Projekt arbete Hus

PROJEKTARBETE

HUS

ÖREBRO UNIVERSITET AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2

Sammanfattning

Dagens samhälle måste ställas om. Att tänka mer LCC – Life Cycle Cost – kommer nog bli

allt vanliga i utformning och projektering av fastighetsprojekt. Det finns krav på betydligt

förbättrad framtida energiprestanda som ett led i att minska kostnaderna och miljöpåverkan.

Detta projekt har följt detta tänkt, i valen av material. Från givna förhållanden och skisser

har arkitektritningar, konstruktionsritningar ritats och beräknats fram. För att göra

medvetenheten större för att vid husprojektering är det minst lika viktigt att göra

energiberäkningar har sådana gjorts. Det är när dessa tre områden integreras med varandra

som ett resultat kommer fram, där alla delar är beroende av varandra. De val som har gjorts,

Elitfönster, tegeltak, StoVentec + Resol, Nivell Golvsystem (FTX och solceller) har alla

påverkat alla delar på olika delar. Det finns även en annan påverkan som har funnits med,

hur bygga hus inte enbart med ett LCC och långsiktig lågkostnadsperspektiv utan även hus

med hög komfort. Så valen har gjorts ur flera perspektiv.

Inga konkret resultat kan fås fram då huset ej skall byggas. Snarare ligger resultatet i hur

gruppen valde material, att genomföra själva projektet där vi tillsammans arbetat med ett

gemensamt mål där ritningar, denna rapport, beräkningar har gjorts. Resultatet har också

blivit en ökad förståelse för hur de faktorer som nämnts ovan påverkar varandra.


3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...................................................................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................................. 4

Syfte ........................................................................................................................................ 4

Metod ...................................................................................................................................... 5

Val av system och material ..................................................................................................... 7

Val av fasadmaterial ............................................................................................................... 8

Val av isolering i ytterväg ...................................................................................................... 9

Val av takmaterial och konstruktion ..................................................................................... 12

Val av golvsystem ................................................................................................................ 13

Val av innerväggar................................................................................................................ 16

Val av fönster och dörrar ...................................................................................................... 22

Energiberäkning.................................................................................................................... 24

Diskussion ............................................................................................................................ 25

Referenser ............................................................................................................................. 27

Bilagor .................................................................................................................................. 29


4

Inledning

Få idagens samhälle har kunnat undgå det faktum att vårt samhälle måste ställas om. Ställs

om mot ett grönare, mindre energitörstande samhälle. Att denna förändringens våg även

sveper över byggbranschen är nog inte helt ologiskt, då just denna bransch är en

energibetungande bransch. Att vi som blivande byggingenjörer får möta denna våg ser vi

som någonting mycket spännande och därför så har det varit viktigt för oss att med detta

projekt försöka tänka i mer gröna och annorlunda banor än som är brukligt.

Syfte

Vårt syfte med detta husprojekt är att på ett konstruktivt sätt använda oss av sådana

kunskaper som vi har läst om i tidigare kurser. Om vi tidigare hade läst om att rita

arkitektritningar för sig, energiberäkningar för sig, så skulle vi nu sätta samman dessa delar

till en helhet. För att kunna göra det så ritade vi upp ett tre våningshus som vi sen har räknat

på. Därefter har vi själva fått välja spännande bygglösningar i form av material och

konstruktion för att se vilket resultat vi skulle få. Tanken med rapporten är att göra en

sammanställning av varför vi valde som vi valde och presentera de resultat som vi har fått

fram med hjälp av t.ex. beräkningar som har gjorts. Beräkningarna hittas i bilagsdelen.


5

Metod

Beskrivning och begränsning

Vi har med detta arbete tänkt att dels fördjupa våra kunskaper inom huskonstruktion

allmänt samt kunna sammanföra kunskaper från tidigare kurser. Projektet har varit att

utifrån vissa givna värden och förhållanden beräkna och rita fram lösningar och ritningar

som ska följa standardförfarande inom branschen.

Som nämnts ovan så angavs vissa klara förutsättningar som är viktiga att känna till. Dels

handlade det om att uteslutande skulle betong användas som det bärande

konstruktionsmaterial, dvs. i ytterväggarna, trapphuset, bärande innerväggarna, bjälklagen.

Tjockleken var upp till oss fast vissa riktlinjer fanns som var goda att följa. Slutligen hade

vi även två skisser att följa, där få förändringar fick göras, dels var det fasaderna, dels

sektionen och slutligen planlösningarna. Frånsett dessa parametrar så var det helt upp till

oss att besluta om material i t.ex. innergolv, fasadsystemen, taken. Även rumsbeskrivningen

var upp till oss.

Tanken med denna rapport var att dels redovisa de beräkningar som har gjorts för bland

annat, balkongen, bärande väggar, trapplanen, lastnedräkningen, olika energiberäkningar.

Den andra tanken var att redogöra och förklara varför vi valde de material och lösningar

som vi valde. Genom att detta projekt ej är kopplad till en situation där huset skall uppföras

kan inga verkliga resultat kunna redovisas utifrån de beräkningar som gjorts, utan

beräkningarna blir mer ett antagande och som utgör underlag till ritningar och föreskrifter.

Då inga vetenskapliga resulat kan utföras kommer stor del av rapporten att utformas som

nämnts tidigare som en redovisning av de beräkningar som gjorts och dels en diskussion

om de material och system som har valts. Detta har gjors i en form av en resonerande ton

där betoningen på ”vi – dvs. gruppen” är stark, detta då vi enbart för resonemang och

disskusioner kring tänkta lösningar som inte kan prövas i verkligheten.


6

Faktorer som påverkar projektet

Ett antal olika parametrar blir mer och mer viktiga att tänka på och ta hänsyn till när

hus/fastigheter skall dels uppföras och dels förvaltas. De mest betydande kan beskrivas

såsom:

Låg energiförbrukning (Energimyndigheten har ”I enlighet med

EPBD21”satt upp nya nationella mål som projektet skall sträva efter. Enligt

energimyndigheten skall detta uppnås genom:

o Mycket energieffektiva klimatskal

o Mycket energieffektiva installationer

o En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar.2

God inomhusmiljö.

Lång driftid – material skall väljas med hänsyn till en lång period av

förvaltning.

Livcykelperspektiv – denna aspekt väger tungt. Hur mycket påverkar

materialen miljön, inte bara under själva produktionstillfället utan även

under hela husets livstid samt en möjlig återvinning.

Brand och ljudkrav – ska uppfyllas för att god standard skall uppnås.

Insamling av data

Vissa läroböcker (kursmaterial) har använts samt internet. Även vissa kontakter med

leverantörer har gjorts för att få bättre insikt om materialens egenskaper. Slutligen har vi

refererat vissa resultat till olika avhandlingar. publikationer och examensarbeten.

1 EU-s nya direktiv om byggnaders energiprestanda, artikel 9, som säger att alla nya byggnader skall senast

den 31 dec. 2020 bli nära-noll energibyggnader. Källa: Energimyndigheten - ”Nationell strategi för

lågenergibyggnader” ER 2010:39 2 Energimyndigheten - ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” ER 2010:39


7

Val av system och material

Burström skriver att kostnaden för ett projekt kan delas upp i olika delar. Själva

entreprenadkostnaden, uppförandet av byggnaden, står för 60% av den totala

byggkostnaden. 40% utgör kostnaden av materialen som väljs. Och att just välja rätt

material är viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Fast aspekten ekonomi räcker inte idag vid

valet av material. Dagens samhälle blir alltmer miljömedveten samt att folk blir mer

medvetna om att det går att bygga bort ”sjuka” hus, dvs. hus som drabbats av mögel och

svampangrepp pga. för dåliga konstruktioner, för dåligt material. Idag ställs det krav på att

dels husen ska ha energideklarationer och att köparen vill ha en vetskap hur ekologiska

materialen är och hur påverkar materialet miljön, hur mycket energi går åt att framställa.

Fast det räcker inte så, idag blir det mer och mer intressant att försöka räkna ut LCC.3

Energimyndigheten menar också att ett klokt sätt att jämföra olika investeringsmöjligheter

är att just jämföra LCC4. Med LCC jämförs och beaktas hela kostnaden för själva

investeringen, driften och underhållet under investeringens hela livslängd.5

Anledningen till varför det idag blivit allt mer viktigt att få veta hur mycket ett hus påverkar

miljön iform av energipåverkan i husets olika livsperioder (fabrikation, drift, rivning) beror

på att ca 85% av hela husets totala energianvändning (dvs. under byggnadens hela

livslängd) sker under själva drifttiden. Burström skriver vidare att samtidigt som

medvetandegraden av byggnationen men främst driftens stora påverkan på miljön gör att

nya lösningar måste till. I många fall används gamla beprövade material och

byggnadsteknik i dessa moderna byggnader fastän dessa kan fungera annorlunda pga. de

nya kraven. Branschen som sådan borde vara mer öppna för nya system och nya material

för att undersöka huruvida dessa motsvarar bättre de höga och moderna krav som idag ställs

på byggnader.

