Projektplan

Gemensamt ramverk av standards fo r interoperabilitet och fo ra ndringsledning

Innehåll

Grundläggande information ........................................................................................... 8

1. Bakgrund .............................................................................................................. 8

2. Syfte och mål ........................................................................................................ 9

3. Effektmål .............................................................................................................. 9

4. Projektmål ......................................................................................................... 9

5. Prioritet ............................................................................................................... 10

6. Krav på projektet ............................................................................................. 10

6.1. Förutsättningar och beroenden ...................................................................... 10

6.2. Avgränsningar .................................................................................................. 11

7. Planer ................................................................................................................... 12

7.1. Tidplaner .......................................................................................................... 12

7.2. Milstolpar och beslut........................................................................................ 12

7.3. Övergripande aktivitetslista etapp 1 och etapp 2 ............................................ 13

8. Resursplan ........................................................................................................ 15

8.1. Projektbudget ...................................................................................................16

9. Projektorganisation ..........................................................................................16

9.1. Projektorganisation ..........................................................................................16

9.2. 5.2 Organisationsschema ................................................................................. 17

10. Kommunikation .............................................................................................. 18

10.1. Kommunikation och rapportering inom projektet ..................................... 18

5.1 Intressentanalys och kommunikationsplan ................................................... 18

11. Kvalitet ............................................................................................................ 18

11.1. Kvalitetsstrategier ........................................................................................ 18

11.2. Granskningar ............................................................................................... 18

11.3. Kvalitetssäkringar .........................................................................................19

12. Projektrutiner ...................................................................................................19

12.1. Ändringar och avvikelser ..............................................................................19

12.2. Säkerhet ........................................................................................................19

12.3. Risker ............................................................................................................19

13. Leverans och överlämningsprocedur (PB4 och ev. BP3:or) .......................... 20

13.1. Projektavslut (BP5) ...................................................................................... 20

13.2. Referenser och bilagor ................................................................................. 20

Datum 2016-03-30

Dnr 1 (22)

Dokumenthantering

Ansvar Roll Namn Ägare Projektägare Anna Lefevre Skjöldebrand

Informeras Styrgruppsordförande Johan Lidén

Referenser

Ref Dokument ID Dokument [1] [2]

Datum 2016-03-30

Dnr 2 (22)

Definitioner och förkortningar Nedan ordlista förklarar begreppens innebörd så som de används i detta projekt.

Begrepp/förkortning Förklaring Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller

verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen)

Teknisk interoperabilitet I detta projekt:

Kännetecknas av att information som är specificerad hur

semantisk interoperabilitet hanteras elektroniskt

Utifrån internationella standarder skapa tekniska

förutsättningar för digitala systems förmåga att utbyta

information

Interoperabilitetsramverk

Ett av dem vi tittat på: Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt: "An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards, specifications and practices." Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är

- att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att främja gränsöverskridande och tvärsektoriell interoperabilitet

- att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga tjänster till europeiska offentliga tjänster till företag och medborgare

- att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken ( NIF ) på en europeisk nivå

Källa: http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_annex_ii_eif_en.pdf (2010)

Semantisk interoperabilitet Struktur på information som ska kommuniceras på ett entydigt

och enhetligt sätt och som är implementations oberoende Standard/Standardisering En standard är en gemensam lösning på ett återkommande

problem.

Syftet med standarder är att skapa enhetliga och

transparenta rutiner som vi kan enas kring. Det ligger ju i

allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa

uppfinna hjulet på nytt varje gång. På köpet får du en effektivare

och mer resurssnål produktion. Det underlättar också vid

upphandling och när avtal ska skrivas, eftersom det blir tydligt

vad en vara eller tjänst innehåller så att köpare och leverantörer är

Datum 2016-03-30

Dnr 3 (22)

eniga.

Standardisering är själva processen när intressenter

träffas och kommer överens om vad standarden ska

innehålla och hur den ska utformas. Eftersom världen

ständigt förändras måste även riktlinjer och gemensamma

överenskommelser förnyas och tas fram för nya produktområden.

