Projekt Vätternvatten Samrådsunderlagätternvatten.net/download/18... · Beställare Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 103 25 STOCKHOLM Kontakt Karin Hernvall, Mårten Bengtsson

SamrådsunderlagProjekt Vätternvatten

Bortledning av vatten från Vättern m.m för regional vattenförsörjningiÖrebrolän

2019-10-05

Beställare Advokatfirman Åberg & Co ABBox 16295103 25 STOCKHOLM

Kontakt Karin Hernvall, Mårten Bengtsson

Konsult Norconsult ABTrädgårdsgatan 14702 12 ÖREBRO

Uppdragsnr. 1061281

Uppdragsledare Bertil [email protected]

Teknikansvarig Albin Må[email protected]

Handläggare Elin Andersson, Björn Tengelin

Redigering Albin Månsson

Granskning Peter Wilén m.fl.

Tryck Printeliten

Detta dokument är framtaget av Norconsult som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör beställaren som har rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. Bakgrundskartor från Terrängkartan och Fastighetskartan (© Lantmäteriet). Lantmäteriet har i beslut 2019‑04‑05 (dnr. LM2019/004536), beslut 2019‑08‑26 (dnr. LM2019/013026) samt i beslut 2019‑09‑16 (dnr. LM2019/014114) meddelat tillstånd för spridning av geografisk information (fotografier insamlade från drönare) enligt lagen (2016:319) om skydd för geografisk information.

Administrativa uppgifter

Sökande Vätternvatten AB

Organisationsnr. 559149‑1716

Adress Pappersbruksallén 1Box 33 510701 35 ÖREBRO

Kontaktperson Lars [email protected]

Ombud Advokatfirman Åberg & Co

Sökväg \\norconsultad.com\dfs\SWE\Göteborg\N‑Data\106\12\1061281\6 Leverans\04 Färdig handling\Samrådsunderlag 2019‑10‑04\Vätternvatten ‑ Samrådsunderlag.indd

Beställare Advokatfirman Åberg & Co ABBox 16295103 25 STOCKHOLM

Kontakt Karin Hernvall, Mårten Bengtsson

Konsult Norconsult ABTrädgårdsgatan 14702 12 ÖREBRO

Uppdragsnr. 1061281

Uppdragsledare Bertil [email protected]

Teknikansvarig Albin Må[email protected]

Handläggare Elin Andersson, Björn Tengelin

Redigering Albin Månsson

Granskning Peter Wilén m.fl.

Tryck Printeliten

Detta dokument är framtaget av Norconsult som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör beställaren som har rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. Bakgrundskartor från Terrängkartan och Fastighetskartan (© Lantmäteriet). Lantmäteriet har i beslut 2019‑04‑05 (dnr. LM2019/004536), beslut 2019‑08‑26 (dnr. LM2019/013026) samt i beslut 2019‑09‑16 (dnr. LM2019/014114) meddelat tillstånd för spridning av geografisk information (fotografier insamlade från drönare) enligt lagen (2016:319) om skydd för geografisk information.

Administrativa uppgifter

Sökande Vätternvatten AB

Organisationsnr. 559149‑1716

Adress Pappersbruksallén 1Box 33 510701 35 ÖREBRO

Kontaktperson Lars [email protected]

Ombud Advokatfirman Åberg & Co

Sökväg \\norconsultad.com\dfs\SWE\Göteborg\N‑Data\106\12\1061281\6 Leverans\04 Färdig handling\Samrådsunderlag 2019‑10‑04\Vätternvatten ‑ Samrådsunderlag.indd

Vätternvatten ‑ Samrådsunderlag | 2019‑10‑05

Sida 3

SammanfattningÖrebroregionen har uppvisat en stark befolkningstillväxt under senare år. Regionens invånarantal förväntas öka även i framtiden. Samtidigt har flera kommuner vattentäkter där det är, eller finns påtaglig risk för, problem med vattenkvaliteten och vattentillgången. Möjlighet till reservvattentäkter saknas i många fall. Ett förändrat klimat medför ytterligare påfrestningar för kommunernas dricksvattenförsörjning. Utifrån detta perspektiv har projektet Vätternvatten bedrivits sedan år 2008. Projektet har syftat till att undersöka förutsättningarna för en regional vattenförsörjning från Vättern, där Vättern blir framtida vattentäkt för kommunerna Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg samt Örebro och där nuvarande vattentäkter i Örebro och Kumla kan komma att tjäna som reserver. Genomförandet av projektet innebär också en möjlighet till utveckling av gemensamma driftsformer, vilket ger ekonomiska och organisatoriska fördelar såsom tryggad kompetensförsörjning.

Efter flera års arbete med förstudier, utredningar och framtagna systemhandlingar har ett förslag arbetats fram. Förslaget innebär bortledning av vatten från Vättern via en cirka 36 km lång bergtunnel fram till ett nytt planerat vattenverk i Håkamo sydost om centrala Hallsberg, varefter vattnet via markledningar distribueras till leverans stationer vid respektive kommuns verksamhetsområde för dricksvatten. Man kan därvid utnyttja nivåskillnaden mellan Vättern och de lågt liggande marknivåerna norr om Håkamo för energieffektiv självfallslösning. Berggrunden i området är av god kvalitet för tunneldrivning. Med i huvudsak underjordiska anläggningar, blir miljöpå verkan ovan jord mycket begränsad. Tunnelalternativet innebär också en bättre flexibilitet genom möjlighet till ökad kapacitet och försörjning av eventuellt ytterligare intressenter.

Detta samråd utgör en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken. Kommande prövning omfattar följande tillståndspliktiga åtgärder

■ bortledning av vatten från Vättern ■ byggande i vatten för intag och intagsledningar i Vättern ■ bortledning av inläckande grundvatten och erforderliga anläggningar för det vid

anläggande och drift av bergtunnel för råvatten och arbetstunnlar ■ utförande av skyddsinfiltration med tillhörande anläggningar

I tillståndsprocessen ingår även att redovisa bland annat hur tunnelarbeten genomförs, hur bergmassor omhändertas och hur utsläpp av länshållningsvatten – som uppkommer vid anläggandet av tunnlar – planeras att ske. I förekommande fall kommer tillstånd även att sökas för verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000område.

Samrådsunderlaget ger en översiktlig bild av planerade åtgärder och de konsekvenser för människors hälsa och miljön som verksamheten förväntas innebära. Samrådet är en möjlighet för myndigheter, kommuner, enskilda berörda och allmänhet att lämna synpunkter. Samrådet ska även visa på vilka särskilda miljöaspekter som avses behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen, som kommer att ingå i kommande ansökan till mark och miljödomstolen.


Sida 4

Miljökonsekvenser av planerad verksamhet har bedömts preliminärt. Sammanfattningsvis kan den preliminära miljöbedömningen beskrivas enligt följande;

Under byggskedet ■ Små-måttligt negativa konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord längs

planerade tunnel arbeten. Bergtunnelns sträckning och arbetstunnlar har lokaliserats för att i största möjliga mån undvika påverkan på områden och objekt som är känsliga för en grundvattensänkning. Injektering och förstärkningsåtgärder genomförs vid svaghetszoner i berggrunden för att begränsa inläckage. Skyddsinfiltration genomförs vid behov för att minimera påverkan på till exempel enskilda brunnar.

■ Små negativa konsekvenser för Vätterns vattenkvalitet, djur och naturliv vid utförande av intag och intagsledningar. Huvudalternativet innebär intagsledningar som förläggs i huvudsak direkt på sjöbotten utan muddring. Anslutningspunkt mellan ledningar och bergtunnel sker utanför Natura 2000området Norra Vättern. Som alternativ utreds möjligheten till en förlängd bergborrad tunnel under sjöbotten ut till intags enheterna.

■ Måttligt negativa konsekvenser för boende längs tunnellinjen, då buller och vibrationer som följd av borrning, sprängning och transporter tillfälligtvis kan upplevas störande längs verksamhetens tillhörande arbetsområden. Tunnelsträckningen går till stora delar genom områden som saknar bebyggelse.

■ Små negativa konsekvenser för natur och kulturmiljövärden, då projektets ingrepp i mark blir liten som följd av huvudsakligen underjordiska arbeten och installationer.

Under drift ■ De tillståndspliktiga verksamheterna utgör en förutsättning för genomförandet av

projektet Vätternvatten. Projektet innebär mycket positiva konsekvenser för regionens samhällsekonomiska utveckling, då en långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning säkerställs för flera hundratusen invånare i Örebro län.

■ Obetydliga konsekvenser för vattenståndsnivåer i Vättern vid fullskaligt nyttjande, då planerat uttag avses kompenseras med motsvarande minskad tappning i Motala ström.

■ Obetydliga konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord längs bergtunneln för råvatten. När bergtunneln är i drift, kommer grundvattennivåer och strömningsmönster att återgå till i huvudsak ursprungliga förhållanden.

■ Små negativa konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord vid områden för arbetstunnlar under driftskedet. En lokal grundvattensänkning kan uppträda.

■ Obetydliga konsekvenser för boende längs tunnellinjen. Transporter till och från uppförda anläggningar förväntas bli få, och ingen del av verksamheten ger upphov till buller under driftskedet.

Vätternvatten AB anser att verksamheten kan antas medföra en betydande miljö påverkan enligt miljöbalken. Detta samråd utgör således ett avgränsningssamråd som inte föregåtts av något undersöknings samråd.


Sida 4

Miljökonsekvenser av planerad verksamhet har bedömts preliminärt. Sammanfattningsvis kan den preliminära miljöbedömningen beskrivas enligt följande;

Under byggskedet ■ Små-måttligt negativa konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord längs

planerade tunnel arbeten. Bergtunnelns sträckning och arbetstunnlar har lokaliserats för att i största möjliga mån undvika påverkan på områden och objekt som är känsliga för en grundvattensänkning. Injektering och förstärkningsåtgärder genomförs vid svaghetszoner i berggrunden för att begränsa inläckage. Skyddsinfiltration genomförs vid behov för att minimera påverkan på till exempel enskilda brunnar.

■ Små negativa konsekvenser för Vätterns vattenkvalitet, djur och naturliv vid utförande av intag och intagsledningar. Huvudalternativet innebär intagsledningar som förläggs i huvudsak direkt på sjöbotten utan muddring. Anslutningspunkt mellan ledningar och bergtunnel sker utanför Natura 2000området Norra Vättern. Som alternativ utreds möjligheten till en förlängd bergborrad tunnel under sjöbotten ut till intags enheterna.

■ Måttligt negativa konsekvenser för boende längs tunnellinjen, då buller och vibrationer som följd av borrning, sprängning och transporter tillfälligtvis kan upplevas störande längs verksamhetens tillhörande arbetsområden. Tunnelsträckningen går till stora delar genom områden som saknar bebyggelse.

■ Små negativa konsekvenser för natur och kulturmiljövärden, då projektets ingrepp i mark blir liten som följd av huvudsakligen underjordiska arbeten och installationer.

Under drift ■ De tillståndspliktiga verksamheterna utgör en förutsättning för genomförandet av

projektet Vätternvatten. Projektet innebär mycket positiva konsekvenser för regionens samhällsekonomiska utveckling, då en långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning säkerställs för flera hundratusen invånare i Örebro län.

■ Obetydliga konsekvenser för vattenståndsnivåer i Vättern vid fullskaligt nyttjande, då planerat uttag avses kompenseras med motsvarande minskad tappning i Motala ström.

■ Obetydliga konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord längs bergtunneln för råvatten. När bergtunneln är i drift, kommer grundvattennivåer och strömningsmönster att återgå till i huvudsak ursprungliga förhållanden.

■ Små negativa konsekvenser för grundvattenförhållanden i berg och jord vid områden för arbetstunnlar under driftskedet. En lokal grundvattensänkning kan uppträda.

■ Obetydliga konsekvenser för boende längs tunnellinjen. Transporter till och från uppförda anläggningar förväntas bli få, och ingen del av verksamheten ger upphov till buller under driftskedet.

Vätternvatten AB anser att verksamheten kan antas medföra en betydande miljö påverkan enligt miljöbalken. Detta samråd utgör således ett avgränsningssamråd som inte föregåtts av något undersöknings samråd.


Sida 5

Innehåll

1 BAKGRUND OCH SYFTE 6

1.1 En regional dricksvattenförsörjning 6

1.2 Ingående delar i Vätternvatten 6

1.3 Samråd inför ansökan 8

2 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDA BEHOV 9

2.1 Vattenförsörjning i Örebro 9

2.2 Vattenförsörjning i Kumla, Hallsberg, Laxå och Lekeberg 10

2.3 Prognos för framtida vattenbehov 11

3 VÄTTERN – FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DRICKSVATTENUTTAG 13

3.1 Hydrologi och vattenförhållanden 13

3.2 Vättern som vattentäkt 14

3.3 Vattenkvalitet 14

3.4 Planerat uttag för Vätternvatten 14

4 BESKRIVNINGAVPLANERAD VERKSAMHET 16

4.1 Råvattenintag 16

4.2 Bergtunnel för råvatten 19

4.3 Planerad tunnelsträckning och skyddade områden 21

4.4 Etableringsområden och arbetstunnlar 27

4.5 Bortledning av grundvatten 28

4.6 Skyddsinfiltration 32

4.7 Länshållning 32

4.8 Ventilationsschakt 33

4.9 Masshantering 33

4.10 Anslutning till Håkamo vattenverk 37

4.11 Tömning av bergtunneln 37

5 PRELIMINÄR MILJÖBEDÖMNING OCH BETYDANDE MILJÖASPEKTER 38

5.1 Föreslagen avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen 38

5.2 Metodik i miljökonsekvensbeskrivningen 39

5.3 Preliminär miljökonsekvensbedömning 40

6 REFERENSER 43


Sida 6

1 Bakgrundochsyfte

1.1 En regional dricksvattenförsörjning

Kommunerna i Örebro län samverkar kring dricksvattenfrågor. Produktion och distribution av dricksvatten sker redan idag över kommungränserna. Länets naturgivna förutsättningar ger att tillgången till grund och ytvattenförekomster lämpliga för dricksvattentäkter är begränsade. Nuvarande vattenförsörjning i berörda kommuner är sårbar, och reservvattentäkter saknas. En växande befolkning i kombination med pågående klimat förändringar, medför svårigheter att tillhandahålla en säker och trygg dricksvatten försörjning även i framtiden. Den statliga dricksvattenutredningens (SOU 2016:32) grundläggande utgångspunkt i slutbetänkandet var att ”dricksvattnet utgör landets i särklass mest samhällskritiska försörjningssystem”.

År 2008 initierades ett kommunövergripande arbete i att finna lösningar på framtidens regionala dricksvattenförsörjning. Efter utredningar av flera olika alternativ bedömdes det att Vättern, med dess stora volym och mycket goda vattenkvalitet, var det mest fördelaktiga alternativet som regional vattentäkt.

Med Länsstyrelsen i Örebro län som samordnare genomfördes förstudier under åren 20092010 under projektnamnet Vätternvatten. Utredningarna visade på alternativa lösningar för att möjliggöra Vättern som råvattentäkt till regionen (Norconsult, 2010 & 2011). Efter kompletterande studier har bortledning av råvatten via en bergtunnel bedömts som fördelaktigast (Norconsult, 2016b). Alternativet ger möjlighet att utnyttja Vätterns lägesenergi (nivå +88,5 meter i RH00) för vattentransport ut till de betydligt lägre belägna distributionsområdena norr om Håkamo vid Hallsberg (nivå cirka +30 meter).

År 2018 bildades det mellankommunala bolaget Vätternvatten AB för det fortsatta arbetet. Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun har ägarandelar i bolaget utifrån respektive befolkningsstorlek.

1.2 Ingående delar i Vätternvatten

Vätternvatten är ett systemövergripande projekt som omfattar alla de delmoment som krävs för att råvatten från Vättern ska kunna nyttjas till dricksvatten och distribueras till berörda, kommunala verksamhetsområden för vattenförsörjning (figur 1). Projektet är i sin helhet den enskilt största infrastrukturinvestering som berörda kommuner någonsin har genomfört, med en kalkylerad total kostnad om cirka 3,3 miljarder kr.

Från Vättern till respektive kommun består projektet huvudsakligen av följande delar

■ Bortledning av råvatten från Vättern ■ Intagsledningar på sjöbotten i Vättern, samt intagsstation i berg vid Hargemarken ■ En 36 km lång bergtunnel samt tillhörande arbetstunnlar för byggande och drift av

bergtunneln ■ Ett vattenverk vid Håkamo i Hallsbergs kommun ■ Markförlagda ledningar för dricksvatten till leveransstationer vid respektive

kommuns anslutningspunkt


Sida 6

1 Bakgrundochsyfte

1.1 En regional dricksvattenförsörjning

Kommunerna i Örebro län samverkar kring dricksvattenfrågor. Produktion och distribution av dricksvatten sker redan idag över kommungränserna. Länets naturgivna förutsättningar ger att tillgången till grund och ytvattenförekomster lämpliga för dricksvattentäkter är begränsade. Nuvarande vattenförsörjning i berörda kommuner är sårbar, och reservvattentäkter saknas. En växande befolkning i kombination med pågående klimat förändringar, medför svårigheter att tillhandahålla en säker och trygg dricksvatten försörjning även i framtiden. Den statliga dricksvattenutredningens (SOU 2016:32) grundläggande utgångspunkt i slutbetänkandet var att ”dricksvattnet utgör landets i särklass mest samhällskritiska försörjningssystem”.

År 2008 initierades ett kommunövergripande arbete i att finna lösningar på framtidens regionala dricksvattenförsörjning. Efter utredningar av flera olika alternativ bedömdes det att Vättern, med dess stora volym och mycket goda vattenkvalitet, var det mest fördelaktiga alternativet som regional vattentäkt.

Med Länsstyrelsen i Örebro län som samordnare genomfördes förstudier under åren 20092010 under projektnamnet Vätternvatten. Utredningarna visade på alternativa lösningar för att möjliggöra Vättern som råvattentäkt till regionen (Norconsult, 2010 & 2011). Efter kompletterande studier har bortledning av råvatten via en bergtunnel bedömts som fördelaktigast (Norconsult, 2016b). Alternativet ger möjlighet att utnyttja Vätterns lägesenergi (nivå +88,5 meter i RH00) för vattentransport ut till de betydligt lägre belägna distributionsområdena norr om Håkamo vid Hallsberg (nivå cirka +30 meter).