Vid val av material behövs ett medvetenhet och tänk på att en dag skall materialen ha gjort

sitt för den specfika byggnaden. Vad händer sen. Istället för att slänga bort materialen så är

det betydligt skonsammare för miljön om en återvinning av redan använd material kan ske.

Därför bör materialvalet även ha den aspekten vilande över sig, möjlighet till återvinning.

3 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007 4 LCC står för ”livscykelkostnad” (Life Cycle Cost). Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss

utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk eller man gör sig av

med den. Källa: http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-

inkop/Livscykelkostnad/ 5 http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-

inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/


8

Här är trä och tegel(ex. takpannor av tegel) utmärkta exempel på material som både har en

bra LCC och god återvinningsfaktor.6

Val av fasadmaterial

Idag finns det många material som kan användas som ytbärande fasadskickt men även som

isoleringmaterial. De vanligaste materialtyperna som finns på marknaden är puts, trä och

tegel. Fasadmaterialet som sådant bidrar inte så mycket till själva energibesparingen utan

andra aspekter avgjorde valet av fasadmaterial. Dels livcykelperspektivet samt kostnaderna

längre sikt. Reparationer och hur ofta dessa måste utföras är en faktor som bidrar till

totalkostnaden. Därefter hur bra materialet klarar att suga åt sig fukt och avge fukt. Förutom

det fanns en estetisk aspekt också.

Två studenter från Chalmers gjorde i sitt examensarbete en undersökning där de jämförde

Tegel och Puts Serperoc, just i i aspekten total kostnad (LCC), dvs. där de även beräknar in

miljöpåverkan i form av transport från tillverkningsfabrik till byggproduktionsplatsen,

förutom vad det kostar att tillverka det och själva arbetskostnaden. Utöver det gjorde de

även en LCC undersökning där resultatet blev att kostnaden för puts kontra tegel blev ca

32% billigare och det på en livscykel på 50 år. De menar att även om tegel i regel inte

behöver underhållas så blir puts billigare även om materialet måste repareras vart 25:e år.

Därav varför puts blir i långa loppet betydligt billigare än tegel. Författarna menar även att

energikostnaderna för de båda materialen är i princip detsamma. 7 dock så anser vi att det

ligger lite i teglets nackdel att det krävs resurser vid tillverkningen då materialet måste

brännas. Detta medan putsen krossas av naturliga material och kan återanvändas (som även

teglet kan).8 Sammantaget blev att vi valde puts då det var ett i stort billigare alternativ.

Dock så valdes inte enbart puts utan även trä. Det av två skäl. Det ena var den estetiska

delen, att bryta upp den enformiga färgen som det lätt kan bli om vi valt att putsa hela huset

i en och samma putskulör och dels anspelar träfasaddelarna på det miljötänk som vi har valt

att tänka på i det här projektet. Trä är ett naturligt materialt och kan återvändas senare.9

Kräver dock viss rengöring då och då och visst blir det lite dyrare men det är enligt oss värt

6 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007 7 Dang, K och Baban, R ”En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial – En studie med fördjupning mot

Puts, Steni Colour och Tegel” Chalmers tekniska universitet ,Examensarbete, 2008:84 8 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007

9 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007


9

det ändå av de skäl som är nämnda ovan samt att vid val av tegel som fasadmaterial blir

huset LCC-mässigt dyrare enligt examensarbetet10.

Val av isolering i ytterväg

I det här projektet har tanken hos bland annat Burström tagits till vara, Läs Val av system

och material, att dagens alltmer hårdare och strängare krav på bland annat lägre

energiförbrukning kommer bidra till en allt mer ökad utveckling av isoleringsmaterial.

Förutom att pröva ett relativt oprövat golvsytem, Läs Val av golvsystem, så gällde sak

samma för ytterväggarna. Konstruktionsmässigt har valda väggar inte revolutionerat

branschen utan snarare har resultatet blivit en variant av ett relativt nytt material samt ett

inte så fullt vanligt isoleringssystem. Dessa två lösningar har kombinerats till en slags egen

variant, se Fig6. Kombinationen består av företag Stos (sto.se) poduktsystem som de kallar

för StoTherm Resol11, se Fig1 och StoVentec12. Resultatet kan ses i Fig2.

Genom att vi eftersträvar en fasad som dels andas genom luftspalter (vilket vi får genom

StoVentec systemet) soch del kunna och utnyttja den isolering som finns StoTherm Resol

systemet. Anledningen till valet att denna kombination, som förövrigt inte finns att välja

inom företaget, är att vi dels vill ha en snygg fasadlösning i form av puts och träfasad, som

nämnts tidigare. Systemet StoVentec ger oss den möjligheten, samt att den även är

ventilerande. Ett ventilerande fasadsystem är viktigt för oss därför att vi vill ha så stor

kontroll som möjligt på fuktvandringen och se till att inga onödiga fuktskador inträffar.

StoTherm Resol systemet använder en ny typ av ”superisolering” som har betyligt bättre -

värde än konventionell lösull (som ligger på ca. 0,0413). Resol har ett - värde på 0,022, ds.

betydligt lägre värde än t.ex. mineralull och stenull eller motsvarande. Sto skriver vidare på

sin hemsida att isoleringsskivorna är gjord av tunn fenolhart som har en stängd cellstruktur

som minimerar värmeförlusterna. Tillverkaren lovar att ca. 25 cm av klassisk minerallull-

epstjocklek motsvarar fenohartskivan 14 cm. (Vilket skulle för 24 cm Resolmaterial

motsvara ca 43cm!) En betydande skillnad som gör att fasaden blir tunnare,

10 Dang, K och Baban, R ”En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial – En studie med fördjupning mot

Puts, Steni Colour och Tegel” Chalmers tekniska universitet ,Examensarbete, 2008:84 11 http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm 12 http://www.sto.se/40662_SE-Broschyrer-StoVentec.pdf 13 ”Beräkningar av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklaratonerna” Examensarbete Lund

Universitet, Aronsson Ulf, 2006. Källa:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1326716&fileOId=1326717


10

fönstergluggarna blir mindre vilket säkerligen gör att folk upplever det inte bara

arkitektmässigt mer tilltalande utan även mer komfort då mer ljus släpps in. Vidare står det

att denna isoleringsskiva är väl anpassad för passiva hus.

Genom att ett livscykelsperspektiv finns kring projektet samtidigt som materialet är väldigt

nytt och enligt försäljaren nästan helt oprövad14 blir det väldigt svårt att sia om hur utfallet

kommer bli i det långa loppet. Fast såsom för mineralull och stenull blir antagendet att

isoleringen håller sitt låga - värde då det har enligt Sto.se genomgått samma prövningar

såsom andra liknande material och klarat testerna utan problem. Vidare utrycket sig

tillverkaren det som så att miljöaspekterna är betydligt bättre än hos t.ex. mineralullskiva då

just skivan är gjort av fenolhartz. Genom att skivorna både är styva och paketeras i

fyrkantiga paket kan de paketeras de därmed paketeras bättre och transporterna bli något

mindre än i med t.ex. mineralull. Vad gäller tillverkningen och energianvändningen står det

ingenting om utan den stora vinsten i ett LCC och därmed miljömässigt hänseende är det

låga -värdet som presententas av företaget. Materialet som sådant är ett hållbart material

och kan återvinnas i ett senare skede om så önskas också det mycket positivt. Vid rätt

utförande samt med ett ventilerande StoVentec system så bör fasaden inte behöva

underhållas nämnvärt (förutom den yttre fasaden).15

14 Efter samtal med sto.se 2011-02-03 15 http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm


11

Figur 1 Bild över det nya "rosa" isoleringsmaterialet som går under namnet

(StoTherm) Resol16

Figur 2 Figur 7 Översikt över hur StoVentec fungerar. Material som används

är 1) underkonstrukton av i detta fall aluminium 2) Resol isolering 3)

Vindskiva 4) Luftspalt 5) Putsbärande skiva av återvunnet glas 6)

Armeringsputs 7) Armeringsnät 8) Puts + Trä (Egen bild)

16 http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm


12

Val av takmaterial och konstruktion

Alla takmaterial har sina för och nackdelar. För att nå ett beslut så beaktades LCC,

återvinningsgrad och underhållningsgrad och ett resonemang fördes därefter. Av ren

miljömässiga skäl så valdes alla slags takmaterial av metall såsom plåttak och bandplåttak.

