PROGRAM Konferens Rädda mannen2011-11-18

PROGRAM: Förmiddag

09.00-09.10 Välkomsthälsning och presentation av konferensen Dagens konferencier: Annika Dopping

09.10-09.30 Giftfri miljö 2.0, Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen

09.30-10.00 Cocktaileffekten och hotet mot mannen Aleksander Giwercman, Universitetssjukhuset MAS

10.00-10.15 Politik för en giftfri miljö, Lena Ek (C), Miljöminister, !lmat inslag, med en kommentar

10.15-10.30 Alla kemikalier jag blev utsatt för under graviditeten.. Anna Froster medförfattare av boken ”Den "amsäkra katten” 10.30-11.00 Kaffe

11.00-11.30 Hotet mot miljön: Effekter av hormonstörande ämnen i miljön Åke Bergman, Stockholms universitet

11.30-12.00 Hotet mot folkhälsan: är övervikt individens ansvar? Merete Eggesbo, Folkehelseinstituttet , Oslo, Norge

12.00-12.20 Hotade män, förgiftade !skar och "amsäkra katter Mikael Karlsson, Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningen

12.20-12.30 Den "amsäkra katten och andra giftiga historier från vår vardag Roger Olsson, Magnus Hedenmark, Anna Froster, Författare

12.30-13.30 Lunch

FM

Moderator och dagens konferencier; Annika Dopping

TV– och !lmproducent, moderator, föreläsare, skribent, konceptutvecklare och kommunika-tionskonsult. Specialiserad på hållbarhet i alla former, framför allt inom hälsa, miljö, ledarskap och mänskliga frågor.

Årets bok 2012”Den !amsäkra katten” lanseras under dagen.

Tänkvärda gästspel från kabarégruppen Sweet Dreams.

PROGRAM: Eftermiddag

13.30-15.30 Samtliga seminarium inleds av en moderator och följs av ett föredrag från talare. Därefter !nns det tid för diskussion med inriktning på att komma framåt eller nå en lösning.

EM

A. Vad händer med barnen? Moderator: David GunnarssonFoster och barn är de känsligaste grupperna för hormonstörande ämnen. Här fördjupar vi oss i ämnet utifrån föreläsningar om kopplingen mellan hormonstörande ämnen och allergier/astma samt ett konkret exempel på hur ett samhälle drabbats. A1 Hormonstörande ämnen i barns miljö och kopplingen till astma och allergier. Carl-Gustaf Bornehag, Karlstads universitet A2 Big consequences in a small society - why are more baby girls born, and the baby boys malformed? Paul Saoke, Physicians for Social Responsibility, Kenya

B. Hotet mot folkhälsan - samhällsekonomiska konsekvenser Moderator: Pia LindeskogKemikalier ger inte bara fortplantningse!ekter utan misstänks också bidra till fetma och andra folksjuk-domar. Då ökar de samhällsekonomiska kostnader-na för sjukvård, men genom ekonomiska styrmedel kan e!ekterna mildras.B1 Socio-economic costs of chemical-related diseases. Leonardo Trasande, New York University, USA B2 Kan ekonomiska styrmedel förbättra folkhäl-san? - erfarenheter från fallet kadmium. Lars Drake, Kemikalieinspektionen

C. Så kan företag gå föreModerator: Gun RudquistFör att kunna byta ut skadliga kemikalier behövs kunskap om vilka kemikalier som behöver bytas ut och vilka alternativ som "nns. SIN-listan (Substitute It Now) kan vara ett stöd för företag som vill undvi-ka att deras produkter blir framtida miljöskandaler. Andra företag försöker skapa nya kemikalier från grunden, med mindre påverkan på miljön. Att välja bort ämnen från produkter kan företag göra av olika

skäl, för att minska riskerna för miljö och hälsa eller för att inte behöva lägga resurser på stora investe-ringar för att ta hand om oönskade produkter.C1 SIN 2.0- Ett e!ektivt verktyg för utbyte av hormonstörande ämnen. Frida Hök, Internationella kemikaliesekretariatet (ChemSec) C2 Företag i framkant-metoder och drivkra#er för miljömässigt bättre produkter. C.2.1 Screening for endocrine disrupting e!ects in product develop-ment- an innovative tool for substitution of hazar-dous substances. Stuart Yaniger, PlastiPure and Matt Stoner, CertiChem. (Via länk) C.2.2 Ways to use the SIN list and other substitution tools for endocrine disrupting chemicals and other hazardous substances. Iain Brunning, Boots. C.2.3 Miljömärk-ning som drivkra# för produktutveckling. Kristina Nyhlén, Hardford.