Det är en ständigt pågående process. I dagens globaliserade värld

är det viktigt, för att inte säga avgörande, att hålla sig à jour med

internationella standarder. De fungerar som en entrébiljett till nya

marknader och främjar handel, samarbete och internationellt

utbyte av information. Standarder etablerar en hög lägstanivå och

bidrar till att höja kvaliteten generellt och att undvika

missförstånd. Standarder utgör en grund för forskning och

utveckling och innebär en möjlighet att snabbt få acceptans för

nya rön och sprida information. Standardisering är viktigt för

Sverige rent samhällsekonomiskt. Det hjälper svenska företag och

organisationer att exportera produkter och tjänster över hela

världen. Därför ger svenska staten årligen ett bidrag till

standardiseringen. Vissa standarder är beställda av EU-

kommissionen för att förenkla för aktörer att uppfylla krav i EU-

direktiv. De kompletterar lagstiftningen med riktlinjer som

underlättar för alla att följa lagarna. (SIS)

Ramverk I StandIN projektet: en samling standarder och konventioner,

samt tillämpningar, för att uppnå interoperabilitet.

Zachman Ramverket beskriver de olika resultat (artefakter) som ska finnas

på plats i en verksamhetsarkitektur och visar på detta sätt alla resultat som måste finnas för att vi ska ha en heltäckande bild av en verksamhet. En viktig begränsning är att ramverket inte reglerar vilka metoder eller modellspråk som krävs för att åstadkomma dessa utan bara visar vad som ska finnas.

TOGAF Open Group Architecture Framework är framtagen av OMG

(Object Management Group) för att beskriva ett ramverk och en

metod för att ta fram och förvalta verksamhetsarkitekturer

(Enterprise Architecture). Vård och Omsorg Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst,

stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar” (Socialstyrelsen) Avgränsning Fas 1, StandIN projektet Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand de ”kliniska processerna”

Förändringsledning Rikstermbanken

Förändringsledning

Datum 2016-03-30

Dnr 4 (22)

o Ledning av en övergripande process med syfte att

förändra arbetssätt och strategier för att uppnå nya

mål för en verksamhet (Baseline management)

o Samordningen av en strukturerad övergång från

situation A till situation B för att uppnå varaktig

förändring inom en verksamhet,

Förändringsledning omfattar minst tre olika

aspekter: anpassning, kontroll och genomförande.

(Källa: www.businessdictionary.com (Change

Management) 2010-11-15) (E-delegationen)

StandIN projektet

Begreppet förändringsledning används i

uppdragsformulering och i StandINs projektplan.

Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att

bedriva vård av hög kvalitet som ska stödjas.

En term för detta som är mera vanligt förekommande

inom vården är verksamhetsutveckling vilket bland

annat medför att aspekter på systematisk kvalitetsledning

inkluderas i uppdraget.

Standarder som beskriver krav på ledningssystem för

kvalitet inkluderas därmed också i ramverket av

standarder som är relevanta för framtidens

vårdinformationssystem.

SWElife projektet och StandIN projektet samordnar

leveransen inom detta område utifrån respektive projekts

leveranser

Revisionshantering

Ver Datum Summering av förändringar i förhållande till föregående version

Ändringar markerade (j/n)

V.0.04 2015-10-23 V.0.05 2015-10-27 Fyllt på definitioner, förslag på struktur för syfte,

mål och nyttoeffekter

V.0.06 2015-11-05 Förslag till styrgrupp. Gulmarkering är arbete som kvarstår

V.0.07 2015-11-12 Genomgång med Johan och Håkan n V.0.08 2015-11-13 Fortsätter uppdatering av projektplan n V.0.09 2015-11-15 Genomgång med Johan n V.1.0 2015-11-16 Återkoppling från styrgrupp n V.1.02 2015-12-11 Uppdaterat referensgrupp, uppdateringar efter

internat n

V.1.3 2016-01-13 Uppdaterad efter WS n

Datum 2016-03-30

Dnr 5 (22)

V.1.4 2016-02-09 Uppdatering som skett under arbetet med Leverans 1

n

V.1,5 2016-03-08 Uppdatering inför styrgruppsmöte n V.1.6 2016-03-14 Förtydligade nyttoeffekter, aktiviteter n V1.7 2016-03-31 Uppdaterar aktivitetslistan. Tidigarelagd

slutrapport från 30/6 till 13/6 n

Datum 2016-03-30

Dnr 6 (22)

