 -210,9 -218,4 -227,1 -236,1

Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Indirekta skatter 411,5 391,4 399,4 417,8 433,0 446,2 463,7 483,9 507,4 530,8

Arbetsgivaravgifter 404,1 392,4 403,9 426,5 442,2 455,2 472,6 493,1 516,6 540,4

Egenavgifter 12,2 11,6 12,3 12,4 12,5 12,9 13,4 14,0 14,7 15,1

Särskild löneskatt 32,6 32,5 33,1 36,2 37,7 38,7 40,2 41,8 43,8 45,8

Nedsättningar -13,4 -20,6 -24,6 -29,4 -30,3 -30,3 -31,6 -32,4 -33,2 -34,2

Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,1 1,0 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8

Avgifter till premiepensionssystemet -25,1 -25,4 -26,4 -28,9 -30,0 -31,1 -31,8 -33,5 -35,2 -37,0

Skatt på kapital 163,5 160,2 191,5 183,5 178,2 173,3 178,8 190,8 204,1 214,7

Skatt på kapital, hushåll 26,3 24,9 34,5 28,8 28,5 33,8 33,0 33,4 33,2 33,8

Skatt på bolagsvinster 83,0 86,5 106,6 102,8 98,6 88,6 92,3 98,9 105,4 109,9

Avkastningsskatt 15,2 12,3 11,9 11,9 10,6 7,0 9,7 13,6 19,2 23,5

Fastighetsskatt 24,0 25,3 26,4 27,5 28,8 30,8 31,0 31,8 32,8 33,4

Stämpelskatt 9,4 8,1 9,0 8,0 8,0 8,7 8,2 8,3 8,5 8,6

Kupongskatt m.m. 5,5 3,1 3,1 4,6 3,8 4,5 4,6 4,8 5,1 5,4

Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror 418,7 422,9 449,3 455,0 452,8 460,9 476,1 497,8 520,3 541,6

Mervärdesskatt 300,3 301,5 324,3 332,5 330,9 338,7 353,1 370,7 390,9 409,6

Skatt på tobak 9,9 10,6 10,6 11,3 11,8 11,5 11,3 11,3 11,4 11,6

Skatt på etylalkohol 4,2 4,4 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 4,4 4,4

Skatt på vin m.m. 4,1 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 5,1 5,2 5,3

Skatt på öl 3,1 3,3 3,2 3,2 3,2 3,3 3,3 3,4 3,4 3,5

Energiskatt 38,8 40,1 41,2 40,6 40,1 41,2 40,2 40,8 41,1 41,7

Koldioxidskatt 25,7 26,1 27,3 25,4 25,2 23,9 23,8 26,0 26,6 27,3

Övriga skatter på energi och miljö 5,1 4,1 4,7 4,5 4,5 4,4 5,5 5,5 5,5 5,6

Skatt på vägtrafik 16,0 16,4 16,4 15,7 15,6 16,6 17,0 17,5 17,9 18,3

Skatt på import 5,9 5,2 5,7 5,7 5,3 5,1 5,4 5,8 6,4 6,8

Övriga skatter 5,6 6,7 7,0 7,3 7,1 7,2 7,2 7,3 7,4 7,5

Restförda och övriga skatter -3,3 -4,2 1,0 2,7 4,3 5,0 4,7 4,8 5,1 5,6

Restförda skatter -8,2 -7,8 -5,7 -6,3 -6,3 -6,6 -6,2 -5,9 -5,6 -5,4

Övriga skatter 4,8 3,6 6,6 9,1 10,6 11,5 11,0 10,7 10,8 11,0

Totala skatteintäkter 1 487,8 1 446,0 1 515,8 1 546,4 1 574,7 1 612,0 1 669,5 1 747,0 1 836,0 1 920,9

EU-skatter -7,3 -6,8 -7,1 -7,2 -6,9 -6,7 -7,9 -8,5 -9,2 -9,8

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 480,5 1 439,2 1 508,7 1 539,2 1 567,8 1 605,4 1 661,6 1 738,5 1 826,8 1 911,1

Kommunalskatt -515,5 -524,8 -537,0 -552,7 -578,3 -600,6 -620,0 -645,2 -676,8 -708,4

Avgifter till ålderspensionssystemet -178,1 -178,8 -183,5 -195,2 -202,1 -208,0 -214,5 -224,7 -234,0 -244,5

Statens skatteintäkter 786,9 735,6 788,2 791,3 787,5 796,7 827,1 868,5 916,1 958,2



Tabell 17. Fortsättning Miljarder kronor

Utfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Periodiseringar 21,8 -29,8 -8,8 48,6 5,2 -16,0 -12,6 4,3 10,8 9,5

Uppbördsförskjutningar 36,3 -2,6 -9,2 33,7 18,6 -0,3 4,5 8,2 7,0 10,9

Betalningsförskjutningar -15,6 -22,7 -1,1 11,5 -13,4 -15,5 -16,9 -3,7 4,0 -1,2

varav kommuner -4,3 -22,2 13,2 28,0 1,6 -11,5 -9,5 2,0 0,7 0,6

varav ÅP-systemet -0,7 -1,3 2,9 0,7 1,4 0,1 -1,1 0,8 0,9 0,9

varav privat sektor -8,1 -4,7 -16,3 -16,9 -17,2 -5,2 -5,3 -5,6 -5,1 -5,2

varav kyrkan 0,7 -0,2 -1,0 -0,2 0,8 1,2 1,6 1,8 2,2 2,4

varav EU -3,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 -2,5 -2,7 5,3 0,0

Anstånd 1,1 -4,6 1,6 3,4 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2

Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840,0 792,7 780,8 814,6 872,8 926,9 967,7

Övriga inkomster 92,6 3,8 0,0 32,4 -5,1 4,0 -16,6 -16,7 -24,8 -20,5

2000 Inkomster av statens verksamhet 53,0 48,1 41,8 55,3 48,8 47,6 34,1 37,4 38,3 39,6

3000 Inkomster av försåld egendom 76,5 0,1 0,2 23,1 0,3 10,3 0,0 0,0 0,0 0,0

4000 Återbetalning av lån 1,9 1,7 1,7 1,5 1,3 1,1 1,1 0,9 0,8 0,7

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,7 8,9 8,9 11,1 9,7 10,1 10,3 11,1 11,5 11,8

6000 Bidrag från EU m.m. 11,0 11,7 13,0 12,3 9,8 11,2 12,4 9,7 10,9 11,4

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -56,2 -66,8 -65,5 -70,8 -74,9 -76,3 -74,4 -75,8 -86,3 -84,0

8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -2,4 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 784,8 797,9 856,1 902,1 947,2

Totala utgifter 766,1 885,7 780,6 804,6 812,5 928,0 847,4 847,6 845,7 867,0

Budgetsaldo 135,2 -176,1 -1,1 67,8 -24,9 -143,2 -49,5 8,5 56,4 80,3

Källa: SKV och ESV

T E M A : I N C I T A M E N T O C H K O M M U N A L F A S T I G H E T S A V G I F T


Syftet var att förstärka avgiftsunderlaget

Ett av syftena med införandet av en kommunal fastighetsavgift var att avgifterna skulle tillfalla kommunerna. Därmed skulle enskilda kommuner få ett incitament att förstärka avgiftsunderlaget, det vill säga skapa goda förutsättningar för fler och värdefullare bostäder i kommunen.

När systemet infördes 2008 utbetalades en kommunal fastighetsavgift till varje enskild kom-mun som motsvarade 1 315 kronor per invånare. Samtidigt minskades det generella statsbidraget med samma belopp, totalt 12,1 miljarder kronor. Därmed påverkades inte kommunsektorns totala intäkter i samband med införande av systemet. Från 2009 beräknas utbetalningen till respektive kommun utifrån intäktsförändringen i kommunal fastighetsavgift mellan de två senaste taxerings-åren. De årliga intäktsförändringarna efter 2008 tillgodoräknas alltså varje enskild kommun. Avgiften går inte till den kommun där fastigheten är belägen

Utbetalningssystemet innebär att det endast är intäktsförändringen mellan beskattningsåren som påverkar utbetalningen till kommunen. Den avgift som en fastighetsägare betalar förs alltså inte direkt till den kommun där fastigheten är belägen. Vissa kommuner får därmed en lägre intäkt än vad kommunens fastighetsägare betalar in till systemet och vice versa. Av landets 290 kommun-er har 144 en intäkt som överstiger den totalt inbetalda fastighetsavgiften och 146 kommuner har en lägre intäkt.

Diagram 15. Andel av intäkten som förs över till kommunen, fem exempel

Källa: SKL, SKV och ESV

Anm.: Kommuner med en andel över 100 procent får en högre intäkt från systemet än vad kommunens fastighetsägare betalar. Till exempel överförs en större andel av intäkten till kommuner där många bor i lägenheter eftersom intäkten till dessa kommuner 2008 blev lägre än schablonbeloppet om 1 315 kronor per invånare.

Hur påverkas kommunernas intäkter av systemet?

Hur en kommuns intäkter påverkas beror till stor del på hur stor andel av kommunens invånare som bor i lägenhet kontra småhus. Även fastigheternas taxeringsvärden påverkar intäkterna, se följande diagram. I kommuner där fastigheterna är högt värderade betalar en stor andel av fastighetsägarna den maximala fastighetsavgiften. Därmed påverk-as inte kommunens intäkter så mycket av värde-förändringar på bostadsmarknaden eftersom änd-rade taxeringsvärden inte påverkar fastighetsav-gifterna. Maxavgiften indexeras varje år utifrån förändringen i inkomstbasbeloppet. I storstads-regionerna påverkas därför kommunernas intäkter i första hand av förändringar i inkomstbas-beloppet.

Om en stor andel av kommunens invånare bor i lägenheter, det vill säga flerbostadshus med minst tre lägenheter vars upplåtelseform är hyres- eller bostadsrätt, är den totala intäkten från fastighets-ägarna i kommunen lägre. Detta eftersom avgiften

0

50

100

150

200

250

0

50

100

150

200

250

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Norrtälje Stockholm Borgholm

Överkalix Göteborg

Procent Procent

3 Tema: Incitament och kommunal fastighetsavgift



per lägenhet är lägre än avgiften per småhus. Det innebär vidare att intäktsförändringarna blir mindre mellan beskattningsåren eftersom basen är lägre.

Diagram 16. Andel av avgiftsintäkterna som kom från ägare till flerbostadshus respektive bostäder belagda med maxavgiften 2012, fem exempel

Källa: SKV och ESV

För att illustrera skillnaden jämförs i nästa diagram utvecklingen av intäkterna i Norrtäljes och Stockholms kommuner. Fram till och med i år har intäkterna i Norrtäljes kommun ökat mer än intäkterna i Stockholms kommun fastän invånar-antalet och avgiftsunderlaget är betydligt lägre. Det beror på att ungefär 60 procent av intäkterna i Stockholms kommun kommer från ägare till flerbostadshus. I Norrtäljes kommun kommer bara 5 procent av intäkterna från ägare till flerbostads-hus. Dessutom har de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna av småhus och flerbostads-hus medfört större intäktsökningar i Norrtäljes kommun eftersom färre fastighetsägare betalar den maximala avgiften. År 2012 kom uppskatt-ningsvis 99 procent av intäkten i Stockholms kommun från ägare till bostäder som är belagda med maxavgiften. I Norrtäljes kommun var mot-svarande andel 63 procent. I prognosen antas intäkterna i Stockholms kommun öka i något lägre takt än inkomstbasbeloppet till följd av indexeringen av maxavgifterna. Från 2015 ökar maxavgifterna med 3–4 procent per år, se avsnitt 2.1.2. Skatt på kapital. Intäkterna i Norrtäljes

kommun ökar snabbare än inkomstbasbeloppet under prognosperioden eftersom basen är betyd-ligt högre än det ursprungliga schablonbeloppet, vilket i sin tur beror på att en stor andel av intäkt-erna kommer från ägare till småhus. Fastighets-taxeringarna av småhus och flerbostadshus med-för också att intäkterna utvecklas starkare än inkomstbasbeloppet i Norrtälje kommun.

Diagram 17. Norrtäljes och Stockholms kommuners intäktsförändringar

Källa: SKL, SKV och ESV

I år väntas intäkterna i Stockholms kommun minska till följd av den sänkta fastighetsavgiften för lägenheter. Intäkterna i Norrtäljes kommun påverkas inte lika mycket av avgiftssänkningen eftersom en större andel av intäkterna kommer från småhusägare. Som kompensation för den sänkta avgiften höjdes det generella statsbidraget med 0,6 miljarder kronor. Bidraget fördelas dock inte till kommunerna utifrån förändringarna i de enskilda kommunernas avgiftsunderlag, vilket innebär att kommuner med en stor andel lägen-hetsbostäder inte kommer att få full kompensation för avgiftssänkningen.

För att jämföra intäktsförändringarna per kom-mun har intäkten per invånare beräknats. Av diag-rammet nedan framgår att intäktsförändringarna per invånare skiljer sig åt avsevärt. Intäkterna till Borgholms och Norrtäljes kommuner ökade mycket 2009 till följd av den förenklade fastig-hetstaxeringen av småhus. Även 2012 väntas intäkterna i dessa kommuner öka förhållandevis

0

25

50

75

100

0

25

50

75

100

Stockh

olm

No

rrtälje

Borgh

olm

Göteborg

Överkalix

Kom

munse

ktorntota

lt

Andel maxavgift Andel flerbostadshus

Procent Procent

90

110

130

150

170

190

210

230

250

-5

5

15

25

35

45

55

65

75

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017Stockholm, årlig förändring (vänster axel)Norrtälje, årlig förändring (vänster axel)Stockholm, ack. förändring från 2008 (höger axel)Norrtälje, ack. förändring från 2008 (höger axel)

Procent Index



mycket till följd av den förenklade fastighets-taxeringen av småhus detta år. Intäkterna till Göteborgs, Stockholms och Överkalix kommuner har utvecklats i ungefär samma takt som befolk-ningsmängden.

Diagram 18. Ackumulerad intäktsförändring per invånare från 2008 för fem kommuner samt kommunsektorn totalt

Källa: SCB, SKL, SKV och ESV

Hur kan kommunen förstärka avgifts-underlaget?

En kommun kan förstärka avgiftsunderlaget genom att skapa goda förutsättningar för fler och värdefullare bostäder i kommunen. I storstads-regionerna där många fastighetsägare redan betalar den maximala fastighetsavgiften finns dock inget incitament att höja värdet på bostäderna eftersom det inte påverkar intäkterna. Då handlar det snarare om att öka antalet bostäder i kommunen vilket kommer att generera högre utbetalningar – även till kommunerna i storstads-regionerna där många betalar maxavgift – efter-som avgiftsunderlaget då blir större. Det dröjer dock innan detta ger utdelning.

Incitamentet för nybyggnation är svagt

Eftersom nybyggda bostäder, småhus och flerbostadshus, är avgiftsbefriade tar det lång tid innan en kommun får en större utbetalning till följd av att antalet bostäder har ökat genom nybyggnation. Från beskattningsåret 2013 har alla bostäder som har färdigställts 2012 eller senare

hel avgiftsbefrielse i 15 år. Tidigare var en ny-byggd bostad helt avgiftsbefriad i 5 år och där-efter halvt avgiftsbefriad i 5 år. Det innebär att om en ny bostad tillkommer genom nybyggnation 2014 kommer kommunens intäkter att påverkas först från och med 2030. Det generella stats-bidraget kommer eventuellt att höjas från och med 2018 till följd av den utökade avgiftsbefrielsen, men det förstärker inte en enskild kommuns incitament för nybyggnation.

Incitamentet för nybyggnation av lägenheter är ännu svagare eftersom avgiften per lägenhet är betydligt lägre än avgiften per småhus. Max-avgiften per lägenhet uppgår till ungefär 17 pro-cent av maxavgiften per småhus.

Ger systemet samhällsnyttiga incitament?

Systemet bör vara tydligt för att en kommun enkelt ska se om ett beslut leder till ökade eller minskade intäkter om det ska fungera som incitament. Systemet med utbetalning av kom-munal fastighetsavgift är ganska svåröverskådligt. Det krävs därför att kommunerna är väl insatta i regelverket kring uppbörden av fastighetsavgiften för att de ska kunna ta de för kommunen ekonom-iskt mest gynnsamma besluten.

På kort sikt är det ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna om fastighetsägarna rustar upp och renoverar det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt, eftersom ingen avgifts-befrielse ges på grund av renovering. Även på lång sikt kan renoveringar av det befintliga fastig-hetsbeståndet vara ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna, i alla fall om alternativet är nybygg-nation av flerbostadshus. Systemet ger således ett starkare incitament för ombyggnad i stället för nybyggnad. Om bostadsbeståndet i kommunen ändå ska utökas tjänar kommunen på nyproduk-tion av småhus framför lägenheter. Många små bostäder för få personer är också att föredra från kommunens sida eftersom det ger större intäkter på sikt jämfört med färre stora bostäder.

För att stimulera nyproduktionen av bostäder utvidgades avgiftsbefrielsen på nybyggda bostäder. Systemet med utbetalning av kommunal fastighetsavgift gör dock att regeländringen minskar kommunernas incitament att skapa goda

0

400

800

1 200

1 600

2 000

2 400

0

400

800

1 200

1 600

2 000

2 400

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Stockholm Kommunsektorn totalt

Borgholm Göteborg

Norrtälje Överkalix

Kronor/invånare Kronor/invånare



förutsättningar för nyproduktion. Likaså sänktes maxavgiften för lägenheter för att stimulera ny-produktion av framför allt hyresrätter. För kom-munernas del minskade dock det ekonomiska incitamentet att skapa goda förutsättningar för nyproduktion av lägenheter. Systemet kan därför till viss del ses som kontraproduktivt.

Systemet har också medfört fördelar. För vissa kommuner innebar till exempel införandet av systemet en väsentlig intäktsförstärkning, vilket skapar reformutrymme i dessa kommuner. I

kommuner där en stor del av fastighetsbeståndet består av förhållandevis lågt taxerade bostäder, framför allt småhus, har kommunen ett ekonom-iskt incitament att höja taxeringsvärdet på bostäd-erna, vilket till exempel kan bidra till infra-struktursatsningar med mera. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns en för-teckning över prognostiserade intäktsförändringar per kommun.

T E M A – I N K O M S T S K A T T E N S U T V E C K L I N G 1 9 9 1 – 2 0 1 3


Den ekonomiska krisen i början på 1990-talet medförde att riksdagen redan två år efter inför-andet av århundradets skattereform var tvungen att göra ändringar i skattereglerna för privat-personer. Från och med 1993 har riksdagen beslutat om ändringar i stort sett varje år. Ändringarna innebar i början ett högre skatteuttag men allteftersom de offentliga finanserna för-bättrades har ändringarna lett till ett sänkt skatteuttag. Hur förhåller sig dagens skatteregler till reglerna i århundradets skattereform? Hur har ändringarna påverkat marginalskatten, den genomsnittliga skatten och inkomsten efter skatt?

För de flesta inkomstnivåerna är både den genomsnittliga skatten och marginalskatten lägre än 1991. De högsta inkomsterna beskattas däremot med en högre marginalskatt, en höjning som gjordes 1999. Nettoinkomstandelen, inkoms-ten efter skatt och eventuella resekostnader i rela-tion till inkomsten, är högre för alla inkomstnivåer förutsatt att inkomsttagaren inte har kostnader för resor till och från arbetet. För en inkomsttagare med en hög inkomst och resekostnader kan nettoinkomstandelen fortfarande vara lägre än den var 1991. Utan införandet av jobbskatteavdraget hade nettoinkomstandelen varit lägre än 1991 i samtliga inkomstklasser. Den reala inkomsten, inkomsten korrigerad för inflationen, har ökat med cirka 60 procent i samtliga inkomstklasser. Omkring hälften av denna ökning är en effekt av jobbskatteavdragets införande. Skatteskalan är i dag mer intuitiv – en högre inkomst innebär även en högre marginalskatt till skillnad från 1991 års skala där marginalskatten kunde bli lägre när inkomsten ökade. Komplexiteten i skattesystemet har dock ökat, vilket gör det svårare att veta hur en ändring av bruttoinkomsten påverkar inkom-sten efter skatt.

Skattereformen 1991

Det är nu drygt 20 år sedan århundradets skattereform genomfördes. Reformen omfattade inkomstskatten för privatpersoner och företag, mervärdesskatten och vissa punktskatter. Den största förändringen för privatpersoner var att kapitalinkomster inte längre skulle beskattas till-sammans med arbetsinkomster. Kapitalinkomst-erna skulle istället beskattas med en proportionell skatt om 30 procent1. I det ursprungliga utredningsförslaget som föregick skattereformen föreslogs att arbetsinkomster på marginalen skulle beskattas med antingen 30 procent (kommunala inkomstskatten) eller 50 procent (kommunala inkomstskatten plus en statlig inkomstskatt om 20 procent). Skatteskalan skulle på så sätt endast ha två skiktgränser, en drastisk minskning jämfört med vad som gällde före reformen. En annan viktig del i det ursprungliga utredningsförslaget var att skatteskalan skulle inflationsskyddas, vilket innebar att grundavdraget och skiktgränsen för den statliga inkomstskatten skulle räknas upp med inflationen. Innan reformen var skatteskalan inte med automatik inflationsskyddad vilket innebar att en nominell löneökning medförde en högre beskattning på marginalen även om lönen i reala termer inte hade ökat. I reformpropositionen (prop. 1989/90:110) frångick regeringen dock utredningens förslag om ett likformigt grund-avdrag och föreslog, av fördelningspolitiska skäl, ett högre grundavdrag inom ett visst inkomst-intervall. Ändringen medförde lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare. Den innebar också fler skiktgränser, en marginalskatt på 22 procent i det intervall som grundavdraget ökade och en margi-nalskatt på 33 procent i det intervall där grund-avdraget trappades ner, se diagram 19.

1 Den lägre skattesatsen innebar att den skattskyldige nu fick betala

70 procent av utgiftsräntan. Resterande 30 procent stod staten för via en skattereduktion. I början på 80-talet kunde statens subvention uppgå till 85 procent av utgiftsräntan medan den skattskyldige endast betalade 15 procent.

4 Tema – Inkomstskattens utveckling 1991–2013



Diagram 19. Marginalskatt 1991 Årsinkomst i tusental kronor, 1991 års inkomster

Källa: ESV

För övriga inkomster föreslogs att grundavdraget skulle beräknas enligt utredningens förslag. Utöver inflationsskyddet infördes genom proposi-tionen även ett reallöneskydd vilket innebar att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknades upp med KPI + två procentenheter. Stora ändringar i skattesystemet sedan skattereformen infördes

Det har skett många förändringar sedan reformens införande även om den grundläggande strukturen finns kvar. Det gör det svårt att se hur skatte-uttaget förändrats över tiden. Hur ser skatteuttaget ut i dag jämfört med 1991? Om man ser till de större justeringar som skett i skattesystemet sedan 1991 så kan utvecklingen i princip delas upp i tre perioder. Den första perioden omfattar saneringen av statens finanser efter 90-talskrisen2, vilket innebar höjda inkomstskatter under åren 1993–1998, se diagram 20. Den största skatteökningen skedde genom det succesiva införandet av egenavgifter som påbörjades 1993, det som nu är dagens allmänna pensionsavgift. Den statliga inkomstskatten höjdes tillfälligt under åren 1995–1998 från 20 till 25 procent, den så kallade värnskatten, och under åren 1994–1997 begräns-ades inflationsskyddet i skatteskalan. Resekost-nader till och från arbetet var i sin helhet avdragsgilla fram till 1993. De som inte hade resekostnader hade istället rätt till ett schablon- 2 Försvagningen i de offentliga finanserna i början på 90-talet

innebar en kraftig försämring av det finansiella sparandet. Under åren 1992–1997 uppgick det negativa sparandet samlat till 685 miljarder kronor.

avdrag om 4 000 kronor. År 1993 slopades schablonavdraget och avdraget för resor till och från arbetet begränsades så att endast kostnader överstigande 4 000 kronor blev avdragsgilla. Numera är bara kostnader över 10 000 kronor avdragsgilla3. Man sänkte även det normala grundavdraget från 0,32 basbelopp till 0,24 bas-belopp. Sammantaget innebar dessa ändringar en höjning av den genomsnittliga skatten med mellan 6 och 8 procentenheter.

Diagram 20. Marginalskatt 1991 och 1998 Årsinkomst i tusental kronor, 2013 års inkomster

Källa: ESV

I diagram 21 visas det årliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn som andel av BNP och den ackumulerade förändringen av den genom-snittliga skatten, medelskatten, 1991–2013 för en

Diagram 21. Ackumulerad förändring av medelskatt och årligt finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av BNP 1991–2013

Källa: ESV

3De fortsatta höjningarna av det icke avdragsgilla beloppet är främst

administrativt motiverade, dvs. för att underlätta Skatteverkets arbete med den årliga taxeringen.