År 2018 bildades det mellankommunala bolaget Vätternvatten AB för det fortsatta arbetet. Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun har ägarandelar i bolaget utifrån respektive befolkningsstorlek.

1.2 Ingående delar i Vätternvatten

Vätternvatten är ett systemövergripande projekt som omfattar alla de delmoment som krävs för att råvatten från Vättern ska kunna nyttjas till dricksvatten och distribueras till berörda, kommunala verksamhetsområden för vattenförsörjning (figur 1). Projektet är i sin helhet den enskilt största infrastrukturinvestering som berörda kommuner någonsin har genomfört, med en kalkylerad total kostnad om cirka 3,3 miljarder kr.

Från Vättern till respektive kommun består projektet huvudsakligen av följande delar

■ Bortledning av råvatten från Vättern ■ Intagsledningar på sjöbotten i Vättern, samt intagsstation i berg vid Hargemarken ■ En 36 km lång bergtunnel samt tillhörande arbetstunnlar för byggande och drift av

bergtunneln ■ Ett vattenverk vid Håkamo i Hallsbergs kommun ■ Markförlagda ledningar för dricksvatten till leveransstationer vid respektive

kommuns anslutningspunkt


Sida 7

Figur 1. Översiktskarta för Vätternvatten med Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Kumla och

Örebro kommuner.

DEGERFORS

K ARLSKOGA

NOR A

GULLSPÅNG

TÖREBODA

K ARLSBORG

MOTAL A

FINSPÅNG

VINGÅKER

LINDESBERG

ARBOGA

Laxå

Askersund

Hallsberg

Fjugesta

Örebro

V Ä T T E R N

+88,5 m.ö.h. (RH00)

Kumla

Vattenverk

Markförlagda ledningar

Bergtunnel

Huvudalternativ: sjöbottenförlagda intagsledningar

LEKEBERGS KOMMUN

ÖREBRO KOMMUN

KUML A KOMMUN

HALLSBERGS KOMMUN

ASKERSUNDS KOMMUNL A X Å KOMMUN

10 km

Möjlig utökning i framtiden

+22 m.ö.h. H J Ä L M A R E N

Håkamo

Hargemarken


Sida 8

1.3 Samråd inför ansökan

1.3.1 Samrådsunderlag för verksamheter och åtgärderInför varje ansökan om miljötillstånd ska samråd äga rum (figur 2). Detta avgränsningssamråd sker med berörda länsstyrelser, tillsynsmyndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, samt med övriga statliga myndigheter, kraft och industriintressen, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda. Syftet är att genomföra ett meningsfullt samråd innan Vätternvatten AB utformar miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

Samrådsunderlag har tagits fram för att översiktligt beskriva verksamheten och vilka miljökonsekvenser som preliminärt bedöms kunna uppstå. Vad som ska ingå i ett samrådsunderlag framgår av 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966). Samrådsunderlaget ska innehålla uppgifter om verksamheten eller åtgärdens utformning, omfattning och lokalisering, redovisa miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade och vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat. Underlaget ska även innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter.

1.3.2 Betydande miljöpåverkanVätternvatten AB anser att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen baseras bland annat på omfattningen av planerat vattenuttag från Vättern, påverkan från grundvattenbortledningen vid byggandet av bergtunneln och arbetstunnlar samt att områden med höga skyddsvärden, såsom riksintressen, vattenskyddsområden och Natura 2000områden, kan komma att beröras. Länsstyrelsen har tidigare meddelat att den planerade verksamheten bör antas medföra en betydande miljöpåverkan (Länsstyrelsen, 2014).

Idé ochplanering

Avgränsningssamråd

Samrådsredogörelse Ansökan upprättas Prövning Dom

Förstudier, alternativ‑

utredningar, system‑

handlingar.

2008–2017 2019 2019 2019 2020 2021

Samråd, avgränsning av

miljö konsekvens‑beskrivningens

omfattning.

Sammanfattar inkomna

synpunkter.

Miljökonsekvens‑beskrivning och teknisk

beskrivning tas fram. Kompletterande utred‑

ningar genomförs.

Ansökan lämnas till Mark‑ och

miljödomstolen.

Dom från Mark‑ och

miljö‑domstolen.

Figur 2. Tillståndsprocessen för planerad verksamhet. Samråd sker i syfte att informera om kommande ansökan och ge möjlighet för sakägare och allmänhet att påverka utformningen på projektet. Samrådet ska utmynna i en adekvat avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen.


Sida 8

1.3 Samråd inför ansökan

1.3.1 Samrådsunderlag för verksamheter och åtgärderInför varje ansökan om miljötillstånd ska samråd äga rum (figur 2). Detta avgränsningssamråd sker med berörda länsstyrelser, tillsynsmyndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, samt med övriga statliga myndigheter, kraft och industriintressen, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda. Syftet är att genomföra ett meningsfullt samråd innan Vätternvatten AB utformar miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

Samrådsunderlag har tagits fram för att översiktligt beskriva verksamheten och vilka miljökonsekvenser som preliminärt bedöms kunna uppstå. Vad som ska ingå i ett samrådsunderlag framgår av 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966). Samrådsunderlaget ska innehålla uppgifter om verksamheten eller åtgärdens utformning, omfattning och lokalisering, redovisa miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade och vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat. Underlaget ska även innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter.

1.3.2 Betydande miljöpåverkanVätternvatten AB anser att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen baseras bland annat på omfattningen av planerat vattenuttag från Vättern, påverkan från grundvattenbortledningen vid byggandet av bergtunneln och arbetstunnlar samt att områden med höga skyddsvärden, såsom riksintressen, vattenskyddsområden och Natura 2000områden, kan komma att beröras. Länsstyrelsen har tidigare meddelat att den planerade verksamheten bör antas medföra en betydande miljöpåverkan (Länsstyrelsen, 2014).

Idé ochplanering

Avgränsningssamråd

Samrådsredogörelse Ansökan upprättas Prövning Dom

Förstudier, alternativ‑

utredningar, system‑

handlingar.

2008–2017 2019 2019 2019 2020 2021

Samråd, avgränsning av

miljö konsekvens‑beskrivningens

omfattning.

Sammanfattar inkomna

synpunkter.

Miljökonsekvens‑beskrivning och teknisk

beskrivning tas fram. Kompletterande utred‑

ningar genomförs.

Ansökan lämnas till Mark‑ och

miljödomstolen.

Dom från Mark‑ och

miljö‑domstolen.

Figur 2. Tillståndsprocessen för planerad verksamhet. Samråd sker i syfte att informera om kommande ansökan och ge möjlighet för sakägare och allmänhet att påverka utformningen på projektet. Samrådet ska utmynna i en adekvat avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen.


Sida 9

2 Nuvarandevattenförsörjningochframtidabehov

2.1 Vattenförsörjning i Örebro

2.1.1 Konstgjort grundvatten vid Skråmsta vattenverkÖrebro tätort med ett flertal kransorter förses idag med dricksvatten från Skråmsta vattenverk. Det nuvarande vattenverket togs i drift i början på 1960talet. Totalt är cirka 130 000 personer direkt beroende av det vatten som verket producerar. De utgör ungefär 85 % av Örebro kommuns befolkning.

Det färdiga dricksvattnet från verket utgörs av ett så kallat konstgjort grundvatten, baserat på råvatten från Svartån. Råvattnet hämtas ur Svartån strax uppströms kraftverksdammen vid Karlslund. Vattnet leds med självfall till vattenverket och förbehandlas genom kemisk fällning innan det infiltreras i åspartierna Bista, Jägarbacken och Eker som tillhör Karlslundsåsen. Normalt infiltreras uppemot 40 000 m³ vatten per dygn, eller cirka 15 miljoner m³ per år. Karlslundsåsen har därmed en dominerande betydelse för Örebroregionens vattenförsörjning.

2.1.2 Risker med nuvarande vattenförsörjningSvartåns tillrinningsområde utgörs i dess övre delar av tämligen lågexploaterade skogsområden med humuspåverkat ytvatten. De omgivande slättmarkerna i vattensystemets nedre del utgörs däremot till stor del av intensivt nyttjad jordbruksmark, varvid vattenkvaliteten försämras. Tätorter, genomskärande vägar, järnvägar, industrier, flygplats och avloppsreningsverk etc. gör att risken för allvarlig förorening i Svartån avsevärt ökar närmare staden.

Från att tidigare haft en begränsad kapacitetsmässig reserv, har verket idag normalt en god marginal till sitt kapacitetstak. Skråmsta vattenverk är emellertid helt beroende av vatten från Svartån och de åspartier som används för produktionen. Kvalitén på råvattnet från Svartån varierar kraftigt och är ofta dålig. Alternativ vattentäkt och reservvattenförsörjning saknas. Om Svartåvattnet skulle förorenas, eller om råvattentillgången faller ifrån av annan orsak, klarar kommunen att leverera vatten till abonnenterna under cirka två veckors tid då vatten finns lagrad i grundvattenmagasinen. Om något åsparti slås ut av förorening och måste stängas, uppstår däremot snabbt en kapacitetsbrist och leveransproblem. Ett bortfall av Ekerfältet leder exempelvis till vattenbrist inom ett dygn (Norconsult, 2013).

Ett system med konstgjord grundvattenbildning ger under normala förhållanden en säker och väl fungerande vattenförsörjning. Med infiltrationsområden belägna i tätortsbebyggelse och industriområde med betydande olycksrisker och genomkorsande stora trafikleder, ökar dock riskerna betydligt för en utslagning av vattenförsörjningen.


Sida 10

2.1.3 Övriga kommunala vattenverk i Örebro kommunFörutom Skråmsta vattenverk produceras dricksvatten vid vattenverk i NärkesKil, Flåten, Glanshammar samt vid Kilsmo vattenverk. Vid de två största, Glanshammar och Kilsmo, uppgår den anslutna folkmängden till knappt 1 000 respektive 600 abonnenter.

2.2 Vattenförsörjning i Kumla, Hallsberg, Laxå och Lekeberg

2.2.1 Blacksta vattenverkKumla och Hallsberg med ett flertal kransorter förses med dricksvatten från Blacksta vattenverk, lokaliserat direkt söder om centralorten i Kumla kommun. Vattenverket producerar cirka 3,5 Mm³ dricksvatten per år, varav ungefär 2 Mm³ levereras till Kumla och resten säljs till Hallsbergs kommun. Av den totala befolkningen i Kumla och Hallsbergs kommun är cirka 85 % respektive 70 % anslutna till vattenverket. Den sammantagna anslutna folkmängden uppgår till knappt 30 000 invånare. Inom Hallsbergs kommun sker även en mindre produktion av dricksvatten vid vattenverken i Hjortkvarn och Vretstorp.

Det färdiga dricksvattnet från Blacksta vattenverk utgörs av konstgjort grundvatten, baserat på råvatten från Tisaren. Råvattnet förbehandlas med kemisk fällning innan det infiltreras i Kumlaåsen. I snitt har knappt 3 Mm³ ytvatten per år från Tisaren nyttjas för infiltration, motsvarande drygt 8 000 m³ per dygn. Under senare år har kommunen erfarenhet av kapacitetsbrist under torra somrar vilket gett upphov till låga vattennivåer i Tisaren. Under de senaste somrarna har periodvis bevattningsförbud införts. För Kumla och Hallsberg finns idag ingen reservvattentäkt.

2.2.2 Laxå vattenverkLaxå kommun producerar dricksvatten i tre vattenverk – Laxå, Finnerödja och Tived vattenverk. Av den totala befolkningen i kommunen är 80 % anslutna till vattenverket i Laxå, som även försörjer Mullhyttan i Lekebergs kommun. Råvattnet kommer från Norruddens grundvattentäkt och har normalt en god kvalitet. Varje dygn produceras drygt 1 100 m³ dricksvatten i Laxå vattenverk för totalt cirka 5 000 anslutna abonnenter.

2.2.3 Fjugesta vattenverkCentralorten i Lekebergs kommun förses med dricksvatten från Fjugesta vattenverk. Av kommunens totala befolkning är cirka 65 % anslutna till vattenverket, vilket uppgår till knappt 5 000 abonnenter. Precis som vid Skråmsta vattenverk i Örebro, utgör Svartån råvattentäkt för infiltration och konstgjort grundvatten. Råvattenintaget är beläget i Gropen, strax sydväst om Fjugesta.

I HidingeLanna, ungefär 8 km norr om centralorten Fjugesta, är det kommunala nätet för vatten och avlopp sammankopplat med Örebro kommuns V/Anät. Under år 2018 påbörjades arbetet med att förlägga en ny ledning för dricksvatten från Lanna söderut mot Fjugesta. Med början kring år 2020 kommer vattentäkten och vattenverket i Fjugesta att avvecklas och därefter försörjas med vatten från Skråmsta vattenverk.


Sida 10

2.1.3 Övriga kommunala vattenverk i Örebro kommunFörutom Skråmsta vattenverk produceras dricksvatten vid vattenverk i NärkesKil, Flåten, Glanshammar samt vid Kilsmo vattenverk. Vid de två största, Glanshammar och Kilsmo, uppgår den anslutna folkmängden till knappt 1 000 respektive 600 abonnenter.

2.2 Vattenförsörjning i Kumla, Hallsberg, Laxå och Lekeberg

2.2.1 Blacksta vattenverkKumla och Hallsberg med ett flertal kransorter förses med dricksvatten från Blacksta vattenverk, lokaliserat direkt söder om centralorten i Kumla kommun. Vattenverket producerar cirka 3,5 Mm³ dricksvatten per år, varav ungefär 2 Mm³ levereras till Kumla och resten säljs till Hallsbergs kommun. Av den totala befolkningen i Kumla och Hallsbergs kommun är cirka 85 % respektive 70 % anslutna till vattenverket. Den sammantagna anslutna folkmängden uppgår till knappt 30 000 invånare. Inom Hallsbergs kommun sker även en mindre produktion av dricksvatten vid vattenverken i Hjortkvarn och Vretstorp.

Det färdiga dricksvattnet från Blacksta vattenverk utgörs av konstgjort grundvatten, baserat på råvatten från Tisaren. Råvattnet förbehandlas med kemisk fällning innan det infiltreras i Kumlaåsen. I snitt har knappt 3 Mm³ ytvatten per år från Tisaren nyttjas för infiltration, motsvarande drygt 8 000 m³ per dygn. Under senare år har kommunen erfarenhet av kapacitetsbrist under torra somrar vilket gett upphov till låga vattennivåer i Tisaren. Under de senaste somrarna har periodvis bevattningsförbud införts. För Kumla och Hallsberg finns idag ingen reservvattentäkt.

2.2.2 Laxå vattenverkLaxå kommun producerar dricksvatten i tre vattenverk – Laxå, Finnerödja och Tived vattenverk. Av den totala befolkningen i kommunen är 80 % anslutna till vattenverket i Laxå, som även försörjer Mullhyttan i Lekebergs kommun. Råvattnet kommer från Norruddens grundvattentäkt och har normalt en god kvalitet. Varje dygn produceras drygt 1 100 m³ dricksvatten i Laxå vattenverk för totalt cirka 5 000 anslutna abonnenter.

2.2.3 Fjugesta vattenverkCentralorten i Lekebergs kommun förses med dricksvatten från Fjugesta vattenverk. Av kommunens totala befolkning är cirka 65 % anslutna till vattenverket, vilket uppgår till knappt 5 000 abonnenter. Precis som vid Skråmsta vattenverk i Örebro, utgör Svartån råvattentäkt för infiltration och konstgjort grundvatten. Råvattenintaget är beläget i Gropen, strax sydväst om Fjugesta.

I HidingeLanna, ungefär 8 km norr om centralorten Fjugesta, är det kommunala nätet för vatten och avlopp sammankopplat med Örebro kommuns V/Anät. Under år 2018 påbörjades arbetet med att förlägga en ny ledning för dricksvatten från Lanna söderut mot Fjugesta. Med början kring år 2020 kommer vattentäkten och vattenverket i Fjugesta att avvecklas och därefter försörjas med vatten från Skråmsta vattenverk.


Sida 11

2.3 Prognos för framtida vattenbehov

Befolkningen i Örebro län har vuxit kraftigt de senaste 1015 åren, med framförallt staden Örebro som central tillväxtmotor. Länets befolkning ökade med 22 000 personer under perioden 20102018 och har nu en befolkning på över 300 000 invånare. Örebro kommuns befolkningsmängd beräknas fortsätta växa med mellan 2 000 och 3 000 invånare per år (Statisticon, 2017). Prognoser för befolkningen gör gällande att knappt 180 000 invånare är bosatta inom kommunen år 2028 (figur 3). Befolkningsökningen har samtidigt ägt rum under period av urbanisering, det vill säga en ökad grad av inflyttning till städer. En allt större andel av länets befolkning bor i Örebro och andra centralorter, vilket innebär ett ökat antal abonnenter som nyttjar kommunalt dricksvatten.

Vätternvatten har planerats utifrån åren 20502070 med framåtblick mot sekelskiftet år 2100. Det innebär att projektet utformas för att möjliggöra en regional dricksvattenförsörjning för de invånarantal som kan förväntas kring perioden 20502070. Den gemensamma årsmedelförbrukningen av dricksvatten för Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro kommun uppgår idag till cirka 20 Mm³. Vid år 2050 uppskattas årsmedelförbrukningen för kommunerna öka till cirka 30 Mm³. Detta motsvarar ett flöde från dagens omkring 600 liter per sekund, till uppemot 1000 liter per sekund (1 m³/s). Under perioden år 2050 till 2100 kan årsmedelförbrukningen komma att öka ytterligare till närmare 45 Mm³, vilket motsvarar ett flöde av cirka 1,5 m³/s.

Ingen annan vattentäkt än Vättern kan möjliggöra en samlad, regional dricksvattenförsörjning av den kvantitet och kvalitet som aktuella kommuner behöver åren 20502070 och framåt till nästa sekelskifte.