D. Rätten att veta och konsten att väljaModerator: Pia Aspegren För att en konsument ska kunna välja bort oönskade kemikalier i varor krävs att det är möjligt att få veta vad varan innehåller. På kosmetika och hygienpro-dukter "nns möjligheten tack vare en utförlig inne-hållsförteckning, men o#a behövs vägledning i form av miljömärkning eller annan kvali"cerad tolkning för att kunna göra tolkningen. Seminariet tar också upp vad som krävs förutom kunskap för att vi ska ändra våra vanor och beteenden.D1 Att undvika hormonstörande ämnen i vardagen. Marie-Louise Holmer, Miljöstyrelsen, Danmark (engelska). D2 Att få genomslag i folkbildningskampanjer - så "ck vi kvinnor att avstå alkohol under graviditeten. Eva-Karin Envall, Statens folkhälsoinstitut.

E. Hur sätter vi gränser?Moderator: Magnus BreitholtzGränsvärden, som t.ex. ADI (Acceptabelt Dagligt Intag) och TDI (Tolerabelt Dagligt Intag) fastställs

EM

för varje substans var för sig. ”Säker” anses expone-ring vara som ligger under detta gränsvärde. Sådana riskbedömningar tar dock inte hänsyn till eventuella hormonstörande e!ekter och inte heller till cocktail-e!ekter, d.v.s. e!ekter av $era substanser i samver-kan. Dessutom beaktar man inte den akademiska forskning som "nns tillgänglig. Här blickar vi framåt mot bättre metoder.E1 Vad missar dagens riskbedömningar och vilka möjligheter erbjuder ny metodik? Henrik Appel-gren, Kemikalieinspektionen E2 Vad är riskfritt och varför kan inte experterna enas?- om fallet bisfenol A. Annika Hanberg, Karo-linska institutet

F. Strategier för en gi!fri miljöModerator: Mikael Karlsson”Just nu arbetar en paralamentarisk beredning med mål, strategier och styrmedel för miljömålet Gi#fri miljö. På seminariet beskrivs arbetet. De olika utma-ningar och strategier som Sverige står inför diskute-

ras med beslutsfattarna sjävla på plats”Inledande talare: Rolf Annerberg, ordf Miljömålbe-redningenKommentatorer: Matilda Ernkrans, miljöpolitisk talesperson Socialdemokraterna, ordförande miljö- och jordbruksutskottet, Lars Hjälmered, miljöpoli-tisk talesperson Moderaterna, miljö- och jordbruks-utskottet.

G. Styrmedel för substitutionModerator: Eva EiderströmDet "nns olika sätt att reglera vad en produkt får innehålla. Lagsti#ning är ett sätt, men standarder påverkar också vad som tillverkas, liksom o!entlig upphandling. Vi får höra om både möjligheter och svårigheter som "nns när det gäller att ställa krav.G1 Kemikalier i leksaker – hur långt kan standardi-sering påverka innehållet av farliga ämnen? Helena Norin, Naturskyddsföreningen G2 Resultat av en framsynt kemikaliestrategi. Charlotta Brask, Stockholms läns landsting

Forts. PROGRAM: Eftermiddag

15.30-16.00 Kaffe

16.00-16.30 Paneldebatt 1: Forskare och företagsrepresentanter sammanfattar dagen: Nina Cromnier (generaldirektör på Kemikalieinspektionen), Carl-Gunnar Bornehag, Magnus Huss (vd för Plast- & kemiföretagen), Aleksander Giwercman, Ulrika Dahl

16.30-17.00 Paneldebatt 2: Politiker debatterar utifrån verkligheten. -vad kan ni/vi göra? Ledamöter från Miljömålsberedningen: Matilda Ernkrans (s), Irene Oscarsson (kd), Lars Hjälmered (m). Jens Holm, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet (v), Mikael Karlsson

17.00- Mingel! Välkomna att ta ett glas ekologiskt fredagsvin och prata med dagens deltagare och föreläsare. Passa också på att träffa författarna till boken ”Den "amsäkra katten” och köp den till specialpris!

17.00- Extra! Filmen Underkastelsen av Stefan Jarl visas i kongresshallen (längd 87 min) Filmen som kom 2010 är ett viktigt inlägg i kemikaliedebatten.

Aleksander Giwercman är Läkare, docent, klinikchef för Reproduktions-medicinskt Centrum vid Skånes Universi-tetssjukhus i Malmö.. Han har ett forskningsmässigt och kliniskt intresse för manlig fortplantning. Han disputerade 1992 och avhandlingen fokuserade på förstadier till tes-tikelcancer. Sedan 1991 har han jobbat kliniskt med an-drologi och huvudparten av patienterna har problem med fertilitet och/eller könshormonbrist. Intresset för miljöfak-torers betydelse för den manliga fortplantningsfunktionen inleddes under 1992 då han var medförfattare till en pu-blikation som indikerade 50% minskning i spermieantalet under perioden 1940-1990. I den forskargruppen som han var en del av, vid Rigshospitalet i Köpenhamn diskuterades vad som kunde utlösa en sån e!ekt och miljö- samt livs-stilsfaktorer tycktes vara en naturlig förklaring. Under 1999 $yttade han till Malmö och året e#er bil-dades en forskargrupp, som han är ledare för. Gruppens huvudintresse är gen-miljö-livsstil interaktion i relation till fortplantningsfunktionen. Det betyder att de försöker identi"era genetiska faktorer som bestämmer om en indi-vid är mer eller mindre känslig för miljöns negativa e!ek-ter på fortplantningsfunktionen. Aleksanders input är den kliniska och hans hustru – som är molekylärbiolog – och hennes forskargrupp står för den genetiska delen. Det är ett spännande samarbete mellan läkare och laboratoriefolk. De har, som en del av deras forskning, deltagit i två EU "nansierade projekt som fokuserar på miljögi#er och re-produktion. Sedan 2007 har Aleksander varit chef för Reproduk-tionsmedicinskt Centrum, en klinik som sysslar med både manlig och kvinnlig fortplantning. Vardagen på jobbet de-las, därför, mellan patienter, administration och forskning.