Även om de skulle hålla länge så var risken stor att det om säg en femtio år skulle behöva

bytas ut och då skulle stora delar om inte hela taket behöva bytas ut. Perspektivet för LCC

var ett 100 års tänk. Förvisso skulle plåttaken med stor möda kunna återvinnas. Tegeltak

uppfyllde mer de krav som fanns uppställda. Tegel är ett material vars råmaterial kommer

från naturen (lera). Även andra naturlia råvaruämnen tillsätts för att få rätt variant av tegel,

t.ex. tegelpannor för takkonstruktioner. Råvarorna smälts vilket förvisso kräver en hel del

energi åtgång, vilket även plåttaken gör. Genom att tegelpannorna leverars i små enheter

går de relativt lätt att lägga ut men framförallt så ligger fördelen i att dels är de utbytbara på

ett smidigare sätt än plåttak (förutsatt att takkonstruktionen under är korrekt utförd enligt

AMA) och att tegel som material har lång livslängd. Dessutom är de motståndskraftiga mot

all form av biologisk och kemiska angrepp.17 Dessutom går det utmärkt att återvinna dem.

Genom att valet för takmateral föll på tegelpannor så blev konstruktionslösningen en

gängse lösning med bärläkt, ströläkt och råspont som vilar på uppstolpade

takstolar(beroende på att vindbjälklaget är av betong) i det här fallet, se ritning A107:100.

17 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007


13

Val av golvsystem

Genom att projektet inte bara ses som ett rent produktionsprojekt utan även i allra högsta

grad ett förvaltningprojekt, som ska befinnas under drift i 50 – 100 år framöver (även om

byggnaden som sådan inte ska byggas) så är tanken att huset skall konstruera såsom det

vore så.

Med tanke på det som Burström menade, läs Val av system och material, så togs det fasta

på att pröva nya system och material för att testa huruvudia detta kan ytterligare bidra till

att försöka eftersträva LCC och lågt energiförbrukning och vistelsekvalité för de boende.

Även om som det står ovan att huset inte skall uppföras så är andemeningne med hela

projektet att tankarna ska vara som om det skulle ske.

Gällande golvbjälklagen så är den klassiska konstruktionen som så att de flesta

installationer byggs (gjuts in om det rör sig om betong) in i konstruktionen. Ett problem

med betong är att materialet är fuktigt och kräver en viss tid för naturlig avfuktning, en tid

som ibland inte finns på vissa byggen18. Förvisso går det att lösa med att lägga på en

ångspärr och fukten vandrar neråt. Dock finns det en annan lösning där betongen får

naturligt avfuktas i sin takt. Och det kräver då att betongen har fri avfuktningsväg åt enera

hållet (uppåt) under framförallt första året. Dvs. så lång tid tar det innan betongen har fått

sina riktiga egenskaper framförallt i form av hållfasthet. Valet föll på ett s.k.

installationsgolv eller upphöjt undergolv. Valet föll på ett system som utvecklats av Nivell

System, se Fig1.19

Tanken med ett installationsgolv är att, enligt AMA, att golvsystemet möjliggör en

flexibilitet för dragning av installationer såsom el, tele, avlopp, och det ovan ett befintlig

bjälklag. För det andra fås en ljuddämpande funktion i bjälklaget då ett extra lager isolering

kan läggas just under golvet. Vi i gruppen har resonerat att behovet av betong minskas om

den förlust av av stegljudsdämpning som då sker kan då kompenseras av

installationsgolvet. Därefter kommer den stora fördelen och det är underlättandet av

reparationer av installationer, stambyte och reparation av trasiga vattenrör som nergjuten i

betong blir mycket dyrare att reparera och byta.20 En annan fördel med ett installationsgolv

är att brukarna får ett större kontroll på ventilationsystmet då det går att mäta både till och

frånluftsflödet under golvet. I fallet Nivells golvsystem är det ett mekaniskt

undertrycksystem. Det betyder att det finns inget självdrag utan det är en mekanisk fläkt

som sköter jobbet (som med fördel kan kopplas samman med ett ftx-system). Fördelen toalt

18 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007 19 http://www.nivellsystem.se/sv/om_foretaget.html 20 http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=187&Typ=AmaNytt


14

sett blir att den betong som finns under golvet kommer, såsom betongväggarna, att lagra

värme när det är varmt för att släppa ut värme när det blir kallare i dess omgivning (t.ex.

under natten). Den varma luften som frigörs under golvet transporteras tillbaka in i rummet

och ger en behaglig lufttemperatur även under natten, se Fig1. Den extra isoleringen som

läggs just under golvet, mellan träbjälkarna, skapar en mer behagligare komfort när

brukarna går på golvet. Projektets miljötänk finns även med här då vi väljer Nivells

golvsystem som använder träreglar vilket ger ett miljömässigt bra golv med en möjlighet

för en framtida återvinning av materialen.21 Efter samtal med företaget så har de efter

undersökningar märkt att behov av isolering under golvet är onödigt. Plastpluggarna i sig är

ljudämpande samt att värmen som cirkulerar runt nedanför golvet kommer möta ett

isolerande motstånd istället för att värma golvet och ge en behaglig golvtemperatur.22 I

detta golvsystem kommer även valet av material till bjälklagen (betong) komma till

systemets fördel, vid ett resonemang såsom förs kring betong, läs Betongväggar, där

betongens lagrade värme kommer frigöras och bidra till systemets totala värmebalans.23

Figur 1 Bilden visar hur Nivell Golvsystem fungerar med sina upphöjda

träreglar och det ventilerande golvet.24

Dock skall valet av detta system även ses i ljuset av systemets nackdelar. Och enligt AMA

så finns det två stora nackdelar. Dels att det krävs noggrant arbetsutförande och dels att det

21 http://www.nivellsystem.se/images/content/documents/sv/nivell_rod_a.pdf 22 Intervu med Nivell System utförd 2010-11-19 23 Underlag från samtal med Tord Larsson, tekn. Doktor, Örebro Universitet 24 http://www.nivellsystem.se/images/content/documents/sv/nivell_rod_a.pdf


15

är blir ett något dyrare golv att producera i produktionsfasen av huset. 25 Fast då LCC enligt

energimyndigheten tar hänsyn inte bara till produktionen utan även hela byggnades

livslängd med de installatoner och underhåll som krävs så blir kostnaden för golvet relativt

försumbart.26 Dessutom finns det möjlighet att genom att utnyttja golvsystemets öppna

flöde för luft från t.ex. ett FTX-system, så kan behovet av eluppvärmda golv minskas. I

detta projekt har inga slingor använts av den anledningen och förhoppningen är att det ska

ge utslag i energiberäkningen. Dock finns inga vetenskapliga studier gällande LCC för

golvsystemet men logiskt så torde systemet ha en positiv effekt på LCC med tanke på att

det skapar en flexibilitet, minskade kostnader vid reparationer och en möjlighet till

återvinning.

25 http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=187&Typ=AmaNytt 26 http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-

inkop/Livscykelkostnad/


16

Val av innerväggar

Ljudkrav

Oavsett om det rör sig om inneväggar eller ytterväggar så finns det ett antal viktiga krav

som måste uppfyllas. Ljudkrav som behandlas här och Brand, läs Brandkrav.

När det gäller ljudklasser så finns där fyra stycken och dessa är standardiserade enligt

nedan:

Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden.

Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda

personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö

efterfrågas.

Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska

byggnader goda ljudförhållanden.

Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är tänkta att tillämpas när ljudklass C

inte kan uppnås, t ex i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan

förekomma i stenhus från sekelskiftet.27

I BBR anges även minimiljudkravet enligt klass C för bostäder i flerfamiljshus. Emellertid

har ljudklass C ej upplevts tillräcklig varför många kommuner och byggföretag valt att

bygga i ljudklass B.28 Fig3 och Fig5 visar olika dB-värden som måste reduceras för att

uppnå t.ex. klass B och utifrån det så har vi kunnat välja framförallt innerväggarnas

konstruktion.