1 Statisticon, 2017

Figur 3. Överst: den totala årsmedelförbrukningen av dricksvatten inom aktuella kommuner i Vätternvatten beräknas öka från dagens knappt 20 Mm3 till 45 Mm³ i slutet av detta århundrade. Nederst: Prognos för befolkningsmängden i Örebro kommun år 2028.

1968‑79 1980‑ 1990‑ 2000‑ 2010‑talet

2018

153 000

Dricksvattenbehov

för Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Kumla och Örebro kommun

Prognos 20281

179 000

2028 2050 2070 2100

År 2050

Ca. 30 Mm3

År 2100

Ca. 45 Mm3

Nuvarande

Ca. 20 Mm3

200 000 invånare

Befolkning Örebro kommun

44+56+C 56+44+C 67+33+C 80+20+C 100+0+C


Sida 12

Vattenstånd i Vättern (RH00)

89,0

88,5

88,019501959 19601969 19701979


Sida 12

Vattenstånd i Vättern (RH00)

89,0

88,5

88,019501959 19601969 19701979


Sida 13

3 Vättern–förutsättningarfördricksvattenuttag

3.1 Hydrologi och vattenförhållanden

Vättern är Sveriges näst största sjö, högt belägen i en förkastningssänka mellan Östgöta och Västgötaslätten. Avrinningsområdet omfattar cirka 6 400 km² vilket är litet i för hållande till sjöytan (1 900 km²). Sjön har ett medeldjup på 40 meter, och ett maxdjup av 128 meter lokaliserat söder om Visingsö. Vättern avrinner via Motala ström med en årsmedel vattenföringen (MQ) av cirka 39 m³/s under perioden 19592017 (SMHI, 2015). Motala ström mynnar ut i Bråviken i Östersjön. De största till flödena till Vättern är Forsviksån, Tabergsån och Huskvarnaån. Vattenvolymen, som beräknas till knappt 80 miljarder m³, har en teoretisk utbytestid på lite mer än 60 år.

Sjön regleras för vattenkrafts ändamål sedan 1930talet. Sedan år 1959 anses regleringsförhållandena vara oförändrade. Normalt varierar Vätterns vattenstånd under året relativt litet (23 dm) och medelvattenståndet uppges till nivån +88,50 meter i höjdsystemet RH00, se figur 5. Sänknings och dämningsgräns i gällande vattendom för kraftverket i Motala är relaterade till beräknade naturliga vattenstånds nivåer. Lägsta och högsta vattenstånd för perioden 19592017 anges till nivå +87,9 respektive +88,9 meter (RH00).

Vätterns batymetriska förhållanden underlättar uppkomsten av starka vatten strömmar, särskilt vid stark blåst i sjöns längdriktning (nordsyd). När temperatur skiktningar i vatten massan sker under sommarhalvåret kan fenomenet med interna undervattens vågor uppstå, så kallade Kelvinvågor. När språngskiktet lutar från ena änden av sjön till den andra, uppstår ett flöde motriktat det som orsakats av vinden.

BATYMETRI

beskriver terrängens fysiska form under vatten och är motsvarigheten till topografin på land.

Figur 4. Vattenföring (m³/s) vid Vätterns utlopp i Motala ström. Månadsmedelvärden under perioden januari 2009 till maj 2019. Medelvattenföringen MQ anges till cirka 39 m³/s under perioden 1959‑2017.

Figur 5. Vattenstånd i Vättern, uppmätt i Motala och angivit i RH00. Månadsmedelvärden under perioden januari 1950 till maj 2019. Från SMHI (2019).

75

50

25

0

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

[m³/s]

MQ 39 m³/s

Medelvattenstånd +88,5 m

RH00

+89,0

+88,5

+88,019901999 20002009 20102019

+88,7

+88,3


Sida 14

3.2 Vättern som vattentäkt

Knappt 1 m³ per sekund av Vätterns vatten används idag för kommunal vattenförsörjning i Askersund, Hjo, Jönköping, Motala och Karlsborgs kommuner. Även Falköping, Skövde och Skara – genom kommunalförbundet Skaraborgs vattenverksförbund – får sitt vatten från Vättern genom att vatten avleds i cirka 3 mil långa ledningar till Borgunda vattenverk. Linköping och Norrköping utnyttjar nedströmsliggande Motala ström för sin vattenförsörjning. Vättern är därav en av landets viktigaste vattenreservoarer och försörjer i dagsläget uppskattningsvis mer än 300 000 människor med dricks vatten. Även industrier nyttjar råvatten från Vättern.

Sammantaget uppgår de tillståndsgivna uttagen till cirka 4,5 m³/s. De flesta av gällande tillstånd meddelades under perioden 1950 till 1970talet.

3.3 Vattenkvalitet

Vättern är en klarvattensjö med låga halter av näringsämnen. Sjön har en mycket god vatten kvalitet som lämpar sig väl för dricksvattenproduktion (Medins, 20122018). Den kontinuerliga miljöövervakningen av sjöns vattenkvalitet påbörjades under tidigt 1970tal. Under tidsperioden fram till idag har näringshalterna ytterligare minskat, vilket till stor del anses bero på en allt bättre rening av kommunalt avloppsvatten. Även siktdjupet i sjön, som på vissa platser under året överstiger hela 15 meter, bedöms till viss del ha ökat under de senaste åren när allt lägre näringshalter leder till en minskad produktion av alger i den fria vattenmassan (figur 6, 7).

Under sommaren finns ett fullt utbildat språngskikt, mellan varmare yt och kallare bottenvatten. För att komma under språngskiktet bör ett intag för råvatten förläggas under cirka 50 meters vattendjup (figur 8).

Vid sidan av Vätternvårdsförbundets årliga undersökningar av Vätterns vattenkvalitet, genomför även Vätternvatten AB provtagningar sedan ett antal år tillbaka. Provtagningarna äger rum under tre olika tillfällen under året, och omfattar såväl ytvatten som vatten på 60 meters djup vilket beräknas bli det primära intagsdjupet. Redan som råvatten bedöms vattnet i Vättern uppvisa näst intill dricksvattenkvalitet.

3.4 Planerat uttag för Vätternvatten

Vätternvattenprojektet utformas för att möjliggöra ett årligt uttag om cirka 3040 Mm³ vatten vid perioden år 20502070. Det skulle innebära att dagens befintliga uttag för kommunalt dricksvatten mer än fördubblas. Vätterns medelvattentillgång – det vill säga hur stor volym som årligen avrinner från sjön – omfattar cirka 1200 Mm3 per år baserat på årsmedelvattenföringen 39 m³/s. Planerat uttag för Vätternvatten vid tidsperioden 20502070 motsvarar således cirka 2,5–3,5 % av medelvattentillgången.

Det sökta uttaget för Vätternvatten bör kunna kompenseras med en motsvarande minskad tappning i Motala ström, vilket innebär att vattennivåerna i Vättern inte påverkas. Vatten bortledningen inverkar därför inte på de intressen som är beroende av vatten ståndet i Vättern. Bortledningen innebär dock en begränsad minskning av den till gängliga vattenmängden i Motala ström.


Sida 14

3.2 Vättern som vattentäkt

Knappt 1 m³ per sekund av Vätterns vatten används idag för kommunal vattenförsörjning i Askersund, Hjo, Jönköping, Motala och Karlsborgs kommuner. Även Falköping, Skövde och Skara – genom kommunalförbundet Skaraborgs vattenverksförbund – får sitt vatten från Vättern genom att vatten avleds i cirka 3 mil långa ledningar till Borgunda vattenverk. Linköping och Norrköping utnyttjar nedströmsliggande Motala ström för sin vattenförsörjning. Vättern är därav en av landets viktigaste vattenreservoarer och försörjer i dagsläget uppskattningsvis mer än 300 000 människor med dricks vatten. Även industrier nyttjar råvatten från Vättern.

Sammantaget uppgår de tillståndsgivna uttagen till cirka 4,5 m³/s. De flesta av gällande tillstånd meddelades under perioden 1950 till 1970talet.

3.3 Vattenkvalitet

Vättern är en klarvattensjö med låga halter av näringsämnen. Sjön har en mycket god vatten kvalitet som lämpar sig väl för dricksvattenproduktion (Medins, 20122018). Den kontinuerliga miljöövervakningen av sjöns vattenkvalitet påbörjades under tidigt 1970tal. Under tidsperioden fram till idag har näringshalterna ytterligare minskat, vilket till stor del anses bero på en allt bättre rening av kommunalt avloppsvatten. Även siktdjupet i sjön, som på vissa platser under året överstiger hela 15 meter, bedöms till viss del ha ökat under de senaste åren när allt lägre näringshalter leder till en minskad produktion av alger i den fria vattenmassan (figur 6, 7).

Under sommaren finns ett fullt utbildat språngskikt, mellan varmare yt och kallare bottenvatten. För att komma under språngskiktet bör ett intag för råvatten förläggas under cirka 50 meters vattendjup (figur 8).

Vid sidan av Vätternvårdsförbundets årliga undersökningar av Vätterns vattenkvalitet, genomför även Vätternvatten AB provtagningar sedan ett antal år tillbaka. Provtagningarna äger rum under tre olika tillfällen under året, och omfattar såväl ytvatten som vatten på 60 meters djup vilket beräknas bli det primära intagsdjupet. Redan som råvatten bedöms vattnet i Vättern uppvisa näst intill dricksvattenkvalitet.

3.4 Planerat uttag för Vätternvatten

Vätternvattenprojektet utformas för att möjliggöra ett årligt uttag om cirka 3040 Mm³ vatten vid perioden år 20502070. Det skulle innebära att dagens befintliga uttag för kommunalt dricksvatten mer än fördubblas. Vätterns medelvattentillgång – det vill säga hur stor volym som årligen avrinner från sjön – omfattar cirka 1200 Mm3 per år baserat på årsmedelvattenföringen 39 m³/s. Planerat uttag för Vätternvatten vid tidsperioden 20502070 motsvarar således cirka 2,5–3,5 % av medelvattentillgången.

Det sökta uttaget för Vätternvatten bör kunna kompenseras med en motsvarande minskad tappning i Motala ström, vilket innebär att vattennivåerna i Vättern inte påverkas. Vatten bortledningen inverkar därför inte på de intressen som är beroende av vatten ståndet i Vättern. Bortledningen innebär dock en begränsad minskning av den till gängliga vattenmängden i Motala ström.


Sida 15

Figur 6. Siktdjup i Vättern vid provtagnings lokal Jungfrun, centralt i sjön i höjd med Motala. Normalt siktdjup uppgår till 10 meter eller mer. Data från miljodata.slu.se (SLU, 2019).

Figur 7. Fosforhalter i Vättern vid provtagnings lokal Jungfrun. Halten av näringsämnet fosfor har sjunkit sedan 1970‑talet och uppträder idag vid mycket låga nivåer. Mätvärden från 0,5 till 90 meters djup. Data från miljodata.slu.se (SLU, 2019).

Figur 8. Temperatur i vattenmassan på 50 meters djup vid provtagningslokalen Jungfrun. Data från miljodata.slu.se (SLU, 2019).

10

5

0

1980‑1989

Fosfor (TotP)

µg/liter 1990‑1999 2000‑2009 2010‑2017

15 °C

10 °C

5 °C

0 °C

Temperatur (°C)

50 m. djup

1980‑1984 1990‑19941985‑1989 1995‑1999 2000‑2009 2010‑2016

0

5

10

15 meter

1980‑1989 1990‑1999 2000‑2009 2010‑2013Siktdjup


Sida 16

4 Beskrivningavplanerad verksamhet

4.1 Råvattenintag

4.1.1 Ledningar och installationer på sjöbottenVid ytvattentäkter eftersträvas normalt ett djupt intag under språngskiktet, för att även sommartid erhålla ett kallt och mindre påverkat råvatten. Kring Hargemarken söder om Hammar i Askersunds kommun finns förutsättningar att nå ett mycket stort djup på ett relativt kort avstånd från land. Topografin i utredningsområdet för råvattenintaget möjliggör även anslutning till bergtunnel på önskvärd nivå, och en intagsstation kan byggas ut i berget under mark. Det innebär att inget markanspråk behövs inom natur reservatet.

Det undersökta området för råvatten intag har djupvariationer mellan 195 meter och kan översiktligt avgränsas i tre delområden, abc i figur 9. Yta A är det djupaste området längst bort från stranden, med en botten som karaktäriseras av i huvudsak flacka partier med små batymetriska variationer. Den typiska stratigrafin för området är fast botten av berg eller morän, överlagrad med delvis bandade finsediment av silt. Lagermäktigheten varierar från någon enstaka meter intill land, till över 50 meter på den djupaste delen av området (Tyréns, 2018).

Figur 9. Principiell lokalisering av sjöbottenförlagda ledningar och intagsstationen. Foto från Södra Kärraviken i riktning mot nordväst, mars 2019.

Klåvuddens naturreservatNorra Vätterns skärgårds naturreservat


Sida 16

4 Beskrivningavplanerad verksamhet

4.1 Råvattenintag

4.1.1 Ledningar och installationer på sjöbottenVid ytvattentäkter eftersträvas normalt ett djupt intag under språngskiktet, för att även sommartid erhålla ett kallt och mindre påverkat råvatten. Kring Hargemarken söder om Hammar i Askersunds kommun finns förutsättningar att nå ett mycket stort djup på ett relativt kort avstånd från land. Topografin i utredningsområdet för råvattenintaget möjliggör även anslutning till bergtunnel på önskvärd nivå, och en intagsstation kan byggas ut i berget under mark. Det innebär att inget markanspråk behövs inom natur reservatet.

Det undersökta området för råvatten intag har djupvariationer mellan 195 meter och kan översiktligt avgränsas i tre delområden, abc i figur 9. Yta A är det djupaste området längst bort från stranden, med en botten som karaktäriseras av i huvudsak flacka partier med små batymetriska variationer. Den typiska stratigrafin för området är fast botten av berg eller morän, överlagrad med delvis bandade finsediment av silt. Lagermäktigheten varierar från någon enstaka meter intill land, till över 50 meter på den djupaste delen av området (Tyréns, 2018).

Figur 9. Principiell lokalisering av sjöbottenförlagda ledningar och intagsstationen. Foto från Södra Kärraviken i riktning mot nordväst, mars 2019.

Klåvuddens naturreservatNorra Vätterns skärgårds naturreservat


Sida 17

RV50

NATURRESERVATHARGEMARKEN

KL ÅVUDDENS NATURRESERVAT

Hargeviken

Södra Kärraviken

Smedudden

NATURA 2000

Norra Vättern

500 m

Bergtunnel

Etableringsområde för arbetstunnel etc.

Principskiss för sjöbottenförlagda l edningar, planerade lägen ej

redovisade pga. sekretess.

Principskiss för alternativ med bergtunnel ut till intagsenhet

Hargeviken

Intagsstationunder marknivå

Etableringsområde för arbetstunnel, masshantering och servicebyggnader


Sida 18

Yta B har ett djupintervall kring 4565 meter och utgör en slänt mot yta A. Batymetrin är varierad med särskilt tre utmärkande höjdryggar. Yta C är det grundaste delområdet närmast land med djupvariationer mellan 145 meter. På land består strandlinjen i huvudsak av berg eller svallad morän som sluttar brant mot vattnet.

Utifrån framförallt batymetriska förhållanden har tre positioner studerats för intagsenheter. För närvarande är det två enheter som utreds vidare. Intagsenheterna ska avskilja grovt material samt säkerställa att inte fisk, andra akvatiska djur eller partiklar följer med vattnet. Intagsenheterna förankras mot botten med betongvikter och förses med en silanordning på tillräcklig höjd över botten, cirka 23 meter, för att minimera mängden suspenderat material som följer med vattnet.

Som huvudalternativ transporteras vattnet därefter i intagsledningar som förläggs på sjöbotten, sannolikt av typen polyeten (PE) med en yttre diameter av cirka 1600 mm. PErör är flexibla och anpassar sig efter en ojämn bottenprofil, samtidigt som de är tillräckligt starka för att kunna motstå inre och yttre vattentryck samt våg och strömkrafter. De påverkas dessutom inte av korrosion och har bra motståndskraft mot mekaniskt slitage. Ledningarnas längd från intagsenhet till intagsstationen uppgår till som mest cirka 3000 meter. Merparten av svetsning och sammanfogning av ledningarna genomförs på land, för att därefter dras ut på sjön och sänkas ner till botten från båt.

Som alternativ till sjöförlagda ledningar utreds även möjligheten att förlänga den bergborrade tunneln ut under Vättern. Tunneln skulle då mynna på botten vid planerade intagsenheter, och inga sjöbottenförlagda ledningar skulle då krävas.

4.1.2 Intagsstation i bergRåvattnet transporteras från intagsenheterna till en gemensam intagsstation. En preliminär utformning av intagsstationen är under framtagande. Stationen planeras att helt förläggas i berg under marken, cirka 100300 meter från strandkanten. Anslutningen mellan eventuellt sjöförlagda ledningarna och bergtunneln kan utföras på olika sätt, men preliminärt planeras en styrd borrning i berget. En tillfällig fångdamm kan bli aktuell för att kunna utföra arbetena närmast land i torrhet (figur 11).

Figur 10. Principskiss av planerade intagsenheter som förläggs på cirka 70 meters djup. Den kraftigt dimensionerade sjöförlagda ledningen erfordrar stora vikter i betong för en säker förankring på botten.

Stående sil

PE‑ledningØ 1600 mm

Sjöbotten

Betongvikter

Skala 1:400 på A4


Sida 18

Yta B har ett djupintervall kring 4565 meter och utgör en slänt mot yta A. Batymetrin är varierad med särskilt tre utmärkande höjdryggar. Yta C är det grundaste delområdet närmast land med djupvariationer mellan 145 meter. På land består strandlinjen i huvudsak av berg eller svallad morän som sluttar brant mot vattnet.

Utifrån framförallt batymetriska förhållanden har tre positioner studerats för intagsenheter. För närvarande är det två enheter som utreds vidare. Intagsenheterna ska avskilja grovt material samt säkerställa att inte fisk, andra akvatiska djur eller partiklar följer med vattnet. Intagsenheterna förankras mot botten med betongvikter och förses med en silanordning på tillräcklig höjd över botten, cirka 23 meter, för att minimera mängden suspenderat material som följer med vattnet.