Projektnamn: StandIN, Gemensamt ramverk av standards för interoperabilitet

och förändringsledning

Projektägare/beställare: Anna Lefevre Skjöldebrand

Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande kostnad/resurser, tid och resultat

Effektmålen är dokumenterade samt hur de skall följas upp och av vem

Miljöpåverkan analyserad i generella termer

Analys av eventuell påverkan av gällande miljömål enligt gällande Miljöpolitiskt program är gjord

Mottagaren av projektets leverans är identifierad och har ett tydligt åtagande för att realisera den förväntade nyttan från projektet

Förväntat resultat (leverans) från projektet är tydligt definierat, dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier

Risker och osäkerheter i projektet är tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem

Projektplanen är tidsatt och resurssatt per fas

Projektmedlemmar och referensgrupp är utsedda

Samtliga resurser för projektet är säkrade med resurskontrakt och införstådda med åtagandet

Projektets begränsningar är tydligt definierade och dokumenterade

Tidpunkt för leverans är väl vald och förankrad hos mottagaren

Följdkostnader för projektet är identifierade och dokumenterade

Juridiska och finansiella aspekter har beaktats

Projektet är uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet

Datum 2016-03-30

Dnr 7 (22)

Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller;

JA NEJ Kommentar:

Beslut att starta Initieringsfasen, BP2

Beslut att bordlägga

Datum och underskrift Styrgruppsordförande Namnförtydligande Datum och underskrift av Projektledare Namnförtydligande

Datum 2016-03-30

Dnr 8 (22)

Grundläggande information

1. Bakgrund

Vården och omsorgen möter idag en allt större efterfrågan och ett ökande vårdbehov från en åldrande befolkning. Invånarna (vård- och omsorgs kunder) har i och med den digitalisering som sker i samhället även en helt annan förväntan på tillgänglighet i vård och omsorgstjänster samt individens tillgång till information. Etablerade strukturer och kultur kommer att behöva utvecklas för att realisera framtida krav på hälso- och sjukvården. Digitaliseringen i samhället ger oss möjlighet att möta dessa utmaningar och skapa en hållbar, hälsoekonomisk vård och omsorg med hög kvalitet genom verktyg för exempelvis egenvård, en mer personcentrerad vård, patientmakt, processtöd och bättre användande av insamlad data. Idag är vårdens och omsorgens Vårdinformationssystem byggda för enskilda regioner, landsting och kommuner. Exempelvis finns det idag fem dominerande journalsystem och tre dominerande omsorgssystem och till dessa integreras olika specialistsystem samt andra mindre system – vilket skapar en flora av unika, och många gånger inkompatibla, informationssystemsmiljöer. Kostnaderna för drift, underhåll, licenser och integrationer för dessa system är omfattande och utgör en betydande del av landstingens totala kostnader om ca 8 miljarder per år, och kan antas vara lika mycket för kommunerna i Sverige. Omvandlingen av sjukvårdens informationshantering där standarder för insamling och hantering av data samt för interoperabilitet är definierade, alltså en stor samhällsuppgift med avsevärd ekonomisk betydelse och positiva effekter på patientsäkerhet och patientintegritet. Centralt i denna omstrukturering är att IT-stöden förbättras för att stödja verksamhetsutveckling, styrning och förändringsledning. IT-stödet ska ge vårdprofessionen frihetsgrader i sin verksamhet att välja de verktyg som fungerar bäst för deras respektive verksamhet. Samtidigt behöver informationsutbytet fungera bättre och smidigare mellan vårdens olika IT-stöd och organisationer. Av vikt är också att ta tillvara den resurs som står till förfogande i dagens system för forskning, kvalitetstyrning och innovation, såsom de nationella kvalitetsregistren. Sverige står inför ett avgörande steg i att modernisera vården och omsorgen. Två grupperingar, SUSSA-landstingen (Västerbotten, Västernorrland, Örebro, Sörmland och Blekinge ) samt 3R (Stockholm, VGR och Skåne), arbetar, i varsin gruppering, för att under 2016 gå ut med upphandlingsunderlag för morgondagens vårdinformationssystem. Här ska hänsyn tas bland annat till samordning mellan patientregister och anpassning till lagar och regler om informationshantering. Vårdinformationssystem. ska givetvis kunna interagera med modern informationsteknik som exempelvis appar i smartphones samt med omsorgssystem och statliga myndigheter. Ytterligare en grupp bestående av åtta landsting har redan valt en plattform för vårddokumentation och erfarenhet från detta arbete ska inkluderas i projektet. Omvandlingen av sjukvårdens informationshantering är en förutsättning för att knyta samman informationen i vård- och omsorgssystemen och därmed skapa förutsättningar för att leda och utveckla vården, ökad användbarhet för personalen, ökad patientsäkerhet/-integritet, patientnytta och patient delaktighet, men även för den innovationskraft som finns i svenskt näringsliv. Projektet genomförs tillsammans med representanter för svensk vård och omsorg, företag, myndigheter, nationella specialister på verksamhetsutvecklingsområdet. Projektet ska bedrivas öppet och transparent. Till projektledaren knyts en industrigrupp som organiseras under Swedish Medtech och representerar majoriteten av journal- och omsorgssystemleverantörer till svensk vård och omsorg. Förutsättningarna är därmed goda