27 http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=nyfikna&kapitel=kapitel_2&rubrik=rubrik4

28 http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf

http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=nyfikna&kapitel=kapitel_2&rubrik=rubrik4

http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf


17

Figur 3 Tabell över hur vi människor uppfattar olika dB-dämpningar i

väggkonstruktioner

Figur 4 Tabell över olika stegljudsreducingsstal


18

Figur 5 Figuren visar kravet på hur mycket en viss typ av

funktionsvägg måste dämpa för att uppfylla olika ljudklass

nivåer.29

Brandkrav

Generellt har konstruktioner av trä god brandmotstånd (mot vad det skulle kunna tro), även

mot en fullt utvecklad brandhärd. Anledningen är att massivträ (i stort bibehåller sina

normala egenskaper innanför kolskiktet, dvs. förkolningsskiktet, under en brand. Dessutom

förkolnar trä långsamt (40mm/tim). Nackdelen med trä att träytan i sig kan bidra till att

övertändningen kommer snabbare.

Genom provning har det fastställts olika konstruktion som har vissa olika egenskaper. Sen

är det beroende på vilken funktion väggen ska ha, samt vilken ljudklass som tillsammans

ger önskad innervägg.30

29 http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf 30 http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=98&Typ=AmaNytt

http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf

http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=98&Typ=AmaNytt


19

Figur 6 Olika konstruktioner ger olika brandkravsresultat

Valet för avskiljandevägg (ex. sovrum – sovrum, sovrum – allrum) blev att den skulle klara

av brandkrav EI60 samt ljudklass B, dvs. att väggkonstruktionen skulle, såsom Fig6 visar,

klara 68 dBs dämpning. Dessa värden var riktvärdena för alla väggar, utom förrådsväggen

mot köket som inte behövde så stor ljuddämpning, dock EI60 hos den också.


20

Material

Betongväggar

Förutom att ytterväggarnas inre skickt består av betong valdes även samma material i de

bärande innerväggarna samt alla lägenhetskiljande väggar och hisschaktet. Valet av betong

var faktist inte självklart. Då betong (cement) inte är ett miljövänligt material (i produktions

och transportsituationen) uppfyllde inte material i det hänseendet de uppsatta miljö och

LCC krav som skulle prägla projektet. Dock fanns det som nämnts i Metod att en av

förutsättningar för projektet var att ytterväggarna bland annat skulle bestå av betong. Att

valet även föll på betong i alla bärande innerväggar berodde på ett resonemang som fördes,

inte bara inom gruppen, utan även med en lärare vid Örebro Universitet om nytta av betong

i väggar överlag. Anledning till varför betongväggar byggs i passiva hus beror främt inte på

att det rör sig om att det är en bärande konstruktion utan att betongen som material buffrar

värme. Det är ett fenomen som utnyttjas mer och mer i lågenergi och passiva hus. När det

är varmare i omgivande luft kring materialet värmer luften betongen, eller snarare betongen

drar till sig värmen. Sedan har betong en hög värmekapacitet och lagrar denna värme.

Sedan när omgivande lufttemperatur sjunker under betongväggens egentemperatur frigör

väggen värme. Detta är ett fenomen som utnyttjas för att t.ex. få en behaglig och jämn

värmefördelning inomhus, t.ex. i sovrummet.31

En annan aspekt som är intressant vid valet av betong är hur den ter sig i ett

livscykelperspektiv. Enligt Betong.se (som är nätupplagan av tidningen Betong,som utges

och ansvaras av Betongföreningen32) resonera de såsom ovan att det är just materialet

värmetröghet som är svårt att slå för jämförande material såsom trä och stål. Detta är enligt

dem ett av de tyngsta argumenten till varför betong bör användas, speciellt då i ett

livscykelperspektiv. I det perspektivet tas inte enbart produktionen, transporterna med utan

även som bekant hela husets livslängd och hur huset med det tisperspektivet påverkar

miljön. Då husens livslängd är betydligt större än tillverkningsfasen kommer nyttan av

förmågan att behålla värme skapa en totalt mindre förbrukad energivolym kontra andra

material.33 Dock uppstår problemet vid återvinningen där det är väldigt svårt att återvinna

t.ex. ett betongbjälklag till ett ny konstruktionsdel i ett annat hus. Däremot så kan den

använda betongen isåfall användas t.ex. som krossat fyllnadsmaterial. På hela taget så togs

beslutet att nyttja betong även i de bärande skiljeväggarna.

31 Underlag från samtal med Tord Larsson, tekn. Doktor, Örebro Universitet 32 http://www.betong.se/foreningen/ 33 http://www.betong.se/?p=1730


21

Två krav ställdes på dessa väggar (exklusive ytterväggarna), de skulle minst uppfylla

ljudklass B samt REI 60.34 Ytterväggarna ställde vi ännu högre krav för att ytterligare öka

känslan för brukarna av komfort, ljudklass A, se Figur3, läs Ljudkrav.

Träväggar

Samma ljudkrav ställdes på dessa väggar såsom betongväggarna, dvs. ljudklass B, Läs

Ljudkrav och EI60, läs Krav, se Figur5. Förvisso är ljudklass C en acceptabel klass enligt

BBr35 dock så fanns argument där det torde vara dels möjligt och bättre om komforten i

huset ökade genom att bland annat välja ljudklass B och försökte hålla den nivån även på

dörrar och fönster. Tidningen Dagens Nyheter belyser just detta faktum, att störiga grannar

är en stor anledning til misstrivsel i sin bostad så det gör att ljudklass B är att föredra.36

När det gäller val av material så blev resultatet träreglar, dvs. inga väggar av det alternativa

materialet aluminium. Det kan tyckas som en nackdel att använda trä i t.ex. brandsynpunkt,

men enligt AMA så är den rädslan överdriven, läs Brandkrav.37 Trä är i sig själ ett

miljövänligt och levande material, som förvisso har en nackdel att kunna suga åt sig fukt38,

men miljö- och livscykelaspekten har i detta fall vägt tyngre.

Förutom dessa två finns en till aspekt med träreglar (fungerar även med aluminiumreglar),

materialt (tillsamans med det valda golvsystemet, läs Val av golvsystem, möjliggör det att

dels kunna placera ut väggarna genom att fästa dem i golvreglarna. Dessutom finns

fördelen att tillsammans med spånskiva kunna på ett smidigt sätt kunna placera tavlor,

boningar och annat som de boende vill utsmycka väggarna med, dvs. finns ingen bundenhet

av var fästningspunkter finns eller behovet av plastpluggar. Vid fall där väggar ska

omplaceras, tas bort eller vid en tidpunkt där huset skall rivas så kommer träreglar att kunna

återvinnas.

34 http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf

35 http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf 36 http://www.dn.se/nyheter/nyheter---hem1/kraftig-okning-av-klagomal-om-storande-

grannar 37 http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=98&Typ=AmaNytt 38 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007



http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=98&Typ=AmaNytt


22

Isolering

För att kunna uppfylla ljudkravet gällande ljusklass B, läs Ljudkrav, och dels kravet av

EI60, läs Brandkrav, så blev alla innerväggar av sådan konstruktion (förutom

förrådsrummet) att ett lager med isolering ska användas. Med ex. 75 träreglar används 45

mineralull.

Val av fönster och dörrar

I takt med att människor blir allt mer medvetna om möjligheterna till att spara energi så har

även råd och tips blivit allt vanligare hur vi boende kan göra det. T.ex. internet är en bra

sådan källa och enligt ”Bli Energismart” så skriver de att ungefär 15% av värmen far ut

genom taket och hela 35% far ut genom fönstrena, detta i en vanlig normal villa.39 Alltså

betyder det mycket för de boende att välja bra, moderna fönster, eller helt enkelt

”energisnåla” fönster. Vidare menar ”Bli Energismart” att det är viktigt att utförandet blir

rätt, dvs. att tätningen runt fönstrena sker på fackmässigt sätt (enligt AMA).

Idag finns det ett antal stora fabrikanter och tillverkare av just både energisnåla fönster och

dörrar. Att valet föll på Elitfönster berodde på att de uppfyller just alla dessa krav. Att valet

sedan föll på aluminumfönster, som förvisso kan låta som en stor miljöbov i sammanhanget

beror på att enlig tillverkaren så är aluminium ett material som är väldigt beständigt och

håller länge.40 Vilket är bra LCC-mässigt samt i en återvinningssynpunkt då jus fönstrena

har sådan lång livslängd och kan överleva huset. Såsom i fallet puts och tak så skall inte

dessa faktor nedvärderas. Vid val av trä, som förvisso är miljövänligt, så kräver de däremot

betydligt mer underhåll mot t.ex. kemiska angrepp, svampar och bakterier41,vilket ger en

större total kostnad under den långa livscykel kostnaden. Det skall även tilläggas att

aluminiumfönstrena är inte helt gjorda av metallen ifråga utan det finns även inslag av trä

(furu) i konstruktionen. 42 Träinslaget är enligt tillverkaren vacuumimpregnerat enligt P-

märkningsmetoderna.43

39 http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=11 40 http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/ 41 Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007 42 http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/ 43 ”P-märkningen innebär att produkten uppfyller lag- eller myndighetskrav men också i de flesta fall andra och

högre krav som marknaden efterfrågar. P-märkning innebär att produkten är typprovad, att tillverkarens

egenkontroll övervakas av SP och för vissa produkter innebär det också att installation/montage kontrolleras.”