Som huvudalternativ transporteras vattnet därefter i intagsledningar som förläggs på sjöbotten, sannolikt av typen polyeten (PE) med en yttre diameter av cirka 1600 mm. PErör är flexibla och anpassar sig efter en ojämn bottenprofil, samtidigt som de är tillräckligt starka för att kunna motstå inre och yttre vattentryck samt våg och strömkrafter. De påverkas dessutom inte av korrosion och har bra motståndskraft mot mekaniskt slitage. Ledningarnas längd från intagsenhet till intagsstationen uppgår till som mest cirka 3000 meter. Merparten av svetsning och sammanfogning av ledningarna genomförs på land, för att därefter dras ut på sjön och sänkas ner till botten från båt.

Som alternativ till sjöförlagda ledningar utreds även möjligheten att förlänga den bergborrade tunneln ut under Vättern. Tunneln skulle då mynna på botten vid planerade intagsenheter, och inga sjöbottenförlagda ledningar skulle då krävas.

4.1.2 Intagsstation i bergRåvattnet transporteras från intagsenheterna till en gemensam intagsstation. En preliminär utformning av intagsstationen är under framtagande. Stationen planeras att helt förläggas i berg under marken, cirka 100300 meter från strandkanten. Anslutningen mellan eventuellt sjöförlagda ledningarna och bergtunneln kan utföras på olika sätt, men preliminärt planeras en styrd borrning i berget. En tillfällig fångdamm kan bli aktuell för att kunna utföra arbetena närmast land i torrhet (figur 11).

Figur 10. Principskiss av planerade intagsenheter som förläggs på cirka 70 meters djup. Den kraftigt dimensionerade sjöförlagda ledningen erfordrar stora vikter i betong för en säker förankring på botten.

Stående sil

PE‑ledningØ 1600 mm

Sjöbotten

Betongvikter

Skala 1:400 på A4


Sida 19

4.2 Bergtunnel för råvatten

4.2.1 Dimensionering och kapacitetFrån intagsstationen i Harge till det nya vattenverket i Håkamo planeras en bergtunnel för bortledning av vatten. Utifrån det framtida vattenbehovet för aktuella kommuner ska tunneln ha en kapacitet att avleda cirka 1,5 m³/s. Teoretiskt skulle en tunnel med diametern 2 meter vara tillräcklig för att uppnå den kapaciteten, men ur arbetsteknisk synvinkel är det inte praktiskt möjligt att utföra en så lång tunnel med så liten diameter. Preliminärt beräknas tvärsnittsarean i bergtunneln uppgå till cirka 1516 m².

De två arbetsmetoder som är aktuella för utförande av bergtunnel är fullortsborrning med TBMteknik (från engelskans Tunnel Boring Machine) eller konventionell drivning med borrning och sprängning. Samtliga arbetstunnlar kommer att utföras med konventionell drivning. Under framdriften installeras ventilationstuber från tunnelfronten upp till marknivå, se figur 12. Eventuellt kan även kompletterande ventilationsschakt behövas, se avsnitt 4.8.

4.2.2 TBM-tunneldrivningFör merparten av tunnelsträckan har drivningsmetoden med TBMteknik bedömts som möjlig (Basler & Hofmann, 2013). En TBM består förenklat av ett roterande cirkulärt skärhuvud, ett kraftsystem och en försörjningsdel. Skärhuvudet är försett med rullskär som pressas med högt tryck mot tunnelfronten, samtidigt som det roteras varvid berget spräcks upp. Det losshållna berget skrapas upp genom öppningar i skärhuvudet och transporteras ut via transportband. Beroende på bland annat geologiska förhållanden kan konstruktionen antingen vara öppen eller sköldad. Vid drivning med sköldad TBM i mjukare eller sprickrika bergarter kläs tunnel väggarna vanligtvis in med betongelement strax bakom borrhuvudet i syfte att säkra tunneln och förhindra inläckage av vatten. I drivning i hårdare, homogent berg behövs inte en sköld.

Figur 11. Anslutning mellan intagsledningar och bergtunnel till intagsstation planeras under sjöytan utanför Hargemarkens naturreservat. En tillfällig fångdamm kan erfordras för att utföra anslutningsarbetet i torrhet.

Eventuell fångdamm med tillfällig torrläggning av området närmast land


Sida 20

Ett större bergrum behövs för att montera TBMmaskinen under jord innan framdrift. Bergrummet behöver omfatta cirka 10 meters höjd och 30 meter i längd (figur 12) och utförs med konventionell teknik. Om TBMalternativet nyttjas för större delen av tunnelsträckningen, kommer flera maskiner att nyttjas samtidigt med start på olika ställen längs linjen.

4.2.3 Konventionell tunneldrivningMed konventionell tunneldrivning sker berguttaget genom att borrade hål laddas med sprängämne som vid detonation fragmenterar berget. Borrningen utförs med hjälp av ett ortdrivningsaggregat som är utrustat med en eller flera bergborrar. Efter sprängning av salvan lastas denna ut. Därefter utförs bergskrotning när lösare delar av den framsprängda bergväggen skrapas ren, och vid behov också bergsäkringsarbeten och förinjektering inför nästa sprängning. Förinjektering kan beskrivas som att hål borras i berget så att de korsar bergets spricksystem. Därefter fylls hålen med ett injekteringsmedel (normalt cement) som trycks in i bergets spricksystem och tätar berget. Därefter kan borrning äga rum för kommande sprängsalvor. Normalt är längden på dessa borrhål cirka 5 meter in i tunnelfronten.

Vid konventionell tunneldrivning har tunnelsektionen normalt en bredd på cirka 5 meter och en höjd på cirka 3,7 meter, vilket ger en tunnelarea på cirka 16 m2 (Norconsult, 2016b). Med jämna mellanrum breddas tunneln genom att nischer sprängs ut, tillräckligt stora för att tillåta mötande trafik eller för att rymma installationer. Arbetstunnlarna har något större dimensioner. Preliminärt bedöms en hästskoformad area med måtten b×h 6×6,5 meter erfordras.

Figur 12. Planerade åtgärder vid tunnelarbeten och etableringsområden.

Skrotning och lastning

Avtäckning av avbaningsmassor

Tvärsnitt (exempel)

TBM‑tunnel

Konventionell tunneldrivning

Ev. krossning och sortering samtborttransport av massor

Bergklack gynnsam för tunnelstart

Ventilation

Maximal lutning för

arbetstunnel ca. 10 %

Länshållningsvatten ‑ bortledning av grundvatten

Konventionell tunneldrivning med borrning för injektering och sprängning

Fullortsborrmaskin (TBM)

Transportband

Bergrum för installation och montering av TBM

4,5 m

5 m


Sida 20

Ett större bergrum behövs för att montera TBMmaskinen under jord innan framdrift. Bergrummet behöver omfatta cirka 10 meters höjd och 30 meter i längd (figur 12) och utförs med konventionell teknik. Om TBMalternativet nyttjas för större delen av tunnelsträckningen, kommer flera maskiner att nyttjas samtidigt med start på olika ställen längs linjen.

4.2.3 Konventionell tunneldrivningMed konventionell tunneldrivning sker berguttaget genom att borrade hål laddas med sprängämne som vid detonation fragmenterar berget. Borrningen utförs med hjälp av ett ortdrivningsaggregat som är utrustat med en eller flera bergborrar. Efter sprängning av salvan lastas denna ut. Därefter utförs bergskrotning när lösare delar av den framsprängda bergväggen skrapas ren, och vid behov också bergsäkringsarbeten och förinjektering inför nästa sprängning. Förinjektering kan beskrivas som att hål borras i berget så att de korsar bergets spricksystem. Därefter fylls hålen med ett injekteringsmedel (normalt cement) som trycks in i bergets spricksystem och tätar berget. Därefter kan borrning äga rum för kommande sprängsalvor. Normalt är längden på dessa borrhål cirka 5 meter in i tunnelfronten.

Vid konventionell tunneldrivning har tunnelsektionen normalt en bredd på cirka 5 meter och en höjd på cirka 3,7 meter, vilket ger en tunnelarea på cirka 16 m2 (Norconsult, 2016b). Med jämna mellanrum breddas tunneln genom att nischer sprängs ut, tillräckligt stora för att tillåta mötande trafik eller för att rymma installationer. Arbetstunnlarna har något större dimensioner. Preliminärt bedöms en hästskoformad area med måtten b×h 6×6,5 meter erfordras.

Figur 12. Planerade åtgärder vid tunnelarbeten och etableringsområden.

Skrotning och lastning

Avtäckning av avbaningsmassor

Tvärsnitt (exempel)

TBM‑tunnel

Konventionell tunneldrivning

Ev. krossning och sortering samtborttransport av massor

Bergklack gynnsam för tunnelstart

Ventilation

Maximal lutning för

arbetstunnel ca. 10 %

Länshållningsvatten ‑ bortledning av grundvatten

Konventionell tunneldrivning med borrning för injektering och sprängning

Fullortsborrmaskin (TBM)

Transportband

Bergrum för installation och montering av TBM

4,5 m

5 m


Sida 21

Figur 13. Den planerade bergtunneln förläggs på ett djup av mellan 40 och 125 meter under markytan, som i huvudsak domineras av skogsmarker med liten eller ingen bebyggelse. Foto från Blommedal, riktning norrut med Åmmelången till vänster i bild. Mars, 2019.

4.3 Planerad tunnelsträckning och skyddade områden

4.3.1 Linjeoptimering och omgivningsförhållandenTunnelsträckningen har planerats och optimerats med hänsyn till geologiska och hydrogeologiska förhållanden, förekomst av svaghetszoner i berggrunden, större grundvattenakviferer, minimerad tunnellängd, erforderlig bergtäckning samt koncentration av bergborrade brunnar.

Området längs den planerade tunnelsträckningen utgörs i huvudsak av skogbevuxen bergsterräng, bitvis genomskuren av sänkor och dalgångar där även mindre vattendrag och enstaka våtmarker förekommer. Andelen jordbruksmark är mycket liten längs tunnelsträckningen. Bebyggelsen är sparsam och består mestadels av lantgårdar samt enskilda bostadshus. Planerad bergtunnel passerar inte i omedelbar närhet till någon tätort eller mer samlad bebyggelse.

Åmmelången Tisaren


Sida 22

4.3.2 Särskilt skyddade områdenÄven allmänna intressen som riksintressen och skyddade naturområden har beaktats i syfte att undvika påverkan på dessa vid tunneldrivning, samt för att så långt som möjligt undvika att etableringsområden och arbetstunnlar förläggs där. Skyddade områden redovisas i figur 14. Beskrivet från startpunkten vid intagsstationen (km 0) till planerat nytt vattenverk (km 36), berörs följande skydd ade områden av planerad verksamhet;

■ Vättern i denna del berörs av överlappande riksintressen, Natura 2000område samt vattenskyddsområde.

Riksintressen har utpekats för naturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ( Vättern, områdesnr. nro 18001) samt för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 3 § miljöbalken (Vättern med öar och strandområden). Gemensam målsättning med riksintressena är att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön inte ska tillåtas om de kan skada områdets samlade natur och kulturvärden samt turism och rörligt friluftsliv. Vättern är även ett riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § MB.

Natura 2000området Vättern, norra (SE0240099) har utpekats med stöd av art och habitatdirektivet för naturtypen oligo-mesotrofa sjöar (kod 3130). Natura 2000området omfattar vatten, undantaget en 2300 meter bred zon närmast land. Även övriga delar av Vättern är Natura 2000områden, då med gränsdragning längs strandkanten. Natura 2000områdenas indelning följer länsgränserna.

Vattenskyddsområdet Vättern består endast av en zon som omfattar sjöytan, en 50 meter bred landzon från stranden vid normalt vattenstånd samt vattenytan och en 50 meter bred zon på vardera sida om vattendrag som mynnar i Vättern, med en rinn och strömningstid till närmaste vattenintag upp till 24 timmar.

■ Hargemarken är ett naturreservat, skyddat enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Området sträcker sig från Verkaviken ner till Södra Kärraviken. Strandkanten består av en klippig kuststräcka med hällmark och lövskogar. Reservatet instiftades år 2010 i syfte att bevara områdets biologiska mångfald knuten till naturskogsartad barrblandskog, våtmarker och klippstränder samt att tillgodose behovet av attraktiva områden för friluftslivet.

■ Väg 50 är ett riksintresse för kommunikationer, utpekat enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Vägen passeras strax efter Hargemarken vid km 2 längs planerad tunnelsträckning. Vägen, som förbinder Sydsverige med Mellansverige, är av särskild nationell betydelse som en del i det nationella stamvägnätet.

■ Riksintresset för mineraler Zinkgruvan passeras vid km 4 samt km 1113 längs den planerade tunnelsträckningen. Mineralfyndigheten är väl känd genom omfattande geologiska och geofysiska undersökningar och är mycket viktigt ur försörjningssynpunkt. Riksintresset är utpekat enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. Inga verksamheter eller åtgärder som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett nyttjande av mineralresurserna ska tillåtas.

■ Vena gruvfält är enligt 3 kap. 6 § miljöbalken utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresseområdet passerar vid km 12 till 16 av planerad tunnelsträckning. Området består av en bevarandevärd industrimiljö och upplevelserik bergslagsmiljö i Lerbäcks bergslag. Gruvfältet och hyttorna Fallhyttan och Svarthyttan har kontinuerligt brukats från medeltiden till 1800talets slut med sin storhetstid under 1500talet. Ett stort antal forn och kulturlämningar finns inom området.


Sida 22

4.3.2 Särskilt skyddade områdenÄven allmänna intressen som riksintressen och skyddade naturområden har beaktats i syfte att undvika påverkan på dessa vid tunneldrivning, samt för att så långt som möjligt undvika att etableringsområden och arbetstunnlar förläggs där. Skyddade områden redovisas i figur 14. Beskrivet från startpunkten vid intagsstationen (km 0) till planerat nytt vattenverk (km 36), berörs följande skydd ade områden av planerad verksamhet;

■ Vättern i denna del berörs av överlappande riksintressen, Natura 2000område samt vattenskyddsområde.

Riksintressen har utpekats för naturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ( Vättern, områdesnr. nro 18001) samt för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 3 § miljöbalken (Vättern med öar och strandområden). Gemensam målsättning med riksintressena är att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön inte ska tillåtas om de kan skada områdets samlade natur och kulturvärden samt turism och rörligt friluftsliv. Vättern är även ett riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § MB.

Natura 2000området Vättern, norra (SE0240099) har utpekats med stöd av art och habitatdirektivet för naturtypen oligo-mesotrofa sjöar (kod 3130). Natura 2000området omfattar vatten, undantaget en 2300 meter bred zon närmast land. Även övriga delar av Vättern är Natura 2000områden, då med gränsdragning längs strandkanten. Natura 2000områdenas indelning följer länsgränserna.

Vattenskyddsområdet Vättern består endast av en zon som omfattar sjöytan, en 50 meter bred landzon från stranden vid normalt vattenstånd samt vattenytan och en 50 meter bred zon på vardera sida om vattendrag som mynnar i Vättern, med en rinn och strömningstid till närmaste vattenintag upp till 24 timmar.

■ Hargemarken är ett naturreservat, skyddat enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Området sträcker sig från Verkaviken ner till Södra Kärraviken. Strandkanten består av en klippig kuststräcka med hällmark och lövskogar. Reservatet instiftades år 2010 i syfte att bevara områdets biologiska mångfald knuten till naturskogsartad barrblandskog, våtmarker och klippstränder samt att tillgodose behovet av attraktiva områden för friluftslivet.

■ Väg 50 är ett riksintresse för kommunikationer, utpekat enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Vägen passeras strax efter Hargemarken vid km 2 längs planerad tunnelsträckning. Vägen, som förbinder Sydsverige med Mellansverige, är av särskild nationell betydelse som en del i det nationella stamvägnätet.

■ Riksintresset för mineraler Zinkgruvan passeras vid km 4 samt km 1113 längs den planerade tunnelsträckningen. Mineralfyndigheten är väl känd genom omfattande geologiska och geofysiska undersökningar och är mycket viktigt ur försörjningssynpunkt. Riksintresset är utpekat enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. Inga verksamheter eller åtgärder som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett nyttjande av mineralresurserna ska tillåtas.

■ Vena gruvfält är enligt 3 kap. 6 § miljöbalken utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresseområdet passerar vid km 12 till 16 av planerad tunnelsträckning. Området består av en bevarandevärd industrimiljö och upplevelserik bergslagsmiljö i Lerbäcks bergslag. Gruvfältet och hyttorna Fallhyttan och Svarthyttan har kontinuerligt brukats från medeltiden till 1800talets slut med sin storhetstid under 1500talet. Ett stort antal forn och kulturlämningar finns inom området.


Sida 23

■ Lerbäcksmon är ett utpekat riksintresse för naturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (nro 18006). Områdets värden är knutna till ett större sandfält med stora, tydliga och väl utbildade dyner. Inom fältet finns flera 10tal dyner varav den största når en höjd av knappt 20 meter över dynfoten, och den längsta har uppmätts till lite mer än 1,5 km. Området har även en exklusiv insektsfauna. Planerad tunnelsträckning passerar riksintresseområdet mellan km 18 och 20. Öster om Lerbäcksmon ligger även riksintresset Gålsjöfältet (nro 18007) som är en större isälvsavlagring med flertalet dödisgropar.

■ Hallsberg-Kumlaåsen är ett större grundvattenmagasin och tillika skyddad dricksvattenförekomst enligt vattendirektivet (2000/60/EG, artikel 7). Åsen har flera utpekade delområden. Den planerade tunnelsträckningen löper under åsen vid km 22 (se avsnitt 4.5 Vattenhantering och länshållning).

■ Godsstråket genom Bergslagen är ett riksintresse för kommunikationer. Järnvägsbanan ingår i det Transeuropeiska transportnätet (tent) och är av internationell betydelse. Banan ingår även i det nationella strategiska godsnätet. Banan sträcker sig från Storvik till Mjölby, och passerar bland annat Hallsberg och Örebro. Planerad tunnelsträckning passerar järnvägsbanan mellan km 18 och 19.

