Projekt Akka – användbara

Projekt Akka – användbarakvalitets- och kostnadsanalyser

SLUTRAPPORT

Andreas GremyrCarl LagoLeif LundstedtBengt André

[ PROJEKT AKKA ]Vilka möjligheter uppkommer om man kan koppla data från kvalitetsregister och KPP (Kostnad per patient)?

AKKA

Slutrapport | Projekt Akka | Januari–oktober 2013

2

Trots att psykiatriska verksamheter har tillgång till mer data kring den vård man bedriver än någonsin tidigare är det svårt att skapa sig en bild av vårdens kostnadseffektivitet. Projekt Akka har haft

som ett syfte att skapa en modell för att koppla ihop information från kvalitetsregister och KPP (Kostnad per patient).

Arbetet har pågått under januari–oktober 2013 i nära samarbete med psykiatriska verksamheter och register. Projektet syftar till att ta fram exempel på jämförande rapporter till grund för utveckling av vårdens kvalitet och har presenterats och presenteras i lämpliga forum under året. Deltagande kliniker/enheter har valts ut för att de har relativt hög täckningsgrad i aktuella register och har KPP-redovisning. De jämförs i ett eller flera av registren Riksät, PsykosR och BipoläR.

Deltagande kliniker/enheter är Ätstörningsmottagningarna inom Re-gion Halland, Ätstörningsvården NU-sjukvården (Uddevalla, VGR), de-lar av Psykiatrin i Sunderbyn, Gällivare och Piteå (NLL), Affektiva I och II inom SU/VGR, psykosmottagningarna NåUt-teamet (SU/VGR), Skans-torget (SU/VGR) och Björkängen (SÄS/VGR). De har en stor geografisk spridning från Halmstad i söder till Gällivare i norr och klinikerna/en-heterna omfattar cirka 4 800 patienter med en total vårdkostnad på 412 miljoner kronor per år.

Projektet har visat att det är juridiskt, tekniskt och administrativt möj-ligt att samköra kvalitets- och kostnadsdata och att detta kan ge värde-fullt underlag till verksamheterna genom generella rapporter, men ger också möjlighet till fördjupade analyser av specifika frågeställningar. Det finns goda möjligheter framöver att använda samma metoder som i projektet för att belysa, kartlägga och ta fram underlag för förbättrings-arbete inom flera områden relaterade till ”God vård”.

Den allt högre täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister gör det gynnsamt att framöver göra liknande jämförelser för fler vårdgivare och fler register för att förbättra vården för patientgrupper med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik. Likaså kan den ojämlika tillgången till adekvat somatisk vård för personer med psykiatrisk sam-sjuklighet kartläggas, analyseras och följas genom sammankoppling av kvalitetsregister- och KPP-data. Idealiskt för verksamheterna är om samkörning av kvalitetsregister- och KPP-data kan ske kontinuerligt och att återkoppling kan ske i realtid.


3

sammanfattning

Innehåll

Sammanfattning 3Bakgrund/syfte 5Arbetssätt/metoder 5Delaktiga 5Resultat 5Utmaningar och framgångsfaktorer 7Framtiden/utvecklingsområden 7Bilagor 8–11


4

Projekt AKKA | BipoläR | 2012/2011

Akka(m) A B CPat/1000inv 3,9 6,6 4,1 3,3Antal 3268 906 214 2148

% Akka(m) A B CTäckningsgrad 12 14 12 11Antal 382 123 26 233

% Akka(m) A B CLäkaruppfölj 80 63 50 93Litium (typ I) 76 71 87 77Patientutb 29 24 19 33

kr Akka(m) A B C KPP 83 469 57 413 84 719 94 334 KPP kvalreg 50 018 44 642 36 851 54 326

% Akka(m) A B CAndel SV 61 43 54 67Andel ÖV 39 57 46 33

3,9 6,6

4,1 3,3

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0Akka(m)

ABC

12 14

12 11

0 5 10 15Akka(m)

ABC

80

76

29

63

71

24

50

87

19

93

77

33

0 20 40 60 80 100

Läkaruppfölj

Litium (typ I)

Patientutb

83 469

57 413

84 719

94 334

50 018

44 642

36 851

54 326

- 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000

Akka(m)

A

B

C

61 43 54 67

39 57 46 33

0%

50%

100%

Akka(m) A B C

Måttet visar antal patienter per 1000 invånare som har diagnos(-er) som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister.