Annika Hanberg är Professor i toxikologi på Institutet för Miljömedicin (IMM), Sedan 1987 bedriver Annika Hanberg miljömedicinsk och toxikologisk forskning, undervisning inom toxikologi och hälsoriskbedömning, samt arbetar med hälsoriskbedöm-ning av olika miljöfaktorer på uppdrag av olika nationella och internationella myndigheter och organisationer. Som toxikolog forskar Annika Hanberg om mekanismer för dioxiners och andra hormonstörande ämnens toxicitet. Hon har även gjort studier av människors exponering för dioxiner, PCB, metaller, bromerade $amskyddsmedel och #alater. Forskningen har det gemensamt att den sy#ar till att förbättra underlaget för riskbedömning av miljöföro-reningar och kemikalier. Den nuvarande forskningen är inriktad på studier av riskbedömningsprocessen för hor-monstörande ämnen, med fokus på bisfenol A. I ett forsk-ningssamarbete med Livsmedelsverket som baseras på en kohort med nyblivna mammor och deras barn studeras barnens hälsa i förhållande till exponering för förorening-ar i modersmjölk. Sedan slutet av 1980-talet har Annika Hanberg arbetat med hälsoriskbedömning av olika ämnen (dioxiner, PCB, hormonstörande ämnen, bekämpnings-medel, PAH mm) på uppdrag av och i samarbete med bl a Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsver-ket, Socialstyrelsen, EU och WHO. Sedan 2006 har hon en omfattande verksamhet inom undervisning, som pro-gramstudierektor för det internationella Masterprogram-met i toxikologi och arbetar inom EU för att bygga upp undervisning inom hälsoriskbedömning i Europa.

Carl- Gustaf Bornehag är professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid SP Sveriges Teknis-ka Forskningsinstitut. Carl-Gustaf leder en forskargrupp med fokus på exponeringar av framförallt kemikalier tidigt i livet och dess betydelse för kronisk sjukdom senare i livet hos barn och ungdomar. Forskningen bedrivs huvudsakli-gen inom ramen för två pågående longitudinella epidemi-ologiska studier, DBH och SELMA. DBH-studien startade för 10 år sedan och följer mer än 10,000 barn i Värm-land där det övergripande sy#et är att undersöka miljö-faktorer tidigt i livet och dess betydelse för både insjuk-nande och tillfrisknande av astma och allergi senare i livet

Aleksander Giwercman Skånes Universitetssjuk-hus i Malmö.

Annika Hanberg

Karolinska Institutet (KI).

Presentation av föredragshållarna.

Carl-Gustaf Bornehag

Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut.

(www.dbhstudien.se). DBH-studien genomförs under led-ning av Bornehag dessutom i 8 länder idag för att studera likheter och skillnader mellan olika världsdelar (Bulgarien, Singapore, Taiwan, Danmark, USA, Kina, Korea) innefat-tande mer än 75 000 barn. Den svenska DBH-studien har gett upphov till ett fyrtiotal artiklar och utgjort underlag för 5 färdiga och 3 pågående doktorsavhandlingar. SEL-MA-studien är en födelsekohortstudie där mer än 2,500 gravida kvinnor har rekryterats i vecka 10 av graviditeten (www.selmastudien.se). Det övergripande sy#et med den-na studie är att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande ämnen under graviditet och spädbarnsår för kronisk sjukdom senare i livet hos barn. Fyra typer av data samlas kontinuerligt in i studien innefattande; blod och urin från gravid kvinna och barn som fryses i biobank för senare analyser av biomarkörer för kemikalier, miljö-prover av damm och lu# från bostaden från graviditets- och spädbarnsperiod som förvaras frysta för senare analys av innehåll av kemikalier, enkätdata från graviditets- och spädbarnsperioden såväl som senare, och slutligen hälso-data från läkarundersökningar inom ramen för rutinmäs-siga barnhälsoundersökningar inom BVC. Hälsoe!ekter som studeras inom ramen för SELMA är astma och allergi, övervikt och fetma, neurospykiatriska tillstånd (autism, ADHD, etc.) och reproduktionse!ekter.