Källa: http://www.sp.se/sv/index/services/p_mark/sidor/default.aspx


23

Av alla Elitfönstrers fönstermodeller valdes(utan tvekan) den model som de har döpt till

Elit Passiv då de enligt tillverkaren är deras mest energieffektivaste fönster. U-värdet ligger

kring 0,8, som i förhållande till andra fönster motsvarande fönster är låg enligt tillverkarna.

Elit Passiv fönster är ett tre-glas fönster som av namnet att bedöma används även i passiva

hus – vilket låter utmärkt för detta projekt. Ytterligare värden om Elit Passiv:

Kvalitets- och miljömärkningar: CE-märkning, P-märkning, Secure by Design, samt SFDK.

Produkten genomgår dessutom omfattande kontroller och tester i våra egna labb för att

säkerställa högsta möjliga kvalitet.

Isolering: U-värde 0,8. U-värde visar isoleringsförmåga, ju lägre värde desto bättre

isolering.

Ljudreduktion 34 dB. Ytterligare ljudreduktion finns som tillval.

Elit Passiv är certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 1400144

44 http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/

http://www.elitfonster.se/Fonsterkunskap/Markning/CE-markning/

http://www.elitfonster.se/Fonsterkunskap/Markning/P-CertifieringP-markning/

http://www.elitfonster.se/Fonsterkunskap/Markning/Secured-By-Design/

http://www.elitfonster.se/Fonsterkunskap/Markning/SFDK/

http://www.elitfonster.se/Fonsterkunskap/Ordlista1/Ordlista/


24

Energiberäkning

En av de uppgifter som var knutna till detta projekt var att förutom att rita och beräkna

arkitekt och konstruktionsritningar även göra en energiberäkning, eller en grov analys av

hur mycket huset förbrukar i energi. Beräkningarna utfördes enligt instruktioner. Formler

som användes kommer från Bengt Åke Peterssons ”Tillämpad byggnadsfysik”45.

Beräkningarna och resultaten av dem kan avläsas i Bilaga 8, 9.

De områden som var intressanta att titta på var hur mycket effekt (Q) som huset producerar

gällande ventilation, tappvarmvatten, transmissionsenergi, internenergi. Effek är därefter

kopplad till energi (Etot) så därför var beräkningsgången som sådan att först räknades Q-

värdena ut för tappvarmvatten, transmissionsenergi, internenergi, räknades ut.

Qtrans = 8734,5 kW/år.

Qintern = 4690,0 kW/år

Qvent = 11445,5 kW/år

Etot = 40657.4 kWh/år

För att slutligen få fram värdet av Etot men per kvadradmeter (som är det mått jämförelsen

görs med), blir 40657,4 / 1332 m2 = 30,5 kWh/år, m².

Vid en jämförelse med Energimyndighetens (och BBRs) nya nationella strategi för bland

annat nybyggnationer46 (1.3.1) vid Klimatzon III (Göteborg)47. Där kan avläsas att för

klimatzon III gäller följande energivärden: Det gamla var 110 kWh/år, m². men målet är 55

kWh/år, m² för icke eluppvärmda hus (ex. bergvärme).

Efter uträkning av Um så blev resultatet med en uträkning av areor gällande insida vägg på

0,073 (se Bilaga 8 s56) och det är ett bra resultat då de flesta hus´ Um brukar ligga på 0,20.

45 Petersson, Beng Åke - ”Tillämpad byggnadsfysik” upplaga 4:1, 2009 46 Energimyndigheten - ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” ER 2010:39 47 http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/din+bbr-guide/tre+klimatzoner


25

Diskussion

Ett projekt utan någon möjlighet att kunna på ett konkret sätt analysera resultaten, är det då

värt det? Själva tanken med upplägget har alltså inte varit att iscensätta projektet i verkliga

livet utan däremot få en inblick i hur det kan gå till att projektera ett hus där

arkitektritningar, konstruktionsritningar och energiberäkningar har gjorts och interfererar

med varandra. Dels har även en aspekt legat omkring projektet, valet av material och

lösningar och som även det genomlyser projektets grundtankar.

Hela detta dokument har varit en diskussion kring det och även om validiteten ej går att

styrka i så hög grad så ger detta nånting ändå. Det ger en ökad insikt att det finns alternativa

vägar och lösningar att kunna ta, att inte följa strömmen och välja den enkla, beprövade

vägen, helt enkelt att våga bryta invanda traditioner. Inte bara för att byggbranschen har

epitetet att vara en trög bransch utan framförallt för att på ett nyfiket sätt se hur olika

material och system kan ge ett annat resultat än de vanliga metoderna och valen. Fast detta

skall läsas med tanken att projektet inte skall testas i verkliga livet. Det går inte att säga att

t.ex. Nivell Golvsystem skulle fungera så bra med FTX systemet i detta fall, även om det

finns en viss logik om hur systemet fungerar. Dock så är ju fördelarna med systemet rätt

logiska, att det går lättare att dra el och vatten, torka ut betongen, lättare reparera skador

och en ökad omflyttbarhet i lägenheten.

Även om det inte går att säga med säkerhet hur resultatet skulle bli med den valda

isoleringen så är ändåså lösningen intressant för efter energiberäkningarna har ett gott

resultat uppnåts. Isoleringen påverkar ju betydligt mer energiåtgången för huset än t.ex.

Nivell golvsystem och därför har det varit viktigt att hitta ett material som uppfyller alla

krav på LCC som vi ställt på det. Turligt nog fann vi det. Tanken bakom valen av systemet

ligger inte bara i LCC-perspektivet utan där syftet med Nivell Golvsystem är att skapa ökad

tillgänglighet, föränderlighet, underhållsamhet, komfort, så är syftet med Therm Ventec +

Resol att lösningen ska bidra starkt till den låga eneriganvändningen. I detta projekt är t.ex.

ingen solenerig lösning iform av solceller på taket, taget med i beräkningen men om detta

fall hade varit ett konkret sådant hade solceller på röda tegeltaket varit en självklarhet. Då

skulle huset ännu bättre klara av de kommande energikraven som BBR ställer då vetskapen

om klimatskölden (energiskölden) är massiv och av god förmåga. Det är en lösning som vi

tror på.

Så för att svara på frågan ovan, är det värt det? Ja! Just för att möjligheten har funnits att

tänka utanför de gängse normerna, få möjlighet att tänka på ett annat sätt än bara ekonomi.

För ekonomi är en aspekt som är viktig och som inte har tagits upp här så mycket.

Projektets utformning har inte varit i första hand att se till att projektet skall hållas inom

vissa budgetramar som det kan vara i verkliga livet.


26

En annan fråga kan också ställas: blir inte det en missvisande bild när valet av material inte

ligger i det lägsta skicktet på kostnadskartan? Speciellt då valen har landat på troligen något

dyrare lösningar än de vanliga metoderna. Då åsyftas t.ex. tegeltak, dörrar, klimatskalet,

golvet, allt. Nej är svaret, för perspektivet i detta fall är inte ur en byggmästarens,

byggentreprenörs utan ur den långsiktiga driften och samhällets (miljön) perspektiv. Valen

har helt fokuserats med synsättet där LCC och den minimala påverkan på miljön har varit

allrådig. Just då det finns en kunskap om att den kostnad som initalt sker är långt mycket

mindre än den kostnad som ligger i att driva huset i säg 100 år framåt. Dvs. det som initalt

kommer kosta mer pengar betyder inte nödvändigtvis att det blir en dyr affär på lång sikt,

snarare tvärtom. Kostnadsbesparingen ligger just där, att få ner energiförbrukningen, att få

ner miljöskadliga material och system utan tänka nytt och för framtiden. Det är ett nytt sätt

att tänka ett sätt att tänka som vi har försökt hålla sig för och gjort det med stort intresse.