0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250

Procent Procent

0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60

0 100 200 300 400 500 600 700

1991 1998

Procent Procent

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012

Medelskatt Finansiellt sparande

Procent Procent



”normalinkomsttagare”. Sambandet mellan de höjda skatterna och förbättringen av det finansi-ella sparandet är tydligt.

Den andra perioden omfattar åren 1999–2006. De offentliga finanserna förbättrades snabbt och därför beslutade regeringen att löntagarna skulle kompenseras för de under krisåren införda egen-avgifterna, dagens allmänna pensionsavgift. Kompensationen, som ges som en skattereduk-tion, var i sin helhet genomförd 2006. För att minska antalet personer som betalade statlig skatt, höjdes skiktgränsen för statlig skatt, utöver den automatiska uppräkningen med KPI plus två procentenheter, vid ett flertal tillfällen.

Samtidigt införde man ytterligare en skatte-klass, en övre skiktgräns för statlig inkomstskatt med en skattesats om 25 procent. Under denna andra period höjde man även det normala grund-avdraget från 0,24 basbelopp till 0,423 basbelopp.

Diagram 22. Marginalskatt 1991 och 2013 Årsinkomst i tusental kronor, 2013 års inkomster

Källa: ESV

Den tredje perioden omfattar åren 2007–2013 och präglas till övervägande del av införandet av jobb-skatteavdraget. Avdraget omfattar nu fyra steg och den senaste höjningen skedde 2010. Även under denna period har skiktgränsen för den stat-liga inkomstskatten höjts, se diagram 22.

Fem inkomstklasser och tre kategorier inkomsttagare jämförs

Vid en jämförelse av skatteuttag över en så lång period är ett av de svårare problemen att finna statistik över hur inkomsterna utvecklats. OECD har visserligen i sin årliga publikation, Taxing wages, en lång tidsserie över hur inkomster och skatter utvecklats i OECD-länderna. Men defini-tionen av inkomsten har ändrats under perioden och därför har vi valt att inte använda denna tidsserie. SCB redovisar genomsnittliga månads-löner för fyra grupper, heltidsanställda tjänstemän inom gruv- och tillverkningsindustrin, statsan-ställda, primärkommunalt anställda och lands-tingsanställda över tidsperioden. Inkomstuppgif-terna finns även särredovisade för män och kvinnor, se tabell 18. Utvecklingen av inkoms-terna för dessa grupper varierar högst avsevärt, från en ökning med 71 procent för kommunal-anställda män till en ökning med 148 procent för kvinnor anställda i privat sektor. För jämförelsen av hur skatteuttaget ser ut idag i förhållande till 1991 har vi valt att utgå från en lön som ligger i närheten av lönenivån för samtliga kategorier 1991, 15 000 kronor per månad, och därefter räknat upp denna med utvecklingen av timlönen enligt konjunkturlönestatistiken.

Tabell 18. Genomsnittliga månadslöner 1991-2011 för heltidsanställda. Löpande priser

Privat sektor Statsanställda Primärkommuner Landsting Utv. med

Alla Kvin. Män Alla Kvin. Män Alla Kvin. Män Alla Kvin. Män KL-lön

1991 17 352 13 845 18 463 15 290 13 707 16 190 14 040 13 348 15 384 14 537 13 398 18 005 15 000

1996 22 065 18 220 23 480 18 870 16 950 20 050 15 370 14 942 17 099 17 556 16 301 22 773 18 096

2001 27 600 23 300 29 200 23 000 20 800 24 900 18 200 17 800 19 800 22 200 20 500 28 900 21 975

2006 33 100 28 600 34 800 26 900 25 000 28 700 21 500 21 100 23 000 26 200 24 300 33 800 25 983

2011 39 000 34 400 40 700 31 500 30 000 33 100 25 000 24 700 26 300 31 200 29 100 39 300 30 415

Utv. 1991-2011 procent 125 148 120 106 119 100 78 85 71 115 100 118 103

Källa: SCB, ESV

0

10

20

30

40

50

60

0

10

20

30

40

50

60

0 100 200 300 400 500 600 700

2013 1991

Procent Procent



Under perioden har timlönen i genomsnitt ökat med motsvarande KPI plus två procentenheter per år. Det är lika mycket som skiktgränsen för den statliga skatten skulle ha räknats upp med enligt 1991 års skattereform. För att visa hur skatte-uttaget utvecklats för olika inkomstgrupper har vi valt att även redovisa beräkningarna för 75 procent, 125 procent, 150 procent och 200 pro-cent av jämförelseinkomsten, se tabell 19.

Tabell 19. Månadslöner som använts i beräkningarna Kronor

Andel av jämförelseinkomsten 1991 2011 2013

75 procent 11 250 22 811 24 130

100 procent 15 000 30 415 32 173

125 procent 18 750 38 019 40 217

150 procent 22 500 45 623 48 260

200 procent 30 000 60 830 64 347

Källa: ESV

Utöver att redovisa hur marginalskatten och medelskatten utvecklats har vi även valt att redovisa utvecklingen av nettoinkomstandelen, inkomsten efter skatt och eventuella kostnader för resor till och från arbetet, i relation till inkomsten. För respektive inkomst redovisar vi beräkningarna för tre olika typer av inkomsttagare. Den första kategorin ”Ej avdrag” avser en person som inte har kostnader för resor till och från arbetet. Den andra kategorin ”Bilavdrag” avser en person som har resor med egen bil till och från arbetet, sammanlagt 8 mil per dag. Eftersom det är svårt att uppskatta en normalbilists milkostnad har vi antagit att kostnaden på marginalen är densamma som det avdrag som medges i taxeringen. Enligt Skatteverket motsvarar avdraget i princip marginalkostnaden per mil när den årliga kör-sträckan ökar från 1 500 till 2 500 mil. Under 2013 är avdraget 18,50 kronor per mil. För många inkomsttagare är denna milkostnad lägre än den verkliga vilket innebär att vi överskattar den personens inkomst efter skatt och resekostnader. Den tredje kategorin ”SL-kort” avser en person som reser med kollektivtrafik. I beräkningarna har vi använt oss av månadskostnaden för resor med Storstockholms lokaltrafik, SL.

Först 2007 är nettoinkomstandelen tillbaka på 1991 års nivå

Diagram 23 visar hur inkomsten efter skatt har utvecklats för en inkomsttagare med en lön som uppgår till 100 procent av jämförelseinkomsten. I denna grupp minskar nettoinkomstandelen, in-komsten efter skatt och eventuella resekostnader i relation till inkomsten, under flera år och börjar i princip öka först 1999 när kompensationen för den allmänna pensionsavgiften inleds. Därefter ökar nettoinkomstandelen men 2006 är netto-inkomstandelen fortfarande lägre än den var 1991. Det är först när jobbskatteavdraget införs 2007 som nettoinkomstandelen överstiger 1991 års nivå. Detta gäller både för en person utan rese-kostnader och för en person med bilavdrag. För en person med SL-kort är det först 2008, vid införandet av det andra jobbskatteavdraget, som nettoinkomstandelen når upp till 1991 års nivå. Att nettoinkomstandelen inte når upp till 1991 års nivå förrän 2007 har framför allt tre förklaringar. Den första är att inkomsttagarna inte kompen-serats för det schablonavdrag på 4 000 kronor som fanns 1991 och 1992. Den andra förklaringen är att den kommunala utdebiteringen har ökat med drygt 1 procentenhet. Den tredje förklaringen är att grundavdraget endast indexerats med KPI, vilket innebär att avdragets andel av den totala in-komsten minskar, vilket i sin tur ökar den genom-snittliga skatten.

Diagrammen 26-30, längre bak i detta avsnitt, visar hur nettoinkomstandelen utvecklats i samt-liga inkomstklasser. Resultaten är i stort sett detsamma som för den här redovisade inkomst-klassen. Det är först i samband med jobbskatteav-dragets införande 2007 som nettoinkomstandelen är tillbaka på eller överstiger 1991 års nivå. För de med högre inkomster inträffar detta först 2008 eller 2009. För personer i kategorin ”SL-kort” i den högsta inkomstklassen är nivån fortfarande under 1991 års nivå.



Diagram 23. Nettoinkomstandelen 1991–2013 för en person med 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Om jämförelseinkomsten enbart räknas upp med KPI i stället för med ökningen enligt konjunktur-lönestatistiken så är inkomsten inflationsskyddad men inkomsttagaren har inte fått någon real ökning av inkomsten. En ökning av inkomsten med KPI plus 2 procentenheter innebär en högre marginal- och medelskatt om inkomsten är lägre än skiktgränsen för statlig inkomstskatt. När jäm-förelseinkomsten endast ökar med KPI så är marginal- och medelskatten oförändrad. Trots det så är det först 2007 som nettoinkomstandelen når upp till 1991 års nivå. Att så är fallet beror på att den kommunala utdebiteringen har ökat samt att schablonavdraget inte räknats upp med infla-tionen.

Lägre genomsnittlig skatt men högre marginalskatt för personer med höga inkomster

Diagram 24 visar hur marginalskatten och den genomsnittliga skatten, medelskatten, utvecklats under perioden för personer med 100 procent av jämförelseinkomsten. Medelskatten ökar den första perioden, under saneringen av statens finan-ser, men har sedan 1999 minskat och är nu 3 pro-centenheter lägre än den var 1991. Samma minsk-ning har även skett för personer med 75 procent och 125 procent av jämförelseinkomsten. I grup-pen med 150 procent av jämförelseinkomsten har medelskatten minskat med 2 procentenheter sedan 1991 medan den i gruppen med 200 procent av

jämförelseinkomsten är oförändrad jämfört med 1991, se diagram 31-35.

Saneringen av statens finanser höjde marginal-skatten. Enbart den allmänna pensionsavgiften höjde marginalskatten med upp till 5 procent-enheter. Den tillfälliga höjningen av den statliga skatten från 20 till 25 procent under åren 1995–1998 märks tydligt i inkomstklasserna 125 och 150 procent av jämförelseinkomsten, se diagram 32 och 33. Den efterföljande kompensationen sänkte marginalskatten lika mycket. Jobbskatte-avdraget medförde en ytterligare sänkning av marginalskatten. För personer med 200 procent eller mer av jämförelseinkomsten har marginal-skatten dock stigit. Det beror främst på införandet av den ytterligare skiktgränsen 1999 där den stat-liga marginalskatten är 25 procent.

Diagram 24. Marginalskatt och medelskatt 1991–2013 för en person med 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Endast fyra år med fallande real inkomst

Perioden efter 1991 har även präglats av en mycket låg inflation i skarp kontrast till utveck-lingen under 1970- och 1980-talen. Den låga in-flationen har tillsammans med måttliga löne-ökningar inneburit att den reala inkomsten efter skatt har utvecklats positivt trots att medelskatten ökade under saneringsperioden. Under den inled-ande saneringsperioden innebar skattehöjningarna att den reala inkomsten minskade men redan 1997 hade den åter nått upp till 1991 års nivå. Därefter fortsatte den att öka och 2006 var den cirka

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012

Bilavdrag SL-kort Ej avdrag

Procent Procent

20

25

30

35

40

45

20

25

30

35

40

45

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012

Marginalskatt Medelskatt

Procent Procent



30 procent högre än den var 1991. Det första steget i jobbskatteavdraget innebar en ytterligare ökning. Tillsammans med löneökningen 2007 ökade den reala inkomsten med cirka 10 procent-enheter mellan 2006 och 2007. I år beräknas den reala inkomsten vara cirka 60 procent högre än den var 1991. Utvecklingen är i princip den-samma för alla inkomstklasser utom i gruppen med 200 procent av jämförelseinkomsten där den reala inkomsten utvecklats något svagare, se diagram 25.

Diagram 25. Utveckling av real inkomst efter skatt 1991–2013 för en person med 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Hur hade skatten utvecklats om 1991 års skattereform varit intakt?

Vi har även gjort samtliga beräkningar med 1991 års regelsystem med de uppräkningar av skikt-gränser och grundavdrag som då gällde. Skikt-gränsen för statlig inkomstskatt har räknats upp med KPI plus två procentenheter från den nivå som gällde 1991. Skiktgränsen var då 170 000 kronor och skulle 2013 varit 385 200 kro-nor, vilket kan jämföras med den i år fastställda nivån 420 800 kronor. På motsvarande sätt har även grundavdraget räknats upp med KPI. Däremot har vi inte räknat upp det schablon-avdrag om 4 000 kronor som gällde 1991. Mönstret är likartat i samtliga inkomstklasser och för alla tre kategorierna. Nettoinkomstandelen sjunker kontinuerligt. Andelen är dock högre fram till 2007 än med de faktiska skattereglerna. Det är först i samband med införandet av jobbskatte-avdraget som den faktiska nettoinkomstandelen är

högre. Totalt hade nettoinkomstandelen mellan 1991 och 2013 sjunkit med mellan 1 och 3 pro-centenheter. Minskningen hade varit störst i den första inkomstklassen, dvs. där inkomsten är 75 procent av jämförelseinkomsten och hade varit störst för kategorin SL-kort. Minskningen i inkomstklassen med dubbla jämförelseinkomsten hade varit 3 procentenheter och störst för kate-gorin SL-kort. Anledningen till att nettoinkomst-andelen hade minskat över tid med 1991 års skatteregler är att den kommunala utdebiteringen har höjts. Till en mindre del beror det även på att schablonavdraget om 4000 kronor inte räknats upp med inflationen. I diagrammen 36 och 37 visas hur nettoinkomstandelen utvecklats för per-soner med 100 procent och 200 procent av jäm-förelseinkomsten. Marginalskatten och medel-skatten redovisas i diagram 38 och 39.

Tabell 20. Ändringar i inkomstskattereglerna

År Skatteändring

1991 Århundradets skattereform

1993 Slopat schablonavdrag, begränsningar i reseavdraget

1993–2000 Egenavgifter, numera allmänna pensionsavgiften, införs

1994-1997 Begränsat inflationsskydd

1994–1996 Sänkt grundavdrag

1995–1998 Värnskatt – statliga skatten höjs från 20 % till 25 %

1999 Skattereduktion på 1320 kronor med avtrappning ersätts med höjt grundavdrag 2003 Ytterligare en skiktgräns för statlig skatt 25 % införs samtidigt som värnskatten slopas

2000–2006 Skattereduktion för allmän pensionsavgift

2007–2010 Jobbskatteavdrag

90

100

110

120

130

140

150

160

170

90

100

110

120

130

140

150

160

170

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent



Diagram 26. Nettoinkomstandel 1991–2013. Kategori: 75 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Diagram 27. Nettoinkomstandel 1991–2013 Kategori: 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV


Källa: ESV


Källa: ESV

Diagram 30. Nettoinkomstandel 1991–2013 kategori: 200 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

50

55

60

65

70

75

80

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

50

55

60

65

70

75

80

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

50

55

60

65

70

75

80

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent



Diagram 31. Marginalskatt och medelskatt 1991–2013. Kategori: 75 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV


Källa: ESV


Källa: ESV


Källa: ESV


Källa: ESV

20

25

30

35

40

45

20

25

30

35

40

45

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

20

25

30

35

40

45

20

25

30

35

40

45

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

25

30

35

40

45

50

55

60

25

30

35

40

45

50

55

60

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

25

30

35

40

45

50

55

60

25

30

35

40

45

50

55

60

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

35

40

45

50

55

60

35

40

45

50

55

60

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent



Diagram 36. Nettoinkomstandel 1991–2013 med 1991 års skatteregler. Kategori: 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Diagram 37. Nettoinkomstandel 1991–2013 med 1991 års skatteregler. Kategori: 200 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Diagram 38. Marginalskatt och medelskatt 1991–2013 med 1991 års skatteregler. Kategori: 100 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

Diagram 39. Marginalskatt och medelskatt 1991–2013 med 1991 års skatteregler. Kategori: 200 % av jämförelseinkomsten

Källa: ESV

50

55

60

65

70

75

80

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

50

55

60

65

70

75

80

50

55

60

65

70

75

80

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

25

27

29

31

33

35

25

27

29

31

33

35

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

35

40

45

50

55

35

40

45

50

55

1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012


Procent Procent

U T G I F T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T


Utgifterna som högst i år

I år ökar de totala utgifterna på statens budget med 116 miljarder kronor, eller drygt 14 procent, jämfört med föregående år och uppgår därmed till 928 miljarder kronor. Uppgången är främst en effekt av att Riksbanken i år lånar cirka 100 mil-jarder kronor i Riksgälden. Utgiftsområdenas ut-gifter ökar med måttliga 16 miljarder kronor, eller 2 procent.

Diagram 40. Utgifter på statens budget

Källa: ESV

Nästa år blir de totala utgifterna betydligt lägre. Utgiftsområdenas utgifter ökar däremot nästa år med 19 miljarder kronor, det vill säga något mer än i år.

Åren 2015–2017 fortsätter utgifterna att öka långsamt, med i genomsnitt drygt 7 miljarder kro-nor eller mindre än 1 procent per år.

Totalt uppgår utgiftsökningen under de fem prognosåren till knappt 7 procent. Som andel av BNP minskar däremot utgifterna från 23 procent 2012 till 20 procent 2017. Andelen sjunker i unge-fär samma takt som det senaste decenniet.

De takbegränsade utgifterna ligger under ut-giftstaken samtliga prognosår, se avsnitt 8.2.

Samtliga utgiftsområden finns redovisade i tabell 26 sist i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i av-

snitt 10. I slutet av detta avsnitt finns även en redovisning av utgifterna i realekonomiska termer. De flesta utgiftsområden ökar under prognos-perioden…

Under prognosperioden bidrar flertalet utgiftsom-råden till nominella utgiftsökningar, vilket är na-turligt med tanke på befolkningstillväxt och ma-kroekonomiska faktorer såsom pris- och löneut-veckling. Vissa områden ökar mer än andra.

Den största ökningen i miljarder kronor sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. Orsaken är att medelersättningen och uttagna föräldrapenning-dagar ökar. Grundnivån i föräldraförsäkringen har dessutom höjts i år.

Utgifterna inom området Kommunikationer ökar framför allt beroende på stora infrastruktur-satsningar. Detta gäller både underhåll och nyin-vesteringar avseende såväl vägar som järnvägar.

Fler utbildningsplatser samt utökade satsningar på forskning och innovation bidrar till högre utgif-ter inom bland annat området Utbildning och uni-versitetsforskning.

Inom områdena Migration samt Integration och jämställdhet ökar utgifterna till följd av ett stort antal asylsökande, vilket leder till fler kommun-placeringar samt stigande anhöriginvandring. Utgifterna för internationellt bistånd ökar i stort sett i takt med den svenska BNI-utvecklingen.

Utgifterna för Rättsväsendet ökar under pro-gnosperioden, främst med anledning av tillskott för att öka effektiviteten inom hela rättsväsendet och till ombildandet av Polisorganisationen till en myndighet.

Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger utgifterna sett över hela perioden men 2015 minskar områdets utgifter något då vissa tidsbegränsade satsningar på folkhälsa och sjukvård minskar eller upphör. Andra utgifter

0

10

20

30

40

50

0

200

400

600

800

1000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Totala utgifter Procent av BNP


5 Utgifterna på statens budget



fortsätter öka under perioden, framför allt kostna-derna för statlig assistansersättning.

ESV:s prognos på EU-avgiften för 2014 base-ras på kommissionens förslag om en ny budget. När det gäller åren framöver ligger den nya långtidsbudgeten som grund för beräkningarna. Långtidsbudgeten kommer att innebära högre avgifter för alla länder. Sveriges rabatt föreslås vara kvar, om än något lägre. Den kan sannolikt dock inte betalas ut förrän 2016, eftersom alla medlemsländer först måste godkänna budgeten. Det innebär att Sveriges avgiftsrabatt för 2014 och 2015 kommer att betalas ut retroaktivt först 2016. EU-avgiften blir därför tillfälligt hög 2014 och 2015 och i motsvarande grad lägre 2016.

…men flera utgiftsområden minskar också

Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna sett över hela prognosperioden. Arbetslösheten stiger dock i år vilket resulterar i ökade utgifter. År 2014 ligger utgifterna kvar på ungefär samma nivå. Därefter sker det en återhämtning på arbets-marknaden, vilket medför att utgifterna minskar.

Utgifterna inom området Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskar framför allt beroende på att allt fler personer får inkomstgrundad ålderspen-sion från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Detta medför att en lägre andel av de nya pensionärerna får garantipension. Dessutom blir antalet personer med efterlevandepension färre. Balanseringen inom ålderspensionssystemet gör dock att utgifterna för garantipension ökar. Det beror på att fler pensionärer kommer under bryt-punkten för garantipension. Även bostadstillägget för pensionärer påverkas av balanseringen.

Under prognosperioden fluktuerar de utgifts-mässiga statsskuldsräntorna mycket. De var rela-tivt höga 2012 och minskar markant i år innan de stiger igen. De väntas åter bli tillfälligt höga 2015. Bortsett från tillfälliga effekter finns en under-liggande utgiftsutveckling som innebär långsamt ökande ränteutgifter under hela perioden, främst till följd av stigande marknadsräntor.

Varierande nettoutlåning

Riksgäldens nettoutlåning avspeglar hur nettot av Riksgäldens in- och utlåning förändras och kan variera kraftigt mellan åren. År 2013 bidrar netto-utlåningen till starkt ökade utgifter som en följd av Riksbankens lån, om cirka 100 miljarder kro-nor, för att stärka valutareserven. Även 2009 ökade utgifterna kraftigt av samma skäl. Åren 2014–2017 är nettoutlåningen relativt liten då in- och utlåningen i stort sett är lika stora.

5.1 Migration samt integration och jämställdhet (UO8 och UO13)

Utgiftsområdet Migration består till största delen av utgifter som avser mottagandet av asylsökande och Migrationsverkets förvaltningsanslag.

Dessa utgifter uppgår i år till 83 procent av de totala utgifterna på 9,5 miljarder kronor. För hela området ökar utgifterna med i genomsnitt drygt 2 procent per år, totalt 11 procent under prognos-perioden. Ökningen beror på att antalet asylsök-ande under perioden väntas bli mycket högt. Inte sedan 1992, då kriget i Jugoslavien gjorde att många därifrån sökte asyl, har antalet asylsökande varit högre.

Antalet asylsökande fortsatt högt

Under 2012 sökte nästan 44 000 personer asyl i Sverige. Av alla avgjorda asylärenden 2012 bifölls cirka 34 procent i den första instansen.

För 2013 räknar ESV med att 45 500 personer kommer att söka asyl, varav 11 000 syrier och omkring 3 600 ensamkommande barn och unga, främst från Afghanistan. Trenden med ett högt antal asylsökande väntas fortsätta och för 2014 räknar vi med att 45 000 personer söker asyl i Sverige.

Det är framför allt konflikten i Syrien som gör att antalet asylsökande har ökat kraftigt. Konflikt-en är utdragen och för åren framöver beräknas an-talet sökande därifrån vara fortsatt högt.



Tabell 21. Antal asylsökande jan–juli 2013

Medborgarskap Utfall varav ensam-

kommande barn

Syrien 5 733 92

Somalia 2 153 269

Afghanistan 1 709 677

Eritrea 1 673 64

Statslös 1 636 61

Serbien 863 13

Irak 749 22

Iran 691 14

Kosovo 603 13

Albanien 552 11

Övriga 6 617 474

Totalt 22 979 1 710

Källa: MIV

Under slutet av förra året förstärkte Grekland sin gränsbevakning och har fortsatt så även i år men med en mindre styrka. Detta har inneburit att flyktingar från bland annat Syrien inte har kunnat ta sig vidare till övriga Europa i samma utsträck-ning som tidigare. Den fortsatta gränskontrollen har gjort att antalet asylsökande varit lägre än väntat under första halvåret i år och har troligtvis lett till ett uppdämt behov av att migrera till Europa. Flyktingar väntar nu i transitländer på att kunna ta sig vidare i det fall att gränskontrollen försvagas eller tas bort.

Situationen i Afghanistan och Somalia är också svår, vilket gör att antalet asylsökande därifrån fortsätter att vara högt i år och framöver. Afghanistan är även det land varifrån flest ensam-kommande barn och unga kommer.

Stora grupper från västra Balkan har de senaste åren genom viseringsfriheten sökt sig till Sverige, främst av socioekonomiska skäl. Under 2013 kan man dock se ett minskat antal asylsökande däri-från, jämfört med förra året. Förklaringar till detta är både rykten om skärpta asylregler och reella regelförändringar, vilket gjort att de delvis sökt sig till andra länder.

Migrationskostnaderna ökar kraftigt

Behovet av mottagningsplatser ökar när fler per-soner kommer till Sverige och ansöker om asyl. Från och med 2011 har andelen personer som i

väntan på beslut bor i det dyrare anläggnings-boendet ökat, medan andelen som bor i eget bo-ende minskat. Denna trend väntas fortsätta även i år. Antalet ensamkommande barn har också stor betydelse för hur stora dygnskostnaderna i ge-nomsnitt blir, då deras boendekostnader är högre.