Datum 2016-03-30

Dnr 9 (22)

att skapa en solid grund för den integrationsutveckling som behövs. Industrigruppen kan nyttja den kompetens och erfarenhet som finns både nationellt och internationellt från respektive företag. Projektet ska genomföras med patientens behov i centrum.

2. Syfte och mål

Syfte Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och attraktionskraft. Mål Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag, myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder.

3. Effektmål

Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet.

Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer.

Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt standariseringsarbete.

Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar.

Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och omsorg, inklusive företag som verkar i Sverige.

Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning, utveckling och kvalitetsäkring.

Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för uppföljning av: - patientflöden, - arbetsprocesser för medarbetare, - verksamhetutveckling, - ökad delaktighet för patienterna,

Underlättar för en långsiktig förvaltning.

4. Projektmål

Skapa ett ramverk av internationella standarder, konventioner1 och samordnad tillämpning av dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg.

Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av informationssystem för vård och omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer.

Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet.

Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och förändra verksamheten mot god kvalitet.

Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och mäta måluppfyllnad.

Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och

riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell

expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som

löpande kan följa utvecklingen.

1 formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse

Datum 2016-03-30

Dnr 10 (22)

5. Prioritet

Detta projekts resultat kommer i första hand att styras på tid och i andra hand på budget.

1. Tid. 2.Kostnad 3.Resultat

6. Krav på projektet

6.1. Förutsättningar och beroenden

Projektet kommer att förhålla sig till SIS beskrivning av standard och standardisering, se ordlista. Nr Förutsättningar Beskrivning Ansvarig

SWElife Samordning genom att:

vi deltar i varandras referensgrupp

projektledarna stämmer av varannan vecka

ta del av statusrapporter, minnesanteckningar och andra relevanta dokument

Förtydligande av ansvarsområden o StandIN har fokus på de tekniska

aspekterna av informationsmiljön och därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt (teknisk interoperabilitet).

o Projektet som drivs från Swelife har fokus på verksamhetens krav på hur informationshanteringen ska kunna ge stöd för verksamhetsutveckling och forskning.

Samordning utifrån respektive projekts leveranser

o Identifierar behov och goda internationella exempel på framgångsrika förändringsarbeten i vården och omsorgen.

o Ta fram beskrivande exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/ verksamhetsutveckling.

o StandIN har fokus på det tekniska perspektivet men måste också visa spårbarhet till respektive konsekvenser för möjligheter för tekniska lösningar att bidra till att uppfylla krav i informations- och verksamhetsperspektiven

Projektgrupp

2 www.ihe.net Standarder att förhålla sig till Projektgrupp

Datum 2016-03-30

Dnr 11 (22)

3 www.continuaalliance.org Bevaka arbetsgrupp som har i uppdrag att tittar på Nordens behov för omsorgsområdet

Utsedd ansvarig i Projektgrupp

4 Svensk lagsstiftning

inom området

PDL, PUL, LOU, Patientlagen, Patientsäkerhetslagen, Sekretesslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Konkurrenslagen

Nr Beroende /inleveranser

Beskrivning Ansvarig

1 Rätt information i vård och omsorg

Utredningen om rätt information i vård och omsorg har i uppdrag att lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Lena Lundgren