Andel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året samt i tabellen även antal patienter per klinik.

Här är tre av de kvalitetsindikatorer som bipolärregistret valt ut som viktiga; andel som fått läkarbesök under året, andel av patienterna som erhållit patientutbildning de senaste 10 åren samt hur stor andel av patienter med bipolär typ 1 som får LItium.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.

Staplarna visar hur stor andel av verksamheternas totala kostnader som används till slutenvård (SV; färgad del) och öppenvård (ÖV; ljusgrå del).

Rapport för 2012 som visar den affektiva vården för tre kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och

Projekt Akka 2013 | NLL VGR | BipoläR

Projekt AKKA | Riksät | 2012/2011

Akka(m) A B C DPat/1000inv 0,8 0,7 1,2 0,9 0,8Antal 619 95 71 224 229

% Akka(m) A B C DTäckning 38 62 31 17 52Antal 237 58 22 37 120

Akka(m) A B C DGAF skillnad 8 13 14 1 6Diagnosfri % 23 60 0 0 16

kr Akka(m) A B C D KPP 87 426 62 838 114 672 70 442 105791KPP kvalreg 93 998 67 345 146 313 63 730 106622

% Akka(m) A B C DAndel SV 25% 17% 39% 33% 18%Andel ÖV 75% 83% 61% 67% 82%

0,8 0,7

1,2 0,9

0,8

0,0 0,5 1,0 1,5Akka(m)

ABCD

38 62

31 17

52

0 20 40 60 80Akka(m)

ABCD

8

23

13

60

14

0

1

0

6

16

0 20 40 60 80

GAF skillnad

Diagnosfri %

87 426

62 838

114 672

70 442

105791

93 998

67 345

146 313

63 730

106622

- 50 000 100 000 150 000 200 000

Akka(m)

A

B

C

D

25% 17% 39% 33% 18%

75% 83% 61% 67% 82%

0%20%40%60%80%

100%

Akka(m) A B C D

Måttet visar antal patienter med diagnos någon gång under året som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister, per 1000 invånare .

Andel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året.

Här är två av de kvalitetsindikatorer som riksät valt ut som viktiga; hur patientens GAF-värde har förändrats till uppföljningsregistrering samt hur stor andel av patienterna som vid uppföljningsregistrering inte längre uppfyller någon ätstörningsdiagnos.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medel-kostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.


Rapport för 2012 som visar ätstörningsvård för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/2011.

Projekt AKKA | PsykosR | 2012/2011

Akka (m) A B C DPat/1000inv 3,1 4,6 3,3 2,6 2,6Antal 960 243 205 154 358

% Akka (m) A B C DTäckning2012 48% 68% 54% 50% 29%Antal 392 112 104 74 102

% Akka (m) A B C DLäkaruppfölj 88% 71% 91% 97% 98%Sysselsättning 17% 13% 21% 26% 10%Patientutb 15% 12% 4% 51% 4%

kr Akka (m) A B C D KPP 88 852 89 572 102 285 112 001 70 714 KPP kvalreg 74 898 52 545 85 225 116 112 59 013

% Akka (m) A B C DAndel SV 51% 71% 46% 38% 46%Andel ÖV 49% 29% 54% 62% 54%

3,1 4,6

3,3 2,6 2,6

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0Akka (m)

ABCD

48% 68%

54% 50%

29%

0% 20% 40% 60% 80%Akka (m)

ABCD

88%

71%

91%

97%

98%

17%

13%

21%

26%

10%

15%

12%

4%

51%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Akka (m)

A

B

C

D

88 852

89 572

102 285

112 001

70 714

74 898

52 545

85 225

116 112

59 013

- 50 000 100 000

Akka (m)

A

B

C

D

51% 71%

46% 38% 46%

49% 29%

54% 62% 54%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Akka (m) A B C D


Andel patienter av dem som utifrån diagnos kan inkluderas i kvalitetsregister, som har haft läkarbesök underåret och som även registrerats i aktuellt kvalitetsregister under året.