■ Tisarförkastningen är ett riksintresseområde för naturmiljövården, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (nro 18009). Planerad tunnelsträckning går genom förkastningen vid km 27. Förkastningen är mer än 30 km lång i riktning västost. Ovanligt raka sydstränder bildas i sjöarna Tisaren och Sottern som följd av förkastningens branta språnghöjd upp till cirka 130 meter över havet (se foto, figur 15).

■ Natura 2000-området Norra Nyckelhult. Området vid Tisarförkastningen domineras av barrskogar, men vid odlingslandskapet i byn Norra Nyckelhult finns naturbetesmarker och olika typer av ädellövpräglade bestånd med en rik lundflora och skyddsvärd fjärilfauna. Norra Nyckelhult är ett Natura 2000område (SE0240145) med de utpekade naturtyperna silikatgräsmarker och trädklädd betesmark. Prioriterade bevarandevärden är det stora antalet gamla och hamlade träd, samt den rika floran knuten till hävdade marker.

■ Sjön Tisaren omfattas av vattenskyddsområde, beslutat år 2008 med stöd av 7 kap. 21 § miljöbalken. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär och sekundär skyddszon. Vattentäktszonen och intaget ligger i den östra delen vid sjöns utlopp. Av skyddsföreskrifterna framgår att miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt eller grundvattnet är förbjuden.

Utöver ovanstående skyddade områden passerar den planerade tunnelsträckan även tre mark avvattningsföretag; Hultsjöns utlopp (vid km 4), Frösshyttans dikningsföretag (km 5) samt Nyhyttan markavvattningsföretag (km 12).

4.3.3 PlanförhållandenProjektet Vätternvatten finns beskrivet i Hallsbergs översiktsplan (antagen 20161128). Den preliminära tunnelsträckningen är redovisad i markanvändningskartan för teknisk försörjning. Kommunens ställningstagande i översiktsplanen är att aktivt delta i projektet. I Askersunds översiktsplan (antagen 20160229) redovisas Vätternvattenprojektet som ett mellankommunalt intresse utan närmare beskrivning. Områdena för planerad verksamhet är inte detaljplanelagda, och inga områdesbestämmelser berörs.


Sida 24

Figur 14. Översiktskarta och profil för planerad tunnelsträckning med preliminärt lokaliserade etableringsområden för arbetstunnlar. Etableringsområdet för intaget (km 0 i tunnelsträckningen) planeras strax öster om naturreservatet Hargemarken. Intagsledningar ligger inom Natura 2000‑område samt riksintresse för naturvård och yrkesfisket, och övriga markområden ingår i riksintresse för rörligt friluftsliv (Norra Vättern). Vattenskyddsområde för Vättern berörs. Vid km 4 och 10 passeras riksintresseområde för mineraler (Zinkgruvan) och mellan km 12 och 16 går planerad bergtunnel under riksintresseområde för kulturmiljövården (Vena gruvfält). Öster om Rönneshytta vid km 18‑20 passeras även riksintresset Lerbäcksmon (område för höga naturmiljövärden). En arbetstunnel (AT5) planeras intill Tisaren, som berörs både av riksintresse för naturmiljövården (Tisarförkastningen) samt vattenskyddsområde. I närheten till planerat etableringsområde ligger Natura 2000‑området Norra Nyckelhult (km 27).

ASKERSUND

Hammar

Sänna

RV50

RV50

Zinkgruvan

Harge

Frösshyttan

Markavvattningsföretag

Hultsjöns utlopp

Frösshyttansdikningsföretag

Nyhyttan markavvattningsföretag

Bastedalen

Nyhyttan

10

Hargemarken

Mårsätter

Orkarebäcken

Klåvudden

Norra Vätterns skärgårds naturreservat

Natura 2000

Riksintresse för kulturmiljövården

Riksintresse för mineraler

VENA GRUVFÄLT

ZINKGRUVAN

Riksintresse väg

Åmmeberg

Åmmelången

Hargeviken

Kärrafjä

rden

Alsen

VÄTTERN

AT 1

AT 2

AT 3

Natura 2000

VATTENSKYDDS OMRÅDE


Riksintresse - planerad väg

Riksintresse planerad väg

Riksintresse för rörligt friluftslivVÄTTERN


Riksintresse för naturmiljövården

15

2

4

8

Riksintresse för yrkesfisket

Hargemarken

0 km 5 10 15

V E N A G R U V F Ä L T

+88,5 m

+200 m

+100 m

Vättern AT 1 AT 2 AT 3

RH00


Sida 24

Figur 14. Översiktskarta och profil för planerad tunnelsträckning med preliminärt lokaliserade etableringsområden för arbetstunnlar. Etableringsområdet för intaget (km 0 i tunnelsträckningen) planeras strax öster om naturreservatet Hargemarken. Intagsledningar ligger inom Natura 2000‑område samt riksintresse för naturvård och yrkesfisket, och övriga markområden ingår i riksintresse för rörligt friluftsliv (Norra Vättern). Vattenskyddsområde för Vättern berörs. Vid km 4 och 10 passeras riksintresseområde för mineraler (Zinkgruvan) och mellan km 12 och 16 går planerad bergtunnel under riksintresseområde för kulturmiljövården (Vena gruvfält). Öster om Rönneshytta vid km 18‑20 passeras även riksintresset Lerbäcksmon (område för höga naturmiljövärden). En arbetstunnel (AT5) planeras intill Tisaren, som berörs både av riksintresse för naturmiljövården (Tisarförkastningen) samt vattenskyddsområde. I närheten till planerat etableringsområde ligger Natura 2000‑området Norra Nyckelhult (km 27).

ASKERSUND

Hammar

Sänna

RV50

RV50

Zinkgruvan

Harge

Frösshyttan

Markavvattningsföretag

Hultsjöns utlopp

Frösshyttansdikningsföretag

Nyhyttan markavvattningsföretag

Bastedalen

Nyhyttan

10

Hargemarken

Mårsätter

Orkarebäcken

Klåvudden

Norra Vätterns skärgårds naturreservat

Natura 2000

Riksintresse för kulturmiljövården

Riksintresse för mineraler

VENA GRUVFÄLT

ZINKGRUVAN

Riksintresse väg

Åmmeberg

Åmmelången

Hargeviken

Kärrafjä

rden

Alsen

VÄTTERN

AT 1

AT 2

AT 3

Natura 2000



Riksintresse - planerad väg

Riksintresse planerad väg




15

2

4

8

Riksintresse för yrkesfisket

Hargemarken

0 km 5 10 15

V E N A G R U V F Ä L T

+88,5 m

+200 m

+100 m

Vättern AT 1 AT 2 AT 3

RH00


Sida 25

VattenverkIntagsstationIntag Bergtunnel

Etableringsområden och arbetstunnlar (AT)

2 km

Skala 1 : 100 000

RV50

Viken

Skåle


LERBÄCKSMON

TISARFÖRKASTNINGEN

GÅLSJÖFÄLTET

Riksintresse väg

Gålsjö

Rönneshytta

Skyllberg

Lerbäck

Multen

Hissjön

AT 4

N NyckelhultN2000

N2000

N2000

Tisarstrand

OrmhultHåkamo

Tisarbaden

Åsbro

Tisaren

Hultsjön

HALLSBERG

HA

LL SBERGS

KOM

MU

N

ASK

ERSUN

DS

KOM

MU

N

AT 5

AT 6


Riksintresse järnvägGodsstråket genom Bergslagen

2025 30




Alternativa tunnelprofiler

20 25 30 35 km

AT 4 HåkamoTisaren+100 m

AT 5

AT 6


Sida 26

Figur 15. Etableringsområde för arbetstunnel 5 planeras vid Tisarför kastningen, längs Tisarens sydvästra strand. Bergtunneln förläggs på nivå cirka +50 meter, vilket är ungefär 50 meter under normalvattenytan för sjön Tisaren (+100 m, RH00). Foto från mars 2019, vy mot sydväst.

+175 m

Tisarförkastningen

Tisaren +100 m

Sediment

Bergtunnel+50 m

+100 m

+150 m


Sida 26

Figur 15. Etableringsområde för arbetstunnel 5 planeras vid Tisarför kastningen, längs Tisarens sydvästra strand. Bergtunneln förläggs på nivå cirka +50 meter, vilket är ungefär 50 meter under normalvattenytan för sjön Tisaren (+100 m, RH00). Foto från mars 2019, vy mot sydväst.

+175 m

Tisarförkastningen

Tisaren +100 m

Sediment

Bergtunnel+50 m

+100 m

+150 m


Sida 27

Figur 16. Principskiss över etableringsområde för arbetstunnel ner till bergtunnel för råvatten. Etableringsområdet kan uppta en yta av cirka 7500 m2.

4.4 Etableringsområden och arbetstunnlar

Oavsett om TBMmaskin eller konventionell borrning och sprängning blir huvudalternativ för merparten av tunnelsträckan, kommer själva tunneldrivningen att påbörjas på flera ställen parallellt. Längden på varje delsträcka av bergtunneln begränsas bland annat av möjligheten till ventilation under framdrift, samt att genomförandetiden annars skulle bli för lång om inte flera etapper påbörjades samtidigt. Vid varje så kallat tunnel-påslag planeras därför ett etableringsområde för arbetstunnlar, masshantering, bortledning av inläckande grundvatten och ventilation från arbeten under jord samt servicebyggnader (se figur 16). Åtgärder för hantering och rening av dagvatten inom området genomförs. Preliminärt har sex olika etableringsområden planerats längs tunnellinjen, benämnda AT i figur 14. Närhet till större väg eftersträvas i syfte att undvika transporter på mindre, lokala vägar.

Inom etableringsområdet är det gynnsamt om berg i dagen kan utgöra påslag för respektive arbetstunnel, eftersom behovet av schaktarbeten och avrymning av jordmassor då minskar. Samtliga arbetstunnlar kommer att drivas fram med hjälp av konventionell borrning och sprängning. Om lagringsytor förläggs på jordbruksmark, sker schaktning och tillfällig lagring av matjorden i syfte att återställa marken efter genomförda åtgärder. Flertalet arbetstunnlar kommer dock att bli permanenta och användas för drift och kontroll under den framtida dricksvattenproduktionen. I det fall en arbetstunnel blir permanent kommer tunnelmynningen att stängas av och förses med portar. Området kring arbetstunneln blir därefter instängslat och försett med övervakning.

Reperationshall och servicedelar

Byggbodar, kontor, matsal och parkering

Diesel och kemikalieförvaring

Nätstaket runt etableringsområdet

Transformator‑station

Rening av länshållnings vatten och dagvatten innan återanvändning eller

utsläpp

Upplag av bergmassor (upp till 5000 m3)

Lastområde

Påkörningsskydd

Arbetstunnel

KompressorDike

Ställverk

25 meter


Sida 28

4.5 Bortledning av grundvatten

4.5.1 Inläckage av grundvattenUnder framförallt byggskedet kommer en viss mängd grundvatten att läcka in i bergtunneln och i arbetstunnlar. Ett visst inläckage är att förvänta även om tätningsåtgärder vidtas. Tunneldrivning kan bara pågå om länshållning av tunneln sker, det vill säga bortledning av det inläckande grundvattnet, vilket i sin tur medför att grundvattennivåer i omgivningen sänks. Inläckagets omfattning och den grundvattensänkning som kan förväntas beror på faktorer såsom ursprunglig grundvattennivå och berörda berg och jordarters vattengenom släpplighet, eller hydrauliska konduktivitet som uttrycks i m/s. Den hydrauliska konduktiviteten längs planerad tunnelsträckning har utvärderats och beräknats med hjälp av olika metoder, både med mätningar i fält och med hjälp av tillgänglig data. På det djup som bergtunneln planeras förväntas en hydraulisk konduktivitet från 1 × 107 m/s ned till 5 × 108 m/s, vilket innebär en relativt låg genomsläpplighet i aktuell berggrund.

Nederbörden i området är normalt cirka 600 mm per år. Då merparten avgår som avdunstning är det endast en begränsad del av nederbörden som kan infiltrera marken. I aktuellt område bedöms denna del uppgå till cirka 200 mm per år. Det infiltrerade vattnen kommer i huvudsak att följa grundvattenströmningar nära markytan, och sedermera avrinna mot utströmningsområden som sjöar och våtmarker. En del av det infiltrerade vattnet, cirka 50100 mm per år, kommer samtidigt att bilda grundvatten i berggrunden (figur 17).

Med utgångspunkt från aktuell grundvattenbildning och den hydrauliska konduktiviteten i berg och jord lager kan inläckaget av grundvatten till planerade tunnelarbeten beräknas. Inläckaget har beräknats uppgå till mellan 11 och 15 liter per minut och 100 meter tunnel under byggskedet, samt till cirka 69 l/ min och 100 m tunnel under driftskedet (Norconsult, 2017). Det lägre in läckaget under driftskedet beror på att bergtunneln då är vattenfylld, och att det under driften föreligger en betydligt lägre grundvattentryckskillnad mellan omgivande berg och tunneln. En preliminär bedömning visar att vattenkvaliteten i det bortledda vattnet från Vättern inte påverkas nämnvärt med de inläckagemängder som beräknas.

4.5.2 Påverkansområde för sänkt grundvattennivåDen naturliga grundvattennivån i området längs planerad tunnelsträckning uppträder ytligt, vanligen inom någon enstaka meter under markytan. Grundvattenytan i jord kan dock i förekommande fall skiljas från grundvattenytan i berg vid exempelvis områden med mycket låg hydraulisk konduktivitet i jordlager och samtidigt vattenförande sprickzoner i berggrunden. Det är därför vedertaget att beskriva dels grundvattenytan i jord och dels grundvattenytan i berg. Då jorddjupet är begränsat längs större delen av tunnelsträckningen kommer påverkan främst uppstå i berg. Ytnära jordar har en kontinuerlig tillförsel av vatten från nederbörd, ytavrinning och vattendrag vilket medför att effekten på grundvattenytans läge i jordlagren är begränsad vid en djupt förlagd tunnel.

Påverkansområdet avser det område i jord och berg som kan komma att påverkas av en grundvattensänkning under bygg och driftskedet. Utanför detta område förväntas ingen påvisbar påverkan i grundvatten i jord och berg. Inom området kommer påverkan att vara störst närmast tunneln för att successivt avta med ökat avstånd. Påverkans

GRUNDVATTEN

definieras som allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager.

Grundvattenytan definieras som gränsen mellan omättad och mättad grundvattenzon, eller gränsen mellan markvatten och grundvatten.


Sida 28

4.5 Bortledning av grundvatten

4.5.1 Inläckage av grundvattenUnder framförallt byggskedet kommer en viss mängd grundvatten att läcka in i bergtunneln och i arbetstunnlar. Ett visst inläckage är att förvänta även om tätningsåtgärder vidtas. Tunneldrivning kan bara pågå om länshållning av tunneln sker, det vill säga bortledning av det inläckande grundvattnet, vilket i sin tur medför att grundvattennivåer i omgivningen sänks. Inläckagets omfattning och den grundvattensänkning som kan förväntas beror på faktorer såsom ursprunglig grundvattennivå och berörda berg och jordarters vattengenom släpplighet, eller hydrauliska konduktivitet som uttrycks i m/s. Den hydrauliska konduktiviteten längs planerad tunnelsträckning har utvärderats och beräknats med hjälp av olika metoder, både med mätningar i fält och med hjälp av tillgänglig data. På det djup som bergtunneln planeras förväntas en hydraulisk konduktivitet från 1 × 107 m/s ned till 5 × 108 m/s, vilket innebär en relativt låg genomsläpplighet i aktuell berggrund.

Nederbörden i området är normalt cirka 600 mm per år. Då merparten avgår som avdunstning är det endast en begränsad del av nederbörden som kan infiltrera marken. I aktuellt område bedöms denna del uppgå till cirka 200 mm per år. Det infiltrerade vattnen kommer i huvudsak att följa grundvattenströmningar nära markytan, och sedermera avrinna mot utströmningsområden som sjöar och våtmarker. En del av det infiltrerade vattnet, cirka 50100 mm per år, kommer samtidigt att bilda grundvatten i berggrunden (figur 17).

Med utgångspunkt från aktuell grundvattenbildning och den hydrauliska konduktiviteten i berg och jord lager kan inläckaget av grundvatten till planerade tunnelarbeten beräknas. Inläckaget har beräknats uppgå till mellan 11 och 15 liter per minut och 100 meter tunnel under byggskedet, samt till cirka 69 l/ min och 100 m tunnel under driftskedet (Norconsult, 2017). Det lägre in läckaget under driftskedet beror på att bergtunneln då är vattenfylld, och att det under driften föreligger en betydligt lägre grundvattentryckskillnad mellan omgivande berg och tunneln. En preliminär bedömning visar att vattenkvaliteten i det bortledda vattnet från Vättern inte påverkas nämnvärt med de inläckagemängder som beräknas.

4.5.2 Påverkansområde för sänkt grundvattennivåDen naturliga grundvattennivån i området längs planerad tunnelsträckning uppträder ytligt, vanligen inom någon enstaka meter under markytan. Grundvattenytan i jord kan dock i förekommande fall skiljas från grundvattenytan i berg vid exempelvis områden med mycket låg hydraulisk konduktivitet i jordlager och samtidigt vattenförande sprickzoner i berggrunden. Det är därför vedertaget att beskriva dels grundvattenytan i jord och dels grundvattenytan i berg. Då jorddjupet är begränsat längs större delen av tunnelsträckningen kommer påverkan främst uppstå i berg. Ytnära jordar har en kontinuerlig tillförsel av vatten från nederbörd, ytavrinning och vattendrag vilket medför att effekten på grundvattenytans läge i jordlagren är begränsad vid en djupt förlagd tunnel.

Påverkansområdet avser det område i jord och berg som kan komma att påverkas av en grundvattensänkning under bygg och driftskedet. Utanför detta område förväntas ingen påvisbar påverkan i grundvatten i jord och berg. Inom området kommer påverkan att vara störst närmast tunneln för att successivt avta med ökat avstånd. Påverkans

GRUNDVATTEN

definieras som allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager.

Grundvattenytan definieras som gränsen mellan omättad och mättad grundvattenzon, eller gränsen mellan markvatten och grundvatten.


Sida 29

Figur 17. Principmodell för beskrivning av påverkansområdets utbredning.

Figur 18. Principskiss för grundvatten förhållanden och planerad verksamhet.