I år räknar vi med att i genomsnitt 40 400 per-soner är inskrivna i mottagningssystemet, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2012. Nästa år beräknas antalet inskrivna öka ytterligare för att därefter minska. Kostnaderna inom anslaget för mottagande av asylsökande beräknas öka med 6 procent under prognosperioden till 4,4 miljarder kronor 2017.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltnings-anslag beräknas öka kraftigt i år jämfört med förra året. Nästa år ligger utgifterna kvar på 2013 års nivå.

Diagram 41. Antal asylsökande

Källa: MIV och ESV

Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i Jugoslavien, vilket gjorde att 69 396 personer därifrån sökte asyl i Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var 13 226 och 28 816 personer.

Ökade utgifter för integration när antalet flyktingar ökar

Utgiftsområdet Integration och jämställdhet består till största delen av utgifter för kommunersätt-ningar vid flyktingmottagande, etableringsersätt-ning och insatser till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar.

Utgifterna inom området ökar kraftigt under prognosperioden. I år uppgår utgifterna till 8,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016Antal asylsökande (prognos från 2013)

Tusental Tusental



25 procent från föregående år. Den kraftiga ök-ningen uppstår trots att utgifterna för hemut-rustningslån som ligger på anslaget, sjunker med 1 miljard kronor. Det beror på en engångsvis be-lastning av anslaget 2012 som följd av över-gången från finansiering med Riksgäldslån till finansiering via anslag. Hemutrustningslån ges till nyanlända invandrare för inköp av bohag.

De kommande åren fortsätter utgifterna för integration att stiga och uppgår 2017 till 13,3 mil-jarder kronor, vilket är mer än en fördubbling av utgifterna jämfört med 2012 (hemutrustningslånet borträknat).

Den kraftiga strömmen av asylsökande som får uppehållstillstånd leder till ett ökat behov av plat-ser i kommunerna vilket gör att utgifterna för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökar med 3,8 miljarder kronor, nästan en fördubbling, under prognosperioden. ESV räknar med att totalt 34 000 asylsökande personer kommer att kom-munplaceras under 2013 jämfört med 17 700 per-soner 2012. De kommande åren väntas volymerna fortsätta ligga på en hög nivå. Det är framför allt en fortsatt hög flyktinginvandring från Syrien och anhöriginvandring från Somalia som förklarar det stora antalet nyanlända. Antalet ensamkommande barn beräknas dessutom bli fortsatt högt, vilket ytterligare ökar utgifterna då denna kategori av flyktingar är extra kostsam för kommunerna.

Det ökade antalet kommunplacerade leder även till ett ökat inflöde i etableringsreformen. Det medför i sin tur en ökning av utgifterna för etable-ringsersättning och insatser till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar. Totalt ökar utgifterna 2013–2015 för etablerings-reformen från 2,7 miljarder kronor till 5,3 mil-jarder kronor. Därefter avstannar ökningen. 5.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10)

Utgifterna inom området består till 83 procent av försäkringssystemen sjuk- och rehabiliteringspen-ning samt aktivitets- och sjukersättning. I år upp-går områdets utgifter till 96 miljarder kronor. Detta område är därmed det största enskilda utgiftsområdet på statens budget. Under prognos-perioden beräknas utgifterna minska svagt, med

0,3 procent i genomsnitt per år, totalt 1,6 procent. Minskningen beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre.

Antalet sjukpenningdagar fortsätter öka i år och nästa år

Antalet personer med sjukpenning minskade sta-digt mellan 2002 och 2010 till följd av såväl ett minskat inflöde som ett ökat utflöde. De striktare regler som infördes under 2008 förstärkte denna trend. Åren 2011 och 2012 ökade dock antalet ut-betalda sjukpenningdagar igen, med 13 respektive 14 procent, och därmed även utgifterna för sjuk-penning.

Diagram 42. Antal sjukpenningdagar

Källa: SCB och ESV

År 2011 berodde utgiftsökningen framför allt på att 12 600 personer återvände till sjukförsäkringen efter att de tidigare blivit utförsäkrade. Ökningen 2012 berodde främst på att antalet nya sjukfall ökade och att sjukdomsperioderna blev längre. Däremot blev antalet återvändare färre 2012 (6 400 personer).

Även i år har nya sjukfall ökat. De avser bland annat stressrelaterad och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivningar. Antalet utbetalda sjukpenningdagar är fortsatt högt och beräknas öka med nästan 10 procent 2013. Därefter väntas utvecklingstakten halveras och uppgå till drygt 4 procent 2014. Efterföljande år väntas antalet sjukpenningdagar stabiliseras. Andelen sysselsatta som får sjukpenning, omräknat till helårs-

0

20

40

60

80

100

0

20

40

60

80

100

1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016

Sjukpenningdagar

Miljoner dagar Miljoner dagar



ekvivalenter, väntas i år uppgå till 2,7 procent och för 2014 till 2,8 procent. För åren därefter väntas andelen ligga kvar på samma nivå som 2014. Trots att andelen är densamma kommer antalet sjukpenningdagar och utgifterna för sjukpenning att öka något även efter 2014, eftersom antalet sysselsatta och ersättningsnivåerna stiger.

Diagram 43. Sjuk- och rehabiliteringspenning

Källa: SCB och ESV

Många med sjukersättning övergår till ålderspension

Antalet personer med aktivitets- och sjuker-sättning har minskat konstant sedan 2007 då mer än 450 000 personer4 fick ersättning, vilket mot-svarade 7,7 procent av befolkningen, till drygt 312 000 personer i december 2012, vilket mot-svarar 5,2 procent.

Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Från 2013 förekommer endast beslut om sjukersättning tills vidare. Fler personer väntas lämna denna ersättningsform jämfört med de som tillkommer under prognosperioden. Det låga in-flödet beror framför allt på det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande ned-sättning av arbetsförmågan. Det stora utflödet beror på att många personer övergår till ålders-pension. Drygt 255 000 personer beräknas ha akti-vitets- eller sjukersättning 2017, vilket motsvarar cirka 4 procent av befolkningen i åldern 16-64 år.

4 Omräknat till helårsekvivalenter.

Diagram 44. Aktivitets- och sjukersättning

Källa: SCB och ESV

5.3 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14)

Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet består till 57 procent av bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknads-politiska program. Knappt 25 procent avser ut-gifter för lönebidrag och bidrag till Samhall.

I år stiger utgifterna inom området med 3,6 miljarder kronor, motsvarande 5,2 procent, till 70 miljarder kronor. Det beror främst på att an-delen öppet arbetslösa som har rätt till arbets-löshetsersättning ökar. Dessutom ökar utgifterna för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program. De tillfälliga satsningarna på subventio-nerade anställningar gör att utgifterna för löne-bidrag stiger. Nästa år minskar de arbetsmark-nadsrelaterade utgifterna endast marginellt. Ut-gifterna för aktivitetsstödet blir lägre eftersom antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska pro-gram, som varit relativt många i år, minskar. Det får dock till följd att den öppna arbetslösheten ökar något 2014. Utgifterna för arbetslöshets-ersättning ligger därmed kvar på ungefär samma nivå trots att andelen arbetslösa med rätt till ersättning sjunker något. Den förbättrade kon-junkturen minskar antalet konkurser och därmed utgifterna för lönegarantiersättning.

Från och med 2015 vänder utvecklingen på ar-betsmarknaden, vilket medför att de arbetslöshets-relaterade utgifterna sjunker. Under prognos-perioden minskar utgifterna i genomsnitt med

0

60

120

180

240

300

0

10

20

30

40

50

1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017

Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning, miljarder kronor

Antal personer med sjuk- och rehabiliteringspenning,helårsekvivalenter (tusental)

Tusental personerMiljarder kronor

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017

Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, miljarderkronor

Antal personer med aktivitets- och sjukersättning,helårsekvivalenter (tusental)

Tusental personerMiljarder kronor



4,0 procent per år, totalt 11 procent under perio-den.

Tabell 22. Arbetsmarknadsutgifter Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totalt 66,6 70,2 69,7 64,2 62,0 59,6

Arbetsförmedlingens förvaltning 7,2 7,2 7,4 7,4 7,4 7,5

Aktivitetsstöd 14,9 15,8 15,5 13,3 11,6 10,8

Bidrag arbetslöshets-ersättning 13,6 15,4 15,5 14,0 13,0 11,9

Kostnad arb.markn.-program och insatser 7,1 8,7 8,3 7,3 6,9 6,6

Lönebidrag och Samhall 16,2 17,1 17,3 17,2 17,4 17,5

Lönegaranti 2,7 2,4 1,3 1,0 0,9 0,9

Övriga 4,9 3,8 4,4 4,0 4,7 4,5

Källa: ESV

Utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar 2013 och 2014

Den öppna arbetslösheten ökar med 0,4 procent-enheter 2013–2014, vilket medför högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Utgiftsökningen däm-pas dock av att endast 42 procent av de öppet ar-betslösa är berättigade till arbetslöshetsersättning. De striktare regler som införts inom arbetslöshets-försäkringen de senaste åren och en ändrad sam-mansättning av de arbetslösa, har bidragit till att andelen öppet arbetslösa med ersättning har fallit från 80 procent 2006 till som lägst 36 procent 2011. Andelen arbetslösa med rätt till arbetslös-hetsersättning väntas från 2014 fortsätta minska igen på grund av att allt färre arbetslösa kommer att uppfylla villkoren för ersättning när antalet arbetslösa minskar. I slutet av prognosperioden beräknas andelen ersatta uppgå till 36 procent av de öppet arbetslösa.

Åren 2015–2017 sker det en återhämtning på arbetsmarknaden och sysselsättningen stiger, vilket medför att den öppna arbetslösheten mins-kar och därmed utgifterna för arbetslöshetser-sättning.

Allt fler i arbetsmarknadspolitiska program

Den försämrade situationen på arbetsmarknaden leder till ett ökat deltagande i arbetsmarknads-

politiska program under 2013. Totalt beräknas stöden i år omfatta 193 000 personer, vilket inne-bär ökade kostnader för aktivitetsstöd. Det beror framför allt på att fler arbetslösa, efter en längre tid i arbetslöshet, utförsäkras från arbetslöshets-försäkringen och därmed kvalificerar sig för jobb- och utvecklingsgarantin alternativt jobbgarantin för ungdomar.

Samtidigt medför ökade svårigheter att få en reguljär sysselsättning att utflödet från garanti-programmen blir lågt både i år och nästa år. Det ökade deltagandet i framför allt jobb- och utveck-lingsgarantin medför dessutom att utgifterna för anslaget arbetsmarknadspolitiska program och in-satser ökar 2013. Även ökade utgifter för arbets-marknadsutbildning utanför garantierna bidrar till högre utgifter.

Som en följd av förbättringen på arbetsmark-naden minskar från 2015 utgifterna för aktivitets-stöd snabbt när antalet deltagare i program blir färre. Detta gäller framför allt inom garantipro-grammen. Totalt sett minskar utgifterna för akti-vitetsstöd med 4,2 miljarder kronor, motsvarande 28 procent, under prognosperioden. Även kostna-derna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskar från 2014 i takt med minskade programvolymer.

Fler subventionerade anställningar

Subventionerade anställningar riktade till funk-tionshindrade består av lönebidragsanställning, of-fentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning och trygghetsanställning. Det totala antalet subventio-nerade anställningar uppgick 2012 till 73 000 och ökar till 78 000 i slutet av prognosperioden.

Utgifterna för lönebidrag och övriga subventio-nerade anställningsformer ökar med knappt 1 miljard kronor 2013, framför allt till följd av fler trygghetsanställningar. Från 2014 avtar öknings-takten och volymerna stabiliseras.

Behovet av subventionerade anställningar är för närvarande stort, bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. För att möta det stigande behovet görs en tillfällig satsning 2012–2014 på utvecklingsanställningar inom Kulturarvslyftet och Samhall. Denna insats



uppgår i år till 250 miljoner kronor och 2014 till knappt 200 miljoner kronor.

Tabell 23. Antal personer i program och sysselsättningsstöd Tusental

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Jobb- och utvecklings-garantin 95 99 100 86 76 71

därav i sysselsättnings- fasen 31 35 35 31 27 25

Jobbgaranti för ungdomar 40 38 37 30 27 25

Arbetsmarknadsutbildning 5 6 6 6 6 6

Start av näringsverksamhet 3 3 3 2 2 2

Förberedande insatser 30 38 35 32 29 27

Arbetspraktik 6 7 6 5 5 5

Totalt med aktivitetsstöd 180 193 187 162 145 136

Anställningsstöd 5 8 7 7 6 6

Instegsjobb 2 3 3 4 4 4

Totalt med anställningsstöd 7 11 10 11 10 10

Lönebidrag 44 38 39 38 38 38

Offentlig skyddad anställning 4 4 4 4 4 4

Utvecklingsanställning 4 6 5 5 5 5

Trygghetsanställning 21 28 29 30 31 31

Totalt med subv. anställning 73 77 78 77 77 78

Totalt i program och sysselsättningsstöd 260 281 275 250 232 224

Källa: Arbetsförmedlingen och ESV

5.4 Statsskuldsräntor (UO26)

Utgiftsområdet utgörs nästan uteslutande av ansla-get Räntor på statsskulden, med en prognos på 16,5 miljarder kronor för 2013. Ränteutgifterna har sjunkit markant under många år men varierar en hel del mellan åren. Bortsett från tillfälliga effekter ökar ränteutgifterna långsamt under pro-gnosperioden. Ränteutgifterna blir i år som lägst bland annat på grund av valutakursvinster. År 2015 blir de extra höga då ett realobligationslån med stor volym förfaller till betalning och kompensation för inflation under lånets löptid be-talas ut.

Räntekostnaderna visar av naturliga skäl en jämnare utveckling än ränteutgifterna då ränte-belastningen är periodiserad och kursdifferenser

inte ingår. En annan skillnad mellan de båda räntebegreppen är att räntekostnaderna påverkas av Riksgäldens nettoutlåning – inte minst den stora utlåningen till Riksbanken – medan ränte-utgifterna inte gör det. Se förklaring i följande faktaruta.

Diagram 45. Räntor på statsskulden

Källa: RGK och ESV

Räntekostnaderna stiger 2013–2017 i takt med allt högre marknadsräntor och stigande statsskuld i början av prognosperioden. Det är främst det ut-ökade Riksbankslånet i år som höjer skulden. Mot slutet av perioden väntas överskott i budgeten vil-ket sänker skulden och dämpar ökningen av ränte-kostnaderna.

Räntebördan har minskat kraftigt främst till följd av lägre marknadsräntor

Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Förklaringen till detta är framför allt att räntenivåerna nu är markant lägre. Stats-skulden har också minskat, men effekten av detta är mindre än av räntenedgången. Den femåriga räntan låg exempelvis på 8–10 procent i mitten av 1990-talet, jämfört med dagens nivå på cirka 1,5 procent. Räntenivåerna stiger framöver men kommer även i slutet av prognosperioden att ligga betydligt lägre än i mitten av 1990-talet – femårs-räntan väntas ligga på drygt 4 procent.

0

20

40

60

80

100

120

0

20

40

60

80

100

120

1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016

Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget)

Miljarder kronorMiljarder kronor



Olika räntebegrepp

Den anslagspåverkande redovisningen av statsskuldsrän-

torna är utgiftsmässig (i stort sett kassamässig), vilket inne-

bär att den påverkas av de betalningar som görs. Ränteut-

gifterna är därmed beroende av vilken upplåningsteknik

som tillämpas och uppvisar på kort sikt stora skillnader mot

en kostnadsmässig redovisning. Den kostnadsmässiga re-

dovisningen innebär att räntebelastningen periodiseras till

rätt period. I ränteutgifterna ingår, till skillnad från i ränte-

kostnaderna, realiserade valutakursdifferenser – som upp-

står när lån i utländsk valuta återbetalas till en annorlunda

valutakurs än när de togs – och kursdifferenser vid Riksgäl-

dens förtidsinlösen av lån, en effekt av skillnaden mellan

aktuell marknadsränta och den ränta som gäller för lånet.

En annan skillnad mellan begreppen är att räntekostnader-

na påverkas av Riksgäldens nettoutlåning medan ränteut-

gifterna inte gör det. Den större statsskuld som följer av

Riksgäldens nettoutlåning – som exempelvis det stora lånet

till Riksbanken höjer alltså inte anslagsbelastningen. Förkla-

ringen är att de högre ränteutgifter som beror på skuldens

ökning motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkoms-

ter som Riksbanken betalar till Riksgälden, vilka också re-

dovisas under ränteanslaget. Anslaget redovisas alltså

netto. Räntekostnaderna stiger däremot till följd av denna

ökning av statsskulden eftersom motsvarande ränteintäkter

inte nettoredovisas mot räntekostnaderna, vilket bidrar till

att de ligger högre än ränteutgifterna under prognosperio-

den. Man kan också uttrycka det så att de olika ränte-

begreppen beräknas på något olika statsskuldsbaser.

Räntekostnaderna beräknas på hela statsskulden medan

ränteutgifterna beräknas på statsskulden exklusive den del

som finansierar Riksgäldens nettoutlåning.

5.5 Riksgäldens nettoutlåning

Riksgäldens nettoutlåning utgörs av förändringen av Riksgäldens utlåning och inlåning, det vill säga alla ut- och inbetalningar i det som kallas Statens internbank. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 100 miljarder kronor för att minska till knappt 2 miljarder kronor 2014. Senare under perioden väntas den fortsätta vara förhållandevis liten till följd av att ut- och inlåning till stor del balanserar varandra. En faktaruta om nettoutlåningen finns i slutet av avsnittet och en detaljerad tabell för åren 2012–2017 återfinns i appendix 7.

De senaste åren har nettoutlåningen i hög grad påverkats av extraordinära åtgärder till följd av fi-nanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven, lån till länder med finansiella pro-blem samt transaktioner i stabilitetsfonden.

I följande stycke beskrivs de poster som främst förklarar volatiliteten under prognosperioden.

Tabell 24. Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Lån till Riksbanken 5,4 104,5 0,8 -1,5 -0,1 0,0

Lån till Island -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Lån till Irland 2,6 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0

Exportkreditnämnden -5,7 -1,7 -0,8 0,0 0,0 0,0

CSN, studielån 6,3 6,0 5,5 5,1 4,6 4,8

Infrastrukturlån Trafikverket 4,4 3,6 1,4 0,9 1,9 5,0

Stabilitetsfonden -4,9 -14,5 -4,1 -4,4 -4,9 -5,7

Övrigt -4,4 -0,1 -1,3 -1,6 -1,9 -1,3

Totalt 1,0 100,3 1,6 -1,6 -0,4 2,8

Källa: RGK och ESV

Utlåningen till Riksbanken har fördubblats i år

Under 2009 lånade Riksbanken nästan 100 mil-jarder kronor i dollar och euro av Riksgälden för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Därefter har det utlå-nade beloppet minskat till motsvarande 90 miljar-der kronor i slutet av 2012 till följd av valutakurs-vinster vid omsättning av lån.

I slutet av förra året beslutade Riksbanken att valutareserven skulle förstärkas med ytterligare 100 miljarder kronor genom lån i Riksgälden. Detta genomfördes i början av året, då samman-lagt motsvarande 110 miljarder kronor lånades. I maj–juni har lånet reducerats med 5 miljarder kro-nor genom att förfallande lån inte har refinansie-rats fullt ut. Därmed utnyttjas nu i stort sett hela den sammanlagda låneramen om 200 miljarder kronor.

Tillsammans med valutakursdifferenser vid omsättning av lån ökar Riksbankens lån i Riksgäl-den i år med 104 miljarder kronor. Under nästa år väntas valutakursförluster på knappt 1 miljard kronor och 2015 väntas valutaförluster på närmare 2 miljarder kronor.

Motiveringen till den ytterligare förstärkningen av valutareserven var att den osäkra situationen i omvärlden medför förhöjda risker för det svenska finansiella systemet, eftersom svenska banker i



stor utsträckning finansierar sin utlåning med lån i utländsk valuta. Dessutom har åtagandena mot In-ternationella valutafonden (IMF) ökat.

Någon återbetalning av Riksbankslånet är inte beaktad i prognosen då det är oklart när detta ska ske. Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning lämnade i januari sitt betänkande (SOU 2013:9). Man har bland an-nat utrett om storleken på, och finansieringen av valutareserven behöver ändras. Utredningen före-slår att en stor valutareserv kan ersättas med möj-lighet för Riksbanken att låna i Riksgälden när det behövs. Förslaget har remissbehandlats under våren 2013.

Lån till Island och Irland

Sverige stödjer Island och Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter i dessa länder. Till Island lånade Sverige ut motsvarande 4,6 mil-jarder kronor 2009–2011. Drygt hälften av det to-tala lånet återbetalades emellertid i förtid redan 2012. Bakgrunden är att Island efter krisen åter kunnat emittera på den internationella kapital-marknaden. De resterande återbetalningarna görs enligt låneavtalet 2018–2021.

Till Irland utbetalades 2012 lån om motsvaran-de 2,6 miljarder kronor. Lika mycket beräknas ut-betalas i år, varav hälften gjordes i juni och andra häften väntas i slutet av året.

Exportkreditnämndens inlåning ökar även i år

Exportkreditnämnden placerar överskott från verksamheten på konto i Riksgälden. Behållning-en ökade kraftigt under 2012, med 5,7 miljarder kronor, främst beroende på att nämnden skiftade sina långfristiga värdepappersinnehav från obliga-tioner i dollar och euro till placeringar på konto i Riksgälden. Inlåningen har fortsatt att stiga i år och väntas totalt öka med 1,7 miljarder kronor 2013. En viss ökning prognostiseras även nästa år.

Lån till Citybanan och Förbifart Stockholm

Nettoutlåningen till Trafikverket för infrastruktur-investeringar beräknas 2013 till knappt 4 miljar-der kronor. Nettoutlåningen faller till knappt 1 miljard kronor 2015 för att därefter börja öka

igen. Nyupplåningen för järnvägsprojektet Cityba-nan i Stockholm har varit hög under några år, men kommer att avta de närmaste åren. I slutet av pe-rioden väntas nettoutlåningen uppgå till 5 mil-jarder kronor. Den avser då endast vägin-vesteringar, framför allt vägprojektet Förbifart Stockholm. Stabilitetsfondens kontobehållning stiger

Stabilitetsfonden ska finansiera eventuella fram-tida statliga stödåtgärder för banker och andra kre-ditinstitut. Fondens konto i Riksgälden tillförs de obligatoriska stabilitetsavgifter som instituten be-talar, garantiavgifter, utdelning på fondens inne-hav av aktier i Nordea och ränta på fondkapitalet.

Aktierna i Nordea tillfördes fonden 2009 då staten deltog i den nyemission banken då genom-förde. Riksgälden betalade 5,6 miljarder kronor för drygt 7 procent av aktierna i Nordea och finan-sieringen skedde genom ett kapitaltillskottspro-gram med kapital från stabilitetsfonden.

I juni i år sålde staten knappt hälften av sitt to-tala innehav av aktier i Nordea. Det statliga ägandet av banken reducerades därmed från 13,4 procent till 7,0 procent. Totalt uppgick för-säljningsinkomsten till 19,5 miljarder kronor var-av 10,2 miljarder kronor avsåg aktier i stabilitets-fonden.

Stabilitetsfondens kontobehållning väntas un-der prognosperioden öka med 4–6 miljarder kro-nor per år, med undantag för i år då inkomsterna från aktieförsäljningen tillkommer.



Riksgäldens nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens

utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Posten

ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av

utgiftstaket. Den består av såväl utlåning som inlåning och

utgörs av nettot av alla ut- och inbetalningar som sker i det

som kallas Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller

såväl löpande statlig verksamhet – till exempel studielånen

– som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort varsel

och därför är svårprognostiserade. Till följd av dessa en-

gångsposter varierar nettoutlåningen kraftigt mellan åren.

Riksgäldens nettoutlåning påverkar budgetsaldot och stats-

skulden fullt ut med de kassamässiga beloppen men den

påverkar inte anslaget Räntor på statsskulden (se faktaruta

under avsnittet Statsskuldsräntor). Det finansiella sparandet

i staten påverkas endast av vissa delar av nettoutlåningen.

Det påverkas inte av lånetransaktioner, till exempel utbetal-

ning/amortering av studielån. Sparandet påverkas inte

heller av kapitaltillskott till banker som kan belasta netto-

utlåningen. Däremot påverkas det om kapitaltillskotten ger

avkastning i form av aktieutdelning samt av transaktioner till

följd av statliga garantier, till exempel avseende SAAB

Automobile AB. Sparandet påverkas också av löpande in-

komster som tillförs nettoutlåningen såsom de stabilitets-

avgifter som bankerna betalar.

5.6 Realekonomiskt fördelade utgifter

Utgifterna på statens budget kan, förutom att delas upp i utgiftsområden, även delas upp efter typ av utgift. Detta kallas att realekonomiskt fördela utgifterna och är ett annat sätt att se vad utgifterna på statens budget används till.