Charlotta Brask är tillförordnad miljöchef på Stockholms läns landsting (SLL). Stockholms läns landsting arbetar systematiskt med att minska sin miljöpåverkan. De om-råden som landstinget arbetar mest med är kemikalier, lä-kemedel, energi, transporter och produkter. Under de fem senaste åren har SLL arbetat med att fasa ut de mest miljö- och hälsofarliga kemikalierna ur sina verksamheter, främst vården. Sedan 2007 har mängden miljö- och hälsofarliga kemikalier som används i landstingets egna vårdverksam-heter minskat med mer än 90 procent. Detta tack vare att vissa kemikalier har ersatts av mindre farliga alternativ, medan andra helt fasats ut. Charlotta har en magisterexamen i kemi från Lunds uni-versitet som hon har kombinerat med studier i ledarskap och internationella miljöfrågor. Hon har tidigare bland annat arbetat som miljökonsult inom områden som far-ligt avfall, förorenad mark och miljöutbildningar. Hon

började 2003 inom landstinget som kemikaliecontroller på Karolinska universitetssjukhuset. Innan hon blev tillför-ordad chef så var hon projektledare för att ta fram förslag till SLL’s kommande miljöpolitiska program för perioden 2012-2016. Hon brinner för att SLL ska kunna erbjuda vård, tandvård och kollektivtra"k till sina invånare utan att de exponeras för hälsofarliga kemikalier och att lands-tinget inte ska släppa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier i miljön.

Eva-Karin Envall är barnmorska med många års erfaren-het inom yrket. Hon är även utbildad vårdlärare. Eva-Karin har sedan 2004 arbetat som projektledare i Riskbruksprojek-tet som handlar om gravida och alkohol och barnmorskans arbetssätt med alkoholfrågor inom mödrahälsovård (avslu-tat 2010). Delaktig i forskning kring alkohol och graviditet i samarbete med Linköpings universitet (2006, 2008, 2010). Från oktober 2011 verksam som projektledare inom Statens folkhälsoinstitut med ytterligare ett regeringsuppdrag rö-rande ANDT-frågor inom mödra och barnhälsovård.

Frida har en magisterexamen i Miljövetenskap med in-riktning på Kemi från Göteborgs universitet. Innan Frida började på ChemSec arbetade hon i åtta år som hand-läggare och projektledare på Naturskyddsföreningen. På Naturskyddsföreningen arbetade hon med kemikalier ur miljö och konsumentperspektiv, genom miljömärkning, konsumentmakt och i projekt med fokus på kemikalier i varor. Frida värvades till ChemSec under 2009 som pro-jektledare förChemSecs ”Greening Consumer Electronics”projekt. I detta projekt fokuserade Frida på översynen av RoHS-direktivet och arbetade för att ytterligare ämnen skulle föras in i detta direktiv och därmed regleras. Detta

Charlotta Brask

Stockholms läns landsting (SLL).

Eva-Karin EnvallBarnmorska med många års erfarenhet inom yrket. Även utbildad vårdlärare.

Frida HökInternationella kemika-liesekretariatet (Chem-Sec).

arbete innebar mycket kontakter med lagsti#aren i Bryssel och proaktiva företag som kunde visa på möjligheterna att fasa ut de skadliga kemikalierna. Frida är nu projektledare för ChemSecs projekt om hormonstörandestörande kemi-kalier och inom ramen för detta projekt arbetar hon med att belysa problemen med hormonstörande ämnen och att påverka EUs medlemsländer att reglera dessa ämnen.

Helena Norin är civilingenjör i kemiteknik och uppdrags-ledare med organisationsutveckling som specialitet. Hon har i tidigare anställningar ansvarat för framtagning av kriterier för Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval och har stor kunskap i miljöbedömning av ke-miska produkter och opinionspåverkan i kemikaliefrågor. Hon har lång internationell erfarenhet från kemikalie- och konsumtionsfrågor med ett stort kontaktnät inom EU och i utvecklingsländer. Hon har ansvarat för ett $ertal projekt om varors innehåll av kemikalier och är Naturskyddsför-eningens representant i standardiseringsarbete för leksa-ker på svensk och europeisk nivå.

Henrik Appelgren är Biolog och Filoso"e Doktor i toxi-kologisk genetik. Han arbetar som toxikolog/hälsoriskbe-dömare på Kemikalieinspektionen. Henrik arbetar inom SERP (Sveriges Rapportörsprogram) med avseende på be-kämpningsmedel, mikroorganismer och GMO. Arbetet är starkt EU-inriktat. Han deltar regelbundet på EU-möten med olika inriktning. Tidigare arbetsplatser inkluderar Wallenberglaboratoriet vid Stockholms universitet, Hud-dinge sjukhus, Karolinska Institutet och Södertörns hög-skola. Henrik är sekreterare i Scandinavian Society for Cell Tox-icology (SSCT), samt ledamot av vetenskapliga kommittén för Forska utan djurförsök (ideell sti#else).