Arbetstunnel

Inläckage av grundvatten

Beräknat till 6‑9 liter per minut och 100 meter tunnel under driftfasen.

Påverkansområde för grundvatten sänkning

Utanför påverkansområdet är beräknad grundvatten sänkning mindre än 0,3 meter.

Nederbörd 600 mm per år

Avdunstning 400 mm

Infiltration i mark 200 mm

Grundvatten‑bildning till berg50‑150 mm

Grundvattenströmningi berggrunden

Antagna värden vid hydrogeologiska beräkningar för

påverkansområdet

Grundvattenströmning

i berggrunden

Ursprunglig grundvattenyta i jord

Ny grundvattenyta i jord

Ursprunglig grundvattenyta i berg

Ny grundvattenyta i berg

0,3 m

Påverkansområde från tunnellinjen

DriftfasenByggskedet Byggskedet

Påverkansområdefrån tunnellinjen

Liten volym bortlett inläckage

Inläckage blandas med råvatten från Vättern

Stor volym bortlett inläckage

Grundvatten‑bildning

Låg grundvatten‑

bildningTunnelmittTunnelmitt Grundvatten‑

bildning

Lågt inläckage

Ursprunglig grundvattenyta

Avsänkt grundvattenyta

Stort inläckage

Begränsat inläckage

Vättern+88,5 m

ArbetstunnelPåverkansområde

Bergtunnel


Sida 30

området kan förenklat beskrivas som en tratt från markytan ner till tunneln, där mycket små förändringar av grundvattennivån sker i trattens utkant närmast markytan. Påverkans området definieras i Vätternvattenprojektet som det område där grundvatten-sänkningen uppgår till 0,3 meter i jord och berg. Inom området genomförs en inventering av fastigheter, dricksvatten och energibrunnar och andra objekt för kontrollåtgärder under bygg och driftskedet.

Påverkansområdets utbredning längs tunneln beräknas preliminärt omfatta en zon av 200700 meter från tunnellinjen under byggskedet (figur 18 och 19). Utbredningens variation beror framförallt på förekomst av svaghetszoner i berggrunden där den hydrauliska konduktiviteten kan vara relativt hög. Under driftskedet minskar påverkansområdet längs tunnelsträckningen, men kvarstår till viss del vid de arbetstunnlar som länshålls för en fortsatt användning för service och underhåll. Vid de arbetstunnlar som inte kommer att användas under driftskedet, kommer påverkans området att minska då inläckande grundvatten inte leds bort. Dessa arbetstunnlar kommer således att fyllas med grundvatten upp till rådande grundvattennivåer i omkringliggande jordlager, en process som dock tar lång tid.

Tre huvudsakliga bergartstyper förekommer längs den planerade tunnellinjen; så kallade felsiska metavulkaniter, äldre gnejsiga granitoider samt SmålandVärmland graniter. Förenklat kan dessa bergarter beskrivas som hårt och tämligen kompakt urberg. Ett antal svaghetszoner passeras dock längs den planerade sträckningen. En av de större deformationszonerna i området är Åmme/Dalby förkastningszon, som löper i NVSOriktning längs Åmmelången vid km 1213 (se figur 19). Här förväntas stråk med vittrat, uppkrossat berg. Uppspruckna partier av berggrunden kan här vara vattenförande, varvid tätning för att förhindra inträngande grundvatten i bergtunneln sannolikt blir nödvändig. Även vid km 5 och 8 samt vid Tisarförkastningen (km 28) finns stråk med uppkrossat berg.

4.5.3 Områden känsliga för grundvattensänkningInom det preliminärt beräknade påverkansområdet passeras tre större grundvattentillgångar som alla tillhör KumlaHallsbergsåsen; Åsbromagasinet, Långsjönmagasinet och Rönneshyttamagasinet (södra delen), se figur 19. Mellan de tre grundvattenförekomsterna planeras även etableringsområdet för arbetstunnel nummer 4. Grundvattenförekomsterna har fastställda miljökvalitetsnormer och Åsbromagasinet används idag som kommunal dricksvattentäkt för cirka 1 200 personer i samhället Åsbro. Rönneshytta vattenverk lades ner år 2008, och det kommunala verksamhetsområdet i Rönneshytta försörjs sedan dess med vatten från Vättern via ledning från Askersund (Askersunds kommun, 2011). Grundvattenbildningen i Rönneshyttamagasinet kan uppskattas till något tiotal liter per sekund (SGU, 2009). Varken i södra eller norra delen av planerad tunnelsträckning finns några betydande grundvattentäkter enligt tillgängligt underlag från SGU.

Det preliminära påverkansområdet omfattar ett tiotal brunnar som är registrerade i SGU:s brunnsarkiv. Dessa ligger främst i området kring Rönneshytta och Åmmeberg. Inom påverkansområdet finns även fastigheter med bostadshus som inte är anslutna till kommunalt vatten, varvid det kan antas att dessa försörjs med eget vatten från dricksvattenbrunnar som inte är registrerade i brunnsarkivet.

AS

KE

RS

UN

DS

ÅS

EN


Sida 30

området kan förenklat beskrivas som en tratt från markytan ner till tunneln, där mycket små förändringar av grundvattennivån sker i trattens utkant närmast markytan. Påverkans området definieras i Vätternvattenprojektet som det område där grundvatten-sänkningen uppgår till 0,3 meter i jord och berg. Inom området genomförs en inventering av fastigheter, dricksvatten och energibrunnar och andra objekt för kontrollåtgärder under bygg och driftskedet.

Påverkansområdets utbredning längs tunneln beräknas preliminärt omfatta en zon av 200700 meter från tunnellinjen under byggskedet (figur 18 och 19). Utbredningens variation beror framförallt på förekomst av svaghetszoner i berggrunden där den hydrauliska konduktiviteten kan vara relativt hög. Under driftskedet minskar påverkansområdet längs tunnelsträckningen, men kvarstår till viss del vid de arbetstunnlar som länshålls för en fortsatt användning för service och underhåll. Vid de arbetstunnlar som inte kommer att användas under driftskedet, kommer påverkans området att minska då inläckande grundvatten inte leds bort. Dessa arbetstunnlar kommer således att fyllas med grundvatten upp till rådande grundvattennivåer i omkringliggande jordlager, en process som dock tar lång tid.

Tre huvudsakliga bergartstyper förekommer längs den planerade tunnellinjen; så kallade felsiska metavulkaniter, äldre gnejsiga granitoider samt SmålandVärmland graniter. Förenklat kan dessa bergarter beskrivas som hårt och tämligen kompakt urberg. Ett antal svaghetszoner passeras dock längs den planerade sträckningen. En av de större deformationszonerna i området är Åmme/Dalby förkastningszon, som löper i NVSOriktning längs Åmmelången vid km 1213 (se figur 19). Här förväntas stråk med vittrat, uppkrossat berg. Uppspruckna partier av berggrunden kan här vara vattenförande, varvid tätning för att förhindra inträngande grundvatten i bergtunneln sannolikt blir nödvändig. Även vid km 5 och 8 samt vid Tisarförkastningen (km 28) finns stråk med uppkrossat berg.

4.5.3 Områden känsliga för grundvattensänkningInom det preliminärt beräknade påverkansområdet passeras tre större grundvattentillgångar som alla tillhör KumlaHallsbergsåsen; Åsbromagasinet, Långsjönmagasinet och Rönneshyttamagasinet (södra delen), se figur 19. Mellan de tre grundvattenförekomsterna planeras även etableringsområdet för arbetstunnel nummer 4. Grundvattenförekomsterna har fastställda miljökvalitetsnormer och Åsbromagasinet används idag som kommunal dricksvattentäkt för cirka 1 200 personer i samhället Åsbro. Rönneshytta vattenverk lades ner år 2008, och det kommunala verksamhetsområdet i Rönneshytta försörjs sedan dess med vatten från Vättern via ledning från Askersund (Askersunds kommun, 2011). Grundvattenbildningen i Rönneshyttamagasinet kan uppskattas till något tiotal liter per sekund (SGU, 2009). Varken i södra eller norra delen av planerad tunnelsträckning finns några betydande grundvattentäkter enligt tillgängligt underlag från SGU.

Det preliminära påverkansområdet omfattar ett tiotal brunnar som är registrerade i SGU:s brunnsarkiv. Dessa ligger främst i området kring Rönneshytta och Åmmeberg. Inom påverkansområdet finns även fastigheter med bostadshus som inte är anslutna till kommunalt vatten, varvid det kan antas att dessa försörjs med eget vatten från dricksvattenbrunnar som inte är registrerade i brunnsarkivet.

AS

KE

RS

UN

DS

ÅS

EN


Sida 31

Figur 19. Planerad tunnel‑sträckning och preliminärt

beräknat påverkansområde för sänkt grundvattennivå. Planerad

bergtunneln passerar bland annat Hallsberg‑Kumlaåsen.

Tisaren

Håkamo

HA

LL

SB

ER

G- K

UM

L AÅ

SE

N

HallsbergAT 6

AT 5

30 km

VMIobjekt Klass 2

VMIobjektKlass 3

Åsbro vattenverk

20 kmNorra

Södra

Långsjönmagasinet

Åsbromagasinet

Rönneshyttamagasinet

AT 4

Kommunaltverksamhetsområde

– dricksvatten från Harge vattenverk

Preliminärt beräknat påverkansområde

Harge vattenverk

VMIobjekt Klass 1Verkasjölund

Askersund

Åmmeberg

VÄTTERN

10 km

AT 3

AT 1

AS

KE

RS

UN

DS

ÅS

EN

Åmm

e/Dalby förkastningszon

AT 2

Vattenverk

Grundvatten förekomster i sand och grus

Brunnar(SGU:s brunnsarkiv)

Intagsstation

Bergtunnel

Etableringsområden och arbetstunnlar (AT)

2 km


Sida 32

Norr om Tisaren finns våtmarksområden inom påverkansområdet. Vissa har blivit inventerade och klassade i länsstyrelsens Våtmarksinventering (VMI). Även i södra delen finns våtmarksområden längs tunnelsträckningen. En av våtmarkerna, Verkasjölund, har blivit tilldelad klass 1 mycket högt naturvärde i länsstyrelsens inventering (figur 19).

4.6 Skyddsinfiltration

För att minska grundvattenbortledningens lokala påverkan på känsliga objekt såsom dricksvattenbrunnar, byggnader och anläggningar kan så kallad skyddsinfiltration genomföras. Skyddsinfiltration innebär att vatten tillförs grundvattenmagasinet i syfte att undvika skadliga grundvatten nivåer. Skyddsinfiltration kan vara både tillfällig åtgärd under byggskedet, eller installeras för en långsiktig eller permanent drift. Infiltrationsbrunnar utförs ofta som grusfilterbrunnar, och dimensioneras utifrån geotekniska och hydrogeologiska undersökningar och beräkningar.

Arbete pågår med att undersöka om och var det finns objekt och områden som är känsliga för förändringar i grundvattennivåer. Den preliminära bedömningen är att endast ett fåtal sådana objekt och områden kan komma att beröras. Under byggskedet kommer en beredskap finnas för utföra skyddsinfiltration. Det hydrogeologiska underlaget för planerad verksamhet kommer att uppdateras kontinuerligt. Ett kontrollprogram för övervakning av grundvattennivåer och vattenkvalitet är under framtagande.

4.7 Länshållning

Inläckande grundvatten till bergstunneln och arbetstunnlar behöver ledas bort under drift och byggskedet. Under byggskedet tillkommer även en viss mängd processvatten från tunnelarbeten. Processvatten används för kylning av maskiner, dammbindning och renhållning samt för vattenspolning vid sonderingsborrning, bultsättning och injektering m.m. Sammantaget benämns det blandade vattnet för länshållningsvatten. Vid konventionell tunneldrivning kommer länshållningsvattnet att vara kvävehaltigt, beroende på kväveföreningar från sprängmedelsrester.

Hantering av länshållningsvattnet under byggskedet kommer att ske vid respektive etableringsområde (tunnelpåslag). Översiktligt beräknas volymen länshållningsvatten

Figur 20. Exempel på mobila reningsanläggningar för hantering av länshållningsvatten (till vänster) och gräsbeklädd översilningsyta där vatten fördelas via ett makadamlager (till höger).


Sida 32

Norr om Tisaren finns våtmarksområden inom påverkansområdet. Vissa har blivit inventerade och klassade i länsstyrelsens Våtmarksinventering (VMI). Även i södra delen finns våtmarksområden längs tunnelsträckningen. En av våtmarkerna, Verkasjölund, har blivit tilldelad klass 1 mycket högt naturvärde i länsstyrelsens inventering (figur 19).

4.6 Skyddsinfiltration

För att minska grundvattenbortledningens lokala påverkan på känsliga objekt såsom dricksvattenbrunnar, byggnader och anläggningar kan så kallad skyddsinfiltration genomföras. Skyddsinfiltration innebär att vatten tillförs grundvattenmagasinet i syfte att undvika skadliga grundvatten nivåer. Skyddsinfiltration kan vara både tillfällig åtgärd under byggskedet, eller installeras för en långsiktig eller permanent drift. Infiltrationsbrunnar utförs ofta som grusfilterbrunnar, och dimensioneras utifrån geotekniska och hydrogeologiska undersökningar och beräkningar.

Arbete pågår med att undersöka om och var det finns objekt och områden som är känsliga för förändringar i grundvattennivåer. Den preliminära bedömningen är att endast ett fåtal sådana objekt och områden kan komma att beröras. Under byggskedet kommer en beredskap finnas för utföra skyddsinfiltration. Det hydrogeologiska underlaget för planerad verksamhet kommer att uppdateras kontinuerligt. Ett kontrollprogram för övervakning av grundvattennivåer och vattenkvalitet är under framtagande.

4.7 Länshållning

Inläckande grundvatten till bergstunneln och arbetstunnlar behöver ledas bort under drift och byggskedet. Under byggskedet tillkommer även en viss mängd processvatten från tunnelarbeten. Processvatten används för kylning av maskiner, dammbindning och renhållning samt för vattenspolning vid sonderingsborrning, bultsättning och injektering m.m. Sammantaget benämns det blandade vattnet för länshållningsvatten. Vid konventionell tunneldrivning kommer länshållningsvattnet att vara kvävehaltigt, beroende på kväveföreningar från sprängmedelsrester.

Hantering av länshållningsvattnet under byggskedet kommer att ske vid respektive etableringsområde (tunnelpåslag). Översiktligt beräknas volymen länshållningsvatten

Figur 20. Exempel på mobila reningsanläggningar för hantering av länshållningsvatten (till vänster) och gräsbeklädd översilningsyta där vatten fördelas via ett makadamlager (till höger).


Sida 33

att uppgå till som mest cirka 400600 liter per minut vid respektive etableringsområde (Norconsult, 2017). Mängden inläckande grundvatten ökar ju längre tunneldrivningen pågår. Länshållningsvattnet renas genom mindre reningsanläggningar för sedimentering och oljeavskiljning, innan det återanvänds som processvatten eller släpps ut på en iordningsställd översilningsyta i anslutning till respektive etableringsområde (figur 20).

4.8 Ventilationsschakt

Vid tunneldrivning kan ett fåtal kompletterande ventilationsschakt behövas. Lägen för eventuellt tillkommande ventilationsschakt blir då mellan de planerade arbetstunnlarna. Ventilationsschakt kan även behövas vid driftskedet för att möjliggöra avluftning, beroende på bergtunnelns slutliga profil i höjdled.

Ventilationsschakt kan utföras genom antingen så kallad vertikal grovhålsborrning eller med raiseborrning. Vid grovhålsborrning sker borrning från markytan ner till bergtunneln, med upptag av bergmassor uppåt. Vid raiseborrning borras först ett pilothål från markytan ner till bergtunneln. Därefter byts borrhuvudet ut mot ett upprymningshuvud som har samma diameter som det färdiga ventilationsschaktet. Upprymningshuvudet dras uppåt genom berget och bergmassor som lossar faller nedåt och tas ut via bergtunneln. Preliminärt behöver ventilationsschakten utföras med en diameter upp till cirka en meter. Foderrör används i ventilationshålen genom jordlager. Vid markytan installeras preliminärt en enkel inhägnad och larmad överbyggnad.

4.9 Masshantering

4.9.1 Volymer och kvalitetTunneldrivning medför stora kvantiteter av överskottsmassor från lossgjort berg. Beroende på val av metodik (TBM eller konventionell tunneldrivning) får restmaterialet olika egenskaper. Massor från konventionell tunneldrivning med borrning och sprängning genererar ett grovt restmaterial (vanlig kornstorlek 0300 mm) med generellt god kvalitet, och som efter krossning och sortering kan användas till flera möjliga användningsområden. Massor från en TBM är dock vanligen mycket finkornigare och flisigare. Kornstorlekarna i lossgjort bergmaterial från en TBM domineras av 025 mm, och enstaka stenar blir sällan större än cirka 60 mm. Storleken på materialfragment är beroende på penetration per varv (hur långt in i tunnelfronten som tunnelborrningsmaskinen borrar) samt på borrkronornas mellanrum. Flakigheten styrs i viss grad av tunnelns vinkel mot bergmassornas strukturella uppbyggnad.

Beräkningar visar att berguttaget uppgår till cirka 1,2 miljoner ton om hela tunnelsträckan utförs med TBMalternativet (Norconsult, 2019). Vid konventionell tunneldrivning skulle uttaget blir något större, lite drygt 1,5 Mton, som följd av en större tunnelarea. Utöver själva bergtunneln för råvatten tillkommer även bergmassor från planerade arbetstunnlar som drivs fram med konventionell borrning och sprängning. Dessa massor beräknas uppgå till ytterligare knappt 0,5 miljoner ton. Omvandlat till volym skulle projektet således kunna generera bergmassor upp till cirka 1,1 Mm³. Ytterligare bergmassor uppkommer om bergtunneln fortsätter ut under Vättern till planerade intagsenheter, det vill säga som alternativ åtgärd till sjöbottenförlagda ledningar.


Sida 34

Aktuell berggrund längs merparten av tunnelsträckningen ger upphov till massor med inerta egenskaper. Användning av krossmaterial från granit eller gnejs innebär normalt ingen risk för spridning av metaller till mark eller vatten. De svaghetszoner som passeras vid tunnelsträckningen uppvisar dock en annan geologi. En särskild hantering av lossgjort berg från dessa zoner behöver sannolikt vidtas, genom exempelvis kontinuerlig provtagning och separat behandling av dessa massor.