Såsom det framgått tidigare har en uttalad målsättning för detta projekt varit att sträva efter

den målbild som Energimyndigheten har tagit fram. Läs. Faktorer som påverkar projektet.

En utmaning har just varit att försöka tänka i form av en lösning för huset som ger

energieffektiva klimatskal, energieffektiva installationer. Och förnybara energikällor för

den el som måste köpas in. Konstruktionsmässigt och materialmässigt bör huset uppnå

kravet på energieffektivt klimatskal. Det torde åtminstonde det uträknade Um visa på.

Vidare så kan det tänka installationssystemet med dels FTX och Nivell Golvsystem påverka

positivt på effektivitsgraden för systemet. Slutligen så har det förvisso inte legat som någon

faktor i detta projekt men baktanken är att huset skall installeras med solceller på taket för

att ytterligare göra huset minder beroende av att köpa in el. Genom att den faktorn ej är

medräknad så har ändå det resultat (som framgår dels av Bilaga 8 och Läs.

Energiberäkningar) på en energiförbrukning på ca 30 kWh/år, m2 klarat av de specade krav

som Energimyndigheten ställer48 där de har kommit fram till att målsättningen ska vara 50

kWh/år, m2 vilket också är en positiv faktor för resultatet.

48 Energimyndigheten - ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” ER 2010:39


27

Referenser

Litteraturreferenser:

Burström, Per Gunnar, ”Byggnadsmaterial” upplaga 2:3, 2007

Petersson, Beng Åke, ”Tillämpad byggnadsfysik” upplaga 4:1, 2009

Publikationsreferenser:

Aronsson, Ulf Beräkningar av byggnaders energiprestanda med anledning av

energideklaratonerna” Examensarbete Lund Universitet, 2006

Dang, Kevin och ”En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial – En studie med

Baban, Rafed fördjupning mot Puts, Steni Colour och Tegel” Chalmers tekniska

universitet ,Examensarbete, 2008:84

Energimyndigheten ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” - Uppdrag 13,

Pulikation ER 2010:39 ISSN 1403 – 1892

Internetreferenser:

http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-

inkop/Livscykelkostnad/ (den 5 februari 2011)

http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-

inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/(den 5 februari 2011)

http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm /(den 3 februari 2011)

http://www.sto.se/40662_SE-Broschyrer-StoVentec.pdf(den 3 februari 2011)

http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm(den 4 februari 2011)

http://www.nivellsystem.se/sv/om_foretaget.html/(den 15 november 2010)

http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=187&Typ=AmaNytt/(den 14 november

2010)

http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf/(den 14 november

2010)

http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=nyfikna&kapitel=kapitel_2&rubrik

=rubrik4/(den 14 november 2010)

http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Livscykelkostnad/

http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-inkop/Livscykelkostnad/

http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm

http://www.sto.se/40662_SE-Broschyrer-StoVentec.pdf





28

http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf/(den 14 november 2010)

http://www.betong.se (den 5 februari 2011)

http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf/(den 5 februari 2011)

http://www.dn.se/nyheter/nyheter---hem1/kraftig-okning-av-klagomal-om-storande-

grannar/(den 5 februari 2011)

http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=11/(den 3 februari 2011)

http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/(den 3

februari 2011)

http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/din+bbr-guide/tre+klimatzoner/(den

14 februari 2011)

Samtal:

Tord Larsson Universitetslektor

Akademin för naturvetenskap och teknik

Örebro Universitet

Nivell System Prästängen Sverige AB

Kylarvägen 7, 541 34 Skövde

Sto.se Huvudkontoret

Gesällgatan 6

582 77 Linköping


http://www.betong.se/


http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=11

http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/din+bbr-guide/tre+klimatzoner


29

Bilagor

Bilaga 1 Beräkning av balkong

Lasträkningar

Laster:

200 BTG ger 0,2 x 24 = 4.8 kN/m2

80 BTG ger 0,2 x 24 = 1.92 kN/m2

6.72 kN/m2

Nyttig last: 2.0 kN/m2 = 0.5 (2.0 används i punktlasten)

Punktlast: 1,3 x 2,0 = 2.6 kN/m2

Brottgräns: 6,72 + 2.6 = 9.32 kN/m2

Beräkning av moment och tvärkraftskapacitet

Msd = 9.32 x (1,952/2) + 2.6 (1,95 – 0,2) = 22,27 kN/m2

Vsd = 9,32 x 1,95 + 2.6 = 20,77 kN/m2

Figur 7 Sektionsritning över balkongkonstruktion (K331:300)


30

Uträkning av armeringsjärn i överkant

d= h – c - /2 (där 16 mm används)

m̅ = 0,367

ω𝑏𝑎𝑙 = 0,484

𝑓𝑐𝑐 = 17,6 𝑀𝑝𝑎

𝑓𝑠𝑡 = 395 𝑀𝑃𝑎

𝑓𝑐𝑡 = 1,15 𝑀𝑃𝑎

Uträkning av betongkoppling till bjälklag som tar krafter från båda håll.

16mm används

d =200 – 30 – 8 = 162 mm

m̅ =M

b∙d2∙fcc → b =

M

m∙d2∙fcc →=

22,27 ∙ 106

0,367∙1622∙17,6

b = 131,4

As = ω ∙ b ∙ d ∙fcc

fst = 0,484 ∙ 131,4 ∙ 162 ∙

17,6

395 = 458 𝑚2

A (16mm) = 201 mm2

An = 442,3 / 201 = 2,28 = 3 st. järn

3 16 = 3 x 201 = 603 mm2


31

Koll på verklig bredd med dubbel diameterbredd mellan stängerna:

30 + 16 + (16x2) + 16 + (16x2) + 16 + 30 = 172 mm (b = 180 mm för att fungera)

fvd = (1 + 50) x 0,3 x fct

= As / b x d = 603 / (180 x 162) = 0,02067

= 1,4 enligt tabell

fvd = 1,4 (1 + 50(0,02067))0,3 x 1,15 = 0,9821 MPa

vcd = b x d x fvd = 180 x 162 x 0,9821 = 28,6 kN > 20,8 kN OK!

Uträkning av betongkoppling på kanterna (räknas som 60% av mittkopplingen)

M = 22,77 x 0,60 = 13,66 kN/m2

10mm används

d =200 – 30 – 5 = 165 mm

m̅ =M

b∙d2∙fcc → b =

M

m∙d2∙fcc →=

13,66 ∙ 106

0,367∙1652∙17,6

b = 77,7 mm

As = ω ∙ b ∙ d ∙fcc

fst = 0,484 ∙ 77,7 ∙ 165 ∙

17,6

395 = 276,4 𝑚2

A (10mm) = 78 mm2

An = 276,4 / 78 = 3,54 = 4 st. järn

4 10 = 4 x 78 = 312 mm2


32

Koll på verklig bredd med dubbel diameterbredd mellan stängerna:

30 + 10 + (10x2) + 10 + (10x2) + 10 + (10x2) + 10 + 30 = b = 160 mm

fvd = (1 + 50) x 0,3 x fct

= As / b x d = 603 / (180 x 162) = 0,02067

= 1,4 enligt tabell

fvd = 1,4 (1 + 50(0,02067))0,3 x 1,15 = 0,9821 MPa

vcd = b x d x fvd = 160 x 165 x 0,9821 = 25,9 kN > 20,8 kN OK!

Figur 8 Sektionsritning över balkong (K331:300)


33

Bilaga 2 Beräkning av lastnedräkning

Först skapas ett koordiatsystem så att det går enklare att hålla koll på vilken vägg som

räknas på, se Fig9. Vid uträkning av lastnedfall utgås från innerväggarnas sidor, dvs.

innerväggarna räknas ej med eller tas hänsyn till.

Figur 9 Översiktsbild övre koordinatsysmet

Lastantagaden beräknas

Takkonstruktion Tegeltak (lätt) = 0,40 kN/m2

Isolering (lös) = 0,30 kN/m2

0,70 kN/m2

Vindbjälklag

BTG 160 = 24 x 0,16 = 3,84 kN/m2

Summa (gk-tot): 4,54 kN/m2

Snö: S0 = 2,0 = 0,7 = µ2 = värsta fallet, räknar på det (gäller bruk) och för brott räkns

till 1,3.