Iain Brunning heads the Scienti"c Advisers Team for Boots UK which part of the Alliance Boots Group. Al-liance Boots is a leading international pharmacy-led health and beauty group o!ering a wide range of pro-ducts and services to our customers. Working in close partnership with manufacturers and pharmacists, our two core business activities are pharmacy-led health and beauty retailing and pharmaceutical wholesaling. Iain is responsible for development of strategy for the use of chemicals within Boots UK and for implementation of policies for delivering that strategy. He has over 20 years experience working within the cosmetics industry wor-king holding a variety of posts within the di!erent busi-ness functions at Boots and also working with the Techni-cal Services department for Revlon UK. Iain represents Boots working with UK and European trade associations and is currently contributing to the dra#ing of guidance for new Cosmetic Regulation.

Kristina Nyhlén arbetar som Product Safety Manager vid Hardford AB. Hon är kemist-biolog med licentiatexamen om njurmedicin från Lunds Universitet och doktorsexa-men i Farmakologi från Linköpings Universitet. Kristina har under 15 år arbetat på olika företag och ha# hand om den medicinska och/eller kemiska säkerheten och kvalitén på produkter inom medicinteknisk industri, naturläke-medel och varit projektledare för kliniska prövningar. Nu arbetar hon som ansvarig för produktsäkerheten på Hard-ford AB. Det är ett företag som utvecklar och producerar kosmetik, hår- och kroppsvårdprodukter till detalj- och dagligvaruhandeln i Norden. Företaget äger kända varu-märken som Jane Hellen MOOD, Naturelle, Vademecum, Salubrin m $, men tillverkar och utvecklar också produkter till ett 30-tal externa uppdragsgivare. Kristina arbetar till-sammans med Hardfords R&D avdelning för att säkerställa att produker som tillverkas uppfyller lagkrav, kvalitetskrav och samtidigt är skonsamma mot miljö och människa.

Helena Norin

Uppdragsledare inom organisationsutveckling.

Henrik Appelgren

Kemikalieinspektionen.

Iain Brunning

Boots, UK.

Kristina Nyhlén

Hardford AB.

Lars är Vetenskaplig rådgivare i samhällsekonomi vid Ke-mikalieinspektionen och Adjungerad professor i National-ekonomi, särskilt naturresurs och miljöekonomi vid Insti-tutionen för ekonomi, SLU. Lars har tidigare varit verksam som miljöekonom vid Naturvårdsverket. Lars har en omfattande internationell erfarenhet bl.a. från Sibirien, Australien och Östra Afrika. Lars har varit aktiv i Naturskyddsföreningen, bl.a. som ordförande i Uppsala och i Länsförbundet i Uppsala län. Numera är han aktiv i fredsarbete.

”Sverige ska fortsätta att vara en ledande miljönation i världen. Genom en aktiv och framtidsinriktad miljöpoli-tik som hittar lösningar på både internationella och lokala miljöproblem ska Sverige bli det land där det är enklast, billigast och roligast att vara miljövänlig.”

Leonardo Trasande is a faculty member in pediatrics and environmental medicine at the NYU School of Medicine, and in health policy at the NYU Wagner School of Public Service. Dr. Trasande’s research focuses on identifying the role of environmental and other factors in chronic child-hood disease, and documenting the economic costs for

policy makers of failing to prevent them proactively. Dr. Trasande is perhaps best known for a 2011 study in Health A!airs which found that children’s exposures to chemicals in the environment cost $76.6 billion in 2008. His analysis of the economic costs of mercury pollution played a cri-tical role in preventing the Clear Skies Act (which would have relaxed regulations on emissions from coal-"red po-wer plants) from becoming law. He has also published a series of studies which document increases in hospitaliza-tions associated with childhood obesity and increases in medical expenditures associated with being obese or over-weight in childhood. %ese studies have been cited in the Presidential Task Force Report in Childhood Obesity, and another landmark study identi"ed that a $2 billion annual investment in prevention would be cost-e!ective even if it produced small reductions in the number of children who were obese and overweight. He serves on a United Nations Environment Programme Steering Committee which is developing a Global Outlook on Chemicals Policy, and on the Executive Committee of the Council for Environmen-tal Health of the American Academy of Pediatrics. He re-cently served on the Board of Scienti"c Counselors for the National Center for Environmental Health at the Centers for Disease Control and Prevention. Dr. Trasande earned a Master’s degree in Public Policy from Harvard’s Kennedy School of Government, and an M.D. from Harvard Medical School. He completed a pe-diatrics residency at Boston Children’s Hospital, a Dyson Foundation Legislative Fellowship in the o&ce o f Senator Hillary Rodham Clinton, and a fellowship in environmen-tal pediatrics at the Mount Sinai School of Medicine.