2 E – hälsokommittén Rapport om ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”

Sören Olofsson

3 Hur vården kan använda sina resurser mer ändamålsenligt och effektivt

Uppdrag av regeringen Göran Stiernstedt

4 SUSSA gruppen Tidplanen för detta projekt styrs av deras upphandling av vårdinformationssystem

5 3R Tidplanen för detta projekt styrs av deras upphandling av vårdinformationssystem

6 SKL Pågående arbeten rörande standardisering hos SKL samt inom ramen för landstingens gemensamma arbete som en förutsättning/beroende

7 eHälsa i landstingen Rapport, framtagen på uppdrag av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT – chefer)

Lars Jerlvall

Thomas Pehrsson

6.2. Avgränsningar

I detta projekt ingår inte:

semantisk interoperabilitet

att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas och beaktas)

att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife

följande aspekter i ramverk; policys, principer

standarder för ekonomihantering

standarder för personalhantering

Datum 2016-03-30

Dnr 12 (22)

7. Planer

7.1. Tidplaner

Projektet är indelat i två etapper:

Etapp 1 – startdatum 2015-10-15 slutdatum 2016-05-30 som i sin tur är indelad i två faser. - Fas 1 (fram till och med den 15 november 2015) inkluderar att ta fram följande:

en detaljerad projektplan arbetspaketsbeskrivningar (WBS) riskanalys med åtgärdsplan kompetensprofiler för projektmedlemmar förslag till projektgrupp förslag till referensgrupp intressent och kommunikationsplan

- Fas 2 efter den 15 november 2015: Under förutsättning att den detaljerade projektplanen som tas fram i Fas 1 godkänns av VINNOVA skall den detaljerade projektplanen börja gälla från och med den 15 november 2015.

Etapp 2 – startdatum 2016-06-30 slutdatum 2017-05-30

7.2. Milstolpar och beslut

Varje avslutad Milstolpe (MS) innebär leverans för bedömning och beslut om fortsättning av projektet.

Beslut/MS

Benämning Kommentar Datum

MS1 Projektplan Kvalitetssäkrad projektplan av styrgrupp 2015-11-13 BP2 Beslut att starta

projektet. Godkänd projektplan

Beslut Vinnova 2015-11-16

BP3 Beslut att fortsätta projekt

Styrgruppsbeslut 2015-11-20

MS3 WP, Etablerad projektgrupp

Organisationer/verksamheter är kontaktade. Resurskontrakt skrivna

2015-11-30

MS4 Leverans WP 2 och 3:1

Version 1 = arbetspaket till SUSSA och 3R inför deras beslut om upphandling

2016-02-03

BP3:1 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 2 och 3:1 2016-02-05 MS5 Leverans WP 3:2 2016-03-01 BP3:2 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 3:2 2016-03-04 MS 6 Leverans WP 3:3 2016-04-01 BP3:3 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 3:3 2016-04-01 MS7 Leverans WP 4 Rapport till Vinnova 2016-04-22 BP3:4 Styrgrupp godkänner WP 4 2016-04-22 MS 7 Rapport Vinnova Till Styrgrupp 2016-05-02 BP4 Godkänna Rapport Styrgrupp godkänner rapport till Vinnova 2016-05-06 MS 8 Rapportering till

Vinnova Rapport om leverans och överlämning till beslutad mottagare och/eller beställare

2016-05-10

BP5 Godkänd slutrapport

Etapp 1 avslutas 2016-06-13

Datum 2016-03-30

Dnr 13 (22)

7.3. Övergripande aktivitetslista etapp 1 och etapp 2

Aktivitet Etapp 1 Start datum

Slut Datum

Ansvarig

Arbetspaket 1 2015-11-15 2015-11-30

Framtagande av projektplan, detta dokument

2015-10-15 2015-11-15 Projektledare Styrgrupp

Projektetablering 2015-10-15 2015-11-30 Projektledare Styrgrupp

Arbetspaket 3:1 2015-12-01 2016-02-03 Ta fram ramverk, riktlinjer och krav på standarder som sker parallellt och i dialog med 3R, SUSSA gruppen och övriga landsting. Version 1.

2015-12-01 2016-02-01 Projektgrupp

Påbörja arbetet med att identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande.