34

qd-brott = 4,54 + 1,3 x 0,8 x 2,0 = 6,8 kN/m2

qd-bruk = 4,54 + 0,7 x 0,8 x 2,0 = 5,7 kN/m2

Bjälklag (övriga)

BTG 200 = 24 x 0,2 = 4,8 kN/m2

Mellanväggar (schablon)= 0,5 kN/m2

Träreglar = 1,0 x 1,667 x 9,7 x 0,045 x 0,045 x 6 =

= 0,196 kN/m2

Spånskiva = 0,022 x 7 = 0,154 kN/m2

Golv = 0,014 x 6 = 0,084 kN/m2

Summa egentyngd 7,25 kN/m2

Lastfall 1 räknas på:

qbunden = 0,5 = 1,0

qfri = 1,5 = 0,33

qbunden + fri = 0,5 + 1,5 = 2,0

qbrott = 7,25 + (1,3 x 2,0) = 9,85 kN/m2

qbruk = 7,25 + (1,5 x 0,33) + (0,5 x 1,0) = 8,25 kN/m2


35

Yttervägg

Träfasad = 6 x 0,022 = 0,132 kN/m2

Isol. = 0,5 x 0,24 = 0,120 kN/m2

Infästningar alu. (schablon) 0,05 kN/m2

Utegips = 9 x 0,010 = 0,09 kN/m2

Träläkt = 0,6(6 x 0,028) 0,101 kN/m2

BTG = 24 x 0,16 = 3,84 kN/m2


Bärande innervägg

BTG = 24 x 0,2 = 4,8 kN/m2


Balkong

BTG= 24 x 0,20 = 4,80 kN/m2

BTG = 24 x 0,08 = 1,92 kN/m2



36

Bilaga 3 Sammanställning av lastnedräkning


37


38


39

Bilaga 4 Beräkning av bärande vägg

Den yttervägg som skall räknas på är den vägg som ger störst utfall i lastutfallsberäkningen,

Läs Beräkning av lastberäkning. Dvs. Vägg: x1 – x3, y3

Bredd för ytterväggens betongskickt = 160 mm.

Betongkrav:

Vertikalt: XC4 + XF1

Horisontalt: XC4 + XF3

m̅ = 0,367

ω𝑏𝑎𝑙 = 0,484

𝑓𝑐𝑐 = 17,6 𝑀𝑝𝑎

𝑓𝑠𝑡 = 395 𝑀𝑃𝑎

𝑓𝑐𝑡 = 1,15 𝑀𝑃𝑎

Nyttig last (NL) som huvudlast (HL) = 82,56 kN/m2 (Nd)

Nyttig last 2.0 kN/m2 ( = 0.5)

långtid = 0,13 (räknas på 100 år)

Snö som vanlig last = 4,54 + 0,13 x 0,86 x 2,0 = 4,76 kN/m2


40

Lastnedräkning av NS

Där arean 1,62 m2 används

Tak = 1,62 x 4,76 = 7,71 kN/m2

Vägg = = 11,23

Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96

Vägg = = 11,23

Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96

Vägg = = 11,23

Balkon= = 11,52

82,25 kN/m2

Lastnedräkning av NR

(läs Beräkning av Lastnedräkning)

Där arean 1,62 m2 används

Tak = 1,62 x 5,70 = 9,23 kN/m2

Vägg = = 11,23

Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96

Vägg = = 11,23

Bjl = 1,62 x 8,25 = 13,36

Vägg = = 11,23

Balkon= = 11,52

83,76 kN/m2

e = (NS/NR) x 2


41

där: 2 = kryptalet

e = (82,25 / 83,76) x 2 = 1,964

e0 = h/30 = 160/30 = 5,33mm (minst 20 mm, så 20mm används).

Uträkning av s-avstånd och antal armeringsjärn på en meter yttervägg

För väggarna används täckskickt 30mm

10mm används

d = 160 – 30 – 5 = 125 mm

M = NR x 0,02 = 83,76 x 0,02 = 1,67 kNm/m

m̅ =M

b∙d2∙fcc =

1,67 ∙ 106

1000∙1252∙17,6 = 0,152

mbal = 0,367 > 0,152 (underarmerat)

�̅� =𝑵𝑹

𝒇𝒄𝒄∙𝒅∙𝒃=

𝟖𝟑,𝟕𝟔 ∙ 𝟏𝟎𝟔

𝟏𝟕,𝟔∙𝟏𝟎𝟎𝟎∙𝟏𝟐𝟓= 0,038

Värdet 0,038 är i princip 0 så detta värde räknas ej med i fortsatta beräkningar. Dvs. inga

extra armering behövs i väggarna.

Nu, anta ett As-värde. Beräkningen sker på 10 (A = 78 mm2).

Vid valet av 810 ger ett As-totalt värde på 8 x 78 = 628 mm2.

𝑁𝑢 = 𝜅𝑐 ∙ 𝑓𝑐𝑐 ∙ 𝐴𝑐

1 + 𝜅 ∙ 𝑒

+ 𝜅𝑠 ∙ 𝑓𝑠𝑡 ∙ 𝐴𝑠𝑐

Ac = 160 x 1000 = 160000 m2

𝑁𝑑 ≤ 𝑁𝑢

𝜅𝑐 = 0,8 (𝑒𝑛𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑡𝑎𝑏𝑒𝑙𝑙)

𝜅 = 0,11 (𝑒𝑛𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑡𝑎𝑏𝑒𝑙𝑙)


42

𝜅𝑠 = 0,60 (𝑒𝑛𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑡𝑎𝑏𝑒𝑙𝑙)

𝑁𝑢 = 0,8 ∙ 17,6 ∙ 160000

1 + 0,11 ∙ 1,964+ 0,60 ∙ 395 ∙ 628

𝑁𝑢 = 2001 kN/m > 83 kN/m (NR) OK!

savstånd = A/Atot x 1000

= 78,5 / 628 x 1000 = 125 mm x 2 = 250 mm (varför multiplikation med 2 beror på att de

åtta armeringsstängerna skall fördelas på var sin sida av väggen, enligt Fig10.

4 + 4 10 s 250 B500B

Figur 10 Sektionsritning över en meters yttervägg


43

Bilaga 5 Beräkning av platta 1-4 via program


44


45


46


47


48


49

Bilaga 6 Beräkning av platta 5

Figur 11 Planritning över platta 5

Egentyngd 24 kN/m3 *0,2= 4,8 kN

𝑖𝑛𝑠𝑡𝑎𝑙𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟 𝑖𝑛𝑛𝑒𝑟𝑣ä𝑔𝑔𝑎𝑟

} = 0,5 𝐾𝑁

𝑚2

𝑞𝑑 = 1,0(4,8 + 0,5) + 1,3 ∙ (0,5 + 1,5) = 7,9𝐾𝑁

𝑚2

𝑎

𝑏=

4900

1700= 2,88

För att kunna beräkna plattan som har förhållandet a/b högre än två används följande

resonemang: plattan delas i tre delar enl. regel om långsträckt platta där varje delplatta

beräknas och armeras separat.


50


51

Eftersom platta 5 är fast inspänd mot platta 1,2,3,4 bör användas följande armering för

mbs. (obs! Vi har inte delmoment mellan platta 1-5 och 4-5).