Den största realekonomiska kategorin är trans-fereringar som utgör ungefär två tredjedelar av utgifterna på statens budget. Drygt hälften går till hushåll och består främst av utgifter inom sjuk- och föräldraförsäkringsområdet, arbetslöshetsrela-terade utgifter samt pensioner som finansieras från statens budget. Under prognosperioden rör sig dessa transfereringar väldigt lite totalt sett. Sett till enskilda transfereringar ökar utgifterna främst för assistansersättning, föräldraförsäkring och sjukpenning. Däremot minskar utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar samt arbetslöshets-ersättning och aktivitetsstöd. Även utgifter för pensioner på statens budget fortsätter att minska.

Tabell 25. Realfördelade utgifter 2012-2017 Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Real resursförbrukning 231 238 246 250 255 262

Konsumtion 211 217 225 227 232 237

Investeringar 20 21 21 22 24 25

Transfereringar 537 560 565 559 553 564

Hushåll 290 298 300 297 297 299

Statliga ålderspensionssystemet 21 20 22 21 22 21

Kommuner 134 139 141 138 139 139

Företag 34 35 36 34 34 34

Utlandet 58 68 67 69 62 70

Räntor 32 20 26 31 28 28

Finansiella transaktioner 11 9 9 9 9 10

Summa utgiftsområden 811 827 846 849 846 864

Källa: ESV

En annan del av de totala transfereringarna går till utlandet, det handlar främst om bistånd och EU-avgift. Dessa är baserade på tillväxten i ekonomin och utgör därför normalt en stabil andel av BNP. År 2016 är emellertid EU-avgiften tillfälligt låg då en avgiftsrabatt för 2014 och 2015 återbetalas re-troaktivt.

Utöver transfereringar är real resursförbruk-ning, det vill säga konsumtion och investeringar, en stor utgift. Konsumtionen, där förvaltnings-anslagen ingår, ökar med ungefär 20 miljarder kronor eller 9 procent under prognosperioden. Nivån på investeringarna, främst investeringar i järnvägar och vägar, är betydligt lägre. Under pro-gnosperioden ökar de med knappt 5 miljarder kronor eller 23 procent.



Tabell 26. Utgifter på statens budget 2008-2017 Miljarder kronor

Utgiftsområde

Utfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

1 Rikets styrelse 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 12,1 12,7 12,3 12,5 12,8

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 13,8 14,1 14,5 14,9

3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,3 10,5 10,6 10,8 11,0

4 Rättsväsendet 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 39,1 40,2 41,2 42,4 43,4

5 Internationell samverkan 1,8 1,8 2,0 1,9 1,5 1,8 2,0 2,0 2,0 2,0

6 Försvar och samhällets krisberedskap 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 47,1 47,6 48,1 49,1

7 Internationellt bistånd 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,4 31,3 33,2 35,2 37,0

8 Migration 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,5 9,6 9,2 9,1 9,2

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 49,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,3 62,8 62,5 63,6 65,1

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,1 95,9 94,5 94,8 94,6

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,0 37,9 36,3 35,2

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 80,7 82,4 85,4 88,4

13 Integration och jämställdhet 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,5 11,5 13,0 13,3 13,3

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 70,2 69,7 64,2 62,0 59,6

15 Studiestöd 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 20,1 19,8 20,1 21,3

16 Utbildning och universitetsforskning 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 56,3 58,1 58,6 59,6 60,9

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,3 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 12,8 13,0 13,2

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

19 Regional tillväxt 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,6 3,1 3,3

20 Allmän miljö- och naturvård 4,7 5,2 5,2 5,1 4,8 4,6 5,0 5,0 5,0 5,1

21 Energi 2,1 3,0 2,7 2,9 2,7 2,6 2,6 2,1 2,2 2,1

22 Kommunikationer 61,5 40,6 39,8 38,7 42,9 44,2 45,6 47,3 50,0 53,2

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,1 16,8 16,1 15,2 15,9

24 Näringsliv 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,5 5,1 5,2 5,3

25 Allmänna bidrag till kommuner 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 88,0 87,4 87,4 87,4

26 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,6 22,3 27,5 23,9 22,9

27 Avgiften till Europeiska unionen 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,7 38,2 39,2 30,4 36,8

Summa utgiftsområden 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,0 845,8 849,2 846,0 864,2

Summa utgiftsområden exklusive räntor 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,4 823,5 821,7 822,2 841,3

Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 104,7 -9,2 1,6 1,0 100,3 1,6 -1,6 -0,4 2,8

Kassamässig korrigering 3,7 -0,3 3,4 1,5 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala utgifter 766,1 885,7 780,6 804,6 812,5 928,0 847,4 847,6 845,7 867,0

Totala inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 784,8 797,9 856,1 902,1 947,2

Budgetsaldo 135,2 -176,1 -1,1 67,8 -24,9 -143,2 -49,5 8,5 56,4 80,3

Källa:ESV

S A L D O T P Å S T A T E N S B U D G E T


Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -143 miljarder kronor. Jämfört med förra året för-svagas det markant, med 118 miljarder kronor, framför allt på grund av högre utgifter. Det beror främst på att Riksgäldens nettoutlåning ökar kraf-tigt till följd av att Riksbanken lånar ytterligare 104 miljarder kronor i Riksgälden. Utgiftsområ-dena, vilka inte påverkas av nettoutlåningen, ökar i måttlig takt. Även något sjunkande inkomster bi-drar till försämringen av saldot. De kassamässiga skatteinkomsterna (skatteintäkter plus periodise-ringar) väntas bli lägre än 2012. Staten har i juni/ juli sålt aktier för drygt 20 miljarder kronor, främst i Nordea. Drygt hälften av försäljningen redovisas emellertid som en minskning av Riksgäldens nettoutlåning, se förklaring nedan.

Tabell 27. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totala inkomster 788 785 798 856 902 947

Skatteintäkter 787 797 827 869 916 958

Periodiseringar 5 -16 -13 4 11 9

Övriga inkomster -5 4 -17 -17 -25 -20

varav försäljning av egendom 0 10 0 0 0 0

Totala utgifter 812 928 847 848 846 867

Utgiftsområden exkl. räntor 784 810 824 822 822 841

Statsskuldsräntor m.m. 27 17 22 27 24 23

Kassamässig korrigering 0 1 0 0 0 0

Riksgäldskontorets nettoutlåning 1 100 2 -2 0 3

Budgetsaldo -25 -143 -49 9 56 80

Underliggande saldo -33 -57 -48 9 49 80

Källa: ESV

År 2014 blir budgetsaldot -49 miljarder kronor, så-ledes betydligt bättre än i år då lånet till Riksban-ken tillfälligt ökar utgifterna. Utgiftsområdena ökar måttligt även 2014, samtidigt som skattein-komsterna stiger jämfört med 2013. Den underlig-

gande förbättringen av saldot 2014 är dock måttlig, se tabell och figur.

År 2015 förbättras saldot mer markant och blir positivt. De bortre åren av prognosperioden ökar budgetöverskotten som en följd av en fortsatt lång-sam utgiftsökning i kombination med att inkoms-terna stiger i paritet med BNP.

Engångseffekter försämrar budgetsaldot kraftigt i år

Om man rensar det faktiska budgetsaldot för större engångseffekter får man ett underliggande saldo som är mer användbart för analys. Statsskulden på-verkas dock av det faktiska saldot, eftersom det är identiskt med statens lånebehov – med omvänt tecken.

Diagram 46. Faktiskt och underliggande budgetsaldo

Källa: ESV

Engångseffekterna beräknas bli betydande 2013, -86 miljarder kronor, och bidrar därmed till att för-sämra saldot kraftigt. År 2016 väntas engångs-effekterna bli 8 miljarder kronor. Övriga år är en-gångseffekterna små.

I år är den största engångseffekten Riksbankens lån i Riksgälden. Lånet har utökats med 104 mil-jarder kronor, inklusive effekten av valutakursdif-ferenser vid omsättning av lån. Två mindre en-

-300

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

-300

-250

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017

Underliggande saldo Faktiskt saldo


6 Saldot på statens budget

S A L D O T P Å S T A T E N S B U D G E T


gångsposter som också försämrar saldot i år är dels ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsban-ken, dels fortsatt utlåning till Irland. Dessa poster uppgår till knappt 3 miljarder kronor vardera. En stor positiv engångspost för saldot i år är försälj-ningen av aktier i Nordea vilket innebar inkomster om drygt 19 miljarder kronor. Av beloppet redovi-sas emellertid 10 miljarder kronor som en minskad nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Beloppet inbetalades till stabilitetsfondens konto i Riksgäl-den eftersom aktierna delvis tillhörde denna fond. På inkomstsidan i budgeten redovisas resterande 9 miljarder kronor samt inkomsten om knappt 1 miljard kronor vid försäljningen i juli av hel-statliga Vectura Consulting.

Åren 2014–2016 uppstår engångseffekter till följd av att rabatten på Sveriges EU-avgift för 2014 och 2015 sannolikt kommer att betalas ut först 2016. De negativa effekterna för saldot 2014 och 2015 beräknas till drygt 3 miljarder kronor per

år. Den positiva effekten 2016, när rabatten betalas ut retroaktivt, blir därmed drygt 6 miljarder kro-nor. Förutom denna effekt är engångseffekterna längre fram små vilket är naturligt då händelser av detta slag sällan är kända långt i förväg.

Vanligast med positiva engångseffekter

Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men det har även tidigare förekommit år då de ne-gativa engångseffekterna dominerat, såsom 2009. Förklaringen var då, i likhet med i år, att Riks-banken lånade i Riksgälden för att stärka valuta-reserven. Saldot försämrades då med 95 miljarder kronor som en följd av Riksbankens lån.

Under perioden 1990–2012 har engångseffek-terna i genomsnitt uppgått till 23 miljarder kronor per år. År 2000 var de positiva engångseffekterna som störst, 96 miljarder kronor, främst som en följd av att staten sålde aktier i Telia. För mer de-taljer om engångseffekterna, se appendix 8.

O F F E N T L I G A F I N A N S E R


7.1 Offentliga sektorns finansiella sparande

Det blir underskott i de offentliga finanserna 2012–2015. Underskottet i år uppgår till 65 mil-jarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av BNP. Nästa år minskar underskottet något, till 53 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP. Regeringen har aviserat reformer i storleksord-ningen 25 miljarder kronor i den kommande bud-getpropositionen. Detta har inte medräknats. Även om reformerna kan förväntas öka tillväxten skulle de offentligfinansiella underskotten bli betydligt större än i nuvarande prognos.

Tabell 28. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 1 767 1 799 1 851 1 942 2 043 2 142

Procent av BNP 49,6 49,4 49,0 49,1 49,1 49,3

Skatter och avgifter 1 567 1 605 1 662 1 738 1 827 1 911

Procent av BNP 44,0 44,1 44,0 43,9 43,9 44,0

Kapitalinkomster 71 71 62 71 79 89

Övriga inkomster 129 123 127 132 137 142

Utgifter 1 789 1 864 1 905 1 949 2 016 2 095

Procent av BNP 50,2 51,2 50,4 49,2 48,5 48,2

Transfereringar och subventioner 677 716 719 730 755 785

Hushåll 558 589 593 604 622 647

Företag 65 64 65 64 69 72

Utlandet 54 63 60 63 63 66

Konsumtion 956 984 1 014 1 040 1 074 1 110

Investeringar 126 129 131 136 141 148

Ränteutgifter 33 39 44 46 51 56

Övriga utgifter -3 -4 -3 -3 -4 -4

Finansiellt sparande offentlig sektor -22 -65 -53 -7 26 47

Procent av BNP -0,6 -1,8 -1,4 -0,2 0,6 1,1

Staten -21 -44 -38 10 47 72

Kommunsektorn -9 -14 -17 -18 -16 -17

Ålderspensions-systemet 9 -7 1 1 -5 -8

Källa: SCB och ESV

Från 2015 stärks det finansiella sparandet när ekonomin antas gå mot fullt resursutnyttjande utan inslag av störningar. Därtill ökar sparandet som ett resultat av att inga ytterligare finans-politiska stimulanser genomförs utöver vad som redan har beslutats. På längre sikt får uteblivna beslut stor betydelse för offentliga sektorns finan-siella sparande. Mellan 2014 och 2017 ger denna effekt sammantaget ett ökat sparande som uppgår till cirka 1,6 procent av BNP5. Utan den positiva effekt som oförändrad politik innebär skulle det väntade överskottet, 1,1 procent av BNP för 2017, i stället vara ett underskott i storleksordningen 0,5 procent av BNP. Att konjunkturen återhämtar sig och att ekonomin når fullt resursutnyttjande är således inte tillräckligt för att överskott ska nås under prognosperioden.

Diagram 47. Utan automatisk diskretionär finanspolitik – inget överskott i de offentliga finanserna framöver

Källa: ESV

Lönesumman, som andel av BNP, ökar tämligen kraftigt i år vilket, allt annat lika, ger en högre

5 Oförändrad politik ger upphov till en årlig förstärkning av det

finansiella sparandet på cirka 0,4 procent av BNP (se avsnittet Finanspolitikens inriktning). Oförändrad politik i fyra år ger därmed en förstärkning på 4*0,4 =1,6 procent av BNP.

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Prognos

Prognos exklusive effekten av återhållsam indexering avutgifterna

Procent av BNP Procent av BNP

7 Offentliga finanser



skattekvot. Detta balanseras emellertid av att skatteintäkterna samtidigt minskar, som andel av BNP, till följd av genomförda skattesänkningar. Skatten på restaurang- och cateringstjänster sänk-tes 2012 och bolagsskattesatsen sänktes från 2013. Skatteintäkterna utvecklas annars normalt i takt med BNP då de viktigaste skattebaserna löne-summa och konsumtion i stort sett följer samma utveckling som hela ekonomin. Detta får till följd att skattekvoten framöver, i frånvaro av politiska beslut om skatteändringar, är oförändrad.

Utgifterna är mer trögrörliga och följer inte svängningarna i ekonomin i samma utsträckning som inkomsterna. Vid normal tillväxt utan kon-junkturella störningar växer de offentliga utgif-terna långsammare än ekonomin som helhet. Utgiftskvoten sjunker således vid normal tillväxt. Eftersom BNP-tillväxten är svag 2013 växer emellertid de nominellt trögrörliga utgifterna som andel av BNP. Det är framför allt olika transfe-reringar till hushållen och utlandet som ökar men även den offentliga konsumtionen och ränteutgif-terna ökar snabbare än BNP.

En betydande ökning av balansindex i kom-bination med den demografiska utvecklingen medför att pensionsutbetalningarna ökar relativt mycket i år.

Från 2014 minskar utgiftskvoten påtagligt när tillväxten ökar snabbare. Bland de offentliga utgifterna är det enbart transfereringarna till ut-landet samt ränteutgifterna som ökar i takt med BNP under prognosperioden. Övriga utgiftsslag minskar som andel av BNP, även om de växer i nominella termer.

Statens utgiftssida utmärker sig bland offent-liga sektorns delsektorer på så sätt att en stor del av utgifterna består av överföringar till övriga del-sektorer, främst kommunsektorn. Skillnaden mel-lan statens utgifter före och efter konsolidering – när överföringar mellan de offentliga delsektor-erna räknas bort – är därför stor. Före konsoli-dering är utgifterna i staten högst men efter kon-solidering är det i stället kommunsektorn som står för den största utgiftsandelen. Trenden är att kommunsektorn står för en allt större del av de offentliga utgifterna medan den statliga andelen successivt minskar.

7.2 Statens finansiella sparande

Statens finansiella sparande väntas bli negativt både i år och nästa år. I år uppgår underskottet till 44 miljarder kronor och nästa år till 38 miljarder kronor. Statens inkomster har sjunkit som andel av BNP de senaste åren, bland annat som en följd av genomförda skattesänkningar. Den fallande inkomstkvoten 2014 är i hög utsträckning en följd av att utdelningsinkomsterna från Vattenfall uteblir tillfälligt.

Tabell 29. Inkomster och utgifter i staten Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 894 910 932 982 1 036 1 084

Procent av BNP 25,1 25,0 24,7 24,8 24,9 24,9

Skatter och sociala avgifter 787 797 827 869 916 958

Kapitalinkomster 36 40 29 35 39 42


Tillräknade inkomster 45 46 48 50 52 54

Utgifter 916 954 969 972 988 1 011

Procent av BNP 25,7 26,2 25,7 24,5 23,8 23,3


Kommun och ålderspensionssystem 203 208 212 211 214 215

Hushåll (inkl. HIO) 284 295 298 296 294 300

Företag och utland 61 69 66 68 73 76

Subventioner 33 34 34 33 32 33

Räntor 26 33 35 35 38 40

Konsumtionsutgifter 257 262 270 273 277 283

Investeringar (inkl. lager) 52 53 53 55 59 64

Anskaffning minus avyttring mark m.m. 0 0 1 1 1 1

Finansiellt sparande -21 -44 -38 10 47 72

Procent av BNP -0,6 -1,2 -1,0 0,3 1,1 1,7

Källa: SCB och ESV

Utgifterna har successivt, under lång tid, minskat som andel av BNP. Till följd av den svaga kon-junkturen ökar utgiftskvoten något 2013. Från 2014 fortsätter utgiftskvoten att minska. Bland transfereringarna är det bara de till utlandet som inte minskar i relation till BNP när ekonomin växer trendmässigt. Övriga bidrag indexeras lång-sammare eller inte alls. Transfereringarna till hus-hållen stiger i år, bland annat som en följd av



lågkonjunkturen, men ligger sedan nominellt i stort sett stilla under perioden 2014–2017. Detta innebär att transfereringarna till hushållen sjunker tämligen kraftigt som andel av BNP.

Den statliga konsumtionen, vars utveckling framför allt styrs av pris- och löneomräkningen av anslagen, har minskat som andel av BNP med 2,5 procentenheter de senaste 20 åren. Den fort-sätter att minska, med sammantaget 0,5 procent-enheter under prognosperioden, trots att konsum-tionsandelen ligger still 2013, till följd av att BNP utvecklas svagt.

Diagram 48. Statens inkomster och utgifter

Källa: SCB och ESV

Anm.: Den kraftiga uppgången i inkomstkvoten 1999–2001 beror till stor del på att statens inkomster var tillfälligt höga dessa år till följd av överföringar från ålderspensionssystemet, vilka gjordes i samband med omläggningen av pensionssystemet.

Statens utgifter uppgår i år till 26,2 procent av BNP och sjunker till 23,3 procent i slutet av pro-gnosperioden. Utgifterna har sjunkit i relation till BNP sedan 1993, med avbrott för några enstaka år. År 1993 motsvarade utgifterna drygt 44 pro-cent av BNP. Den snabba nedgången i mitten av 1990-talet utgjorde en del i budgetsaneringen efter krisen. På 20 år har den successiva utgifts-minskningen medfört nära på en halvering av statens utgifter i relation till ekonomin som helhet. Utgiftsminskningen har möjliggjort en sänkning av skatterna varför även inkomsterna har minskat jämfört med de höga nivåerna på 1990-talet. Skattesänkningar har i olika steg medfört att de

statliga inkomsterna i år uppgår till 25 procent av BNP.

Det är ibland stora skillnader mellan saldot i statens budget och saldot som det redovisas i nationalräkenskaperna, det vill säga finansiellt sparande. Skillnaderna beror framför allt på olika avgränsningar i redovisningarna.

Tabell 30. Bron mellan statens budgetsaldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Saldot på statens budget -25 -143 -49 9 56 80

Avgränsningar 5 81 -1 -1 3 2

Försäljning av aktier 0 -10 0 0 0 0

E:o utdelningar -4 0 -1 0 0 0

Delar av Riksgäldens nettoutlåning 1 99 4 1 2 3

Övriga avgränsningar 8 -8 -5 -2 0 -1

Periodiseringar -1 19 14 3 -11 -9

Skatter -5 16 13 -4 -11 -9

Räntor 4 3 1 7 0 0

Övrigt 0 -1 -1 -1 -1 -1

Finansiellt sparande i staten -21 -44 -38 10 47 72

Procent av BNP -0,6 -1,2 -1,0 0,3 1,1 1,7

Källa: SCB och ESV

I det finansiella sparandet hänförs dessutom skatter och räntor till det år de avser medan de på den statliga budgeten redovisas det år de betalas.

I år blir det finansiella sparandet betydligt mindre negativt än budgetsaldot. Lånet som Riksbanken tagit i Riksgälden i syfte att förstärka valutareserven påverkar saldot på statens budget men inte det finansiella sparandet. Även försälj-ningen av aktier i Nordea ger upphov till skill-nader mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet. Försäljningen stärker saldot men påverkar inte det finansiella sparandet. På bud-getens inkomstsida redovisas 9 miljarder kronor av sammanlagt 19 miljarder kronor medan res-terande 10 miljarder kronor redovisas som en minskad nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Mot slutet av prognosperioden är skillnaden mellan budgetsaldo och finansiellt sparande

20

25

30

35

40

45

20

25

30

35

40

45

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017

Inkomster Utgifter




mindre. En mer detaljerad redovisning av skill-naden finns i appendix 6.

7.3 Kommunsektorns finansiella sparande

Kommunsektorns finansiella sparande väntas i år bli negativt och underskottet uppgår till 14 mil-jarder kronor. Det bokföringsmässiga resultatet väntas redovisa ett nollresultat. Resultatet påver-kas i år av att den kommunala pensionsskulden räknats upp till följd av att diskonteringsräntan har sänkts. Skulduppräkningen väntas försämra årets resultat med 11 miljarder kronor.

Tabell 31. Inkomster och utgifter i kommunsektorn Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 838 857 883 913 951 990

Inkomstskatt 562 585 604 629 660 691

Fastighetsavgift 16 16 16 17 17 18

Statsbidrag exkl. moms 132 137 139 138 138 138

Övriga inkomster 128 119 124 130 136 142

Utgifter 847 871 900 931 967 1 007

Konsumtionsutgifter 697 719 742 766 794 826

Volymförändring, dagkorrigerad, % 1,1 0,6 0,6 0,5 0,7 0,8

Bidrag till hushåll 38 39 40 42 44 47

Subventioner 24 23 23 24 25 26

Investeringar 73 76 78 80 82 84

Övriga utgifter 15 14 17 19 21 24

Finansiellt sparande -9 -14 -17 -18 -16 -17

som andel av BNP, % -0,3 -0,4 -0,4 -0,5 -0,4 -0,4

Resultat 19 0 8 8 8 8

Kommuner 14 3 4 4 4 4

Landsting 5 -3 5 4 4 3

Resultat som andel av skatter och bidrag, % 2,5 0,0 1,0 0,9 0,9 0,9

Källa: SCB och ESV

Vi räknar med att balanskravet uppfylls under prognosperioden. Däremot nås inte god eko-nomisk hushållning.

Det finansiella sparandet är negativt under hela prognosperioden. Utvecklingen i år och nästa år beror främst på en dämpad utveckling av inkomst-skatterna. Utgifterna för konsumtionen anpassas

till utvecklingen av inkomstsidan dessa år, dock inte fullt ut. Utgifterna för investeringar fortsätter också att öka och de ligger på en mycket hög nivå under hela prognosperioden.

Balanskravet och god ekonomisk hushållning

Kommunsektorn har balanskravet som bindande restriktion.

Balanskravet innebär att kommunerna inte får budgetera

utgifter som överstiger de beräknade inkomsterna. En-

gångseffekten av förändringen i diskonteringsräntan är dock

undantaget detta. Balanskravet innebär att det i huvudsak

är inkomsterna som bestämmer utrymmet för verksam-

heten. Helst ska kommunsektorn också uppvisa ett stabilt

överskott - god ekonomisk hushållning - för att täcka in

osäkerhet och framtida kostnadsökningar. Definitionen är

generellt att resultatet ska motsvara 2 procent av inkomster

från skatter och statsbidrag.

Dämpad utveckling av inkomsterna under 2013 och 2014

Den kommunala inkomstskatten ökar med drygt 4 procent i år. Konjunkturen dämpar fortfarande inkomstskatternas utveckling. Någon ytterligare återbetalning till kommunerna från AFA Försäk-ring i likhet med 2012 är inte medräknad då någon sådan återbetalning inte är beslutad.

Nästa år är utvecklingen fortsatt dämpad, främst med anledning av att pensionärernas inkomster utvecklas mycket svagt. Detta påverkar även utvecklingen år 2015.

Statsbidragen ökar med ungefär 6 miljarder kronor i år. Knappt 2 miljarder kronor är kompen-sation för skattelättnader i form av höjt grund-avdrag för pensionärer samt sänkt fastighetsavgift. Kommande år är statsbidragen i stort sett nomi-nellt oförändrade.

Konsumtionen utvecklas svagt

Kommunsektorns utgifter består till drygt 80 pro-cent av konsumtion, främst verksamhet inom välfärden, det vill säga skola, vård och omsorg.