2016-03-01 2016-04-22 Konsult

Begreppsmodell som också visar behoven av verksamhets- och semantisk interoperabilitet

2016-03-01 2016-02-01 Projektgrupp

Arbetspaket 3:2 2016-02-01 2016-03-01 Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.2

2016-02-15 2016-03-01 Projektgrupp

Tillämpningsanvisningar för föreslagna standards, analys av identifierade standard

2016-02-15 2016-03-01 Projektgrupp

Arbetspaket 3:3 2016-03-01 2016-04-22 Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.

2016-03-01 2016-04-04 Projektgrupp

Genomförbarhetsstudie för etapp 1 på föreslagna ramverk, riktlinjer och kravprofiler (Hjärtsviktprocessen, I rapport framtidens sjukvård)

2016-03-01 2016-04-22 Projektgrupp

Beskriva exempel på förändringsarbeten inom vård och omsorg i Sverige som visar på verksamhetsutveckling mot framtidens vård och omsorg. Samt visa på internationella arbeten där användning av standarder varit en väsentlig del

2016-03-01 2016-04-22 Projektledare Projektgrupp

2 SUSSA gruppen har på grund av sekretesskäl i kommande upphandling avsagt sig samarbete med StandIN projektet

Datum 2016-03-30

Dnr 14 (22)

Kartläggning av ett urval av system, i syfte att belysa komplexiteten inom de olika landstingen.

2015-12-01 2016-04-03 Projektledare Projektgrupp

Ta fram beskrivande exempel på hur standarder kan bidra till att standardisering stödjer verksamhetsutveckling.

2015-12-01 2016-04-22 Projektledare Projektgrupp

Arbetspaket 4 2016-03-01 2016-04-22 Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa utvecklingen.

2016-04-04 2016-04-22 Projektgrupp

Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.

2016-04-01 2016-04-22 Projektgrupp

Kvalitetssäkring av genomförbarhetsstudie för etapp 1 på föreslagna ramverk, riktlinjer och kravprofiler.

2016-04-01 2016-04-22 Projektgrupp

Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande.

2016-03-01 2016-04-22 Konsult

Slutrapport 2016-04-18 2016-06-13 Slutrapport Version 0.9 till Vinnova och Styrgrupp

2016-04-18 2016-06-10 Projektledare Projektgrupp

Leveransrapport inför leverans till Vinnova

2016-04-18 2016-05-10 Projektgrupp

Slutgiltig slutrapport 2016-05-10 2016-06-13 Projektgrupp Kommunikationsaktiviteter 2015-11-01 2016-07-15 Intressent och Kommunikation/löpande dialog med relevanta aktörer och initiativ. Se separat punkten kommunikation

2015-11-16 2016-07-15 Projektledare Projektgrupp

Förslag

Aktivitet Etapp 2 Start datum

Slut Datum

Ansvarig

Projektetablering etapp 2 2016-06-30 2017-05-30 Framtagande av implementeringsplan som beskriver fortsatt möjlig utveckling och införande utarbetas och presenteras

Kommunikationsstrategi med handlingsplan i syfte att sprida möjliggörande teknologier, nya arbetssätt och nya värdekedjor

En genomförbarhetsstudie del 1,PÅFÖRESLAGNA RAMVERK RIKTLINJER OCH KRAVPROFILER som fokuserar på standardiseringsaspekter samt hur IT-lösningar ska underhållas och utvecklas.

Datum 2016-03-30

Dnr 15 (22)

Förslag till implementationsplan utarbetas under del II

2017-02-01 2017-03-30

Slutrapportering del I och del II 2017-05-30

8. Resursplan

Kompetens och erfarenhet Ska ha minst 5 års erfarenhet inom sin spetskompetens. Ytterligare beskrivning hänvisas till bilaga, Kravprofil kompetenser.