Här är tre av de kvalitetsindikatorer som psykosregistret valt ut som viktiga; vilken andel av patienterna som har fått läkarbesök under året, har meningsfull sysselsättning och erhållit patientutbildning vartannat år.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel) och för de som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.


Rapport för 2012 som visar psykosvården för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/2011.

Spridningsaktiviteter 2013• Presentation på konferensen ”Bättre beskrivning av

vården för utveckling och förbättring”, Växjö 13–14 maj.• Presentation, monter och posterutställning på ”Nationella

kvalitetsregisterkonferensen”, Stockholm 9–10 oktober.• Presentation på Nätverksträff för KPP-psykiatri, Högberga,

Stockholm, 15–16 oktober.• Presentation på ledningsgrupper/sektorsråd hos de

deltagande vårdgivarna, oktober–november.

Se jämförande rapporter.Finns som bilagor i slutet

av denna slutrapport.

Information om projektet med nedladdningsbara rapporter finns på projektets hemsida: www.projektakka.se. Där hittar du också mer information och röster om projektet.

Scanna symbolen med qr-läsaren i din telefon eller läsplatta så kommer du direkt till Projekt Akkas hemsida.

Bakgrund/syfteTrots att psykiatriska verksamheter har tillgång till mer data kring vården man bedriver än någonsin tidigare är det svårt att skapa sig en bild av vårdens kostnadsef-fektivitet. Data samlas, struktureras och distribueras till diverse intressenter (SoS, SKL, KPP, Kvalitetsregister, NYSAM m fl) och verksamheterna får tillgång till en mängd rapporter som innehåller resultat av jämförande analyser som skulle kunna visa i vilken riktning verk-samhetsutvecklingen kan bedrivas regionalt/lokalt. Det kan vara ett komplicerat arbete att samla, sålla, analysera och rapportera data så att resultatet blir användbart till största nytta för patienterna och vårdverksamheterna.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet finns förenklat fyra dataområden: ekonomi, processvariabler, patientvariab-ler och behandlingsutfall. För att kunna jämföra över lan-det behövs standardiserade format. Kvalitetsregister och KPP-redovisning är två nationella arbeten som verkar för att utveckla möjligheterna till verksamhetsutveckling. Dessa två omfattar alla de fyra dataområdena. Genom att göra gemensamma analyser av KPP och kvalitetsregis-terdata kan man göra jämförande analyser som kan ligga till grund för verksamhetsutveckling med hänsyn till kvalitet, produktion och ekonomi.

Akka-projektets mål är att bidra till ökad användning och nytta med kvalitetsregister- och KPP-data, genom att:

• Skapa en modell för att koppla kvalitetregister-, kon-sumtions- och kostnadsdata på individnivå.

• Skapa exempel på jämförande rapporter som inne-håller kvalitetsindikatorer, täckningsgrad och medel-kostnader per patient.

• Ge återkoppling till deltagande verksamheter kring kvalitet och kostnader.

• Presentera och diskutera möjligheterna med samkör-ning och komplexa jämförelser i lämpliga forum.

Arbetssätt/metoder • I och med den beviljade ansökan inom ramen för kansliet för Nationella Kvalitetsregisters satsning ”Användbara data” började arbetet med att välja ut kliniker/enheter som lämpade sig för jämförande analyser. Enheter som historiskt sett haft god kvalitet på KPP-data, relativt hög täckningsgrad i aktuella kvalitetsregister och låg geografiskt samlat hos några vårdgivare bjöds in för att delta.

• En arbetsplan skapades för att säkra att datain-samling, samkörning och beräkningar kunde ske. Parallellt pågick arbetet med att specificera frågeställ-ningar och utforma återkoppling.

• Juridiken klargjordes och personuppgiftsbiträdes-avtal upprättades med de utvalda vårdgivarna.

• KPP- och kvalitetsregisterdata för 2011 samlades in för de deltagande verksamheterna.

• Samkörning och frågeställningar testades på data från 2011 och exempel på jämförande rapporter

återkopplades och diskuterades med vårdgivar- och registerrepresentanter.

• När 2012 data fanns att tillgå samlades denna in för samkörning och uppdatering av rapporter utifrån verksamheternas önskemål.

• Resultatet återkopplades till verksamhets- och regis-terföreträdare. Synpunkter på projektet samlades in.