Konsumtionen ökar långsamt fram till 2015, vilket är en anpassning till inkomsterna. Utveck-lingen av konsumtionen är dock mer trögrörlig och anpassas inte helt till inkomsternas utveckling under dessa år. I takt med att inkomsterna stiger



snabbare mot slutet av prognosperioden ökar även konsumtionen något snabbare.

Tabell 32. Nyckeltal inom kommunal konsumtion Procentuell förändring om inget annat anges

Nivå1 Utfall Prognos

2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Konsumtion fp 699 1,1 0,6 0,6 0,5 0,7 0,8

Sysselsatta 1 065 0,5 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3

Medelarbetstid 0,7 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1

Arbetade timmar 1 617 1,2 0,4 0,3 0,3 0,4 0,4

Produktivitet 280 -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Förädlingsvärde fp 453 0,4 0,3 0,1 0,8 1,1 0,1

Förbrukning fp 232 0,9 0,5 0,4 0,7 1,0 0,7

Direktkonsumtion fp 120 2,4 2,1 2,2 2,2 2,2 2,2

Konsumtion lp 697 3,4 3,2 3,1 3,2 3,8 3,9

Källa: SCB och ESV

Anm.: Värdena i fasta priser är kalenderkorrigerade. 1Miljarder kronor resp. tusental (sysselsatta) och miljoner (arbetade timmar).

Konsumtionen består till största delen av den egna produktionen vilket utgörs av tjänster inom väl-färden samt utgifter för material och hyror med mera. I konsumtionen ingår också bland annat så kallad direktkonsumtion, det vill säga de tjänster som kommunsektorn inte producerar själva utan i stället köper in från andra aktörer.

Direktkonsumtionen har ökat väsentligt sedan början av 1990-talet då den var en marginell andel av den totala konsumtionen. I år står den för en sjättedel av konsumtionen. ESV räknar med att den utvecklingen fortsätter under kommande år men i en betydligt långsammare takt.

Investeringarna ligger kvar på en hög nivå

Utgifterna för investeringar fortsätter att ligga på en mycket hög nivå under prognosperioden på grund av ett fortsatt stort investeringsbehov. Ökningstakten är dock betydligt lägre under prognosperioden jämfört med tidigare, bland annat på grund av att stora investeringsprojekt avslutas under perioden och planerade projekt inte väntas hinna påbörjas.

Ökade utgifter för försörjningsstödet och pensionerna

Bidrag till hushåll ökar med drygt 7 miljarder kro-nor under prognosperioden. Ungefär hälften beror på ökade utgifter för försörjningsstöd. Andelen personer utan annan försörjning ökar framöver, bland annat på grund av befolkningsökningen samt läget på arbetsmarknaden de närmaste åren.

Utgifterna för avtalspensioner ökar med nästan 3 miljarder kronor under prognosperioden. Utgif-terna har ökat kraftigt sedan mitten av 2000-talet i takt med att fler anställda med pensioner från det tidigare förmånsbestämda systemet har gått i pension.

Tillfälliga effekter påverkar resultatet

Saldot i kommunsektorn har under de senaste åren varit volatilt, både det finansiella sparandet och kanske främst det bokföringsmässiga resultatet. Kommunsektorn har i hög grad påverkats av tillfälliga effekter. Detta innebär att det finns svårigheter att bedöma kommunsektorns faktiska utveckling. I diagrammet nedan visas det bok-föringsmässiga resultatet inklusive och exklusive tillfälliga effekter som har haft stor påverkan på resultatet. Lite längre ner finns även en tabell där alla enskilda effekter finns angivna.

Diagram 49. Kommunsektorns resultat inklusive och exklusive tillfälliga effekter

Källa: SCB, ESV

-5

0

5

10

15

20

25

-5

0

5

10

15

20

25

2008 2010 2012 2014 2016

Resultat Resultat exkl. tillfälliga effekter




Det är viktigt att notera att resultatet rensat för till-fälliga händelser är ett konstruerat saldo. Om de tillfälliga effekterna aldrig ägt rum skulle detta saldo sannolikt inte inträffa eftersom ändrade förutsättningar i budgeten skulle föranlett kom-munerna och landstingen att budgetera annor-lunda. Det gäller främst 2010 då kommunsektorns budget inkluderade tillfälliga statsbidrag från staten på totalt 18 miljarder kronor. Utan detta till-skott hade konsumtionen sannolikt blivit lägre. Effekterna från förändringar i diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen är däremot snarare en bokföringsteknisk påverkan för enskilda år.

Resultatet exklusive dessa tillfälliga effekter kan ses som en indikator på vad en rimlig nivå på det faktiska bokföringsmässiga resultatet kan tänkas vara. En slutsats kan vara att det faktiska resultatet i år ser ut att bli något högre än resultatet för 2011 och 2012.

Redovisningen av de tillfälliga effekterna går även att använda för det finansiella sparandet då dessa tillfälliga effekter även påverkar sparandet, med undantag för effekterna av sänkningarna av diskonteringsräntan.

Tabell 33. Kommunsektorns resultat inklusive och exklusive tillfälliga effekter Miljarder kronor

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Resultat 6,4 13,4 18,3 6,9 19,0 0,2 8,4 7,8 8,0 7,7

Tillfälliga effekter

Tillfällig höjning av det generella statsbidraget 4,0 3,0

Konjunkturstödet 14,0

Sänkning av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkning1 -5,7 -11,0

Återbetalning från AFA försäkring 10,9

Resultat exklusive tillfälliga effekter 6,4 13,4 0,3 9,6 8,1 11,2 8,4 7,8 8,0 7,7

Källa: ESV, Budgetpropositioner, SKL 1 Beloppet för 2013 är uppskattat värde.

Anm.: Nivån på det generella statsbidraget har höjts permanent flertalet gånger, bland annat 2008 samt 2011. Utöver dessa händelser har även kommunsektorn påverkats av tillskott i form av lägre utgifter för försäkringspremier till AFA Försäkring under 2009–2011. Självklart har också andra händelser, i form av konjunkturförändringar och ändrade kommunalskattesatser med mera påverkat.

7.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande

Ålderspensionssystemet visar i år ett negativt finansiellt sparande på 7 miljarder kronor vilket motsvarar 0,2 procent av BNP. För 2012 var det finansiella sparandet däremot positivt med ett överskott på 9 miljarder kronor. Uppskrivningen av pensionerna för innevarande år fastställdes under hösten 2012 bland annat på basis av den tidigare genomsnittliga inkomstutvecklingen. Den nuvarande dämpningen på arbetsmarknaden påverkar således inte indexeringen av pensionerna i år. Däremot påverkas inkomsterna i ålders-pensionssystemet av utvecklingen 2013.

Pensionsmyndigheten har föreslagit att balans-index för 2014 fastställs till 146,8. Detta innebär en nedskrivning av pensionerna med 2,7 procent.

Tabell 34. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 249 250 259 270 282 295

Ålderspensionsavgifter 202 208 214 225 234 244

Statliga ålders-pensionsavgifter 21 20 22 21 22 21

Räntor, utdelningar m.m. 25 22 23 24 27 29

Utgifter 240 257 258 268 287 303

Pensioner 236 254 255 265 284 300

Överföring till staten 1 1 1 1 1 1

Övriga utgifter 3 2 2 2 2 2

Finansiellt sparande 9 -7 1 1 -5 -8

Källa: SCB och ESV

Anm.: Pensioner och övriga utgifter utgör tillsammans de ålderspensionsutgifter som ingår under utgiftstaket.



Till följd av stigande balansindex ökar pensio-nerna nominellt för övriga år. Utgifterna för de inkomstgrundande pensionerna ökar dock för samtliga år beroende på att antalet ålderspensio-närer blir fler.

Avgiftsinkomsterna till pensionssystemet är lägre för hela prognosperioden jämfört med utgif-terna. Avkastningen på AP-fondernas tillgångar väntas dock täcka avgiftsunderskotten 2014 och 2015 däremot inte 2016 och 2017. Detta innebär att det finansiella sparandet i ålderspensions-systemet blir negativt dessa år.

Inkomsterna till ålderspensionssystemet beror framför allt på utvecklingen av arbetsinkomsterna, det vill säga utbetalda löner och inkomster från näringsverksamhet. Arbetsinkomsterna stiger un-der prognosperioden varför även inkomsterna till ålderspensionssystemet ökar. Inkomsterna på-verkas dessutom av ränteläget och börsutveck-lingen genom avkastningen på AP-fondernas till-gångar. Mer än hälften av AP-fondernas kapital består av aktier. Utvecklingen på börserna i Sverige och andra länder har därför stor betydelse för inkomstpensionerna under de kommande åren.

Den så kallade bromsen som aktiveras när skulderna överstiger tillgångarna har varit aktiv sedan 2010 och kommer att vara aktiv under hela prognosperioden. I stället för inkomstindex an-vänds då ett balansindex vid uppräkning av pensionsutgifterna. Så länge den är aktiv innebär det att pensionerna blir lägre än de skulle varit utan balansering.

Tabell 35. Inkomstindex, balansindex och balanstal

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Nominell för-ändring av inkomstpen-sionerna, %1 3,5 4,1 -2,7 1,3 4,6 3,6

Inkomstindex 149,3 154,8 155,6 160,2 166,3 172,5

Balansindex 140,5 148,5 146,8 151,1 160,6 169,0

Balanstal2 1,0024 1,0198 0,9837 0,9995 1,0240 1,0146

Källa: PM och ESV 1 Inkomsterna räknas varje år upp med utvecklingen av inkomstindex/balansindex minus 1,6 procent. 2 Balanstalet anger pensionssystemets tillgångar i förhållande till dess skulder.

Antalet personer med ålderspension, exklusive de som endast har premiepension, ökar under prognosperioden med drygt 200 000 och beräknas i december 2017 uppgå till drygt 2 miljoner. Dess-utom ökar den genomsnittliga pensionen eftersom nytillkomna pensionärer i genomsnitt har en högre pension än nuvarande pensionärer. Detta innebär att utgifterna för pensionssystemet ökar under perioden. För innevarande år har de genom-snittliga pensionerna räknats upp med 4,1 procent. År 2014 väntas de däremot sjunka med 2,7 pro-cent medan de beräknas öka svagt 2015. Åren därefter beräknas de öka snabbare.

När inkomstpensionerna räknas upp med balansindex, det vill säga när balanseringen är aktiv, får det till följd att antalet personer med garantipension och bostadstillägg ökar, vilket i sin tur ökar utgifterna på den statliga budgeten.

7.5 Den offentliga skulden

Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har den konsoli-derade bruttoskulden för offentlig sektor, Maast-richtskulden, minskat från 72 procent av BNP till 38 procent vid utgången av 20126. Den ökar i år till 42 procent och ligger på samma nivå 2014. Därefter fortsätter den sjunka under resten av pro-gnosperioden till 34 procent i slutet av 2017.

Tabell 36. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) Miljarder kronor om inget annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Statens skuld 1 117 1 258 1 303 1 293 1 236 1 155

Kommun- sektorns skuld 260 274 289 306 322 341

AP-fondens statspapper -19 -19 -19 -19 -19 -19

Off. sektorns konsoli-derade bruttoskuld 1 358 1 513 1 573 1 580 1 539 1 477

Procent av BNP 38,1 41,5 41,6 39,9 37,0 34,0

Källa: SCB och ESV

Anm.: Statens och kommunsektorns skulder är här konsoliderade med avseende på såväl skulder inom som mellan sektorerna.

Maastrichtskulden utgörs till stor del av statens skuld och till en mindre del, knappt en femtedel, 6 Se även faktarutan Statsskulden–underliggande utveckling 1999–

2013, ESV:s juniprognos 2013, sidan. 52.



av kommunsektorns skuld. Den statliga delen har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, men ökar 2013 – såväl nominellt som i relation till BNP. Denna ökning beror i huvudsak på Riksban-kens ytterligare lån i Riksgälden. Den ökar nomi-nellt även 2014 men är då oförändrad i relation till BNP.

Kommunernas del av Maastrichtskulden har legat relativt stabilt kring 5 procent av BNP fram till 2011 då nivån steg till närmare 7 procent. Under prognosperioden väntas kommunernas skuld öka nominellt alla år. Den ökar något även i relation till BNP. Sveriges skuld lägre än många EU-länders

Ett av EMU-kraven är en maximal skuld på 60 procent av BNP. Sveriges skuld är betydligt lägre.

Diagram 50. Skuldkvot 2013 för vissa EU-länder samt genomsnitt för EU-27 och Euro-17

Källa: EU-kommissionen

Av de 27 EU-länderna har knappt hälften en skuld om högst 60 procent av BNP7. Endast fyra av de 17 euroländerna väntas klara detta villkor 2012–2014 medan åtta av de tio länderna utanför valutaunionen gör det. Sex EU-länder har en skuldkvot som överstiger 100 procent av BNP – samtliga är euroländer. Den genomsnittliga skul-den för EU-länderna väntas i år uppgå till 90 procent, medan de 17 euroländernas skuld be-

7 Enligt EU-kommissionens vårprognos 2013.

räknas till 95 procent. År 2014 väntas skuldni-våerna öka till 91 respektive 96 procent.

Spridningen bland de 17 euroländerna är också större. Estlands skuldkvot på 10 procent är lägst och Greklands på 175 procent högst. Bland län-derna utanför euron varierar skuldkvoten mellan 18 procent i Bulgarien och 95 procent i Stor-britannien. I diagram 50 redovisas dessa och någ-ra andra större EU-länders skuldkvoter.

Statsskulden ökar i år och nästa år…

Statsskulden uppgick i slutet av 2012 till drygt 1 100 miljarder kronor. Under 2013 väntas skul-den öka med drygt 140 miljarder kronor och upp-gå till cirka 1 260 miljarder kronor. Underskottet i budgeten är huvudförklaringen till den ökade skulden. Det stora underskottet beror till stor del på årets utökning av Riksbankens lån i Riksgäl-den. Även exklusive denna post är emellertid bud-getsaldot negativt, främst som en följd av det svaga konjunkturläget. Underskottet dämpas dock av inkomster från aktieförsäljningar om drygt 20 miljarder kronor. I appendix 5 redovisas mer detaljer om sambandet mellan budgetsaldot och statsskuldens förändring.

Diagram 51. Statsskuld och skuldkvot

Källa: SCB och ESV

År 2014 väntas skulden öka i paritet med budget-underskottet, med nästan 50 miljarder kronor, till drygt 1 300 miljarder kronor. De tre följande åren minskar skulden i takt med växande överskott till drygt 1 150 miljarder kronor i slutet av 2017.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200


0

10

20

30

40

50

60

70

80

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012 2017

Statsskuld (konsoliderad) Skuldkvot (höger axel)




…medan skuldkvoten är oförändrad 2014

Skuldkvoten, statsskulden i relation till BNP, föll från sin högsta nivå på 77 procent av BNP efter de statsfinansiella problemen i början av 1990-talet, till 33 procent 2008. Efter en tillfällig uppgång 2009, fortsatte den att sjunka till den lägsta nivån på länge, knappt 31 procent 2011. År 2012 steg kvoten något igen beroende på att statsskuldsdefi-nitionen då ändrades, vilket höjde kvoten med 1,4 procentenheter. Skuldkvoten väntas i år öka relativt kraftigt, med 3,2 procentenheter, till knappt 35 procent. Nästa år ligger den på samma nivå för att därefter börja sjunka igen, i början långsamt och därefter allt snabbare, till 27 procent 2017. Det är samma nivå som i slutet av 1970-ta-let.

Riksbankens lån påverkar skuldkvoten markant

Riksbankens lån i Riksgälden uppgår nu till nästan 200 miljarder kronor. Knappt hälften låna-des 2009, vilket då höjde skuldkvoten med 3,1 procentenheter. Utökningen av lånet i år med 104 miljarder kronor höjer årets kvot med 2,9 pro-centenheter. Det är alltså Riksbankens lån som i stor utsträckning förklarar den ökade skuldkvoten dessa år. Det är oklart när lånen kommer att åter-betalas. När så sker sjunker skulden i motsvarande grad. BNP-tillväxten viktigast för skuldkvotens minskning

Skuldkvotens utveckling beror dels på själva skuldförändringen, dels på BNP-tillväxten. Skuld-förändringen kan i sin tur delas upp i två faktorer: budgetsaldot och skulddispositioner m.m.

Under prognosperioden sänker BNP-tillväxten skuldkvoten med i snitt 1,3 procentenheter per år. I år ligger emellertid tillväxten klart under genom-snittet så det stora budgetunderskottet slår igenom kraftigt på skuldkvoten. Huvuddelen beror på en-gångseffekter, främst Riksbankens utökade lån, se följande tabell. År 2014 ökar tillväxten samtidigt som underskottet minskar, men det räcker inte till för att sänka kvoten. Den är i stort sett oförändrad jämfört med i år. De följande tre åren bidrar både

högre tillväxt och alltmer positivt budgetsaldo till att skuldkvoten sjunker.

Tabell 37. Dekomponering av skuldkvotens förändring Procentenheter

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Förändring av skuldkvoten 0,7 3,2 -0,1 -1,8 -3,0 -3,1

Bidrag från:

BNP-tillväxten -0,5 -0,7 -1,2 -1,6 -1,6 -1,3

Budgetsaldot 0,7 3,9 1,3 -0,2 -1,4 -1,8

varav Engångseffekter -0,2 2,4 0,0 0,0 -0,2 0,0

Skulddispositioner m.m. 0,5 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

Källa: RGK, SCB och ESV

Den ändrade skulddefinitionen 2012 höjde skuld-kvoten med 1,4 procentenheter, vilket ingår i pos-ten Skulddispositioner m.m. Andra faktorer under denna post påverkar dock åt motsatt håll, vilket gör att nettoförändringen är mindre.

Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp

Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens to-

tala utestående lån och är det begrepp som används av

Riksgälden. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill

säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av

statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som ge-

nerellt mått på den statliga skuldsättningen, och är det mått

som visas här.

I den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

(Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns

skulder och interna skulder mellan delsektorerna är borträk-

nade. Skulden värderas till nominellt värde. Detta mått de-

finieras av EU-regler och används vid bedömningen av

medlemsländernas offentliga finanser. Kravet är att skulden

inte ska överstiga 60 procent av BNP.

Den offentliga sektorns finansiella nettoställning beräk-

nas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder

(marknadsvärderade) enligt regelverket för nationalräken-

skaperna. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, och upp-

gick 2012 till 21 procent av BNP. Begreppet påverkas ex-

empelvis inte av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då

den ökade skulden motsvaras av en lika stor ökning av de

finansiella tillgångarna (lånefordringarna).



7.6 Finanspolitikens inriktning

Det konjunkturjusterade sparandet försvagas 2013 vilket indikerar att finanspolitiken är expansiv. I hög utsträckning är det den direkta diskretionära finanspolitiken (aktivt beslutad förändring med påverkan på statens budget) som är expansiv i år. Den enskilt största reformen 2013 utgörs av sänkt bolagsskattesats. Vårändringsbudgeten som kom i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2013 innehöll endast mindre belopp. Samman-taget medför besluten i propositionerna att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas med 19 miljarder kronor i förhållande till 2012. Företag och hushåll stärks med samma belopp.

Från och med 2014 ökar det konjunkturjust-erade sparandet årligen vilket indikerar att finans-politiken är åtstramande. De beslutade åtgärderna på statens budget längre fram i tiden är begräns-ade. Den åtstramande inriktningen härrör i stället från den automatiska diskretionära finans-politiken.

Automatiska stabilisatorer och diskretionär

finanspolitik

Automatiska stabilisatorer utgörs av de effekter som

uppkommer av att skatteintäkter och olika bidrag, utan

aktiva beslut, anpassas efter konjunkturläget. I exempelvis

en högkonjunktur har hushållen och företagen högre

inkomster och betalar därför högre skatter och får mindre

bidrag jämfört med i en lågkonjunktur.

Diskretionär finanspolitik utgörs av de effekter på det

finansiella sparandet som uppstår då riksdagen fattar aktiva

beslut som medför en förstärkning eller försvagning av

budgeten.

Automatisk diskretionär finanspolitik. Det regelverk som

styr indexeringen/uppräkningen av statsutgifterna medför

att utgifterna sjunker som andel av BNP medan

inkomsterna ökar i takt med BNP.*

*Se promemorian ”Dekomponering av prognosen för det

finansiella sparandet”, www.esv.se.

Innebörden av den automatiska diskretionära finanspolitiken är att statens utgifter styrs av regelverk som innebär att de inte ökar lika snabbt som ekonomin som helhet. Det gör däremot skatteintäkterna. Kombinationen medför ett med

tiden starkare sparande, som inte kräver nya aktiva beslut. Under 2014–2017 dominerar effekten från den sparandeförstärkning som kommer från oförändrade regler på statens budget i kombination med normal ekonomisk tillväxt, automatisk diskretionär finanspolitik.

Förändringen av det finansiella sparandet är en grov indikator på de offentliga finansernas effekt på efterfrågan i ekonomin. Om sparandet ökar ett år innebär det, med detta synsätt, att finans-politiken är åtstramande. Ett minskat sparande innebär på motsvarande sätt att finanspolitiken är expansiv. Den finanspolitiska inriktningen kan bero på effekter av automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik eller automatisk diskre-tionär finanspolitik.

Tabell 38. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens inriktning Procent av trend-BNP

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Offentligfinansiellt sparande, nivå, % av BNP 0,0 -0,6 -1,8 -1,4 -0,2 0,6 1,1

Årsvis förändring, offentligfinansiellt sparande 0,0 -0,7 -1,1 0,4 1,2 0,8 0,4

Justering automatiska stabilisatorer, konjunktureffekter -0,4 0,6 0,2 -0,1 -0,4 -0,4 -0,2

Årsvis förändring av konjunkturjusterat finansiellt sparande -0,3 -0,1 -1,0 0,3 0,8 0,4 0,3

varav

Diskretionär finanspolitik1 0,1 -0,1 -0,5 0,1 0,2 -0,1 -0,1

Automatisk diskretionär finanspolitik2 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4

Övrigt (demo grafi, tidigare beslut, volymer mm) -0,8 -0,4 -0,9 -0,2 0,3 0,1 -0,1

Källa: ESV 1 Vårpropositionen för 2013. 2 Se promemorian "Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet", www.esv.se.

Förändringen av det finansiella sparandet är alltså endast en grov indikator för hur finanspolitiken påverkar efterfrågan. Att man trots allt använder den, beror till stor del på att exakta beräkningar av efterfrågestimulanser är svåra att göra.



Även om det är svårt att beräkna är det betydelse-fullt vilken sammansättning av åtgärder som finanspolitiken har. Stimulanser som riktar sig till hushåll med hög konsumtionsbenägenhet har exempelvis större förutsättningar att påverka efterfrågan i ekonomin än stimulanser riktade till hushåll med marginaler att kunna öka det egna sparandet. Likaså ger en budgetförsvagning ge-nom högre statlig konsumtion andra effekter än skattesänkningar för hushållen. 7.7 Jämförelse med andra prognosinstitut

Prognoserna för BNP-tillväxten 2013 är ganska lika och de varierar mellan 1,1 och 1,6 procent bland de prognosinstitut som redovisas i diagrammet nedan. ESV:s prognos ligger i mitten av intervallet. För 2014 räknar alla med en högre tillväxt än 2013. Det är något större spridning mellan prognoserna 2014. Tillväxten varierar mellan 2,4 och 3,2 procent. Swedbank har den mest optimistiska prognosen medan ESV och SKL har de mest pessimistiska prognoserna. Alla banker samt KI och Riksbanken räknar med ytterligare finanspolitiska reformer 2014 utöver de som är beslutade. Regeringen har aviserat förslag på reformer i storleksordningen 25 miljarder kronor från och med nästa år men det är inte medräknat i varken regeringens eller ESV:s prognoser. En expansiv finanspolitik nästa år kan leda till att tillväxten blir högre än vad ESV har prognostiserat. De flesta prognosmakare har ungefär samma bedömning av konjunkturläget som vid föregående prognostillfälle. ESV har reviderat upp prognosen för innevarande år marginellt, se särskilt avsnitt om ESV:s revideringar.

Diagram 52. Prognosjämförelse BNP-tillväxt

Källa: ESV

Samtliga prognosinstitut redovisar negativt fin-ansiellt sparande för både 2013 och 2014. För innevarande år ligger prognoserna på sparandet mellan -1,1 och -2,1 procent av BNP. Alla räknar dock med ett starkare, det vill säga mindre nega-tivt sparande 2014. Riksbanken har den mest optimistiska prognosen för nästa år. För att få en bättre jämförelse mellan de olika institutens beräkningar av det finansiella sparandet har vi i diagrammet nedan korrigerat de olika institutens prognoser med skillnaden i finanspolitik. Detta möjliggör en jämförelse av de underliggande prognoserna. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till att reformerna även kan ha effekt på BNP-tillväxten och skattebasernas storlek.