Kompetens Beskrivning Period Muntligt/Skriftligt

Medicinsk informatiker

Har goda kunskaper om internationellt standardiseringsarbetet inom Hälsoinformatik (t ex IHE, HL7, ICF, Snomed CT, LM, informatisk standardisering, forskningsstandarder)

Kompetens om hur man med hjälp av informationsteknik kan stödja, styra och utveckla vård och omsorg

2015-12-01–2016-06-01 Skriftligt

IT-arkitekt Har goda kunskaper om hur information som utbyts mellan organisationer samt de elektroniska tjänster som tillhandahålls för att behandla information (interoperabilitets-arkitektur)

2015-12-01–2016-06-01 Skriftligt

Utrustning

Benämning Syfte Kronor Muntligt/ Skriftligt

Konferensrum Möten med styr/projekt och referensgrupp

Lokal tillhandahålls av Swedish Medtech

Muntligt

Skrivare Utskrifter av dokument inom projektet

Muntligt

Arbetsplats till projektledare

Tillhandahålls av eHälsomyndigheten

- Muntligt

Datum 2016-03-30

Dnr 16 (22)

8.1. Projektbudget

Övergripande budget 10, 8 miljoner.

9. Projektorganisation

9.1. Projektorganisation

Projektmedlemmar

Kompetens informatik x flera Kompetens Arkitektur x flera

Kompetens Nationell eHälsa Examensarbete KTH

Projektägare (PÄ)

Anna Lefevre Skjöldebrand

Styrgrupp

Johan Lidén, ordförande Anna Lefevre Skjöldebrand

Sara Meunier Fredrik Frimodig

Mats Palerius Ann Hellenius Karin Pihlgren

Reidar Gårdebäck (adj) Linda Swirtun (adj)

Projektledare

Hilkka Linnarsson

Referensgrupp

eHälsoinstitutet Vårdförbundet Läkarförbundet

Kommunal LIF

Region Östergötland ”Cambioanvändare”

Ortopediska implantat -SwMT Kardiologi SwMT

SWELife Region Skåne

KSL/108K Socialstyrelsen

SIS Inera VGR

Nationell Cosmic samverkan

Kvalitetsgranskare/ Senior rådgivare

Håkan Nordgren

Datum 2016-03-30

Dnr 17 (22)

9.2. 5.2 Organisationsschema

Projektet har en styrgrupp som utgörs av tre industrirepresentanter, två vårdrepresentanter, en representant för e-hälsomyndigheten och en från SKL. Vinnova är adjungerad till styrgruppens möten. En referensgrupp tillsätts med representanter från Inera, Vinnova, standardiseringsorgan, universitet, Socialstyrelsen, patientföreträdare samt nationella kompetenscentra för förändringsledning. Projektkoordinatorn/seniora rådgivaren ska ha internationell erfarenhet från vård och industri med ett omfattande relevant nätverk inom industri och vård. Projektledaren ska ha verifierad kunskap inom området med särskild erfarenhet av omfattande projekt inom hälso- och sjukvården med koppling till e-hälsa. Projektledaren ska även ha erfarenhet av förändringsledningsprojekt. Roll Namn Verksamhet Projektägare/ styrgruppsmedlem

Anna Lefevre Skjöldebrand VD, Swedish Medtech

Styrgruppsordförande Johan Lidén Intel Styrgruppsmedlem Sara Meunier SKL Styrgruppsmedlem Fredrik Modig eHälsomyndigheten Styrgruppsmedlem Mats Palerius Zenicor Styrgruppsmedlem Karin Pihlgren Stockholms Läns Landsting (SLL) Styrgruppsmedlem Ann Hellenius Stockholm stad Adjungerande Styrgruppsmedlem

Reidar Gårdebäck Medtech4Health

Adjungerande Styrgruppsmedlem

Linda Swirtun Vinnova

Senior rådgivare Håkan Nordgren Intersystems

Projektledare Hilkka Linnarsson Meditude AB

Projektgrupp Kompetens informatik x flera Kompetens Arkitektur x flera Kompetens Nationell eHälsa Examensarbete KTH Referensgrupp eHälsoinstitutet Vårdförbundet Läkarförbundet Region Östergötland ”Cambioanvändare” (landsting) Kommunal LIF Ortopediska implantat SwMT

Kardiologi SwMT SweLife Region Skåne KSL/108K Socialstyrelsen SIS Inera VGR Nationell Cosmic samverkan

Datum 2016-03-30

Dnr 18 (22)

10. Kommunikation

10.1. Kommunikation och rapportering inom projektet

Styrgruppsmöten med protokoll och enligt fastställd frekvens.

Projektmöten med mötesanteckningar, och enligt fastställd frekvens.

Gemensam lagringsyta på SharePoint enligt överenskommelse. Ger åtkomst för styrgrupp till projektets dokumentation.