• Projektet och möjligheterna med samkörning av kva-litets- och kostnadsdata presenterades och kommer att presenteras under året i olika forum.

Delaktiga

VerksamhetsföreträdareMartin Rödholm, Affektiva II SU, VGRPia Ram, Psykosvården SU, VGREva Blixt, NU-sjukvården, VGRAnette Nilsson, Ätstörningsmottagningen, Uddevalla, VGRLennart Fällberg, SÄS, VGRInga-Lill Modig, Psykiatrin Gällivare, NLLGunilla Larsson, NLLDavid Säker, Ätstörningsvården Region HallandEva Osvald Gustafsson, Psykiatrin, Region HallandLise-Lotte Risö Bergerlind, Kunskapscentrum för psykisk hälsa VGR

RegisterföreträdareAndreas Birgegård, RiksätClaes Norring, RiksätMathias Kardell, BipoläRUlrika Lundberg, BipoläRRickard Färdig, PsykosR

ProjektgruppenLeif Lundstedt, SKLBengt André, SKLCarl Lago, KCPAndreas Gremyr, projektledare, Region Halland

Administration/stödHarald Bergengren, kommunikatörJonas Erlandsson, statistiker

ResultatVerksamheternas konsumtions- och ekonomidata i KPP-format kopplades till något/några av registren Riksät, PsykosR och BipoläR. De kliniker/enheter som valdes ut och bjöds in till projektet var Ätstörningsmottagningarna inom Region Halland, Ätstörningsvården NU-sjukvår-den (Uddevalla, VGR), Psykiatrin i Sunderbyn, Gällivare och Piteå (NLL), Affektiva I och II inom SU/VGR, psy-kosmottagningarna NåUt-teamet (SU/VGR), Skans torget (SU/VGR) och Björkängen (SÄS/VGR).


5

Totalt har 4 800 patienter studerats från de utvalda klinikerna och enheterna, vilket motsvarar vård för totalt 412 miljoner kr i kostnader. Kopplandet av data har resulterat både i att frågeställningar av en mer generell karaktär besvaras, till exempel jämförande rapport med centrala kvalitets- och kostnadsparametrar och av spe-cifik karaktär i form av fördjupning kring skillnader av enskilda faktorer.

Till de generella exempelrapporterna har fem områden valts ut att belysas och jämföras mellan kliniker/en heter som har data i samma kvalitetsregister. Det finns tre rap-porter (se bilaga 1), en per register, som alla är uppbygg-da kring dessa fem jämförelseområden. Ett önskemål från de deltagande verksamheterna var att rapporterna skulle vara avidentifierade, för att fokus skulle hamna på möjligheterna med samkörning och jämförelser snarare än vilken klinik/enhet som har avvikande resultat. De tre exempelrapporterna tar upp följande områden:

1. PatientprevalensDenna avser att jämföra antal patienter per 1000 invånare som under året uppfyllt diagnos som möjliggör inklude-rande i aktuellt register. Förutsatt att psykiatriska besvär är jämt spritt geografiskt kan denna indikator ge en bild av hur hög/låg tröskeln är för att få kontakt med psykia-trin för sin psykiatriska problematik. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, Akka (m).

Bild 1: Exempel på diagram som visar skillnad i antal patienter per 1000 invånare.

2. TäckningsgradAv alla patienter på enheten/kliniken som under året fått en diagnos som möjliggör inkluderande i aktuellt register och hur stor andel har inkluderats? Alternativa täckningsgradsdefinitioner har även testats. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, Akka (m).

Bild 2: Exempel på diagram som visar skillnad i täcknings-grad för aktuellt register.

3. KvalitetsindikatorerNågra centrala kvalitetsindikatorer från registren som visar på åtgärder/utfall har valts ut och andel av registre-rade patienter som ingår redovisas.PsykosR (se bilden). Årlig läkaruppföljning, meningsfull sysselsättning och patientutbildning vartannat årBipoläR. Årlig läkaruppföljning, Litiumbehandling (vid typ I) och patientutbildning de senaste tio åren.Riksät. GAF-förändring samt andel diagnosfri vid upp-följning. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, Akka (m).

Bild 3: Exempel på diagram som visar skillnader i andel patienter som erhåller/ger utslag på utvalda kvalitetsindi-katorer.