Diagram 53. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor

Källa: ESV

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

ESV SHB KI SEB Swedbank Reg. SKL RB Nordea OECD EU

03-sep 29-aug 28-aug 27-aug 27-aug 23-aug 15-aug 03-jul 11-jun 29-maj 02-maj

2013 2014

Procent Procent

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

ESV SHB KI SEBSwedbankReg. SKL RB Nordea OECD EU

03-sep 29-aug 28-aug 27-aug 27-aug 23-aug 15-aug 03-jul 11-jun 29-maj 02-maj

2013 2014


D E B U D G E T P O L I T I S K A M Å L E N


8.1 Överskottsmålet

Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs diskretionära åtgärder såsom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik. En oförändrad finanspolitisk inrikt-ning utan ytterligare reformer, ger tillräckliga överskott för måluppfyllelse, men först på längre sikt. Ofinansierade reformer leder till ytterligare avvikelse i förhållande till överskottsmålet.

Målet nås inte

Det konjunkturjusterade sparandet – sparandet rensat för konjunkturella effekter – understiger målet under perioden 2012–2016. På längre sikt, stärks såväl det faktiska som det konjunktur-justerade sparandet genom att de offentliga utgif-terna inte ökar i samma takt som inkomsterna stiger, givet beslutad finanspolitik.

Det delvis framåtblickande sjuåriga medel-värdet, sjuårsindikatorn, når inte heller målet, vilket dock i viss mån beror på att BNP bedöms ligga under sin långsiktiga trend en stor del av mätperioden. När hänsyn tas till konjunkturläget blir sjuårsindikatorn starkare men når ändå inte upp till målet om 1 procents överskott.

Även om de kalkylerade överskotten längst bort i prognoshorisonten räknas in, når inte heller det bakåtblickande tioårssnittet upp till 1 procent av BNP. Också när ”indikator-fönstret” öppnas på så vid gavel som tio år har konjunkturläget en avsevärd betydelse då många år på 2000-talet har präglats av svagt resursutnyttjande. En korrigering för konjunkturen ger ett betydligt starkare värde för tioårsindikatorn men inte så starkt att 1 pro-cents överskott nås.

Indikatorerna för överskottsmålet

Överskottsmålet avser det samlade finansiella sparandet i

den offentliga sektorn. Målet innebär att sparandet ska

uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att

stämma av målet används olika indikatorer. Det sjuåriga

glidande medelvärdet används för att utvärdera

finanspolitiken i ett framåtblickande perspektiv. Medelvärdet

beräknas utifrån sparandet aktuellt år och tre år framåt

respektive tre år bakåt i tiden. Det konjunkturjusterade

(strukturella) sparandet visar för varje år hur stort det finan-

siella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge.

Dessutom analyseras ett tioårigt tillbakablickande medel-

värde för att identifiera om det finns några systematiska fel i

bedömningen av finanspolitikens inriktning som kan på-

verka måluppfyllelsen framöver. Vid bedömningen av det

sjuåriga och det tioåriga medelvärdet tar regeringen och

ESV hänsyn till konjunkturläget under den aktuella tids-

perioden. Detta görs genom att medelvärdena konjunk-

turjusteras. Det innebär att ingen av indikatorerna utgår från

faktiska värden, utan baseras på icke observerbara vari-

abler som aldrig får något utfall, och som dessutom ibland

revideras relativt mycket, såväl framåt som bakåt i tiden.

Tabell 39. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet Procent av BNP respektive trend-BNP

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Finansiellt sparande -0,6 -1,8 -1,4 -0,2 0,6 1,1

Bakåtblickande tioårssnitt 0,7 0,7 0,5 0,3 0,1 -0,1

konjunkturjusterad 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,4

Sjuårsindikatorn -0,7 -0,5 0,0

konjunkturjusterad 0,0 0,0 0,0

Konjunkturjusterat sparande 0,0 -0,9 -0,6 0,2 0,6 0,9

Gap till trend-BNP -0,7 -1,5 -1,4 -0,5 0,5 0,6

Källa: ESV

Även om indikatorerna för överskottsmålet endast tolkas framåtblickande förtjänar utvecklingen sett i ett längre perspektiv att uppmärksammas. Ett av de viktigare motiven till överskottsmålet är de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. En trendmässig avvikelse från överskottsmålet kan därför vara synonymt med en oönskad utveckling för skuld och nettoförmögenhet.

8 De budgetpolitiska målen



Diagram 54. Ackumulerat genomsnittligt finansiellt sparande sedan år 2000

Källa: ESV

Överskottsmålet infördes år 2000 och det finansiella sparandet utvecklades under många år på ett sådant sätt att det ackumulerade sparandet kretsade kring målet om 1 procents överskott. De senaste åren har det skett en märkbar försvagning och från 2014 understiger det genomsnittliga sparandet målet med ungefär 0,5 procentenheter av BNP. Avvikelsen kan synes vara liten men då det rör sig om ett medelvärde inkluderande 15 år behövs det stora belopp för att medelvärdet ska nå 1 procent av BNP. För 2017 skulle det exempelvis krävas en förstärkning av sparandet med omkring 350 miljarder kronor för att det ackumulerade värdet från år 2000 ska uppgå till 1 procent av BNP.

Konjunkturjusterat sparande – metod

ESV:s metod för att beräkna det konjunkturjusterade spa-

randet tar sikte på att beskriva hur det finansiella sparandet

skulle vara om BNP och skattebaser hade varit i nivå med

trenden, som beräknas med hjälp av ett Hodrick- Prescott

filter. Denna metod garanterar att det konjunkturjusterade

sparandet ackumulerat över tid sammanfaller med det

faktiska finansiella sparandet, vilket är en fördel då över-

skottsmålet avser just det faktiska finansiella sparandet.

Såväl Konjunkturinstitutet som regeringen baserar i stället

sina prognoser på den potentiella BNP-nivån, vilken kan

avvika från den trendmässiga. Om man jämför ESV:s pro-

gnos för det konjunkturjusterade sparandet med rege-

ringens eller Konjunkturinstitutet måste man beakta att det

egentligen rör sig om definitionsmässigt olika begrepp.

8.2 Utgiftstaket

Marginalerna till utgiftstaken kan synas vara stora, men när hänsyn tas till behovet av säker-hetsmarginal 2014 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 7 miljarder kronor genomföras. Det är den lägsta marginalen under prognosperioden som avgör det nuvarande ut-rymmet för varaktiga utgiftsökningar.

Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter för att uppnå kontroll på utgiftsutvecklingen inom staten. En beloppsgräns för de statliga utgifterna under-stödjer överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kombinationen utgiftstak och överskottsmål innebär indirekt också en kon-troll av skatteuttaget. Enligt budgetlagen ska regeringen föreslå utgiftstak för minst tre år fram-åt i tiden. Utgiftstaket omfattar utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna.

Taket avser den faktiska förbrukningen av anslagsmedel. Det betyder att även utnyttjade anslagssparanden och anslagskrediter ska rymmas under utgiftstaket.

Tabell 40. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor om ej annat anges

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Utgiftstak 1 084 1 095 1 105 1 125 1 165 1 195

i procent av BNP 30,4 30,1 29,3 28,4 28,0 27,5

Takbegränsade utgifter 1 022 1 067 1 081 1 090 1 109 1 145

i procent av BNP 28,7 29,3 28,6 27,5 26,7 26,4

Marginal till utgiftstaket 62 28 24 35 56 50

i procent av utgiftstak 5,7 2,5 2,1 3,1 4,8 4,2

Säkerhetsmarginal 11 17 23 29 36

i procent av utgiftstak 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Kvarvarande marginal 17 7 13 27 14

i procent av BNP 0,5 0,2 0,3 0,6 0,3

Källa: ESV

Anm.: Utgiftstaken för 2013–2015 är beslutade av riksdagen. Utgiftstaken för 2016 och 2017 är regeringens bedömning i vårpropositionen 2013.

Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes 1997. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är det viktigt att även i

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Finansiellt sparande

Ackulumerat genomsnittligt sparande från år 2000

Procent av BNPProcent av BNP



fortsättningen klara utgiftstaket. Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. ESV:s generella rekommendation är att säkerhetsmar-ginalen ska vara minst 1 procent av utgiftstaket innevarande år, 2013, minst 1,5 procent år t+1, 2014, och minst 2 procent av utgiftstaket år t+2, 2015. För åren t+3, 2016 och t+4, 2017 behövs en

säkerhetsmarginal som uppgår till minst 2,5 res-pektive 3 procent av utgiftstaket. Det är den lägsta kvarvarande marginalen under prognosperioden som utgör begränsningen för eventuella varaktiga utgiftsökningar.

I ESV:s marsprognos 2013, appendix 12, presenterades en tabell som visar utgiftstak och förändringar av dessa 2007–2016. Där framgår bland annat vilka tekniska justeringar som gjorts av beslutade utgiftstak.

F Ö R S L A G E L L E R B E S L U T S O M H E L T E L L E R D E L V I S I N T E H A R B E A K T A T S I P R O G N O S E N


ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför enbart från fattade beslut och för-slag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offent-liga finanserna går att beräkna.

Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats:

− EU:s nuvarande programperiod löper till och med 2013. Det finns i dagsläget ingen infor-mation om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller beloppsmässig omfatt-ning. ESV har därför valt att utgå från att budgetramen för kommande programperiod ligger i nivå med nuvarande period samt att utgifter och inkomster följer samma ut-veckling som under nuvarande period. ESV utgår också från att programperioden påbör-jas under 2014, det vill säga utan försen-ingar. Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet men även inom re-gional tillväxt och arbetsmarknadsområdet.

− I överenskommelsen om en ny långtidsbud-get för EU föreslås en rabatt för Sverige. Den kan dock sannolikt betalas ut först 2016, med retroaktiv verkan från 2014. Detta eftersom EU-parlamentet och alla medlemsländer först måste godkänna bud-geten. Prognosen för 2014 och 2015 inbe-griper därför inte andra rabatter än den Sverige har på avgiften för Storbritanniens reduktion. Avgiften för 2016 blir därmed tillfälligt lägre då även 2014 och 2015 års rabatter ingår det året.

− Regeringen aviserade den 15 mars 2012 i propositionen Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete (prop. 2011/12:113) att den kommer att föreslå ett helt nytt arbetsförmågebegrepp. Det nya be-greppet syftar till att på ett bättre sätt bygga på den enskildes egna medicinska förutsätt-ningar för arbete. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med en

proposition. ESV avvaktar denna proposition innan hänsyn tas till effekter av en sådan för-ändring.

− Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att skatteflyktslagen är tillämplig i det så kallade Cypernärendet som avser försälj-ningen av Salénhuset i Stockholm. Domen kan innebära kraftigt upptaxerade inkomster och därmed skattekrav för fastighetsbolag som har genomfört liknande försäljningar. Skatteverket uppskattar att det kan leda till upptaxerade inkomster med 70 miljarder kronor vilket skulle medföra ökade skatte-intäkter på 15–20 miljarder kronor. Eventu-ella ökade skatteintäkter på grund av domen har inte medtagits i prognosen.

− Riksbanken lånade 2009 nästan motsvarande 100 miljarder kronor i US-dollar och euro i Riksgälden för att förstärka valutareserven. I år har lånet utökats med motsvarande cirka 100 miljarder kronor. I prognosen beaktas valutakursdifferenser vid omsättning av en-skilda lån. ESV inväntar konkreta beslut om återbetalning av Riksbankens lån innan några sådana inbetalningar tas med i pro-gnosen.

− I regeringens beräkningar ingår schablon-mässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav om 15 miljarder kronor per år 2013–2017. I juni sålde staten aktier i Nordea om 19,5 miljarder kronor, varav 9,3 miljarder kronor redovisas på inkomstsidan i statens budget. Resterande del redovisas på stabilitetsfonden i Riksgäldskontoret. Reger-ingen har aviserat en fortsatt försäljning av innehavet av aktierna i Nordea. ESV invän-tar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något ytterligare belopp tas med i pro-gnosen. Vidare har staten i juli sålt hel-statliga Vectura Consulting för 0,9 miljarder kronor. Regeringen har bemyndigande att

9 Förslag eller beslut som helt eller delvis inte har beaktats i prognosen

F Ö R S L A G E L L E R B E S L U T S O M H E L T E L L E R D E L V I S I N T E H A R B E A K T A T S I P R O G N O S E N


förändra ägandet i ytterligare ett antal bolag, se vidare i avsnitt 2.2.

− Regeringen har den 26 augusti 2013 aviserat ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet och har bland annat för avsikt att förändra stabilitetsavgiften och göra om stabilitets-fonden från ett konto i Riksgälden till en riktig fond med egna finansiella tillgångar. ESV avvaktar en proposition om detta innan hänsyn tas till effekter av en sådan föränd-ring.

− Regeringen har aviserat reformer i storleks-ordningen 25 miljarder kronor i den kom-mande budgetpropositionen. Dessa har inte beaktats i beräkningarna.

R E V I D E R I N G A R S E D A N F Ö R E G Å E N D E P R O G N O S


Den makroekonomiska utvecklingen

Prognosen för BNP-tillväxten har reviderats upp något i år men kommande år är tillväxten i stort sett oförändrad. Bilden av att konjunkturen vänder upp andra halvåret men att det tar tid att nå fullt resursutnyttjande har inte ändrats. Utfallet för andra kvartalet låg nära det väntade och föran-ledde inga större revideringar. Exporten och im-porten var dock lite svagare och har reviderats ner för innevarande år. Precis som föregående kvartal var lagerinvesteringarna högre än väntat. Vi räknar fortfarande med att de höga lagernivåerna kommer att justeras ner under andra halvåret och bidraget till BNP-tillväxten från lagerinvestering-arna har bara reviderats upp med 0,1 procent-enheter.

Tabell 41. Makroekonomisk utveckling, revideringar sedan föregående prognos Procentenheter

2013 2014 2015 2016 2017

BNP, fp 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,1

Hushållens konsumtion, fp 0,1 0,1 0,0 -0,1 -0,4

Arbetade timmar 0,3 -0,1 0,0 0,0 -0,1

Arbetslöshet1 -0,2 -0,3 -0,1 -0,1 0,0

Lönesumma2 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

KPI -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1

1 Procent av arbetskraften. 2 Siffrorna avser lönesumman enligt NR. Enligt kontrolluppgifterna är skillnaden mot föregående prognos 0,1 procentenhet 2012.

Sysselsättningen fortsätter att utvecklas bättre än väntat och prognosen för innevarande år är upp-reviderad. Vi har reviderat upp sysselsättningen vid varje prognostillfälle det senaste året. Det verkar nu inte bli någon nedgång i sysselsätt-ningen som vi räknade med tidigare. Därför har sysselsättningsökningen för nästa år också revide-rats upp. Sysselsättningen ligger kvar på en högre nivå ända till slutet av prognosperioden. Antalet arbetade timmar var högre än väntat andra

kvartalet. De har varierat kraftigt de senaste kvartalen, bland annat på grund av svängningar i frånvaron, och det är svårt att veta var en rimlig nivå ligger. Vi räknar precis som i föregående prognos med att timmarna kommer att sjunka under andra halvåret, men de har höjts för helåret. Nästa år ökar dock timmarna lite långsammare än i föregående prognos, bland annat räknar vi inte med en lika stor tillbakagång av frånvaron som i föregående prognos. Liksom för antalet syssel-satta har nivån höjts något i slutet av prognospe-rioden men medelarbetstiden har också sänkts så höjningen är inte lika stor för timmarna som för antalet sysselsatta. Antalet personer i arbetskraf-ten har också höjts. Det beror på att vi har höjt den potentiella nivån på både arbetskraften och sysselsättningen till följd av ett litet större bidrag från befolkningsökningen än vad vi räknade med förra gången. Men arbetskraften har inte höjts i år och mindre än sysselsättningen nästa år, vilket innebär att arbetslösheten har reviderats ner de närmaste åren. I slutet av prognosperioden ligger dock arbetslösheten kvar på samma nivå som i föregående prognos.

Lönerna ökar något mindre än i juniprognosen eftersom vi bland annat räknar med en något svagare löneglidning än tidigare. Lönesumman har bara höjts marginellt i år trots att timmarna reviderats upp 0,3 procent. Även kommande år är lönesumman i stort sett oförändrad trots att lönerna har reviderats ner. Det beror på att vi nu räknar med att antalet timmar för anställda, som ingår i lönesumman, kommer fortsätta öka lite snabbare än det totala antalet arbetade timmar kommande år, timmarna för anställda har därför reviderats upp. Den underliggande inflationen, KPIF, har sänkts marginellt under prognosperiod-en. Det beror främst på ett lite lägre utfall än väntat och på att vi räknar med ett något lägre kostnadstryck kommande år.

10 Revideringar sedan föregående prognos



Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Statens skatteintäkter har reviderats ner samtidigt som kommunernas och ålderspensionssystemets skatteintäkter har reviderats upp. Det beror främst på att lönesumman har justerats upp i år, medan skatt på kapital och konsumtion har reviderats ner.

Tabell 42. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos Miljarder kronor

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Skatt på arbete 0,2 0,0 -1,1 -1,8 -0,6 0,2

Skatt på kapital -2,6 -1,7 -2,2 -3,7 -4,3 -4,6

varav skatt på kapital, hushåll -0,1 0,7 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2

varav skatt på företagsvinster -3,0 -2,5 -3,2 -3,7 -4,3 -4,7

varav avkastningsskatt 0,2 -0,1 0,9 0,1 0,0 0,2

Skatt på konsumtion och insatsvaror -1,0 -0,6 -1,6 -1,1 -0,6 -0,1

Övriga skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter -3,4 -2,3 -4,8 -6,5 -5,3 -4,4

varav kommunskatter 0,3 1,4 1,0 0,6 1,4 1,8

varav Ålderspensions- systemet 0,6 0,9 0,5 0,8 0,7 0,8

Statens skatteintäkter -4,3 -4,6 -6,3 -7,9 -7,4 -7,0

Periodisering av skatter 4,3 8,2 -5,3 -1,1 -1,7 0,4

Övriga inkomster staten 0,0 8,1 -4,5 -1,1 -1,6 -1,3

Totala inkomster statens budget 0,0 11,7 -16,0 -10,0 -10,7 -7,8

Intäkterna från skatt på arbete har justerats ner 2014–2016. De direkta skatterna har reviderats ner alla år, främst den statliga inkomstskatten som justerats ner till följd av att det preliminära taxe-ringsutfallet för 2012 var lägre än prognostiserat. Den kommunala inkomstskatten har justerats upp alla år, dock mindre 2014–2015 på grund av att lönesumman och pensionerna har reviderats ner för 2014. Skattereduktionerna, i synnerhet jobb-skatteavdraget, har ökat jämfört med junipro-gnosen.

Skatt på kapital från hushåll har reviderats upp i år till följd av högre kapitalvinster. Nedrevide-ringen av skatt på kapital förklaras av lägre skatt på företagsvinster. Avkastningsskatten har revide-rats upp för 2014 då statslåneräntan väntas öka.

Intäkterna från mervärdesskatten har reviderats upp marginellt i slutet av prognosperioden. Revi-deringen beror framför allt på en upprevidering av förbrukningen i näringslivet. Nedrevideringen 2012 beror på att utfallet blev lägre än väntat. Energi- och koldioxidskatterna har också justerats ner till följd av att andelen biodiesel väntas bli högre än tidigare beräknat. Det gör att den fossila dieselanvändningen, som beskattas högre, har reviderats ner. Ett nedjusterat KPI ger också lägre intäkter.

Statens budget – utgifter och saldo

Statens budgetsaldo har reviderats upp i år med 25 miljarder gentemot föregående prognos. Det be-ror till största delen på att Riksgäldens nettoutlåning har reviderats ner som en följd av försäljningen av aktier i Nordea. För perioden 2014–2017 är budget-saldot nedreviderat då utgifterna beräknas öka sam-tidigt som inkomsterna väntas minska.

Tabell 43. Utgifter på statens budget, största revideringarna sedan föregående prognos Miljarder kronor

2013 2014 2015 2016 2017

UO 8 Migration -0,4 -0,6 -1,0 -1,1 -1,1

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 0,9 2,6 3,5 4,0 4,1

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,3 0,7 0,9 1,0 1,0

UO 13 Integration och jämställdhet -0,7 -1,2 -0,9 -0,6 -1,0

UO 26 Statsskuldsräntor m.m. -2,0 1,2 0,8 1,6 -1,9

UO 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,8 1,0 0,6 0,4 1,2

Riksgäldens nettoutlåning -12,8 0,5 0,2 -0,7 1,0

Totala utgifter statens budget -13,4 4,8 4,3 4,7 2,9

Totala inkomster statens budget 11,7 -16,0 -10,0 -10,7 -7,8

Statens budgetsaldo 25,0 -20,8 -14,3 -15,4 -10,7

Migrationsutgifterna har reviderats ner samtliga år. Förklaringen är framför allt att antalet personer i mottagningssystemet väntas bli lägre, på grund av färre asylsökande än tidigare beräknat. Färre personer i mottagningssystemet leder till lägre ut-gifter på anslaget för mottagande av asylsökande. Färre asylsökande leder också till att utgifterna för integration och jämställdhet har justerats ner. Antalet kommunplacerade flyktingar skrivs ner



något. De låga utfallen för etableringsersättning och etableringslotsar gör att även dessa anslag har justerats ner.

Utgifterna för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har höjts på grund av att sjukpenningsanslaget och anslaget för aktivitets- och sjukersättning har reviderats upp. Antalet sjuk-penningdagar väntas bli fler för hela perioden. Höjningen följer av att utfallet hittills i år har varit högre än tidigare beräknat. Nästa år väntas utveckl-ingstakten dämpas något. Inflödet av personer som får sjukersättning har varit högre än väntat och beräknas fortsätta öka svagt under perioden. Detta leder till högre utgifter för aktivitets- och sjukersättning.

Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn har reviderats upp samtliga år. Det beror i huvudsak på att antalet uttagna föräldrapenningdagar väntas bli fler än tidigare beräknat.

Även EU-avgiften har reviderats upp för hela prognosperioden. Utfallet hittills i år har varit högt och ESV räknar med att kommissionen, förutom de redan föreslagna ändringsbudgetarna, kommer med ytterligare förslag under året vilket leder till en högre EU-avgift. Förändringarna får effekt även för åren framöver samtidigt som utnyttjandegraden av budgeten har skrivits upp något för 2014 och 2017.

När det gäller utgifterna för statsskuldsräntor har Riksgälden en ny låneplan sedan föregående prognos. Den innehåller bland annat vissa ändringar i emissionsplanen samt flyttade och nya byten av obligationslån vilket sammantaget bidragit till högre ränteutgifter för 2014–2016, medan utgifterna för 2017 har reviderats ner. Vidare har ett högre lånebehov, något högre långa räntor samt en lite svagare krona höjt ränteutgifterna. Utgifterna för 2013 har dock sänkts, till stor del beroende på att det uppstått valutakursvinster de senaste månaderna.

Den relativt stora nedrevideringen av nettoutlå-ningen för 2013 beror framför allt på försäljningen av nästan hälften av statens innehav av aktier i Nordea i juni. Totalt såldes aktier för 19,5 miljarder kronor varav 10,2 miljarder kronor från stabi-litetsfonden. Detta belopp tillfördes fondens konto i Riksgälden med motsvarande minskning av nettoutlåningen som följd. Resterande belopp, 9,3 miljarder kronor tillfördes budgetens inkomst-

sida. Nettoutlåningen för 2013 har även reviderats ner som följd av att Riksbankens lån reducerats med 4,1 miljarder kronor. Förfallna lån i maj–juni har inte fullt ut refinansierats. Därmed uppgår nu Riks-bankens totala lån i Riksgälden till 195,3 miljarder kronor. Övriga år är förändringarna i prognosen för nettoutlåningen relativt små. För mer detaljer se appendix 7.

De offentliga finanserna

Offentliga sektorns finansiella sparande har revi-derats ner sedan föregående prognos. Nedrevi-deringen är endast i liten utsträckning kopplad till revideringar av den makroekonomiska utvecklingen. I stället är det andra faktorer som har föranlett nedrevideringen. Det konjunkturjusterade sparandet har med andra ord justerats ner.

Tabell 44. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan föregående prognos Procent av BNP

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Staten 0,0 -0,2 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3

Kommunsektorn 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0

Ålderspensionssystemet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Offentliga sektorn 0,0 -0,2 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3

Nedrevideringen av statens finansiella sparande 2013–2017 beror på både högre utgifter och lägre inkomster. Bland annat har utgifterna för ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning reviderats upp. Intäkterna minskar till följd av bland annat lägre intäkter från skatt på kapital. Vidare väntas inte Vattenfall lämna någon aktieutdelning 2014, åren därefter har prognosen för Vattenfalls utdelning reviderats ner.

Revideringarna av kommunsektorns finansiella sparande är små jämfört med föregående prognos. Inkomsterna väntas bli något högre, på grund av något högre skatteintäkter. Utgifterna ökar främst till följd av en uppreviderad konsumtion.

Prognosen för ålderspensionssystemets finansiella sparande är något uppreviderad. Prognosen för pensionsutbetalningarna har reviderats ner. De lägre utgifterna medför ett något högre sparande i ålderspensionssystemet.