Statusrapporter enligt överenskommen mall och frekvens.

Rapportering till Vinnova fastställd frekvens och media.

E-post.

Avstämningsmöten efter behov.

Informationsbrev från projektet på Medtech4Healths hemsida enligt beslutad frekvens och vid behov.

5.1 Intressentanalys och kommunikationsplan

Syftet med en kommunikationsplan är att identifiera aktiviteter som syftar till att ge korrekt information och når den rätta mottagaren vid rätt tidpunkt. Övrigt hänvisas till bilaga, Intressent-och kommunikationsplan uppdaterad 2016-03-15.

11. Kvalitet

11.1. Kvalitetsstrategier

Projektet kommer att kontinuerligt att granska resultatet av projektets leveranser enligt nedan beskriven granskning. Erfarenheter, relevanta från andra projekt kommer att beaktas. Utvärdering och återkoppling till projektledare genomförs av Projektägare enligt överenskommelse.

11.2. Granskningar

Granskningar Ansvarig Frekvens Projektgranskning Projektledare/Styrgrupp/Senior Advisor Inför

styrgruppsmöten

Vid behov Dokumentgranskning Projektledare/Styrgrupp Inför

styrgruppsmöten

Vid behov Leveransgranskning3 Projektledare/Styrgrupp/referensgrupp Fortlöpande via

statusrapporter Milstolpegranskning Styrgrupp/ Vinnova Vid leverans av

milstolpar

Fortlöpande via statusrapporter

Processgranskning Projektledare/projektgrupp/styrgrupp Vid leverans av milstolpar

Fortlöpande via statusrapporter

3 Här ingår även identifierade beroenden för tidplanen samt som kravställare (SUSSA, 3R och SWElife)

Datum 2016-03-30

Dnr 19 (22)

11.3. Kvalitetssäkringar

Projektets leveranser kommer att kvalitetssäkras fortlöpande genom:

Nulägesrapporter till Vinnova via Intressentportalen enligt överenskommelse.

Veckovisa statusrapporter till styrgrupp där följande områden belyses: - viktiga genomförda aktiviteter samt kommande aktiviteter - beroenden till andra projekt/delprojekt eller aktiviteter utanför

ansvarsområde - behov av beslut - lärdomar och erfarenheter - avvikelser från projektplan

Kontinuerlig utvärdering och uppdatering av genomförd riskanalys med handlingsplan.

Projektgranskning enligt tabell ovan.

12. Projektrutiner

Projektet använder sig av styrgruppen beslutade dokument och projektmallar. All dokumentation ska versionshanteras.

12.1. Ändringar och avvikelser

Avvikelser och ändringar ska dokumenteras i mall ”Ändringsbegäran”. Ändringsbegäran ska beskriva bakgrunden till de ändringar som beställaren vill genomföra i projektet efter det att projektplanen är godkänd och projektet är uppstartat. Beslut tas av styrgrupp.

12.2. Säkerhet

Inte Aktuellt

12.3. Risker

Riskmatris visar fördelningen av identifierade risker inom områdena; Tid, resurser/kompetens, leveransförmåga, extern påverkan och ambitionsnivå. Övrigt hänvisas till separat dokument ”Riskanalys med handlingsplan”.

Datum 2016-03-30

Dnr 20 (22)

13. Leverans och överlämningsprocedur (PB4 och ev. BP3:or)

Projektet levererar leveranser i form av dokumentation samt att resultatet presenteras på styrgruppsmöten. Dokumentationen ska vara styrgruppen tillhanda två arbetsdagar innan styrgruppsmötet.

Leveranser levereras av projektledare och vid behov deltar spetskompetens.

Godkännande av delleverans eller slutprodukt ska ges på överlämningsmöte i samband med leveransen.

13.1. Projektavslut (BP5)

Projektet är avslutat när: Slutrapporten (inklusive restlista) är godkänd av projektägaren/beställaren.

All projektdokumentation är arkiverad på bestämd plats.

Överlämnad leverans är godkänd av utsedd mottagare.

Ansvarig är utpekad för att förvalta och följa beskrivna effektmål.

Projektägaren har förklarat projektet avslutat

13.2. Referenser och bilagor

Kravprofil för kompetenser som krävs för projektet

Intressent- och kommunikationsplan

Riskanalys med handlingsplan