Marie Louise Holmer work att the Chemicals Division of the Danish Environmental Protection Agency (EPA). She is a biologist working with toxicology and human health risk assessment of industrial chemicals. During the last 7 years she has, among others, been involved in the deve-lopment of test methods in the OECD, risk assessments of industrial chemicals in the EU and OECD, use and as-sessment of QSAR models, categorisation approaches and in vitro methods, hazard and risk assessment of endocrine disruptors and combination e!ects, and communication to the public about endocrine disruptors in consumer pro-ducts. %e Chemicals Division in the Danish EPA is part of the Danish Ministry of the Environment. %e Chemi-cals Division handles a great number of tasks ranging from participation in the EU REACH committees and global

Lena Ek

Miljöminister,Miljödepartementet.

Leonardo Trasande NYU School of Medici-ne, NYU Wagner School of Public Service.

Lars Drake

SLU.

Marie Louise Holmer

Danish Environmental Protection Agency (EPA).

environmental issues, to surveys of chemicals in consumer products on the Danish market. In 2009 the Danish EPA conducted a survey of the combined exposure of 2-year old children to endocrine disruptors, and at the moment we are doing a similar study on combined exposure of pregnant women to endocrine disruptors. %ese surveys, and others, form the basis of several information cam-paigns aiming to provide help to consumers in minimizing their chemical exposure.

Dr. Stoner is a Senior Research Scientist at CertiChem, a developer of assays for endocrine disruptors. Matthew Sto-ner completed his PhD in Toxicology at Texas A&M Uni-versity and postdoctoral training in Molecular Toxicology at %e Pennsylvania State University. He was appointed Research Assistant Professor in the College of Pharmacy at %e University of Rhode Island, where he established an independent research laboratory supported by the Rhode Island IDeA Network of Biomedical Research Excellence. He has multiple publications that investigate molecular mechanisms of nuclear receptor signaling in human cells. Dr. Stoner guides CertiChem’s molecular biology research e!orts to develop and re"ne new bioassays for detection of endocrine disruptors.

Merete Eggesbo er lege av bakgrunn og senior forsker ved Folkehelseinstituttett i Norge. Hun er miljøepidemiolog med barns helse som hovedinteresse. Hvorfor er det en del lidelser som øker så voldsomt blant barn i den vestlige verden tiltross for generelt gode oppvekstvilkår? Vi vet det må være miljøfaktorer som ligger bak denne økningen for økningen skjer for raskt til å kunne skyldes forandringer i genene. Merete Eggesbø har valgt å jakte blant to miljøfak-torer som begge kan tenkes være av betydning. Den første er barns eksponering for miljøgi#er under graviditet og

amming. Over 100 000 ulike kjemikalier er i bruk i stor utstrekning i EU men få av dem er undersøkt med tanke på mulige negative e!ekter på barns utvikling. Hennes an-dre hovedinteresse er endringer i barns tarm$ora grunnet antibiotika, bedret hygiene og sterile fødsler (keisersnitt). Hun har grunnlagt en stor kohort bestående av 2500 mødre og deres barn (HUMIS) som følger barna fra før fødsel til ungdomsalderen, og har her samlet inn morsmelk og avføringsprøver for å studere dette. Hun deltar i $ere EU prosjekter, blant annet prosjektet OBELIX, som har som formål å studere sammenhengen mellom miljøgi#er og overvekt. Hun deltar også i $ere EU prosjekter som er i startfasen, som CHICOS, DENAMICS, EarlyNutrition, hvor betydningen av miljøgi#er og ernæring på barns hel-se står i fokus. Hun er konsulent for bruk av miljøprøvene i MoBa, den store norske undersøkelsen av 100 000 mødre og deres barn, og Norges representant for WHOs overvåk-ning av morsmelk med tanke på miljøgi#er.

Mikael Karlsson är Naturskyddsföreningens ordförande och även ordförande i European Environmental Bureau. Han är Fil Dr i miljö- och energisystem och forskar bland annat om riskhantering och kemikaliepolitik. Mikael är sakkunnig i den parlamentariska Miljömålsbe-redningen och medverkar o#a i expertgrupper om miljö- och kemikaliefrågor vid EU-kommissionen.

Paul Saoke is Public health specialist and the Executive Di-rector of Physicians for Social Responsibility (PSR Kenya) and Vice President of the International Society of Doctors for the Environment (ISDE Africa region). Paul Saoke participated actively in the negotiations of the Stockholm Convention and the Strategic Approach to International Chemicals Management. He was also a member of the task force on the Healthy Environments for Children’s

Matthew Stoner

CertiChem.

Merete Eggesbo

Folkehelseinstituttett i Norge.

Mikael Karlsson

Naturskyddsföreningen.

Paul Saoke Physicians for Social Responsibility (PSR Ke-nya).

Alliance and is currently the Vice President of the Inter-national Society of Doctors for the Environment (ISDE) for Africa. He is currently working on two books on DDT and Malaria in Africa. Nationally he is the Vice-chair of the National Steering Committee for the implementation of Stockholm Convention and chairs the DDT expert com-mittee. He oversaw the development of the national imple-mentation plans and the national actions plans on DDT in Kenya. He is also chair of the ”Non-chemical alternatives to DDT” under the Global Alliance for DDT Alternatives set up under the Stockholm Convention.