4. Medelkostnad per patientMedelkostnaden per patient visas. Denna är en summa av alla patientens samlade kostnader inom psykiatrin inom vårdgivaren och därför inte enbart enhetens/klini-kens kostnad för patienten. Medelkostnaden per patient jämförs med medelkostnaden för registrerade patienter. Det kan då ge en bild av hur de registrerade patienterna representerar alla patienter på enheten/kliniken i termer av vårdkonsumtion. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, Akka (m).

Bild 4: Exempel på diagram som visar medelkostnad per patient samt medelkostnad för patienter i kvalitetsregister.


6

5. Fördelning av vårdens kostnader mellan öppen- och heldygnsvårdKostnadsfördelningen mellan öppen- och heldygnsvård för kostnader vid en klinik/enhetkan ge en bild av hur mycket akutvård som ges och hur mycket öppenvårds-insatser som konsumeras. Enheterna jämförs sinsemellan och med deras medel, Akka (m).

Bild 5: Exempel på diagram som visar fördelningen av kostnader mellan öppenvård och slutenvård.

Kopplingen mellan kvalitet och kostnader möjliggör även analys kring specifika frågeställningar. En sådan kan till exempel vara analys av ytterfall. De fem procent kostsammaste i respektive diagnosgrupp som projektet omfattar drar mellan 25 och 40 procent av den totala kostnaden. Projektet har belyst möjligheten att fokusera dessa särskilt utsatta och resurskrävande grupper genom att man via den detaljerade information kvalitetsregistren erbjuder kan hitta förbättringsområden i vården för dessa patienter. Förutom att möjliggöra och exemplifiera hur koppling mellan kvalitets- och kostnadsdata kan ske har projektet även haft som mål att presentera och diskutera i lämpliga forum under året. Här nedan följer en lista på olika spridningsaktiviteter.

• Presentation på konferensen ”Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring”, Växjö, 13–14 maj 2013.

• Presentation, monter och posterutställning på ”Na-tionella kvalitetsregisterkonferensen”, Stockholm, 9–10 oktober 2013.

• Presentation på Nätverksträff för KPP-psykiatri, Högberga, Stockholm, 15–16 oktober 2013.

• Presentation på ledningsgrupper/sektorsråd hos de deltagande vårdgivarna, oktober–november 2013.

• Information om projektet med nedladdningsbara rapporter på hemsida: www.projektakka.se

Sammantaget visar projektet att det är juridiskt, tekniskt och administrativt möjligt att samköra kvalitets- och kostnadsdata för att få konsumtion, kostnader och kva-litetsmått på individnivå. Det möjliggör jämförelser ut-ifrån en stor mängd parametrar och karaktäristika. Detta har legat till grund för jämförande rapporter som tagits fram tillsammans med verksamheterna. Via återkoppling och utvärdering som gjorts har det framkommit att dessa jämförelser är värdefulla och användbara.

Några citat från deltagare om projektet:”De stora framgångsfaktorer som vi ser är just att både kostnad och kvalitet kan presenteras tillsammans.””Detta är värt att arbeta vidare med. Om man fortsätter visa utdata kommer datakvaliteten att bli bättre.””Ett bra projekt där vi jobbat över gränser i Sverige, på många sätt!”

Utmaningar och framgångsfaktorerProjektformatet i sig har många fördelar och även utmaningar. Den totala tiden från att ansökan lämnats in till att projektet slutredovisats är cirka ett år. Detta inbegriper då även förberedelser inför projektstarten den 1 januari 2013. Projektets syfte har krävt ett brett enga-gemang både geografiskt och kunskapsmässigt, oftast på flera nivåer hos vårdgivarna, vilket har visat på ett varierat engagemang och stort behov av information och delaktiggörande.

Den juridiska processen har möjliggjorts av god service från SKL:s jurist medan processen med att få personuppgiftsbiträdesavtalen undertecknade har varit omständlig och tidsödande. Det har hos några vårdgivare funnits uppenbara svårigheter att leverera data som ut-lovat med tillräcklig kvalitet och i tid. Detta tillsammans med den ojämna tillgången till statistik- och databearbet-ningskompetens har bidragit till svårigheter att planera arbetet.