Ki =mbs

mbf

Ki = 21.11

2.1= 10

e =√1 + ki − 1

√1 + ki + √1 + kj∗ 1700 = 0.912

e − d = 0.912 − 0.175 = 0.737

e + d = 0.912 + 0.175 = 1.087

e

2+ d = 0.912/2 + 0.175 = 0.631

Bilag 7 Beräkning av platta 6

Del 1 M m̅ =

M

1000 ∙ d2 ∙ fcc w = 1 − √1 − 2(m̅) As = ω ∙ b ∙ d ∙

fcc

fst S =

1000∗Astång

As

mas 1,027 0.00244 0.00245 26.1 mm2 4 s=600

mbs 2.110 0.00502 0.00501 53.6 mm2 6 s=600

maf 0.372 0.00885 0.00889 94.6 mm2 4 s=600

mbf 1.269 0.00302 0.00302 32.1 mm2 4 s=600

Del 2

mbs 1,389 0.00303 0.00304 32.3 mm2 6 s=800

maf 0,584 0.00139 0.00139 14.8 mm2 4 s=600

mbf 1,054 0.00251 0.00251 25.2 mm2 4 s=600

Del 3

mas 1,027 0.00244 0.00244 26.1 mm2 4 s=600

mbs 2.110 0.00502 0.00503 53.6 mm2 6 s=600

maf 0.372 0.00884 0.00889 94.6 mm2 4 s=600

mbf 1.269 0.00302 0.00302 32.2 mm2 4 s=600

M m̅ =

M

1000 ∙ d2 ∙ fcc w = 1 − √1 − 2(m̅) As = ω ∙ b ∙ d ∙

fcc

fst S =

1000∗Astång

As

mbs1 21.11 0.0554 0.0523 554,2mm2 12 s=200

mbs2 19.65 0.0474 0.0489 511,5mm2 12 s=200


52

Figur 12 Planritning över platta 6

Egentyngd 24 kN/m3 *0,2= 4,8 kN

𝑖𝑛𝑠𝑡𝑎𝑙𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟 𝑖𝑛𝑛𝑒𝑟𝑣ä𝑔𝑔𝑎𝑟

} = 0,5 𝐾𝑁

𝑚2

𝑞𝑑 = 1,0(4,8 + 0,5) + 1,3 ∙ (0,5 + 1,5) = 7,9𝐾𝑁

𝑚2

𝑎

𝑏=

1600

2800= 0,571


53

𝐾𝑖 =𝑚𝑏𝑠

𝑚𝑎𝑓

𝐾𝑖 = 2.954

2.007= 1,47 b= 2800

𝑒 =√1 + 𝑘𝑖 − 1

√1 + 𝑘𝑖 + √1 + 𝑘𝑗∗ 2800 = 0.501

𝑒 − 𝑑 = 0.501 − 0.175 = 0.447

𝑒 + 𝑑 = 0.501 + 0.175 = 0.797 𝑒

2+ 𝑑 = 0.501/2 + 0.175 = 0.48

Del 1 M m̅ =

M

1000 ∙ d2 ∙ fcc w = 1 − √1 − 2(m̅) As = ω ∙ b ∙ d ∙

fcc

fst S =

1000∗Astång

As

mbs 2.954 0.00662 0.00639 68,6 mm2 =8 s=700

maf 2.007 0.00450 0.00451 46,6 mm2 =8 s=700

mbf 2.837 0.00636 0.00638 65,9 mm2 =8 s=700


54

Bilaga 8 Energiberäkningar

∑i(U

i×A

i) A

temp =3×444=1332 m²

Byggnadsdel U-värde Area Prod.summa

Betongplatta 0.148 486m2 71.9

Tak 0.080 554 m2 44.5

Fönster/ Dörr 0.800 167 m2 133.4

Ytterväggar 0.085 872 m2 73.7

Summa 323.5

Ventilationsvärme, luftflöde/ ventilation

Area x lägenhet 0.35 x Area x lägenheter m³/s

Luftflöde 97.4 x 12= 1168.8 m2 409.1 l/s 0.409

Qv=(1-ÅV)×luftflöde×cρ×G20 kWh/år

Qvent 11445456 11445,5

V= 0.409 ρ= 1.2 kg/m³ c= 1000 G20= 116600

Qvent = 11445,5 kWh/år

Balans temperatur

Tb=Ti-Qintern/∑(U.A)

Tb=20-(4× 97.4 x 12)/ 323.5=5.55°C

Gb= 27 gradtimmar (Enligt tabell)

Transmissionsenergi, energiförlust

Qtrans= ∑i(Ui × Ai)× Gb=323.5 × 27000

Qtrans=8734.5 kWh/år


55

Total internvärme

∑i(Ui.Ai) x (20- 5.5) kW/år

Q intern 323.5 x (20 – 5.5) 4690

Qintern = 4690 kW/år

Internvärme överskott

Wöverskott = Wintern-Wuppvärmning

Wuppvärmning = ∑

i(U

i×A

i) x ( G20- G

b)

= 323.5 x (116600 - 25300)

= 29535550/1000 = 29535.6 kWh/år

W intern= 4690 x 8760= 41090.9 kWh/år

Wöverskott =41090,9 - 29535.6= 11555,3 kWh/år

Genomsnittig värmegenomgångskofficient

Um=∑i(Ui.Ai)/∑i(Ai)

Um=113.49/15549.4=0.073 w/m2k

Area uträkning (invändig)

Area gavel = 9.9 x 3 x 2.60 = 77.22 x 2 = 154.4 m2

Area vägg = 44.4 x 3 x 2.6 = 346.32 x 2 = 692.6 m2

Area vägg – fönster = 692.6 – 166.7 = 525.9 m2

Area tak = 99 x 44.4 = 439.56 m2

Area mark = 99 x 44.4 = 439.56 m2

∑ Area = 1559.4 m2

Byggnadsdel U-värde Area Prod.summa


56

Betongplatta 0.1480 439.6 m2 65.1

Tak 0.0804 439.6 m2 35.3

Gavel 0.0845 154.4 m2 13.1

Ytterväggar 0.0845 525.9 m2 44.4

Summa 113.5

Tappvarmvatten

V= 2 x bostadsarea/ ρ x c x (55°C - Tg)

V= (2 x 97,4 x 12)/( 1000 x 4200 x (5°C -9°C)

V= 1.21 x 10-5 m³/s

1.21 x 10-5 x 24 x 3600 = 1.04

1.04/12 = 0.087 m²/ dygn/ lägenhet

0.087 x 1000 = 87.12 / dygn / lägenhet x 1000

Evv=1.21 x 10-5 x 1000 x 4200x (55-9) =

Evv = (2453.6 x 365 x 24)/1000 = 21493.5 kW/år

Effekt för varmvattenbehov

Qvv=2×bostadarea

Qvv=2 x 97.4 m2

Qvv= 194.8 W/lägenhet

Qvv= 194.8 x 12 = 2337,6 kW/år

Energianvändning


57

Etot=∑i(Ui×Ai)×Gb+(1-ÅV)×luftflöde×area×ρc×G20+Qvv×(≠h på ett år/1000)

Etot=323.5 ×27+(1-0,8) × 0.409 × 1332 ×1000 x 116. 6+ 194.8 x 12 ×

(24×365/1000)

Etot = 8734.5+12707.4+20477.4 =

Etot = 41919 kWh/år

Sammanställning av stapeldiagram

Qtrans / A

temp

= 8734.5/1332= 6.56

Q vent/ A

temp = 11446 /1332=0.86

Q intern/ A

temp = 4690 /1332= 3.52

Ev / A

temp

= 21494 /1332 = 16.14

Wöverskot/ A

temp = 13536.6 /1332 = 10.16

Resultat se Bilag9


58

Temp.golv längst väggen

(100mm in i väggen)

Tgolv = Ti- ( Ti ( Ti – Tedim)) x ds/w+d x f ( s/w+d, d/w)

D= Rgolv x λmark

Rmark, dränerat grus, 0~1 m= 0,20 [m²k/w]

Rkantbalken

XPS för mark 0,033 λw/mk

Densitet 20 kg/m³

R= d/λ= 0,1/0,033= 3,03 m²k/w

Rgolv= 0,20/0,033= 6,06 m²k/w

λisolering = 0,13 ds= Rsi x λmark

Rmark = 0,20 m²k/w ds= 0,13 x 0,75= 0,0975

h= 0,4 m

Wvägg = 0,450 m d= Rgolv x λmark

S= 0,1 d= 6,06 x 0,75= 4,55 m

Ti= 20 dk= Rkantbalk x λmark

Tedim = 7,9°C dk= 3,03 x 0,75= 2,27

Tgolv= Ti- (Ti- Tedim)( ds/w+d *f (s/w+d, d/w)+ ds/w+dk*(1-s/w+h))

F=0,8 enligt Tabell49 s/w+d= 0,1/0,45+4,55= 0,02

d/w= 10

Tgolv= 20- (20-7,9)(0,0195*0,8*0,02)+0,036*(1-0,12)

Tgolv=20°C >16 °C OK ty

0 < s < w+h vilkoren är uppfyllt

49 Petersson, Beng Åke - ”Tillämpad byggnadsfysik” upplaga 4:1, 2009 enligt figur 9.8 s:388


59

Temperatur mitt under en platta

T-Tj =(1-Umitt)(Ti-Temedel)

d= Risol* λmark

λmark= 0,75

Risol= 6,06

D= 0,75*6,06= 4,55

B = 10,7

d/B = 0,425

L/B = 45*2/10,7= 4,2

Umitt= 0,5750 OK!

Tj= Ti-(1-Umitt)*(Ti-Temedel)

Tj= 20-(1-0,57)*( 20-7)

Tj= 14,41

∆T= Ti- Tj ∆T= 20-14,41= 5,59 °C

50 Petersson, Beng Åke - ”Tillämpad byggnadsfysik” upplaga 4:1, 2009 enligt figur 9.5 s:384


60

Bilaga 9 Energideklaration

Figur 13 Figur 14

Figur 15 Figur 16


61

Figur 17

Figur 18

Documents

Projekt arbete Hus