Stuart Yaniger is Vice president at PlastiPure, a formulator and consultant for the plastics industry. He is an inventor and technologist with more than 25 years of experience in polymer science and high-volume product development. He was the founder and chief technical o&cer of Neocork Technologies, which invented, licensed, marketed, and manufactured the synthetic wine cork. Before his ventu-res in the beverage packaging business, Yaniger was one of the founders, vice president of research and development, and chief scientist of Interlink Electronics, where he inven-ted, patented, and commercialized their core technologies in polymer-based force and position sensing. Yaniger’s experience includes stints at Lockheed Advanced Aero-nautics and Nicolet Instrument Corporation (now part of %ermo-Fisher), where he developed advanced methods of probing molecular interactions at electrode surfaces in batteries and electroplating processes. Yaniger received his academic training in chemistry and physics at the Univer-sity of Utah and University of Maryland Baltimore County, and he was a Postdoctoral Fellow in the laboratory of Alan MacDiarmid (Nobel Laureate, 2000) at the University of Pennsylvania.

Ulrika Dahl är chef för avdelningen för Miljögi#er på Na-turskyddsföreningen. Hon är disputerad ekotoxikolog och hon genomförde sina doktorsstudier vid Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap vid Stockholms universistet. Hennes arbete handlade om att utarbeta nya riskbedöm-ningsmetoder för miljögi#er. Ulrika har i sitt arbete för Naturskyddsföreningen till stor del arbetat med kemikalie-frågor i Syd, främst i Sydostasien samt Öst- och Sydafrika.

Åke Bergman är professor vid institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet. Bergmans huvud-sakliga forskningsområde är organiska miljögi#er. Forsk-ningen sker i nära samarbete med andra discipliner såsom ekotoxikologi och epidemiologi. Särskilt fokus ligger på hormonstörande ämnen och bromerade $amskyddsme-del, liksom att identi"era nya miljögi#er. Han arbetar även med att utveckla nya analysmetoder för miljögi#er och de-ras nedbrytningsprodukter. Utöver forskningen bedriver Bergman också undervisning och leder arbetet med att ut-forma ett nytt miljövetenskapligt utbildningsprogram vid universitet.

Stuart Yaniger

PlastiPure.

Åke Bergman

Stockholms universitet.

Ulrika Dahl

Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningens mål är ett samhälle i balans med naturen. Bra Miljöval är ett av våra verktyg för att nå det målet. Vår märkning gör att du kan välja de pro-dukter som är minst skadliga för miljön.

Många framgångar genom årenGenom att välja Bra Miljöval gynnar du de miljöanpas-sade produkterna. Detta har till exempel lett till att den miljöfarliga tensiden LAS i princip försvunnit från svenska tvättmedel. Det gör dem unika i världen. El märkt med Bra Miljöval har stoppat planer på utbyggnad av fritt ström-mande älvsträckor.

Kraven skärps efter handFör att en produkt ska få bära vår märkning måste företa-get leva upp till de krav som ställs i våra kriterier. Kraven är hårda men inte omöjliga att nå. Istället skärps kraven e#er hand och produkterna måste successivt utvecklas och bli mindre skadliga för miljön. Märkningen gäller alltid en produkt, inte ett företag. En produkt är antingen en vara som till exempel papper och tvättmedel eller en tjänst som till exempel el, transporter och försäljning av livsmedel i butik.

Stickprov och årlig revisionDå och då görs stickprov för att kontrollera att produk-terna uppfyller kraven. En gång om året görs också en stor kontroll av alla de företag som använder märkningen. Allt granskas av auktoriserade revisorer som vi på Natur-skyddsföreningen godkänt.

Ett uthålligt samhälleKriterier "nns för så vitt skilda områden som elleveran-ser och rengöringsmedel. Det gör att de speci"ka kraven i kriterierna skiljer sig åt. Däremot bygger alla kriterierna på samma grundidéer: Vi måste spara på naturresurserna. Den biologiska mångfalden och människans hälsa får inte hotas. Material ska kunna återföras till naturens kretslopp, användas på nytt eller återvinnas.

Alla giftiga och svårnedbrytbara kemikalier ska bortKriterierna utgår från ett helhetsperspektiv och ställer krav på råvaran och de kemikalier som används i produktionen. Samtliga kriterier följer Naturskyddsföreningens kemika-liepolicy som innebär att alla gi#iga och svårnedbrytbara

kemikalier ska bort. Kriterierna ställer också krav på ut-släpp. Dessutom ställer kriterierna krav på den energi som går åt för att producera en vara eller tjänst. Målet är att minska den totala energianvändningen och att övergå från fossila bränslen, som olja, till förnybara energikällor. Tillverkaren måste ta ansvar för vad som händer med produkterna e#er att de använts. Papper, till exempel, ska kunna återvinnas. Även uttjänta anläggningaroch fordon ska kunna tas om hand på ett bra sätt. För att få företagen att arbeta mer långsiktigt med miljö-frågor krävs en miljöpolicy. I den ska det stå hur företaget ska minska sin miljöpåverkan.