Trots detta har målen för projektet kunnat uppfyllas. Detta mycket tack vare projektets breda kulturkompe-tens med förankring i kvalitetsregister, KPP-arbete och psykiatriska verksamheter samt tillgång till olika nätverk i vård-Sverige. En modell för samkörning av kvalitets- och kostnadsdata har kunnat skapas tillsammans med verksamheternas engagerade representanter. Delaktig-het och engagemang har kunnat tas tillvara tack vare en genomtänkt kommunikationsplan med flera olika sätt att återkoppla och föra dialog kring innehåll och syfte med projektet.

Framtiden/utvecklingsområdenKvalitetsregisterdata samlas in kontinuerligt i samband med patientbesök. Parallellt sker landstingens/regioner-nas arbete med KPP kring konsumtion och kostnader. Detta innebär att de grundläggande förutsättningarna finns för en att skapa rapporter baserade på dessa data. För att detta ska bli meningsfullt behövs ett arbete där verksamhetsföreträdare, kvalitetsregistermedarbetare och ekonomer gemensamt skapar rapporter som illust-rerar det som upplevs som relevanta indikatorer för att identifiera förbättringsområden och tjäna som mätare på framgång i förbättringsarbete. Projektet ger exempel på hur detta kan ske. Vid presentationer av projektresultat inför deltagande enheter, vid Kvalitetsregisterdagarna och vid möte med det nationella nätverket för KPP inom psykiatrin, har projektet väckt stort intresse och många


7

synpunkter har framkommit kring hur fortsatt arbete kan ske i den riktning som projektet ger exempel på.

Det finns flera intressanta och möjliga vägar att skapa god återkoppling för att underlätta vårdgivarnas arbete med att optimera kvalitet, i psykiatrin såväl som inom den övriga vården. Idealiskt för verksamheterna är om samkörning av kvalitetsregister- och KPP-data kan ske kontinuerligt och att återkoppling sker i realtid. Genom att koppla kvalitetsregister- och KPP-data kan man belysa samtliga aspekter av begreppet ”God vård”. Några exem-pel på möjliga tillämpningsområden:

• I och med statens Prio satsning under de närmaste åren, för personer med komplicerad/omfattande psykiatrisk problematik, är det gynnsamt att ta tillvara den ökande täckningsgraden i registren för att, genom att koppla kvalitets- och kostnadsdata, återkoppla hur resurserna används för patienternas bästa. En ny fristående fortsättning med samma metod som detta projekt med fler vårdgivare och fler kvalitetsregister skulle möjliggöra detta.

• Ett annat angeläget område som kan belysas med hjälp av dessa metoder är den ojämlika somatiska vården för personer med psykiatrisk sjukdom. Ge-nom att koppla KPP-data, kvalitetsregisterdata och eventuellt Socialstyrelsens patientregister skulle den somatiska vårdkonsumtionen för personer med och utan psykiatrisk problematik, samt dess kostnader, kunna kartläggas.

I framtiden kan det också bli möjligt att: • Få klarhet i hur den kommunala omsorgen och hälso- och sjukvården tillsammans hanterar patienter utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv, genom att använda KPP och KPB (kostnad per brukare) samt relevanta kvalitetsregister i psykiatri, primär-vård och kommun.

• Genom att skapa strukturer på landstings/regionnivå så att man kan koppla kvalitetsregister- och KPP-data för sina patienter kan ledningsinformationen förbätt-ras. Möjligheter finns att ta fram en generell modell som är tillämpningsbar inom alla landsting/regioner.

• Psykiatriledningen kan genom regelbundet uppda-terade rapporter, eller on-linerapporter, gällande kostnader och kvalitetsutveckling få stöd för fram-tida resursallokering baserat på aktuell utvärdering av verksamhetsresultat.

Bilaga 1På följande sidor finns rapporter för Riksät, PsykosR och BipoläR.

Noter till de tre rapporternaRapporterna jämför kvalitetsregister- och KPP-data för utvalda enheter från Norrbottens läns landsting (NLL), Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland

(RH). Datauttag omfattar från NLL (2012), Region Hal-land (2012) och VGR (2011). Kostnad per patient (KPP) och Kostnad per patient för kvalitetsregistrerade patien-ter (KPP kvalreg) innehåller alla de kostnader patienten genererat inom psykiatrin hos vårdgivaren och är inte begränsat till klinikens/enhetens kostnader. Dock är inte patientens kostnader på enheten väsentligt lägre än de som genereras totalt av patienten i psykiatrin.