Valet av tunneldrivningsmetodik kommer att i hög grad styra masshanteringen i projektet. Oavsett finns det dock goda chanser till avsättning av uttagna bergmassor, det vill säga att restmaterial som inte kan återanvändas inom projektet kan komma till användning på andra ställen. Exempel på användning av TBMmassor är utfyllnader i vägprojekt, som del i ballast för betong, som obehandlat till gång och cykelvägar eller till halkflis vid vinterväghållning. TBMmassor som siktats till finfraktioner kan även fungera väl som tät och täckmaterial för deponier. Bergmassor från tunneldrivning med borrning och sprängning har samma användningsområden som från konventionella bergtäkter. Massorna kan uppvisa en förhöjd kvävehalt på grund av sprängämnesrester.

Då tunneldrivningen planeras ske under flera år, är det i praktiken omöjligt att på förhand veta var, hur och vilka massor som kan nyttjas till extern användning. En lagring av bergmassorna är sannolikt nödvändig under byggtiden. Förslag på platser för lagring är större bergtäkter eller andra verksamheter som normalt hanterar stora kvantiteter av bergmaterial. Preliminärt har tre till fyra lämpliga anläggningar inom ett avstånd av 30 km från planerade arbetstunnlar identifierats. Eventuellt kan behov uppstå av att i egen regi upprätta en eller ett par ytor på nära avstånd till tunnelsträckan där en större mängd av bergmassorna kan lagras innan användning, utöver de mindre volymer som tillfälligt lagras vid respektive arbetstunnel.

4.9.2 TransporterUnder byggtiden kommer transporter av bergmassor utgöra det huvudsakliga transportarbetet. När tunneldrivning sker vid samtliga tunnelpåslag, kan masstransporterna omfatta cirka 2030 avgående lastbilar per dygn från respektive etablerings område. I mindre omfattning sker även transporter av förbrukningsmaterial, bränsle, små mängder avfall, servicefordon och personaltransporter till och från etableringsområdena. Under drift av bergtunneln förväntas antalet transporter att bli mycket få, och i huvudsak koncentrerade till drift och underhåll av intagsstationen vid Hargemarken.

Transporter kommer att ske på allmänna vägar. Merparten av berört vägnät uppvisar en låg trafikmängd. Bärigheten och framkomlighet på mindre vägar i området är anpassade för bland annat skogsbrukets transporter. Vid behov kommer mindre vägar att på förhand förstärkas, och i efterhand återställas. Planerade etableringsområden ligger inom ett kort avstånd till väg 50, som är områdets huvudstråk för gods transporter (figur 21).

INERTA MASSOR

Inert material är sådant som inte förändras fysikaliskt, kemiskt eller biologiskt under lagring. Det betyder att inerta massor varken löses upp, brinner, reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något sätt.

EN MILJON KUBIKMETER

är lika mycket som 10 fotbolls planer med en höjd av knappt 15 meter.


Sida 34

Aktuell berggrund längs merparten av tunnelsträckningen ger upphov till massor med inerta egenskaper. Användning av krossmaterial från granit eller gnejs innebär normalt ingen risk för spridning av metaller till mark eller vatten. De svaghetszoner som passeras vid tunnelsträckningen uppvisar dock en annan geologi. En särskild hantering av lossgjort berg från dessa zoner behöver sannolikt vidtas, genom exempelvis kontinuerlig provtagning och separat behandling av dessa massor.

Valet av tunneldrivningsmetodik kommer att i hög grad styra masshanteringen i projektet. Oavsett finns det dock goda chanser till avsättning av uttagna bergmassor, det vill säga att restmaterial som inte kan återanvändas inom projektet kan komma till användning på andra ställen. Exempel på användning av TBMmassor är utfyllnader i vägprojekt, som del i ballast för betong, som obehandlat till gång och cykelvägar eller till halkflis vid vinterväghållning. TBMmassor som siktats till finfraktioner kan även fungera väl som tät och täckmaterial för deponier. Bergmassor från tunneldrivning med borrning och sprängning har samma användningsområden som från konventionella bergtäkter. Massorna kan uppvisa en förhöjd kvävehalt på grund av sprängämnesrester.

Då tunneldrivningen planeras ske under flera år, är det i praktiken omöjligt att på förhand veta var, hur och vilka massor som kan nyttjas till extern användning. En lagring av bergmassorna är sannolikt nödvändig under byggtiden. Förslag på platser för lagring är större bergtäkter eller andra verksamheter som normalt hanterar stora kvantiteter av bergmaterial. Preliminärt har tre till fyra lämpliga anläggningar inom ett avstånd av 30 km från planerade arbetstunnlar identifierats. Eventuellt kan behov uppstå av att i egen regi upprätta en eller ett par ytor på nära avstånd till tunnelsträckan där en större mängd av bergmassorna kan lagras innan användning, utöver de mindre volymer som tillfälligt lagras vid respektive arbetstunnel.

4.9.2 TransporterUnder byggtiden kommer transporter av bergmassor utgöra det huvudsakliga transportarbetet. När tunneldrivning sker vid samtliga tunnelpåslag, kan masstransporterna omfatta cirka 2030 avgående lastbilar per dygn från respektive etablerings område. I mindre omfattning sker även transporter av förbrukningsmaterial, bränsle, små mängder avfall, servicefordon och personaltransporter till och från etableringsområdena. Under drift av bergtunneln förväntas antalet transporter att bli mycket få, och i huvudsak koncentrerade till drift och underhåll av intagsstationen vid Hargemarken.

Transporter kommer att ske på allmänna vägar. Merparten av berört vägnät uppvisar en låg trafikmängd. Bärigheten och framkomlighet på mindre vägar i området är anpassade för bland annat skogsbrukets transporter. Vid behov kommer mindre vägar att på förhand förstärkas, och i efterhand återställas. Planerade etableringsområden ligger inom ett kort avstånd till väg 50, som är områdets huvudstråk för gods transporter (figur 21).

INERTA MASSOR

Inert material är sådant som inte förändras fysikaliskt, kemiskt eller biologiskt under lagring. Det betyder att inerta massor varken löses upp, brinner, reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något sätt.

EN MILJON KUBIKMETER

är lika mycket som 10 fotbolls planer med en höjd av knappt 15 meter.


Sida 35

Figur 21. Urval av vägar i området som kan beröras av transporter kopplade till planerad verksamhet. Årsmedel dygnstrafik (ÅDT) och andelen lastbilar redovisar fordonsrörelser i bägge riktningar.

Figur 22. Exempel på ekipage som är anpassat för transport av bergmassor; en treaxlig lastbil med tippflak framför en treaxlig tippkärra. Lastkapaciteten för ekipaget uppgår till cirka 35 ton, motsvarande cirka 20 m3.

Askersund

V Ä T T E R N

Hallsberg

Kumla

Skyllberg

Rönneshytta

Zinkgruvan

Åmmeberg

Sänna

Hammar

Olshammar

Lerbäck

Åsbro Håkamo

Pålsboda

RV50

RV49

RV50

RV51

E20

RV52

ÅDTCa. 9000

Lastbilar1700

Väg 586 Väg 50

Väg 50 Väg 585

Väg 597ÅDT

Ca. 920Lastbilar62

ÅDTCa. 700

Lastbilar70

ÅDTCa. 5400

Lastbilar1350

ÅDTCa. 430

Lastbilar70

Planerade etableringsområden

5 km


Sida 36

Figur 23. Planerat läge för etableringsområde och arbetstunnel 3, söder om väg 582 mot Zinkgruvan vid Blommedal.

Figur 24. Planerat läge för etableringsområde och arbetstunnel 2, vid Frösshyttan längs väg 582.

Väg 582 mot Zinkgruvan

Väg 585 mot Dalby och Zinkgruvan


Sida 36

Figur 23. Planerat läge för etableringsområde och arbetstunnel 3, söder om väg 582 mot Zinkgruvan vid Blommedal.

Figur 24. Planerat läge för etableringsområde och arbetstunnel 2, vid Frösshyttan längs väg 582.

Väg 582 mot Zinkgruvan

Väg 585 mot Dalby och Zinkgruvan


Sida 37

4.10 Anslutning till Håkamo vattenverk

Vid platsen för det planerade vattenverket strax norr om Håkamoberget iordningställs ett etableringsområde för bland annat framdrift av arbetstunnel nr. 6, hantering av länsvatten, lastning och lossning av bergmassor samt ventilation av tunnelschakt.

Vid bergtunnel mynningen kommer råvattnet att i framtiden ledas i en eller flera markförlagda ledningar, in till det planerade nya vattenverket (Norconsult, 2016c). Berört område vid Håkamo är obebyggd skogsmark (figur 25). Om slutgiltig tunnelprofil utförs med lågpunkt i Håkamo, kan ett vertikalschakt ner till bergtunneln bli aktuellt på platsen. Vattnet i bergtunneln stiger då upp i schaktet till Vätterns vattenstånd, för att därefter transporteras i ledningar till vattenverket.

4.11 Tömning av bergtunneln

Som skyddsåtgärd behöver bergtunneln vid behov kunna tömmas på vatten. Med en lågpunkt av bergtunneln vid Håkamo kan tömning ske genom pumpning av vattnet från vertikalschaktets botten, för vidare avledning till vattenverket. En viss tömning kan även ske via tillfälliga ledningar i arbetstunnlarna, förutsatt att lämpliga recipienter finns tillgängliga i närheten. Förutsatt en bergtunnel med arean 16 m² innehåller den 36 km långa tunneln cirka 0,6 Mm³ vatten.

Figur 25. Område för arbetstunnel 6 och planerat nytt vattenverk vid Håkamo, strax öster om Hallsberg. Vy mot söder med Tisarförkastningen i bakgrunden.


Sida 38

5 Preliminärmiljöbedömningochbetydandemiljöaspekter

5.1 Föreslagen avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen

Till kommande ansökan om tillstånd utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB:n är att redovisa en samlad bild av nuvarande förutsättningar i de områden som kan komma att påverkas av planerad verksamhet, samt identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten bedöms kunna medföra. Påverkan kan omfatta bland annat människors hälsa, djur och växter, mark och vatten, luft, klimat samt landskap och kulturmiljö. För att MKB:n ska bli ändamålsenlig och lättöverskådlig ska den dock avgränsas så att den endast behandlar de miljöaspekter som bedöms kunna bli påverkade i betydande grad, eller som i övrigt är relevanta i det aktuella fallet. Avgränsningen ska tillse att en samlad bedömning av de aktuella åtgärdernas effekter på människors hälsa och miljön kan genomföras.

Av tabell 1 framgår de miljöaspekter som preliminärt bedömts vara av betydelse för planerad verksamhet. Utöver nedanstående miljöaspekter kommer MKB:n även beskriva hur de ansökta åtgärderna förhåller sig till miljöbalkens allmänna hänsynsregler, till bestämmelser om hushållning med mark och vatten samt berörda nationella miljökvalitetsmål.

Tabell 1. Översikt av miljöaspekter som föreslås avgränsa kommande miljökonsekvens‑beskrivning med tillhörande kommentar och motivering.

Motivering och kommentarMiljöaspekt

Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden

Planerad verksamhet påverkar lokala geohydrologiska förhållanden vad avser grundvattennivåer i berg och jord.

Ingående delar i miljöaspekten:• Påverkan på byggnader, ledningar, enskilda brunnar (dricksvatten‑ och

energibrunnar)• Påverkan på Hallsberg‑Kumlaåsen• Påverkan på miljökvalitetsnormer• Påverkan på Vätterns vattenstånd och flöden i Motala ström

Naturmiljö Beaktas med avseende på vattenmiljön i Vättern, strandnära miljöer på land vid planerad landföringspunkt samt mark‑ och vattenmiljöer kring planerade etableringsområden för tunnelpåslag m.m.

Ingående delar i miljöaspekten:• Påverkan på Natura 2000‑området Vättern Norra.• Påverkan på naturreservatet Hargemarken.• Påverkan på riksintresseområdet för naturmiljövården Vättern.• Påverkan på Natura 2000‑området Norra Nyckelhult.• Påverkan på riksintresseområdet för naturmiljövården Tisarförkastningen.

Förorenade områden Planerad verksamhet ligger i anslutning till Vena gruvfält. Inom gruvfältet finns områden med äldre gruvavfall där det konstaterats förekomma förhöjda halter av metaller i yt‑ och grundvatten.


Sida 38

5 Preliminärmiljöbedömningochbetydandemiljöaspekter

5.1 Föreslagen avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen

Till kommande ansökan om tillstånd utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB:n är att redovisa en samlad bild av nuvarande förutsättningar i de områden som kan komma att påverkas av planerad verksamhet, samt identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten bedöms kunna medföra. Påverkan kan omfatta bland annat människors hälsa, djur och växter, mark och vatten, luft, klimat samt landskap och kulturmiljö. För att MKB:n ska bli ändamålsenlig och lättöverskådlig ska den dock avgränsas så att den endast behandlar de miljöaspekter som bedöms kunna bli påverkade i betydande grad, eller som i övrigt är relevanta i det aktuella fallet. Avgränsningen ska tillse att en samlad bedömning av de aktuella åtgärdernas effekter på människors hälsa och miljön kan genomföras.

Av tabell 1 framgår de miljöaspekter som preliminärt bedömts vara av betydelse för planerad verksamhet. Utöver nedanstående miljöaspekter kommer MKB:n även beskriva hur de ansökta åtgärderna förhåller sig till miljöbalkens allmänna hänsynsregler, till bestämmelser om hushållning med mark och vatten samt berörda nationella miljökvalitetsmål.

Tabell 1. Översikt av miljöaspekter som föreslås avgränsa kommande miljökonsekvens‑beskrivning med tillhörande kommentar och motivering.


Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden

Planerad verksamhet påverkar lokala geohydrologiska förhållanden vad avser grundvattennivåer i berg och jord.

Ingående delar i miljöaspekten:• Påverkan på byggnader, ledningar, enskilda brunnar (dricksvatten‑ och

energibrunnar)• Påverkan på Hallsberg‑Kumlaåsen• Påverkan på miljökvalitetsnormer• Påverkan på Vätterns vattenstånd och flöden i Motala ström

Naturmiljö Beaktas med avseende på vattenmiljön i Vättern, strandnära miljöer på land vid planerad landföringspunkt samt mark‑ och vattenmiljöer kring planerade etableringsområden för tunnelpåslag m.m.

Ingående delar i miljöaspekten:• Påverkan på Natura 2000‑området Vättern Norra.• Påverkan på naturreservatet Hargemarken.• Påverkan på riksintresseområdet för naturmiljövården Vättern.• Påverkan på Natura 2000‑området Norra Nyckelhult.• Påverkan på riksintresseområdet för naturmiljövården Tisarförkastningen.

Förorenade områden Planerad verksamhet ligger i anslutning till Vena gruvfält. Inom gruvfältet finns områden med äldre gruvavfall där det konstaterats förekomma förhöjda halter av metaller i yt‑ och grundvatten.


Sida 39


Vattenkvalitet Beaktas med avseende på lokal påverkan på Vätterns vattenkvalitet vid anläggningsarbeten i och intill vatten. Beaktas även mot bakgrund av planerad länshållning och utsläpp av länshållningsvatten till lokala recipienter vid etableringsområden för arbetstunnlar.

Ingående delar i miljöaspekten:• Påverkan på miljökvalitetsnormer för Vättern samt övriga vattenförekomster som

kan beröras vid utsläpp av länshållningsvatten

Boendemiljö Främst med avseende på buller och vibrationer. Planerade tunnel arbeten ger upphov till lokala störningar i form av buller och vibrationer. Om bergtunneln för råvatten drivs fram med TBM‑metod, kan så kallade stomljud bildas. Vid planerade etableringsområden kan periodvis transport arbetet vara intensivt, med buller och vibrationer som följd. Planerade tunnelarbeten sker normalt dygnet runt, varvid även nattlig trafik kan förekomma.

Friluftsliv Beaktas (kortfattat) då planerad verksamhet omfattar anläggningsarbeten i närheten till naturreservatet Hargemarken samt inom riksintresseområde för det rörliga friluftslivet.

Kulturmiljö och arkeologi

Behandlas kortfattat då anläggningsarbeten planeras i närheten till eller inom riks‑intresse område för kulturmiljö vården Vena gruvfält. Inga övriga kulturmiljövärden bedöms bli påverkade av planerad verksamhet.

Landskapsbild Planerad verksamhet omfattar huvudsakligen underjordiska arbeten och anläggningar.

Riksintressen Beaktas i andra miljöaspekter (ämnesvis). Riksintresse för yrkesfisket (Vättern) påverkas ej av planerad verksamhet.

Klimat Miljöaspekten berörs dock kortfattat genom översiktlig beskrivning av planerad verksamhets påverkan på klimatet vad avser klimatpåverkande utsläpp från arbetsmaskiner och fordon under byggfasen.

Luftmiljö Planerad verksamhet bedöms inte påverka luftmiljön i betydande grad.

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten behandlas i miljöaspekten vattenkvalitet och hydrologiska och geohydrologiska förhållanden. Inga övriga miljökvalitetsnormer bedöms bli berörda i betydande grad.

Risk och sårbarhet Planerad verksamhet är en förutsättning för projektet Vätternvatten som berör dricksvattenförsörjning för hundratusentals människor i Örebro län.

Näringsintressen Planerad verksamhet påverkar vattenkraftsproduktionen i Motala ström, då vattentillgången till kraftverken minskar under driftskedet. Planerad verksamhet innebär en stor efterfrågan på varor och tjänster under byggskedet.

5.2 Metodik i miljökonsekvensbeskrivningen

I MKB:n kommer miljökonsekvenser som bedöms bli följden av ansökta åtgärder att jämföras med ett så kallat nollalternativ som motsvarar den förmodade utvecklingen i området om den planerade verksamheten inte genomförs. Vid sidan av nollalternativet kommer alternativa utformningar på planerad verksamhet att beskrivas, och översiktligt även vilka miljökonsekvenser dessa alternativ skulle innebära. Beskrivningar av påverkan, effekter och konsekvenser av planerad verksamhet kommer att utföras utifrån en objektiv grund. Underlag för bedömningar kommer att utgöras av projektspecifika utredningar, miljöbalken, relevanta förordningar, riktvärden och bedömningsgrunder för miljökvalitet, planbestämmelser och miljömål samt erfarenheter från prövning av liknande verksamheter.