A P P E N D I X


Appendix

A P P E N D I X


Appendix 1. Volymer 2012–2017

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Utgiftsområde

8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna 38 120 40 400 42 200 39 700 37 600 37 300

2013 års ekonomiska vårproposition 38 120 45 200 58 400 63 100 63 000 69 000

10 Antal sjukpenningdagar, miljoner 41 45 47 47 48 48

2013 års ekonomiska vårproposition 41 41 40 40 40 40

10 Antal individer med aktivitets- och sjukersättning 386 121 367 900 353 000 338 100 325 700 315 000

2013 års ekonomiska vårproposition 386 121 365 100 344 800 327 000 311 200 297 300

12 Antal föräldrapenningdagar, miljoner 51 51 52 54 55 56

2013 års ekonomiska vårproposition 51 51 52 53 54 55

12 Antal barnbidrag 1 691 388 1 719 000 1 745 000 1 781 500 1 818 900 1 856 900

2013 års ekonomiska vårproposition 1 691 388 1 723 000 1 755 900 1 790 200 1 824 600 1 858 800

13 Antal kommunmottagna flyktingar 17 700 34 000 36 000 35 500 34 500 33 500

14 Antal individer med arbetslöshetsersättning 100 389 111 600 111 800 101 500 93 900 86 100

14 Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 179 636 192 800 186 900 162 100 145 400 136 100

15 Antal med studiemedel, bidrag och lån 467 156 475 000 473 600 463 000 450 000 438 000

Antal med det högre studiebidraget 37 854 41 400 39 800 36 700 36 200 36 200

15 Antal med studiemedel, lån 313 809 318 300 317 300 310 200 301 500 293 500

ÅP Antal individer med inkomstpension 1 061 500 1 176 700 1 285 700 1 389 200 1 485 500 1 576 500

ÅP Antal individer med tilläggspension 1 865 500 1 919 900 1 970 100 2 012 000 2 040 600 2 057 700

Inkomstsidan

Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt) 3 411 099 3 437 793 3 460 566 3 484 566 3 508 566 3 532 566

Källa: AF, MIV och ESV

A P P E N D I X


Appendix 2. Utgifter på statens budget 2013–2017, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos. Miljarder kronor

SB ÄB Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog.

2013 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

1 Rikets styrelse 12,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,3 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 -0,1

3 Skatt, tull och exekution 10,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

4 Rättsväsendet 39,4 0,0 0,4 -0,1 -0,2 0,3 0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

5 Internationell samverkan 2,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

6 Försvar och samhällets krisberedskap 46,2 0,0 0,8 0,2 0,1 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

7 Internationellt bistånd 31,2 -0,7 -0,4 0,2 0,8 0,6 0,5 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

8 Migration 9,5 1,0 -0,7 -1,5 -2,3 -3,0 -4,0 -0,4 -0,6 -1,0 -1,1 -1,1

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62,3 0,0 -1,3 -1,1 -1,1 -1,2 -1,4 -0,3 0,2 0,3 0,3 0,2

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94,4 3,0 5,2 5,8 6,9 7,3 0,9 2,6 3,5 4,0 4,1

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,4 -0,8 0,0 0,0 0,1 0,0 -0,1

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78,1 0,2 -0,1 -0,2 0,0 0,2 0,3 0,7 0,9 1,0 1,0

13 Integration och jämställdhet 10,5 -1,5 -2,3 -2,2 -2,1 -2,7 -0,7 -1,2 -0,9 -0,6 -1,0

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67,2 0,8 0,2 -1,4 -3,8 -3,3 -3,2 0,8 0,8 -0,1 0,2 0,0

15 Studiestöd 22,0 0,4 -0,5 -0,2 0,5 1,0 1,3 0,1 -0,1 0,1 0,1 0,1

16 Utbildning och universitetsforskning 57,1 0,5 -0,8 -1,4 -0,6 -0,2 0,5 0,3 0,1 0,0 0,1 0,1

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,2 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

19 Regional tillväxt 3,4 0,0 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1 0,1 0,0 -0,1 0,0 0,0

20 Allmän miljö- och naturvård 4,9 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

21 Energi 2,8 0,0 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

22 Kommunikationer 44,6 0,0 -0,6 0,0 -1,6 -0,9 0,5 -0,3 -0,6 -0,1 -0,5 -0,5

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,6 -0,4 0,4 0,7 0,0 0,7 -0,1 -0,1 0,1 0,0 0,0

24 Näringsliv 5,3 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

25 Allmänna bidrag till kommuner 88,9 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2

26 Statsskuldsräntor m.m. 22,2 -2,4 1,5 5,0 2,0 3,6 -2,0 1,2 0,8 1,6 -1,9

27 Avgiften till Europeiska unionen 33,5 3,7 1,1 1,7 1,3 2,1 2,5 0,8 1,0 0,6 0,4 1,2

Förändring av anslagsbehållningar -3,0 0,3 1,4 0,4 0,5

Summa utgiftsområden 831,5 5,7 -3,2 1,4 3,1 1,9 6,2 -0,5 4,2 4,1 5,5 1,9

Summa utgiftsområden exklusive räntor 809,3 5,7 -0,8 -0,1 -1,9 -0,1 2,6 1,5 3,0 3,4 3,9 3,8

Riksgäldskontorets nettoutlåning 4,9 -5,5 -0,2 -0,7 -0,9 1,1 -12,8 0,5 0,2 -0,7 1,0

Kassamässig korrigering 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala utgifter 837,2 -8,7 1,2 2,4 1,0 7,2 -13,4 4,8 4,3 4,7 2,9

Totala inkomster 829,6 -1,9 -31,4 -27,6 -22,8 -26,4 11,7 -16,0 -10,0 -10,7 -7,8

Budgetsaldo -7,6 6,8 -32,6 -30,0 -23,8 -33,7 25,0 -20,8 -14,3 -15,4 -10,7

Källa: ESV

VÅP = Vårpropositionen för 2013.

Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2013 (2013-06-17).

SB = Statens budget.

ÄB = Ändringsbudget

A P P E N D I X


Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011–2017, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos Miljarder kronor

Utfall Diff från VÅP Diff från föreg. prog.

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Skatt på arbete 905,1 3,9 -0,8 4,3 3,9 2,4 -0,2 0,2 0,0 -1,1 -1,8 -0,6 0,2

Direkta skatter 487,3 2,2 -2,4 0,2 -2,5 -4,1 -5,9 -1,0 -0,4 -0,8 -1,4 -0,7 -0,2

Kommunal skatt 538,2 2,9 0,5 3,3 2,1 1,3 -0,3 0,3 1,4 1,0 0,7 1,5 1,8

Statlig skatt 44,6 0,0 -0,9 0,1 0,1 -0,1 -0,1 -0,7 -0,9 -1,0 -1,1 -1,1 -1,1

Allmän pensionsavgift 93,5 0,7 0,8 1,0 1,2 1,0 0,5 0,6 0,9 0,6 0,7 0,8 0,8

Skattereduktioner m.m. -189,1 -1,5 -2,9 -4,2 -5,9 -6,2 -6,1 -1,3 -1,8 -1,4 -1,8 -1,8 -1,7

Artistskatt m.m. 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Indirekta skatter 417,8 1,8 1,5 4,1 6,4 6,6 5,7 1,1 0,5 -0,3 -0,4 0,1 0,4

Arbetsgivaravgifter 426,5 1,1 0,9 3,5 5,5 4,6 3,0 0,0 0,2 -0,3 -0,4 -0,2 -0,2

Egenavgifter 12,4 0,4 -0,1 -0,1 -0,1 -0,3 -0,8 0,1 -0,6 -0,7 -0,7 -0,7 -0,8

Särskild löneskatt 36,2 0,0 -0,1 0,2 0,3 0,3 0,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1

Nedsättningar -29,4 0,4 0,9 0,3 0,9 2,4 3,8 0,0 -0,1 -0,4 -0,2 0,0 0,2

Tjänstegruppliv m.m. 1,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Avgifter till premiepensionssystemet -28,9 -0,2 -0,1 0,3 -0,2 -0,3 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

Skatt på kapital 183,5 7,6 6,5 2,7 1,8 -0,1 -2,6 -2,6 -1,7 -2,2 -3,7 -4,3 -4,6

Skatt på kapital, hushåll 28,8 3,8 6,4 3,7 2,5 1,8 3,9 -0,1 0,7 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2

Skatt på bolagsvinster 102,8 3,4 -0,5 -1,1 -2,8 -4,6 -5,6 -3,0 -2,5 -3,2 -3,7 -4,3 -4,7

Avkastningsskatt 11,9 0,3 0,0 0,2 2,3 2,7 -0,8 0,2 -0,1 0,9 0,1 0,0 0,2

Fastighetsskatt 27,5 0,0 -0,1 -0,1 0,2 0,8 0,9 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1

Stämpelskatt 8,0 0,0 0,4 -0,5 -0,8 -1,1 -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kupongskatt m.m. 4,6 0,0 0,3 0,5 0,4 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,0 -2,6 -6,1 -6,1 -5,8 -6,0 -7,8 -1,0 -0,6 -1,6 -1,1 -0,6 -0,1

Mervärdesskatt 332,5 -2,5 -4,4 -3,4 -3,6 -4,0 -4,7 -1,0 0,2 0,0 0,6 1,3 1,7

Skatt på tobak 11,3 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Skatt på etylalkohol 4,3 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på vin m.m. 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på öl 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Energiskatt 40,6 0,0 0,2 -0,6 -0,6 -0,8 -1,5 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,3 -0,4

Koldioxidskatt 25,4 0,0 -0,9 -0,9 -0,5 -0,3 -0,9 0,0 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4

Övriga skatter på energi och miljö 4,5 0,0 -0,3 -0,6 -0,5 -0,5 -0,4 0,0 -0,1 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4

Skatt på vägtrafik 15,7 0,0 -0,3 -0,4 -0,5 -0,6 -0,6 0,0 -0,2 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5

Skatt på import 5,7 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 -0,2 -0,1

Övriga skatter 7,3 -0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Restförda och övriga skatter 2,7 0,1 -0,8 -1,0 -1,2 -0,9 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Restförda skatter -6,3 0,0 -0,3 0,0 0,3 0,6 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga skatter 9,1 0,1 -0,5 -1,0 -1,5 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala skatteintäkter 1 546,4 9,1 -1,2 -0,2 -1,3 -4,5 -11,2 -3,4 -2,3 -5,0 -6,6 -5,4 -4,5

EU-skatter -7,2 0,0 0,2 0,2 0,0 -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,2 0,2 0,1 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter 1 539,2 9,1 -1,0 0,0 -1,3 -4,7 -11,3 -3,4 -2,3 -4,8 -6,5 -5,3 -4,4

Kommunalskatt -552,7 -2,9 -0,6 -3,5 -2,7 -2,1 -0,7 -0,3 -1,4 -1,0 -0,6 -1,4 -1,8

Avgifter till ålderspensionssystemet -195,2 -1,1 -1,6 -1,9 -3,8 -2,3 -1,4 -0,6 -0,9 -0,5 -0,8 -0,7 -0,8

Statens skatteintäkter 791,3 5,1 -3,2 -5,3 -7,7 -9,1 -13,5 -4,3 -4,6 -6,3 -7,9 -7,4 -7,0

A P P E N D I X


Appendix 3. Fortsättning Miljarder kronor

Utfall Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog.

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Periodiseringar 48,6 -5,1 8,1 -3,1 2,5 9,6 8,1 4,3 8,2 -5,3 -1,1 -1,7 0,4

Uppbördsförskjutningar 33,7 -9,4 14,9 -2,7 3,5 7,6 7,8 3,4 1,2 -4,5 -0,3 -2,1 0,5

Betalningsförskjutningar 11,5 4,3 -6,8 -0,4 -1,0 2,0 0,3 0,9 7,0 -0,8 -0,8 0,4 0,0

varav Kommuner 28,0 2,8 0,7 -3,5 -1,0 0,0 -0,2 0,3 1,4 -0,3 -0,9 0,0 0,0

varav ÅP-systemet 0,7 1,1 0,5 -1,6 0,1 0,0 -0,1 0,6 0,9 -1,4 0,0 0,0 0,0

varav Privat sektor -16,9 0,2 -8,3 3,2 -2,3 -1,8 -1,8 0,0 4,4 1,0 0,1 0,2 -0,2

varav Kyrkan -0,2 0,2 0,3 2,3 2,9 0,0 0,3 0,0 0,0 0,1 0,1

varav EU 0,0 0,0 0,0 -0,7 -0,8 1,5 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,1 0,0

Anstånd 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Statens skatteinkomster 840,0 0,0 4,9 -8,5 -5,3 0,5 -5,4 0,0 3,6 -11,6 -8,9 -9,0 -6,5

Övriga inkomster 32,4 0,0 -6,8 -22,9 -22,4 -23,3 -21,1 0,0 8,1 -4,5 -1,1 -1,6 -1,3

2000 Inkomster av statens verksamhet 55,3 0,0 0,0 -9,7 -6,7 -5,2 -3,3 0,0 -0,3 -6,5 -2,1 -2,1 -1,4

3000 Inkomster av försåld egendom 23,1 0,0 -4,7 -15,0 -15,0 -15,0 -15,0 0,0 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0

4000 Återbetalning av lån 1,5 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

5000 Kalkylmässiga inkomster 11,1 0,0 -0,5 -0,9 -0,9 -1,1 -0,9 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,1

6000 Bidrag m.m. från EU 12,3 0,0 -1,8 1,9 -0,1 0,6 0,8 0,0 -1,9 1,7 0,1 0,0 0,0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -70,8 0,0 0,3 0,8 0,5 -2,5 -2,5 0,0 0,0 0,4 0,5 0,4 0,0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala inkomster 872,4 0,0 -1,9 -31,4 -27,6 -22,8 -26,4 0,0 11,7 -16,0 -10,0 -10,7 -7,8

Totala utgifter 804,6 0,0 -8,7 1,2 2,4 1,0 7,2 0,0 -13,4 4,8 4,3 4,7 2,9

Budgetsaldo 67,8 0,0 6,8 -32,6 -30,0 -23,8 -33,7 0,0 25,0 -20,8 -14,3 -15,4 -10,7

Källa: ESV

VÅP = Vårpropositionen för 2013.


A P P E N D I X


Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2012–2017 Procent om inte annat anges

Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Direkta skatter på arbete

Lönesumma (lp) 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

Antal arbetade timmar, anställda kal. korr. 0,9 0,4 0,7 1,2 1,2 0,9 0,0 0,0 0,4 0,0 0,2 0,1

Timlön, NR 2,9 2,5 3,0 3,1 3,5 3,7 0,0 -0,3 -0,1 -0,2 -0,1 0,0

Beskattningsbar förvärvsinkomst 4,4 3,5 3,3 4,1 4,9 4,7 0,1 0,1 -0,1 -0,1 0,1 0,0

Indirekta skatter på arbete

Lönesumma (lp) 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

Skatt på kapital hushåll

Kapitalvinster -5,3 11,8 -3,0 5,4 5,6 5,0 2,7 -1,1 -2,0 -0,1 0,0 -0,1

Inkomsträntor inklusive utdelningar 17,5 -13,4 -0,4 5,3 8,6 12,8 1,8 -0,9 -0,2 -0,3 0,3 -0,1

Utgiftsräntor 8,8 -14,4 -0,6 10,5 15,4 14,3 1,6 -1,5 -0,3 0,2 0,2 0,0

Skatt på företagsvinster

Bruttodriftsöverskott i företagssektorn -2,7 -0,2 3,8 6,4 5,9 3,9 0,0 0,5 -0,6 -0,3 -0,3 -0,3

Fastighetsavgift

Inkomstbasbeloppet (tusentals kronor) 54,6 56,6 56,9 58,6 60,8 63,1 0,0 0,0 -0,3 -0,3 -0,4 -0,4

Avgiftspliktiga småhusvärderingsenheter (tusental) 2 444 2 461 2 480 2 493 2 506 2 518 0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 0,0

Mervärdesskatt

Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 2,7 2,9 3,9 4,5 5,0 4,2 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,5

Punktskatter

KPI, juni-juni, fastställda tal 1,0 -0,1 1,0 1,9 2,5 2,8 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Källa: ESV


A P P E N D I X


Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2008–2017 Miljarder kronor och procent av BNP

Utfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 168 1 119 1 189 1 151 1 108 1 153 1 295 1 341 1 332 1 276

Ändrad statsskuldsdefinition från jan 2012 50

Förändring av skulden till följd av:

Lånebehovet1 -135 176 1 -68 25 143 49 -9 -56 -80

Skulddispositioner m m:

Förändring av orealiserade valutakursdifferenser 36 -32 -25 7 -9 15 4 0 0 0

Förändring av penningmarknadstillgångar 55 -62 -4 28 -12 -5 0 0 0 0

Övertagandet av "Storstadslån" -4

Övertagandet av "Venantiuslån" -1 -1 -1 -1 0 0 0 0 0 0

Övrigt 0 -11 -9 -9 -9 -11 -7 0 0 0

Summa skulddispositioner m m: 86 -106 -39 24 -30 -1 -3 0 0 0

Total skuldförändring -49 70 -38 -44 45 142 46 -8 -56 -80

Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 119 1 189 1 151 1 108 1 153 1 295 1 341 1 332 1 276 1 195

Eliminering av statens eget innehav av statspapper 57 40 38 32 33 34 35 36 37 38

Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 062 1 149 1 113 1 075 1 119 1 261 1 306 1 296 1 239 1 157

Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 33,1 37,0 33,4 30,7 31,4 34,6 34,6 32,7 29,8 26,7

Källa: RGK och ESV 1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken.

Kommentarer till tabell: − Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i

allt väsentligt på budgetsaldot, det vill säga det statliga lånebehovet. Påverkan från skulddispositioner med mera är dock bety-dande vissa år. Exempelvis påverkas stats-skulden av orealiserade valutakursdiffe-renser, eftersom skulden i utländsk valuta värderas till aktuella valutakurser. Budget-saldot påverkas enbart av realiserade valuta-kursdifferenser, vilka redovisas på räntean-slaget. Skulden påverkas också av Riks-gäldens innehav av penningmarknadstill-gångar, eftersom skulden redovisas brutto, det vill säga utan nettoredovisning mot sådana tillgångar.

− Riksgälden har från januari 2012 ändrat defi-nitionen av statsskulden. De viktigaste för-ändringarna är att mottagna säkerheter nu räknas in i skulden och att omvända repor i

egna statspapper inte längre konsolideras bort. Effekten av förändringen var att den redovisade statsskulden i början av 2012 var 50 miljarder kronor högre än enligt det tidi-gare sättet att redovisa (motsvarande 1,4 pro-cent av BNP). Ändringarna innebär inte att statens skuldsättning i något avseende ökar. Det är endast det officiella måttet på stats-skulden som är något högre. Maastrichtskul-den påverkas inte av förändringen då de nämnda posterna redan ingår i den. Skillna-den mellan de två måtten minskar därmed. (För mer information se Riksgäldens hem-sida och faktaruta i ESV:s marsprognos 2012.)

− Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper avser framför allt Insättnings-garantifondens och Kärnavfallsfondens inne-hav.

A P P E N D I X


Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2011–2017 Miljarder kronor


2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Budgetsaldo 67,8 -24,9 -143,2 -49,5 8,5 56,4 80,3 0,0 25,0 -20,8 -14,3 -15,4 -10,7

Avgränsningar -22,7 4,6 80,8 -1,4 -0,6 2,5 2,0 0,0 -23,0 -1,7 1,5 0,5 -2,7

Försäljning av aktier m.m. -23,1 -0,3 -10,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -10,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära utdelningar -5,9 -4,2 0,0 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 -0,5 0,0 0,0 0,0

varav Apoteket AB -5,4

varav Apoteksgruppen AB -0,2 -0,2 0,0

varav Sveaskog AB -4,0

varav Svensk Bilprovning AB -0,1 -0,5 0,5 -0,5

Delar av Riksgäldens nettoutlåning -0,7 0,9 99,4 3,7 1,2 2,1 2,9 0,0 -14,0 -0,1 0,0 -0,5 -0,2

varav CSN studielån 6,0 5,3 6,0 5,5 5,1 4,6 4,8 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 -0,5 -0,3

varav premiepensionssystemet -1,8 -1,5 -1,0 -1,0 -1,4 -2,0 -1,6 0,0 0,0 -0,2 0,1 0,0 0,1

varav Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden -9,0 -0,5 0,5 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0

varav Carnegie (Stabilitetsfonden) -0,2 -0,4 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

varav Aktieförsäljning Nordea (Stabilitetsfonden) -10,1 -10,1

varav lån till Riksbanken -5,9 5,4 104,5 0,8 -1,5 -0,1 0,0 -4,1 0,4 0,1 0,0

varav lån till Island 2,2 -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav lån till Irland 2,6 2,6 0,0 0,0

varav återbetalning av lån Swedavia -0,7 -0,7 -0,9 0,0 0,0

varav tillfällig placering Apoteket AB 5,9

Övriga avgränsningar 7,0 8,2 -8,2 -4,5 -1,9 0,4 -0,9 0,0 0,7 -1,1 1,5 1,0 -2,5

varav räntor, kursdifferenser, swappar m.m. 7,6 3,0 -11,2 -4,0 -3,0 0,0 -1,5 0,0 -1,3 0,5 1,5 1,0 -2,5

varav Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån 0,8 0,1 0,4 0,0 0,0

varav kapitaltillskott Ersättningsmark i Sverige AB 1,0 0,0

varav kapitalhöjning Europeiska Investeringsbanken 2,5 0,0

varav amortering av gamla studielån m.m. -1,5 -1,3 -1,1 -1,1 -0,9 -0,8 -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav EU-sektorn (netto) -0,3 1,9 0,6 -0,7 0,9 0,1 0,2 0,0 2,0 -1,6 0,0 0,0 0,0

varav EU-avgiften -0,8 3,0 0,0

Periodiseringar -48,3 -0,9 19,0 13,6 2,7 -10,8 -9,5 -4,3 -7,7 5,3 1,1 1,7 -0,4

varav periodisering av skatter -48,6 -5,2 16,0 12,6 -4,3 -10,8 -9,5 -4,3 -8,2 5,3 1,1 1,7 -0,4

varav periodisering av räntor 0,3 4,3 3,0 1,0 7,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Övrigt -1,9 -0,3 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav skuldavskrivning CSN -0,7 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav residual -1,9 2,8 4,3

Finansiellt sparande i staten -5,1 -21,5 -44,1 -37,9 9,9 47,4 72,1 0,0 -5,7 -17,2 -11,8 -13,2 -13,8

Procent av BNP -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 0,3 1,1 1,7 0,0 -0,2 -0,5 -0,3 -0,3 -0,3

Källa: SCB och ESV


A P P E N D I X


Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2012–2017 Miljoner kronor

VÅP Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.

2013 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

Kassamässig korrigering:

Ränteperiodisering -191 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Venantiuslån 57 440 0 0 0 0 0 0 0 0 0

EU-avgiftsbetalningar 3 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Effekt av överf. av anslagsmedel (kostn.m. red.) 388 311 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Trafikverkets räntekonto -1 279 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Övrigt -1 691 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Totalt 1 000 384 751 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Riksgäldskontorets nettoutlåning:

Premiepensionsavgifter, inbetalning -34 000 -33 086 -34 500 -35 500 -36 900 -38 900 -40 500 0 -100 0 0 100

Premiepensionsmedel, utbetalning 35 000 32 563 34 200 35 300 36 700 38 600 41 100 0 0 200 0 0

CSN, studielån (se även sep. tabell) 6 000 6 296 6 000 5 500 5 100 4 600 4 800 -200 -300 -300 -500 -300

Hemutrustningslån, amortering från anslag -1 037

Investeringslån till myndigheter 1 000 372 1 800 700 700 700 700 900 0 0 0 0

Myndigheternas räntekonton -1 000 596 -400 -500 -800 -1 300 -1 800 0 0 0 0 0

RGK:s kredit- och garantireserv -208 -100 -100 -100 -100 -100 0 0 0 0 0

Stabilitetsfonden -4 000 -4 950 -14 492 -4 081 -4 448 -4 878 -5 707 -9 850 378 456 373 298

varav Nordea, aktieutdelning -649 -852 -451 -468 -498 -527 0 417 445 462 487

varav Nordea, aktieförsäljning -10 150 0 0 0 0 -10 150 0 0 0 0

varav Carnegie -369 -100 0 -100 0 0 0 0 0 0 0

varav bankgarantiavgifter -637 -100 -50 0 0 0 200 50 0 0 0

varav stabilitetsavgifter -3 003 -3 100 -3 200 -3 400 -3 500 -3 700 0 0 0 0 0

varav adm.kostn. m. m. 8 9 20 20 20 20 0 11 11 11 11

varav ränteinkomster m.m. -300 -200 -400 -500 -900 -1 500 100 -100 0 -100 -200

Insättningsgarantin -13 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Kärnavfallsfonden 0 -441 483 -300 -300 -300 -300 704 0 0 0 0

Infrastrukturlån Trafikverket (se även sep. tabell) 3 000 4 446 3 600 1 400 900 1 900 5 000 -100 300 -300 -600 800

Lån till Riksbanken 98 000 5 371 104 457 758 -1 533 -81 0 -4 127 370 115 0 0

Lån till Island 0 -2 702 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Lån till Irland 3 000 2 638 2 584 0 0 0 0 26 0 0 0 0

Återbetalning lån Swedavia -690 -918 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Exportkreditnämnden 0 -5 673 -1 700 -750 0 0 0 -200 0 0 0 0

Återbetalning lån, fd Affärsverket SJ -314 -550 -519 -99 -23 0 0 0 0 0

Övrigt, netto -2 473 -400 -300 -400 -500 -400 0 -100 0 0 100

Totalt 106 000 1 009 100 318 1 577 -1 600 -358 2 770 -12 847 548 171 -727 998

Källa: RGK och ESV

VÅP 2013 = Regeringens beräkning i vårpropositionen för 2013. Där redovisas nettoutlåningen i miljarder kronor och endast större poster specificeras.