Handla MiljövänligtMärkningen Bra Miljöval är en del av Naturskyddsfören-ingens Handla Miljövänligtarbete. Handla Miljövänligt är ett nätverk av aktiva medlemmar som bland annat genom-för kampanjen Miljövänliga veckan varje höst.

Just nu "nns det 740 st olika produkter, butiker och tjänster som är märkta med Bra Miljöval.

www.bramiljoval.se

Vår egen tuffa miljömärkning

I dag "nns kriterier för Bra Miljöval för följande varor och tjänster:

Under det internationella Kemi-året 2011 fokuserar Na-turskyddsföreningen en stor del av arbetet på de kemika-lier som "nns i miljön – och i oss. Hälso- och miljöe!ek-ter är tätt sammankopplade. Kemikalier är gränslösa, de sprids mellan länder och över hela jordklotet.

Det här gör vi för att minska kemikalie-spridning:

Koll på naturen Projekt pilgrimsfalk och havsörn är två exempel på hur kunskap om naturen kan få betydelse också för att påverka samhällsutvecklingen. Rovfåglarna drabbades av miljögif-ter som DDT och PCB. De är förbjudna idag och fåglarna har återhämtat sig. Missbildade "skar utanför pappersbru-ken var en larmsignal som resulterade i att klor togs bort från blekningsprocesserna och att Naturskyddsförening-ens egen miljömärkning tog fart.

Samarbete över gränser Idag är kemikaliearbetet till stor del internationellt. Natur-skyddsföreningen samarbetar med många organisationer i länder i Syd där de varor som vi använder o#a tillverkas. Kemikalier som är förbjudna hos oss kan användas där och skada arbetare och spridas till miljön utanför fabrikerna. Tack vare bidrag från Sida kan vi förmedla resurser som hjälper de lokala organisationerna att påverka och föränd-ra. Genom dem får vi viktig kunskap som vi kan förmedla till konsumenter och företag i Sverige. Inom EU arbetar vi tillsammans med andra europeiska miljöorganisationer för att påverka kemikalielagsti#ning-en REACH och lagsti#ning om olika produkter.

Miljömärkning och konsumentrådGenom vår egen miljömärkning, Bra Miljöval, påverkar vi producenter att ta bort farliga och onödiga ämnen ur hus-hållskemikalier och vid tillverkning av produkter som t ex textilier. På webbplatsens Grön guide "nns tips och råd till konsumenter för att göra så bra val som möjligt. Var och en kan bidra till att minska användningen och spridningen av kemikalier i vardagen. Vi för också dialog med olika företag och utmanar dem att göra allt för att kontrollera hela produktionskedjan, åter-bruka, återanvända och dessutom kontrollera vart avfallet från deras produkter hamnar.

Produktundersökningar Naturskyddsföreningen genomför produktundersökning-ar vid oberoende laboratorier för att analysera vad olika varor egentligen innehåller. Det gör vi för att skapa debatt, konkretisera problemen och få bort farliga ämnen. Vi har de senaste åren testat allt från babyprodukter och fritids-kläder till plastskor.

Informera, folkbilda och skapa debatt Vår medlemstidning Sveriges Natur inledde året med te-manumret ”Gränslösa gi#er” med både internationella reportage, konsumentråd och bakgrundsfakta. Många av föreningens lokala kretsar har visat Stefan Jarls "lm Under-kastelsen under året. Filmen är en skrämmande skildring av verkligheten. Föreningens ideella Kemikalienätverk uppmärksammar problem med kemikalier i vardagliga produkter. Tack vare dem "nns inte bakteriedödaren Triclosan i tandkräm på den svenska marknaden längre. Vi vill ly#a problematiken, skapa opinion och uppmärksamma politiker och besluts-fattare på vad som behöver göras. Samtidigt som kemika-liernas e!ekter på hälsa och miljö är skrämmande, "nns det mycket att göra. Vi nöjer oss inte enbart med att larma, men ibland är det nödvändigt, för att visa vägen framåt.

Engagera många Alla goda kra#er behövs för att förändra samhället. Många engagerade konsumenter, företag som går före, politiker som vågar säga ifrån. Ju $er vi är, desto större kra# har vi att förändra.

Om du inte redan är medlem: Välkommen till Naturskyddsföreningen! Du gör en viktig insats för miljön genom att bli medlem. Det kostar endast 295 kr per år (24 kr/mån). Ditt företag kan också bli Miljösponsor. Sponsorskapet ger också ditt företag möjligheter att visa medarbetare, kunder och samarbetspartners ert miljöengagemang. Läs mer och anmäl dig på vår webbplats:

www.naturskyddsforeningen.se

Miljögifter i världen - och oss