Tabell 1 forts.


Sida 40

Miljökonsekvenser kan bedömas utifrån det utpekade intressets skyddsvärde (eller känslighet) i kombination med den aktuella miljöeffekten – eller graden av påverkan – från planerad verksamhet eller en specifik åtgärd. Är de kända värdena högre kan konsekvensen bedömas som betydande även vid en mindre grad av påverkan, och vice versa. Stora skyddsvärden eller stor känslighet kan till exempel vara förknippade med skyddade områden såsom riksintressen, Natura 2000områden eller viktiga dricksvattenförekomster.

En kvalificerad bedömning kan genomföras enligt matris för konsekvensanalys i figur 26 eller motsvarande metodik. Konsekvenser kan vara både negativa och positiva, tillfälliga eller permanenta och uppstå antingen under bygg eller driftskedet av den planerad verksamheten.

5.3 Preliminär miljökonsekvensbedömning

På ett övergripande plan bedöms miljökonsekvenser av planerad verksamhet i huvudsak uppstå under bygg och anläggningsskedet. Under driftskedet kommer den planerade vattenbortledningen inte påverka vattenståndet i Vättern, då tappningen i Motala ström förutsättes minska i motsvarande grad. En preliminär konsekvensbedömning av betydande miljöaspekter redovisas i tabell 2.

Påverkan på geohydrologiska förhållanden med lokala sänkningar av grundvattennivåer förväntas ske i störst skala i slutet av byggskedet då inläckaget av grundvatten till berg och arbetstunnlar är som störst. Objekt med stor känslighet, såsom HallsbergKumlaåsen eller enskilda brunnar, ligger inom det preliminära påverkansområdet.

Grundvattenförhållanden förväntas att återställas till ursprungliga förhållanden längs stora delar av tunnelsträckningen, efter det att bergtunneln tagits i drift. Transportbehovet av bergmassor, och övrig störning med buller och vibrationer vid etableringsområdena, är samtidigt som störst när tunnel drivning sker vid samtliga tunnelpåslag. När bergtunneln börjar bli färdigställd upphör transport behovet markant. Sjöledningar och installationer på sjöbotten i Vättern bedöms heller inte medföra en negativ påverkan på vatten miljön under drift.

Figur 26. Exempel på matris för konsekvensanalys.

Recipientens känslighet eller skyddsvärde

Negativa miljökonsekvenser ... eller positiva

Grad av påverkan

Liten känslighetLågt skyddsvärde

Obetydligkonsekvens

Litenkonsekvens

Litenkonsekvens

Måttligkonsekvens

Måttligkonsekvens

Storkonsekvens

Litenpåverkan

Måttligpåverkan

Storpåverkan

Stor känslighetStort skyddsvärde

från planerad verksamhet


Sida 40

Miljökonsekvenser kan bedömas utifrån det utpekade intressets skyddsvärde (eller känslighet) i kombination med den aktuella miljöeffekten – eller graden av påverkan – från planerad verksamhet eller en specifik åtgärd. Är de kända värdena högre kan konsekvensen bedömas som betydande även vid en mindre grad av påverkan, och vice versa. Stora skyddsvärden eller stor känslighet kan till exempel vara förknippade med skyddade områden såsom riksintressen, Natura 2000områden eller viktiga dricksvattenförekomster.

En kvalificerad bedömning kan genomföras enligt matris för konsekvensanalys i figur 26 eller motsvarande metodik. Konsekvenser kan vara både negativa och positiva, tillfälliga eller permanenta och uppstå antingen under bygg eller driftskedet av den planerad verksamheten.

5.3 Preliminär miljökonsekvensbedömning

På ett övergripande plan bedöms miljökonsekvenser av planerad verksamhet i huvudsak uppstå under bygg och anläggningsskedet. Under driftskedet kommer den planerade vattenbortledningen inte påverka vattenståndet i Vättern, då tappningen i Motala ström förutsättes minska i motsvarande grad. En preliminär konsekvensbedömning av betydande miljöaspekter redovisas i tabell 2.

Påverkan på geohydrologiska förhållanden med lokala sänkningar av grundvattennivåer förväntas ske i störst skala i slutet av byggskedet då inläckaget av grundvatten till berg och arbetstunnlar är som störst. Objekt med stor känslighet, såsom HallsbergKumlaåsen eller enskilda brunnar, ligger inom det preliminära påverkansområdet.

Grundvattenförhållanden förväntas att återställas till ursprungliga förhållanden längs stora delar av tunnelsträckningen, efter det att bergtunneln tagits i drift. Transportbehovet av bergmassor, och övrig störning med buller och vibrationer vid etableringsområdena, är samtidigt som störst när tunnel drivning sker vid samtliga tunnelpåslag. När bergtunneln börjar bli färdigställd upphör transport behovet markant. Sjöledningar och installationer på sjöbotten i Vättern bedöms heller inte medföra en negativ påverkan på vatten miljön under drift.

Figur 26. Exempel på matris för konsekvensanalys.

Recipientens känslighet eller skyddsvärde

Negativa miljökonsekvenser ... eller positiva

Grad av påverkan

Liten känslighetLågt skyddsvärde

Obetydligkonsekvens

Litenkonsekvens

Litenkonsekvens

Måttligkonsekvens

Måttligkonsekvens

Storkonsekvens

Litenpåverkan

Måttligpåverkan

Storpåverkan

Stor känslighetStort skyddsvärde

från planerad verksamhet


Sida 41

Tabell 2. Preliminär miljöbedömning av miljöaspekter som kan påverkas i betydande grad.

Preliminär bedömning

Motivering och kommentarMiljöaspekt Konsekvens

Hydrologiska och geo hydrologiska förhållanden

Liten till måttlig negativ

konsekvens

Under byggskedet• Bergtunnelns sträckning och etableringsområden för arbetstunnlar

har lokaliserats för att i största möjliga mån undvika områden och objekt som är känsliga för en grundvattensänkning.

• Skyddsåtgärder såsom förinjektering och förstärkningsåtgärder planeras att genomföras vid svaghetszoner i berggrunden för att begränsa inläckage. Skyddsinfiltration genomförs vid behov för att minimera påverkan på till exempel enskilda brunnar eller andra objekt som är känsliga för en grundvattensänkning.

• Antalet enskilda brunnar inom påverkansområdet har preliminärts bedömts som få. Kompletterande hydrogeologiska undersökningar och en riktad inventering för att identifiera skyddsobjekt inom påverkansområdet kommer att genomföras.

Obetydlig till liten negativ konsekvens

Under driftskedet• När bergtunneln för råvatten är i drift och fylld med vatten, kommer

grundvattennivåer och strömningsmönster att återgå till i huvudsak ursprungliga förhållanden längs planerad tunnelsträckning. En lokal, permanent grundvattensänkning uppträder vid planerade arbetstunnlar.

• Planerat vattenuttag förutsetts kompenseras med motsvarande minskad tappning i Motala ström, vilket innebär att Vätterns vattenstånd inte påverkas.

Naturmiljö Liten till måttlig negativ

konsekvens

Under byggskedet• Anläggande av ledningar och installationer på Vätterns sjöbotten

kan ge upphov till viss grumling. På det djup som ledningarna förläggs förväntas få naturvärden, men berört område har ett högt skyddsvärde (Natura 2000). Vid landföringspunkten på grundare vatten och i den strandnära miljön kan naturvärden påverkas. Skyddsåtgärder är sannolikt aktuella. Vidare utredningar om lokalisering och utformning på planerade anläggningar, samt inventering av befintliga naturvärden i området, behöver vidtas för en adekvat konsekvensbedömning.

• Alternativet med förlängd bergtunnel under Vättern till intagsenheter – istället för sjöförlagda ledningar – minskar det totala markanspråket på sjöbotten men innebär risk för kraftigare lokal grumling vid tunnelmynningen under byggtiden. Alternativet innebär att ingen landföringspunkt etableras.

• Etableringsområdena kommer att utgöra det huvudsakliga mark‑anspråket för planerad verksamhet. En inventering av berörda naturvärden inom planerade etableringsområden vidtas som grund för kommande miljökonsekvensbedömning.

Ingen konsekvens

Under driftskedet• Sammantaget innebär planerad verksamhet att ingrepp i naturmiljön

blir liten som följd av huvudsakligen underjordiska arbeten och installationer. Miljökonsekvenser under drift är obetydliga.

Vattenkvalitet Liten negativ konsekvens

Under byggskedet• Anläggande av ledningar och installationer (och eventuellt

tunnelmynning) på Vätterns sjöbotten kan ge upphov till lokal grumling. Skyddsåtgärder med rening vidtas innan utsläpp av länshållningsvatten. En mer detaljerad avgränsning av planerade etableringsområden behöver vidtas innan lokala recipienter för länshållningsvatten kan identifieras och konsekvensbedömas.

Obetydlig konsekvens

Under driftskedet• Vätterns vattenkvalitet bedöms inte påverkas av vattenuttag eller

planerade anläggningar.


Sida 42



Boendemiljö Måttlig negativ konsekvens

Under byggskedet• Planerad verksamhet (vid framförallt etableringsområden) kan

innebära en stor påverkan på den lokala boendemiljön. Buller och vibrationer kan uppstå av exempelvis borrning, sprängning och transporter som periodvis upplevs störande. Skyddsåtgärder behöver implementeras för att minska graden av påverkan, bland annat genom en varsam lokalisering som tar hänsyn till närmast belägna bostäder eller andra skyddsvärda objekt.

Ingen eller obetydlig

konsekvens

Under driftskedet• Planerad verksamhet innebär obetydliga konsekvenser för

boendemiljön längs tunnelsträckningen. Transporter till och från anläggningar blir mycket få.

Friluftsliv Liten negativ konsekvens

Under byggskedet• Planerat etableringsområde vid Hargemarken kan medföra en viss

lokal störning med buller under byggskedet.


Under driftskedet• Ingen del av planerad verksamhet försvårar möjligheten att bedriva

rörligt friluftsliv i aktuella områden.

Kulturmiljö Obetydlig konsekvens

Under bygg och driftskedet• Sannolikt uppstår en liten till obetydlig konsekvens för kulturmiljö‑

värden. En mer detaljerad avgränsning av planerade markarbeten behöver vidtas för att bedöma om kända forn‑ eller kulturhistoriska lämningar kan påverkas.

Riksintressen Obetydliga konsekvenser

Inga åtgärder inom planerad verksamhet bedöms på ett övergripande plan innebära att påtaglig skada uppkommer på berörda riksintressen.• De markarbeten som erfordras för exempelvis etablerings områden är

i praktiken reversibla, med goda förutsättningar att återställa berörda markområden till ursprungligt skick.

• Riksintresset för mineraler (Zinkgruvan) bedöms inte påverkas.Den planerade bergtunneln för råvatten ligger på ett djup av cirka 50‑100 meter under markytan, det vill säga betydligt ytligare än förekommande gruvbrytning. Planerad verksamhet bedöms inte hindra en expansion västerut av gruvdriften vid Zinkgruvan. Gruvbolaget har i nuläget inga planer på brytning inom aktuellt område.

Miljökvalitets‑normer

Obetydliga konsekvenser

Ingen miljökvalitetsnorm bedöms överskridas som följd av planerad verksamhet.

Risk och sårbarhet

Stora positiva konsekvenser

De tillståndspliktiga verksamheterna utgör en förutsättning för genomförandet av projektet Vätternvatten. Planerad verksamhet och projektet innebär därför mycket positiva konsekvenser för regionens ekonomiska utveckling och för samhällets risk och sårbarhet, då en långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning säkerställs för flera hundratusen invånare i Örebro län.

Närings intressen Negativ och positiv

konsekvens

Planerad verksamhet påverkar den lokala och regionala näringsverksamheten positivt, med ökad efterfrågan på varor och tjänster under byggskedet. Under drift påverkas vattenkraftens intressen. Konsekvenserna bedöms som små.

Tabell 2 forts.


Sida 42



Boendemiljö Måttlig negativ konsekvens

Under byggskedet• Planerad verksamhet (vid framförallt etableringsområden) kan

innebära en stor påverkan på den lokala boendemiljön. Buller och vibrationer kan uppstå av exempelvis borrning, sprängning och transporter som periodvis upplevs störande. Skyddsåtgärder behöver implementeras för att minska graden av påverkan, bland annat genom en varsam lokalisering som tar hänsyn till närmast belägna bostäder eller andra skyddsvärda objekt.

Ingen eller obetydlig

konsekvens

Under driftskedet• Planerad verksamhet innebär obetydliga konsekvenser för

boendemiljön längs tunnelsträckningen. Transporter till och från anläggningar blir mycket få.

Friluftsliv Liten negativ konsekvens

Under byggskedet• Planerat etableringsområde vid Hargemarken kan medföra en viss

lokal störning med buller under byggskedet.


Under driftskedet• Ingen del av planerad verksamhet försvårar möjligheten att bedriva

rörligt friluftsliv i aktuella områden.

Kulturmiljö Obetydlig konsekvens

Under bygg och driftskedet• Sannolikt uppstår en liten till obetydlig konsekvens för kulturmiljö‑

värden. En mer detaljerad avgränsning av planerade markarbeten behöver vidtas för att bedöma om kända forn‑ eller kulturhistoriska lämningar kan påverkas.

Riksintressen Obetydliga konsekvenser

Inga åtgärder inom planerad verksamhet bedöms på ett övergripande plan innebära att påtaglig skada uppkommer på berörda riksintressen.• De markarbeten som erfordras för exempelvis etablerings områden är

i praktiken reversibla, med goda förutsättningar att återställa berörda markområden till ursprungligt skick.

• Riksintresset för mineraler (Zinkgruvan) bedöms inte påverkas.Den planerade bergtunneln för råvatten ligger på ett djup av cirka 50‑100 meter under markytan, det vill säga betydligt ytligare än förekommande gruvbrytning. Planerad verksamhet bedöms inte hindra en expansion västerut av gruvdriften vid Zinkgruvan. Gruvbolaget har i nuläget inga planer på brytning inom aktuellt område.

Miljökvalitets‑normer

Obetydliga konsekvenser

Ingen miljökvalitetsnorm bedöms överskridas som följd av planerad verksamhet.

Risk och sårbarhet

Stora positiva konsekvenser

De tillståndspliktiga verksamheterna utgör en förutsättning för genomförandet av projektet Vätternvatten. Planerad verksamhet och projektet innebär därför mycket positiva konsekvenser för regionens ekonomiska utveckling och för samhällets risk och sårbarhet, då en långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning säkerställs för flera hundratusen invånare i Örebro län.

Närings intressen Negativ och positiv

konsekvens

Planerad verksamhet påverkar den lokala och regionala näringsverksamheten positivt, med ökad efterfrågan på varor och tjänster under byggskedet. Under drift påverkas vattenkraftens intressen. Konsekvenserna bedöms som små.

Tabell 2 forts.


Sida 43

6 ReferenserAskersunds kommun, 2011. Vattnet i vår kommun. Viktig information om dricksvatten- och

avloppshantering i Askersunds kommun.Basler & Hofmann, 2013. Vättern Water Supply Tunnel – TBM alternative: feasibility study. Länsstyrelsen, 2014. Utredning inför tillståndsprövning av Vätternvattenprojektet. Länssty

relsen i Örebro län.Medins, 20122018. Råvattenkvalitet i norra Vättern – Undersökningar av råvatten vid tre

punkter utanför Harge. Beställare: Örebro kommun / Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2010. Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, steg 2 och 3. Beställare:

Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2011. Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, steg 2 och 3 – sluthand-

ling. Beställare: Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2013. Vätternvatten - fördjupad förstudie. Integrerad riskanalys avseende

leveranssäkerhet i vattenförsörjningen. Beställare: Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2016a. Vätternvatten – regional vattenförsörjning från Vättern för kommuner i

Örebro län. Systemhandling 1. Beställare: Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2016b. Vätternvatten – Utvidgad utredning bergtunnel, säkrare beslutsunderlag

för nästa steg. Beställare: Länsstyrelsen i Örebro län.Norconsult, 2016c. Vätternvatten – Utredning om plats för nytt vattenverk. Beställare:

Vätternvattenprojektet / Örebro m.fl. kommuner.Norconsult, 2017. PM Hydrogeologi Vätternvattentunneln. Beställare: Länsstyrelsen i

Örebro län.Norconsult, 2018. Vätternvatten – regional vattenförsörjning från Vättern för kommuner i

Örebro län. Systemhandling 2. Beställare: Tekniska förvaltningen, Örebro kommun.Norconsult, 2019. Utredning om omhändertagande av överskottsmassor från bergtunnel.

Beställare: Vätternvatten AB.SGU, 2009. Beskrivning till kartan – Grundvattenförekomster i Örebro och Kumla samt delar

av angränsande kommuner. K140. Sveriges geologiska undersökning.SLU, 2019. Miljödata MVM. Datavärdskap för sjöar och vattendrag, hämtat från

miljodata. slu.se, 20190513.SMHI, 2015. Fakta om Vättern. Hämtat från Kunskapsbanken, https://www.smhi.se/kun

skapsbanken/hydrologi/faktaomvattern1.4730, 20190513.SMHI, 2019. Hydrologisk utredning för Vätternvatten ABs planerade uttag från Vättern.

Rapport 342019. Sweco, 2009. Vatten från Vättern – Inventering av underlagsmaterial avseende regional

dricksvatten försörjning. Beställare: Tekniska förvaltningen, Örebro kommun.Statisticon, 2017. Befolkningsprognos 2018-2028 Örebro kommun. Prognos baserad på

kommunens byggplaner (alternativ normal) för åren 2018-2028.Tyréns, 2018. Utredning av råvattenintag Vättern – Slutrapport. Beställare: Tekniska

förvaltningen, Örebro kommun.

Documents

Projekt Vätternvatten Samrådsunderlagätternvatten.net/download/18... · Beställare Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 103 25 STOCKHOLM Kontakt Karin Hernvall, Mårten Bengtsson