Anm.: Botniabanans lån ingår from 2012 i raden Infrastrukturlån Trafikverket då bolaget och dess lån tagits över av Trafikverket.

Föreg.prog = ESV:s föregående prognos, juni 2013 (2013-06-17).

A P P E N D I X


Appendix 7. Fortsättning Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån, miljoner kronor


2012 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

CSN

Nyupplåning 14 019 14 300 14 200 14 100 13 800 13 700 0 -200 -100 -100 0

Amortering, m.m. -7 723 -8 300 -8 700 -9 000 -9 200 -8 900 -200 -100 -200 -400 -300

Nettoupplåning 6 296 6 000 5 500 5 100 4 600 4 800 -200 -300 -300 -500 -300

Trafikverket

Nyupplåning 6 934 4 500 2 700 2 300 3 100 6 500 -100 300 -300 -600 700

Amortering (belastar anslag inom UO 22) -2 489 -900 -1 300 -1 400 -1 200 -1 500 0 0 0 0 100

Nettoupplåning 4 446 3 600 1 400 900 1 900 5 000 -100 300 -300 -600 800

varav väghållning 1 024 1 300 1 000 1 200 2 300 5 700 0 200 -400 -600 600

varav banhållning 3 422 2 300 400 -300 -400 -700 -100 0 100 0 200

Källa: CSN, RGK, TrV och ESV

Anm.: Trafikverkets infrastrukturlån inkluderar fr.o.m. 2012 Botniabanans lån då bolaget och dess lån tagits över av Trafikverket.


A P P E N D I X


Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2012–2017 Miljarder kronor

Utfall Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Anslag -1,0 -2,5 -3,2 -3,3 6,5 0,0

Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken -2,5

EU-avgift, försenad rabatt -3,2 -3,3 6,5

Kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB -1,0

Inkomsttitlar 4,2 10,7 0,5 0,0 0,0 0,0

Nordea, aktieförsäljning (del) 9,3

Vectura Consulting, aktieförsäljning 0,9

Sveaskog, extra utdelning 4,0

Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 0,5

Apoteksgruppen , extra utdelning 0,2

Svensk Bilprovning, extra utdelning 0,0 0,5

Kassamässig korrigering -0,1 -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Venantius, återbetalning av övertaget lån -0,1 -0,4

Riksgäldskontorets nettoutlåning 4,9 -93,7 1,3 3,1 1,3 0,1

Premiepensionsavgifter, inbetalning 33,1 34,5 35,5 36,9 38,9 40,5

Premiepensionsmedel, utbetalning -32,6 -34,2 -35,3 -36,7 -38,6 -41,1

Kärnavfallsfonden 0,4 -0,5 0,3 0,3 0,3 0,3

Insättningsgarantifonden 0,0 0,0

Carnegie (Stabilitetsfonden) 0,4 0,1 0,1

Nordea, aktieförsäljning (del Stabilitetsfonden) 10,1

Lån till Island 2,7

Lån till Irland -2,6 -2,6

Lån till Riksbanken -5,4 -104,5 -0,8 1,5 0,1 0,0

Återbet av lån Swedavia (fd Luftfartsverket) 0,7 0,9

Exportkreditnämnden 5,7 1,7 0,8

Återbet lån, fd Affärsverket SJ 0,3 0,6 0,5 0,1 0,0

Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) 2,5 0,4 0,3 0,4 0,5 0,4

Totala engångseffekter m.m. 8,0 -85,9 -1,3 -0,2 7,7 0,1

Källa: ESV

Anm.: Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida.

Engångseffekter

Statens budget påverkas av transaktioner av extraordinär karaktär, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Sådana

transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av budgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera

dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter en

eventuell justering för ändrade redovisningsprinciper. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på

en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ specificeras från och med 2012 i tabellen. Samtliga engångsposter

specificeras från och med 1995 i publikationen Tidsserier statens budget m.m. 2012, som finns tillgänglig på www.esv.se.

A P P E N D I X


Engångseffekter under prognosperioden, kom-mentarer till tabell:

− Ett kapitaltillskott om 2,5 miljarder kronor har i år gjorts till Europeiska investerings-banken.

− EU-budgeten från 2014 väntas innehålla ra-batter på Sveriges EU-avgift. Dessa rabatter kommer sannolikt inte att hinna betalas ut förrän 2016. Det uppstår därför negativa en-gångseffekter för saldot 2014 och 2015 på drygt 3 miljarder kronor per år och en mot-svarande positiv effekt 2016 på drygt 6 mil-jarder kronor när rabatterna betalas ut retro-aktivt.

− I juni i år sålde staten knappt hälften av sitt totala innehav av aktier i Nordea. Det statli-ga ägandet av banken reducerades därmed från 13,4 procent till 7,0 procent. Totalt upp-gick försäljningsinkomsten till 19,5 miljar-der kronor varav 9,3 miljarder kronor redovisades på budgetens inkomstsida och 10,1 miljarder kronor på stabilitetsfondens konto i Riksgälden, vilket minskade nettout-låningen på budgetens utgiftssida. Aktierna tillfördes stabilitetsfonden 2009 då staten deltog i den nyemission banken då genom-förde. Riksgälden betalade 5,6 miljarder kro-nor för drygt 7 procent av aktierna i bolaget och finansieringen skedde genom ett kapital-tillskottsprogram med kapital från stabilitets-fonden. Försäljningen var inte känd vid före-gående prognostillfälle.

− I juli i år såldes helstatliga Vectura Consul-ting för 922 miljoner kronor. Bolaget har sitt ursprung i Vägverkets och Banverkets pro-jekteringsavdelningar. Denna försäljning var inte heller känd vid föregående prognos-tillfälle.

− Post- och Telestyrelsen väntas under 2013 genomföra försäljningar av 4G-tillstånd som beräknas ge 0,5 miljarder kronor.

− En avyttring av huvuddelen av Svensk Bil-provnings stationsnät väntas 2014 ge extra utdelningsinkomster om 500 miljoner kronor till staten som äger 52 procent av bolaget. I föregående prognos väntades utdelningen ske 2013.

− År 2007 tog Riksgälden över utestående lån om 4,1 miljarder kronor hos det statliga bo-laget Venantius. Samtidigt gjorde bolaget en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovisades på budgetens in-komstsida. Transaktionen var neutral för statsskulden, men för budgetsaldot uppstod en positiv engångseffekt detta år. Återbetal-ningen av lånet belastar statsbudgeten 2007–2013 i form av kassamässiga korrigeringar eftersom betalningarna görs från statens cen-tralkonto utan redovisning på anslag eller in-komsttitel. Räknat över alla år blir transak-tionerna sammanlagt neutrala för saldot.

− En del av ålderspensionsavgiften och den statliga ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgäl-den. När pensionsrätten fastställts förs insat-ta medel till individuella konton. Pensions-myndigheten har en del av kapitalet i den tillfälliga förvaltningen placerat på kontot i Riksgälden, medan huvuddelen är placerat i obligationer. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs med ett års efter-släpning i december månad och inkluderar avkastningen i den tillfälliga förvaltningen. Premiepensionsavgifterna påverkas också av regleringar avseende tidigare år som kan va-riera relativt kraftigt mellan åren. Andra ef-fekter på nettoutlåningen av premiepensions-kontot redovisas i Övrigposten.

− Kärnavfallsfonden placerar en stor del av sina tillgångar i obligationer och resterande del på konto i Riksgälden. I slutet av 2012 hade fonden stora belopp placerade på kontot liksom året innan. I prognosen väntas samma beteende upprepas i slutet av 2013, vilket innebär att kontoförändringen och där-med påverkan på nettoutlåningen blir liten.

− Riksgälden sålde i februari 2009 aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Det sammanlagda värdet av försäljningarna uppgår till 2,3 mil-jarder kronor. Köpeskillingen betalades un-der 2009 och 2010. Dessutom medförde av-tal om vinstdelning samt en uppgörelse om rättstvisterna runt Carnegie inbetalningar un-

A P P E N D I X


der 2011 och 2012. Ytterligare inkomster om cirka 100 miljoner kronor per år väntas 2013 och 2015.

− År 2009–2011 utbetalades lån till Island om motsvarande 4,6 miljarder kronor. Island har under 2012 i förtid återbetalat motsvarande 2,7 miljarder kronor. Ordinarie återbetal-ningar påbörjas först 2018.

− Utbetalningarna av lån till Irland uppgick 2012 till motsvarande 2,6 miljarder kronor. Enligt låneavtalet kommer ytterligare 2,6 miljarder kronor att utbetalas 2013, var-av hälften gjordes i juni månad.

− År 2009 lånade Riksbanken motsvarande nästan 100 miljarder kronor i Riksgälden i dollar och euro för att förstärka valutareser-ven. I år har ytterligare drygt 100 miljarder kronor lånats i Riksgälden. När Riksbankens lån återbetalas/omsätts realiseras valutakurs-differenser som påverkar nettoutlåningen. Inräknat kursdifferenser väntas Riksbanks-lånet 2013 öka nettoutlåningen med 104 mil-jarder kronor. År 2014 väntas smärre kurs-förluster, medan det 2015 väntas kursvinster. För tillfället utnyttjas därmed 195 miljarder kronor av Riksbankens totala låneram på 200 miljarder kronor. Prognosen för 2013 har sänkts med drygt 4 miljarder kronor som följd av att förfallna lån under sommaren in-te refinansierats fullt ut.

− Det statliga bolaget Swedavia tog i april 2010 över Luftfartsverkets flygplatser. I samband med detta tog bolaget även över lån i Riksgälden om totalt 3,2 miljarder kronor, vilka ska ersättas med lån på marknaden och återbetalas till Riksgälden i den takt de förfaller. Detta innebär knappt 1 miljard kronor lägre nettoutlåning per år 2010–2013.

− Exportkreditnämndens kontobehållning i Riksgälden ökade 2012 med nästan 6 miljar-der kronor främst på grund av att myndig-heten skiftat sitt långfristiga värdepappers-innehav från obligationer till placeringar i Riksgälden. I år väntas behållningarna öka med 1,7 miljarder kronor och nästa år med 0,8 miljarder kronor. Årets ökning väntas bli något större än i föregående prognos.

− Affärsverket SJ avvecklades den 1 januari 2013. De lån som affärsverket hade i Riks-gälden samt motsvarande obligationstill-gångar har tagits över av Riksgälden. Åter-betalningen av lånet sker till och med år 2021 och finansieras med obligationerna i takt med att de förfaller.

− I prognosen på Övrigt, netto ligger effekten av att Pensionsmyndighetens kontobehåll-ning för den tillfälliga förvaltningen av pre-miepensionerna ökar något med tiden.

A P P E N D I X


Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2012–2014

De ingående anslagsbehållningarna för 2013 är 20,5 miljarder kronor. Vid innevarande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 13,6 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på 14,5 miljarder kronor. Indrag-ningarna avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar inte utfallet, men reducerar de ut-gående behållningarna. Riksdagen har i våränd-ringsbudgeten för 2013 beslutat att anvisa ytter-ligare 5,7 miljarder kronor. Innevarande års pro-gnos har reviderats upp med 1,5 miljarder kronor. När hänsyn tas till indragning av anslagsmedel innebär det att anslagsbehållningarna minskar med 6,9 miljarder kronor. Exklusive indrag ökar behållningarna under året däremot med 7,6 miljar-der kronor. I statens budget för 2013 beräknas be-hållningarna öka med 3,0 miljarder kronor. I pro-gnosen för 2014 beräknas anslagsbehållningarna öka med 0,5 miljarder kronor.

Förändring av anslagsbehållningar 2012–2014 Utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor, miljoner kronor

Utfall 2012

Prognos 2013

Diff från föreg. prog.

Prognos 2014

Ingående anslagsbehållningar 27 571 20 465 0 13 570

SB/Bprop. 794 788 812 303 0 824 034

Ändringsbudget 4 848 5 673 0 0

Medgivna överskridanden 351 0 0 0

Indragningar -23 386 -14 497 -14 0

Utfall/prognos 783 706 810 375 1 500 823 544

Utgående anslagsbehållningar 20 465 13 570 -1 514 14 060

Förändring av anslagsbehållningar -7 106 -6 896 -1 514 490

Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar 16 280 7 601 -1 500 490

Källa: ESV

SB = Statens budget för respektive år.

VÅP. = Vårpropositionen för 2013.

Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2013 (2013-06-17)

Förändring av anslagsbehållningar

I statens budget anvisas medel i form av anslag. Där ingår

också en särskild post kallad Förändring av anslags-

behållningar. Denna post består av ett beräknat netto

mellan förbrukningen av kvarstående medel från före-

gående budgetår och sparande av medel från innevarande

år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring

av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter

enligt statens budget. I utfall och prognoser finns ingen

separat post Förändring av anslagsbehållningar. Föränd-

ringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognos-

tiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella

ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella

anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte

finns uppförda på årets budget, men som har ingående

behållningar som får utnyttjas under året. Den totala för-

ändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram

och ställas mot budgeten.

A P P E N D I X


Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017 Miljarder kronor

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0

Upplösning per-iodiseringsfonder, skatteeffekt 0,0 14,0 12,0

Löpande momsbetalning byggtjänster 8,0 2,0

Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 1,0 0,7

Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2,1 3,1 0,5

Summa 10,0 0,0 0,0 0,0 14,0 12,0 1,0 0,0 10,7 2,0 0,0 3,1 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Källa: ESV

Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2008–2017

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Finansiellt sparande, mdkr 69 -30 0 1 -22 -65 -53 -7 26 47

procent av BNP 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,6 -1,8 -1,4 -0,2 0,6 1,1

i) Justering för engångseffekter, mdkr -11 -2 0 -3 0 -1 0 0 0 0

procent av BNP -0,3 -0,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter skattebaserna), mdkr -10 30 8 -2 4 9 9 3 -5 -7

procent av BNP -0,3 1,0 0,3 0,0 0,1 0,3 0,2 0,1 -0,1 -0,2

iii) Justering för kapitalskatter, mdkr 24 28 4 8 18 19 18 11 4 0

procent av BNP 0,7 0,9 0,1 0,2 0,5 0,5 0,5 0,3 0,1 0,0

iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter, mdkr -4 3 3 1 1 2 2 0 -1 -1

procent av BNP -0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa justeringar -1 58 16 4 24 30 28 15 -1 -8

procent av BNP 0,0 1,9 0,5 0,1 0,7 0,8 0,8 0,4 0,0 -0,2

Konjunkturjusterat sparande (mdkr) 69 28 16 5 1 -35 -25 8 25 38

Konjunkturjusterat finansiellt sparande, % av trend-BNP 2,2 0,8 0,5 0,1 0,0 -0,9 -0,6 0,2 0,6 0,9

Gap mot trend-BNP, procentenheter 1,7 -5,3 -1,1 0,6 -0,7 -1,5 -1,4 -0,5 0,5 0,6

Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter -1,2 0,9 1,1 0,3 0,4 0,6 0,6 0,2 -0,3 -0,5

Källa: ESV

A P P E N D I X


Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2012–2017 Procentuell förändring om inget annat anges

Utfall Prognos Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog.

Nivå1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

BNP (fp) 0,7 1,3 2,3 3,1 3,3 2,4 0,1 0,1 -0,5 -0,6 -0,5 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,1

BNP (lp) 3 562 1,8 2,2 3,7 4,8 5,1 4,4 -0,1 0,3 -0,2 -0,5 -0,4 0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,1

BNI (lp) 3 642 1,4 2,3 3,8 4,9 5,2 4,5 -0,2 0,3 -0,1 -0,3 -0,1 0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,1

Hushållens konsumtion (fp) 1,5 2,3 2,8 3,1 3,3 2,4 0,1 0,0 -0,6 -0,3 -0,7 0,1 0,1 0,0 -0,1 -0,4

Hushållens konsumtion (lp) 1 718 2,7 2,9 3,9 4,5 5,0 4,2 -0,5 -0,4 -0,8 -0,5 -1,1 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,5

Lönesumma (lp)2 1 477 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6 -0,3 0,4 0,4 -0,3 -0,4 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0

Arbetade timmar, anställda, kal.korr.

0,9 0,4 0,7 1,2 1,2 0,9 0,0 0,3 0,4 -0,4 -0,5 0,3 -0,1 0,0 0,0 -0,1

Timlön, NR 2,9 2,5 3,0 3,1 3,5 3,7 -0,4 0,0 -0,1 0,1 0,1 -0,3 -0,1 -0,2 -0,1 0,0

Antal sysselsatta 4 657 0,7 0,7 0,5 1,1 1,1 0,8 0,5 0,6 0,5 -0,4 -0,6 0,2 0,2 0,0 0,0 -0,1

Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år)3

8,0 8,1 8,0 7,5 7,0 6,6 -0,2 -0,4 -0,6 -0,1 0,3 -0,2 -0,3 -0,1 -0,1 0,0

Öppen arbetslös- het (16-64 år)3,4

5,7 5,5 5,5 5,3 5,0 4,8 5,5 5,5 5,3 5,0 4,8 -0,2 -0,3 -0,2 -0,1 0,0

Personer i arbetsm. pol. program3

3,7 4,0 3,8 3,4 3,0 2,8 -1,0 -1,4 -1,6 -1,8 -1,7 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

KPI, årsgenomsnitt 0,9 0,0 1,0 1,9 2,5 2,8 -0,5 -0,2 0,1 -0,2 -0,3 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1

KPI, juni-juni, fastställda tal 314,5 1,0 -0,1 1,0 1,9 2,5 2,8 -0,1 1,0 1,9 2,5 2,8 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Prisbasbelopp 44,0 44,5 44,4 44,9 45,7 46,8 0,0 -0,3 -0,3 -0,3 -0,4 0,0 -0,1 0,0 -0,1 -0,2

Inkomstindex5 149,3 154,8 155,6 160,2 166,3 172,5 0,0 -0,9 -1,9 -1,6 -2,5 0,0 -1,0 -1,1 -1,4 -1,5

Balansindex 140,5 148,5 146,8 151,1 160,6 169,0 --- --- --- --- --- 0,0 -0,9 -1,2 -1,0 -0,6

3-mån ränta5,6 1,3 1,0 1,0 1,6 2,5 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

5-års ränta5 1,1 1,5 2,0 3,0 3,8 4,2 0,1 0,3 0,0 -0,2 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0

SEK/EURO5 8,7 8,6 8,6 8,6 8,6 8,6 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2

SEK/USD5 6,8 6,6 6,6 6,4 6,4 6,4 0,1 -0,1 -0,2 -0,3 -0,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1

Källa: AF, RB, SCB och ESV

fp = fasta priser, lp = löpande priser.

VÅP = Vårproposition för 2013.

Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni (2013-06-17). 1Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2012. 2Siffrorna avser lönesumma enligt NR. Enligt kontrolluppgifterna ökade lönesumman med 3,7 procent 2012. 3I procent av arbetskraften. 4Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 5Årsgenomsnitt. 6Regeringens prognos avser 6-månaders ränta.

A P P E N D I X


Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster Miljarder kronor om inget annat anges

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Faktorinkomster 1 612 1 709 1 775 1 824 1 885 1 960 2 046 2 141

Löner 1 346 1 422 1 477 1 519 1 574 1 642 1 720 1 799

Lönesumma 1 348 1 424 1 479 1 521 1 577 1 645 1 722 1 802

Utlandslöner, netto -2 -3 -2 -2 -2 -2 -2 -3

Företagarinkomster 90 99 100 103 107 111 117 122

Räntor och utdelningar, netto 117 128 142 144 144 145 145 153

Ränteinkomster 20 38 35 25 22 27 38 55

Ränteutgifter (-) 45 81 71 61 61 67 78 89

Direktavkastning försäkringssparande 61 81 82 84 85 87 89 90

Aktieutdelning m.m. 81 89 95 97 98 98 97 97

Driftsöverskott egna hem 58 61 57 58 60 62 64 66

Transfereringar från offentlig sektor 542 536 560 587 591 600 621 642

Överföringar från privat sektor, netto 81 86 92 96 100 104 109 116

Skatter och avgifter (-) 568 584 607 630 652 680 715 749

Övriga överföringar till offentlig sektor (-) 11 10 11 11 11 11 11 12

Disponibel inkomst 1 655 1 737 1 810 1 867 1 913 1 973 2 050 2 137

Nettosparande i avtalspensioner och pps 109 127 138 140 142 144 146 148

Hushållens konsumtionsutgifter 1 617 1 673 1 718 1 769 1 838 1 921 2 017 2 100

Sparkvot, inkl. avtalspensioner och pps 8,3 10,2 11,8 11,9 10,6 9,2 8,2 8,1

Sparkvot, exkl. avtalspensioner och pps 2,3 3,7 5,1 5,3 3,9 2,6 1,6 1,7

Källa: SCB och ESV

K O N T A K T P E R S O N E R


Prognos Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Karin Edlund, redaktör, 08-690 45 67 och Sofia Nilsson, 08-690 43 41. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor Utgifter

1. Rikets styrelse Svante Hellman 08-690 43 15 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman 08-690 43 15 3. Skatt, tull och exekution Mikaela Bolin 08-690 44 07 4. Rättsväsende Mikaela Bolin 08-690 44 07 5. Internationell samverkan Margareta Nöjd 08-690 44 53 6. Försvar och samhällets krisberedskap Margareta Nöjd 08-690 44 53 7. Internationellt bistånd Margareta Nöjd 08-690 44 53 8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 43 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Karin Edlund 08-690 45 67 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Margareta Nöjd 08-690 44 53 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 08-690 45 67 13. Integration och jämställdhet Karin Edlund 08-690 45 67 14. Arbetsmarknad och arbetsliv Sofia Nilsson 08-690 43 41 15. Studiestöd Sofia Nilsson 08-690 43 41 16. Utbildning och universitetsforskning Sofia Nilsson 08-690 43 41 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 43 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Mikaela Bolin 08-690 44 07 19. Regional tillväxt Mikaela Bolin 08-690 44 07 20. Allmän miljö och naturvård Sofia Nilsson 08-690 43 41 21. Energi Karin Edlund 08-690 45 67 22. Kommunikationer Margareta Nöjd 08-690 44 53 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Mikaela Bolin 08-690 44 07 24. Näringsliv Svante Hellman 08-690 43 15 25. Allmänna bidrag till kommuner Mikaela Bolin 08-690 44 07 26. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 08-690 43 15 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund 08-690 45 67

Kassamässig korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 Inkomster Direkta skatter p arbete, periodiseringar Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 Kapitalskatter hushåll Björn Andersson 08-690 44 01 Företagsskatter och återbetalning av lån Patrik Andreasson 08-690 44 56 Indirekta skatter på arbete Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson 08-690 44 01 Mervärdesskatt Luis Gomez. 08-690 45 08 Punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson 08-690 44 56 Kommunala utjämningsavgifter Mikaela Bolin 08-690 44 07 Skattenedsättningar Sofia Nilsson 08-690 43 41 Bidrag från EU Mikaela Bolin 08-690 44 07 Kalkylmässiga inkomster Patrik Andreasson 08-690 44 56 Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 Kommunsektorns finanser Mikaela Bolin 08-690 44 07 Ålderspensionssystemets finanser Margareta Nöjd 08-690 44 53 Offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71

Avdelningen analys och prognoser e-post: [email protected], [email protected]

Kontaktpersoner

PrognosStatens budget och de offentliga finanserna

September 2013

ESV 2013:47

Prog

no

s septem

ber 2013

ESV 2013:47

ESV gör Sverige rikare

– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel.

– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.

Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89Box 45316104 30 Stockholm

Tfn 08-690 43 00Fax 08-690 43 50www.esv.se

ISSN 1401-7865ISBN 978-91-7249-349-0

Documents

Prognos september 2013 - Ekonomistyrningsverket · 22 augusti 2013. BNP ökar i år med måttliga 1,3 procent men en ... Detta är främst en följd av konjunkturläget men ändrade