Om PsykosR-rapportenKlinik/enhet A har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan B, C och D i huvudsak är subspecialiserade på psykossjukdomar. Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i psykosregistret dividerat med antal patienter som fått läkarbesök på kliniken/enheten och har diagnos relevant för inklusion i PsykosR. Kvalitetsindikatorn ”Läkeme-delsuppföljning av läkare senaste 12 månader” kom med i psykosregistret under våren 2013 (som del i Prio-satsningen 2013). Indikatorn ”läkaruppföljning” visar därför andel av patienterna i PsykosR som haft kontakt med kliniken/enheten med relevant diagnos som varit på läkarbesök under samma år. Hämtas ur KPP-data och PsykosR. Kvalitetsindikatorerna ”Sysselsättning” och ”Patientutbildning” hämtas ur PsykosR.

Om Riksät-rapportenKlinik/enhet A och B har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan C och D är subspecialiserade på ätstörningsvård.Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i Riksät dividerat med antal patienter som har diagnos relevant för inklusion i Riksät. Kvalitetsindikatorerna ”GAF-förändring” och ”Diagnosfri” hämtas ur Riksät.

Om Bipolär-rapportenKlinik/enhet A och B har ett allmänpsykiatriskt uppdrag medan C delvis är subspecialiserat på affektiv vård.Täckningsgraden beräknas utifrån det antal patienter som kliniken/enheten registrerat i BipoläR dividerat med antal patienter som har diagnos relevant för inklusion i BipoläR. Kvalitetsindikatorn ”Läkemedelsuppföljning av läkare senaste 12 månader” kom med i bipolärregistret under våren 2013 (som del i Prio-satsningen 2013). Indi-katorn ”läkaruppföljning” visar därför andel av patien-terna i BipoläR som haft kontakt med kliniken/enheten med relevant diagnos som varit på läkarbesök under samma år. Hämtas ur KPP-data och BipoläR. Kvalitets-indikatorerna ”Litium (typ I)” och ”Patientutbildning” hämtas ur BipoläR.


8

Projekt AKKA | PsykosR | 2012/2011

Akka (m) A B C DPat/1000inv 3,1 4,6 3,3 2,6 2,6Antal 960 243 205 154 358

% Akka (m) A B C DTäckning2012 48% 68% 54% 50% 29%Antal 392 112 104 74 102

% Akka (m) A B C DLäkaruppfölj 88% 71% 91% 97% 98%Sysselsättning 17% 13% 21% 26% 10%Patientutb 15% 12% 4% 51% 4%

kr Akka (m) A B C D KPP 88 852 89 572 102 285 112 001 70 714

KPP kvalreg 74 898 52 545 85 225 116 112 59 013

% Akka (m) A B C DAndel SV 51% 71% 46% 38% 46%Andel ÖV 49% 29% 54% 62% 54%

3,1 4,6

3,3 2,6 2,6

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

Akka (m)ABCD

48% 68%

54% 50%

29%

0% 20% 40% 60% 80%

Akka (m)ABCD

88%

71%

91%

97%

98%

17%

13%

21%

26%

10%

15%

12%

4%

51%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Akka (m)

A

B

C

D

88 852

89 572

102 285

112 001

70 714

74 898

52 545

85 225

116 112

59 013

- 50 000 100 000

Akka (m)

A

B

C

D

51% 71%

46% 38% 46%

49% 29%

54% 62% 54%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Akka (m) A B C D


Andel patienter av dem som utifrån diagnos kan inkluderas i kvalitetsregister, som har haft läkarbesök underåret och som även registrerats i aktuellt kvalitetsregister under året.

Här är tre av de kvalitetsindikatorer som psykosregistret valt ut som viktiga; vilken andel av patienterna som har fått läkarbesök under året, har meningsfull sysselsättning och erhållit patientutbildning vartannat år.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel) och för de som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.


Rapport för 2012 som visar psykosvården för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/2011.

Projekt AKKA | Riksät | 2012/2011

Akka(m) A B C D

Pat/1000inv 0,8 0,7 1,2 0,9 0,8Antal 619 95 71 224 229

% Akka(m) A B C D

Täckning 38 62 31 17 52Antal 237 58 22 37 120

Akka(m) A B C D

GAF skillnad 8 13 14 1 6Diagnosfri % 23 60 0 0 16

kr Akka(m) A B C D

KPP 87 426 62 838 114 672 70 442 105791

KPP kvalreg 93 998 67 345 146 313 63 730 106622

% Akka(m) A B C D

Andel SV 25% 17% 39% 33% 18%Andel ÖV 75% 83% 61% 67% 82%

0,8 0,7

1,2 0,9

0,8

0,0 0,5 1,0 1,5

Akka(m)ABCD

38 62

31 17

52

0 20 40 60 80

Akka(m)ABCD

8

23

13

60

14

0

1

0

6

16

0 20 40 60 80

GAF skillnad

Diagnosfri %

87 426

62 838

114 672

70 442

105791

93 998

67 345

146 313

63 730

106622

- 50 000 100 000 150 000 200 000

Akka(m)

A

B

C

D

25% 17% 39% 33% 18%

75% 83% 61% 67% 82%

0%20%40%60%80%

100%

Akka(m) A B C D

Måttet visar antal patienter med diagnos någon gång under året som kan inkluderas i aktuellt kvalitetsregister, per 1000 invånare .

Andel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året.

Här är två av de kvalitetsindikatorer som riksät valt ut som viktiga; hur patientens GAF-värde har förändrats till uppföljningsregistrering samt hur stor andel av patienterna som vid uppföljningsregistrering inte längre uppfyller någon ätstörningsdiagnos.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medel-kostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.


Rapport för 2012 som visar ätstörningsvård för fyra kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och Kostnad per patient (KPP) för 2012/2011.

Projekt AKKA | BipoläR | 2012/2011

Akka(m) A B CPat/1000inv 3,9 6,6 4,1 3,3Antal 3268 906 214 2148

% Akka(m) A B CTäckningsgrad 12 14 12 11Antal 382 123 26 233

% Akka(m) A B CLäkaruppfölj 80 63 50 93Litium (typ I) 76 71 87 77Patientutb 29 24 19 33

kr Akka(m) A B C KPP 83 469 57 413 84 719 94 334 KPP kvalreg 50 018 44 642 36 851 54 326

% Akka(m) A B CAndel SV 61 43 54 67Andel ÖV 39 57 46 33

3,9 6,6

4,1 3,3

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0

Akka(m)ABC

12 14

12 11

0 5 10 15

Akka(m)ABC

80

76

29

63

71

24

50

87

19

93

77

33

0 20 40 60 80 100

Läkaruppfölj

Litium (typ I)

Patientutb

83 469

57 413

84 719

94 334

50 018

44 642

36 851

54 326

- 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000

Akka(m)

A

B

C

61 43 54 67

39 57 46 33

0%

50%

100%

Akka(m) A B C


Andel patienter av dem som kan inkluderas i kvalitetsregister som också finns registrerade under året samt i tabellen även antal patienter per klinik.

Här är tre av de kvalitetsindikatorer som bipolärregistret valt ut som viktiga; andel som fått läkarbesök under året, andel av patienterna som erhållit patientutbildning de senaste 10 åren samt hur stor andel av patienter med bipolär typ 1 som får LItium.

Grafen visar medelkostnaden för alla patienter som kvalitetsregistrerats i aktuellt register (ljusare stapel) och medelkostnaden för alla de patienter som uppfyller diagnos(-er) för att registreras oavsett om de registrerats eller ej (mörkare stapel). Ett mått på hur väl kvalitetsregisterpatienterna representerar hela verksamheten när det gäller vårdkonsumtion/vårdtyngd.


Rapport för 2012 som visar den affektiva vården för tre kliniker/mottagningar och jämförelser med deras medel, Akka (m), vad gäller patientprevalens, täckningsgrad för aktuellt register, utvalda kvalitetsindikatorer och medelkostnader samt fördelning av kostnader mellan öppen och slutenvård. All data kommer från de deltagande vårdgivarnas arbete med kvalitetsregister och

Documents

Projekt Akka – användbara